1

en tidning från

svenska kyrkan sollentuna † nummer 6 december 2015

Född på samma gata som Jesus sid 11

Klimatsmart och ekologisk jul sid 18

Jul och nyår i Sollentuna sid 23

Med perspektiv på livet Möt radioprofilen Dejan Cokorilo sid 4

2

Redaktörer: Tina Augustsson,Iréne Bondkyrkporten@svenskakyrkan.se

Ansvarig utgivare: Lasse Svenssonlasse.svensson@svenskakyrkan.se

Nya medarberate: Camilla Belusa, Iréne Bond, Kjell Dellert, Petter Karlsson, Marie Starck, Birgitta Stolt, Majken Öst-Söderlund, Pär Åkerström

Nummer 6, december 2015Årgång: 56Upplaga: ca 29 000 AD och grafisk form: Andréas LindströmVinjett: Erik UppenbergJG Communications

Omslagsbild: Theresia Jatta Köhlin Distribution: Postens gruppförsändelser

Utgiven av

Svenska kyrkan SollentunaBox 13, 191 21 SollentunaTfn 08-505 51 3 00Besöksadress: Sköldvägen 10 www.svenskakyrkan.se/sollentuna

kyrkporten 6

december 2015

Skriv till Kyrkporten!

Vad tycker du om Kyrkporten? Tyck till, skriv och berätta. Ge oss ris eller ros. Tipsa om ämnen du vill att vi tar upp.

Svenska kyrkan Sollentuna, Kyrkporten, Box 13, 191 21 Sollentuna E-post: kyrkporten@ svenskakyrkan.se

kyrkporten trycks på miljövänligt papper av edita bobergs som är ett klimatneutralt företag

”Smärta har varit min drivkraft”Läs mer på sidan 4

3. Var dag med Gud

8. Marin Luther

9. Håkan Nesser

10. Ny begravningsavgift inför 2017

11. Född på samma gata som Jesus

14. Många volontäruppgifter

15. Diakonens röst

16. Rita din gröna kyrka

17. Jesus föds

18. Ekologisk julmat

20. På gång

24. Kyrkoherden har ordet

IINNEEHHÅÅLL

Sollentuna kyrka: Kyrkvägen 2 S:t Larsgården:

Prästgårdsvägen 4 Sollentuna kyrkogård: Johan Berndes väg 1 Edsbergskyrkan: Kaplansbacken 2 Kummelby kyrka: Sollentunavägen 83 Turebergskyrkan: Sköldvägen 12B

S:t Eriks kyrka: Utsiktsvägen 8 Församlingshuset: Sköldvägen 10 Silverdalskapellet,

Silverdalssalen,

Silverdals griftegård:

Sollentunavägen 19 Stillhetens kapell:

Johan Berndes väg 1 Rotebrokyrkan: Ytterbyvägen 4

Pingstkyrkan: Sollentunavägen 193 Missionskyrkan: Kapellvägen 2 Helenelundskyrkan:

Sollentunavägen 74

Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/ sollentuna Tfn: 08-505 513 00

HITTA TILL KYRKAN

nya medarbetare i sollentuna

Åsa Nigård är ny distriktsas-sistent i Sollentuna kyrka. Hon arbetar 50 % och finns på plats 8.30-12.30 mån, tis, tor och fre, samt ons mellan 12.30-16.30.

Rose-Marie Thorén är ny för-man på Sollentuna kyrkogård efter Errol Dahl, som fortsätter som kyrkogårdsarbetare.

Gunnel Broberg är ny samtals-terapeut på Livscentrum.

Sven Johannesson är vikarie på diakonitjänsten i Sollentuna kyrka

3

ett ord frånredaktören

Kontrasternas tidHur är det att komma till Sverige som flyk-ting? Frågan är oerhört svår att begripa, när man aldrig inte ens har varit i närheten av att behöva lämna allt, sitt hem, sina vän-ner och komma till något främmande utan sammanhang, historia och språk. En histo-ria som nu upprepar sig varje dag. I det här numret har du möjlighet att få en inblick i Dejan Cocorilos berättelse. Läsvärd och tänkvärd.

Carola Magnusson tänker till och bjuder in till sitt ekologiska julbord. Hon bjuder dessutom på ett recept, som inte bara passar på julbordet utan även andra tider på året.

Och för dig som inte läst julevangeliet på länge, kan du på sid 17 läsa det så som det står i Bibel för barn tillammans med fina illustrationer av Helena Böling.

För mig är adventstiden och julen förut-om budskap, gemenskap och viss julstress; psalmerna och sångerna. Psalmerna på för-sta advent och julsångerna jag sjöng som barn berör mig mest. Som jag fortfaran-de gärna sjunger med i. Gärna alldeles för högt, säkert till grannarnas förtret på an-dra sidan lägenhetsväggen. Sångerna som tar fram det naiva, en förväntan, förundran och glädje. Så nu när jag sparkat i de sista lövhögar och den lena kastanjen jag lagt i kappfickan är torkad, griper de tag i mig. Och som jag har längtat efter.

Julen står för dörren och snart ännu ett nytt år som för mig innebär att jag tackar för mig. Mitt vikariat är slut och nu väntar något annat. Så som livet är. Det går vidare och vi vet aldrig vad som händer eller vem vi möter. För mig som vet jag dock att jag har sällskap längs vägen.

Tina Augustsson redaktörtina.augustsson@svenskakyrkan.se

Sofia Tirronen, 28 år, Grafisk designer– Gud är en vän som, om vi bara vill, finns med i varje situation och i varje beslut i vardagen. Han har skapat oss och känner oss bättre än någon annan. Det är en otrolig trygghet. Som förändrar allt.

Fredrik Olsson, 40 år, Webbutvecklare– Jag tror på något, men det är inget jag varken kan eller vill sätta ord på. Jag är döpt och konfirmerad och har gått i kyrkan som ung, men numera tolkar jag andlighet och existentiella frågor på ett annat sätt. Buddismen ligger närmare som uttryckssätt för den andlighet jag erfar.

Lars Damgaard, 60 år, Producent i underhåll-ningsbranschen– För mig innebär det att finna en mental balans, en sinnesro i den hektiska och ofta grymma tillvaro vi lever i. Att värdesätta det goda i livet, i stort och smått, och försöka hålla en positiv livs-syn är min ledstjärna. Fram-tiden är spännande! Och vem kan motstå den oerhört rafflande tanken att Gud är allestädes närvarande – till och med i mitt liv.

Text och foto:

Majken Öst-Söderlund

Vad betyder ”Var dag med Gud” för dig?

”Efter en stund var de framme. Precis över stalltaket satt stjärnan

som hade följt dem åt under natten och gnistrade klart.

Plötsligt bröts tystnaden av ett skrik. Ett nyfött barn...”

4

Text: Birgitta Stolt Foto: Theresia Jatta Köhlin kyrkporten@svenskakyrkan.se

Han kommer lunkande mot Turebergskyrkan i Sollen-tuna. Han bär en mörkgrå luvtröja, beiga byxor, och en grå sotarmössa – Dejan Cokorilo. Han har nära till leende och skratt, och det är omöjligt att inte smittas av hans energi och värme.

Dejan Cokorilo växte upp i Sarajevo, före detta Jugoslavien med sin fem år äldre syster Anna, mamma Neda, tandläkare och pappa Ralle, civilingenjör.

Livet var gott för Dejan. Släkten var spridd över hela Jugoslavien, och han hade tre miljarder kusiner, säger han och skrattar.

Hemma hos Dejan var det alltid många runt mid-dagsbordet; familj, grannar och vänner, både småbarn och äldre. Barnen hade nära till vuxenvärlden. Här fanns ingen uppdelning varken gällande ålder, etnicitet eller religion.

– Jag är född och uppvuxen i en varm, välkomnande släkt. Om rikedom mättes i antalet leenden jag fått, så skulle jag vara miljonär. Mina föräldrar hade vänner som var serber, kroater, bosnier och tyskar. Vi firade katolska och ortodoxa traditioner, och åt middag hem-ma hos våra muslimska grannar när de firade sina hög-tider, berättar Dejan.

Det är april 1992. Jugoslavien är i sönderfall. Slovenien och Kroatien har redan blivit självständi-ga efter krigen under sommaren och hösten 1991. Nu är det Bosnien-Hercegovinas tur. En folkomröstning i februari 1992 har sagt ja till självständighet. Men den serbiska minoriteten i republiken vill inte lämna Jugoslavien. En demonstration för fred och mot natio-nalism beskjuts av Radovan Karadzics serbnationa-listiska krypskyttar. Flera människor dör, och många skadas. Snart ekar det av skottlossning runt om i hela Sarajevo.

– Jag minns den sjätte april 1992. Stridsvagnar som kör utanför vårt hem. Skolorna var stängda men för-äldrarna gick till jobbet. Vi fick flytta till en grannes farföräldrar längre ner i stan, där det ansågs tryggare. Jag minns det utifrån en 12-årings perspektiv. Jag upp-levde allt med skräckblandad förtjusning... stridsvag-narna och skottlossningen, samtidigt som det var skönt att slippa skolan.

Överfulla bussar Men det är framför allt Anna, Dejans syster som rea-gerar starkt på det som händer. Hon säger att hon väg-

Som 13-åring kom Dejan Cokorilo med sin 18-åriga syster till Sollentuna från

krigets Sarajevo 1992. Tjugotre år senare bor han fortfarande kvar, men nu

med sambo och en liten son. Kriget och flykten har gett honom perspektiv på

livet, som även hjälper honom i jobbet som programledare på Sveriges Radio.

“Om rikedom mättes i antalet leenden jag fått, så skulle jag vara miljonär.”

”Mammas smärta har varit min drivkraft”

5

1992 blir Dejan Cokorilos mamma skjuten

av krypskyttar och skadas allvarligt.

Kulan orsakar stor skada på flera organ.

Och en enorm bestående smärta. Hennes

smärta har blivit Dejans drivkraft. Kan

hon bära på en sådan smärta, då kan han

klara vad som helst.

