EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT

2017

Verktyg för webbaserad medborgardialogEn analys av 33 kommunala webbplatser

och ett förslag till bedömningsverktyg

ANDERS NILSSONTHOMAS SELIG

© Författaren/Författarna

Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete

– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Verktyg för webbaserad medborgardialog: En analys

av 33 kommunala webbplatser och ett förslag till

bedömningsverktyg

Engelsk titel: Tools for e-participation : a study of 33 municipal websites

in Sweden and the draft of an evaluation framwork

Författare: Anders Nilsson, Thomas Selig

Färdigställt: 2017

Abstract: This thesis is about the formation of recommendations for

e-participation for the Swedish municipality of Kungälv. The

municipality does currently not offer any web based tools for

dialogue through citizens’ active participation in the political

process. Therefore we examined which types of dialogue

tools that are being used by other municipalities similar to

Kungälv. These tools where tested on users in order to de-

termine which aspects are beneficial or detrimental from a

usability perspective.

To our help, we developed a framework by modifying the

Interdisciplinary User Experience Dimensions evaluation

tool developed by Lachner, Naegelein, Kowalski, Spann

och Butz (2016). This framework is intended as a base for

further studies into the development of a tool to quantify

and compare a wide range of different aspects of web sites

focusing on civil dialogue.

The results reveal a number of problems and opportunities

concerning different dialogue tools in the areas of content,

usability and design.

Nyckelord: Medborgardialog, användbarhet, användarupplevelse, kom-

munala webbplatser, digital delaktighet

2

This page intentionally left blank

(except for the text stating,

that this page was

intentionally left blank)

Innehåll

Innehållsförteckning 4

Figurförteckning 6

Tabellförteckning 7

1. Introduktion 9

1.1. Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1.2. Problembeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.3. Syfte och frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

1.4. Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

1.5. Disposition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

2. Tidigare forskning och analysverktyg 14

2.1. Metoder för medborgardialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2.1.1. Medborgardialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

2.1.2. Utvärdering av webbaserad medborgardialog . . . . . . . . . . . . . . 15

2.2. Användbarhet, användarupplevelse och informationsarkitektur . . . . . . . . . 16

2.2.1. Användbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.2.2. Användarengagemang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.2.3. Användarupplevelse vid medborgardialog . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2.2.4. Mätbarhet av användbarhet och användarupplevelse . . . . . . . . . . 18

2.2.5. Informationsarkitektur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

2.3. Sammanfattning och analysverktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3. Metod och material 21

3.1. Metod 1: Sammanställning av medborgardialogtyper . . . . . . . . . . . . . . 21

3.1.1. Material och urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3.1.2. Tillvägagångssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.2. Metod 2: Användarupplevelse av olika dialogtyper . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.2.1. Material och urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.2.1.1. Urval av material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.2.1.2. Urval av deltagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

3.2.2. Tillvägagångssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3.2.2.1. Bedömningsverktyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3.2.2.2. Frågemanus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

3.2.2.3. Kategorisering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . 28

3.2.2.4. Kvantifiering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . 28

3.2.2.5. Visualisering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

3.2.2.6. Sammanställning av rangordningen . . . . . . . . . . . . . . 31

3.3. Forskningsetiska överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4

4. Resultat och analys 32

4.1. Sammanställning av medborgardialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

4.2. Utvärdering av dialogtyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

4.2.1. Kategorisering av kommentarerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

4.2.2. Kvantifiering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

4.2.3. Visualisering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4.2.4. Sammanställning av resultat av rangordningen . . . . . . . . . . . . . 36

4.3. Analys av medborgarförslag / e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.3.1. e-förslag: Kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.3.2. e-förslag: Rangordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

4.3.2.1. Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

4.3.2.2. Användbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

4.3.2.3. Design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

4.3.2.4. Översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

4.3.3. Jämförelse av resultat från rangordningen och kommentarsanalysen av-

seende e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

4.4. Analys av interaktiva kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

4.4.1. Interaktiva kartor: kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

4.4.2. Interaktiva kartor: rangordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.5. Analys av frågepaneler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

4.6. Analys av frågeformulär/webbenkäter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

4.7. Sammanvägd analys av alla dialogtyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

5. Utvecklingsförslag 53

5.1. Medborgarförslag / e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

5.2. Frågepanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

5.3. Frågeformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

5.4. Interaktiv karta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

6. Slutsatser och diskussion 57

6.1. Begränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

6.2. Förslag till vidare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

7. Referenser 60

A. Bilagor 64

A.1. Sammanställning medborgardialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

A.2. Frågemanus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

A.3. Sammanställning intervjusvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

A.3.1. Intervjusvar e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

A.3.2. Intervjusvar frågepanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

A.3.3. Intervjusvar frågeformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

A.3.4. Intervjusvar interaktiv karta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

A.4. Resultattabell rangordning e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

A.5. Resultattabell rangordning frågepanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

A.6. Resultattabell rangordning frågeformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

A.7. Resultattabell rangordning interaktiv karta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

5

Figurer

1.1. Schematisk disposition av arbetets inkrementella aspekter av metod- och resul-

tatkapitlen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

3.1. Schematisk förklaring av urvalsprocessen för “jämförbara kommuner” . . . . . 21

3.2. Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende övriga dialogtyper . . . . . . 30

4.1. Schematisk visning av reduktionen av antalet dialogtyper och kommuner som

inkluderas i det fortsatta arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

4.2. Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende e-förslag . . . . . . . . . . . 38

4.3. Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners verktyg för

e-förslag med dimensionerna innehåll, användbarhet och design. . . . . . . . . 39

4.4. Grafisk representation av analyserade kommentarer samt rangordningen av kom-

muners verktyg för e-förslag med dimensionerna innehåll, användbarhet och

design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

4.5. Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende interaktiva kartor . . . . . . . 44

4.6. Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners interaktiva

kartor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

4.7. Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende frågepaneler . . . . . . . . . 47

4.8. Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners frågepaneler 47

4.9. Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende frågeformulärer/webbenkäter 49

4.10. Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners frågeformulär 49

4.11. Aggregerad kommentarsanalys: dialogtyp vs dimensioner . . . . . . . . . . . . 51

4.12. Aggregerad kommentarsanalys: dimension vs dialogtyp . . . . . . . . . . . . . 52

6

Tabeller

2.1. Analysverktyget enligt Lachner m.fl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3.1. Genomgång av formuleringar och logisk struktur hos Lachner m. fl. (2016),

jämfört med anpassningar för föreliggande arbete. . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3.2. Bedömningsverktyget med kriterier för varje dimension i analysverktyget . . . 27

3.3. Exempel A för kvantifiering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

3.4. Exempel B för kvantifiering av kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

3.5. Exempel på rangordning av en intervjudeltagare . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4.1. Renodling av dialogtyper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4.2. Intervjuschema för bedömning av återstående webbplatser och dialogtyper . . . 36

4.3. Aggregerade värden från kommentarsanalysen för dialogtyper och dimensioner. 51

A.1. Sammanställning av olika former av medborgardialog på de analyserade webb-

platserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

A.4. Resultattabell för rangordningen av e-förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

A.5. Resultattabell för rangordningen av frågepanel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

A.6. Resultattabell för rangordningen av frågeformular . . . . . . . . . . . . . . . . 75

A.7. Resultattabell för rangordningen av interaktiva kartor . . . . . . . . . . . . . . 75

7

This page intentionally left blank

(except for the text stating,

that this page was

intentionally left blank)

1. Introduktion

Det här examensarbetet handlar om utarbetandet av rekommendationer för webbaserad medbor-

gardialog för kungalv.se. Vi har undersökt vilka typer av kommunikationsverktyg som snarlika

kommuner använder för att föra dialog med medborgare samt testat dessa på användare för att

undersöka vilka aspekter av verktygen som bidrar till bättre respektive sämre användbarhet. För

att kunna göra det har vi tagit fram ett ramverk som ska kunna användas för att jämföra ett brett

spektrum av olika aspekter på ett större antal webbplatser med fokus på medborgardialog.

1.1. Bakgrund

De senaste decennierna har kommuner och myndigheter satsat mycket på utveckling av e-

demokrati/24h-webben (jfr. Huang & Brooks, 2011, s. 456; Röstlinger & Cronholm, 2009, s. 3).

