ZOOMnyhetsbladNyhetsblad från Högskolan i Halmstad Nummer 5 • 2011 • v. 26

Mikael Alexandersson ny rektorNu är det klart – Mikael Alexandersson blir Högskolan i Halmstads nya rektor från den 1 oktober. Det är en erfa-ren ledare, forskare och peda-gog som då tar över rodret för Högskolan i Halmstad.

Den 30 juni gick regeringen på högskole-styrelsens linje och beslutade att utse Mi-kael Alexandersson, i dag verksam som professor och dekan på utbildningsveten-skapliga fakulteten vid Göteborgs universi-tet, till ny rektor på Högskolan i Halmstad.

– Det känns väldigt positivt! Jag ser fram emot mitt uppdrag och att ta till-vara all den kraft och potential som finns på Högskolan i Halmstad, säger Mikael Alexandersson.

Som ett äktenskapNär Mikael Alexandersson först fick frå-gan om han kunde tänka sig att söka rek-torstjänsten i Halmstad var svaret inte självklart. Först ville han ha svar på frå-gorna: Vilken typ av rektor behövdes? Passade han för Högskolan i Halmstad?

– Jag ser det ungefär som ett äkten-skap, och man måste passa ihop. Jag fann ganska snart att Högskolan i Halmstad kändes riktigt bra. Här finns mycket av det som har intresserat mig – spännan-de forskning, tvärvetenskap, innovation och ett stort intresse för omvärlden. Jag ser fram emot att vara med och utveckla forskningen och att tillvarata det stora en-gagemang för Högskolan som finns regio-nalt och bland lokala företag, säger han.

Mikael Alexandersson är 58 år och har en bakgrund som lärare. Han inledde sin

akademiska karriär på Göteborgs univer-sitet för 30 år sedan. Han doktorerade 1994, blev professor i pedagogik vid Lu-leå tekniska universitet 2002 och profes-sor i allmändidaktik vid Göteborgs uni-versitet ett år senare. Sedan 2007 är han dekan på Göteborgs universitet.

Energisk och visionärMikael Alexandersson beskriver sig själv som en energisk, strategisk och visionär person med många idéer. Och som är bra på att lyssna och samarbeta.

– Med mig får Högskolan i Halm-stad ingen despotisk rektor. Men en rek-

tor som vill mycket och som kommer att utgå från verksamhetens behov och intressen, säger han.

Att det handlar om en energisk person råder det ingen tvekan om när man läser Mikael Alexanderssons cv. Under åren har han ansvarat för och genomfört ett stort antal forskningsprojekt. Han har också svarat för olika utvecklings- och utvärde-ringsuppdrag av högskoleutbildningar i Sverige, anlitats som expert i utbildnings-frågor av regeringskansliet och författat en mängd böcker och forskningspublikatio-ner. Han har därtill haft en rad nationella

Började som kårordförande. Intresset för ledarskap och styrning har gått som en röd tråd genom Mikael Alexanderssons karriär, ända sedan han var kårordförande under studietiden på 1970-talet.

Bild: IDA LÖVSTÅL

och internationella förtroendeuppdrag.Intresset för ledarskap och styrning har

gått som en röd tråd genom Mikael Alex-anderssons karriär, ända sedan han var kår-ordförande under studietiden på 1970-ta-let. Han har haft många olika typer av ansvarsfunktioner och ingått i lednings-grupper, styrgrupper och kommittéer.

– Det har lärt mig mycket om hur in-divider fungerar i grupp och hur grupper fungerar i system. Jag har utvecklat min förmåga att lyssna och att läsa av män-niskor och situationer, säger han.

Det kunskapsstyrda ledarskapetMikael Alexandersson har också forskat om styrning och implementering av re-former inom svensk högskoleutbildning, och deltagit i flera chefs- och rektorsut-bildningar. Han tror på det kunskapsstyr-da ledarskapet, att verksamheter utvecklas av kompetenta professioner.

– Ju mer kunskap och logik det finns bakom ett beslut, desto bättre. Det är vik-tigt att en verksamhet hela tiden utvecklar sin kompetens.

I sitt eget ledarskap strävar han efter att lyssna, på andra och på sin egen intuition, och bejaka sin osäkerhet. Ingen är felfri och han anser att det är ett problem när chefer blir för säkra och alltid vet hur det ska vara.

