01 20091009 tt - Ålands sjöfart · 2015. dit är det bara fem år, en kort tid med...

Julian Vernersson, närmast kameran, Emelie Freiman och Nikolaj Dahlén tar det med ro när larmet går. Dels för att de de facto stårpå torra land och dels för att varje motgång de drabbas av gör dem mer förberedda för det verkliga livet. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD

Hur många gånger har du rest till Sverige eller Finland i år? ENKÄT: ELINA SJÖWALL, PRAO

Redo för hårt jobbMed en bransch som skri-

ker efter kompetent per-sonal står sjömanssko-lans nya rektor Bernt

Bergman inför fleratuffa utma-ningar. Mendet är ingenbyråkrat, utanen praktisktlagd mansom tagit sig

an uppgiften.

SIDORNA4–5

ÅLANDSTIDNINGENS TEMABILAGA FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009

POPULÄR UTBILDNING

Gör grått vatten vittMaskinmästaren Benny Karlström hartagit fram en maskin som på ett effektivtsätt renar oljehaltigt vatten. Helabranschen applåderar. SIDORNA 12–13

Malin längtar till sjössFler elever än någonsin väljer sjön somframtida arbetsplats. Som till exempelMalin Mattsson som vill bli kustbevakare.

SIDORNA 2–3

ROLF NILSSON 51, Göteborg.– 2 gånger. Jag bor i Sverige.Är det viktigt för dig att kunna

resa sjövägen?

– Absolut. Jag jobbar som chef-redaktör på en svensk sjöfarts-tidning.

LINN KARLSSON 16, Jomalaoch JULIA KARLSSON 16,Hammarland.Julia: – 10 gånger kanske.Linn: – Ungefär 15 gånger.Vad gjorde ni där?

– Shoppade oftast.

HEIDI LUNDBERG 26,Hammarland.– 3 gånger.Vart åker du oftare,till Finland

eller Sverige?

– Till Finland, jag har släkten där.

CHRISTER LILLIE 60,Mariehamn.– Cirka 3–4 gånger.Hur ofta åker du färja?

– Var tredje månad ungefär, jagär försäljare.

RENARE TILL SJÖSS

Där går de i allsköns ro med god fart ochhemlängtan. Platsen är någonstans mittute på Atlanten.

Då tjuter det plötsligt till i varenda rödlampa som finns att tillgå i kontroll-

rummet. Hål i skrovet på stortankern Nor-viken.

Med tanke på att fartyget innehållernästan 200.000 ton olja är läget inte idea-liskt. Ändå sprider sig ett lugn i det nya

kontrollrummet vid Högskolan på Åland.Eleverna är vältränade och beredda på i

det närmaste allt. I synnerhet på ett liv tillsjöss!

SIDAN 8–9

Här räddar unga entanker med problem

LEDER FINLANDS REDARE

Beredd att hugga iÅlänningen Olof Widén är ny vd för Rede-rierna i Finland. För Sjöliv berättar hanhur branschen ska komma på fötter igen.

SIDAN 10

RÄDDARE I NÖDEN

FredrikupptäcktenödställdaTack vare en obser-vant utkik på God-by Shippings last-fartyg Misana kun-de sex spanskafiskare räddas. Fredrik Sjölund berättar iSjöliv. SIDORNA 16–17

LURADE DÖDEN

Ragnybrastmitt itu19-år gamla tan-kern Ragny gick itvå delar under en storm på Nordatlanten.Sex man dog, 31 överlevde mirakulöst.

SIDORNA 21–23

SJÖSJÖLIV

2 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV FREDAG 9 OKTOBER 2009

SJÖLIV

När krisen är störstär eldsjälarna viktigastVÄLKOMMEN TILL en ny tidning om den bransch som skapat det Åland vi idag känner. Som gjort att vi befinner oss i en välfärd de flesta andra lika storaområden i världen aldrig når.

Åländsk sjöfart har inte bara skänkt landskapet materiellt välstånd. Vi kanockså tacka inflytandet från omvärlden för den intellektuella spänst somfinns i samhället. Och för den nyfikenhet som fortsätter att driva det framåt.

Med sig hem från möten med andra har ålänningarna tagit såväl pengarsom intryck. Dessa har medverkat till framgång och trygghet.

Det är såklart inte bara rederierna som gjort detta möjligt. Men rederi-näringen som sådan har gjort mer än någon annan bransch för skapandetav det moderna Åland.

HEMLIGHETERNA ÄR egentligen inga hemligheter. Det handlar om hårt ar-bete, kloka beslut, ekonomiskt sinne och en vilja att utmana gamla sanning-ar.

Det gäller också att anpassa sig till rådande förhållanden. I samma ögon-blick som man säljer sådant kunderna inte vill ha går de någon annanstans.

Svårare än så är inte shippingens vardag. Det ärglassförsäljning och tillgång och efterfrågan, fastmöjligen något mer kapitalkrävande.

Mot den bakgrunden är två artiklar i dagens Sjö-liv talande. De handlar om miljö. Den internatio-nella sjöfartsorganisationen IMO vill att andelensvavel i fartygsbränsle ska ner till 0,1 procent år2015. Dit är det bara fem år, en kort tid med sjö-fartsbranschens mätstickor.

MAN REAGERAR på två sätt. Jätterederiet VikingLine som tack vare sin storlek och erfarenhet be-sitter en insikt som de flesta andra saknar, vill attIMO backar (sid 14) om sina krav – ritar om kartanom man uttrycker det så.

Uppfinnaren och doktorn i naturvetenskap Flo-rian Haug samt hans finansiärer i CleanGas Inter-nationel däremot gör vad sjöfarare i tusentals årgjort tidigare. De anpassar sig till rådande sjökortoch uppfinner en anläggning som ska rena bräns-let ombord (sid 17).

Vem som gör rätt kan bara framtiden utvisa men en sak är nog väldigt klar:När krisen är som störst är uppfinnarna och eldsjälarna viktigast. Missa

därför inte det stora energiseminariet på onsdag i Alandica. Gratis entré!

I DEN HÄR tidningen möter du både gamla och nya entreprenörer och pro-blemlösare. De har alla en sak gemensam. De lever på att sälja transportlös-ningar och logistik. Och de gör det bättre än många andra i en internationellvärld som just nu vacklar.

Det är då paradoxalt att medan branschen genomgår sitt tuffaste stålbadpå många år är sjöfartsutbildningarna populärare än någonsin. Det bådargott. För när världsekonomin vänder är vi mer redo än de andra.

SIST I TIDNINGEN hittar du som vanligt en gastkramande historia ur ett sjö-mansliv. Innan Ole Lundberg blev sjökapten seglade han ett tag som lätt-matros ombord på oljetankern Ragny. Som sådan får man göra allt. Det äralltså rättvist att slå fast att Ole känner Ragny som sin egen bakficka.

Vem skulle alltså vara mer lämpad än han att berätta om julen 1970 när”osänkbara” Ragny gick i två delar mitt ute på Nordatlanten. Den förligadelen sjönk, på den andra överlevde 31 man tills räddningen hann fram.

För skeppshunden Jallu gick det dessvärre inte lika bra.Detta är en tidning som ska upplysa, undervisa och roa. Hör gärna av

dig kring hur vi kan göra den ännu bättre!Trevlig läsning.

� Det är många som sökertill sjöfartsutbildningarna påÅland just nu.

Nästan fem gånger flersökte i höst till maskinteknik-programmet vid Högskolanpå Åland jämfört med i fjol.

Intresset för de olika utbildningarna inom sjöfart påÅland har faktiskt aldrig varit större. 110 personersökte till Högskolans maskinteknikprogram jämförtmed 23 i fjol. Även sjöfartsprogrammet på Högsko-lan lockar. 84 sökte i höst jämfört med 51 i fjol.

– Det är svårt att säga varför antalet ansökningartill i synnerhet maskinteknikprogrammet har ökatså kraftigt. Det kan handla om ett större intresse förteknik överlag och att man gått ut med att det finnsen väldigt brist på maskinbefäl, säger Carola Maxe-nius-Mickelsson, programledare för sjöfart och ma-skinteknik vid Högskolan.

– Sedan gör de sämre ekonomiska tiderna att flerväljer studier framför arbete.

� Tar in fler än vanligtI vanliga fall antar man 24 studenter till maskintek-nikprogrammet. Men eftersom bristen på maskin-befäl är så stor antog man 40 studenter, varav 36 nugår programmet.Just nu råder det brist på personal, men finns detrisk för ett överutbud när allt fler utexamineras?– Det tror jag inte. I alla fall när det gäller Finland ärdet så stora pensionsavgångar på kommande. Givetatt det redan är brist på till exempel maskinbefäl lärdet inte uppstå ett överutbud på ett bra tag.

Även på gymnasial nivå ökar intresset för sjöfarts-utbildningar. I år hade 89 elever sjöfartsprogram-met vid Ålands sjömansskola som förstaval, vilketär 32 fler än i fjol.

� Full fart på sjömansNär Ålandstidningen besöker sjömansskolans un-dervisningslokaler lyser svetslågan het och rummenär fulla av elever. De flesta som Ålandstidningenpratar med är faktiskt från Sverige. Robin Abra-hamsson går andra året med inriktningen däcks-och maskinreparatör.

– Det bästa med utbildningen är praktiken och attvi har väldigt bra lärare. I framtiden skulle jag viljajobba som reparatör på något fartyg.

De flesta är överens om att de praktiska ämnenaär roligast och att de vill jobba på sjön.

– Jag har alltid hållit på och skruvat på bilar. Se-dan vill jag ut och se världen, säger KennethLaursén.

TEXT: FREDRIK [email protected]

tel: 26637

FOTO: SEBBA SÖDERGÅRDsebba,[email protected]

tel: 26650

Malin Mattsson från Roslagen vill egentligen bli kustbevakare. Som skärgårdsbo är detett självklart val att jobba på sjön.

Läraren Tom Sommarström undervisar eleverLaursén från Norrtälje.

”Hemligheternaär egentligen ingahemligheter. Dethandlar om hårtarbete, kloka be-slut, ekonomisktsinne och en viljaatt utmana gamlasanningar.

KRÖNIKA

JÖRGEN [email protected]

tel 26640

Allt fler unga s

REDAKTÖR

Jörgen Pettersson, roddare.

LAYOUT

Jessica Pettersson, ruffhäxa.

ANSVARIG UTGIVARE

Niklas Lampi, landkrabba.

SKRIBENTER

Matilda Andersson, kutter-smycke, C.R. Bender, amiral,

Christer Carlsson, motorburen,Fredrik ”Frippe” Granlund, snip-

entusiast, Anna Jakobsson,bryggseglare, Ole Lundberg,pråmskeppare, Fredrik Ro-senqvist, snedseglare, ElinaSjöwall, mässflicka, Kerstin

Österman, fiskarhustru.

FOTOGRAF

Sebba Södergård, utkik, JacobSaurén, plåthackare.

TRYCK

Tidnings-Tryckarna på Åland Ab.

EN BILAGA FRÅN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009

FREDAG 9 OKTOBER 2009 SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 3

Jonas Segersvärd och Sam Törnqvist trivs, som de flesta av deras kamrater, bäst när detär dags för de praktiska ämnena.

