Vetenskapligt skrivande Statistik och vetenskapsmetodik

Gustaf Öqvist Seimyr

2

Vetenskapligt skrivande

– Vetenskapliga texter

– Allmänna krav

– Stil och språk

– Figurer och tabeller

– Formalia

– Skrivprocessen

3

Vetenskapliga texter

– En vetenskaplig text berättar vad som varit målet med arbetet, vad man

gjort och vad man kommit fram till

– Framställningen ska inte störas av icke redovisade tankeled eller

undangömda material och resultat

– Målet är att läsaren enkelt ska få alla uppgifter som krävs för att:

• avgöra på vilken grund påståenden byggts

• veta varifrån den grunden kommer

• bedöma hållbarheten i argument och slutsatser

• kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet

4

Kommer ni ihåg artikeltyperna?

– Originalartiklar

Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett

forskningsarbete för första gången beskrivs

– Översiktsartiklar

Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade.

Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren

framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut

problemområden och trender

– Teoretiska artiklar

Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya

teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt

analyserar en existerande teori

5

Typer av vetenskapliga texter

– Förenklat kan man säga att ett vetenskapligt arbete kan presenteras

som en uppsats, rapport, artikel, paper eller abstract

– En uppsats och rapport kan omfatta ett stort antal sidor och i detalj

beskriva ett genomfört arbete, publiceras ibland som en bok

– En artikel brukar vanligtvis vara begränsad till ett visst antal ord eller ett

visst antal sidor, det beror på var den publiceras

– Ett paper brukar vanligtvis vara ännu kortare än en artikel och brukar

presenteras på en konferens

– Ett abstract utgörs oftast av knappt en sida och presenteras ofta med

en poster på en konferens

6

Typisk struktur

– Oavsett typ har en vetenskaplig

text en liknande disposition:

• Titel

• Sammanfattning

• Inledning/bakgrund/syfte

• Metod

• Resultat

• Diskussion

• Referenser

Vad?

Hur?

Varför?

7

Följer forskningsprocessen

Problem

Syfte

Metod

Insamling

Bearbetning

Analys

Resultat

8

Vanliga dispositioner

Uppsats

• Omslag och titelsida

• Sammanfattning/Abstract

• Innehållsförteckning

• Tabell och figurförteckning

• Förkortningar

• Förord

• Inledning/bakgrund

• Tidigare forskning/teori

• Precisering av syfte/problem

• Material och metod

• Resultat

• Diskussion

• Slutsatser

• Referenser/litteraturförteckning

• Acknowledgements/tack

• Bilagor

Artikel

• Titel, författare, institution

• Kontaktuppgifter

• Sammanfattning/Abstract

• Nyckelord

• Inledning/bakgrund/problem

• Syfte/hypoteser

• Material och metod

• Resultat

• Diskussion

• Acknowledgements/finansiering

• Referenser/litteraturförteckning

9

Allmänna krav

1. Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande

2. Resultat och slutsatser ska uttryckas försiktigt

3. Uppgifter som inte är allmänt bekanta ska styrkas

4. Framställningen ska vara konsekvent och systematisk

5. Framställningen ska präglas av precision och noggrannhet

6. Framställningen ska vara saklig och koncentrerad

7. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt

10

Formalia

– För vetenskapliga texter finns oftast en fastställd form för hur olika

element ska se ut, en mall eller riktlinjer

– Dessa kan tala om t.ex. hur lång text ska vara, vilka huvudrubriker som

ska vara med, vilken font som ska användas etc. etc.

– Reglerna är till för att dels få ett enhetligt tryck, dels för att hjälpa både

läsaren och författaren

– Utöver det gäller en del konventioner som inte alltid är lika tydliga, det

gäller att hålla sig till spelreglerna

11

Stil och språk

– Man ska sträva efter att göra texten:

• Organiserad

• Koncentrerad

• Korrekt

• Enkel

– Enkelhet är kanske det allra viktigaste, krånglar man inte till det utan

använder sitt eget språk blir det bättre

– Att en text är vetenskaplig innebär inte att den måste vara krånglig

12

Textens uppbyggnad

– En bra text är tydligt och korrekt uppbyggd på alla nivåer

– Vetenskapliga texter är vanligen uppdelade i avsnitt och kapitel som

skall vara genomtänkta

– Man bör tänka på att:

