10000 mark-, grund- och bergstrukturer infraryl 2015/1, 2015-11-25 · 2016. 9. 19. · 10000 mark-,...
TRANSCRIPT
10000 Mark-, grund- och bergstrukturer
InfraRYL 2015/1, 2015-11-25
Utdrag för översättning
13000 Grundkonstruktioner
13200 Pålad grundläggning
13250 Borrpålar
Anvisning
I detta avsnitt behandlas stålpålar som installeras genom borrning. De typer av borrpålar som behandlas är
borrad stålrörspåle, där borröret förblir en del av konstruktionen
stålkärnepåle
genominjekterad borrpåle.
I detta avsnitt behandlas borrpålar med minst 30 mm diameter. Vid tillverkning och
installation av borrpålar tillämpas dokumentet PO-2011.
Referenser
Mängdmätningsanvisning1325
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
63
13250.1 Materialen i borrpålar
Krav
De förtillverkade borrpålarna ska vara CE-märkta. Ifall pålarna inte är CE-märkta, ska
tillverkningen vara dokumenterad och övervakas av en tredje part – ett anmält organ
eller ett av miljöministeriet godkänt organ. Borrpålarnas material ska uppfylla kraven
enligt PO-2011 del 2.
Toleranserna för lastbärande stålpålar ska uppfylla kraven enligt SFS-EN 10219-2, SFS-
EN 10210-2 eller SFS-EN 10060, se PO-2011 del 2, bilaga 1.
Anvisning
Hänvisningar till eurokodstandarden SFS-EN 1997-1 i detta avsnitt avser även hänvisning till motsvarande
finska tillämpningsdokument.
Referenser
SFS-EN 1997-1 + AC eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner. Del 1: Allmänna regler
SFS-EN 1993-5 + AC eurokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner. Del 5: Pålar och spont
SFS-EN 10025-1 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser
SFS-EN 10025-2 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för
olegerade stål.
SFS-EN 10060 Varmvalsad rundstång av stål. Rundstänger. Dimensioner och toleranser för form och
dimensioner
SFS-EN 10210-1 Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 1: Tekniska
leveransbestämmelser
SFS-EN 10210-2 Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål - Del 2:
Toleranser, dimensioner och tvärsnittsdata
SFS-EN 10210-2/AC Varmbearbetade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål - Del 2:
Toleranser, dimensioner och tvärsnittsdata
SFS-EN 10219-1 Kallformade svetsade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 1:
Tekniska leveransbestämmelser
SFS-EN 10219-2 Kallformade svetsade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål. Del 2:
Toleranser, dimensioner och tvärsnittsdata
• PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
Krav
Dimensioner och materialegenskaper hos borrpålar som på nytt tas i bruk ska motsvara
uppgifterna i projekthandlingarna. Borrpålar av stål får inte vara skadade eller innehålla
skadliga ämnen, som kan påverka hållfastheten eller hållbarheten. Borrpålar som på nytt
tas i bruk används enligt projekthandlingarna.
Borrpålar, vars borrör förblir en del av konstruktionen, kan ha en jordsko eller
rymmarkrona och jordsko. Jordskorna svetsas i borröret. Borrpålarnas spetsdelar ska
uppfylla kraven enligt PO-2011 del 2 (3.8.4.3). Borrpålar som stöder mot berg ska
borrkronan och jordskon tåla minst lika mycket last som pålen.
64
Tillverkningen av borrkronor ska övervakas av tredje part.
Stålpålar kan skarvas antingen genom svetsning eller med mekaniska skarvar. Svetsarna
ska ha kompetens enligt standarden SFS-EN 287-1. Svetsarna i pålarnas skarvar ska
uppfylla kraven enligt PO-2011 del 2 (3.8.3.2 tabell 3.3) och tabell 13212:T1 om inget
annat anges i projekthandlingarna.
Tabell 13212:T1. Svetsklasser för pålarnas skarvar (SFS-EN ISO 5817).
Pålningsklass Uppföljningsklass
CC1 CC2 CC3
PTL3 C C B
PTL2 C C C
PTL1 D - -
Referenser
SFS-EN 287-1 Svetsarprövning. Smältsvetsning. Del 1: Stål.
SFS-EN ISO 5817 Bågsvetsförband i stål. Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar
(strålsvetsning undantagen). Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser.
Krav
Om inget annat anges i projekthandlingarna, ska pålarnas mekaniska skarvar uppfylla
kraven enligt SFS-EN 1993-5 och PO-2011 del 2.
Om stålpålarna ska betonggjutas, ska standarden SFS-EN 206-1 tillämpas vid
tillverkningen av betongen. Den byggcement som används vid tillverkning av betongen,
gjutbruket och injekteringsbruket ska vara CE-märkt och uppfylla kraven enligt
standardenSFS-EN 197-1. Betongen, gjutbruket och injekteringsbruket ska uppfylla
kraven enligt projekthandlingarna.
Armeringsstålet som används för pålarnas armering, ska uppfylla kraven enligt
standarderna SFS 1215 och SFS 1216.
Tillverkaren av pålarna ska överlämna kontrollintyg enligt standardenSFS-EN 10204 typ
3.1 för materialet till byggherren innan pålningsarbetena påbörjas.
Referenser
SFS 1215 Armeringsstål. Svetsbart varmvalsat kamstål A500HW
SFS 1216 Armeringsstål. Svetsbart varmvalsat kamstål A700HW
SFS-EN 197-1 Cement. Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement.
SFS-EN 206-1 + A1 + A2 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse
SFS-EN 1993-5 + AC eurokod 3. Dimensionering av stålkonstruktioner. Del 5: Pålar och spont
SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrolldokument.
65
13250.2 Underlag för borrpålningsarbete
Krav
Arbetsplatsområdet ska vara tillräckligt stort för att alla funktioner på arbetsplatsen ska
kunna utföras säkert och utan risk för miljön.
Pålningsunderlaget ska alltid planeras från fall till fall, beroende på markens bärighet
och den pålningsrigg som används.
Arbetsområdet ska ordnas och bevaras i sådant skick, att pålningsarbetet kan göras
säkert och effektivt:
stabiliteten och utrymmet ska vara tillräckligt för pålningsutrustningen
utrustningar och befintliga underjordiska eller synliga installationer ska identifieras och
vid behov tas bort.
Anvisning
För de ställningar och tillfälliga brokonstruktioner som behövs för pålningsarbeten ska det göras
särskilda ritningar, som presenteras för granskning.
Borrpålarna får inte tränga igenom metalldelar med mera som finns i marken, därför ska alla hinder för
pålarna tas bort, eller också ska jordlagren som innehåller metalldelar bytas. Eventuellt trämaterial som
finns i marken kan tas bort eller också ska särskilda borrkronor användas för att komma igenom träet.
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
13250.3 Installation av borrpålar
13250.3.1 Installation av borrpålar, allmänt
Krav
Den som utför pålningsarbetet ska innan arbetet påbörjas göra en objektspecifik
utförandeplan för pålningen. Utförandeplanen ska vara skriftlig, med arbetsbeskrivningar
och ritningar. Där ska de arbetsmetoder och maskiner som krävs för pålningsklassen
beskrivas, så att kraven i grundläggningsritningen uppfylls. I utförandeplanen ska de
förhållanden som råder vid utförandetidpunkten beaktas.
Anvisning
Innan pålningsarbetet inleds kan det vara nödvändigt att göra kompletterande grundundersökningar för att
klarlägga pålarnas stödnivåer.
Utförandeplanens arbetsbeskrivning görs enligt PO-2011 del 2 avsnitt 5.
Krav
De som arbetar med pålningsarbeten, övervakning och arbetsledning ska ha utbildning
för och erfarenhet av arbetet. Pålkransföraren ska ha en yrkesmässig kompetens, eller
tillräcklig erfarenhet, och vara införstådd med pålningsutrustningens funktion och den
pålningsmetod som används samt pålningsarbetets klass.
66
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
13250.3.2 Borrpålsutrustning
Krav
Den borrpålsutrustning som används ska uppfylla kraven enligt dokumentet PO-2011
del 2 avsnitt 5.4.2.3.
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
13250.3.3 Lagring och hantering av pålar på arbetsplatsen
Krav
Pålarna och tillhörande utrustning ska lagras och hanteras på arbetsplatsen så, att de inte
skadas. Vid transport, lagring på arbetsplatsen och hantering ska tillverkarens
instruktioner följas. Pålarna och den utrustning som används ska kontrolleras innan
installationen. Material som inte uppfyller de ställda kvalitetskraven ska avvisas och
transporteras bort från arbetsplatsen.
Mottagningskontroll för pålarna och tillbehören ska göras omedelbart när leveransen
kommer till arbetsplatsen. Vid kontrollen innan installationen kontrolleras dessutom, att
pålarna inte har skadats under hanteringen på arbetsplatsen eller under lagringen.
Kasserat material ska märkas tydligt och tas bort från arbetsplatsen.
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
13250.3.4 Borrning av pålar
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
Krav
Den pålningsmetod som används ska vara sådan, att arbetet kan utföras enligt
projekthandlingarna och att arbetet inte skadar intilliggande strukturer.
Anvisning
Borrutrustningen kan antingen vara uppifrån slående eller sänkhammarutrustning. För båda utrustningarna kan antingen ocentrerad eller centrerad metod användas.
Krav
Pålarna borras i den ordningsföljd och på det sätt som anges i arbets- och kvalitetsplanen
och i den position och läge som anges i projekthandlingarna.
67
Kvaliteten i borrpålarnas kontakt med berget säkerställs genom att borra ner pålen minst
3 x d, dock minst 0,5 m i helt berg.
Borrpålar som ska stödja mot berg kontrollslås genom att slå på det bärande stålrörets
eller den bärande stålkärnans överdel med borrutrustningen.
Under pålningen ska installationens inverkan på den omgivande markgrunden
observeras, och eventuella skadliga verkningar ska beaktas vid installationen enligt
dokumentet PO-2011.
Anvisning
Pålarnas bedömda inträngningsnivå baseras på grundundersökningar, och detta ska presenteras i
projekthandlingarna. Grundundersökningarna ska vid behov kompletteras innan pålningsarbetet
påbörjas. Om pålen stöter emot sten eller berg, ska matningskraften hållas låg och varvtalet ökas, så att
pålen inte förskjuts i sidled, kröks eller lutar.
I slutfasen av borrningen undersöks bergets kvalitet. Om kvaliteten inte motsvarar det som
framkommit vid grundundersökningen, ska projektören kontaktas för att avgöra fortsatta åtgärder.
Borrpålar som stöder i mark avslutas vid angivet djup, om borrningsobservationerna motsvarar
grundkonstruktionsritningen. Vid behov görs en provbelastning enligt projektunderlaget.
Krav
Vid borrning av genominjekterade borrpålar ska påltillverkarens anvisningar (för bland
annat injekteringsbrukets sammansättning, tillverkning och injekteringstryck) följas, om
detta inte beskrivs i projekthandlingarna.
När genominjekterade borrpålar används, ska överskottet av injekteringsbruk som
tränger upp på markytan tas omhand.
Borrpålarnas utförande kontrolleras enligt projekthandlingarna med till exempel
ficklampsprov eller inklinometer.
13250.4 Färdig borrpålning
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
Krav
Borrpålarna installeras åtminstone inom de geometriska byggtoleranser som anges i
InfraRYL punkt 13212.4, om inget annat anges i projekthandlingarna.
Anvisning
Det är relativt lätt att få ett utförande med noggrannare toleranser för borrpålarna än vad som anges i
punkt 13212.4, särskilt om den centrerade borrmetoden används. Det är lämpligt att tillämpa snävare
toleranser än vad som anges i punkt 13212.4, om det med tanke på strukturen och belastningarna är
ändamålsenligt att eftersträva snävare byggtoleranser, och om grund- och installationsförhållandena
tillåter detta. Ur utförandesynvinkel finns det dock ingen anledning att utan goda motiveringar använda
snävare lägestoleranser än följande:
för vertikala och lutande pålar, och deras lägen mätta i horisontalplanet e = 25 mm
för vertikala och lutande pålar, vars lutning är 15:1 eller mer, ska tangenten i för vinkeln mellan den
teoretiska och verkliga mittlinjen vara ≤ 0,015 (≤ 15 mm/m).
68
lutande pålar med lutningen 4:1...15:1 ska vara i klassen där tangenten för vinkeln mellan den
teoretiska och verkliga mittlinjen är enligt bild 13250:K1, i ≤ 0,025 (≤ 25 mm/m)
Krav
e: avvikelse i arbetsplanet
i: vinkelavvikelsens tangent
(mellan pålens teoretiska och verkliga
mittlinje)
Bild 13250:K1. Bestämning av geometriska byggtoleranser.
13250.5 Verifiering av borrpålars duglighet
Krav
Pålningsarbetena ska övervakas enligt standarden SFS-EN 1997-1 avsnitt 4 och 7 samt
standarderna SFS-EN 14199 och SFS-EN 1536. Övervakningstidplanen ska finnas
tillgänglig på arbetsplatsen. I denna tidplan ska åtminstone följande anges:
frekvens för varje inspektionstyp
innehåll i varje inspektionstyp.
Om övervakningen på arbetsplatsen eller kontroll av dokumenten visar osäkerheter i
kvaliteten hos de installerade pålarna, ska pålarnas kvalitet undersökas och
rättelseåtgärder bestämmas.
Genom kvalitetsövervakning av materialen verifieras, att de använda materialen och
utrustningarna uppfyller kraven enligt projekthandlingarna och kraven i PO-2011 del 2
avsnitt 3.
För pålningsmaterialet ska det finnas kontrollintyg enligt standarden SFS-EN 10204 typ
3.1.
För varje påle ska det finnas ett pålningsprotokoll, där information enligt standarderna
SFS-EN 14199 och SFS-EN 1536, och enligt dokumentet PO-2011 del 2 ska anges.
Uppföljnings- och mätningskontroll under pålningsarbetet görs enligt dokumenten SFS-
EN 1997-1 och PO-2011. Avvikelser, och åtgärder vid avvikelser, beskrivs i PO-2011
del 2 avsnitt 6.2.
Pålarnas inträngning och geotekniska brotthållfasthet bedöms enligt dokumentet PO-
2011 del 2 punkt 6.2.3.
69
e Arbetsnivå e
Kapningsnivå
Faktisk position Teoretisk position
1 1
i
i
Faktisk mittlinje
Snedpåle projekterad mittlinje
Faktisk mittlinje
Stående påle, teoretisk mittlinje
Den geometriska bärförmågan för borrpålar som tränger in i marklagren ska säkerställas
med provbelastningar.
Anvisning
Provbelastningarnas metod och antal anges i projekthandlingarna.
Referenser
SFS-EN 1536 Utförande av geokonstruktioner. Grävpålar
SFS-EN 1997-1 + AC eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner. Del 1: Allmänna regler
SFS-EN 14199 Utförande av geokonstruktioner. Mikropålar
SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrollintyg
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
Krav
Kraven på svetsfogar och verifiering av deras duglighet anges i projekthandlingarna.
Anvisning
I objekt med pålningsklass 1 ska pålarnas svetsskarvar åtminstone inspekteras visuellt. Vid den
visuella inspektionen ska bland annat svetsens mått, passningsfel, kantskador och eventuella ytdefekter
undersökas.
I objekt med pålningsklass 2 förutsätts oftast, att svetsaren innan arbetet påbörjas, gör ett så kallat
arbetsprov, där två pålningsrör svetsas ihop enligt svetsningsanvisningarna under liknande
förhållanden som vid installationen. Resultatet ska uppfylla kraven avseende upptäckta fel för den
aktuella svetsklassen. Resultaten från arbetsprovet antecknas i pålningsarbetets kontrolldokument. I
objekt med pålningsklass 3 förutsätts oftast, att utöver arbetsprovet och den visuella inspektionen ska
minst 10 % av svetsarna kontrolleras med oförstörande provningsmetoder (NDT), till exempel
ultraljudsundersökning. Kontrollängden är hela svetsen, det vill säga en svets av tio undersöks helt, om
inget annat särskilt överenskoms.
Tabell 13212:T2. Antalet inspektioner av tryckbelastade stålpålars svetsskarvar med oförstörande
provningsmetoder (NDT).
Pålningsklass Andelen NDT-inspektioner (%) av svetsarna
CC1 CC2 CC3
PTL3 - 10 15
PTL2 - - 10
Referenser
SFS-EN ISO 5817 Bågsvetsförband i stål. Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar
(strålsvetsning undantagen). Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser.
Krav
Det ska finnas en duglighetsdagbok, där bland annat följande verifieringsdokument ska
bifogas:
pålningsprotokoll
pålarnas mät- och lägesuppgifter
rapport om provbelastningar
rapport om svetsinspektioner
relationsritningar
kvalitetsavvikelserapporter.
Pålningsarbetets duglighet verifieras genom relationsmätningar utförda under
pålningsarbetet och genom pålningsprotokoll.
Anvisning
Duglighetsdokumentet ska innehålla det som anges i dokumentet PO-2011.
Referenser
PO-2011 Pålningsanvisningar 2011, RIL 254-2011.
Krav
Relationsritningen för pålningsarbetet baseras på pålarnas positionsritning, som
innehåller alla pålar i pålningsområdet, även de ersatta.
Pålningsprotokoll ska föras under hela arbetets gång, och alla relevanta data ska
antecknas i protokollet.
13250.6 Borrpålningsarbetets miljöpåverkan
Krav
Pålningens inverkan på näraliggande känsliga byggnader, på grundvattennivån eller på
instabila slänter ska observeras. Övervakningsmetoder är mätning av vibrationer,
porvattentryck, deformationer, lutningar och positioner.
Störningar och miljöpåverkan från pålningsarbetet ska minskas så mycket det går inom
de givna gränserna.
För miljöskydd och utsläppsgränser under pålningsarbetet ska nationella bestämmelser
tillämpas, ifall det inte finns europeiska standarder.
De använda materialens miljölämplighet bör kunna verifieras. Detta ska överenskommas
med beställaren, som bekräftar användningen av materialen eller ämnena.
Anvisning
Följande betraktas som störningar eller miljöpåverkan:
förskjutning eller kompaktering av markskikt
störning i markskikten och ökning av porvattentrycket
sänkning av grundvattennivån
material som borrats bort och injekteringsbruk
sköljmedel vid borrningen
vibrationer
buller
förorening av mark, vatten och luft.
Typen och omfattningen av eventuella störningar eller miljöpåverkan beror på följande:
pålningsplatsen och de rådande grund- och grundvattenförhållandena
typen av påle och pålningsmetoden
arbetsfasen.
71
Krav
Vid arbeten i eller nära vatten- och grundvattentäkter ska det inom arbetsområdet vidtas
tillräckliga skyddsåtgärder, så att skadliga injekterings- eller sköljmedel inte kan släppas
ut i vattendragen. Vattnets vertikala rörelser och vattenskiktens blandning förhindras
enligt projekthandlingarna. Dessutom ska det säkerställas, att läckande olja, sköljmedel
eller injekteringsmedel snabbt kan uppsamlas utan läckage till vattendragen eller
markgrunden, beroende på skadad pålningsutrustning eller andra orsaker.
Anvisning
Det är lämpligt att använda hydrauloljor som lätt kan brytas ned i naturen, ifall hydrauliska drivsystem
används på eller i närheten av vatten- eller grundvattentäkter.
Utsläppen av rökgaser kan minskas genom att använda moderna och effektiva hydrauliska maskiner.
Pålningsutrustningen bör också ha avancerat bullerskydd, som även förhindrar oljestänk och spridning av
avgaser.
Krav
Om kemiska ämnen som kan skada miljön ska hanteras på arbetsplatsen, ska det finnas
säkerhetsinformationsblad tillgängliga för alla medarbetare. Arbetsledningen ska se till,
att medarbetarna är medvetna om de risker som finns med de ämnen som används.
Referenser
Infra STM-720072 Statsrådets förordning om säkerheten i byggarbetet Finlands författningssamling
207/2009.
467
/
Utdrag ur InfraRYL 2015/1 för översättning
40000 Byggtekniska konstruktionsdelar
42020 Brons betongkonstruktioner
Anvisning
Ett R efter punktnumret innebär, att avsnittet bara är tillämpligt vid järnvägsbygge.
Tillämpningsområde
Detta avsnitt tillämpas tillfälligt, parallellt med de kvalitetskrav som anges i InfraRYL avsnitt 42000
vid bygge av platsgjutna broar och elementbroar.
Avsnittet är utformat som anvisningar för övergångsperioden, och de tillämpas tills miljöministeriet
upphäver det gällande dokumentet RakMK B4 och de nya bestämmelserna och anvisningarna (A1, A2,
B1 och B2) har reviderats helt.
I detta avsnitt har de punkter som ska ändras som följd av europeiska standarder eller deras nationella
tillämpningsstandarder markerats med ändringsmarkeringar.
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse
SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande.
167
SFS 7022 Betong. Tillämpning av standarden SFS-EN 206-1 i Finland.
SFS 5975 Betongkonstruktioner – Utförande. Tillämpning av standarden SFS-EN 13670 i Finland.
I RakMK B4:används de tidigare strukturklasserna 1 och 2. Där motsvarar strukturklass 1 utförandeklass
3 och toleransklass 2, och strukturklass 2 motsvarar utförandeklass 2.
42020.0 Allmänt
Anvisning
Den i standarderna SFS-EN 13670 och SFS 5975 använda beteckningen "utförandespecifikation"
definieras i InfraRYL punkt 42001.1.4.1.
Duglighet innebär att de krav på strukturen eller materialen som ställs i brons projekteringsunderlag är
uppfyllda. Den i InfraRYL 2006 använda beteckningen "överenstämmelse med kraven"
[vaatimustenmukaisuus] motsvarar med nuvarande terminologi "duglighet" [ kelpoisuus].
Ref.
SFS 5975 Betongkonstruktioner – Utförande. Tillämpning av standarden SFS-EN 13670 i Finland.
SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande
42001 Broar, allmän del, InfraRYL.
42020.02 Tekniska arbetsplaner
Krav
.1 Om inget annat anges i brons byggplan, ska åtminstone följande separata tekniska
arbetsplaner sammanställas:
ställnings- och formritningar
armeringsritningar
betongarbetsritningar
förspänningsarbetenas ritningar
elementens tillverkningsritningar (vid behov)
elementens hanterings- och transportplaner
elementens installationsritningar
plan för betongytans skyddsbehandling.
.2 Ovan nämnda projektunderlag kan vid behov sammanställas till större enheter eller
delas upp.
.3 Kraven på och anvisningarna för projektunderlaget beskrivs i punkterna 42020.3 och
42030.1.2
Ref.
42030.1.2 Brons betongelementskonstruktioner. Projektunderlag, InfraRYL.
168
42020.03 Arbetsledning
Krav
.1 Betongarbetena ska ledas av en betongarbetsledare, som uppfyller de krav som anges
i RakMK B4, punkt 1.2. Vid ledning av betongarbetena tillämpas även anvisningarna i
RakMK B4, punkt 4.2.1.
Ref.
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42020.04 Kvalitetssäkring och verifiering av duglighet
Krav
.1 Vid kvalitetssäkringen och verifieringen av duglighet tillämpas krav och anvisningar
enligt InfraRYL avsnitten 42001.3, 42001.4 och 42001.samt RakMK B4 punkterna 5, 6
och 7.3, standarderna SFS-EN 206, SFS 7022, SFS-EN 13670 och SFS 5975 och
InfraRYL avsnitt 42020, 42030, 42070, 42111, 42131, 42141, 42142, 42210 och 42500.
Ref.
42001.3 Broar, allmän del. Broar, kvalitetsstyrning, InfraRYL
42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL
42001.5 Broar, allmän del. Broar, mätning, InfraRYL
42030 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL
42070 Broars bottenplatta, InfraRYL
42111 Änd- och mellanstöd av betong, InfraRYL
42131 Fuktisolering av betongytor som går mot mark, InfraRYL
42141 Stenbeläggning av betongytan hos broars stödstrukturer, InfraRYL
42142 Stålplåtsbeläggning av betongytan, InfraRYL
42210 Betongkonstruktioner i överbyggnaden, InfraRYL
42500 Betongytans skyddsbehandling, InfraRYL
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar
SFS 5975 Betongkonstruktioner – Utförande. Tillämpning av standarden SFS-EN 13670 i Finland.
SFS 7022 Betong. Tillämpning av standarden SFS-EN 206-1 i Finland.
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse
SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande.
169
...
42020.1 Material i broars betongkonstruktioner
42020.1.1 Betong
42020.1.1.1 Komponenter
Krav
.1 Betongens komponenter ska uppfylla kraven i standarden SFS-EN 206-1 och den
nationella bilagan till standarden SFS 7022, om inget annat anges nedan.
Anvisning
De krav som nu gäller anges i anvisningen B4 punkt 4.1.1.1 och 7, i standarden SFS-EN 206-1 och den
nationella bilagestandarden SFS 7022.
I anvisningarna förutsätts, att man vid betongberedningen använder cementkvaliteter enligt standarden
SFS-EN 197-1 +A1 med begränsningar enligt standarden SFS 7022. Cementen ska vara CE-märkt, och
alla komponenter ska ingå i kontrollen från Turvatekniikan keskus (Tukes) eller vara CE-märkta.
Ballasten ska vara enligt standarden SFS EN 12620, och den ska vara CE-märkt.
Flygaskan ska vara av klass A, och glödgningsförlusten ska vara mindre än 5 % och i höghållfast betong
mindre än 3 %, om betongens hållfasthetsklass är C50/60 eller högre.
Kvaliteten hos ballasten i självkompakterande betong, särskilt finmaterialens kornighet och fukthalt,
ska följas upp mer än vanligt.
Ref.
SFS 7022 Betong. Tillämpning av standarden SFS-EN 206-1 i Finland.
SFS-EN 197-1+A1 Cement – Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement.
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse
SFS-EN 12620 Ballast för betong
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
170
Krav
.2 Det är inte tillåtet att använda havsvatten vid beredning av betong, eller att använda
kloridbaserade tillsatser. Nedan anges mera detaljerade krav på betongens komponenter,
bland annat på komponenter som används i frosttålig betong.
42020.1.1.2 Betongmassa och betong
Krav
.1 Betongmassans egenskaper ska överensstämma med kraven i projektunderlaget och i
detta avsnitt, när metoder lämpliga för ändamålet används, och när betongen är
kompakterad, efterbehandlad och hårdnad.