Sam Törnqvist låter varken Ålandstidningens eller rektorns besök störa honom nämnvärt iarbetet.

rvisar eleverna Oskar Linell från Roslagen, Jonas Segersvärd från Hammarland, Sam Törnqvist från Kimito, Malin Mattsson från Roslagen, Robin Abrahamsson från Eskilstuna och Kenneth

a söker framtiden på haven

� Bernt Bergman, sjö-mansskolans nya rektor,har en viktig uppgiftframför sig. Rederinär-ingen, Ålands utan tve-kan viktigaste bransch,skriker just nu efterkompetent personal.

Bernt Bergman är alldeles färsk både påÅlands sjömansskola och i sin nya roll somrektor.

Men även om han själv studerade till bil-mekaniker på yrkesskolan och inte undervi-sat har han en gedigen erfarenhet från självabranschen.

– Jag har egentligen varit sjöman sedan1979. Bland annat har jag jobbat som sjöbe-vakare i över 20 år.

Det är just inom sjöbevakningen, i ett fler-tal olika roller, som Bernt Bergman spende-rat merparten av sitt yrkesliv, även om densenaste anhalten var Ålands redarförening.

Han har även sysslat en hel del med ut-bildningsfrågor, både inom sjöbevakningen,redarföreningen och branschråden. Mendet är ingen byråkrat eller akademiker sombörjat som rektor.

– Jag trivs lika bra i ett maskinrum som vidett skrivbord. Ett av mina största fritid-sintressen är att meka med bilar. Jag har engammal Porsche hemma som jag skruvar pånär jag får tid.

� Dåligt rykte på ÅlandAtt sjömansskolans nye rektor är en prak-

tiskt lagd man med en fallenhet för maskinoch teknik lär vara välkommet inom bran-schen.

– Branschen säger ofta att maskinmäs-tarutbildningen är för teoretisk. De vill hapersoner som är vana att skruva och kan lö-sa problem trots att de rätta verktygen ochreservdelarna kanske inte finns till hands.Vad har du för vision för skolan? Vilka sakervill du ta tag i?– Det finns så många frågor och jag har baravarit här i fem veckor. Vår viktigaste uppgiftär att göra våra elever till goda medborgare –att de kommer ut härifrån och får ett jobb.Har sjömansskolan ett oförtjänt dåligt ryk-te?– Kanske på Åland. Internationellt sätt är ut-bildningens status god. Vi har ett mycket brarykte ute i världen. Problemet är att ålän-ningarna inte riktigt vet hur bra utbildning-

en är. Det finns också mycket missuppfatt-ningar kring sjömansyrket. Det ser inte utsom på 60- och 70-talet längre.När jag valde gymnasiet var det ofta ”värs-tingarna” med dåliga betyg som valde sjö-mans.– Vi har många med svaga studieresultatfrån högstadiet. Så är det. I år det många sö-kande, och det har inneburit att nivån harstigit en del. Men dessa individer kräver merarbete. I Ålands lyceum är nog eleverna me-ra självgående.

� Måste komma i tidDet verkar onekligen som om den nya rek-torn tar uppgiften att skapa lite ordning ochreda bland eleverna på allvar. Han berättaratt han redan delat ut en del anmärkningarför bristande närvaro.

– Detta är en yrkesförberedande utbild-


Bernt Bergman är helt färsk i rollen som rektor på sjömansskolan, men många år i branschen har förberett honom på de utmaningar han nu står inför.

En händig rektor med hå

… och härkollar du fakta� Micke Asklander är tågförarensom vigt sitt liv åt att hålla koll påfartyg över hela världen.

Är det nåt om fartyg ni undrar om: gå tillhans hemsida www.faktaomfartyg.se.Den är inte så värst snygg till sin utform-ning men får högsta betyg när det gällerinnehåll!

Här finns faktiskt allt om fartyg, sökbartbåde på rederier och flytetyg, en guld-gruva för fartygsforskaren. (JP)

…här snackar duom fartygen...� Några av rederidirektörerna fårnågot vilt i blicken när de hör ryktenfrån landgangen.se. Kanske för attde ofta är sanna.

Landgangen.se är en tummelplats förshippingnördar. Här möts djupaste sjö-fartsinsikter med ytligare intresse.

Här diskuteras inredningar, affärspla-ner, fartygsskrotning och kryssningsupp-levelser i ett enda sammelsurium. Nästani direktsändning får man se färjor i storm,här diskuteras haveriorsaker och mycketannat.

Men en sak har alla aktörer gemen-samt. De älskar verkligen sin sjöfart och

visar stor respekt mot varandra som de-battörer.

Ska du vara med i det glada laget måstedu registrera dig. Vill du bara läsa går detbra att gå till www.landgangen.se. (JP)

ning och då ska man vara i tid. Det går inteatt komma försent i detta yrke.Känner de pressen från branschen? Rederi-erna skriker ju efter folk.– Både ja och nej. Jag skulle själv vilja ta infler på maskinmästarutbildningen, men vå-ra lokaler sätter gränsen.Varför ska man söka sig till sjömansskolan?– Man får jobb när man är klar. När manfått certifikatet i sin hand kan man åka vartsom helst i världen och jobba. Sjöbefäl,elektriker, maskinmästare – det finns ettstort behov av allt. Så lär det vara i framti-den också.På tal om framtiden. Vad tror du själv omsjöfartens och sjömansyrkets framtid?– Just nu är vi inne i en djup ekonomisk kris,men det tar fart igen. Finland har fortfaran-de ett stort behov av transporter med sinaråvaror och industrier.


tel: 26637


tel: 26650


BERNT GUSTAF BERGMAN

ÅLDER: 48.

BOR: Eckerö, Storby.

INTRESSEN: Motion,körsång, jakt och bilar.

FAMILJ: Två hemma-boende söner och frunKatarina.

� personligt

På marinetraffic.comshemsida börjar du med

en översikt över helavärlden …

… sedan klickar du digtill Åland och får en exaktbild över vilka fartyg somrör sig i området. Klickardu på den lilla markering-en får du upp all tänkbarfakta om rutt och fartyg.

På hemsidan www.faktaomfartyg.se finnsallt det som du aldrig trodde du behövdeveta om fartyg och sjöfart.

www.landgången.se är platsen där de rik-tiga sjöfartsentusiasterna möts och disku-terar och delar information med varand-ra. Absolut ingenting för landkrabbor.

Med Haddock till sjöss� I slutet av denna tidning finns en ska-kande berättelse om livet till sjöss som detockså kan vara. Det är sjökapten OleLundberg som på sitt sedvanliga, kärvaoch synnerligen insatta sätt lotsar ossandra genom historien.

Vad alla kanske inte känner till är attkapten Lundberg ibland byter om tillskeppare Haddock och tillsammans medfru Haddock drar ut på allsköns äventyrpå husbåten Träflyte.

Om dessa berättar han alldeles extrayvigt på sin blogg. (JP)

http://ole-bloggboken.blogspot.com/

� Det har aldrig varit enklare atthålla reda på var fartygen rör sig påhavet. Eller för den delen vilka somfinns runt Åland. Lägg adressenwww.marinetraffic.com i din bokmär-kessamling.

Alla fartyg är i dag försedda med ett IMO-nummer som är unikt. Med hjälp av detkan du rätt enkelt ta reda på var fartygetjust nu befinner sig.

Du skriver in IMO-numret i Marine-

traffic.com och får en position som ivärsta fall är en timme gammal, oftastmycket färskare än så!

Www.marinetraffic.com är en del av ettöppet akademiskt projekt där man för attbland annat främja sjösäkerheten följerfartyg världen över.

Systemet baseras på AIS (AutomaticIdentification System). Sedan 2004 måstealla fartyg större än 299 BRT världen överbära med sig en AIS-sändare som ger uten signal till omvärlden. (JP)

Här håller du koll på sjöfarten …

hårda nypor


� För fraktbranschenhar den globala lågkon-junkturen inneburit svå-ra prövningar. Ett kraf-tigt överskott av tonna-ge präglar numarknaden.

– En långsiktigt håll-bar förbättring ser vinog först under 2011,säger Lennart Nilsson,sjöfartsanalytiker vid Sjö-fartens analysinstitut.

Lennart Nilsson följer dagligen sjöfartensekonomiska utveckling genom sitt arbetesom analytiker vid Sjöfartens analysinstitut iVästra Frölunda i Sverige.

Han säger att lågkonjunkturen har slagitolika kraftigt mot de olika lastslagen.

– Vissa delar av sjöfarten har haft en gans-ka bra sysselsättning i år. Asien och Kina harvarit pådrivande i fråga om torrbulk av koloch malm, så inom de segmenten finns detbra med sysselsättning.

På tankersidan är det däremot dåliga ra-ter.

– Men här förekommer det säsongsmöns-ter. Olja förbrukas mer på vintern, så just nusyns vissa förbättringar.

Allra sämst är läget för frakt av styckegods.– Det har varit en dålig utveckling av kon-

sumtionen i många länder, så här är frakt-marknaden dålig. Det fanns en förhoppningom att den kommande julhandeln skulleförbättra läget. Men den effekten borde hasynts redan och det gör den inte. Folk är för-siktiga i sin konsumtion, säger Lennart Nils-son.

� Överskott av tonnageLastmarknaden präglas av ett stort överskottav tonnage. Många fartyg har lagts upp.

Situationen förvärras av att många nybe-ställningar av tonnage gjordes innan kon-junkturen vände nedåt.

– Branschen hade fantastiska år 2005,2006 och i viss mån även 2007. Det var histo-riens bästa år. Många passade på att bestäl-la nytt eftersom det även var gynnsammaräntor, säger Lennart Nilsson.

Överskottet leder till att många väljer attskrota relativt ungt tonnage.

– I dag skrotas fartyg som knappt fyllt 20år. När det är högkonjunktur skrotas ingen-ting. Men gamla fartyg är dyrare i drift ännya, eftersom de kräver kostsamma inspek-tioner. Dessutom kommer det nya reglersom kräver ombyggnad av äldre fartyg.

Det har ändå varit förhållandevis få rede-rier som gått i konkurs fram tills nu, sägerLennart Nilsson

– Men strukturerna förändras. Rederierslås ihop. De som inte försatt sig i en alltförsvår situation har ett väldigt bra läge. De kanköpa en hel organisation och ta över sub-stansen i bolagen till ett väldigt lågt pris.

� ”Dramatisk marknad”Nästa år förväntas sjöfartens lågkonjunkturnå sin botten.

– Nu kan det inte falla mycket till. Det harredan nått så långt det går inom vissa seg-ment, säger Lennart Nilsson

Någon snabb förbättring av ekonomin ärinte att vänta framöver.

– Vi räknar med att volymerna ökar igen2010, men utbudet av tonnage kommer attväxa snabbare än efterfrågan. Det här hålleri sig en stor del in på 2011, även om det kom-mer att förekomma variationer inom de oli-ka segmenten.

Det kan också uppstå regionala skillnader,enligt Lennart Nilsson.

– Sjöfarten är i sig själv en dramatiskmarknad med upp- och nedgångar hela ti-den. En långsiktigt hållbar förbättring ser vinog först under 2011.

� Passagerarsidan bättreEnligt Lennart Nilsson är fraktsidan hårdastdrabbad av lågkonjunkturen.