• Tydligt visa läsaren vad man menar

• Hålla ihop texten

• Variera sig

• Skriva korrekt

13

Ordens betydelser

– Begrepp och definitioner är det viktigt att förklara så uttömmande som

det går, särskilt om de används mer specifikt än vanligt

En dialekt är en variant av ett språk som talas i en viss landsdel

En dialekt är en språkvariant som skiljer sig från andra

språkvarianter vad gäller ordförråd, grammatik och fonetik där

skillnaden kan hänföras till ett avgränsat geografiskt område

– Alla ord som ser vetenskapliga ut är dock inte alltid väl avgränsade

eller väldefinierade, att krångla till saker hjälper ingen

Det finns inom vår vetenskap en heuristisk tendens, dvs. en bias

mot ad hoc-lösningar. En reduktionistisk metod lämnar inte

samma utrymme för tentativa problemlösningar

14

Val av ord

– Ett kortare och mer vanligt ord är bättre än ett långt och ovanligt

– Välj tempus på ett sätt som faller sig naturligt med hur arbetet varit

upplagt

– Undvik svengelska och onödigt krångliga ord. Går något att uttrycka på

ett enklare sätt så använd det

– Poängen är att ord ska vara precisa och lätta att förstå

15

Meningar

– En mening ska motsvara en tanke medan ett stycke ska motsvara en

tankegång

– En tumregel är att varje mening ska ha ett eget huvudbudskap, har

man något att tillägga kan det nästan alltid placeras i en egen mening

– När en mening är slut sätter man punkt. I undantagsfall används

semikolon eller komma, enstaka ord bör inte stå för sig själva

– Håll ihop meningarna genom att i påföljande mening referera till den

tidigare meningen

– Placera meningens huvudverb (böjt i nutid eller dåtid) så tidigt som

möjligt i meningen

16

Läsbarhet

– Långa ord och långa meningar gör texten svårläst

– Därmed inte sagt att man bara ska rada upp korta meningar

– Att variera långa och korta meningar fungerar bäst

– De långa kan man använda för att förklara och beskriva. De korta är

bra för påståenden.

– I ett stycke med långa meningar kommer en kort mening att synas

extra tydligt – där ska man lägga viktig information

17

Stycken

– Stycken används för att för att ge läsaren andrum och signalera att ett

nytt resonemang påbörjas

– Ett bra stycke går från det stora till det lilla

– Ofta börjar man med en svepande beskrivning av något och sedan

borrar man ner sig i detaljerna

– Precis som med långa och korta meningar är det bra att variera sig

– För att stycken ska hänga ihop får man förbereda läsaren på vad som

komma skall, antingen i slutet på ena eller början på det andra

… just denna aspekt kommer vi nu se närmre på.

Ett annat exempel på detta kan vara de …

18

Punktuppställningar

– Uppräkningar kan bli mer lättsmälta och tydliga om de ställs upp i

punktform

– Leden ska vara konsekvent utformade så att de t.ex. är:

• bara substantiv

• enbart verbfraser

• endast påståendesatser

• uteslutande hela meningar

19

Avsnitt

– Texter bör delas upp i avsnitt eller kapitel där man behandlar ett av

textens huvudteman

– Indelningen i avsnitt är viktig för att visa läsaren hur man avser att

saker och ting i texten hänger ihop

– Även om texten är indelad i avsnitt så skall dessa hänga ihop, hur de

gör det får man hjälpa läsaren att förstå

– Den text som guidar läsaren igenom artikeln kallas metatext, det vill

säga text om texten

20

Rubriker

– Avsikten med rubriker är att de ska tala om vad som följer i texten och

snabbt visa hur olika avsnitt hänger ihop

– Det är ofta bra att använda flera nivåer på rubrikerna, då blir det lättare

att se strukturen i resonemanget

– En bra rubrik ska vara informativ och klar, den ska säga något om

ämnet och inte bara ange ämnet

– Vänta med att sätta de slutgiltiga rubrikerna tills arbetet är helt klart, till

dess kan man använda arbetsrubriker

21

Titeln

– En titel ska precis som en rubrik vara informativ och specifik

– Utifrån titeln ska läsaren kunna avgöra om just den här texten är

intressant och relevant

– Titeln får däremot inte vara för lång, ju kortare den är desto bättre

– Just att titeln ska vara kort, kärnfull, intressant, täckande och lite till

(plus att den är så viktig) gör den svår att bestämma

– Oftast har man en arbetstitel och så bestämmer man den slutgiltiga när

man är färdig

22

Abstract

– En vetenskaplig text har i princip alltid en kort sammanfattning, det man

kallar ett abstract (ca 250 ord)

– Avsikten är att det ska räcka med att läsa abstract för att kunna avgöra

innehållet i artikeln

– Ett abstract ska innehålla det väsentligaste från texten, det ska inte

vara en sammanfattning av hela texten

– Abstract skriver man vanligen sist, men det kan vara en ide att börja

med ett ”arbetsabstract”

Bakgrund

– Det ska framgå varför studien genomförs och vad som ska studeras

– Det ska framgå hur problemet definierats och avgränsats

– Det ska framgå hur frågeställningarna ska angripas

– Det ska framgå vilken tidigare forskning som gjorts med citat och

källhänvisningar

– Bakgrunden är det bra att få klar så tidigt som möjligt, men den går

alltid att gå tillbaka och ändra i under arbetet

23

24

Citat

– I vetenskapliga texter är det vanligt att man citerar andra, man bör dock

vara sparsam

– Citat ska anges ordagrant, finns det ett stavfel i citatet ska det anges

med stavfel (felaktigheten markeras med [sic!])

