Fysioterapi och dietistverksamhet HoS Dalarna

Huvudtitel

Fysioterapeutiska behandlingsriktlinjer för proximal humerusfrakturDokumentkategoriRiktlinje

Reviderat datum/av2018-06-13Maria Elingfors, leg. Sjukgymnast, Jeanette Sigfusson Nordgren, leg Sjukgymnast

Sida nr (av)1(7)

Gäller förFysioterapin Falun. Ludvika och Mora

Framtaget datum/av2010-02-18Jeanette Sigfusson Nordgren, leg. sjukgymnast

Godkänt datum/av2018-09-17 /Specialitetsgrupp Fysioterapi

Gäller from – tom2018-09-17 – 2021-09-16

BakgrundProximala humerusfrakturer utgör ca 5 % av alla frakturer som behandlas på sjukhus och drabbar vanligen patienter i 60-80 års ålder. Osteoporos är en vanlig bakgrundsfaktor och det är metafysärt ben som skadas precis som vid en höftfraktur. Vid en proximal humerusfraktur kan flera delar vara involverade: Caput humeri och muskelfästena Tuberculum majus och minus. Skadan kan även vara förenad med en luxation i humeroskapularleden och ibland kan frakturen även sträcka sig distalt i humerusskaftet (diafysen). Proximala humerusfrakturer klassificeras efter antalet fragment. Vid flerfragmentsfraktur, stor dislokation och ung patient ökar indikationen för operation (Internetmedicin. 2016). Hos äldre patienter är ofta skadan orsakad av ett så kallat lågenergivåld mot armen som till exempel ett enkelt fall. Hos yngre patienter är orsaken ofta ett högenergivåld som till exempel en trafikolycka, fall från hög höjd eller skada under idrottsutövning (Internetmedicin. 2016). Skada orsakad av högenergivåld kan vara associerad med nerv- eller plexusskada ( Neer CS. 2002). Ungefär 85 % av alla proximala humerusfrakturer är stabila och kan behandlas icke-operativt (Rosén K. 2013). Det har länge varit, och är fortfarande, kontroversiellt hur de ska behandlas (Handoll H. HG. Brorson S. 2015). Förutom frakturtyp och dislokationsgrad måste hänsyn tas till bland annat ålder, dominant sida, aktivitetsnivå, compliance, övriga sjukdomar etc. Vid icke-operativ behandling rekommenderas till en början aktivt avlastad eller passiv rörlighetsträning. Detta för att aktiva rörelser kan orsaka smärta och eventuellt försämrat frakturläge samt risk för fördröjd läkning. Vid en mer stabil fixering kan en mer progressiv initial rehabilitering möjliggöras. Det är dock svårt att via litteraturunderlaget dra någon samlad slutsats om vilken fysioterapeutisk behandlingsmetod som bör rekommenderas postoperativt (Rosén K. 2013).

1

Frakturtyper

2

BehandlingsmålHuvudmål:Att patienten skall återfå så god rörlighet och funktion i axeln/armen som möjligt för att kunna bibehålla sin självständighet i det dagliga livet.

Delmål: Minska svullnad Minska smärta Ökad rörlighet Ökad muskelfunktion Öka förståelsen för skadan, vikten av träning samt eventuella restriktioner. Hitta lämpliga vilolägen

Fysioterapeutiska åtgärderDet akuta omhändertagandet för icke opererade proximala humerusfrakturer skiljer sig delvis åt beträffande uppföljning mellan sjukhusen i Falun och Mora. I Falun får de patienter som behöver röntgas träffa läkare och fysioterapeut/sjukgymnast vid ett återbesök på ortopedmottagningen 1 – 3 veckor efter traumat. Fysioterapeut/sjukgymnast kontaktas då via personsökare. De patienter som inte bedöms behöva röntgen träffar endast fysioterapeut/sjukgymnast i samband med återbesöket. I Mora kommer alla patienter på en uppföljning till ortopedens frakturmottagning 10 – 14 dagar efter traumat. Då genomgår de röntgen och träffar både läkare och fysioterapeut/sjukgymnast. Ibland kan patienter som inte skall genomgå operation läggas in på avdelning direkt från akutmottagningen om behov finns. För de icke opererade patienterna riktas rehabiliteringen initialt mot passivt/aktivt avlastad rörlighet samt svullnads/stelhets profylax i armbåge och hand. Axelslynga används vid behov första 1-2 veckorna, ofta som smärtlindring (Nowak J. Svensson B. 2015). Patienten får skriftlig information om slynga och träning (Falun: bilaga 1, Mora bilaga 2). Det finns viss evidens som tyder på att tidig rehabilitering (inom 1 vecka), jämfört med senare rehabilitering (efter 3 veckor), resulterar i mindre smärta och snabbare återhämtning för patienter med en ”stabil” fraktur (Handoll H.HG. Brorson S. 2015).

Opererade patienter har också initialt fokus på passivt/aktivt avlastad rörlighet samt svullnad/stelhets profylax i armbåge och hand. För dessa patienter finns inget vårdprogram i Axelina som det gör för de icke opererade patienterna. Det finns även otillräcklig evidens kring rekommendationer för rehabilitering av dessa patienter (Handoll H.HG. Brorson S. 2015). Vid rehabilitering av de opererade patienterna följs operatörens rekommendationer kring restriktioner och tillåten mobilisering. Operatören avgör även om och hur länge slynga ska användas.

