VIRUS

Cecilia Svedman

2016

Varicella –Zoster virus

(tillhör herpesvirus gruppen)

• Varicella, vattenkoppor, primärinfektionen

• Herpes Zoster, bältros, sekundärinfektionen

• Efter varicella infektionen vilar viruset i sensoriska ganglier och kan

sedan via nerverna sprida sig till huden men även tex pleura.

• Vattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta mild

utslagssjukdom. De flesta smittas av vattkoppor som barn.

• En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande

vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros.

Herpesvirus utmärker sig bland annat av att virus efter den primära

infektionen ligger latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet.

Inkubationstiden för vattkoppor är 14–16 dygn (10–26 dygn). För bältros kan

någon inkubationstid inte anges utan sjukdomen kan uppstå när som helst

under livet efter att man har haft vattkoppor.

Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den som är

sjuk. Smittsamheten är mycket hög redan någon till några dagar innan de

vätskefyllda blåsorna uppstår.

Smittsamheten kvarstår så länge nya utslag uppstår.

Bältros är inte särskilt smittsamt, men kan smitta via direktkontakt med

sårvätska från blåsorna. Den som smittas kan då få vattkoppor om den ej

haft det tidigare. En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande

vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros. En person med

bältros kan inte smitta en annan person så att den får bältros.

Varicella

Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen

något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar

först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Klådan är

ofta besvärande. Hosta ingår ofta i bilden (vattkoppor i luftrörens

slemhinnor).

Hudblåsorna kan bli sekundärinfekterade, annan komplikation är

lunginflammation samt hjärnhinneinflammation (se infektionsmomentet).

Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt

immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning

till förlossningen insjuknat i vattkoppor

Varicella

Dermatologiskt ”blandbild”, dels papler, dels vesikler dels krustor som kommer

under längre period. Mest utslag på buk och huvud. I munnen ofta afte liknande

förändringar och blåsor .Pat har ofta mkt klåda. Mängden blåsor kan variera

stort mellan individer. Oftast uppstår nya blåsor i ungefär en veckas tid.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om smittor i förskola är barnet smittfritt när

krustorna torkat in.

Ett vaccin finns tillgängligt för i första hand särskilda medicinska riskgrupper.

Hur yttrar sig bältros?

• Ensidig värk /smärta /klåda/hyperestesi i det/de

nervsegment där blåsorna sedan kommer

föregår hudutslagen

• Halvsidiga segmentella grupperade vesikler.

Stark rodnad runt blåsorna.

• 50% thorakal segmentet 15% trigeminus.

Blåsorna kan vara hemorraghiska, övergå i pustler

och ibland ses krustor.

Förlopp över ca 2 veckor.

Unga patienter kortare förlopp och lindrigare

symtom. Hos äldre ofta svåra neuralgier som

resttillstånd.

• Drabbar ofta människor med försämrat

immunförsvar(leukemi, HIV) , då oftare

mer symtom; kan tom få mer

generaliserad zoster

• Komplikationer; neuralgi, sek bakteriell

infektion, ibl även ärrbildning, blindhet

(Zoster ophtalmicus), akut pares kan ses

speciellt vid engagemang av ansikte tex

facialis pares.

Zoster ophtalmicus

• Drabbar övre trigeminus grenen

• 50% får corneainfektion, särskilt vid

engagemang av nästippen

Diagnos/diffdiagnos/beh• Vid behov prov från blåsbotten. Immunologi eller

PCR detektering

• Diff diagnoser; Herpes simplex, akut allergiskt

kontakteksem, bullös impetigo

• Behandling: Antiviralterapi, aciklovir, valaciklovir,

famciklovir. Ges systemiskt vid generaliserad

zoster, svårare fall med komplicerande

grundsjukdom eller till äldre pat (pga ökad

neuralgirisk hos dessa). Insättes helst inom 2-3

dagar.

Herpes

Herpes simplex orsakas av 2 olika DNA virus, herpesvirus hominis typ I och 2.Typ 2 sprids

huvudsakligen sexuellt och ger vanligen genital herpes (se föreläsning STI).

Primärinfektion med herpes typ I sker vanligen innan skolstart. De flesta vuxna bär

antikroppar. Hos barn ofta symtomlös infektion alt gingivostomatit. En ovanlig allvarligare

typ är den generaliserade hud varianten som kan uppstå vid primärinfektion hos patient

med atopiskt eksem (eczema herpeticum, som kräver antiviral behandling och bör

handläggas av specialist).

Recidiverande herpes är den vanliga kliniska bilden, förutsätter primärinfektion,

kvarvarande virus i lokala sensoriska ganglier.

Vanligast på läppar eller genitalt men kan ses överallt på kroppen.

Klinisk bild små grupperade vesikler på rodnad botten. Föregås ofta av klåda eller sveda.

Regional lymfkörtel svullnad vanligt. Torkar in på 8-10 dagar, lämnar ej ärr hos

immunkompetent individ

Patient rapporterar ofta korrelation med sol, stress, menstruation.

Att komma ihåg om herpes!

Vid infektionstillfället kan viruset utsöndras i många veckor, därefter endast vid

återkommande symtom.

Symtom och komplikationer

•Förstagångsinfektion (primär) – icke genital: Många får inga kliniska symtom av

primärinfektionen. Barn som smittas kan dock insjukna med feber och blåsor i

munnen och på läpparna. Tillståndet är smittsamt vid direkt kroppskontakt. Ibland

leder HSV-1 till en infektion i ögonen och den drabbade kan få svåra skador i

hornhinnan.

• Reaktivering av icke-genital herpes: HSV reaktiveras ofta lokalt i huden och på

slemhinnorna, men viruset kan också orsaka en ovanlig men mycket allvarlig

hjärninflammation som kan vara dödlig om den inte behandlas.

