VÅRDANDE KOMMUNIKATION I LIVETS SLUTSKEDE

En litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv

TINA PAINE

REBECKA LINDH

Akademin för hälsa, vård och välfärd Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Grundnivå 15 poäng Sjuksköterskeprogrammet VAE027

Handledare: Anna Bondesson, Agneta Mählqvist

Examinator: Martina Summer Meranuis Datum: 2017-10-18

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slutskede önskar att sjuksköterskan har goda

förmågor i att kommunicera. Forskning visar att genom en fungerande kommunikation kan

patientens värdighet och autonomi tas hänsyn till. Medan otillräcklig kommunikation kan

leda till frustration, stress och osäkerhet hos patienten. Problem: Det sker ständigt

missförstånd i kommunikationen mellan sjuksköterskan, patienten och dess anhöriga vilket

kan leda till en ökad oro, smärta och hjälplöshet hos patienten. Genom att beskriva

sjuksköterskans kommunikation kan man se vilka faktorer som påverkar och vad som kan

bidra till en vårdande kommunikation och främja hälsa. Syfte: Beskriva sjuksköterskans

vårdande kommunikation med patienter och dess anhöriga i livets slutskede. Metod:

Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. 11 kvalitativa artiklar analyseras enligt

Evans (2002). Resultat: Vårdande kommunikation skapas genom en öppen kommunikation

där sjuksköterskan skapar ett förtroende tillsammans med patienten och dess anhöriga är

betydelsefullt. Svårigheter ses vid brist av tid, brist i kunskap och utbildning relaterat till

sjuksköterskans kommunikation. Slutsats: Vårdande kommunikation är en resurs. Att vara

lyhörd är en del av kommunikationen och sjuksköterskan bör ha kunskap i att tolka signaler

från patienter.

Nyckelord: bemötande, lyhördhet, palliativ vård, systematisk litteraturstudie, tillit.

ABSTRACT

Background: The desire of patients is for nurses to possess great communication skills.

Research shows that the patients autonomy and dignity can be better cared for through

communication. Insufficient communication can result in frustration, stress and insecurity.

Problem area: Misunderstandings often occur in communication between nurse, patients

and their relatives. This results in suffering and a feeling of helplessness among the patients.

By describing the communication of the nurse influencing factors in the communication can

be identified to benefit good nursing. Purpose: Describe the caring communication of the

nurse with the patient and their relatives. Method: The method used was a systematic

literature review with a descriptive synthesis/composition. 11 quantitative articles have been

reviewed according to Evans (2002) model. Result: An open communication where the

nurse gains trust from the patients and their relatives is important. Difficulties can be seen

when the nurse lacks of time, knowledge and education related to the communication with

the patients. Conclusion: Communication is a resource. To be perceptive is part of the

communication and it is important the nurse possesses these skills.

Keywords: care, palliative care, perceptive, systematic literature review, trust

INNEHÅLL

1 INLEDNING .....................................................................................................................1

2 BAKGRUND ....................................................................................................................1

2.1 VÅRDVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV ................................................................... 1

2.1.1 Vårdande kommunikation .................................................................................. 2

2.2 CENTRALA BEGREPP ............................................................................................ 3

2.2.1 Vård i livets slutskede ........................................................................................ 3

2.2.2 Kommunikation .................................................................................................. 3

2.2.3 Anhöriga ............................................................................................................. 4

2.3 SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR ENLIGT STYRDOKUMENT ................................. 4

2.4 TIDIGARE FORSKNING ........................................................................................... 5

2.4.1 Kommunikation i livets slutskede ur patientens perspektiv ............................... 5

2.4.2 Kommunikation i livets slutskede ur anhörigas perspektiv ............................... 6

2.5 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................... 7

3 SYFTE .............................................................................................................................7

4 METOD ...........................................................................................................................7

4.1 Datainsamlingsmetod och Urvalskriterier ............................................................. 8

4.2 Genomförande och dataanalys ................................................................................ 9

4.2 Etiska överväganden ...............................................................................................10

5 RESULTAT .................................................................................................................... 11

5.1 KOMMUNIKATION SOM RESURS ..........................................................................11

5.1.1 Sjuksköterskans verbala kommunikation ......................................................... 11

5.1.2 Sjuksköterskans icke-verbal kommunikation................................................... 13

5.1.3 Sjuksköterskans kommunikation med anhöriga ............................................... 14

5.2 Hinder i kommunikationen .....................................................................................15

5.2.1 Bristande tid och lyhördhet hos sjuksköterskan ............................................... 15

5.2.2 Bristande kunskap och utbildning .................................................................... 16

6 DISKUSSION................................................................................................................. 17

6.1 Resultatdiskussion .................................................................................................17

6.2 Metoddiskussion ....................................................................................................20

6.3 Etisk diskussion .....................................................................................................22

7 SLUTSATSER ............................................................................................................... 22

7.1 Fortsatt forskning ...................................................................................................22

REFERENSLISTA ............................................................................................................... 25

BILAGA 1 ARTIKELMATRIS

BILAGA 2 SÖKMATRIS

BILAGA 3 SBU GRANSKNINGSMALL

1

1 INLEDNING

Döden är någonting som varje människa kommer att möta. Varje år avlider 90 000

människor i Sverige och en stor del av dessa avlider efter att ha vårdats på sjukhus. Många

människor upplever en rädsla och oro inför döden. Sjuksköterskan har en stor inverkan på

hur dessa patienter kommer att uppfatta sin sista tid i livet. Patienter och dess anhöriga

upplever ofta en rädsla och en osäkerhet vilket innebär att kommunikationen är extra

betydelsefull. Den vårdande kommunikationen används för att skapa en interaktion och tillit

mellan sjuksköterskan, patienten och dess anhöriga. Genom kommunikationen skapas en

vårdrelation som underlättar för sjuksköterskan att kunna tillgodose en god omvårdnad i

livets slutskede.

Ämnet till kommande examensarbete efterfrågades av Mälarsjukhuset i Eskilstuna där

intresse finns att få ökad kunskap om sjuksköterskans kommunikation i livets slutskede.

Inspirationen till examensarbetet kom under ett seminarium där medverkande studenter

delade med sig av svårigheter som upplevts under den verksamhetsförlagda utbildning på

bl.a. palliativ avdelning. Studenter upplevde att vissa situationer var svårhanterliga och att en

tydlig och bra kommunikation hade underlättat. Kommunikationen är en viktig del av att

vara sjuksköterska men väldigt lite i utbildningen handlar om kommunikation. Intresse

väcktes för kommunikation med fokus på livets slutskede då vi upplevde att det finns

aspekter som kan förbättras. Vi ville utöka kunskapen kring sjuksköterskans kommunikation

med patienter och dess anhöriga i livets slutskede.

2 BAKGRUND

Bakgrunden inleds med att beskriva den vårdvetenskapliga teori som används, därefter

beskrivs definitioner av begreppen vård i livets slutskede och kommunikation. Därefter

beskrivs sjuksköterskans arbete enligt styrdokument samt tidigare forskning och

avslutningsvis presenteras problemformuleringen.

2.1 VÅRDVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV

Det teoretiska perspektivet som används är Fredrikssons (2003; 2012) teori om begreppet

vårdande kommunikation. Fredrikssons teori passar arbetets syfte samt ger kunskap om hur

samtal mellan sjuksköterska och patient kan lindra lidande. Fredriksson använder sig av

begreppet vårdare i beskrivningen av vårdande kommunikation, i detta examensarbete

används begreppet sjuksköterska. Fredriksson synliggör även relationen mellan

2

kommunikation och vård, samt beskriver hur samtal är ett medel för kommunikation. Teorin

kommer senare att användas i resultatdiskussionen och diskuteras mot resultatets innehåll.

2.1.1 Vårdande kommunikation

Fredriksson (2012) beskriver att den vårdande kommunikationen är uppdelad i tre väsentliga

begrepp som är den; relationella kommunikationen, den narrativa kommunikationen och

den etiska kommunikationen. Dessa tre begrepp förklaras vidare i nedanstående text.

Den relationella kommunikationen innebär förhållandet som visas mellan sjuksköterska och

patient och består av vikänsla. Det kan liknas det möte som uppstår mellan sjuksköterskan

och patienten. Genom gemenskap är det sjuksköterskans ansvar att bjuda in patienten till en

gemenskap där lidandet kan upplevas som uthärdligt. Sedan skapas en relation mellan

patient och sjuksköterska. Relationen utgör ett symboliskt rum där samtalet hålls. Att lyssna

är något annat än att höra och innebär att lyssna precis till vad patienten säger. För att kunna

lyssna krävs tystnad. Det innebär inte att bara vara tyst utan att även tysta sina tankar. Detta

görs genom reflektion, tolkning och förståelse som används för att bekräfta patienten.

Bekräftelsen bygger på att sjuksköterskan stiger in i patientens värld och möter lidandet utan

att påverkas av sina egna känslor. Sjuksköterska ska även ge patienten tid och plats att finna

sin egen tolkning av upplevelsen. Närvaro är en förutsättning för att kunna lyssna. Närvaro

grundar sig på sjuksköterskan uppmärksamhet och ett svar på patientens behov. Om

patienten accepterar sjuksköterskans närvaro skapas en plats där patienten kan vara i djup

kontakt med sitt lidande, dela det med en annan och finna en egen väg framåt. När lidandet

är outhärdligt är det svårt att vara närvarande. Beröring sker både i den fysiska och den

känslomässiga dimensionen. När sjuksköterskan blir berörd av patientens lidandeberättelse

väcks medlidande (Fredriksson, 2012). Den relationella kommunikationen är en öppning till

den narrativa kommunikationen (Fredriksson, 2003).

Den narrativa kommunikationen innefattar lidande, berättelse och förståelse. Den

emotionella kommunikationen hör till till den narrativa kommunikationen då den innefattar

att visa patient att den är förstådd samt genom förståelsen utgöra ett stöd via tröst tillit och

respekt. Lidandet i den narrativa kommunikationen visar sig genom att lidandeberättelsen

kommer från patienten. Det som sker då är att nutid, framtid och patientens historia binds

ihop för sjuksköterskan. Det skapas en medvetenhet som samtidigt ger ett tillfälle att ge

uttryck för sitt lidande. Förståelse utgår från lidandeberättelsen och patientens förståelse av

denna (Fredriksson, 2012). Den första fasen som är att berätta berättelser innebär att hjälpa

patienten formulera problemet. I berättelsen kan patienten söka svar på frågorna som varför

just jag och varför just nu? Dessa frågor uppstår för att förstå varför lidandet har uppstått.

När detta är gjort framkommer behovet av vad patienten önskar och behöver. Att skapa en

lidandeberättelse syftar till att ordna händelser i tiden. Lidandeberättelsen följer

händelseförloppet och skapar en reflektion där patienten kan skapa mening i lidandet. Den

emotionella kommunikationen ger patienten möjlighet att bättre hantera sin situation och

den består av tröst, tillit och respekt (Fredriksson, 2012). Genom att patienten får förståelse

för hur handlingar och händelser hänger ihop med varandra ges en viss kontroll över

händelseförloppet. Sist återknyts livsberättelsen. Detta görs i syfte till att belysa vad som är

meningen med lidande, vad som är berättelsens poäng och vad man kan lära av den

(Fredriksson, 2003).

3

Den etiska kommunikationen grundar sig på att det finns en balans mellan sjuksköterskan

och patienten som är byggd på respekt och samtidigt får patienten en möjlighet att bygga upp

sin självkänsla (Fredriksson, 2003). Det kan ske konflikter i den etiska kommunikationen när

informationen inte är jämlik mellan sjuksköterska och patienten. Sjuksköterskan strävar

efter att göra gott till patienten medan patienten som lider av sin situation själv har rätten att

bestämma över sitt liv (Fredriksson, 2012).

2.2 CENTRALA BEGREPP

Nedan definieras begrepp av stor relevans och betydelse för arbetet. Vad som avses med vård

i livets slutskede och kommunikation. Sist beskrivs definitionen av begreppet anhöriga.

Begreppen är återkommande och definitioner är till för att öka förståelsen för läsaren.

2.2.1 Vård i livets slutskede

Vård i livets slutskede innebär när punkten är nådd i behandling då den inte längre har

någon kurativ funktion utan det görs en övergång till lindrande vård. Vård i livets slut är en

del av palliativ vård och beskrivs vara uppdelad i faser; initial (palliativ vård) och sen fas

(vård i livets slut). Ställningstagande mellan den tidiga och sena fasen görs genom ett

brytpunktsamtal och detta sker mellan patient, närstående och vårdpersonal. Det

huvudsakliga målet i vård i livets slutskede är inte längre att ge livsförlängande behandling

utan målet är lindrande omvårdnad (Socialstyrelsen, 2013). Den palliativa vården grundar

sig på fyra hörnstenar; symtomlindring, anhörigstöd, samarbete i vårdteamet och

kommunikation. Symtomlindring består av hela människan i dess fysiska, psykiska, sociala

och existentiella behov. Den andra hörnstenen är anhörigstöd vilket syftar till de anhörigas

behov av stöd genom hela vårdprocessen. Den tredje hörnstenen är samarbetet i vårdteamet

som ska omfatta läkare och sjuksköterska. Den sista hörnstenen är kommunikationen.

Kommunikationen är en grundläggande del inom den palliativa vården (Svenska

palliativregistret, 2015). Att vårda patienter i livets slutskede ställer stora krav på

professionell kompetens hos alla som ingår i vårdteamet. Det är nödvändigt för

sjuksköterskan att uppmärksamma de fysiska, psykiska, sociala och existentiella

konsekvenserna och även stödet till patientens närstående. Sjuksköterskan bör ha kunskaper

i hur den psykiska, sociala och existentiella smärtan kan uppträda och uttryckas. Den

psykiska smärtan kan innebära att patienten går in i förnekelse, en depression, ångest

och/eller uppgivenhet medan den sociala smärtan kan uppträda som sorg över saker som

redan inträffat eller förluster som kommer att komma. Den andliga existentiella smärtan hör

ihop med tankar om livets mening och lidandet samt rädslan inför döden (SOU, 2000:6).

