Gymnasiearbete

2015­05­25

Jämställdhet i Uganda

­ En fältstudie som behandlar unga ugandiska kvinnors syn på jämställdhet i Uganda

Handledare: Daniel Åkerblom

Medbedömare: Niklas Mörnerud och Helen Söderlund

Xxxxxx Xxxxxxxxxx

Abstract This paper is about equality and what the situation for women looks like in Uganda. During two

weeks, I stayed in Uganda and interviewed several girls about their perception of what it’s like

being a girl in Uganda, what challenges that Uganda is facing when it comes to equality and

why. Uganda is still influenced by old African traditions, which means that they still have a

feudal social structure with men on the top of the hierarchy. Many women get neglected because

of their lack of education, it’s very common that girls don’t get a chance to go to school because

their family can’t afford it, and therefore send their sons, or other reasons. It’s hard for women to

make a career, which leads to that many women get dependent of their husbands. Women in

Uganda has a lower status than men both economically, politically and socially. In this work I

will also apply Swedish gender scientist Yvonne Hirdman’s gender theory, about how there’s a

dichotomy between men and women and how our society has different positions for men and

women, on the Ugandan society.

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ……………………………………………………………………………… 3

2. Syfte och frågeställningar …………………………………………………………… 3

3. Metod …………………………………………………………………………………. 4

3.1 Avgränsning ………………………………………………………………………….. 5

4. Källkritik ……………………………………………………………………………... 6

5. Genusteori ……………………………………………………………………………. 8

6. Resultat ……………………………………………………………………………….. 9

6.1 Social jämställdhet ………………………………………………………………….... 9

6.2 Sexuell jämställdhet ………………………………………………………………….. 14

6.3 Politisk jämställdhet ………………………………………………………………..... 17

6.4 Organisationer och politiker ……………………………………………………….... 20

7. Analys …………………………………………………………………………………. 23

8. Diskussion …………………………………………………………………………...... 24

9. Källförteckning ……………………………………………………………………….

Bilaga 1: Intervjuguide …………………………………………………………………..

Bilaga 2: Intervjuer ……………………………………………………………………...

2

1. Inledning Det här arbetet kommer att behandla feminism, jämställdhet och kvinnors situation i Uganda,

samt en applicering av genusteorier. Detta område är väldigt intressant då feminismen som idé är

spridd över världen och berör väldigt många människor. I kursen Global profil på gymnasiet

(lokalkurs på Kalmarsunds Gymnasieförbund) så har jag fått chans att resa till Uganda och

intervjua flertalet unga kvinnor om deras syn på jämställdhet i Uganda. Just detta ämne valdes

för att det är någonting som intresserar mig, speciellt eftersom jag inte visste någonting om hur

situationen ser ut i Uganda innan resan. Feminism har intresserat mig länge, men tidigare har jag

bara fått chansen att se och uppleva det från ett svenskt perspektiv. Jag vill se hur den ser ut i

andra delar av världen, där den säkerligen inte ter sig likadant. Innan detta har jag har läst en

studie av FNs jordbruksorgan, FAO, som tyder på att jämställdheten är mycket låg i majoriteten

av de afrikanska länderna, speciellt ute på landsbygden där fattigdomen är som värst. Denna

studie visar också att om jämställdhetsfrågan skulle prioriteras och mer bistånd skulle gå till

kvinnor, skulle länderna tjäna på det, både ekonomiskt och socialt. Att kvinnor fötrycks och

hamnar i fattigdom, gör att ländernas ekonomi försämras. Detta anser jag vara oerhört intressant 1

och därför vill jag veta hur situationen egentligen ser ut på plats och få mig en egen uppfattning

av problemet.

2. Syfte och frågeställningar Mitt syfte med arbetet är att undersöka och redogöra för feminismens utbredelse i Uganda. Jag

kommer att befinna mig i Uganda under två veckor och kommer under denna tid att försöka ta

reda på, observera och undersöka hur den ser ut och varför. Jag vill ta reda på och undersöka hur

feminism kan se ut i ett sådant land som Uganda, för att få en bättre förståelse för hur feminism

kan se ut och te sig i andra länder.

1 Gunnarsson, Agneta, (2011). Jämställdhet minskar fattigdom.

3

Den frågeställning som jag vill bedriva i detta gymnasiearbete är hur feminism och jämställdhet

ter sig i Uganda. För att undersöka detta och få svar på bästa sätt, behöver jag ett antal

underrfrågor.

Hur ser jämställdhetssituationen ut i Uganda?

Vilka problem finns? Finns det områden där Uganda är jämställdt?

Hur visas den? Finns det organisationer/feministiska rörelser?

Vad vill de feministiska rörelserna?

Är kvinnliga rättigheter eller jämställdhet en central fråga i politiken?

Finns det några ledande kända namn/politiker/aktivister?

Är feminism uppmärksammat i media?

Är feminism accepterat? Straffbart? Göms det?

Finns det stor motståndskraft/rörelse?

Finns det skillnad på synsätt i landsbygd/städer?

3. Metod För att besvara mina frågeställningar kommer jag att använda ett induktivt arbetssätt. Metoden

jag kommer använda mig av i arbetet är kvalitativa intervjuer och observation där jag kommer att

intervjua, observera och samla information under tiden som jag befinner mig i Uganda. Där

kommer jag att göra en etnologisk studie utan förhandsinformation och sedan dra slutsatser

utifrån detta. Den här metoden kommer att användas för att arbetet skall kunna utföras på bästa

sätt.

Under tiden som jag var i Uganda intervjuade jag totalt åtta tjejer. Jag intervjuade tjejer runt min

egen ålder för att dessa var de jag fick chansen att träffa, eftersom några bodde på min skola och

andra var med i vårt projekt. Jag hade inget speciellt urval när jag valde vilka personer som jag

skulle intervjua, utan tog de tjejer som jag fick chansen att spendera en längre stund med, samt

verkade intresserade av frågan.

4

Jag intervjuade fyra tjejer som bodde på den skolan jag fick chansen att bo på under en vecka av

vistelsen. Edvaine, Brandy, Karen och Serena var alla 19 år gamla och gick i sista årskursen

innan de skulle ta studenten. Jag valde att intervjua dessa för att jag fick en chans att spendera en

längre tid med dessa en kväll och de alla var väl villiga att ställa upp på en intervju. Jag

intervjuade även Reah 19 år, som även hon bodde på samma skola och var med i vårt projekt.

Nästa intervju som jag gjorde var med Jonah och Catherine, 18 och 19 år gamla. Dessa tjejer var

också med i vårt projekt under utbytet och båda mycket intresserade av kvinnliga rättigheter.

Alla dessa tjejerna bodde i staden Entebbe. Den sista intervjun som jag gjorde var med Sheillah,

en ung kvinna som arbetade på det hotellet som vi bodde på i Lake Mburo, en nationalpark i

västra Uganda. Hon var en av de få kvinnor som vi träffade där och jag ville ha en intervju med

minst en kvinna på landsbygden för att kunna göra en jämsförelse. Jag kommer att basera mitt

arbete på den fakta som jag har fått ut av mina intervjuer, samt en del internetkällor gällande

statistik, olika organisationer och genusteorier.

De sökord som jag har använt mig av i mitt arbete för att söka källor på internet är; The Global

Gender Gap Report, feminism Uganda, prostitution Uganda, prostitution Uganda measures,

Yvonne Hirdman genusteori, Yvonne Hirdman jämställdhet, Uganda Women’s Network,

Uganda Association of Women Lawyers, Uganda Women’s Entreprenuer Association, FEMNET

Uganda, Rebecca Kadaga, Miria Matembe och Joyce Mpanga.

Efternamn och skolor är borttagna från texten på grund av personernas egna säkerhet.

3.1 Avgränsning

För att avgränsa detta arbete så kommer det att omfatta unga kvinnors syn och upplevelser av

feminism i Uganda. Jag kommer endast att använda mig av den fakta som jag själv har

observerat och av det som jag själv har fått reda på genom intervjuer, samt information av

exempelvis statistik från internet. Därför kommer detta arbete att behandla den uppfattning som

jag har fått av feminism i Uganda. Under min resa till Uganda kommer jag att besöka tre olika

platser. Entebbe och Kampala, som ligger i kungadömet Buganda, och Lake Mburo som ligger i

5

västra Uganda. Därför kommer jag endast att behandla den fakta och de observationer (beskrivna

under rubriken 3. Metod ovan) som jag har fått därifrån och försöka på bästa sätt visa

skillnaderna på landsbygd och stad.

4. Källkritik Detta arbete är huvudsakligen baserat på de intervjuer som är gjorda under tiden som jag befann

mig i Uganda. Därför är de resultat som presenteras helt beroende på de tjejer som har

intervjuats. De intervjuer som jag har gjort har alla varit slumpmässiga och deras uppfattning är

endast deras uppfattning av de problem som finns, hade andra personer tillfrågats, hade annat

resultat förmodligen presenterats. Jag utgick från en färdigställd intervjuguide, men olika frågor

ställdes i olika intervjuer baserat på personens svar och kunskap i ämnet. Alla intervjuer är en

förstahandskälla, eftersom det är deras egna åsikter om en situation som de själva befinner sig i,

men det finns ingen garanti för att de svar som de har gett är korrekta. Dock har alla tjejerna gett

mycket liknande svar, även om de har fokuserat på olika saker, vilket höjer trovärdigheten. Alla

tjejerna är runt 17­19 år gamla och alla, utom Sheillah som är en ung kvinna som bor i Lake

Mburo, är bosatta i Entebbe. Därför är det viktigt att inte generalisera och betona att majoriteten

av den fakta som används i detta arbete, endast kommer från just dessa tjejer. Deras svar är

påverkade av tjejerna som personer, deras erfarenheter, bakgrund, intresse, kön, ålder och den

plats som de bor och är uppväxta på. Jag kan inte på något sätt stå till svars för alla kvinnor i

Uganda och deras uppfattning om jämställdhet.