– Men det kan vara en svår balans-gång. Det är inte självklart hur man som ledare skapar trygghet och stabilitet i en förändringsprocess, säger han.

Den största utmaningen med det nya uppdraget, i positiv bemärkelse, tror han blir att få tid och möjlighet att sätta sig

in i allt. Förväntningarna på honom är många och stora.

– Jag kan inte lova guld och gröna sko-gar. En rektor har inget magiskt trollspö och kan inte trolla fram hundratals mil-joner kronor eller lösa alla problem – det krävs hårt slit av alla för att det ska bli bra, säger han.

Stärka positionernaDen 1 oktober tar han sig an sitt nya upp-drag, men han kommer sannolikt att synas på Högskolan i olika sammanhang redan i september. Inledningsvis kommer han

att fokusera på att sätta sig in i verksamhe-ten och skapa sig en bild av de möjligheter som finns. Därefter är målet att ytterliga-re stärka lärosätets position – lokalt, regio-nalt, nationellt och internationellt.

Men innan dess väntar semester och några avkopplande veckor i sommarhu-set i Ugglarp. Och fortsatt bostadsletande i Halland. Mikael Alexandersson anser att det är viktigt i sin roll som rektor att vara bosatt i regionen, och han och hans hust-ru Ulla räknar med att flytta hit så snart de har hittat en lämplig bostad.

IDA LÖVSTÅL

2

MIKAEL ALEXANDERSSON

Född och uppvuxen: Född 1952 i Göte-borg, där han även har vuxit upp och bott större delen av livet. Har även bott många år i Alingsås (där barnen växte upp) och i Stockholm och Luleå. Somrarna har de senaste 30 åren tillbringats i Halland, först sommarhus i Skrea och nu i Ugglarp.

Familj: Hustrun Ulla, universitetslärare och studierektor för specialpedagogiska utbildningen på Göteborgs universitet. Barnen Lisa 30 år, chefsdesigner, och Oskar 28, som läser till läkare.

Bor: Nära Liseberg i Göteborg. Letar hus eller lägenhet i Halmstad eller dess närhet.

Gör på fritiden: ”Det blir mest arbete. Annars ägnar jag mig gärna åt läsning, vand-ring såväl sommar som vinter, och konst-

närlig verksamhet. Konst är min sto-ra passion och jag målar och skulp-terar en hel del i sommarhuset. Är också flitig besö-kare på konstut-ställningar.”

På nattygsbordet: ”Återläser flera av Lars Gustafssons diktsamlingar. Läser över huvud taget mycket lyrik.”

Förebild: ”Tror egentligen inte på före-bilder, men det skulle i så fall vara Dag Hammarskjöld. Han var en human ledare som lyckades i en mycket laddad situation under kalla kriget. Dessutom var han lyri-ker och författare.”

Okänd talang: Snickra och fixa praktiskt.

Utexpo-stipendiater. Den 26–28 maj var det dags för årets examensmässa Utexpo, som var den 30:e i ordningen. Hundratals stu-denter från 16 olika program visade då upp kreativa examensarbeten för allmänheten och ett 20-tal studenter belönades med stipendier för sina projekt. En nyhet för i år var att Kårens arbetsmarknadsdag hölls i samband med mässan, den 27 maj.

Bild: LINDA LUNDELL

3

Verónica Gaspes, universitets-lektor i datavetenskap, har till-delats Högskolan i Halmstads pedagogiska pris 2011.

– Det är mycket hedrande! Jag gillar att undervisa och lägger ner stor möda på det – det är uppmuntrande att det har märkts och att jag får den här uppskattningen, säger hon.

Verónica Gaspes har undervisat i da-tavetenskap på Högskolan i Halmstad se-dan 1999. Hon flyttade till Sverige från Argentina 1990 för att disputera och de första nio åren i Sverige var hon dokto-rand och därefter lärare på Chalmers tek-niska högskola. På Högskolan i Halmstad undervisar hon i datavetenskap på grund-läggande och avancerad nivå. Hon är även studierektor för forskarutbildningen på IDE-sektionen.

Prövar nya metoderVerónica Gaspes prisas bland annat för sitt arbete med att kontinuerligt utveckla undervisningen i datavetenskap.