– Det har däremot varit ett ganska bra årför kryssningsrederierna. Många har valt attrabattera priserna och på så sätt hålla voly-merna uppe.

Kryssningsnäringen i Medelhavet och Ös-tersjön har gynnats, säger Lennart Nilsson.

– De här områdena är relativt nya kryss-ningsmarknader. De är inte lika exploatera-de som exempelvis Karibien.

Vad gäller passagerartrafiken på Östersjönvarierar utfallet.

– Det är olika bud från olika linjer, sägerLennart Nilsson.

TEXT: ANNA [email protected]

tel: 26624

Flera tuffa år väntar för b

� Det är ovanligt svårtatt bedöma framtiden justnu. Det säger vd:arna förtre åländska lastrederiertill Ålandstidningen.

Godby Shipping har ett fartyg, Link Star,upplagt i Västerhamn, berättar rederiets vdDan Mikkola.

– Den allmänna konjunkturnedgången ivärlden gör att det är fallande volymer somtransporteras. Godby Shipping har sju far-tyg. Ett är upplagt som en direkt följd av detekonomiska läget.

Godby Shippings övriga fartyg har kon-trakt som löper ytterligare något år. Men närdet upplagda fartygets kontrakt skulle om-förhandlas hösten 2008 var marknadslägetsådant att det inte gick.Håller världshandeln på att sätta fart igen?– Det är svårt att säga. Nästan alla är överensom att det är ett ovanligt svårt läge att förut-spå. Det finns vissa indikatorer, som att bör-serna är på väg uppåt. Men däremot finnsdet inga tydliga tecken på en förbättring förexempelvis skogsindustrin, säger Dan Mik-kola.

Han räknar inte med någon snabb för-bättring av läget.

– Godby Shippings situation får ändå räk-

nas som okej. Det finns många som har detmycket värre eftersom det inte finns någon-ting att bjuda på. Det är massor med lastfar-tyg upplagda. I Mariehamn finns tre styckenjust nu. Det måste vara 20–30 år sedan sist,säger han.

� Svagt på ÖstersjönAnders Nordlund, vd för Rederi Ab Lill-gaard, konstaterar att marknaden är svag,särskilt på Östersjön.

– Här finns många fartyg och mycket ka-pacitet, och lastvolymerna har sjunkitmycket. I synnerhet från Finland.

– Det är generellt tufft för alla fartygsty-per på lastsidan. Fast det är lite mer aktivitet

i Medelhavet, säger han.Allmän sett tycker Anders Nordlund att

den stora oron från vårvintern har förbytts ilite mer positiva termer.

– Men det kommer att ta tid, det blir ingensnabb uppgång här och nu. Fast om det gårfrån urdåligt till bara dåligt så är det ocksåen förbättring, säger han.

� KöplägeRederiaktiebolaget Gustaf Erikssons vd OveEriksson ser en liten ljusning på fraktmark-naden.

– Om man har fartygen på längre kontraktär det ingen fara. Men på spotmarknaden ärdet säkert väldigt tufft. Det är fortfarande en

Enligt sjöfartsanalytiker Lennart Nilsson dröjer det förmodligen till 2011 innan sjöfartenfår uppleva en långsiktigt hållbar förbättring. Fraktvolymerna ökar visserligen innan dess,men utbudet av tonnage kommer att växa ännu snabbare som en följd av alla nybeställ-ningar som gjordes under högkonjunkturen, säger han. PRIVAT FOTO

”Ovanligt svårt bedöma framtidsutsi

”Nu kan det intefalla mycket till.Det har redannått så långtdet går inomvissa segment.

Lennart Nilsson.

väldig lågkonjunktur inom sjöfarten, sägerhan.

Det gäller att försöka hålla ut och jobbapå, konstaterar han.

– Vi har inga större problem. Vi jobbar he-la tiden med att hitta nya projekt. Det finnsalltid nya marknader. Men det är svårt att fåloss kapital för investeringar just nu.

Dan Mikkola, Anders Nordlund och OveEriksson är eniga om att den som har kapi-tal kan göra fina affärer för tillfället.

– När det nästan bara finns säljare är detfantastiska köplägen. Det är köpläge på näs-tan allting, säger Dan Mikkola.

ANNA JAKOBSSON


Torggatan 14, Mariehamn, tel 16711Serviceavgift tillkommer vid betalning i biljettbyrån.

Frankrike för alla sinnen. På Silja.La France Fantastique pågår till 31 januari 2010. Då njuter gästerna på Helsingforsfartygenav äkta fransk underhållning, medryckande musik och förstklassiga smakupplevelser. Buti-kerna ombord ståtar med franska produkter: mode, kosmetika, delikatessvaror, viner ochmycket mer. Under hela hösten kan du uppleva en bit av Frankrike på många olika sätt påSilja Line! Läs mera om temat på www.silja.se

Helsingfors-kryssa fr 37€/pers.Priset gäller när två personer reser i C dubbelhytt.

r branschen

I Västerhamn finns tre åländska lastfartygupplagda just nu. Det är mer än på länge,enligt Godby Shippings vd Dan Mikkola. Bo-lagets fartyg ms Link Star är upplagt somen direkt följd av det ekonomiska läget, sä-ger han. Bakom Link Star syns RettigGroup Bores upplagda ms Belgard och msNedgard. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD

Sjöfartens lågkon-junktur kan snartinte bli så mycketvärre, anser Len-nart Nilsson. AIS-bilden över Singa-pores hamn visar

att antalet stillalig-gande lastfartygvar 621 stycken

den 6 oktober, detär det högsta an-

talet någonsin.

BILD: LLOYDS-REGISTERFAIRPLAY RESEARCH

utsikterna”


� Högskolan på Ålandhar äntligen fått sin nyamaskinsimulator.

I maj slutförde Kongs-berg och skolan monter-ingen, och nu utbildasden första kullen eleverpå den uppgraderade an-läggningen.

Sjöliv fick en guidadvisning.

SJÖFART Vi befinner oss ombord på oljetan-kern Norviken halvvägs mellan Venezuelaoch Europa, mitt ute på Atlanten. Det är ing-et litet fartyg, hon är på 190.000 dödviktstonoch går 19 meter djupt i vattnet – alla 305meter av henne. Grovt räknat är hon två ochen halv gånger så lång som Rosella.

Vid instrumentpanelerna står tre fjärdeår-selever; Nikolaj Dahlén, Emelie Freimanoch Julian Vernersson. Allt är datoriserat.Tre huvudskärmar visar alla upptänkliga flö-desscheman, och ett antal tryckkänsligakontrollskärmar styr andra processer.

Men okej, vi befinner oss inte ute på At-lanten på riktigt. Några få men viktiga fakto-rer avviker från verkligheten; det doftar inteav gammal bunkerolja, det gungar inte detminsta och det finns en lärare, Key Ginman,i maskinteknik lätt åtkomlig i rummet intill.Å andra sidan är det han som ställer till medalla problem.

� Går och hittar på bus– Vi ska se vad vi kan hitta på, säger Key ochsmyger ut till lärarrummet där operatörssta-tionen finns.

Nikolaj, Emelie och Julian står uppmärk-samt framför varsin skärm och väntar på vadsom kan komma.

Kongsberg-simulatorn är en exakt replikaav ett riktigt maskinrum. Allt som kan gåsnett i ett riktigt maskinrum kan gå snetthär. Och det är en hel del. Det kan röra sigom ett rörbrott, att en pump krånglar, attförvärmningen av oljan strejkar. Eller till ochmed ett helt oväntat hål i skrovet. Eller pre-cis vad som helst annat.

Plötsligt börjar ett larm tjuta. En röd var-ningsruta börjar blinka på skärmarna. Eme-lie trycker bort ljudlarmet, men varningenfortsätter blinka.

Nikolaj klickar sig mellan skärmlägena.Någonstans läcker ammoniak.

– Ammoniaken används för avgasrening-en, förklarar han och reparerar felet med ettklick.

� Viktigt med praktikMagister Ginman är tillbaka.

– I verkligheten måste man ju reparera fe-let förstås. Och därför är det så viktigt medpraktik också, att man lär sig var allting sitteroch hur det fungerar, förklarar han.

Men principen, hur allt hänger ihop, ärdensamma.

Fler larmlampor tänds. Uppvärmningenav oljan, som måste förvärmas till 120 gra-der, har slutat fungera. Anledningen till detfelsöks, upptäcks och diskuteras snabbt. Vis-kositetsmätaren börjar röra sig nedåt. Bliroljan för tjock kan den inte pumpas vidaretill cylindrarna, och då kan maskinen stan-na. Julian kopplar över från bryggläge tillmaskinläge, och tar därmed över kontrollenfrån bryggan. Nu är det maskinrummet sombestämmer.

Motoreffekten minskas till noll. Nu är detfara å färde. Det tar en bra stund för över200.000 ton tankfartyg att stanna, men närdet gör det är det extremt utsatt för väderoch vind. Felet måste åtgärdas snabbt. Såsmåningom hittar de felet och kopplar runtdet, och effektuttaget kan ökas igen.

� En pump för mycketAllting i flödesschemana på skärmarna kanstyras direkt. Det finns till exempel två kyl-vattenpumpar, men bara en är normalt idrift. Genom att först klicka i rutorna förmanuell styrning och sedan klicka på denoanvända pumpen startas den, och så små-ningom går bägge för full effekt. Vilket an-tagligen inte är optimalt.

– Nej, men så är det. Genom att användasystemet på fel sätt så kan man orsaka egnafel. Och så är det ju i verkligheten också. Detär därför simulatorn är så viktig, säger Gin-man.

I samband med ombyggnaden fick ma-skincentralen en koppling till bryggsimula-torn. Det innebär att brygg- och maskinper-sonal kan öva ihop. Men hur det fungerarkan man inte demonstrera. Bryggsimula-torn är avstängd för tillfället.

För en reporter som har tillbringat närma-re hundra procent av sitt yrkesverksammaliv på en redaktion till lands är omgivningennärmast skrämmande teknisk. Förutom denhelt datoriserade styrpulpeten för maskiner-na finns det skåp efter skåp med generator-

och omvandlarutrustning.– Det är som att driva en medelstor stad,

och förse den med tryckluft, värme, bränsle,elektricitet, ja allt egentligen, säger Ginman.

� Bor i SkövdeFör Emelie Freiman blev det maskinutbild-ningen mest av en händelse.

– En ren chansning faktiskt. Jag bläddradeigenom studiekatalogen och sökte. I förstahand till samma utbildning i Kalmar, men såkom jag in här. Och jag bor i Skövde och detgår snabbare att ta sig hem från Åland änfrån Kalmar, så det blev Åland.

Nu trivs hon.– Jag gillar kombinationen av teori och

praktik. Och man ska ha både verk-stadspraktik och sjöpraktik.

Verkstadspraktiken gjorde hon i Skövde,vid Försvarsmaktens miloverkstad. Skövdeär en av orterna där pansarskyttefordonetStridsfordon 90 används. Det innebar atthon numera både kan underhålla modernastridsfordon, och Bofors 40-millimeterska-non.

– Men, tillägger hon blygsamt, jag fickhjälp av folk som jobbat med försvarsmate-riel i 30 år.


tel: 26639


tel: 26650

Premiär för nya maskinsimulatorn:

”Allt kansimuleras,till och medhål i skrovet”

Vid instrumentpanelerna står tre fjärdeårselever; Nikolaj skärmar visar alla upptänkliga flödesscheman.