.2 Den hårdnade betongen ska ha de hållfasthetsegenskaper, hållbarhetsegenskaper och
övriga egenskaper som anges i brons byggplan. Den hårdnade betongen ska även uppfylla
de brospecifika och för varje belastningsklass angivna kvalitetskraven enligt dokumentet
Siltabetonien P-lukumenettely [Brobetongens frostskyddsmetod] avseende betongens
hållfasthet, frostskyddstal, cementmängd och vattencementtal.
.3 Betongblandningen bereds i en anläggning som övervakas av en inspektör godkänd av
Miljöministeriet.
.4 Vid beredning, kvalitetskontroll och verifiering av den självkompakterande betongens
duglighet följs anvisningarna i standarden SFS-EN 206-9 och de anvisningar som anges
senare i avsnitt 42020.
Ref.
SFS-EN 206-1 Betong. Del 9. Tilläggsregler för självkompakterande betong
Brobetongens frostskyddsmetod.
42020.1.1.3 Beredning av betongmassa
Krav
.1 Betongens sammansättning väljs med hänsyn till kraven i brons byggplan och i detta
avsnitt, samt beroende på rådande förhållanden och de arbetsmetoder som används. Vid
val av betongens sammansättning ska hänsyn tas även till de brospecifika och för varje
hållfasthetsklass angivna kvalitetskraven enligt dokumentet Siltabetonien P-
lukumenettely [Brobetongens frostskyddsmetod] avseende frostskyddstal, cementmängd
och vattencementtal.
Anvisning
Betongens sammansättning kan väljas baserat på tidigare utförda prov för kvalitetskontroll och prov för överensstämmelse med kraven.
Krav
.2 Om inga tidigare resultat finns tillgängliga, görs förhandsprov för att bestämma de
önskade egenskaperna.
Anvisning
Mängden betongkomponenter mäts enligt standarden SFS-EN 206-1 punkt 9.7.
171
Ref.
Brobetongens frostskyddsmetod
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.
Krav
.3 Om sulfattålig portlandcement används i strukturdelar som är utsatta för
kloridkorrosion, till exempel i havsvattnets växlingsområde, och i strukturer, kantbalkar
samt korsnings- och undergångsbroars pelare som är utsatta för stänk, ska kisel
motsvarande 3–5 % av bindemedelsvolymen tillsättas för att förbättra betongens täthet.
.4 Vid beredning av självkompakterande betong ska betongens kvalitet, förhandsprov för
att kontrollera kvaliteten, de provmetoder som ska användas, ansvarsgränserna under
betongarbetet och objektets utförandemetod i förväg överenskommas vid det inledande
planeringsmötet (se avsnitt 42020.3.4.2 punkt 11).
42020.1.1.4 Kvalitetsövervakning
Krav
.1 Betongens kvalitet övervakas i beredningsskedet enligt anvisningen B4 punkt 5.2 och
enligt de anvisningar som anges senare i detta avsnitt.
.2 Planer för förhandsprov och överensstämmelseprov ska lämnas till beställarens
representant senast en vecka innan förhandsproven inleds.
.3 Innan betongmassan hälls i formen ska det verifieras, att betongmassan har de
egenskaper som krävs. Detta görs genom att till beställaren lämna resultaten från
förhandsproven och proportionsdata på blanketten i 42020:bilaga 1 senast en vecka innan
betonggjutningen.
.4 För bestämning av sammansättningen i färsk självkompakterande betong (SKB), samt
säkerställande av flytförmåga, passerförmåga och separationsmotstånd, görs av de
förhandsprov som nämns i standarden SFS-EN 206-9, åtminstone flytsättsprov och t500 -
prov enligt standarden SFS-EN 12350-8, samt J-ringstest enligt standarden SFS-EN
12350-12, siktseparation enligt standarden SFS-EN 12350-11, samt visuell bedömning av
massan, och för frostbeständig betong dessutom luftmängdsmätning.
Anvisning
Sammansättningen hos självkompakterande betong (SKB) bör verifieras med provgjutning.
Krav
.5 Förhandsprov av självkompakterande betong (SKB) ska göras i samma betongblandare
som den betong som levereras till arbetsplatsen.
.6 Den som bereder självkompakterande betong (SKB) ska ha en med förhandsprov
verifierad anvisning för att korrigera konsistensen, så att temperaturens inverkan på
konsistensen har klarlagts.
Anvisning
Massans temperatur beror i huvudsak på yttertemperaturen vid gjutningstillfället. Massans temperatur bör normalt ligga inom intervallet + 10 till + 25 ºC.
172
Krav
.7 Hur korrigering av konsistensen påverkar luftmängden i färsk självkompakterande
betong (SKB) undersöks med förhandsprov.
.8 Provningsmetoder och provtagning för kvalitetskontroll av självkompakterande betong
beskrivs i avsnitt 42020:bilaga 4.
Ref.
42020: Bilaga 4, provningsmetoder för It-betong, InfraRYL
SFS-EN 206-1 Betong. Del 9: Tilläggsregler för självkompakterande betong
SFS-EN 12350-8 Provning av färsk betong. Del 8: Självkompakterande betong. Flytsättsmått
SFS-EN 12350-11 Provning av färsk betong. Del 11: Självkompakterande betong. Siktseparation
SFS-EN 12350-12 Provning av färsk betong. Del 12: Självkompakterande betong. J-ringstest
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42020.1.1.5 Verifiering av duglighet
Krav
.1 Om inget annat anges i byggplanen, ska betongens tryckhållfasthet kontrolleras efter
28 dagar. Om detta inte är möjligt, omvandlas testresultaten med allmänt godkända
faktorer så att de motsvarar hållfastheten vid 28 dagar.
.2 För hårdnad frosttålig betong, som är beredd enligt punkt 42020.1.2 ska
tryckhållfasthetens duglighet verifieras genom undersökning med studshammare enligt
dokumentet Tiehallinnon selvityksiä 28/2006 [finska Trafikverkets klarlägganden]. Ur
testpunkternas tryckhållfasthetsvärden beräknas en jämförelsehållfasthet enligt RakMK
B4 punkt 6.3.3. Om formduk har använts i formen för den undersökta ytan, och betongens
konstruktionshållfasthet är maximalt C30/37, ska hållfastheten vid ytan vara minst 5 MPa
högre än den hållfasthet som anges i projektunderlaget. Om formduk har använts i formen
för den undersökta ytan, och betongens konstruktionshållfasthet är C35/45, ska
hållfastheten verifieras genom att undersöka betongens hållfasthet med studshammare,
och dessutom ska tryckhållfastheten testas enligt standarden SFS-EN 206-1 bilaga B,
genom att använda minst tre provkroppar.
Anvisning
Metoden med studshammare kan inte användas, om betongens tryckhållfasthetskrav fck,cube är > 45 MPa.
Studshammare kan inte heller användas för att testa en frusen yta.
Ref.
Anvisningar för användning av studshammare. Finska Trafikverkets klarlägganden 28/2006
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.
Krav
.3 Betongens tryckhållfasthet kan även verifieras genom tryckhållfasthetstest enligt
standarden SFS-EN 206-1 bilaga B, med undantag enligt nedan.
173
Minst 6 provkroppar och minst 1 provkropp per påbörjad betongvolym av 100 m3
tillverkas per bedömningsparti. Provkroppar som görs på byggplatsen ska utgöra minst
hälften av bedömningspartiets provkroppar. Provkroppar som görs på byggplatsen ska
testas i en godkänd provanordning. Bedömningspartiet anses vara godkänt, om enstaka
provresultat och medelvärdet av efter varandra följande resultat uppfyller kraven enligt
standarden SFS-EN 206-1 bilaga B, tabell B.1. Provkroppar för kontroll av den
självkompakterande betongens tryckhållfasthet görs enligt avsnitt 42020:bilaga 4, utan
yttre tätning.
Anvisning
Test som avses i punkten beskrivs även i dokumentet by50 Betongnormerna 2004 punkt 6.3.2.6.
Ref.
SFS-EN 206-1 Betong. Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse
by 50 Betongnormerna 2004
42020: Bilaga 4, provningsmetoder för självkompakterande betong, InfraRYL.
Krav
.4 Om resultaten från tryckhållfasthetstesterna inte uppfyller kraven, eller om det under
arbetet har konstaterats, att betonggjutningen, efterbehandlingen eller värmeskyddet inte
blivit som planerat (till exempel att det i gjutytorna förekommer gles gjutning eller
sprickor), kan beställaren kräva att överenstämmelse med kraven verifieras genom
provkroppar som tas ur strukturen. (Se RakMK B4, punkt 6.3.3). Om det under arbetet
konstaterats, att självkompakterande betong separerar, kan strukturens överensstämmelse
med kraven visas antingen med strukturprov, eller genom att med studshammarmetoden
undersöka de olika delarnas överensstämmelse med kraven, enligt beställarens
anvisningar.
.5 Överensstämmelse med kraven för betongens frosttålighet verifieras på det sätt som
anges i punkt 42010.1.2.4.
.6 Överensstämmelse med kraven för betongens övriga egenskaper verifieras på det sätt
som anges i RakMK B4 punkt 6.3.4. Provkropparna testas i en godkänd provanordning.
.7 I punkterna 42020.1.2, 42020.1.3, 42020.3.5, 42020.3.6, 42020.3.7 och 42020.3.8
anges dessutom tilläggskrav för att verifiera överenstämmelse med kraven för massiva
strukturer, betong gjuten i kallt väder, betong under vatten och sprutbetong samt
självkompakterande betong.
.8 I avsnitt 42030.5.1 anges kraven för att verifiera, att betongelementens tryckhållfasthet
överensstämmer med kraven.
Ref.
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar
42010.1 Broars mark- och grundkonstruktioner. Tillämpningsområde, InfraRYL
42030.5.1 Broars betongelementstrukturer. Verifiering av överensstämmelse med kraven och
korrigerande åtgärder, InfraRYL.
174
42020.1.1.6 Dokumentation
Krav
.1 Vid beredning av betong på arbetsplatsen eller i färdigbetonganläggning ska
anteckningar enligt RakMK B4 punkt 5.1 göras.
.2 De anteckningar som gjorts på byggarbetsplatsen överlämnas till kundens
representant.
.3 Anteckningarna vid färdigbetonganläggningen samt resultaten från
kvalitetsövervakningsproverna bevaras under 10 år för beställarens eventuella
efterkontroll.
Ref.
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42020.1.4 Cementbaserat bruk
42020.1.4.1 Allmänt
Krav
.1 Om inget annat anges senare, ska kraven för cementbaserat bruk enligt punkterna
42020.1.1 och 42020.1.2 vara uppfyllda.
.2 Brukens överenstämmelse med krävda egenskaper ska verifieras med av beställaren
godkända metoder.
Anvisning
Cementbaserat bruk, som innehåller mer än 5 % polymerer, kan även benämnas polymercementbruk (se punkt 42020.1.5).
42020.1.4.2 Injekteringsbruk
Krav
.1 Komponenterna i och proportionerna i bruk för injektering av foderrör för spännstål
ska vara godkänd av beställaren och följa standarden SFS-EN 447.
.2 Bruket ska uppfylla de krav på komponenter som anges i standarden SFS-EN 447 punkt
4.
.3 Brukets vattencementtal får vara maximalt 0,44.
.4 Bruket ska i flytande tillstånd uppfylla kraven på flytbarhet, vattenseparation och i
hårdnat tillstånd uppfylla kraven på volymändring enligt standarden SFS-EN 447 punkt
5. Brukets hållfasthet ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-EN 447 punkt 5 eller
RakMK B4 punkt 6.3.5.
.5 Bruket doseras och blandas enligt standarden SFS-EN 447.
.6 Hur proverna utförs beskrivs i standarden SFS-EN 445.
.7 Proverna görs med den massa som används för injektering. Antalet prov anges i
standarden SFS-EN 445.
Ref.
SFS-EN 447 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Fordringar.
SFS-EN 445 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Provning.
SFS-EN 446 Bruk för injektering av foderrör för spännkablar. Utförande.
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42020.1.9 Spännarmering, spännstål och inspänningsmetoder
Krav
.1 Spännarmeringen (till exempel kablar, trådar och stänger), spännstålet och
förspänningsmetoderna ska uppfylla de krav som anges i brons byggplan och gällande
arbetsanvisningar. Arbetsanvisningarna ska finnas på byggplatsen.
.2 Spännarmeringens korrosionsgrad får vara högst 2. Korrosionsgraden bestäms enligt
dokumentet Raudoitteiden korroosioasteen määritys [Bestämning av armeringens
korrosionsgrad].
.3 Om ett kvalitetsövervakningsavtal har gjorts för spännarmeringen och spännstålen,
eller om övervakningen av deras tillverkning har ordnats på annat motsvarande sätt, som
är godkänt av beställaren, behövs inga arbetsplatsspecifika prov för att verifiera
överensstämmelse med kraven. Stålet och spännarmeringen ska uppfylla de ställda
kraven, både enligt överlämnade dokument och visuell inspektion.
.4 Om övervakningen av spännarmeringens och spännstålens tillverkning inte har ordnats
på ett sätt, som är godkänt av beställaren, eller om det genom visuell inspektion eller
baserat på överlämnade dokument kan konstateras, att de inte uppfyller kraven, ska
överensstämmelse med kraven verifieras enligt RakMK B4 punkt 6.4.5.
.5 Ankarstycken, skarvar och foderrör med tillbehör inspekteras visuellt och genom
mätningar. Om det finns avvikelser från kraven i användningsinstruktionen, ska
materialet och utrustningarna inspekteras och godkännas av beställaren.
.6 Foderrören och deras skarvstycken ska uppfylla kvalitetskraven enligt standarden SFS-
EN 523.
Ref.
Bestämning av armeringens korrosionsgrad. Finska Trafikverkets klarlägganden 48/2003
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar
SFS-EN 523 Foderrör av spirallindad stålplåt till spännkablar. Fordringar och kvalitetskontroll.
42020.3 Arbetets utförande
42020.3.3 Armeringsarbete
42020.3.3.1 Projektunderlag
Krav
.1 I projektunderlaget för armeringen beskrivs bland annat användning av förtillverkade
armeringar, hantering av betongarmeringsstål samt stöd för betongarmeringsstål och
spännkablar. Projektunderlaget för armeringen ska säkerställa, att den färdiga armeringen
uppfyller kraven i RakMK B4 punkterna 4.2.3 och 4.2.7, i standarden SFS-EN 13670 och
nedan angivna krav.
.2 Projektunderlaget ska överlämnas till beställarens representant senast en vecka innan
armeringsarbetena påbörjas.
Anvisning
Betongarmeringsstålens böjningsradier anges i byggplanen.
Ref.
SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42020.3.3.2 Lägestoleranser för betongarmeringsstål och spännkablar
Krav
.1 Vid dimensionering av armeringen ska formarnas och armeringens tillverknings- och
monteringstoleranser beaktas, så att armeringen får plats i konstruktionen och att
betongtäcket över armeringen inte blir för tunt.
.2 Betongarmeringsstålens lägen ska uppfylla toleranskraven i byggplanen och
standarden SFS-EN 13670 punkt 10.6 enligt toleransklass 2. Dessutom förutsätts, att
stängernas lägestoleranser uppfyller följande:
de parallella dragna huvudarmeringstängerna i en böjd konstruktion ska ha ett inbördes
avstånd i funktionsriktningen på ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm
övriga parallella stängers inbördes avstånd ± 50 mm, maximal avvikelse ± 75 mm
minimivärdet för det fria utrymmet mellan parallella stänger får inte underskrida 5 mm
stångens avvikelse i längsriktning ± 100 mm, maximal avvikelse ± 150 mm.
195
.3 Ankarspännstålens lägestoleranser:
spännstålets avstånd i böjningsriktningen från andra strukturers kanter får avvika högst
2 % från det teoretiska avståndet. (Större noggrannhet än ± 5 mm krävs dock inte.
Avvikelsen får inte heller vara större än 20 mm.)
avstånd mellan parallella spännstål ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm
avstånd mellan spännstål i annan riktning än böjningsriktningen ± 20 mm, maximal
avvikelse ± 30 mm
ankarstyckets läge horisontellt och vertikalt ± 10 mm, maximal avvikelse ± 15 mm
ankarstyckets läge i spännstålets längsriktning i konstruktionens ändar ± 30 mm,
maximal avvikelse ± 45 mm
ankarstyckets läge i spännstålets riktning i fältet ± 100 mm, maximal avvikelse ±
150 mm
ankarets riktning får avvika högst 1 % från det förankrade spännstålets riktning,
maximal avvikelse 1,5 %.
.4 Lägestoleranser för infästningsspännstålen:
spännstålets läge i konstruktionens funktionsriktning 1,5 % av konstruktionens mått
(den största noggrannheten som krävs är dock ± 5 mm och avvikelsen får heller aldrig
överskrida 15 mm)
läget för spännstålets bockningspunkt i elementets längsriktning ± 100 mm, maximal
avvikelse ± 150 mm
övriga toleranser samma som för ankarspännstålen.
.5 Avvikelser som är mindre än den maximala avvikelsen, men större än lägestoleransen,
kan godkännas, om beräkningar visar, att de inte äventyrar konstruktionens säkerhet,
funktion eller anslutande konstruktionsdelar. Avvikelserna får inte störa betongarbetet i
konstruktionsdelen.
Ref.
SFS 5975 Betongkonstruktioner – Utförande. Tillämpning av standarden SFS-EN 13670 i Finland.
SFS-EN 13670 Betongkonstruktioner – Utförande
B4 Betongkonstruktioner, anvisningar.
42040 Brons stålkonstruktioner
42040.0 Broar med stålkonstruktion, allmänt
42040.0.1 Tillämpningsområde
Krav
.1 Dessa allmänna kvalitetskrav och anvisningar tillämpas vid tillverkning eller reparation
av stålbroar och liknande strukturer. De ska i tillämpliga delar följas även för
konstruktioner av andra metaller än stål.
.2 Utöver de krav och anvisningar som anges i detta avsnitt, ska de krav och anvisningar
som anges i projektunderlaget och i avsnitt 42001 följas.
Ref.
42001 Broar, allmän del, InfraRYL.
233
42040.0.2 Tekniska arbetsplaner
Krav
.1 För tillverkning, montering och ytbehandling av stålkonstruktioner ska särskilda
tekniska arbetsplaner tas fram enligt avsnitt 42001.4.4.
.2 Arbetsfaserna planeras så att konstruktionsdelarna, den monterade konstruktionen och
den färdiga bron uppfyller kvalitetskraven i projektunderlaget.
.3 De tekniska arbetsplanerna ska lämnas till beställarens representant för kontroll senast
en vecka innan arbetet eller arbetsfasen påbörjas.
.3 R Vid arbetsfaser som kräver reservering av räls, ska de tekniska arbetsplanerna
kontrolleras två veckor innan rälsreserveringen görs.
.4 Ändringar som inspektören kräver, eller som framkommer under arbetets gång, ska
göras i de tekniska arbetsplanerna.
.5 I den kontrollerade arbetsplanen får inga ändringar göras utan överenskommelse med
beställarens representant.
Anvisning
Tillverkningsritningarna behandlas mer ingående i punkten 42040.3.2.1.1, installationsplanen i punkten
42040.3.9.4.2 och ytbehandlingens arbetsplan i punkten 42050.3.1.2.
Vid sammanställningen av de tekniska arbetsplanerna kan de allmänna anvisningarna i företagets
kvalitetsstyrningssystem tillämpas.
Ref.
42001.4.4 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Teknisk arbetsplan, InfraRYL
42050.3.1.2 Ytbehandling av stålkonstruktioner. Arbetsplan för ytbehandling, InfraRYL.
42040.0.3 Kvalitetsplaner
Krav
.1 Enligt kraven i punkterna 42001.4.2 och 42001.4.3 ska det tas fram kvalitetsplaner för
hela arbetet, för konstruktionsdelarna och för arbetsfaserna.
Anvisning
Vid sammanställningen av kvalitetsplanerna kan de allmänna anvisningarna i företagets
kvalitetsstyrningssystem tillämpas, eller färdiga kvalitetsplaner för vissa konstruktionstyper användas.
Kvalitetsplanerna kan vara separata planer eller vara en del av de tekniska arbetsplanerna.
Ref.
42001.4.2 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Entreprenadens kvalitetsplan, InfraRYL
42001.4.3 Broar, allmän del. Kvalitetssäkring. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL.
234
42040.0.4 Arbetsledning och arbetskraft
Krav
.1 Den arbetsledare som leder tillverkningen eller installationen av stålbroar ska ha
lämplig examen och utbildning från teknisk skola eller institut, och kompetens som
ansvarig arbetsledare för stålkonstruktioner enligt B7 eller motsvarande kunskaper och
erfarenhet från tillverkning och installation av tunga stålkonstruktioner (se även punkt
42040.3.9.4.1).
.2 Den arbetsledare som leder ytbehandlingsarbetena ska ha lämplig teknisk utbildning
och minst två års erfarenhet av stålkonstruktioners ytbehandling, eller om utbildning
saknas, minst fem års erfarenhet från motsvarande ytbehandlingsarbete.
.3 Arbetskraften ska vara yrkeskunnig, antingen genom utbildning eller arbetserfarenhet.
.4 De som använder maskiner och utrustningar ska ha fått handledning från tillverkaren
eller importören, om handhavandet inte har ingått i yrkesutbildningen, eller ifall
tillverkaren inte själv ordnar lämplig arbetsledning.
.5 Kompetenskraven för inspektörer av svetsare och svetsskarvar anges i punkterna
42040.3.4.6 och 42040.3.4.9.
.6 Personer som utför målnings- och lackeringsarbeten ska ha yrkesutbildning som
korrosionsskyddsmålare eller motsvarande, eller minst två års arbetslivserfarenhet från
motsvarande korrosionsskyddsarbete.
Ref.
B7 Stålkonstruktioner, anvisningar.
235
42040.1 Material och strukturdelar för stålbroar
42040.1.1 Allmänna kvalitetskrav
Krav
.1 Kvaliteten och överensstämmelsen med kraven för material eller tillbehör som ingår i
bestående konstruktionsdelar ska ha verifierats i förväg.
.2 Tillverkningen av produkter ska övervakas genom godtagbar kvalitetskontroll, och
resultaten från kvalitetskontrollen ska finnas tillgängliga.
42040.1.2 Konstruktionsstål
42040.1.2.1 Mekaniska, fysikaliska och kemiska egenskaper
Krav
.1 Det stål som används ska uppfylla alla krav på mekaniska, fysikaliska och kemiska
egenskaper enligt de standarder som anges i projektunderlaget.
Anvisning
Beteckningar för konstruktionsstål anges i projektunderlaget enligt standarden SFS-EN 10027-1.
Kraven avser bland annat stålets hållfasthetsegenskaper, svetsbarhet, kvalitetsklass, leveranstillstånd,
tätningsmetod och kemisk sammansättning.
Ref.
SFS-EN 10027-1 Stålbeteckningar. Del 1: Alfanumeriskt system.
Krav
.2 Stålleveranserna kan även göras enligt någon annan motsvarande godkänd standard.
Stålets kolekvivalent (CEV) ska framgå av kontrollintyget.
Anvisning
De allmänna tekniska leveransbestämmelserna för varmvalsade konstruktionsstål anges i standarden
SFS-EN 10025-1.
De allmänna tekniska leveransbestämmelserna för olegerade varmvalsade konstruktionsstål anges i
standarden SFS-EN 10025-2.
De tekniska leveransbestämmelserna för normaliserade och normaliseringsvalsade svetsbara finkorniga
stål anges i standarden SFS-EN 10025-3. De tekniska leveransbestämmelserna för termomekaniskt
valsade finkornsstål anges i standarden SFS-EN 10025-4.
De tekniska leveransbestämmelserna för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk
korrosion anges i standarden SFS-EN 10025-5.
De tekniska leveransbestämmelserna för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk
korrosion anges i standarden SFS-EN 10025-5.
236
Ref.
SFS-EN 10025-1 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser.
SFS-EN 10025-2 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 2: Olegerade stål. Tekniska
leveransbestämmelser.
SFS-EN 10025-3 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 3: Normaliserade och normaliseringsvalsade
finkorniga stål. Tekniska leveransbestämmelser.
SFS-EN 10025-4 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 4: Termomekaniskt valsade svetsbara
finkorniga stål. Tekniska leveransbestämmelser.
SFS-EN 10025-5 Varmvalsade konstruktionsstål. Del 5: Konstruktionsstål med förbättrat motstånd
mot atmosfärisk korrosion. Tekniska leveransbestämmelser.
Krav
.3 För ståldelar som kräver seghet i tjockleksriktningen, ska stålets klass vara Z 25
enligt standarden SFS-EN 10164 om inget annat anges i projektunderlaget.
Ref.
SFS-EN 10164 Stålprodukter med förbättrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen.
Tekniska leveransbestämmelser.
42040.1.2.2 Övriga krav
Krav
.1 De valsade produkternas mått och form ska vara enligt de standarder som anges i
projektunderlaget eller motsvarande måttstandarder.
.2 Toleranserna för tjockleken hos varmvalsade stålplåtar ska vara enligt standarden
SFS-EN 10029 klass A och jämnheten enligt klass S. Detta är maximala avvikelser.
.3 Planheten vid sammanfogning av delar får dock inte överskrida 3 mm på något
mätavstånd. Detta är den maximala avvikelsen.
.4 Konstruktionsdelarnas mätnoggrannhet och övriga kvalitetskrav kan kräva större
noggrannhet än de standarder enligt vilka leveransen görs. (jfr. 42040.3.1.4 och
42040.3.2.1.3).
.5 De valsade produkternas yta ska ha en sådan kvalitet, att konstruktionsdelar enligt
kraven kan tillverkas. (jfr. 42040.3.1.3).
.6 Ytkvaliteten hos varmvalsade stålplåtar ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-
EN 10163-2 klass A, delklass 2. Detta är den maximala avvikelsen.
.7 Om tillverkningsmetoden kräver bockning, ska stålet vara garanterat bockbart.
.8 Stålplåtar som utsätts för dragspänningar i vinkelrät riktning, ska uppfylla de
eventuella kraven på ultraljudskontroll som anges i projektunderlaget.
