Ett arbetshäfte för årskurs åtta

Samhällskunskap 3

Kommunen

Österledskolan

Anj

1. Varför har vi kommuner? Vad händer om det inte kommer en droppe vatten ur kranen eller om

elverket strejkar? Du kan inte gå på toaletten. Det är mörkt överallt. Kalla plattor på spisen och ingen bild på Tv:n.

l kommunen finns service som alla behöver. Vi behöver vattenverk, skolor, vårdcentral, brandkår och fritidsgård. Listan kan göras lång.

Vi måste ordna saker och ting gemensamt i vår kommun. Ordet kommun kommer från latinets ”communis” som betyder gemensam.

Vad är en kommun? En kommun är: ett geografiskt område, de människor som är folkbokförda inom dess gränser, företag av olika slag. Hit hör t.ex. industrier och affärer.

De är också ett slags medlemmar i kommunen.l Sverige finns c:a 290 kommuner. Störst är Kiruna med nära 20 000 kvadratkilometer. Sundbyberg är minst med sina 9 kvadratkilometer.

Stockholm har flest invånare: drygt 880 000. Bjurholm har det lägsta antalet invånare med bara 2 421 personer. Halmstad har c:a 93 000 invånare och ligger på plats 18 i Sverige.

Uppgifter:1. Vad betyder ordet "communis"?________________________________________________

2. Nämn fem saker som en kommun ordnar för sina invånare._____________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Vad heter din egen kommun?__________________________________________________

4. Hur många invånare har den?__________________________________________________

5. Vilken plats i Sverige ligger den på?____________________________________________

Sidan 2 av 15

2. Den kommunala självstyrelsenSveriges kommuner har rättigheter och skyldigheter. Regering och riksdag har

genom kommunallagen bestämt vilka de är. Vi kan säga att kommunerna har tre slags uppgifter:

1. Uppgifter som måste skötas.2. Uppgifter som staten önskar att kommunen sköter.3. Frivilliga uppgifter.

1. Uppgifter som måste skötas Kommunen ska ansvara för att det finns social omsorg och service som

t.ex. förskola och vård för gamla, att alla barn mellan 1 och 12 år kan få plats i

barnomsorgen, att personer med handikapp får hjälp och

vård, att det finns grundskola, att alla ungdomar erbjuds gymnasieplats i

sin egen eller i en annan kommun, miljö- och hälsoskydd mot utsläpp och buller m.m. hälso- och sjukvård för alla.

Kommunen får pengar från staten - regering och riksdag - till uppgifter som den måste sköta. Pengarna kallas statsbidrag.

2. Uppgifter som staten önskar att kommunen sköterStaten vill gärna att kommunerna frivilligt tar på sig en del uppgifter. Det kan

vara att bygga daghem eller gymnasieskolor. Staten uppmuntrar här kommunerna. Den ger bidrag till en del av kostnaderna.

3. Frivilliga uppgifterKommunerna får ordna en hel del själva. Det är sådant som vatten och avlopp, badhus och idrottsplatser. En kommun har här rätt att själv bestämma. Det kallas kommunal självstyrelse.

Kommunernas behov är olika. En kommun i fjällvärlden satsar kanske på en skidlift. l södra Sverige kan en gästhamn för seglare vara viktig.

Det här är service som kommunen själv beslutar om. Om kommunerna vill ha det här extra får de själva stå för kostnaderna. Pengar till det får den genom att ta ut skatt och avgifter för sin verksamhet.

Sidan 3 av 15

Uppgifter:1. Vilka tre slags uppgifter har kommunen?_______________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vad kallas de pengar som kommunen får från staten?__________________________

___________________________________________________________________________________

3. Ge exempel på sådant som kommunen själv får ordna._________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

4. Hur får kommunen pengar till den service som den själv beslutar om?__________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

5. Vad menas med kommunal självstyrelse?_______________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

7. Mot vilka problem för miljön och hälsan ska kommunen vara ett skydd?________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 4 av 15

3. Hur kommunen styrsInvånarna väljer ombud

Kan kommunens alla vuxna samlas när något ska bestämmas? Nej, det går inte. Inte ens i Sveriges minsta kommun. Det finns ingen lokal som är stor nog. Tänk dig också om alla ville säga vad de tyckte i en fråga. Sedan fick alla rösta om hur det skulle bli. Vilken oerhört lång tid det skulle ta! Vi väljer därför ombud. De väljs vart fjärde år på samma valdag som när det är val till riksdagen och till landstinget – den andra söndagen i september.