Emelie Freiman trivs med maskinutbildningen. ”Jag

”I verklighetenmåste man jureparera feletförstås. Ochdärför är detså viktigt medpraktik också,att man lärsig var alltingsitter och hurdet fungerar.

Key Ginman.


selever; Nikolaj Dahlén, Emelie Freiman och Julian Vernersson. Tre huvud-man.

Det är Key Ginman,lärare i maskinteknik som ställer till med alla ”problem” för eleverna.

en. ”Jag gillar kombinationen av teori och praktik. Och man ska ha både verkstadspraktik och sjöpraktik”, säger hon.


� Med fin utsikt överVästerhamn sitter vdOlof Widén i Rederiernai Finland ett par dagar iveckan på kontoret i Ma-riehamn. En ständig för-skjutning av intressebe-vakningen mot de inter-nationella arenorna i EUoch IMO betyder ändåatt resdagarna till Brys-sel och London blir alltflera.

Solglittret över Västerhamn ger ett symbolisktsken över eftermiddagsfärjorna. En lämpligbakgrund för ett samtal om sjöfart med nyavd Olof Widén i Rederierna i Finland på hanskontor med sjöutsikt och fartyg.

Kanske en bild av en ljusnande framtidsom hägrar för finländsk sjöfart, sedan Re-derierna i Finland tagit grepp om näringensintressebevakning. Åtgärder som på sikt heltklart ska ge positiv utveckling.

Efter sammanslagning av Ålands redar-förening, Finlands rederiförening och Frakt-fartygsföreningen står Rederierna i Finland(RIF) redo att bevaka sjöfartens intressen.

Något som behövs då finländsk sjöfart desenaste två decennierna tappat mark-nadsandelar. I trafiken på Finland har trans-porterna inom exporten närmast halveratstill 20,3 procent. Inom importen är minsk-ningen inte lika dramatisk men ändå dryga10 procentenheter till 39,2.

– Trots att den finländska utrikeshandelnunder motsvarande tid mer än fördubblatsså har hela denna tillväxt gått oss förbi, sägerOlof Widén.

Ur ett EU-perspektiv betecknar han Fin-land i dag som en medelstor aktör inom eu-ropeisk sjöfart.

� TonnageskattOlof Widén andas ändå optimism. Målsätt-ningen är att om tio år har den finländskahandelsflottan fördubblats.

– Men det är ingen liten utmaning att i da-gens konkurrenssituation stärka den fin-ländska flaggan och utöka tonnaget.

Ett problem är att investeringarna varitskattestyrda och inte styrda av marknaden.Det står inte rätt till om det är bokföringspe-rioderna som blir vägledande för en fartygs-investering.

Detta skulle en fungerande tonnageskattråda bot på. En lagändring är på gång ochsom det nu verkar ganska nära målet. I dagråder ännu tolkningsosäkerhet om ett av-skrivningsschablonavdrag för rederier inomtonnageskatteregimen samt dividendbe-skattningen.

Flera stora förbättringsförslag lades fram ifjol, men de oklarheter som ännu är outred-da härstammar från gamla lagen som en-dast tillämpats av Wega Shipping.

– Eftersom de nu är i konkurs, så finns in-get rederi som tillämpar dagens tonnage-skattelag, säger han torrt.

I dag byggs elva fartyg av finländska reda-re. Finnlines bygger sex nya, Bore två, ESLShipping 2 och Viking Line ett. Inget av demhar flaggats ännu.

– Men utan möjlighet till blandbesättningpå lastfartygen blir det inte finskflaggat,fastslår Olof Widén.

� PersonalbristDet för över till ett annat område, rekryter-ingen, där det länge rått brist på personalombord, speciellt på maskinsidan. Detta harunder samtliga EU-flaggor lett till de blandfacken tidigare så hårt kritiserade blandbe-sättningarna.

Inhemsk personal är fortsättningsvisstommen ombord. Därför har RIF samlat

sjöfack och sjöskolor vid samma bord i enrekryteringsarbetsgrupp. Det ska bli lättareför intresserad ungdom att hitta informa-tion via sjöportalen www.seaventures.fi.

Widén säger att det här är absolut priori-terat område, även om det i år är fullt i allasjöskolor. Orsaken är dels att lågkonjunktu-ren haft effekt men också de vidtagna åtgär-derna.

Finländsk sjöfart profilerar sig också påmiljöområdet. Det garanterar att näringenstår för hållbar utveckling, något som ligger itiden och slår an hos de yngre.

– Men det är lika viktigt att undvikakontraproduktivitet genom alltför rigida be-stämmelser. Vi måste komma med miljöåt-gärder som är globalt acceptabla för att nåen hållbar utveckling.

� NyorganisationDen 1 juni 2008 gick de tre tidigare redarför-eningarna samman. En fusion som längediskuterats och som vuxit fram allt starkare

genom utvecklingen av EU-samarbetet.Ännu i början av 90-talet idkades sjö-

fartspolitiken i Helsingfors. Möjlighet fannsatt beakta olika nationella specialbehov. Idag notifieras all stödlagstiftning gällandesjöfarten via Bryssel och tiden för nationellsjöfartspolitik är förbi.

– På 80-talet var det kraftig polariseringmellan last- och passagerartrafik. Nu harden försvunnit och vi sitter i samma båt, sä-ger Olof Widén.

Stor del av första året gick att rensa ochstrukturera, då olika kulturer från tre organi-sationer sammanfördes. Sedan 1 juli i år ärWidén vd och Ålands redarförenings tidiga-re vd Hans Ahlström vvd för Rederierna iFinland.

– Jag har hand om näringspolitik, miljö,utbildning och rekrytering, medan Hanssköter arbetsmarknads- och skattepolitiksamt juridik, säger Widén.

Dessutom finns fyra ombudsmän för be-redningen inom sina olika sektorer. Konto-

ren i Helsingfors och Mariehamn har likvär-dig status och föreningen verkar på tvåspråk.

– Men eftersom kustbygden dominerarsjöfarten har nog en majoritet svenska sommodersmål.

Widén tillbringar ett par dagar i veckan iMariehamn, resten i Helsingfors eller på re-sa i metropoler som till exempel Bryssel ellerLondon.

– Det har ingen betydelse var man sitterrent fysiskt. I dag är kontoret där man harsin bärbara dator.

Mariehamn som primär stationeringsorthar förutom Widén också arbetsmark-nadspolitiska ombudsmannen Kimo Kosti-ainen, tekniska sekreteraren Birgit Som-marström och Margita Lindberg som fun-gerar som budget- och projektsekreterare.

TEXT: CHRISTER [email protected]

tel: 26643

Upplagda fartyg längs Sjöpromenaden i Mariehamn vittnar om att transportsituationen för den finländska sjöfarten inte är optimal. VdOlof Widén har en del trossar att dra i innan läget förhoppningsvis svängt under en tioårsperiod. FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD

Mera drag för finländsk sjöfart


Har du dinbåtförsäkringi skick?

Har du dinbåtförsäkringi skick?

Inger Heidenberg, tel 633 320 Päivi Kulmala, tel 633 318

Kom in eller ring. Välkomna!

Ålands förmånligaste båtförsäkring. Hör av dig till oss innan du sätter båten i sjön.

Officiell försäkringssponsorWindsurfing/segling

ire båtförsäkmånligastÅlands för erv dig till oss innan du sättHör a..ng en i sjön.båt

om K

,gnger HeidenberI

omna!älkV.in eller ring

el 633 318ulmala, täivi Kel 633 320 Pt fing/seglingindsurWWionsorringsspfficiell försäkkrO

Ålands förmånligaste båtförsäkring.Kom in eller ring. Välkomna!

Inger Heidenberg, tel 633 320 Päivi Kulmala, tel 633 318

www.andelsbanken.ax • tel. 6330*

Surfa trådlöstpå M/S AlfågelnNu vill vi framhäva det utbyggda 3G-nätet i skärgården genom att erbjudaresenärer på M/S Alfågeln möjlighet att under en period GRATIS få surfaoch testa detta ombord. Så ta med din bärbara dator och använd Internetför jobb eller nöje.

Kundtjänst 0800-93 553 [email protected] www.amt.ax

Under per ioden

9 okt–15 nov surfar

du GRATIS på

M/S Alfågeln


� När miljökravenskärps inom sjöfartenuppstår en stor mark-nad för utrustning somkan leva upp till de nya,hårdare kraven.

Genom Ppmclean ochRettig Group Bore harÅland tagit ett viktigt klivin i denna framtids-bransch.

Oljeutsläpp till havs är ett av de största ho-ten mot vår närmiljö, och det sker inte en-bart genom olyckor. Många fartyg som trafi-kerar våra vatten saknar fungerande ellertillräckligt bra utrustning för att rena olje-haltigt vatten.

I stället släpps det ut, med förödande kon-sekvenser för bland annat sjöfåglar, ellerpumpas i land, med stora kostnader somföljd.

I dag går gränsvärdet på 15 ppm (miljon-delar). Det vill säga, det vatten som släpps utav fartygen får högst innehålla 0,015 millili-ter olja per liter vatten. En gräns de flestafartyg har svårt att klara av, trots att gränsen

inom en inte alltför avlägsen framtid skärpstill fem ppm.

Allt detta innebär att den som i framtidenkan leverera utrustning som på ett enkelt,tillförlitligt och billigt sätt kan rena det olje-haltiga vatten antagligen kan tjäna en gans-ka rejäl hacka.

� Köpte svenskt bolagDet är här Ppmclean och Bore kommer in ibilden. I början av 1990-talet fick BennyKarlström idén att man borde utveckla enbilgseparator. Idén låg på is ett tag, men förett par år sedan började han höra sig för hurman skulle kunna gå vidare.

Efter tag kom Norrfjärden Ab, med Jan-Tore Thörnroos och Ålands utvecklings Ab,med Lennart Joelsson med i bilden, och förtvå år sedan grundades bolaget Ppmclean.Det nödvändiga kunnandet och teknikensäkrades i och med att man köpte det svens-ka bolaget Vapotec som utvecklat oljere-ningsutrustning för industrier på land.

– Efter ett år av tester i verkstaden var vitvungna att få ut den på ett fartyg för att fort-sätta testerna, säger Lennart Joelsson, vd förÅlands utvecklings Ab.

Man kontaktade Bore, som var positiva tillatt delta i försöken.

� Redan certifierad– Vi inledde en dialog med Ppmclean 2008och det lät väldigt intressant i och med att

Bore är miljöcertifierat och arbetar långsik-tigt. Med tanke på de kommande miljökra-ven är det en bra chans att få vara med ochforma och ta fram nya lösningar, säger Jör-gen Mansnerus, Vice President, Marine Ma-nagement på Bore.

Kontraktet undertecknades i juli 2008 ochi augusti samma år installerades testanlägg-ningen på m/s Seagard.

Tillsammans med fartygets besättningbörjade man sedan köra olika tester. I juli iår kunde både besättningen och Ppmcleankonstatera att allt fungerade som det skulle.Uppfinningen är nu patentsökt.