2.2.2 Kommunikation

Nationalencyklopedins definition på kommunikation härstammar från latinets ord

communicaʹtio som betyder ’ömsesidigt utbyte’, ordet kommer även från commuʹnico ’ som

betyder att göra gemensamt’, ’låta få del i’, ’få del av’, ’meddela’. NE:s vidare definition av

begreppet anger även det primära behovet som människan har av att kommunicera redan

sen födseln och dess tillfredställelses betydelse för psykisk, social och kulturell utveckling.

Inom lingvistiken delas informationen upp mellan verbal kommunikation och icke-verbal

4

kommunikation. Definitionen av begreppet icke-verbal kommunikation är kommunikativa

signaler som inte förmedlas genom exempelvis tal eller i skrift (Nationalencyklopedins NE,

2017). En icke-verbal kommunikation kan vara en individs kroppsspråk, ögonkontakt eller

ansiktsuttryck (Eide & Eide, 2009). Kroppsspråket visar vad en människa tänker eller känner

utan att behöva använda ord (Nationalencyklopedins NE, 2017). Sjuksköterskans

kommunikation är yrkesrelaterad och ingår i de fyra palliativa hörnstenarna.

Kommunikation samt relation beskrivs som den viktigaste hörnstenen då den övriga vården

inte anses fungera utan kommunikation (Strang, 2012). Kommunikationen måste vara byggd

på yrkeskunskap och vara stärkande. Den ska finnas som hjälp för patienter, anhöriga och

kollegor som behöver den (Kirkevold, 2000). En viktig del i den vårdyrkesrelaterade

kommunikationen är att vara ett stöd för patienten. Viktiga aspekter i den vårdande

kommunikationen är att vara patientinriktad, den ska bygga på respekt, kunna lyssna, ha en

öppenhet, tillit och trygghet (Eide & Eide, 2009).

2.2.3 Anhöriga

Begreppet anhörig används inte konsekvent inom lagtexterna och hur begreppet anhörig

definieras beror på sammanhanget (Socialstyrelsen, 2017). Anhöriga benämns av

Socialstyrelsen (2016) som personer inom familjen eller en nära släkting som vårdar eller

stödjer en närstående. Anhöriga innefattar oftast föräldrar och vuxna barn men kan även

innebära någon utanför familjekretsen som en vän eller granne.

2.3 SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR ENLIGT STYRDOKUMENT

Ett av de viktigaste verktygen och en grundläggande tillgång är sjuksköterskans kompetens.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskriver att sjuksköterskans kompetens innefattar

ett helhetsperspektiv på patientens situation, detta innefattar kunnande om komplexa

problem och behov som innefattar bland annat kommunikation, kognition, andning,

cirkulation m.m. (Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska, 2017). Detta går i enlighet med de social styrelsens föreskrifter hävdar att de

individuella medicinska, psykologiska, sociala aspekter och insatser är viktiga för att vården

ska bli så bra som möjligt (SOSFS 2005:27). Kommunikationen bör ske på ett respektfullt

och empatiskt sätt på så sätt ska sjuksköterskan kunna ge stöd, vägledning och därmed vara

delaktig i patientens vård och behandling. Grunden för en god omvårdnad kräver en god

kommunikation mellan patient och sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2006). Lagen kräver att

hälso- och sjukvårdsverksamhet bland annat ska stärka och tydliggöra patientens ställning,

främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande (Patientlagen, 2014:821).

Patienten skall ges en individuell anpassad information om sitt hälsotillstånd även om

metod, undersökning, vård och de behandlingar samt alternativ som finns. Vårdplaneringen

ska anpassas och samordnas så att patienten får en individuell vårdplan och vård ska ges

med respekt för den enskilda människans värdighet samt tillgodose patientens behov av

trygghet. Denna lag innefattar även att där vård bedrivs ska det finnas rätt verktyg och

utrustning för att kunna ge den bästa vården (Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30). Flera

kommuner i Sverige har tillsammans med landsting och regioner genomfört utbildningar i

palliativ vård. Trots detta finns det en bristande kunskap i vårdfrågor, etik och bemötande.

Detta anses vara ett påtagligt problem (Socialstyrelsen, 2006).

5

2.4 TIDIGARE FORSKNING

Tidigare forskning som presenteras är uppdelat i två delar. Först presenteras tidigare

forskning kring patientens upplevelser och behov av kommunikation i livets slutskede.

Därefter beskrivs upplevelser och behov av kommunikationen hos anhöriga och närstående

till patienten.

2.4.1 Kommunikation i livets slutskede ur patientens perspektiv

Det är många patienter i olika åldrar med olika livserfarenheter som idag vårdas i livets

slutskede. Patienter inom den palliativa vården är unika individer med unika behov och

genom en fungerande kommunikation kan patientens behov tillgodoses och patientens

värdighet samt autonomi kan tas hänsyn till (Kelley & Morrisons, 2015). Patienter önskar i

den vårdande stunden att sjuksköterskan har skicklig förmåga att kommunicera. De anser att

det är viktigt att sjuksköterskan är angelägen, empatisk och inte har bråttom under

kommunikationen. De vill även gärna få bekräftat att sjuksköterskan har tystnadsplikt (Kim,

Heerey, & Kols, 2008). Patienter i livets slutskede upplever kommunikationen som både

positiv och negativ. Kommunikationen kan leda till hopp, ökad känsla av kontroll, minskad

ångest/oro, ökat förtroende och möjlighet till att planera sin framtid. Otillräcklig

kommunikation kan istället leda till frustration, stress och osäkerhet hos patient (Innes &

Payne, 2009). Det kan vara svårt att kommunicera med patienter som precis mottagit ett

dåligt besked angående sin sjukdom. Patienter kan reagera med olika försvarsmekanismer

som kan vara förnekelse, isolering av känslor och rationalisering. Det innebär att patienter

bortförklarar tydliga sjukdomssymtom som mindre allvarliga åkommor (Cullberg, 2007).

Behovet av en tydlig kommunikation är viktigt för om informationen inte motsvarar

sanningen kan detta leda till ångest, depression och höga doser av smärtlindring hos

patienten. Om sjuksköterskan undviker eventuella stressfyllda besked får inte patienten

möjligheten att berätta om sin rädsla, oro och ångest och patienten kan då isolera sig själv

och övertyga sig om att gå en hemsk väg till mötes (Fallowfield, Jenkins & Beveridge, 2002).

Det sker ständigt missförstånd i kommunikationen vid samtal mellan patienter och

vårdpersonal när det kommer till sjukdom, prognos och behandling. Konsekvenserna av

otillräcklig kommunikation när det gäller information kring livets slutskede kan leda till ett

minskat förtroende för sjuksköterskan men även en känsla av övergivenhet hos patienten.

Patienter i livets slutskede har ett stort behov av information när det kommer till prognos och

diagnos men denna typ av information missförstås ofta (Hancock et.al., 2007).

Informationen om diagnos och prognos är ofta svår att ta till sig för patienter i livets

slutskede och kommunikationen hindras ofta då patienten står inför en obotlig sjukdom.

Detta kan leda till att patienter misstolkar informationen som ges (Innes & Payne, 2009).

Brister som sker i kommunikationen som rör prognosen kan ofta leda till negativa resultat

för patienter (McLennon, Lasiter, Miller, Chamness & Helft, 2013). Många patienter visar

ändå acceptans och ett lugn över sin diagnos. Men det kan vara stor skillnad på

kunskapsnivåerna kring diagnos och behandling. En del patienter visar förvåning över

sjukdomsdiagnosen medan andra är införstådda med den. Detta kan bero på tidigare

hälsoanamnes (Löfmark & Nilstun, 2000). Patienten i livets slutskede är i behov av någon

som tar sig tid och lyssnar på deras oro och samtidigt visar empati och fysisk kontakt.

Patienter uppskattar när deras känslor blir bekräftade tillsammans med hopp och ärlighet då

informationen delges (Stajduhar, Thorne, McGuinness & Kim-Sing, 2009). Det finns

varierande attityder hos patienten kring kommunikation i livets slutskede. Vissa patienter ser

6

kommunikationen som tillfredsställande och stöttande medan andra vill inte alls samtala om

den. Vissa begränsar istället sin tid och antal personer att prata med. Men en öppen

kommunikation är värdefull och ofta speciell inom familjen (Goldsteen, Houtepen, Proot,

Abu-Saad, Spreeuwenberg, & Widdershoven, 2006). Kommunikationen har visat förbättra

hälsan hos patienten genom att fungera som ett terapeutiskt redskap. Ifall patienten får lov

att uttrycka sitt perspektiv och genom att få medkänsla har kommunikationen visat sig vara

en väg till förbättrad hälsa. Genom empatisk kommunikation kan symtom som smärta

påverkas till det bättre (Street, Makoul, Arora & Epstein, 2009).

2.4.2 Kommunikation i livets slutskede ur anhörigas perspektiv

Patientens anhöriga befinner sig ofta i en svår livssituation. Att vara anhörig till en person i

livets slutskede kan vara den anhörigas första verkliga möte med döden. Detta är en unik

situation med mycket känslor och tankar hos den anhöriga (Andershed, 2004). Anhörigas

oro kan ofta vara större än patientens och det finns samband mellan patientens fysiska

symtom och anhörigas ångestnivå. Det innebär att ju sämre symtomkontroll patienten har

desto mer oro kan anhöriga uppleva. Detta har även visat sig höra ihop med

kommunikationen mellan anhöriga och patienten. Ju sämre kommunikation det är mellan

anhöriga och patient desto mer ångest upplever anhöriga. Därför är det viktigt att optimera

behandlingen av symtom hos patienten och underlätta kommunikationen mellan anhöriga

och patienten. Det är vanligt att anhöriga upplever känslor som maktlöshet och har då ett

behov att förstå varför patienten har drabbats av sjukdom. Att uppleva känslor som

otillräcklighet hos anhöriga är också vanligt (Milberg, 2005). Det uppkommer ofta

existentiella frågor som anhöriga behöver ha svar på men som är svåra att besvara. Anhöriga

upplever ofta en ökad sårbarhet i samband med livets slutskede. Detta kan leda till att

anhöriga ofta blir nedstämda vilket bidrar till negativa känslor som oro, ångest, hjälplöshet

och osäkerhet. Därför känner anhöriga ofta behovet utav kommunikation som viktigt för att

kunna få en bättre förståelse av omvårdnaden hos patienten i livets slutskede. Anhöriga

känner ofta ett starkt behov till att vara närvarande under den allra sista tiden i patientens

liv. Att få möjlighet att säga farväl och få ett avslut anses vara viktigt för anhöriga (Mok,

Chan, Chan & Yeung, 2003).

En förtroendefull relation med sjuksköterskan upplevs vara positiv för de anhöriga och även

att anhöriga och sjuksköterskan har en gemensam syn på omvårdnaden (Andershed, 2004).

Det finns flera fördelar med att stötta anhöriga till patienter som är i livets slutskede som

sjuksköterska. Det är viktigt att anhöriga har möjlighet att lära sig om de fysiska och

psykosociala förändringarna som kan förväntas när döden av en närstående närmar sig

(Mok, Chan, Chan & Yeung, 2003). Anhöriga har ofta ett behov av att vara välinformerad om

diagnos och prognos men även att vara delaktig i beslut som rör vården. En del patienter vill

inte att anhöriga ska ta del av all information medans andra vill delge allt. Då det kommer till

viktiga samtal som handlar om diagnos och behandling behöver både patienten och anhöriga

vara redo för detta samtal (Clayton, Butow & Tattersall, 2005). Ett ökat stöd och en ökad

förståelse kan komma att hjälpa de anhöriga att undvika scenarion där de känner sig

oförberedda. Det kan annars gå ut negativt över patienten (Steinhauser mfl, 2000). Anhöriga

upplever ofta en osäkerhet kring hur de ska hantera situationen och prata om sina känslor

med den döende patienten. Anhöriga är då i behov av kontinuerlig information då de ofta

känner ett behov av en bra förståelse för omvårdnaden (Gunnarsson, 2007).

7

Kommunikationen är en central del av vården i livets slutskede och det är viktigt att anhöriga

får individanpassad information och hjälp att se möjligheter för att kunna göra gott för

patienten (Milberg, 2005).

2.5 PROBLEMFORMULERING

Tidigare forskning och litteratur visar att patienter som befinner sig i livets slutskede ofta har

svårt att ta till sig information, vilket även gäller anhöriga. Det sker ständigt missförstånd i

kommunikationen mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga. Detta kan upplevas

problematisk och som ett hinder för alla involverade parter. Dessa hinder kan leda till en

ökad smärta, oro och minskat förtroende för sjuksköterskan där patienten känner sig

övergiven. Anhöriga och närstående upplever ofta maktlöshet och otillräcklighet vilket även

det kan bidra till oro, ångest, hjälplöshet och osäkerhet. Anhörigas upplevelser kan påverka

patienten, det är därför viktigt för sjuksköterskan att underlätta kommunikationen mellan

patienten och anhöriga genom den vårdande kommunitationen. För att kunna tillgodose

patientens behov och främja hälsa är kommunikationen mellan sjuksköterska, patient och

anhöriga betydelsefull. Sjuksköterskan ska ge patienten utrymme i kommunikationen så att

de kan delge sin livsberättelse och få möjlighet att uttrycka sina känslor utan att känslorna

värderas. Detta skapar en förbindelse mellan sjuksköterskan och patienten som resulterar i

ömsesidig respekt och leder till upplevelse av värdighet och autonomi hos patienten.