Anvisning
Ultraljudprovade platta stålprodukters inspektionsklasser och kvalitetsklasser anges i standarden SFS-EN 10160.
Ref.
SFS-EN 10029 Varmvalsad stålplåt med tjocklek 3 mm eller större. Toleranser för dimensioner,
form och vikt
237
SFS-EN 10163-2 Leveransbestämmelser för ytbeskaffenhet hos varmvalsad plåt, bredplattstång och
profiler av stål. Del 2: Plåt och bredplattstång
SFS-EN 10160 Ultraljudprovning av plåt - Ultraljudprovning av platta stålprodukter med tjocklek
större än eller lika med 6 mm (reflektionsmetod).
42040.1.2.3 Kvalitetskontroll, överensstämmelse, dokumentation och
rapportering
Krav
.1 Konstruktionsstålens överenstämmelse med kraven verifieras genom
mottagningskontroll och rapporter från den.
.2 Vid mottagningskontrollen görs stickprov på stålmaterialens mått och jämnhet, samt
en visuell bedömning av ytans kvalitet.
.3 Det ska även kontrolleras, att allt stål i leveranspartierna har ett chargenummer eller
annan beteckning, med vilken kontrollintyg enligt standarden SFS-EN 10204 kan spåras.
Godkända kontrollintyg är mottagningsbevis enligt ovan nämnda standard 3.1 och 3.2,
samt motsvarande intyg enligt andra standarder. För leveransens kontrollpartier ska
uppgifter enligt informationsförteckningen i standarden SFS-EN 10168 anges. Stålets
kiselhalt ska alltid anges i samband med den kemiska sammansättningen.
.4 Varje del i de bärande delarna (till exempel huvudbalkarnas flänsar och liv) ska kunna
spåras till chargen. För övriga konstruktionsdelar (till exempel hörnplåtar och
förstyvningar) behöver varje del inte vara spårbar. Även kallformade rör och övriga
profiler samt tunnare varmvalsade stänger kan märkas och hanteras som knippen, om det
inte finns någon risk för sammanblandning.
.5 Vid beställning av stål används mottagningsbevis 3.1, om inget annat överenskommits
för det aktuella arbetet. Om materialet ska kontrolleras vid stålfabriken, används
mottagningsprotokoll 3.2. Även provningsintyg 2.2 kan godkännas, om ovan nämnda
mottagningsbevis inte kan fås, beroende på produktens tillverknings- eller leveransmetod.
Kontrollprover från leveranspartiet kan dock krävas, om det är motiverat med tanke på
konstruktionsdelarnas belastning eller andra orsaker.
.6 Om kontrollintyget inte uppfyller kraven enligt ovan, men tillverkningspartiets
identitet kan fastställas, kan leveranspartiet godkännas, om provtagning görs och om
materialets sammansättning uppfyller kraven enligt den tillämpliga standarden.
.7 Om märkningen av tillverkningsparti saknas eller är otydliga, kan materialet endast
godkännas, om prover tas ur varje produkt, och provresultaten är godkända.
.8 Om det tillförlitligt kan verifieras, att leveranspartiet tillhör samma tillverkningsparti,
behöver prover från varje materialdel inte tas, utan godkännandet kan göras på det sätt
som anges i underpunkt.6.
.9 I materialets kontrollrapport anges ståltyp, tillverkare, mått, chargenummer och
anteckning om kontroll av ytans kvalitet. Ett typiskt kontrollintyg för varje ståltyp i
leveranspartiet ska bifogas.
238
Ref.
SFS-EN 10204 Metalliska varor - Typer av kontrollintyg
SFS-EN 10168 Stålprodukter - Kontrollintyg. Informationsförteckning och beskrivningar.
291
42050 Ytbehandling av stålkonstruktioner
42050.0 Ytbehandling av stålkonstruktioner, allmänt
Krav
.1 Denna punkt i de allmänna kvalitetskraven tillämpas vid ytbehandling av nya
stålkonstruktioner, samt vid underhåll av ytbehandlingen.
.2 Denna punkt i de allmänna kvalitetskraven kan även tillämpas vid ytbehandling av
gamla stålkonstruktioner.
Anvisning
I denna punkt anges kvalitetskrav samt anvisningar för arbetsmetoden, kvalitetskontrollen och
verifieringen av kraven: för korrosionsskyddsmålningen, varmförzinkningen och den termiska
sprutningen.
Dessutom behandlas finish av obehandlade stålytor samt korrosionsskydd inuti fack.
Anvisning
Utöver de begrepp som anges i termindex [Infra Ryl Termihakemisto] tillämpas
ytbehandlingsbranschens definitioner enligt SILKO-anvisningen 1.351.
Anvisning
Kvalitetskrav för årsbesiktning, rengöring, skötsel och underhåll av järnvägsbroar anges i RATO del 8,
Broar.
Ref.
Termindex [Termihakemisto]. InfraRYL
Spårtekniska anvisningar (RATO). Del 8 Broar
SILKO 1.351 Ytbehandling.
42050.1 Ytbeläggningar på stålkonstruktioner
42050.1.1 Allmänna kvalitetskrav för ytbeläggningar
Krav
.1 Ytbeläggningens korrosionsskyddande egenskaper och andra egenskaper ska vara
bestående. I ytbeläggningen på nya broar får det inom fem (5) år, och på gamla broar
inom tre (3) år inte finnas tecken på rostangrepp eller andra synliga tecken på defekter.
.2 Ytbeläggningens färgnyanser och övriga synliga egenskaper ska vara jämna, särskilt
på väl synliga ytor.
292
Anvisning
Kvalitetskraven för ytbeläggningens jämna kvalitet kan bestämmas genom att i början av arbetet göra
en i konstruktionen ingående jämförelseyta, vars behandling ska överenskommas och som används för
att jämföra med det ytbehandlade objektet. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.
Ref.
SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande
och övervakning av målning.
Krav
.3 Ytbeläggningen ska uppfylla de tjocklekskrav som anges senare i detta avsnitt, och i
den godkända arbetsplanen för ytbehandling.
.4 Ytbehandlingens vidhäftning vid underlaget och mellan de olika skikten ska uppfylla
kraven för respektive ytbehandlingstyp.
.5 Ytbehandlingen får inte ha porer eller andra fel som inte omnämnts ovan, och som kan
försämra de korrosionsskyddande egenskaperna.
.6 Vid korrosionsskydd med målningssystem ska dessa allmänna kvalitetskrav,
ytbehandlingens kvalitets- och arbetsplan samt tillverkarens anvisningar följas. Mera
information finns i standarderna SFS-EN 12944 -1–8.
Anvisning
Fel som uppkommit genom mekanisk påverkan, eller annan yttre påverkan efter drifttagning av konstruktionen, tas inte med i bedömningen av ytbehandlingens kvalitet och hållbarhet.
Ref.
SFS-EN 12944-1 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 1: Allmänt
SFS-EN 12944-2 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 2:
Miljöklassificering
SFS-EN 12944-3 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 3:
Konstruktionsutformning
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling
SFS-EN 12944-5 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 5:
Rostskyddssystem
SFS-EN 12944-6 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 6: Metoder
för laboratorieprovning
SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande
och övervakning av målning.
SFS-EN 12944-8 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 8:
Upprättande av specifikationer för nymålning och underhåll.
42050.1.2 Materialkrav för korrosionsskyddsfärg
Krav
.1 Vid leverans och lagring av materialen ska tillverkarens anvisningar alltid följas.
Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.
293
.2 Materialen ska levereras till arbetsplatsen i originalförpackning, som ska vara märkt
enligt alla lagar, förordningar och myndighetsbestämmelser. Märkningen ska kunna
kopplas till materialtillverkarens kvalitetskontroll.
.3 Färgnyansen i målningssystemens olika skikt ska tydligt avvika från varandra, för att
underlätta kontrollen.
Anvisning
Tunna skikt av täckfärgen får dock ha samma nyans.
Ref.
SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande
och övervakning av målning.
Krav
.4 Produkten ska behålla sina egenskaper under lagringen och de ska vara entydigt
identifierbara.
Anvisning
Följ tillverkarens anvisningar för lagringen.
42050.2 Underlag för ytbehandling av stålkonstruktioner
42050.2.1 Underlag för målningsarbetet
42050.2.1.1 Förbehandling
Krav
.1 Förbehandlingen görs till den förbehandlingsgrad, som anges i arbetsplanen. I
målningssystemets produktbeskrivning anges kraven på förbehandlingsgrad. Mera
information finns i standarden SFS-EN 12944-4.
.2 De ytor som ska förbehandlas och målas, ska kontrolleras innan eller under
förbehandlingen. Skadliga ojämnheter och grader, som kan försämra ytbeläggningens
hållbarhet, ska tas bort. Stålstrukturerna ska ha kvalitetsklass 05 enligt standarden
SFS 8145. Om rostgraden helt eller delvis är enligt klass D i standarden SFS-EN ISO
8501-1, ska strukturernas överenstämmelse med kraven klarläggas innan ytbehandlingen.
Anvisning
Förbehandlingsgraden och förbehandlingens utförande avgörs av egenskaperna hos de ytor som ska
behandlas, samt de krav som ytbehandlingssystemet kräver.
Ref.
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling.
SFS 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade
och/eller verkstadsgrundmålade stålytor.
294
SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets
utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor ordentligt
rengjorda från gammal färg.
Krav
.3 Rostborttagningsgrad/förbehandling bedöms enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1.
.4 Verkstadsgrundbehandling av material till broar görs inte, om den inte ingår i
tillverknings- eller ytbehandlingsplanen.
.5 Verkstadsgrundbehandlade ytor förbehandlas med för ändamålet lämplig metod innan
slutlig ytbeläggning (Mera information finns i standarden SFS 8145).
.6 Varmförzinkade ytor som ska målas, ska förbehandlas enligt målningssystemets krav.
.7 Ytor som målats med zinkpulverfärg eller sprutförzinkats, ska förbehandlas på samma
sätt som varmförzinkade ytor, om de inte har målats med en mellanfärg eller tätningslack,
så att zinksalter inte hunnit bildas.
Anvisning
Zinksalter i skadliga mängder bildas utomhus under 2–4 timmar, och vid kontrollerade
inomhusförhållanden under ungefär ett arbetsskift. Därför ska en varmförzinkad yta målas så snabbt
efter förzinkningen, att zinksalter inte hinner bildas på ytan.
Ref.
SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter. Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets
utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor ordentligt
rengjorda från gammal färg.
SFS 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade
och/eller verkstadsgrundmålade stålytor.
Krav
.8 Om det har bildats zinksalter på den yta som ska målas, ska ytan rengöras med blästring
enligt standarden SFS-EN 12944-4 till förbehandlingsklass ZnSaS (se standarden SFS
5873) och därefter målas innan zinksalter hinner bildas.
.9 När nya färgskikt läggs på, ska ytorna vara fria från salter och andra föroreningar.
.10 Renheten hos blästermaterialet och tryckluften bör kontrolleras innan arbetet
påbörjas, och vid behov under arbetet, så att förnyad blästring beroende på dålig
vidhäftning kan undvikas.
.11 Vid skruv- eller friktionsförband måste olja eller andra smörjmedel tas bort från
muttrar och skruvhuvuden med ett lösningsmedel före blästringen. I friktionsförband
måste friktionsytorna hanteras varsamt. (jfr. punkt 42040.3.6.6)
.12 Om en yta som är målad eller ska målas på nytt är nedsmutsad, måste den rengöras
innan nästa färgskikt läggs på. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-4.
295
Anvisning
Ytorna fuktas med vatten och rengörs med borste samt vid behov med rengöringsmedel som passar
miljön (till exempel alkaliskt). Efter borstningen rengörs ytorna med högtryckstvätt, 100–150 bars tryck
på 0,5 meters avstånd och sköljs slutligen med rikliga mängder vatten.
Ref.
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling
SFS 5873 Korrosionsskydd av metallkonstruktioner genom målning. Rekommendationer för
användning i process- och metallindustrin.
42040.3.6.6 Broars stålkonstruktioner. Efterbehandling av fog. InfraRYL.
Krav
.13 Ytans renhet kontrolleras med ett prov, där den rengjorda våta ytan torkas av med en
vit luddfri trasa med 100 mm mellanrum. Det får bara hamna mycket små mängder smuts
på trasan. Renheten verifieras genom en förnyad rengöring och avtorkning med trasa.
Resultaten av kontrollerna jämförs inbördes och med provresultat från en ren yta.
Resultatet bedöms även genom att jämföra den mängd föroreningar som fastnat i tyget.
.14 Prov för bestämning av ytans totala salthalt tas med Bresle-metoden enligt standarden
SFS-EN ISO 8502-6. Innan blästringen tas lösliga salter bort från ytan med jonbytt vatten
och med för ändamålet avsedda element som fästs på ytan. Lösningen samlas upp i ett
separat kärl. Lösningens totala salthalt bestäms enligt standarden SFS-EN ISO 8502-9
med en metod baserad på ledningsförmåga eller genom laboratorieundersökning. Den
totala salthalten får vara maximalt 5 µg/cm2, om inget annat anges i ytbehandlingsplanen.
Inom det första kontrollområdet tas tre prover, därefter görs stickprov vid behov. Om den
totala salthalten överstiger riktvärdena, ska ytorna tvättas med färskvatten och
bestämningen av salthalten ska göras på nytt.
Ref.
SFS-EN ISO 8502-6 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Provning för
utvärdering av ytrenhet. Del 6: Extraktion av lösliga föroreningar för analys. Breslemetoden.
SFS-EN ISO 8502-9 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Provning för
utvärdering av ytrenhet. Del 9: Fältmetod för konduktometrisk bestämning av vattenlösliga salter.
296
42050.2.2 Förbehandling före beläggning
42050.2.2.1 Förbehandling före varmförzinkning
Krav
.1 Vid förbehandlingen följs standarden SFS-EN 12944-4 i tillämpliga delar.
.2 Ta bort valshud, tjocka rostlager, svetsslagg och svetsstänk samt olja, fett och andra
föroreningar från de delar som ska förzinkas.
.3 Stålstrukturernas förbehandlingsgrad för ytor som ska förzinkas ska vara 03, och för
ytor som ska målas efter förzinkning 04, bedömt enligt standarden SFS-EN 8145.
Ståldelarna ska vara metallrena innan varmförzinkningen.
Anvisning
Detaljernas lämplighet för varmförzinkning bedöms i samband med förbehandlingen. Svetsar ska vara
täta, och det får inte finnas öppna sprickor i fogarna, där betningsvätska kan bli kvar, och det får inte
finnas slutna delar eller springor, i vilka den utvecklade gasens tryck kan orsaka explosion eller skadliga
formförändringar. Vid behov görs hål för tryckutjämning och zinkflöde på platser som överenskoms
med konstruktören.
Ref.
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling
SFS-EN 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade
och/eller verkstadsgrundmålade stålytor.
42050.2.2.2 Förbehandling före ytbeläggning av metall
Krav
.1 Vid förbehandlingen följs standarden SFS-EN 12944-4 i tillämpliga delar.
.2 Ytornas förbehandlingsgrad ska vara Sa3 enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1.
.3 Ytans grovhet är medelgrov G bedömd enligt standarden SFS-ISO 8503-2.
Ref.
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling
SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med färg och liknande produkter. Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets
utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda
från gammal färg.
SFS-EN ISO 8503-2 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter.
Karakterisering av ytråhet hos blästrade stålunderlag. Del 2: Metod för klassning av ytprofil hos
blästrat stål. Komparatormetod.
297
42050.3 Ytbehandling av stålkonstruktioner
42050.3.1 Ytbehandling av stålkonstruktioner, allmänt
42050.3.1.1 Kvalitetsplaner
Krav
.1 I den arbetsspecifika (entreprenadspecifika) kvalitetsplan som avses i punkt 42001.4.2
ska åtminstone följande uppgifter om ytbehandlingen tas med:
tidplan
personal som ansvarar för arbetsledning, ytbehandling och kvalitetskontroll, och
personalens kompetens
mätutrustning som används för kontrollen och mätutrustningens kalibrering
reservering för risker och exceptionella situationer under arbetet
rättelseåtgärder
överenstämmelse med kraven.
.2 I den kvalitetsplan för arbetsfasen som avses i punkt 42001.4.3 ska åtminstone följande
anges:
konstruktionens indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden (jmf.
42050:bilaga 1). Arbetsområdets storlek bör vara sådant, att det kan blästras på 4–
8 timmar. Rekommenderat kontrollområde är ungefär 100 m2. För varje kontrollområde
väljs ett jämförelseområde, där det nödvändiga antalet mätningar görs.
kvalitetssäkringsåtgärder under arbetet och kvalitetskontroll per arbets-, inspektions-
och jämförelseområde
arbetsfasens överenstämmelse med kraven. Dit hör bland annat.
— det som ska mätas och kontrolleras, med kvalitetskrav och godkännandegränser
— kontrollens och mätningarnas omfattning, tidpunkt och mätscheman
— kontroll- och mätmetoder, utrustning och ansvarig samt
— dokumentation av kontroller och mätningar (protokollmallar).
Anvisning
När arbetsfasens kvalitetsplan görs, kan hela ytbehandlingsarbetet hanteras som en arbetsfas.
I mindre ytbehandlingsarbeten kan den arbetsspecifika kvalitetsplanen och arbetsfasens kvalitetsplan kombineras till en kvalitetsplan för ytbehandlingen.
Ref.
42001.4.2 Broar, allmän del. Entreprenadens kvalitetsplan, InfraRYL
42001.4.3 Broar, allmän del. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL
42050:Bilaga 1 Exempel på indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden, InfraRYL.
298
42050.3.1.2 Ytbehandlingens arbetsplan
42050.3.1.2.1 Projektunderlagets form och innehåll
Anvisning
En arbetsplan för ytbehandlingen är en separat teknisk arbetsplan, som avses i punkt 42001.4.4 och punkt
42040.0.2, och där ytbehandlingens faser, beläggningsarbetet och materialet specificeras.
Krav
.2 Arbetsplanen för ytbehandlingen ska överlämnas till beställarens representant senast
en vecka innan ytbehandlingsarbetena påbörjas.
Anvisning
Arbetsplanen baseras på de krav och anvisningar som finns i projektunderlaget och i detta dokument,
samt den ytbehandlingsmetod som anges i projektunderlaget. Arbetsplanen kan även föreskriva annat
än det i projektunderlaget angivna, av finska Trafikverket godkända systemet för ytbehandling, enligt
de begränsningar som anges i punkt 42050.3.1.2.2.
Ref.
42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan. InfraRYL
42040.0.2 Broars stålkonstruktioner. Tekniska arbetsplaner, InfraRYL.
Krav
.2 Avvikelser från den ytbehandling som anges i projektunderlaget behandlas som en
ändring av projektunderlaget. Arbetsplanen ska i sådana fall lämnas till beställaren senast
två veckor innan ytbehandlingsarbetet påbörjas.
.3 Hur, och med vilka produkter, ytbehandlingen genomförs, ska redovisas detaljerat i
arbetsplanen. Där ska ytbehandlingssystemet och dess kvalitetskrav entydigt definieras.
Produktbeskrivningar och andra rapporter om sammansättning, egenskaper eller
användning ska bifogas ytbehandlingsplanen.
.4 Kvalitetskraven för ytans förbehandling ska redovisas detaljerat. Även alla
rengöringsåtgärder och andra mellanliggande åtgärder ska klarläggas.
.5 När underlaget tas fram, ska det även kontrolleras, att byggnadsdelarnas
projektunderlag (jmf. 42040.0.2, 42040.3.2.1.1 och 42040.3.4.2) definierar stålarbetets
kvalitetsgrad (SFS 8145) så att det är tillräcklig för ytbehandlingssystemet.
.6 I arbetsplanen ska konstruktionen delas in i arbetsområden, som lämpligen kan
behandlas under 4–8 timmar. (jfr. 42050:bilaga 1)
.7 Stålytor som kommer i kontakt med betong, ska behandlas på ett sådant sätt att
beläggningen tål belastningen som orsakas av betongens alkalitet, och att det inte blir
kvar svårbehandlade områden i gränsytorna.
.8 Stålbalkarnas övre flänsar i samverkansbroar ytbehandlas enligt bild 42050:K1.
.9 Om det inte finns samverkan (dymlingar) mellan däcksplattan av armerad betong och
stålbalken, ska de ytor som ligger mot betongen behandlas enligt bild 42050:K2.
.10 Även i stålbalksbroar med trädäck ska den övre flänsen målas, enligt bild 42050:K2.
299
.11 Stänger och ståldelar som innesluts i betongen, ska målas på det sätt som visas i bild
42050:K3.
Anvisning
Vid målning av broar är alkydfärger vanligast. De tål inte betongens alkalitet eller träets impregneringsmedel.
Beläggningsytornas gränsområden måste planeras noggrant. Inga andra färgskikt får finnas mellan zinkpulverfärgen och stålytan.
Ref.
42040.3.2.1.1 Broars stålkonstruktioner. Tillverkningsritningar, InfraRYL
42040.3.4.2 Broars stålkonstruktioner. Svetsritning, InfraRYL
SFS 8145 Korrosionsskyddsmålning. Kvalitetsgrader för mekanisk förbehandling av blästrade
och/eller verkstadsgrundmålade stålytor.
42050:Bilaga 1 Exempel på indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden, InfraRYL.
Krav
.12 För korrosionsskyddsmålningen ska dessutom åtminstone följande anges:
förbehandling av stålytor och vid behov även målade ytor (inklusive ytans grovhet och
blästringsmaterialet) samt eventuell verkstadsgrundmålning.
målningssystem med finska Trafikverkets beteckningar
de produkter som används och deras färgtoner per skikt (produktbeskrivningar och
färgkartor ska bifogas)
färgskikten och de torra skiktens nominella tjocklekar med tillåtna variationsgränser
våtskiktets tjocklek
förstärkningsmålning
målning av svåråtkomliga ställen
kittning av springor och porer
utrustning och verktyg som används för målning
färgskiktens avgränsningar
ytbehandling av fogar mellan olika material
krav på förhållanden
torknings- och övermålningstider med hänsyn till förhållandefaktorer
anvisningar för bättringsmålning
utförandeplatser och eventuella skyddsåtgärder och -konstruktioner
miljöskydd och avfallshantering samt
namnen på ytbehandlare och arbetsledare.
.13 Varmförzinkning utförs enligt standarden SFS-EN ISO 1461, och för den ska
åtminstone följande anges:
300
3
3
2
** ) 1
00
**)
krav på zinkskiktets tjocklek enligt punkt 42050.4.2
förbehandlingens arbetsfaser och material
zinkens temperatur och kylmetod
stöd för arbetsstycken och övriga åtgärder
rättelseåtgärder samt
behandlingsanläggning och den ansvarige arbetsledarens namn.
1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS
ENLIGT MÅLNINGSSYSTEMET
2. FÖRSTÄRKNINGSMÅLNING MED
MELLANFÄRG PÅ MÅLNINGSSYSTEMETS
MELLANFÄRG
3. AVSLUTANDE YTSKIKT PÅ BROPLATSEN
*) ELLER TILL NÄRMASTE DYMLINGSRAD
**) ALKALIBESTÄNDIG FÄRG
Bild 42050:K1. Beläggning av samverkansbalkens övre fläns.
1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS
ENLIGT MÅLNINGSSYSTEMET
2. FÖRSTÄRKNINGSMÅLNING MED
MELLANFÄRG PÅ MELLANFÄRG ENLIGT
MÅLNINGSSYSTEMET
3. AVSLUTANDE YTSKIKT PÅ BROPLATSEN
**) ALKALIBESTÄNDIG FÄRG
Bild 42050:K2. Målning av gränsområdet mellan betongplattan och stålbalken
1. MÅLNING I VERKSTADEN UTFÖRS ENLIGT
MÅLNINGSSYSTEMET
2. AVSLUTANDE YTSKIKT PÅ BROPLATSEN
1
**) ALKALIBESTÄNDIG FÄRG
Bild 42050:K3. Målning av stänger som gjuts in i betong.
301
*)**) **) >100 100
1 2 200 **)
>100 **) 100**)
**)
1 2 200
**)
10
0
/
.14 Den termiska sprutningen utförs enligt standarden SFS-EN ISO 2063. Dessutom ska
åtminstone följande beskrivas:
underlagets förbehandling
sammansättning och fysisk form för den metall som ska sprutas
skikttjocklekar med tillåtna variationsgränser
arbetsutrustning
krav på förhållanden
utförandeplatser och eventuella skyddsåtgärder och -konstruktioner
miljöskydd och avfallshantering
rättelseåtgärder samt
den termiska sprutaren och den ansvarige arbetsledarens namn.
.15 Om annan ytbehandlingen än målning, varmförzinkning eller termisk sprutning
används, ska bland annat material, skikttjocklekar med variationsgränser,
ytbehandlingens egenskaper och arbetsmetoderna beskrivas i ytbehandlingsplanen.
Beskrivningar av materialen och arbetsmetoderna ska ingå som bilagor i
ytbehandlingsplanen.
.16 Stålytor som kommer i kontakt med träkonstruktioner, som är impregnerade med
kreosotolja, ska ytbehandlas med medel som tål impregneringsmedlet, till exempel
uretantjära, om ingen annan ytbehandling för konstruktionsdelen anges i
projektunderlaget.
.17 Gränsytor mellan ytbehandlingar utförda med produkter som har olika egenskaper
ska anges i ytbehandlingsplanen.
Ref.
SFS-EN ISO 1461 Oorganisk ytbeläggning - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och
stålföremål. Specifikationer och provningsmetoder.
SFS-EN ISO 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink,
aluminium och dess legeringar.
42050.3.1.2.2 Godtagbara brobeläggningar
Krav
.1 Endast godkända beläggningssystem får användas vid ytbehandling av broar.
.2 Målningssystemet, och de produkter som ingår i det, ska vara godkända av beställaren.
.3 Rekommenderade och andra godkända målningssystem med
användningsbegränsningar beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller 3.352 och i
kompletterande skrifter från finska Trafikverket.
Anvisning
Systemen definieras med finska Trafikverkets beteckningar (till exempel TIEL 4.12). Förteckningen över godkända målningssystem uppdateras grundat på användningserfarenhet och resultat från acceptanstester.