Genom ombuden bestämmer invånarna hur kommunen ska skötas. De bildar tillsammans kommunfullmäktige.

Hur många ska väljas?Ombuden i kommunfullmäktige kallas ledamöter. Alla kommuner har inte lika

många ledamöter i fullmäktige. Antalet beror på hur många som har rätt att rösta i kommunen – alltså hur stor kommunen är. Ju fler som får rösta, desto fler ledamöter. Antalet är alltid ett udda tal. Lägst är det 31. Udda antal gör att det aldrig blir oavgjort vid en omröstning. I Halmstads kommunfullmäktige finns det 71 ledamöter.

Vilka får rösta? Rösträtt i kommunalval har alla som är folkbokförda i kommunen, fyllt 18 år senast på valdagen, finns med i röstlängden.Utländska medborgare har rätt att rösta

vid kommunalval. De ska också uppfylla de tre villkoren och dessutom måste de ha varit folkbokförda i Sverige tre år före valet.

Vem kan väljas?Alla som har rösträtt kan också väljas till kommunfullmäktige. Riksdagens alla

partier ställer upp i valet. Men även lokala partier som Kommunens väl och Framtidspartiet finns med. Ibland väger det jämt mellan de stora partierna. Då kan småpartierna avgöra viktiga omröstningar. I Halmstad sitter partiet SPI med i kommunfullmäktige – Sveriges Pensionärers Intresseparti.

Varje ledamot i fullmäktige är alltså med i ett politiskt parti. En ledamots uppgift är att tala om hur partiet vill ha det i kommunen.

De som blir invalda i kommunfullmäktige är ombud för dem som röstat på dem, man har givit dem rätt att bestämma saker i kommunen, både positiva och negativa. De har rätt att ta ut skatter och avgifter för att kommunen ska kunna sköta de uppgifter den har. Om man tycker att de valda inte sköter om kommunen på ett bra sätt för man rösta bort dem i nästa val, man kan inte sparka ut dem under tiden…

Hur Halmstad styrs

Sidan 5 av 15

I Halmstads kommunfullmäktige finns det 71 ledamöter. Man kan också säga att det finns 71 mandat (platser). Efter valet 2014 finns det nio partier i kommunfullmäktige. Av ledamöterna kommer 25 från Socialdemokraterna, 16 från Moderaterna, 4 från Vänsterpartiet, Centern har 8, Folkpartiet har 4, Kristdemokraterna har 2, Miljöpartiet har 4 och SPI har 3 och Sverigedemokraterna fick 3 platser. Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och SPI Välfärden har bildat en allians med 36 politiker. Därmed har de störst del av rösterna och en majoritet. De andra partierna är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Kommunfullmäktige har möten en gång i månaden, då alla 71 samlas och alla viktiga beslut tas. Ordföranden heter Ann-Charlotte Westlund från Moderaterna.

De flesta av ledamöterna i kommunfullmäktige är ”vanliga människor”, som har andra arbeten vid sidan av det politiska uppdraget. Den dagen i månaden som mötet är tar de ledigt från sitt jobb – de får ersättning från kommunen istället.

Våra kommunråd i Halmstad

Carl Fredrik Graf (M) Suzanne Åkerlund (FP) Henrik Oretorp (C)

Anders Rosén (S) Bertil Andersson (S) Rose-Marie Edlund (S)

Några politiker är anställda av kommunen för att vara just politiker på heltid. De kallas kommunråd, och Halmstad har fem heltidsanställda som du ser på bilderna här ovanför. De är företrädare för de största partierna i Halmstad och det är viktigt att de kan lägga ner mycket tid på politiken – därför är de anställda av kommunen. De behöver alltså inte ha något ”vanligt jobb” samtidigt som de är politiker.

Mellan kommunfullmäktiges möten är det kommunstyrelsen som sköter om kommunen. De ser till att beslut som kommunfullmäktige tagit genomförs, och de

Sidan 6 av 15

förbereder frågor till nästa möte. Kommunstyrelsen är kommunens ”regering” kan man säga – och den har 15 platser. Ordförande är Carl Fredrik Graf (M), som också är kommunråd.