Andra källor som har använts i detta arbete är bland annat Wikipedia. Denna källa är använd på

grund av brist på andra källor som kunde redogöra för kända kvinnliga aktivister och politiker i

Uganda. Wikipedia, den fria encyklopedin, är en internetsida som vem som helst kan delge sin

information på. Därför kan man aldrig vara helt säker på att den fakta som presenteras är 100%

korrekt, eftersom det inte framgår när allting i texten skrevs eller vem som skrev det. Det är

också svårt att veta om texten är partisk eller inte, eftersom författare inte framgår. Den fakta

som jag använde gäller dock olika kvinnliga politiker och deras arbete, och inte specifik fakta

eller statistisk.

6

De organisationer som jag hämtade information av är, http://www.fidauganda.org/,

kvinnoorganisationen FIDA, https://femnet.wordpress.com, organisationen Femnet,

http://www.uwonet.or.ug, Uganda Women’s Network, http://www.uweal.co.ug, Uganda Women

Entreprenuers Association Limited, http://www.acfode.org/ , Action For Development. Dessa

hemsidor är alla organisationernas egna hemsidor, vilket betyder att all information som beskrivs

på hemsidorna är skriven utav de själva. Detta gör dessa hemsidor till trovärdiga

förstahandskällor som förhoppninsvis är uppdaterade i nutid, då detta inte framgår på alla

hemsidorna. Självklart är sidor som dessa partiska till organisationernas egen fördel, men den

information som jag använde är endast information om organisationen i sig och deras arbete, och

inte deras politiska ståndpunkter eller liknande.

Tidningar som har refererats till i detta arbete är The Monitor, Monday Times och The Sun som

är ugandiska nyhetstidningar och svenska nyhetstidningen Metro. The Monitor beskriver de

själva som en självständig tidning som är fri från inflytande från staten för att kunna ha

pressfrihet att publicera vad de vill. Huruvida detta verkligen är fallet är svårt att avgöra i ett land

som Uganda, där total fri pressfrihet inte existerar. De säger sig även vara helt politiskt neutrala.

De artiklar som jag har använt från The Monitor är skrivna 2012 och 2013, men det är ingen

tidsbunden fakta som har använts som påverkar mitt resultat. Monday Times är en annan

nyhetstidning i Uganda, det framgår inte på hemsidan huruvida de är under inflytande av staten

eller om de är en självständig tidning, så det är svårt att veta just hur partisk tidningen är. Det

framgår inte heller vem som skrev artikeln eller när den är skriven, men faktan som jag har

använt är inte bunden till en speciell tid. Tidningen The Sun är en del av medieföretaget The Sun

Publishing Limited som verkar vara statligt ägt. Därför är nyhetstidningen förmodligen partisk,

men den fakta som jag har använt från tidningen är en intervju med politikern Miria Matembe.

Eftersom intervjun är publicerad i en tidning är det en andrahandskälla, men det gör ändå faktan

mer trovärdig eftersom det kommer från Matembe själv. Intervjun är från 2012, men handlar om

hennes liv och arbete vilket också gör den tidlös. Metro är en gratis svensk nyhetstidning. Den

fakta som jag refererade till därifrån skrevs 8 mars 2015 och är därför en nutida källa. Metro är

7

en opolitisk tidning, men självklart kan det inte garanteras att källan är opartisk eftersom det är

en andrahandskälla. Artikeln är skriven i samarbete med RFSU, Riksförbundet för sexuell

upplysning, som är en svensk organisation.

5. Genusteori Yvonne Hirdman är en genusforskare som utvecklade det så kallade genussystemet. Detta

system visar på skillnaderna mellan män och kvinnor och hur detta leder till en central

maktskillnad mellan de båda könen, där mannen blir en normalitet i samhället och kvinnan ett

undantag och en avvikelse. Hennes genussystem bygger på att det finnas en dikotomi, att män

och kvinnor hålls isär och är olika, att vårt samhälle är ett patriarkalt samhälle där männen har

den huvudsakliga makten, samt att vi alla är med och formar detta strukturella system

tillsammans. Detta bidrar till att män och kvinnor, och det som anses vara manligt och kvinnligt,

blir varandras motsatser och därför får män och kvinnor olika roller, positioner och status i vårt

samhälle. Eftersom mannen är normaliteten i samhället, gör det att den manliga överordningen

gör att det blir en skillnad på värde gällande män och kvinnor. Män får automatiskt en större

makt och värderas högre i samhället ­ detta bildar ett ojämställdt samhälle där män och kvinnor

får olika mycket makt. Hirdman skiljer dock på individer och grupp. Hon menar att en kvinna

kan ha mer makt än en man, men att gruppen män alltid har mer makt än gruppen kvinnor. Vi

uppnår endast ett jämställdt samhälle när denna strukturen bryts och män och kvinnor får samma

makt och rättigheter. 2

Hirdman anser att dikotomin som vi medvetet och omedvetet fortsätter att föra vidare i vårt

samhälle, leder till att mannen fortsätter få en högre status. Ju mer vi skiljer män och kvinnor åt,

ju mer kommer strukturen att stärkas. Enligt Hirdman så finns det också något som kallas för

genuskontraktet. Detta är ett “osynligt” kontrakt som visar hur män och kvinnor ska förhålla sig

till varandra och dess relation. Hirdman menar att detta visas i alla olika sociala konstruktioner,

allt från hur män och kvinnor ska bete sig i arbetslivet, till hur de ska se ut. Detta kontrakt

2 Hirdman, Yvonne. Genussystemet ­ reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

8

innefattar också att det finns en viss hierarki mellan kvinnor och kvinnor genom klasskillnader.

Detta genuskontrakt bidrar till en fortsatt problematisering av mäns övertag i samhället. 3

Yvonne Hirdmans genussystem är i huvudsak komprimerad för ett västerländskt samhälle och

hon skriver i sin bok “Genussystemet ­ reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, att vårt

ökade informationssamhälle automatiskt gör att dikotomin mellan kvinnor och män minskar och

vårt samhälle blir mer jämlikt. Ju mer tekniken påverkar ett samhälle, desto mindre spelar de

manliga och kvinnliga rollerna någon roll, eftersom alla kan ta del av den information och

teknik som finns. 4

6. Resultat Här kommer de resultat om jämställdhet och kvinnors situation i Uganda presenteras från

intervjuerna som gjordes i Uganda. Resultatet presenteras i fyra olika kategorier; social

jämställdhet, sexuell jämställdhet, politisk jämställdhet och organisationer och politiker.

6.1 Social jämställdhet Uganda

Situationen kring jämställdhet i Uganda är inte helt enkel att reda ut. Uganda är ett

utvecklingsland som ligger på plats 88 av 142 länder på The Global Gender Gap Report 2014 , 5

vilket är en stor skillnad mot föregående år (2013), där de hamnade på plats 46 av 136 länder . 6

Uganda är och har alltid varit styrt av ett patriarkalt samhälle. Detta är ingen skillnad till övriga

länder i världen, dock har Uganda länge varit styrt av gamla afrikanska traditioner, samt haft ett

annorlunda styrelsesätt mot andra länder i världen.

Under de två veckor som jag befann mig i Uganda, intervjuade jag ett antal olika tjejer runt min

ålder, både lite yngre och lite äldre. Jag frågade om deras uppfattning om hur situationen med

3 Hirdman, Yvonne. Genussystemet ­ reflexioner kring kvinnors sociala underordning. 4 Ibid 5 World Economic Forum, (2014). The Global Gender Gap Report 2014. 6 World Economic Forum, (2013). The Global Gender Gap Report 2013.

9

jämställdhet såg ut i Uganda, hur man skulle kunna lösa de eventuella problem som fanns och

hur den feministiska rörelsen visar sig. Jag fick dock väldigt fort klart för mig att feminism inte

var någonting som benämndes i Uganda, ingen av de tjejerna jag intervjuade hade hört om det

och visste inte vad det innebar. Jag berättade dock för de alla om vad det innebär, en strävan mot

jämlikhet och jämställdhet mellan män och kvinnor, och de allra flesta av dem var mycket

positivt inställda till det jag berättade och önskade att feminism fanns i en större utsträckning i

Uganda och Afrika i allmänhet. Det fanns dock en tjej som jag intervjuade, Edvaine, 19 år

gammal, som ansåg att en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män inte kommer att gynna

Uganda som samhälle. Hon menade att Uganda har varit styrt på äldre afrikanska traditioner

under en sådan lång tid att deras samhälle är uppbyggt så ­ mannen är den som har den högsta

makten och det är bra att kvinnor och män har olika roller och positioner i samhället. Hon ansåg

inte att kvinnor i Uganda blev diskriminerade för att de ansågs vara i underläge, utan att det

handlade mer om att kvinnor skulle visa respekt gentemot sina män, vilket hon tyckte var

någonting bra och att det skapade en balans i samhället. Denna tjejen var dock den enda jag

pratade med som var något negativt inställd till jämställdhet, även om de olika tjejerna som jag

intervjuade upplevde situationen med jämställdhet på olika sätt. 7

Några som inte höll med Edvaine och hennes syn på jämställdhet var hennes vänner Brandy,

Karen och Serena, också 19 år gamla. De ansåg att Uganda var mycket ojämställt och upplevde

det som ett stort problem. Det huvudsakliga problemet är att det är väldigt vanligt att tjejer inte

får gå i skolan av olika anledningar, men i det stora hela handlar det om fattigdom. Vissa familjer

låter inte deras döttrar att börja skolan på grund av att de inte har råd att ha flera barn i skolan

samtidigt, vilket i de allra flesta fall betyder att de låter deras söner gå i skolan istället. Detta kan

bero på flera saker, antingen att föräldrarna vill att dottern/döttrarna ska vara hemma och ta hand

om hemmet, att de är rädda att dottern/döttrarna ska bli gravida och därför inte anser att det är

värt att betala en utbildning som kanske inte blir av eller att de inte anser att deras dotter/döttrar

har samma potential och kompetens som deras son/söner. Detta, menar tjejerna, gör att det bildas

en ond cirkel som är svår att komma ur. Män får största chansen till utbildning och därför också

7 Edvaine. Bilaga 2.

10

största chansen till en karriär, vilket gör att kvinnor inte får chansen till samma potential.