Eftersom patienten och anhöriga kan uppleva kommunikationen som otydlig och att det ofta

sker missförstånd är det intressant att utöka kunskap om sjuksköterskans vårdande

kommunikation med patienten och anhöriga i livets slutskede. Detta för att få en djupare

förståelse för hur kommunikationen mellan sjuksköterska, patienten och anhöriga kan

användas för att bidra till en god omvårdnad.

3 SYFTE

Syftet är att beskriva sjuksköterskans vårdande kommunikation med patienter och dess

anhöriga i livets slutskede.

4 METOD

Metoden för denna systematiska litteraturstudie är en beskrivande syntes med utgång från

Evans (2002) metod för innehållsanalys, vilket innebär att det görs en sammanställning av

redan publicerade kvalitativa studiers resultat. En kvalitativ ansats valdes för att skapa en

förståelse utifrån upplevelser, behov och förväntningar som uppkommer i den kvalitativa

forskningen i enlighet med Friberg (2012). Syftet med kvalitativ forskning är att skapa en

8

förståelse för ett fenomen genom att studera människors upplevelser av det (Polit & Beck,

2012). Det finns två tillvägagångssätt för att analysera kvalitativa artiklar och de är

beskrivande (induktiv) och tolkande (deduktiv) syntes. Genom att använda en systematisk

litteraturstudie med beskrivande syntes ges möjlighet till en djupare förståelse för ämnet som

ska studeras. Den beskrivande syntesen genomgår fyra olika steg som är; steg ett att samla in

data, steg två; identifiera nyckelfynd, steg tre; sammanställa och göra en jämförelse av teman

från tidigare studier och slutligen i det sista steget beskrivs sedan fenomenet (Evans, 2002).

Då flera studier som handlar om samma fenomen sammanställs så skapas en sammansatt

kunskap om ett specifikt fenomen (Friberg, 2012).

4.1 Datainsamlingsmetod och Urvalskriterier

Vid artikelsökningen användes Mälardalens Högskolas biblioteksdatabas Cinahl plus som

lämpar sig för sökning av artiklar i det vårdvetenskapliga ämnet och har ett brett utbud av

vetenskapliga artiklar skrivna på engelska detta enligt Mälardalens högskolas bibliotek. De

olika MeSH termer som användes i olika kombinationer var; ”Nurse”, ”communication”,

”terminally ill patients” och ”terminal care”. Dessa begrepp användes i olika kombinationer

även med boelska operatorer ”AND” och ”OR”. Eftersom examensarbetet skrivs inom

huvudområdet vårdvetenskap har sökord som ”nurses attitudes”, ”nurses-patients relations”,

”experiences” och ”factors” används för att finna artiklar om sjuksköterskans upplevelse. För

att avgränsa sökningen och få den mer mot vårt valda ämnesområde har medicinska sökord

används som ”death in old age”, ”nurses psychosocial factors” och ”coping evaluation”. Vid

sökningarna gjordes avgränsningar som var; Peer reviewed, English language och

publicerade mellan år 2000-2017. Antalet sökträffar kan ses i bilaga 1.

En vårdvetenskaplig artikel ska innehålla , titel, abstract, introduktion, metod, resultat,

diskussion och referenslista och vara vetenskapligt granskad. Kvalitativa studier innefattar

bland annat upplevelser och behov hos tex sjuksköterska, patient och dess anhöriga (Friberg,

2012; Polit & Beck 2014). Därför består urvalet av 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ

ansats. Inklusionskriterierna vilket innebär kriterier för att en text ska behållas för analys var

att artiklarna skulle ha relevans för studiens syfte, innefatta kommunikation och vård i livets

slutskede, att den är publicerad efter år 2000 för att innefatta aktuell forskning globalt.

Artiklarna ska vara skrivna på engelska och vara vårdvetenskapliga. Exklusionskriterier var

artiklar med kvantitativ struktur, litteraturöversikter som metod samt fokuserade på barn.

Inledningsvis söktes artiklar där en specifik sjukdom inte var ett sökord, men då detta

begränsade sökningen valdes det att inkludera artiklar där diagnos angavs t.ex. cancer. Detta

resulterade i 37 olika sökträffar. Sökningen innefattade patienter med olika diagnoser och

sjukdomar. Artiklar som innehöll upplevelser av vård med olika diagnoser kan skapa ett

bredare perspektiv på grund av att upplevelser kan variera vid olika sjukdomar och tillstånd.

Av sökträffarna lästes 32 abstract för att skapa en övergripande bild av artiklarnas innehåll.

Dessa artiklar lästes eftersom de uppfyllde inklusionskriterierna. När abstract lästs valdes 25

stycken artiklar som ansågs vara relevanta för syftet. Vid kvalitetsgranskningen utifrån SBU:s

granskningsmall (2014) valdes 11 av de 25 artiklarna ut. 14 artiklar valdes bort på grund av

att de inte höll tillräckligt god kvalitet. Detta berodde på att de hade en bristande beskrivning

av metoden och resultatet eller att de inte hade en tydlig beskrivning av studiens deltagare.

En artikel valdes bort på grund av att strukturen skiljde sig mycket från alla andra artiklar

9

och saknade bland annat abstract. 11 artiklar som besvarade syftet och som uppfyllde krav i

kvalificerad granskning valdes ut och dessa användes till analysen. Det var 21

granskningsfrågor som användes och för varje fråga som artikeln svarade ja på fick den ett

poäng. Totalt kunde en artikel få max 21 poäng. Gränsen för hög kvalitet sattes till 18-21

poäng, medel 15-17 och låg 0-14 poäng. Exempel på frågor som användes vid

kvalitetsgranskningen är om studien utgår från en väldefinierad problemformulering/

frågeställning, är urvalet relevant, är analysen tydligt beskriven och är resultatet tydligt

beskrivet. Granskningsmallen kan ses i sin helhet i bilaga 3.

4.2 Genomförande och dataanalys

I dataanalysen användes Evans (2002) beskrivande syntes vilket innebär att en

sammanfattning av tidigare forskning utförs som sedan presenteras utan att omtolka

resultatet i artiklarna. Analysmetoden handlar om att skapa en helhetsbild över artiklarnas

innehåll som sedan bildar en ny helhet som skapar resultatet. Delarna från varje artikels

resultat bildar subteman som skapar huvudteman. Artiklarna är skrivna på engelska och för

att underlätta analysen så användes ett lexikon på internet.

Analysmetoden genomförs i fyra olika steg enligt Evans (2002) beskrivning. Det första steget

är att hitta relevanta artiklar som passar till studiens syfte. De 11 artiklar som valdes

markerades med nummer 1-11 för att underlätta analysarbetet. I det andra steget i

analysmetoden ska valda artiklar läsas ett flertal gånger. Detta görs för att inget relevant som

är relaterat till syftet ska förbises. När artiklarna granskas läggs fokus på artiklarnas resultat

för att finna nyckelfynd. 167 stycken nyckelfynd identifierades. När nyckelfynden från varje

artikel framkom sattes respektive siffra framför nyckelfyndet. Detta underlättade arbetet med

att hålla isär artiklarna. Ett dokument i datorn skapades med en lista över samtliga

nyckelfynd för att göra det enklare att skapa en överblick. I det tredje steget urskiljs likheter

och skillnader genom att sammanställa alla nyckelfynd och för att skapa en överblick över

alla artiklars resultat. Likheterna från nyckelfynden kopplas sedan ihop och skapar då ett

tema. Under huvudtemat infogades sedan de valda subteman. Dessa byggde på reflektioner

om bakomliggande meningar som bildar huvudtemat. I det sista fjärde steget visades

resultatet i form av en beskrivning av fenomenet. I artiklarna söktes text som innehöll

nyckelfynden till teman och subteman för att säkerställa att inga egna tolkningar görs.

Genom nyckelfynden framkom två huvudteman med fem subteman. Dessa blev grunden för

den beskrivande syntesen. De två huvudteman som framkom är Kommunikation som resurs

och Hinder i kommunikationen. Under dessa skapades det tre respektive två subteman:

Sjuksköterskans verbala kommunikation, sjuksköterskans icke-verbala kommunikation och

sjuksköterskans kommunikation med anhöriga som hör till Temat Kommunikation som

resurs. De två subteman som följer är Bristande tid och lyhördhet hos sjuksköterskan och

Bristande kunskap och utbildning som hör till Temat Hinder i kommunikationen. I figur 1

presenteras exempel på nyckelfynd.

10

Figur 1 – Exempel på nyckelfynd, subteman och teman

Nyckelfynd Subtema Tema

Patients and relatives gave information, thanks, and feedback on care. Sometimes they were identified as the only source of guidance (Hopskinson,Hallet & Luker, 2004 .p.128)

Sjuksköterskans verbala

kommunikation

Kommunikation som resurs

the importance the patients attached to the presence of the nurse, particularly when they were feeling low or upset. Several patients described how nurses spending time with them and even anticipating their needs made them feel comforted and supported (Johnston & Smith, 2006. p.705) I could share my feelings with my nurse. Before I worried a lot, but now I am much more at ease with myself. I know that whatever is going to happen, I can approach the nurse, who is a reliable person. (Mok & Chi Chiu, 2004. p.480) Even when nurses do not talk to dying patients, they are communicating with them by transmitting non-verbal messages (Trovo de Araujo & Paes da Silva, 2004 .p.146)

Sjuksköterskans icke-verbala

kommunikation

the capability to listen, to keep silence by the bedside, to hold the hand ( Trovo de Araujo, da Silva & Francisco, 2004 .p.156) allowing silence, rather than filling the void with questions or comments, gives patients the opportunity to elaborate on their thoughts in an unhurried or directed way (Keall, Clayton & Butow s.3200)

4.2 Etiska överväganden

Sandman och Kjellman (2013) beskriver att en etisk studie ska uppfylla tre villkor: ”att den

handlar om väsentliga frågor, att den har god vetenskaplig kvalitet och genomförs på ett

etiskt sätt.” (s.319). Detta examensarbete har utgått från de etiska riktlinjerna i Forskarnas

etik (2016). All forskning bör vara av god kvalitet och vara moraliskt försvarbart. Samtliga

artiklar till analysen var godkända av etisk kommitté och de är peer reviewed vilket innebär

att alla artiklar är vetenskapligt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Forskningens resultat ska inte styras av egna värderingar i den mån det går utan neutrala

ställningstaganden kommer att tillämpas. Det är inte tillåtet att hitta på egen information

eller att förvränga det som redan är skrivet (Forskarens etik, 2016). För att nå detta gick

författarna av detta examensarbete in i ett neutralt ställningstagande för att på bästa sätt få

fram ett trovärdigt resultat. Författarna hade hela tiden syftet klart för sig och på det sättet

kunde det väsentliga från varje artikel fås fram. Enligt Polit & Beck (2012) behövs det

koncentration och energi för att samla in kvalitativ data och denna process kan ha en

känslomässig påverkan oavsett vilken typ av data man samlar in.

11

5 RESULTAT

Detta examensarbetes resultat visar att en öppen kommunikation där sjuksköterskan skapar

ett förtroende tillsammans med patientens och dess anhöriga är betydelsefull för den

vårdande kommunikationen. Även kunskapen att lyssna och bara finnas för patienten i den

icke-verbala kommunikationen beskrivs som betydelsefullt och vårdande för patienten. Att

involvera och ta hand om anhöriga framkommer också som en viktig del, att sjuksköterskan

skapar en relation med anhöriga och använder sig av anhöriga i patientens omvårdnad. Det

framkommer även svårigheter i kommunikationen som brist av tid och brist i kunskap och

utbildning relaterat till sjuksköterskans kommunikation i livets slutskede. Två teman och fem

subteman presenteras här nedan i figur 2.

Figur 2- Tabell över teman och subteman.

Tema Subtema

Kommunikation som resurs

Sjuksköterskans verbala kommunikation

Sjuksköterskans icke-verbala kommunikation

Sjuksköterskans kommunikation med anhöriga

Hinder i kommunikation Bristande tid och lyhördhet hos

sjuksköterskan

Bristande Kunskap och utbildning

5.1 KOMMUNIKATION SOM RESURS

Under temat kommunikation som resurs har tre subteman utvecklats, ”Sjuksköterskans

verbala kommunikation”, ”sjuksköterskans icke-verbal kommunikation” och

”sjuksköterskans kommunikation med anhöriga” . Dessa härleds till kommunikationens

betydelse i livets slutskede utifrån sjuksköterskans perspektiv. Det handlar om att

sjuksköterskan skapar en relation till patienten genom att lyssna och finnas där för patienten.

Detta möjliggör en öppen kommunikation där sjuksköterskan kan tillgodose patientens

behov. Anhörigas delaktighet i omvårdnaden handlar om hur patienten påverkas av anhöriga

och hur sjuksköterskans kommunikation med anhöriga kan bidra till en god omvårdnad hos

patienten.

5.1.1 Sjuksköterskans verbala kommunikation

To talk to patients is essential. You can see that they feel better when you do

(Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004, p.156).

Sjuksköterskans yrke består bland annat av att ge patienten god omvårdnad. Detta gör

sjuksköterskan lämplig att samtala med patienter i livets slutskede. När sjuksköterskan kan

12

ge adekvat hjälp skapas en personlig tillfredsställelse hos både sjuksköterskan och patienten

(Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004). Att ha någon att samtala med är en

väsentlig del av vården för patienten. Att sjuksköterskan lyssnar och förstår patienten är en

bra egenskap att ha vid vård i livets slutskede (Trovo de Araújo & Paes da Silva, 2004).

Behovet av att ha någon att samtala med som bekräftar dennes känslor är en viktig del av en

god omvårdnad och att kommunicera med patienten är avgörande för en god omvårdnad

(Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004). Genom en öppen kommunikation kan

patienten känna sig bekräftad och inte bortglömd. Om patienten har specifika frågor har då

sjuksköterskan möjlighet att besvara dem (Johnston & Smith, 2006). En god egenskap hos

sjuksköterskan är att vara öppen och ärlig vid samtal med patienten. Patienten kan annars

känna av om sjuksköterskan är genuin eller inte. Sjuksköterskan bör undvika situationer där

det inte går att ge 100 procent av sin uppmärksamhet (Robyn Keall, Josephine M Clayton &

Phyllis Butow, 2014).