Medan 63 procent av kommunerna uppger att utvecklingen av e-förvaltningen har hög prioritet

(Sveriges Kommuner och Landsting, 2011), så tycks fokus i huvudsak ha legat på framtagande

av e-tjänster och endast i mindre omfattning på en ökad delaktighet bland medborgarna (Kumar,

Mukerji, Butt & Persaud, 2007, s. 63; Huang & Brooks, 2011, s. 457). Det gör oss intresse-

rade av hur medborgardialog kan se ut på svenska kommuners webbplatser idag, samt vilket

tillvägagångssätt som skulle vara mest effektivt för kungalv.se.

Kungälv ärmed ca 43.000 invånare enmellanstor kommun som påmånga sätt liknar andra svenska

kommuner. Därför kan arbetets resultat vara relevanta även för liknande små- och medelstora

kommuner. Att valet föll på just Kungälv berodde rent konkret på att en av artikelförfattarna är

bosatt i kommunen.

Webbplatsen kungalv.se drivs av Kungälvs kommun och är i första hand till för kommuninvånare,

men även för turister. Syftet med webbplatsen är:

[…] att ge samma service som vid personligt bemötande, att stödja demokratin och att

marknadsföra Kungälv. Vi anstränger oss för att motsvara besökarnas krav på tillgänglighet

och dialog. Vi utvecklar fler möjligheter att uträtta ärenden, använda e-tjänster, dialog, ge

klagomål och berömma. (Kungälvs Kommun, 2016b)

På sidan Var med och påverka finns information om kommunens arbete med medborgardialog,

men ingen möjlighet för användare att via webbplatsen initiera sådan dialog. Vill besökare “ha

svar på frågor, få information, vägledning eller bara lämna synpunkter” rekommenderas de att

använda ett speciellt onlineformulär, alternativt kontakta kundcentret i stadshuset eller via telefon.

Om personer däremot vill föra dialog med politiker hänvisas man till fysiska medborgarstämmor

som hålls en gång per år (Kungälvs Kommun, 2016c).

I en undermeny finns även en chatt som till synes har använts vid fem tillfällen sedan november

2015, där medborgare under särskilda tider kunde föra dialog med politiker om förutbestämda

9

ämnen, exempelvis kommunens flyktingmottagande (Kungälvs Kommun, 2015) och centrumpla-

nering (Kungälvs Kommun, 2016a). Enligt uppgift kommer kommunen dock inte längre använda

sig av denna tjänst.

Vi mötte kommunens kommunikationsavdelning, som ansvarar för kungalv.se, och diskuterade

ett samarbete kring examensarbetet med syfte att bidra till förbättrad medborgardialog via

webbplatsen. De ställde sig positiva till förslaget, vilket resulterade i fortsatt kommunikation via

epost.

1.2. Problembeskrivning

Det finns olika nivåer av medborgardialog. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder

sig av delaktighetstrappan som delar inmedborgardialogen i fem nivåer: information, konsultation,

dialog, inflytande, samt medbeslutande (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015, s. 14). För vårt

ändamål är vi intresserade av en dialog som innebär en tvåvägskommunikation som inkluderar

medborgares aktiva deltagande i den politiska processen. När det kommer till kungalv.se finns

dock ingen möjlighet att delta i sådan dialog.

Det finns emellertid en tydlig ambition att etablera sådan dialog: Kungälvs kommunfullmäktige

har antagit policydokumentet Principer för medborgardialog (KS 2014/2334, 2014b) samt

tillhörande tillämpningsanvisningar (KS 2014/2334, 2014a). I dessa står att läsa:

Medborgardialog syftar till ett ökat engagemang och ansvar hos medborgarna. Dialogen

mellan förtroendevalda, tjänstemän och medborgare ska finnas för att skapa en levande

demokrati. Medborgarnas kunskaper i olika ärenden och tjänstemännens faktakunskaper blir

i kombination ett bredare underlag i besluten för de förtroendevalda. (KS 2014/2334, 2014b,

s. 2)

Policydokumentet innehåller tio principer, varav följande är av särskild relevans för vårt syfte:

• Medborgardialog ska föras på olika arenor för att underlätta för medborgarna att delta.

Både fysiska platser och genom olika digitala verktyg

• Politiken och förvaltningen lyssnar in och fångar upp vilka frågor medborgarna vill ha

dialog om

• Vi ska visa öppenhet inför dialoginitiativ från medborgarna samt uppmuntra och stötta

engagemang

• De som deltar i dialogen ska alltid få information om dialogens resultat

• Processen och resultatet av dialogen ska presenteras tillgängligt i olika forum (KS

2014/2334, 2014b, s. 2)

Problemet kan alltså summeras genom slutsatsen att det på kungalv.se, i vår definition av be-

greppet, inte finns möjlighet till webbaserad medborgardialog, trots en politisk vilja såsom den

uttrycks i ovan nämnda dokument.

Som vi kommer beröra i avsnittet om tidigare forskning 2.1.2 på sidan 15, så lyfter många

skribenter vikten av att välja ett verktyg och en metod för medborgardialog som “passar bäst

för syftet och målgruppen” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015, s. 7). — Vad som i vilka

sammanhang och på vilket sätt uppfyller detta kriterium förblir dock, i det stora hela, obesvarat.

10

Trots att föreliggande arbete ämnar att föreslå konkretametoder och verktyg specifikt för Kungälvs

kommun är vår förhoppning att slutsatserna därför även kan bidra till en mer övergripande

kunskapsutveckling inom ämnesområdet.

1.3. Syfte och frågeställningar

Mot bakgrund av beskrivningen ovan är syftet med arbetet att undersöka vilka verktyg för web-

baserade medborgardialoger som används av jämförbara kommuner och på vilket sätt lärdomar

från dessa kan vara användbara för framtida dialogsatsningar på kungalv.se.

Avsikten är alltså dels att kartlägga vilka typer av webbaserade medborgardialoger som finns

representerade hos kommuner med liknande befolkningsmängd, skattekraft, etc – och dels att i

detalj utreda hur användare uppfattar dessa verktyg.

Innan vi går vidare måste vi definiera två begrepp som kommer att återkomma genom hela

arbetet:

dialogtyp avser typen av verktyg som används för att kunna föra tvåvägskommunikation mellan

medborgare och politiker, exempelvis en digital panel, en karta, ett formulär, etc.

dialogverktyg avser det konkreta verktyget som används av en specifik kommun. Det inklu-

derar även olika aspekter av webbsidan där verktyget introduceras och presenteras samt

innehålls-, användbarhets-, och utseendeaspekter.

Förenklat uttryckt, så är enligt vår terminologi dialogverktyget en “instans” av en dialogtyp.1

Frågeställningar

För att svara mot syftet har följande frågeställningar arbetats fram:

1. Vilka webbaserade dialogverktyg används av kommuner som är jämförbara med Kungälv?

2. Hur upplevs dessa dialogverktyg av användare?

Utifrån dessa frågor kommer vi att kunna rekommendera aspekter av olika kommuners dialog-

verktyg samt dra lärdomar från förbättringspotentialen hos andra dialogverktyg.

1 Den här introducerade terminologin avviker från vad som är gängse inom området. De vedertagna begreppen

är snarare metod (vår “dialogtyp”) samt verktyg (vårt “dialogverktyg”, jfr Sveriges Kommuner och Landsting,

2015, s. 7). En användning av denna terminologi hade dock med viss nödvändighet lett till begreppsförvirring

i föreliggande arbete: när vi pratar om “metod”, vad är det vi åsyftar? Avses den vetenskapliga metoden av

detta arbete eller snarare metoden för medborgardialog?

11

1.4. Avgränsningar

Inom ramen för detta arbete utgår vi från ett grundläggande antagande: ju enklare det är att hitta

och använda dialogverktyg och ju bättre dessa möjligheter överensstämmer med medborgarnas

önskemål och förväntningar, desto bättre.

Det innebär att vi inte behöver göra en värdering om förslagen i slutändan leder till en förbättrad

medborgardialog, ökad delaktighet, bättre beslutsunderlag etc. – utan det räcker för vårt vidkom-

mande att konstatera att de har potential att göra så. Till grund för arbetet ligger med andra ord

en “konsekvensneutral” syn på webbaserad medborgardialog som verktyg.