– Nu använder vi den och den fungerarbra. Det känns väldigt bra att vi kunnat bid-ra till en teknisk, innovativ lösning, sägerJörgen Mansnerus.

� Klarar framtida gränsDe som är närvarande när produkten pre-senteras räknar upp ett antal olika fördelarmed den. Den tar inte mycket utrymme i

anspråk när den installerats i maskinrum-met och systemet återvinner befintlig ener-gi.

– Vattnet renas utan kemikalier och detungmetaller och kemikalier som finns ivattnet tas bort, säger Lennart Joelsson.

– Med dagens utrustning är det svårt attkomma ner till 15 ppm. Med denna kommervi ner till 2–3 ppm, så de framtida kraven på5 ppm klarar vi redan nu, säger JörgenMansnerus.

Att ha en produkt som fungerar är emel-lertid bara en liten del av arbetet. Nu börjararbetet med att lansera och sälja den.

– Just nu står vi inför den stora lansering-en. Vi har en produkt, vi har säkrat teknikenoch företaget är stabilt. Nu anställer vi enmarknadschef och försäljare och börjar be-arbeta de åländska rederierna, säger Len-nart Joelsson.

� Kunnig personal behövsHur det hela slutar är svårt att sia om, men i

Så här ser den ut: bilgeseparatorn som redan klarar framtidensmiljökrav. PRIVAT FOTO

Benny Karlström, Jörgen Mansnerus, Lennart Joelsson och Jan-Tore Thörnroos är alla mycket nöjd

Här blirsmutsigtvattenrent igen

och med de nya kraven som alla fartyg mås-te leva upp till är marknadens storlek ingetproblem.

Chansen finns att detta kan bli det senasteexemplet på en industri som växt fram ur

sjöfarten på Åland, på samma sätt som skettmed bland annat försäkring och bank tidi-gare.

– Personligen hoppas jag att detta kan in-spirera ungdomar att söka sig till tekniska

utbildning och till sjöss. Shippingen har pro-blem med att hitta kunnig personal mendetta visar vilka oerhörda möjligheter detfinns inom detta yrke, säger Jörgen Mansne-rus.


Benny Karlström är i mångt och mycketmannen bakom den nya uppfinningen.

Jörgen Mansnerus är styrelseordförandeför CleanGas International.

Lennart Joelsson har spelat en nyckelrollända sedan Ålands utvecklings Ab kom in ibilden.

mycket nöjda med att försöken med den nya bilgseparatorn ombord på m/s Seagard har fallit väl ut. Nu ska produkten lanseras.

”Personligen hoppasjag att detta kan inspi-rera ungdomar att sö-ka sig till tekniska ut-bildning och till sjöss.Shippingen har pro-blem med att hittakunnig personal mendetta visar vilka oer-hörda möjligheter detfinns inom detta yrke.

Jörgen Mansnerus.


tel: 26637


tel: 26650


� Viking Line ska till-sammans med redarför-eningar i hela Öster-sjöområdet föreslå förIMO att svavelhalten ifartygsbränslet får vara0,5 procent även efterår 2015.

– Förslaget om 0,1procent är för tufft ochkommer för snabbt på,säger tekniske direktö-ren Tony Öhman.

Det är FN:s sjöfartsorganisation IMO somvill strängera bestämmelserna om svavel-halten i fartygsbränslet så att den sänks till0,1 procent i de känsliga havsområdena Ös-tersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Ialla andra hav blir svavelgränsen 3,5 pro-cent.

Enligt IMO bör detta vara genomfört 2015

men också EU ska nu utarbeta ett eget sva-veldirektiv.

I dag får svavelhalten vara 1,5 procent ihela Östersjön. Viking Line hör till dem somredan i cirka 20 år kört med 0,5 procent sva-vel i bränslet och rederiets tekniska direktörTony Öhman gillar inte IMO:s planer. Enligthonom är förslaget både för tufft och kom-mer för snabbt.

– Genomfört skulle det höja bränslekost-naderna med 60–90 procent, lite beroendepå råoljepriset, så det skulle fördyrasjötransporterna väldigt mycket, säger han.

I Finland och Sverige, som båda är starktberoende av export och import, drabbarhöga bränslekostnader industrin hårt. Des-sutom förs då mer transporter över från sjöntill lands- och järnväg vilket i sin tur krävermer, och ny, infrastruktur.

– I Sverige har man räknat ut att förslagetom lägre svavelhalt kostar landet 26 miljar-der kronor. Miljönyttan blir 7 miljarder kro-nor, säger Tony Öhman.

� Diskuteras på ÅlandPå onsdag nästa vecka, den 14 oktober, ord-nas ett seminarium i Alandica om framti-dens fartygsbränsle, just mot bakgrund avIMO:s förslag om sänkt svavelhalt i blandannat Östersjön.

– Det är bråttom att hitta nya metoder attfå ner svavelhalten, säger Yngve Mörn iÅlands teknikkluster som arrangerar semi-nariet.

Flera olika metoder är tänkbara, till exem-pel att man förgasar bränslet innan det gårin i motorn och på så sätt kan ta vara påsvavlet eller att man helt enkelt tvättar avga-serna med vatten och får bort svavlet.

Ålandstidningen presenterade den först-nämnda tekniken den 29 september. Det ärföretaget Cleangas International med säte iMariehamn som jobbar med tekniken somgår ut på att tjockoljan förgasas och renasföre förbränningen.

� Gasen duschasTorbjörn Henriksson från Wärtsilä FinlandOy ska på seminariet berätta om hur avga-serna kan tvättas med vatten. Metoden he-ter ”scrubbing” (”skrubbning, skurning”)och går ut på att gasen körs genom enscrubber där en dusch med vatten neutrali-serar svavelsyran.

– Vattnet går runt och runt i en slutenkrets utom en liten ström som tas ut och re-nas i ett vattenreningsverk ombord och kansedan pumpas ut medan föroreningen gårtill slamtanken ombord, förklarar TorbjörnHenriksson.

Wärtsilä levererar den här tekniken tilllandssidan och ska nu anpassa den till denmarina marknaden.

� Naturgas, biogasTony Öhman tror mest på naturgas som ettframtida drivmedel – eller åtminstone somett mellansteg på vägen till den ännu renarebiogasen.s

– Biogasen har vi kanske år 2050, säger han.För att naturgas ska kunna användas som

drivmedel måste den förvätskas vilket skerdå den kyls ner till minus 162 grader. Hakenär att infrastrukturen saknas men enligt Öh-man finns det intresse bland leverantörernaatt börja leverera till fartyg.

� För nya fartygNaturgas är ändå inget alternativ för befint-liga fartyg eftersom det är svårt att bygga omdem för ändamålet. Men då nya fartyg byggstror han att förvätskad naturgas är ett beak-tansvärt alternativ.

Och de äldre fartygen? Ja, de ska börja an-vända bränsle med lägre svavelhalt än nutillåtna 1,5 procent, anser han.

TEXT: KERSTIN Ö[email protected]

tel: 26638

Tekniska direktören Tony Öhman tror att naturgas, och på sikt biogas, är framtidens melodi när det gäller miljövänligt fartygsbränsle. Här ses han vid Viking Lines XPRS.FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD

Tony Öhman: 0,1 procent 2015 är för tufft och för snabbt

Viking ber IMO hejda sig medsvavelhalt i fartygsbränsle


Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500Helsinki, tel. +358 (0)9 758 991Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22Stockholm, tel. +46 8 545 876 00Tallinn, tel. +372-650 5950Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900

By land, by sea and by air

Coral reef in the Red Sea, Indian Ocean – a rich and diverse ecosystem, with many species found nowhere else.

Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group. Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

FOR US IT’S NATURAL

PROTECTING LIFE THROUGH OUR ENVIRONMENTAL SERVICES – IT’S IN OUR NATURE.

www.lr.org/marine

The Best "à la carte" Marine Services from Newbuilding

to Vessels in Operation by World Leader

in Classification, Conformity Assessment and Certification

www.bureauveritas.com www.veristar.com

� I början av höstenvar det åländska lastfar-tyget Misana med omatt rädda en kapsejsadfiskebåt utanför Spa-niens kust.

Upptäkten gjordeFredrik Sjölund som sattsom utkik den natten.

Klockan var tolv minuter över fyra tidigt påmorgonen den 8 september i år. GodbyShippings mv Misana befann sig i Biscaya-bukten strax utanför Ferrol, en stad i nord-västra Spanien, där de skulle lossa papper.

Fredrik Sjölund hade just gått av sin vaktsom förstestyrman och i ställetpåbörjat passet som utkik.

– Det var ett specialfall. Jagskulle sitta där från fyra till sex.

En utkiks uppgift är att underde mörka timmarna hålla upp-sikt över havet och larma omhan eller hon ser något utöverdet vanliga på havet. När det ärmörkt ute är det normalt tvåpersoner på bryggan.

Just den här natten var detganska bra väder och ovanligtlugnt på den annars blåsigaBiscayabukten.

– Det blåste kanske bara mellan sex ochåtta meter per sekund, men det gick dyning-ar. Det gör det alltid.

Vågorna uppskattar han att var runt tvåmeter, men det är svårt att se från bryggandär utkiken sitter.

– Vi sitter typ 20 meter ovanför vatteny-tan. Är det en halvmeter vågor ser det utsom det är plattlugnt.

� Skymtade en båtNär Fredrik spanade ut över havet fick hansyn på något som blinkade en bit bort utepå det mörka havet.

– Det var bara en kort blinkning.Men det var tillräckligt mycket för att han

skulle kolla upp det. Han gick han ut påbryggvingen och tände en strålkastare motplatsen där han sett blinkningen.

– Då såg man bara massa reflexer. Det varomöjligt att se vad det var.

Men när han släckte den igen såg han ettmörkt föremål som liknade en båt.

– Det låg en fiskebåt längre bort som lystestarkt så jag såg att det avtecknade sig. Detvar också halvmånljust och inte så mycketmoln.

Båten som han skymtade låg upp och neroch flöt, bredvid den låg en uppblåsbar livf-lotte, men den såg han inte då.

Fredrik förstod i alla fall att något hadehänt.

– Jag purrade skepparen och då tog hankommandot.

� Williamson turnAllting gick sedan väldigt snabbt. SkepparenMikael Törnroth bestämde att de skullevända tillbaka till platsen för att kolla uppvad det egentligen var de sett. han gjorde enså kallad ”Williamson turn” så att Misanakörde tillbaka precis i sitt eget kölvatten.

– Man gör det för att vara säker på attkomma tillbaka till samma ställe. Och närdet har hänt olyckor vet man ju aldrig vaddet kan finnas i vattnet, säger Fredrik.

När det stod klart att det var en båt somkapsejsat kontaktades den spanska sjörädd-ningen.

Båten var en mindre fiskebåt runt 15 20meter lång och ombord hade det varit sjupersoner. Sex av dem befann sig i livflottenbredvid den uppochnervända båten. Kapte-nen hittade man först senare. Han hade en-ligt vad Fredrik hört fastnat i några fiskered-skap.

� Precis inträffatFörlisningen hade skett strax innan Misanafick syn på dem. Enligt vad lotsen berättadeför dem hade de sex besättningsmännenbara varit i flotten i en och en halv timme.

– Det är inte så vältrafikerat med fartygjust där, men fiskebåtar finns det. Om inte vihade kommit hade de nog blivit hittade förreller senare.

