Översiktsplan 2016 samrÅdsutkast · detta är ett första samlat samrådsutkast för vänersborgs...

Översiktsplan 2016

SAMRÅDSUTKAST ...

2 SAMRÅDSUTKAST - översiktsplan för Vänersborgs kommun

Detta är ett första samlat samrådsutkast för Vänersborgs översiktsplan 2016, som efter om-arbetningar och antagande kan ersätta den gällande översiktsplanen från 2006.

Detta är översiktsplanens huvuddokument. Till översiktsplanen hör även följande delar:

- Rekommendationskarta- Sammanställning av dialogarbete (ingår ej i samrådet)- Sammanställning av riksintressen (ingår ej i samrådet)- Konsekvensbeskrivning (ingår ej i samrådet)- Handlingsplan (ingår ej i samrådet)

Det främsta syftet med samrådet är att få in övergripande synpunkter från myndigheter och kom-munens nämnder. Synpunkterna kommer att vägas in vid omarbetningen och färdigställandet av ett förslag som granskas på nytt och ställs ut för allmänheten innan kommunfullmäktige kan anta planen. De delar som inte ingår i samrådet kommer att beredas inför utställningsversionen.

Projektledare:

Lars Rudström, Kommunstyrelseförvaltningen Pål Castell, Byggnadsförvaltningen

Arbetsgrupp:

Elin Isaksson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Maria Wagerland, Samhällsbyggnadsförvaltningen Curt-Göran Krantz, Socialförvaltningen Sven-Eric Sjöbergh/Kent Javette, Barn- och utbildningsförvaltningen Christer Glännestrand, Kultur- och Fritidsförvaltningen Jasmina Lilja, Byggnadsförvaltningen Magnus Wångblad/Frida Skarp, stadsarkitekt Helena Persson, miljöstrateg Anne-Lie Lindgren, folkhälsosamordnare Christel Thuresson/Karolin Olsson, näringslivschef

Politisk styrgrupp:

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Illustrationer på sidorna 12-20 har färdigställts av Per-Anders Nilsson

Samrådshandlingarna upprättade ... november 2015

3SAMRÅDSUTKAST - översiktsplan för Vänersborgs kommun

Innehåll

Utvecklingsprinciper 50Bevara och utveckla värdefull naturmark

och vatten 51Bevara och utveckla värdefull jordbruksmark 54Utvinn berg och jordarter hållbart 55Bevara och utveckla friluftsområden 57Underlätta kontakt med vatten 59Utveckla och bevara grönska och

rekreationsmöjligheter i tätort 61Skapa hållbara dagvattensystem 64Utveckla befintliga och nya stationssamhällen 66Utveckla kollektivtrafiken 67Underlätta cykling 68Utveckla god infrastruktur för vägtrafik 69Utveckla tillgång till flyg 70Utveckla en hållbar energiförsörjning 71Bygg VA-systemet säkert och hållbart 73Öka återbruk och återvinning 74Ge alla tillgång till bredband 75Utveckla noder för handel och service 76Utveckla verksamhetsområden för företag

och handel 77Utveckla centrum som mötesplats 80Bygg blandad och sammanhängande

tätortsbebyggelse 81Utveckla landsbygden varsamt 82Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla 83Bevara och utveckla värdefullt kulturarv 85Skapa säkra och hälsosamma miljöer 87

Kartor 89

Lista över bilagor 90

Inledning 6Vad är en ÖP? 6Vad är nytt i ÖP 2016? 7Hur vi har arbetat 8Så här läser du översiktsplanen 9

Fyra framtidsberättelser 11Mikael, 54 år 12Familjen Hillberg 15Amina, 15 16Kim & Ally, 74 19

Utgångspunkter 22Vår vision 22Historisk tillbakablick 23Globala drivkrafter 23Vårt globala ansvar 24Våra främsta utmaningar och möjligheter 25Planer och styrdokument 25

Grundstrategier 30Tillväxt bygger på samspel i regionen 31En attraktiv stad är välkomnande och rik

på aktiviteter 33Ett hållbart samhälle behöver en levande

landsbygd 35Utveckling drivs genom samverkan 38När människorna mår bra mår kommunen

bra 40Det ska vara lätt att leva miljövänligt 42Vi har en jord att förvalta 45


INLEDNING

1


Översiktsplanen är ett vägledande beslutsun-derlag när detaljplaner upprättas, men också i bygglovsprövning och andra ärenden som berör mark och vattenanvändning utanför detaljpla-nelagt område. Den används som bedömnings-underlag av såväl kommunens egna tjänstemän som handläggare på exempelvis Länsstyrelsen och domstolar där sådana ärenden överprövas.

Ett hela tiden pågående arbete

Översiktsplanering är ett arbete som pågår konti-nuerligt inom kommunen, där själva översiktspla-nen bara är en del av arbetet. Översiktsplanering-en kan även redovisas i olika fördjupningar och underlagsmaterial som till exempel fördjupade översiktsplaner för delar av kommunens yta, te-matiska planer, program och strategier. En över-siktlig sammanställning av olika styrdokument i Vänersborgs kommun finns på sidan 26.

Själva översiktsplanen ska också hållas aktuell. Under varje mandatperiod är kommunen skyldig att aktualitetspröva sin översiktsplan, det vill säga ställa sig frågan om den behöver uppdateras eller omarbetas i delar eller i sin helhet.

InledningVad är en ÖP?Översiktsplanering syftar till att olika förändring-ar i den fysiska miljön tillsammans ska bli så bra som möjligt. Hur mark- och vattenområden an-vänds är viktigt om det ska bli en bra helhet och en hållbar utveckling. Översiktsplanen vägleder kommunens beslut om vad och var det får byggas.

ÖP visar hur kommunen tar ansvar

I Sverige har huvudansvaret för att planera an-vändningen av mark och vattenresurser lagts på kommunerna. Varje kommun är skyldig att ha en aktuell översiktsplan (ÖP). Där visas hur mark och vatten bör användas, vad som är viktigt att bevara och var det är lämpligt att bygga. Översiktsplanen ska också visa hur kommunen tänker ta hänsyn till olika allmänintressen, nationella och regionala mål, planer och program. Därmed är översiktspla-nen ett sätt för kommunens politiker att stämma av både gentemot staten och kommuninvånarna hur vi tar ansvar för en hållbar utveckling.

Översiktsplanen vägleder utvecklingen

Översiktsplanen är ett beslutsstöd som inte nöd-vändigtvis är låsande. Dess rekommendationer är vägledande till skillnad från detaljplanens be-stämmelser som är bindande.

Illustration av det kommunala plan- och byggsystemets tre huvudnivåer: översiktsplanering, detaljplanering och bygglovsprövning.

BYGGLOV – ger tillstånd att bygga. Styrs av detaljplan där sådan finns, annars är

ÖP/FÖP vägledande

DETALJPLAN – bestämmelser för vad som får byggas och inte.

Vägleds av ÖP/FÖP.

ÖVERSIKTSPLAN – rekommendationer för mark- och vattenanvändning.

Om fördjupad översiktsplan (FÖP) finns gäller den över ÖP.

Det kan även finnas tematiska tillägg till ÖP som också ska vägleda detaljplanering och bygglov, till exempel Grönplan.


kommendationerna och mindre åt beskrivning av utgångsläget.

Handlingsplan för fortsatt arbete

En viktig del av översiktsplanen är att den pekar ut behov av fortsatt utrednings- och utvecklings-arbete, vilket är kopplat till en handlingsplan som kommer att följas upp regelbundet.

Stationssamhällen, noder och regionalt per-spektiv

I denna översiktsplan lanseras ett nytt grund-strukturtänkande kring framtida stationssam-hällen. Det bygger bland annat på långsiktigt utvecklingsarbete som drivs inom Västra Gö-talandsregionen och det kommer att ta lång tid innan vi har möjlighet att se effekterna av arbetet. Men vi anser att det är viktigt att få med denna grundstruktur i vårt planeringsarbete redan nu.

En delvis sammankopplad fråga rör strävan efter att samla service och handel i strategiska noder, vilket är med som en ny rekommendation. Vi läg-ger även större tyngd på behovet av ökad samver-kan med grannkommunerna, utifrån att det som är bra för Trestad är bra för Vänersborg och vice versa.

Transportleder och verksamhetsområden

Vägreservat är tillagda för eventuell framtida led mellan Öxnered och Onsjö samt avfart från E45 till Öxnered. Ett antal platser för eventuell ut-byggnad av nya verksamhetsområden pekas också ut.

Framtida bostadsbebyggelse

När det gäller ny bostadsbebyggelse komplette-ras den tidigare översiktsplanens starka fokus på grön- och sjönära med flera andra rekommenda-tioner. Dels lyfts befintliga och eventuella fram-tida stationslägen fram. Dels läggs vikt på att bygga samlat och med goda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning. Det trycks då även på betydelsen av att skapa blandad och sammanhål-len stadsbebyggelse. Dels pekas även ett antal nya områden ut på landsbygden för möjlig småskalig bebyggelseutveckling.

Översiktsplaneringen är…

•övergripande – den ska ta ställning till helheten i kommunen och ta hänsyn till alla viktiga frå-gor

•strategisk – den ska ge stöd inför viktiga avväg-ningar och ställningstaganden

•framåtblickande – den ska lägga en grund för inriktningsbeslut för åtminstone ett par decen-nier framåt, i den mån utmaningar och möjlig-heter kan förutses

Innehållet kan inte överklagas

Översiktsplanen är inte bindande, enbart vägle-dande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen. Det görs först i detaljplaneringen eller direkt i bygglovsprövningen. Översiktsplanens innehåll kan därför inte heller överklagas. Det är endast förfarandet när kommunen upprättar översiktsplanen som går att överklaga, det vill säga om kommunen inte följt plan- och byggla-gens procedurregler. Detta görs till förvaltnings-rätten genom laglighetsprövning enligt kommu-nallagen.

En översiktsplan ska alltid antas av Kommunfull-mäktige. Innan dess ska materialet ställas ut för allmänheten i minst två månader så att alla får möjlighet att yttra sig om innehållet.

Vad är nytt i ÖP 2016?Här följer en kort sammanfattning av de viktigas-te skillnaderna mellan denna översiktsplan och Vänersborgs tidigare översiktsplan från 2006.

Dialogbaserad process

Det har känts nödvändigt att arbeta med över-siktsplanen i en öppen och bred process där många deltagit i diskussionerna om kommunens framtid.

Fokus på grundstrategier och utvecklings-principer

Tyngdpunkten i denna översiktsplan ligger på att förklara rekommendationer utifrån ett strategiskt tänkande om utveckling. Därför har översiktspla-nen en ny struktur där mer utrymme ägnas åt re-


Vattenkontakt, rekreation och mötesplatser

Översiktsplanen försöker ta fasta på de starka önskemålen om att utnyttja närheten till vatten bättre genom en egen utvecklingsprincip om det. Vidare är rekommendationer framtagna även för grönska och rekreation i tätort och mötesplatser i centrum.

Dagvatten och översvämningsrisker

Översiktsplanen redovisar nu riskområden för stigande vattennivåer utifrån kommunens Över-svämningsprogram. Principer för dagvattenhan-tering är också medtagna som rekommendatio-ner.

Tillgänglighet, cykling och kollektivtrafik

Ytterligare tre områden som nu fått rekommenda-tioner i översiktsplanen är tillgänglighet, cykling och kollektivtrafik.

Kulturarv och ekologisk hänsyn

Översiktsplanen tar upp fler platser i rekommen-dationskartan där hänsyn till kulturarv eller eko-logiskt viktiga miljöer ska tas.

Anläggningar, vattentäkter med mera

Översiktsplanen redovisar störningszoner kring större trafikleder och kraftledningar. Uppdate-ringar har gjorts bland annat rörande vatten-skyddsområden, anläggningar och flygbuller.

Borta från kartan

Några saker som tagits bort från rekommenda-tionskartan sedan översiktsplanen 2006 är:

•Markreservat förgasledningoch järnvägsdrag-ning utanför Frändefors och Brålanda. Dessa är inaktuella och inte längre riksintressen.

•SkjutbanavidÖxnered.Dennaliggerolämpligtoch bör flytttas till bättre lämpad plats.

Hur vi har arbetatArbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Vänersborgs kommun påbörjades under våren 2014. Det har varit en bred och öppen process där ambitionen har varit att involvera många i diskus-

sionen om kommunens framtid, och få in många olika perspektiv.

Därför har mycket tid lagts på utåtriktat arbete och att föra dialog med kommuninvånare. Dialo-garbetet redovisas mer ingående i en särskild bi-laga, men det har innefattat bland annat följande aktiviteter:

•DialogarbetepåBomässan,11-13april2014

•SärskildadialogträffarmedForumVänersborg,Ungdomsrådet och Rådet för funktionshinder-frågor

•DialogarbetepåAquaBlå,2014och2015

•DialogworkshopiTorpa,augusti2014

•Dialogträff med öppen inbjudan, 2 oktober2014

•DialogprocesserisambandmedChalmerssam-arbete oktober 2014-januari 2015

•SamverkanmedungdomsprojektetDemokrati-utvecklarna, sommaren 2014

•Idétävling”Uppdragvårframtid”förförskolor,grundskolor och gymnasium, läsåret 2014/15

•Landsbygdsträffar,november-december2014

•Öppna seminarier om aktuella frågor, våren2015

Förutom det har synpunkter samlats in från all-mänheten via hemsidan vanersborg.se/tycktill. Internt inom kommunen har det hållits work-shops med nämnderna i kommunen under hös-ten 2014. Träffar har även hållits för att stämma av arbetet i tidigt skede med Länsstyrelsen, Tra-fikverket, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trollhättans kommun.

Arbetet har drivits av två projektledare, en från Utvecklingskontoret och en från Byggnadsför-valtningen. En arbetsgrupp1 med representanter från alla kommunens förvaltningar har träffats regelbundet under hela projekttiden och tagit gemensamt ansvar för att arbeta fram material och förankra det i nämnder och förvaltningar. I arbetsgruppen har även ingått tjänstemän med olika befattningar: stadsarkitekt, folkhälsosam-ordnare, näringslivschef och miljöstrateg.

Kommunstyrelsens arbetsutskott har utgjort poli-tisk styrgrupp för arbetet.

1 Namn och befattningar på arbetsgruppens medlemmar nämns på pärmens insida.


Så här läser du översiktsplanen

Hur du läser detta dokument

Efter detta inledande kapitel följer dokumentets fyra huvuddelar:

Framtidsberättelser: Först kommer ett kort ka-pitel som försöker samla ihop översiktsplanens viktigaste budskap och illustrera det med hjälp av fyra berättelser av påhittade personer tjugo år fram i tiden.

Utgångspunkter: Här redogörs mycket kortfat-tat för de viktigaste utgångspunkterna som styrt arbetet. Där ingår kommunens vision som an-togs 2012; en liten historisk tillbakablick för att ge större förståelse för att vi hela tiden befinner oss i en förändringsprocess; sammanfattningar av viktiga omvärldstrender, utmaningar och möjlig-heter; samt slutligen en lista över befintliga styr-dokument som antagits.

Grundstrategier: Här börjar översiktsplanens egentliga uppgift att föreslå inriktning på kom-munens utveckling. De sju grundstrategierna står var och en för viktiga ställningstaganden om vil-ken framtid vi vill bygga. De ska fungera som stöd i diskussioner om inriktningsbeslut. De ligger också till grund utvecklingsprinciperna och ska ge en bättre förståelse för hur dessa tillsammans le-der till en hållbar utveckling. Varje grundstrategi avslutas med en lista över vilka utvecklingsprinci-per den stödjer.

Utvecklingsprinciper: Detta är översiktsplanens mest omfångsrika del och det är även här rekom-mendationerna finns – det är i detta kapitel som grundstrategierna”landarikartan”.Tankenärattrekommendationerna inte ska te sig som lösryck-ta, utan hänga ihop med en strategisk tanke om bevarande och/eller utvecklande av olika resurser. En återkoppling till grundstrategierna görs med hjälp av små symboler i marginalen.

Var och en av de 23 utvecklingsprinciperna be-skrivs med en bakgrundstext. Därefter följer förslag på vad vi behöver arbeta vidare med och slutligen rekommendationerna. Vissa av rekom-mendationerna motsvarar en beteckning i ÖP-kartan medan andra gäller mer generellt.

Hur du läser ÖP-kartan

Bifogat detta dokument finns översiktsplanens rekommendationskarta, uppdelat på tre kartblad med tematiska med olika tematisk inriktning: (I) Natur- och kulturresurser; (II) Bebyggelse och in-frastruktur; samt (III) Störningar. I teckenförkla-ringen finns hänvisning till vilka utvecklingsprin-ciper varje beteckning är kopplad till. Därmed går det lätt att söka reda på utvecklingsprincipen från kartan. De tematiska kartorna är framtagna för tryck på A3-format med skalan 1:150 000.

ÖP-kartan finns i olika utföranden. Som tryckt karta finns den även med alla rekommendationer samlade på A1-format i skalan 1:70 000. ÖP-kar-tan kommer också att finnas digitalt på kommu-nens hemsida och då kan du själv välja vilka lager du vill tända eller släcka.

Om bilagorna

Till översiktsplanen hör även viktiga delar som trycks i separata bilagor för att kunna användas enklare:

Tyckt om Vänersborgs framtid. Här samman-ställs resultat från de olika dialogprocesserna.

Riksintressen. Här gås alla riksintressen i kom-munen igenom, och det kommenteras hur över-siktsplanens rekommendationer tar hänsyn till dem.

Konsekvensbeskrivning. Här gås kommunens bedömning av översiktsplanens konsekvenser igenom på ett samlat sätt.

Handlingsplan. Här sammanställs de förslag som tas upp för fortsatt arbete i kapitlet om utveck-lingsprinciper. Handlingsplanen ger också varje förslag en ansvarig nämnd och en preliminär tids-ram, som sedan kan följas upp regelbundet och kopplas till nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete.


Fyra framtidsberättelser

På följande fyra uppslag presenteras tankar om hur Vänersborg skulle kunna se ut om tjugo år, det vill säga vid mitten av 2030-talet. Personerna som berättar är påhittade.

FRAMTIDSBERÄTTELSER

2


Mikael driver ett lantbruksföretag med bas i den gård på Dalboslätten hans morfar en gång köpte. Hans familj har levt med i landsbygdens föränd-ringar sedan långt tillbaka.

Mikael, 54 år

Jag minns hur det kunde kännas förr när ingen verkade tro på landsbygdens fram-tid. Nu är det en helt annan sak. Människor med helt olika bakgrunder ser möjligheterna till ett friskt liv och sysselsättning och köper upp gamla gårdar som höll på att falla sam-man. Mina närmsta grannar är till exempel en familj från Pakistan som satsar på bärodling som komplement till sina andra deltidsjobb.

Att vara lantbrukare kan innebära så mycket. En del specialiserar sig och bygger upp en storskalig verksamhet. Andra är mångsysslare och många jobbar i ganska liten skala nu för tiden. Allt fler inser också vinsten i satsa på förädling med kvalitet och efterfrågan växer hela tiden för det som är producerat inom re-gionen.

Det verkar vara så att det är driftigt folk som väljer att bo-sätta sig på landet – vi har alltid haft många entreprenörer somärbereddaattsatsapåattförverkligasinaidéer.Härute på bygden finns också en stark känsla av gemenskap, även om vi inte alltid tycker samma så vet vi att värde-sätta samarbete. Vi har en organisation nu – Dalbo mat-hantverkare – som gör det mycket lättare för oss att nå ut. Vi samarbetar med marknadsföring och distribution och vi ordnar olika arrangemang.

Flera gånger om året har vi gårdsdagar. Då kommer folk långväga ifrån för att åka runt bland visningsgårdarna, köpa produkter, se hur tillverkningen går till och känna kopplingen till landet. Varje vecka är det istället vi som åker in till någon av städerna häromkring för att sälja våra saker där. Det har blivit väldigt populärt med matmark-naderna. Det är fint att se hur mitt arbete på åkrarna gör stan levande.


Petter: Vi satt ofta och drömde om att bo på landet, men egentligen visste vi att vi inte skulle fixa att bo så. Vi vill ju gärna ha nära till sa-ker och vi vill helst inte hålla på och åka bil hela tiden. Men där vi bodde i Göteborg, det var så mycket buller och trafik för jämnan.

Maryan: Man måste se till det praktiska. Petter job-bar kvar i Göteborg men det tar faktiskt inte mer än en halvtimme extra för honom nu, eftersom tåget är så effektivt jämfört med spårvagnarna i stan. Och jag som fick jobb i Lidköping har nu 45 min kortare restid!

Petter: Det är okej att pendla med tåg tycker jag, i alla fall om man kan jobba en dag hemifrån och gå ner lite i tid när man har småbarn. Fast långsiktigt räknar vi förstås med att få jobb på närmare håll. Det är många teknikföretag nu som etablerar sig kring nya hamnen i Vargön, och annars finnas både Trollhättan och Udde-valla nära.

Maryan: Men det var ett sådant lyft att flytta hit för famil-jen, framför allt för våra barn, eller vad säger ni?

Ida: Jag tycker om att leka vid stora stenen och på somma-ren badar vi varje dag. Och när jag blir stor säger pappa att jag ska få klättra i berget.

Elis: Jag klättrar på dagis, vi har ett klätterträd.

Petter: Ja, både skolan och förskolan utnyttjar verkligen närheten till naturen. Det finns ju också mycket fritidsmöj-ligheter här – hästar, idrott, till och med en simbassäng. Men det som avgjorde var kanske känslan när vi kom hit en dag i april och gick runt bland blåsipporna vid Brudslö-jan, vattenfallet här intill. Och att gå uppe på berget längs branten och se ut över Vänern, det är helt fantastiskt!


Familjen Hillberg flyttade förra året till ett nybyggt hus i norra delen av Var-gön, nära Nordkroken. De tillhör de många som ser möjligheterna med att bo

nära en av kommunens mindre tågstationer.

Familjen Hillberg (Maryan & Petter 36, Ida 7, Elis 3)


Aminas föräldrar flydde från Syrienkriget 2015. Själv har hon bott i Vänersborg hela sitt liv och har nu just börjat på det nya vattengymnasiet på Dalboparken.

Amina, 15

Många av mina gamla kompisar valde att gå gym-nasiet i Trollhättan eller Uddevalla och det spelar egentligen inte så stor roll – är man Vänersbor-gare är man ändå ganska hemma där också. Men jag tycker det är skönt att kunna cykla till skolan. Men jag tycker det är skönt att kunna cykla till

skolan. Ofta stannar jag till på vägen för att köpa något, hänga lite på biblio-teket eller ungdomshuset eller bara se om jag träffar nån på stan.

Vi har alltid cyklat i min familj. Buss och


tåg när man ska längre bort förstås. Mina småsyskon skulle behöva skjutsas hela ti-den om dom inte kunde cykla. Dom har nog träningar i olika sporter varje dag tror jag. Väldigt praktiskt att allt finns samlat på sportcentrum. Som ligger så nära där vi bor. Jag hörde att barn i Vänersborg har bättre hälsa än genomsnittet, det är säkert för alla idrottsföreningar. Förresten sade dom att unga trivs bättre här också än i många an-dra städer – jag tror det var för att det finns många saker att göra och att de får vara med och bestämma. Det är bra tycker jag!

Utanför huset där vi bor har mina föräldrar några od-lingslådor där de odlar en massa grönsaker och örter. Min favoriträtt på sommaren är nyskördade vaxbönor som kokas och serveras med smör och salt, jag kan äta hur många som helst! Ibland hjälper jag mina föräld-rar lite i odlingen men när det är varmt ute cyklar jag hellre iväg och badar, det finns en massa bra badstäl-len runt om i stan och det finns bra cykelvägar till både Ursand och Nordkroken.

Jag har nog alltid varit en vattenmänniska. Mina för-äldrar skojar ibland och säger att det är för att de själ-va växte upp i öknen. Men jag älskar verkligen vatt-net. Jag gillar att cykla varje dag längs vattnet, och att kunna titta ut över Vänern på rasterna. Fast det bästa är kanske att ha segling och simning på skolschemat!


Kim: Det var ju ganska skönt faktiskt att lämna det stora huset och allt ansvar kring det. Både hus och trädgård tycktes åldras snabbare än vi själva. Vi vill lägga vår tid på annat än gräsklippning och mål-ning.

Ally: Vi åker fortfarande ofta ut. Vi upptäcker andra fina ställen också att se, Kroppefjäll, Vänersnäs, Sik-hall…

Kim: Det handlade också om att det blev lite ensamt där ute. Barnen bor utomlands och det blev inte att vi träffade så många till vardags. Här i huset finns en fantastisk gemenskap, de flesta är unga och pigga som vi. Vi har en stor matsal och umgängesrum där nere där vi träffas i stort sätt varje kväll och vi ordnar


många tillställningar av olika slag.

Ally: Det är så skönt att bo centralt också – här finns allt vi behöver på gångavstånd. Och kultur – det är nog det viktigaste ändå. Jag går på näs-tan alla konserter som musikföreningen ordnar, det är en helt fantastisk möjlighet! Jag brukar följa kulturskolans program också när de uppträder.

Kim: Jag minns hur min dotter lärde sig spela på Vänerparken en gång i tiden, vilket lade grunden för hennes framtid som musiker. Nu är hon här som gästlärare någon gång emellanåt tillsammans med en massa andra artister.

Kim & Ally, 74Kim och Ally sålde nyligen sin villa för att flytta till Hamnhuset på Sanden. De njuter nu av att ha bo bekvämt och ha närhet till allt som händer i stan.

Ally: Det har efterhand blivit fler och fler grejer som händer här. Kallbadhuset och Saluhallen är fina mö-tesplatser.AquaBlå-festivalenärenhöjdpunkt.Dethar växt till en riktig folkfest som får hela stan att sjuda av liv. Härifrån vår balkong kan man sitta och se ut över Vattengymnasiets avslutningsfirande och från köksfönstret kan man faktiskt se större delen av festivalområdet och en liten bit av stråket längs Hamnkanalen. Det är vad jag kallar ett centralt läge!


UTGÅNGSPUNKTER

3


Utgångspunkter

Vår visionVänersborgs kommun har formulerat en vision, framtagen av våra folkvalda politiker i samverkan med tjänstemän och kommuninvånare. Visionen är:

Vänersborgs kommun –

attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet

Det är en vision som förpliktigar.

Med attraktiv menas att de som bor eller arbetar i kommunen ska trivas och att fler människor och företag ska vilja flytta hit.

Med hållbar menas att vi ska möta dagens be-hov utan att äventyra möjligheten att i framtiden möta kommande generationers behov. Det inne-bär att naturresurser inte får utarmas, men även att vi bygger upp hållbara sociala och ekonomiska system.