– Jag gillar att förstå och att förmedla hur man kan förstå. Jag uppskattar själv lärare som är engagerade och rigorösa, och det är också så jag vill vara själv, sä-ger hon.

Hon menar att undervisning i da-tavetenskap och programmering skil-jer sig en del från undervisning inom många andra områden. Framför allt finns likheter med matematiken. Stu-denten måste dels lära sig en teoretisk begreppsvärld, dels att konstruera saker praktiskt. Inom datavetenskap hand-lar det om att konstruera programvaror och datorsystem.

Verónica Gaspes testar hela tiden nya sätt att presentera och framställa de begrepp hon undervisar om.

– Jag tar gärna fram olika ty-per av material som kan under-lätta för studenterna att förstå. Genom att använda olika meto-der prövar jag mig fram vad som fungerar bäst, säger hon.

Högskolan i Halmstad inrättade det pedagogiska priset 2007 för att stimu-

lera god högskolepedagogik och studen-ters lärande. Priset har sedan dess delats ut vartannat år och årets pris är det tred-je. Både studenter och personal har fått nominera kandidater som de tycker har varit särskilt framgångsrika i att utveckla studenters lärande. Totalt har 25 lärare nominerats.

Får delta på konferensNomineringarna har bedömts av en extern expert inom högskolepedago-gik och en representant för Högsko-lan i Halmstad. Priset består, förutom ett skriftligt bevis på uppskattningen, av deltagande i en valfri europeisk högskole-

pedagogisk konferens. Priset kommer också att uppmärk-sammas särskilt vid Högsko-lan i Halmstads akademiska högtid i höst.

Tidigare pristagare är Boel Larsson, universitetsadjunkt i

sociologi (2009), och Bertil Gustafsson, universitetsadjunkt i pedagogik (2007).

IDA LÖVSTÅL

Verónica Gaspes prisas för pedagogisk skicklighet

Prisad pedagog. Verónica Gaspes har undervi-sat i datavetenskap på Högskolan i tolv år.

Bild: IDA LÖVSTÅL

Nyligen hölls val av lärarrepresentan-ter i fakultetsnämnden och fyllnadsval till lärarutbildningsnämnden.

Totalt röstade 128 personer i valet till fakultetsnämnden. Valberedning-ens förslag på kandidater var också de som fick flest röster. De som valdes till ordinarie ledamöter i fakultetsnämn-den var: Urban Johnson, HOS, Marie Mattsson, SET, Maria Åkesson, IDE, Mike Danilovic, SET, Vaike Fors, HOS och Linnéa Gustafsson, HUM.

De som valdes till suppleanter till fakultetsnämnden var: Henrik Florén, SET, Jörgen Johansson, HOS, Hå-kan Pettersson, IDE och Tomas Nord-ström, IDE. Utnämningarna gäller från 1 november och som längst tre år.

Det har även hållits ett fyllnadsval av en lärarrepresentant i lärarutbild-ningsnämnden. Valberedningen hade nominerat Catrine Brödje, HUM, och hon blev också den som fick flest röster. Mandatperioden är från den 16 augusti till den 31 december 2011.

Valen hölls den 13–14 juni.

Nya ledamöter i fakultetsnämnden

Många besvarade friskvårdsenkät

Akademisk högtid den 18 novemberFredagen den 18 november är det aka-demisk högtid på Högskolan. Då instal-leras professorer samt Högskolans nya rektor Mikael Alexandersson. Dessut-om uppmärksammas nya gästprofesso-rer, doktorer, docenter och Högskolans akademiska pristagare. Den förra akade-miska högtiden hölls 2009.

De flesta anställda är nöjda med Hög-skolans friskvårdsaktiviteter. Det visar den friskvårdsenkät som personalavdel-ningen nyligen skickade till anställda och som besvarades av 301 personer. Resultatet, samt de svarandes synpunk-ter och förslag, ska ligga till grund för en ny handlingsplan för friskvårdsakti-viteter. Se resultatet från enkäten på In-sidan, under personalaktiviteter.

”Jag gillar att förstå och förmedla

hur man kan förstå.”

4

Stor KK-satsning på inbyggda och intelligenta system

”Huvudet har störst betydelse för hur du presterar”

KK-stiftelsen har beviljat Hög-skolan i Halmstad 46 miljoner kronor till två stora forsknings-satsningar inom inbyggda och intelligenta system. Eftersom industrin också ska investera i forskningsprojekten omfattar de båda satsningarna ungefär 85 miljoner kronor.

