Projektrapport

- om gestaltande av en subkultur i digital teknik.

Ida DegerfeldtBild 2b

Umeå universitet 2015

Bakgrund

Jag har valt att undersöka subkulturen Emo. Jag fascineras av att det finns ett så färgstarkt och känslosamt uttryck inom kulturen och det har gjort mig nyfiken att ta reda på mer om den.

I kursplanen står det att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna till att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. Jag tror att en sådan här typ av undersökning, gestaltande och presentation skulle uppmuntra eleverna till just detta.

Mitt syfte med det här arbetet är att undersöka och få en djupare förståelse för vad subkulturen står för och vilka uttrycksformer som finns. Genom mitt gestaltande arbete vill jag få en känsla för bilduttrycket i emokulturen. Jag vill också undersöka på vilket sätt jag skulle kunna arbeta med detta område i skolan. Metod

Jag har letat efter den största delen av min information på nätet. Jag har läst delar av en avhandling om kulturerer och subkulturer, jag har läst forum och sidor där personer som är emo skriver sina åsikter. Jag har hittat artiklar med intervjuer av ungdomar som till hör subkulturen och även letat fakta om subkulturens framväxt. Jag har lyssnat på musik i den genren och tittat på massor med bilder och texter som uttrycker emo.

Detta har gjort att jag har fått en känsla och en uppfattning om subkulturen som jag sedan har försökt gestalta i min film.

Teori

Kultur kan definieras som den nivå där olika sociala grupper försöker ge mening åtsina sociala och materiella livserfarenheter.1 Som Stuart Hall skriver:

Culture is the way the forms, in with groups ”handle” the raw material of therir social and material existence: it is the practice which realises or objecitvates group-life in meaningful shaped and form… 2

1 Hall, Stuart (1981) s. 532 Hall, Stuart (1981) s. 53

Ett samhälle består av ett antal olika kulturella grupper som är ojämlikt rankadei förhållande till varandra. Genom att vissa grupper har en större del produktivarelationer, rikedom och makt så leder detta till att det bildas dominanta ochunderordnade kulturella yttringar. De dominanta kulturella grupperna sätter normenför hur man bör vara och förhålla sig till olika saker i samhället. 3 På det här sättetlyckas den degradera alla andra alternativ som underlägsna. 4 Till dessa hör även subkulturerna, och från dessa förs en ständig kamp för att få sina egna beteenden,värden och livsstilar legitimerade.5

En subkultur kan utmärka sig på många olika sätt men eftersom att emo framför allt är en ungdomskultur kommer jag att fokusera på det i min beskrivning.Om man skulle definiera subkulturen i detta fall i form av en ungdomskultur i någrameningar kan man säga att de tillsammans skapar en tydlig sammanhängande identitet och struktur. Man kan säga att de bygger upp en värld för sig själva.6 Dessa subkulturer byggs upp utifrån en särskild stil som kan handla om kläder, musik ochandra uttryck som skapar ett säreget sätt att vara. 7

Begreppet ”emo” kommer från musikstilen emotional hardcore som växte fram under 1980-talet i USA. Emotional hardcore har sitt ursprung i punk och rock med den skillnaden att text och musik oftare handlar om känslor. Precis som det skrivs i artikeln ”Sanningen bakom emo” i Sydsvenskan finns det många fördomar om de som kallar sig emo. I artikeln intervjuas Philip Eklund, Emelie Nilsson och Oscar Nilsson. De är alla emo, men säger att det är som med emo som med ordet blatte eller bög. När de kallar sig själva för emo är det ok men när någon annan gör det är det svårt at veta om det är en förolämpning. Av någon anledning verkar många har problem att acceptera den här subkulturen.

De som är emo klär sig ofta i en klädstil som kallas faschioncore. Klädstilen innebär mestadels svarta kläder, tajta brallor, t-shirtar med bandtryck och vita och röda detaljer. Frisyren ska också vara svart, dock gärna med någon färgstark detalj och mycket lång lugg. Det är viktigt att synas, säger Philip.

En vanlig föreställning är att det handlar om ungdomar som mår dåligt och skär sig själva med rakblad. Philip säger att några gör det men det är långt ifrån alla. ”De flesta emosar är glada flummiga och kramgoa” 8

Förut handlade emo mer om bara musikstil men nu handlar det lika mycket om en subkultur och en klädstil.