Tjejerna är dessutom eniga om att män och kvinnor inte värderas likadant i samhället. Män anses

vara mycket mer kompetenta, inte bara på grund av en större möjlighet till utbildning, utan för att

de är just män. Kvinnans position i samhället är ofta att vara hemma och ta hand om hemmet,

familjen och jordbruket. En annan aspekt varför kvinnor är sedda som mindre värda är för att det

är ofta männen som väljer en kvinna att gifta sig med och kvinnorna som blir bortgifta, vilket blir

ett sätt att symbolisera makt. 8

Tjejerna berättade att det ofta syntes kvinnor i media av olika anledningar, men att de sällan var

fokuserade på kvinnors rättigheter eller kvinnors kamp för ökad jämställdhet. De är eninga om

att de önskade att kvinnors rättigheter borde uppmärksammas mer i media och att det skulle

kunna göra att jämställdhetsfrågan blev mer uppmärksammad. Dock tror de inte att det finns en

möjlighet att feminism skulle kunna bli lika uppmärksammat i media i Uganda, som jag

berättade att det var i Sverige. De tror också att det är mycket svårt att ändra den sociala

strukturen som Uganda är uppbyggd på nu, just för att Uganda så länge har varit styrt på de

gamla afrikanska traditionerna och konservatism som gör att äldre människor generellt inte

accepterar “nymordeniteter” som att kvinnor ska få en större position i samhället och inte längre

vara hemma och göra hushållssysslor och ta hand om familjen. Det är svårt att förändra ett

samhälle som har varit på ett visst sätt under en väldigt lång tid, till något helt annat. 9

Andra problem som tjejerna ansåg var att våld mot kvinnor i hemmet var vanligt, dock var deras

uppfattning att väldigt många kvinnor inte vågade anmäla sina män till polisen. Både för att det

inte alltid togs på allvar, med motiveringen att kvinnor bör respektera sina män, men också att

många kvinnor inte har något annat val än att stanna med sina män. De är beroende av deras

försörjning, deras hus och har inga andra valmöjligheter till ett skapa sig ett nytt liv. De menar

också att det är svårt för många kvinnor att få jobb, eftersom de flesta arbetsgivare är män och

8 Brandy, Karen, Serena. Bilaga 2. 9 Ibid

11

vissa av dessa utnyttjar kvinnorna, sexuellt eller på andra sätt, som villkor för att de ska få en

anställning. 10

Trots dessa problem som tjejerna har upplevt i Uganda, så medger de att det har blivit mycket

bättre än vad det har varit innan. Anledningen till detta anger de som att kvinnor idag är mycket

mer representerade i parlamentet än vad de har varit innan, vilket har gjort att förutsättningarna

för kvinnor i samhället ändå har ökat, trots de problem som fortfarande finns. 11

Några andra tjejer som jag intervjuade om samma saker hette Jonah och Catherine. Båda dem var

eniga om att Uganda inte var jämställdt, men att det har blivit mycket bättre. Deras svar skiljer

sig inte mycket från tjejerna i ovanstående intervju, men de berättade lite olika saker. Jonah och

Catherine ansåg båda att det var de gamla afrikanska traditionerna som stod i vägen för att en

jämställdhetsutveckling skulle kunna ske. Dessa tjejer hade inte heller hört om feminism och vad

det innebar, men båda höll med om att det lät som något bra som det borde fokuseras mer på i

Uganda. De har dock noterat och hört att det skett många förbättringar i många länder i Afrika

gällande kvinnors rättigheter och att det fanns en växande rörelse för det, även om de inte hade

hört benämningen “feminism”. Tjejerna nämnde också att det var socialt accepterat för kvinnor

att vilja ha mer rättigheter och att man kämpade för det, men det var inte i alla fall som det togs

på allvar. De hörde inte speciellt mycket om kampen för kvinnor i media, speciellt inte i

tidningar. Dock sa de att de hade sett en del kampanjer på tv som på olika sätt arbetade för

kvinnors rättigheter, bland annat om att alla yngre tjejer på landsbygden skulle få tillgång till att

gå i skolan. Detta är även det första steget som tjejerna skulle ta ifall de fick chansen till att

förändra någonting ­ se till så att alla tjejer får en rätten till utbildning. Detta anser de enklast

sker ifall skolan blir gratis i Uganda. Skulle detta bli aktuellt, tror de att Uganda har en god chans

att kunna bli jämställdt i framtiden. 12

10 Brandy, Karen, Serena. Bilaga 2. 11 Ibid 12 Jonah, Catherine. Bilaga 2.

12

I samma intervju berättar även Jonah och Catherine att det har blivit mycket mer jämställdt än

vad det tidigare har varit. Bland annat så är det fler kvinnor idag som arbetar med yrken som

tidigare har varit helt mansdominerande, exempelvis ingenjör, taxichaufför, politiker och doktor.

Att kvinnor nu tar en större plats på arbetsmarknaden tycker de båda är ett tydligt exempel på att

jämställdheten har ökat. Något de också ser mycket positivt på är att löner mellan män och

kvinnor som utför samma typ av arbete är jämlika, män har alltså generellt sätt inte högre löner

än vad kvinnor har. Det är dock svårare för en kvinna att komma upp i samma position som en

man i arbetslivet, men lyckas hon med det görs inga löneskillnader. De kvinnor som lyckas bäst i

arbetslivet är de som har fått chansen till utbildning, kommer från en rik familj, har bra kontakter

eller bra rekommendationer. Det är dessutom alltid kvinnan som är föräldraledig och ett liknande

system som vi har i Sverige med pappaledighet, existerar inte. 13

Dessa frågor diskuterade jag även med en tjej som heter Reah. Hon håller med ovanstående

intervjuer på många plan, även om hon precis som de andra har sitt perspektiv. Hon skulle inte

heller säga att Uganda är jämställdt, även om hon håller med om att det har blivit en förbättring

på olika sätt, i och med att de gamla afrikanska traditionerna där män hade all huvudsaklig makt,

inte längre existerar på samma vis. Anledningen till att en förbättring har sketts anser även hon

vara att tjejer har fått större chans till utbildning, även om detta fortfarande är den största

bromsklossen, samt att kvinnor har fått en ökad roll på arbetsmarknaden. Detta har också lett till

att kvinnor föder färre barn på grund av en karriärsdrift, vilket har förbättrat förutsättningarna för

många familjer som inte har det lika bra ekonomiskt ställt, som sedan gör att de potentiella

döttrarna i familjen får en chans att gå i skolan och mamman får en större chans till en karriär. 14

Enligt Reah finns det en social skillnad på hur jämställdheten i Uganda visas. Samtidigt som

Uganda har blivit mer politiskt jämställdt, genom att exempelvis ha en kvinnlig representant från

varje region i parlamentet, så ser fortfarande familjestrukturen likadan ut. Familjer och släkter är

fortfarande styrda med ett patriarkalt system där mannen i familjen har den huvudsakliga makten

och bör behandlas med respekt. Ett stort problem enligt henne är också att det är mycket svårt för

13 Jonah, Catherine. Bilaga 2. 14 Reah. Bilaga 2.

13

en kvinna att ta ut en skilsmässa från sin man. Det anses i många fall inte vara socialt accepterat

för en kvinna att skilja sig från sina män och många är inte kapabla att göra detta på grund av

deras ekonomi. Ett annat problem är att om en man dör så har mannens familj rätt till mannens

tillgångar och ingenting ärvs till frun eller barnen, samt att vid skilsmässa har männen formellt

sätt rätt till vårdnad om barnen i de flesta lägen, vilket gör att många kvinnor avstår från att skilja

sig på grund av att de inte vill förlora sina barn. Synen på våld mot kvinnor i hemmet har

förbättrats stort jämfört med hur det var tidigare, men det är fortfarande vanligt och mörkertalet

är mycket stort. Reah säger att hon ser mycket av våld mot kvinnor i media och att de män som

blir dömda får mycket hårda straff i form av fängelsestraff i upp mot 15 år. 15

Reah berättar också att det finns en viss skillnad mellan hur enkelt det är att som kvinna bli

framgångsrik beroende på om man bor i städer eller på landsbygden. Att en människa bor i

städer i Uganda, menar hon, behöver inte automatiskt betyda att man har det bättre ställt

ekonomiskt, men det ger ändå en fördel på arbetsmarknaden och fler tjejer går i skolor i städerna

än på landsbygden. På landsbygden är det vanligt att kvinnor får vara hemma och ta hand om

jordbruket och därmed inte får chansen att få en karriär. Detta är någonting som hon vill förändra

ifall hon fick chansen, och göra det mer jämlikt även bland kvinnor. 16

En annan kvinna vid namn Sheillah, som jag också intervjuade, bodde ute på landsbygden på ett

ställe som kallas Lake Mburo. Jag frågade henne ifall hon upplevde att det var någon skillnad

mellan landsbygd och stad och kvinnors karriärsmöjligheter och hon höll med om att det fanns

en skillnad som en konsekvens av att tjejer inte får samma tillgång till skola på landsbygden.

Hon var dock i övrigt nöjd med jämställdheten i Uganda och ansåg att situationen för kvinnor

hade ökat såpass mycket att hon nu inte såg någonting som hon vill ändra. Idag ses kvinnor som

egna individer, kan ta egna beslut och är representerade i parlamentet, vilket enligt henne tyder

på att Uganda är jämställdt. Det finns dock en skillnad i vilka sysslor män och kvinnor har i

15 Reah. Bilaga 2. 16 Ibid

14

hemmet, männen är de som bygger, tar hand om korna och så vidare, medan kvinnor gör

hushållssysslor och tar hand om jordbruket. 17

6.2 Sexuell jämställdhet

Problemet med att många unga tjejer inte får tillgång till att gå i skolan ser Jonah och Catherine

som det största problemet. Detta leder till en rad olika problem, anser även dessa tjejer. De

diskuterar dels de problem som Brandy, Karen och Serena ansåg med bristen på utbildning, men

belyste även problemet med prostitution. När tjejer inte får chansen till utbildning och därmed

inte får en chans till att skapa en karriär, är i Uganda prostitution svaret för många kvinnor.