Med alla delar menas att utvecklingen ska komma hela kommunen till godo, men också att alla delar av kommunens organisation och verksamhet ska innefattas.

Mad hela livet menas att allas rättigheter i alla fa-ser ska tillgodoses från livets början till dess slut. Ett speciellt fokus läggs på barnperspektivet.

För att kunna säkra att visionen innehålls har kommunfullmäktige formulerat 14 inriktnings-mål (se lista i rutan intill). De första åtta av dessa kan tydligt kopplas till översiktsplanen och frågan om hur vi kan använda våra mark- och vattenre-surser på ett bra sätt:

1. Inriktningsmålet om upplevd livskvalitet, väl-befinnande och trygghet griper över många verksamheter i kommunen. Här finns i stort sett hela den sociala sektorn, men även arbete med folkhälsa, utbildning mm. Den fysiska miljön har stor inverkan på livskvalitet, välbe-finnande och trygghet och utgör en fundamen-tal del av samhällsplaneringen.

2. För att göra fler delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och föreningsliv behöver platser för dessa aktiviteter utvecklas.

3. Att fler ska vara nöjda med kommunens service behöver handlar i hög utsträckning om själva utövandet, men det krävs även att i tid planera för infrastruktur och var olika samhällsfunk-tioner ska placeras.

4. Dialogbaserat arbete är viktigt både när det gäller samhällsplanering och verksamhetsutö-vande.

Inriktningsmål för Vänersborgs kommun

1. Fler invånare upplever livskvalitet, välbefin-nande och trygghet.

2. Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och föreningsliv

3. Fler invånare ska vara nöjda med kommu-nens service och hur behov och förvänt-ningar tillgodoses

4. Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och för-eningar.

5. Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig förvaltning, utbildning, kultur och turism.

6. Fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kom-munen

7. Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen.

8. Det ska vara enklare för företag att etablera sig i kom-munen

9. Nämnderna ska hantera beslutade budget-medel ratio-nellt och effektivt, så att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter som kommun-fullmäk-tige delegerat till dem.

10. Kommunens tillgångar och skulder ska förvaltas på ett betryggande och effektivt sätt.

11. Vänersborgs kommun ska i alla samman-hang ha en välskött ekonomi. All verksam-het ska bedrivas i en anda av god ekono-misk hushållning och i enlighet med kom-munfullmäktiges beslut om finansiella mål och ra-mar.

12. Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kom-petens ska stödjas och utvecklas.

13. Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inklu-derar alla.

14. Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en att-raktiv arbetsgivare.


5. Att stärka kommunens attraktionskraft hand-lar bland annat om att våga planera för en håll-bar utveckling och satsa på att genomföra stra-tegiska projekt.

6. Översiktsplanen kan ge rekommendationer för var bostäder kan byggas och hur vi som kom-mun kan agera för att skapa en mer energief-fektiv, attraktiv och hållbar bebyggelse.

7. Mötesplatser är ett centralt ledord för denna översiktsplan. Även om det är svårt att i detta dokument peka ut exakt var och vad som bör byggas och hur det ska genomföras lägger den en grund för ett strategiskt arbete med att ord-na fler inkluderande mötesplatser.

8. För att företag enkelt ska kunna etablera sig behövs bland annat framförhållning i att ha planer framme för verksamhetsområden i kommunen.

Historisk tillbakablickFöregångaren till Vänersborgs centrum var Brätte, en handelsplats i Vassbottens södra ände med stadsrättigheter under 1600-talet. Dit kom sjötransporter från Vänern för försäljning och omlastning till häst och vagn. Vid mitten av år-hundradet, efter trettioåriga kriget, beslöts att Huvudnäsön skulle befästas, varför även Brätte som handelscentrum skulle flyttas till det som idag utgör Vänersborgs centrum. Vänersborgs centrum blev därmed en mötesplats för handel och stadsprivilegierna övergick från Brätte till Vä-nersborg.

I samband med detta anlades torget och en kyrka byggdes. Strax därefter, vid 1670-talets slut, blev Vänersborg residensstad för Älvsborgs län och det första landshövdingeresidenset stod färdigt cirka fyrtio år senare. Även om befolkningen fortfa-rande bara bestod av kring tusen invånare hade Vänersborgs centrum utvecklats från landsbygd till en stad med handelsplats samt religiös och po-litisk mötesplats.

I den stora branden 1834 förvandlades nästan hela staden till aska. Endast en handfull byggnader i centrum klarade sig, däribland stenkyrkan från 1780-talet, residenset och kronohäktet, och en ny stadsplan togs fram inför återuppbyggnadsar-betet. Det tidigare gatumönstret i form av rutnät bevarades men en bred brandgata skapades i linje med Residenset, torget och kyrkan – denna kom-

pletterades med Plantaget, museum och läroverk och kom senare att kallas Kulturaxeln. Nya bygg-nader i centrum var huvudsakligen monumentala och byggdes som mötesplatser för olika ändamål. Stadshuset/Societetshuset (Nuvarande Folkets Hus) från 1869 innehöll en teater. Flera banker uppförde ståtliga kontorshus för att befästa sig i residensstaden. Plantaget utformades för att er-bjuda en plats för rekreation där människor skulle stråla samman och torget fick redan 1889 sin för-sta kiosk, då det uppfördes en flyttbar paviljong som under sommartid serverade mineralvatten och läskedrycker.

Under tidigt 1900-tal byggdes Källshagen som säte för Västergötlands infanteriregemente och staden präglades starkt som garnisonsstad. Denna period var dock ganska kort.

Militärens lokaler omvandlades till sjukhusloka-ler och det första mentalsjukhuset var etablerat i Vänersborg. Detta följdes av Restad Gård som tillsammans med Vänersborgs lasarett satte sin prägel på stadens identitet som sjukvårdsstad. På Restad och Källshagen bodde cirka 2 000 patien-ter och sjukhusen sysselsatte en stor del Väners-borgare.

Parallellt med detta växte Vänersborg som Läro-verksstad då upptagningsområdet även inbegrep Trollhättans som inte hade Läroverk.

Efterkrigstiden präglades av en stark expansion inom vissa delar som Pappersindustrin och stål-verket i Vargön samt Televerkstaden i Väners-borg. Dessa industrier omsatte 2-3000 Vänersbor-gare som tillsammans med lasarettet och de två mentalsjukhusen stod för försörjningen av den allt mer växande befolkningen.

Under de senaste 20 åren har det mesta av dessa arbetstillfällen försvunnit. Parallellt med denna omvandling har den offentliga sektorn växt kraf-tigt i Vänersborgs kommun och kommunen är idag en förvaltningsstad med flera olika förvalt-ningar inom statlig och regional verksamhet. Idag är Vänersborg regionhuvudstad i Västra Göta-lands län.

Globala drivkrafterI arbetet med kommunens Omvärldsanalys 2016-20181 har fem globala drivkrafter lyfts fram som på olika sätt påverkar våra förutsättningar:

1 Omvärldsanalysen är framtagen på uppdrag av Kommundi-


• Globalisering

• Urbanisering

• Individualisering

• Teknikutveckling

• Klimatochenergi

Dessa drivkrafter innebär både utmaningar och möjligheter. Bland annat tar Omvärldsanalysen upp att kommunen på grund av oroligheter i andra delar av världen kommit att bli hemort för många flyktingar. I ett nära tidsperspektiv innebär det ett ökat behov av olika service där kommunen behöver hitta snabba lösningar. I ett längre tids-perspektiv kan det innebära ett ökat befolknings-underlag, arbetskraftsförsörjning, kulturliv med mera. Bostäder, utbildning, arbetsmarknad, flyk-tingmottagande och integration framhålls som kommunens främsta utmaningar.

Vårt globala ansvarJordens utveckling har nått ett stadium där en av dess invånare, vi människor, på egen hand och på mycket kort tid förändrar grundläggande villkor för de livsuppehållande systemen – denna era kall-las ofta ’antropocen’2. Vi behöver, uttryckt med professorn i miljövetenskap Johan Rockströms ord, bli ’planetväktare’ och ta ansvar för att allt vi gör bidrar till en hållbar utveckling3.

Förenta Nationernas första stora konferens om miljö- och utvecklingsfrågor hölls i Stockholm 19724. Sedan dess har världens beslutsfattare lång-samt börjat närma sig att komma överens om vik-tiga principer för hur vi ska ta hand om vår planet på ett ansvarsfullt sätt. 2015 läggs förhoppnings-vis ytterligare två pusselbitar till detta genom att vi antar ett avtal mellan länderna om klimatpå-verkan5 och 17 nya mål för en hållbar utveckling6.

rektörens ledningsgrupp i Vänersborgs kommun.2 Tankegången om antropocen har lanserats bland annat

forskarna Eugene F. Stoermer och Paul Crutzen, se till ex-empel Earth system science in the Anthropocene, redigerad av Ehlers och Krafft 2006.

3 Sommar i P1, Sveriges Radio 12 juli 2015.4 The United Nations Conference on the Human Environ-

ment, 5-16 juni 1972.5 Förenta Nationernas klimattoppmöte COP hålls i Paris i

december 2015. Hemsidan är http://www.cop21.gouv.fr/en6 De 17 målen om hållbar utveckling antogs vid Förenta

Nationernas toppmöte I new York i september 2015. Se https://sustainabledevelopment.un.org/topics/sustainab-ledevelopmentgoals.

Ansvaret för jordens och mänsklighetens väl lig-ger inte bara på våra regeringar utan även på varje individ, organisation, företag, stad och region. Som kommun ska vi självklart också dra vårt strå till stacken. Här följer några viktiga åtaganden vi har som ’planetväktare’ och medlemmar i världs-samfundet:

•Vimåsteplaneraochbyggaförettsamhällesominte ytterligare ökar koldioxidhalten i atmosfä-ren. Detta innebär bland annat kraftig effektivi-sering av energianvändningen och övergång till förnyelsebara energikällor. Bil- och flygtrafik måste minska drastiskt.

De 17 målen för hållbar utveckling. (Källa: sustainabledevelopment.un.org)


•Allamänniskor ska ha rätt till sociala skydds-system, sjukvård och skolgång och ingen ska be-höva svälta (HU-mål 1-4)

•Allaskahatillgångtillhållbaravatten-,avlopp-och energiförsörjningsystem (HU-mål 6+7)

•Vårastäderskaerbjudahållbartboendeochkol-lektivtrafiksystem till rimliga priser, samt rekre-ationsområden tillgängliga för alla. Vi ska även värna befintliga kultur- och naturvärden när vi bygger nytt. (HU-mål 11)

•Viskaskyddavårainvånarefrånnaturkatastro-fer och utveckla beredskap för klimatföränd-ringar (HU-mål 13)

•Våraekosystemmåsteskyddas:skadligautsläppska reduceras, viktiga vatten- och naturområden ska skyddas från exploatering (HU-mål 14-15)

Jorden är på väg åt rätt håll även om det inte går med den hastighet som vore önskvärt. Färre sväl-ter ihjäl, Kina har antagit tuffa miljökrav liksom andra länder. Med detta kan vi dock inte slå oss till ro utan vi måste arbeta vidare för att förbättra människors livsvillkor likväl som jordens möjlig-heter till en långsiktig hållbar utveckling.

Det globala ansvaret utgår alltid från den egna individen och vidare i samhällsstrukturen. I över-siktsplanen handlar det om hur Vänersborgs kom-mun kan skapa förutsättningar för en hållbar ut-veckling i kommunen samt skapa förutsättningar att den enskilde kan leva hållbart.

Våra främsta utmaningar och möjligheterBland alla utmaningar och möjligheter vi har dis-kuterat lyfts här några fram som har haft särskild betydelse i diskussionerna om vår framtida ut-veckling.

Utmaningar

Bostadsbrist har allt tydligare kommit att fram-stå som en av våra största utmaningar på kortare sikt. Det är redan idag ett allvarligt problem att människor har svårt att få tag i bostad. Det leder bland annat till risk för ökad social utsatthet och segregering, samt till att inflyttning och företags-etablering kan hindras.

Segregering, sociala klyftor och ohälsa är en utma-ning som finns idag och som kan bli ett växande

problem på längre sikt. Riskerna med utanförskap och ökad polarisering i samhället är mycket stora. Det ökade flyktingmottagandet i kommunen stäl-ler extra krav på samlade och väl utarbetade insat-ser inom det sociala området, såväl som när det gäller bostadsförsörjning.

Såväl migration som åldrande befolkning sätter press på både sjukvården och den sociala servicen.

Klimatförändringar är på längre sikt kanske den allra mest grundläggande utmaningen. Oavsett hur det går med det internationella arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser har vi bland annat att räkna med ökad nederbörd och mer kraftfulla skyfall som kan skapa översvämningar. Till denna utmaning hör även att ställa om sam-hället för att minska utsläppen.

Möjligheter

Förbättrade tågkommunikationer kan ge många vinster på lång sikt. Vi kan då utnyttja vårt stra-tegiska läge mellan Göteborg och Oslo och med direkttåg även till Stockholm.

Ökad regional samverkan kan ge oss bättre förut-sättningar att utveckla näringslivet. Viktigt fram-för allt att utnyttja närheten till Trollhättan och Uddevalla, med bland annat sjukvård, högskola och många stora industriföretag.

Närheten till fina naturområden och vatten kan utnyttjas mer för att locka människor att besöka eller bosätta sig i Vänersborg

Vänersborgs centrum kan utvecklas till en än vik-tigare tillgång, där vattnet, den trivsamma stads-miljön och kulturevenemang är värden att profi-lera.

Landsbygden är en resurs för framtiden, både när det gäller vackra och hälsofrämjande miljöer, eko-systemtjänster och livsmedelsförsörjning.

Näringslivsutveckling: I Vänersborg finns goda möjligheter att vidareutveckla företagande inom flera olika områden, bland annat hälsotjänster, besöksnäring, innovationer och logistik.

Integration: Flyktingmottagandet är en ekono-misk börda på kort sikt, men ger oss på längre sikt möjlighet att växa, balansera en åldrande befolk-ning och ta vara på de styrkor som ligger i kultu-rell mångfald.


Planer och styrdokument

Områdesplaner och översiktsplaner

Brålanda Områdesplan (antagen av kommunfull-mäktige 1984-10-30 §175). Planen är gammal och ett av de arbeten som behöver genomföras är att ta fram ett program för Brålanda som speglar Brå-landa av idag och skapar förutsättningar för fram-tidens Brålanda.

Översiktsplan för Restad Gård – Brinketorp (an-tagen av kommunfullmäktige 2004-12-14 §103). Fördjupad översiktsplan som redovisar hur Restad Gård och dess omgivningar kan förvandlas till en ny stadsdel i Vänersborgs kommun. Här finns möjligheter till olika former av boende.

Fördjupad översiktsplan för Dalslandskusten (antagen av kommunfullmäktige 2011-10-26). Planen redovisar hur Dalslandskusten kan explo-ateras utan att stå i konflikt med Riksintressen. Den redovisar vilka områden som kan exploateras samt upphäver bestämmelser kring bostadsyta vid ombyggnation, nybyggnation samt permanent-ning av fritidshus. Planen är naturligt kopplad till den VA-utbyggnad som pågår utmed Vänerkus-ten.

Styrdokument rörande natur- och vattenre-surser

Lokala miljömål för Vänersborg år 2009 – 2011 (antagna av kommunfullmäktige maj 2009). Ar-bete pågår med översyn av miljömålen i form av ett miljöprogram som beräknas vara klart under våren 2016. Miljöprogrammet med sina målskriv-ningar kopplar till de nationella miljömålen.

Grönplan Vänersborg 2008 (antagen av kom-munfullmäktige 2009-04-15). Redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden med avstamp i de nationella miljömålen. Viktigt planeringsunderlag för områden inom och kring kommunens tätorter.

Översvämningsprogram – kartläggning av Vä-nersborgs kust mot Vänern (2014). Programmet redovisar var det är lämpligt att bygga för olika typer av verksamheter. Som grund är de olika nivåerna på Vänern och dess sannolika återkom-mandefrekvens. Fakta har inhämtats från SMHI, Länsstyrelsen, högskolor m.m.

Blåplan (Del 2 Vatten och avlopp antagen av kom-munfullmäktige 2015, övriga delar under framta-

gande). Planen redovisar var och när VA kommer att byggas ut i olika delar av vår kommun. Kom-munens medborgare och andra exploatörer får genom detta en bra överblick över kommande ut-byggnader av VA i Vänersborgs kommun.

Policy för dagvattenhantering (antagen av kom-munfullmäktige 2011-02-02). Ensidig samman-ställning av principer för kommunens dagvatten-hantering.

Skyddsnivåer och krav för enskilda avlopp (be-slut av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2007-10-15).

Strategi för lokalisering av småbåtshamnar ut-med Dalslandskusten (2013). Strategins huvud-syfte är att anvisa de områden som är lämpliga för bryggor och mindre hamnar utmed Vänerkusten. Genom detta behålls möjligheten för allmänheten att lätt nå vattnet.

Övriga styrdokumet med betydelse för mark-användning

Omvärldsanalys (har tagits fram för 2014-16, 2015-17 och 2016-18). Den ligger till grund för arbetet med mål och resursplan. Här redovisas de drivkrafter som påverkar oss och som vi måste förhålla oss till samt deras påverkan på den kom-munala verksamheten, t.ex. vård skola och om-sorg. Även kommunens prognos presenteras i detta dokument.

Folkhälsoprogram. Gäller 2015 ut.

Strategiskt näringslivsprogram 2014-2024 – till-sammans för tillväxt i Vänersborgs kommun. Strategin är framtagen i samarbete med det lokala näringslivet samt företrädare för olika sektorer i vår kommun, fastighetsägare, näringsidkare, före-tagare m.m. Det strategiska näringslivsprogram-met ska bidra till att öka kommunens konkurrens- attraktionskraft på lång sikt.

Besöksnäringsstrategi. Arbetet är under framta-gande och beräknas vara klart under 2016.

Energiplan för Vänersborg år 2013-2020 (anta-gen av kommunfullmäktige 2013-02-06 §19). En-ergiplanen ska ge en inriktning på en utveckling av det lokala energisystemet som är den geografis-ka kommunens bidrag till ett långsiktigt hållbart samhälle. Syftet är minska energianvändningen, utsläppen av koldioxid och styra mot enbart för-nyelsebar energi.


Energieffektiviseringsstrategi för Vänersborgs kommun (antagen av kommunfullmäktige 2011-05-25, §66). Redovisar hur kommunen som or-ganisation kan minska sin energiförbrukning och bidra till uppfyllelse av lokala miljömål på energi-området.

Fiberstrategi Vänersborgs kommun 2015-2022 (antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17). Redovisar hur kommunen kan uppfylla mål om hög bredbandstäckning i kommunen.

Trafikplan (augusti 2001)

Parkeringspolicy (2008). Med utgångspunkt i Parkeringsutredning för Vänersborgs centrum summeras övergripande principer för tillgänglig-het genom parkering upp.

Parkeringsnorm (2008). Denna reglerar antalet P-platser som ska skapas i samband med bostads-byggnation. Arbete pågår med förnyat förslag.

Riktlinjer för hästhållning inom Vänersborgs kommun.

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Tidigare områdesplaner som ej blivit antagna

Vänersnäs – förslag till områdesplan (aug 1984)

Ej längre gällande plan

Översiktsplan för Skogaryd och Malöga (2004)


GRUNDSTRATEGIER

4


Vi presenterar här sju grundstrategier. Dessa är tänkta att i grova drag ange inriktningen på vårt ut-vecklingsarbete. Varje grundstrategi lyfter fram en särskild aspekt som är viktig för att skapa en håll-bar utveckling i Vänersborg. Vissa handlar om mer grundläggande förutsättningar, sådant vi måste tillgodose om det ska vara meningsfullt att arbeta med andra strategier. Tillsammans kan grundstra-tegierna därför illustreras som en pyramid, där de mest grundläggande strategierna skapar en grund för de andra. Samtidigt är det framför allt högre upp i pyramiden som Vänersborgs särskilda profil blir mer tydlig. Av den anledningen presenteras här grundstrategierna från toppen av pyramiden och nedåt.

Grundstrategierna utgör en viktig nivå i översiktsplaneringen som handlar om att analysera hur hel-heten påverkas av varje enskilt förändringsprojekt och vilken riktning vi vill att utvecklingen ska leda oss mot. De ska ligga till grund för diskussioner om inriktningen på viktiga beslut.

Varje grundstrategi illustreras med en ikon som används senare i presentationen av utvecklingsprin-ciperna. På så vis hoppas vi att det ska bli lättare för läsaren att följa hur våra strategier följs upp av rekommendationer för mark- och vattenanvändning.

Grundstrategier


Behovet av en region

Det är i dagens läge svårt för en småstad att ut-vecklas på egen hand. Tillväxt är inget självända-mål, men i en tid då förväntningarna på utbud och möjligheter växer finns en stor risk för en kom-mun i Vänersborgs storlek att stagnation skapar en negativ spiral som urlakar samhället på kraft och resurser. Till stor del är nya tillväxtdrivande näringar knutna till höga utbildningskrav och globala nätverk. Därför är det i Sverige framför allt regionerna kring våra tre storstäder som växer snabbt med nya invånare och företag. Vänersborg ligger i utkanten av Göteborgs storstadsregion, men tillsammans med grannstäderna Trollhättan och Uddevalla skapar vi även en viktig nod halv-vägs mellan Göteborg och Oslo.

I kommunens omvärldsanalys 2016-2018 redo-visas en utredning som analysföretaget Kairos Futures tagit fram. Trots att det strategiska läget i förhållande till Oslo inte uppmärksammas där pekar utredningen på möjligheterna att stärka trestadsområdet som en tyngdpunkt i kanten av Göteborgsregionens så kallade T-kraftfält7.

Trestad som nod

I början av 1970-talet, strax innan oljekrisen, var framtidstron stor. Runt om i landet ritades utveck-lingsplaner där skogar och åkrar fylldes av tänkta bostads- och industriområden, kringgärdade av nya motorleder. Skalan på stadsbyggandet ökade och kommunerna slogs samman till stora enhe-ter där Vänersborgs kommun kom att sträcka sig ända ut till Kroppefjäll i nordväst och Hullsjön i sydost. Vid denna tid lyftes trestad fram som ett strategiskt tillväxtområde och man skissade bland

7 Se vidare i Omvärldsanalys 2016-2018, sid 37-40, Väners-borgs kommun 2015.

annat på kraftig industriutveckling kring Grun-nebo och Väne Ryr.

Även om vi i omgångar sett tillbakagång inom vissa industrisektorer finns ett stort intresse för företagsetableringar vilket tyder på att trestads-området fortfarande har en viktig roll i regionen.

Trestad är i stor utsträckning en gemensam ar-bets- och bostadsmarknad. De tre centralorterna ligger så pass tätt att kommunerna även till stora delar bildar gemensamt upptagningsområde för mycket handel, service och fritidsaktiviteter. Det innebär att en nyetablering eller aktivitetssats-ning i någon av kommunerna kan komma alla till godo. Det som är bra för trestad är bra för Väners-borg.

Vänersborgs roll i regionen

Vänersborg har många resurser som både berikar vår egen kommun och bidrar till att stärka tre-stadsområdet som nod i regionen.

Bland det som tydligast lyfts fram när Vänersborgs identitet har diskuterats finns vatten och natur. Vänern är ett mäktigt innanhav som utgör grund för olika näringar, som lockar besökare och som erbjuder attraktiva boendemiljöer, särskilt genom samspelet med värdefulla och unika naturmiljöer som till exempel Halle- och Hunneberg och Dal-bobergen. Vi tar vara på dessa resurser genom att utveckla vattenkontakten med promenadstråk, badplatser, båtliv och aktiviteter samt förbättra tillgängligheten och förutsättningarna för besöks-näringar kopplade till naturområden.

Vänersborg spelar en viktig roll som kultur- och idrottskommun. På kulturområdet har musik-skolans profilering med stråk och blås samt elit-satsning inom klassisk musik präglat identiteten. Aurora- festivalerna drar hit världsartister flera

Grundstrategi 1:

Tillväxt bygger på samspel i regionen

Vänersborgs utveckling är beroende av regionen. Trestads placering mel-lan Göteborg och Oslo ger goda förutsättningar för tillväxt, men då är det viktigt både att kommunikationerna fortsätter förbättras och att sam-verkan mellan grannkommunerna ökar. Vänersborg ska utveckla sina ni-scher inom Trestad för att bidra till en stärkt närregion, vilket bland annat handlar om goda boendemöjligheter, upplevelser knutna till Vänern och bergen, kultur- och idrottsevenemang, logistiska knutpunkter och sam-hällsförvaltning.


gånger om året och Musikföreningen bidrar med ett rikt utbud av konserter även inom jazz. På idrottsområdet har bandyn länge varit en profil-sport men utbudet är brett och det finns bland annat en mycket aktiv gymnastikförening och en särskild satsning på handikappidrott. Genom Sportcentrum och Arenan har kommunen byggt upp en unik kapacitet med en stor mängd idrotts-hallar samlade. Här kan större träningsläger och turneringar anordnas. Satsningar på kultur och idrott är idag ett viktigt inslag i stadsutveckling runt om i landet och Vänersborgs profilering be-höver stärkas för att kunna fortsätta vara en del av kommunens identitet. Möjligheterna att ordna evenemang behöver också förbättras, bland annat när det gäller konsertscener som kan leva upp till förväntningar på modern teknik.

Vänersborg har ett strategiskt läge när det gäller transporter. Här korsas två centrala järnvägslin-jer i närheten av en betydelsefull vägnätskors-ning, flygplats och sjöfartsled med industrihamn. De goda transportmöjligheterna har bland annat legat till grund för ett nyväckt intresse för eta-bleringar på Trestad center och på det tidigare bruksområdet i Vargön. För framtiden är det vik-tigt att verka för fortsatta satsningar på regional och nationell infrastruktur, bland annat när det gäller spårförbättringar, stationsområden, slus-system och hamnflytt. Förutom att stödja Västra Götalandsregionens målbild om utbyggnad av pendeltågstrafiken med Göteborg som centrum är det också viktigt att stärka förbindelserna mot Oslo och Stockholm. En del i det är dubbelspår genom Dalsland (’the missing link’).

Vänersborg har länge varit en centralort för vik-tiga samhällsinstitutioner, bland annat med Regionstyrelsen, Länsstyrelsen, Tingsrätten, Mark- och miljödomstolen, Trafikverket och Lantmäterimyndigheten. I och med denna roll har Vänersborg även varit en naturlig plats för

olika företags och organisationers regionkontor. Förutom att detta har betytt mycket för kommu-nens identitet innebär det även många arbetstill-fällen och en viktig grund för att upprätthålla en levande stadskärna. För att behålla rollen som ad-ministrativt centrum behövs fortsatta satsningar på att göra staden till en attraktiv arbetsplats med goda förutsättningar för möten och konferenser.