302
/
Krav
R.3 För järnvägsbroar rekommenderade och andra godkända målningssystem med
användningsbegränsningar beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller 3.352 samt av finska
Trafikverket godkända, kompletterande målningssystem i avsnittet 42050:bilaga R1.
Anvisning
Systemen definieras med finska Trafikverkets beteckningar, till exempel TIEL 4.12, och på
motsvarande sätt med beteckningen RHK 5.2.
Godkända målningssystem och produkter som används i dem, beskrivs i SILKO-anvisning 3.351 eller
3.352, och i kompletterande skrifter från finska Trafikverket och Banförvaltningscentralen, eller i
förteckningen "Material och kemikalier godkända av Banförvaltningscentralen".
Ref.
SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning
SILKO 3.352 Målningssystem
Av finska Trafikverket godkända ämnen och kemikalier 371/739/00 [ö.a: numera ersatt av
diarienummer LIVI/943/05.00/2015].
Krav
.4 Tillverkningen av färgprodukter ska övervakas. Övervakningen ska grundas på allmänt
accepterade kvalitetsstyrningssystem och uppfylla beställarens krav.
.5 Andra godkända ytbehandlingsmetoder är varmförzinkning och termisk sprutning med
zink eller aluminium eller blandningar av dem.
.6 Varmförzinkning får inte användas, om hänsyn till detta inte tagits i konstruktionens
säkerhetsbedömning.
Anvisning
Projektunderlaget kan även innehålla krav på målning av varmförzinkade ytor.
Krav
.7 Övriga krav och anvisningar för ytbehandlingsmetoder anges i punkt 42050.3.5.
42050.3.2 Korrosionsskyddsmålning
Krav
.1 Vid målningsarbeten ska hänsyn tas till de krav på förhållanden, färgtemperatur och
arbetsutförande som anges i färgens produktbeskrivning och tillverkarens anvisningar,
samt kraven i projektunderlaget. Mera information finns i standarderna SFS 5873 och
SFS-EN 12944-7.
.2 Färgen läggs på i skikt, vars tjocklek ligger inom de gränser som anges i
ytbehandlingsplanen.
.3 Alla skikt ska torka minst under den övermålningstid som anges i färgens
produktbeskrivning, innan nästa sammanhängande färgskikt läggs på.
.4 Svåråtkomliga ställen, till exempel notspår, hål och trånga springor ska i samband med
sprutmålning målas med pensel och/eller roller, så att skikttjockleken uppfyller
projektunderlagets krav även på sådana ställen . Sådan kompletterande målning görs med
tekniken "vått i vått".
.5 Flänsarnas kanter, hörn och grader, nitar, skruvhuvuden och gängor, samt hålkanter,
förstärkningsmålas med ett extra mellanfärgsskikt, med pensel och/eller roller.
.6 Sprickor och enstaka porer som är tillåtna i svetsens kvalitetsklass, och som inte fylls
med färg, ska kittas lufttätt med kitt som lämpar sig för målningssystemet.
Under målningsarbetet ska luftens relativa fuktighet uppfylla kraven i färgens
produktbeskrivning. Temperaturen hos den yta som ska målas ska vara minst 3 °C över
daggpunkten.
Anvisning
Under torkning och hårdnande ska förutsättningarna för gynnsam utveckling av färgskiktets egenskaper
behållas, vid behov ska skydd användas.
De verktyg som används för påläggning av färgen ska vara lämpliga för färgtypen och den yta som ska
målas. Verktygen ska användas och underhållas så, att de är i felfritt skick under hela arbetet. Roller får
inte användas för målning av broar, annat än vid förstärkningsmålning av svåråtkomliga platser, och
även i det fallet ska slutfinishen göras med pensel.
Platser för installationssvetsar i konstruktionsdelarna lämnas omålade i tillräcklig omfattning.
Färgskikten avslutas med så kallade slöjkanter med 200 mm avstånd. Färg som skadats av värmen i
svetsfogar och omgivande områden ska tas bort ner till frisk färgyta.
Ref.
SFS 5873 Korrosionsskydd av metallkonstruktioner genom målning. Rekommendationer för
användning i process- och metallindustrin.
SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande
och övervakning av målning.
Krav
.8 Bättringsmålning görs enligt det ursprungliga målningssystemet till önskad
torrskiktstjocklek, med hänsyn till anvisningar och krav i färgernas produktbeskrivning.
Mera information finns i SILKO-anvisningen 1.351.
Ref.
SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning.
42050.3.3 Termisk sprutning på metallytor
Krav
.1 Den termiska sprutningen utförs enligt standarden SFS-EN 2063 och enligt
ytbehandlingsplanen för arbetet (jmf punkt 42050.3.1.2.1).
.2 Förutsättningarna vid sprutningen ska vara sådana, att beläggningen uppfyller de
ställda kvalitetskraven.
.3 Luftens relativa fuktighet ska vara under 70 %, medan luftens och konstruktionens
temperatur ska vara minst +5 °C.
304
/
42050.3.4
Efterbehandling
Ref.
SFS-EN 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink, aluminium
och dess legeringar.
Krav
.1 Sprutförzinkade ytor ska tätas med lack om målning inte krävs i ytbehandlingsplanen.
Endast godkända produkter får användas för lackering och målning.
.2 Tidigare sprutförzinkade ytor ska behandlas enligt kraven i punkt 42050.2.1.1.
.3 Tätningen görs direkt efter sprutningen, innan damm, nedsmutsning eller zinksalter
hinner bildas.
.4 Kraven på efterbehandling av aluminiumbesprutade ytor anges i ytbehandlingsplanen.
42050.3.5 Övriga metoder
42050.3.5.1 Allmänt
Krav
.1 Andra ytbehandlingsmetoder än målning, varmförzinkning och sprutförzinkning kan
användas, ifall de anges i projektunderlaget eller i en godkänd ytbehandlingsplan, eller
om de ingår i det normala leveransutförandet för byggmaterial eller tillbehör. Det kan
också finnas tillfälliga skydd.
42050.3.5.2 Stålytor utan beläggning
Krav
.1 Strukturer av väderbeständigt stål, som enligt projektunderlaget inte ska målas, ska
blästras till graden Sa 21/2 enligt standarden SFS-EN ISO 8501-1 för att säkerställa en
jämn färgton. Smuts och andra spår av betonggjutningen och andra byggnadsåtgärder tas
bort från konstruktionens yta.
.2 Vid svetsning av rostfritt och syrafast stål används sådana tillsatsmedel och
ytbehandlingar att korrosion inte kan uppstå. Svetsfogarna slipas eller betas för att
säkerställa korrosionsbeständigheten. Vid förbehandlingen följs standarden SFS-
EN 12944-4 i tillämpliga delar.
Ref.
SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets
utseende genom förbehandling med olika blästermedel.
305
/
. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda från gammal färg.
SFS-EN 12944-4 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 4: Typer av
ytor och förbehandling.
42050.3.5.3 Tillfälliga korrosionsskyddsmetoder
Krav
.1 Med tillstånd från byggherren kan det i brokonstruktioner användas tillfälliga
korrosionsskyddsmetoder, som ska förnyas eller förbättras med vissa intervall.
Anvisning
Tillfälliga korrosionsskyddsmetoder som bildar en hinna är bland annat följande:
emulgerande rostskyddsmaterial
rostskyddsoljor
rostskyddsmedel som bildar ett skikt som kan vara vaxartat, lackartat, oljigt eller fett
rostskyddsfetter samt
fasta rostskyddsmedel som läggs på i varmt tillstånd, till exempel vaselin, vax och termoplast.
Följande påläggningsmetoder kan användas:
sprutning
spackling
doppning
strykning eller borstning och
invändig påfyllning.
Gasformiga korrosionsskyddsmedel är till exempel inhibitorer i gasfas (VPI eller VCI). De är lämpliga
att använda i konstruktioner med fack. Den gas som utvecklas binds i metallytan och förhindrar
korrosion. De kan läggas på som pulver eller sprutas på metallytan, eller också kan påsar och remsor
som innehåller inhibitor placeras inuti strukturen.
Det finns inhibitorer i gasfas för olika behov. De kan också ha skadliga egenskaper. De kan skada vissa
organiska föroreningar, till exempel färger och lacker. Svetsade detaljer som ska skyddas får inte ha
svetsslagg, särskilt inte sura föroreningar.
Krav
.2 När tillfälliga korrosionsskyddsmetoder används, ska ytbehandlingsplanen grundas på
bruksanvisningar från ämnets tillverkare.
.3 De tillfälliga korrosionsskyddsmetodernas lämplighet, med hänsyn till
underhållsbehandlingarna, ska visas med provningsintyg eller motsvarande intyg om
överenstämmelse med kraven, samt genom utredningar om ämnenas sammansättning och
verkningssätt.
.4 De använda ämnena samt arbets- och kvalitetssäkringsmetoderna ska dokumenteras.
Anvisning
Det är viktigt att det finns detaljerad dokumentation om arbets- och kvalitetssäkringsmetoderna, för att kunna planera in underhållsbehandlingarna vid lämpliga tidpunkter.
306
/
42050.3.5.4 Skydd av fack
Krav
.1 Fack som inte kan målas med konventionella metoder, och som inte görs lufttäta,
behandlas genom att invändigt spruta för ändamålet lämpliga korrosionsskyddsmedel
eller använda gasfasinhibitorer.
.2 Fack som ska skyddas, tillverkas av blästrade delar (renhetsgrad minst Sa 2 enligt
standarden SFS-EN ISO 8501-1) så, att de ytor som ska skyddas förblir rena.
Rengöringsgraden beror på vilka produkter som används för ytbehandlingen. Detta anges
i ytbehandlingsplanen. Skyddet måste läggas på innan rostangreppen har börjat.
.3 Arbetshålen ska förslutas, så att de kan öppnas med verktyg för kontroll och
underhållsbehandling.
.4 Öppningar för ventilation av facken, som anges på ritningarna, får inte förslutas eller
göras mindre.
Anvisning
I konstruktioner med fack kan korrosionsskyddsskiktet eller annat skydd ersättas, och hållbarheten och
skyddseffekten kan ökas genom torkning, så att den relativa fuktigheten hålls under det kritiska värdet
(< 40 %), varvid korrosion inte inträffar eller sker mycket långsamt.
Fack som konstaterats vara hermetiskt tillslutna (jmf. 42040.3.8.6 underpunkt .4) behöver inte skyddas.
Ref.
SFS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor med målningsfärg och liknande produkter. Visuell
utvärdering av ytrenhet. Del 1: Representativa fotografiska exempel på förändringar av stålets
utseende genom förbehandling med olika blästermedel. Omålade stålytor och stålytor väl rengjorda
från gammal färg.
42040.3.8.6 Broars stålkonstruktioner. Sammansättningens överenstämmelse med kraven,
dokumentation och rapportering, InfraRYL.
42050.3.5.5 Ytor under och vid sidan av järnvägsbroars
stödskikt
Krav
.1 R Stålytor som gränsar till järnvägsbroars stödskikt ska isoleras enligt punkt
42310.3.3.2 underpunkt .1 R om inget annat anges i projektunderlaget.
Ref.
42310.3.3.2 Brodäckets ytkonstruktioner. Påläggning av isolering i flytande form på ståldäck,
InfraRYL.
307
/
42050.4 Stålkonstruktionens färdiga ytbehandling
42050.4.1 Kvalitetskrav på korrosionsmålad yta
Krav
.1 Utöver de i punkt 42050.1.1 angivna allmänna kvalitetskraven på ytbehandlingar, så
ska målade ytor uppfylla följande kvalitetskrav.
.2 Dern lokala skikttjockleken, dvs. medelvärdet av mätområdets
skikttjockleksmätningar, ska i varje jämförelseområde vara minst lika med den nominella
skikttjockleken, och medelvärdet får maximalt vara två gånger den nominella
skikttjockleken.
.3 Enstaka mätningar av skikttjockleken i mätområdet (medelvärdet av tre enskilda
mätningar) ska vara minst 80 % av den nominella skikttjockleken, och får maximalt vara
tre gånger den nominella skikttjockleken. (Se SFS 5873, punkt 5.2)
.4 Om kraven i föregående punkter inte är uppfyllda, ska följande göras:
Om den i jämförelseområdet uppmätta lokala skikttjockleken ligger under den
nominella skikttjockleken, ska kontrollområdet mätas i sin helhet, och områden där den
nominella skikttjockleken underskrids, ska kartläggas och åtgärdas.
Om den lokala skikttjockleken som uppmätts i jämförelseområdet är mer än dubbla
nominella skikttjockleken, ska kontrollområdet mätas i sin helhet och områden med
överskridande åtgärdas, och deras skick övervakas, ifall man inte kommer överens om
värdeminskningsförfarande.
Om uppmätta enstaka skikttjocklekar i jämförelseområdet är mer än tredubbla, ska
kontrollområdet mätas i sin helhet och områden med överskridande ska kartläggas och
åtgärdas. Detta reparationskrav gäller inte för områden, där det målningstekniskt inte
gått att undvika onödiga extra färgskikt. Antalet färgskikt kan kontrolleras genom
skärning av kilformigt spår (SFS-EN ISO 2808, metod 5B).
.5 Färgskiktets tjocklek mäts och rapporteras separat för grundmålningen och den färdiga
ytbeläggningen. Motsvarande mätningar och rapportering görs även på arbetsplatsen för
bättringsmålade reparationer, så att tillräcklig information om skikttjockleken på dessa
punkter kan fås.
Anvisning
Efter verkstadsmålningen används de uppmätta skikttjocklekarna i tillverkarens och montörens interna kvalitetssäkring.
Ref.
SFS 5873 Korrosionsskydd av metallkonstruktioner genom målning. Rekommendationer för
användning i process- och metallindustrin.
SFS-EN ISO 2808 Färg och lack. Metoder för bestämning av skikttjocklek.
308
/
309
/
Krav
.6 Vid dragprovning av färdiga målade ytor enligt standarden SFS-EN 4624 ska brottet i
materialskiktet i huvudsak ske som kohesionsbrott. De uppmätta dragprovsresultatens
medelvärde ska vara:
≥ 2 N/mm2 för system med alkyd, zinkepoxi/klorerat gummi och zinksilikat/klorerat
gummi
≥ 3 N/mm2 för system med zinkepoxi/epoxi, zinkepoxi/hartsmodifierad epoxy och
epoxi/polyuretan målad på zink, samt
≥ 4 N/mm2 för system med zinkepoxi/epoxi/polyuretan, zinksilikat/epoxi/polyuretan
och epoxi/polyuretan målad på stål,
om det inte ställts andra krav på vidhäftning i samband med godkännande av målningssystemet (jmf.
SILKO
3.351 eller 3.352).
Ytbehandlingen ska underkännas, om
färgen helt lossnar från underlaget och dragprovens medelvärde är ≤ 5 N/mm2
dragprovens medelvärde är mindre än 50 % av ovan nämnda medelvärdeskrav
enstaka dragprovsresultat är mindre än 25 % av ovan angivna medelvärdeskrav.
Flagningens orsaker och felets omfattning ska klarläggas, och de områden som har dålig
vidhäftning ska målas om.
Ref.
SFS-EN 4624 Färg och lack. Bestämning av vidhäftning - Dragprovning.
SILKO 3.351 Målningssystem för ny- och bättringsmålning.
SILKO 3.352 Målningssystem.
Anvisning
Områden som inte uppfyller kraven, men där de uppmätta värdena är större än de maximala avvikelserna, kan värdeavdrag göras
.
Krav
Tabell 42050:T1. Kraven på godkännandetest och mätning av överenstämmelse med kraven för färgskiktens vidhäftningsdraghållfasthet
för stålytor och förzinkade ytor, sammandrag.
Målningssystem Vidhäftningens draghållfasthet SFS-EN 4624 [N/mm2]
Mätning av överenstämmelse med kraven på broplatsen
TIEL Godkännandetest Medelvärde Maximal avvikelse
medelvärde
Maximal avvikelse
enskilda mätningar
3.1; 3.2; 3.3, 4.21, 4.22 ≥ 2 ≥ 2 < 1 < 0,5
4.1; 4.2; 4.20 ≥ 3 ≥ 3 < 1,5 < 0,75
3.4; 4.6; 4.8; 4.9; 4.12 ≥ 4 ≥ 4 < 2 < 1
Övriga kombinationer ≥ 2 ≥ 2 < 1 < 0,5
.7 Dragprov kan för små ytor ersättas med ritsprov enligt standarden SFS-EN ISO 2409.
Ett godkänt resultat motsvarar tabell 1 klassningsgrad 0–2 i standarden.
.8 För varje påbörjad 1000 m2 ska 3 st vidhäftningsprov göras i den färdigmålade
strukturen, dock minst 6 st.
.9 Vid dragprov ska färgskikten vara torra och hårdnande.
Anvisning
Om inget annat kan härledas ur färgtypens egenskaper, anses en månads torkningstid under optimala
förhållanden (temperatur ungefär +23 °C och relativ fuktighet ungefär 50 %) vara tillräcklig. Om
förhållandena avviker från det som ovan nämnts, ska färgtillverkaren ange den torkningstid som är
lämplig före provningen. Vidhäftningen till underlaget kan försämras. om de korn som används vid
blästringen är oljiga eller om det finns olja i tryckluften. Även gummi som lossnar från blästringsslangen
kan försämra vidhäftningen. Vidhäftningen mellan färgskikten kan försämras, om konstruktionsdelarna
är målade med grund- eller mellanfärg vid verkstaden, och om de smutsas ner under transporten eller
hanteringen. Vissa färgtyper (bland annat epoxy och polyuretan) hårdnar så att vidhäftningen blir dålig,
ifall tiden mellan målningarna blir för lång. Färgernas övermålningstider anges i färgernas
produktbeskrivningar.
Vidhäftningen kan verifieras med metodprover. Genom dragprov som görs på tillverkningsplatsen i
början av arbetet kan det klarläggas, om vidhäftningen är tillräcklig, innan hela konstruktionen
förbehandlas och färgskikten läggs på. Ett prov som görs på hela ytbehandlingskombinationen innan
flyttning av konstruktionsdelarna till monteringsplatsen, ger en bra jämförelsegrund för att bland annat
klarlägga inverkan av nedsmutsning beroende på transporten, och hur väl rengöringen har lyckats.
Ref.
SFS-EN 4624 Färg och lack. Bestämning av vidhäftning - Dragprovning.
SFS-EN ISO 2409 Färg och lack. Ritsprov.
Krav
.10 Den målade ytan bedöms visuellt. Ytan betraktas vinkelrätt på minst 2 meters avstånd.
Belysningen ska vara naturligt ljus eller i särskilda fall en artificiell belysning riktad
vinkelrätt mot ytan.
.11 Det som ska bedömas är bland annat ytans färgnyans, glans, skrynklighet, rinningar,
grovhet, porighet, bubblor, sprickor, jämnhet och eventuella omålade områden. Vid
bedömning av ytbeläggningens glans och jämnhet tas hänsyn till eventuella ojämnheter i
underlaget. Bedömning av beläggningars nedbrytning, samt felens intensitet, mängd och
storlek görs enligt standarden SFS-EN ISO 4628 delarna 1–6.
.12 Bättringsmålning av den övre flänsens skarvar ska göras innan däcksplanet
gjuts. Ref.
SFS-EN ISO 4628-1 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 1: Allmänna principer och skalor.
SFS-EN ISO 4628-2 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 2: Beteckning för blåsbildningsgrad.
SFS-EN ISO 4628-3 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 3: Beteckning för rostgrad.
310
/
311
/
SFS-EN ISO 4628-4 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 4: Beteckning för sprickbildningsgrad.
SFS-EN ISO 4628-5 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 5: Beteckning för flagningsgrad.
SFS-EN ISO 4628-6 Färg och lack. Bedömning av nedbrytning av beläggningar. Beteckning för
intensitet, mängd och storlek av fel. Del 6: Kritningsgrad.
42050.4.2 Zinkytans kvalitetskrav
Krav
.1 Zinkskiktets tjocklek ska vara enligt tabell 42050:T2 om inget annat anges i
projektunderlaget.
Anvisning
För att uppnå tjocklekskravet enligt tabell 42050:T2 rekommenderas, att kiselhalten i det stålmaterial som ska varmförzinkas är 0,16–0,22 %.
Krav
Tabell 42050:T2. Finska Trafikverkets krav på tjockleken hos varmförzinkade skikt i brokonstruktioner.
Genomsnittlig skikttjocklek
Stålmaterialets dimension (minst) 1), µm
Lokal skikttjocklek (minst) 2), µm
≥ 6 mm 100 90
≥ 3, < 6 mm 85 75
≥ 1,5, < 3 mm 60 50
1) De lokala skikttjocklekarnas medelvärde.
2) Med lokala skikttjocklekar avses här medelvärdet (5 st) av enstaka mätvärden i mätområdet. Enstaka mätvärden
kan vara lägre än detta.
Krav
.2 För övrigt ska varmförzinkningen uppfylla kraven i standarden SFS-EN ISO 1461.
.3 De synliga (framträdande) ytorna ska ha en jämn färgnyans.
.4 Ytbehandlingens vidhäftning i underlaget testas enligt standarden SFS-EN ISO 2063.
.5 Det får inte finnas skadliga rinningar eller slagglager på varmförzinkade delar.
Förzinkade produkter ska transporteras och förvaras så att de inte utvecklar skadliga
mängder så kallad vitrost.
.6 Zinkskiktets tjocklek på skruvar, muttrar och övriga fästelement (trumlade produkter)
ska vara enligt standarden SFS-EN ISO 1461 tabell 3.
.7 Zinkens maximala temperatur ska vid varmförzinkning av delar vara +460 °C, och
för skruvar och muttrar och andra fästelement vara +570 °C.
.8 Varmförzinkade konstruktionsdelar får inte riktas med värme.
Ref.
.9 Vid montering av varmförzinkade ståldelar inuti den gjutna betongdelen ska
utveckling av skadligt väte förhindras. Arbetsplanen ska ange, hur vätereaktionen ska
förhindras.
Anvisning
Vätebildning i samband med gjutningen kan minskas genom att den förzinkade ståldelen utsätts för
tillräckligt långvarig väderbelastning, artificiell åldring eller ytbeläggning. Vätereaktionen hämmas
även av ett lågt vattencementtal.
SFS-EN ISO 1461 Oorganisk ytbeläggning - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och
stålföremål. Specifikationer och provningsmetoder.
SFS-EN ISO 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink,
aluminium och dess legeringar.
Krav
.10 Vid konstruktion av varmförzinkade strukturer ska anvisningarna och
rekommendationerna i standarderna SFS EN ISO 14713 och PSK 2702 följas.
Ref.
SFS-EN ISO 14713 Rekommendationer för korrosionsskydd av järn och stål i konstruktioner. Zink-
och aluminiumbeläggningar. Riktlinjer.
PSK 2702 Anskaffning och målning av varmförzinkade stålkonstruktioner. Rekommendationer för
användning inom processindustrin.
42050.4.3 Kvalitetskrav för metallbeläggningar
Krav
.1 Kraven på ytbeläggningen anges i standarden SFS-EN ISO 2063. Ytbeläggningarnas
tjocklek mäts enligt standarden SFS-EN ISO 2178. Ytbeläggningens vidhäftningsprov
görs som ritsprov enligt standarden SFS-EN ISO 2063.
.2 Zinkytbeläggningen ska göras av zink enligt standarden SFS-EN ISO 2063.
.3 Beläggningen ska ha jämn tjocklek och täthet.
.4 De i punkt 42050.4.1 angivna kraven följs i tillämpliga delar.
Ref.
SFS-EN ISO 2063 Termisk sprutning. Metalliska och andra oorganiska beläggningar. Zink,
aluminium och dess legeringar.
SFS-EN ISO 2178 Oorganiska ytbeläggningar. Omagnetiska beläggningar på magnetiska underlag.
Bestämning av skikttjocklek. Magnetisk metod.
312
/
42050.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven
42050.5.1 Verifiering av korrossionsskyddsmålningens
överenstämmelse med kraven och rapportering
Krav
.1 Kontroll av färgytan under arbetet och i färdigt skick görs enligt kvalitetsplanen och
standarden SFS 5873. I denna standardens tabell 9 beskrivs mätningar och kontroller av
ytbehandlingen under arbetet och i färdigt skick. I tabellen anges även acceptanskriterier
och korrigerande åtgärder. Mera information finns i standarden SFS-EN 12944-7.
.2 Alla färdiga arbetsfaser ska inspekteras visuellt. Vid kontrollen ska bland annat
följande uppmärksammas:
ytornas renhet
eventuella fel i de målade ytorna, till exempel rinningar, bubblor, skrynkling, porositet,
kraterbildning, sprickor
målning av svåråtkomliga platser, till exempel skarpa kanter och trånga utrymmen
för täckfärgen även färgnyans och glans samt deras jämnhet.
.3 I standarden SFS 5873 tabell 9 beskrivs mätningar och kontroller av ytbehandlingen
under arbetet och i färdigt skick. I tabellen anges även acceptanskriterier och korrigerande
åtgärder.
.4 Skikttjockleken mäts enligt en överenskommen standardmetod, med användning av
godkända mätanordningar, samt enligt anvisningarna från mätanordningens tillverkare.
Mera information finns i standarden SFS-EN ISO 2178. Mätdonen ska alltid kalibreras
enligt tillverkarens anvisningar innan de används, genom att använda en
kalibreringsremsa som är ungefär lika tjock som färgskiktet, och en slät kalibreringsskiva
enligt standarden SFS 5873. Mera information finns i standarden SFS-EN ISO 2808.
Faktorer som påverkar mätningarna beskrivs i standarden SFS-EN ISO 2064.
.5 För mätning av skikttjockleken väljs per varje påbörjad yta på 100 m2 (kontrollområde)
ett jämförelseområde på 10 m2, ur vilket 20 mätområden väljs.
Anvisning
I lbilaga 42050:bilaga 1 anges ett exempel på indelning av den yta som ska målas i arbets- kontroll- och jämförelseområden.
Ref.
SFS 5873 Korrosionsskydd av metallkonstruktioner genom målning. Rekommendationer för
användning i process- och metallindustrin.
SFS-EN 12944-7 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 7: Utförande
och övervakning av målning.
SFS-EN ISO 2178 Oorganiska ytbeläggningar. Omagnetiska beläggningar på magnetiska underlag.
Bestämning av skikttjocklek. Magnetisk metod.