Någon omedelbar fara för de i flotten vardet inte. Det var omkring 20 grader varmt ivattnet och de skulle rimligtvis klarat sig i

flotten en längre tid, tror Fredrik.– Men det är inte särskilt trevligt att ligga i

en våt livflotte i våta kläder.

� Plockades uppGanska snart efter att de hade larmat sjör-äddningen kom en annan fiskebåt till plat-sen. Den plockade upp besättningsmännenfrån livflotten.

– Vi kunde inte gå så nära när vi är ett så-dant stort fartyg.

Den exakta orsaken till olyckan vet inteFredrik.

– Men jag tror att det gick ganska snabbt.Kanske hade de lastat för mycket fisk ochdärför slog runt.

De hade i alla fall inte hunnit skicka ut nå-got nödmeddelande.

– Inte på kanal 16 på VHF-radion i alla fall.Det är den kanalen alla fartyg lyssnar på.

� ”Bra hittade dem”Efter en och en halv timme kunde Misanalämna platsen och åka vidare in mot Ferrolför att lossa.

När de dagen därpå lämnade hamnenmötte de en bogserbåt med fiskebåten påsläp.

– Då låg den fortfarande upp och ner.Fredrik vill på intet sätt utmåla sig själv

som någon hjälte men erkänner att det vartur att de hittade dem.

– Det känns ju bra att vi hittade dem menannars käns det inte så märkvärdigt. Det varroligt att de kom bort från livflotten så fortsom möjligt.

TEXT: MATILDA [email protected]

tel: 26661


Fredrik Sjölund tycker inte själv att han är någon hjälte ”Det känns ju bra att vi hittade dem men annars är det inte så märkvärdigt”, sä-ger han. PRIVAT FOTO

FREDRIK SJÖLUND

ÅLDER: 30 år.

BOR: I Kumlinge.

UTBILDNING: Sjökapten.

JOBBAR SOM: Förstestyrman på GodbyShippings mv Misana sedan ett år tillbaka.

TIDIGARE YRKESERFARENHETER: Jobba-de tidigare på en kryssare i Karibien och in-nan dess på skärgårdsfärjorna.

� personligt

Styrmannen som var moch räddade fiskare i s

Ny utbildning förfartygsmanager� Ett nytt inriktningsalternativ med namnet Fartygsmana-gement får Högskolan på Åland starta inom programmetHospitality Management.

Målet med utbildningen är att den studerande ska kunnaarbeta i ledande ställning på till exempel fartyg inom kryss-ningsindustrin, främst på intendentursidan.

– De blir med andra ord hotell- och restaurangchefer tillsjöss, säger programledare Karin Lindberg.

Även om högskolan fått grönt ljus för inriktningen finnsför närvarande inga planer på att ta emot studerande.

– Det som hänt är att landskapsregeringen gjort en änd-ring i förordningen så att vi i framtiden kan starta denna ut-bildning, säger hon. (CC)

Rederi medrejält oflyt� Finländska rederiet Solchart Management har haft etttungt år. Först blev fartyget Arctic Sea världsnyhet efter attunder synnerligen oklara omständigheter ha kapats i Ös-tersjön den 24 juli.

Förra fredagen var det dags igen. Arctic Seas systerfar-tyg Arctic Sky gick på grund utanför Singö i Roslagen.

Fartyget var på väg med full last virke till Alexandria iEgypten – samma destination som Arctic Sea!

Istället för Egypten väntar nu varvsbesök i Riga. Styr-mannen som satt på bryggan erkände att han somnadevid rodret varpå fartyget grundstötte. För det fick han 50dagsböter i straff. (JP)


BIRKA CARGO AB LTD STORAGATAN 11, PB 175, AX-22101 MARIEHAMN, FINLAND TELEFON +358 18 27 320, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST [email protected]

BIRKA CARGO AB LTDSTORAGATAN 11, PB 175, AX-22101 MARIEHAMN, FINLAND

TELEFON +358 18 27 320, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST [email protected]

www.birkacargo.comwww.birkacargo.com

...med fart för framtiden!...med fart för framtiden!

ms Birka Carrier 8.853 dwt

ms Birka Express 8.843 dwt

ms Birka Trader 8.853 dwt

ms Birka Carrier 8.853 dwt

ms Birka Express 8.843 dwt

ms Birka Trader 8.853 dwt

ms Birka Exporter 5.765 dwt

ms Birka Transporter 5.743 dwt

ms Birka Shipper 5.755 dwt

ms Baltic Excellent 6.293 dwt

ms Birka Exporter 5.765 dwt

ms Birka Transporter 5.743 dwt

ms Birka Shipper 5.755 dwt

ms Baltic Excellent 6.293 dwt

Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska

och miljövänliga sjötransporter

Moderna Ro-Ro fartyg för säkra, effektiva, ekonomiska

och miljövänliga sjötransporter

BIRKA CARGO AB LTD

TORGGATAN 2B, PB 175, AX-22101 MARIEHAMN, FINLAND

TELEFON +358 18 28 050, TELEFAX +358 18 23 223, E-POST [email protected]

Ålandstidningen, sidan 5, den 10 september 2009.

r medi sjönöd

� Nästa vecka arrangeras två olika men likahögklassiga seminarier om miljön till havs i Alandica.Bägge tillfällen är öppna för alla och gratis att varamed på.

På tisdag är det dags för ett seminarium som bland annatska diskutera hur stora utsläppsminskningar som är möjligaoch hur man med hjälp av ekonomiska styrmedel lyckats iUSA. Det blir också diskussion om miljödifferentierade

hamn- och farledsavgifter. På onsdag ordnar Ålands teknik-kluster en full dag med dussintalet högklassiga föreläsare.Temat är ny energi och utmaningarna många.

Bland alla föreläsare märks Florian Haug från Åland somska berätta mer om företaget Cleangas’ idé kring förgasningav fartygsbränsle. Över 100 åhörare är redan anmälda.

– Men vi har plats för fler, säger Bo Torgé i teknikklustret.

JÖRGEN PETTERSSON

Cleangas vd Florian Haug berättar på onsdag mer om sin vision kring hur rederierna ska nå miljömålen till sjöss. I bak-grunden Claes Ekström och Jörgen Mansnerus som varit med och arbetat fram idéerna. FOTO: JACOB SAURÉN

100 anmälda till miljödiskussion


� Att minska personaleninnbebär att man inte kanhantera nödsituationersom kan uppstå på skär-gårdsfärjorna.

Det anser besättningenpå ms Ejdern när Sjöliv föl-jer med på en tur mellanLångnäs och Kumlinge.

Det är inte en helt vanlig tur Sjöliv åker med.Eftersom man transporterar bränsle går detinte att boka någon bilplats, och man fårhögst ta ombord 20 passagerare.

Besättningen består av fyra personer. Treav dem sitter upp på bryggan: befälhavarenTommy Pettersson och matroserna MathiasEnqvist och Gunnar Ekblom. Sedan harman en maskinist också i Jörgen Englund.

– Vi är fyra stycken på jobb nu och åtta to-talt eftersom vi går vecka-vecka. Mitt jobbsom befälhavare är att se till att vi på ett sä-kert sätt tar oss från punkt A till punkt B, sä-ger Tommy Pettersson.

– De två matroserna har hand om vakt-hållningsuppgifter, lastning, lossning, bil-jettförsäljning, proviantering och matlag-ning. Dessutom sköter de det löpande un-derhållet och städar både passagerar- ochpersonalutrymmen.

� Personalen kan minskaTidigare har besättningen varit ännu större,men nu är frågan om den ens får vara fyraman stark särskilt länge till. Efter en anhål-lan från landskapsregeringen har sjöfarts-

verket utfärdat ett bemanningsintyg på treman som gäller från den 1 oktober.

– Vi har inte fått besked än om vi bara skabli tre i fortsättningen eller inte, säger Tom-my Pettersson.

Att besättningen kanske minskar från fyratill tre personer hänger förstås samman medde sparkrav skärgårdstrafiken fått på sig isamband med att det offentliga Ålands in-komster minskat rejält.

Befälhavaren är inte speciellt road över atthan i fortsättningen kanske bara får tvåandra besättningsmedlemmar med sig.

– Jag tror inte det fungerar bara med trepersoner i besättningen. Om allt löper påutan incidenter kan jag nästan köra båtensjälv, men om det uppstår en nödsituationfungerar det inte med bara tre personer.

– Faktum är att jag inte med 100 procentsäkerhet kan säga att vi klarar en nödsitua-tion i dag, med fyra besättningsmedlemmar.

Samtidigt som besättningen är kritisk tillatt man kanske tvingas köra med tre perso-ner förstår man att man måste spara på nå-got sätt.

– Vi är medvetna om att samhällets eko-nomi inte mår bra och att alla måste hjälpatill. Vi har blivit uppmanade att skicka in för-slag på åtgärder som kan spara pengar, ochdet har vi gjort. Men det är svårt att säga hurmycket man kan spara. Vi har idéer, men detkanske rör sig om småsummor.

� Varutransporterna ökarMånga tror att det mest är privatpersonersom åker på dessa färjor, men så är inte all-tid fallet. När Sjöliv åker med upptasbildäcket av bränsle- och varutransportersamt en servicebil från landskapet.

– Det är ofta dessa typer av transporter

som fyller upp bildäcket. Det är mycket fisksom transporteras från Överö vidare till Fin-land och grus från Långnäs till Kumlinge.Det har varit väldigt mycket last denna höst.Helt klart rekord när det gäller fisktranspor-ter. Sedan åker mjölkbilen med tre gånger iveckan, säger Tommy Pettersson.

� Viktig av flera skälSkärgårdsfärjorna är viktiga för kommunerav flera orsaker. De som jobbar ombord äruteslutande från skärgården. I Kumlinge ärjust besättningen på dessa färjor den vikti-gaste skattebetalande gruppen tillsammansmed de kommunanställda. Färjorna är en avfå arbetsplatser som erbjuder fast, heltidsar-bete ute i skärgården.

– Jag har jobbat på skärgårdsfärjor i 16 år,och 14 år på denna linje, säger Tommy Pet-tersson.

– Jag har varit fyra år allt som allt på dessabåtar. Det är jättebra att jobba här när manfår jobba vecka-vecka, säger MathiasEnqvist från Enklinge.

Samtliga säger att de trivs väldigt bra om-bord. Tommy Pettersson kastar en blick utöver det lugna vattnet som blänker i solske-net.

– Det är helt okej att jobba här. Om mantittar ut är man omringad av en fantastisktfin skärgård som andra betalar för att få se.Vi ser den varje dag.


tel: 26637

FOTO: JACOB SAURÉNjacob.sauré[email protected]

tel: 26667

Färjorna är skär-gårdens livsnerv

När Ålandstidningen åker med m/s Ejderntill Kumlinge är det varu- och bränsletrans-porter som upptar nästan hela bildäcket.Bland annat är det fisk som är på väg frånFöglö till Finland.

Tommy Pettersson, Mathias Enqvist och Gunnar Ekblom utgör i dag tre fjärdedelar av besättningen ombord på m/s Ejdern. Inom kort kan besättningen minskas till tre personer.