6

rar att vara med om det som sker i Sarajevo. Så Neda, Dejans mamma beslutar att de ska få åka till deras fas-ter i Belgrad.

Dejans pappa känner en bekant som kör flyktingbus-sar, och han försöker se till att de kan få två platser, i de överfyllda bussarna.

– Jag minns hur jag och syrran sitter inne i den över-fulla bussen, och mamma och pappa står utanför. Mamma hade redan gett oss lite pengar, och jag ser hur hon tar fram ett kuvert ur innerfickan på jackan och sträcker sig in i den överfyllda bussen och ber andra skicka pengarna fram till oss. Jag vet att hon ger oss sina sista pengar. Det är en sådan smärta, säger Dejan, och biter på snöret på sin luvtröja.

Slutligen når de SollentunaDejan och Anna kommer fram till en flygplats där de får sätta sig i ett Herkulesplan tillsammans med massor av människor. De sitter uppradade som fraktgods, sida vid sida, på ett iskallt golv av metall. Planet tar dem vi-dare till deras faster i Belgrad, där de stannar ett par dagar. Sedan tar de tåget upp genom Europa till Sverige och Trelleborg, där flera kusiner möter dem.

Slutligen når de Sollentuna och Dejans farbror Pero och hans dåvarande fru Birgitta, som har tre egna små barn. Farbror och fru ser till att aktivera Dejan och Anna för att distrahera dem från att se och höra den dagliga rapporteringen på nyheterna. Dejan berättar hur han känner igen sina hemkvarter på nyheterna. Det blir

”Jag tycker att människor i

Sverige har ett stort hjärta. Det

har visat sig i många kriser som

bland annat Estoniakatastrofen

och Tsunamin. Det finns mycket

solidaritet.”

7

PROFIL Namn: Dejan Cokorilo. Familj: Sambo Char-lotte Brunnström, sonen Aleksander 2,5 år. Mamma Neda, Pappa Ralle, syster Anna och svärföräldrarna Stig och Anne. Ålder: 36 år. Bor: I Sollentuna i ett radhus. Utbildning: Media, Statsvetenskap, IT-design. Gör: Programledare i P4 sedan i maj 2015.

lite av en surrealistisk känsla att se sin hemstad förstöras. Telefonlinjerna fungerar dåligt, och så även kom-

munikationen med föräldrarna. Det tar tid innan de får kontakt, och när de slutligen får kontakt, så är det oftast med mamma Neda de pratar, då pappa Ralle of-tast gömmer sig hemma hos olika grannar, för att und-vika att bli skickad till frontlinjen.

– I november 1992 ringer pappa. Jag blir överlycklig, då vi inte pratat på länge. Han berättar att mamma bli-vit skjuten av krypskyttar och skadats allvarligt. Tack vare att mamma är tandläkare och känner folk inom sjukvården får hon läkarvård. Men kulan har tagit un-der hjärtat och studsat inne i kroppen, och orsakat stor skada på flera organ. Hon har fortfarande en enorm smärta. Och hennes smärta har varit min drivkraft, en inre kompass. Om hon kan gå runt och bära på det, då kan man klara vad som helst. Det ger perspektiv.

Dejan berättar att hans mammas sen dess levt genom sina barn och att det ställer krav på honom och syrran. Han känner ett ansvar att göra sin mamma stolt och ge henne ett värdigt liv.

Efter en tid kommer Neda och Ralle till Sverige och Sollentuna och förenar sig med sina barn. Pappa Ralle får efter ett tag jobb på en skola, medan mamma är hemma. Smärtorna hindrar henne från att arbeta.

Kompis med religionenAllt som har hänt har påverkat Dejans tro. Han berät-tar att han länge gick runt och bar på en ilska mot re-

Dejan tycker att alla måste gå till sig själva, och

fundera över vad de kan göra. Det är det lilla som

spelar roll; ett leende, att lyssna på någon eller ge

en nallebjörn till ett barn.

ligion. Numera har han blivit kompis med religionen igen, säger han. Dejan definierar sig som icke- troen-de men har stor respekt för vad kyrkan gör för många grupper i samhället och inte minst för alla flyktingar som kommit de senaste månaderna till Sverige.

Utifrån ditt perspektiv, vad ger du för råd till svensk-arna, politikerna och samhället i stort?

– Jag tycker att människor i Sverige har ett stort hjär-ta. Det har visat sig i många kriser som bland annat Estoniakatastrofen och Tsunamin. Det finns mycket so-lidaritet. Personligen har jag så många att tacka för det jag fick när jag kom till Sverige och Sollentuna. Lärare exempelvis, som gav mig språket. Men jag har även en jättestor respekt för dem som känner oro, och som har frågor som: ”Hur ska vi klara den här situationen?”

Det lilla spelar rollDejan tycker att alla måste gå till sig själva och fundera över vad de kan göra. Det är det lilla som spelar roll; ett leende, att lyssna på någon eller ge en nallebjörn till ett barn. Han berättar hur han som flykting i Sverige fick möjligheten att börja med basket, och hans vän Johan med familj tog med sig honom i bilen när de skulle till träningarna.

– De öppnade sitt hem för mig. De gav mig en plats i bilen, bredvid Johan. Det kommer jag minnas när jag själv kör min son till träningar och andra aktiviteter när han blir större. Det är det mänskliga som är vik-tigt. Att bekräfta: ”Jag ser att du finns”.

noterat”För mej var det krångligt när jag var liten, minns jag. Det var liksom ingen ordning på kyrkans berättelser. De kom i oordning.”

Kyrkoherdens kolumn på sidan 24

8

Låt fler få fylla femFörsta advent, den 29 november, startar Svenska kyrkans julkampanj för att samla in pengar till det internationella arbetet. Årets kampanj heter ”Låt fler få fylla fem”. Prästen Kjell Dellert utvecklar här julkampanjens teologiska budskap.

Kristendomen har sedan begyn-nelsen talat om alla människors lika värde. I Första Petrusbre-vet, troligen skrivet runt år 60 e.Kr, skriver författaren: Till sist, ni skall alla leva i endräkt och inbördes förståelse, i bro-derskärlek, barmhärtighet och ödmjukhet (1 Pet 3:8).

Att vara barmhärtig och dri-vas av broderskärlek ska vara en del av den kristna identiteten.

Nu lider det mot jul igen, och på första advent drar Svenska kyrkans julinsamling igång. Mottot för insamlingen är ”Låt fler få fylla fem”. När svält, nöd och ofrid råder blir barnen lidande. Det lär vara så att det var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla

2017 är det 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser mot avlats-handeln på kyrkporten i Wittenberg – Men är det verkligen något värt att fira?

Jag vågar påstå att Martin Luthers upptäckter i högsta grad fortfarande är aktuella. Inte minst i sin radikala syn på det sociala livet, där öppningen för en sekulär stat ses som en gudomlig ordning och inte som ett hot mot kyrkan. Han öppnar upp för moderna upp-

lysningsidéer och reformatoriska handlingar. Varje människas rätt till sitt eget språk och rätt att tolka och bidra till förståelsen av tillva-ron bortom vidskepelse och för en kunskapsbejakande värld. Hans syn-sätt på en kristen människas frihet har retat många genom historien ”En kristen människa är det friaste i världen och ingen underdånig och samtidigt allas tjänare och var man underdånig”. (ur boken En kristen människas frihet)

Du ska alltså göra gott mot män-niskan för att människan behöver

det – inte för att Gud kräver det av dig.

Det är klokt att ibland se bakåt för att förstå sin samtid och för att kunna orientera sig framöver. Mar-tin Luthers upplysningsreformation har präglat svenskt kyrko- och samhällsliv radikalt. Sveriges kon-ung Gustav Wasa var tidigt med i reformationen och tillsammans med Olaus och Laurentius Petri drevs historien på för att göra sig fri, som de tyckte, ogiltig maktutövning. Dessa år kom på ett avgörande sätt ändra kyrkans roll och den svenska historien.

Inför 2017 kommer många länder att uppmärksamma Martin Luthers bidrag och särskilt i länder och kyr-

fem år. I kyrkoåret har första advent rubriken ”Ett nådens år”. Vi väntar på Messias ankomst. Messias är hebreiska och betyder ”Den smorde”, och det grekiska ordet ”Kristus” betyder samma sak. Och den smorde, det betyder en kung eller en ledare, som smordes med olja till sin tjänst. Men i kristendomen ställs alla tidigare givna sanningar på huvudet – för Messias kommer inte i prakt och ståt, texten på första advent berättar om hur Jesus kommer ridande på en åsna, och när jul-en äntligen kommer, firar vi att Gud kommit till människorna i form av ett litet barn. Och enligt bibelberättelserna var det nära att inte heller Jesus, frälsaren,

skulle ha fått fylla fem, eftersom hela den heliga familjen tvinga-des på flykt till Egypten, undan en grym kung. Så är det något vi vet om Gud, så är det att Gud känner till hur det är att vara ett utsatt barn. Det är i den andan vi samlar in pengar till andra utsatta och lidande barn, och som en extra poäng avslutas insamlingen på trettondagen. Det var ju då de österländska stjärntydarna (som vi ofta kallar ”de tre vise männen”) nådde fram till den heliga familjen och överlämnade sina gåvor. Låt oss göra som de: Ge av det vi har till den som ingenting har. På-ven Franciskus ska ha sagt: ”Be för de hungriga. Ge dem sedan mat. Det är så bön fungerar.”

kor som präglats av den lutherska reformationen. Svenska kyrkans re-formationsfirande på nationell nivå blir ekumeniskt lyhört. Särskilt gäller det i relation till romersk-katolska kyrkan och till kyrkor i Sverige som också härleder sina rötter till refor-mationen.

Stockholms stift planerar för ett helt ”reformationsår”. Ett år som startar vid reformationsdagen 2016 och pågår under hela året fram till och med reformationsdagen 31 oktober 2017.

Även här i Sollentuna kommer spår av Martin Luthers liv, verk och inspiration att märkas i våra kyrkor och i vårt samhälle.