SFS-EN ISO 2808 Färg och lack. Metoder för bestämning av skikttjocklek.
313
/
SFS-EN ISO 2064 Oorganiska ytbeläggningar. Bestämning av skikttjocklek -Terminologi och
allmänna riktlinjer.
42050:Bilaga 1 Exempel på indelning i arbets-, kontroll- och jämförelseområden, InfraRYL.
Krav
.6 Vidhäftningsmätningarna görs enligt standarden SFS-EN 4624 och kvalitetsplanen.
.7 Överenstämmelse med kraven verifieras genom att jämföra de visuella inspektionernas
och mätningarnas resultat med de angivna kraven.
Anvisning
Innan grundmålningen ska alla ytor inspekteras visuellt, för att kontrollera stålunderlagets kvalitetsgrad
och ytans renhet. Även efter påläggning av varje färgskikt ska ytan inspekteras visuellt. Färgskiktens
tjocklekar kontrolleras för varje lager.
Ref.
SFS-EN 4624 Färg och lack. Bestämning av vidhäftning - Dragprovning.
Krav
.8 Mätning av överenstämmelse med kraven görs för grundfärgen och hela färgskiktet
samt separat för den bättringsmålning som utförs på arbetsplatsen. Förhållandena på plats
kontrolleras för varje arbetsskift.
.9 Alla kontroller och mätningar ska antecknas i protokoll, som bifogas
kvalitetsrapporten.
Anvisning
Protokollsmallar beskrivs i SILKO-anvisning 1.351 bilaga 4.
Krav
.10 Kraven som avser reparation av färgytor anges i punkt 42050.4.1. Se även punkt
42001.4.
Ref.
SILKO 1.351 Ytbehandling
42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL.
42050.5.2 Verifiering av varmförzinkningens överenstämmelse med
kraven och rapportering
Krav
.1 Det förutsätts, att zinkanläggningen har ett godkänt kvalitetssäkringssystem. Kvaliteten
övervakas enligt detta system.
.2 Varmförzinkaren ska sammanställa en teknisk arbetsplan och en kvalitetsplan, ifall
företaget inte har ett kvalitetssystem, som innehåller motsvarande anvisningar (jmf.
punkterna 42050.3.1.1 och 42050.3.1.2.1).
314
/
.3 Zinkskiktet näts enligt anvisningarna i punkt 42050.5.1.4. Provtagning, mätområden
och antalet mätningar anges i standarden SFS-EN ISO 1461.
.4 Ett intyg för varmförzinkningen utfärdas, eller också lämnas motsvarande uppgifter
på annat sätt, för att kunna verifiera överenstämmelsen med kraven. Ur intyget ska
bland annat följande framgå:
förbehandlingar
betningens olika faser och använda ämnen
zinkens temperatur
trumling eller annan efterbehandling
kylningsmetod
resultat från mätning av zinkskiktets tjocklek
form- och måttkontroll, ifall detaljens form väsentligt kan förändras vid
varmförzinkningen
underskridande av kvalitetskraven, deras placering och metod för reparation, samt
förzinkningsanläggningens namn och den person som ansvarar för kvaliteten.
Anvisning
Se även punkt 42001.4.
Ref.
SFS-EN ISO 1461 Oorganisk ytbeläggning - Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och
stålföremål. Specifikationer och provningsmetoder.
42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL.
42050.5.3 Verifiering av sprutade beläggningars överenstämmelse med
kraven
Krav
.1 Kvaliteten övervakas enligt punkt 42050.3.1.1 och med hänsyn till kvalitetsplanen.
.2 Dessutom ska punkt 42050.5.1. följas i tillämpliga delar.
Anvisning
Se även punkt 42001.4.
Ref.
42001.4 Broar, allmän del. Broar, kvalitetssäkring, InfraRYL.
42050.6 Miljökonsekvenser
42050.6.1 Arbetsskydd och miljöskydd
Krav
.1 För arbets- och miljöskydd tillämpas punkterna 42001.8.3 och 42001.8.4.
315
/
Anvisning
För järnvägsbroars, arbets- och miljöskydd samt avfallshanteringen tillämpas finska Trafikverkets anvisningar,
som finns på adressen www.rhk.fi/normit.htm. [ö.a: länken bruten]
Krav
.2 Hänsyn till arbetssäkerheten, tågtrafik och annan trafik ska tas enligt entreprenadprogrammet och arbetssäkerhetsdokumenten.
.3 För miljöskyddet tillämpas skyddsåtgärder enligt SILKO-anvisning 1.112 avsnitt 2, om inget annat anges i entreprenadprogrammet eller projektunderlaget.
Ref.
42001.8.3 Broar, allmän del. Arbetssäkerhet, InfraRYL
42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL
SILKO 1.112 miljöskydd. /
42300 Brodäckets ytkonstruktioner
42300.1 Tillämpningsområde
Krav
.1 Denna del av de allmänna kvalitetskraven för brobyggnad tillämpas vid arbete med
brodäckets ytor.
Anvisning
På järnvägsbroar är vattenisoleringen och skyddskonstruktionerna inte utsatta för belastning från
vägsalter, och på järnvägsbroarnas däck uppkommer inte bubbling av vattenisoleringen, eller att
vattenisoleringen lossnar från underlaget.
Krav
.4 Vid arbete med däckens ytor ska kraven och anvisningarna i avsnitt 21410 och
Asfaltsnormerna följas i tillämpliga delar. För betongarbetena gäller begrepp och
definitioner enligt Termindex.
.4 R För asfaltbelagda bryggbroar, och av finska Trafikverket ägda övergångsbroar,
tillämpas Trafikverkets anvisningar för beläggningen.
Ref.
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
Asfaltsnormerna 2008
Termindex, InfraRYL.
349
/
Ref.
Termindex, InfraRYL.
42300.2 Begrepp
Krav
.1 Begreppen förklaras i Termindex.
42300.3 Teknisk arbetsplan
Krav
.1 Entreprenören ska senast en vecka innan respektive arbetsfas inleds överlämna en
teknisk arbetsplan som innehåller åtminstone det som anges i punkt 42001.4.4.
.2 I den tekniska arbetsplanen för isoleringsarbetet ska bland annat följande anges:
torkning av ytan och av eventuell kondenserad fukt innan isoleringsarbetet
behov av att reparera fel och ojämnheter i betongytan
förbehandling och vidhäftningsbehandling av ytan
isoleringslagren per arbetsfas och överlappningsschema
monteringsmetod för isoleringen
utrustning, bland annat typ av smältkärl
mätning av skikttjockleken och uppföljning av massaförbrukningen
skydd av isoleringen
tätning av isoleringens kanter och genomföringar
reservering för förändringar av väderförhållandena
användning av väderskydd
brandsäkerhet och arbetarskydd
miljöskydd, SILKO-anvisning 1.112.
Ref.
42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan, InfraRYL
RATU S-1186 Säkerhet vid heta arbeten
Säkerhetsguide för tak- och vattenisolering
Toimivat Katot [Fungerande Tak]
SILKO 1.112, allmänna anvisningar för miljöskydd.
350
/
42300.4 Kvalitetsplan
Krav
.1 Kvalitetsplanen för ytkonstruktionsarbeten görs enligt punkt 42001.4.3. De mätdon
som isoleringsentreprenören använder i kvalitetsövervakningen ska beskrivas i
kvalitetsplanen.
Anvisning
Entreprenören ska i sin egen kvalitetsstyrning till exempel använda följande mätdon:
yttemperaturmätare, luftfuktighetsmätare, betongfuktsmätare, daggpunktssnurra eller
daggpunktstabell, grovhetsmätare för isoleringsunderlagets yta samt rätskena.
Ref.
42001.4.3 Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL.
42300.5 Dokumentation och verifiering av överensstämmelse
Krav
.1 För dokumentationen och verifieringen av överenstämmelse med kraven ska punkt
42001.4.8 följas i tillämpliga delar.
Ref.
42001.4.8 Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons kvalitetsrapport, InfraRYL.
42300.6 Arbetsledning
Krav
.1 Den person som leder ytbeläggningsarbetena ska vara väl förtrogen med
isoleringsarbete på broar och ha minst två års erfarenhet av sådant arbete. Vid ledning
av betongarbeten tillämpas kraven i avsnitt 42020.
.2 Isoleringsentreprenören ska vara godkänd av beställaren. En förteckning med de
entreprenörer som finska Trafikverket har godkänt finns på adressen
www.tiehallinto.fi\sillat. [ö.a: länken bruten]
Ref.
42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL.
351
/
42310.0 Allmänna kvalitetskrav för isolering
Krav
.1 Däckets vattenisolering ska vara vattentät. Med vattentäthet menas, att isoleringen och
skarvarna utan att läcka tål de klimatförhållanden, det vattentryck och den
trafikbelastning, samt de formändringar i konstruktionen som uppkommer genom
temperaturväxlingar och krympning, som förekommer vid broplatsen.
.2 Isoleringen ska tåla inverkan av vägsalt, svaga syror och baser som förekommer på
bron.
.3 Isoleringsmaterialet ska vara godkänt av finska Trafikverket. Kraven för godkännande
av isoleringsmaterialen och isoleringskonstruktionerna enligt SILKO anges i Anvisningar
från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2–9.
Anvisning
I SILKO-anvisning (mapp 3) och i kompletterande dokument anges vilka isoleringsmaterial finska
Trafikverket har godkänt.
Ytkonstruktionen, behandlingen av isoleringens underlag och isoleringsmaterialen beskrivs i brons
projektdokument.
Kraven i Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2–9 utgör krav på
de färdiga isoleringsarbetenas överenstämmelse med kraven endast för de delar som särskilt anges i
punkt 42310.5, men de är till alla delar SILKO-krav för godkännande av produkterna.
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
SILKO-anvisningarna pärm 3, tillbehörsfiler.
Krav
.4 Isoleringslagren ska fästa i underlaget och i varandra så, att de inte glider i förhållande
till underlaget eller varandra.
.5 Den färdiga vattenisoleringen skyddas enligt avsnitt 42320 om beställaren inte specifikt
har godkänt någon annan metod. Skyddsmetoden och -materialet beskrivs i
projekthandlingarna.
.6 Skyddet ska göras snarast möjligt, dock senast en vecka från att isoleringen blivit
färdig. Isoleringen skyddas med till exempel faner, om bilkörning på ytan förekommer
innan skyddslagret har lagts.
Anvisning
Beläggningens understa lager ska göras så fort som möjligt efter att isoleringen skyddats, eftersom detta
minska risken för att isoleringen skadas.
Krav
.7 Materialens SILKO-godkännande gäller under 5 år, om finska Trafikverket inte anger
annat.
352
/
42310 Isolering
.8 Isoleringen måste göras under väderskydd. I reparationsobjekt bör användning av
väderskydd alltid bedömas i samråd med beställaren.
.9 Väderskyddet dimensioneras, monteras och fästs så att det tål belastningen från vind,
regn och snö utan att brista. Väderskyddet får inte stödjas på de ställen där
isoleringsarbete utförs.
.10 Väderskyddets hela yta ska vara vattentät under alla väderförhållanden och utanför
kantbalken sträcka sig åtminstone halvvägs på kantbalkens vertikala yta, och den
hinderfria höjden inuti väderskyddet ska vara minst 2,5 m. Väderskyddet ska sträcka sig
över hela bron, om brons totallängd är maximalt 40 m. På längre broar kan ett flyttbart
väderskydd användas.
Anvisning
Det är lämpligt att använda ett sammanhängande väderskydd som täcker hela bron.
Krav
.11 Väderskyddet ska kunna ventileras i ändarna och värmas vid behov.
Anvisning
Det är lämpligt att uppvärmningsanordningen kan blåsa in varm torr luft utifrån in i skyddet.
Ref.
42320 Skydd av isolering, InfraRYL.
42310.1 Kvalitetskrav för isoleringsmaterial
42310.1.1 Materialens kompabilitet
Krav
Om olika material används vid vattenisoleringen, ska leverantören av isoleringsmaterial
med resultat från tester gjorda vid en materialprovningsanläggning verifiera, att
materialen är kompatibla och att de tillförlitligt kan monteras ihop med varandra.
.2 Om beläggningen kommer i direkt beröring med vattenisoleringen, ska
isoleringsmaterialet väljas så, att den varma beläggningsmassan inte kan skada den.
.3 Det ska alltid finnas ett testresultat, som verifierar bitumen- och plastprodukternas
kompabilitet, från en oberoende materialprovningsanläggning.
42310.1.2 Gummibitumenlösning
Krav
.1 Gummibitumenlösning gjord av gummibitumen och lösningsmedel KBL 20/100 ska
uppfylla kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av
broars vattenisolering bilaga 2 tabell 1.
.2 Gummibitumenlösningen ska innehålla minst 0,5 massprocent fästmedel (till exempel
diamin).
353
/
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars
vattenisolering.
42310.1.3 Fästbitumen
Krav
.1 Som fästbitumen används gummibitumen eller någon annan bitumen som finska
Trafikverket separat godkänner.
.2 Mattor av limbitumen och mattor som fästs genom uppvärmning (svetsning) ska uppfylla
kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars
vattenisolering bilaga 2 tabell 2 för gummibitumen KB100.
.3 Smältkärlet för limbitumen ska vara godkänt av finska Trafikverket, och ska ha en reglerbar
fungerande termostat, temperaturmätare och blandare.
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42310.1.4 Tätningsmedel
Krav
.1 Tätningsepoxi som isoleringsunderlag för bitumenmatta eller mastixisolering ska
uppfylla kraven för godkännande enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av
broars vattenisolering bilaga 4, och ska vara en produkt som finska Trafikverket har
godkänt för användning.
.2 I samband med isolering som läggs på i flytande form används tätningsmedel, som ska
vara enligt isoleringens monteringsanvisning. Den ska uppfylla kraven på tätningsmedel
enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 7 och
ska vara en produkt som är godkänd av finska Trafikverket. I samband med SILKO-
godkännandetest undersöks tätningsmedlet som en del av isoleringsstrukturen, som ska
uppfylla kraven för isolering enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars
vattenisolering bilaga 7.
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42310.1.7 Gummibitumenmattor och bitumenmatteisolering
42310.1.7.1 Kvalitetskrav för bitumenmattor
Krav
.1 Materialkraven för enstaka bitumenmattor anges i bilaga 42300: Bilaga 2 och
materialkraven på bitumenisoleringarna i bilaga 42300: Bilaga 3. Bitumenmattornas
duglighet verifieras i första hand genom CE-märkning enligt standarden SFS-EN 14695,
när de angivna nationella kravnivåerna för användning av produkten i objektet är
uppfyllda. Produktens duglighet kan även visas på något annat godkänt sätt, till exempel
genom ett tidsbegränsat tillstånd från finska Trafikverket.
Anvisning
Bitumenmattor för broar märks med SL.
Ref.
42300 Bilaga 2 Materialkrav bitumenmatta
42300 Bilaga 3 Materialkrav för bitumenisolering
355
/
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
SFS-EN 14695 Flexibla tätskikt. Bitumenmattor med stomme för isolering av betongbroar och andra
trafikerade betongytor. Definitioner och karaktäriserande egenskaper.
Krav
.2 Rullarna med bitumenmatta ska på arbetsplatsen förvaras stående, regnskyddat och
med skyddsplasten öppnad upptill.
Krav
.3 Bitumenmattorna fästs i underlaget, med limbitumen, produktspecifikt
vidhäftningsämne eller genom uppvärmning (svetsning) av svetsbitumenskiktet i
bitumenmattornas nedre yta.
42310.1.8 Isoleringsmaterial som läggs på i flytande form
Krav
.1 Isoleringsmaterial i flytande form ska vara godkända av finska Trafikverket och ska
uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars
vattenisolering bilaga 7.
Anvisning
Godkända produkter beskrivs i SILKO-anvisningen 3.815.
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
SILKO 3.815 Massor för vattenisolering. TIEH 2230097.
42310.2 Krav på isoleringens underlag
42310.2.1 Krav på underlag, betongdäck
Krav
.1 Huvudentreprenören ska säkerställa, att den yta som ska isoleras uppfyller kraven
enligt punkt 42210.4.4, och de krav som anges i denna punkt, och som avser alla
isoleringsmaterial.
.2 I bilaga 42300:bilaga 1 anges isoleringsunderlagets jämnhetskrav fördelade på
isoleringsmaterial.
Anvisning
Underlagets jämnhet mäts med rätskena (SFS-EN 13036-7, skenans längd 1,5 m). De i bilaga 42300:bilaga 1 beskrivna enstaka fördjupningarna jämnas ut med värmetålig tätningsepoxy och en blandning av torr sand (volymdelar 1:5) eller med reparationsmassor som finska Trafikverket har godkänt (se SILKO-anvisning 3.231). Fördelen med epoxibaserade massor är att de hårdnar och torkar snabbt.
/
Om det område som ska jämnas ut är relativt stort och sammanhållet, kan fräsning användas, och
slutspacklingen göras med en blandning av epoxy och sand, eller med polymerbindemedelsbaserade
gjutmassor godkända av finska Trafikverket (se SILKO-anvisning 3.231). Om epoxispackel används,
strös fin torr kvartssand ut på den färska massans yta för att säkerställa vidhäftningen.
.2 R Dessutom kan isoleringsunderlagets fördjupningar repareras med SILKO-godkänt (SILKO 3.231)
reparations- eller gjutbruk enligt reparationsanvisningen i SILKO 2.231.
.3 Den yta som ska isoleras ska vara torr och ren innan isoleringen.
För att säkerställa vidhäftningen ska cementlim, efterbehandlingsmedel, lösningsmedel, olja, fett och
andra föroreningar tas bort med slung- eller sandblästring, och sedan ska ytan dammsugas innan
isoleringen. Renhetsgraden är normalt blästrad betongyta, där cement har lossnat från betongytan så,
att ballastkornens yta är frilagd till minst 25 % av den yta som ska isoleras (SILKO-anvisning 1.203,
bild 45).
.5 Förekomst av rester av efterbehandlingsmedel kan testas med vattenlösligt färgämne, genom att hälla
vätskan på det ställe som ska undersökas och sedan direkt torka bort med torr trasa. Om färgämnet
lossnar, är det ett tecken på att det finns efterbehandlingsmedel i ytan (metod VTT 375-93). En annan
metod är att försiktigt värma ytan med gasolvärmare, varvid eventuellt efterbehandlingsmedel börjar
skumma på ytan.
Anvisning
De stående ytorna i kantbalkens innerkant kan inte rengöras med slungrengöring.
Ref.
42210.4.4 Överbyggnadens ytor, InfraRYL
42300 Bilaga 1. Riktvärden och reparationsmetoder för isoleringsunderlag på broar med betongdäck.
SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av
singulära (enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.
SILKO 3.231 Reparationsmaterial
SILKO 2.231 Reparation utan formar
SILKO 1.203 Rivnings- och förbehandlingsmetoder.
Krav
.5 Efter rengöring ska sprickor i däckets översida förslutas (genom impregnering, vid
behov med injektering) med en för ändamålet lämplig epoxy, godkänd av finska
Trafikverket. Epoxin ska vara värmebeständigt och kompatibel med gummibitumen.
Anvisning
I SILKO-anvisningen 3.252 anges godkända epoxiprodukter.
Ref.
SILKO 3.252 Impregnerings- och tätningsmedel.
Krav
.6 Grovheten hos isoleringsunderlagets betongyta (makrotextur) före epoxibehandling
ska ligga i intervallet 0,3–1,2 mm. Isoleringsunderlagets grovhet mäts med
glaspärlemetoden (volymetrisk metod) (SFS-EN 13036-1) för varje påbörjad yta på 500
m2 på tre platser i brodäcket.
.7 Kravgränsen (1,2 mm) en grövre yta på betongdäcket åtgärdas med godkänt spackel.
Spacklade ytor ska vara helt hårdnade och uppfylla kraven på maximal fuktighet för
isoleringsunderlag innan isoleringen läggs på. Om ytgrovheten är under 0,3 mm, ska ytan
ruggas upp med slung- eller sandblästring så, att den uppfyller kraven enligt punkt
42310.2.1 underpunkt 6.
357
/
Ref.
.8 Betongen i däcket ska uppfylla kraven på maximal fuktighet innan isolering enligt
tabell 42310:T1 om beställaren inte särskilt har godkänt, att material med högre fukthalt
får användas i isoleringsområdet.
Anvisning
När vissa epoxiprodukter används, kan epoxytätningen göras på ett underlag som är fuktigare än ovan
nämnda maximala fuktighet, om finska Trafikverket har godkänt tillverkarens produktspecifika
monteringsinstruktion, där ett fuktigare isoleringsunderlag tillåts.
SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 1: Mätning av
makrotexturens djup hos en beläggningsyta medelst en volymetrisk metod.
Krav
.9 Fukthalten i betongens isoleringsunderlag mäts som absolut fuktighet med till exempel
en ytfuktighetsmätare. När isoleringsarbetena påbörjas, får fukthalten maximalt vara
enligt tabell 42310:T1, om inte däckets yta är mindre än 100 m2, och konstruktionens
tjocklek är mindre än 400 mm. Då behöver ytans fukthalt oftast inte kontrolleras med
mätningar, utan betongen får torka minst 3 veckor efter att efterbehandlingen är färdig,
och innan isoleringsarbetena påbörjas.
.10 Mätningar av den absoluta fuktigheten med oförstörande provningsmetoder
(ytfuktighetsmätare) som görs över hela däckets yta, kontrolleras genom att minst två
provstycken från djupet 50 mm tas ur betongdäcket. Proverna torkas och vägs (den så
kallade torknings-vägningsmetoden enligt VTT-2650). Om däckets yta är över 500 m2,
utökas antalet torknings-vägningsprover med en per påbörjad 500 m2.
Anvisning
Genom mätning av fuktigheten i prover tagna ur konstruktionen kan säkerheten i mätningar av relativ
fuktighet eller med den oförstörande fuktmätningsmetoden verifieras.
Ref.
Metod VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden
Metod VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.
Krav
Tabell 42310:T1. Isoleringsområdets största tillåtna fuktighet innan isoleringsarbetena påbörjas.
Material Underlagets maximala
fukthalt
Absolut fuktighet (VTT-2650)
massprocent
En helt och hållet fäst bitumenmatta, isolering som läggs på i flytande form eller epoxitätning
5,0
Bitumenmatta för tryckutjämning eller
gummibitumenmastix
6,0
.11 Luftens relativa fuktighet får vara maximalt 85 % under isoleringsarbetet.
358
/
.12 Daggpunktstemperaturen bestäms i början av arbetsskiftet och följs upp under arbetet.
Temperaturen hos den yta som ska isoleras ska vara minst 3 °C över luftens
daggpunktstemperatur.
.13 Yttemperaturen under isoleringsarbetet ska vid påläggning och härdning av epoxin
vara minst + 10 °C. Vid läggning av bitumenmatta och isolering som läggs på i flytande
form ska yttemperaturen vara minst + 5 °C, och vid läggning av mastixisolering vara minst
+ 2 °C.
.14 Borttagen.
.15 De ovan angivna kraven gäller även däckets reparerade ställen.
.16 Innan isoleringsarbetena påbörjas, ska en mottagningskontroll av isoleringsunderlaget
göras. Huvudentreprenören sammanställer ett protokoll som deltagarna i inspektionen
undertecknar.
Anvisning
Vid inspektionen ska åtminstone följande gås igenom: betongens gjutdatum och betongens
sammansättningsdata, data från isoleringsunderlagets kvalitetskontroll (fukthalt, jämnhet med mera),
platsförhållandena, epoxins installationsanvisningar, inklusive epoxins härdningshastighet vid olika
temperaturer, epoxins maximala påläggningstemperatur samt epoxiarbetarens och isoleringsarbetarens
(om det är olika personer) intyg från deltagande i vattenisoleringsutbildning.
Krav
.17 R Ifall skikten av cementlim och efterbehandlingsrester har tagits bort med
efterslipning, så behöver isoleringsområdet inte blästras.
.18 R Det får inte finnas synlig fukt i limningsunderlaget, och torkningen ska ha gått så
långt att betongytan har ljusnat. Isoleringsarbetena kan inledas, när betongytan efter fuktig
efterbehandling har torkat under en sammanhängande period på två veckor. Under varma
förhållanden kan en veckas torkningstid vara tillräcklig, efter en sammanhängande regnfri
period på en vecka, då dagstemperaturen varit över +20 ºC, eller om fuktmätningarna
uppfyller kraven enligt tabell 42310.T1. Rätt arbetstemperatur bestäms med
daggpunktsmetoden enligt SILTO. Limningsunderlaget ska ligga minst 3 °C ovanför
daggpunkten.
Ref.
Metod VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden
Metod VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.
Anvisningar för kvalitetskontroll vid brobyggen – SILTO, Sillanrakentamisen laaduntarkastusohje.
359
/
.
42310.3 Installation av isolering
42310.3.1 Kvalitetskrav vid isolering med bitumenmatta
Krav
.1 De bitumenmattekonstruktioner som används av finska Trafikverket ska uppfylla
kraven enligt punkt 42310.1.7.1.1.
Vid dubbel isolering med bitumenmatta ska båda bitumenmattorna uppfylla
kvalitetsklassen SL.
De konstruktioner som finska Trafikverket använder anges i SILKO-anvisningen 3.811.
Projektören ska i broarbetsplanen ange, hur isoleringsunderlaget ska behandlas, samt
isoleringskonstruktionens uppbyggnad och skyddet av isoleringen.
.1 R Vattenisolering och skyddsbetong för bryggbroar med asfaltsbeläggning utan
saltpåfrestning görs med en enkel isolering av gummibitumenmatta (användningsklass
3) eller motsvarande vattenisolering. Vattenisolering och skyddsbetong för bryggbroar
med asfaltsbeläggning med saltpåfrestning görs med en dubbel isolering av
gummibitumenmatta (användningsklass 2) eller motsvarande isolering.
360
/
Ref.
.2 Klassningen av bitumenmattor enligt användningsfall beskrivs i Anvisningar från
SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 6.
VTT-2649. Mätning av fuktighet i brodäck av betong. Borrhålsmetoden.
VTT-2650. Mätning av betongens absoluta fuktighet i brodäck. Torknings-vägningsmetoden.
prEN 14695 Flexibla tätskikt - Bitumenmattor med stomme för isolering av betongbroar och andra
trafikerade betongytor - Definitioner och karaktäriserande egenskaper (under godkännande 2008).