Högskolan i Halmstad har en av Sveriges starkaste forskningsmiljöer inom informa-tions- och kommunikationsteknologiområ-det (IKT) och ingår därför i den nationella satsningen på strategiskt viktig forskning. Att KK-stiftelsen nu har beslutat att finansiera två stora forskningssatsningar på Högskolan i Halmstad tillsammans med svensk industri är ytterligare ett bevis på Högskolans kvalitet.

– Vi är oerhört stolta över att vi både har fått en ny forskningsprofil och en förläng-

ning av vår nuvarande forskningsprofil CE-RES. Det betyder väldigt mycket för Hög-skolans profilering och för den forskning som bedrivs här, säger vikarierande rektor Carina Ihlström Eriksson.

CAISR – om intelligenta systemDen ena forskningssatsningen är ett sjuårigt forskningsprogram i tillämpade intelligenta system – CAISR (Centre for Applied Intelli-gent Systems Research). Satsningen omfattar 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen, minst lika mycket i medfinansiering från företag och ytterligare insatser från Högskolan.

Forskningsprofilen CAISR fokuserar på att göra system ”intelligenta”. Exempel är fordon som har möjlighet att upptäcka, känna igen och kommunicera med männis-kor i sin omgivning eller har förmågan att övervaka sig själva (till exempel att se om bromsarna fungerar som de ska eller om luftfilter behöver bytas). Andra exempel är

system inom hälsoteknik som övervakar sig själva för att varna om något ser ut att gå fel, eller som kan assistera i hemvården. De företag som deltar i satsningen från start är Danaher Motion i Särö, Volvo Technology AB, Optronic AB, Redsense Medical AB, Tappa Service och NEAT Electronics AB.

– För Högskolan är detta en strategiskt viktig satsning som ytterligare utvecklar ett område där vi under mycket lång tid har haft bra utbildningar och duktiga studenter. Ti-mingen är perfekt eftersom vi precis har star-tat forskarutbildning inom området och har rekryterat flera nya medarbetare från interna-tionella universitet, säger Thorsteinn Rögn-valdsson, professor i datavetenskap, vice ord-förande i fakultetsnämnden och ansvarig för Högskolans ansökan om CAISR.

Tvåårig fortsättning på CERESDen andra satsningen handlar om en två-årig fortsatt finansiering av forskningsprofilen

Den sjunde starkaste kvinnan i världen heter Lucia Christensen och har det senaste året under-visat studenter i idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad.

– Min inställning har alltid varit att fysisk träning visserligen är viktig, men det är huvudet som har störst betydelse för hur du presterar, säger hon.

Under uppväxten var det simning som gäll-de för den i dag 25-åriga Karlskogatjejen. Hon deltog i sin första simtävling vid sju års ålder och kämpade under tonåren med att hitta vägar för att bli allt snabbare och star-kare i vattnet. Så testade hon styrkelyft som 17-åring, fastnade i stället för det, och gjor-de en snabb karriär. Efter ett halvårs träning vann hon junior-SM, och sedan har det rullat på med svenska rekord och medaljer.

Sin egen mentala coachNär Lucia Christensen efter gymnasiet läste till lärare i Örebro sökte hon efter en inriktning där hon även skulle få utlopp för sitt idrottsin-

Styrkelyftare. Lucia Christensen slog tre personliga rekord och slutade på sjunde plats vid styrkelyfts-VM i Sydafrika i höstas.

Bild: IDA LÖVSTÅL

5

Stor KK-satsning på inbyggda och intelligenta system

”Huvudet har störst betydelse för hur du presterar”

CERES (Centre for Research on Embedded Systems). KK-stiftelsen bidrar med tio miljo-ner kronor, dessutom tillkommer medel från industrin och insatser från Högskolan.

CERES handlar om inbyggda system, det vill säga hur elektronik för beräkningar och kommunikation kan byggas in i produkter för att ge dem nya egenskaper, inte minst ge-nom att samverka med varandra.