Pär Åkerström

LåT FlEr Få FyLlA FeM!

foto

: eri

c m

ille

r/ik

on

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Sisipho Sakawula är tre år och bor i ett av Kapstadens fattigaste områden. De första fem åren är de sköraste, då är mat, rent vatten och hälsa avgörande. Ge en gåva för alla barns rätt till ett tryggt liv!

pg 90 01 22-3bg 900-1223

Swisha till 9001223

Martin Luther

IL

LU

ST

RA

TIO

N:

HE

LE

NA

BÖ

LIN

G

9

”Det känns otroligt hedrande för då har man verkligen kommit in i folks innersta rum”

För tio år sedan fann han Gud. 13 januari ska han dess-utom försöka hitta vägen till Kummelby kyrka.

Håkan Nessers andliga resa är lika fascinerande som hans kriminalromaner.

– När jag bodde i London brukade jag gå förbi en gre-kisk–ortodox kyrka. Det hände att jag slank in för att uppleva en stunds meditation. Fängsla-des av den vackra växelsången mellan präst och kör. Tyckte om att man kunde komma och gå som man ville. Utan att behöva begripa ett ord.

Att tala om frälsningsupp-levelse, vore fel. Gud kom snarare smygande som en detektiv om natten.

Håkan Nesser:

”Gud kom smygande som en detektiv om natten”På jobbet har han mör-dat över 50 personer.Men privat försöker Håkan Nesser vara den goda människan från Kumla. Numera kristen, dessutom.

– Jag ser Vår Fader som en gentleman som lugnt väntar ut oss. En dag är man mo-gen och det kan gå långsamt eller snabbt. För mig är Gud en godartad makt som har humor och vill oss väl.Som hos din romanhjälte Barbarotti?

– Det stämmer, även om han träffar Gud i sitt sovrum. För oss båda handlar det om just en tro och inte en veten-skap. Om tvivel och tvekande. Jag försöker lyssna inåt och i bästa fall kan jag tycka mig höra Guds röst. Och det måste inte vara i en kyrka, i själva verket går jag ytterst sällan dit.

Bondsonen Nesser hade ing-en barnatro att falla tillbaka på. Däremot växte han upp i ett Kumla som var ett litet Småland. Frikyrkoförsam-lingarna duggade tätt. Var det därför han så tidigt som 1998 skrev att Kim Novak aldrig badade i Genesarets sjö?

– Mina böcker är ”smyg-biblar”, säger vissa, och det

stämmer nog. Jag väljer gärna bibliska ”spår”. Inte minst att folk dör är ju något djupt exis-tentiellt som uppmanar till att ställa frågor om gott och ont. Ibland har jag bara snuddat vid dem, men ibland...Tagit rejälare tuggor?

– Exakt. Men jag har kanske ändå inte haft ihjäl så många som vissa tror. 50 personer kanske. Jämför det med Shakespeare som bara i Hamlet låter elva eller tolv stryka med...Att du strävar efter att bli en god människa är alltså ingen överdrift?

– Vad för annan anledning finns det att gå omkring i jäm-merdalen, än att göra gott? Jag försöker följa Bergspredi-

Vi slår in julklappar...

Även i år kommer det att finnas vo-lontärer i Sollentuna centrum veckan innan jul som slår in julklappar. Sol-lentuna Centrum betalar för tjänsten till Sollentuna hjälpförening och den som får sin julklapp inslagen kan skänka en slant som tack för hjälpen.

– Varenda krona som vi får in under dessa dagar går oavkortat till Sollentuna hjälpförening, berättar Madeleine Dahl som är ordförande i hjälpföreningen.

Det sa Mauro Scocco till Kyrkans tidning med anledning av hur ofta hans musik spelas på dop, bröllop och begravningar.

13 januari kommer Håkan Nesser till Kummelby kyrka. Läs mer sidan 20.

kan och behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Kanske går det bättre med åren. Livet blir mer renodlat på ålderns höst.

Och kanske speciellt sedan han flyttade till Gotland med hustru, barn, katt och hund. Där skriver han de flesta av sina böcker. Helst om morg-narna, när sikten och tanken är klar. På det viset är Håkan Nesser en god lutheran.

– Jag skulle nog snarare kalla mig ”periodare”. Så länge det finns en historia som vill ut, kommer den oavsett plats eller tidpunkt. Att jag skriver om morgnarna beror mest på att jag får allt svårare att vara genial om nätterna.

Petter Karlsson

Anmäl vilka tider du kan till0739-19 94 13mirjam.nevalainen @hotmail.com

Vill du vara volontär och slå in julklappar 16–23/12?

Pengarna används för att hjälpa medmänniskor i Sollentuna som behöver tillfälligt ekonomiskt stöd. Förra året fick föreningen in 52 762 kronor genom att slå in 2 727 julklap-par.

– Kom förbi och få din julklapp inslagen när du är i Sollentuna cen-trum. Skänk en slant och var med och värm upp julen ordentligt, upp-manar Madeleine.

FO

TO

:CA

RO

LIN

E A

ND

ER

SS

ON

FO

TO

: P

ÄR

WIC

KH

OL

M

10

Ny begravningsavgift inför 2017

Historiska förklaringar till att kommunerna är ansvariga i Stockholm och Tranås

I Stockholm räckte innerstadskyrkogårdarna inte till, därtill uppfattades de som sanitära olägenheter redan i slutet av 1700-talet. Efter förfrågan upplät kungen mark för en begravningsplats, det som numera heter Norra begrav-ningsplatsen. Den växte särskilt på 1860-70 talet, vissa av de nyare kyrkorna hade inte ens kyrkogård i anslutning till kyrkan, därför försökte församlingarna hitta en gemensam organisation som kunde ta hand om begravnings-verksamheten. Kungen förordande då med en kyrkogårdsnämnd, där kyrkan och kommunen till en början delade på ansvaret, men sedan 1880-talet har kommunen varit huvudman för all begravningsverksamhet i Stockholm.

I Tranås inrättade kyrkan en begravningsplats vid Säby kyrka, men i takt med att Tranås stad växte ville befolk-ningen ha en begravningsplats närmare staden. Kyrkan vägrade att inrätta någon ny begravningsplats, men Tran-åsborna gav sig inte. De ansökte hos kungen om att få anlägga en griftegård – som det heter när de inte ligger i anslutning till en kyrka. I dag är kommunen huvudman för två egna griftegårdar och är också huvudman för sam-fällighetens fyra kyrkogårdar.

(Källa: Görel Norlén administrativ assistent på kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm och Ann-Chatrine Lantz på Tranås kommun. )

Från och med nyår träder en ny lag i kraft som innebär att alla – förutom de som

bor i Stockholm och Tranås – betalar en enhetlig begravningsavgift oberoende av

bostadsort. Begravningsavgift betalar alla som är folkbordförda i Sverige.

Text: Majken Öst-Söderlund kyrkporten@svenskakyrkan.se

Den nya begravningsavgiften kommer att märkas först 2017 men lagen träder i kraft redan till nyår.

Staten har gett Svenska kyrkan i uppdrag att sköta begravnings-verksamheten. Så är det överallt i hela landet förutom i Stock-holm och Tranås där kommu-nerna är huvudmän. Tidigare varierade avgifterna kraftigt beroende på befolkningsunder-lag och skattekraft. I Stockholm finns stora kyrkogårdar, medan landsorten ofta har flera små kyrkogårdar utspridda intill medeltida sockenkyrkor.

Lagen träder i kraft 1 januari 2016, men det är först 2017 som den nya generella begravningsavgiften tas ut via skattsedeln, som fastställs av Kammarkollegiet. Enligt tidigare beräkningar landar den genomsnittliga begravningsav-giften på 0,22 procent.

– Avgiftens storlek är beroende av om Stockholm är med eller inte, förklarar Eva Årbrandt Johansson, jurist och enhetschef vid begravnings- och kyrkogårdsenheten på Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa-tion. Så länge Stockholm inte är med blir den generella avgiften något högre, 0,24 procent.

I Sollentuna har begravnings-avgiften legat på 0,1 procent. Den nya avgiften, som med största sannolikhet ligger på 0,24 procent, innebär med an-dra ord mer än en fördubbling.

En person som tjänar 360 000 kronor om året betalar 864 kronor i begravningsavgift i stället för, som tidigare, 360 kronor om året.

– Regeringen har framhållit utjämningsskäl som en anled-ning till den nya lagen. Men först och främst är den enhet-liga begravningsavgiften en byråkratisk åtgärd, som har att

göra med att personer inte längre folkbokförs på församling, säger Eva Årbrandt Johansson.

Även om det var länge sedan Svenska kyrkan skötte folkbokfö-ringen har staten fortsatt med att ha församling som en underkate-gori i folkbokföringen fram tills nu. (Det finns en ruta på deklara-tionsblanketten, som innehåller kod för län/kommun/församling).

– Det finns inte längre något berättigande att folkbokföra församlingsvis sedan kyrka och stat skildes åt år 2000. Begrav-ningsavgifterna var uträknade per församling och en konsekvens av

den nya lagen blir då att avgif-ten blir enhetlig.

Kritik har framförts mot den nya lagen eftersom den inte anses uppmuntra till bespa-ringar och effektiviseringar. Så länge församlingarna kan hänvisa att kostnaderna gäller begravningsverksamheten ska de godkännas av Kammar-kollegiet. Länsstyrelsen utser visserligen begravningsombud som ska till- eller avstyrka församlingens kostnader till Kammarkollegiet, men det är inte vanligt att ombuden avstyrker kostnader.

F O T O : K I M D E H L É N

11

Inte i ett stall i Betlehem, men däremot född i en lägenhet blott en kilometer bort.

Lilian Lama kände sig tidigt hemma på helig mark. I dag job-bar hon bara ett snöbollskast från Sollentuna kyrka och en sittning med kyrkorådet. Som barn lekte hon i samma kvarter som Jesus föddes.

– På jularna gick vi alltid i procession till födelsekyrkan med pa-triarken i spetsen. Än i dag får jag en speciell känsla när jag går ner i den där grottan där krubban lär ha stått. En b r a känsla.

Nästan ett halvsekel i Sverige har suddat ut alla spår av brytning

Lilian Lama släpper aldrig riktigt taget om sin barndoms Betlehem.