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
SILKO 3.811 Isolering med bitumenmatta.
42310.3.2 Isolering av betongdäck
Krav
.1 En arbetsplan och en kvalitetsplan för isoleringsarbetet ska göras enligt punkterna
42300.3 och 42300.4.
.1 R Vattenisolering av järnvägsbroars brodäck görs med en enkel isolering av
gummibitumenmatta, användningsklass 3. Dessutom ska bitumenmattan uppfylla kraven
för ytbitumenmatta enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars
vattenisolering bilaga 5 produktklass TL 1. Bitumenmattan kan antingen vara av limmad
eller svetsad typ.
Ref.
Teknisk arbetsplan/42300–3, kvalitetsplan
42300.3 Brodäckets ytkonstruktioner. Teknisk arbetsplan, InfraRYL
42300.4 Brodäckets ytkonstruktioner. Kvalitetsplan, InfraRYL
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42310.3.2.1 Utläggning av bitumenmatteisolering på betongdäck
Krav
.1 Den däcksplatta av betong som ska isoleras, ska alltid förbehandlas för att
vattenisoleringen ska fästa ordentligt, och för att minska den belastning som fukten i
betongen orsakar, eller för att förhindra den bubbelbildning som orsakas av detta.
Betongdäcket som ska isoleras, ska antingen grundas med gummibitumenlösning
(materialåtgång 0,2...0,3 kg/ m2) eller tätas med epoxy enligt punkt 42310.3.2.1
underpunkterna 4...6. Gummibitumenlösning eller tätningsepoxy väljs baserat på det som
anges i punkt 42310.3.2 underpunkterna 2 och 3.
.2 Hela betongdäcket i broar med betongdäck tätas alltid med epoxy enligt punkt
42310.3.2.1 underpunkterna 4–6. Det enda undantaget är betongdäck där man som
skyddslager använder skyddsbetong enligt punkt 42310.1.2, och då betongdäcket grundas
med gummibitumenlösning.
361
/
Bitumenmatta för tryckutjämning får användas efter särskilt tillstånd från beställaren, på
broar med en längslutning på högst 4 %. Bitumenmatta för tryckutjämning får inte
användas på rampbroar eller broar som ligger nära trafikljus. När bitumenmatta för
tryckutjämning används, ska betongsdäcket förses med ett tryckutjämningsrör enligt
projektunderlaget. När bitumenmattor installeras, ska isoleringen med ungefär 10 m
mellanrum i däckets längsriktning delas in i remsor på 0,2–0,3 meter tvärs däcket, genom
att limma tryckutjämningsmattan med limbitumen i underlaget.
.3 Som en avvikelse från punkten ovan, kan man på broar i svagt trafikerade vägar
(trafikvolym < 1500 fordon/dygn) grunda tunnare betongdäck (konstruktionstjocklek <
400 mm) med gummibitumenlösning eller epoxitätning. På stål- eller betongbalksbroar
ska dock hela betongdäcket alltid tätas med epoxy, om skyddsbetong inte används.
.3 R På järnvägsbroar behöver vattenisoleringsunderlaget inte tätas med epoxy.
.4 Epoxitätningen ska läggas i två skikt, enligt en av finska Trafikverket godkänd
tillverkaranvisning. Epoxins utbredningsvolym ska vara minst 1 kg/m2 med följande
fördelning:
första epoxilagret med 300–500 g/m2 + strösand (beroende på ytans porighet och
grovhet) och
ett andra epoxilager med minst 600 g/m2.
.5 Den färdiga epoxitätningen ska vara vattentät. Vattentätheten mäts först med
lågspänningsmetoden (VTT 2654), då motståndet ska vara minst 500 Mα. Därefter
används en så kallad gnistkratta (metod VTT-S-05050–09; ASTM D 4787–08) på samma
plats, för att få fram vid vilken spänning det blir genomslag i epoxiskiktet. Mätningen ska
fortsätta över hela däcksplanet, med en sänkning av genomslagsspänningen med 200–
300 V.
Den som utför mätningen ska vara införstådd med utrustningens användning, och
tillverkarens säkerhetsföreskrifter ska följas under mätningen.
Den färdiga epoxin ska isoleras senast inom en vecka efter epoxitätningen.
Den yta som ska epoxitätas ska rengöras noggrant innan isoleringsarbetet görs.
Gå aldrig på färdiga epoxitätade ytor.
.6 Vidhäftningshållfastheten mellan epoxiisoleringen och underlaget ska i varje punkt
vara minst 1,0 N/mm2 och i medeltal 1,5 N/mm2 (metod SFS-EN 1542).
.2 Smältkärlet för gummibitumen ska vara av en typ som finska Trafikverket godkänner.
Smältkärlets termostat ska alltid fungera, och kärlet ska rengöras innan isoleringsarbetet
påbörjas. Det ska också finnas en fungerande omrörare i smältkärlen.
.8 Utläggningstemperaturen för gummibitumen ska vara +180–210 °C, och den högsta
tillåtna blandningstemperaturen i smältkärlet är +210 °C, om inte finska Trafikverket
särskilt har godkänt användning av andra temperaturområden.
.9 Skillnaden i mjukningspunkt hos gummibitumenprover som tagits på arbetsplatsen får
vara högst 15 °C.
Anvisning
Överhettning av gummibitumen kan försämra dess kvalitetsegenskaper.
362
/
Ref.
Metod VTT-S-05050–09; ASTM D 4787–08 High Voltage Holiday Detector
SFS-EN 1542 Betongkonstruktioner - Provning av produkter och system för skydd och reparation -
Vidhäftningshållfasthet (utdragsprov).
Krav
.10 Bitumenmatteisoleringen ska göras med den brospecifika bitumenmattekonstruktion
som anges i kvalitetskraven.
.11 Bitumenmattorna läggs i brons längsriktning, och monteringen påbörjas vid den del
av brodäcket som ligger på den lägsta nivån.
.12 Bitumenmattorna ska överlappa på rätt sätt och vara jämna, inga veck får förekomma.
Bitumenmattorna ska överlappa minst 100 mm i längsriktningen (sidoskarv) och 150 mm
i tvärsriktningen (ändskarv). Skarvar i intilliggande bitumenmattor ska förskjutas. Den
överliggande bitumenmattan ska förskjutas minst 100 mm i förhållande till den
underliggande bitumenmattans skarvar.
.12 R Limrullens längsöverlappning görs i huvudsak vinkelrätt mot gradientens riktning,
utom för trågbalksbroar, där skarvens längsöverlappning ligger i rälsens riktning, på
grund av skålbottnens tvärslutning.
.13 Det får inte förekomma luftfickor mellan underlaget och bitumenmattorna.
.14 Sömmarna ska vara täta och de överlappande skarvställena ska vara helt och hållet
fästa i underlaget, med andra ord ska bitumenmattornas överlappande skarvar helt och
hållet valsas fast i underlaget.
.15 Om underlagets bitumenmatta används för tryckutjämning, ska den första
bitumenremsan fästas helt och hållet i underlaget som en vanlig underlagsmatta, och först
de följande lagren som bitumenmatta för tryckutjämning. Bitumenmattan för
tryckutjämning ska fästas punktvis i underlaget.
.16 I konstruktioner med bitumenmatta för tryckutjämning ska brodäcket förses med
tryckutjämningsrör enligt projektunderlaget.
.16 R Bitumenmatta för tryckutjämning används inte på järnvägsbroar.
.17 Kravet på vidhäftningshållfasthet i underlagets bitumenmatta på brodäck över 100 m2
anges i tabell 42310:T2, som gäller för bitumenmattekonstruktionernas alla
användningsklasser. Tabellens värden för vidhäftningshållfastheten får minskas med 0,10
N/mm2, om spjälkningen vid dragprov inträffar som ett internt kohesionsbrott, och om
resultaten från prover som tas efter isoleringsarbetet uppfyller kraven enligt Anvisningar
från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2. För
bitumenmatta för tryckutjämning ska vidhäftningen mätas för mattans limmade delar, och
vidhäftningshållfastheten ska uppfylla kraven enligt tabell 42310:T2.
.18 Om däckets yta är mindre än 100 m2, ska bitumenmattans vidhäftning mätas manuellt,
enligt beskrivningen i punkt 42310.5.2.3. Vidhäftningen är tillräcklig, om
bitumenmattan inte kan dras loss för hand eller
bitumenmattan lossnar så, att mer än 50 % av lossningsställets yta finns kvar i betongen.
I övriga fall lossas den del av underlaget som är löst, och isoleringen görs om för de
delarna.
.18 R På järnvägsbroar behöver vidhäftningsprov av gummibitumenmatta inte göras.
363
/
.19 För varje enskilt resultat från mätning av vidhäftningshållfastheten beräknas, hur
många procent mätresultatet utgör av kraven enligt tabell 42310:T2. Om medelvärdet av
de procentuella resultaten från mätning av vidhäftningshållfastheten är under 60 %
(maximal avvikelse), ska isoleringen tas bort och bitumenmattan göras om. Tabell 42310:T2. Krav på vidhäftningshållfasthet för bitumenmatteisolering på brodäck (över 100 m2). (metod SFS-EN 13596, mellanliggande värden interpoleras).
Isoleringsunderlagets yttemperatur (°C) Krav på vidhäftningshållfasthet (N/mm2)
5 1,06
6 1,00
7 0,95
8 0,90
9 0,85
10 0,81
11 0,77
12 0,73
13 0,69
14 0,65
15 0,62
16 0,58
17 0,55
18 0,52
19 0,50
20 0,47
21 0,45
22 0,42
23 0,40
24 0,38
25 0,36
.20 De ställen i bitumenmattan där bubblor förekommer ska alltid åtgärdas.
Bitumenmattor som skadats eller veckats som en följd av överhettning tas bort direkt och
ersätts med nya.
.21 Finns inte...
22 I kantbalkens innerkant och därifrån görs alltid en 250 mm bred dubbel
gummibitumenstrykning (KB100) 2x1,5 kg/m2, oberoende av bitumenmattans
infästningsmetod. Gummibitumen ska uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO
för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2.
.23 Bitumenmatteisoleringen skyddas alltid med ett skyddslager som beskrivs i
projektunderlaget, enligt punkt 42320.
.24 Det är inte tillåtet att köra bil över bitumenmatteisoleringen innan isoleringen har
skyddats. I tvingande fall kan man avvika från detta, genom att lägga ut minst 5 mm
tjocka fanerskivor under bilens hjul.
364
/
Inte ens i detta fall får bilen stå kvar på isoleringen.
.25 Vid vältning av det första asfaltsskiktet (AB 5 eller AA 5) som ska läggas på
bitumenmattan, ska en vält som har drivning på båda valsarna och väger maximalt 4 ton
användas. Det är inte tillåtet att använda vibrationsvält.
Ref.
42320 Skydd av isolering, InfraRYL
SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing. Waterproofing of concrete bridge decks and other
concrete surfaces trafficable by vehicles. Determination of bond strength
• Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
Krav
.26 R Skyddsbetongens bitumenmatteisolering på spårbroar.
Anvisning
Denna lösning kan användas om väderförhållandena för att göra skyddsbetong är ogynnsamma, eller
om arbetsutrymmet är för trångt för att skapa ett bra gjutresultat för skyddsbetongen. För att utnyttja
detta alternativ, ska tillstånd i varje enskilt fall fås från finska Trafikverket eller dess auktoriserade
expert. Dropprör behövs inte.
Krav
Vattenisoleringen består av följande bitumenmattelager:
underlagsmatta, användningsklass 2
ytmatta, användningsklass 2
särskilt mekaniskt skydd.
På ytmattan läggs ett minst 100 mm tjockt dräneringslager, på vilket en filterduk i
användningsklass N4 läggs. Det ska finnas plats på brodäcket för ett minst 550 mm tjockt
lager av rälsballast.
Om det finns ytavloppsrör (störtrör) på bron, ska det först läggas en stel dräneringsmatta
ungefär 0,5 x 0,5 m2 centralt på ytavloppsrörens galler.
366
/
42310.3.2.3 Isolering som läggs på i flytande form
Krav
.2 Hela betongdäcket i broar med betongdäck tätas alltid med epoxy (eller
produktspecifikt med annat godkänt tätningsmedel) enligt punkt 42310.3.2.1
underpunkterna 4–6.
Som en avvikelse från ovanstående kan man på broar i svagt trafikerade vägar
(trafikvolym < 1500 fordon/dygn) grunda tunnare betongdäck (konstruktionstjocklek <
400 mm) med godkända produkter som primer eller epoxitätning. I stål- eller
betongbalksbroar ska dock hela betongdäcket tätas med epoxy.
.2 Tätheten hos isolering som läggs på i flytande form får inte underskrida det optimala
med mer än 3 %. Den optimala tätheten bestäms produktspecifikt i materialets SILKO-
godkännandetest eller med förhandsprov.
.3 Vid början av varje arbetsskift görs en provutläggning av isoleringsmaterialet på en
ungefär 1 m2 stor plastfilm, för reglering av skikttjockleken och tätheten. Denna
provutläggning lossas när materialet har hårdnat tillräckligt. Ur provbiten tas tre provbitar
med storleken 100x100, och isoleringens skikttjocklek mäts med skjutmått. Därefter
sänks provbitarna ner i en testvätska, vars täthet är 3 % lägre än isoleringens optimala
täthet. Om provbitarna inte sjunker i testvätskan, så uppfyller isoleringens täthet inte
kvalitetskraven. Då ska sprututrustningen regleras eller underhållas, och nya provstycken
göras, tills den önskade tätheten uppnås.
Anvisning
Genom att jämföra den i arbetsskiftets början utlagda isoleringens täthet med den optimala tätheten
kontrolleras, att fel i utrustningen, fukt eller för stor luftmängd har skummat isoleringsmaterialet över
den tillåtna porvolymen.
Krav
.4 Ur det hårdnade isoleringsprovet skärs två provbitar med storleken 250x400 mm2 ut
för eventuella senare undersökningar.
.5 Det ska på arbetsplatsen tas prover av isoleringsmaterialens komponenter och
vidhäftningsmedlet i olika kärl, som räcker till för att göra en massablandning på 2,5 kg.
.6 Vid isoleringsarbetet ska de produktspecifika bruksanvisningarna följas noggrant.
Massan sprutas oftast i två korsvisa skikt. Om det övre skiktet ska sprutas påföljande dag,
ska vidhäftningen mellan lagren säkerställas genom behandling med vidhäftningsmedel,
om inget annat anges i bruksanvisningen. Sprutningsremsorna läggs åtminstone 50 mm
överlappande.
.7 Isoleringarna får inte göras när det regnar, och den yta som ska isoleras ska vid
isoleringsarbetet vara enligt produktens bruksanvisning, dock alltid minst +5 °C och lägst
3 °C över luftens daggpunkt.
367
/
.8 Medelvärdet för den färdiga isoleringens tjocklek ska vara minst 2,5 mm och på alla
ställen minst 2,0 mm.
.9 Tjockleken hos den under påläggningsarbetet långsamt hårdnande obundna isoleringen
följs upp med en kamtolk, och ur den snabbt hårdnande isoleringen tas en provbit, vars
skikttjocklek mäts med till exempel skjutmått.
.10 Isoleringens vidhäftning i isoleringsunderlaget ska på brodäcket vara:
medelvärde ≥ 1,2 N/mm2
på alla ställen ≥ 1,0 N/mm2.
Krav
.11 Om medelvärdet av mätningarna av vidhäftningshållfastheten ligger under
0,80 N/mm2 (den maximala avvikelsen), ska isoleringen tas bort på de dåligt fästande
delarna och göras om.
.12 Isoleringens yta ska ha en jämn färg.
.13 Den färdiga isoleringens vattentäthet mäts enligt punkt 42310.3.2.1.5. Isoleringen får
inte ha porer, bubblor, kratrar efter bubblor eller nålstickshål.
.14 Delar med fel tas bort och isoleringen görs om, ifall reparationen inte kan göras genom
påsprutning eller påstrykning.
Krav
.15 De synliga isoleringsytorna skyddas med UV-beständigt ytbehandlingsmedel, vars
våtskiktstjocklek är 80 μm, om isoleringen som sådan inte är ultraviolettbeständig.
Isoleringens yta ska vara torr och ren innan ytbeläggningen.
.16 På isolering som läggs på i flytande form får motorfordon inte köras innan isoleringen
har skyddats enligt punkt 42320.
.17 R Isoleringsmassor för sprutning ska vara godkända av SILKO. Om brons
vattenisolering görs med sprutbar isoleringsmassa, till exempel poyuretanelastomer, ska
tjockleken under ballastbelastningen vara minst 4 mm. Om samma
vattenisoleringsmaterial fortsätter på trågets vertikala ytor och ovanpå kantbalken i en
trågbro, räcker det med 2 mm tjocklek. Sandblästring och primersandbehandlingen görs
enligt avsnitt 42300. Dragprov för vidhäftning krävs inte. På vattenisoleringen läggs ett
minst 100 mm tjockt dräneringslager, på vilket en filterduk i användningsklass N4
läggs.
Ref.
42300 Brodäckets ytkonstruktioner, InfraRYL.
368
/
372
42310.4 Färdig isolering
Krav
1. Den färdiga isoleringen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.
42310.5 Verifiering av duglighet
42310.5.1 Allmänt
Krav
.1 I tabell 42310:T3 finns ett sammandrag av hur överenstämmelse med kraven för
isoleringsarbeten ska verifieras, vilka prov som ska tas, vilka prov som alltid ska
undersökas, och vilka prov som undersöks vid behov. Proverna kan undersökas i
efterhand, ifall det under isoleringsarbetet eller efter utgången av garantitiden
framkommer misstankar om att isoleringen inte uppfyller kvalitetskraven.
.2 Huvudentreprenören betalar kostnaderna för provtagningen och testerna för
överenstämmelse med kraven.
.3 Proverna av isoleringsmaterialet skickas till ett av borrarbetets beställare godkänt
laboratorium (se SILKO-anvisning 4.803). Vid försändning av gummibitumen- och
mastixprover ska avsnitt 21410 följas.
.4 Utöver de prover som nämns i tabell 42310:T3, tas vid behov extra prover av material,
som misstänks avvika från kvalitetskraven. Extra prover kan också tas för eventuella
kompletterande undersökningar som görs senare.
Tabell 42310:T3. Kontroller av och prov för överenstämmelse med kraven vid isoleringsarbeten.
Konstruktionsdel och prov Egenskap Undersöks när Antal prover
Isoleringens underlag jämnhet alltid ojämna ställen
fuktighet alltid 3–6 ställen/bro
grovhet alltid 3 ställen/påbörjad 500 m2 .
tätning och vidhäftning för tätningsepoxy eller annat tätningsmedel
alltid ≥ 3 ställen/bro
pölbildning vid behov ≥ 1 vattenprov/bro
Isolering med bitumenmatta vidhäftning alltid 3x2 st/påbörjad 1000 m2
gummibitumen ur behållare kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 0,3 kg behållare
gummibitumen ur säck kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 0,3 kg säck
gummibitumenlösning kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 2,5 kg gummibitumenmatta kvalitetsegenskaper vid behov 1 st/bro 2 m2 bitar
Mastixisolering
massaprov bindemedelshalt alltid 1 massaprov/1500 m2
kornstorleksfördelning alltid minst 2 st/bro
sättning alltid Provstorlek: 5 kg massa
återgång vid behov
bindemedlets egenskaper vid behov
färdig isolering tjocklek alltid ≥ 1 st/påbörjad 250 m2, dock minst 3 st
vattentäthet alltid ≥ 1 st/bro, vattning 2 h och
≥ 1 st/bro, vattenpelartest
Isolering som läggs på i flytande form
provläggning densitet alltid 1 st/skift
färdig isolering vidhäftning alltid 3x2 st/påbörjad 1000 m2
tjocklek alltid 5 st/påbörjad 250 m2 *)
komponenter vid behov 1 st/bro för 2,5 kg massa
vid behov 2 st/bro, provbitar 250 mm x 400 mm
*) även dragpunkterna för vidhäftning kan godkännas som mätställen för tjocklek.
Om mätpunkterna för isolering som läggs på i flytande form väljs med hjälp av gnistkratta, räcker det med 1 st tjockleksmätning per påbörjad 250 m2, dock minst 3 st/bro.
373
374
/
.5 De eventuella prov som vid behov tas för senare undersökningar (till exempel
gummibitumenlösning, gummibitumen och bitumenmattor) ska behållas hos beställaren
till garantitidens slut. Efter garantitiden ska proverna förstöras eller återlämnas till
entreprenören. Vid hantering av riskavfall ska gällande regler beaktas.
.6 Den färdiga tätningsepoxiytan kontrolleras visuellt. Det får inte finnas nålstickshål,
gasblåsor eller kraterformade gropar. Nålstickshål och gropar ska repareras med samma
epoximaterial.
.7
Epoxitätningens täthet mäts enligt punkt 42310.3.2.1.5.
Ref.
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
SILKO 4.803 Materialprovningsinstitut
Högspänningsmetod, VTT-S-05050-09; ASTM D 4787-08, Mätning av kvaliteten vid broars
vattenisoleringsarbetsplatser, TIEH 2200059-v-09, bilaga 6
VTT-2654 Mätning av tätningsepoxins vattentäthet. Elmotståndsmetoden.
Ref.
Krav
.8 Epoxins vidhäftning i betongen undersöks med dragprovning (metod SFS-EN 1542) i
minst tre mätpunkter per bro. För varje mätpunkt görs minst 2 separata mätningar.
Anvisning
De dragflänsar som används för vidhäftningsprov ska ha en diameter på Ø = (20–28 mm).
SFS-EN 1542 Betongkonstruktioner - Provning av produkter och system för skydd och reparation -
Vidhäftningshållfasthet (utdragsprov).
42310.5.2 Verifiering av bitumenisoleringens överenstämmelse med
kraven
Krav
.1 Gummibitumenets och gummibitumenlösningens överenstämmelse med kraven
verifieras med prover som tas på plats vid bron. Minst 1 gummibitumenprov per bro tas
ur smältkärlet, direkt innan utläggningen. Jämförelseprov för gummibitumen tas ur
säcken (1 st/bro). Vid behov kontrolleras egenskaperna enligt Anvisningar från SILKO
för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 1 och för gummibitumenprover
enligt Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell
2.
.2 Om däckets yta är över 100 m2, ska undermattans vidhäftning i underlaget kontrolleras
i tre olika punkter med två vidhäftningsdragprov för varje påbörjad yta om 1000 m2.
Vidhäftningen kontrolleras senast inom 10 dygn från läggningen av
underlagsbitumenmattan, i tillämpliga delar följs metoden SFS-EN 13596. Varje enskilt
vidhäftningsresultat ska uppfylla kraven enligt punkt 42310.3.2.1.17. Om ett enstaka
uppmätt värde i ovan nämnda provserie ligger under motsvarande krav på
vidhäftningshållfasthet vid respektive temperatur, görs en extra provserie (2 mätningar)
på ungefär en meters avstånd från denna punkt. Om det extra provet ger bättre värden för
vidhäftningshållfastheten än tidigare gjorda dragprov, kan de kompletterande
provresultaten ersätta de tidigare gjorda för denna punkt. Om de kompletterande proven
visar på dåliga resultat, klarläggs omfattningen av områden med dålig vidhäftning (till
exempel med knack- eller rivprov). Därefter beslutas, ifall isoleringen ska göras om, eller
om värdeminskningsavdrag ska göras.
Anvisning
För vidhäftningsprovet på gummibitumenisoleringen används så stor fläns som möjligt (Ø ≥ 50 mm
eller fyrkant 50 mm x 50 mm).
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing — Waterproofing of concrete bridge decks and other
concrete surfaces trafficable by vehicles — Determination of bond strength.
375
/
Krav
.3 Om däckets yta är maximalt 100 m2, undersöks underlagsbitumenets vidhäftning med
rivprov, genom att för hand dra loss mattan på tre ställen i brodäcket. Under rivprovet ska
däckets yttemperatur vara i intervallet +5...+25 °C. På varje plats skärs bitumenmattan
igenom till underlaget med mattkniv på ett område med måtten 30 x 200 mm2. Remsans
ände lossas så att den kan greppas. Fatta remsan med båda händerna och dra loss den från
underlaget vinkelrätt mot brodäcket. Vidhäftningen ska uppfylla kraven enligt punkt
42310.3.2.1 underpunkt 18.
42310.5.4 Verifiering av överenstämmelse med kraven för isolering
som läggs på i flytande form
Krav
.1 Isoleringen ska helt och hållet fästa i underlaget. Vidhäftningen kontrolleras i tre olika
punkter med två dragprov för varje påbörjad 1000 m2 med metoden SFS-EN 13596.
376
/
Ref.
Anvisning
Vid dragprov av vidhäftningen på isolering som läggs på i flytande form används en dragfläns med Ø =
(28–50) mm).
SFS-EN 13596 Flexible sheets for waterproofing. — Waterproofing of concrete bridge decks and
other concrete surfaces trafficable by vehicles — Determination of bond strength.
Krav
.2 Om ett enstaka uppmätt värde i ovan nämnda provserie ligger under kravet, görs en
extra provserie på ungefär en meters avstånd från denna punkt. Om det kompletterande
provet fortfarande ger dåliga resultat, ska omfattningen av det dåligt fästande området
klarläggas och isoleringen repareras.
.3 Om isolering som läggs på i flytande form eller dess lim innehåller bitumen, ska
betongdäckets yttemperatur under isoleringen vara +5...+25 °C när vidhäftningsprovet
görs.
.4 Isoleringens tjocklek mäts med en lämplig mätanordning, antingen genom ett särskilt
hål eller i en provbit som lossas från isoleringen. Tjockleken följs upp även genom
massaåtgången. Antalet mätningar av tjocklek är följande:
5 st/påbörjat mätområde på 250 m2, om mätpunkterna väljs baserat på ungefärliga
uppskattningar.
1 st/påbörjat 250 m2, om högspänningsmetoden används för att välja mätpunkter, men
minst 3 st/bro.
Anvisning
Mätpunkterna för isoleringens tjocklek bör helts väljas ut genom mätning med högspänningsmetoden
(gnistkratta).