Att respektera patienten är en positiv aspekt för att ge en god omvårdnad (Rui-Shuang

Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn Owens, 2014). Sjuksköterskan behöver respektera

att vissa patienter behöver längre tid för att kunna uttrycka sina känslor än andra.

Sjuksköterskan behöver acceptera detta behov istället för att forcera patienten. Detta är

viktigt trots att det är sjuksköterskans uppfattning att det vore fördelaktigt för patienten att

uttrycka sina känslor tidigare (Mok & Chi Chiu, 2004). ”If you pause to listen, he will open

himself to you” (Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004, p.154). Genom att ge

patienten plats i samtalet att uttrycka sina känslor kan sjuksköterskan tillgodose patientens

behov. Sjuksköterskan får då möjlighet att respekterar patientens val och önskemål (Mok &

Chi Chiu, 2004). Om sjuksköterskan spenderar tid tillsammans med patienten kan

sjuksköterskan förutse patientens behov. Det bidrar till att patienten känner stöd och tröst i

sjuksköterskans handling (Johnston & Smith, 2006). Då sjuksköterskan märker att patienten

öppnar upp sig kan sjuksköterskan verkligen förstå patientens behov och avgöra vad

patienten behöver (Keall, Clayton & Butow, 2014).

Genom att svara på patientens frågor tillgodoser sjuksköterskan behovet av att bli sedd.

Detta visar även att sjuksköterskan bryr sig om patienten. Sjuksköterskan ska inte vara

påträngande i samtalet utan måste ge patienten tid och utrymme att delge sina känslor (Mok

& Chi Chiu, 2004). Det är inte alltid sjuksköterskan kan svara på patientens frågor direkt.

Sjuksköterskan kan behöva förbereda sig inför ett samtal för att kunna ge tillfredsställande

svar. Förberedelserna innebär insamling av information om sjukdomstillstånd och vilka

förväntningar patienten har (Hopkinson, 2005). Att behålla en balans mellan information

och hopp är därför viktigt. Genom att ge personliga svar skapas ett känslomässigt band

mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskan kan då känna att det finns en känsla av

närhet och ömhet dem emellan (Zargham, Mohammadi, Haghdoost Oskouie & Sandberg,

2008). Med denna utgångspunkt är det enklare för sjuksköterskan att ge vård utifrån en

helhetssyn och uppnå en god omvårdnad som innefattar hela patienten (Trovo de Araújo,

Paes da Silva & Francisco, 2004). ”Getting close to’ their patients is inevitable, because

communication is the greater part of nursing care” (Zargham, Mohammadi, Haghdoost

Oskouie & Sandberg, 2008. s.2335 ). Sjuksköterskans uppgift är inte att bara överföra

information utan även att bidra med en känsla så att patienten kan få positiv energi (Trovo

de Araújo & Paes da Silva, 2004).

”The adequate use of communication techniques is an essential requirement for nurses”

(Trovo de Araújo & Paes da Silva, 2004, p.148). Att vara strukturerad i sitt samtal är viktigt

13

när sjuksköterskan kommunicerar med patienter i livets slutskede. Sjuksköterskan kan även

strukturera upp regler för samtalet vilket kan underlätta (Hopkinson, 2005). En strategi som

sjuksköterskan kan använda sig av vid kommunikationen i livets slutskede är att berätta

något personligt om sig själv genom en presentation. Detta bidrar till en mer öppen

kommunikation där sjuksköterskan kan få fram vad patienten har för behov (Keall, Clayton &

Butow, 2014). Att ha tålamod är en annan strategi sjuksköterskan kan använda sig av för att

förstå och tolka patientens känslor (Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004). ” the

nurses view communication with the dying to be important because, above all, they are

caring for another human being who was in a fragile situation” (Trovo de Araújo & Paes da

Silva, 2004, p.145). Andra färdigheter som är bra för sjuksköterskan att ha är kamratskap,

kunna delge stöd och hopp hos patienten och även ge patienten en medvetenhet kring

sjukdomen (Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004). Om sjuksköterskan förstår

vikten av att upprätthålla realistiska förväntningar om hur mycket hjälp patienten kan få så

underlättar det sjuksköterskans arbete (Robyn Keall, Josephine M Clayton & Phyllis Butow,

2014).

5.1.2 Sjuksköterskans icke-verbal kommunikation

”The value of keeping silence and listening to the patient, showing that they care” (Trovo de

Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004, p.156). Sjuksköterskan beskriver vikten av att

kommunicera med alla patienter; ”I find utterly important to explain to the patient what is

happening. Even to unconscious patients” (Trovo de Araújo & Paes da Silva, 2004, p.147).

Även om patienten befinner sig i koma förloras nödvändigtvis inte förmågan att uppfatta sin

omgivning. Det som förlorats är förmågan att reagera på vad som uppfattas (Trovo de Araújo

& Paes da Silva, 2004). Med tiden lär sig sjuksköterskan att lyssna på rätt sätt. Ofta vill

patienten att sjuksköterskan faktiskt bara ska sitta och lyssna eller finnas där (Clarke & Ross,

2006). Den icke-verbal kommunikationen är ett viktig terapeutiskt verktyg. Det är en

förmåga att bara sitta tyst och lyssna vid sängen eller bara hålla handen och denna typ av

kommunikation bör värderas högt. Även när sjuksköterskan inte pratar med patienten

kommunicerar de genom att sända icke-verbala meddelanden. Detta görs genom

kroppshållning, blicken, närvaron eller frånvaron och hur den som lyssnar berörs (Trovo de

Araújo & Paes da Silva, 2004). Det kan visas med en blick att ”jag lyssnar” och en förståelse.

Sympati kan visas och förstärkas i situationen genom att hålla hand eller en lätt klapp på

axeln (Trovo de Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004).

Det är viktigt att värdera den icke-verbala kommunikationen genom att vara närvarande och

lyssna. Beröring är också särskilt viktigt när det kommer till kommunikationen med patienter

i livets slutskede (Trovo de Araújo & Paes da Silva, 2004). Sjuksköterskor använder ofta

andra former av kommunikation som ett sätt att uttrycka empati och tröst på (Trovo de

Araújo, Paes da Silva & Francisco, 2004). Att använda positiv fysisk kontakt som att hålla

hand, röra eller ha ögonkontakt uppfattas ofta som ett sätt att uttrycka kärlek och värme på

(Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn Owens, 2014). Icke-verbal

kommunikation kan även användas när sjuksköterskan försöker stödja patientens beslut

genom att bara lyssna för att inte påverka patienten (Robyn Keall, Josephine M Clayton &

Phyllis Butow, 2014).

I think a good nurse in the hospice is a nurse who listens more than anything ese. She

listens with perceptive ears and with thinking and with her mind. She’s not just hearing

14

words, she’s hearing emotions. She’s hearing the things that are not being said (Johnston

& Smith, 2006. p. 705).

I kommunikationen ingår den icke-verbala kommunikationen. Det är vad som sägs med

kroppen och gester utan att prata. Det handlar om att sjuksköterskan är lyhörd och snappar

upp signaler och tolkningar utifrån kommunikationen med patienten (Keall, Clayton &

Butow, 2014). En god egenskap hos sjuksköterskan anses vara kunskapen till att vara villig

att lyssna. En kärnkompetens hos sjuksköterskan är att effektivt kunna lyssna på patienten

(Johnston & Smith, 2006). ”Being there for me’ emanated from the importance the patients

attached to the presence of the nurse, particularly when they were feeling low or upset”

(Johnston & Smith, 2006. p.705). Sjuksköterskan behöver vara medveten om icke-verbala

signalerna från patienten. Att tillåta tystnad istället för att fylla tomrummet med frågor eller

kommentarer kan ge patienten en möjlighet att bearbeta och utveckla sina tankar på ett bra

sätt ( Keall, Josephine M Clayton & Phyllis Butow, 2014).

5.1.3 Sjuksköterskans kommunikation med anhöriga

Kommunikationen med anhöriga är en viktig del när sjuksköterskan vårdar patienter i livets

slutskede. Om patienten har en lång sjukhusvistelse kommer sjuksköterskan att hinna träffa

patientens anhöriga och få en relation till dem. Sjuksköterskan behöver ha vetskap i att

anhöriga befinner sig i en utsatt situation där deras bekymmer, problem och känslor

framkommer. Genom samtal kan sjuksköterskan finnas som ett stöd och hjälp (Zargham,

Mohammadi, Haghdoost Oskouie & Sandberg, 2008). Genom kommunikationen kan

sjuksköterskan förbereda och ge förståelse för vad som kommer att hända (Costello, 2006).

Anhöriga kan uppleva utmattning både fysiskt och emotionellt, genom att sjuksköterskan

visar medkänsla kan detta lindras (Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn

Owens, 2014). Tillsammans med anhöriga bygger sjuksköterskan upp ett förtroende för att

kunna förbereda dem på vad som kommer att hända. Information kring patientens

omvårdnad och hälsotillstånd ges i avsikt att uppfylla deras förväntningar (Hopkinson,

2005). I samtal med sjuksköterskan skapas en trygghet; ”the nurses communicated with

them in advance so that they could be emotionally prepared in regard to the patient’s illness

and could anticipate death without losing too much hope and faith” (Rui-Shuang Zheng,

Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn Owens, 2014. p.292). Om anhöriga är medvetna om

patientens tillstånd och har accepterat vad som kommer att hända så skapar det en bättre

upplevelse både för båda parterna; if both the patient and the family accept the process of

dying, such that the patient is ‘allowed to let go’, then the passage is somewhat easier

(Montserrat, Tomas-Sabado, Bardallo-Porras & Monforte-Royo, 2014. p.3506).

Anhöriga kan vara med och bidra till patientens omvårdnad. Genom samtal kan

sjuksköterskan få förståelse för patientens önskningar. Sjuksköterskan kan även uppmuntra

anhöriga till att hjälpa patienten att uppfylla sina slutliga önskningar för att då kunna dö utan

ånger och med värdighet (Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn Owens,

2014). Ibland kan anhöriga vara den enda källan till information om patienten. Denna

information som kan delge ses ofta som en vägledning i sjuksköterskans arbete; ”talking to

the relatives about how she was a very religious lady. So that helped” (Hopkinson, 2005,

p.128). En långsiktig vistelse med patienten och dess anhöriga ger en nära relation mellan

alla partner vilket kan vara positivt i omvårdnaden (Zargham, Mohammadi, Haghdoost

15

Oskouie & Sandberg, 2008). Anhöriga kan känna en plikt till att vilja skydda patienten från

smärta. Detta kan göras genom att undanhålla information som kan anses påverka patienten

negativt. Läkaren pratar då i vissa fall med anhöriga först istället för patienten; ”when an

older person was dying, doctors would frequently talk to relatives rather than the patient”

(Clarke & Ross, 2006, p.40). Det är då viktigt att sjuksköterskan kan kommunicera med

anhöriga utan att påverka patientens integritet eller vilja till att fortsätta att leva (Zargham,

Mohammadi, Haghdoost Oskouie & Sandberg, 2008). Då patienten avlider är det viktigt att

sjuksköterskan visar respekt och säger adjö på ett respektfullt sätt. Detta kan göras genom att

tex göra patienten fin inför sista mötet med sina anhöriga efter döden inträffat. Som att

stänga patientens mun och göra det fint i rummet (Montserrat, Tomas-Sabado, Bardallo-

Porras & Monforte-Royo, 2014).

5.2 Hinder i kommunikationen

Under temat hinder i kommunikationen beskrivs hur tidsbrist och att sjuksköterskan är

stressad hämmar kommunikationen och leder till en minskad tillit hos patienten. Här

beskrivs även hur bristande kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan hämmar

kommunikationen och leder till osäkerhet. Subteman är ”bristande tid och lyhördhet hos

sjuksköterskan” och ”bristande kunskap och utbildning”.

5.2.1 Bristande tid och lyhördhet hos sjuksköterskan

Det är viktigt att sjuksköterskan tar sig tid till att lyssna på patienten. Trots att

sjuksköterskan ibland är stressad är det viktigt att visa sig lugn inför patienten. Patienten

känner annars av att sjuksköterskans är stressad och avstår då från att kommunicera (Clarke

& Ross, 2006). För att förhindra en bristande kommunikation beskrivs vikten av att att

sjuksköterskan tar sig tid för att lyssna på patienten men det är inte alltid så enkelt då det

ofta är tidsbrist ”importance of spending time listening to patients anxieties, but added that

this was not always possible due to lack of time” (Clarke & Ross, 2006, p.3202). Även då

sjuksköterskan har tidsbrist och är stressad så bör all fokus läggas på att vara lyhörd inför

patientens behov “You need to put time aside so that patients get a chance to air any

problems that they have no matter how rushed you are. Sometimes they’re frightened to say

anything because they see you’re busy” (Johnston & Smith, 2006, p.706). Tidsbrist kan leda

till att patienten drar sig undan från att samtala med sjuksköterskan. Tidsbrist kan inte alltid

påverkas, men det har visat sig att erfarna sjuksköterskor har strategier som underlättar att

hantera sådana situationer. Erfarna sjuksköterskor har ett realistiskt förhållningssätt till

omvårdnaden som underlättar situationer då det blir tidsbrist och sjuksköterskan blir

stressad (Johnston & Smith, 2006). Bristande kommunikation kan upplevas av

sjuksköterskan när patienten inte är helt öppen med sina känslor och uttrycker sig endast

ytligt om sina behov. Detta beskrivs bero på att patienten inte är redo att samtala om sina

känslor. En bristande kommunikation kan göra en svår situation för patienten sämre (Keall,

Clayton & Butow, 2014).