Prostitution är enligt Ugandas lagstiftning olagligt, men utövas av kvinnor på många platser i

landet. Framförallt huvudstaden Kampala är ett näste för prostitution, där kvinnor säljer sex för

att kunna överleva och försörja sig själva och sina eventuella barn. Även i slumområden är

prostitution ett stort problem, berättar tjejerna. Det kan också vara så att det är många unga

kvinnor som har fått chansen att gå på ett universitet, som sedan börjar sälja sex för att kunna

fortsätta ha råd med sina studier. 18

Detta skriver även Annitah Kabuye i den ugandiska nyhetstidningen Monday Times om. Hon

rapporterar om att andelen prostituerade kvinnor ökar på många universitet, främst de större som

Mekerere University, Kyambogo University och Kampala International University. Exempelvis

på Mekerere University är det sex tjejer som har bildat en grupp som heter “Sexual service

providers” som riktar sig till män på universitetet som vill köpa sexuellt umgänge, som ett sätt att

få ekonomin ihop till deras studier. Det finns dock ett stort problem med de unga kvinnornas

okunskap inom sex. Många av de kvinnor som frivilligt säljer sex är inte medvetna om de risker

som finns, både den höga risken för HIV och AIDS och andra sjukdomar, samt risk för graviditet

och hur de kan skydda sig. Uganda är det tionde mest AIDS­drabbade landet i världen och 19 20

cirka 40% av befolkningen var 2012 drabbade. Prostitution bidrar därför till en stor hälsorisk, 21

17 Sheillah. Bilaga 2. 18 Brandy, Karen, Serena. Bilaga 2. 19 Kabuye, Annitah, (2013). The many faces of prostitution in Uganda. Monday Times. 20 Globalis, (2013). Utbredning av HIV (15­49 år). 21 Hiv.se, (2015). HIV i världen.

15

eftersom många prostituerade säljer oskyddat sex på grund av att det är vanligt att män betalar

mer pengar för oskyddat sex utan kondom. Det är också vanligt att detta leder till att kvinnor

använder olika olagliga substanser och droger i samband med säljandet av sina sexuella tjänster.

22

Det är dock viktigt att betona skillnaden på prostitution och trafficking, där prostitution är

kvinnor som säljer sina kroppar, med eller utan en bordell eller hallick, och trafficking är kvinnor

som ofrivilligt blir sålda och tvingade att utföra sexuella tjänster mot deras vilja. Mörkertalet för

trafficking är i Uganda mycket stort, men Monday Times rapporterar om fall där kvinnor blir

lurade arbeten i exempelvis Malaysia eller Kuwait och sedan blir sexuellt utnyttjade. Även

inhemsk trafficking förekommer, vilket är något som den ugandiska regeringen försöker arbeta

mot. 23

Att lösa problemen med prostitution och trafficking är dock svårt. Polisen i Kampala, Kampala

Capital City Authority (KCCA), har försökt stoppa prostitutionen genom att göra olika

polisrajder på nattklubbar och liknande ställen där prostitution är vanligt, men de får inte

arrestera någon utan bevis vilket gör det svårt när många av kvinnorna formellt sätt är anställda

som servitriser eller liknande. Det kom upp ett lagförslag i parlamentet huruvida prostitution

skulle vara lagligt eller inte. Den politiker som kämpade emot mest var Mira Matembe, tidigare

minister för etik och integration i Uganda, vilket gjorde att lagförslaget aldrig fastställdes. 24

En annan aspekt på problemet med den sexuella ojämställdheten i Uganda fick jag också av

Jonah och Catherine. De diskuterade också problemen med en mycket bristande

sexualundervisning i skolan, vilket ledde till att många tjejer och killar inte får kunskap om hur

de kan skydda sig och de konsekvenser som sex kan leda till. Tjejerna menade också att eftersom

sex generellt sätt är sett som någonting förbjudet som ung på grund av de kristna värderingarna i

samhället, så blir det för många ungdomar något “spännande”. När dessa ungdomar då inte får

22 Kabuye, Annitah, (2013). The many faces of prostitution in Uganda. Monday Times. 23 Ibid 24 Ibid

16

den kunskapen de behöver, samt kanske går på en skola där sexuella umgängen är strängt

förbjudna, leder det till att de har sex under mycket osäkra förhållanden. De som drabbas mest av

detta är dock tjejerna, eftersom de är dem som alternativt behöver hoppa av skolan på grund av

en graviditet. Ett annat socialt problem är också att det är tjejer som får skulden vid en graviditet,

då det enligt ugandisk lag är förbjudet för en tjej att ha sex innan hon fyllt 18 och samma lag inte

innefattar killar. Bristen på preventivmedel gör att det sker mycket tonårsgraviditeter i Uganda,

men okunskapen om vad preventivmedel är och vad de kan göra är också ett av problemen.

Jonah och Catherine svarade båda två att de inte trodde att preventivmedel skulle lösa problemen

med tonårsgraviditeter, utan menade att ett avståndstagande från sex var enda sättet. Dock

poängterade de båda att bristen på mensskydd definitivt var ett problem som behövde ändras.

Tjejer som inte får tillgång till skydd måste stanna hemma under sin mens och missar därför

mycket välbehövlig undervisning ­ ibland så mycket att de tvingas hoppa av skolan. På senare 25

tid har dock en del projekt startats för att tjejer bland annat ska få tillgång till menskoppar och

därför slipper betala dyra pengar för andra engångsskydd, eller använda andra skydd som

tygbitar och liknande som i värsta fall kan ge dödliga infektioner i underlivet. 26

Det sista som Jonah och Catherine diskuterade var våldtäkter. De berättade att våldtäkt i Uganda

var väldigt vanligt, även om det var svårt att definiera en våltäkt med tanke på att det inte finns

någon lag som förbjuder våldtäkt inom äktenskap. Det är dock generellt sätt mycket höga straff

för de våldtäkter som får en dom i en domstol. I Uganda är inte våldtäkter mot män någonting

som det pratas om över huvud taget, när jag frågade tjejerna fick jag bara skratt till svar. 27

6.3 Politisk jämställdhet Uganda

Uganda är en republik, styrt av en president och ett parlament. Uganda är dessutom uppdelat i 62

stammar som bildar olika kungadömen. Dessa kungadömen är sedan uppdelade i olika klaner.

Familj och tillhörighet till sina klaner och stammar är en väldigt central och viktig del för varje

ugandier, samt är det viktigt att komma ihåg att Uganda har styrts på gamla afrikanska traditioner

25 Jonah, Catherine. Bilaga 2. 26 Kirkhoff, Emma, (2015). Mens kan vara dödlig i Uganda ­ menskopp kan rädda liv. 27Jonah, Catherine. Bilaga 2.

17

genom historien, vilket skiljer sig från vårt levnadssätt i väst. Stammarna och klanerna bidrar

mest till en sorts tillhörighet som en familj, än om en viss makt, men det finns sociala skillnader

mellan dessa som påverkar samhället. Varje stam har en representant i parlamentet. 28

Ugandas politik och lagstiftning innefattar att det inte ska få förekomma någon diskriminering

mellan könen och att kvinnor ska ha samma föresättningar som män. Enligt The Global Gender 29

Gap Report 2014 är 35% av representanterna i Ugandas parlament kvinnor och 65% män. 30

Problemet med jämställdheten i Uganda är alltså mer komplicerad än bara en omjämställd

politik, eftersom deras sociala patriarkala struktur är invävd i deras kultur. Ugandas kungadömen

är styrda av respektive kungar och drottningens uppgift är endast att finnas till som hjälp för

kungen. Likadant fungerar det även i stammarna och klanerna, där ledaren eller överhuvudet i

nästan alla fall är män. Idag har inte alla klaner en specifik klanledare som de hade förr, idag har

vissa endast en bystyrelse, men övervägande delen av de representativa är fortfarande män,

precis som det tidigare varit. Uganda har genom detta skapat en lång kultur med traditioner av att

ha mannen i centrum. Dock ska Uganda genom lag ha minst en kvinna från varje distrikt i landet

som finns representativ i parlamentet och, vilket gör Uganda till mer jämställt än exempelvis sina

grannländer Kenya och Rwanda. Detta gäller dock endast på nationell nivå i parlamentet,

kvinnors politiska ställning är mycket lägre på lokal nivå. 31

Ugandas jämställdhetsutveckling har gått mycket långsamt, vilket har bidragit till att Uganda

idag är såpass långt efter i utvecklingen än många andra länder i världen. Enligt en av rektorerna

på en av de skolorna som vi besökte under vårt besök i Uganda, Yunia, skiljer situationen för

kvinnor sig beroende på var i Uganda de lever. I främst norra Uganda är situationen för kvinnor

något sämre än övriga landet. Där har kvinnor en mycket låg politisk ställning och kvinnors

förslag eller överklaganden värderas inte lika högt som männens. Detta är, enligt henne, baserat

på gamla traditioner av mannens höga ställning, samt brist på en vilja att göra politiken mer

jämställd. Dock har en förändring i politiken skett under de senare åren och den nuvarande

28 Muntlig källa Uganda 29 NE, (2015). Uganda ­ sociala förhållanden. 30 World Economic Forum, (2014). The Global Gender Gap Report 2014. 31 Muntlig källa Uganda

18

regimen har börjat arbeta för en generell förbättring för kvinnors rättigheter i hela landet. Ett av

framstegen som har gjorts är bland annat att kvinnor idag är tillåtna att sitta i bystyrelsen, även

om detta ännu inte är så vanligt. Ett exempel på detta är i staden Luwero, där ett antal kvinnor

som är med i bystyrelsen själva har startat en ananasodling för att kunna stärka och skaffa sig en

egen ekonomi. Yunia beskriver att det förhållandevis är svårt för kvinnor att få en politisk högre

ställning på landsbygden på grund av den stora bristen på utbildning för kvinnor. 32

Yunia berättar också att hon tror att anledningen till att det är färre kvinnor som engagerar sig

politiskt, inte bara i själva parlamentet, utan även i i organisationer och bystyrelser, beror på att

många kvinnor inte har utbildningen eller de kunskaper som krävs för att kunna ta de politiska

beslut som behövs. Många kvinnor ägs av sina män och det, menar Yunia, betyder att de inte får

ta hand om ekonomin, äga mark, ärva någonting, samt arbeta utanför hemmet. Detta leder till att

de inte får någon kunskap om samhället och om de dessutom inte har fått chansen att gå i skolan

och få en utbildning som barn, är det svårt för dessa kvinnor att komma ut i samhället och få en

karriär eller engagera sig politiskt. Det blir också svårt för dessa kvinnor att kunna komma

utanför hemmet ifall deras män inte vill de, eftersom de blir fullkomligt beroende av deras män. 33

Jag frågade även Jonah och Catherine om den politiska jämställdheten och fick liknande svar

som Yunia berättade om. Tjejerna berättade om att enligt deras uppfattning så var politiken i

Uganda inte speciellt jämställd. De upplevde inte att det var speciellt många kvinnor

representerade i politiken eller att jämställdheten var en viktig fråga som togs upp i parlamentet.