Krav
.5 Varje enskilt mätresultat ska uppfylla tjocklekskraven. Om ett enstaka resultat inte
uppfyller kraven, ska tjockleken mätas på ytterligare tre platser på 300 mm avstånd från
den plats där kraven underskrids. Om alla tre kompletterande prov ger ett provresultat
som uppfyller tjocklekskravet, kan ovan nämnda enstaka underskridande lämnas utan
avseende. Om de kompletterande mätningarna uppvisar ytterligare ett underskridande,
ska omfattningen av det för tunna området fastställas, varefter ett kompletterande
massaskikt omedelbart sprutas på.
.6 De hål i isoleringen som görs för tjockleksmätning ska repareras direkt när mätningen
har gjorts.
Anvisning
Det är lämpligt att mäta tjockleken direkt, när isoleringen som läggs på i flytande form har hårdnat. Innan
ett hål görs i isoleringen för tjockleksmätning, ska platsen märkas ut tydligt med till exempel tusch.
Direkt efter provet ska hålet repareras med lämplig tätningsmassa, eftersom det senare kan vara svårt att
hitta enstaka mindre hål på ett stort brodäck.
42310.6 Miljökonsekvenser
Krav
.1 Kraven och anvisningarna i punkt 42001.8.4 ska följas.
377
/
Ref.
42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL.
42320 Skydd av isolering
42320.0 Allmänna kvalitetskrav
Krav
.1 Den färdiga isoleringen ska skyddas senast inom en vecka efter isoleringen. Vid behov
ska ytan rengöras innan skyddet. Isoleringens skyddslager ska fästa i underlaget och i
beläggningen så, att de inte glider i förhållande till varandra, när bron tagits i drift.
.2 Skyddslagret ska ha en jämnhet och ett fall som förhindrar att vatten samlas i pölar.
Skyddslagrets gradient ska vara minst 1 % i riktning mot dräneringsanordningarna.
.3 Rekommenderade metoder för skydd av isoleringen anges i tabell 42320:T1.
Avvikelser från detta kan göras efter beställarens godkännande.
Tabell 42320:T1. Isoleringens skyddsmetoder.
Isoleringstyp Mattstrukturens användningsklass Skydd av isolering
Dubbel isolering med bitumenmatta Användningsklass 1 Skyddsskikt AB 5/50 eller AA 5/50
Dubbel isolering med bitumenmatta Användningsklass 2 AB 5/50, AA 5/50 eller skyddsbetong
Enkel isolering med bitumenmatta Användningsklass 3 AB 5/50, AA 5/50 eller skyddsbetong
För broar med dräneringslager, dubbel bitumenmatteisolering
För broar med dräneringslager,
enkel bitumenmatteisolering
Användningsklass 2 Filterduk och sand eller skyddsbetong
Användningsklass 3 Filterduk och sand eller skyddsbetong
Mastixisolering AB 11/60
Isolering som läggs på i flytande form a) 1. beläggningsskikt KBVA/VA
eller
b) separat vidhäftningsämne och/eller
strömaterial med asfaltbetong, om
finska Trafikverket särskilt godkänt
produkten.
Övrig isolering Enligt separat godkänd ritning
378
/
42320.1 Material för skydd av isolering
42320.1.1 Skyddsasfalt AB 5/50, AA 5/50 och AB 11/60
Krav
.1 Som skyddsasfalt för bitumenmatteisoleringen används ett asfaltbetonglager AB 5/50,
vars ungefärliga sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna bild 42320:K1 eller ett
öppet asfaltslager AA 5/50, vars ungefärliga sammansättning ska vara enligt följande bild
42320:K1.
.2 Skyddslagret för gummibitumenmastixisolering ska vara asfaltbetong AB 11/60, vars
ungefärliga sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna bild 3.
.3 För skyddslagrets asfalt anges i entreprenaddokumenten arbetsspecifika kvalitetskrav
med samma metod som för asfaltsbeläggning (punkt 42331.2). Skyddsasfaltlagret ska på
alla ställen vara minst 20 mm tjockt och uppfylla kraven i avsnitt 21410.
.4 Skyddslagret största tillåtna ojämnhet är 4 mm/3 m i brons längs- och tvärsriktning
(SFS-EN 13036-7).
.5 Massans överenstämmelse med kraven verifieras enligt Asfaltnormerna.
.6 Massan ska läggas vid en temperatur på +130–150 °C.
.7 Vid läggning av massan får asfaltsmaskiner med larvband inte användas.
.8 Asfaltsmassa för mastixisoleringens skyddslager ska läggas manuellt med handskrapa
om mastixisoleringens temperatur vid läggningen av asfalten är över +20 °C.
.9 Massan ska komprimeras utan vibration med en vält som väger maximalt 4 ton och har
drivning på båda valsarna.
Ref.
BALLAST
BINDEMEDEL Bitumen B50/70–B100/150 eller gummibitumen KB65 eller KB75
Bindemedelshalt 5,0–6,0 mass-% TILLSATSMATERIAL Cellulosafibrer eller naturasfalt (vid behov)
2
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av singulära
(enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.
Asfaltsnormerna 2008.
SIKT (mm, riktstorlekar är understrukna)
Hälrumsandel för enstaka prov 17,0–25,0 volym-%
Massamängd för normaltjock platta, oftast i intervallet 50–75 kg/m
Rekommenderad massamängd är 60 kg/m
Bild 42320:K1. Sammansättning av öppen asfalt AA 5.
42320.1.4 Skydd av isolering som läggs på i flytande form
Krav
.1 På isolering som läggs på i flytande form läggs skyddslager med produktspecifikt
godkännande:
gummibitumenasfalt (KBVA), vars temperatur vid utläggningen är +200–210 °C eller
gjutasfalt (KBVA), vars temperatur vid utläggningen är +230–240 °C eller
asfaltbetong (AB), om den är godkänd genom test av skjuvhållfasthet enligt Anvisningar
från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 7.
Anvisning
I SILKO-anvisningen 3.815 anges godkända isoleringar som läggs på i flytande form och deras skydd.
Ref.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
3.815 Massor för vattenisolering.
42330 Brons beläggning
42330.0 Allmänna kvalitetskrav
Krav
.1 Brobeläggningen utgörs av slitlagret och ett eventuellt bindlager. Under dem finns
oftast ett skyddslager. För brobeläggning används asfaltbetong (AB), stenmastixasfalt
(SMA), mjuk asfaltbetong (PAB), gjutasfalt (VA), gummibitumengjutasfalt (KBVA),
betong, fiberbetong och tunnskiktsbeläggning.
381
/
Om brons beläggning är av stenmastixasfalt (SMA), ska det under den finnas minst ett
lager asfaltbetong. Vid läggning av asfaltbeläggning ska broarbetsplanen, nedan angivna
anvisningar, avsnitt 21410 samt gällande Asfaltsnormer tillämpas. Beläggningen anges i
projekthandlingarna.
.2 Asfaltbeläggningens sammansättning ska vara enligt Asfaltnormerna punkt 4.1 och
dess bilaga 2.
.3 Borttagen
.4 Undvik att skada rörelsefogsmekanismen, det underliggande skyddsskiktet eller själva
isoleringen när brobeläggningen fräses eller vältas.
.5 Beläggningen ska fästa i underlaget så, att den inte glider i förhållande till underlaget,
när bron tagits i drift.
.6 Alla upptäckta sprickor och massasepareringspunkter ska repareras direkt under
arbetet. Sprickor repareras enligt avsnitt 42334. Massaseparationerna åtgärdas enligt
SILKO-anvisningen 2.833, eller med fräsning och ny beläggning.
.7 Asfaltbeläggningens största tillåtna ojämnhet är 4 mm/3 m (SFS-EN 13036-7, rätskena
3 m).
.8 Den uppruggade betongbeläggningens största tillåtna ojämnhet är 7 mm/3 m.
Betongbeläggningarnas fogindelning anges i projektunderlaget (SFS-EN 13036-7,
rätskena
3 m).
.9 Beläggningen får inte ha vältningsspår, skadliga långa vågor eller ojämnheter, som kan
orsaka skadliga vibrationer i fordon.
Anvisning
Beläggningen ska jämna ut bland annat förhandshöjningar, beroende på brons böjning och krypning, i däckets övre yta.
Krav
.10 Den nya beläggningens startspår får vara maximalt 3 mm (metod SFS-EN 13036-7,
rätskena 3 m).
.11 Körbanans yta ska vara så jämn, och gradienten (lutningen) så stor, att vattnet inte
bildar pölar på asfalten.
.12 Produkter som används vid framställning av beläggningen, och som är tillverkade
utanför arbetsplatsen, ingår i det som ska kontrolleras vid utläggningsarbetet.
.13 I broar som saknar rörelsefogsmekanism sågas ett 10–50 mm brett spår i
beläggningsfogen mellan däcket och banken. Spåret fogas enligt punkt 42334.3.1 med
användning av produkter enligtpunkt 42334.2 underpunkt 4.
.
.14 När en ny beläggning läggs på en bro som har rörelsefogar, ska fogens placering
märkas i brons sidobalk innan den nya beläggningen läggs på, för att kunna göra en ny
rörelsefog.
Ref.
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
42334 Beläggningarnas skarvar, InfraRYL
Asfaltsnormerna 2011
SILKO 2.833 Reparation av asfaltsbeläggning
382
/
SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av
singulära (enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.
42331 Asfaltsbeläggning
42331.1 Asfaltbeläggningars material
Krav
.1 Bindemedlet i brons beläggningsasfalt ska uppfylla kraven enligt Asfaltnormerna för
den ifrågavarande bitumentypen. Asfaltbetongens bindemedel ska vara bitumen eller
gummibitumen enligt Asfaltnormerna.
.2 Som bindemedel i gummibitumengjutasfalt (kumibitumivaluasfaltti KBVA) används
gummibitumen KB85, som ska uppfylla kraven enligt Anvisningar från SILKO för
godkännande av broars vattenisolering bilaga 2.
Ref.
Asfaltsnormerna 2011
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42331.2 Kvalitetskrav för asfaltbeläggningar
Krav
.1 Asfaltsbeläggningarna (asfaltbetong, stenmastixasfalt, mjukgjord asfaltbetong,
gjutasfalt, gummibitumenasfalt) ska uppfylla de allmänna kvalitetskraven för broar
(punkt 42330.0) och avsnitt 21410. Kvalitetskraven kan avse antingen massareceptet eller
de funktionella egenskaperna.
.2 I entreprenadhandslingarna för asfaltsbeläggningar anges arbetsspecifika kvalitetskrav
grundande på Asfaltnormerna, beroende på vilka egenskaper beläggningsobjektets läge,
användningsändamål, och trafikvolym förutsätter. För massamängden, homogeniteten,
hålrumsandelen, friktionen, jämnheten, gradienten och höjdnivån anges numeriska
kvalitetskrav i Asfaltsnormerna. För vattengenomträngligheten kan kraven anges från fall
till fall.
.3 Det kan också anges funktionella krav för brobeläggningar, till exempel asfaltsmassans
nötnings-, deformations-, vattentäthets-, frosttålighets- eller tätningsbarhetsegenskaper.
Egenskaperna ska undersökas både i samband med proportioneringen och för den färdiga
produkten enligt Asfaltnormerna.
.4 Asfaltsbeläggningens tjocklek beror på beläggningstypen och den maximala
kornstorleken. Tjockleken väljs enligt de rekommendationer för massmängder som anges
på Asfaltnormernas sidor med kornstorleksfördelningsbilder.
.5 Asfaltsbeläggningen dräneras enligt avsnitt 42496.
Anvisning
Mer information om utförande av dräneringar anges i SILKO-anvisningarna 2.613 och 2.614.
383
/
Ref.
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
42330.0 Brobeläggning. Allmänna kvalitetskrav, InfraRYL
42496 Dräneringskanaler, InfraRYL
Asfaltsnormerna 2011
SILKO 2.613 Utförande av kantdränering
SILKO 2.614 Utförande av tvärsgående dräneringskanal.
42331.3 Utförande av asfaltsbeläggning
Krav
.1 Se punkt 42331.2.
42331.4 Färdig asfaltbeläggning
Krav
.1 Den färdiga asfaltsbeläggningen ska uppfylla kraven i detta avsnitt.
42331.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven
Anvisning
Beläggningen av bron kan vara en del av ett större vägbeläggningsarbete. Om slitlagret är detsamma som
för vägdelen, övervakas beläggningsarbetet som en helhet, och överenstämmelse med kraven verifieras
med gemensamma prov, inspektioner och mätningar.
Beläggningen av bron kan också vara ett separat arbete, eller också kan typen av beläggning avvika från
beläggningen på vägdelen.
Krav
.1 Kvalitetsövervakning och kontroll av överenstämmelse med kraven för de material
som används i brons beläggningsskikt, och vid tillverkningen, beskrivs i avsnitt 21410
och Asfaltnormerna med följande preciseringar och avvikelser:
Jämnheten mäts med en 3 m rätskena (SFS-EN 13036-7) och lutningen med vattenprov.
Ur massa som innehåller gummibitumengjutasfalt (KBVA), vars temperatur vid
utläggningen är +200–210 °C tas ett (2,5 kg) prov, som undersöks avseende
bindemedlets återhämtning, samt ett (10 kg) prov, för kontroll av överensstämmelse
med kraven i Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga
2 tabell 2.
Av asfaltsbetongen tas två massaprover från varje påbörjat parti om 250 ton, och av
gjutasfalt från varje påbörjat parti om 100 ton. Bindemedelshalten och
kornstorleksfördelningen undersöks i massaprovet. I provet av gummibitumengjutasfalt
undersöks även sättningen.
384
/
Borrprov av brobeläggningen tas inte, om det inte finns grundad anledning att anta, att
beläggningens egenskaper är under kravnivån. Eftersom det oftast inte tas borrprov av
brobeläggningen, mäts beläggningens tjocklek från kantstenens eller kantbalkens höjd,
och vid behov med avvägning.
Beläggningens hålrumsandel undersöks enligt Asfaltnormerna med oförstörande
provningsmetoder. Mätapparaten ska vara tillförlitligt kalibrerad för den massa som
ska undersökas.
Ref.
21410 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
Asfaltsnormerna 2011
SFS-EN 13036-7 Ytegenskaper för vägar och flygfält. Provningsmetoder. Del 7: Mätning av singulära
(enstaka) ojämnheter på vägbeläggningar. Rätskenemetoden.
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42331.6 Miljökonsekvenser
Krav
.1 Kraven och anvisningarna i punkt 42001.8.4 ska följas.
Ref.
42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL.
42332 Borttaget
42400 Brons utrustning och apparater
42400.0 Allmänt
42400.0.1 Tillämpningsområde
Krav
.1 Denna del av de allmänna kvalitetskraven för brobyggnad följs vid byggande och
installation av brons utrustningar och anordningar.
.2 I avsnitt 42001 anges de allmänna kvalitetskraven för brobygge.
.3 Vid betongarbeten tillämpas kraven enligt avsnitten 42020 och 42030 och vid
stålbyggnadsarbeten kraven enligt avsnitten 42040 och 42050, om inget annat anges i
projekthandlingarna eller i texten nedan.
Ref.
42001 Broar, allmän del, InfraRYL
42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL
42030 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL
42040 Broars stålkonstruktioner, InfraRYL
42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL.
393
/42400.0.2 Definition av begrepp
Krav
.1 Begrepp och termer förklaras på finska i InfraRYLs termindex.
Ref.
Termindex, InfraRYL.
42400.0.3 Arbetsledning
Krav
.1 Den person som leder installation av brons utrustningar och anordningar ska ha minst
två års erfarenhet från installation av utrustningar och anordningar.
.2 Vid betongarbeten ska kraven i avsnitt 42020 följas i tillämpliga delar.
Ref.
42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL.
42400.0.4 Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan
Krav
.1 Tillverkaren av utrustningar och anordningar ska låta beställaren godkänna
tillverkningsmetoder och kvalitetssystemet två veckor innan tillverkningen av
utrustningar och anordningar påbörjas, om inga andra detaljerade anvisningar om
godkännande ges i detta dokument.
.2 För installationsarbetet ska entreprenören sammanställa en teknisk arbetsplan och en
kvalitetsplan enligt punkterna 42001.4.3 och 42001.4.4 för arbetsfasen, som lämnas till
beställaren senast två veckor innan installationsarbetet påbörjas.
.3 I kvalitetsplanen ska kvalitetskraven, mätningarna, mätningarnas rapportering och
verifiering av överenstämmelse med kraven, inklusive kontrollintyg och
avvikelserapporter ingå.
Ref.
42001.4.3 Broar, allmän del. Arbetsfasens kvalitetsplan, InfraRYL
42001.4.4 Broar, allmän del. Teknisk arbetsplan, InfraRYL.
42400.0.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven
Krav
.1 För verifiering av överenstämmelse med kraven används i tillämpliga delar punkt
42001.4.8.
394
/
42410 Rörelsefogar
Ref.
42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons
kvalitetsrapport, InfraRYL.
42410.01 Allmänna kvalitetskrav
Krav
.1 Rörelsefogen görs med fogband, massrörelsefog eller fogar, som tätas med
rörelsefogsmekanism.
.2 Rörelsefogsmekanismen ska vara av en typ som finska Trafikverket godkänner.
Tillverkaren av rörelsefogsmekanismen ska ha ett certifierat ledningssystem för kvalitet
enligt SFS-EN ISO 9001.
Anvisning
I SILKO-anvisningen 1.701 anges dimensioneringsgrunder för rörelsefogsmekanismer. Godkända rörelsefogsmekanismer beskrivs i SILKO-anvisningen 3.711.
Ref.
SFS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet.
Krav.
SILKO 1.701 Rörelse- och krympfogar
SILKO 3.711 Rörelsefogsmekanism.
Krav
.2 R Rörelsefogsmekanismen för järnvägsbroar ska vara av en typ som finska Trafikverket
godkänner. Dessutom anges behovet av rörelsefogsmekanism i RATO [bantekniska
anvisningar] del 8. Rörelsefogssystemets konstruktion anges i projektunderlaget.
.3 Övriga allmänna kvalitetskrav på rörelsefogsmekanismen är:
Belastningshållfasthet
Rörelsefogsmekanismen, alla dess delar och dess infästning i brokonstruktionen ska tåla
brons dimensionerande last, som utgörs av vertikala axellaster och den horisontella
broms- och centrifugalkrafter. Rörelsefogsmekanismen ska även tåla de
tilläggsbelastningar som orsakas av temperaturväxlingar.
Rörelsetålighet
Rörelsefogssystemet ska tåla brokonstruktionens rörelser i fogen. Rörelser kan också
uppkomma i fogens längsriktning eller vinkelrätt mot broplattans plan.
Fogmekanismens rörelse vid ett gummielement får vara maximalt 60 mm på motorvägs-
och motortrafikledsbroar, 80 mm på livligt trafikerade broar på övriga vägar (trafikvolym
≥ 3000 fordon/dygn) och 100 mm på broar på övriga vägar samt gång- och cykelvägar.
Vattentäthet och dränering
Rörelsefogsmekanismen ska vara vattentätt. Med vattentäthet menas, att fogen utan att
läcka tål klimatförhållandena, samt den belastning som orsakas av vattentrycket och
trafikbelastningen vid broplatsen.
395
/
Dessutom innebär vattentäthet att fogen ska tåla de formändringar i konstruktionen som
uppkommer genom temperaturväxlingar och krympning, som förekommer i
temperaturområdet -40...+60 °C. Rörelsefogsmekanismen ska konstrueras och
installeras så, att vatten inte blir stående i pölar på brodäcket vid rörelsefogen.
Anvisning
Om anordningen inte kan dras ända till brons kant med samma lutning och höjdnivå (till exempel
upphöjd gångbana) måste man i anordningens stålprofil (ovanför de vattentäta delarna) och därifrån till
bankens asfaltsbeläggning göra ett 100–150 mm brett spår, som lutar minst 1,5 % till en brunn i banken,
varifrån vattnet leds till slänten.
Ref.
Spårtekniska anvisningar (RATO) – del 8 Broar
Broars belastningar. Broprojektering.
Krav
Anslutning till brons ytkonstruktioner
Fogkonstruktionen ansluts strukturellt till brons isolering och beläggning så, att
skarvstället är permanent vattentätt och körkomfortabelt.
Långsiktig hållbarhet
Rörelsefogsmekanismerna ska tåla de låga och höga temperaturer som förekommer på
bron, samt inverkan av vägsalter, olja, bensin, svaga syror, baser, ozon och UV-strålning.
Risken för utmattningssprickor ska beaktas särskilt.
Rörelsefogsmekanismen ska ha en god nötningsbeständighet mot mekanisk nötning.
Nötningsmotståndet för materialet i massans rörelsefog kontrolleras vid behov med
PWR-(SRK-)metoden (SFS-EN 12697-16 B) eller med Prall-metoden (SFS-EN 12697-
16 A). Kravet på nötningsbeständighet är samma som för de beläggningsmaterial som
finns intill rörelsefogen.
Det naturgummi och kloroprengummi som används i rörelsefogsmekanismen ska
uppfylla kvalitetskraven enligt tabell 42410:T1.
Fogmassorna som används i kantbalkarnas rörelsefogar, beläggningens rörelse- och
krympfogar, och den armerade betongens fogar, ska uppfylla kvalitetskraven enligt
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering bilaga 9.
Material som används i rörelsefogsmekanismerna ska uppfylla kraven i de standarder som
baseras på de i projektunderlaget och i denna anvisning angivna hållfasthets- och
kvalitetsklasserna. Det stål som används i fogmekanismens stålprofiler och infästningar
ska vara svetsbart.
Anvisning
För materialen krävs normalt kontrollintyg. Kontrollintyg behövs dock inte, om tillverkningen av
fogmekanismen ingår i den kontrollerade tillverkningen och om kontrollintyg för materialen har
erhållits i samband med finska Trafikverkets godkännande.
Ref.
SFS-EN 12697-16 Vägmaterial - Asfaltmassor. Provningsmetoder. Del 16: Bestämning av
nötningsmotstånd
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
396
/
Krav
Tabell 42410:T1. Kvalitetskrav för naturgummi och kloroprengummi.
Egenskap Enh. Naturgummi, NR Kloroprengummi, CR-metoden
Restkompression, 24 h, 70 °C % ≤ 30 ≤ 15 SFS-ISO 815 (2002)
Driftstemperaturgränser °C -40...+60
Hårdhet °IRH 65–80 SFS-ISO 48 (2008)
Dragbrottshållfasthet N/mm2 7–28 SFS-ISO 37 (2002)
Brottöjning % 100–700 SFS-ISO 37 (2002)
Inverkan av värmeåldring SFS-ISO EN 188 (2002)
NR 7 d, 70 °C
CR 3 d, 100 °C
Hårdhetsförändring IRDH ± 10 SFS-ISO 48 (2008)
Draghållfasthetens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)
Brottöjningens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)
UV-resistens (1000 timmar) Inga sprickor eller missfärgningar SFS-EN ISO 11758 (1997)
Hårdhetsförändring IRDH ± 10 SFS-ISO 48 (2008)
Draghållfasthetens förändring % ± 15 SFS-ISO 37 (2002)
Brottöjningens förändring % ± 25 SFS-ISO 37 (2002)
Installation
Rörelsefogsmekanismens gummiprofil ska vara på plats redan innan anordningens montering, om
anordningen installeras i komplett skick. Rörelsefogsmekanismens infästningar ska alltid gå ner
minst 200 mm mätt från den övre ytan vid körbanan, och minst 120 mm vid gångbanan.
Höjdläge
Beläggningen ska läggas om så, att fogsystemets höjdläge inte behöver ändras.
Reparation
Rörelsefogsmekanismerna ska tillverkas och installeras så, att de ingående delarna senare kan bytas
ut. Det ska kunna ske separat för varje körfält. Det ska finnas reservdelar tillgängliga.
Kontroll
Rörelsefogarna kontrolleras i första hand visuellt. Det ska kontrolleras, att rörelsefogens undersida
inte läcker.
.3 R Övriga kvalitetskrav för rörelsefogsmekanismer i järnvägsbroar:
Rörelsetålighet
Om rörelsefogsmekanismens rörelse är större än 100 mm, får rörelsen i tätningsgummit vara
maximalt 80 mm för ett gummielement.
Långsiktig hållbarhet
Rörelsefogsmekanismen ska tåla den mekaniska belastningen i rälsens stödskikt, i annat fall ska
mekanismen skyddas.
De material och tillbehör som används vid tillverkning av rörelsefogsmekanismen ska behålla sina
funktionella egenskaper under konstruktionens hela livslängd.
397
/
Utbytbarhet och underhåll
Rörelsefogsmekanismen ska ha en enkel konstruktion, och kunna underhållas snabbt, och
kunna bytas ut i flera delar. Åtgärderna ska vid behov kunna göras under så kallade korta
trafikavbrott, till exempel med en räls åt gången.
Rörelsefog, som enligt projekthandlingarna inte behöver vara vattentät
Rörelsefog, som enligt projekthandlingarna inte behöver vara vattentät, ska skyddas från
att ballast tränger in i fogen. Skyddet kan till exempel göras med en varmförzinkad eller
rostfri stålplåt som fästs stadigt i underlaget. Vattnet ska ledas undan så att det inte orsakar
hållbarhets- eller utseendestörningar i betongytorna.
.4 Utöver ovan nämnda allmänna kvalitetskrav anges specifika kvalitetskrav för
rörelsefogssystem i punkt 42410.3 och i broarbetsplanen.
Ref.
SFS-ISO 815 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av sättning vid rumstemperatur, höga
temperaturer och låga temperaturer
SFS-ISO 48 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av hårdhet (hårdhet mellan 10 IRHD och100
IRHD)
SFS-ISO 37 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av draghållfasthet
SFS-ISO 188 Gummi och termoelast. Värmeåldring
SFS-EN ISO 11758 Slang av gummi och plast. Belysning med xenonbåglampa. Bestämning av
färgändring och utseende
SFS-EN ISO 48 Vulkat gummi och termoelast. Bestämning av hårdhet.
42410.1 Materialkrav
Krav
.1 Se punkt 42410.01.
42410.2 Underlag för rörelsefog
Krav
.1 Rörelsefogens underlag ska vara enligt projekthandlingarna.
398
/
42410.3 Krav på utförande och installation av rörelsefog
42410.3.3 Rörelsefogsmekanism
Krav
.1 För installation av rörelsefogsmekanism krävs projektunderlag enligt punkt 42400.04.