Vi fördjupar oss exempelvis inte i frågor rörande den potentiella skillnaden mellan medborgar-

dialogernas uttalade och “egentliga” syften, eller de olika kommunernas engagemang för ökad

faktisk delaktighet, även om vi är medvetna att dylika aspekter är essentiella för framgången av

ett delaktighetsinitiativ, vilket även Panopoulou, Tambouris och Tarabanis (2010, s. 7) noterar:

The actual involvement of governmental bodies and agencies not only as owners but throug-

hout the whole participation process has been highlighted by most of the reported initiatives

as a critical success factor.

Därutöver intresserar vi oss endast för webbaserade dialogverktyg som ger medborgare en

möjlighet att aktivt delta i de politiska processerna. Enkelriktade kanaler och kanaler som

uteslutande används för att förmedla information till medborgare undantas därför från detta

arbete.

Vi exkluderar även kanaler, där enskilda kan framföra synpunkter eller ställa frågor, men där

dessa synpunkter/frågor inte på ett systematiskt sätt påverkar de politiska beslutsprocesserna.

Efter en genomgång av Kungälvs Kommuns Facebook-sida (Kungälvs Kommun, u. å.) har vi

gjort bedömningen att denna i dagsläget uteslutande används för denna form av kommunikation.

Av denna anledning undantas såväl Kungälvs som andra kommuners Facebook-sidor från detta

projekt.

12

1.5. Disposition

Sökning hos SCB Likhetssökning i Kolada

Reduktion av dubletter

Lista över “jämförbara” kommuner

Urval

kommuner

Sammanställning av alla dialogtyper

i jämförbara kommuner, tabell A.1

Renodling av

dialogtyperBortsållning av

irrelevanta kommuner

Renodlad lista med relevanta kommuner

och dialogtyper, tabell 4.1Sammanställning

avdialogtyper

Framtagande av intervjuschema för renodlade

dialogtyper och kommuner, tabell 4.2

Framtagande av intervjumanus

bilaga A.2

Underlag

intervjuer

Figur 1.1.: Schematisk disposition av arbetets inkrementella aspekter

av metod- och resultatkapitlen

Efter en inledande sammanställning

av tidigare forskning inom för studi-

en relevanta områden (kapitel 2 på

nästa sida) kommer vi att beröra me-

todval, beskriva genomförandet av

datainsamlingen samt företa en ana-

lys av resultaten.

Eftersom arbetets olika faser bygger

på varandra har metod, datainsam-

ling och preliminära analyser behövt

varvas med varandra i praktiken. För

att exempelvis kunna bedöma, vil-

ka metoder som kan vara relevanta i

intervjuer om specifika dialogtyper

behöver vi först veta, vilka dessa spe-

cifika dialogtyper överhuvudtaget är.

Det innebär att resultaten av samman-

ställningen av dessa dialogtyper mås-

te föreligga innan detaljerade meto-

der för intervjuerna kan fastslås.

På grund av denna inkrementella na-

tur av arbetet uppstår en någorlunda

komplex disposition, särskilt i metod- och resultatdelen. Vi har av denna anledning försökt att

visualisera dispositionen för dessa delar i figur 1.1, i förekommande fall under angivande av

relevant avsnitt, tabell eller bilaga.

I resultatavsnittet (kapitel 4 på sidan 32) kombineras en sammanställning av insamlade data

med relevanta analyser. Dessa syntetiseras i ett avslutande kapitel med konkreta förslag för

framtagande av webbaserade verktyg för medborgardialog i Kungälvs kommun (kapitel 5 på

sidan 53), där insamlade synpunkter redovisas för olika tänkbara dialogtyper.

13

2. Tidigare forskning och

analysverktyg

I detta kapitel presenteras en sammanställning av tidigare forskning inom de för vårt arbete rele-

vanta områden. Vi valde härvid att följa frågeställningarna från avsnittet 1.3 för att åstadkomma

en enhetlig disposition.

2.1. Metoder för medborgardialog

Medborgardialog kan ses som en samlingsbeteckning för “olika sätt att engagera medborgare i

offentligt beslutsfattande” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015, s. 7).

2.1.1. Medborgardialog

Inledningsvis måste begreppet “medborgardialog” avgränsas tydligt för att kunna diskuteras

och utvärderas på ett givande sätt. I huvudsak används tre olika termer inom området, vars

avgränsningar inte nödvändigtvis är entydiga:

e-förvaltning definieras allmänt som “verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar

nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska för-

ändringar och nya kompetenser.” (se t.ex. SOU 2013:75, s. 18)

e-tjänster avser “utvecklingen av en förvaltnings tjänster och myndighetsutövning via olika

elektroniska kanaler” (Nordfors, Ericson & Lindell, 2006, s. 14).

e-demokrati och medborgardialog avser “möjligheten att utveckla medborgarnas infly-

tande och deltagande i politiken” (Nordfors m. fl., 2006, s. 14).

En exakt gränsdragning mellan begreppet “medborgardialog” som är föremål för detta arbete och

de relaterade termerna tycks ur vårt perspektiv inte vara nödvändig. Ren myndighetsutövning

som ryms inom e-tjänster borde vara irrelevant för vårt vidkommande. Såväl medborgardialog

som det ofta överordnade begreppet e-förvaltning är däremot i tillämpliga delar av vikt.

Det kan i sammanhanget också vara värt att påpeka att medborgardialog utan vidare kan förasmed

hjälp av e-tjänster. I sådant fall kan den konkreta implementeringen av medborgardialogen anses

utgöra såväl medborgardialog, som en e-tjänst och därigenom även en del av e-förvaltningen.

En diskussion om medborgardialog på en offentlig webbplats kan inte undvika att beröra frågan,

på vilken nivå som medborgardialogen och delaktigheten ska läggas. Alltsedan Arnstein (1969)

har den frågan diskuterats från många olika synvinklar. Barreda m. fl. (2012) utvecklar:

14

[…] As noted by Macintosh, the seminal contribution of Arnstein has influenced the con-

textual framework that must be considered when promoting a citizen participation process,

such as certain stages of participation, its depth, the role and the actors that take part in the

process or the moment when citizen participation occurs in the cycle of public policies.

Millard,Millard,Adams ochMcMillan (2012) argumenterar att en rak “översättning” av befintliga

dialog- och delaktighetsformer till digitala kanaler endast i begränsad omfattning borde klassas

som medborgardialog.

För den offentliga sektorn i Sverige har bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utvecklat

olika “steg” inom vilka medborgardialoger kan förverkligas (Stenberg m. fl., 2013). Tydligast

har dessa steg formulerats i den tidigare berörda delaktighetstrappan (Sveriges Kommuner och

Landsting, 2015, s. 14). Beroende på vilken nivå/vilket steg den aktuella kommunen har lagt

sig, och beroende på om medborgardialogen syftar till faktisk påverkan eller snarare spel för

gallerierna (jfr Tahvilzadeh, 2015a) måste en utvärdering av medborgardialog på webbplatsen

göras i flera steg: dels behövs bedömningar av graden av den eftersträvade medborgardialogen

(vilket snarast utgör sociologiska, politiska, demokratiteoretiska och statsvetenskapliga frågor

och skulle spräcka ramen för detta arbete), dels krävs diskussioner av sammanhanget som

medborgardialogen genomförs i och slutligen krävs mer analytiska bedömningar av huruvida

målbilden har implementerats på webbplatsen – eller i förlängningen skulle kunna förbättras.

Vid första påseende skulle vad som utvecklats ovan kunna förefalla vara mindre viktigt för ett

projekt som syftar till att utvärdera en webbplats. Vi gjorde emellertid bedömningen att frågorna

i allra högsta grad är relevanta. Som t.ex. De Bourg och Larsson (2012) påpekar, kan ett (mer

eller mindre legitimt) syfte med “medborgardialog” vara att inte möjliggöra äkta delaktighet

i processbeslut – utan att huvudsakligen framkalla känslan av denna delaktighet, inte sällan i

syfte att styra den allmänna opinionen och skapa ett smidigt samhällsmaskineri (Tahvilzadeh,

2015b).

2.1.2. Utvärdering av webbaserad medborgardialog

Vi har inte lyckats identifiera tidigare forskning om utvärderingar av webbaserad medborgardialog

som tar sikte på användarupplevelsen. De metodologiska ansatser som finns inom området, t.ex.