”Seven of the twenty nurses commented about the importance of maintaining realistic

expectations regarding the amount of help you can provide” (Keall, Clayton & Butow,

p.3202). Det är viktigt för sjuksköterskan att vara realistisk i sina förväntningar över hur

mycket hjälp som kan ges till patienten. Detta på grund av att patienten kan uppfatta den

16

bristande kommunikationen från sjuksköterskan som brist på lyhördhet när det egentligen

kan handlar om bristande kunskap och utbildning. Brist i kommunikationen anses uppstå

bland annat när för lite förberedelse och för lite tid för att lära känna familj tillgavs för att

göra noggrann bedömning av patienternas behov (Costello, 2006). Bristande kommunikation

uppstår då sjuksköterskor upplever sig oförberedda på att kommunicera med och agera på de

psykologiska och andliga behoven patienter i livets slutskede kan ha (Trovo de Araújo, da

Silva & Francisco, 2004).

5.2.2 Bristande kunskap och utbildning

Erfarna sjuksköterskor väljer att balansera närheten till patienten och kommunicerade på så

sätt att de kommer patienten så nära som det behövs. Sjuksköterskan väljer då att hålla ett

visst avstånd mellan sig själv och patienten. Detta görs för att klara av den känslomässiga

påfrestningen som kan uppstå då patienten avlider (Keall, Clayton & Butow, 2004).

Osäkerhet hos sjuksköterskor när det kommer till vård av patienter i livets slutskede beskrivs

främst hos oerfarna sjuksköterskor. ”For many nurses, confidence and experience enhanced

their ability to provide care. Several nurses could remember feeling inadequate or

uncomfortable discussing sensitive issues with patients earlier in their careers” (Keall,

Clayton & Butow, 2014, p.3200). Det kan upplevas problematiskt att inte kunna hantera vissa

situationer som sjuksköterskan hamnar i. Kommunikationen kan då upplevas brista från

sjuksköterskans sida men ibland handlar det om att sjuksköterskans självsäkerhet är

påverkad på grund av bristande erfarenhet eller kunskap. Erfarna och oerfarna

sjuksköterskor beskriver att de inte alltid vet hur man kommunicerar med patienter och

deras anhöriga korrekt alla gånger (Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi & Glynn

Owens, 2014). Efter sjuksköterskan genomgått utbildning märks en förbättring i

kommunikationsförmågan. Detta bidrar till att sjuksköterskans roll utvecklas och att

interaktionen med patienten och anhöriga förbättras (Johnston & Smith, 2006). Det är

påvisat att sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienten och anhöriga kan

förbättras med utbildning och kunskap (Trovo de Araújo, da Silva & Francisco, 2004).

Brister i kommunikationen har visat sig främst hos sjuksköterskor som är yrkesmässigt

oerfarna eller har svårt att hantera sjuksköterska-patient relationen vilket kan leda till att

patienten känner en minskad tillit. Sjuksköterskan behöver utvecklas på ett yrkesmässigt-

samt personligt plan för att kunna bidra med en god kommunikation till patienter i livets

slutskede (Johnston & Smith (2006). Kommunikationen är ibland så pass invecklad att

sjuksköterskan är oförmögen att svara på patientens frågor då det inte alltid finns något

enkelt svar att ge. Sjuksköterskan behöver då lära sig adekvata kommunikationstekniker för

att utveckla en interpersonell medvetenhet och färdigheter både inom den verbala- och icke

verbala kommunikationen (Trovo de Araújo, Paes da Silva, Francisco, 2004). Då

sjuksköterskan visar medlidande till patienten kan det bidra till det som kallas ”compassion

fatigue”. Detta är ett tillstånd som innebär att sjuksköterskan blir emotionellt utmattad.

Djupare kunskap inom kommunikation kan bidra till en personlig vård utan att

sjuksköterskan blir emotionellt utmattad ( Montserrat, Tomas-Sabado, Bardallo-Porras &

Monforte-Royo, 2014). Att finna en balans möjliggör en förbättrad förmåga som hjälper

patienten och förhindrar inblandningen av sjuksköterskans personliga känslor vid

omvårdnaden av patienter ( Trovo de Araújo, da Silva & Francisco, 2004). Det finns tillfällen

då sjuksköterskan inte kan behålla denna balans. Detta sker när de saknas tillräckligt med

17

erfarenhet för att ändra sin omtänksamma inställning i tid (Zargham, Mohammadi,

Haghdoost Oskouie & Sandberg, 2008).

6 DISKUSSION

Avsnittet diskussion består av tre delar. Först diskuteras resultatet med koppling till

bakgrund, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. I avsnittet metoddiskussion

diskuteras den valda metoden och tillvägagångssättet med dess styrkor och svagheter.

Avslutningsvis diskuteras de etiska aspekterna. Benämning författarna förekommer i resultat

diskussion och med det menas författarna av detta examensarbete.

6.1 Resultatdiskussion (i tidigare forskning framkom att..)

I resultatet framkom under första temat kommunikation som resurs att om sjuksköterskan

är lyhörd och skapar en tillit till patienten skapas möjligheten till en öppen kommunikation

där sjuksköterskan kan tillgodose patientens behov och en god omvårdnad kan ges.

Socialstyrelsens (2006) har som krav på sjukvården att stärka och tydliggöra patientens

ställning genom att främja patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. Vidare

stadgar de att grunden för en god omvårdnad kräver en fungerande kommunikation mellan

patient och sjuksköterska. Vårdande kommunikation kan leda till hopp, ett ökat förtroende

och en möjlighet för patienten att planera sin framtid. Detta bidrar till att patienten får en

ökad kontroll över sin egen situation med en stärkt autonomi. Då kommunikationens

betydelse återkommer som ett grundläggande begrepp för god omvårdnad anser författarna

att sjuksköterskan bör vara skicklig i sitt sätt att kommunicera. Detta framkommer och stärks

även i tidigare forskning då det beskrivs att sjuksköterskan bör besitta goda kunskaper i

kommunikation (Kim, Heerey, & Kols, 2008).

Kommunikationens betydelse ses genomgående som en röd tråd i resultatet och vikten är i

huvudsak att den sker som någonting gemensamt mellan sjuksköterskan och patienten, där

det är önskvärt att sjuksköterskan lyssnar och förstår patienten. Enligt Trovo de Araújo och

Paes da Silva (2004) har patienten behovet av någon att kommunicera med som bekräftar

dennes känslor och därmed får kommunikationen en djupare innebörd då den blir en

avgörande faktor för en god omvårdnad. Kommunikation innebär ett ömsesidiga utbytet

mellan två personer och att göra något gemensamt, i enlighet med Nationalcyklopedin (2017)

beskrivning av begreppet. Därför blir det av vikt att det finns en mottagare och en sändare i

kommunikationen där båda kan interagera med varandra för att uppnå känslan av

ömsesidighet och på så sätt möts patientens primära behov för psykisk, social och kulturell

utveckling. Vilket även beskrivs i den tidigare forskningen av Street, Makoul, Arora & Epstein

(2009) och även i beskrivningen av begreppet kommunikation i bakgrunden av Eide och

Eide, (2009).

Resultatet beskriver att patienter som befinner sig i livets slutskede är unika individer som

har unika behov och att sjuksköterskan på så sätt har en möjlighet att genom

18

kommunikationen ta reda på patientens behov. Detta kan bidra till att sjuksköterskan genom

att tillgodose patientens behov respektera patientens värdighet och autonomi. Detta

överensstämmer med Fredriksson (2003, 2012) begrepp narrativa kommunikation som

innebär att inge respekt och samtidigt bekräfta patienten att den är förstådd genom att visa

förståelse och utgöra ett stöd. Den narrativa kommunikationen ger patienten möjlighet att

bättre hantera sin situation då den består av tröst, tillit och respekt. Sjuksköterskans

kommunikation grundar sig på att det finns balans mellan sjuksköterskan och patienten som

är byggd på respekt och där patienten får möjlighet att bygga upp sin självkänsla. Det

framkommer i Svenska palliativregistret (2015) att kommunikationen är en av de fyra

hörnstenarna i den palliativa vården och kommunikationen benämns återigen som en

grundläggande del i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med

patienten är sjuksköterskans uppgift och den innefattar inte bara överföring av information

till patienten utan att även bidra till att ge patienten positiv energi. I resultatet framgår att

patienten har behov av att ha någon att prata med där sjuksköterskan bekräftar patientens

känslor och att detta blir en viktig del i patientens tolkning av en god omvårdnad.

Att sjuksköterskan blir vänner med patienten visar att det skapas ett känslomässigt band

mellan sjuksköterskan och patienten. Genom att sjuksköterskan känner att det finns en

känsla av närhet och ömhet mellan de båda kan sjuksköterskan även lättare förstå patienten

och dennes behov (Zargham, Mohammadi, Haghdoost Oskouie & Sandberg, 2008).

Sjuksköterskan har då möjlighet att skapa en tillit till patienten där författarna anser att det

är viktigt att vara lyhörd inför patientens signaler. Genom sjuksköterskans lyhördhet och tillit

kan en öppen kommunikation skapas vilket även kopplas till Fredrikssons (2003;2012)

teoretiska perspektiv.

I Patientlagen (2014:821) och Hälso-och sjukvårdslagen (2017:30) stadgas att patienten har

rätt till en individuellt anpassad information kring rådande hälsotillstånd, undersökningar,

vård och vilka behandlingar som finns att tillgå. Detta är något som stärker och tydliggör

patientens ställning gentemot sjuksköterskan. Det framkommer i den tidigare forskningen

att rättigheten främjar patientens delaktighet, integritet och självbestämmande. Genom att

sjuksköterskan ger patienten tydlig och individuell information ges utrymme för patienten att

delge sina tankar och bekymmer och även i de kortaste samtalen har sjuksköterskan

möjlighet att bekräfta patienten. När patienten ges möjlighet att ställa frågor och får svar

skapas förhoppningsvis en tillit till sjuksköterskan. I den öppna kommunikationen möter

således sjuksköterskan patientens behov ur två aspekter, dels möts behovet av att få svar och

dels möts behovet av tillit. Betydelsen av tillit ses både i tidigare forskning och resultatet

vilket kan kopplas ihop med patientens behov av att någon tar sig tid och lyssnar.

Fredriksson (2003; 2012) beskriver detta som den icke-verbala kommunikationen där

lyssnandet som fenomen fördjupar relationen dem emellan. Att sjuksköterskan är

närvarande innebär att samtidigt vara bekräftande. Genom att ge patienten plats i samtalet

där sjuksköterskan bara sitter bredvid och håller handen bidrar till att ge patienten tröst och

sympati. Sjuksköterskan måste per definition inte alltid säga något utan ibland kan endast

närvaron av någon vara ett tillräckligt stöd. Istället för att föra en konversation verbalt blir då

fokus på att tolka de känslor och uttryck som patienten förmedlar. Närvaron kan ske i form

av att sitta vid patientens säng och till exempel hålla dennes hand och låta beröringen

förmedla en känsla av trygghet. Genom handlingen visar sjuksköterskan att patientens

perspektiv tas på allvar och att dennes tankar och känslor har betydelse. Sjuksköterskans roll

blir således komplex då den innebär att kunna identifiera när, hur och på vilket sätt

19

patientens behov kan tillmötesgås. För att göra detta krävs lyhördhet, varför lyhördhet också

anses vara nyckeln till en öppen kommunikation.

I de fall det finns närvarande anhöriga så har de en viktig del i patientens omvårdnad och

kommunikationen innefattar även anhöriga. Resultatet visar att anhöriga kan vara med och

bidra till en god omvårdnad för patienten och ibland är anhöriga den enda källan till

information om hur patienten vill ha det. Sjuksköterskan behöver då ha vetskap i att

anhöriga befinner sig i en utsatt situation där deras bekymmer, problem och känslor

framkommer. Genom kommunikationen kan då sjuksköterskan förbereda anhöriga inför vad

som kommer och detta skapar då en bättre upplevelse för både anhöriga och patienten. Detta

relateras till Fredriksson (2003; 2012) som beskriver att den vårdande kommunikationen

sker i en ömsesidighet. Denna ömsesidighet består av två områden: den relationella

kommunikationen (byggd på relationen) och den narrativa kommunikationen (byggd på att

skapa en berättelse tillsammans). Fredriksson (2003; 2012) beskriver vidare att den etiska

kommunikationen som viktig och för att den ska fungera optimalt bör balans hittas mellan

sjuksköterska och patient. Den etiska kommunikationen är baserad på respekt och beskrivs

även ge patienten möjlighet att bygga upp sin självkänsla. Detta framkommer i resultatet av

Keall, Clayton och Butow (2004) som beskriver att sjuksköterskor väljer att balansera

kommunikationen på så sätt så att de inte kommer för nära inpå patienten. Det påverkar

annars sjuksköterskan känslomässigt. Detta är något som erfarna sjuksköterskor lärt sig

hantera med tiden för att undvika den känslomässiga påfrestningen som uppstår hos

sjuksköterskan när patienten avlider. Trovo de Araujo, da Silva och Francisco (2004) skriver

att balansen möjliggör en förbättrad förmåga som hjälper sjuksköterskan att undvika

inblandning av personliga känslor vilket Zargham, Mohammadi, Haghdoost och Sandberg

(2008) också påpekar att de sjuksköterskor som saknar erfarenhet har svårare att hantera

den känslomässiga balansen.

Under det andra temat Hinder i kommunikationen framkom det att en stressad

sjuksköterska kan leda till att patienten avstår från att kommunicera. Sjuksköterskan missar

då värdefull kommunikation där patienten kan öppna upp sig och berätta hur den mår

(Johnston och Smith, 2006; Clarke & Ross, 2006). Det kan kopplas samman med

Fredrikssons (2003; 2012) betydelse av att kommunikationen är något man gör gemensamt.

När patienten upplever att sjuksköterskan ej har tid eller att hen ej vill vara till besvär så

upplevs kommunikationen som ensidig. Det handlar dock inte bara om vad som sägs, utan

även det som visas med kroppsspråket genom den icke verbala kommunikationen.