399
.2 I samband med montering av rörelsefogsmekanismen ska det kontrolleras, att
anordningen fungerar på avsett sätt och att förinställningen är riktig.
Anvisning
Entreprenören är i sista hand ansvarig för att förinställningen motsvarar verkligheten vid monteringen,
avseende temperaturer och andra faktorer. Om anordningens halvor vid infästningsgjutningen är
hopmonterade, ska monteringselementen tas bort direkt när betongen börjar binda.
Krav
.3 Monteringstoleransen för anordningen i förhållande till stödremsan och
beläggningens övre yta ska vara (–3...–5) mm.
.4 Rörelsefogsmekanismens gummiprofil, som sträcker sig till kantbalkens ytterkant,
ska stäcka sig 50 mm utanför kantbalkens ytterkant och stålprofilerna till kantbalkens
ytterkant.
.5 Anordningens stödremsor är en del av rörelsefogsmekanismen och ska göras enligt
följande:
Alternativ A:
Stödremsorna görs av gjut- eller gummibitumenasfalt enligt punkt 42331. När
stödremsorna görs av gjut- eller gummibitumenasfalt, ska den övre ytan ruggas upp
genom att välta in nötningståligt material, kornstorlek16/22 mm, 10 kg/m2.
Alternativ B:
Stödremsorna görs enligt avsnitt 42020 av betongplast (PC) eller polymercementbetong
(PCC), hållfasthetsklass K50. Betongen måste vara krympfri och frostbeständig enligt
klass P50. I massan ska minst 30 kg/m3 stålfibrer blandas in. .5 R I järnvägsbroar görs
stödremsorna enligt följande: I rörelsefogsmekanismens installationsfas gjuts en
stödremsa av betong, vars hållfasthet är mins lika stor som brodäckets betong, om inget
annat anges i projektunderlaget.
.6 Om det uppkommer sprickor större än 0,2 mm i stödremsorna, ska de förslutas
genom impregnering. De massor som ska användas för impregneringen ska vara
godkända av finska Trafikverket.
Anvisning
Godkända produkter beskrivs i SILKO-anvisningen 3.235.
Ref.
42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL
42331 Asfaltbeläggningar, InfraRYL
42400.0.4 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och utrustningar, InfraRYL
SILKO 3.235 Injekterings-, impregnerings- och förslutningsmedel.
Krav
.7 Rörelsefogsprofilernas skarvsvetsar ska uppfylla kraven enligt standarden SFS-EN
ISO 5817 klass C.
Ref.
.8 Delar som deformerats genom svetsning av fästjärn, eller av annan orsak, ska riktas
vid verkstad enligt projektunderlaget. På borrplatsen får riktning utföras endast efter
speciellt tillstånd från leverantören av detaljen.
Anvisning
Under svetsningsarbeten ska särskild uppmärksamhet riktas på brandsäkerheten. Det ska finnas
nödvändig släckningsutrustning (brandsläckare) på brodäcket under arbetet.
SFS-EN ISO 5817 Bågsvetsförband i stål. Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar
(strålsvetsning undantagen). Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser.
Krav
.9 De ytor på ståldelarna som inte innesluts i betongen ska ytbehandlas enligt avsnitt
42050. Målningssystemet ska vara enligt standarden SFS-EN 12944-1–8 EP Zn(R) EP-
240/3-FeSa2,5. Färgbeläggningen sträcker sig åtminstone 25 mm in i betongen.
.10 Skumplastskivor (eller motsvarande) som används som gjutformar i rörelsefogar ska
tas bort i samband med rivning av formarna.
Ref.
42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL
SFS-EN 12944-1–8 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 1–8.
Förbehandlingar.
42410.4 Färdig rörelsefog
Krav
.1 Den färdiga rörelsefogen ska uppfylla kraven enligt detta avsnitt och enligt
projekthandlingarna.
42410.5 Verifiering av rörelsefogens överenstämmelse med kraven
Krav
.1 Materialens överenstämmelse med kraven verifieras med kontrollintyg och följesedlar.
Kontrollintyg behövs dock inte, om utrustningarna ingår i den kontrollerade
tillverkningen.
.2 Rörelsefogens överenstämmelse med kraven avseende mätnoggrannheten verifieras
med mätprotokoll. Rörelsefogsmekanismens spel och temperaturen efter installationen
ska framgå ur protokollen.
.3 Rörelsefogens vattentäthet verifieras vid behov med vattentäthetsprov.
Anvisning
Vattentäthetsprovet görs genom att hälla vatten på mekanismen och kontrollera hur vattnet rinner av
utmed gummiprofilen. Samtidigt kontrolleras från däckets undersida, att mekanismen och betongytorna
i däckets ändar och i markstödets bröstvärn förblir torra.
Krav
.4 Rörelsefogsmekanismens överenstämmelse med kraven verifieras enligt punkt
42001.4.8 med följande undantag:
401
/
Ref.
överenstämmelse med kraven för stödremsans betongmassa verifieras enligt punkt
42020.3.4 och
överenstämmelse med kraven för stödremsa utförd av asfalt verifieras enligt
anvisningarna för asfaltbeläggningar enligt punkt 42331.5.
42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och brons kvalitetsrapport.
InfraRYL
42020.3.4 Broars betongkonstruktioner. Betongarbeten, InfraRYL
42331.5 Asfaltbeläggning. Verifiering av överenstämmelse med kraven, InfraRYL
42410.6 Miljökonsekvenser
Krav
.1 Kraven och anvisningarna i punkt 42001.8.4 ska följas.
Ref.
42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL.
42420 Lager och leder
42420.01 Allmänna kvalitetskrav
Krav
.1 Lagren och lagrens material ska fungera i temperaturintervallet (-40...+50) °C.
.2 Lagerritningarna ska kompletteras och godkännas av beställaren. Entreprenören ska
lämna detaljerade uppgifter om lagren, som behövs för att bedöma lämpligheten, ifall det
inte är fråga om en tidigare godkänd lagertyp och -tillverkare.
.3 Ritningarna ska lämnas till beställaren för godkännande senast två veckor innan
tillverkningen av lagren påbörjas.
Anvisning
I broarbetsplanen anges endast antalet lager och leder, utgångsvärdena vid projekteringen och de
egenskaper som krävs. I broritningarna anges utgångsvärdena både för driftläget och brottgränsläget.
Tillverkaren gör detaljerade underlag enligt de europeiska standarderna SFS-EN 1337 del 1–11 och
finska Trafikverkets konstruktionsanvisningar.
De slutliga lagerritningarna kan orsaka ändringar i stödens lagernivåer.
Ref.
SFS-EN 1337-1 Bärande lager. Del 1: Allmänna regler för dimensionering
SFS-EN 1337-2 Bärande lager. Del 2: Glidelement
SFS-EN 1337-3 Bärande lager. Del 3: Armerat gummilager
402
/
SFS-EN 1337-4 Bärande lager. Del 4: Rullager
SFS-EN 1337-5 Bärande lager. Del 5: Gummipottlager
SFS-EN 1337-6 Bärande lager. Del 6: Vipplager
SFS-EN 1337-7 Bärande lager. Del 7: Glidlager med sfärisk (kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta
SFS-EN 1337-9 Bärande lager. Del 9: Korrossionsskydd
SFS-EN 1337-10 Bärande lager. Del 10: Inspektion och underhåll
SFS-EN 1337-11 Bärande lager. Del 11: Hantering och installation.
Krav
.4 Synpunkter på installationen och eventuella ändringar av underbyggnaderna ska
beaktas vid projekteringen.
Anvisning
Om lagren stöds tillfälligt med stålkilar innan gjutning av underbyggnaderna, måste belastningssituationen bedömas separat vid dimensionering av lagren (särskilt bottenplattan).
Krav
.5 Lagret ska kunna tas bort eller bytas ut, när bron lyfts 5 mm vid lagret. Om
borttagningen inte kan göras på grund av lagrets konstruktion, ska det förses med
mellanläggsplattor på över- och undersidan så att hela lagret kan lossas för underhåll,
utbyte eller reparation.
.6 I rörliga lager ska det finnas en visare för rörelsen och en skala utanför lagrets
dammkåpa, ifall dammkåpans gavel inte är av genomskinligt material.
.6 R Dammkåporna på järnvägsbroars lager ska vara genomskinliga eller lätta att öppna
utan specialverktyg.
Anvisning
På järnvägsbroar kan brons lager förses med dammkåpor, ifall däckskonstruktionen är öppen och saknar stödskikt, eller av andra orsaker är utsatt för damm och nedsmutsning.
Krav
.7 Lagrens och ledernas ytbehandling ska uppfylla kraven enligt avsnitt 42050. De ska
målas med ett av finska Trafikverket godkänt målningssystem. Som målningssystem
används SFS-EN 12944-5/ EPZn 240/3-Fe Sa 2,5 (eller motsvarande).
Sprutförzinkningens (Zn) tjocklek ska vara 80 µm.
Anvisning
Ytfärgens nyans ska vara grå (KY 4). Glid- och rullningsytorna i plattor och rullar över rörelsedelens
bredd kan lämnas obehandlade. De ska behandlas med godkänt vattenavvisande lagerfett eller lack, som
har korrosionshämmande egenskaper.
Ref.
42050 Stålkonstruktionernas ytbehandling, InfraRYL
SFS-EN 12944-5 Färg och lack. Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning. Del 5:
Rostskyddssystem.
Krav
.8 Lagermaterialen och tillbehören testas enligt standarden SFS-EN 1337 del 2–7. Det ska framgå ur provresultaten, att de angivna kvalitetskraven är uppfyllda. 403
/
Tillverkaren av lagren ska ha ett certifierat ledningssystem för kvalitet enligt SFS-EN ISO 9001.
.9 Om det finns välgrundad anledning att misstänka, att lagren inte överensstämmer med
kraven, ska lagren på begäran demonteras för beställarens kontroll innan installationen.
Anvisning
Lager som är tillverkade i Finland kontrolleras av beställaren eller beställarens expert. Kontrollen av
importerade lager görs enligt kvalitetsövervakningsavtalet oftast av ett lokalt oberoende
materialprovningsinstitut.
Ref.
SFS-EN 1337-2 Bärande lager. Del 2: Glidelement
SFS-EN 1337-3 Bärande lager. Del 3: Armerat gummilager
SFS-EN 1337-4 Bärande lager. Del 4: Rullager
SFS-EN 1337-5 Bärande lager. Del 5: Gummipottlager
SFS-EN 1337-6 Bärande lager. Del 6: Vipplager
SFS-EN 1337-7 Bärande lager. Del 7: Glidlager med sfärisk (kalott) eller cylindrisk PTFE-glidyta
• SFS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet. Krav.
Krav
Armerat gummilager
.10 Lagrens skjuvmodul testas vid -40 °C enligt standarden SFS-EN 1337-3.
Skjuvmodulen får i det ovan nämnda testet vara tredubbel jämfört med testvärdet vid +20
°C.
Speciallager
.11 Vid konstruktion av speciallager ska de på broplatsen rådande klimat- och
driftförhållandena beaktas.
.12 Som glidyta för lagren används polytetrafluoreten (PTFE) av så kallad brokvalitet,
och glidytan ska vara minst 4,5 mm tjock. Lagrens ytor skyddas med dammskydd (jmf.
punkt .7).
.13 Stållagermaterialets slagseghet (Charpy V) testas vid -40 ° C enligt metoden SFS-EN
10045-1. Slagsegheten ska vara minst 11 J. Rullagrets stålmaterial ska vara seghärdat stål
enligt standarden SFS-EN 10883–1 (eller motsvarande).
Leder
.14 Stålleder och deras konstruktion berörs i tillämpliga delar av de krav som tidigare
angetts i denna punkt.
Anvisning
Den gummibitumenmatta i produktklass TL2 som används i lederna ska vara enligt punkt 42310.1.7.
Limbitumenet ska uppfylla kvalitetskraven för gummibitumen KB100 enligt Anvisningar från SILKO
för godkännande av broars vattenisolering bilaga 2 tabell 2.
Ref.
SFS-EN 10045-1 Metalliska material - Slagprovning. Charpy V- och U-test. Del 1: Metod
SFS-EN 10883–1 Rostfria stål. Del 1: Förteckning över rostfria stål
SFS-EN 1337-3 Bärande lager. Del 3: Armerat gummilager
404
/
42420.1 Materialkrav
Spårtekniska anvisningar (RATO) – del 8 Broar
Anvisningar från SILKO för godkännande av broars vattenisolering.
42310.1.7 Isolering. Gummibitumenmattor och bitumenmatteisolering, InfraRYL.
Krav
.1 Se punkt 42420.01.
42420.2 Underlag för lager och leder
Krav
.1 Underlaget för lager och leder är enligt projekthandlingarna.
42420.3 Montering av lager och leder
42420.3.1 Allmänt
Krav
.1 För installationsarbetena görs projektunderlag enligt punkt 42400.0.4.
Anvisning
I installationsritningen beskrivs bland annat lagrens tillfälliga stöd, horisontella krafter, installationens ordningsföljd, undergjutningarna och värmeskyddet.
Krav
.2 Innan installationen ska det visas, att lagrens spel, förinställning och märkning av
rörelseriktning överensstämmer med projektunderlaget. Förinställningen görs så, att
lagrets rörelse under konstruktionens användningstid ligger inom angivna gränser.
Förinställningen görs vid tillverkarens fabrik. Om förinställningen måste ändras på plats,
ska åtgärden utföras eller övervakas av tillverkaren.
Anvisning
Som märkning av rörelseriktningen används till exempel en i den övre plattans övre yta instansad riktningspil.
Krav
.3 Konstruktionen installeras på lagren så, att lagrens belastning ligger inom
konstruktionsgränserna och att konstruktionen inte utsätts för extra belastningar från
stödet (jmf. punkt 42420.01 samt avsnitten 42020, 42030 och 42040). Vid behov
kontrolleras stödkrafternas riktighet genom mätningar.
Ref.
42400.0.4 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan, InfraRYL
42020 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL.
405
/
42420.3.2
Monteringsnoggrannhet
4203042030 Broars betongkonstruktioner, InfraRYL
42040 Broars
stålkonstruktioner, InfraRYL.
Krav
.1 Lagren ska monteras så, att skillnaden i lutning mellan över- och underplattan skiljer
maximalt 0,3 % från den lutning som anges i projektunderlaget.
.2 Lagrens monteringstolerans i brons längsriktning i förhållande till underbyggnaden ska
vara ± 0,05 % x spannmåttet, dock högst ± 50 mm. Högre noggrannhet än ± 20 mm krävs
inte.
.3 I brons tvärsriktning är installationstoleransen i förhållande till underbyggnaden
±20 mm.
42420.3.3 Infästning i underbyggnaden
Krav
.1 I stålbalks- och elementbroar får lagrens underplattor inte fästas i underlaget innan
överbyggnaden i sin helhet är på plats, om inget annat anges i installationsritningarna.
.2 Lagren fästs i underbyggnaden på det sätt som anges i projektunderlaget och så, att
lagrets underplatta helt understöds. Det får inte finnas luftfickor under underplattan och
sidokrafterna ska överföras till underbyggnaden.
.3 Undergjutningsmassa används för infästningen. Undergjutningsmassans hållfasthet ska
efter 14 dygn vara minst 50 MN/m2. Om det inte finns tillförlitliga uppgifter om
hållfastheten och om övriga egenskaper, ska materialets lämplighet verifieras med
förhandsprov.
Anvisning
I SILKO-anvisningen anges de produkter som är godkända av finska Trafikverket.
Ref.
SILKO, Reparationsanvisningar för broar.
Krav
.4 Kontrollera innan gjutningen att väderförhållandena är lämpliga för att gjutmassan ska
hårdna. Temperaturen övervakas med temperaturmätningar. Stödets överdel värms innan
gjutningen till minst +5 °C och uppvärmningen fortsätts under massans hårdnandefas, tills
minimihållfastheten 25 MN/m2 har uppnåtts.
Anvisning
Vid infästning av lagren i underbyggnaden måste hänsyn till konstruktionens rörelser på grund av temperaturvariationer tas.
406
/
42420.3.4 Infästning i överbyggnaden
Krav
.1 I stålbroar monteras lagren i de bärande balkarna så, att stödkrafterna från lagret så
jämnt som möjligt överförs till stödförstyvningarna. Fogen mellan stålbalkens undre fläns
och lagrets överplatta tätas runt om överplattan med elastiskt kitt, tjocklek 3–4 mm.
.2 I elementbalksbroar och stålbalkbroar med däck av armerad betong, som har armerade
gummilager, ska broändarna efter att däckets ytkonstruktion är färdig i tur och ordning
lyftas från sina lager, och sedan sänkas ner, när de armerade gummilagren har rätats ut till
nollposition.
.3 Visare för de rörliga lagrens rörelser monteras så, att lagrets position kan avläsas från
sidan av bron. Ett undantag utgörs av lager på broar med servicebryggor, där visaren alltid
ska monteras på insidan, så att lagrets position kan avläsas från servicebryggan.
Anvisning
I speciallager ska de metallskruvar, som håller ihop lagrets delar och förhindrar inbördes rörelse under
transporten och installationen, bytas ut mot de medföljande plastskruvarna innan lagret monteras i
överbyggnaden. Om plastskruvar inte finns tillgängliga, ska hålrummen fyllas med ett hållbart kitt.
Krav
.4 När undergjutningsmassan hårdnat, ta bort eller kapa alla monteringsplåtar och
monteringsskruvar, och andra hjälpmedel helt. Hjälpmedlen får inte i något skede hindra
brons rörelser.
42420.4 Lager och leder färdigmonterade
Krav
1. De färdigmonterade lagren och lederna ska vara utförda enligt beskrivningen i detta
avsnitt och i projekthandlingarna.
42420.5 Verifiering av överenstämmelse med kraven
Krav
.1 Det ska sammanställas ett protokoll över lagrens och ledernas installation.
Anvisning
Under installationen ska bland annat följande antecknas i arbetsplatsdagboken eller i ett separat
protokoll: lagerlägen, förinställningen, strukturens och luftens temperatur vid tidpunkten för installation,
samt för platsgjutna broar betongens maxtemperatur i hårdnadefasen, vilka undergjutmassor och
uppvärmningsmetoder som använts.
Krav
.2 Lagrens och ledernas överenstämmelse med kraven verifieras genom materialens
kontrollintyg, följesedlar och med hjälp av konstruktionsdelarnas inspektionsprotokoll.
Kontrollintyg behövs dock inte, om lagren ingår i den kontrollerade tillverkningen. Ur
inspektionsprotokollet ska bland annat följande framgå:
407
/
lagrens mått
ytornas planhet
beläggningstjocklek
beläggningens handelsnamn.
.3 För att verifiera att undergjutningsmassan överenstämmer med kraven, ska det under
arbetet, för varje arbetsobjekt, göras minst tre cylindriska provkroppar för
tryckhållfasthet, vars diameter och höjd är 100 mm. Provkropparna förvaras intill
gjutobjektet och testas efter 7 dygn, och då ska tryckhållfastheten vara minst 40 MN/m2.
Resultaten från alla provkroppar uppfyller hållfasthetskraven. För övrigt tillämpas
anvisningarna i standarden SFS-EN 12390-3 vid tillverkning och testning av provkroppar.
.4 De färdigmonterade lagrens installationsnoggrannhet verifieras med horisontella och
vertikala mätningar. För rörliga lager ska dessutom lagrens lägen relativt den aktuella
temperaturen i brokonstruktionen mätas. Det ska upprättas ett protokoll från mätningarna.
.5 Vid verifiering av överensstämmelse med kraven ska även punkt 42001.4.8 beaktas.
Ref.
SFS-EN 12390-3 Provning av hårdnad betong. Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar.
42001.4.8 Broar, allmän del. Verifiering av överenstämmelse med kraven och kvalitetsrapport,
InfraRYL.
42420.6 Miljökonsekvenser
Krav
.1 Kraven och anvisningarna i punkt 42001.8.4 ska följas.
Ref.
42001.8.4 Broar, allmän del. Miljöskydd, InfraRYL.
417
/
/
42490 Övrig utrustning och apparater
42493 Dropprör
Krav
.1 Dropprören görs av rostfritt stål enligt standarden SFS-EN 10088-1.4301. Ytornas
finish ska vara enligt standarden 2.D. Svetsningen görs med rostfria tillsatsämnen, och
genom att följa den ifrågavarande stålkvalitetens standard. Svetsskarvarna betas med
lämplig betningspasta på godkänt sätt. Rören får inte vidröra armeringsstålen.
2. För installationen av dropprör ska en kvalitetsplan enligt punkt 42400.04
sammanställas.
.3 Dropprörens lägestoleranser ska vara +0 mm, -10 mm i relation till däckets överyta,
och i däckets underyta i relation till höjdnivåer enligt ritningarna -5 mm, +20 mm.
.4 Vatten som diffunderat igenom brons beläggning och vattenisoleringens skyddslager
får inte ligga kvar på vattenisoleringen utan ska rinna ut genom dropprören.
Anvisning
Särskild uppmärksamhet ska fästas vid, att vattnet även i brons ändar ska kunna strömma till närmaste
dropprör. Vid behov ska brodäckens övre yta formas med fall mot dropprören, och knölar som hindrar
vattenflödet ska tas bort, och vid behov ska även extra rör monteras. Håltagning i den färdiga strukturen
ska hanteras som ritningsändring, och godkännas av beställaren.
Ref.
42400 Brons utrustning och apparater. Teknisk arbetsplan och kvalitetsplan, InfraRYL
SFS-EN 10088-1 Rostfria stål. Del 1: Förteckning över rostfria stål.
Krav
.5 Vid placering av dropprör i närheten av järnvägstrafik och spannkonstruktioner ska
anvisningarna i RATO del 8 Broar följas.
.6 Om ytan formas efter hårdnandet, ska åtgärden göras enligt punkt 42310.2. Massans
vidhäftning i den hårdnade betongytan kontrolleras.
.7 I rörens överdel ska flänsen tätas med värmebeständig (+210 °C) dubbel
epoxiplastskiva.
.7 R Skarven mellan dropprörets fläns och brodäckets anslutning tätas med polymer,
som ska vara av SILKO godkänt tätnings- eller impregneringsmedel.
På järnvägsbroar behöver tätningsmedlen inte vara högtemperaturbeständiga.
Ref.
42310.2 Isolering. Krav på isoleringens underlag, InfraRYL
Spårtekniska anvisningar (RATO) – del 8 Broar
SILKO 3.235 Injekterings-, impregnerings- och förslutningsmedel.
423
/
42494 Borttaget
.
42498 Övervaknings- och kontaktstift
Krav
.1 Övervakningsstift för mätning av brons formförändringar och förskjutningar görs
enligt punkt 42001.5.3. De ska monteras så, att de inte vidrör armeringen.
.2 I stål- och träkonstruktioner görs beständiga mätpunkter i samma syfte.
.3 Kontaktstiften ska monteras enligt punkt 42020.05.
Ref.
42001.5.3 Broar, allmän del. Övervakningsstift och positionsmätningar, InfraRYL
42020.05 Broars betongkonstruktioner. Installation av kontaktstift för elektrokemiska mätningar,
InfraRYL.
426
/
42500 Betongytans skyddsbehandling
Krav
.1 Skyddsbehandlingen av betongytan ska uppfylla kraven i brons byggplan.
.2 Skyddsbehandling ska utföras på de betongytor som anges i byggplanen.
.3 Skyddsmedlen (impregneringsmedlet, tätningsmedlet, tätskiktet och
klotterskyddsmedlet) ska vara godkända av finska Trafikverket.
Anvisning
Se SILKO-anvisningarna 3.251 Klotterskyddsmedel och kemiska ytrengöringsmedel, 3.252
Impregnerings- och tätningsmedel, 3.253 Ytbeläggningsmaterial, 1.251 Betongskydd, 2.252
Impregnering av betongytor och 2.253 Beläggning av betongytor.
Ref.
SILKO 3.251 Klotterskyddsmedel och kemiska ytrengöringsmedel
SILKO 3.252 Impregnerings- och tätningsmedel
SILKO 3.253 Ytbeläggningsmaterial
SILKO 1.251 Betongskydd
SILKO 2.252 Impregnering av betongytor
SILKO 2.253 Beläggning av betongytor.
Krav
.4 R Betongytans behandlingsmetod anges i broarbetsplanen.
Anvisning
I järnvägsbroar anges beläggningstyper för nya betongkonstruktioner i bilaga 42500:bilaga R1.
I järnvägsbroar behandlas betongytor som är utsatta för saltbelastning, och som inte är metallklädda,
med godkänt impregneringsmedel eller ytbehandlingsmedel. Typen av impregneringsmedel väljs ur
SILKO-anvisningen så att det motsvarar objektets belastningsklass.
På järnvägsbroar ska klotterutsatta, obelagda porösa ytmaterial och oskyddade betongkonstruktioner
skyddas med klotterskyddsmedel. Med polymerytor som tål lösningsmedelstvätt, plattbeläggning eller
andra beklädnader kan rengöringen av betongkonstruktioner underlättas och utseendet förbättras.
Om de plattbelagda delarna av järnvägsbroar är utsatta för klotter, ska plattbeläggningen skyddas med
färglöst, poröst eller lösningsmedelsbeständigt skyddsmedel. Om brokonstruktionen inte är utsatt för
klotter, eller om klotteravståndet är > 2,5 m, kan beläggningen göras med cementbaserat ytskikt eller
polymerytskikt, som inte behöver vara lätt rengörbart.
Krav
5 R betongkonstruktionernas vertikala ytor som är utsatta för regn, ska behandlas med
polymerhaltigt finbruk för att förbättra betongkonstruktionens hållbarhet, utseende och
rengörbarhet. Finbrukets tjocklek beror på hur ojämn betongstommen är, och på det valda
finbrukets ytstruktur. Medelvärdet för finbrukets tjockleken ska vara 2 mm (2 x 1 mm).
427
/
Ref.
.6 R Om brodäckets undersida efter blästring inte har någon betydande mängd luftblåsor,
kan utjämningsspacklingen utelämnas.
.7 R Det ska tas fram en skötselinstruktion för den som underhåller
betongkonstruktionerna, där klottersanering och andra underhållsåtgärder beskrivs.
42500: Bilaga R1. Beläggningstyper för nya betongkonstruktioner, InfraRYL.