Utvecklingsprinciper

Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin Tillväxt bygger på samspel i regionen:

8 Utveckla befintliga och nya stationssam-hällen

9 Tillgång till kollektivtrafik11 Utveckla god infrastruktur för vägtrafik12 Utveckla tillgången till flyg16 Ge alla tillgång till bredband17 Utveckla noder för handel och service18 Utveckla verksamhetsområden för företag

och handel19 Utveckla centrum som mötesplats

Till höger: Översiktlig strukturbild. Järnvägen utgör en grundstomme för kommunens utvecklingsmöjligheter. Även sjöfarten kan fortsätta att spela en viktig roll. Utan-för tätort bör huvudinriktningen vara att värna naturens, friluftslivets och de areella näringarnas intressen


Vänersborgs stad för hela kommunen

Ungefär tre femtedelar av kommunens befolkning bor i huvudorten Vänersborg och räknar man även in Vargön stiger andelen till tre fjärdedelar. Men Vänersborgs stad har stor betydelse även för kommuninvånare på landsbygden. Boende i alla delar av kommunen och i alla åldrar har i olika dialogprocesser tryckt på betydelsen av ett att-raktivt centrum med ett rikt utbud på aktiviteter. Bland de platser som dominerar Vänersborgarnas intresse för framtida utveckling återfinns Skräck-leparken, kulturaxeln och Sanden.

Betydelsen av levande och attraktiva stadskärnor har kommit att uppmärksammas alltmer under de senaste decennierna8. Ökad rörlighet hos män-niskor och företag har bidragit till detta, liksom drivkrafter som globalisering, individualisering, urbanisering och utveckling av kommunikations-teknologi. En utbredd uppfattning är att tillväxt alltmer utgår från att företag vill etablera sig där en kreativ kultur finns och att attraktiva stadsmil-jöer är en av de viktigaste faktorerna för att kunna locka boende, besökare och investerare att bidra till en sådan kultur9. Samtidigt förs en diskussion om problemen med att bara se till en viss grupp av människor – att utvecklingen kan leda till att många trängs undan från storstädernas mer att-raktiva områden när priserna på bostäder och ser-vice ökar10.

Lilla Paris under förändring

Vänersborg blev under Birger Sjöbergs tid känd som Lilla Paris – ett smeknamn som vittnar om stadens anseende som en rik kulturnod. Efter

8 Se till exempel Stadskärnehandbok för morgondagen av Martin Öberg (2008), eller Stadskärneutveckling – proces-ser och arbetssätt av Tornberg och Hansen (2007)

9 Se Den kreativa klassens framväxt av Richard Florida (2006)10 Se till exempel Konstruktioner av en stadskärna av Julia

Fredriksson (2014) eller På spaning efter den goda staden av Moa Tunström (2009)

branden 1834 byggdes staden upp kring en rad viktiga mötesplatser där stadslivet frodades och som i sin tur bidrog till att stärka stadens ställning och locka företag och människor att flytta dit. Idag ser behovet av mötesplatser delvis annor-lunda ut och större vikt måste läggas vid att skapa rum för möten mellan olika grupper av männis-kor. För detta behövs en mångfald av aktiviteter. Befintliga mötesplatser måste delvis förnyas och kompletteras med nya.

Vänersborgs centrum har goda förutsättningar att utvecklas som en attraktiv och levande stad. Cen-trum är väl samlat kring gågatorna och Kulturax-eln, nära till tågstation och kringgärdat av vatten. Det finns ett värdefullt kulturarv med flera karak-tärsgivande byggnader, men också platser som ger stora utvecklingsmöjligheter. Dessutom finns vik-tiga traditioner och organisationer att bygga på.

Utmaningar

Det finns också svårigheter. En utmaning är kon-kurrensen med stora köpcentrum i närområdet. Detaljhandeln, som utgör en viktig bas för aktivi-teterna i centrum, har tidvis haft en nedåtgående trend. En annan utmaning är att hitta hållbara ekonomiska lösningar för att anpassa äldre bygg-nader på ett bra sätt till framtidens behov av mö-tesplatser. En tredje utmaning handlar om tek-niska svårigheter kring utvecklingen av Sanden, bland annat markföroreningar och översväm-ningsrisk på grund av klimatförändringar.

När centrum utvecklas måste många avvägningar göras. Centrum ska vara tillgängligt samtidigt som äldre byggnaders kulturvärden bevakas. Fot-gängare ska ges företräde och biltrafiken hållas nere samtidigt som vi måste kunna erbjuda par-keringsplatser på rimligt gångavstånd. Befintliga stråk längs gågator och Kulturaxel ska stärkas samtidigt som vattenkontakten ska utvecklas.

Grundstrategi 2:

En attraktiv stad är välkomnande och rik på aktiviteter

Vänersborgs stad är viktig som centrum för hela kommunen. Stadens identitet har förändrats genom tiderna, men det har alltid varit och ska fortsätta utvecklas som en plats där människor från olika håll möts. Stads-kärnans utbud av handel, service, kultur och aktiviteter är avgörande för kommunens attraktivitet.


Offentliga rum för möten

Det är de offentliga rummen som utgör arena för stadslivet. Det är där aktiviteter erbjuds och möten sker. Hit hör gågator, torg, parker och lekplatser – utomhusmiljöer som kommunen tillhandahål-ler men där företag, organisationer och enskilda medborgare bidrar till upplevelser. Hit hör även bibliotek,muséer och samlingslokaler, samt ka-féer, restauranger, biografer, affärer och andraserviceinrättningar. Kommunen har ett ansvar för att det finns kostnadsfria mötesplatser och aktivi-teter öppna för alla, men avgörande för att skapa en levande stadsmiljö är också att privata aktörer får möjlighet att etablera sig och utvecklas.

Genom att styra samlingar, aktiviteter och flanö-rer till bättre fungerande platser kan ett område få ett lyft. Att skapa bra mötesplatser kan ses som ett sätt att öka stadens eller kommunens konkurrens-kraft, men först och främst ger det invånarna bätt-re möjligheter att trivas. Platser där olika grupper kan mötas naturligt är också viktiga för att bygga en kultur av tolerans och känsla av att höra sam-man. Detta är särskilt viktigt i tider av oro runt om i världen, då många tvingas fly från konflikter och kommer hit som asylsökande.

Strategin för en attraktiv stad, välkomnande och rik på aktiviteter kan sammanfattas i följande hu-vudpunkter:

- Utveckla närheten till vatten som en resurs

- Ta vara på befintligt kulturarv och stärk befint-liga Kulturaxeln

- Utnyttja möjligheterna till utveckling på San-den, kring Resecentrum, samt i Kulturaxelns koppling åt öster

- Utveckla det offentliga stadsrummet med olika funktioner och skapa fler mötesplatser


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin En attraktiv stad är välkomnande och rik på ak-tiviteter:

5 Underlätta kontakt med vatten6 Utveckla och bevara grönska och rekrea-

tionsmöjligheter i tätort17 Utveckla noder för handel och service19 Utveckla centrum som mötesplats20 Bygg blandad och sammanhängande tät-

ortsbebyggelse22 Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla

23 Bevara och utveckla värdefullt kulturarv


Var fjärde Vänersborgare bor på landsbygden

Ofta framhålls att 85 % av Sveriges befolkning idag bor i städer, vilket egentligen inte är riktigt sant. Mer korrekt är att 15 % av befolkningen bor utanför ’tätort’ där en tätort är en bebyggelse med 200 bostäder eller fler som ligger upp till 200 meter från närmsta granne11. Många små lands-bygdsorter räknas alltså som tätort. I Vänersborgs kommun bor var femte invånare utanför tätort och räknar man in Brålanda och Frändefors till ’landsbygden’ innebär det att var fjärde kommun-invånare är landsbygdsbo12.

Ser man över längre tid har andelen som bor i ’stan’ ökat och det är det som brukar kallas urba-nisering. Den riktigt stora urbaniseringen skedde

11 Se till exempel SCB, 2009. Småorter och tätorter.12 Enligt SCB’s statistik för belkning och tätorter, www.scb.se/

mi0810.

Grundstrategi 3:

Ett hållbart samhälle behöver en levande landsbygd

Landsbygden har stor betydelse för Vänersborgs identitet. Här finns sko-gar, berg, slätter, kustområden och sjöar som ger möjligheter till försörj-ning och ett hälsosamt liv. Landsbygden producerar livsmedel och andra förnödenheter, den utgör grunden för en betydande del av kommunens näringsliv, och den erbjuder upplevelser för dess invånare. En levande landsbygd behöver infrastruktur, service och arbetstillfällen. Kommunen ska på olika sätt arbeta för att stötta utvecklingen på landsbygden.

i Sverige i samband med att industrisamhället växte fram från slutet av 1800-talet till 1970 (se diagram). Därefter har befolkningen på lands-bygden egentligen inte minskat i någon större utsträckning. Däremot syns en fortsatt tydlig trend att landets storstadsregioner fortsätter att växa kraftigt medan regioner med få städer får en minskad befolkning. Många människor vill alltså bo nära en större stad men ändå lite lantligt.

Vänersborg kan ses som en del av Göteborgs stor-stadsregion och kommunens befolkningsutveck-ling pekar uppåt. Samtidigt visar statistiken att befolkningen minskar på landsbygden i stora de-lar av kommunen. Det är dock svårt att veta hur utvecklingen ser ut på längre sikt och det påver-kas förstås mycket av hur vi planerar och bygger samhället.

Urbaniseringen i Sverige 1800-2005 (källa: SCB, 2009. Småor-ter och tätorter)

befolkning i tätort

befolkning utanför tätort


Stad och land – beroende av varandra

Detfinnsenidéomattstadochlandärvarandrasmotsatser. Snarare utgör de två sidor av en hel-het, som är beroende av varandra för att fungera. I föregående textavsnitt om centralortens betydelse framgår delvis att det moderna samhället är starkt knutet till städer som tillväxtmotor, servicenod och mötesplats. Ännu tydligare är kanske det om-vända förhållandet – att en stads välstånd är tätt knutet till ett levande omland som kan producera förnödenheter och erbjuda olika resurser. Stad och land är helt enkelt beroende av varandra.

Landsbygdens resurser och möjligheter

Landsbygden i Vänersborgs kommun bär på många resurser. Dels finns stora jordbruksland-skap där livsmedel produceras. En dryg tredjedel av kommunens landareal utgörs av åkermark. Andelen mark där skogsbruk bedrivs är ännu lite större och utöver det finns bland annat stora my-rar, hällmarker och skyddad skogsmark som har stor betydelse för djur, växter och människors rekreationsmöjligheter. Ungefär 500 personer i Vänersborgs kommun är direkt sysselsatta inom de areella näringarna (i huvudsak jord- skogs-bruk, men även fiske)13. Detta motsvarar 4 % av den arbetande befolkningen, men indirekt skapar de areella näringarna betydligt fler arbetstillfäl-len. Bland annat arbetar många med förädling, distribution och handel av livsmedelsprodukter. Några av kommunens största företag är knutna till landsbygden och lantbruket.

Det finns även möjlighet att utveckla andra nä-ringar runt lantbruket. Ett exempel är biogas-produktionen baserad på slakteriavfall. I och med ökad miljömedvetenhet kan råvaror och produkter från skogsbruket få en allt viktigare roll för materialtillverkning och energiproduk-tion. Såväl skogs- som jordbruk kan komma att genomgå stora förändringar där teknikutveckling och miljökrav driver fram nya metoder. I vattnet finns också resurser som kan få större betydelse i framtiden. Historiskt sett har fisket och sjöfarten spelat en mycket stor roll för samhällen längs Vä-nerkusten.

En näringsgren som på senaste tiden fått ökad uppmärksamhet är besöksnäring, det vill säga de tjänster som ger förutsättningar för människor att besöka en plats för att uppleva något speciellt där.

13 Källa: Kommunfakta Vänersborg 2015. Vänersborgs kom-mun/SCB

Detta kan vara till exempel vandrarhem, caféer,butiker, kanotuthyrning, kurser, spa-anläggning-ar, konferenslokaler, utställningar, guidade turer – nästan vilken affärsverksamhet som helst som bidrar till att locka människor att besöka en plats, eller som utnyttjar att en plats har många besöka-re. Vänersborgs landsbygd har många platser med höga naturvärden som kan ligga till grund för att utveckla besöksnäringen.

Men det handlar inte bara om att arbetstillfäl-len och inkomstmöjligheter. Landsbygden spelar en mycket viktig roll för kommunens invånare genom att erbjuda hälsosamma boendemiljöer och platser för upplevelser och rekreation. Utan möjligheten att enkelt komma ut till fiskevatten, skogsområden, utsiktsplatser och bärmarker skulle kommunens tätorter sakna viktiga kvali-téer. Landsbygden rymmer även många platsersom berättar om jordens utveckling och männis-kans historia, vilket ger oss kunskap och identitet. Detta handlar om såväl rundade berghällar och gamla ihåliga ekar som bronsåldersrösen, gamla kalkbrott, ängsmarker och kyrkor.

Vad landsbygden behöver

En levande landsbygd behöver människor som bor där och på olika sätt arbetar med att bruka naturresurserna. Det moderna samhället ställer höga krav på vad som utgör en god boendemiljö och många väljer att flytta ifrån landsbygden för att dra nytta av städernas större utbud av utbild-

Mark- och vattenarealer i Vänersborgs kommun. (Källa: SCB)


ningsmöjligheter, arbetstillfällen, service och kul-tur.

En grundläggande fråga rör infrastruktur och kommunikationer. Diskussion om förbättrade vä-gar och kollektivtrafik förs alltjämt mellan kom-munen, Trafikverket och Västtrafik. En viktig målsättning är att ge så många barn som möjligt tillgång till säkra cykelbanor och busshållplatser, vilket naturligtvis även gynnar andra åldrar. Pen-deltågstation i Brålanda och kanske även i fler av kommunens mindre orter skulle kunna innebära mycket bättre möjligheter för landsbygden.

Vatten- och avloppsnätet byggs nu ut i stor skala, framför allt längs Dalslandskusten, vilket möjlig-gör för boende i sjönära lägen där.

Tillgång till goda internetanslutningar blir allt viktigare. Landsbygden i Vänersborg har en högre täckning än tätorten när det gäller bredbandsupp-koppling, tack vare aktiva fiberföreningar.

Förskola, grundskola och äldrevård är exempel på kommunal service som många är beroende av. Behovet förändras allteftersom familjer växer upp och det kan vara svårt att förutse var behoven är störst om tio eller tjugo år. Det är en stor utma-ning att bygga upp system som tillfredsställer alla.

Det kanske mest grundläggande för en levande landsbygd är att arbetstillfällen finns. Därför är det viktigt för kommunen att försöka stötta män-niskor som vill bygga upp nya verksamheter och underlätta för de företag som finns.

Svåra avvägningar

Det är naturligt att avstånd till service blir längre för den som väljer att bosätta sig utanför tätorten, men för att behålla en levande landsbygd behöver kommunen arbeta aktivt för att ge goda förutsätt-ningar för dem som bor där. Det arbetet underlät-tas av att ny bebyggelse på landsbygden i huvud-sak hamnar i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafikstråk.

Det finns också många fall där det kortsiktiga be-hovet av utveckling på landsbygdens står i kon-flikt med olika bevarandeintressen. Till exempel är det lockande för många att bygga bostäder nära vattnet samtidigt som strandskyddslagstiftningen trycker på vikten av att värna allmänhetens till-gång till strandområden samt djur- och växtlivet där. Kommunens fördjupade översiktsplan för Dalslandskusten gjordes för att ge en vägledning i hur avvägningen mellan naturvårds- och rekrea-

tionsintressen å ena sidan och efterfrågan på sjö-nära boende å andra sidan.


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin Ett hållbart samhälle behöver en levande lands-bygd:

2 Bevara och utveckla värdefull jordbruks-mark


9 Tillgång till kollektivtrafik11 Utveckla god infrastruktur för vägtrafik14 Bygg VA-systemet säkert och hållbart16 Ge alla tillgång till bredband17 Utveckla noder för handel och service21 Utveckla landsbygden varsamt23 Bevara och utveckla värdefullt kulturarv


Bygga samhälle tillsammans

Vårt samhälle vilar delvis på grundtanken att en grupp professionella planerare kan rita upp den perfekta planen bara de har rätt kunskaper. Sam-hällsbyggandet kan då nästan liknas vid en pro-duktutvecklingsprocess. I själva verket är sam-hällsbyggandet på många sätt mer som en levande organism. Oavsett om vi vill eller inte är vi alla med och bygger samhället genom det vi gör. För-ändringskrafterna finns hos människor, fören-ingar och företag. Kommunens planerare och be-slutsfattare måste söka sätt att få dessa krafter att samverka för att kunna inrikta utvecklingen mot välstånd och hållbarhet.

Föreningskommunen Vänersborg

I Vänersborg finns ett rikt föreningsliv. Tusen-tals ideellt arbetande ledare skapar aktiviteter för barn och vuxna i alla åldrar – aktiviteter som får människor att mötas, utvecklas, må bra och känna mening med livet. Föreningslivet är spritt över hela kommunen och spänner över många olika typer av intressen.

En viktig kategori är idrottsföreningar. En myck-et stor del av alla unga som växer upp i Väners-borgs kommun utövar någon fysisk aktivitet som organiseras av en förening. Inom kulturområdet har vi bland annat förmånen att ha en musikför-ening som varje år erbjuder ett enastående pro-gram av konserter och kurser i världsklass, fram-för allt inom kammarmusik och jazz. En annan typ av engagemang som vuxit fram mycket starkt under de senaste åren är solidaritetsinriktat frivil-ligarbete. Bland annat har de många insatserna från olika organisationer för att hjälpa flyktingar på Restad fått stor uppmärksammat i hela landet.

Företagarkommunen Vänersborg

Näringslivet i Vänersborg sträcker sig över många branscher. Inom kommunen finns inga riktigt stora företag, men i gengäld finns en relativt stor

offentlig sektor med flera regionala myndigheter som är stora arbetsgivare. Det finns också gott om mindre och medelstora företag. Periodvis har Vä-nersborg haft en central roll i regionen både när det gäller handel, flera olika industrigrenar, sjuk-vård och utbildning. Näringslivsstrategin från 2013 lyfter fram tre profilområden: hälso- och omsorgsrelaterad tjänstesektor (Health science); innovativ industri- och landsbygdsnäring; samt besöksnäring med fokus på kultur/fritid, natur och sjönära verksamheter.

Kommunen har arbetat målmedvetet de senaste åren med att underlätta för företag att starta upp och etablera sig i Vänersborg. Det ska finnas en hög servicegrad, enkelhet samt långsiktighet i de kommunala processerna.

Tillsammans blir vi bättre

Nyckeln till framgång är ofta samverkan. Fören-ingsliv, näringsliv och kommun arbetar i många sammanhang tillsammans. Cup- och lägerverk-samheten, där föreningslivet samarbetar med lo-kala hotell, har till exempel de senaste åren bidra-git till en rejäl ökning av gästnätter och besökare som handlar i stadens butiker. Samtidigt gör det också kommunen mer attraktiv som hemort eller besöksort.

Ett levande stadsliv lockar företag och dess medar-betare. I Vänersborg skapar föreningslivet mycket av detta stadsliv. Evenemangsfonden, som nu lig-ger i startgroparna, är ett bevis på att näringslivet uppskattar föreningslivets arbete och att de vill stimulera dem att göra ännu mera. Näringslivet ger pengar till en fond som ska skapa förutsätt-ningar när föreningslivet vill skapa evenemang. Ansvarar för fonden gör företagarföreningen Fo-rum, ytterligare ett exempel på gränsöverskridan-de nätverkande där både näringsliv, föreningsliv och kommun arbetar tillsammans.

När kommunens näringslivsstrategi togs fram gjordes det i en process med ett brett deltagande

Grundstrategi 4:

Utveckling drivs genom samverkan

Det är människorna som tillsammans utgör den kraft som driver utveck-lingen framåt. När föreningar, företag och kommunen arbetar tillsam-mans står vi bättre rustade inför utmaningarna. Kommunen ska agera som möjliggörare och stödja ett aktivt medborgarskap.


från näringsliv, kommun och föreningsliv. Till-sammans antogs en målbild för näringslivsfrågor som trycker på vikten av fortsatt samverkan. Efter detta arrangerar kommunen regelbundna frukost-möten för företagare och föreningsliv med olika teman för att hålla vid liv och bredda nätverken. Kommunens planarbete bedrivs också i allt högre utsträckning med fokus på dialog och samverkan.

Det är inte alltid lätt

Samtidigt finns det trender som visar på svårig-heter. Många föreningar upplever att det är svårt att rekrytera nya ledare. Delvis kan det bero på en ökad individualisering och ökade krav på presta-tioner i jobbet och hemma. Många vill inte binda upp sig på tidsödande förtroendeuppdrag som inte är tydligt knutna till karriärmöjligheter eller personlig vinning. Det är i vissa fall en åldrande skara som sköter underhåll av föreningslokaler och administration.

Inom näringslivet finns också svårigheter. Kraven på den som vill starta ett företag ökar i takt med samhällsutvecklingen: nya regler tillkommer och allt måste dokumenteras enligt noggranna före-skrifter. Konkurrensen är också hård i en alltmer globaliserad ekonomi.

Detta innebär tuffa utmaningar, men ökad sam-verkan kan bidra till att klara av det.

Kommunens roll som möjliggörare

Kommunen har flera viktiga roller gentemot fö-retag, föreningar och invånare. Rollen som myn-dighetsutövare innebär ett ansvar att kontrollera att alla följer samhällets lagar och regler. En an-nan roll är att försörja kommunens invånare med service. En tredje roll, som inte är lika given, är att möjliggöra för andra att bli medskapare i sam-hällsutvecklingen. Detta kan handla om att under-lätta samverkan på olika sätt, bland annat genom att bjuda in till olika typer av dialoger, uppmuntra initiativ och skapa sammanhang där olika aktörer kan mötas. Det är också av stor vikt att kommu-nen gör sitt bästa för att underlätta för den som vill bidra till utvecklingen genom att till exempel starta ett företag eller en förening.

Tillit och aktivt medborgarskap

Ett starkt samhälle är ett samhälle där människor tar ansvar för det gemensamma. Det bygger på tillit – tillit till andra och tillit till systemet. Den

som känner att andra lyssnar blir mer lyhörd själv. Den som blir bemött med respekt visar respekt tillbaks. Därför är en viktig del av samverkans-perspektivet att alla också ska ges en möjlighet att vara delaktiga i diskussioner om utvecklingen. Detta gäller både föreningar, företag och enskilda kommuninvånare. Ju fler som känner delaktighet i samhällsbyggandet, desto fler kommer att ta an-svar och bidra. Delaktighet är en känsla som byg-ger på möjligheten att delta men också att faktiskt kunna ha inflytande.


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin Utveckling drivs genom samverkan:

5 Underlätta kontakt med vatten9 Tillgång till kollektivtrafik11 Utveckla god infrastruktur för vägtrafik12 Utveckla tillgången till flyg16 Ge alla tillgång till bredband17 Utveckla noder för handel och service18 Utveckla verksamhetsområden för företag

och handel19 Utveckla centrum som mötesplats

Det dynamiska medborgarskapet, enligt demokratiutred-ningen (SOU 2000:1: En uthållig demokrati!)


Grundstrategi 5:

När människorna mår bra mår kommunen bra

Människors hälsa och välbefinnande är mål i sig, men det är även en förutsättning för att samhället ska fungera bra. Den som själv mår bra har även möjlighet att ta ansvar och engagera sig i gemensamma frågor. Kommunen har ett bra utgångsläge men mycket kan göras för att ge fler möjligheter att förbättra sin hälsa

Vad är hälsa?

Ordet hälsa betyder välfärd och lycka, men även att önska någon hälsa och välgång genom en häls-ning. Hälsa skapas där människor tillbringar sitt vardagsliv, där de utbildas, arbetar, leker och le-ver. Alla delar av och nivåer i samhället bidrar till att skapa hälsa.

Hälsan är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig andra viktiga resur-ser för utveckling som att utbilda sig, arbeta och skapa sociala relationer. God hälsa är avgörande för ekonomisk och social utveckling och av stor betydelse för alla människor, familjer och samhäl-len. För en god hälsa krävs möjlighet att utveckla sina förmågor, vara delaktig i samhällslivet och att ha tillgång till en aktiv fritid och rekreation.

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) kon-stitution är det varje människas grundläggande rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa. Ojämlik-het i hälsa har sin grund i de samhälleliga förhål-landen under vilka människor föds, växer upp, arbetar och åldras i. Dessa kallas de sociala be-stämningsfaktorerna för hälsa. Att göra det möj-ligt för människor att ha kontroll över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer förbättrar deras liv och stärker samhället.

Vardagsmiljön och rörelser

Den fysiska miljön har stor inverkan på männis-kors hälsa, välbefinnande och trivsel. Gaturum, planteringar, färger, dofter och ljud fyller oss med sinnesintryck som ger påverkar hur vi mår. Vi påverkas även konkret av till exempel luftförore-ningar, buller och ljus. När områden bebyggs har vi möjlighet att påverka utformningen av miljön för att upplevas trygg, rogivande och inspirerande eller bli stressande och direkt skadlig.

Det är också viktigt att vi uppmuntras att röra oss dagligen. Enligt WHO är fysiskt inaktivitet

är en av den fjärde största riskfaktorn till att dö i förtid14. Vardagsrörligheten har minskat och stil-lasittandet har ökat, även bland dem som är till-räckligt fysiskt aktiva. För att uppnå en positiv effekt på hälsan behöver vuxna minst 30 minuter per dag av måttlig till intensiv rörelse, exempel-vis en rask promenad. Barn däremot behöver vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Levnads-vanor styrs av hur livsvillkoren ser ut, det vill säga hur samhället är organiserat och strukturerat. Ex-empelvis är människor mer fysiskt aktiva i områ-den som har en högre grad av gångvänlighet än i områden som har en lägre grad av gångvänlighet.

En rik fritid

För att upprätthålla en god hälsa är det också vik-tigt med tillgång och möjlighet till en aktiv fri-tid. Tillgång till motionsanläggningar främjar en fysisk aktiv livsstil utöver vardagsrörligheten och anläggningar för motion och idrott är populära och välbesökta platser. Vänersborgs kommun har en god grund för organiserade idrottsaktiviteter genom de samlade anläggningarna i Sportcen-trum-området. Det är också viktigt att ge utrym-me för mer spontant idrottsutövande genom till exempel de ’multiarenor’ som kommunen anlagt ute i olika bostadsområden.