De är medvetna om att den politiska feminismen har ökat i Afrika, men det har tyvärr inte tagits

upp lika mycket, eller lika seriöst, i den ugandiska politiken på det sättet som tjejerna önskar att

det hade gjort. De menar också att det är svårt för en vanlig kvinna att få en högre position i

samhället, det är lättare om man har en finare titel eller kommer från en högre uppsatt familj och

genom det ärver en högposition. Dock har kvinnor i alla fall en mindre position jämfört med en

man, tjejerna kan inte komma på ett undantag eller en situation där kvinnor i Uganda har en

större position än en man. Dock säger de båda att det är socialt accepterat i de flesta fall att som

32 Yunia 33 Ibid

19

kvinna kämpa för sina rättigheter, men det är inte speciellt vanligt att en vanlig kvinna utan

någon speciell titel eller position i samhället tas på allvar. Det är lättare för en kvinna som redan

är politiskt involverad att stå upp för sina och andra kvinnors rättigheter, eller om man kommer

från en högre uppsatt familj. Tjejernas uppfattning är dessutom att det är hur mycket inflytande

man har som kvinna som avgör hur framgångsrik hon är. 34

Precis som Yunia berättade, är kvinnor forfarande än idag diskriminerade på grund av gamla

afrikanska traditioner, där männen har den högsta positionen i deras hierarkiska samhälle. Detta

gör att män överlag blir tilldelade högre positioner, vilket i sin tur leder till att det är svårt för en

förändring att ske. 35

De andra tjejerna som jag intervjuade gav liknande svar. De alla höll med om att kvinnor idag är

mycket mer representerade i politiken och i parlamentet, men att det är svårt även för dessa

politiker att få igenom fler rättigheter för kvinnor. Reah säger att om hon var president så skulle

hon se till att varje region i Uganda hade minst två kvinnliga representanter i parlamentet, även

de mycket små byarna. Hon vill göra omständigheterna och möjlighetetna för kvinnor på

landsbygden och i mindre byar bättre än vad de är idag. 36

6.4 Organisationer och politiker

Trots att feministiska rörelser inte existerar i Uganda med benämningen feminism, finns det en

rad olika organisationer och politiker som kämpar för kvinnliga rättigheter och jämställdhet. En

av de största organisationerna i Uganda är Uganda Women’s Network (UWONET), deras

framtidsvision är ett ugandiskt samhälle utan någon form av könsdiskriminering. De försöker

bygga nätverk, ge information, hjälpa kvinnor att få en starkare position i samhället, samt visa på

de förmåner som ett jämställdt samhälle skulle kunna leda till. UWONET sätter kvinnornas

välmående i fokus och de tror att det viktigaste steget att ta för ett mer jämställdt samhälle är att

belysa kvinnors situation, eftersom kvinnor drabbas mer än män av den sociala strukturen i

34 Jonah, Catherine. Bilaga 2. 35 Ibid 36 Nabakoga Reah. Bilaga 2.

20

samhället. De försöker också hjälpa kvinnor som har drabbats av våld i hemmet och har haft en

lång kamp för att få igenom en lag mot att våld i hemmet ska bli olagligt. Andra saker de arbetar

med är att finnas som stöd och hjälp för kvinnor vid skilsmässor och andra ohälsosamma

äktenskap. 37

En annan organisation som arbetar med liknande frågor är FIDA Uganda, The Uganda

Association of Women Lawyers. Den bildades 1974 av en grupp kvinnliga advokater och deras

mål är tydligt ­ att främja mänskliga och kvinnliga rättigheter med juridik som ett redskap för att

nå social rättvisa. Deras arbete sträcker sig från att hjälpa kvinnor med skilsmässor, öka 38

kvinnors position i samhället, öka kvinnors ekonomiska, sociala och sexuella rättigheter, samt

försöka minska spridningen av HIV och AIDS. De har en nolltolerans mot diskriminering i 39

samhället, vilket också betyder att de är ett starkt motstånd mot den lag som Uganda har mot

homosexuella. De anser att denna lag, även om den är riktad mot homosexuella, endast

motarbetar kampen mot all form av jämställdhet och jämlikhet i samhället, eftersom den

förtrycker en redan marginaliserad grupp. FIDA arbetar genom att ge kvinnor rätt till advokater,

samt ekonomiskt stöd. 40

Uganda Women’s Entreprenuers Association Limited, UWEAL, är också en organisation som

arbetar för att kvinnor ska få en högre position i samhället. De arbetar för att främja kvinnors

entrenepenörsskap och anser att om kvinnor får en ökad chans att tjäna egna pengar, kommer

Ugandas ekonomi automatiskt öka. De arbetar genom att exempelvis organisera olika

stödgrupper där kvinnor med ett intresse för entrepenörsskap kan träffas och utbyta erfarenheter

och råd med mera. De har också startat olika program, exempelvis ett kallat “The Mentoring 41

Program”, som går ut på att kvinnor som vill få hjälp med att starta egna företag kan få en

mentor i form av en kvinna som på olika sätt lyckats i arbetslivet. Alla ovanstående 42

37 Uganda Women’s Network, (2015). About. 38 FIDA Uganda, (2015). Mission. 39 FIDA Uganda, (2015). Objectives. 40 FIDA Uganda, (2015). Opportunities. 41 Uganda Women’s Entreprenuers Association Limited, (2015). Who we are. 42 Uganda Women’s Entreprenuers Association Limited, (2015). The mentoring program.

21

organisationer är också sammankopplade med FEMNET, The African Women’s Development

and Communication Network, som är en gränsöverskridande feministisk organisation i en stor

del av Afrika. Det är som de andra en icke­statlig organisation som arbetar för att främja

kvinnors rättigheter genom utbildning, kommunikation och nätverk. 43

Den första kvinnan som blev invald i parlamentet som talare var Rebecca Kadaga. Hon blev

invald år 2011 och är förutom det även representant för Kamuli District Women's Constituency,

som är en valkrets för kvinnor. Hon arbetar aktivt för att främja kvinnors rättigheter i landet 44

och har bland annat gjort flera uttalanden för att stoppa våldtäkt mot kvinnor. En av ministerna i

parlamentet, Ronald Kibuule, gjorde ett uttalande 2013 där han ansåg att en kvinnas klädsel

skulle tas i åtanke vid en rättegång för våldtäkt ­ hade kvinnan lite kläder på sig under tillfället

skulle förgriparen gå fri och kvinnan skulle istället gripas för provocerande och dåligt

uppförande. Kadaga gjorde ett eget uttalande efter detta där hon krävde att han skulle förklara

och ursäkta sig själv, med förklaringen att han endast uppmuntrade våldtäkt vilket hon ansåg är

högst opassande för en politiker i parlamentet. När detta uttalande gjordes av Kadaga, möttes hon

av förlöjligande från majoriteten av sina manliga kollegor. Hon har även kämpat med att få 45

Ugandas officiella statsbudget att inkludera kvinnor och få igenom en process där mer pengar

gick till att främja jämställdhet. Även om Kadaga aktivt arbetar för kvinnors rättigheter, så var 46

hon även med och röstade igenom deras lag mot homosexuella, med motiveringen att om det är

det som folket vill, så är det så det ska vara. 47

Miria Matembe är en annan kvinna som har blivit mycket uppmärksamad för sin kamp för

kvinnors rättigheter i samhället och korruption. Hon arbetade i det ugandiska parlamentet som

etik och integrationsminister från 1998 till 2013 och arbetar nu som politiker i Pan­African

Parliament där hon representerar Uganda. Hon blev politiker för att hon ville kämpa för kvinnors

rättigheter och grundade bland annat organisationen Action for Development, ACFODE, som är

43 FEMNET, (2015). About. 44 Wikipedia, (2015). Rebecca Kadaga. 45 Imaka, Isaac, (2015). Kadaga summons Kibuule over rape comments. 46 Parliament of the republic of Uganda, (2015). Kadaga recognised for gender equality fight. 47 Wikipedia, (2015), Rebecca Kadaga.

22

en av de ledande organisationerna inom kampen för kvinnliga rättigheter. Den uppkom efter 48

United Nations the Third World Conference on Women 1985, där en grupp kvinnor ansåg att ett

nytt forum behövde startas för en ökad chans till förändring. Deras huvudfrågor är bland annat

att öka kvinnors inblandning i politiken, skydda kvinnor mot diskriminering och olika typer av

våld, samt ett mål om att uppnå ett samhälle med total jämställdhet mellan män och kvinnor,

både socialt och ekonomiskt. De har även samarbetat med Europeiska Unionen. Miria 49

Matembe anser att tjejers brist på chans till utbildningen är den största bromsklossen för att

kvinnors situation i Uganda ska kunna förbättras. Hon säger själv att hennes intresse och

engagemang beror på hennes egna erfarenheter av diskriminering som tjej i samhället och att hon

växte upp med att känna sig orättvist behandlad endast för sitt kvinnliga kön. Hon växte upp med

en önskan att bli advokat och vägrade acceptera att hon blev sedd som mer inkompentent för att

hon var kvinna. Hon är dock noga med att betona att det inte är män hon ogillar eller kritiserar,

utan den manliga mentaliteten som ovanstående kön och patriarkatet. Det som hon själv säger att

hon är mest stolt över efter sina 15 år i parlamentet är att hon, tillsammans med sina kollegor, har

gjort kvinnors röster hörda på ett sätt som de aldrig varit innan, att det nu finns en lag mot att

kvinnor inte ska få diskrimineras på grund av sitt kön. Hon var också med och etablerade “The

Ugandan Women Finance and Credit Trust” som gjorde det möjligt för kvinnor att ta egna lån.