3 Hall, Stuart (1981) s. 544 Bauman, Zygmunt (1990) sid. 1775 Brake, Mike (1980) sid. 56 Hall, Stuart (1981) s. 567 Hall, Stuart (1981) s. 69

8 Berg, Sara, Artikel i Sydsvenskan 27 december, 2008

En annan föreställning är att många är bi eller honomsexuella. ”Vissa som inte vågat komma ut tidigare kanske gör det när de bli emo, vi är mer accepterande och dömer inte människor som är alternativa, säger Oscar.9

Resultat

Jag har som sagt försökt undersöka uttrycksformen och innehållet i emokulturen och kommit fram till att precis som med alla andra grupper så finns det många olika sätt att tolka, förstå och uttrycka emo. Vissa skriver att man inte kan vara emo, för att emo är en musikstil och inget annat. För andra handlar det om en grupptillhörighet, att hitta och skapa en identitet. Det verkar finnas väldigt mycket fördommar mot emo, att de är deprimerade, destruktiva och skär sig själva. I vissa fall verkar det vara så men inte i alla. Emo är komplext, precis som det mesta som man sätter sig in i lite mer. Min gestaltning är en tolkning av det jag har läst och sett, självklart måste man ta med att jag är i den åldern som jag är i och att jag aldrig själv varit i närheten den här subkulturen på riktigt. Men min ambition har varit att jag skulle försöka gestalta kulturen på ett så rättvist sätt som jag kan.

Jag började med introbilden, jag hade an ganska klar bild om hur jag ville att introt i filmen skulle se ut. Jag ville att det skulle pulsera fram med musiken och att det skulle vara fokus på det pulserade hjärtat för att jag tycker att emo verkar handla mycket om känsla och hjärta. Bilden som växer fram har jag hittat inspiration till från bilder som jag har sett på nätet, jag tycker att de fångar ett typ av uttryck inom emo. Jag fotade alla bilderna med stativ för att animationen inte skulle bli alltför hoppig. Hjärtat har jag beskurit och justerat mättnaden på i olika grader och sen sparat dem och lagt in dem i filmen för att få effekten att det bara är hjärtat som pumpar medan den övriga bilden är stilla. Se bilaga 1.1

Jag bestämde mig för att jag ville dela in filmen med olika ord som jag tycker verkar uttrycka emo på ett grovhugget sätt, emotions, painfull, faschioncore och music och sen skapa bilder utifrån det. Jag hittade väldigt mycket texter som uttryckte olika känslostämningar och statements när jag sökte bilder på emo.

Fösta bilden efter introt, se bilaga 1.2 har jag använt mig av en fotad bild som jag har ritat konturerna runt och målat i Pixlr.com, jag har sedan monterat ihop den med en annan bakgrund. Graffitin har jag också ändrat färger på och omformat i samma program. Jag har även använt mig av en text som jag tycker fångar en känsla som jag tänker mig kan få en ungdom att vilja söka sig till en samhörighet i en subkultur frånskild från vuxenvärlden.

9 Berg, Sara, Artikel i Sydsvenskan 27 december, 2008

Bild tre, se bilaga 2.1, har jag målat med akvarell och sedan bildredigerat för att få de färger och det uttryck som jag ville ha. Syftet med den är dels att prova måla mer abstrakt men också för att förstärka den deppiga känsla som ungdomar generellt kan känna till och från och som jag tycker att emo ofta uttrycker i sina bilder.

Den fjärde bilden, se bilaga 2.2, på den ledsna hålögda flickan som står och håller i en fackla i form av en blombukett har jag ritat med blyerts och akvarell. Jag har sedan skapat en animation med den så att det ser ut som att färgen i buketten gradvis försvinner och rinner ned för hennes arm i form av blod. Jag tänker mig att betydelsen av den här bilden är flera, dels att det är en flicka som inte mår så bra, och att buketten eller facklan symboliserar styrkan och den inre glöden i henne. Animationen ska illustrera att den bildligen rinner ur henne och kvar står hon alldeles grå och släckt. Tanken är också att med den här bilden få med den självdestruktiva delen som några av de som säger sig tillhöra den här subkulturen håller på med. Även om jag vet att det är något som inte är explicit för emoungdomar utan också finns som inslag bland ungdomar idag generellt.