Det framgick vidare ur resultatet att sjuksköterskan lär sig med tiden hur man ska lyssna.

Detta beskrivs som ett sätt för sjuksköterskan att uttrycka empati och tröst i

kommunikationen för att stödja patienten genom lyhördhet (Keall, Clayton & Butow, 2014).

Vikten av lyhördheten styrks av Fredriksson (2003; 2012) i beskrivning av den narrativa

kommunikationen då det är där patienten ges möjlighet till att bättre förstå sin situation

genom tröst, tillit och respekt.

Erfarna sjuksköterskor beskriver vikten av att vara medvetna om att det ibland kan upplevas

som att tiden inte räcker till. Det är då viktigt att ändå ta sig tid med patienterna då

tidsbristen inte alltid går att påverka. Enligt Johnston och Smith (2006) använder sig erfarna

sjuksköterskor av ett realistiskt förhållningssätt vid tidsbrist vilket skapar en god omvårdnad

och öppnar möjligheten för kommunikation. Författarna anser att det blir problematiskt då

sjuksköterskan upplever sig ha bristande kunskap som inte räcker till. Det överensstämmer

20

med den tidigare forskningen som menar att sjuksköterskan vill väl men är oförmögen till

detta på grund av bristande kunskap och erfarenhet. Det beskrivs även i den tidigare

forskningen att även erfarna sjuksköterskor inte vet hur vissa situationer ska hanteras och

det upplevs som problematisk. Det påvisas att det är viktigt att sjuksköterskan hittar en

balans i kommunikationen . Det är därför utbildning och kunskap är viktigt. Detta kan

relateras till Trovo de Araújo, Paes da Silva och Francisco (2004) som beskriver att det finns

situationer inom omvårdanden som är så invecklade att det inte finns några konkreta svar.

Det gäller både för den oerfaren och erfarna sjuksköterskan.

Det påvisas av Zargham, Mohammadi, Haghdoost och Sandberg (2008) att träning i

kommunikation möjliggör en mer personlig vård för patienten och hjälper även

sjuksköterskan att hantera den känslomässiga påfrestningen som kan uppstå som kallas

”compassion fatigue” (medlidande trötthet). Författarna anser därför att det är viktigt att

sjuksköterskan har kunskaper i kommunikationen för att finna en balans mellan

sjuksköterskan, patienten och anhöriga. Detta stärks av Zargham, Mohammadi, Haghdoost &

Sandberg (2008) som menar att det finns tillfällen då sjuksköterskan inte kan behålla

balansen mellan sig själva och patienten vilket leder till tillstånd som medlidande trötthet.

Detta sker framförallt när sjuksköterskan inte har tillräckligt med erfarenhet för att ändra sin

omsorgsfulla inställning. Detta stärks av Socialstyrelsen (2006) som menar att det finns

bristande kunskap i vårdfrågor, etik och bemötandet.

Det framkommer i den tidigare forskningen att om sjuksköterskans information inte

motsvarar sanningen kan det uppstå missförstånd mellan sjuksköterskan, patient och

anhöriga. Detta har visat sig hända ganska ofta vilket leder till minskat förtroende för

sjuksköterskan och en känsla av övergivenhet hos patienten (Hancock, 2017). Detta kan

relateras till Fredriksson (2012) beskrivning av etisk kommunikation som påvisar att om

informationen inte är jämlikt mellan sjuksköterska och patient så är det risk för att det sker

konflikter.

6.2 Metoddiskussion

Metoden som används är en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt

Evans (2002) beskrivning. Författarna valde att en kvalitativ ansats var passande då kärnan i

en kvalitativ ansats enligt Polit och Beck (2012) är att fokusera på upplevelse hos individen

och fånga dem i sin helhet. Detta ansågs passande då det huvudsakliga syftet med studien var

att belysa sjuksköterskans vårdande kommunikation med patienter och dess anhöriga i livets

slutskede. En styrka med metoden var att författarna startade med att göra en inledande

sökning över det tänkta ämnet för att veta vad som eftersöks och hur mycket material det

finns för det tänkta syftet. Metoden systematisk litteraturstudie förenklade möjligheten att

skapa en helhetsbild av redan befintligt material. Fördelarna med den valda metoden var att

materialet redan var bearbetat och ett tydligt resultat fanns som kunde användas från varje

utvald artikel.

Vid artikelsökningen användes tydliga inklusions och exklusionskriterier. En av dessa

inklusionskriterier var abstract som var vägledande i artikelsökningen för att visa om den

eventuella artikeln var relaterad till det valda syftet. En svaghet under datainsamlingen kan

vara då abstract endast lästes om titeln verkade svara mot syftet. Detta kan bidra till att vissa

21

relevanta artiklar kan ha missats. Det kunde även vara så att titeln var intressant men att

abstract saknades. Om inte abstract fanns valde författarna att inte läsa artikeln. Detta kan

bidra till att relevanta artiklar missas.

Artiklarna analyserades i fyra olika steg enligt Evans (2002) beskrivning av analysen. Genom

att använda denna analysmetod kunde en sammanställning av studier med olika syften

användas. Genom att följa de fyra olika stegen kunde arbetet utföras systematiskt och

strukturerat. Datamaterialet granskades flera gånger för att inte missa relevant data. Det

krävdes mycket tid till att samla in nyckelfynden och detta krävde en noggrann genomgång

av resultatet i artiklarna. Insamlat material var genomgående engelsk text och det var ibland

svårt att översätta. Författarna använde sig därför av en engelska-svenska lexikon för att

översätta vissa ord. En dialog hölls kontinuerligt mellan författarna för att ge översättningen

rätt innebörd. Författarna valde att göra en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU (2014)

”Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-

patientupplevelser”. Författarna upplevde att några av frågorna som ställdes i mallen var

öppnande för egna tolkningar. Mallen har även en nära poängsättning mellan låg, medel och

hög vilket kan utgöra en risk för felbedömning av artikelns kvalitet. I litteraturstudien

inkluderades 11 artiklar. Författarna ansåg inte att fler artiklar behövdes då artiklarna

bedömdes hålla så hög kvalitet, ha sådan överensstämmelse och överbarhet att det var

tillräckligt. Författarna ska presentera tillräckligt med beskrivande data enligt Polit och Beck

(2012) för att ge läsaren klarhet när det kommer till urval, procedur och analys för att läsaren

själv ska kunna avgöra om det är överförbart.

Dataanalysen är tydligt beskriven av Evans (2002) och detta underlättar då förståelsen av

hur en dataanalys går till. Styrkor med dataanalysen är att identifiering av nyckelfynd

underlättar för att göra en objektiv beskrivning av fenomenet. Detta gör att inte egna

tolkningar kan läggas till. Sedan placerades nyckelfynden in i teman och subteman vilket

ökar förståelsen för vad litteraturen redovisar. Nyckelfynden som hittades i artiklarna skrevs

av ordagrant utan översättning för att undvika tolkning. Likheter och skillnader

identifierades och teman och subteman identifierades efter att ha läst nyckelfynden flera

gånger. Analysmetoden underlättade arbetet då författarna enkelt kan gå tillbaka till

originalkällan och utesluta feltolkningar som kan ske. En nackdel med analysmetoden var att

flera nyckelfynd valdes bort då de inte överensstämde med valda teman. En annan svårighet

enligt författarna var när teman och subteman skulle namnges och dessa ändrades flera

gånger under arbetets gång. Detta gjordes för att få en övergripande beskrivning av

fenomenet.

Ett vetenskapligt arbete ska enligt Polit och Beck (2012) präglas av giltighet, tillförlitlighet

och överförbarhet. Giltighet innebär att data som presenteras ska gå att lita på och för att

studien ska vara trovärdig ska den presenteras på ett sätt som stärker trovärdigheten i

studien. Nyckelfynden i examensarbetet har hjälpt till att stärka trovärdigheten eftersom det

gör att resultatet endast presenteras utifrån nyckelfynden. Risken blir då liten att resultatet

tolkas och studien får därför en ökad trovärdighet. Tillförlitlighet innebär att resultatet som

presenteras skulle bli detsamma om studien gjordes igen. Författarna har under hela

sökprocessen dokumenterat samtliga sökningar och dessa finns presenterade i bilaga 1. De

utvalda artiklarna finns presenterade i bilaga 2. Överförbarhet enligt Polit och Beck (2012)

innebär att överförbarheten är stor och resultatet kan överföras på andra kontext.

22

6.3 Etisk diskussion

Alla artiklar som användes i detta examensarbete är peer rewied detta för att uppnå så hög

kvalité som möjligt. I samtliga artiklar fanns det godkännande från etisk kommitté.

Artiklarna granskade även med SBU:s granskningsmall för att säkerhetsställa god kvalité på

samtliga artiklar, där kategoriserade artiklar i låg-medel-hög kvalitet författarna valde att ej

ha några artiklar av låg kvalité. Vid sökningen av artiklar hittades en artikel som var adekvat

att ha med, men på grund av att författarna av artikeln skrev en notis i slutet av artikeln att

de ej ville att artikeln skulle delas vidare utan deras medgivande och var endast till för privat

bruk, då valde författarna att ej ha med den för att respektera författarna. Codex (2017)

betonar att det är förbjudet att plagiera genom att avsiktligen förvränga eller plagiera data

eller publikationer utan att ange källan. Därför har författarna i detta examensarbete alltid

hänvisats till källan genom att referera enligt APA. Alla citaten som används i detta arbete

valdes att ej översättas för att undvika tolkningsfel. Detta i enlighet med Forskarens etik

(2016).

7 SLUTSATSER

Resultatet visar att vårdande kommunikation är ett verktyg och en resurs inom vården men

om det inte kan användas korrekt kan det bli problematisk försvåra olika situationer. Att vara

lyhörd är också en stor del av kommunikationen och en viktig del i framför allt vård i livets

slut. Sjuksköterskan måste vara beredd på att tolka signaler från patienten som är dolda.

Dessa signaler framkommer endast när sjuksköterskan är lyhörd och låter patienten berätta

sin historia. Patienten blir då bekräftad genom att känna sig sedd, och på så sätt utveckla en

tillit till sin sjuksköterska. Då en tillit bildats mellan sjuksköterskan och patienten kan en

vårdande kommunikation uppstå. Det framgår tydligt att på grund av bristande kunskap hos

sjuksköterskan och brist på erfarenhet bidrar till att kommunikationen blir problematisk för

patienten och anhöriga i livets slutskede. Detta framför allt när sjuksköterskan är oerfaren.

Det påvisas att den vårdande kommunikationen är komplex och i vissa situationer finns det

inte alltid ett konkret svar. Brister i informationen mellan sjuksköterskan och patienten kan

leda till en ökad smärta och oro hos patienten. Anhörigas inverkan på omvårdnaden hos

patienten har visat sig vara positivt. Även anhöriga är i behov av stöd och en vårdande

kommunikation.

7.1 Fortsatt forskning

Vidare forskning på ”compassion fatigue” (medlidande trötthet) som handlar om

känslomässiga påfrestningar skulle vara intressant, då träning i kommunikation hjälper

sjuksköterskan att hantera känslomässiga påfrestningar och finna en balans i

kommunikationen. Kanske finns det samband mellan medlidande tröttheten och

sjukskrivningar hos personal inom sjukvården? Återstår att forska vidare på.

23

Ytterligare forskning om sjuksköterskans förmåga till att skapa tillit till patienten.

Kommunikationen i livets slutskede har visat sig vara den med centrala delen i omvårdanden

av patienter och anhöriga i livets slutskede. Detta skulle därför kunna vara ett utökat ämne i

utbildningen för sjuksköterskor.

24

25

REFERENSLISTA

Andershed, B. (2006) Relatives in end-of-life care – part 1: a systematic review of the

literature the five last years, January 1999-February 2004. Journal of Clinical Nursing 15, 1158-1169.

Clarke, A & Ross, H (2006) Influences on nurses’ communications with older people at the

end of life: perceptions and experiences of nurses working in palliative care and general medicine. International Journal of Older People Nursing, 1(1), 33-43.

Clayton, J.M., Butow, P.N., & Tattersall, M.H.N. (2005). When and how to initiate discussion

about prognosis and end-of-life issues with terminal ill patients. Journal of Pain and Symptom Management, 30;2:132-144.

CODEX (2017). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad den 16 maj, 2017, från http://codex.vr.se/etik6.shtml

Costello, J (2006) Dying well: nurses experiences of good and bad deaths in hospitals.

Journal of Advance Nursing, 54(5) 594-601.

Cullberg, J. (2007). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation – Relationsetik,

samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur. Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of proceed data.

Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), s.22-26.

Fallowfield, LJ., Jenkins VA. & Beveridge, HA. (2002) Truth may hurt but deceit hurts more: communication in palliative care. Palliative Medicine, 16, 297-303.

Forskarens etik (2016). Hämtad 11 maj, 2017 från:

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml Friberg, (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. Lund: studentlitteratur Fredriksson, L (2003) Det vårdande samtalet. Åbo akademis förlag Fredriksson, L (2012). Vårdande kommunikation. I G., L, Wiklund & Bergbom, I.

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Goldsteen, M., Houtepen, R., Proot, I. M., Abu-Saad, H. H., Spreeuwenberg, C., & Widdershoven, G. (2006). What is a good death? terminally ill patients dealing with normative expectations around death and dying. Patient Education and Counseling, 64(1), 378-386

Hancock, K., Clayton, J.M., Parker, S.M., Wal der, S., Butow, P.N., Carrick, S., Currow, D.,

Ghersi, P., Hagerty, R & Tettersall, M. HN. (2007). Truth-telling in discussing prognosis in advanced life-limiting illnesses: a systematic review. Palliative Medicine, 21, 507-517.