Kommunfullmäktige beslutarI fullmäktige finns personer med många

olika yrken. Där sitter lantbrukaren, förskolläraren, svetsaren, damfrisören och ingenjören. Som ledamöter i kommunfullmäktige är de alla politiker. Sina politiska uppgifter sköter de oftast på fritiden.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, kommunens ”riksdag”. De beslutar om alla viktiga saker: om skatter och budget, om taxor och avgifter, om man ska bygga ett nytt bibliotek, om Halmstad ska ta lån etc.

Varje år är ett av besluten lite extra viktigt. Det är beslutet att bestämma budgeten. Med budget menas här kommunens inkomster och utgifter. l budgeten bestäms hur mycket pengar skolan och ungdomsgården ska få. Där bestäms också om det ska bli en ny fotbollsplan, nya daghem o.s.v.

Det bestäms också hur kommunen ska få pengar till allt. Hur stor skatten därför måste bli. Hur mycket kommunens invånare ska betala i avgift för el och daghem.

Kommunstyrelsen förbereder frågorna… Det är många frågor som ska behandlas på fullmäktiges sammanträden. För ledamöterna är det svårt att få fritiden att räcka till. De hinner inte med att sätta sig in i alla frågor. Därför väljs en särskild styrelse, kommunstyrelsen. Före fullmäktiges sammanträden ska den gå igenom frågorna. Till sin hjälp har kommunstyrelsen Stadskontoret som gör själva jobbet.

Men inte heller kommunstyrelsen hinner med att förbereda allt. Därför finns det också andra styrelser och nämnder, som ex. Kulturnämnden och Barn- och ungdomsnämnden. Vilka nämnder det ska finnas i kommunen bestämmer kommunfullmäktige. I Halmstad finns det 13 olika nämnder.

… och de verkställer beslut…Kommunstyrelsen har en viktig uppgift till. Den ska se till att fullmäktiges beslut genomförs, att de verkställs.

Kommunstyrelsen/stadskontoret köper de hus som fullmäktige beslutat köpa. Den ser till att gator och vägar byggs. Den lånar pengar. Den gör upp avtal med andra kommuner. Det kan t.ex. gälla ett gemensamt reningsverk.

Fullmäktige kontrollerar nämnderna.

Sidan 7 av 15

Kommunfullmäktige kontrollerar att nämnderna sköter sina arbetsuppgifter. Fullmäktige kontrollerar också att nämnderna använder sina pengar på rätt sätt. För den kontrollen svarar kommunens revisorer.

Sidan 8 av 15

Förvaltningar och nämnderKommunen har olika förvaltningar som har hand om alla de olika uppgifterna

som kommunen ska sköta – skolor, dagis, parker, brandkår, gator m.m. En förvaltning har hand om alla frågor som rör barn – i Halmstad heter den Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Här arbetar en massa tjänstemän bara med uppgifterna som har med barn att göra – skola, dagis, fritids. De som är anställda inom BUF är alltså lärare, fritidspedagoger m.fl. Frågor som rör kultur (bibliotek, musik, teater etc.) sköts av kulturförvaltningen. Gator, fritidsanläggningar, sopor, avlopp etc. sköts av Teknik- och fritidsförvaltningen.

Det finns också nämnd för varje område. Här sitter det politiker med, som är ansvariga för sina frågor. När det gäller barnfrågor finns det en Barn- och ungdomsnämnd (BUN). Det är nämnden som tar alla viktiga beslut inom sitt område, beslutar om budget etc. Politikerna som sitter i nämnden är ”fritidspolitiker” – de har andra arbeten i vanliga fall, men när det är nämndmöten träffas de för att ta en massa beslut. Eftersom de är politiker kan de förlora sina platser om det går dåligt i valet för deras parti – är man inte nöjd

med t.ex. skolfrågorna i en kommun kan man ”rösta bort” de nämndpolitiker man inte tycker om i nästa val.