Sveriges Kommuner och Landsting (2015, 27 ff.), sätter medborgardialogen alltid i ett mer eller

mindre tvärvetenskapligt sammanhang och behandlar vad som i föreliggande arbete betecknas

som dialogtyp och -verktyg alltid tillsammans med medborgardialogens övergripande syfte,

kontext och resultat.

I forskningsmaterialet finns det exempel på uppräkningar av olika dialogtyper som används.

Exempelvis finner Panopoulou m. fl. (2010) följande typer i sin undersökning av Europeiska

informations- och kommunikationsteknologier i medborgardialogsammanhang (flertalet av dessa

skulle dock inte kvalificera som relevanta typer enligt vår definition):

Podcasts, ePanels, Decision-making Games,Wikis, Suggestion tools for planning procedures,

GIS and mapping tools, Blogs, Webcasts, eDeliberative polling, Chat rooms, eVoting and

eReferenda, Groupware tools, Quick polls, ePetition systems, Virtual community systems,

Surveys, Alert services, Search engines, FAQs, eConsultation systems, Online newsletters

/ listservs, eParticipation discussion forums, Web portals (Panopoulou m. fl., 2010, s. 58,

extraherat från figur 2)

15

Frågan om “Vilket/vilka verktyg passar bäst för syftet och målgruppen” (Sveriges Kommuner och

Landsting, 2015, s. 7) lyfts visserligen – men frågan om exakt vad som gör att ett dialogverktyg

passar bäst för ett visst syfte eller en viss målgrupp besvaras inte.

Avsaknaden av detaljerad forskning är dock eventuellt inte överraskande. Som Scholl (2006)

skriver:

EGR [E-Government research förf. anm.] studies “the use of information and technology to

support and improve public policies and government operations, engage citizens, and provide

comprehensive and timely government services” (Anonymous, 2005b). This widely accepted

academic definition of e-Government and EGR, however, defines a field or a domain of study,

which spans across the boundaries of quite a number of existing disciplines including public

administration, political sciences, organizational sciences, information science, computer

science, information systems research, sociology, library science, statistics, law and ethics,

and a host of other disciplinary sciences. (Scholl, 2006, s. 13)

I en dylik inter- och trans- och tvärvetenskaplig miljö kan framtagandet av detaljforskning inom

en enda disciplin vara problematiskt.

2.2. Användbarhet, användarupplevelse och

informationsarkitektur

Nedan undersöks olika aspekter av användbarhet och användarupplevelse i relation till medbor-

gardialog.

2.2.1. Användbarhet

Användbarhet handlar enligt Preece, Rogers och Sharp (2016, s. 42) om att göra interaktiva

produkter lätta att lära sig, effektiva att använda och roliga från användarperspektivet.Analysen är

en utveckling från Nielsens (1994) grundläggande användbarhetsattribut: learnability, efficiency,

memorability, errors och satisfaction.

Fernandez, Insfran ochAbrahão (2011) anför att den mest accepterade användbarhetsdefinitionen

inomHuman Computer Interaction är den som the International Organization for Standardization

definierar som

[…] the extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals

with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use (ISO 9241-11:1998,

1998)

Enligt denna tolkning innebär användbarhet en interaktion mellan användare och programvara och

kan ses som produktens förmåga att möta kundernas förväntningar (Fernandez m. fl., 2011).

Dessa definitioner har blivit använda i stor utsträckning för att utvärdera användbarhet på webben.

Ibland kallas Nielsens version “den lilla” användbarhetsdefinitionen i kontrast till “den stora”

ISO 9241-definitionen, eftersom den inte inkluderar nytta (utility) (Lárusdóttir, 2009).

I sin studie över medborgardialogverktyg på Europeiska webbplatser observerade Panopoulou

m. fl. (2010, s. 8) vikten av användbarhet:

16

[…] our empirical analysis found that [usability] is one of the most frequent and important

success factors. Experience gathered from the owners suggests that any kind of eParticipation

initiative should be really easy and intuitive for all kinds of users, from internet savvy ones

to those with limited ICT skills.

Baker (2009, s. 83) utvecklar vidare om vikten av användbarhet för offentliga webbplatser:

Democratic values underlying governmental operations require that E-Government aim

for user-friendliness. If websites fail to perform readily from a usability standpoint, and

instead block less-knowledgeable citizens from satisfactory contact with their government,

the evolution of E-Government will be stymied.

Röstlinger och Cronholm (2009) poängterar att existerande användbarhetsriktlinjer, såsom Niel-

sens användbarhetmål, kan vara för begränsade i utvecklingen av e-förvaltningswebbplatser på

grund av deras kommunikationsintensiva innehåll. Målen är anpassade för generella webbplatser,

inte specifikt för e-förvaltning. Dessutom skapades de för länge sedan. Huang och Brooks (2011)

föreslår tre tillägg för användning i e-förvaltningssammanhang:

Interoperability För att stödja fullföljande av användaruppgifter genom att få alla tjänster,

designelement, samt webbplatsfunktioner att fungera som en helhet.

Support users’ skills För att stödja och utveckla användares aktuella färdigheter och kunskap

Pleasurable interaction För att presentera en behaglig design och möta användare med

respekt (Huang & Brooks, 2011, s. 460)

2.2.2. Användarengagemang

Trots en numera större utbredning av e-tjänster på offentliga webbplatser är just användarenga-

gemanget i beslutsfattande fortfarande en utmaning (Huang & Benyoucef, 2014). Huang och

Brooks (2011) anser att anledningen att användningen inte är högre är dessa tjänsters brist på an-

vändbarhet. De fann i sin rapport en nära relation mellan användares upplevelse av användbarhet

och hur väl uppgiften utfördes.

Scherer m. fl.s (2009) skriver vidare, om relationen mellan medborgardeltagande och användbar-

het, att:

eParticipation services via electronic channels need to be simple, effective, easy-to-use and

functional. Besides this, the look and feel as well as the fun-factor should not be underestima-

ted. Especially in eParticipation contexts, where heterogeneous user groups should actively

participate in policy discussions and participatory decision-making by electronic means [...]

2.2.3. Användarupplevelse vid medborgardialog

Användarupplevelsen/user experience är ett begrepp som är närbesläktat med tidigare berört

användbarhet.

Enligt ISO-definitionen är användarupplevelsen

[…] a person’s perceptions and responses that result from the use or anticipated use of a

product, system or service (ISO 9241-210:2010, 2010).

17

Enligt bl.a. Hassenzahl (2011) är det härvid inte fråga om varken teknologi, design eller gräns-

snittet – utan om att skapa en meningsfull och givande upplevelse av användningen.

Det finns omfattande litteratur om bedömning av användarupplevelsen, vi har emellertid inte

kunnat identifiera någon aktuell forskning om användarupplevelsen specifikt i relation till web-

baserade medborgardialoger. Relevanta aspekter (t.ex. med hänseende om upplevelsen huruvida

myndigheten är intresserad av medborgares synpunkter) tycks istället behandlas tillsammans

med den närbesläktade användbarheten.

2.2.4. Mätbarhet av användbarhet och användarupplevelse

Flertalet artiklar som hittills redovisats behandlar bedömningen av huruvida en webbplats är

användbar – eller hur användbara webbplatser bör utformas. Eftersom en del av syftet med vårt

arbete är att jämföra ett större antal webbplatser bl.a. med avseende på användbarhet, så behövs

metoder för att “benchmarka” dessa.

Det finns ett antal metoder för systematisk utvärdering av användbarheten, varav vissa har berörts

i det föregående. Dessa metoder kan i viss mån även användas för att kvantifiera aspekter av

användarupplevelsen och även för att därefter jämföra olika bedömda webbplatser/produkter

med varandra och rangordna dessa. Som bl.a. Toussaint, Toussaint och Ulrich (2012) påpekar är

metoderna däremot inte särskilt användbara för att förklara varför vissa webbplatser har bedömts

som bättre eller sämre.

Lachner m. fl. (2016) söker i Quantified UX: Towards a Common Organizational Understanding

of User Experience att skapa ett verktyg för att kvantifiera användarupplevelse (och användbarhet)

av webbplatser och att kombinera kvantitativa såväl som kvalitativa aspekter för att få en djupare

förståelse över webbplatsers styrkor och svagheter.