Betydelsen av bra rekreationsmiljöer är stor. Vis-telse i parker och naturmark kan vara avstressan-de och ge livskvalitet. Tillgång till grönområden och vatten ger goda förutsättningar. Bostadsgår-dar och parker ska ge barn och vuxna i olika åldrar möjlighet till olika slags aktiviteter.

Även kultur ger positiva hälsoeffekter . Ett aktivt deltagande i kulturella aktiviteter ger ett längre liv, både för dem som själva skapar och för dem som tar del av vad andra skapat. Därför är sats-ningar på kulturskola och kreativa lovaktiviteter ett sätt att öka barn förutsättningar att må bra.

14 Global Health Risks (2009) WHO


Olika förutsättningar

Människor har olika förutsättningar att leva gott och länge. Olika grupper har olika behov och grupper är mer utsatta för ohälsa än andra. Viss skillnad finns mellan könen, där kvinnor gene-rellt sätt lever något längre än män men samti-digt upplever ett sämre hälsotillstånd. Kvinnor utför ofta mer obetalt hem- och omsorgsarbete än män, vilket innebär mindre fri tid. När det kom-mer till motion ägnar kvinnor sig oftare åt flexi-bla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, så som löpning, promenader eller gym, medan män i större utsträckning ägnar sig åt organiserad idrott och lagidrotter. När det gäl-ler kultur har kvinnor ett mer aktivt deltagande än män både i fråga om att uppleva kultur och att själv utöva kultur.

Det finns många olika typer av funktionsnedsätt-ningar som kan påverka möjligheterna att leva ett gott liv. Vänersborg har en lång historia av att ge döva och hörselskadade bättre möjligheter till språk, utbildning och integration i samhället genom Vänerskolan. Här finns även en av regio-nens tolkcentraler för teckenspråk. Kommunen har även arbetat med tillgänglighet i samverkan med funktionshinderorganisationer. I Kommu-nala Rådet för Funktionshinderfrågor diskuteras regelbundet möjligheter att skapa en miljö som är mer hälsofrämjande för alla.

Ett allvarligt hälsoproblemen är upplevelsen att inte höra hemma eller att vara utanför. Människor med begränsade ekonomiska medel är en viktig målgrupp för att nå en jämlik hälsa. Det är också grundläggande att lyckas med integrationsarbetet för att ge nyanlända en bra start och möjligheter att hitta en roll i samhället.


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin När människorna mår bra mår kommunen bra:

4 Bevara och utveckla friluftsområden5 Underlätta kontakt med vatten6 Utveckla och bevara grönska och rekrea-

tionsmöjligheter i tätort7 Skapa hållbara dagvattensystem10 Underlätta cykling19 Utveckla centrum som mötesplats22 Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla24 Skapa säkra och hälsosamma miljöer


Grundstrategi 6:

Det ska vara lätt att leva miljövänligt

Det samhälle vi lever i idag har byggt upp livsmedelsproduktion, trans-portsystem och varuproduktion på tillgång till billiga fossila bränslen. Det innebär i princip att vi har gjort det väldigt lätt att leva ”miljöovänligt”. Att ställa om till ett samhälle som är fritt från fossila bränslen kräver för-ändringar på alla nivåer. Samhället måste byggas så att det blir lätt för alla att leva miljövänligt.

Vår vardag påverkar hela världen

En av de utmaningar vi har att brottas med gäl-ler vår tids globala konsumtionsflöden. Våra dag-liga inköp av mat, kläder och andra varor med-för bland annat, utan att vi märker det, långväga transporter, utsläpp av miljögifter, skogsskövling och omfattande uttag av naturresurser, ofta i helt andra delar av världen. Detta leder i sin tur till massutrotning av arter, utarmning av jordar och klimatförändringar.

Sedan bilen började slå igenom som transportme-del har vi byggt upp vår infrastruktur helt efter bilismens behov. Redan idag släpper vi ut flera gånger mer koldioxid än vad vårt klimat tål. Med en ökande befolkning på jorden där en allt större andel har råd med egen bil är det nödvändigt att ändra tankesätten. Andelen bilar som drivs med förnybara bränslen eller el ökar successivt men ut-gör fortfarande en liten del av den totala fordons-flottan. Nya bensin- och dieseldrivna bilar blir allt energisnålare. Dock tenderar denna energibe-sparing att ätas upp av ett ökat bilåkande. Elbilar ger lite utsläpp, men det skulle behövas oerhörda mängder el för att ge alla människor möjlighet att använda elbil som huvudsakligt transportmedel.

För att hålla klimatförändringarna på en nivå där samhället kan fungera bra behöver vi stoppa

ökningen av växthusgaser i atmosfären. Detta innebär att vi behöver bli oberoende av fossila bränslen. Samtidigt måste vi undvika att skapa nya miljökriser. Bland annat lyfts ofta kemikalie-användning, skogsskövling och andra överuttag av naturresurser fram som stora risker för eko-systemen på jorden. Delvis kan hoppet ställas till teknikutveckling och tydliga globala regelverk för vad som får produceras och hur. Men vi behöver även ändra våra vanor och beteendemönster. I da-gens samhälle är det inte alltid lätt att göra miljö-vänliga val. Vi behöver göra det lätt att göra rätt.

Planering för hållbar livsstil

Vad innebär det då att leva miljövänligt och på vilket sätt kan kommunen påverka detta? Fysisk planering är ett nyckelverktyg för att skapa möj-ligheter för invånarna att ta miljövänliga beslut. Viktiga fokusområden är transporter, godstrafik, energiförsörjning, lokalisering av bebyggelse och verksamheter samt utformning av kvalitativa mö-tesplatser som inte bygger på konsumtion.

I kommunens nya miljöprogram tas ett helhets-grepp om miljöfrågorna i kommunen. Miljöpro-grammet målar upp en bild över hur det hållbara Vänersborg ser ut, och fördelar ansvaret för olika frågor på de kommunala nämnderna. Program-met ligger till grund för mätbara mål och aktivi-

Diagrammet visar männis-kans påverkan på klimat-förändringarna genom dels användning av fossila bränslen och cement (grått fält) och dels skogsavverk-ning och annan förändring av markanväning (brunt fält). Källa: IPCC’s Fifth As-sessment Report: Climate Change 2014. International Panel On Climate Change


teter och styr på så sätt miljöarbetet i kommunen. Viktiga styrdokument kopplade till miljöpro-grammet är, förutom översiktsplanen, Grönplan, Skogsbruksplan, Blåplan, Folkhälsoprogram, Livsmedelspolicy, Renhållningsordning, Cykel-plan, Översvämningsprogram, Energiplan och Energieffektiviseringsstrategi.

Persontransporter

I framtidens Vänersborg ska man inte behöva an-vända bil till vardags inom eller mellan tätorter. I tätorterna ska det vara gång- och cykelavstånd till basutbud av service och handel. Det ska vara snabbt och smidigt att gå, cykla och åka kollek-tivt. Hyr- eller lånecyklar ska finnas för besökare. Bilpooler och samåkningsfunktioner ska finnas för dem som vill ha tillgång till bil men inte vill äga en egen. Det ska vara enkelt att ha en bil som drivs av el eller biogas eftersom tankställen ska finnas vid viktiga knutpunkter.

Godstrafik

I framtiden ska långväga godstransporter i huvud-sak ske med tåg och sjöfart, vilket innebär betyd-ligt lägre energiåtgång än lastbilsfrakt. Dessutom sker transporterna på ett mer trafiksäkert med tåg och sjöfart än med lastbil. För att göra tranposter-na mer energieffektiva bör de olika transportsla-gen samordnas i noder där omlastning från lastbil till tåg och sjöfart kan göras. På så sätt kan alltid det energieffektivaste transportmedlet utför de längsta transporterna. En sådan nod finns i Tre-stad center där Norge/Vänerbanan, Älvsborgs-banan, Rv 44 och E45 möts i en skärningspunkt. Volymerna och transportsträckorna kan även minskas genom ändrade vanor: långsiktigare in-köp med fokus på kvalitet, ökat intresse för när-producerat samt mer återbruk och samnyttjande. I jämförelse innebär dock privata inköpsresor en betydligt större miljöbelastning än varutranspor-ter till affärerna.

Energiförsörjning

I framtiden ska fossila bränslen för uppvärm-ning vara utfasade. Istället ska husen värmas av till exempel pellets, bergvärme, solfångare eller fjärrvärme. Privatpersoner och företag ska få hjälp av kommunen att hitta den mest klimatsmarta lösningen. Den använda elen ska uteslutande komma från förnybara källor, såsom vattenkraft,

solel och vindkraft. Många invånare och företag i kommunen kommer att producera sin egen solel på tak och fasader. Målsättningen är även att en del skalar upp produktionen genom att investera i större solcellsanläggningar. Kommunen ska un-derlätta för omställningen till förnybar elproduk-tion genom gratis energirådgivning, inspirations-föreläsningar och genom att aktivt samverka med företagsnätverk och invånare.

Lokalisering av bebyggelse och verksamheter

Genom satsning på tågsamhällen och att samla bebyggelse längs kollektivtrafikstråk ges goda möjligheter att minska behovet av bilåkande. Att planera för centrumbildningar där service och handel samlas är också ett sätt att bygga ett samhälle som ger människor förutsättningar att minska sitt bilåkande. En mer samlad bebyggelse innebär även bättre nyttjande av infrastruktur. Flerfamiljshus kräver mycket mindre energiåt-gång per person än spridd villabebyggelse. En trivsam boendemiljö, med till exempel grönytor och rika möjligheter till fritidsaktiviteter i när-området, ger samtidigt människor anledning att stanna hemmavid istället för att ge sig av på resor.

En målsättning är också att omställning mot håll-barhet sker på arbetsplatser i kommunen. Indu-strin ska erbjudas hjälp med att ställa om till mer hållbar produktion i alla led. Nya verksamheter med inriktning på hållbar innovation ska ges möjlighet att växa fram, tillsammans med besöks-näring, hälso- och omsorgstjänster och annat fö-retagande som inte behöver belasta miljön. Kom-munens invånare kommer att ha goda möjligheter att hitta arbete inom Trestad, men även den med arbete i till exempel Göteborg eller Skaraborg kommer att kunna pendla utan problem med tåg. I kombination med distansarbete från hemmet eller från kontorshotell kan tågpendling fungera bra ihop med familjeliv.

Kvalitativa mötesplatser och upplevelser

I framtidens Vänersborg ska det finnas gott om mötesplatser som inte bygger på miljöbelastande konsumtion. På sommaren ger vatten, stränder och naturområden fantastiska möjligheter men även under bistra väderförhållanden måste staden kunna erbjuda trivsamma sociala miljöer och ak-tiviteter öppna för alla.


Andrahandsmarknaden kan förväntas fortsätta växa och bidrar dessutom med välbesökta mötes-platser i staden. En kretsloppspark är ett viktigt steg för att öka möjligheterna till återbruk och materialåtervinning. Resursanvändningen kan minskas ytterligare i framtiden genom bland an-nat utveckling av tjänster för reparation och in-dustri som nyttjar olika restprodukter och avfall som råvara.

Gemensamma odlingar i städer är en global trend som även Vänersborgs kommun ska satsa på. Stadsodling kan handla lika mycket om att skapa mötesplatser och bidra till integration som mil-jöarbete och att ge människor tillgång till hälso-sam mat och aktiviteter. I såväl tätorter som på landsbygden finns goda möjligheter för invånarna att odla egen mat i närheten av bostaden. Genom lokala matmarknader och kanske en saluhall kan förståelsen för matproduktion ökas och landsbyg-den och staden kan knytas samman.


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin Det ska vara lätt att leva miljövänligt:


9 Tillgång till kollektivtrafik10 Underlätta cykling13 Utveckla hållbar energiförsörjning14 Bygg VA-systemet säkert och hållbart15 Öka återbruk och återvinning16 Ge alla tillgång till bredband20 Bygg blandad och sammanhängande tät-

ortsbebyggelse22 Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla

Miljö- och folkhälsoarbete går hand i hand

• Attgåochcykla istället förattåkabilärbådebra förhälsan och bidrar till minskade klimatutsläpp och luft-föroreningar.

• Tillgångtillmötesplatsersomintebyggerpåkonsum-tion gynnar folkhälsan samtidigt som det minskar vår miljöbelastning.

• Klimatförändringarsommedförvärmeböljorochextre-ma väderhändelser leder till fler sjukdoms- och dödsfall.

• Välmåendeekosystemrenarluftenviandasochgerosstillgång till livsmedel och rent vatten.


Grundstrategi 7:

Vi har en jord att förvalta

Vi människor har alltid levt av jordens resurser och genom vårt nytt-jande format och påverkat vår omgivning, många gånger med negativa konsekvenser för miljön. Från de överblickbara och lokala miljöhot som samhället arbetade med att hantera under industrialiseringen har vi nu kommit till insikt om att vi står inför globala och mycket allvarliga mil-jöhot. Varje del av vår jord hänger samman med helheten och alla måste ta ansvar för att förvalta naturresurserna på ett hållbart sätt.

Bakgrund

Landskapet i kommunen har på många sätt präg-lats av människans brukande av marken och vattnet genom skogs- och jordbruk, vilket bland annat resulterat i utdikning av våtmarker och sjösänkningar som var vanliga på 1800-talet. Det var också vanligt att utsläpp från industrier och reningsverk gick orenat ut i våra vattendrag eller att avfall från industri och verksamheter användes som utfyllnadsmassor. Så sent som på 1950-talet var vattnet så förorenat vid flera av Vänersborgs badplatser att det inte gick att bada.

De senaste femtio åren har människan påverkat och förstört naturmiljöer i långt snabbare takt än någonsin tidigare i historien vilket lett till en snabb utarmning av biologisk mångfald. Detta ställer ökade krav på att skydda och vårda våra skogar, vattendrag, betesmarker och andra natur-miljöer.

I takt med ökad medvetenhet, riktade insatser och skärpt miljölagstiftning har flera av miljöpro-blemen minskat eller försvunnit medan andra har tillkommit.

Miljömål och vattendirektiv

I början av 1990-talet tog Naturvårdsverket fram en lista över de största miljöhoten i Sverige. Den-na ledde till att Sveriges riksdag 1999 antog 16 stycken miljömål som ska vara uppnådda inom en generation, år 2020. Målen har brutits ner i etappmål och Vänersborg har liksom många kom-muner tagit fram egna lokala miljömål15. För Vä-nersborgs del kommer dessa att ersättas av kom-mande miljöprogram. Regionala tilläggsmål har i augusti 2015 beslutats för Västra Götaland16.

15 Lokala miljömål för Vänersborg år 2009 – 2011. Antagna av kommunfullmäktige maj 2009.

16 Beslutsunderlag september 2015 – Regionala tilläggsmål. Beslut av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen 2015-09-14.

Målen är framtagna av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregio-nen.

Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vat-ten (2000/60/EG) har gett ökat fokus på för-bättrad vattenkvalitet. Direktivet ska leda till att EU-ländernas resurser samordnas bättre för att komma tillrätta med brister i vattenmiljön. För-valtningsplan och åtgärdsplan att uppnå god sta-tus i vattenförekomster uppdateras vart sjätte år utifrån övervakning och uppföljningsprogram. Ansvar för genomförandet av vattenförvaltningen har de fem länsstyrelser som är vattenmyndig-heter. Vänersborgs kommun tillhör Västerhavets avrinningsområde som administreras av Vatten-myndigheten för Västerhavets vattendistrikt.

Staden och ekosystemen

På senare tid har det blivit allt mer uppmärksam-mat att vi är beroende av ekosystemen för att överleva. De gröna frågorna lyfts allt mer genom en ökad insikt om de hälsofördelar vi får från naturen, bland annat ökat välbefinnande, bättre koncentration och minskad stress. Ekosystemen utför också andra tjänster såsom luft- och vatten-rening, skadedjursbekämpning och klimatregle-ring. Ekosystemtjänsternas reglerande funktion har ofta visat sig överlägsna motsvarande tekniska lösningar. Investeringar som stärker grönstruk-turen kan därför ge stora samhällsekonomiska besparingar även om det är ofta svårt att få med värdet av ekosystemtjänster i kalkylen när beslut fattas. Vad är människor beredda att betala för naturupplevelser? Ofta upptäcker man att natur-upplevelser värderas högt i jämförelse med till ex-empel vad man kan tjäna på att utvinna råvaror. Även om det inte direkt går att jämföra värdet av rekreation med utvinning av timmer eller energi så kan värdering av ekosystemtjänster bidra till att synliggöra att människors behov av naturen.


Regeringen har slagit fast att senast 2018 ska be-tydelsen av biologisk mångfald och värdet av eko-systemtjänster vara allmänt kända och integreras i samhällets beslutsprocesser där det är relevant och skäligt (Naturvårdsverket – sammanställd in-formation om ekosystemtjänster).

De areella näringarna som naturförvaltare

De areella näringarna – jordbruk, skogsbruk och fiske – har mycket stor betydelse för hur ekosys-temen kan utvecklas. En stor del av våra arter har utvecklats i samklang med människans brukande av jorden. Dessa arter är beroende av landskap som hävdas med människans hjälp, till exempel beteshagar och slåtterängar. Bruket av naturen har blivit alltmer storskaligt och ofta inriktat på monokultur, det vill säga att man satsar på endast en gröda över stora arealer, eller på ett enda träd-slag i skogen.

En långsiktigt hållbar mark- och vattenanvänd-ning säkerställer tillgången till viktiga ekosys-temtjänster genom att bevara markens, vattnets och ekosystemens produktionsförmåga. Även de sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekterna är viktiga för en god mark- och vattenanvändning.

Ökande anspråk på marken kan innebära ökande konflikter om dess användning och är ofta för-knippade med svåra val. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning måste olika intressen och anspråk på marken beaktas och långsiktiga avvägningar mellan olika samhällsmål göras. Översiktsplanen är ett viktigt verktyg för att arbeta med dessa avvägningar i den fysiska planeringen.

Skyddade naturområden

Naturområden kan skyddas mot ingrepp på olika sätt. I Vänersborg finns bland annat 16 natur-reservat och 10 Natura 2000-områden . Natur-reservat utgår från Miljöbalken 3 kap. 6 §. Både Länsstyrelsen och kommunen själv kan besluta om att fastställa ett naturreservat. Natura 2000 är en skyddsform som är kopplat till två olika EU-direktiv för att långsiktigt skydda arter och deras livsmiljöer. Naturvårdsverket samordnar arbetet för Sveriges del, men Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn.

De största skyddade områdena utgörs av Halle- och Hunneberg. Flera reservat ligger i Kroppe-fjäll. Tre stora naturreservat utgörs av vatten- och

strandområden vid Hullsjön, Frugårdssundet samt Vänersnäs nordspets. Utöver det är även strandkanten längs Dalbobergen och Nygårds-ängen naturreservat. Naturreservat innebär ett starkt skydd mot ingrepp som hotar djur- och växtliv. I vissa områden görs åtgärder för att åter-skapa miljöer som är gynnsamma för biologisk mångfald.

Flera av Natura 2000-områdena i kommunen är också naturreservat. Men förutom naturreservat är även hela Dättern, fågelskyddsområdet norr om Skräcklan, strandängar vid Stora och Östra Hästefjorden samt Trone mosse registrerade som natura 2000-områden. Tillsammans täcker natur-reservat och Natura 2000-områden ca 8400 ha, vilket är nästan en tredjedel av kommunens yta.

Alla Natura 2000-områden är riksintressen. Yt-terligare tre mossar och Västra Tunhemsområdet utpekade som riksintressen för naturvård. Jämte andra riksintressen redovisas de i en särskild bi-laga.

Andra former av skydd för ekosystemen är djur- och växtskyddsområden, biotopsskyddsområden, Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, särskilda natur-vårdsavtal och strandskyddet.

Skydd av ekosystemen är av nationellt och inter-nationellt intresse och Länsstyrelsen har ofta en central roll i att bevaka frågorna. Förändringar som kan påverka viktiga naturvärden ska alltid stämmas av med dem.

Inventeringar och planeringsunderlag

Det finns många gjorda naturinventeringar och andra underlag som fungerar som stöd för be-slutsfattande och planering. Bland annat ordnade Länsstyrelsen under 1980-talet ängs- och hag-marks-, lövskogs- och våtmarksinventeringar. 1992 gav kommunen ut skriften Värdefull natur i Vänersborgs kommun, som ger en bra översikt och klassificerar områden. 2008 antogs kommu-nens första Grönplan som är koncentrerad på na-turområden i och kring tätorterna.

Resurser för framtiden

Det är viktigt att i varje ny plan, bygglov eller till-ståndsärende bedöma hur åtgärderna kan påverka våra ekosystem och den biologiska mångfalden. Många värdefulla naturområden saknar formellt skydd, och tidigare inventeringar är inte heltäck-ande och kan ha blivit inaktuella. Som ett stöd


för beslutsfattandet finns miljömål och miljökva-litetsnormer. Det är viktigt att ha en helhetssyn och analysera de långsiktiga effekterna av varje utvecklingsprojekt. Kommunen ska ta stort an-svar för att skydda ekologiskt viktiga och känsliga områden och stärka den biologiska mångfalden, både för naturens egen skull och för framtida ge-nerationer av människor.


Utvecklingsprinciper kopplade till grundstrategin Vi har en jord att förvalta:

1 Bevara och utveckla värdefull naturmark och vatten

2 Bevara och utveckla värdefull jordbruks-mark

3 Utvinn berg och jordarter hållbart4 Bevara och utveckla friluftsområden6 Utveckla och bevara grönska och rekrea-

tionsmöjligheter i tätort7 Skapa hållbara dagvattensystem14 Bygg VA-systemet säkert och hållbart20 Bygg blandad och sammanhängande tät-

ortsbebyggelse21 Utveckla landsbygden varsamt


UTVECKLINGSPRINCIPER

5



1 Bevara och utveckla värdefull naturmark och vatten

2 Bevara och utveckla värdefull jordbruksmark

3 Utvinn berg och jordarter hållbart

4 Bevara och utveckla friluftsområden

5 Underlätta kontakt med vatten

6 Utveckla och bevara grönska och rekreationsmöjligheter i tätort

7 Skapa hållbara dagvattensystem

8 Utveckla befintliga och nya stationssamhällen

9 Tillgång till kollektivtrafik

10 Underlätta cykling

11 Utveckla god infrastruktur för vägtrafik

12 Utveckla tillgången till flyg

13 Utveckla hållbar energiförsörjning

14 Bygg VA-systemet säkert och hållbart

15 Öka återbruk och återvinning

16 Ge alla tillgång till bredband

17 Utveckla noder för handel och service

18 Utveckla verksamhetsområden för företag och handel

19 Utveckla centrum som mötesplats

20 Bygg blandad och sammanhängande tätortsbebyggelse

21 Utveckla landsbygden varsamt

22 Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla

23 Bevara och utveckla värdefullt kulturarv

24 Skapa säkra och hälsosamma miljöer


Bakgrund

Naturtyper och organismer bör bevaras inte bara för människans skull utan för att naturmiljön har ett egenvärde i sig. Bevarade och väl fungerande ekosystem ger dessutom många olika ekosystem-tjänster som gynnar oss människor. Exempel på sådana tjänster är möjlighet till matproduktion, rekreation och upplevelser, ren luft och vatten, reglering av vind, temperatur och vattennivåer, och upprätthållande av en rik genbank genom bio-logisk mångfald. Ekosystemen utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. I Vänersborg vill vi ta vårt globala ansvar genom att värna våra natur- och vattenmiljöer.

I Vänersborg finns ett flertal områden med höga naturvärden. I många fall har naturvärdena ut-vecklats i samspel mellan människan och naturen, där människan genom sitt användande av naturen har gett förutsättningar för speciella naturtyper och arter att utvecklas. Exempel på sådana natur-typer är ängs- och hagmarker som är en rest från den tid då det bedrevs ett småskaligt jordbruk, med slåtter och bete. Andra områden har utveck-lat höga naturvärden för att de lämnats orörda. I skogsmiljöer utgör dessa ofta så kallade nyckel-biotoper, t.ex. hällmarker, bäckraviner, sumpsko-gar, mossar och kärr.

Många arter är idag hotade på grund av att de-ras ursprungsmiljöer till stor del försvunnit eller kraftigt försämrats som en följd av t.ex. ändrad markanvändning, nya produktionsmetoder eller föroreningar. I vattenmiljön är övergödning, för-surning och vattenregleringar ofta hot mot den biologiska mångfalden. Föroreningar i grund-vatten påverkar livsmiljön för växter och djur i sjöar och vattendrag negativt och därför är det viktigt att ta hänsyn till grundvattnet ur ekolo-gisk synpunkt.

Många arter är dessutom beroende av flera olika miljöer under sin livscykel. En förutsättning för långsiktigt bevarande av biologisk mångfald inne-bär att vi både behöver förbättra nuvarande livs-miljöer och spridningsmöjligheterna i landskapet. Man talar därför om grön och blå infrastruktur i landskapet. Detta kan till exempel innebära att

biotoper i områden nyskapas där sådana saknas, men också att de möjligheter som redan finns i landskapet används och förbättras. Grundvatten nyttjas ofta till dricksvatten, men också en resurs som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

I Miljöbalken finns lagstiftning för att skydda mil-jö och natur. Det kan röra sig om att skydda mark och vattenområden med höga naturvärden eller regler kring hur ingrepp som bedömts nödvändiga utformas så att natur- och kulturvärden bevaras. I samband med exploatering och planläggning kan även ekologisk kompensation tillämpas för beva-rande av ett områdes naturvärden. En grundför-utsättning för kompensation är att verksamheten är tillåten även utan kompensation.

Enligt 3 kap. 2 § i Miljöbalken ska stora områden som är relativt opåverkade av exploatering skyd-das så långt som möjligt från åtgärder som kan påverka dess karaktär. Skogarydsområdet norr om Gundlebosjön är sedan Översiktsplanen 2006 uppmärksammat som ett sådant område.

Utvecklingsprincip 1:

Bevara och utveckla värdefull naturmark och vatten

Naturinventeringar

Länsstyrelsen: Nationellt värdefulla odlingslandskap; Natio-nellt värdefulla ängs- och hagmarker; Regionalt värdefulla odlingslandskap; Länsstyrelsens lövskogsinventering.

Skogsstyrelsen: Sumpskogar; Nyckelbiotoper; Naturvärden

Jordbruksverket: Ängs- och betesinventeringen; Naturtyper.