”Vi har blivit upp-manade att skickain förslag på åt-gärder som kanspara pengar, ochdet har vi gjort.Vi har idéer, mendet kanske rör sigom småsummor.

TommyPettersson


E-post: [email protected] www.sjomansskolan.ax

Oy Thunship AbFounded 1954

ShipbrokersPhone: +358-9-622 6060

Fax: +358-9-655 492

E-mail: [email protected]

Y O U R P O R TO F E X C E L L E N C E

www.portofhelsinki.fi

Kaptenens felatt färjan sjönk� Sea Diamonds (ex Birka Paradise) tragis-ka historia är välbekant vid det här laget. Ef-ter att ha stött på grund vid stranden utanförSantorini sjönk fartyget den 5 april 2007.Hon ligger nu med fören på 62 meters djupoch aktern på 180 meter.

Enligt den grekiska tidningen Kathimerinisom tagit del av den officiella olycksrappor-ten är det befälhavaren, förstemaskinistensamt tre andra anställda som får skulden förolyckan.

Fartyget kom för nära de vassa klippornapå väg in mot hamnen. Utredningen visarockså att kartorna var felaktiga. Två perso-ner är saknade efter olyckan och en dykareavled i samband med en dykning till vraket ioktober 2007. (JP) En av de absolut sista bilderna på Sea Diamond (ex Birka Paradise) innan hon sjönk ner i djupet. FOTO: WIKIMEDIA COMMON


Nylandsgatan 16 A, PB 32700121 Helsingforstel. 010 633 990fax 010 633 9938

www.sjomanspensionskassan.fi

Sjömanspensionskassan (SPK) är en arbetspensionsanstalt som ansva-rar för sjöfararnas arbetspensionsskydd och årligen utbetalar pensioner

för ett värde av i genomsnitt 100 miljoner euro till omkring 8 600 sjöfarare.

Information om pensionstjänsterna är en viktig del av SPKs verksamhet. De försäkrade, pensionärerna och intressegrupperna informeras genom informationstidningen Albatrossen, mångsidiga broschyrer och guider samt informationsmöten.

Vid sidan av den personliga rådgivningen har webben blivit en allt viktigare informationskanal. Numera kan de försäkrade bl.a. kontrollera sina uppgifter om arbetsförhållanden och -pensioner direkt på nätet.

För att säkerställa fi nansieringen av framtida pensioner utövar Sjömans-pensionskassan långsiktig, ansvarsmedveten och räntabel placerings-verksamhet.

Trygghet i livets sjögång

Ha kontroll över din påverkan- det handlar om samarbete

Oron för den globala miljön blir i allt större grad en fråga som även inverkar på sjöfarten. Erfarenheter från maritim juridik och internationella föreskrifter har tydligt visat att sjöfarten aktivt måste förbinda sig vid kortoch långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen i haven och till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan avancera med förtroende.

Det Norske Veritas Oy/AbKägelhamnen 5, 02150 EsboAuragatan 18, 20100 ÅboNorragatan 5, 22100 MariehamnAlholmsvägen 72, 68600 Jakobstad

Tel. 09 - 681 691www.dnv.fi

Klassificering • Certificering • Lagstadgade tjänster • Maritim konsultering

www.ha.axVill du få ett internationellt yrke med hela världensom arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningarpassar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor.

IngenjörElektroteknik 240 spBehörighet som elmästare till sjöss där du ansvararför el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet.

IngenjörMaskinteknik 270 spDet �nns idag ett stort behov av maskinbefäl överallti världen. Du får en internationellt godkändutbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildningsom är attraktiv för många jobb på land.

Sjökapten 270 spInternationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg.

SJÖBEFÄLMED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT!

Ansökningstiden är15 mars–15 april

Det här är sannolikt den allra sista bilden på den sjunkande m/t Ragny. Vid det här laget är de 31 överlevande besättningsmännen på väg i säkerhet efter att i nära två dygn haöverlevt på det halva fartyget. Det man ser från spaningsflyget är bara akterskeppet, resten har redan sjunkit i ett stormande hav.


� För snart 39 år sedan bröts Sallyrederi-ets oljetanker Ragny i två delar i hårt väderi Nordatlanten. När olyckan blev känd hovexperterna upp sina röster som bara ex-perter kan göra. Vid Götaverken i Göte-borg, där Ragny var byggd, sa man attolyckan slog ner som en bomb och attman trodde att något sådant inte kundeinträffa.

Man hade byggt 31 fartyg av samma typoch något liknande hade aldrig hänt.

Andra experter sade samma sak: Ragny varosänkbar om hon hanterades rätt. Nej, detkunde inte vara något konstruktionsfel.

Man började antyda att befälet kanskehade lastat tankern felaktigt. Och exper-terna var eniga om en sak: Om ett fartygsom Ragny brast på mitten så skulle de tvådelarna inte sjunka!

� Stålet hade mjuknatVerkligheten har en lite annorlunda upp-

fattning än experterna. Ragnys förskepptorde ha sjunkit nästan genast, det är ing-en som vet med säkerhet. Akterskeppetflöt hursomhelst i ytterligare drygt fyradygn.

För mig är förklaringen enkel. De naknastålskotten i dåtidens tankbåtar var utsattaför oerhörd korrosion. Livstiden för ett far-tyg av den här typen ansågs vara 20 år. Påden 19 år gamla Ragny var nog stålet i last-sektionerna så försvagat att skotten inte

alls stod emot Atlantens angrepp när Rag-ny slets av på mitten.

Jag har talat med fyra sjömän som varmed: motorman Sture Österlund, förstemäster Yngve Backman, telegrafist JarmoTuuva och andre styrman Per Häggblom. Itexten som följer på nästa uppslag är dethuvudsakligen styrman Häggblom och te-legrafist Tuuva som berättar.

OLE LUNDBERG

Skillnaden mellan mirakel och tragedi kan varahårfin. 1970 inträffade en av de värsta far-tygskatastrofer som åländska sjömän varitinblandade i.

Deras ”osänkbara” fartyg Ragny brast mittitu under deras fötter. Sex man i besättningenföljde med förskeppet i det virvlande djupet.31 man och skeppshunden Jallu blev kvar pådet sakta sjunkande akterskeppet med en

havererad huvudmaskin. Deras enda hopp omräddning fanns i en handvevad nödsändaresom de efter 18 timmars idoga försök lycka-des nå omvärlden med.

Sjökaptenen och skribenten Ole Lundbergberättar historien om den fantastiska rädd-ningen mitt ute på norra Atlanten. Det är hansom gjord för. En gång seglade han själv lätt-matros på Ragny.Ole Lundberg.

Åländska sjömän luradedöden på Nordatlanten

Här sjunker resterna av ”osänkbara” oljetankern Ragny


� Vi börjar historienom oljetankern Ragnyi en lägenhet på Skar-pansvägen i Marie-hamn. Det är annan-dag jul 1970.

På Åland råder jul-frid och vila. På Nord-atlanten pågår en kamppå liv och död.

Som skeppshundenJallu till sist förlorade.

Klockan var strax före elva på kvällen. Denunga sjömanshustrun Ann-Christin”Kicki” Häggblom hade nattat sina tvåsmå flickor, fyraåriga Maria och tvååring-en Erika.

Hon pysslade i lägenheten och tänkte påden gångna julen som hon firat tillsam-mans med sina små flickor och släkten,men utan sin man som befann sig på sjön.Nå, det var hon van vid. En sjömanshustrufår fira de flesta högtider utan sin man. Vadhon visste var att Peje hade firat julen om-bord på tankfartyget Ragny på andra sidanAtlanten, någonstans norr om Bahama-öarna.

Vad hon inte visste var att Peje just dåkämpade för sitt liv ute i Nordatlanten 600sjömil från närmaste land. Det hade hangjort det senaste dygnet.

Kicki satte på TV:n för att se på TV-nyttfrån Sverige.

På skärmen dök det upp en karta överNordatlanten med ett kryss på och TV-rös-ten sa något om att finländska motortank-fartyget Ragny hade brutits itu och sjunkit.En iskall hand grep om Kickis hjärta och såvar nyhetsinslaget borta. Hade hon hörträtt?

� Gick som i feberResten av kvällen gick hon som i feber.Hon ville handla, ta reda på, ringa någon.Men så småningom insåg hon att vad honän gjorde kunde det inte hjälpa Peje. Honfick vänta och se. Om det hon hört på TV:nvar sant skulle de nog höra av sig från re-deriet följande morgon.

Kicki berättar:– Jag gick till sängs och somnade faktiskt

på småtimmarna. Jag drömde om ett vred-gat hav. Ur havet steg det upp en varelse,ett snällt djur som sa: ”Peje lever, var inteorolig.” Jag vaknade men kände ett ovan-ligt lugn och somnade om. På morgonenringde Elmer Andersson från Sallykonto-ret.

– Ragny hade brutits itu på Nordatlan-ten, men Peje lever, sa han.

– ”Jag vet”, viskade jag för mig själv.

� Kraftiga blixtar ombordM/t Ragny avgick från Freeport på Baha-mas den 22 december 1970 med full last avdiesel- och eldningsolja ombord, destine-rad till Norge. Under julhelgen började detblåsa hårt från sydväst. Lördagen den 26december blåste det ca 11 Beaufort (cirka30 meter per sekund).

Per ”Peje” Häggblom var andre styrman.Han berättar:

– Jag hade vakten på bryggan klockan 12- 16. I början av vakten hjälpte jag tredjestyrman Tilli att med hjälp av solens meri-dianpassage fastställa middagspositionen.Tur var det, för senare, när vi behövde

uppge geografiskt läge i våra nödmedde-landen kom jag ihåg positionen från mid-dagen.

Blåsten visade inga tecken på att mojna,inte så kul men heller inte så ovanligt fören sjöman.

– Från min hytt midskepps, rusade jagvid halvsextiden på kvällen mellan över-brytande sjöar över kobryggan akterut föratt äta kvällsmat. Jag klarade mig över utanatt bli särskilt våt. Efter maten blev jag sit-tande en stund i mässen tillsammans mednågra andra av befälet.

� Hela fartyget slocknadeVad Peje Häggblom i det skedet inte hadeen aning om var att något fruktansvärt varpå väg att hända utanför värmen i mässen.

– När jag gick ut från mässen för att tamig tillbaka till min hytt kände jag ett parlätta dunsar i fartyget samtidigt som lysetslocknade och maskinen stannade. Farty-get krängde men jag antog att det beroddepå att styrmaskinen slagits ut av strömav-brottet och att vi fått sjön från sidan. Jagvände tillbaka akterut för att se vad somkunde ha inträffat. Jag tittade ut genom enventil föröver och såg kraftiga blixtar, somsvetslågor, slå upp i riktning mot midskep-pet men av själva midskeppsbygget såg jagingenting.

Läget var förtvivlat. Fartyget var mörkt,stormen häftig och Peje Häggblom merfundersam än rädd:

– Jag fick en förfärlig misstanke och be-slöt ge mig ut på kobryggan. Med hjälp avnågra andra ur besättningen knöt jag ettrep runt livet, tog en ficklampa i handenoch gav mig krypande iväg. Jag behövdeinte krypa långt innan jag såg sanningen.