Den femte bilden, se bilaga 3.1, har jag målat med akvarell och skapat för att få fram klädstilen fashioncore som många av emos klär sig i, precis som Stuart Hall säger verkar frisyr och klädstil vara en viktig del av gruppsamhörigheten och identitetsbildandet.

Den sjätte bilden, se bilaga 3.2, har jag fotat och sedan redigerat i Pixlr.com. Eftersom att emo startade som en musikkultur och musikgenre och verkar vara en viktig del av emokulturen även idag ville jag få med det också i filmen. Jag har lagt sladden som ett hjärta för att det verkar vara en symbol som är återkommande i emobilder. Det är inte bara smärta utan även mycket hjärta, kärlek och gemenskap som beskrivs i de texter och bilder som jag har kommit över.

Den sista bilden är en text som jag har lånat från internet som jag tycker passar bra att avsluta det här arbetet med. Se bilaga 4. Jag har redigerat bilden i flera olika steg för att skapa en animation där texten växer fram och blir tydligare. Jag tycker att den får med att även om vi väljer olika uttryckssätt, ser och olika ut så är vi i grunden inte så olika. Vi är alla människor. Det är lätt att generalisera och det inser jag att jag också har gjort när jag har skapat den här gestaltningen. Jag har använt mig av schabloner och mina förutfattade meningar även om jag önskar att det inte var så. Men som sagt de ” are normal, just like you”.

Jag vill också få med att jag har använt mig av engelska texter för att det verkar vara det vanligaste sättet att skriva texter på bland de texter som jag hittade.

Diskussion

Det här har varit ett väldigt lärorikt och spännande sätt att arbeta på. Det sätter igång en kreativ process där man inom vissa givna ramar får skapa fritt. Det skulle vara en jättespännande uppgift att jobba med eleverna med. Min erfarenhet är att de tycker om att få lite fria tyglar när det gäller deras skapande. Jag tror inte att det är bra om det är helt fritt men som sagt inom givna ramar.

Att arbeta med ett sådant här projekt i skolan skulle engagera eleverna både till undersökande och skapande arbete. I senare delen av höstatidet skulle det också utmana eleverna till att använda sig av den kunskap om olika tekniker, material och bilduttryck som de har samlat på sig genom åren.

I syftet i Lgr 11står det att eleverna ska utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Genom att låta eleverna undersöka exempelvis en valfri subkultur som sedan ska gestalts digitalt och presenteras skulle man få med en stor del av syftet med bildämnet.

I en sådan här uppgift får man chansen att gräva lite djupare i ett område, och det som ofta visar sig då är att saker inte är så förenklade som de kan verka. Desto mer man får veta om andra ju mer inser man att allting är väldigt komplext och går inte generalisera. Jag tänker mig att den här uppgiften skulle kunna ge eleverna ökad kunskap och förståelse för andra och det också skulle kunna minska fördommar och tråkiga kommentarer på sociala medier.

Handlar mycket om normer i samhället och tillåtelse att vara annorlunda, att inte följa normen. Det skulle även kunna vara i samarbete med SO, svenska eller musikämnet för att få ännu fler aspekter på ämnet.

Det jag funderar mest över med mitt gestaltande arbete är om det blev för generalliserande, vad skulle en emo säga om det. Men jag inser när jag just skrivit den meningen att en emo inte kan representera alla emosar och att det förmodligen skulle kunna finnas massor med olika åsikter om min film. Det är svårt att inte gruppera, schablonisera och vara helt fri från sina fördommar och erfarenheter. Men jag har skapat den här gestaltningen med ambitionen att göra det på ett respektfullt

och inte fördömande sätt och det hoppas jag att man ska kunna nå fram med till eleverna också.

Min lektionsplanering, se bilaga 5, blev väldigt omfattande och det finns både för och nackdelar med det. Jag upplever att det ibland kan vara svårt för eleverna att greppa om projektets omfång och innehåll då det blir för långt. Det kan även bli längtråkigt för dem om man håller på med samma arbete under en så lång period. Men å andra sidan är det ett ganska omväxlande arbete där de får styra ganska mycket själva över sitt skapande.