Hon tror att det är fem huvudorsaker som bidrar till att kvinnor fortfarande har en lägre position

i det ugandiska samhället, och i övriga världen. Det första är på grund av äldre traditioner som är

svåra att förändra. Det andra är ignorans och en ovilja till att förändra något. Den tredje är att

många kvinnor inte får chansen att få veta vilka rättigheter de har eller någonstans där de kan

vända sig och få hjälp, gällande exempelvis juridiska rättigheter. Den fjärde orsaken är fattigdom

och den sista orsaken är på grund av religiösa värden och traditioner. Hennes uppfattning är att

religion ofta misstolkas ­ att framförallt män väljer att använda delar av bibeln som ett försvar till

varför kvinnor bör ha en lägre status. Matembe har också vunnit priser för sitt engagemang och 50

goda förebild för andra kvinnor. Dock är hon, precis som Rebecca Kadaga, positiv till förbudet 51

48 Wikipedia, (2015), Miria Matembe. 49 Action for development, (2015). Background information. 50 Yesufu, Kemi, (2012). Dr Miria Matembe: Voice of voiceless african women. 51 Wikipedia, (2015). Miria Matembe.

23

mot homosexuella. Hon gjorde ett uttalande där hon föreslog att man skulle förflytta alla

homosexuella till en ö i Viktoriasjön. 52

En till kvinna som har gjort mycket för jämställdheten i Uganda är Joyce Mpanga. Hon började

arbeta som politiker i parlamentet under 1960­talet och har sedan dess arbetat med kvinnliga

rättigheter. Strax efter hon började arbeta som politiker blev hon även den första kvinnan

någonsin i Uganda att få en masterexamen i något ämne. För att föra kampen om kvinnliga 53

rättigheter framåt var hon bland annat med och stiftade att den internationella kvinnodagen

skulle firas även i Uganda för första gången 1985, hon var med och ändrade lagstiftningen så att

medborgarskap i landet kunde ärvas av mamman och inte endast pappan, och sett till så att

kvinnor har fått en större plats i den ugandiska politiken, genom att belysa kvinnors situation och

lyfta kvinnors röster. Hon har också varit ett ansikte utåt för kvinnliga rättigheter och har 54

representerat Uganda i flera internationella forum, samt föreläst utomlands i exempelvis USA. 55

7. Analys Yvonne Hirdmans genusteori är komprimerat för ett västerländskt samhälle, men trots detta kan

hennes genussystem även appliceras på det ugandiska samhället, och till viss del förklara den

ojämställdheten som finns. Hirdmans genusteori bygger på att det finns en dikotomi mellan

kvinnor och män och att män är en normalitet i samhället, samt har den huvudsakliga makten.

Detta ser man tydligt av den informationen som jag har fått av tjejerna som jag intervjuade,

männen har den huvudsakliga makten och kvinnorna hamnar i de flesta fall i skymundan, utanför

samhället. I det ugandiska samhället så finns det en stark hierarki, både i ekonomiska, politiska

och sociala situationer. Även om kvinnor har börjat få en högre position i samhället, så är det

fortfarande en lång väg kvar tills de har samma förutsättningar och status som män.

52 Rice, Andrew, (2009). The teeth may smile but the heart does not forget. 53 Columbus state university, (2007). African Women’s Advocate to Speak at CSU. 54 Magoba, Brian, (2012). Joyce Mpanga: A quiet champion for women’s rights. 55 Columbus state university, (2007). African Women’s Advocate to Speak at CSU.

24

Det ugandiska samhället, som har en lång tradition av afrikanska traditioner som är uppbyggda

på ett patriarkat, gör att deras samhälle fortfarande är starkt influerad av mannen som norm och

överhuvud ­ precis som det genussystem som Hirdman benämner. Det finns olika könsroller och

könsnormer som befolkningen lever efter. Medan männen ofta gör karriär, så förväntas

kvinnorna vara hemma och ta hand om hushållet och jordbruket. Dessa könsnormer är ännu mer

tydliga i det ugandiska samhället, där dikotomin mellan kvinnor och män på många ställen är

såpass stark att könen inte blandas. I det västerländska samhället, som Hirdmans genussystem

egentligen är baserat på, kan könsrollerna vara mer difusa, eftersom kvinnor ändå är

inkluderande i samhället och yrkeslivet, och handla mer om en osynlig könsnorm ­ medan i

Uganda så är könsrollerna såpass starka att kvinnor, främst på landsbygden, inte ens är

inkluderade i samhället. Detta är inte helt lätt att förändra, eftersom Uganda inte har genomgått

en demokratisering och teknikutveckling på det sättet som det västerländska samhället har gjort.

Uganda är fortfarande ett jordbruksberoende land där en stor del av befolkningen lever i

fattigdom, varav en stor procent av de som lever i fattigdom är kvinnor. Hirdman medgav att det

tekniksamhälle som västvärlden har bekommit, har hjälpt jämställdhetsutvecklingen, vilket

försvårar utvecklingen för länder som inte hur industrialiserats på samma sätt, likt Uganda.

8. Diskussion Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur situationen med jämställdhet och feminism ser

ut i Uganda, genom att intervjua olika tjejer runt min egen ålder och få deras uppfattningar. Från

början var syftet med mitt arbete att endast undersöka den feministiska rörelsen i Uganda, men

märkte snabbt att det inte skulle vara genomförbart, eftersom ingen av de tjejer som jag

intervjuade visste någonting om vad feminism var. Majoriteten av de som intervjuades verkade

dock mycket insatta i frågan om kvinnliga rättigheter och var mycket positiva till feminism när

jag berättade vad det innebar. Jag blev positivt överraskad över deras engagemang, men negativt

överraskad över att de aldrig hade hört talas om den feministiska rörelsen. Därför fick jag ändra

om en del i mitt syfte och de frågor som jag hade tänkt fråga, som tidigare var mer inriktade på

just den feministiska rörelsen. De resultat som är skrivet i arbetet är nästan uteslutande baserade

på de intervjuer som gjordes i Uganda, vilket självklart har påverkat det slutgiltiga resultatet.

25

Hade jag intervjuat andra kvinnor, hade arbetet kanske fått ett annat resultat. Anledningen till att

inte fler personer intervjuades är på grund av bristande möjligheter och tidsbrist under resan till

Uganda. Detta ämne är stort och det fanns inte möjlighet för mig att fokusera på allting gällande

jämställdhet och kvinnors situation i Uganda under resans gång och fick välja att fokusera på de

saker som de tjejer som intervjuades kunde svara på. Därför finns det stor möjlighet för fortsatt

undersökning och forskning.

De resultat som kom fram gällande jämställdhet och kvinnors situation i Uganda från

intervjuerna valde jag att dela in i fyra kategorier; social jämställdhet, sexuell jämställdhet,

politisk jämställdhet och organisationer och politiker. Redan innan hade jag en aning om vilka

resultat som jag skulle kunna tänkas få fram, de saker som jag tidigare hört om jämställdheten i

Afrika i allmänhet har inte varit positivt. Dock fick jag veta mycket som jag tidigare inte hade

någon aning om och som jag tror är svårt att få reda på om man inte är där på plats och pratar

med människor som lever där.

Gällande den sociala jämställdheten som jag undersökte, så var egentligen inte det något av

tjejerna berättade om speciellt överraskande. Innan jag åkte till Uganda så visste jag dock inte

hur den sociala strukturen såg ut och det är denna sociala struktur, grundat på gamla afrikanska

traditioner, som jag tror är anledningen till varför Uganda idag är såpass ojämställdt. Att Uganda

fortfarande är styrt som ett feodalt samhälle, gör det svårt för en förändring att ske. Jag tror

precis som Yvonne Hirdman menar, att den västerländska industrialiseringen och

demokratiseringen har lett till en ökad jämställdhet, eftersom att kvinnor i vårt samhälle mer eller

mindre har lika stor plats i samhället som män, även om vi inte heller lever i ett totalt jämställdt

samhälle. Vi har gått igenom en feministisk revolution på ett sätt som Uganda, och Afrika i

allmänhet, inte har gjort. Det är svårt för kvinnor i Uganda att ta plats och bli en del av samhället,

när samhället inte tillåter det.

Jag anser att det största problemet som Uganda behöver förändra för att nå jämställdhet, är att

många tjejer idag inte får chansen till en utbildning. Detta är skapat av dessa sociala strukter

26

som anser att kvinnan bör stanna hemma och ta hand om hemmet och jordbruket, istället för att

arbeta och göra en karriär. En lösning till detta är, precis som Catherine och Jonah pratar om, att

göra utbildningen i Uganda gratis. Då skulle alla få chansen till en utbildning och det skulle

minska segregationen mellan män och kvinnor som idag existerar. Dock förstod jag från de

intervjuer som gjordes att tjejers brist på utbildning inte bara är en ekonomisk fråga. Uganda är

ett land som lider av en omfattande fattigdom i stora delar av landet, vilket i sin tur leder till

problem med resurser. Exempelvis när tjejer kommer upp i pubertal ålder och får sin mens, får

många hoppa av sin utbildning för att de måste vara hemma på grund av brist på mensskydd.

Detta är mer underliggande problem som vi i västvärlden kanske inte reflekterar över, men är en

vardag för kvinnor och tjejer som bor i fattigare länder som Uganda. Det är dock ett steg i rätt

riktning att det finns projekt från västvärlden som försöker lösa detta problem med mensskydd,

som ändå är ett problem som inte nödvändigtvis behöver vara ett problem.

Att tjejer och kvinnor inte får chansen till en utbildning och att gå i skolan bildar en ond cirkel.

När de inte får den kunskap som de behöver, blir det ännu svårare än vad det redan är för dem att

komma in i arbetslivet och göra karriär. Att det sedan är svårt för en kvinna att komma ut i

arbetslivet och göra karriär på grund av att kvinnor värderas mindre i det ugandiska samhället än

en man, på grund av de äldre afrikanska traditionerna, är en annan faktor som inte gör det

enklare för en kvinna att få en högre position. Detta gör det också svårt för strukturerna att

ändras, eftersom det ofta är män som har högre positioner och då också fortsätter ge andra män

höga positioner. Detta bildar problem både socialt, politiskt och ekonomiskt, eftersom kvinnor

faller under gruppen män och inte får samma möjligheter i samhället. Det är svårt för en kvinna

att bli självständig och många blir därför beroende av deras män. Här kommer också de problem

som Reah diskuterade, att det blir svårt för en kvinna att leva självständigt utan en man. Detta

bidrar också till att det är svårt för strukturerna att ändras, att många kvinnor får det svårt att

klara sig på egen hand utan sin man, kanske på grund av brist på utbildning, svårt att få ett arbete

och att skilsmässor inte är socialt accepterat i Uganda. Detta kan sedan leda vidare till

prostitution, precis som Jonah berättade. Att när kvinnor inte får en chans till en inkomst så ser

många ingen annan utväg än att sälja sig själva, vilket också skapar ett samhällsproblem

27

eftersom det öppnar en marknad för ofrivillig prostitution och trafficking. Det finns alltså en hel

del problem som gör det problematiskt för Uganda att bli jämställdt och det mesta verkar kretsa

kring de gamla traditionerna och den konservatism som samhället styrs på, samt brist på

ekonomiska förutsättningar.