Det ofattbara hade verkligen hänt:– Kobryggan slutade tvärt framför akter-

masten. Den var avsliten och vriden åtstyrbord. Bortom det fanns ingenting an-nat än fräsande vågor. Jag kravlade tillbakaakterut och sa till de andra att förskeppetär borta. Vi har gått av på mitten.

� Gjorde livbåtarna klaraDet stod snabbt klart att Peje Häggblom isin kraft av andre styrman plötsligt varhögste rang ombord. Hans överordnadehade följt med förskeppet ner i djupet.

– Jag beordrade alle man upp på båt-däck och lät räkna hur många vi var. 31man fanns på akterskeppet. Då visste jagatt sex var kvar på förskeppet. Efter en tidfick maskinfolket i gång nödgeneratornoch lyset kom tillbaka.

– Det första vi därefter gjorde var att tatäckningen av livbåtarna. Jag skickade folkför att stänga alla blindventiler och storm-portar. Det höjdes röster som krävde att vi

skulle gå i livbåtarna på en gång och jagfick ryta åt dem att det ska vi fan inte göra.I den här sjön går det inte att sjösätta någ-ra livbåtar. Vi stannar ombord så länge viflyter.

– Nu var det viktigt att hitta på uppgifteråt besättningen för att hålla moralen uppe.Jag konfererade med förste mäster YngveBackman. Vi bestämde att han skulle för-söka få igång huvudmaskinen så att vi för-siktigt kunde backa mot vinden för att för-hindra att sjön slog sönder tankskotten.

� Sändare med vevDet var en vacker tanke men inte mer. Ma-skinrummet skulle inte bli deras räddning.Peje Häggblom:

– Efter flera försök meddelade Backmanatt huvudmaskinen inte gick att köra. Manfick inte igång någon av hjälpmotorerna.

– I ett rum hängde vi upp en skiftnyckel ien lina längs med ett skott. På skottet rita-de vi märken hur linan stod. Anordningenfick fungera som lod för att visa hur fort viändrade trim vartefter tankdelen av Rag-nys akterskepp bröts sönder och sjönkdjupare. Vi tänkte att lodet skulle ge enfingervisning om hur länge vi skulle flyta.Manskapet hängde upp en sko i ett snöre imanskapsmässen för samma ändamål. Visneglade nog ofta på loden. Vi visste vadsom skulle hända om trimmet började för-ändras snabbt.

– I en av livbåtarna fanns en morsenöd-sändare som drevs med handkraft, med envev. Mannarna avlöste varandra med attveva apparaten och telegrafisten sändeSOS kontinuerligt, timme efter timmeutan att få svar.

� Jallu med hela tidenTelegrafisten heter Jarmo Tuuva. Han varden man ombord som såg till att fartygetkunde hålla kontakten med omvärlden:

– Jag började sända nödsignaler utan attfå svar. Tilltagande atmosfäriska störning-ar förvärrade saken. Jag visste att klockan22 på kvällen upphör radiovakthållningenpå de flesta fartyg. Och därför försökte jagfebrilt att sända så att närbelägna fartygsautoalarmer skulle utlösas. Jag försökteockså flera gånger sända på 8364 Khz menutan resultat. Vi flyttade sändarantennenoch provade olika antenner.

Det var inte bara människorna som stodpå tårna denna dramatiska natt.

Tuuva:– Skeppshunden Jallu var hela tiden

med oss medan vi sände. Ivrigt tassadehan omkring oss och verkade förstå att nå-got viktigt var på gång.

– Natten ljusnade till dag vid åttatidenpå morgonen och vi såg att sjön hade lagt

sig något. Jag fick plötsligt sändaranten-nen att fungera bra. Jag sände oavbrutet.Klockan 1155 fick jag svar: SOS KIYR RRR.Ett nästan aderton timmar långt rop påhjälp i etern hade gett resultat. Vi jublade.Jag sände:

SOS KIYR OGCQ FINNISH MT RAGNYBROKEN IN HALF APPROX PSN 39N 61WNEED IMMEDIATE ASSISTANCE PLEASEINFORM COAST GUARD AND OTHERSTATIONS.

� Först kom flygetVevandet på den orangegula radioappara-ten hade gett resultat och US Coast Guardsräddningskryssare Escanaba var med godfart på väg mot haveristen och de 31 män-nen.

– Hon skulle nå oss om några timmar. Vihoppades bara att flygplanet som ocksåvar på väg skulle hinna fram och positio-nera oss innan det blev mörkt. Vid fyrati-den på eftermiddagen hörde vi ljudet aven flygmaskin och snart cirklade planet

Sista bilden på Ragny. Den här unika bilden påakterskeppet med dess 31 överlevande hölls fly

RAGNY

BYGGD 1951 av Ab Götaverken, Göteborg.

VARVSNUMMER. 649.

DIMENSIONER. 164,82 x 20,15 x 9,22m.

BRT/ NRT/ DWT. 11.079/ 6.507/17.310.

MASKINERI. En 9-cyl, Götaverken diesel.

EFFEKT: 6.750 hk.

KNOP: 14,5.

1951 Levererades i mars till HvalfangstA/S Suderøy, Haugesund, Norge.

1960. Såld till Rederi Ab Sally, Mariehamn,Åland. Omdöpt till RAGNY.

26 DECEMBER 1970. Bröts itu i hård väder på pos, 38,48 30 december 1970.Så sjönk även akterskeppet på pos, 39,55 N och 58,35 W. KÄLLA: faktaomfartyg.se

� fakta

Var det rosten som gjorde tankern Ragnysvag? Något annat? Helt säkert är det in-gen som någonsin får veta. Så här såg ivart fall Ragny ut innan hon bröts i två de-lar på Atlanten.

Ragny brast påmitten i stormen


runt oss. De fällde ljusbojar och en radiote-lefon vilken vi dock inte fick tag i då denhamnade för långt bort, säger Jarmo Tuuva.

Peje Häggblom igen:– Escanaba anlände. Hon hade de starkas-

te strålkastare jag sett. De sköt över en linaoch vi kunde hala ombord en radiotelefon.Nu kunde jag kommunicera med dem. Vibörjade tro på räddning.

� Stannade till sistRäddningen var nära men dramatiken långtifrån slut. Peje Häggblom:

– Vid fyratiden på måndagsmorgonen be-dömde vi att vår halva av Ragny skulle flytatre fyra timmar till. Jag var hela tiden i radio-kontakt med Escanaba och vi beslöt att inle-da räddningsoperationen. Escanaba sjösatteen räddningsbåt bemannad med fyra män igrodmansdräkter. De sköt över smäckra li-nor och en räddningssele. Jag frågade vemsom ville klättra nedför lejdaren och hoppaförst. Maskinisten Henry Rönnblad anmäl-de sig frivilligt. Vi spände selen runt hans

kropp, han klättrade ner och kastade sig i detvältrande havet. En och en klättrade sedanRagnys manskap ner för lejdaren, kastadesig i vattnet och halades ombord i rädd-ningsbåten. Båten rymde dock bara tio per-soner åt gången så man fyllde den, for tillEscanaba där båten lyftes upp med alla om-bord, lossades och sjösattes på nytt. Allt me-dan sjön gick hög, Escanaba rullade och bå-ten kastades omkring i de höga vågorna. Jaghar aldrig glömt hur lugna och skickliga devar, de amerikanska sjömännen på rädd-ningskuttern.

– Som siste man hoppade jag själv medmaskindagboken i ett vattentätt fodral fast-knuten vid handleden. Kraftiga amerikanskasjömanshänder drog mig ombord på Esca-nabas räddningsbåt. Jag kastade en blick påresterna av Ragny. Det kändes sorgligt.

� Begravdes till sjössOch hur gick det för hunden, den kloka ochomtyckta kamraten Jallu som hade varitmedlem av besättningen på Ragny i flera år?

Peje Häggblom vill själv inte snacka såmycket om saken men det var så att när hanmeddelade Escanaba att de nödställdas an-tal var 31 man och en hund, fick han det be-stämda beskedet att hunden inte kunde räd-das. Man räddar inte djur på Nordatlantenoch förresten skulle den inte få komma ilandpå Bermuda på grund av karantänbestäm-melserna.

Innan räddningsaktionen inleddes var Pe-je Häggblom alltså tvungen att låta avlivahunden. Han lämnade inte den döda hun-den att sjunka med vraket. Den fick en vär-dig sjömansbegravning. Kroppen lades i ensäck med en tyngd i och fick glida över re-lingen ner i djupet.

De sex på förskeppet som omkom var be-fälhavaren Georg Andersson, maskinchefenHerbert Kalm, överstyrmannen Reino Tark-ka, stuerten Gunnar Gustafsson, lättmatro-sen Winston Barrington och mässkalleMarkku Mahlamäki.

OLE LUNDBERG

Prisad avCoast Guard� På en vägg hemma hos Kickioch Peje Häggblom hänger en pla-kett tillverkad av ädelträ med eninfälld metallplatta där det ståringraverat:

THE COMMANDANT OF THE UNITEDSTATES COAST GUARD

WASHINGTON 20590

Second Officer Haggblom

c/o Finnish Consul General

540 Madison Avenue

New York, New York 10022

DEAR MR HAGGBLOM:

You are hereby commended for your ex-ceptional leadership and professionalismduring the period 27 to 29 December1970 when your ship, the Finnish tankerRAGNY, broke apart in heavy seas duringa raging storm in the North Atlantic Oce-an.

When the USCGC ESCANABA (WHEC64) arrived on the scene, you and 30 ot-her crew members were helplessly adrifton the stern section of the RAGNY as thebow section with the Master, First Mateand four crewmen had been carried awayby the storm.

As Second Mate of the RAGNY, youdisplayed unusual courage and outstan-ding competence while calmly conductingcritical communications and preparingyour crew for the dangerous ordeal ofabandoning the stern section. Your re-markable efforts contributed signifcantlyto the success of the rescue of 31 survi-vors of the RAGNY by the USCGC ESCA-NABA.

Your unselfish endeavors reflect greatcredit upon yourself and the Finnish peo-ple and are in keeping with the highesttraditions of the sea.

Sincerely,C. R. BENDER

ADMIRAL, U. S. COAST GUARD

Räddningen i nöden. Den här rädd-ningskryssaren glömmer aldrig de 31 be-sättningsmännen som fanns ombord påmotortankern Ragny julen 1970. US CoastGuards Escanaba räddade alldeles bok-stavligen livet på dem.

en på Ragny föreställer fartyget efter att hela förskeppet på ett osannolikt sätt brutits loss. Förskeppet tros ha sjunkit direkt medanölls flytande ytterligare fyra dygn.

Julen 1970 var en jul som Ann-Christin”Kicki” och Per ”Peje” Häggblom helsthade klarat sig utan. Medan Kicki sköt-te barnen i Mariehamn slogs Peje motAtlantens vågor på ett stympat fartyg.FOTO: OLE LUNDBERG

Let’s Bingomed ThomasLundin

Garanterad jackpott 10 000€Spela bingo med oss på Paf.com under tiden1-11 oktober, så har du chansen attvinna en plats till Pafs bingo�nal i Alandicaden 7 november.

Det blir en underhållande bingokvällmed en garanterad jackpott på 10 000 euro.

Mer info hittar du påwww.paf.com/bingo� nal

01 20091009 tt - Ålands sjöfart · 2015. dit är det bara fem år, en kort tid med...

Documents