– För oss betyder detta att vi ska inrikta oss ytterligare på själva ”smartheten” i sam-

verkande inbyggda system, säger Bertil Svens-son, professor i datorsystemteknik och an-svarig för CERES. Vi ska ta fram smarta kommunikationslösningar som kan garante-ra de egenskaper hos kommunikationen som tillämpningen kräver, till exempel i hälsotek-niska produkter eller i trafik- och transport-system. Och vi ska visa hur man kan använda mångkärniga inbyggda processorer på ett en-ergismart sätt. Vi kommer att utveckla våra internationella samarbeten ytterligare, samti-digt som vi naturligtvis fortsätter att fördjupa samarbetet med våra svenska företagspartner.

Syftet med KK-stiftelsens finansiering är att bidra till att bygga upp och befästa en in-ternationellt konkurrenskraftig forsknings-miljö inom ett väl avgränsat och för närings-livet relevant kunskapsområde. KK-stiftelsen kräver för sin finansiering, förutom hög ve-tenskaplig kvalitet, oftast att näringslivet bi-drar med lika mycket finansiering som stiftel-sen anslår.

tresse. Efter en sökning på Google hittade hon det hon sökte – idrottspsykologi i Halmstad.

– Jag kände direkt: JA, där var det! Redan tidigt i min träning tänkte jag mycket på hur tankar och känslor påverkar prestationen.

Genom studierna i idrottspsykologi fick hon kunskap om teorierna bakom det hon själv har upplevt i sin träning.

– Utbildningen har gjort att jag har kun-nat utveckla egna mentala strategier för min träning. Jag har blivit min egen mentala coach och har verktyg för hur jag kan han-tera olika situationer.

Efter kandidatatexamen i psykologi in-riktning idrott fortsatte hon att läsa ett år till en European Master. Efter examen erbjöds hon jobb på Högskolan, där hon sedan dess har undervisat i idrottspsykologi och på lä-rarprogrammen inriktning idrott och hälsa.

– Det var skönt att efter att ha pressat hjärnan till det yttersta under studietiden, få dela med mig av det jag har lärt mig. Att undervisa i idrottspsykologi har varit extra roligt eftersom jag kan ge exempel från min egen träning, säger hon.

Parallellt med studierna och arbetet på

Högskolan i Halmstad har hon satsat hårt på styrkelyftskarriären. Hon har fortsatt att trä-na för Västra AK i Karlskoga och i höstas var det dags för något som hon beskriver som sitt livs tävling – styrkelyfts-VM i Sydafrika.

– Det blev klart att jag skulle åka bara tre–fyra veckor före täv-lingen. Det var otroligt kort tid för förbere-delser. Samtidigt hade jag mitt nya jobb på Högskolan och långa dagar här, säger hon.

Tog 510 kilo i VMPå tre veckor skulle hon gå från grundträ-ning till toppform. Hon lade på 50–60 kilo i alla grenar och kämpade med att få de mentala bitarna att hänga med. Hon arbe-tade på Högskolan på dagarna och ägnade kvällarna åt träning, fyra dagar i veckan.

Resultatet blev över all förväntan. Trots den korta tiden av förberedelser lyckades hon slå tre personliga rekord under tävlingarna och kom på sjunde plats. Hon tog 190 kilo i knäböj, 120 kilo i bänkpress och 200 kilo i marklyft– totalt 510 kilo.

Lucia Christensen beskriver sitt intresse för

styrkelyft som brinnande och hon kommer att hålla på så länge hon orkar. Målet är inte att

vinna mästerskap, att få medaljer eller priser. Drivkraften har alltid varit att utvecklas och att utmana sig själv. Och ha kul. Men det är inte främsta anledningen, för kul är det långtifrån alltid.

– Att ha 200 kilo på axlarna är skrämman-de, och en riktigt nära döden-upplevelse innan man gör det. Men känslan efteråt, när man har lyckats med något för sig själv, är oslagbar.

I ungefär tre år har Lucia Christensen va-rit verksam på Högskolan i Halmstad, först som student och nu som lärare. Men i höst bär det vidare mot nya mål. Hon flyttar då tillbaka Karlskoga för att komma närmare sin träningsklubb och sin familj, och ska i stället börja undervisa på Örebro universitet.

– Jag har under åren pendlat till Karlsko-ga och det ska bli skönt att slå sig till ro där, där har jag min kärlek och min trygghet. Men känslorna är dubbla. Det har varit tuffa, inten-siva och jätteroliga år i Halmstad, som har be tytt mycket för mig, säger hon.