Lachner m. fl. (2016) ställer härvid upp tre olika områden som i sin tur bedöms med hjälp av

olika dimensioner:

Look bestående av Appealing Visual Design, Communicated Information Structure samt Visual

Branding

Feel bestående av dimensionernaMastery, Outcome Satisfaction samt Emotional Attachment

och slutligen

Usability med dimensionerna Task Effectiveness, Task Efficiency och Stability and Performance

Trots att det inte har varit ett uttalat syfte med framtagande av benchmarking-verktyget har

möjligheten att använda verktyget för komparativa studier aktualiserats (Lachner m. fl., 2016).

Vi ämnar att modifiera benchmarking-verktyget med hänsyn till de särskilda förhållanden som

råder för webbaserad medborgardialog i metoddelen av detta arbete (se avsnitt 2.3 på nästa sida

samt avsnitt 3.2.2.1 på sidan 25).

18

2.2.5. Informationsarkitektur

Informationsarkitektur kan beskrivas som ett systematiskt, heltäckande tillvägagångssätt för

att strukturera information på ett sätt som gör den lätt att hitta och förstå oavsett sammanhang,

kanal eller medium (Rosenfeld, Morville &Arango, 2015, s. 16). Den börjar med människor och

anledningen de kommer till webbplatsen, det vill säga deras informationsbehov (Rosenfeld m. fl.,

2015, s. 39). I aktuell fallstudie kan informationsbehovet konkretiseras till att hitta information

om webbaserade medborgardialoger – och att enkelt kunna navigera till och delta i dessa.

Demokratiberedningens betänkande specificerar denna aspekt ytterligare i relation till den demo-

kratiska delaktigheten:

Kommuner och landsting bör på sin webbsida ha en plats där all information och alla

redskap som är relevanta för den demokratiska delaktigheten bland de som bor och verkar i

kommunen eller i en kommun inom landstinget görs tillgänglig. (SOU 2016:5, s. 440)

2.3. Sammanfattning och analysverktyg

Analysverktyget som vi utvecklade är en bearbetning av Lachner m. fl.s (2016) Interdiscipli-

nary UX Dimensions-tabell. Ett utdrag av denna återges i tabell 2.1. Författarna beskriver den

ursprungliga tabellen enligt nedan:

Based on the analysis of 84 UX evaluation methods, a sample of UX characteristics from

literature, and 24 interviews with experts from academia and practice, we propose a formalism

and a corresponding tool to measure, visualize, and communicate a product’s UX within

organizations.

Area Dimension

Look

Appealing Visual Design

Communicated Information Structure

Visual Branding

Feel

Mastery

Outcome Satisfaction

Emotional Attachment

Usability

Task Effectiveness

Task Efficiency

Stability and Performance

Tabell 2.1.: Utdrag ur originalversionen av analysverkty-

get. Anmärkning: återgiven i bearbetad form

från “Quantified UX: Towards a Common

Organizational Understanding of User Ex-

perience” av Lachner, Naegelein, Kowalski,

Spann och Butz, 2016, ACM International

Conference Proceeding Series, vol. 23-27, s.

56–66. Copyright 2016 hos författarna, publi-

ceringsrättigheter överlåtna till ACM. Tabel-

len återges med tillstånd/licens.

Lachner m. fl. (2016) har utvecklat sitt verktyg

i syfte att ta fram konkreta enkätfrågor för att

utvärdera användbarheten av en produkt. Till

skillnad från Lachner m. fl. använder vi emel-

lertid verktyget inte primärt för datainsamling

– utan istället som bedömningsverktyg för att

kategorisera och analysera redan insamlade

data.

Ett uttalat syfte med Lachner m. fl.s (2016)

bidrag är att skapa ett mer eller mindre all-

mängiltigt verktyg för att mäta och kvantifiera

användbarhet, oberoende av om det är fråga

om t.ex. webbplatser eller fysiska produkter

(Lachner m. fl., 2016, s. 58). Det implicerar

samtidigt att verktyget – även om det, som i

det förekommande fallet, endast används för

utvärdering av webbplatser – är utformat för

att täcka ett stort antal olika ämnesområden.

I det föreliggande arbetet är ämnesvalet (och

modus för ämnet) däremot tydligt avgränsat:

vi försöker att hitta metoder för att väldigt konkret utvärdera och jämföra webbaserade (=modus)

19

dialogverktyg för medborgardialog (=ämne). Som utvecklat i de föregående avsnitten kan gene-

rella metoder för att bedöma användbarheten inte nödvändigtvis överföras rakt av på webbplatser

(se 2.2.1 på sidan 16), eventuellt än mindre på offentliga webbplatser (se 2.2.3 på sidan 17) och

möjligen ännu mindre på webbaserade dialogverktyg:

Vissa aspekter hos Lachner m. fl. (2016) är visserligen relevanta för allmänna webbplatser men i

mindre utsträckning för webbaserade dialogverktyg. Den föreslagna dimensionen Look – Visual

branding specificeras exempelvis med följande bedömningsskalor: “Do you trust this brand?”,

“Do you think this is an honest brand?” samt “Do you feel the brand is safe?” (Lachner m. fl.,

2016, s. 61). Dessa aspekter borde oproblematiskt vara essentiella för t.ex. e-handelswebbplatser

men saknar närmast helt relevans för här aktuellt ämnesområde.

Samtidigt som tillämpningsområdet för verktyget på det viset blir smalare, så blir det på ett annat

område istället bredare: vi är inte “endast” intresserade av användbarhet utan även av frågor

som är specifika för medborgardialog, t.ex. huruvida en användare upplever att den undersökta

kommunen verkligen är intresserad av åsikter som framkommer i dialogen. Frågan “bryr sig

kommunen om det du säger?” är enligt vår mening i det konkreta fallet mycket mer användbart

än det tidigare citerade “Do you think this is an honest brand” (Lachner m. fl., 2016, s. 61).

Det ovan utvecklade innebär enligt vår mening att intentionerna hos Lachner m. fl. (2016) endast

partiellt täcker sig med intentionerna för det här arbetet. Vi valde därför att visserligen i stor

utsträckning basera vårt analysverktyg på Lachner m. fl., men att samtidigt kraftigt modifiera

verktyget för att anpassa det till vårt konkreta ämnesområde (webbaserad medborgardialog) och

våra konkreta syften (analys av allmän upplevelse hos användaren).

Eftersom det således saknas ett konkret tillämpningsbart analysverktyg som direkt kan härledas

ur befintlig forskning kommer en viktig aspekt av metoddelen vara att utarbeta ett förslag på

analys- och bedömningsverktyg. Det verktyget utvecklas och presenteras i avsnitt 3.2.2.1 på

sidan 25.

20

3. Metod och material

För att svara mot arbetets frågeställningar har vi använt oss av två olika metoder. Först och

främst kartlades befintliga medborgardialogverktyg genom en enkel observation av ett större

antal webbplatser av jämförbara kommuner. De webbplatser som hade medborgardialogverktyg

analyserades och rangordnades därefter av användare efter innehåll, användbarhet och utseende.

3.1. Metod 1: Sammanställning av

medborgardialogtyper

Vår första frågeställning formulerades på följande sätt: “Vilka webbaserade dialogverktyg an-

vänds av kommuner som är jämförbara med Kungälv?” (frågeställning 1 på sidan 11). För

att få ett underlag för denna frågeställning och finna verktyg att utgå ifrån, har vi valt ut jäm-

förbara kommuner och gjort en kvantitativ analys av förekomsten av dialogverktyg på deras

webbplatser.

3.1.1. Material och urval

Första steget för vårt arbete måste således vara att identifiera, vilka kommuner som kan anses

vara “jämförbara” med Kungälv för våra ändamål. En direkt fråga till såväl Sveriges Kommuner

och Landsting som RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser), som driver Kolada

(Kommun- och landstingsdatabasen) om huruvida det finns vedertagna kriterier för urval av

“jämförbara” kommuner i specifika sammanhang har inte resulterat i något svar. Vi har inte heller

kunnat identifiera några vedertagna metoder för att avgöra, när en kommun blir jämförbar med

en annan i för oss relevanta sammanhang. För att inte riskera att införa fel genom ett för snävt

urval har vi därför valt att använda oss av de två mest etablerade statistikkällor för kommuner:

SCB och Kolada. En schematisk representation av denna urvalsprocess återges i figur 3.1.

