Möjligheter och begränsningar att beskriva dagens godsflöden

Inge Vierth

Transportforum

9 januari 2013

1

Vad avses med godsflöden?

Handelsflöden Transportflöden Fordons/fartygsflöden

Sort VarugruppSEK, ton

Ton, cbm, SEK,Tonkm

Antal fordon/fartygfordonskm/fartygskm

Information Fraktbehov och i vilka regioner avsändande och mottagande företag är lokaliserade

Transportkedjor från dörr till dörr

Typ av fordon/fartyg

Balans Sändningsstorlek, lastbärare

Utnyttjande av fordon/fartyg

Utnyttjande av infrastruktur

2

Modellberäkningar krävs för att uppskatta detaljerade flöden m a p varugrupper, regional fördelning mm. (för att statistik inte finns)

Begränsningar i statistiken

Handelsflöden Transportflöden Fordons/fartygsflöden

Statistik på nationell nivå, dvs. inte regionaliserad

I Varuflödesundersökning svarar varuägare med begränsad kunskap om transportkedjor –Möjlighet: kompletterande speditörsundersökning?

Osäkerhet kring skattning av körsträckor för lastbilar och fartyg -se nedan

Cbm används inte i transportstatistiken

Begränsad information om fordonens/fartygens utnyttjande – se nedan

Flöden för enskilda trafikslag se nedan

3

Avstämningsmöjlighet för beräknade vägtransportflöden och flöden genom lastbilsterminaler

4

Största län-till-län-flöden på väg (i ton) för samtliga varugrupper 2010

• Begränsning: Lastbilsundersökning = urvalsundersökning för svenskregistrerade lastbilar ≥ 3,5 ton

• Trafikanalys: Plan att inkludera uppgifter om typ av avsändare och mottagare

• Möjlighet: Avstämning mot andra källor – t.ex. virkes-transporter mot Skogsstyrelsesens statistik om avverkad skog (avverkas 36% mer virke än det transporteras)

• inga allmänt tillgängliga uppgifter om omsatt godsmängd totalt eller per lastbilsterminal

Avstämningsmöjligheter för järnvägstransportflöden och flöden genom rangerbangårdar och kombiterminaler

• Trafikverket har tagit fram uppgifter om antalet transporterade ton per bandel utgående ifrån tidtabellen, företagsuppgifter samt officiell statistik. Fördelningen på 12 varugrupper är osäker.

• Riktningsuppdelning finns inte (viktig information i beskrivningen av kapacitet)

• Ingen information om flöden i enskilda rangerbangårdar och kombiterminaler

• med hänsyn på det trafikslagsövergripande perspektivet i den transportpolitiken finns det ett behov av mer information om just kombiterminaler

5

Viktigaste stråken (ton på länkar) (rött=väg, grönt=järnväg, blått=sjöfart)

Avstämningsmöjligheter för flöden (ton) genom flöden genom hamnar och flygplatser

6

Ton, lossat gods = rött, lastat gods = blått) (Källa: EUROSTAT, Sveriges Hamnar)

Utrikes ank.

Utrikes

avg.

Inrikes

ank.

Inrikes

avg.

Arlanda 38 082 43 236 946 1 224

Landvetter22 230 25 276 113 238

Malmö 13 984 15 790 27 236

Västerås 2 657 2 617 16

Örebro 1 278 4 673 358

Ton, lossat gods = rött, lastat gods = blått) (Källa: Trafikanalys)

Totalundersökningar i hamnar och flygplatser,(sekretessföreskrifter !)

Avstämningsmöjligheter för beräknade fordonsflöden

7

ÅDT-flöden för tung trafik,Källa: Trafikverket (Tindra)

GodstågKälla: Trafikverket (TFÖR)

Ytterligare möjligheter: - Bridge weigh-in-motion- GPS- Kameror

Ytterligare möjligheter: - Utnyttja motsvarande tekniska möjligheter- Utnyttja information över banavgifter för att

identifiera tomtransporter?

Avstämningsmöjligheter för beräknade fartygsflöden

• Möjlighet att använda AIS-databasen (som följer fartyg i realtid) för att beskriva fartygens rutter och körsträckor

8

Utnyttjande av fordon/fartyg

• Mycket begränsad information i statistiken - Kunde lösas i samarbete med industrin (se SSAB:s önskemål om mer samlastning på järnväg)

Behov av dataunderlag• SIKA och Transportindustriförbundets förstudie 2005 identifierar myndigheters och

branschens databehov och önskemål avs. en gemensam godstransport databas • Nödvändiga och möjliga variabler har identifierats. Visionen är att transportföretag

lämnar information till ett ställe och att olika intressenter får tillgång till informationen efter behov och m h t sekretess. Grundidén är att uppgiftslämnarna själva ska ha incitament för att lämna uppgifter.

• Skyddandet av uppgiftslämnarna bör vägas mot behovet av kvantitativt underlag som efterfrågas av företag, forskare och myndigheter mm.

• Möjlighet att använda ”semi-aggregerad data” bör undersökas

9

10

Tack för uppmärksamheten

Se även VTI rapport 752 /2012: Kartläggning av godstransporterna i Sverige

inge.vierth@vti.se