Naturvårdsverket: Myrskyddsplan för Sverige.

Kommunen: Värdefull natur; Grönplan; utredningar i sam-band med planer.

Exempel på skydd

Natura 2000 (MB 7:27-29)

Naturreservat (MB 7:4)

Naturminne (MB 7:10)

Biotopskydd (MB 7:11)

Djur-/växtskydd (MB 7:12)

Strandskydd (MB 7:13)

Skydd i detaljplan

Naturvårdsavtal

(Se mer utförlig beskrivning i ÖP 2006, sid 41-45)


För sjöar och vattendrag gäller Förvaltningsplan för västerhavets vattendistrikt med åtgärdspro-gram och miljökvalitetsnormer som uppdateras vart sjätte år (EU:s ramdirektiv och MB kap 5). Kommunen har ett stort ansvar i arbetet med att nå god status i vattenförekomster och rapporterar årligen till vattenmyndigheterna hur det går med genomförande av åtgärdsprogrammet. Vattenför-valtningen fokuserar på minskningen av farliga ämnen, skydd och restaurering av vattenområden, hållbar näringsbelastning och hållbar fiskförvalt-ning. I kommunens Blåplan17 redovisas kommu-nens sjöar och vattendrag ingående med avseende på miljöhot, värdefulla och känsliga recipienter etcetera.

För att kunna fatta väl underbyggda beslut krävs god kännedom om var och till vilka miljöer na-turvärdena är knutna. Ett flertal större invente-ringar finns över ängs- och hagmarker, lövskogar, våtmarker och skyddsvärda träd. Dessa finns alla att tillgängliga i kommunens kartsystem eller på Länsstyrelsens informationskarta. För Väners-borg finns även skriften Värdefull natur i Väners-borg18 där områden med höga naturvärden finns beskrivna. Grönplanen19 redovisar den gröna miljöns ekologiska, sociala och kulturella värden med fokus på den tätortsnära naturen.

Sedan 2014 finns NVI (Naturvärdesinventering enligt Svensk standard) vars huvudsakliga syfte är att beskriva och värdera naturområden för att identifiera biologisk mångfald i ett avgränsat om-råde.

Jordbruksmark, täktverksamheter, friluftsom-råden, kontakt med vatten, grönska och rekrea-tionsmöjligheter i tätorten, samt vatten- och av-loppssystem är frågor nära knutna till ekologiska värden som hanteras i särskilda utvecklingsprinci-per (nr 2-6 samt 14).

Fortsatt arbete

•KommunenbörföljauppGrönplanensutpeka-de utvecklingspunkter i kap 5.1 mål för framti-den.

•Kommunenbör följa upp arbetetmedBlåpla-nen genom att ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet med vattenfrågor och uppfyl-lande av EU:s ramdirektiv för vatten.

17 Arbete pågår med att färdigställa Blåplan18 Värdefull natur i Vänersborg (1993), Miljö- och hälsos-

kyddskontoret, Vänersborgs kommun19 Grönplan Vänersborg 2008

•Kommunenbörtaframettnaturvårdsprogramsom fungerar som underlag för kommunens naturvårdsarbete och planering. Programmet bör förutom att redovisa områden med kända naturvärden även definiera områden där den biologiska mångfalden behöver stärkas eller återskapas samt identifiera och ge förslag på åt-gärder för att stärka spridningsmöjligheter till isolerade naturområden.

•Enlångsiktigplanförkommunensskötselochutveckling av egna naturområden behöver tas fram för att bevara naturvärden och biologisk mångfald.

Rekommendationer

•[N1] Naturminnen ska skyddas från störandeingrepp.

•[N2]INatura2000-områdenochnaturreservatregleras markanvändning i särskilda föreskrif-ter. Byggnation och andra ingrepp är sällan till-låtet.

•[N3] Byggnation eller verksamheter som kaninnebära störningar i fågelskyddsområden ska inte tillåtas. Kommunen ska informera om till-trädesförbud under häckningstid.

•[N4]Byggnation, anläggningar eller andra in-grepp som riskerar att skada naturvärden i öv-riga ekologiskt viktiga naturområden bör inte tillåtas.

•[N5]Ekologiskt viktigamossar och våtmarks-områden får inte dikas ut eller utsättas för andra ingrepp som hotar deras naturvärden.

•[N6]Byggnation, anläggningar eller andra in-grepp som riskerar att skada ekologiska värden eller påverka vattenkvaliteten negativt med-ges inte inom ekologiskt känsliga vatten- och strandområden.

•[N7]Detstoraochrelativtopåverkadeområdetnorr om Gundlebosjön bör förbli opåverkat. Ingen byggnation eller anläggningar bör tillåtas inom eller i närheten av området så att dess ka-raktär påverkas.

•Storhänsynskatastillgrundvattenförekomsteri samband med byggnation, anläggningar eller andra ingrepp som riskerar att förorena grund-vatten (se separat karta).

•Vidplanläggningochtillståndsgivningskahän-syn tas till områden som omfattas av biotop-


skydd, vilket kan gälla till exempel småvatten och våtmarker i jordbrukslandskap, odlingsrö-sen,alléer, åkerholmar, stenmurarochbäckra-viner.

•Inför byggnation eller förändrad verksamhetinom eller intill ekologiskt viktiga områden ska alltid kontakt tas med kommunen eller Länssty-relsen för samråd. Inom skogsmark kontaktas även Skogsstyrelsen.

•Naturvärdesinventering (NVI)börgöras införplanläggning och exploatering av områden där det bedöms nödvändigt. I samband med intrång i områden med naturvärden bör förutsättning-arna för ekologisk kompensation undersökas i ett tidigt skede.

Listaöverkommunensnaturminnen[N1]

Lista över kommunens Natura 2000-områden ochnaturreservat[N2]

Lista över kommunens djur- och växtskyddsom-råden(fågelskyddsområden)[N3]

Lista över utpekade övriga ekologiskt viktiga na-turområden[N4]

Lista över utpekade ekologiskt viktiga mossar och våtmarksområden[N5]

Lista över utpekade ekologiskt känsliga vatten- ochstrandområden[N6]

- Stora och Östra Hästefjorden- Frändeforsån- Dälpan- Lillån (på Dal)- Vassbotten- Hullsjön med Stallbackaån- Bodaneälven- Risån med Källesjö och Kyrkesjön- Älvsuget – Vänern- Göta Älv- Dättern med Brandsfjorden

Översiktlig karta över utpekade grundvattenom-råden[N7]


Bakgrund

Stora delar av Vänersborgs kommun är jordbruks-bygd. Odlingslandskapet i Brålanda, Gestad och Sundals Ryrs socknar samt på Tunhemsslätten präglas av stora åkerfält. Ett mer småskaligt och blandat odlingslandskap med mindre gårdar finns vid Timmervik, kring Stora och Östra Hästefjor-den, Ramnered, Gundlebo och på Vänersnäs. Här finns rester av miljöer som tillhört det äldre od-lingslandskapet.

Jordbrukets främsta uppgift är att producera hög-värdiga livsmedel och även en viktig del av kom-munens näringsliv och förutsättning för en le-vande landsbygd. Samtidigt är jordbruket också viktigt för att skapa livsmiljöer för djur och väx-ter, bidra till att upprätthålla våra ekosystem och forma landskap för människor att leva i.

Jordbrukslandskapet har genomgått mycket stora förändringar. Det tidigare utbredda kulturland-skapet dominerat av betesmarker och slåtterängar har nästan försvunnit. Varierade och småskaliga jordbrukslandskap med inslag av bete och slåt-ter är viktigt för många arters överlevnad samt för vår kulturhistoria och rekreationsvärden. Ut-vecklingsprincipen Bevara och utveckla värdefullt kulturarv tar upp rekommendationer om kultur-landskap.

En annan viktig fråga är den miljöpåverkan som sker genom jordbruket, där bland annat läckage av näringsämnen till luft och vatten skapar olika problem.

Ett rikt odlingslandskap är ett av riksdagens mil-jömål20. Det handlar om att vi ska ha möjlighet att producera såväl livsmedel som natur- och kultur-värden i odlingslandskapet. För att uppnå detta behöver vi ha jordbruksmark i produktion eller i vart fall möjlig att åter ta i produktion.

Lagstiftningen för jordbruksmark styrs av Miljö-balken3kap.4§.Härangesatt”Brukningsvärdjordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningarendastomdetbehövs”. Jord-bruksverket har i en utvärdering21 konstaterat att kommunerna ofta inte tar tillräckligt hänsyn till jordbruksmarkens värde som långsiktig naturre-

20 Läs mer om miljömålen på www.miljomal.se21 Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i den fysiska

planeringen, Rapport 2013:35 Jordbruksverket

surs i samband med exploatering. Kommunerna uppmanas därför att vara mycket restriktiva när det gäller att tillåta ny bebyggelse som tar jord-bruksmark i anspråk.

Fortsatt arbete

•Kommunenbehöverenstrategisomstödiarbe-tet att värna jordbruksmark i kommunen. Stra-tegin bör kompletteras med rutiner för ärenden där jordbruksmark är berörd vid exploatering och byggnation.

Rekommendationer

•Byggnation som tar jordbruksmark i anspråkska endast tillåtas efter avvägning mellan olika intressen enligt Miljöbalkens hushållningsbe-stämmelser.

•Vidnybyggnationnäraellerpåjordbruksmarkska lösningar sökas som underlättar att så stor del som möjligt av kvarvarande jordbruksmark kan fortsätta användas för jordbruksändamål.


Bevara och utveckla värdefull jordbruksmark


Bakgrund

Denna utvecklingsprincip handlar om att utvin-na råvaror som till exempel naturgrus, berg och torv. Samhället behöver råvaror från marken för att kunna utvecklas. Grus, sand och bergskross behövs till exempel vid grundläggning vägunder-håll, ledningsdragning och betongtillverkning. Torvbrytningen bidrar med material till jordför-bättringsmedel och energiutvinning.

Naturgrus är en ändlig tillgång, vilket innebär att det inte återskapas förrän tidigast nästa istid. Därför har krossat berg i en allt högre utsträck-ning kommit att ersätta naturgrus och det finns inte längre någon kommersiell täkt för utvin-ning av naturgrus i kommunen. Brytning av mark kan även innebära störande ingrepp på natur och landskapsbild och skapa olägenheter för kringlig-gande bebyggelse, till exempel i form av buller från verksamheten och transporter samt utsläpp till vattendrag. Lokalisering och brytningsmeto-der måste därför värderas innan tillstånd ges och det är av stor vikt att brytning sker på ett hållbart sätt.

För täkter krävs tillstånd enligt Miljöbalken. För en verksamhet som tar i anspråk ett markområde så som en täkt gör, skall det enligt Miljöbalkens hänsynsregler väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Miljöbalken säger samtidigt att mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material så långt möjligt ska skyddas mot åt-gärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa.

Flera miljökvalitetsmål påverkas av var och hur en täktverksamhet bedrivs. Exempel på några miljö-kvalitetsmål som kan påverkas är myllrande våt-marker, grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö samt ett rikt växt- och djurliv. Ett fåtal stör-re täkter är att föredra framför många små.

Information om berg- och grusförekomster i kommunen finns bland annat i rapporter från Länsstyrelsen och Sveriges Geologiska Undersök-ning (SGU)22. 2015 fanns inom kommunen två torvtäkter och två bergtäkter, samt två platser där tillstånd för nya bergtäkter prövas. På ytterligare två platser finns kända bergfyndigheter, vilket gör dem tänkbara för framtida utvinning (se karta).

22 Till exempel: Materialförsörjningsplan för Dalsland, SGU (1999);Grusförsörjningsöversikt för Tvåstad (Länsstyrelsen 1981:4); Program för grushushållningsplanering i Trestads-området 1988. På sgu.se finns även kartor.


Utvinn berg och jordarter hållbart

1

2

34

5

6

78

1. Bergtäkt i Kärr med tillstånd till år 2029

2. Bergtäkt i Näverdraget med tillstånd till år 2020, ansökan om utökning prövas

3. Ansökan prövas för bergtäkt i Skogaryd

4. Ansökan prövas för bergtäkt i Stora Almås

5. Känd bergsfyndighet i Skottene

6. Känd bergsfyndighet i Finnegården

7. Torvtäkt i Bråtåsemossen med tillstånd till år 2029

8. Torvtäkt i Ekenäs mosse med tillstånd till år2045


Rekommendationer

•[A5-8]Förredovisadeplatsermedbefintligel-ler eventuell framtida bergs- eller torvtäkter ska täktändamålet väga tungt vid ställningstagande om förändrad markanvändning. Ny bebyggelse eller verksamhet som kan försvåra täktverksam-het bör inte medges.

•Grustäkterbörundvikasiområdenmedviktigagrundvattenmagasin.

•Vidtillståndsprövningskavägasinattettfåtalstörre täkter ger mindre sammanlagd störning än fler mindre.


Bakgrund

Den vackra naturen är en viktig del av Väners-borgs själ. Vi är stolta över den fina miljö som vi har tätt inpå oss och värnar våra vackra naturom-råden och ser de som en tillgång. Friluftsområden bidrar till att göra Vänersborgs kommun till ett attraktivt och hållbart samhälle.

De mest kända friluftsområdena i Vänersborg är Halle- och Hunneberg, Kroppefjäll och Dalbober-gen. I alla tre områdena finns anläggningar som underlättar friluftslivet. Det finns även flera andra områden som har stor betydelse för människors friluftsliv och inte minst spelar kust- och vatten-områden en viktig roll för båtburet friluftsliv.

Friluftsliv fyller viktiga funktioner i samhället. Det har en mycket positiv inverkan på vår hälsa, både fysiskt och psykiskt. En bra tillgång till om-råden av hög kvalitet kan motverka trenden mot ökad innevistelse, stillasittande och den ohälsa som följer i spåren av detta. Naturupplevelser bi-drar även till människors förståelse för ekosyste-men.

Kommunen har i sin roll som samhällsplanerare ett stort ansvar för friluftslivets förutsättningar. Intresseorganisationer och enskildas engage-mang har också spelat en avgörande roll för att hålla uppe vandringsvägar och skapa friluftslivs-aktiviteter. Ansvar och medel fördelas sedan 2012 av staten till dessa organisationer via föreningen Svenskt Friluftsliv23.

Människor utövar friluftsliv av olika orsaker och söker också olika typer av upplevelser. Därför bör områden utvecklas så att olika naturtyper finns representerade, så att många olika aktiviteter kan utövas och så att olika önskemål angående nytt-jandet av friluftsområdet kan tillgodoses. Detta omfattar bland annat promenader, längre vand-ringar med övernattning, joggning, skidåkning, cykling, fika, grillning, bär- och svampplockning, bad, ridning, paddling och fiske.

En målsättning är att alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att ta sig med cykel till ett om-råde lämpat för friluftsaktiviteter. Det är viktigt att tillgängligheten är stor. Det ska vara lätt att hitta fram till bra friluftsområden och att vistas

23 Se Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv, samt http://svensktfriluftsliv.se

där, också för barn, äldre och rullstolsburna. Men graden av tillrättaläggning bör variera så att även den som söker avskildhet och strapatser lätt ska kunna hitta till mer orörda platser.

Olika konflikter mellan friluftslivet och andra verksamheter kan finnas. Inom skogsbruket inne-bär dagens brukningsmetoder att stora områden avverkas vilket innebär negativ inverkan på fri-luftslivet en lång tid framåt. Det moderna jord-bruket har också medfört att marker lämpade för friluftsliv, såsom hagmarker, nästan helt försvun-nit.

Ökad bebyggelse och olika anläggningar kan ib-land stå i konflikt med det rörliga friluftslivet. Närströvsområden till tätorter tas i anspråk för byggnation vilket innebär att strövområden ham-nar allt längre bort från bostadsområdena.

Ibland kan också en styrning av friluftslivet be-hövas för att minska störningar på särskilt känslig mark och vegetation och inte minst djurliv. Ex-empel på sådan styrning är landstigningsförbud, hastighetsbegränsningar, anläggande av vand-ringsleder och fågeltorn.

Friluftslivet berörs även av utvecklingsprinciper-na om värdefulla naturområden, kontakt med vat-ten, och grönska i tätorten.

Fortsatt arbete

•Ta fram en friluftsplan för att ge informationom våra värdefulla friluftsområden samt ge för-slag på åtgärder som kan förbättra dem, bl.a. rö-rande underhåll, framkomlighet, tillgänglighet och förutsättningar för ökad besöksnäring.


Bevara och utveckla friluftsområden

”Du använder dig av allemansrät-ten när du går en prome-nad, padd-lar kajak eller sitter på en sten och tänker. Al-lemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare samt omvänt inte förhindra att allemansrätten kan utövas. Alltså inte störa – inte förstöra.” (Naturvårdsverkets hemsida)

Friluftsliv definieras i lagen som ”vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevel-ser utan krav på tävling” (Förordning om statsbidrag till friluftsorganisationer)


•Nyskogsbruksplanärunderframtagande.Den-na ska tydliggöra områden som är eller bör vara rekreationsskogar.

Rekommendationer

•[F1] Viktiga friluftsområden utvecklas för attöka allmänhetens tillgång till dem, till exempel genom anläggande av stigar, skyltning och an-läggningar med koppling till friluftsutövande. Mycket stor hänsyn ska tas till natur- och kul-turvärden i förvaltning och utveckling av om-rådena och det är viktigt att förändringar inte hotar friluftsändamålen. Detta gäller Kroppe-fjäll, Halle- och Hunneberg, Dalbobergen och Boteredsjöområdet24.

•[F2]Områdenförvattenburetfriluftslivutveck-las för att öka allmänhetens tillgång till dem, till exempel genom skyltning och anläggningar med koppling till friluftsutövande. Mycket stor hänsyn ska tas till natur- och kulturvärden i för-valtning och utveckling av områdena och det är viktigt att förändringar inte hotar friluftsända-målen. Detta gäller kustzonerna från Skräcklan till Nordkroken och längs Vänersnäs västsida25.

24 Norra Dalbobergen och Gälle udde är markerade som om-råde för friluftsliv/rekreation i Fördjupad Översiktsplan för Dalslandskusten.

25 se föregående not


Bakgrund

En av de allra mest grundläggande resurserna i Vänersborgs kommun är vattnet. Här rinner Sve-riges största älv ut från Västeuropas största insjö. Detta strategiska läge var skälet till att en stad växte fram här. Förutom tio mil Vänerkust finns även många andra mindre sjöar och rinnande vat-tendrag.

Trots det reagerar många på hur lite vattnet ändå är närvarande i staden och i det dagliga livet för de flesta. Vattenkontakt är idag oerhört starkt vär-derat. Det märks till exempel genom att sjöutsikt höjer priset för en fastighet åtskilligt. Det märks även i hur städer världen över väljer att satsa på utveckling längs vattnet. Såväl turister som bo-ende söker sig ofta till platser där vattnet finns.

I Vänersborgs stad finns goda möjligheter att gå och cykla längs med vattnet, bland annat i Skräck-lan, utmed centrala delar av Vassbotten, längs Karls grav, Dalbostigen och Holmängen. Men det finns också platser där tillgängligheten är kring-skuren, till exempel mellan Önafors och Restad, stora delar av Vassbotten och delar av Dalslands-kusten och Vänersnäs.

Allmänna badplatser fungerar som sociala träff-punkter för många människor. I kommunen finns fem större badplatser: Sikhall, Ursand, Skräcklan, Nordkroken, och Gaddesanna. Det finns också mindre badplatser, bland annat i Stora Hästefjor-den, Ryrsjön, Gundlebosjön, Boteredssjön och längs Dalslandskusten. Flera av de badplatser som upplevs som allmänna ligger på privatägd mark. Även om alla har rätt att nyttja platser där alle-mansrätten gäller begränsas kommunens möjlig-heter att förvalta och utveckla privatägda bad-stränder.

Båtliv är en viktig del av Vänersborgs vattennära identitet. I kommunen finns bryggor och enstaka båtplatser längs stora delar av Vänerkusten. Det finns även flera småbåtshamnar: Sanden, marinan vid Vänerparken, Länsan, Blåsut, Fredriksberg, Grönvik, Sikhall och Gaddesanna. I Strategi för lo-kalisering av småbåtshamnar utmed Dalslandskusten26 föreslås att i första hand bygga ut befintliga ham-nar, men att det kan vara lämpligt att anlägga en

26 Utredning gjord av Byggnadsförvaltningen och godkänd av Kommunfullmäktige 2013-09-25.

ny vid Stigsberget eller Bäsingebo. Diskussioner förs om en mer central placering av Vänersborgs gästhamn, vilket skulle kunna tillföra mycket till stadsmiljön.

Färjetrafiken är begränsad. Sommartid finns ett fåtal avgångar med kanalbåtar på kryssning. Fär-jetrafik mellan Vänersborgs centrum och Ursand har funnits till och från.

När det gäller andra vattenanknutna aktiviteter finns många goda fiskevatten, flera fågeltorn med utblick över vatten, föreningar som organiserar segling, rodd, kajakpaddling och åker långfärds-skridskor. Det finns även platser för vattenskid-åkning och vattenskotrar, men det är aktiviteter som innebär störningar och kan stå i konflikt med andra rekreationsaktiviteter och naturvärden. FestivalenAquaBlåsomordnasijunipåSandengår i vattnets tecken.

Merparten av aktiviteter som knyter an till vat-ten äger rum under några få månader, när det är varmt, soligt och inte alltför blåsigt. Men även om badplatserna är tomma större delen av året är för-väntningarna höga på att kunna nyttja sommar-säsongen och värdet av det ska inte underskattas. Det är också då vi har möjlighet att visa upp vår kommun och locka besökare. Värdet av att se, komma fram till och röra sig längs vattnet är stort under hela året.

Fortsatt arbete

•Ensamladinventeringavbadplatserinomkom-munen behövs, vilken kan kopplas till en stra-tegi för var kommunen bör göra insatser för att förbättra kvaliteten och tillgången till badplats.

•En strategi för att förhindra igenväxning ochöka tillgängligheten för allmänheten till strän-derna kring Vänern bör tas fram.


Underlätta kontakt med vatten

Vattnet syftar här i första hand på Vänern men principen kan delvis gälla även andra vattendrag i kommunen, bland an-nat Vassbotten, Karls grav, Göta Älv, Hästefjordarna, Ryrsjön och Boteredssjön.

Kontakt syftar här på att uppleva vattnet på olika sätt, fram-för allt genom att se det, kunna ta sig fram till det, röra sig längs med strandkanten, bada, fiska och färdas i båt.

Med småbåtshamn avses en förtöjningsanläggning för små-båtar med minst 10 samlade båtplatser


•Arbetetmedstrategisklokaliseringavsmåbåts-hamnar bör fortsätta för att täcka in även östra delen av kommunen.


Rekommendationer

•Isambandmednyaplanerskamöjlighetenattskapa allmänna gångstigar ner till och längs med vatten ges hög prioritet.

•Barriärersomförsvårarmöjligheternaförmän-niskor att ta sig ner till strandkanter eller röra sig längs vattnet bör arbetas bort.

•Flersiktlinjerbörskapassåattmanservattnetfrån allmänna platser i staden och från allmänna vägar längs Vänerns kuster. Avvägningar måste göras gentemot naturvärden och behov av skyd-dande vegetation.

•Initiativsomökarallmänhetensmöjlighetertillvattenupplevelser ska uppmuntras så länge de inte skadar viktiga natur- eller kulturvärden.

•Möjligheter till utveckling av småbåtshamnaroch angöringsplats för båt ska uppmuntras i strategiska lägen. Avvägning mot naturvärden måste göras.


Bakgrund

Växtlighet och gröna miljöer har många viktiga funktioner i våra städer, vilket de senare åren bland annat kommit till uttryck i det växande in-tresset för urbana ekosystemtjänster27. Förutom att växtlighet har stor betydelse för rekreation av olika slag, handlar det även om ’tjänster’ som om-händertagande av dagvatten, vind- och värmereg-lering, luftrening och biologisk mångfald. Forsk-ning visar att närvaro av grönska och möjligheten att vistas i gröna miljöer är också positivt för hälsa och välbefinnande och bidrar till bilden av en trivsam och vacker stadsmiljö. Stadens gröna ytor fyller även en kulturell funktion som bärare av en viktig del av stadens och bygdens historia och identitet.

Ofta talas om att grönområden ska vara mång-funktionella, vilket innebär att de ska kunna ge utrymme för såväl olika aktiviteter som ekosys-temtjänster. Ett exempel på detta är skyddssko-gar, befintliga trädridåer utmed vägar och indu-striområden som bidrar med luftrening, minskat störningsintryck och samtidigt kan vara områden för rekreation.

Det är idag gott om grönytor i de flesta tätort-sområden i Vänersborgs kommun. Kommunens sjönära och grönnära läge är något som återkom-mande framhållits i till exempel dialogträffar och är viktiga värden för invånarna. Det finns dock stora möjligheter att förbättra rekreationsmöj-ligheterna på många av dessa ytor, och förbättra strukturen som binder ihop dem. Gröna korrido-rer och stråk är viktiga för att lätt kunna nå ut i naturen för motion, lek, avkoppling och natur-upplevelser. Gröna korridorer bidrar även till bio-logisk mångfald genom att underlätta spridning av djur och växter.

Vänersborg bör även fortsättningsvis vara en kommun med mycket god tillgång till grönska och rekreationsmöjligheter. I den fysiska plane-ringen ska kommunen ta ansvar för att behoven möts. Detta innebär inte att det alltid är kommu-

27 Movium (2013). Hela staden - Argument för grönblå̊ stads-byggnad Boverket (2010). Mångfunktionella ytor Boverket (2007). Bostadsnära natur – inspiration och vägledning

nen som ska ansvara för anläggning och skötsel. Bland annat är det ofta mer naturligt att fastig-hetsägare ansvarar för det som nedan kallas kvar-tersgrönska.

I Grönplan Vänersborg 200828 sammanställs många viktiga riktlinjer och principer för beva-rande och utveckling av grönområden i och intill kommunens tätortsområden Öxnered-Väners-borg-Vargön, Frändefors och Brålanda. Där ana-lyseras även skolors och förskolors tillgång till grönområden.

En fråga som är aktuell är hur fler av stadens in-vånare ska kunna ges möjlighet att odla. I många kommuner är stadsodling ett väletablerat begrepp och olika system har utvecklats för att skapa ut-rymme för småskalig odling i städerna, vilket bland annat kan tillföra kvaliteter i form av nya mötesplatser, social integration, meningsfull sys-selsättning, intresse för hälsosam mat och biolo-gisk mångfald.