Uppgift förkommunen Förvaltning Nämnd

Ta hand omalla barn

Barn- och ungdoms-förvaltningen

BUFBarn- och ungdomsnämnden

BUN

Tjänstemän (2 400 st) Politiker (13 st)

Ser till att alla BUN:s beslut genomförs. Förbereder frågor

för nästa möte i BUN.Tar alla viktiga beslut. Har möte en gång i månaden.

Anställda av kommunen, sitter kvar efter valet.

Har fått mandat – ”förtroende av väljarna”, kan avsättas vid

valet.

Eftersom moderaterna, folkpartiet, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet tillsammans vann det senaste valet här i Halmstad får de också tillsätta ordförandena i alla nämnder och har också majoritet i alla nämnder.

I BUN är det Inger Larsson (FP) som är ordförande. Det finns 13 ledamöter i Barn- och ungdomsnämnden (fem från S, två från M, två från Fp, en från C, en från Kd, en från Mp och en från V). BUN har c:a 1,4 miljarder kronor om året att spendera på skolor, dagis etc. Det är c:a 35 % av Halmstads totala budget.

BUF är kommunens största förvaltning med cirka 2 400 anställda som tillsammans arbetar inom förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, kulturskola, särskola, teknikskola och stödresurscentrumet Kärnhuset. BUF arbetar med cirka 13 500 barns och elevers lärande och utveckling.

Sidan 9 av 15

Uppgifter:1. Vilka kontrollerar att pengarna används på rätt sätt?___________________________

___________________________________________________________________________________

2. Vad kallas de som sitter i kommunfullmäktige?_________________________________

___________________________________________________________________________________

3. Vad menas med kommunens budget?__________________________________________

___________________________________________________________________________________

4. Vilka hjälper kommunstyrelsen att förbereda frågor?____________________________

___________________________________________________________________________________

5. Vad innebär det att ett beslut verkställs?_______________________________________

___________________________________________________________________________________

6. Vilken uppgift arbetar man med inom BUF?_____________________________________

___________________________________________________________________________________

7. Vilken viktig skillnad finns mellan BUN och BUF?________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

8. Hur mycket pengar gör BUF av med varje år?___________________________________

Sidan 10 av 15

5. Du kan påverka beslutKommunens invånare kan i dag mer än förr om hur kommunen styrs. Vi är också mer intresserade av hur den fungerar.

I Sverige väljer vi sedan länge ombud till kommunfullmäktige och riksdag. Ombuden får i uppgift av oss att styra och besluta. Det kallas representativ demokrati. Vi får också mer och mer av direkt demokrati. Ibland kallas det ”vardagsmakt”. Vi kan i dag påverka besluten utan att vara med i ett politiskt parti.

Elever och föräldrar kan delta i skolråd tillsammans med rektor och personal. Föräldrar är med och påverkar på dagis. De som bor i servicehus för äldre är med och beslutar om verksamheten där. Här står de vardagsnära frågorna i centrum. Det kan vara skötseln av lokaler och inköp av skolböcker eller nya leksaker till dagis.

Från förslag till beslut När Janne, Jako och Laila gick i sjuan spelade de tillsammans i ett rockband. Det var jättekul. Men det fanns en sak som var trist. De hade ingen riktig lokal att öva i. Att träna hemma var inte populärt. Trummor och elgitarrer gladde inte de vuxna. Men de tre hade kommit på en lösning. Det fanns ett gammalt nedlagt bryggeri. Under ett halvår spelade de där. Utan lov. De hade sällskap av flera andra grupper.

En dag upptäcktes det hela. Grupperna fick klart besked: Ut! Det var förbjudet att hålla till i bryggeriet. Kraftiga hänglås sattes för portarna. De stod där utan lokal igen.

Janne och Laila ilsknade till. De gick till lokaltidningen. ”Skriv en insändare” sa redaktören. Laila skrev en arg insändare. Hon berättade hur det kändes att bli utkörd från bryggeriet. Hon slutade insändaren med:

”Vi är trötta på det här. Ingen vill hjälpa oss. Nu har vi inget att göra. Vi kan bara välja mellan två saker. Det ena är att hänga vid kiosken. Där samlas alla ungdomar på kvällen och gör ingenting. Det andra är att sitta hemma hos varandra och titta på video. Så vill vi inte ha det! Laila, 15 är."