IDA LÖVSTÅL

Högskolan får examinera ämnes-lärare i svenska

Högskolan i Halmstad får rätt att ut-färda ämneslärarexamen i svenska för både årskurs 7–9 och för gymnasie-skolan. Det beskedet lämnade Hög-skoleverket nyligen.

– Jag är jätteglad och stolt. Svensk-an är ett väldigt viktigt ämne för oss och utgör basen för flera av våra möj-liga kombinationer. Eftersom vi har saknat svenskan har vi bara kunnat ha ett begränsat utbud, så det var ett väl-kommet tillskott, säger Lisbeth Rana-gården, chef för lärarutbildningen.

De ämnen som Högskolan ännu inte har fått examensrättigheter för, matematik för årskurs 7–9 samt idrott och hälsa för gymnasiet, har Högsko-lan valt att avvakta med att ansöka om till i höst. Bland annat måste rekryte-ring av personal göras.

Bertil SvenssonThorsteinn Rögnvaldsson

”Att ha 200 kilo på axlarna är

skrämmande.”

6

Forskningdag under Tall Ships Races

Engagerade studenter utbildades

I samband med evenemanget The Tall Ships Races bjuder Högskolans forskningsmiljöer in till forskningsdag den 6 augusti i Trade centers konfe-renslokal på våning 22.

Förutom mingel och servering av hal-ländsk buffé kommer Bertil Svensson, pro-fessor i datorsystemteknik och program-direktör för forskningsprofilen CERES att berätta om forskningen som bedrivs på Högskolan.

Totalt är 200 personer från kommu-ner, näringslivet, Region Halland samt politiker på kommun, region- och riks-nivå inbjudna.

– Det blir ett bra tillfälle att under The Tall Ships Races få bekanta sig mer med Högskolans forskning. Eftersom man från konferenslokalen kan se hela hamn-området och de skepp som är ute och seg-lar blir det också en möjlighet att få njuta av det stora evenemanget ovanifrån, säger Högskolans informationschef Lars Öster-lind.

Enligt Lars Österlind är forskningsda-gen en av flera aktiviteter som planeras för att synliggöra Högskolans forskning framöver.

Högskolan i Halmstad kommer också att finnas på plats bland utställarna under The Tall Ships Races den 4–7 augusti.

LINDA LUNDELL

Glada golfare. Den 15 juni vad det dags för Högskolans traditionella golfdag för personal. Ett 20-tal anställda tog chansen att delta i golftävlingen eller pröva på golf. Förstapristagare i golftävlingen blev Käthe Wagnemark (mitten). Inger Sundqvist (t.v.) kom på andra plats och tredjepristagare blev Veronica Lindström (t.h.).

Bild: MICAEL MAGNUSSON

På vilket sätt kan man som stu-dent förbättra arbetsmiljön och studiesituationen på Högsko-lan? Studenthälsan har ordnat en inspirations- och informa-tionsutbildning för de studenter som är engagerade i någon av Högskolan i Halmstads styrel-ser, nämnder och råd.

Det är inte alltid så lätt att vara ny i en styrelse och att som studentrepresentant veta hur man på bästa sätt kan vara med och påverka för en bättre arbetsmiljö. Studenthälsan höll därför nyligen en ut-bildning där Högskolans studentrepre-sentanter fick råd och tips på hur de kan förändra arbetsmiljön till det bättre och samtidigt bli tryggare i sina roller.

– Vi erbjuder den här utbildningen ef-tersom vi vet hur mycket arbetsmiljön be-tyder för hur man mår. Det rör allt från den fysiska arbetsmiljön till den psykoso-ciala miljön, säger Per Österberg, chef på studenthälsan.

Under utbildningen, som hölls i Tyle-bäcks kursgård i mitten av maj, fick stu-

dentrepresentanterna bland annat lära sig hur Högskolans organisation ser ut, vilka arbetsmiljölagar som gäller och framför allt vilka rättigheter och skyldigheter de har som studenter.

– Det är viktigt att de känner till sina rättigheter så att de kan hävda sin rätt. Men även att de känner till sina skyldig-heter, säger Per Österberg.