Trots dessa problem som alla tjejerna pratade om på olika sätt, så höll alla med om att det hade

blivit bättre. Mycket som de menade handlade dock om att kvinnor idag är mer representerade i

parlamentet och syns mer i samhället, de verkade inte tänka speciellt mycket på den sociala

jämställdheten, att män värderas högre. Jag tolkar det som att det är svårt för dem att upptäcka

dessa strukturer eftersom att Uganda så länge har styrts på detta. När jag pratade med Sheillah,

som bodde i Lake Mburo på landsbygden, så verkade hon inte reflektera över dessa strukturer

alls ­ kanske för att de inte syns lika tydligt där. Hon pratade om att på landsbygden så hade män

och kvinnor visserligen olika sysslor, men det var inget som någon la någon vidare vikt vid. Det

kanske inte syns lika tydligt på landsbygden, där det mesta kretsar kring jordbruket, än vad det

gör i städerna där vardagen mer handlar om att göra karriär och skillnaderna mellan kvinna och

man blir tydligare.

Jag blev också mycket positivt överraskad när jag märkte att kvinnor och män, som utför samma

typ av arbete, också har lika mycket i lön. Andra saker som också var positivt överraskande var

det antal organisationer som jag hittade, både med hjälp av de tjejer jag intervjuade och internet,

som kämpar för jämställdhet i Uganda. Det visar att Uganda är på väg åt rätt håll och att dessa

organisationer definitivt behövs. Dock berättade tjejerna att de inte tyckte att kampen om

kvinnliga rättigheter var tillräckligt uppmärksammad i Uganda och att det också bidrar till att det

är problematiskt för situationen att ändras. De menade bland annat att det inte är speciellt

uppmärksammat i media, vilket jag tror att det vore bra ifall det var, jag kan bara jämföra med

hur pass mediauppmärksammat feminism är här i Sverige och vilket stort uppsving som det har

fått. Uppfattningen som jag fick från tjejerna var att det var accepterat att kämpa för kvinnliga

rättigheter, men att det inte alltid togs på allvar. Problematiken med att förändra ett samhälle som

är uppbyggt på ett starkt patriarkat återkommer hela tiden, i alla olika aspekter på hur

28

jämställdheten ser ut i Uganda som jag fick av tjejerna. Jag tror att det är svårt för Uganda att bli

jämställdt, så länge inte samhället och den sociala strukturen förändras.

29

9. Källförtecking

Muntliga källor:

Jonah

Sheillah

Serena

Karen

Reah

Catherine

Edvaine

Brandy

Yunia

Digitala källor:

Action for Development, (2015). http://acfode.org/?page_id=844 (Hämtad 2015­03­20)

Columbus state university, (2007). African Women’s advocate to speak at CSU.

http://news.columbusstate.edu/tag/joyce/ (Hämtad 2015­03­22)

FEMNET, (2015). About. https://femnet.wordpress.com/about/. (Hämtad 2015­03­18)

FIDA Uganda, (2015). Mission. http://www.fidauganda.org/mission.php. (Hämtad 2015­03­18)

FIDA Uganda, (2015). Objectives. http://www.fidauganda.org/objectives.php. (Hämtad

2015­03­18)

FIDA Uganda, (2015). Opportunities.

http://www.fidauganda.org/opportunities.php?page=homo.php. (Hämtad 2015­03­18)

30

Globalis, (2013). Utbredning av HIV (15­49 år). http://www.globalis.se/Statistik/HIV­15­49­aar

(Hämtad 2015­03­06)

Gunnarsson, Agneta, (2011) Jämställdhet minskar fattigdom.

http://www.weeffect.se/wp­content/uploads/2013/02/Jamstalldhet­minskar­fattigdom.pdf

(Hämtad 2015­03­15)

Hirdman, Yvonne, Genussystemet ­ reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303 (Hämtad 2015­03­23)

Hiv.se, (2015). Hiv i världen. http://hiv.se/om­hiv/hiv­i­varlden/ (Hämtad 2015­03­06)

Imaka, Isaac, (2013). Kadaga summons Kibuule over rape comments.

http://www.monitor.co.ug/News/National/Kadaga­summons­Kibuule­over­rape­comments/­/688

334/2005630/­/2rckafz/­/index.html (Hämtad 2015­03­19)

Kabuye, Annitah, (2013). The many faces of prostitution in Uganda.

http://www.mondaytimes.co.ug/details.php?option=acat&a=1310#.VPmCArCG­Hq (Hämtad

2015­03­06)

Kirkhoff, Emma, (2015). Mens kan vara dödlig i Uganda­ menskopp kan rädda liv.

http://www.metro.se/nyheter/mens­kan­vara­dodlig­i­uganda­menskopp­kan­radda­liv/EVHocg!

QNqlXnhrU21y6/ (Hämtad 2015­03­12)

Magoba, Brian, (2012). Joyce Mpanga: A quiet champion for women’s rights.

http://www.monitor.co.ug/Magazines/Full­Woman/Joyce­Mpanga­­A­quiet­champion­for­wome

n­s­rights/­/689842/1531966/­/imauv4/­/index.html (Hämtad 2015­03­22)

31

NE, (2014). Uganda ­ sociala förhållanden.

http://www.ne.se/uganda/sociala­f%C3%B6rh%C3%A5llanden (Hämtad 2014­12­05)

Parliament of the republic of Uganda, (2015). Kadaga Recognised for Gender Equality Fight.

http://www.parliament.go.ug/new/index.php/about­parliament/parliamentary­news/553­kadaga­r

ecognised­for­gender­equality­fight (Hämtad 2015­03­19)

Uganda Women’s Entreprenuers Association Limited, (2015). Who we are.

http://www.uweal.co.ug/index.php/about­uweal/who­we­are (Hämtad 2015­03­18)

Uganda Women’s Network, (2015). About. http://www.uwonet.or.ug/about/ (Hämtad

2015­03­16)

Wikipedia, (2015). Miria Matembe. http://en.wikipedia.org/wiki/Miria_Matembe (Hämtad

2015­03­18)

Wikipedia, (2015). Rebecca Kadaga. http://en.wikipedia.org/wiki/Rebecca_Kadaga (Hämtad

2015­03­18)

World Economic Forum, (2013). The Global Gender Gap Report.

http://www3.weforum.org/docs/WEF_GenderGap_Report_2013.pdf (Hämtad 2014­12­05)

World Economic Forum, (2014). The Global Gender Gap Report.

http://www3.weforum.org/docs/GGGR14/GGGR_CompleteReport_2014.pdf (Hämtad

2014­12­05)

Yesufu, Kemi, (2012). Dr. Miria Matembe: Voice of voiceless african women.

http://sunnewsonline.com/new/?p=7919 (Hämtad 2015­03­20)

32

Böcker:

Rice, Andrew, (2009). The teeth may smile but the heart does not forget.

33

Bilaga 1: Intervjuguide Would you say that Uganda is an equal country?

Is women’s rights in the society a big question in Uganda?

Do women’s rights have a big part in the politics? (If not, why?)

Have you heard about feminism? How is it being presented? Does it have a big part in media?

Is fighting for women’s rights accepted? Is feminism associated as a “good” word or not?

Are there any specific organisations that fight for women’s rights? Famous activists/politicans?

What are they fighting for more specifically? What changes do they want?

Why do you think Uganda is less equal than some other countries?

Have you noticed that the fight for women’s rights/feminism is growing in Africa?

Are there any differences in equality depending on where you live or where you’re from in

Uganda?

Is it hard to get successful as a women in Uganda?

Is it getting more equal or does it feel like Uganda always will be unequal? Do you think Uganda

one day will be equal? What is required for it to happen?

If you could change the politics to make it more equal, what changes would you do?

34

Bilaga 2: Intervjuer Sheillah

Would you say that Uganda is an equal country between men and women?

­ Yes.

Why?

­ Because women are being represented in the politics, before they weren’t. We have different

things to do, different work, but that’s the way the society is.

What kind of things?

­ Men do more building, looking after cows. Women are mostly taking care of the house and the

family. There are some differences between and men and women, men are much more educated.

There is also a difference between educated women and uneducated women, educated women

are making careers in the city and don’t stay at home in the same way.

Do you think it’s easier to make a career as a women if you live in a bigger city?

­ Yes, there you have more of a chance to education.

Is it more equal today than before?

­ Yes, much more. In old traditions women were rejected, they were not allowed to eat some sort

of foods like chicken, they were not allowed to go anywhere without their husbands approval.

It’s different now though, now girls and women are allowed to take their own decisions and are

being represented in the politics. It’s much better now than before.

If you could change anything, if you were the president, what changes would you make?

­ I don’t want to change anything.

35

Reah

Would you say that Uganda is an equal country?

­ No. In the old traditions that we had, only men were appreciated. Now, women and girls are

allowed to get an education and to work, with works that were previously only allowed for men

like technique, computers, builders and doctors. It’s still unequal though, I guess that it’s mostly

outisde of the family that it’s equal, like women are much more represented in the politics today,

but in families it’s still the man that has all the power.

Why do you think it’s more equal today?

­ First of all, before, women were barely not even allowed to leave the house. Now, they are.

That’s why they got more children before, because they were staying at home most of the time,

but now more women make careers and then they don’t give birth to as many children. In that

way they don’t get as poor, because they don’t have to take care of as many children, and they

can focus on work.

Is women represented in the politics today?

­ Yeah, a woman from every region in the country is represented in the parliament, but it’s still

hard for these politicians to make changes regarding women’s rights.

What changes are these politicians trying to achieve?