Sökning hos SCB Likhetssökning i Kolada

Reduktion av dubletter

Lista över “jämförbara” kommuner

Urval

kommuner

Figur 3.1.: Schematisk förklaring av urvalsprocessen för “jämförbara

kommuner”

Vi börjar med ett urval av kom-

muner ur statistikdatabasen (SCB,

2017) i storleksordning utifrån anta-

let invånare (tio större och tio mind-

re än Kungälv, i stigande ordning):

Sandviken, Vänersborg, Lidköping,

Alingsås, Lerum, Ängelholm, Piteå,

Värmdö, Enköping, Österåker, Mota-

la, Falkenberg, Upplands Väsby, Trelleborg, Landskrona, Sigtuna, Lidingö, Tyresö, Sundbyberg,

Hässleholm.

21

På Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, kan en s.k. Likhetsutsökning genomföras (Rådet

för främjande av kommunala analyser, u. å.) som resulterar i (delvis) andra kommuner, baserad

på strukturkostnad, invånarantal och skattekraft.

Denna likhetssökning föreslår att följande 20 kommuner är mest “lika” Kungälv (i likhetsordning):

Upplands Väsby, Kävlinge, Enköping, Stenungsund, Staffanstorp, Sundbyberg, Ängelholm,

Värnamo, Mölndal, Alingsås, Strängnäs, Sandviken, Håbo, Boden, Östhammar, Ale, Sotenäs,

Höganäs, Västervik, Falkenberg.

När bägge dessa urval syntetiseras och duplikat reduceras återstår i bokstavsordning följande 33

kommuner:

1. Ale

2. Alingsås

3. Boden

4. Enköping

5. Falkenberg

6. Hässleholm

7. Håbo

8. Höganäs

9. Kävlinge

10. Landskrona

11. Lerum

12. Lidingö

13. Lidköping

14. Motala

15. Mölndal

16. Piteå

17. Sandviken

18. Sigtuna

19. Sotenäs

20. Staffanstorp

21. Stenungsund

22. Strängnäs

23. Sundbyberg

24. Trelleborg

25. Tyresö

26. Upplands Väsby

27. Vänersborg

28. Värmdö

29. Värnamo

30. Västervik

31. Ängelholm

32. Österåker

33. Östhammar

3.1.2. Tillvägagångssätt

För att sammanställa de olika typerna av webbaserad medborgardialog som används på aktuella

kommuners webbplatser utvärderas varje enskild webbplats genom observation. Alla dialog-

verktyg som identifieras på den aktuella webbplatsen antecknas i ett dataark. Vid analys av

nästkommande webbplats adderas tidigare ej observerade dialogverktyg till listan. På det viset

växer en tämligen heltäckande förteckning över använda dialogverktyg fram under arbetets

gång.

3.2. Metod 2: Användarupplevelse av olika dialogtyper

För att svara mot vår andra frågeställning, hur användare upplever de identifierade dialogtyperna

(frågeställning 2 på sidan 11), begagnar vi oss av Tänka högt-metoden i kombination med en

semistrukturerad intervju. I varje intervju ingår därutöver ett moment där deltagarna ombeds

utföra en kvalitativ rangordning av verktygen.

Tänka högt-metoden är en semistrukturerad direktobservation i en kontrollerad miljö, som till sin

karaktär är både kvalitativ och kvantitativ Preece m. fl. (2016, s. 330, 341). Den genomförs genom

att användare utför förutbestämda uppdrag samtidigt som de verbaliserar sina tankar (Zahran,

Al-Nuaim, Rutter & Benyon, 2014). Detta sker i en kontrollerad miljö där prestationerna mäts.

Vanligtvis handlar det om tiden det tar att lösa en uppgift, antal fel som görs, eller navigationsväg

genom gränssnittet (Lárusdóttir, 2009).

22

Lárusdóttir (2009) betraktar Tänka högt-metoden som den enskilt bäst lämpade av alla an-

vändartester om målet med utvärderingen är att samla in så realistiska data som möjligt om

användbarhetsproblem som användare möter när de använder ett system. Zahran m. fl. (2014)

håller med, och tydliggör att metodens styrka ligger i mängden av kvalitativa data som kan

samlas in från en liten mängd användare.

Anledningen att vi valde Tänka högt-metoden är att den, som Lárusdóttir (2009) beskriver, är

särskilt väl lämpad att få användarens åsikt, att observera användaren, samt att mäta användarens

utförande.

Resultatet kan dock ha begränsad användning i den normala miljön eftersom observationsför-

hållandena är artificiella (Preece m. fl., 2016, s. 341). Eftersom observationer i hög grad är

beroende av forskaren och användningen av korrekta fältanteckningar uppstår därutöver en

brist på verifierbara data. Det leder till att tillförlitligheten av observationen kan ifrågasättas

(Denscombe, 2009, s. 293).

Därför har observationen kompletterats med intervjufrågor om användarupplevelsen av dialog-

verktygen. Vi har alltså utgått från ett grundläggande frågemanus, så att alla respondenter fått

samma frågor, men samtidigt inte undvikit oplanerade följdfrågor.

Syftet med denna kombination av metoder är att undersöka vad användarna uppskattar i de

specifika kommunernas dialogverktyg. Vi är alltså inte endast intresserade av användarvänlighet

i teknisk mening, utan användarupplevelsen som helhet, exempelvis av hur information om

hantering av inkomna förslag presenteras, eller hur ett dialogverktygs informationstext upplevs.

Användartesterna utförs uteslutande på datorer, dvs inte på mobiltelefoner, surfplattor eller

dylikt.

3.2.1. Material och urval

3.2.1.1. Urval av material

Urvalet av webbplatserna att analysera grundas på syntes av resultaten från avsnitt 3.1.2 på

föregående sida. Resultaten av urvalet redovisas senare i avsnitt 4.1 på sidan 32.

Efter renodling av dialogtyperna togs ett intervjuschema fram för att fördela bedömningen av det

förhållandevis stora antalet återstående webbplatser mellan alla respondenter. Det hade inte varit

praktiskt genomförbart att be varje intervjudeltagare att jämföra och bedöma alla webbplatser.

För att trots uppdelningen kunna uppnå en hög statistisk reliabilitet roteras i schemat webbplatser-

na som ska bedömas. Det görs främst i syfte att uppnå största möjliga spridning av bedömningarna

mellan intervjupersonerna. Intervjuschemat som visualiserar rotationen återges i tabell 4.2 på

sidan 36.

Uppdelningen medför att varje respondent bedömer fyra olika implementeringar av e-förslag

samt två övriga dialogformer. Därutöver leder uppdelningen till att varje webbplats med e-förslag

bedöms av fem olika deltagare, varje övrig dialogtyp av fyra deltagare och varje implementering

av en interaktiv karta sex gånger.

23

3.2.1.2. Urval av deltagare

Vi diskuterade behovet att vid urval av intervjudeltagare begränsa oss till personer med anknytning

till Kungälv. Är en sådan begränsning relevant inom ramen för detta arbete, särskilt med hänsyn

till exempelvis sociokulturella faktorer eller aspekter som kan tänkas påverka respondenters

förtrogenhet med användning av webbaserade verktyg?

Diverse studier har kommit fram till att befolkningsunderlaget är av relevans för adaptionen av

digitala e-tjänster och e-förvaltning. Lidén och Larsson (2016, s 347) skriver exempelvis:

[...] seeking explanatory factors for municipal use of the services studied, we found that

the drivers of the phenomena studied were similar to some extent. For example, as verified

in previous research (e.g., Borge et al., 2009; Reddick & Norris, 2013b), population size

emerged here also as a crucial factor for understanding these developments. However, the

effects of other explanatory factors were found to differ. Whereas education levels and

average age appeared to be predictors of whether traditional services are offered through

Web sites, experiences of working with e-government emerged as important when considering

municipal adoption of social media.