En annan aktuell fråga rör skolors och försko-lors behov av utemiljöer. Skolgårdar hör till våra mest använda rekreationsytor. 2015 kom nya all-männa råd och en vägledning från Boverket29 om hur kommuner kan möta dessa behov i planering, utformning och förvaltning. Vänersborgs kom-mun arbetar genom projektet Gröna skolgårdar

28 Byggnadsförvaltningen (2009). Grönplan Vänersborg 2008. Godkänd av kommunfullmäktige 2009-04-15.

29 Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Rapport 2015:8 BFS 2015:1 - FRI 1. Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet


Utveckla och bevara grönska och rekreationsmöjligheter i tätort

Ekosystemtjänster är de nyttor som människorna får från naturen. Många av tjänsterna från ekosystemen är inte be-aktade eller identifierade och risken är därför att de missas eller bortses från i de ekonomiska kalkylerna.

Grönyta/grönområde står här för allmänt tillgängligt om-råde dominerat av växtlighet. I detaljplan är dessa områden i regel allmän plats markerat som natur, park eller plantering. Ofta finns även ytor som i detaljplan är kvartersmark med stor betydelse för rekreation och olika ekosystemtjänster. Jordbruksmark räknas här inte in i begreppen.

Boverket (2007) definierar bostadsnära natur som gröna områden och ytor inom 300 m från bostaden.


med frågorna. Bland annat har inventeringar av förskolornas och skolornas utemiljöer gjorts som visar på behov och möjligheter.

Rekommendationer kring hantering av dagvatten, vattenkontakt och tillgång till friluftsområden be-skrivs separat som andra utvecklingsprinciper.

Utvecklingsprincipen kontakt med vatten handlar bland annat om att stärka promenad- och cykel-stråk längs vattnet, vilket med fördel kombineras med växtlighet för att förbättra upplevelsen både när det gäller vatten- och naturkontakt.

Att satsa på grönytor i staden kan delvis stå i kon-flikt med utvecklingsprincipen Bygg blandad och sammanhängande tätortsbebyggelse. En diskus-sion behöver därför föras om vilken täthet bebyg-gelsen bör ha på olika platser i staden och den gröna infrastrukturen. Barriäreffekter och gröna stråk finns redovisade i kommunens Grönplan (kap 2.3).

Fortsatt arbete


•Kommunen bör utreda möjligheterna att an-vända grönytefaktor30 som styrmedel i byggan-

30 Grönytefaktor har utvecklats bland annat i Malmö och Stockholm som ett flexibelt planeringsredskap. Ett bygg-projekt måste då nå upp till en viss kvot där olika mindre

det, vilket är en flexibel metod som uppmuntrar till nytänkande och lokala lösningar.

•Kommunenbörtaframriktlinjerförhurviskaskapa möjligheter för och underlätta odling i tätorten samtidigt som rekreationsändamål och andra viktiga syften med grönområden stärks.

•Kommunenbörta framenträdplan,därträd-bestånd bland annat bedöms utifrån påverkan på lokalklimat, kulturhistoriskt värde och bio-logisk mångfald.

•Kommunen bör ta fram riktlinjer för utform-ning av skolgårdar.

•Kommunen bör utreda att införa kontinui-tetsskogsbruk31 inom områden med utpekade skyddsskogar.

Rekommendationer

•Boendeicentralortenochkommunensmindreorter ska ha tillgång till rekreationsmöjligheter enligt ovanstående tabell.

insatser som ger ekologiska värden summeras. Se till exempel Grönytefaktorn i Sverige av Tim Delshammar och Mona Falck (2014)

31 Kontinuitetsskogsbruk innebär att man undviker kalhyg-gen utan istället tar ut träd i omgångar medan skogen står kvar. Detta har många fördelar för djur- och växtliv och för upplevelsevärdet av skogen.

typ av plats högsta avstånd exempel på funktioner

Kvartersgrönska 1 min gångväg 100 m

Lek för småbarn, till exempel sandlådaFikaplatsOftast på tomtmark/kvartersmark

Närpark/närnatur 3 min gångväg300 m

Lekplats för skolbarn med klätterställningNaturupplevelserMöjlighet att bygga koja och rasta hundGärna samnyttjande med skola/förskola

Stadsdelspark 5 min cykel1,5 km

Större lekplats med utmaningar för olika åldrarMotionsredskapPromenadstråk med vackra och lugna sittplatserSamlingsyta för mindre evenemangOftast kommunal parkmark

Bollplan 5 min cykel1,5 km

Gräs-, eller konstgräsplan för olika bollsporter, även möjlig att anlägga isbana på Gärna integrerat i park- eller skolmiljö

Odlingslott 10 min cykel3 km

Småskalig odlingKan integreras i parkmiljö, gärna anordnat på kvartersmark


•Naturområdenochandragrönaytorskaimöj-lig mån länkas samman med gröna stråk och korridorer.

•Sålångtsommöjligtskagrönytorplanerasföratt rymma många funktioner. Till exempel kan samma yta fungera som lekområde, samlings-plats vid högtider, blomsteräng och dagvatten-reservoar vid stora skyfall, medan en annan plats kan rymma odlingar och samtidigt utgöra vindskydd, vara spridningskorridor för biolo-gisk mångfald och promenadstråk.

•Skolors och förskolors utemiljöer bör rymmaolika funktioner utifrån Boverkets vägledning. Dessutom bör förskolor och skolor ha tillgång till näraliggande naturområde och eventuellt odlingsytor för sin pedagogiska verksamhet.

•Naturområden bör användas som skyddszonmellan bebyggelse och vägar eller verksamhets-områden.


Bakgrund

Dagvatten är nederbörd som avrinner från ytor så som vägar, tak och andrahårdgjorda ytor. Vilka typer av föroreningar som följer med dag-vattnet beror på markanvändningen på de ytor som regn- eller smältvattnet varit i kontakt med. Föroreningarna i dagvattnet kommer dels från tydliga källor såsom industrier, parkeringsplatser och bensinstationer, dels från mer diffusa källor såsom luftföroreningar, trafik och byggnadsmate-rial. Biltrafik är den största källan till föroreningar i dagvattnet. I en stadsmiljö med mycket hård-gjorda ytor rinner nederbörden snabbt av ytan till dagvattenbrunnar, ledningar och vidare ut i sjöar och andra vattendrag. Med dagvattnet följer ke-mikalier, tungmetaller och övergödande ämnen. Att leda dagvatten snabbt ut i vattendragen gör även att mindre grundvatten bildas och det finns risk för erosionsskador där vattenledningar myn-nar ut.

Dagvatten har lyfts fram som en allt viktigare fråga tack vare en ökad kunskap om klimateffek-ter och kostnader för översvämningar orsakade av kraftiga skyfall. Till följd av klimatförändring-arna förväntas lokala översvämningar kopplade till skyfall och extrem nederbörd öka i framtiden. Kraven på en hållbar dagvattenhantering har bli-vit starkare i och med införandet av EU:s Vatten-direktiv32.

Det gäller därför att tidigt planera för stadens grönska, grönområden, våtmarker och vattendrag. Strategiskt lokaliserade kan så kallade mångfunk-tionella ytor hantera ökade vattenmängder samti-digt som luftkvalitet och lokalklimat förbättras33. En öppen dagvattenhantering kan även tillföra estetiskt tilltalande miljöer, fungera som bevatt-ningsdammar och bidra till att höja den biologis-ka mångfalden.

Kommunen har antagit riktlinjer och policy för dagvattenhantering34. I riktlinjerna anges LOD

32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för ge-menskapens åtgärder på vattenpolitikens område

33 Mångfunktionella ytor – Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur, Boverket (2010)

34 Riktlinjer för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun; Policy för dagvattenhantering i Vänersborgs kommun, antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-02

(lokalt omhändertagande av dagvatten) som det första steget i dagvattenhanteringen. Detta inne-bär att dagvattnet tas om hand på platsen genom infiltration eller genom lokal fördröjning. Förde-larna med LOD är att det bidrar till en rening av dagvattnet, utjämning av höga vattenflöden och bevarande av markens naturliga vattenbalans. Detta sker genom att LOD möjliggör de natur-liga förhållanden där dagvattnet tas upp av väx-terna eller renas när det rinner genom marken innan det når ut i sjöar och vattendrag. Det vatten som inte nyttjas av vegetationen bidrar till grund-vattenpåfyllning.

I kommunen finns idag några exempel på LOD, till exempel makadamfyllda svackrännor, öppna dammar och dagvattendiken som används för re-ning och fördröjning och som anlagts i samband med ny exploatering. Arbetet med LOD och re-ning i av dagvatten i befintliga miljöer har dock hittills varit begränsat. En vägledning har tagits fram för att ge råd och inspiration35.

Planering och åtgärder för dagvatten omfattas av EU:s Vattendirektiv med målet är att uppnå en ”godvattenstatus”2015.Enligtdirektivetfårhel-ler inga vattenmiljöer försämras.

För större yt- och grundvattenförekomster finns beslutade miljökvalitetsnormer. Åtgärder som innebär att miljökvalitetsnormerna riskerar att inte uppnås eller försämrar vattenkvaliteten får intetillåtas.Försåkallat”övrigtvatten”(ejklas-sade vattenförekomster) saknas beslutade mil-jökvalitetsnormer. För dessa görs bedömningen utifrån recipientens känslighet och dess eventu-ella påverkan på större vattenförekomster. Vat-tenförekomsternas status finns redovisade i Läns-styrelsens Vatteninformationssystem Sverige36. Lagstiftningen kring dagvatten är komplex och omfattas av flera olika lagstiftningar. Förorenat dagvatten kan enligt Miljöbalken37 definieras som avloppsvatten som ska tas om hand och renas.

35 LOD, Lokalt omhändertagande av dagvatten på villatomter och bostadsgårdar – Råd, tips och inspiration. Vänersborgs kommun (2011)

36 www.viss.lansstyrelsen.se37 Miljöbalken kap 9 § 2


Skapa hållbara dagvattensystem


Fortsatt arbete

•Kommunenböridentifieraochutvecklanatur-liga avrinningsstråk och mångfunktionella ytor i kommunen för rening, utjämning och avled-ning av dagvatten.

•Kommunenspolicyochriktlinjerfördagvatten-hantering bör uppdateras och kompletteras med handläggningsstöd och kriterier för dagvatten-utredningar.

Rekommendationer

•Ensärskilddagvattenutredningskaalltidgörasvid planläggning av större områden.

•UtsläppavdagvattenfårintebidratillattMiljö-kvalitetsnormer för vattenförekomster försäm-rasellerinteuppnås.För”övrigtvatten”skaenbedömning utifrån recipientens kemiska och biologiska värden göras. Förorenat dagvatten, som till exempel runnit över vägar och parke-ringsytor, ska inte ledas direkt ut i vattendrag utan föregående rening.

•Vid planläggning av ny bebyggelse ska dag-vatten i första hand tas om hand genom LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten), med syfte att vattnet kan infiltreras eller fördröjas för att jämna ut stora flöden och bidra till rening innan dagvattnen når vattendragen. Öppna dagvattenlösningar ska prioriteras. Oförorenat dagvatten från tak och tomter bör inte blandas med förorenat dagvatten. Utsläpp av dagvatten ska inte riskera att orsaka erosionsskador, över-svämningar eller andra problem.

•I tätbebyggt område bör kommunen vara hu-vudman för dagvattensystemet. Lokalt om-händertagande av dagvatten kan även ske inom kvarter och på allmän platsmark. Nya detaljpla-ner ska klargöra ansvaret.

Karta som visar kommunens verksamhetsområden för dagvatten 2015.


Bakgrund

Järnvägen och järnvägsstationer har historiskt haft en stor betydelse för kommunikationer och välstånd, inte bara i Sverige, utan även globalt. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling. En ut-veckling av dessa samhällen kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering, hållbar ekono-misk utveckling och en attraktiv region. Att för-täta i stationsnära lägen är en gemensam utma-ning för många aktörer och intressenter.

Vänersborg har ett strategiskt läge när det gäller tågtrafiken. I nord-sydlig riktning passerar banan mellan Oslo och Göteborg och i öst-västlig rikt-ning går Älvsborgsbanan mellan Uddevalla–Herr-ljunga-Borås, som också ger oss möjlighet att åka med direkttåg till Stockholm. För några år sedan invigdes dubbelspår mellan Öxnered och Göte-borg, vilket gav möjligheter för kraftfulla förbätt-ringar av pendeltågstrafiken söderut. Nu pågår diskussioner i regionen om ytterligare satsningar.

Kommunen har tre stationer som trafikeras och ytterligare tre som skulle kunna trafikeras på sikt: Brålanda, Väne Ryr och Frändefors. Dessa tre or-ter skulle i framtiden kunna ingå i ett tågsystem med olika tåglinjer som stannar olika tätt, liknan-de Skånetrafikens Pågatågsystem.

Det finns brister i infrastrukturen för vår järnväg:

- För få mötesplatser och avsaknad av dubbelspår genom Dalsland mot Oslo.

- Enkelspår på Älvsborgsbanan mellan Öxnered och Håkanstorp

- För få spår på Vänersborgs resecentrum.

- Driftsstörningar och uttjänt material i järnvägs-bron över hamnkanalen i Vänersborg

- Dålig infrastruktur vid de stationssamhällen där tågen idag inte stannar.

- Avsaknad av och brister i pendelparkering för bil och cykel på flera stationer

Ovanstående brister hämmar möjligheten till att utveckla befintliga och nya stationssamhällen i Vänersborgs kommun. Med dessa brister försvå-ras kommunens möjlighet att nå visionen om det hållbara samhället. Att arbeta för att åtgärda dessa brister är en nyckelfråga för utveckling av nya och

befintliga stationssamhällen i Vänersborgs kom-mun.

Vissa förändringar är redan beslutade som att ny bro över Hamnkanalen ska bytas, fler mötesspår vid Resecentrum i Vänersborg. Dessa förändring-ar leder till att tågtrafik från Lidköping till Gö-teborg kan ledas via Vänersborg, nytt cykelstråk kan byggas från Öxnered/Blåsut via järnvägsbron över hamnkanalen. Ett projekt för att förbättra infrastrukturen för tågtrafiken genom Dalsland planeras att starta våren 2016.

Fortsatt arbete

•Kommunen verkar i olika sammanhang ocholika instanser och beslutfattare så att bristerna i vår infrastruktur för järnväg byggs bort och be-fintliga och nya stationssamhällen kan utveck-las.

•Markanvändningsstrategier för utveckling avstationssamhällen kring befintliga stationer konkretiseras vidare i FÖP för Vänersborg och Vargön.

•Fördjupade översiktsplaner eller motsvarandeplaneringsunderlag bör tas fram för Brålanda, Frändefors, och Väne Ryr, med en avsikt att ut-reda möjligheterna till framtida stationssamhäl-len och lägga fast utvecklingsprinciper för det där.

Rekommendationer

•[B1]Kringbefintligajärnvägsstationerreserve-ras mark för utveckling av stationssamhällen. Tillgänglighet med cykel och kollektivtrafik är central. Det bör även finnas pendlingsparkering för bilar. Nya centrumbildningar kan bli aktu-ella. I övrigt bör planeringen utgå från att ge utrymme för många bostäder inom gång- och cykelavstånd från stationen.


Utveckla befintliga och nya stationssamhällen


Bakgrund

Västtrafik har byggt upp ett samordnat system för kollektivtrafiken i Vänersborgs och Trollhättans kommuner – Tvåstadstrafiken. Ett bra kollektiv-trafiksystem karakteriseras av att det ska vara en-kelt, snabbt och tydligt. Tillgängligheten ska vara god oavsett om det gäller närhet till hållplats eller möjligheten att nå hållplats. Alla större terminaler och hållplatser i tätorten är tillgänglighetsanpas-sade. De flesta invånarna i Vänersborgs tätort har god tillgång till buss, i regel med närmare än 400 meter till en hållplats.

På landsbygden finns trafiken framförallt i strå-ken längs E45 genom Dalsland och E44 mellan Vänersborg och Uddevalla. Morgon och eftermid-dagstrafik finns även längs Gestadvägen, Riksväg 173, runt Hästefjordarna, till Vänersnäs och ge-nom Västra Tunhem.

En välfungerande och välutnyttjad kollektivtra-fik är viktigt för både miljö och folkhälsa. Det ger rörelsefrihet för dem som saknar tillgång till bil. Kollektivtrafiken utgör även en form av offentligt rum där olika människor möts.

När nya bostadsområden planeras är det viktigt att de boende får möjlighet att åka med kollektiv-trafik. I första hand bör utbyggnaden därför ligga inom befintliga kollektivtrafikstråk. Genom detta når vi en hållbar samhällsplanering vilket är en del i vår vision. Tillgång till kollektivtrafik blir en allt viktigare faktor vid val av ny bostad. Under de senaste 10-15 åren har kollektivtrafikens bety-delse ökat snabbt. Färre tar körkort och bilinne-havet i de större städerna minskar samtidigt som bilismens möjligheter begränsas i takt med att städerna växer och förtätas och kollektivtrafiken ges ökad prioritet. Under de senaste två åren har resandet på sträckan Vänersborg – Göteborg mer än fördubblats.

Stora utvecklingsmöjligheter för kollektivtrafi-ken i kommunen ligger i att skapa fler tågstopp (se vidare i utvecklingsprincipen om att utveckla stationssamhällen) samt mer flexibel så kallad närtrafik på landsbygden. Det är också viktigt att göra växlingar mellan olika färdsätt (cykel, bil, buss, tåg etc.) smidigare.

Fortsatt arbete

•Kommunenskaverkaförbättremötabehovavpendelparkeringar (cykel och bil) vid hållplat-ser.

•Kommunenskafortsättaverkaförökadtågtra-fik på befintliga linjer och inrättandet av nya stopp för tågtrafiken.

•Markreservat för höghastighetsspår genomDalsland upprättas i samarbete med berörda kommuner och Fyrbodals kommunalförbund.

•Kommunenskaverkaförattnärtrafikinförspålandsbygden.

Rekommendationer

•Kollektivtrafikenskahaföreträdeikommunenstotala trafiksystem, vilket bland annat kan inne-bära upprättande av bussgator, busskörfält samt signalprioritering.

•Busshållplatser ska vara lättillgängliga ochdärbehov finns ska cykelparkering iordningställas intill hållplatsen.

•Möjligheternaförkollektivtrafikförsörjningskaväga tungt när plats bestäms för ny bostadsbe-byggelse eller besöksmål.


Utveckla kollektivtrafiken


Bakgrund

Vi ser idag hur cyklandet utvecklas genom att allt fler väljer att köpa en elcykel eller lådcykel, vilket gör att cyklarna får ett bredare användningsom-råde och kan användas såväl som till att pendla längre sträckor som att storhandla eller lämna barnen på förskola. Dessa nya cykelformer ställer krav på nya former av cykelparkeringar samt även laddstolpar för elcyklar.

Fler kommuninvånare och tätare bebyggelse kommer att medföra ett ökat behov av transpor-ter som ska samsas om en minskad yta. Samtidigt ökar kraven på ett hållbart resande, vilket innebär ett oberoende av fossilfria bränslen. Tillsammans utgör dessa förutsättningar en stor utmaning för transportsystemet och nya lösningar måste hittas. Cykeln (avser både traditionell cykel och elcykel i texten) är ett bra alternativ för framtidens trans-porter genom att den tar liten plats jämfört med bilen, är bullerfri, inte släpper ut några avgaser, är bra för folkhälsan och dessutom är ett färdmedel som de flesta invånare har råd till.

Det finns en stor potential att överföra kortare re-sor från bil till cykel, framför allt inom tätorter. Resor som har särskilt stor potential är skolresor, arbetsresor (många är kortare än 5 km) och kom-binationsresor med kollektivtrafik. Den fysiska utformningen och planeringen är en viktig del för att få till en sådan övergång. En ny och förbättrad cykelinfrastruktur förväntas ge upphov till ökad cykeltrafik. Vänersborgs kommun arbetar med att ta fram en ny kommunal cykelplan med rekom-mendationer och åtgärder för att förbättra förut-sättningarna för cykeltrafiken och därmed bidra till ett ökat cyklande inom kommunen. Västra Götalandsregionen har också under 2015 tagit fram ett utkast på regional cykelstrategi38, vilket kommer bli ett viktigt dokument för kommunen att förhålla sig till.

Vänersborgs tätorter har relativt bra förutsätt-ningar för cykling genom att det är plant och det finns ett utbyggt cykelvägnät. Gång- och cykel-vägarna i Vänersborg utgörs idag nästan uteslu-tande av dubbelriktade banor där cyklister och fotgängare samsas om utrymmet. Separering av

38 Strategi för ökad cykling i Västra Götaland: En del av Regio-nal plan för transportinfrastruktur (Remissversion 2015-04-16), Trafikverket och Västra Götalandsregionen

fotgängare och cyklister sker endast på ett fåtal sträckor.

Sammanhängande cykelstråk är något som lyfts fram av regionen när det gäller att få fler att väl-ja cykeln i större utsträckning. Ofta finns det ett utbyggt cykelvägnät men det är inte tillräckligt sammanhängande för att vara optimalt. Även i Vänersborgs kommun finns behov av att se över hur funktionellt cykelvägnätet är när det gäller att länka samman olika områden samt att ta sig mellan strategiska målpunkter inom kommunen, såsom kollektivtrafiknoder, stora arbetsplatser, handelsnoder, förskolor och skolor samt olika tät-ortscentra. Säkra cykelparkeringar vid målpunk-terna bör också tänkas in i planeringen.

Andra viktiga insatsområden för cykeltrafiken är vägbeläggning, belysning, trafiksäkerhet samt vägvisningar.

Fortsatt arbete

•Slutför arbetet med en kommunal cykelplan,med åtgärder för ett ökat cyklande.

•Viktiga cykelförbindelser bör utredas och läg-gas fast i FÖP för Vänersborg och Vargön, bland annat rörande förbindelser mellan Vänersborgs centrum och Öxnered via Sanden och Blåsut.

•En regional strategi för ökat cyklande bör ut-redas, bland annat rörande cykelvägsnätet som förbinder orter i trestadsområdet.

•En regional strategi för ökat cyklande bör ut-redas, bland annat rörande cykelvägsnätet som förbinder orter i trestadsområdet.

•Behovavcykelparkeringskavägasinikommu-nens parkeringsnorm.

Rekommendationer

•Vidplanläggningskasträvanvaraattlänkasam-man stadsdelar, bostadsområden och viktiga målpunkter med cykelvägsstråk och förbättra möjligheterna att cykla mellan områden som är åtskilda av barriärer. Nya planer ska även redo-visa hur säkra och funktionella cykelparkeringar samt cykelvägsanslutningar ska lösas.


Underlätta cykling


Bakgrund

Vägtransporter är och kommer alltjämt att vara grundläggande för ett välfungerande samhälle. Vägnätet är en mycket betydelsefull del av vår infrastruktur som behöver såväl underhåll som utveckling. Vägar utanför tätbebyggda områden anläggs och underhålls i regel av Trafikverket. Förslag till prioriteringar och investeringar bereds av kommunalförbund och regionen genom fram-tagande av infrastrukturplaner. Kommunen är en part av många i denna process. Regionen ansvarar för det regionala vägnätet samt infrastrukturen för järnväg beträffande stationer. Staten ansvarar för statliga vägar och infrastrukturen järnväg.

Vänersborgs kommun korsas av de två större vä-garna Europaväg 45 i nordsydlig och riksväg 44 i östvästlig riktning. Standarden på E45 genom Dalsland är dålig och det finns ett reservat sedan tidigare för ombyggnad till 2+1-väg. Rv 44 genom kommunen har bra standard. Av länsvägarna i kommunen framhålls brister framför allt på Ge-stadvägen som leder trafik längs Dalslandskusten. Denna väg är slingrig och smal i förhållande till de trafikmängder det bär. Utbyggnadstakten utmed Gestadvägen är stor vilket innebär att ett redan hårt tryck på vägen kommer att öka ännu mer i framtiden. En annan vanlig källa till missnöje är bristande underhåll på grusvägar.

Avfarter och infartsvägar har också stor betydelse. Det finns tre huvudinfarter till Vänersborgs stad. Ett behov som påtalats rör en ny avfart från E45 till Öxnered, utifrån att järnvägsstationen där kan får ökad betydelse genom exploatering av områ-dena runt Öxnered samt Skaven. Utformningen av infarterna skapar ett första intryck av den stad som väntar besökaren och vad den har att erbjuda och mer omsorg bör läggas på att forma det på ett medvetet sätt.

Teknikutveckling möjliggör betydligt mindre ut-släpp i framtiden, men det är ändå nödvändigt att minska mängden bilåkande och andra väg-transporter. Därför bör utbyggnad av vägnätet ske i samverkan med satsningar på kollektivtrafik och cykelvägar.

Fortsatt arbete

•Kommunen ska verka tillsammansmed andraaktörer för att få till stånd olika förbättringar av vägnätet, vilket bland annat innefattar förbätt-rad standard på E45 genom Dalsland och Ge-stadvägen, väg mellan Onsjö och Öxnered, ny avfart från E45 till Öxnered.

•Vägnätetinomtätortbörstuderasvidare,förattta fram riktlinjer för bl.a. leder för tung trafik och breda fordon, optimering av trafikflöden, vägdragning genom nya bebyggelseområden mm.

Rekommendationer

•[T1]Utredningsområde för eventuell framtidaväg mellan Onsjö och Öxnered reserveras samt ny avfart från E45 till Öxnered reserveras.

•[T2]Tidigarebeslutadevägreservatliggerkvartills vidare. Detta rör eventuell framtida bredd-ning/omdragning av E45 inklusive förbifarter öster om Frändefors39, förbifart väster om Troll-hättan40, samt ringled väster om Båberg41.

•StoromsorgbörläggaspåattinfarternatillVä-nersborg och bebyggelsen runt dessa utformas för att stärka stadens identitet.

39 Väg 45, Vänersborg-Värmlands läns gräns – Förstudie, För-slagshandling. Vägverket oktober 2002, objekt nr 544710

40 Väg 45, delen förbi Trollhättan, Lokaliseringsplan – Kom-pletterande utredning till slutrapport samt utvärdering och beslut. Vägverket december 1996, objekt nr 5154

41 Väg 44, delen Uddevalla-Vänersborg – Slutrapport med kompletterande utredningar och delbeslut, Råsseröd-Vä-nersborg. Vägverket december 1997, objekt nr 4132


Utveckla god infrastruktur för vägtrafik


Bakgrund

Trollhättan-Vänersborgs flygplats spelar en vik-tig roll i regionen, med betydelse bland annat för näringsliv och offentlig förvaltning. Betydelsen är inte enbart för befintlig verksamhet utan flygplat-sen har även betydelse vid val av lokaliseringsort. Flygplatsen kan i framtiden även vara betydel-sefull för utveckling av besöksnäring. Närmaste större flygplats är Landvetter i Göteborg. Arbete pågår för att uppgradera flygplatsen till bankod 3C för att möta ökade standardkrav42.