– Har man själv översatt ett citat skall det anges

– Korta citat (1-3 rader) placeras inom ”citationstecken”, längre citat

brukar skrivas i eget stycke med indrag

– Till ett citat måste man alltid ange källa och sidhänvisning

25

Källhänvisning

– Många vetenskapliga texter bygger vidare på andra forskare och

författares verk

– Detta innebär att man måste referera till andras verk

– Man måste behandla dem man refererar till med respekt och tydligt

skilja på deras och egna åsikter och idéer

– En referens placeras där den knyter bäst an till det resonemang man

refererar till (inte alltid så lätt)

– Det finns olika regelsystem för hur referenser ska se ut, vanligast är

Harvardmodellen (namn, år) eller Oxfordmodellen [1] i noter

26

Att referera

– Exempel enligt Harvardmodellen

I en bok om kontaktlinser (Johansson, 1998) …

I två böcker om kontaktlinser (S. Johansson, 1998; T. Johansson, 1998) …

I sina två böcker om kontaktlinser (Johansson, 1998a; 1998b) …

I en bok om kontaktlinser (Johansson och Eriksson, 2009) …

I en bok om kontaktlinser (Johansson et al., 2009) …

I två böcker om kontaktlinser (Eriksson et al., 2004; Johansson et al., 2009) …

27

Referenslistan

– Det finns flera olika standarder för hur referenserna ska listas i slutet av

arbetet, APA systemet blir vanligare och vanligare

– Hur en källa ska anges beror på om det är en artikel, ett kapitel, en bok,

en hänvisning till en hemsida eller något annat

Pansell, T. (2009). Nya övningar i statistik. Statistico Periodico, 2(10), s.

1112-1123.

Pansell, T. och Öqvist Seimyr, G. (2009). Statistik och

Vetenskapsmetodik. Stockholm: KI press.

Öqvist Seimyr, G. och Pansell, T. (2009). Skrivande och granskande.

Föreläsningsanteckningar. Hämtade från www.ki.se/etc/etc den 8

september 2009.

Metod

– Från metodbeskrivningen ska studien kunna upprepas

– Man ska ändå kunna bedöma dess relevans utan att göra om den

– Man beskriver hur man samlat in data och hanterat det

– Felkällor samt validitet och reliabilitet hos mätmetoderna ska redovisas

– Detta avsnitt kan man gärna skriva innan man börjar samla in data

28

29

Bilder

– Bilder kan vara väldigt bra och förklarar oftast komplicerade

sammanhang bättre än text för läsaren

– Tänk på upphovsrätten (källa), att anknyta till bilden i texten, samt att

förklara bilden i bildtexten

– Bildtexten placeras under bilden och bilder hänvisas till som figurer

… vid experimentsituationen (figur 2) användes en …

Figur 2. Uppställningen vid experimentet

Resultat

– I resultatdelen beskrivs den data man samlar in och här testas

hypoteserna

– I resultatdelen har man bara med resultat, diskussion och tolkning av

dem kommer senare

– Redovisningen ska var strukturerad och logisk men samtidigt så kort

och sammanfattande som möjligt

– Figurer och tabeller gör ofta resultaten mer överskådliga

30

31

Diagram

– Diagram kan sammanfatta mycket information och visa på trender i ett

insamlat material

– Används på ett liknande sätt som bilder, oftast är de dock svåra att

tolka varför man ofta måste förklara dem

32

Tabeller

– Avsikten med tabeller är att strukturera information på ett bra sätt för

läsaren, inte att få med all information man har

– Tabeller ska liksom bilder ha ett sammanhang med texten och förklaras

i tabelltexten - vilken placeras ovanför tabellen

33

Statistik

– Statistiska resultat ska redovisas så pass fullständigt att det går att läsa

ut vilket test som använts och vilka parametrar som ingått

Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet (t=7.6,

p<.001) vid högläsning (M=114.9, SD=21.1) jämfört med tystläsning

(M=171.5, SD=49.9). Läshastigheten vid hög- och tystläsning hade ett

positivt samband (r=.54, p<.001)

– Att bara ange att något vara signifikant räcker inte, när något inte varit

signifikant behöver man inte sätt ut värden för det

– Kontrollera vad som gäller för rapportering av de test du använt

– Det viktigaste är att vara konsekvent, och att dubbelkolla siffrorna!