26

Holst, M., Sparrman, S., & Berglund, A-L (2003). Det dialogiska förhållandet: Möten i palliativ omvårdnad vid somatiska vårdavdelningar. Nordic Journal of Nursing Research.

Hopkinson, B., Hallet, A.E., & Luker, K.A. (2005). Everyday death: how do nurses cope with

caring for dying people in hospital? International Journal of Nursing Studies, 42,

125-133.

Hälso och sjukvårdslagen (2017:30) hämtad 12 maj, 2017 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Innes, S & Payne, S. (2009). Advanced cancer patient’s prognostic information preferences: a

review. Palliative Medicine, 23, 29-39. Johnston, B & Smith, LN (2006) Nurses’ and patients’ perceptions of expert palliative

nursing care. Journal of Advanced Nursing, 54 (6), 700-709. Kelley, A.S, & Morrison, R.S. (2015). Palliative Care for the Seriously Ill. The New England

Journal of Medicine Kirkevold, M (2000) Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. 2:a upplagan, Lund

Studentlitteratur Kim, Y., Heerey, M., & Kols, A. (2008). Factors that enable nurse-patient communication in a

family planning context: a positive deviance study. International Journal Of Nursing Studies, 45(10), 1411-1421.

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) Omvårdnadsprocessen (s.5).

Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 14 maj 2017 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Löfmark, R., & Nilstun, T. (2000). Not if, but how: one way to talk with patients

about forgoing life support. Postgrad Med J, 76, 26-28.doi:10.1136/pmj.76.891.26 McLennon, S. M, Lasiter, S, Miller, W. R, Amlin, K, Chamness, A. R, & Helft, P. R. (2013).

Oncology nurses' experiences with prognosis related communication with patients who have advanced cancer. Nursing Outlook

Milberg, A. Anhöriga vid palliativ vård. I Beck-Friis, B & Strang, P. (2005). Palliativ medicin

Stockholm: Liber Mok, E. F., Chan, V. & Yeung, E. (2003). Family experience caring for terminally ill

patients with cancer in Hong Kong. Cancer Nursing Mok, E., Chi Chiu, P (2004) Nurse–patient relationships in palliative care Journal of

Advanced Nursing 48(5) Montserrat, E-G.,Tomas-Sabado, J., Bardallo-Porras, D. & Monforte-Royo, C. (2014) The

impact of death and dying on nursing students: an explanatory model. Journal of clinical nursing. 23, p.3501-3512

27

Nationalencyklopedins, NE (2017) Kommunikation. Hämtad 2017-04-24 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation

Palliativ registret (2015) Brytpunktsamtal. Hämtad 13 maj 2017 från

http://media.palliativ.se/2015/08/Brytpunkt20111.pdf Polit, DF & Beck, CT (2006) Essentials of nursing research- Methods, appraisal, and

utilization. Philadelphia: Lippincott.

Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi Dong, R. Glynn Owens. (2014) Chinese oncology nurses' experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies.

Robyn Keall, Josephine M Clayton and Phyllis Butow (2014) How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies Journal of Clinical Nursing, 23, 3197–3205,

Sandman, L, Kjellström S. (2013) Etikboken: Etik för vårdande yrken.

Lund:Studentlitteratur Stajduhar, K. I., Thorne, S. E., McGuinness, L. and Kim-Sing, C. (2009) Patients perceptions

of helpful communication in the context of advanced cancer. Journal of clinical nursing. 19, 2039–2047. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03158.x

Steinhauser, K. E., Christakis, N. A., Clipp, E.C., McNeilly, M., McIntyre, L., & Tulsky, J.

(2000). Factors considered important at the end of life by patients, family, physicians, and other care providers. Journal of the American Medical Association

Street Jr, R L., Makoul, G., Arora, N K., & Epstein, R M. (2009). How does communication heal? Pathways linking clinician-patient communication to health outcomes. Patient Education and Counseling

Patientlagen §1 (2014:821). Hämtad 25-04-2017 från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen (2006) Vård i livets slutskede; Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i

landsting och kommuner. Socialstyrelsen (2013). i livets slutskede; vägledning, rekomendationer och indikationer,

stöd för styrning och ledning. Hämtad 24-04-2017 från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf

Socialstyrelsen (2016). Stöd till anhöriga. Vägledning till kommunerna för tillämpning av

5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 19 augusti, 2017, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20286/2016-7- 3.pdf

Socialstyrelsen (2017). Socialstyrelsens termbank. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19

augusti, 2017, från http://termbank.socialstyrelsen.se SFS [2017:30] Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat 5 april,

2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

28

SOSFS [2005:27], Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om informationsöverföring och samordnad vårdplanering. Stockholm: socialstyrelsen

SOU [2000:6] Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer. Strang, P. (2012) Ett palliativt förhållningssätt-enligt WHO. Strang, P. & Beck-Friis, B. (Red).

Palliativ medicin och vård, (s.30-34). Snellman, I. (2014). Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I F. Friberg, & Öhlén, J.(Red).

Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt, Stockholm: Studentlitteratur AB

Svenska Palliativregistret (2015a) Brytpunktsamtal. Hämtad 13 maj 2017 från

http://media.palliativ.se/2015/08/Brytpunkt20111.pdf Svenska palliativregistret (2015b) Årsrapport för svenska palliativregistret verksamhetsåret

2015 Hämtad från: http://media.palliativ.se/2016/05/A%CC%8Arsrapport2016OrigGF.pdf

Trovo de Araújo, M.M., Paes da Silva, M.J, Francisco, M.C.P.B. (2004) Nursing the dying:

essential elements in the care of terminally ill patients. International Nursing Review

Trovo de Araújo, M.M, Paes da Silva (2004) Communication with dying patients –

perception of intensive care units nurses in Brazil. Journal of Clinical Nursing 13,

(p.143–149).

Zargham, A., Mohammadi, R., Haghdoost Oskouie, S. F. and Sandberg, J.(2008) Iranian

nurses’ preparation for loss: finding a balance in end-of-life care. Journal of clinical nursing, 18, 2329-2336.

BILAGA 1. SÖKMATRIS

Databas Sökord Begränsningar Träffar Granskade

abstract

Granskade

artiklar

Valda

artiklar

Vald artikel

Cinahl Death In Old Age, Nurse Attitudes, Terminal Care In Old Age

År- 2000-

2017

19 4 4 1 Costello

(2006)

Cinahl Work

Experiences

Evaluation;

Hospice and

Palliative

Nursing;

Nurse-Patient

Relations

År- 2000-

2017

Full text

Abstract

4 2 2 1 Rui-Shuang

Zheng, Qiao-

Hong Guo,

Feng-Qi.

Glynn

Owens.

(2014)

Cinahl Coping

Evaluation;

Death; Nurses

Psychosocial

Factors;

Terminal Care

År- 2000-

2017

Full text

3 3 2 1 Hopkinson

(2004)

Abstract

Cinahl Nurse Attitudes

Evaluation;

Nurses

Psychosocial

Factors;

Terminal Care

År- 2000-

2017

Full text

Abstract

23 10 5 1 Trovo de

Araújo,

Paes da

Silva,

Francisco,

(2004)

Cinahl communication

with dying

patient,

intensive care

unit, nurses,

patient

År- 2000-

2017

Abstract

Academic

journals

33 7 3 1 Trovo de

Araújo, M.M,

Paes da Silva

(2004)

Cinahl communication

with older

people, end of

life,

perceptions

År 2000-2017

Academic

journals

4 4 2 1 Clarke & Ross (2006)

and

experiences

Cinahl Relationships

in palliative

care

År 2000-2017

Abstract

available

Academic

journal

Mayor

heading:

Palliative care

Terminally ill

patients

Peer rewied

67 5 2 1 Mok E, Chi Chiu P (2004)

Cinahl End of life care,

nurse

experience or

perspective

År 2007 -2015

References

available

Publication:

journal of

clinical

nursing

Peer rewied

15 6 3 2 Montserrat,

E-G.,Tomas-

Sabado, J.,

Bardallo-

Porras, D.

and

Monforte-

Royo, C.

(2014)

Zargham, A., Mohammadi, R, Haghdoost Oskouie, S. F. and Sandberg, J. (2008)

Cinahl Nurses’ and

patients’

perceptions,

expert

palliative care,

År 2000-2017 11 7 2 1 Johnston, B & Smith, LN (2006)

Cinahl Nursing

communication

skills in

hospice

År 2000-2017 18 10 7 1 Robyn Keall, Josephine M Clayton and Phyllis Butow (2014)

BILAGA 2. ARTIKELMATRIS

Författare, år,

titel, tidskrift/nr

och land

Syfte Metod Resultat Granskning

Costello, J

(2006)

Dying well: nurses

experiences of good

and bad ́ deaths in

hospitals.

Journal of Advance

Nursing, 54(5)

594-601.

Storbritanien

Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av död och döende patienter

Kvalitativ studie som är en fortsättning på ett etnografiskt forskningsprojekt och bygger på djupintervjuer. Informations tolkning gjordes genom typologi av god och dålig död.

Erfarenheterna om döden grundar sig i hur väl sjuksköterskan kunnat kontrollera dödsförloppet hos patienten. Sjuksköterskornas fokus hamnade mer på organisationens krav än patienten och den palliativa vården. Avdelningens stämning påverkade sjuksköterskornas upplevelser av döden. Hur sjukhusledningen agerar vid en patients död i form av stöd och kommunikation var en stor källa till konflikt.

Medel 17/21 poäng

Rui-Shuang Zheng,

Qiao-Hong Guo,

Feng-Qi, R. Glynn

Owens.

Syftet är att kartlägga sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad för patienter i livets

Semistrukturerade

intervjuer

genomfördes som

sedan

Olika teman identifierades utifrån vård i livets slutskede för patienter och dess anhöriga. Kulturell medvetenhet och

Hög 19/21 poäng

(2014)

Chinese oncology

nurses' experience

on caring for dying

patients who are on

their final days: A

qualitative study.

International Journal of Nursing Studies.

slutskede på en onkologisk avdelning.

transkriberades

och analyserades

kommunikation lyftes fram. Ett exempel på detta är att samtal om döden är tabulagd i Kina. Detta ökar svårigheten för samtal mellan sjuksköterskan, patienten och dess anhöriga. Moralisk stress orsakas av självbegränsningar, brist på kunskap och förtroende. Forskningen visar att även sjuksköterskor känslomässigt lider när de vårdar cancerpatienter i livets slutskede.

Hopkinson, J et al

(2005)

Everyday death:

how do nurses cope

with caring for

dying people in

hospital?

International

Journal of Nursing

Studies, 42, 125-

133.

Undersökningen gjordes för att få bättre förståelse hur sjuksköterskor ska få bättre stöd i att ge palliativ vård. Syftet var att undersöka hur nyutexaminerade sjuksköterskor hanterar vården av palliativa patienter.

Kvalitativ studie baserad på tvärsnittsintervjuer med en explorativ fenomenologisk filosofi.

Från analysen av sjuksköterskornas berättelser kunde författarna skapa olika kategorier om hur palliativ vård skulle utföras. Kategorierna som gjordes var ”Relationship”, ”Resources”, ”Learning”, ”Measuring”, ”Controlling involvment” och ”Revising”. För att uppnå optimal vård skall kategorierna användas i kombination med varandra.

Hög 18/21 poäng

Trovo de

Araújo, M.M.,

Paes da Silva,

M.J, Francisco,

M.C.P.B.

(2004)

Nursing the

dying:

essential

elements in

the care of

terminally ill

patients.

International Nursing Review

Att verifiera de

aspekter av

vården som

sjuksköterskor

finner viktiga i

assisterandet av

patienter som inte

längre svarar på

kurativ

behandling och

som inte

intensivvårdas.

Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer

Sjuksköterskor som arbetar med patienter i livets slutskede bör ta emot psykologiskt och känslomässigt stöd. Resultatet visade även vikten utav individuella strategier vid kommunikation. Fanns ett behov av bättre förberedelser när det kommer till kommunikation

Hög 19/21 poäng

Clarke & Ross (2006) Influences on nurse communications with older people at the end of life: perceptions and experiences of nurses working in

Att undersöka sjuksköterskors uppfattning och erfarenheter av kommunikation med äldre döende patienter och deras frågor kring livets slutskede.

Gruppintervjuer med två olika fokusgrupper utfördes i två omgångar. Intervjuerna avslutades med en workshop. Analysmetoden var constant comparative technique.

Faktorer som påverkade sjuksköterskans kommunikation med äldre döende patienter innefattade uppfattningar och erfarenheter av att prata och lyssna på äldre människor, att lära från andra medlemmar i det multiprofessionella teamet, miljö och organisatoriska begränsningar som tid, avskildhet och omvårdnadskultur

Hög 18/21 poäng

palliative care and general medicine. International journal o folder people nursing

samt uppfattade skillnader av värderingar mellan sjuksköterskor, läkare och patientens familj. Alla inblandade var eniga om betydelsen av kommunikationen med äldre döende patienter. Allmän medicinsjuksköterskor uttryckte dock ett behov av vidare stöd.

Mok E, Chi Chiu P (2004) Nurse–patient relationships in palliative care Journal of Advanced Nursing 48(5), Kina

Syftet med denna artikel var att undersöka aspekter i relationen mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vården

Kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer .

Resultatet visade att ett förtroende bildas mellan patienten och sjuksköterskan. Sjuksköterskan betraktas inte enbart som vårdpersonal utan blir som en i familjen eller en god vän. Sjuksköterskor som utvecklar förtroendefulla relationer visar en helhetssyn på omvårdnad. Sjuksköterskan är då medveten om behovet av kunnig och kompetent vård där sjuksköterskan visar en hängivenen mot patienten.