- Jag önskar dagens Sollentuna var lika tolerant som staden där jag växte upp.

Född på samma gata som Jesus

på arabiska. Det var länge sedan Lilian Lama trodde det hette ”det har gått en mask på strumpan” eller att alla svenskar var blonda och hade utslaget hår.

– Det visade sig ju till och med finnas de som hade flätor och het-te Laila, precis som hemma i Betlehem.

I dag är den Lilian Lama som försöker göra Sollentuna en smula bättre, speciellt för ungdomen, blågul djupt in i hjärtat. Den pales-tinska själen är ”tryfferad” med Jan Johanssons pianoplink, Abbas poprefränger, ”Hem till byn” på teveapparaten, filmjölk med hem- plockade äpplen och drömmar om ett folkhem där ingen ska kän-

Text och foto: Petter Karlsson kyrkporten@svenskakyrkan.se

12

na sig utanför. Till jul ska hon själv koka och griljera skinkan och äta den första skivan med stark senap innan maken vak-nat hemma på Häggviksvägen.

– Jag kan fortfarande min-nas min första vinter i Sverige. Hur jag stod där och tittade på snöflingorna och kände mig ... lycklig. Eller hur vi om höstar-na åkte ut till Åkersberga och plockade nypon som sedan blev en härlig puré. Eller fikastunder-na vid Fyrisån om sommaren.

Och ändå...

Gudstron något självklartDet mörka håret och de blixt-rande ögonen förråder att Lilian Lama inte är någon van-lig Svensson. Efternamnet be-tyder ”blind” och syftar på en förfader som miste synen. Släkten har spårats ända ner till 1000-talet.

– Vi tycks ha bott i Betlehem redan då. Ja, kanske vi fanns där redan på Jesu tid, vem vet?

Det är en hisnande tanke, förstås; att ha förfäder som kanske såg den nyfödde i stal-let, stjärnan och de vise män-nen med egna ögon. I Lilian Lamas Betlehem var gudstron något självklart, nästan vardag-ligt. Staden var en sorts religiös kökkenmödding. Var man inte kristen, var man muslim.

– Vi barn lekte oavsett reli-gion. Först när man skulle gifta sig uppstod problem. Jag minns föräldrar som satte in dödsan-nonser på döttrar som gift sig över religionsgränserna. De var inte längre accepterade av släkten.

Lilians pappa var frisör och katolik, mamman hade en sko-affär och var ortodox. Själv konfirmerades Lilian i katol-ska kyrkan, gick i protestan-tisk skola och hamnade såsmå-ningom i en läroanstalt med det fromma namnet ”Good Shepherds school”

Det var hos ”Den gode her-den” hon första gången kom i kontakt med Sverige.

– Jag var rastvakt en dag när ett sällskap från Sverige häl-sade på. En kvinna i 65-årsål-dern hade plockat en bukett blommor och frågade mig vad de hette på engelska. Jag kunde alla arter utom den. ”Men om du vaktar istället för mig, kan jag springa in till min naturkun-skapslärare och fråga!”

Blomman visade sig heta Johannesbröd och kvinnan Greta Eklund. Det var början på en livslång vänskap. Efter sexdagarskriget 1967, undrade Greta om inte Lilian ville kom-ma till Sverige. Hon kunde få bo i deras villa på Stormgränd i Spånga. Barnen var utflugna.

– Jag förstår inte att mina föräldrar sa ja. Men eftersom vi var ockuperade, gick det inte längre att plugga i Jordanien. Gretas barn hade gått i en Waldorfskola i Bromma och där hamnade även jag, 16 år gammal. Trivdes fantastiskt bra direkt – lärde mig svens-ka hyggligt på några månader. Jag minns när en lärare sa att något skulle delas ”fifty-fifty”. ”Femtio-femtio” sa jag och kände mig stolt. Han skrattade och sa att ”fifty-fifty” var ett av få uttryck som vi faktiskt säger på engelska i Sverige.

Hittade hemGreta var socionom på Beck-omberga och röstade på folk-partiet. Maken Erik var yrkes-lärare på Norrbackainstitutet och övertygad sosse.

– Erik var sämre på engel-ska, så det tog ett tag innan vi kunde prata med varandra. Men sedan blev vi väldigt tajta. Jag tyckte om värderingarna han stod för. Men det var först i

mitten av 80-talet som jag själv blev politiskt aktiv. Min syster var sekreterare åt borgmästa-ren i Betlehem, som var inbju-den av Broderskapsrörelsen till Stockholm, och jag fick hänga på.

Att finna en hemvist i den svenska socialdemokratin var på många sätt lättare än i den svens-ka kyrkan, menar Lilian Lama.

– Jag mötte en kyrkoherde som tycktes tro att ”palestinier” var synonymt med ”terrorist”. Dessutom fick jag en chock för-sta gången jag besökte kyrkan i Vällingby. Jag var van vid den katolska kyrkan i Betlehem med sin pampighet, prakt och jättefina orgel. Här fanns bara en kal tegelvägg med ett kors. Dessutom var prästen en kvin-na. Jag tänkte: ”Så kan de väl inte göra mot Gud!”

Din gudsbild rasade?– Lite så. Men det där satte

samtidigt igång en massa tan-kar. Som barn hade jag fått delta i gudstjänsterna först efter bikten och rabblandet av ”Ave Maria” och ”Fader vår”, och hade nästan varit lite rädd för prästerna. I Sverige däremot... Här kunde jag rikta mig direkt till Gud, insåg jag. Jag behövde egentligen inte kyrkan.

En paradox, förstås, eftersom Lilian Lama idag kallar Svenska kyrkan för ”samhällets ryggrad och hopp”. Vad hon vill säga är att det i grunden inte finns någon tröskel mellan Gud och människa. Församlingens val-språk ”Var dag med Gud” tol-kar hon på sitt eget sätt:

– När Erik och Greta blev gamla, besökte jag dem på sön-dagarna; det kändes viktigare än att gå på gudstjänst. I dag försöker jag lyssna fem minuter till ”Dagens bön” på webben, men annars är jag fortfarande ingen duktig kyrkobesökare.

Så varför ditt engagemang i kyrkorådet?

– Mina partikamrater visste hur mycket kyrkan betydde för mig under min uppväxt. För mig blev det en chans att käm-pa för en kyrka som är öppen för alla medlemmar, inte en slu-

ten förening. En folkkyrka, alltså.

Vad betyder tron för dig?– Tron är en styrka i livet,

en plats där jag kan hämta kraft. Som ung trodde jag Gud skulle fixa allt, nu tror jag att han gav oss ansvaret att tänka och handla själva.

Tillbaka till rötternaPå det hela taget är Lilian Lama en toleransens–apostel och frihetens förkämpe, som tidigt vaccinerades mot fun-damentalism och fanatism. Hon hävdar till och med att hennes barndoms Betlehem – trots falska dödsannonser och oskrivna religiösa regler – var mer tolerant än dagens Sollentuna.

– Jag blir oerhört upprörd när jag ser hur vissa grupper isolerar sig själva, medvetet el-ler omedvetet. Ingen kan sud-da ut mina rötter och vad jag tror på – det är min identitet – men i samhället är jag svensk. Jag tycker vi ska lära av judar-na som kom hit som flykting-ar. De gjorde inte mycket affär av sin tro utan försökte bli en del av samhället. De omvand-lades inte, men försökte heller inte omvandla andra.

Vilket inte hindrar att Lilian Lama varje år försö-ker resa tillbaka till sina och Jesu rötter och ta ännu en titt i den grotta som påstås vara världens mest beröm-da stall, forcerar muren till Jerusalem där hon och pappa brukade köpa bakelser, köpa nötter och tända ett ljus i Uppståndelsekyrkan.

Men inte minst ta en fika på hotellet American Colony, som en gång rymde de svens-ka utvandrarna från Nås i Dalarna. De som gjorde precis motsatt resa mot hennes egen.

– Som barn brukade jag titta på de svartvita fotogra-fierna på väggen och försö-ka stava mig igenom breven de skrev på gammalsvens-ka. I dag vill jag tänka att det fanns en mening med de där besöken.

“Vi tycks ha bott i Betlehem redan då. Ja, kanske vi fanns där redan på Jesu tid, vem vet?”

1311313

PROFIL Namn: Lilian Lama. Född: 1953. Familj: Maken Ronnie, tre vuxna barn och två barnbarn. Bor: Lägenhet i Sollentuna. Yrke: Studievägledare. Förtroendeuppdrag: Sitter i kyrkofullmäktige i Sollentuna församling och i kommunfull-mäktige för socialdemokraterna. Ser: ”Homeland” och ”Downton Abbey”. Yrke: Studievägledare. Läser: Just nu Ulf Bjerelds ”Och

jag är fri: Lennart Geijer och hans

tid.” Och Jan Guillou har alltid tillhört mina favoriter. Vi träf-fades på flyget ner till Tel Aviv en gång. Han rådde mig att inte ta följe med honom, eftersom han insåg att det inte var helt tryggt.Lyssnar: Abba, Ulf Lundell, Tomas Ledin och Jan Johansson. Jag har alltid tyckt svensk musik är fantastisk.

“Tron är en styrka i livet, en plats där jag kan hämta kraft. Som ung trodde jag Gud skulle fixa allt, nu tror jag att han gav oss ansvaret att tänka och handla själva.”

14

”Jag trivs med att vara efterfrågad och ha en uppgift”

Margareta Halvarsson, 73 årMargareta Halvarsson är textil- och inventarieansvarig i Turebergs-kyrkan. Därtill är hon kyrkvärd förutom alla andra volontärsuppdrag som hon har inom Röda Korset och i kommunen.

Margareta har bland annat sytt antependium, det är kyrkspråk och betyder tygstycke som finns i kyrkoårets olika färger och hängs ambon, det vill säga talarstolen i Turebergskyrkan.

Margaretas engagemang började 2010 i och med att Turebergs-kyrkan invigdes och församlingen efterlyste volontärer som kunde guida.