Diskussionen

– Här diskuteras äntligen de resultat man kommit fram till

– Diskussionen är den friaste delen av arbetet

– Resultaten diskuteras i relation till den egna och andras studier

– Man vill lyfta fram både styrkorna och svagheterna i arbetet

– Vilka slutsatser kan man dra och hur pass säkra är de?

– Här kan man även ta upp förslag till framtida arbeten

34

35

Skrivprocessen

– Börja med en plan

– Håll det enkelt

– Skriv hela tiden

– Rita och skissa på papper

– Titta på hur andra gjort

– Fila bort det som är oväsentligt

– Kontrollera språk och stavning

– Kom ihåg målet

Läsaren ska få alla uppgifter som krävs för att:

• avgöra på vilken grund påståenden byggts

• veta varifrån den grunden kommer

• bedöma hållbarheten i argument och slutsatser

• kunna upprepa och på så sätt kontrollera arbetet

Varken mer eller mindre!

36

Hjälp med skrivandet

– Biblioteket har massor med hjälp man kan få, inte minst kan de hänvisa

till mer information

– Språkverkstaden kan hjälpa till!

37

Granskande av vetenskapliga texter

38

Hållpunkter …

– Problemformuleringen, beskrivningen av uppgiften, ska vara klar och

avgränsad samt relaterad till tidigare kunskap. Den ska framgå av

arbetets syfte, frågeställningar, hypoteser, etc.

– Argumentering för slutsatser och ståndpunkter ska vara klar och

hållbar. Grunden för de påståenden och slutsatser som ingår i arbetet

ska redovisas på ett uttömmande sätt

– Problemformuleringen, arbetsmetoderna och undersökningsmaterialet

ska vara väl avpassade till varandra

– Frågeställningarna ska formuleras så att resultatet inte blir givet redan

genom problemformuleringen.

39

… mera hållpunkter …

– Dispositionen ska återspegla en klar strukturering av problemområdet

– Dispositionen ska ge en överblick över arbetsgången i arbetet, över

bakgrund, uppläggning, genomförande och resultat

– Arbetets olika delar ska vara väl avvägda mot varandra

• Bakgrunden ska vara aktuell och relevant

• Material och metod ska vara relevant mot frågeställningarna

• Resultatredovisningen ska täcka frågeställningarna

• Diskussion och slutsatser ska överensstämma med resultaten

• Referenser ska överensstämma med referenslistan

40

… och till sist ännu några till

– Författaren ska hålla sig till ämnet så som det har formulerats i

problemformuleringen

– De begrepp som är centrala i arbetet ska definieras och användas på

ett konsekvent sätt

– De särskilda krav och spelregler som gäller för olika metoder och

material ska följas

– Problem, material, metod, genomförande etc. ska beskrivas så väl att

undersökningen skulle kunna upprepas i kontrollsyfte

– Språket ska vara korrekt och förståeligt, arbetet ska följa angivna

riktlinjer för dess utformning

41

Genomgång av gruppuppgift

– Uppgiften går ut på att ni gruppvis ska granska ett examensarbete från

tidigare år och sedan diskutera granskningarna i tvärgrupperna

– Till er hjälp kommer ni att ha en granskningsmall som vi strax ska titta

närmre på

– Först ska ni själva granska arbetet och värdera det efter mallen

– Sedan diskuterar ni tillsammans i grupperna och sammanställer era

granskningar

– Sammanställningen lämnas in idag klockan 15 och delas ut som

underlag inför tvärgruppsdiskussionerna imorgon

42

Genomgång av mallen

43

Frågor om sammanfattnig

44

Frågor om bakgrund

45

Frågor om metod

46

Frågor om resultat

47

Frågor om diskussion

48

Frågor om referenser

49

Frågor om helhet

50

Samlad bedömning

51

Sammanställningen

– Gå tillsammans i gruppen igenom och räkna ihop era ja och nej svar

och för in i er sammanställning

– Även om ni kommer överens om en gemensam ställning, ändra inte

hur många av er som tyckt det ena eller andra från början!

– Ni ska utifrån era svar tillsammans komma överens om en bedömning

av arbetet som ni redovisar i tvärgrupperna

– Målsättningen är att ni i tvärgrupperna ska kunna redogöra varför ett

arbete uppfyller eller inte uppfyller ett krav

– Tanken med uppgiften som helhet är ni ska se på andras arbeten med

kritiska glasögon samt se hur tidigare exjobb sett ut

52

Lycka till!

– Imorgon kommer Rune att prata om hur man forskar som optiker och

sedan ska vi diskutera forskningsetik