­ To help women in different ways and make their possibilities better. They work with making it

easier for a woman to get divorced for example, it’s very hard for a woman to get divorced.

Is the fight for women’s rights acknowledged in media?

­ Yes. Violence against women is showed in the media.

What sort of punishment do men get for violence against women?

­ Around 15 years in prison.

36

Have you heard about feminism?

­ No?

It’s the general name for the fight for women’s rights around the world. The basic meaning is

that you realize that we live in a patriarchal society and that this is something you wish to

change, in order to get equality.

­ Oh, well I believe in that.

Do you wish that feminism, or the fight for women’s rights in general, was bigger in Uganda?

­ Yes, absolutely.

Do you know any specific organisations that work for women’s rights in Uganda?

­ Yes, we have for example Uganda Women’s Network, I think it’s one of the biggest, that work

for women’s rights in all kinds of ways.

Why do you think Uganda is less equal than some other countries?

­ Well, I guess it is because many women don’t get the chance to get an education. If all girls

were allowed to go to school, women could make careers and work, just like men. Few women

are represented in the society today and more women than men want women on the business

market. Uganda would benefit and develop so much more if the whole population were able to

work and get an education.

So you would say that it’s hard to get successful as a women in Uganda?

­ Not necessarily hard, but it’s harder for a woman. If you, as a girl, are able to get an education,

then it’s not that hard. I guess it depends where you’re from though, In smaller villages, women

don’t get much information ­ then it’s hard. But in cities most women have goals and dreams and

do everything in their power to reach them, there’s hope.

If you were the president of Uganda, what changes would you do in order to achieve equality?

37

­ If I were president? Oh, first of all, I would make two women from every region in Uganda,

even smaller villages, represented in the parliament. I would also help women and girls that lives

in smaller villages, because right now it’s mostly girls in the central that benefit the most. I also

want to make it easier for women to get divorced, as a human right, especially if you have

children. We have problems today with that if a man dies, his family have the right to inherit

everything, the woman and the kids get nothing. I want to change this, and make it possible for

the children and the wife to inherit the money and all the other stuff.

Karen, Edvaine, Brandy och Serena:

Would you say that Uganda is an equal country?

Serena: No, it’s not equal.

Brandy: No, a lot of girls aren’t able to go to school and people are primitive. Boys are more

likely to go to school because girls might get pregnant and since school i Uganda costs a lot of

money, many families don’t think it’s worth it.

Karen: Boys are more “worthy” to get an education in our society, because they are the ones that

chooses who to marry. Women should stay at home and work.

Is the fight for women’s right a big question in Uganda?

Brandy: A lot of people don’t think that women is of the same worth as men.

Edvaine: It’s not a big question in the politics, because women are much more active in the

politics than before.

Does it have a big part in the media?

Serena: Not specifically for women’s rights, but women are being represented in the media.

Brandy: I wish women were more represented in media, I think that would help.

Have you heard about feminism?

All: No.

38

It’s the name for the fight for women’s rights. The basic meaning is that you realize that we live

in a patriarchal society and that this is something you wish to change, in order to get equality.

Brandy: That sounds really good, we believe in equality.

Edvaine: No, I don’t think it’s good, we have to respect our men, that’s the way it’s always been.

It creates like a balance in our society, you know?

Brandy: No, no no. We’re not here to please men? Men don’t think that we show them respect,

but we do? That doesn’t mean that we should have less rights than them.

Serena: We want to be equal, it’s not fair that men get more money and respect.

Feminism has become a really big question in Sweden, when we had our election in September,

many parties had feminsim as one of their top questions.

Edvaine: Really? Wow.

Karen: I don’t think it could become as big in Uganda, we are too controlled by old african

traditions and people are too conservative to make a change.

Brandy: It always has to be the way it’s always been.

Why do you think Uganda is less equal than some other countries?

Serena: Older people don’t think that the fight for women’s rights is acceptable because of

conservatism and old traditions, they want it to be the same way that it’s always been.

Brandy: I’m tired of us being treated like we’re not as worthy, I want a change.

So do you know any organisations or politicians that work for women’s rights here in Uganda?

Edvaine: Yeah, FIDA, they’re lawyers and they’re also in church with Mother’s Union that helps

families.

Brandy: Uganda Women’s Network do the same thing.

Karen: And politicians are for example, Rebecca Kadaga, Betty Namboze and Betty Kamya,

they all fight for women’s rights.

Have you seen any improvements? Have Uganda gotten more equal?

39

Brandy: It was much worse before, it’s much better today.

Why was it worse before?

Brandy: Because of the old African traditions. It’s not equal today, but more like it.

If you could change anything, in order to make it more equal, what would you do?

All: Make it possible for all girls to go to school.

Karen: And to try to stop the violence against women.

Is violence against women a big problem in Uganda?

Karen: Yes. But it’s hard to change you know, because a lot of women can’t say anything

because no one takes it seriously. Many women don’t dare to say anything.

Brandy: Because men has all the power.

Karen: Yes, and because even if they did, they wouldn’t have other possibilities in the society

without their husband. They can’t supply themselves and their children.

Would you say that it’s hard as a women to get successful in Uganda?

Serena: Yes, it’s hard. Many men says that they want to sleep with you if they’re going to hire

you. Women gets discriminated and since a lot of women don’t have an education, it’s hard for

them to make a career. The general view of the woman is that she should be home and take care

of the house and the family.

Brandy: Girls are seen as incompetent.

Jonah och Catherine:

Would you say that Uganda is an equal country?

Both: No.

Catherine: Old African traditions don’t allow it, but it has got better.

Have you heard about feminism?

40

Both: No, what’s that?

It’s the general name for the fight for women’s rights around the world. The basic meaning is

that you realize that we live in a patriarchal society and that this is something you wish to

change, in order to get equality.

Jonah: Oh, I haven’t heard about the name, but the fight for women’s rights have been growing

in Africa.

Is the fight for women’s rights a big question in Uganda? In the politics and in media?

Catherine: No, I wouldn’t say that it’s a big question in the politics, few women are represented

in the parliament .

Jonah: And you hear very little about the fight for women’s rights in media.

Catherine: But sometimes you can see some campaigns on the tv, like organisations that helps

girls to get more education.

Is it acceptable to fight for women’s rights in the society?

Both: Yes.

Jonah: It’s acceptable to work for women’s rights, but it’s hard for a “normal” person. It depends

who you are I guess, it’s easier if you’re a politician and you have some power.

Do you know any organisations or politicians that work for women’s rights?

Catherine: FIDA Uganda, helps women that are exposed for violence at home. Uganda Women’s

Entrepreneurs Association Limited, helps women to get successful and to become entrepreneurs.

Jonah: Rebecca Kadaga is the speaker of the parliament.

Catherine: And we have Miria Matembe. They all fight for equality.

Jonah: There are also organisations that are helping girls to get a free education, but I don’t know

exactly what they’re called.

Why do you think Uganda is still less equal than some other countries?

41

Catherine: Women are still discriminated because of old African traditions. Higher positions are

often given to men, which makes it hard for a change to happen.

Jonah: Also we have a lot of problems with prostitution.

Can you tell me more about prostitution, please.

Jonah: Well, I guess that’s the consequence of girls not being able to go to school in a lot of

places, they see no other choice to make money.

Catherine: Yes, that’s a big thing in the slum areas, but also in bigger cities like Kampala, our

capital.

Jonah: Yeah, there’s a lot of prostitution there.

Catherine: Also, I’ve heard a lot about girls not being able to afford their university studies, so

they have to sell themselves, in order to being able to pay.

Jonah: Yeah, that’s horrible.

Have you seen any improvements? Is it more equal today?

Catherine: Today women work with proffessions that previously only were for men, like taxi

drivers, politicians and engineers.

But is it hard to get successful as a woman in Uganda?

Catherine: How much influence you have decides your success. If you have a titel it’s easier.

Jonah: If you want to get successful, contacts are important. Also education is important of

course, if you’re well educated, it’s easier to make a career.

Catherine: It’s also important to have good recommendations and a good reputation.

Are there any differences on salaries if you compare men and women? Because in Sweden, this

is one of the main problems that we face when it comes to equality.

Catherine: Oh, no we don’t have that problem.

Jonah: If you’re able to make a career, you’ll be payed the same amount of money as a man.

42

Another thing that we have in Sweden is paternity leave, that the father stays at home with the

child for a while, which makes it possible for the mother to go back to work for a while. Do you

have something like that in Uganda?

Both: No, we don’t.

Do you think Uganda has a chance of getting equal in the future?

Both: Yes.

Catherine: If more girls are able to get an education, then yes.

So if you could change anything in order to make it more equal, except for education, what

would you change?

Jonah: I want to make it possible for all women to get a career and to work.

Catherine: I want to make the circumstances for women that are giving birth better, a lot of

women in Uganda die. Generally, I just want to make it better for women and children, because

they are the most vulnerable.

Jonah: I also want more sexual education in the villages, and in the city, because that reduces the

amount of teenage pregnancies, which is also a problem in Uganda because of the lack of

knowledge.

Catherine: Also, we have a problem with girls getting their period. We have a big lack of

sanitary protection, so some girls have to stay at home during their period and then they miss a

lot of school.

What about birth control­pills? Is that something that is common?

Jonah: No, we don’t really have that.

Catherine: I don’t believe it would help, abstinence from sex is the only answer.

Jonah: A lot of people think it’s exciting with sex, because it’s “forbidden”.

Is rape a big problem in Uganda?

Catherine: Yes, there are a lot of rapes in Uganda.

43

Jonah: It’s a big problem. But the rapists get very hard punishments for it, like a lot of years in

prison. Sometimes it’s hard to define though, because rape within the marriage isn’t technically

forbidden.

Catherine: Yeah, the men get a lot of blame for it.

What about rape towards men?

Catherine: What?

What if a man gets raped? Do you ever hear anything about that?

Jonah: By a woman?

Yes? Or another man?

Both: (Laughter)

Catherine: No, no no. We don’t have that. Men can’t get raped? A man wouldn’t allow a woman

to rape him.

That is actually happening on a lot of places in the world, but I guess that’s part of the

patriarchal society, right? That the man can’t be seen as weaker than a woman. But okay, last

question; would you call yourself feminists?

Both: Yes, absolutely.

44

45