– Jag tyckte om hela idén med kyrkan, att det var återvunnet ma-terial och att den ligger så centralt. Kyrkligt engagerad har jag varit mer eller mindre under hela mitt liv, att jag drogs till kyrkan var bara naturligt. Som yrkesverksam var jag adjunkt på Karolinska institutet, detta är något annat än min yrkesutbildning.

– Jag tror att vi människor mår bäst om vi behövs någonstans. Jag har större behov av sociala kontakter än vad min man har. Vi hinner med våra gemensamma intressen ändå, resa och promenera.

Margareta, Elinn, Jan och Linnea. Möt fyra människor som engagerar sig som volontärer i Sollentuna församling.

Jan Strömberg, 71 år – För mig är det nödvändigt att sjunga i kör, att delta i en gemen-skap som är helt utan konkurrens.

För Jan Strömberg var kyrkokören vägen in till ett långvarigt enga-gemang i Edsbergskyrkan. Han sitter med i distriktsrådet, är kyrkvärd, vandringsledare på konfirmationsläger och ”pysslar med ett och annat tekniskt och praktiskt” som han själv uttrycker det.

Som barn gick han i söndagsskola, konfirmerades men sedan var det slut på engagemanget i kyrkan, ända tills hans granne mötte ho-nom en dag och mycket entusiastiskt berättade om kyrkokören som hade övat i kyrkan samtidigt som han var själv där för att få informa-tion om barnens konfirmation. De borde börja sjunga i kör. Båda två.

– Att jag engagerat mig handlar om att jag trivs med att vara efterfrågad och ha en uppgift.

Text och foto: Majken Öst-Söderlund kyrkporten@svenskakyrkan.se

– Vår ambition är att gå från att ha volontä-rer som deltar i perso-nalledd verksamhet, till att ha verksamhet som leds av volontärer, med anställd perso-nal som stöd och hjälp i bakgrunden, säger

Många volontäruppgifterDet finns tre utannon-serade volontärsupp-drag på tavlan i entrén i Turebergskyrkan, dess-utom finns möjlighet att själv komma med egna idéer om volontärverk-samhet eller söka upp-drag via Volontärbyrån.

Predika, sy kol-lekthåvar, koka kaffe eller måla staket. Att vara volontär i Sollen-tuna församling kan innebära näs-tan vad som helst.

Robert Tysell som är di-striktschef och präst i Turebergskyrkan.

– En del volontärer vill arbeta inom det yr-kesområde som de re-dan är utbildade. Andra tycker det är roligt att göra något helt annat.

– Vi har 140 vo-lontärer bara här i Turebergskyrkan. Den typiska volontären är en äldre välutbildad kvinna, men vi har också många ungdomar som engage-rade i konfirmand- och ungdomsgrupperna.

15

Ett händelserikt år som kantats av saker som bara händer och som vi inte kan styra över. Jag tänker framför allt på människor som tvingats bort från sina hemländer och då speciellt på alla flyktingar från Syrien. Särskilt går mina tankar till alla barn som måste bli modiga och orka vandra i timmar och inte veta vart de är på väg. Hungriga och frusna. En del kommer ensamma utan föräldrar. Det är svårt att ta in och jag tän-ker mycket på vad jag kan göra. Jag försöker öka min förståelse för det som händer. Hur kan jag leva så att jag inte gör skillnad på människor? Hur kan jag leva så att alla får samma rättigheter och ta plats på jorden som jag? Hur kan jag bidra till att världen blir något mera hel och rättvis? Det jag vet är att Gud inte glömmer en enda av oss och jag kan be om att de som styr världens länder för en generösare flyktingpolitik.

Under sommaren pågick EKO vandringen, män-niskor som pilgrimsvandrat från Uppsala till Lund vidare genom Europa ner mot klimatmötet i Paris. En vandring för ett bättre klimat. Ett sätt visa på tron som resurs och oss själva som en trovärdig aktör i klimatfrågan och globala fram-tidsfrågor.

I mitt samarbete med Kvinnojouren får jag ta del av hur de under året kämpat för trygga lång-siktiga boenden för våldsutsatta kvinnor och barn. Barnen får nu plats i kommunens förskola och skola under tid då de bor här. Härligt arbete som gör skillnad.

Snart är det jul och med den julklappsin-slagning i Sollentuna centrum till förmån för Sollentuna Hjälpförening. Ett samarbete med Centrum som i jultid vill bidra med att göra skillnad för människor i vår närhet genom att ge betalt för varje volontärtimme som görs veckan före jul. Alla pengarna går in i föreningen, medel som vi diakoner sedan kan hjälpa våra medmän-niskor med ett mindre ekonomiskt stöd.

Till sist vill jag önska en härlig adventstid och jul med en enkel bön

Du som blev människa för vår skull, hjälp mig att som Du bli människa för andra.

Några glimtar från mitt år som diakon

diakonensröst

Det är advent och julen är snart här igen

Katharina Wolf Erixon,

diakon

Linnea Dellert, 22 år, studerande– Jag jobbar som volontär med ungdomar på lördagskvällar i S:t Larsgården

vid Sollentuna kyrka. Det är en fin gemenskap och jag får tillfälle att träffa ungdomar i alla åldrar. Jag är troende och det här är bra praktik och erfaren-heter inför mitt kommande yrke som församlingspedagog. Vi är 26 volontärer sammanlagt, vi är många som hjälps åt.

Elinn Rossander, 17 år, studerande – Jag gillar att vara volontär. Det började med att jag var konfirmand, sedan

blev jag ledare och nu den här terminen hjälper jag till i S:t Larsgården vid Sol-lentuna kyrka när vi har “Sinnes” på varannan lördagskväll. Det är roligt att få vara med i gemenskapen och det ger mig bra erfarenheter inför framtiden.

VÄLKOMMEN SOM VOLONTÄR DU OCKSÅ!Vill du veta mer om volontärverksamhet i våra fyra distrikt, ta kontakt med Robert Tysell. robert.tysell@svenskakyrkan.se eller 08-505 513 46, 070-731 98 82

16

Hur ser din gröna kyrka ut? Hjälp oss forma en grönare kyrka. Klipp ut din teckning och skicka till oss eller lämna den i församlingshuset (Sköldvägen 10). De grönaste bidragen kommer vi att publicera i Kyrkporten. Adress: Svenska kyrkan Sollentuna, Kyrkporten, Box 13, 191 21 Sollentuna

IL

LU

ST

RA

TIO

N:

HE

LE

NA

BÖ

LIN

G

17

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sa herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se

det som har hänt och som Herren

har låtit oss veta.”

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad änglarna hade sagt till dem om detta barn. Alla som hörde det blev häpna över vad herdarna sa. Maria tog allt detta till sitt hjärta och tänkte mycket på vad det kunde betyda.

Herdarna vände tillbaka till sina får och tackade Gud för vad det hade fått höra och se. Allt var så som änglarna hade sagt. Maria och Josef gav sin pojke namnet Jesus, precis som ängeln hade sagt.

”Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba”

TE

XT

EN

ÄR

HÄ

MT

AD

UR

BIB

EL

FÖ

R B

AR

N.

ILL

US

TR

AT

ION

: H

EL

EN

A B

ÖL

INGVid den här tiden befallde kejsar

Augustus i Rom att alla männis-kor i hans stora rike skulle betala skatt. De måste skattskriva sig i den stad eller by som deras släkt en gång kom ifrån. Josef måste därför gå den långa vägen från Nasaret i Galileen till staden Bet-lehem i Judeen för att skattskriva sig tillsammans med Maria.

Maria skulle snart föda sitt barn. Hon blev mycket trött av den långa resan. När de äntligen kom fram till Betlehem, var värdshuset redan överfyllt av människor. Josef och Maria var fattiga. De fick bo i stallet, där oxen och ås-nan hade sin plats.

Medan de var där, var tiden inne för Maria att föda. Och hon födde sin son och lindade honom och lade honom i en krubba.

Samma natt vaktade några herdar sina får på ängarna utanför Bet-lehem. Då blev himlen ljus som på dagen, och en ängel stod framför dem. Herdarna blev mycket för-skräckta. Men ängeln sa: ”Var inte rädda. Jag bär bud till

er om en stor glädje, en glädje

för hela folket. I dag har en fräl-

sare fötts åt er i Betlehem. Han

är Messias, Herren. Och detta är

tecknet för er: Ni skall finna ett

nyfött barn som är lindat och lig-

ger i en krubba.”

Plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor skala änglar, som sjöng lovsång till Gud:Ära åt Gud i höjden

och fred på jorden åt

människorna,

som han älskar.

©Inga Wernolf och Verbum AB. Tryckt med tillstånd.

18

Visst kan man fira en klimatsmart och ekologisk jul utan avkall på tradition och

smakupplevelser. Ekokocken Carola Magnusson satsar på gediget mathantverk,

närproducerat kött, mycket grönsaker och gemenskap.

– Längtan efter traditioner handlar om längtan efter samvaro och tillhörighet.

Svenskens längtan efter en magisk jul med vit pudrig snö manifesteras ofta i ett över-dådigt julbord och ett dignande gottebord. Prinskorv, köttbullar, skinka, sylta och rev-bensspjäll. Listan över flottiga kötträtter på julbordet kan göras hur lång som helst. Fiskrätterna med sill och lax lite kortare. Grönsaksrätterna betydligt färre.

Med tanke på koldioxidutsläpp och can-cerlarm är det svenska klassiska julbordet så långt ifrån klimatsmart och hälsosam mat som man kan tänka sig. Men måste man verkligen späka sig till jul?

– Nej, men är det någon gång man ska få njuta av maten så är det till jul. Traditioner och att få samlas kring matbordet är oer-hört viktiga för mig och man måste få unna sig att få njuta av överflöd.

Carola Magnusson är en av Sveriges mest kända ekokockar, bland annat genom TV4:s program Matakuten tillsammans

med Melker Andersson, där de bevisade att ekologisk skolmat inte behöver bli dyrare. Hon driver flera restauranger, bland annat restaurang Tureberg i Sollentuna kommun-hus.