Medan Lidén och Larsson (2016) tar sikte på faktorer som leder till att kommuner inför e-

tjänster, har Reddick och Norris (2013) undersökt faktorer som kan påverka medborgares grad

av användningen av dessa tjänster. De konstaterar härvid:

The least statistical evidence was found with the demographics and local government cha-

racteristics; only city government was significant in the model. This finding was surprising

since much of the previous literature on e-government adoption showed the importance of

demographics and local government factors; however, in this study it did not appear that

these characteristics had a statistically significant impact on e-participation. (Reddick &

Norris, 2013, s 203)

Vi har inte lyckats identifiera några studier i Sverige, där skillnader mellan populationsstorlek

och/eller -sammansättning skulle föranlett olika bedömningar av de i det här arbetet berörda

frågorna. Vi har inte heller kunnat identifiera några faktorer som skulle ge anledning att misstänka

att en Kungälvsbors förväntningar gentemot en digital medborgardialog skulle avvika från

exempelvis en Stockholmares. Här skulle det dock finnas intressanta ingångar till fördjupning.

Utifrån arbetets rammed tillhörande begränsningar i form av tid beslutade vi att välja 20 deltagare

till våra användartester. Det borde vara tillräckligt eftersom resultat från Nielsen (2000) visar

att nyttjande av så få som fem användare kan resultera i upptäckten av en stor majoritet av den

analyserade webbsidans användbarhetsproblem.

Eftersom kungalv.ses målgrupp är människor av alla åldrar och samhällsklasser var det viktigt

att i urvalet säkerställa en betydande variation av deltagare, särskilt eftersom de valdes ut uti-

från ett icke-sannolikhetsurval, vilket enligt Preece m. fl. (2016, s. 287) innebär att statistiska

generaliseringar inte är tillförlitliga.

Deltagarna rekryterades ur vår utökade bekantskapskrets i ett bekvämlighetsurval. Vid urvalet av

deltagarna eftersträvade vi att i störst möjliga mån uppnå en stor demografisk, sociografisk och

inte minst teknografisk spridning.

Personerna som rekryterades till studien var i åldrarna 21-79 år, med en snittålder på 42 år.

Av dessa var 60 procent från Kungälv (där en av artikelförfattarna är bosatt), 30 procent från

Katrineholm (där den andre artikelförfattaren är bosatt) och 10 procent från Lidköping. 55

24

procent var kvinnor, 45 procent var män. Utbildningsnivån varierade från grundskola (5 procent),

gymnasium (55 procent) till universitet (40 procent). Endast 10 procent hade tidigare erfarenhet

av medborgardialog.

3.2.2. Tillvägagångssätt

På de följande sidorna presenteras tillvägagångssättet för insamling, kategorisering och analys

av data för den aktuella metoden.

3.2.2.1. Bedömningsverktyg

Utgående från resonemanget i avsnitt om analysverktyget (avsnitt 2.3 på sidan 19) har vi inte

kunnat applicera ett verktyg direkt på frågorna som är aktuella i detta arbete. Vi behövde därför

utveckla ett bedömningsverktyg som tar avstamp i tidigare forskning och som går att använda

för att bedöma och kategorisera svar och kommentarer som inkom vid intervjuerna.

Som tidigare påpekat baseras verktyget i mycket hög utsträckning på Lachner m. fl. (2016). Där

delas varje huvudområde in i tre dimensioner som i sin tur specificeras av tre bedömningsskalor.

Ett utdrag ur verktyget har tidigare återgetts i tabell 2.1 på sidan 19, där de övergripande områden

och dimensionerna redovisas.

Vi har vid framtagande av vårt bedömningsverktyg utgått från Lachner m. fl.s (2016) bedömnings-

skalor och undersökt, på vilket sätt frågorna är av relevans för aktuellt ämnesområde. Flertalet

frågor har direkt översatts, andra har bedömts att vara irrelevanta inom det konkreta ämnet.

Bedömningsskalorna som Lachner m. fl. använder återges nedan i tabell 3.1, tillsammans med

kommentarer och i förekommande fall översättningar. Texten i den vänstra kolumnen utgör

härvid direkta citat från Lachner m. fl. (2016, s. 61) utan att dessa uttryckligen markeras vid varje

rad. För översiktlighetens skull har ordningen av enstaka formuleringar ändrats i nedanstående

uppställning.

Formulering hos Lachner m. fl. (2016) Kommentar och översättning

“How balanced and harmonic do you find

the product?”

Har översatts till “Är designen balanserad och harmonisk?”

“Do you like the design, colors, fonts used

in this product?”

Har översatts till “Är layout, färger, och typsnitt tilltalande?”

“Do you find the text:image ratio

appropriate?”

Har översatts till “Är text:bild-förhållandet lämpligt?”

“Does the product provide clear navigation

and orientation?”

Har översatts till “Är navigation och orientering tydligt fram-

ställt?”

“How consistently is the content and

information organized?”

Har översatts till “Är innehåll och information konsekvent struk-

turerat?”

“Do you find the provided information

understandable?”

Har delats upp i tre underpunkter och översatts till “Är informa-

tion om verktyget lätt att förstå?”, “Är information om ämnet

tydligt presenterat?” samt “Är information om hur inskickade

data hanteras presenterat?”

25

Formulering hos Lachner m. fl. (2016) Kommentar och översättning

“Do you trust this brand?” Har utgått och ersatts av en ny dimension “Öppenhet för

delaktighet” med bedömningsskalan “Är kommunen intresserad

av delaktighet? (upplevelse)”“Do you think this is an honest brand?”

“Do you feel the brand is safe?”

“Do you find this product easy to use?” Har slagits ihop och insorterats i en ny dimension “Effektivitet

och kompetens” och där översatts till “Är verktyget enkelt att

använda?”“Do you feel you have full control over the

product?”

“Do you find it easy to learn (and to

remember) how to use the product?”

Har insorterats i dimensionen “Effektivitet och kompetens” och

där översatts till “Är verktyget enkelt att lära sig?”

“How satisfied are you with the outcome?”

Har sammanslagits och insorterats under dimensionen “Nöjdhet”

och där översatts till “Är resultatet tillfredsställande?”.

Dimensionen “emotional attchment” har vi – trots dess

principiella betydelse – bedömt vara av mindre relevans för

aktuellt arbete.

“To what extent are you feeling successful

with the outcome?”

“How happy are you with the outcome?”

“How pleasurable do you find using the

product?”

“Does the process of using the product

provide you with gratification?”

“Do you feel excited when you are using

the product?”

“Do you think the product does what it is

supposed to do?”

Har insorterats i dimensionen “Effektivitet och kompetens” och

där översatts till “Gör verktyget vad det ska göra?”

“Do you find the product effective?” Har insorterats i dimensionen “Effektivitet och kompetens” och

där översatts till “Är verktyget effektivt?”

“Does the product help you fulfill your

task?”

Har insorterats i dimensionen “Effektivitet och kompetens” och

där översatts till “Är verktyget till hjälp för att fullfölja din upp-

gift?”

“Is the product the fastest way to achieve

your goal?”Har slagits ihop och insorterats i dimensionen “Effektivitet och

kompetens” och där översatts till “Är verktyget det bekvämaste

sättet att nå ditt mål?”“Is the product the most convenient way to

achieve your goal?”

“Does using the product fit with your

schedule?”

Har bedömts vara omöjligt att besvara i en artificiell intervju-

situation

“Does the system run smoothly?” Har översatts till “Fungerar verktyget smidigt?”

“Are errors handled well?” Har översatts till “Hanteras fel väl?”

“Does the product work fast and

responsively?”

Har översatts till “Är verktyget snabbt och responsivt?”

Tabell 3.1.: Genomgång av formuleringar och logisk struktur hos Lachner m. fl. (2016), jämfört med anpassningar

för föreliggande arbete.

Efter genomgången av bedömnignsskalorna som vi i enlighet med föregående uppställning be-

dömde vara av vikt för webbaserade medborgardialoger återstod 21 konkreta frågor som relevanta.

Samtidigt medförde vår bearbetning att vissa av dimensionerna hos Lachner m. fl. (2016) inte

längre var tillämpliga, samtidigt som t.ex. vår fokus på innehåll motiverade skapandet av nya

26

dimensioner. En uppställning av dessa dimensioner föranledde därutöver en annan indelning i

huvudområden. Vid denna omstrukturering flyttades exempelvis dimensionen informationsstruk-

tur från området Look till ett nytt område Innehåll. I det området inkluderades även dimensionen

Öppenhet för delaktighet eftersom vi ansåg att det (inom här berört område) huvudsakligen

borde vara genom kommunikationsinnehållet som en kommun kan förmedla sitt intresse för

medborgarnas synpunkter.