Studenterna fick även inblick i de sys-tem som finns för att förbättra studentin-flytandet. Bland annat berättade Anders Nelson, lärare i pedagogik på Högskolan i Halmstad, om studentbarometern, ett sys-tem som mäter studenternas nöjdhet när det gäller arbetsmiljö, studiernas kvalitet samt bemötande i olika sammanhang.

LINDA LUNDELL

Hur kan man påverka? Anders Nelson, lärare i pedagogik, och studentrepresentanten Caroline Ohr-lander medverkade i utbildningen som studenthälsan höll för Högskolans studentrepresentanter.

Bild: PER ÖSTERBERG

7

Under tre eftermiddagar i höst arrangerar enheten för kon-takter och samverkan, EKS, en intern seminarieserie om sam-verkan och omvärldskontakter.

Seminarieserien vänder sig till lärare, forska-re och annan berörd personal på Högsko-lan och kommer att handla om samverkan inom grundutbildning och forskning, både när det gäller intern samverkan inom lärosä-tet och samverkan med externa aktörer.

– Genom att sprida erfarenheter och goda exempel från samverkansarbetet på sektionerna vill vi nå en generell kunskaps-höjning om hur vi samverkar på Högsko-lan, men även inspirera till ökad samverkan över sektionsgränserna, säger Gerry Anders-son, samverkanskoordinator och en av kon-taktpersonerna för seminarieserien.

– Det pågår så mycket samverkan på sek-tionerna som inte kommer alla till del. Vi har mycket att lära av varandra och det för-tjänar att spridas, säger han.

Stella Erlandsson, som också är samver-kanskoordinator och kontaktperson för se-minarieserien, menar att studenterna kan få nytta av att lärosätet får en ökad kunskap om samverkan.

– Vi hoppas att deltagarna ska hitta nya samverkansidéer men också inspireras till att

informera studenterna om vilka möjligheter det ger att samverka med olika arbetsgivare under studierna. Det kan till exempel vara intressanta idéer till uppsatsämnen och öka-de chanser för jobb i framtiden, säger hon.

Seminarierna hålls den 25 oktober, den 9 november och den 17 november. Vid det första seminariet ges främst övergripande information om samverkan och om Hög-skolans kommunikationsarbete. Vid de an-dra två dagarna blir det tillfälle för sektio-nerna att presentera sitt samverkansarbete. Det blir även studiebesök på Science Park Halmstad och Slottsmöllans företagspark.

LINDA LUNDELL

Seminarieserie om samverkan i höst

Samverkanskoordinatorer. Stella Erlandsson och Gerry Andersson är kontaktpersoner för hös-tens seminarieserie.

GÄSTRUMMET

Vi lärare ska både främja studenters lärande på få kurstimmar, och samti-digt göra mycket annat. Det blir svårt att lösa undervisningsuppdraget med traditionella metoder.

Ändrade förutsättningar kräver nya sätt att arbeta. En del av en ny strate-gi kan vara att lägga tid på att planera kursen så väl, att den kan beskri-vas i en informativ kursbeskrivning. Tydliga instruktioner, deadlines och genomarbetade betygsmatriser röjer väg och frigör lärartid under pågåen-de kurs. Det blir lättare för studen-terna att planera för sina studier, och du slipper svara på onödiga frågor om kursen. Blir det bra kan du återan-vända kursbeskrivningen nästa gång kursen går.

Ett annat sätt är att använda sig av andras ansträngningar, oftast i form av föreläsningar. De finns på webb-en. Det är helt i sin ordning att använda dessa i sina kurser, då de är producerade för just det ändamålet. Nätverket för IT i högre utbildning (www.ITHU.se) är en bra portal.

Ett tredje sätt är att videofilma dig själv. En hel del av det du föreläser om har du sagt förut. Smaken av karbon-papper i munnen är tydlig. Tanken på att du ska upprepa dig även nästa termin är olustig. Gör då videofilm där du berättar om en teori, ger ett exempel på en tillämpning eller reder ut cen-trala begrepp. Denna film kan du och framtida studenter sedan återanvända många gånger. Lägg alla föreläsningarna på videolänk, och använd tiden du har i kursen till att prata med studenterna om vad de har läst, hört och sett.

Johan Lindström och Lars-Göran Hedström på CLU sköter det tek-niska, du pratar.