Insändaren gav resultat. Mycket större än Janne och Laila hade hoppats på. De blev intervjuade i lokalradion. Fler skrev insändare om hur bryggeriet borde används. Andra skrev brev till politiker eller ringde upp dem. Elinor Svensson som sitter i fullmäktige fick fyra samtal.

Tre veckor senare hade det bildats en aktionsgrupp. Den demonstrerade för att bryggeriet skulle rustas upp och bli ungdomscentrum.

Unga politiker i Elinors parti pratade med Laila och Janne. De räknade upp andra grupper än musiker som saknade lokaler. Elinor bjöd hem ungdomarna för att diskutera olika förslag till lösningar.

Sidan 11 av 15

Nu var det inte bara ungdomarna som var intresserade av bryggeriet. Lokaltidningen ville köpa det. Tryckeriet skulle då flyttas dit. En byggfirma ville riva bryggeriet. På tomten skulle den bygga radhus.

Elinor höll med ungdomarna. Bryggeriet skulle kunna bli ett fint fritidscentrum. Där skulle många olika grupper kunna ha sin verksamhet.

Vägen till beslutSå här gick det till när bryggeriet blev fritidscentrum.1. Elinor diskuterade sitt förslag med kamraterna i sitt parti. De gillade det. Då

kunde hon lägga fram sitt förslag - sin motion - i kommunfullmäktige. Motionen fick stöd av fler än hälften av ledamöterna.

2. Fullmäktige beslutade att kommunstyrelsen skulle utreda ärendet. Den fick till uppgift att undersöka frågan om vad som skulle hända med bryggeriet.

3. Kommunstyrelsen sände frågan vidare till olika nämnder i kommunen.4. Nämnderna lät sina tjänstemän utreda frågan. De fick också i uppgift att

skriva svar till kommunstyrelsen.5. Fastighetsnämnden räknade sedan ut vad ett fritidscentrum skulle kosta.6. Kommunstyrelsen diskuterade utredningen. Sedan skrev den ihop ett förslag

till fullmäktige. Förslaget från kommunstyrelsen kallas en proposition.7. Det blev en lång diskussion i kommunfullmäktige. Men beslutet blev att

bryggeriet skulle rustas upp. Det skulle bli ett fritidscentrum. Fullmäktige beslutade också om pengar till upprustningen.

8. Kommunstyrelsen och nämnderna fick sedan i uppgift att genomföra fullmäktiges beslut.

Uppgifter:1. Vad kan en aktionsgrupp syssla med?__________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Ge exempel på "vardagsmakt"._________________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

3. På vilka sätt fick ungdomarna hjälp av Elinor Svensson?________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 12 av 15

6. Budget och planeringFredde Lönnkvist arbetar på Höglunds mekaniska. Han är 20 år. Det här är hans

första fasta jobb efter skolan. Fredde trivs bra som assistent på ekonomiavdelningen.

Det är i slutet av månaden. Lönebeskedet dimper ner i brevlådan vid familjens radhus. Lönen är efterlängtad. Men Fredde blir lite sur. Går så mycket bort i skatt? Det hade han inte tänkt när han gick i skolan och drömde om en egen inkomst. 7 034 kronor av månadslönen på 21 100 har dragits av. Till Freddes pensions- och sjukförsäkring går knappt 500 kronor av den summan.

På varje hundralapp av lönen lön betalar han också 20 kronor till kommunen. 10 kronor går till landstinget och 1 krona till kyrkan. Det blir 31 kronor eller 31 procent.

Fredde behöver inte betala skatt till staten. Då ska han tjäna över 35 000 kronor i månaden (år 2012). Hans avdelningschef har 40 000 i månadslön. Förutom kommunalskatten ska han därför också betala statsskatt på ytterligare 1 000 kronor. Statsskatten är 20 procent av den del av lönen som är mer än 35 000 kr.

En del av statsskatten som Freddes chef betalar kommer tillbaka till kommunen. Staten ger det som så kallat statsbidrag. Det är pengar som kommunen kan använda till något som är bra.

Kommunens budget I en kommun görs varje år en budget för nästa år. Det är en plan över

kommunens inkomster och utgifter.Kommunens inkomster.1. Kommunalskatten. Den ger kommunen

drygt hälften av inkomsterna. Alla som arbetar och får lön måste betala kommunalskatt.