Att flygplatsen ligger nära både Trollhättan och Vänersborg är en fördel när det gäller tillgänglig-heten, men det innebär samtidigt att städernas bebyggelseutveckling begränsas på flera platser. Dessa begränsningar kan delas in i tre så kallade influensområden, där olika typer av byggnation inte bör tillåtas inom skyddsavstånd från flygplat-sen. Omlokalisering av flygplatsen har tidigare ut-retts men är inte aktuellt nu.

Busstrafiken har utvecklats till flygplatsen och idag är det möjligt både från Vänersborg och Trollhättan att nå flygplatsen med buss. Tillgäng-ligheten är även god med bil.

Flygtrafik belastar miljön i hög utsträckning. Om avvägningar görs bör tågtrafik få högre prioritet då det är ett betydligt mer hållbart alternativ.

Rekommendationer

•[S7]Ingenbyggnationbörtillåtassominnebärnya intrång Inom flygplatsens hinderbegrän-sande ytor enligt Transportstyrelsens föreskrif-ter.

•Inomkontrollzonenskanybyggnationprövas.Högre byggnader, bland annat vindkraftverk, är olämpligt.

•Inombuffertzonenmåstevarjehindersomnår210 meter över havet prövas.

42 Enligt internationellt regelverk klassas varje flygplats uti-från olika standardkrav, vilket i sin tur påverkar vilka flyg-planstyper som får använda flygplatsen. Idag är Trollhättan Vänersborgs flygplats klassad med referenskod 2C och för att kunna ta emot större flygplan behövs en uppklassning till 3C. Se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utformning av bansystem och plattor på flygplats (TSFS 2010:132).


Utveckla tillgång till flyg


Bakgrund

För att nå de nationella energimålen43 behövs en snabb omställning av vår energiförsörjning. För-nybara energikällor ska fasas in och fossila bräns-len fasas ut. Energianvändningen måste också göras mycket mer effektiv för att minska beho-ven. Det finns ett flertal regionala dokument som kommunen har att förhålla sig till vad gäller ener-giförsörjning. De innefattar regionens Klimatstra-tegi Västra Götaland, Länsstyrelsens Energi- och klimatstrategi samt Regionala miljömål för Västra Götaland. För Vänersborgs kommun innebär om-ställningen att vi behöver säkerställa en effektiv energianvändning i bostäder och lokaler, byta till fossilfria drivmedel samt öka produktionen av en-ergi från jord, skog, sol, vind och vågkraft. Vi be-höver även främja en energieffektivisering av in-dustrin inom kommunen. Vänersborgs kommun har en energiplan44 som listar fyra insatsområden för energiarbetet: el och värme, transporter, fy-sisk planering samt utbildning, rådgivning och information.

I Vänersborg förbrukas årligen i storleksord-ningen 1 TWh i form av el, fjärrvärme och olika bränslen. Industri, transporter och bostäder står tillsammans för fyra femtedelar av energiförbruk-ningen. Vattenkraftverket i Vargön har en nor-malproduktion på 165 GWh per år, dvs. ungefär en sjättedel av kommunens elanvändning. Intill ligger en av de största elförbrukarna: smältverket Vargön Alloys. Överskottsenergin därifrån utgör grunden för fjärrvärmenätet som täcker delar av Vänersborgs tätort och en liten del av Vargön. Såväl kraftverket som fjärrvärmenätet ägs av Vat-tenfall.

Klimatförändringar kan väntas orsaka fler krafti-ga skyfall som i sin tur kan skapa översvämningar, erosion, ras och skred. Extrema väderhändelser kan även orsaka störningar i energiförsörjningen, samt leda till ett ökat slitage på anläggningar.

43 Se Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (Prop. 2008/09:163)

44 Energiplan för Vänersborg: År 2013-2020, Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, § 19.


Utveckla en hållbar energiförsörjning

Diagrammen ovan visar energianvändningen i Väners-borgs kommun år 2013, enligt uppgifter från SCB.

Energianvändningen i Vänersborgs kommun: användningsområde

Energianvändningen i Vänersborgs kommun: energislag

Kartan ovan visar fjärrvärmenätet i kommunen, som täcker delar av Vänersborgs och Vargöns tätort.


Fortsatt arbete

•Enstrategibörtasframförhurinfrastrukturenför elfordon och biogas ska utvecklas i kommu-nen för att möta en ökad efterfrågan på icke fos-sila bränslen.

•Förutsättningarna för en ökad biogastillverk-ning inom kommunen bör undersökas.

•Förutsättningarnaförattutvecklaanvändandetav solceller på offentliga byggnader bör under-sökas.

•Förutsättningarna förkommunaltövertagandeav fjärrvärmenät och elnät på lång sikt bör un-dersökas.

Rekommendationer

•[A4] Befintliga anläggningar för förnyelsebarenergiproduktion bör säkerställas i planeringen.

•Kommunens byggprojekt bör ha som riktlinjeatt ligga minst 20% lägre i energianvändning än vad Boverkets Byggregler föreskriver.


Bakgrund

Kommunen ska sörja för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppsrening inom hela kommunen, både innanför och utanför nuva-rande kommunala verksamhetsområden. Det innefattar såväl skötsel och utbyggnad av den all-männa VA-anläggningen45 samt att verka för att alla fastigheter med enskilda VA-lösningar har en godkänd avloppsanläggning. Planeringen görs för vatten- och spillvattenhantering och vid behov också för hantering av dag- och dräneringsvatten. Dagvattenfrågan hanteras i en egen utvecklings-princip i översiktsplanen.

Kommunen har under 2015 antagit en ny VA-plan46 som beskriver hur kommunen tänker sig inriktningen av VA-frågorna framöver, visioner, strategiska vägval, riktlinjer och avgörande priori-teringsgrunder, samt även anger hur strategierna ska genomföras. I dagsläget har ca 30 000 invå-nare i kommunen tillgång till kommunalt VA-nät, vilket motsvarar 80% av befolkningen. Verksam-hetsområdet för spillvatten/avloppsvatten sam-manfaller i stort med verksamhetsområdet för dricksvattenförsörjningen. I kommunens Blåplan anges en plan för utbyggnad av VA-nätet till att nå 90% av befolkningen år 2029.

Den allmänna vattenförsörjningen i kommunen baseras på uttag av ytvatten i Vänern till vatten-verken i Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken i Hästevadet och Källeberg. Vat-tenverket Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Förslag på vat-tenskyddsområde med tillhörande föreskrifter finns för grundvattentäkten Hästevadet. För de båda övriga vattentäkterna i kommunen saknas giltiga vattenskyddsområden, men arbete pågår för att ta fram dessa. Vattenskyddsområdet kring Köperödssjöarna, som tjänar Uddevalla, sträcker sig in i sydvästra delen av kommunen. Arbete på-går även för att skapa ett vattenskyddsområde för Göta Älv, som är vattentäkt för flera kommuner nedströms.

Uppskattningsvis finns ca 3000 enskilda avlopp i Vänersborgs kommun. Många av dessa har idag

45 VA är en förkortning av vatten och avlopp.46 Blåplan del 2: Vatten och Avlopp, antagen av Kommunfull-

mäktige 2015-04-22.

bristfällig rening. Kommunen har riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp, framtagna 2007, reviderade 2009. Sen 2002 inventeras årli-gen 100- 200 fastigheter, om avloppsan-läggning-en är bristfällig så föreläggs fastighetsägaren att åtgärda detta. Vilka krav på renings-funktion på anläggningen som ställs beror på behov av skydd för människors hälsa och miljö. Det kan tex vara ett vattendrag eller badplats som behöver skyd-das. Som stöd i den bedöm-ningen är kommunen indelad i områden som anges som hög- eller nor-mal skyddsnivå.

Fortsatt arbete

•Genomföra kommunensVA-plan (Blåplan del2) som anger prioriteringsordningen av åtgär-der och VA-utbyggnad samt som har en stark koppling till den miljöpåverkan bebyggelse ger.

•Följa upp åtgärdande av inventerade enskildaavlopp.

•Taframvattenskyddsområdenmedtillhörandeföreskrifter för kommunens vattentäkter.

Rekommendationer

•[VS1] Inomvattenskyddsområden ska skydds-föreskrifter följas, vilket bland annat be-gränsar tillstånd för markarbeten och verksamheter.

•[VS2]Hänsynskatas tillvattentäktervidpla-nering, bygglov och tillståndsprövning även i de fall vattenskyddsområde i dagsläget saknas. Anläggningar och verksamheter som innebär risker för vattenkvaliteten ska ej tillåtas. Detta gäller Dyrehögs, Rörviks, Skräcklans och Häste-vadets vattentäkter, samt Göta Älv, som är vat-tentäkt för flera kommuner nedströms.

•Vattenförsörjning och spillvattenhantering skalösas på ett hållbart sätt innan byggnat-ion till-låts. Kommunens riktlinjer för enskilt avlopp ska följas utanför kommunens verk-samhets-område för spillvatten.

•[VS3]Iområdenmedhögaskyddsnivåerfören-skilt avlopp gäller högre krav på rening, enligt kommunens riktlinjer.


Bygg VA-systemet säkert och hållbart


Bakgrund

Hanteringavavfalläralltviktigareivårt”slitochsläng-samhälle”.Mycketavfallgår till spilloochäven Vänersborgs Kommun bör stimulera utveck-lingen mot det hållbara samhället. Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvin-ning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt Miljöbalken (15 kap. 8 §) ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning47 som antagits av kommun-fullmäktige. Renhållningsordningen består av av-fallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen.

”Avfallstrappan”48 beskriver hur man bör arbeta strategiskt med avfallsfrågor genom följande prio-ritering:

1. I första hand ska förebyggas att avfall skapas genom t.ex. minskad konsumtion och att und-vika onödiga förpackningar

2. I andra hand ska varor och material återanvän-das, t.ex. genom att säljas vidare eller skänkas bort

3. I tredje hand ska material återvinnas och bli nya produkter, vilket kräver system för mate-rialsortering och återvinning

4. I fjärde hand ska energin i icke återvinnings-bart material tas till vara, till exempel genom förbränning

5. I sista hand ska icke brännbart material depo-neras

I alla stegen är det naturligtvis mycket viktigt att miljöfarliga ämnen inte sprids.

I Vänersborg finns det en återvinningscentral där kommuninvånarna lämnar sitt avfall i uppdelade fraktioner. I kommunen finns 26 återvinnings-stationer där man lämnar sina förpackningar och tidningar samt fyra miljöstationer där det finns möjlighet att lämna sitt farliga avfall.

Avfallsanläggningen och de stationer för mottag-ning av återvinningsmaterial som finns i kom-munen bidrar till att alltmer av avfallet kan åter-

47 Ibland används även begreppet renhållningsföreskrifter, vilket juridiskt sett är synonymt med renhållningsordning.

48 Avfallstrappan är en illustration av den hierarki för avfalls-hantering som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.

användas och därmed ingå i naturens kretslopp. Dessa verksamheter måste beredas plats redan på planeringsstadiet i kommunens alla delar. Som riktlinje bör en återvinningsstationer finnas med en täthet som motsvarar en per 800-1000 invåna-re i tätorten. Utanför tätort kan andra lösningar finnas.

Som ett led i utvecklingen av avfallshanteringen har beslut tagits om att bygga en ny återvinnings-central i form av en kretsloppspark. I en krets-loppspark tas inte bara emot avfall för återvin-ning och deponi, utan där kan kommuninvånarna också lämna det som man tycker är värt att andra kan återanvända. Framförallt uppkommer myck-et avfall vid reparationer och rivningar som kan återanvändas som byggmaterial.

Fortsatt arbete

•Arbetetmedattanläggaenkretsloppspark förökat återbruk och förbättrad materialåtervin-ning ska slutföras.

•Avfallsplanenskaattreviderashösten2016.

Rekommendationer

•Godamöjlighetertillåtervinningskaskapasnärnya bebyggelseområden planläggs. Även möjlig-heter för att underlätta återbruk ska undersö-kas.


Öka återbruk och återvinning


Bakgrund

Bredband är en viktig tillgänglighetsfråga för kommunens invånare likaväl som för företag och organisationer. Vårt gamla telenät baserat på kop-parledningar behöver fasas ut och ersättas eller kompletteras med fiberoptik för att klara av den ökade efterfrågan på dataöverföring. Ungefär hälften av kommunens invånare hade år 2014 till-gång till bredband med minst 100 Mbit/s. Där-med lever vi med marginal upp till målsättningen i regeringens bredbandsstrategi , men det natio-nella målet handlar också om att öka täckningen till 90 % år 2020 och för att leva upp till det måste vi fortsätta utbyggnaden. Samma målsättning finns även i Västra Götalandsregionens förslag till bredbandsstrategi .

Vänersborgs kommun antog 2015 en strategi för utbyggnad av fibernät i kommunen , med målsätt-ningen att alla som vistas i Vänersborgs kommun ska ges tillgång till relevanta, konkurrenskraftiga digitala tjänster. Förutom 90% bredbandstäck-ning år 2020 siktar strategin även på att alla fast-ighetsägare skall kunna erbjudas anslutning till en bredbandsleverantör via optofiber år 2022.

Att vi har god bredbandstäckning beror bland annat på att landsbygdens fiberföreningar varit framgångsrika och i tätorten på att större fastig-hetsägare dragit in fibernät till sina lägenheter. Fiberföreningar har organiserats för i stort sett hela landsbygden och där det inte ännu är utbyggt finns planer för fibertäckning. Tätorten är nu en större utmaning. Även om avstånden är kortare är utbyggnaden ofta kostsam på grund av kompli-cerade ägarstrukturer och befintlig infrastruktur. Här finns inte heller samma grund för organise-ring av lokalsamhället och utvecklingsbidrag som går att söka på landsbygden saknas. Ett samver-kansavtal upprättades 2015 med ett företag för att nå utbyggnadsmålen.

Fortsatt arbete

•Arbetetmedfiberutbyggnadfortsätterförattnåmålen i Fiberstrategin.

Rekommendationer

•Bredbandärenviktig tillgänglighetsfråga,ochvarje fastighet bör beredas tillgång till fibernät i

nya detaljplaner och i samband med olika bygg-nationsprojekt.

•Bebyggelseplanering bör ta hänsyn till befint-liga och planerade telestationer och fiberstam-ledningar.

•Vänersborgskommunskaavtjänsteleverantöreroch nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, till exempel genom upplåtelse av kommunal mark, tillstånd att fräsa spår i asfalterade gator eller trottoarer och aktivt arbete för samförlägg-ning. Detta gäller infrastruktur som är öppen för andra aktörer.


Ge alla tillgång till bredband


Bakgrund

Under förra seklet skedde stora förändringar av samhällets handels- och servicestrukturer, där många små butiker och serviceinrättningar i våra stadskärnor och på landsbygden har försvunnit och ersatts av ett fåtal större. Rörligheten är större idag och bilåkandet har möjliggjort framväxten av stora köpcentra på billig mark utanför städerna. En kanske ännu större strukturförändring kan väntas i och med framväxten av internethandel som ibland framhålls som ett hot mot såväl stora som små butiker. Samtidigt finns en ökande efter-frågan på lokalanknuten handel och service, och upplevelsen kan komma att få en större betydelse för var människor väljer att konsumera .

Detaljhandeln, bortsett från livsmedelsbutikerna, i Vänersborgs centrum är idag pressad av konkur-rensen från den storskaliga handeln på Överby och Torp. På samma sätt har orterna Brålanda och Vargön någorlunda välfungerande centrum, men med svårigheter att möta invånarnas önskemål om utbud av annat än dagligvaror. Trestad cen-ter, Tenggrenstorp och stråket längs Östra vägen i Vänersborg kan i någon mån ses som noder för lite storskaligare handel och service. Även om det finns enstaka butiker och serviceföretag på andra håll i kommunen kan man idag inte tala om några ytterligare noder. I linje med utvecklingsprin-cipen om stationssamhällen kan det på sikt bli aktuellt med tydligare centrumbildningar även i Öxnered, Väne Ryr och Frändefors.

En viktig utmaning för planeringen är att hitta ni-scher och bidra till att samla utbudet i strategiska noder, där företag och offentlig service kan sam-verka för att stärkta av varandra kunna konkurre-ra med både internethandel och större köpcentra. Att stärka handel och service i kommunens tät-orter är avgörande för både kommunens attrakti-vitet och hållbarhet. Alternativet riskerar vara en nedåtgående spiral av minskat utbud som urlakar stadslivet.

Fortsatt arbete

•PrincipenutvecklasochpreciserasiFördjupadeöversiktsplaner.

•Arbetetmedcentrumutveckling fortsätter,därkulturaxelns kopplingar till Sanden och Treno-va center är viktiga.

•Strategisk plan för besöksparkering och till-gänglighet i centrala Vänersborg bör tas fram.

Rekommendationer

•I tätorternas centrumkvarter bör lokaler förhandel- och serviceändamål säkras i planer och byggande. Blandning mellan verksamheter och bostäder kan vara bra, och i sådana fall bör markplanet reserveras för lokaler. I möjlig mån ska fasader mot gator där många rör sig vara ”aktiva”, d.v.s. fyllasmed entréer och fönster-partier som visar upp verksamheten.

•Etablering av handels- och serviceverksamhetbör i möjlig mån koncentreras till platser med möjlighet att utvecklas som nod.


Utveckla noder för handel och service

I Vänersborgs, Vargöns och Brålandas centra är områden utpekade som noder för handel och service. Gränsdrag-ningen är ungefärlig och bör ritas om i samband med till exempel etableringar och utvecklingsprojekt. Det är också en förhoppning att de kan utvidgas om det finns utrymme för centrumutveckling, samt att fler noder kan etableras, till exempel i samband med utveckling av stationssamhällen.


Bakgrund

Vänersborgs kommun har goda förutsättningar för verksamhetsutveckling. Läget är strategiskt mellan Göteborg och Oslo, med goda kommuni-kationer både gällande tåg, vägtransporter, sjöfart och flyg. Kommunen har tillgång till mark som kan underlätta företagsetableringar.

I Vänersborgs kommun finns flera verksamhets-områden med olika utvecklingsmöjligheter:

Trestad Center, etablerat väster om staden för att utnyttja korsningen mellan E45 och riksväg 44, samt närheten till E6, är inriktat på handel och industri. Här finns bland annat flera stora logis-tikföretag. Kommunala byggklara tomter finns. Sedan tidigare har en utredning om kombitermi-nal gjorts som visade goda förutsättningar för en sådan verksamhet längs med järnvägen. Ytor finns öster och väster om där utvidgning av området skulle kunna utredas.

I Vargön längs med Göta Älv växer ett nytt om-råde för industri och innovation fram. Det har re-dan kommit att förknippas med projektet Wargön Innovation som skapar förutsättningarna för att ta forskningsprojekt från labb till pilotanläggning och vidare till kommersiella volymer. Här finns också möjlighet för annan verksamhet. Förslag finns att förlägga hamnen till Vargön.

Centralt i anslutning till det redan befintliga verk-samhetsområdet Holmängen finns nya ytor fär-diga för etablering inom handel och småindustri. Kommunen erbjuder tomter upp till 9 000 kvm, alla med skyltläge, antingen emot infartsväg eller järnväg. I närheten finns också Trenova Center med dagligvaruhandel och nybyggd galleria. Även på Tenggrenstorpsområdet och i nordvästra On-sjö finns mark att utveckla för verksamheter. Det befintliga verksamhetsområdet på Södra Sanden planeras att få en förändrad inriktning för att möjliggöra bostads- och centrumbebyggelse.

Mindre verksamhetsområden finns bland annat i Brålanda och Frändefors med möjlighet till ytter-ligare etableringar på kommunal mark. Här finns närhet till lantbruksproduktion och lägen alldeles intill E45.

Platser som eventuellt kunde få betydelse för fram-tida verksamhetsutveckling är Stärkebokrysset nära norra infarten till Vänersborg samt Båberg.

Näringslivet har gått igenom stora förändringar. Behov finns fortfarande av ytor med avskilt läge för storskalig och ibland miljöstörande industri, men det är också viktigt med platser för mindre och medelstora företag inom en mängd olika sek-torer, där handel och tjänster ingår. Aspekter som närhet till kollektivtrafik, service och rekreations-områden kan ha stor betydelse för företag som vill kunna erbjuda de anställda bra arbetsförutsätt-ningar. Vi kan förvänta oss fortsatta förändringar och behöver ha flera olika typer av verksamhets-områden i beredskap.

Fortsatt arbete•Principen utvecklas och preciseras i fördjupad

översiktsplan för Vänersborg och Vargön.•Ifleraverksamhetsområdenärbefintligadetalj-

planer dåligt anpassade till dagens behov, bland annat vad gäller miljötänkande och framväxt av handels- och tjänsteföretagande. Dessa detalj-planer bör göras om för att bättre stödja en håll-bar utveckling.

•Ettlångsiktigtprogramförverksamhetsutveck-ling i kommunen bör göras. Frågor som kan be-handlas där är: Vilka behov av verksamhetsut-byggnad kan komma i framtiden? Vilken mark som bör reserveras för det? Hur kan befintliga verksamhetsområden göras mer attraktiva och hållbara, till exempel genom förtätning och för-bättrad vattenkontakt?

•Enhamn iWargöns Industri-& Innovations-område ska utredas.

•FörutsättningarförenkombiterminalvidTre-stad Center bör utredas.

•Arbetet fortsätter med att stärka kommunenskompetens att stödja nya och befintliga företag i sin utveckling.

Rekommendationer•[J1] Planlagda verksamhetsområden av stor

strategisk betydelse är Trestad Center och Var-gön industri och innovation.

•[J2]Lämpligaplatserförutredningomframti-da utbyggnad av verksamhetsområden kan vara väster och öster om Trestad Center, söder om Stärkebo-krysset vid E45 nära norra infarten till Vänersborg, samt vid Båberg. Även befintliga verksamheter vid Stärkebo-krysset, Grunnebo och Båberg bör planläggas (se nästa uppslag).


Utveckla verksamhetsområden för företag och handel


Område I: Väster om den redan planlagda delen av Trestad center finns markområden som ligger trängda mellan järnväg och motorväg. Området skulle kunna bli aktuellt för utred-ning om en utvidgning av nuvarande verksamhetsom-råde. Avvägningar måste då göras mot nuvarande markanvändning för lant-bruksändamål och befint-liga bostadshus.

Område II: Öster om Trestad center finns också ett område som ligger trängt mellan motorväg och järnväg. Detta skulle kunna utredas för utvidgning av verksamhetsområdet andra sidan E45. Avvägningar måste då göras mot nuvaran-de markanvändning för lantbruksändamål och närliggande bebyggelse.

Område III: Vid Stärkebo-krysset nära norra infarten till Vänersborg från E45 ligger idag en industri på icke planlagd mark. Söder om finns ett skogsklätt markområde som är helt kringskuret av motorväg och järnväg. Närheten till avfarten kan göra det läm-pat för verksamheter, vilket i så fall måste utredas.

område I (ca 60 ha)

J2

J2

J2

område II (ca 13 ha)

område III (ca 18 ha)


Område IV: I Grunnebo finns ett icke planlagt område med flera verksamheter samlade. Inom området finns även bostä-der och mindre skogspartier.

Område V: Vid Båbergrondellen ligger idag ett par handelsetableringar på mark som inte är planlagd. Intill finns även andra ytor som skulle kunna utredas för framtida verksamhetsområ-den. Mycket trafik går genom området vilket gör det mer lämpat för verksam-het än bostäder. Störningar finns även från intilliggande järnväg samt avfalls-anläggningen Heljestorp en kilometer västerut. Viktigt är att ta hänsyn till befintliga bostadshus och Vassända-Naglum kyrka med kringliggande kulturhistoriskt värdefull mark

J2

J2

område V (ca 4ha)

område IV (ca 16 ha)


Bakgrund

Ett levande centrum är en av de allra viktigaste egenskaperna för en attraktiv kommun. Många vill ha närhet till en plats där man kan uppleva folkliv, där det händer saker, där man möter många nya ansikten men även har en chans att träffa bekan-ta. I den mindre staden kan lokalsamhället möta världen, vilket är en av dess allra största styrkor. Vänersborg har en storlek som möjliggör ett liv-fullt lokalsamhälle men också lockar besökare. Det kräver att det finns rikligt med aktiviteter och mötesplatser som är öppna för alla.

När Vänersborg återbyggdes efter branden 1834 lämnades mitt genom staden det breda, gröna stråk med viktiga institutioner som senare kom-mit att kallas Kulturaxeln. Bland de viktigaste historiska mötesplatserna i Vänersborg finns tor-gen, där en stor del av handeln bedrivits. Kyrkan har förstås haft en betydelsefull roll som sam-lingsplats. En annan typ av mötesplatser är för-eningslokaler, där bland annat Folkets Hus länge fyllt enviktig funktion.Biblioteket,MuséetochKonsthallen är exempel på kostnadsfria offentliga inomhusmiljöer. Annars utgör även biografen, kaféer och restauranger platser där människorkan mötas.

Idag är vi mer rörliga och handeln har till stor del flyttat från torgen och även från stadens småbuti-ker. Behov som tidigare tillgodosetts genom mö-tesplatser i Vänersborgs centrum har idag föränd-rats och tillgodoses i allt högre grad på annat sätt. För att skapa en levande stadsmiljö behöver cen-trum anpassas till andra och nya behov, där både kvinnor och män, olika åldersgrupper, kulturer och inkomstgrupper uppmärksammas.

Kommunen har under senaste tiden satsat på för-bättringar i centrum bland annat genom att göra iordning Hamngatan för uteserveringar, rusta upp miljön längs gågatorna, bygga en ny scen i gågatukrysset, och anlägga ett öppet stråk längs kulturaxeln med en temalekplats i Plantaget. Det-ta arbete behöver fortsätta för att ge staden förut-sättningar att leva upp till morgondagens förvänt-ningar. Samverkan med handel och andra aktörer, bland annat genom Forum Vänersborg, är mycket viktigt för att kunna genomföra förändringar.

Vänersborg har utvecklat en särskild profil inom musik och för att utveckla den behöver vi se till att bra lokaler för scenframträdanden. En typ av akti-viteter som kan få allt större betydelse i framtiden är större publika evenemang, vilket också kräver flexibla ytor utomhus för logistik och tillfälliga installationer.

Fortsatt arbete

•Genomförandet av förändringar längsKultur-axeln ska slutföras.

•Processen ska drivas vidare för utveckling avSanden.