BERTIL GUSTAFSSON

Centrum för lärande

och utbildning

Nyvald Saco-styrelse. Fackförbundet Saco hade nyligen val till styrelsen på Högskolan i Halmstad. Kristina Hildebrand tar över ordförandeklubban efter Inger Wieslander. Den nya styrelsen från vänster: Lars-Göran Hedström, Lars Kristén, Kristina Hildebrand (ordförande), Bengt Kjellgren (vice ordförande och sekreterare), Louise Nilsson, Olov Andreasson. På bilden saknas Göran Sahlén (vice ordförande).

Bild: LINDA LUNDELL

Bild: IDA LÖVSTÅL

Den här våren blev inte riktigt som jag hade tänkt mig … Givetvis syftar jag på att Romulo så hastigt bytte lärosäte och att jag blev vikarierande rektor. Det var inte precis det jag hade planerat för när jag blev prorek-tor för ett drygt år sedan. Men, inget ”ont” som inte för något gott med sig. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle vara så spännande att vara rektor, att jag skulle lära mig så otroligt mycket under den här snabbkursen i rektorskap. När jag återvänder till mitt uppdrag som pro-rektor, har jag massor av nyttiga erfa-renheter och kunskaper med mig.

Om jag ska sammanfatta våren utifrån ett verksamhetsperspektiv i stället, är det särskilt tre saker jag vill lyfta fram och som har stor betydelse för framtiden. Det första är att vi har fått 21 betalande utländska studenter! Det är fantastiskt roligt, och långt fler än vi hade räknat med. Därtill har vi två Sida-stipendiater.

Att KK-stiftelsen satsar 46 miljo-ner kronor på vår forskning genom CERES+ och CAISR är onekligen en fjäder i hatten och ett bevis på EIS framstående forskning. En sådan långsiktig finansiering känns mycket betryggande.

Jag vill också säga några ord om den riskanalys vi genomför i syfte att vara proaktiva och få möjlighet att planera smart inför de kommande åren. I fem olika workshoppar med representan-ter för hela Högskolan har 229 olika risker identifierats som vi behöver

hantera. Dessa har i sin tur klustrats ihop till 37 risker.

I augusti fortsätter arbetet – i nya workshoppar med personalen – då uppdraget är att prioritera bland ris-kerna. När resultatet har presenterats för styrelsen ska vi ta fram handlings-planer för hur vi bäst rustar oss för att möta framtiden.

Nu väntar en förhoppningsvis skön och avkopplande sommar för oss alla. Jag ser mycket fram emot att åter bli prorektor och då få samarbeta med Mikael Alexandersson som från den 1 oktober blir vår nya rektor.

Jag vill också ta tillfället i akt och tacka all personal för fantastiska insat-ser och hårt arbete och önskar er alla glad sommar!

Zoom är ett personalblad från Högskolan i Halmstad. Har du synpunkter, tips eller idéer, e-posta till: zoom@hh.se. Ansvarig utgivare: Lars Österlind. Skribenter: Ida Lövstål,Lena Lundén och Linda Lundell. Adress: Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad • Tel. 035-16 71 00 • Fax 035-12 88 70 • www.hh.se

REKTORS RADER

NYDISPUTERADE

PÅ NYA JOBB

ZOOM GRATULERAR …

Det blev ett händelserikt halvår

Farhan Sarwar, vik. lektor i psykologi, 2011-07-01–2012-06-30.Klaus Solberg Søilen, lektor i företags-ekonomi inr. marknadsföring fr.o.m. 2011-08-01.Jonas Olsfelt, vik. bibliotekarie, 2011-06-01–2012-03-31.

Urban Johnson, HOS, som har bli-vit professor i psykologi med inriktning idrottspsykologi. Veronica Stoehrel, HOS, som har blivit professor i medie- och kommunikations-vetenskap.Jens Nygren, HOS, som har blivit docent i medicinsk vetenskap.

vikarierande rektor

Yan Wang, IDE, dis-puterade den 8 juni på avhandlingen ”A Do-main-Specific Langu-age for Protocol Stack Implementation in Embedded Systems”.

Zain-Ul-Abdin, IDE, disputerade den 26 maj på avhand-lingen ”Programming of Coarse-Grained Rocinfigurable Archi-tectures”.

Zlate Dimkovski, SET, disputerade den 18 mars på avhandlingen ”Surfa-ces of honed cylinder liners”.