2. Avgifter. Invånarna i kommunen betalar för barnomsorg, vatten, el, renhållning m.m. Det ger kommunen en femtedel av inkomsterna. Avgifterna får inte vara högre än kommunens utgifter.

3. Statsbidragen. Statens bidrag ger också en femtedel av inkomsterna. Bidragen kan användas till utgifter för bl.a. barnomsorg och lärarlöner.

Kommunens utgifter.När Fredde Lönnkvist tänker efter är det något han måste erkänna. Det är det

där med skattepengarna. Visst får han och hans familj en hel del för dem. Hans systrar Lena och Carolina får utbildning, skollunch och läromedel. Mormor har fått ett rum i nya servicehuset. Hon är jättenöjd med det.

Gatorna och vägarna i kommunen är rena och snygga. Brandbilar rycker ut om det börjar brinna hemma hos Lönnkvists. Systern Lena blev svårt sjuk och måste ligga fyra veckor på landstingets sjukhus. Det räddade henne.

Sidan 13 av 15

”Det är klart att man ska betala skatt”, tänker Fredde. ”Men så mycket? Tänk om det vore frivilligt. Jag undrar hur mycket folk skulle betala.”

Uppgifter:1. Vilka är kommunens tre stora inkomster?_______________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

2. Hur stor del av lönen betalar man till kommunen i skatt?_______________________

3. Vad får Fredde för sina skattepengar?__________________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

4. Varför betalar inte Fredde skatt till staten?_____________________________________

___________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________

5. Vad betyder ordet budget?_____________________________________________________

___________________________________________________________________________________

Sidan 14 av 15

7. LandstingskommunenLena sitter lite nonchalant och gungar på räcket vid gymnastiksalen. Kompisarna

pratar och skrattar. Så händer det. Handen slinter. Lena tappar taget. Ett skrik och en duns. Sedan blir det tyst. Mycket tyst. ”Lena, Lena!” Men inget svar.

Snabba steg mot telefonen och nödnumret 112. Ambulansen svänger upp. Blåljus, sirener. Sedan åter mycket tyst. Vad har hänt?

Medvetslös och förlamad förs Lena till akutmottagningen. Andningen sviktar. Läkare och sjuksköterskor är förvarnade. De börjar omedelbart arbeta. Det gäller att rädda livet på en tonåring. De lyckas. Men det tar tid för Lena att hämta sig från skadorna. Det ska dröja två månader innan hon är tillbaka i skolan.

Sjukvård kan bli mycket dyr. De flesta av våra kommuner är för små. De har inte pengar att klara den. Därför samarbetar kommunerna i landsting. 80 procent av landstingens verksamhet är hälso- och sjukvård.

Det finns 23 landsting, ett i varje län. Stockholms läns landsting är störst. Det har två miljoner invånare och 40 000 anställda. Jämtlands läns landsting är minst med 126 000 invånare och 3 000 anställda.Hälso- och sjukvård

I Lenas fall var sjukvården dramatisk. Den vård du oftast vänder dig till är primärvården. Om du blir sjuk tar du kontakt med vårdcentralen. Där finns distriktsläkare, sköterskor och annan personal. Du kan behöva få hjälp av en specialist för din sjukdom. Då skriver vårdcentralens läkare en remiss till landstingets sjukhus.

Landstingen samarbetar också med varandra. På några platser i landet finns det därför regionsjukhus. Dit skickas den som har en sjukdom som är särskilt svår att behandla.Utbildning och musik, teater och museer

Landstinget ordnar utbildning för många som ska arbeta inom vården. Hit hör gymnasieskolans vårdprogram och högskolans utbildning av bl.a. sjuksköterskor. Landstinget satsar också pengar till olika verksamheter inom länet. Till dessa hör musik, teater och museer.Vem betalar?

Två tredjedelar av landstingets inkomster kommer från skatt. Staten ger bidrag. Landstinget tar också ut avgifter. Du får t.ex. betala när du besöker vårdcentralen. Men avgifterna ger bara en tiondel av inkomsterna.Hur styrs landstinget?

Valet till landstingsfullmäktige sker samtidigt som valet till riksdag och kommunalfullmäktige. I landstingsfullmäktige i ”Region Halland” finns det 71 ledamöter.

Sidan 15 av 15