Rekommendationer

•Norra Sanden ska tillsammans med centrumoch Skräcklan stärkas som ett område för evene-mang. Detta innebär bland annat att förbättra gångstråk samt att försöka hitta robusta lös-ningar för tekniska installationer och logistik.

•Bra lokaler för olika typer av scenframträdan-den behövs och ska om möjligt placeras nära an-dra lokaler för att underlätta samarrangemang.

•Initiativskauppmuntrassomskaparnyamötes-platser eller nya aktiviteter i centrum, särskilt om de kan bidra till möten mellan grupper som annars inte träffas i hög utsträckning.


Utveckla centrum som mötesplats

Mötesplats är inget exakt begrepp. Det syftar här på en plats inomhus eller utomhus där människor med olika bakgrunder (kön, ålder, etnicitet, kulturell grupp, etc.) träffas spontant. Ju fler människor som träffas och ju större olikheterna mel-lan dem är, desto tydligare är det en mötesplats. Ofta är en mötesplats kopplad till särskilda aktiviteter som lockar människor till platsen. En mångfunktionell mötesplats rym-mer olika typer av aktiviteter vilket lockar fler olika grupper till platsen.


Bakgrund

Det finns många fördelar med att samla bebyggel-sen. Det möjliggör ett mer effektivt nyttjande av markresurser, vilket innebär att till exempel mer naturmark kan sparas. Fler kan dra nytta av vägar och annan infrastruktur och det är också enklare och billigare att ordna service om bebyggelsen är samlad. En samlad bebyggelse där tillräckligt många bor nära varandra kan också ge förut-sättningar för det som ofta kallas stadsliv – där kulturutbud och spontana möten är viktigt. Det finns alltså anledning att i planeringen sträva efter förtätning. Samtidigt finns det många som efter-frågar lugn, avskildhet och naturnära boende och därför föredrar att bo utanför staden.

Genom historien har stad och landsbygd ofta följt olika regelverk. Idag finns ingen sådan uppdel-ning i lagstiftningen även om begreppet ’tätort’ ofta används i statistiska sammanhang (se fak-taruta). Det har stor betydelse om ett område är detaljplanelagt eller inte. Det är också avgörande om ett område har sammanhållen bebyggelse (se faktaruta). Inom sammanhållen bebyggelse ställs högre krav på bygglov och detaljplanering.

En fråga som fått allt större betydelse är frågan om social och ekonomisk bostadssegregation, det vill säga att sådant som utbildningsnivå, inkomst och etnisk bakgrund väldigt starkt påverkar var människor bor och vice versa. Vissa stadsdelar el-ler kommundelar kan få en väldigt tydlig stäm-pel som hämmar utvecklingen och kan bidra till ohälsa, otrygghet och konflikter. En grundläg-gande strategi för att minska dessa effekter är att undvika att skapa avskilda ’öar’ i stadslandskapet med väldigt enhetlig bebyggelse utan att istället binda ihop stadsdelar och ge förutsättningar för olika inkomstgrupper att bo i varje område.

Fortsatt arbete

•På sikt bör ett bebyggelseutvecklingsprogramtas fram som ger riktlinjer för täthet och bebyg-gelsetyper i olika delar av kommunen.

•Enöversynbörgörasförattsevarbehovetavnya eller uppdatering av gamla detaljplaner är störst.

Rekommendationer

•[T] Tätortsutveckling ska ske inom utpekadeområden. Inom dessa bör fördjupade översikts-planer upprättas.

•Nybostadsbebyggelsebör i förstahandplane-ras genom förtätning i eller i direkt anslutning till befintliga tätortsområden, med närhet till befintlig infrastruktur och goda förutsättningar för framtida försörjning av service.

•Planeringenskasträvaefteratt ivarjestadsdelskapa bebyggelse med blandade funktioner, hustyper och upplåtelseformer.

•Planeringen ska sträva efter att länka sammanstadsdelar och bostadsområden. Detta innebär i första hand att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan områden som är åtskilda av barriärer. Det kan också innebära att hitta bätt-re markanvändning för ytor som upplevs som outnyttjade och därigenom skapar barriärer.


Bygg blandad och sammanhängande tätortsbebyggelse

Begreppet tätort används bland annat för att kunna följa och analysera bebyggelseutveckling i olika sammanhang. Enligt den definition som används officiellt i Norden sedan 1960 är grundregeln att ”alla hussamlingar med minst 200 invå-nare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter” utgör tätbyggt område (se t.ex. Småorter och tätorter, SCB 2009)

I Plan- och bygglagen 1 kap. 4 § definieras sammanhållen bebyggelse som ”bebyggelse på tomter som gränsar till var-andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”. Detta kan röra så lite som tre hus, men normalt sett hand-lar det om bebyggelsegrupper med minst 10 hus (se t.ex. rapporten Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan, Länsstyrelsen Gävleborg 2014)



Utveckla landsbygden varsamt

Bakgrund

Vänersborgs kommun har en stor landsbygd som producerar viktiga resurser för samhället. Det är av stor betydelse att människor har möjlighet att bo bra och skapa sysselsättning på landsbyg-den, samtidigt som det finns många värden att ta hand om och utveckla på ett hållbart sätt. Det kan finnas en risk att vissa områden på landsbygden hotar att mista viktiga karaktärsdrag om alltför mycket ny bebyggelse tillkommer, men i många fall är risken större att minskad befolkning leder till att samhället tappar livskraft. En utgångs-punkt för denna utvecklingsprincip är därför att ge utrymme till förändringar. Samtidigt är öppna vyer, avskildhet och sparsam bebyggelse grund-läggande värden för många som vill bo på lands-bygden vilket kan vara en anledning att vara res-triktiv med ny bebyggelse. Andra anledningar är att det är betydligt dyrare och svårare att försörja en utspridd befolkning med service och att det kräver mer biltransporter vilket är problematiskt ur hållbarhetssynpunkt. I utvecklingsprincipen pekas därför vissa områden ut som är bättre läm-pade för bebyggelseutveckling än andra på lands-bygden.

Jordbruksmark, natur- kultur- och rekreations-värden på landsbygden behandlas i andra utveck-lingsprinciper. Denna utvecklingsprincip handlar om mer generella riktlinjer för byggande på lands-bygden.

Rekommendationer

•[B2]Bebyggelseutvecklingpå landsbygdenböri första hand ske inom områden med samman-hållen bebyggelse. Inom dessa områden gäller högre krav på vad som är en bygglovsbefriad åt-gärd enligt 9 kap. PBL.

•[B3]Nybebyggelsepålandsbygdenböriandrahand lokaliseras till områden som pekats ut för möjlig bebyggelseutveckling på landsbygd. Ny bebyggelse inom dessa områden bör vara följ-sam mot skalan och tätheten i kringliggande bebyggelse. I huvudsak bör ändamålet vara bo-städer.

•Itredjehandbörnybebyggelsepålandsbygdenläggas i anslutning till befintliga bebyggelse-grupper.

•Industri eller annan lantbruksverksamhet börtillåtas på landsbygden endast om den har en direkt koppling till platsen genom att närhet till lokal produktion nyttjas.

•Befintlig bebyggelse bör kunna utvecklasmedstor frihet där inga särskilda hänsynstaganden pekats ut. Dock bör inte förändringar som på-verkar områdets karaktär negativt eller på annat sätt innebär negativa konsekvenser för boende i närområdet tillåtas, om inte förändringarnas positiva effekter överväger.

Landsbygd är inget entydigt begrepp. Enligt Jordbruksver-kets definition är Vänersborgs kommun som helhet lands-bygd, men nära gränsvärdet för att vara stadsområde. Ofta används landsbygd som en motsats till tätort, vilket fung-erar som definition i detta sammanhang.


Bakgrund

En väl gestaltad och lättillgänglig miljö i det of-fentliga rummet är tilltalande och stimulerar till stadsliv och spontana möten. En viktig utgångs-punkt är att alla gynnas av att tillgängligheten ökas för personer med funktionsnedsättningar. Ett lättillgängligt stadsrum gör det mer lockande för var och en att gå till fots och vistas i staden. Vid sidan av personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga har bland annat barn och äldre särskilt stor nytta av ökad tillgänglighet. Förutom konkreta hinder eller hjälpmedel i mil-jön påverkas tillgängligheten även av hur trygg en plats känns.

I Visionen för Vänersborgs kommun finns inrikt-ningsmålet ”Fler invånare upplever livskvalitet,välbefinnandeoch trygghet”.Att skapa tillgäng-lighet i stadsrummet för alla är ett viktigt steg mot att uppfylla detta.

I Vänersborg finns ett råd för funktionshinder-frågor som träffas regelbundet för att diskutera tillgänglighet. Kommunen hade tidigare också en databas på hemsidan som beskrev vilka åtgärder för tillgänglighet som var gjorda på detaljnivå ib-land annat offentliga lokaler och enskilda butiker.

Västra Götalandsregionen har antagit en strate-gi49 med målsättning att alla hållplatser med mer än 100 på- och avstigande i en första etapp ska anpassas till personer med funktionsnedsättning. Sedan 2015 är detta delmål uppnått i Vänersborg, som därmed var först i länet med att klara av etap-pen. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser50 ger med stöd av Plan- och bygglagen riktlinjer för hur kommu-nen ska arbeta för att undanröja hinder och göra det lätt för alla att orientera och röra sig i staden. Riktlinjer har även tagits fram för kommunerna i Västra Götaland51.

Tillgänglighetsåtgärder ska lösas integrerat med andra frågor i planeringen. Ofta behövs samver-kan mellan olika aktörer, till exempel kommunen,

49 Västra Götalandsregionen (2012). Strategi för funktionshin-deranpassning av kollektivtrafiken. Antagen av Kollektivtra-fiknämnden 2012-09-27.

50 BFS 2011:5 ALM 2, samt BFS 2013:9 HIN 351 Västra Götalandsregionen (2009) Riktlinjer för fysisk

tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, reviderade av Regionstyrelsen 2009-09-22.

fastighetsägare och brukargrupper. Omsorg bör också läggas på utformning av ex. informations-bärare av olika slag52.

Utvecklingsprincipen om tillgänglighet i stads-rummet behöver inte stå i direkt konflikt med andra utvecklingsprinciper. Diskussionen om att tillgänglighetskrav kan fördyra projekt rör bygg-nader snarare än utemiljöer. När lösningar för tillgänglighet söks är det viktigt förstås att beakta bland annat estetiska upplevelsevärden och kul-turvårdsaspekter.

Fortsatt arbete

•Kommunen bör återupprätta en databas övertillgänglighetsanpassningar i staden.

•Kommunen bör inventera och undanröja till-gänglighetshinder.

Rekommendationer

•Möjligheten att röra sig till fots,med rullstol,rollator och barnvagn ska ges hög prioritet i stadsplaneringen. Fysiska hinder som försvårar rörelser ska i möjlig mån undanröjas och und-vikas. Barriärer i form av vägar, järnväg och ka-naler ska i möjlig mån brytas med trygga pas-sager. Informationsbärare ska integreras på ett estetiskt tilltalande sätt i stadsmiljön.

•Offentligarumsomkulturinstitutioner,idrotts-och nöjesanläggningar och andra publika verk-samheter ska vara tillgängliga för alla.

52 Informationsbärare kan i detta fall vara t.ex. skyltar, trafik-ljus eller markeringar i gatubeläggningen


Skapa tillgänglighet i stadsrummet för alla

Tillgänglighet innebär i detta fall att det ska vara lätt att orientera och röra sig med särskilt fokus på personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, till exempel syn-skadade och rullstolsburna. De åtgärder som avses här rör i första hand förändringar av den fysiska miljön, vilket för-utom markarbete kan innefatta till exempel belysning, ve-getation, skyltar och markeringar av olika slag.

Med stadsrummet avses här i första hand allmänna platser i tätorten, det vill säga gator, torg, parker mm som kom-munen ansvarar för. Tillgänglighet är viktigt även på kvar-tersmark och behöver ofta hanteras i samverkan med fastig-hetsägare. Rekommendationerna nedan tar inte upp de krav som ställs rörande byggnader och inomhusmiljö.


•Inomtätortsområdenskagodtillgänglighetförgående, cyklande, kollektivtrafikresenärer och bilister ska säkras i nämnd ordning.


Bakgrund

Människan skapar sin omgivning genom att om-vandla naturen med odling och byggande. Detta är vår kulturmiljö och den speglar den gällande samhällsstrukturen där både nutid och dåtid kan avläsas. Kulturmiljön är en del av det kulturarv vi ska lämna efter oss till kommande generationer. Planeringens uppgift är att ta tillvara den kultur-historiska bakgrunden och göra den till en levan-de del i det framtida samhället.

Lagstiftningen skyddar både kulturmiljöer, mil-jöer som på ett eller annat sätt har påverkats av människan samt kulturhistoriskt värdefulla bygg-nader och föremål. Ansvaret att begränsa och undvika skador på kulturmiljön delas av oss alla, såväl enskild som myndighet.

Kulturmiljölagen (KML) skyddar fornminnen, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och kulturföremål. I vår kommun finns rikligt med fornlämningar som berättar om vår äldsta his-toria. Dessa är sökbara i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister53. Vi har sju byggnadsminnen i kommunen. Dessa byggnader och anläggningar har ett synnerligt högt kulturhistoriskt värde och skyddas genom särskilda skyddsbestämmelser som Länsstyrelsen har fastställt. Kyrkliga kultur-minnen är kyrkobyggnader med tomter och in-ventarier samt begravningsplatser. Dessa ska vår-das och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karak-tär förvanskas. Kyrkor byggda före år 1939 får inte ändras utan tillstånd av Länsstyrelsen. Om våra byggnadsminne och kyrkor kan man läsa i Riks-antikvarieämbetets bebyggelseregister54.

Residenset är kommunens enda statliga bygg-nadsminne, en kulturhistorisk värdefull byggnad som ägs av staten. Innan ändring av byggnaden sker krävs tillstånd av Riksantikvarieämbetet.

Även Plan- och bygglagen (PBL) tar upp att vi måste värna vårt kulturarv. I lagen finns förbud mot förvanskning av en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljö-mässig eller konstnärlig synpunkt. Vid ändring av alla byggnader, oberoende av ålder och stil, ska ändringen utföras varsamt så att hänsyn tas

53 Se webbtjänsten Fornsök, www.raa.se/fornsok54 www.bebyggelseregistret.raa.se

till byggnadens karaktärsdrag. Det som sägs om enskilda byggnader sägs även om bebyggelseom-råde. Vidare säger lagen att nya byggnader ska ha en god form-, färg- och materialverkan.

Miljöbalken (MB) ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Bal-ken utgår från att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilket områ-det är mest lämpat utifrån beskaffenhet, läge samt behov. Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintres-sen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.

Västarvet55 har i uppdrag att samla in, bevara och återge länets gemensamma kulturarv. I deras upp-drag ingår att hjälpa kommunen att beskriva och vägleda arbetet med att bevara och levandegöra kulturmiljön.

Vårt kulturella arv ger oss förståelse för hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar, det ger oss en identitet till en plats. Genom att ta ställning för och värna kulturmiljön lär vi känna den och hål-ler den levande. Det skapar trygghet och en hem-känsla och utifrån den kan vi växa och utvecklas som människor och samhälle.

Fortsatt arbete

•Byggnader och kulturmiljöer uppförda efter1950 behöver inventeras så att kulturhistorisk

55 Västarvet är en förvaltning inom Västra Götalandsregionen.


Bevara och utveckla värdefullt kulturarv

Byggnadsminnen i Vänersborgs kommun:

Hjobergs krukmakeri, nära Rådanefors

Västra Bodane lanthandel, nära Rådanefors

Spannmålsmagasinet i Sikhall

Torpet Solliden, väster om Båberg

Stenhuset vid Onsjö golfbana

Forstena fd majorsboställe i Västra Tunhem

Västra Tunhems prästgård

Residenset i Vänersborg (statligt byggnadsminne)


värdefull bebyggelse kan identifieras och skyd-das.

•Enöversynochuppdateringavbefintligabygg-nadsinventeringar behöver ske. Bebyggelsen och inte enbart enskilda byggnader behöver identifieras och beskrivas. Det är viktigt att vi har kunskap om bebyggelsens karaktärsdrag så att vi kan ha olika förhållningsätt till hur bebyg-gelsen ska utvecklas och bevaras utifrån områ-dets karaktär. Förutom de platser som ingår i ÖP-kartan bör bl.a. följande uppmärksammas: Vargöns centrum, Västra Vänersnäs, Forsane samt de många bebyggelsemiljöer i de norra kommundelarna som omnämns i Kulturhisto-risk byggnadsinventering nr 49.

•Denkulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemil-jöninom”Saab-området”börskyddasidetalj-plan.

Rekommendationer

•[K1]Byggnadsminnenskaskyddasochförvaltasenligt antagna föreskrifter (3 kap. KML).

•[K2]Särskilttillståndkrävsförförändringaravkyrkor uppförda före 1939 (4 kap. KML).

•[K3] I områden med stora kulturhistoriskavärden bör inga förändringar tillåtas som för-vanskar områdets karaktär. Varje områdes för-utsättningar ska utredas innan förändringar till-låts. Landskap och byggnader ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt så att kulturvärden upprätt-hålls.

•Vidändring,storsomliten,skahänsynalltidtastill byggnadens ursprungliga karaktär (8 kap 17 § PBL).

•Ny bebyggelse ska anpassas till den närlig-gande bebyggelsens karaktärsdrag så att en god helhetsverkan uppstår. Vid behov ska krav på byggnationens utformning och anpassning till stads- eller landskapsbilden och områdets bygg-nadstradition samt natur- och kulturvärden på platsen skrivas in i positiva förhandsbesked.

•Vidplanläggningskavärdefullabyggnaderochbebyggelsemiljöer lyftas fram och skyddas.

•Byggnader,bebyggelseelleranläggningar,obe-roende av ålder och stil, som är särskilt värde-fulla från historisk, kulturhistorisk, miljömäs-sig eller konstnärlig synpunkt ska skydds mot förvanskning. (8 kap. 13 § PBL och 2 kap. 6 § PBL). Tidigare genomförda inventeringar utgör

en grund för bedömning av värde, men dessa är begränsade och i vissa fall inaktuella.

•Vidplanläggning,bygglovsprövningochannantillståndsgivning ska hänsyn alltid tas till forn-lämningar. Vid behov ska utredning göras, vil-ket avgörs av Länsstyrelsen.

Kulturhistoriska byggnadsinventeringar:

Västra Tunhems kommun nr 1 (1970)

Vänersborgs centrala stadsbebyggelse nr 5 (1972)

Vänersborgs stadskärna nr 30 (1982)

Väne Ryrs socken och del av Vänersborgs stad nr 38 (1995)

Brålanda och Frändefors socknar nr 44 (1998)

Vänersnäs och Västra Tunhems socknar nr 46 (1999)

Gestads och Sundals Ryrs socknar nr 49 (2008)

Andra vägledande dokument:

Bebyggelsemiljöprogram för centrala Vänersborg (Väners-borgs kn 1992)

Förslag till bevarandeplan för Floget mm. (K-konsult 1982)

Bostadshus i Vänersborgs centrum (Vänersborgs kn1985)

Wargöns bruk, Holmen paper (Västarvet 2009)

Skiss till miljöprogram för Blåsut (Torbjörn Lundell 1997)

Restad gård Vänersborg (Regionmuseum VG 2002)


Bakgrund

När ny bebyggelse planeras ska lämpligheten prö-vas bland annat utifrån risk- och säkerhetsper-spektiv. Det finns en lång rad frågor som kan göra en plats olämplig, bland annat förorenad mark, bullrande eller miljöstörande verksamheter intill, risk för radonstrålning, skred eller översvämning-ar. I rekommendationskartan är vissa områden markerade där vi känner till att det finns förhål-landen som kan göra bostäder eller annan bebyg-gelse olämplig. Det finns dock fler olämpliga plat-ser och i varje plan- och tillståndsprocess ska en avstämning göras mot nedanstående och andra hälso- och säkerhetsrisker.

Att avgöra vilka miljörisker som finns på en viss plats är svårt. I många fall finns tydliga regler och gränsvärden att utgå ifrån, men det kan krävas omfattande utredningar för att ta reda på förut-sättningarna och bedöma vad som kan hända i framtiden.

Att ha närheten till vatten är en stor tillgång, men innebär också risker. Konsekvenser av höga vat-tenstånd i Vänern och vilken beredskap vi ska ha inför det redovisas i kommunens Översvämnings-program. Där behandlas dock inte risker för över-svämningar orsakade i andra vattensystem eller orsakade av dagvatten.

Buller orsakar många hälsoproblem och därför finns tydliga gränsvärden att utgå från som bland annat begränsar möjligheten att bygga bostäder nära transportleder och bullrande verksamheter.

Lukt kan också vara ett stort problem för boende intill vissa verksamheter. Luktspridning är mer komplicerat att beräkna än buller, men viktigt att ta hänsyn till vid planering och tillståndsgivning.

Geotekniska utredningar har gjorts i olika sam-manhang som täcker vissa delar av kommunen. Det har också gjorts översiktliga bedömningar av var det finns risk för höga halter av markradon.

Viss kännedom om markföroreningar finns men informationen är inte fullständig. Informationen förbättras kontinuerligt genom miljötekniska un-dersökningar som genomförs vid exploateringar av misstänkt förorenade områden. Exempel på misstänkt förorenade områden är industriområ-den, bensinstationer och utfyllnadsområden. I regionen har ofta ferrokalk använts som fyllnads-

massor. Information om misstänkt förorenade områden finns i Länsstyrelsens EBH-stöd som uppdateras varje år. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för förorenad mark. Riktvärdena kan användas som ett verk-tyg i den riskbedöm-ning som görs för att avgöra om ett område behö-ver efterbehandlas.

Luftföroreningar är en viktig hälsofråga i många städer. I dagsläget överskrids inte att gällande miljökvalitetsnormer för luft någonstans i kom-munen.Störstpåverkanpåluftkvaliténhartrafi-ken. Lokalt kan även större industrier ha viss på-verkan.

Fortsatt arbete

•Kunskapen om kommunensmisstänkt förore-nade områden ska hela tiden förbättras. Priori-tering ska göras av vilka områden som i första hand behöver undersökas och vid behov sane-ras.

•Översvämningsriskerochdimensionerandevat-tennivåer för Hästefjordarna bör tas fram.

Rekommendationer

•[S1]Nybebyggelseskatillåtasendastomdräne-ring kan ordnas vid de dimensionerande vatten-nivåer som anges i kommunens Översvämnings-program. Översvämningsområden indikeras schematiskt i rekommendationskartan.

•[S2]Nybostäderskainteläggaspåplatserdärhälsovådliga bullernivåer kan förväntas. Det-ta gäller i närhet av vägar, järnvägar, flygplats och andra verksamheter där bullervolymerna kan förväntas överstiga lagstiftningens riktlin-jer. Flygplatsens bullerområde enligt utredning 2015 är inritat i rekommendationskartan.

•[S3]Särskildutredningförattmötalagkravskautföras vid planläggning eller bygglovsprövning inom 100 m från länsväg/järnväg, 150 m från järnväg, 1 km från skjutbana samt i övrigt där höga bullernivåer kan förväntas.

•[S4]TillståndfrånLänsstyrelsenkrävsförbygg-nation intill väg eller järnväg, enligt Väglagen § 45-48. Bland annat gäller generellt byggnads-förbud 30m från järnväg, 12m från allmän väg, 75m från plankorsning samt skyltningsförbud


Skapa säkra och hälsosamma miljöer


50m från vägområde. Länsstyrelsen har utökat det byggnadsfria avståndet för väg 173, 42 och östligaste delen av väg 44 till 30m samt för E45 och huvuddelen av väg 44 till 50m.

•[S5] Bebyggelse ska placeras på avstånd frånluftburna högspänningsledningar enligt tabel-len nedan:

Spänning Minimumavstånd mellan ledning och bebyggelse

40 kV 25 m 130 kV 50 m 400 kV 100 m

•[S6]DetmilitärainfluensområdetfrånSåtenäsflygplats ska beaktas i planläggningen56.

•Ny bebyggelse ska undvikas i lägen där dag-vatten kan stängas in på grund av topografin.

•Bostäderskaläggaspåsäkertavståndfrånmil-jöfarliga verksamheter och transportleder där miljöfarligt gods fraktas. Riskbedömning ska alltid göras i samband med planläggning eller lovgivning.

•Ny bebyggelse ska inte läggas på platser därlukt från verksamheter kan medföra olägenhet. I osäkra fall ska särskild luktutredning göras. Detta gäller bland annat avfallsanläggningar och avloppsreningsverk.

•Geotekniskaförhållandenskavarasäkravidnybyggnation. Detta bör utredas i nya detaljpla-ner.

•Särskildutredningavmarkradonhalterskagö-ras inför byggnation inom områden utpekade som normal och högriskområden.

•Bostäder ska undvikas på förorenadmark ominte särskilda åtgärder vidtas för att eliminera hälsorisker. Byggnation får ej ske på mark som kan vara skadlig för människors hälsa med av-seende på markföroreningar. Markföroreningar ska utredas tidigt i planförfarandet för att und-vika oförutsedda saneringsarbeten.

•Vid planläggning och tillståndsprövning föranläggningar och verksamheter som kan miss-tänkas leda till hälsorisker eller andra miljöstör-ningar ska krav på skyddszon mot bostäder till-godoses.

56 Se Redovisning av riksintressen och områden av betydelse för totalförsvarets militära del enligt 3 kap § 9 Miljöbalken i Västra Götalands län, Bilaga 1, FM2015-5067:1. Försvars-makten (2015)


KARTOR

Kartor

6Översiktsplanens rekommendationer visas här i tre delkartor för att göra dem läsbara i A3-format. Kartan finns även sammanställd i A1-format samt i webb-version.

Delkarta 1: Natur- och kulturresurser

Delkarta 2: Bebyggelse och infrastruktur

Delkarta 3: Störningar


Vänersborgs ÖP 2016, bilaga 1: Tyckt om Vänersborgs framtid

Sammanställning av material från dialogprocesser

Vänersborgs ÖP 2016, bilaga 2: Riksintressen

Vänersborgs ÖP 2016, bilaga 3: Konsekvensbeskrivning

Vänersborgs ÖP 2016, bilaga 4: Handlingsplan

Sammanfattar i tabellform åtgärder som tas upp under rubrikerna Fortsatt arbete. Listan visar även vem som ansvarar för uppföljning och tidplan.

Lista över bilagor

Översiktsplan 2016 samrÅdsutkast · detta är ett första samlat samrådsutkast för vänersborgs...

Documents