Hög 18/21 poäng

Montserrat, E-G.,Tomas-Sabado, J., Bardallo-Porras,

Syftet med denna studie är att utforska sjuksköterskestudenters

Kvalitativ deskriptiv och hermeneutisk studie. Semi

Resultatet visade att fem teman identifierades: impact, training in the end of life care, ethical

Hög 18/21 poäng

D. and Monforte-Royo, C. (2014) The impact of death and dying on nursing students: an explanatory model. Journal of clinical nursing. 23, p.3501-3512, doi: 10.1111/jocn.12602

upplevelse av död och döendet I klinisk praxis.

strukturerade intervjuer, 12 studenter intervjuades under 2012-2013. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt Colaizzi’s sju steg metod

issues, coping and learning/groth/healing connections. Det är elmentärt att förstå sjuksköterskestudenters upplevelse/erfarenhet av döden för att minska intryck. Den explanatory model som beskrev att här kunde användas ett verktyg för design av träningsprogram i vård i livets slut

Zargham, A., Mohammadi, R., Haghdoost Oskouie, S. F. and Sandberg, J. (2008) Iranian nurses’ preparation for loss: finding a balance in end-of-life care. Journal of clinical nursing, 18, 2329-2336. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02437.x

Syftet med denna studie är att utforska sjuksköterska-patient interaktion i terminally ill situations in acute care, med fokus på sjuskskterskans förberedelser inför förlust

18 sjuksköterskor intervjuades upptill tre gånger var i tre undervisnings sjukhus i Isfahan, Iran, under hösten 2006. En kortlista av möjliga deltagare erhölls genom teoretisk provtagning och de som hade erfarit döden hos en patient och kunde uttrycka sina känslor muntligt valdes.

Resultatet klargjorde en grundläggande övervägning: en balans mellan återställande och palliativ vård, information och hopp, förväntningar och förmågor och intimitet och avstånd

Hög 20/21 poäng

Robyn Keall, Josephine M Clayton and Phyllis Butow (2014) How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies Journal of Clinical Nursing, 23, 3197–3205,

Syftet är att undersöka vilka strategier och hinder som finns utifrån den andliga och existentiella vården hos patienter i livets slutskede.

Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer

Resultatet gav flera olika synvinklar. Dels framkom att det finns god kommunikationsförmåga mellan sjuksköterska och patient och att många samtal skapade öppningar i samtalet för att underlätta vården. Hinder som visade sig var brist på tid och kompetens hos sjuksköterskan. Integriteten visade att det finns en rädsla att komma patienten för nära. Det framkom även att det kan skilja mycket på vården beroende på patientens och sjuksköterskans religion.

Hög 19/21 poäng

Johnston, B & Smith, LN (2006) Nurses’ and patient s’ perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing, 54 (6),

Syftet med studien var att redovisa sjuksköterskans och patientens upplevelse utav vård i livets slutskede

Kvalitativ metod med djupintervjuer och tematisk innehållsanalys

Resultatet visade att patienter hade en önskan att upprätthålla självständighet och ha kontroll över sin egen situation. Vårdpersonalen upplevde både effektiv och ineffektiv kommunikation. Både patienten och vårdpersonalen tyckte att sjuksköterskans färdigheter och

Hög 19/21 poäng

700-709.

egenskaper inom vård i livets slutskede var att ha medkänsla, värme, vänlighet och att vara äkta

Trovo de

Araújo, M.M,

Paes da Silva

(2004)

Communication with dying patients – perception of intensive care units nurses in Brazil

Journal of Clinical Nursing 13, 143–

149

Syftet med studien var att bedöma vilka metoder sjuksköterskor använder sig av i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Vilka effekter effektiv kommunikation kan ha

Kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer

Fyra kategorier framkom, värdet av kommunikation med patienter i livets slutskede, hinder under denna process, behovet av att identifiera enskilda individuella krav, kunna använda kommunikation som ett verktyg i den palliativa vården

Medel 15/21 poäng

BILAGA 3. SBU: MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING

MALL FÖR KVALITETSGRANSKNING AV STUDIER MED KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK –

PATIENTUPPLEVELSER REVIDERAD 2014

SBU:S GRANSKNINGSMALL BYGGER PÅ TIDIGARE PUBLICERAT MATERIAL [1,2], MEN HAR

BEARBETATS OCH KOMPLETTERATS FÖR ATT PASSA SBU:S ARBETE.

FÖRFATTARE: ____________________ ÅR: _________ ARTIKELNUMMER: __________

TOTAL BEDÖMNING AV STUDIEKVALITET: HÖG MEDELHÖG LÅG

ANVISNINGAR:

• ALTERNATIVET ”OKLART” ANVÄNDS NÄR UPPGIFTEN INTE GÅR ATT FÅ FRAM FRÅN

TEXTEN.

• ALTERNATIVET ”EJ TILLÄMPLIGT” VÄLJS NÄR FRÅGAN INTE ÄR RELEVANT.

1. SYFTE JA NEJ OKLART EJ TILLÄMPL

A) UTGÅR STUDIEN FRÅN EN VÄLDEFINIERAD PROBLEMFORMULERING/FRÅGESTÄLLNING?

KOMMENTARER (SYFTE, PROBLEMFORMULERING, FRÅGESTÄLLNING ETC):

2. URVAL JA NEJ OKLART EJ TILLÄMPL

A) ÄR URVALET RELEVANT?

B) ÄR URVALSFÖRFARANDET TYDLIGT BESKRIVET?

C) ÄR KONTEXTEN TYDLIGT BESKRIVEN?

D) FINNS RELEVANT ETISKT RESONEMANG?

E) ÄR RELATIONEN FORSKARE/URVAL TYDLIGT BESKRIVEN? KOMMENTARER (URVAL,

PATIENTKARAKTERISTIKA, KONTEXT ETC):

3. DATAINSAMLING JA NEJ OKLART EJ TILLÄMPL

A) ÄR DATAINSAMLINGEN TYDLIGT BESKRIVEN?

B) ÄR DATAINSAMLINGEN RELEVANT?

C) RÅDER DATAMÄTTNAD?

D) HAR FORSKAREN HANTERAT SIN EGEN FÖRFÖRSTÅELSE I RELATION TILL DATAINSAMLINGEN?

KOMMENTARER (DATAINSAMLING, DATAMÄTTNAD ETC):

4. ANALYS JA NEJ OKLART EJ TILLÄMPL

A) ÄR ANALYSEN TYDLIGT BESKRIVEN?

B) ÄR ANALYSFÖRFARANDET RELEVANT I RELATION TILL DATAINSAMLINGSMETODEN?

C) RÅDER ANALYSMÄTTNAD?

D) HAR FORSKAREN HANTERAT SIN EGEN FÖRFÖRSTÅELSE I RELATION TILL ANALYSEN?

KOMMENTARER (ANALYS, ANALYSMÄTTNAD ETC):

5. RESULTAT JA NEJ OKLART EJ TILLÄMPL

A) ÄR RESULTATET LOGISKT?

B) ÄR RESULTATET BEGRIPLIGT?

C) ÄR RESULTATET TYDLIGT BESKRIVET?

D) REDOVISAS RESULTATET I FÖRHÅLLANDE TILL EN TEORETISK REFERENSRAM?

E) GENERERAS HYPOTES/TEORI/MODELL?

F) ÄR RESULTATET ÖVERFÖRBART TILL ETT LIKNANDE SAMMANHANG (KONTEXT)?

G) ÄR RESULTATET ÖVERFÖRBART TILL ETT ANNAT SAMMANHANG (KONTEXT)? KOMMENTARER

(RESULTATENS TYDLIGHET, TILLRÄCKLIGHET ETC):

KOMMENTARER TILL MALLEN FÖR KVALITETSGRANSKNING AV STUDIER MED KVALITATIV

FORSKNINGSMETODIK – PATIENTUPPLEVELSER

1. SYFTE FUNDERA ÖVER:

• VAD MÅLSÄTTNINGEN MED STUDIEN VAR

• VARFÖR DET ÄR VIKTIGT • RELEVANSEN

• OM KVALITATIV METODIK ÄR LÄMPLIG FÖR ATT UTFORSKA PROBLEM OMRÅDET/ SVARA

PÅ FRÅGESTÄLLNINGEN.

2. URVAL FUNDERA ÖVER:

• OM FORSKAREN REDOVISAT BAKGRUND TILL VALD URVALSMETOD

• OM FORSKAREN REDOVISAT HUR DELTAGARNA VALDES UT

• OM FORSKAREN REDOVISAT VARFÖR DE VALDA DELTAGARNA VALDES UT

• OM FORSKAREN REDOVISAT HUR MÅNGA DELTAGARE SOM VALDES UT

• OM FORSKAREN REDOGJORT FÖR OM NÅGON INTE VALDE ATT DELTA OCH I SÅ FALL

VARFÖR

• OM FORSKAREN LYFTER FRAM ETISKA RESONEMANG SOM STRÄCKER SIG LÄNGRE ÄN

INFORMED CONSENT OCH ETHICAL APPROVAL

• OM FORSKAREN BESKRIVIT RELATIONEN MELLAN FORSKARE OCH INFORMANT OCH HUR

DENNA SKULLE KUNNA PÅVERKA DATAINSAMLINGEN, EXEMPELVIS TACKSAMHETSSKULD,

BEROENDE FÖRHÅLLANDEN ETCETERA.

3. DATAINSAMLING FUNDERA ÖVER:

• OM ”SETTINGEN” FÖR DATAINSAMLINGEN VAR BERÄTTIGAD

• OM DET FRAMGÅR PÅ VILKET SÄTT DATAINSAMLINGEN UTFÖRDES (T EX DJUPINTERVJU,

SEMISTRUKTURERAD INTERVJU, FOKUSGRUPP, OBSERVATIONER ETC)

• OM FORSKAREN HAR MOTIVERAT VALD DATAINSAMLINGSMETOD

• OM DET EXPLICIT FRAMGÅR HUR VALD DATAINSAMLINGSMETOD UTFÖRDES (T EX VEM

INTERVJUADE, HUR LÄNGE, ANVÄNDES INTERVJUGUIDE, VAR UTFÖRDES INTERVJUN, HUR

MÅNGA OBSERVATIONER ETC)

• OM METODEN MODIFIERADES UNDER STUDIENS GÅNG (OM SÅ ÄR FALLET, FRAMGÅR DET

HUR OCH VARFÖR DETTA SKEDDE)

• OM INSAMLAT DATAMATERIAL ÄR TYDLIGA (T EX VIDEO­ ELLER LJUDINSPELNINGAR,

ANTECKNINGAR ETC)

UTVÄRDERING AV METODER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN – EN HANDBOK5:4

• OM FORSKAREN RESONERAR KRING OM MAN NÅTT MÄTTNAD, DET VILL SÄGA NÄR MER

DATAINSAMLING INTE GER MER NY DATA (INTE ALLTID TILLÄMPBART)

• OM DET ÄR TILLÄMPBART ATT FÖRA ETT MÄTTNADSRESONEMANG, FUNDERA PÅ OM DET ÄR

RIMLIGT, DET VILL SÄGA FAKTISKT VALIDERAT PÅ GODA GRUNDER.

4. ANALYS FUNDERA ÖVER:

• OM ANALYSPROCESSEN ÄR BESKRIVEN I DETALJ

• OM ANALYSFÖRFARANDET ÄR I LINJE MED DEN TEORETISKA ANSATS SOM EVENTUELLT

LÅG TILL GRUND FÖR DATAINSAMLINGEN

• OM ANALYSEN ÄR TEMATISK, FRAMGÅR DET HUR MAN KOMMIT FRAM TILL DESSA

TEMAN?

• OM TABELLER HAR ANVÄNTS FÖR ATT TYDLIGGÖRA ANALYSPROCESSEN

• OM FORSKAREN KRITISKT HAR RESONERAT KRING SIN EGEN ROLL, POTENTIELL BIAS

ELLER INFLYTANDE UNDER ANALYSPROCESSEN

• OM ANALYSMÄTTNAD RÅDER (KAN MAN HITTA FLER TEMAN BASERAT PÅ REDOVISADE

CITAT?).

5. RESULTAT FUNDERA ÖVER:

• OM RESULTATEN/FYNDEN DISKUTERAS I RELATION TILL SYFTET ELLER

FRÅGESTÄLLNINGEN

• OM ETT ADEKVAT RESONEMANG FÖRS KRING RESULTATEN ELLER OM RESULTATEN BARA

ÄR CITAT/DATAREDOVISNING

• OM RESULTATEN REDOVISAS PÅ ETT TYDLIGT SÄTT (T EX ÄR DET LÄTT ATT SE VAD SOM

ÄR CITAT/DATA OCH VAD SOM ÄR FORSKARENS EGET INLÄGG)

• OM RESULTATREDOVISNINGEN ÅTERKOPPLAS TILL DEN TEORETISKA ANSATS SOM

EVENTUELLT LÅG TILL GRUND FÖR DATAINSAMLING OCH ANALYS

• OM TILLRÄCKLIGT MED DATA REDOVISAS FÖR ATT UNDERBYGGA RESULTATEN

• I VILKEN UTSTRÄCKNING MOTSTRIDIGA DATA HAR BEAKTATS OCH FRAMHÅLLS

• OM FORSKAREN KRITISKT HAR RESONERAT KRING DESS EGEN ROLL, POTENTIELL BIAS

ELLER INFLYTANDE UNDER ANALYSPROCESSEN

• OM FORSKAREN FÖR ETT RESONEMANG KRING RESULTATENS ÖVERFÖRBARHET ELLER

ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR RESULTATEN.

REFERENSER 1. BAHTSEVANI C. IN SEARCH OF EVIDENCE­BASED PRACTICES: EXPLORING

FACTORS INFLUENCING EVIDENCE­BASED PRACTICE AND IMPLEMENTATION OF CLINICAL

PRACTICE GUIDELINES. MALMÖ: MALMÖ HÖGSKOLA; 2008.

2. WILLMAN A, STOLTZ P, BAHTSEVANI C. EVIDENSBASERAD OM VÅRDNAD. EN BRO MELLAN

FORSKNING OCH KLINISK VERK­ SAMHET. STUDENTLITTERATUR; 2006.