Utvärdering/ResultatuppföljningRörligheten i axelleden mäts med goniometer (Clarkson H.M. 2010), både passiv och aktiv rörlighet är av vikt (Solem-Bertoft E. 1986). Smärtan bedöms med VAS eller NRS. I ett mindre akut skede är även muskelstyrka/kraft (Solem-Bertoft E. 1986) viktigt att undersöka för att utesluta cuffruptur. Syftet med att följa upp framförallt rörlighet och smärta är att snabbt kunna sätta in extra insatser hos patienter med sämre rörlighet eller kraftigare smärta än förväntat för att förhindra risken för

3

kontrakturer och nedsatt funktion. Då det finns risk för nerv och plexusskador vid proximala överarmsfrakturer (Neer C.S. 2002) bedöms och utvärderas även neurologin gällande nedsatt sensibilitet och grov kraft. Även annan neurologundersökning kan utföras så som kontroll av reflexer och nervtensionstester.

Uppdragsbeskrivning för olika vårdnivåerPatienten ligger ofta kvar på avdelningen ett par dagar till någon vecka efter operationen beroende på smärta och hemsituation. I Falun följs de opererade patienterna upp av läkare alternativt fysioterapeut/sjukgymnast på ortopedmottagningen. Om allt ser bra ut vid återbesöket remitteras patienterna ut till fysioterapeut/sjukgymnast i primärvården. I Mora följs enbart mer komplicerade frakturer upp av fysioterapeut/sjukgymnast på ortopedmottagning resterande patienter remitteras direkt till fysioterapeut/sjukgymnast i primärvården.

Om patienten inte klarar sig själv vid planerad hemgång gör läkare, sjuksköterska och fysioterapeut/sjukgymnast en gemensam bedömning om patienten är i behov av:

Vårdplanering (SIP) och/eller hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut i kommunen. Plats på rehabiliteringsavdelning, t ex om patienten är i behov av en längre

träningsperiod för att klara ADL i hemmet. Behov av specialiserad hemrehab Kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast inom primärvården, t ex vid

svårigheter att utföra träningsprogrammet självständigt.

4

Referenser

Clarkson HM. (2000). Musculoskeletal assessment. Joint range of motion and manual muscle strength. 2nd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Handoll H. HG, Brorson S. Interventions for treating proximal humeral fractures in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015, Issue11: Art. No: CD000434. DOI:10.1002/14651858.CD000434.pub4

Internetmedicin. (2016). Humerusfraktur, proximal hos vuxna. Hämtad 2016-12-14, från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=984

Neer II CS. Four-segment classification of proximal humerus fractures: Purpose and reliable use. Journal och Shoulder and Elbow Surgery. 2002;11(4):389-400.

Nowak J, Svensson B. (2015). Obruten vårdkedja med Axelina, kurspärm samt www.axelina.com [läst 2016-12-14]

Rosén K. (2013). Sjukgymnastens arbete på ortopedavdelning. I A. Homell. C. Bååth. (Red.), Ortopedisk vård och rehabilitering. (s. 331-348). Lund: Studentlitteratur.

Solem-Bertoft E. Lundh I. Sjukgymnastisk behandling vid collum chirurgicum fraktur. Resultat-utvärderingsmetoder-vårdprogram. Sjukgymnasten. 1986;5:18-21.

BilagorBilagor 1: Träningsprogram ”överarmsfraktur fas 1” FalunBilagor 2: Träningsprogram ”fraktur på överarmen inledande fas” Mora

5

Bilaga 1.

6

7

Bilaga 2.

Träningsprogram vid fraktur på överarmen, inledande fas 1.Efter ca 1 vecka tas slyngan bort. Den fortsatta träningen bygger på hemträning med uppföljning. Det är lämpligt att du fortsättningsvis träffar en sjukgymnast på hemorten för vidare hjälp med din rehabilitering.

Målsättningen under fas 1 är att frakturen ska läka bra, smärtan ska minska och att motverka stelhet.

Ligg, sitt eller stå bekvämt. Knyt handen. Slappna av, öppna handen och spreta med fingrarna. Du kan också knyta handen kring en mjuk boll. Övningen ska vara smärtfri. Utföres så ofta du kan.

Denna övning minskar svullnaden och stelheten i handen.

Ligg, sitt eller stå bekvämt. Böj och sträck i armbågen, genom att låta underarmen glida över framsidan av kroppen. Övningen skall vara smärtfri.Utföres så ofta du kan.

Denna övning minskar svullnaden och stelheten i armbågen/armen.

Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, eller ännu bättre, ”sucka” när du sänker axlarna. Övningen ska vara smärtfri. Utförs så ofta du kan.

8

Sitt vid ett bord. Placera den aktuella sidans arm på en handduk. Låt armen glida på handduken först framåt och sedan bakåt. Rörelsen skall vara smärtfri. Försök hålla en jämn rytm.

Utför ___ sets med ___ reps, ___ ggr dagligen.

Vila efter varje set.

Böj kroppen framåt i midjehöjd samt stöd den friska armen och huvudet på ett bord. Dina knän ska vara lätt böjda.Låt den aktuella armen hänga ned på ett så avslappnat sätt som möjligt. Pendla försiktigt den aktuella armen framåt och bakåt. Fortsätt i sidled samt runt i cirkel åt båda hållen. Rörelsen ska vara smärtfri, försök hålla en jämn rytm.

Utför ___ sets med ___ reps, ___ ggr dagligen.

Vila efter varje set.

Sitt på en stol. Lägg armen på låret och ha den avslappnad. Glid med den aktuella sidans hand längs med låret och utsidan av underbenet ned mot foten samtidigt som du lutar dig framåt.

Utför ___ sets med ___ reps, ___ ggr dagligen.

Vila efter varje set.

9