Jag har skrivit i min planering att de ska skapa en blogg där de ska utvärdera sitt arbete. Det är något som jag aldrig har prova och vet därför inte heller hur det skulle fungera. Att utvärdera varje lektion kan också bli ett motstånd som gör att elevernas utvärderingar blir väldigt torftiga och kortfattade. Att gå in och kommentera dem med jämna mellanrum låter väldigt bra men kan också bli väldigt tidskrävande för läraren. På något sätt skulle jag vilja uppmuntra dem till att utvärdera och berätta om sin arbetsprocess. Hur har de tänkt när de har skapat, vad vill de uttrycka och hur har de gjort för att få fram det uttrycket.

Mitt syfte var att undersöka subkulturen emo och de uttrycksformer som finns för den. Jag ville få en djupare förståelse och känsla för bilduttrycket inom emo för att kunna skapa mina gestaltningar. Jag ville också undersöka på vilket sätt jag skulle kunna arbeta med detta område i skolan. Jag tycker att jag har lyckats bra med att genomföra mitt syfte och känner mig nu mycket tryggare i att hålla i ett sådant här projekt med mina elever.

Referenser

Bauman, Zygmunt Att tänka sociologiskt. Bokförlaget Korpen, 1990, Göteborg.

Brake, Mike The sociology of youth culture and youth subcultures. Routledge & Kegan Paul, 1980, London.

Clarke, John & Hall, Stuart m.fl. Sub Cultures, Cultures and Class i Bennet, Tony m.fl. (red) (1981) Culture, Ideology and Social Process. The open university press, 1981, printed in Great Britain.

Kursplan 2011 i bild, grundskolan. Stockholm: Skolverket

Artikeln ”Sanningen bakom emo” i Sydsvenskan, Publicerad 27 december 2008

Bilaga 1.1

Bilaga 1.2

Bilaga 2.1

Bilaga 2.2

Bilaga 3.1

Bilaga 3.2

Bilaga 4

Bilaga 5

Lektionsplanering

Lektion 1: Eleverna skapar en blogg. Vi går igenom allt tillsammans, jag visar på projektorn och de följer med i sina datorer. De får alla använda sig av samma tema, och jag går igenom de viktigaste delarna. Jag ser till att alla blir inbjudna till min blogg. Här tänker jag mig att de på slutet av varje lektion ska fota sitt arbete och skriva en kort utvärdering, tankar och reflektioner över arbetet den lektionen.

Lektion 2: Om alla har lyckats få igång med sina bloggar fortsätter jag med genomgång med stöd av en Powerpoint om vad subkulturer är. Jag ger exempel på olika subkulturella grupper i samhället. Sen presenterar jag själva arbetsuppgiften som innebär;

* Att de ska välja en subkultur och söka på nätet och på biblioteket efter information om kulturen. De ska undersöka vilka uttryck som finns, både i bild, text och i musik för att få en känsla för vad kulturen uttrycker och står för.

* De ska sedan göra 3 gestaltningar som fångar subkulturen i valfria material och valfria tekniker. Bildredigering, foto, animation, två eller tredimensionellt arbete.

* Gestaltningarna ska sedan fotas med deras telefoner och skickas till deras mailadress för att sparas i deras bilddokument.

* De ska sedan lägga in sina bilder tillsammans med passande text och musik i förslagsvis Moviemaker.

* Filmen ska sedan presenteras för klassen.

* De ska även göra en skriftlig analys av en kompis färdiga arbete utifrån givna frågor.

Jag visar min film som ett exempel på hur ett färdigt arbete skulle kunna se ut.

Sedan får de börja sitt undersökande arbete. Här får de träna sin mediekunnighet i form av att eleverna hämtar bilder eller text från internet och att de får möjlighet att tillägna sig kunskap om hur de hämtar bilder och vilka bilder som får användas, samt sidor där bilder får lånas och användas precis som Catrine Björck skriver. (Björck, Catrine, 2014, ”Klicka där!” En studie om bildundervisning med datorer)

Lektion 3-4: Undersökande arbete och planering och skisser på hur gestaltningarna ska se ut. Precis som Jenkins anser att jag att eleverna lär sig av att titta på andras konstverk och bilder för att inspireras och att de även kan använda delar av dem för att skapa egna bilder. (Burke, 2009; Jenkins, 2008).

Lektion 5-8: Genomför de tre gestaltningarna, fotar och lägger in i datorn.

Lektion 9-10: Redigerar bilderna och skapar presentationen i Moviemaker med ljud och text. Sparar och lägger ut det på min blogg.

Lektion 11: Redovisning

Lektion 12: Skriftlig analys av en klasskompis arbete.