– Självklart vill jag kunna påverka. Jag brinner för barnens rätt att äta god mat och vill gärna vara en aktör och miljökämpe i Sollentuna. Därför kommer jag att lägga ett anbud på upphandling av skolmaten i Sollentuna.

Ett enkelt sätt att både rädda miljön och minska matkontot är att inte kasta någon mat utan att använda resterna till nya rät-ter. Inte minst i jultider då många hand-lar så mycket att kylskåpen nästan sprängs sönder.

– Det handlar om ansvarstagande att minska matsvinnet, och det jobbar vi med på alla våra restauranger. Vi minskar ock-så portionerna som serveras, men man får

gärna backa. Det gör att vi har väldigt lite svinn. Det lilla vi kastar går i komposten som blir till biogas.

Och det behöver inte nödvändigtvis bli dyrare med närproducerad och ekologisk julmat.

– Öka hellre andelarna grönt på bordet och välj några få favoriträtter. Satsa på fär-re rätter med mer smak och bättre kött.

Vilka är dina egna viktigaste argument för ekologisk mat?

– För mig handlar det både om miljö- och hälsoskäl. Speciellt små barn ska inte äta besprutad mat. Ingen mår bra av gift. I mitt miljöarbete ingår också ett starkt mot-stånd på GMO (genmanipulerad mat). Jag förespråkar också att varannan måltid ska vara vegetarisk. Öka andelen grönt och ät mindre kött. Så tänker jag året runt. Men till jul kan man få unna sig lite extra, tycker jag.

Text Marie Starck kyrkporten@svenskakyrkan.se

Ekologisk julmat

F O T O : G U N N A R B E R G K R A N T Z

Grönkålssallad - ny

favorit på julbordet.

19

Julbordet på Stora Skuggans värdshus på norra Djurgården, som är en av hennes res-tauranger i Stockholm, skapar hon tillsam-mans med välkände konditorimästaren och chokladkonditorn Jan Hedh.

– Idag finns det ett stort intresse för tra-ditionellt svenskt mathantverk. Maten ska vara hemlagad och smaka som man minns. Det är det vi försöker göra här. Vi plockar fram smaker från förr men tar också in nå-got modernt. Så sitter vi och lappar ihop.

Stora Skuggan ligger på kunglig mark och nära naturen. På ängen utanför värds-huset betar lammen, därifrån har de köpt 50 lamm som ska rökas.

– Självklart tar vi tillvara på hela djuret och gör allt från prinskorv till lammleverpastej.

Längtan efter samvaroJahn Hedh, som just kommit ut med

boken Julens söta, har tagit fram en maza-rintårta med tryffel, sju sorters kakor som klenäter, pepparkakshus och pepparkaks-glass med lingon.

– Tänk på Bergmans film Fanny och Alexander och på mormors julmat. Det kommer att bli som på 20- och 30-talets fast godare. Det ska kännas generöst och hjärt-ligt. Och man får gärna dansa runt granen.

Tio sorters sill blir det, men ingen utrot-ningshotad rökt ål. Den görs enbart i mar-sipan. Laxen och sillen är givetvis hållbart fångad och MCS-märkt.

– Vi drar ned på både kött- och fiskrät-terna. Istället drygar vi ut julbordet med ekologiska grönsaker som olika slags betor och grönkål. Vårt bidrag handlar också om ett ansvarsfullt serverande. Vi lägger upp lite i taget och hjälper gästerna att inte ta mer än de orkar äta upp.

Men varför tror du att vi svenskar är så extremt traditionsbundna just till jul och midsommar när vi annars är så extremt trendängsliga?

– Jag tror att det handlar om att vi så sällan pratar med varandra på riktigt. Det handlar om längtan efter gemenskap, sam-varo, tillhörighet och att umgås över ge-nerationsgränserna. Vi behöver få tillbaka gemenskapen, att få känna sig sedd och äls-kad för den man är. Det finns en längtan hos många. Därför blir högtiderna värde-fulla. I botten ligger att vi vill vara flock-djur.

Ibland känner hon sorg över att inte längre ha någon äldre släkting med livs-erfarenhet att prata med. Själv har hon en stor familj med fyra barn och fem barn-barn. Men det är ingen exkluderande julge-menskap.

– Ibland bjuder jag hem några av våra an-ställda som har sina familjer i andra länder och ibland bjuder vi med kompisars barn.

Familjens julfirande präglas både av na-turupplevelser och mat. Alla i familjen får välja några favoriträtter.

– Det är roligt när ens egna barn önskar något från när de var små. Vi har en stark tradition att bara äta julbord på kvällen efter bastun. Istället är vi ute i naturen på dagen och åker pulka, går promenad och grillar korv. Och så dansar vi runt granen. Samvaron är viktigast.

Tillsammans med Sensus Studieförbund ska Sollentuna församling genomgå en fler-årig process i tre faser för ökad hållbarhet och miljömedvetenhet inom alla verksam-hetsområden.

Rent konkret kan det handla om:• sopsortering • belysning och övergång till LED- lampor• pappershantering • att ersätta tjänstebilen med en

miljöhybrid• samordning av inköp och fler rättvise- märkta, närproducerade och ekolog- iska varor som kyrkkaffe, vegetariska

varor och nattvardsvin• hur frågan om hållbarhet gestaltas i gudstjänstenFastigheterna och behovet av uppvärm-

ning är en stor miljöbov i ett kallt klimat. Därför har det gjorts en rejäl genomgång av 16 fastigheter i församlingen. Här finns mycket att vinna ekonomiskt och miljö-mässigt.

– Vi lever i en tid då frågor kring håll-barhet är högaktuella. Även flyktingfrågan handlar om hållbarhet. Därför är det viktigt att Svenska kyrkan tar klivet att göra nå-got, men också genom att visa på ett hopp om förändring i en tid av misströstan. Det är teologi, att visa på människans ansvar, att inse både delaktighet och tillkortakom-manden, men också hopp i att åstadkomma något bättre, säger miljösamordnare Urban Hermansson på Sensus Studieförbund.

På vilket sätt är flyktingfrågan en del i en hållbar utveckling?

– Hållbarhet handlar både om ekologi, sociala och diakonala rättvisefrågor och om ekonomi. Allt hänger ihop.

Marie Starck

Sollentuna församling har be-stämt sig för att genomgå en miljödiplomering för en hållbar framtid. Just nu pågår en rejäl insats vars första steg ka varagenomförd till julen 2016.

Miljödiplomering

på gång

Carola Magnusson har gett ut fyra kok-

böcker med ekologiskt tema. Hon har också

gjort recepten i Stockholms stads klimatkok-

bok Det smarta köket 2015.

Carola tipsar: Grönkålssallad till julbordet Grönkål är en näringsrik och underskattad grönsak som inte bara är god till jul. Tillsammans med fläder får den snarast en smak av vårvinter i en sallad som funkar lika bra som ensamrätt tillsam-mans med en bit bröd eller som sällskap till en större måltid.

1) Skölj grönkålen och skär bort mittenstjälken ur bladen, strimla dem sedan fint med en vass kniv. Strimla vitkålen med en osthyvel. Dela dadlarna, ta ur kärnan och skär sedan halvorna i mindre klyftor.

2) Blanda samman alla ingredienser till vinägretten och häll den över kålen. Fördela kålen mellan händerna så att den liksom gif-ter sig med vätskan. Lägg i dadlarna och garnera med de rostade solroskärnorna.

4 personer

5 stora blad grönkål

1/4 tunt strimlad vitkål

8 dadlar av sorten Medjol

1/2 dl solrosfrön, rostade

Flädervinägrett

1/2 dl koncentrerad flädersaft

3 msk äppelcidervinäger

1/2 dl rapsolja

F O T O : M A R I E S TA R C K

S St di fö b d

gjulen 2016.

Foto

: fre

eim

ages

.com

/Edu

ardo

Sch

äfer

20

på gång

En möjlighet att utforska meningen med livet. Läs mer och anmäl dig på hemsidan svenskakyrkans.se/sollentuna under Aktiviteter – Kurser och samtalsgrupper – AlphaTid: Ons 20/1 • 18.30 Plats: Kummelby kyrka

Alpha – vårens grupp startar

Foto

: Car

olin

e A

nder

sson

Alphaintroduktion med Håkan NesserÖppen kväll om Alpha med gästtalare Håkan Nesser. Mingel, föredrag och information om Alpha – en kurs om att utforska meningen med livet. Anmälan till Alphakursen: kummelby@svenskakyrkan.se, tfn 505 514 33Tid: Ons 13/1 • 18.30Plats: Kummelby kyrka

Make & RemakeSkapande verkstad där vi syr saker av nya och återanvända textilier. Det vi tillverkar säljs och intäkterna går till Svenska kyrkans internationella arbete i Rumänien.Tid: Torsdagar 9.30–12.00, t o m 17/12, terminsstart 14/1. Plats: Kummelby kyrka

M k & Remake

UngdomskvällTid: Tisdag 19.00–21.00, t o m 15/12, terminsstart 19/1Ojämna veckor, mässa 18.00. Plats: Edsbersgskyrkan

Källan14.00–19.00 öppen mötesplats där du kan komma och spela biljard, pyssla, fika eller göra läxor.19.00–22.00 Fika, andakt, aktiviteter. Kontaktpersoner. Suzanne Wallón, tfn 070-720 05 66, Andreas Salé, tfn 070-459 95 10.Tid: Onsdagar 14.00–22.00, t o m 16/12, terminsstart 13/1.Plats: Turebergskyrkan

UngdomshängTid: Fredagar 18.00, t o m 18/12, terminsstart 8/1.Plats: Kummelby kyrka

SinnesTid: Lördag, 18.00–ca 23.00, t o m 19/12 , terminsstart 16/1. Ojämna veckor.Plats: S:t Larsgården.

Information om ungdomsverksamheten :www.svenskakyrkan.se/sollentunaTfn 08-505 514 04.