Diagnostik och behandling

Ofta är herpesinfektionen så typisk att det inte är nödvändigt att ta några prover.

Diagnosen kan dock säkerställas genom att ta sekret från en färsk blåsa eller ett sår

och skicka det till ett laboratorium för viruspåvisning. Det finns också metoder för att

snabbt påvisa virus i ryggmärgsvätskan från patienter med hjärninflammation.

Det finns ingen medicin som tar bort herpesviruset ur kroppen men däremot finns

antiviral terapi som skall ges så snart som möjligt efter debut av symtom. Behandling

kan även ges profylaktiskt (se STI)

VERRUCAE

Vanligaste virus infektionen inom dermatologin. Flera månaders

inkubationstid. Immunitetsförhållandet oklart men vårtor mkt vanligt i

skolåldern och relativt ovanligt hos vuxna. Vid immunbrist kan vårtorna bli

talrika och stora.

Etiologi :Humant papillomavirus. (DNA virus med 100 tal olika typer). Ger

upphov till många olika kliniska bilder ex verrucae vulgaris, kondylom,

cellförändringar.

Vg se seminarie övningar, boken samt STI föreläsningen.

Klinik: Fingrar: hyperkeratotiska papler, ofta konfluerande över nagelvallen

eller knogar. Plana vårtor vanliga hos barn.

Fotsulan: Vårtan pressas inåt pga tryck. Kan ömma. Mosiak vårtor kan ses;

konglomerat av flera vårtor.

Kropp: Plana vårtor och filiforma kan ses på läppar hos både barn och vuxna.

Differentialdiagnos: beror på lokalisation

Handvårtor: knuckle pads, mycobakterie infektion , ärr efter

vårtbehandling

Fötter; clavi

Prognos: Spontanläker på några år, kan dock kvarstå lång tid!!!

Molluscum contagiosum

• DNA-poxvirus

• Infektion ger proliferation av epidermala celler.

• Knappnålshuvudstora hudfärgade papler med

central innavling. I centrum destruerade

epitelceller som kan klämmas ut. Papeln kan

tillväxa till ca 0.5cm stor förändring.

• Förekommer anogenitalt, på bålen, men även annars på

kroppen, gärna i eksemhud hos atopiker.

• Spontanläker. Kan ta flera år. Ev curettage –OM

PATIENTEN SÅ ÖNSKAR! Ses oftast hos barn, men idag

ser man det ibland också som en ”sexuellt” överförbar

sjukdom dvs anogenitalt hos unga.

• Ses oftare hos atopiker.

Gianotti Crostis sjukdom• Papular acrodermatitis of childhood

• Symmetriska papulösa utslag på extremiteter, ansikte

och gluteer.

• Associerat med hepatit B infektion och Epstein Barr

infektion. Främst men även andra virus infektioner.

• Drabbar vanligen barn, 6månader till 14 år. Medelålder 2

år. Vanligast på tidig sommar/vår.

• Föregås ofta av ÖLI

• Barnet vanligen opåverkat, ibland klåda, feber.

• Ibland ses lymfadenopati och även

hepatosplenomegali

• Vanligen försvinner utslagen på 3-4 veckor

Gianotti Crosti

VIRUS EXANTEM

Maukopapulöst utslag som kliniskt kan vara svårt att skilja från läkemedels

Exantem.

Vanligt förekommande spontant övergående

Kan utlösas av många virus sjukdomar, inte bara de barnsjukdomar som

föreläses på infektionsmomentet.

Mässling (morbilli)

Förekommer under vårvinter.

Inkubationstid 11 dagar

Feber katarrala symtom med

Irritation i ögon, snuva och

hosta.

(Här kan man se kopliks

fläckar i munslemhinnan.

3-4 dagar senare utslaget

Enstaka röda makulära

fläckar som sen konfluerar.

Febern stiger när utslaget

kommer. Smittsamhet hög i

det katarrala skedet.

Se i övr infektionsmomentet

Mässling

Röda hund (rubella)

RNA virus

Inkubationstid 17 dagar. Pat insjuknar med

lätta symtom, sjukdomskänsla, svullad

i körtlar i nacke hals vid öron. Efter några

dagar ett utslag som börjar i ansikte och

nedåt medan ansiktet bleknar.

I övrigt se infektionsmomentet.

Erythema infectiosum, 5:e sjukan

Parvo virus B19

Lätta katarrala symtom sen en fas med exanthem, koncentriska girlanger i

ansikte och på kropp. Drabbar framför allt barn i skolåldern. I övr se

infektions momentet.

Hand foot and

Mouth disease

• Infektionssjukdom med lätta allmänsymtom, pustler eller

vita, strimformade vesikler på händer och fötter samt

aphteliknande förändringar i munnen.

• Ibland ses små sår i munslemhinnan. Ibland lätt feber,

huvudvärk.

• Coxsackie-virus, oftast grupp A, nr 16 eller enterovirus.

• Inkubationstid 3-6 dagar.

• Vanligen insjuknar man på sommar/höst

• Försvinner på 8-10 dagar, barnen får vara hemma från

dagis.

Scarlatina (scharlakansfeber) OBS

bakteriell infektion!!

Streptococc infektion med erytrogent toxin

producerande stam.

Finprickigt utslag mest i armhålor och ljumskar.

Kinderna jämnt rodnade och perioral blekhet. På

tungan initialt en blek

Beläggning och sedan lossnar denna så man får

den klassiska smultrontungan med rodnad och

stora papiller. I efterförloppet fjällar patienten på

fngrar och tår. I övr se infektionsmomentet