Vi träffas 10.30–12.30 på fredagar för en kort andakt, sedan lagar vi soppa, äter och samtalar tillsammans.Tid: Fre 10.30, t o m 11/12, terminsstart 15/1.Plats: Kummelby kyrka

Tid: Sön 14/2 • 13.30-18.00Plats: Sollentuna kyrka

Drop-in-vigsel

Mat och Prat

För mer information, se kalendern på hemsidan

www.svenska-kyrkan.se/sollentuna

Gudstjänster/mässor Gudstjänster/mässor firas i församlingens kyrkor nästan varje dag.

Tisdagar • 12.30 i Turebergskyrkan

Onsdagar • 07.00 i Kummelby kyrka

Onsdagar • 11.30 i Edsbergskyrkan

Torsdagar • 18.30 i Sollentuna kyrka

Torsdagar • 18.30 i Turebergskyrkan

Söndagar • 10.00 i Kummelby kyrka

Söndagar • 11.00 i Edsbergskyrkan

Söndagar • 11.00 i Sollentuna kyrka

Söndagar • 15.00 i Turebergskyrkan

Söndagar • 18.00 i Kummelby kyrka

Söndagar • 11.00 gudstjänst i Missionskyrkan,

Rotebrokyrkan

Ladda ner appen Kyrkguiden för information om

andakter/gudstjänster/mässor.

Under helgerna kan det förekomma vissa avvikelser från ordinarie tider se www.svenskakyrkan.se/sollentuna eller annons i Mitt i Sollentuna.

Ungdom

Kvällen börjar med enkel mat. Samtal i soffan om det som berör. Lek och skapande för barnen.Tid: Tis 2/2 • 17.30Plats: Kummelby kyrka

Ensamstående föräldrar

Med reservation för eventuella ändringar.

Allt är kostnadsfritt och utan anmälan om

inget annat står.

+13

Foto: Magnus Aronson

21

SEPTEMBER–OKTOBERDECEMBER – FEBRUARI

Konst i kyrkorna

Onsdagshäng

För dig mellan 9-13 år i. Ping-is, biljard, spel och möjlighet till läxläsning. Mellis 10 kr/ggn eller 100 kr/termin. Ingen anmälan.Tid: Onsdagar 14.00, terminsstart 16/1.Plats: S:t Larsgårdens källare.

Onsdagsöppet

16.30 till 18.15 serverar vi en enkel kvällsmåltid till själv-kostnadspris 30 kr/vuxen, 15 kr/barn under 15 år, familj max 100 kr. Pysselhörna för alla som har lust. Lekrum för de minsta. Familjean-dakt 18.20.Tid: Onsdagar 16.30, t o m 16/12, terminsstart 20/1.Plats: S:t Larsgården

Full fart

På onsdagar är det fullt med barn i Edsbergskyrkan som vill sjunga, skapa, baka och som är nyfikna på Bibeln. Kommer du direkt från skolan serveras ett enkelt mellanmål från 16.00. Kan kombineras med körerna. Barnkören 17.45–18.30 och Sångkompaniet 17.00–17.45.Tid: Onsdagar 9–12 år, 17.00–17.45, 6–8 år 17.45–18.30. Terminsstart 20/1.Plats: Edsbergskyrkan

Juniorhäng

Fri lek för barn mellan 7 och 13 år och deras föräldrar. Pingis, bordshockey, wii-spel, skapande hörna m m. Vi avslutar med bus och bön i kyrkan ca 17.40. Drop-in mellan 16.00 och 18.00. Pizza, mjölk och frukt 10 kr.Tid: Terminsstart 29/1 • 16.00 Plats: Kummelby kyrka

Öppen förskola

Barn och familjMer information www.svenskakyrkan.se/sollentuna. Tfn 08-505 514 47.

Må-bra-kör Visste du att sång är en form av friskvård? Kom och sjung på lunchen, i en kör där alla är välkomna. Kören är kostnadsfri.Tid: Tor 10/12 • 12.30, terminsstart 21/1. Plats: Turebergskyrkan

Mat mässa möteTorsdagskvällar i TurebergskyrkanVi äter ihop, firar mässa ihop och har möten ihop med olika teman för olika datum. Man kan komma och gå som man vill. Att vara med en stund eller hela kvällen. Mat 17.00–18.30 • enklare måltid finns att köpa i Café Blå. Mässa 18.30 • Möte 19.00–20.30

Zen-inspirerad meditationTyst meditationTid: Fre 12.30–13.00, t o m 18/12.Plats: Turebergskyrkan

Livsmod och TillitEn väg till livsmod och tillit är en kurs för dig som är ny-fiken på kristen tro, vill samtala om existensiella frågor och öva dig i praktisk andlighet. I mötet mellan radbandet frälsarkransen och våra egna livserfarenheter kan det hända något spännande. Sju torsdagar 18.00–21.00 (inkl inledande måltid). 28/1, 4/2, 11/2, 18/2, 25/2, 3/3, och 10/3. Anmälan senast 18/1, till ylva.broman@svenskakyrkan.se eller tfn 08-505 513 32. Kontakt/frågor Thomas Ericson, thomas.ericson@svenskakyrkan.se, 08-505 513 44.Tid: Tor 28/1 • 18.00Plats: Turebergskyrkan

MiniretreatKyrkan är öppen (14.00–16.45) och du kan komma och gå som du vill. Miniretreaterna inehåller tystnad, medi-tation i ord och musik. Avspänning, läsning, skapande, enskilt samtal och kort sittande massage. Ingen anmälan.Tid: Lör 30/1 • 14.00Plats: Turebergskyrkan

VändomÖppen självhjälpsgrupp angående beroende och med-beroende, 12-stegsmodellen.Kontakt. Pelle Holmqvist 072–420 39 07 och Calle Lundin 073–094 93 90.Tid: Mån • 14.00, t o m 21/12. Terminsstart 11/1.Plats: Kummelby kyrka

Ande, kropp och själ

Konst i KummelbyJohn Landenfelt Tid: T o m 20/12Plats: Kummelby kyrka

Konst i KummelbyWilliam SackeyTid: 23/12–24/1Plats: Kummelby kyrka

Utställningar och café i Kummelby kyrka

öppet mån–fre 9.00–15.00.

vernissage Att fånga det svårfångadeMarylyn Hamilton

Gierow arbetar i lera.

Minne och fingertop-

par samarbetar och med

sitt spontana arbetssätt

försöker hon fånga det

svårfångade. Vernissage: Sön 7/2 •

12.00–14.00.

Tid: 7/2–13/3

Plats: Sollentuna kyrka,

S:t Larsgården.

Foto

: Joh

n La

nden

felt

Foto: Alex & Martin

Se svenskakyrkan.se/

sollentuna

22

En jul när mor var litenGamla och nya julsånger framför brasan i Oxstallet, Edsvik. Mon coeur – kör-grupp ur Edsbergs kyrkokör, Birgitta Höök Seuffert, dirKjell Dellert. Tid: Lör 5/12 • 15.00Plats: Oxstallet, Edsvik

Bluesmässa ”Blodsmak”Med bluesen som tonspråk och vardagspoetiska texter, är utformningen i den här mässan. Bengt Gustavsson, gitarr, sång, munspelDavid Gärdeborn, gitarr, sång, Johan Berke, basAnna Hallberg, trummorAnders Lennse, texter, musik, prästTid: Sön 6/12 • 18.00Plats: Kummelby kyrka

Musik i Sollentunas kyrkorJulkonsert med Kummelby kyrkokörJulens vackra sånger. Jul-konsert med Kummelby kyrkokör. Jazztrio. Dirigent Christer Wallström. Förköp i Kummelby kyrka, vuxna 100 kr, ungdom under 18 år/stud med leg 50 kr.Tid: Lör 12/12 • 15.00Plats: Kummelby kyrka

Lunchkonsert med SollendakörenTid: Tor 17/12 • 12.30Plats: Turebergskyrkan

Konsert med Stockholm ConsortUnder ledning av Lars-Åke Levin.Tid: Lör 19/12 • 15.00Plats: Turebergskyrkan

JulkonsertMotettkören sjunger jul-sånger. Ania Proskourina, dir. Tid: Lör 19/12 • 18.00Plats: Sollentuna kyrka

De vackraste julsångernaKauneimmat joululaulut. Kaisa Unander, Mikko Niska-nen och Per Olsson.Tid: Sön 20/12 • 18.00Plats: Turebergskyrkan

Lucia

Mamma Maria och några till Mässa med musik. Stella Cantica, Gita AnderssonTid: Sön 20/12 • 19.00Plats: Edsbergskyrkan

MusikgudstjänstDaniel Hormazabal Cortes spelar pianomusik av Beet-hoven, Schumann och Mes-siaen. Kjell Dellert.Tid: Trettondedag jul 6/1 • 15.00Plats: Edsbergskyrkan

Vidga ditt hjärta Insamling till människor på flykt. Svenska kyrkan Sol-lentuna tillsammans med Kulturskolan och Satelliten. Konsert, konst, dans. Sol-lentuna Gosskör, Sollentu-na Gospel, hemliga artister m fl. Karin Runow och Ma-ria Stadell, dir.Tid: 14/2Plats: Rudbecksskolans aula

MåndagsgruppenKom och var med! Vi läser söndagens evangelietext och

samtalar kring den medan vi fikar och handarbetar. Man

kan också bara vara.

Tid: Mån 11.00–13.00, ojämna veckor, terminsstart 18/1.Plats: S:t Larsgården

Samtal i S:t LarsTid: Mån • 18.00, jämna veckor, terminsstart 11/1Plats: S:t Larsgården

TisdagscaféVi fikar, pratar, spelar pingis och biljard inomhus.

Vid lämpligt väder även boule utomhus.

Träffarna har öppet hus, kom och gå som det passar dig.

Tid: Tis 11.00, ojämna veckor, terminstart 19/1.Plats: S:t Larsgården

Öppen onsdag9.30–11.00 Samtalsgrupp med fika. 11.30 Mässa med

efterföljande sopplunch. 13.00 Stickcafé/Skaparhörna-

delta genom att bara vara, handarbeta, måla akvarell eller

på porslin/trä.

Tid: Ons 9.30, t o m 16/12, terminsstart 13/1.Plats: Edsbergskyrkan

Cafe BlåTis • 12.00–14.00, SmörgåsarOns–tor • 11.00–15.00Fre • 11.00–14.00, Hembakat kaffebröd, smörgåsar, soppa serveras 11.30–13.30.Tor • 17.00–18.30, Enkel förtäringSoppa 60 kronor.Lör Öppet i samband med aktiviteterSön Kyrkkaffe efter mässan. Julstängt 19/12–12/1.Plats: Café Blå i Turebergskyrkan

Stickcafé med eftertankeVi handarbetar och trivs tillsammans över en kvällsfika med eftertanke. Vill du bara dela gemenskapen är du lika välkommen. Vill du lära dig sticka hjälper vi dig att komma igång. Ingen anmälan.Tid: Tor 18.30–20.30, terminsstart 7/1. Plats: S:t Larsgården

Café och mötesplatser

Café S:t Lars – LuciatågLuciatåg med Sollentuna

kyrkas personal. Kaffe med

dopp serveras efteråt,

kostnad 30 kr.

Anmälan senast torsdag

3/12 till Åsa Nigård,

08-505 514 01,

asa.nigard@

svenskakyrkan.se

Tid: Tis 8/12 • 13.30

Plats: S:t Larsgården

LuciamässaUngdomsgospel, Sollentuna

Gospel med komp. Karin

Runow och Pers pojkar.

Tid: Fre 11/12 • 20.30Plats: Turebergskyrkan

Lucia och julkonsertSollentuna Gosskör. Maria

och David Stadell, dir.

Tid: Lör 12/12 • 15.00 & 18.00

Plats: Turebergskyrkan

Mässa med LuciatågMinikören, Diskantkören.

Öppet luciatåg i slutet av

gudstjänsten. Söndagsskola.

Tid: Sön 13/12 • 10.00

Plats: Kummelby kyrka

Mässa med LuciatemaLilijana Berg

Juniorgospel

Tid: Sön 13/12 • 15.00Plats: Turebergskyrkan

Juldagsfirande i PingstkyrkanGemenskap, musik, julmat och fika. Aktiviteter för barnen.

Det kostar ingenting att vara med, men vi behöver få in

anmälningar för att kunna beräkna maten.

Anmälan senast 20/12 till info@sollentunapingst.se

eller tfn: 08-35 22 20

Tid: Juldagen 25/12 • 13.00-17.00

Plats: Pingstkyrkan

JULKRUBBEUTSTÄLLNING 16/11–6/12 Edsbergskyrkan

23

SEPTEMBER–OKTOBERDECEMBER – FEBRUARI

Julen i Sollentuna!

Sollentuna kyrka

Samling kring krubbanJulspel i dramaform med barn och

vuxna. Lisa Åslund, Julaftonskören

(Alla som vill är välkomna att vara

med i julspelet. Vi övar ons 16/12 •

17.00–18.15 i kyrkan),

Elisabet Wimark, dir

Tid: Tor 24/12 • 9.30

Samling kring krubban med dockspelLisa Åslund

Tid: Tor 24/12 • 11.00

JulbönStaffan Stadell, hemlig gäst (sång)

Tid: Tor 24/12 • 17.00

JulnattsmässaJessica Holmgren, hemlig gäst (sång)

Tid: Tor 24/12 • 23.30

JulottaStaffan Stadell , sång Cecillia Hage

Tid: Fre 25/12 • 06.00

Juldagsmässa Lisa Åslund

Tid: Fre 25/12 • 11.00

Mässa Jessica Holmgren

Tid: 26/12 • 11.00

Mässa Tid: 27/12 • 11.00

NyårsbönStaffan Stadell

Sång Hanna Stadell Mellbin.

Tid: Tor 31/12 • 17.00

Kummelby kyrka

Samling kring krubbanWilliam Grönroos

Tid: Tor 24/12 • 9.30 och 11.00

JulbönAnders Lennse

Sandra Bundy, sopran

Tid: Tor 24/12 • 17.00

JulnattsmässaMaja Holmberg, Kyrkokören

Tid: Tor 24/12 • 23.30

Julens sånger Linn Wågberg, Christer Wallström

Maja Holmberg Tid: Lör 26/12 • 15.00

MässaMaja Holmberg

Tid: Sön 27/12 • 10.00

NyårsbönAnders Lennse

Tid: Tor 31/12 • 17.00

Edsbergskyrkan

Samling kring krubbanPer Setterhall, julspel med

Barnkören och Sångkompaniet

Tid: Tor 24/12 • 10.00

JulnattsmässaGita Andersson

Solist Anna Janbäck

Musiker Kevin Lembke

Orgelelev Sebastian Junling

Tid: Tor 24/12 • 23.30

JulottaKjell Dellert. Edsbergs kyrkokör

Julottefrukost

Tid: Fre 25/12 • 07.00

Jul, jul strålande julVi sjunger och lyssnar till Julens vack-

raste julsånger tillsammans med

Edsbergs kyrkokör, Birgitta Höök

Seuffert, dir. Kjell Dellert

Tid: Sön 27/12 • 15.00

Turebergskyrkan

Samling kring julkrubbanFredrik Hamrén

Minigospel

Juniorgospel

Tid: Tor 24/12 • 11.00

JulnattsmässaErik Olebark Ringheim

Sollentuna Gospel

Karin Runow, Per Olsson, dir

Tid: Tor 24/12 • 23.30

JulsångsmässaLilijana Berg

Robert Thysell

Turebergs kyrkokör

Tid: Fre 25/12 • 15.00

JulgransplundringErik Olebark Ringheim

Barnkör

Tid: Ons 6/1 • 15.00

Fira jul i FörsamlingenI år hålls församlingens julfirande i Kummelby kyrka. Julbord, gemenskap, sång, dans kring granen och Kalle Anka för barnen. Firandet avslutas med julbön 17.00. Kostnad 100 kr/vuxen, 50 kr/barn. Är kostnaden ett hinder tag kontakt med Anne Runesson. Frågor till Anne Runesson, tfn 08-505 514 40. Anmälan: kummelby@svenskakyrkan.se, tfn 08-505 514 33.Tid: Tor 24/12 • 13.00Plats: Kummelby kyrka

24

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER

Lasse Svenssonkyrkoherdelasse.svensson@svenskakyrkan.se

kyrkoherden

har ordet

Det finns några ord i Julevangeliet

som kommer tränga på DET HÄNDE I EN FÖRSKOLEKLASS, man gjorde julpyssel och pratade om det som skulle komma; julklappar och tomten, köttbullar och julgran, och snön som man hoppades på…

– Men varför firar vi jul, frågade för-skolefröken.Barn vet när de ska ge rätt svar.

– Jesus, kom svaret snabbt från barnen.– Ja, just det, fyllde fröken i, vi firar att

Jesus föddes.Och så kommer det spontant från en liten grabb:

– Och sen spikade dom upp honom.

HÄRLIGT. SÅ RÄTT. Och så krångligt: Första advent läste vi i kyrkan om när Jesus rider in i Jerusalem och hyllas som kung. Fyra veckor senare är han ett nyfött barn och kallas Guds son. Några månader senare döms han till döden och spikas upp på ett kors. Inte nog med det, vi fyller på i kyrkan med berättelsen om att han tre dagar senare dessutom upp-står igen! Plus, att vi också hunnit med att mellan jul och påsk berätta om Maria som blir med barn och ska föda Jesus, nio månader senare.

För mej var det krångligt när jag var liten, minns jag. Det var liksom ingen ordning på kyrkans berättelser. De kom i oordning. Och ändå, vi berättar fortfa-rande på samma sätt samma berättelser, igen och igen, och igen. För orden gör något med oss. Ordet gör något med oss

Hur många människor har inte i Bi-beln, i alldeles särskilda stunder, när nå-got särskilt hänt, funnit tröst och hjälp i Guds ord. Ord som stått där i flera tusen år blir plötsligt levande, som om de stått där och väntat på mej, för min skull, med tröst och hjälp. Men ibland blir orden i Bibeln i stället besvärande och påträng-ande. Jag tror det kommer hända i jul.

Det finns några ord i Julevangeliet som kommer tränga på. Vi har hört dom förut, och visst har vi vetat så länge vi levat, att det är krig och elände i världen, att folk svälter och flyr, men i jul, när prästen läser om Maria och Josef, som letar nån stans att bo, Maria ska ju föda ett barn… det blir en krubba, ty ”det fanns inte plats för dem i härbärget”. Härbärget. Hört det förut, varenda jul. Men i år, när det bokstavligen väller in folk i vårt land, folk som flyr, familjer, barn, ensamkommande barn. ”Gränsen är nådd”. ”Stanna i Tyskland”. ”Krisen gör att britter vill lämna EU”. En del ropar på folkomröstning.

Prästen läser vidare och predikar. Och kyrkvärden talar varmt för kollekten till hemlösa. Ja, det kommer bli stora kollekter. Som varje jul. Och ändå gnager det i oss.

SITUATIONEN ÄR JU HOPPLÖS. Vågar man säga ”gränsen är nådd”? Kan man säga så, det kommer inte gå? Helst vill vi ju att staten, kommunerna, kyrkan, Stadsmissionen, Frälsningsarmén, alla andra ska ordna detta. Enskilda män-niskor gör heroiska insatser. Och ändå, situationen hopplös. Kan man säga både om stat, kommun och kyrka och sig själv: vi lyckas inte. Vi lyckas inte leva upp till det vi önskar, vill, det vi borde, våra ideal. Ärligt mot dig själv: hopplöst.

Just därför måste vi läsa Julevangeliet igen. Om Gud som inte ger upp. Vilken märklig berättelse, att Gud blir ett barn som vi, för att förändra våra sinnen och hjärtan. Gud ger inte upp. Inte en enda gång. Aldrig. Res dig, gläd dig som män-niska. Det är jul. Kan bli en god jul!

Lasse Svensson Kyrkoherde

EXTRA SATSNINGSollentuna församling lyfter 1 miljon

kronor från sparat kapital till flyk-

tingarbete de två kommande åren.

Bland annat genom en koordinator

för församlingens flykting- och mig-

rantarbete.

läs mer: svenskakyrkan.se/sollentuna