Resultatet av denna omstrukturering återges som vår slutliga bedömningsverktyg i tabell 3.2.

Område Dimension Fråga ID

Innehåll

Informationsstruktur

Är navigation och orientering tydligt framställt? d1

Är innehåll och information konsekvent

strukturerat?

Informationsinnehåll

Är information om verktyget lätt att förstå? d2

Är information om ämnet tydligt presenterat?

Är information om hur inskickade data hanteras

presenterat?

Öppenhet för delaktighetÄr kommunen intresserad av delaktighet?

(upplevelse)

d3

Användbarhet

Nöjdhet Är resultatet tillfredsställande? d4

FunktionalitetÄr funktionaliteten tillräcklig och användbar? d5

Utmärker sig verktygets funktionalitet positivt

eller negativt?

Effektivitet och kompetens

Gör verktyget vad det ska göra? d6

Är verktyget effektivt?

Är verktyget till hjälp för att fullfölja din uppgift?

Är verktyget enkelt att använda?

Är verktyget enkelt att lära sig?

Är verktyget det bekvämaste sättet att nå ditt mål?

Stabilitet och utförande

Fungerar verktyget smidigt? d7

Hanteras fel väl?

Är verktyget snabbt och responsivt?

Design Tilltalande visuell design

Är designen balanserad och harmonisk? d8

Är layout, färger, och typsnitt tilltalande?

Är text:bild-förhållandet lämpligt?

Tabell 3.2.: Bedömningsverktyget med kriterier för varje dimension i analysverktyget. Bedömningsverktyget baseras

i mycket hög utsträckning på Lachner m. fl. (2016).

3.2.2.2. Frågemanus

Utifrån bedömningsverktyget utvecklades ett frågemanus som användes i intervjuerna med delta-

garna. Indelningarna av manuset bygger på de i föregående avsnitt identifierade huvudområden

innehåll, användbarhet samt design. Manuset återges i sin helhet som bilaga A.2 på sidan 65.

Intervjuerna utfördes på samma sätt för alla deltagare genom frågemanuset som var uppbyggt på

de steg Robson och McCartan (2016, s. 294) föreslår för genomförande av intervjuer. Intervjuerna

genomfördes med hjälp av bärbar dator individuellt. Vid varje intervju deltog en av författarna

27

samt intervjupersonen. Intervjuerna inleddes med en kort introduktion där intervjuarna presen-

terade sig, beskrev intervjuns syfte och tidsanspråk, förklarade vad medborgardialog är, och

informerade deltagarna om deras rättigheter. Därefter ombads deltagarna att som en uppvärmning

göra sig familjära med de olika webbsidorna där dialogverktygen presenterades samtidigt som de

“tänkte högt”. Behövde deltagarna hjälp med att tänka högt, tillfrågades de vad de ansåg att varje

verktyg gjorde bra, och vad som var problematiskt. I nästa fas uppmanades deltagarna att rang-

ordna dialogverktygen enligt kategorierna innehåll, användbarhet, samt utseende. Avslutningsvis

tackades deltagarna för medverkan, och intervjun avslutades.

Med tanke på insamlingsmetodens syfte och av hänsyn till respondenternas integritet begränsades

insamlingen av data till anteckningar. Men trots användning av Tänka högt-metoden anteck-

nades inte varje ord, eftersom målet inte var dokumentera användarnas detaljerade väg genom

verktyget. Istället registrerades potentiella positiva och negativa upplevelser av verktyget, som

respondenterna verbaliserade.

3.2.2.3. Kategorisering av kommentarer

Deltagarnas kommentarer kategoriseras genom en innehållsanalys för att kvantifiera data. Kate-

goriseringen genomförs härvid genom att ange koden d1-d8, i enlighet med tidigare redovisatbedömningsverktyg (tabell 3.2 på föregående sida). För att öka reliabiliteten genomförs kategori-

seringen individuellt av bägge författare. Resultaten av denna kategorisering återges i analysdelen

i avsnitt 4.2.1 på sidan 35.

3.2.2.4. Kvantifiering av kommentarer

De enligt föregående avsnitt kategoriserade intervjusvaren bearbetas ytterligare för att kvantifiera

dessa. Varje respondent ges en positiv samt en negativ “röst” vardera. Dessa röster fördelas på

de dimensioner som aktualiseras av respondenten. För en respondent som yttrar sig positivt

om t.ex. visuell design och funktionalitet delas “rösten” således till vardera 0,5 poäng. Vid

dubbelkategorisering – där en kommentar inte entydigt kan tilldelas en distinkt dimension –

fördelas poängen på motsvarande sätt mellan de två aktuella dimensionerna. Vid en negativ

kommentar avräknas aktuellt poängvärde istället från totalen.

Ett konkret exempel: en respondent nämner följande tre aspekter för medborgarförslag:

1. Bra med information i punktform

2. Oöversiktlig

3. Sidomeny och text går nästan in i varandra

Dessa tre kommentarer insorteras i sina respektive dimensioner i enlighet med beskrivningen i

avsnitt 3.2.2.3 och kategoriseras som antingen positiv eller negativ kommentar såsom i tabell 3.3.

Eftersom respondenten har en positiv och en negativ poäng att fördela, och eftersom det i exemplet

ovan finns en positiv och två negativa kommentarer, så delas den negativa poängen upp. Totalt

fördelas poängen för dessa exempel enligt uppställningen i tabell 3.4 på följande sida.

28

Kommentar Dimension positiv?

1 Bra med information i punktform d1 positiv

2 Oöversiktlig d1 negativ

3 Sidomeny och text går nästan in i varandra d8 negativ

Tabell 3.3.: Exempel A för kvantifiering av kommentarer

Kommentar Dimension positiv? resultat

1 Bra med information i punktform d1 positiv d1: +1,0

2 Oöversiktlig d1 negativ d1: -0,5

3 Sidomeny och text går nästan in i varandra d8 negativ d8: -0,5

Tabell 3.4.: Exempel B för kvantifiering av kommentarer

Totalt sett leder kommentarerna i det konkreta exemplet alltså till att den aktuella kommunen får

+1, 0− 0, 5 = +0, 5 poäng inom dimensionen d1 och −0, 5 poäng i dimensionen d8.

För varje kommun adderas slutligen såväl positiva som negativa värden från alla bedömare i ett

aggregerat värde för varje dimension.

Förfarandet att ge varje respondent en positiv och en negativ “röst” var är i sammanhanget inte

omöjligt att ifrågasätta. En negativ kommentar från en person som endast lämnar en kommentar

väger i vår kvantifiering tyngre än de eventuellt mycket mer relevanta synpunkterna från en

person som anmärker på många olika aspekter. På samma sätt återspeglar det här föreslagna sättet

att kvantifiera inte, huruvida en person är övervägande positivt eller negativt inställd till ett visst

dialogverktyg. Genom att räkna varje enskild kommentar (istället för de sammanslagna värden

per kommentator) hade dessa begränsningar i viss mån kunnat undvikas. — Ett sådant upplägg

hade emellertid lett till att enskilda personer med många synpunkter hade getts möjligheten att

signifikant påverka resultatet av undersökningen. Enligt vårt menande hade den nackdelen tillin-

tetgjort eventuella positiva effekter. Därutöver anser vi att en respondents övervägande positiva

eller negativa inställning gentemot ett dialogverktyg i tillräcklig utsträckning kan återspeglas

genom rangordningsfrågorna (se avsnitt 3.2.2.6 på sidan 31).

3.2.2.5. Visualisering av kommentarer

För att kunna visualisera den insamlade och kvantifierade data använder vi radargrafer. I samman-

hanget vill vi påpeka att även Lachner m. fl. (2016), som bedömningsverktyget (se avsnitt 3.2.2.1

på sidan 25) utgår ifrån, använder sig av radargrafer för att visualisera insamlade data.

Ett exempel på en sådan visualisering återges i figur 3.2 på nästa sida. Vi kommer återkomma

till radargrafen i större detalj för varje analyserad dialogtyp i analys- och resultatdelen av detta

arbete. Förtydliganden som berör alla förekomster av radardiagrammen kan dock vara värda att

introducera redan här:

Syftet med radardiagrammen är inte att kunna utläsa specifika värden för t.ex. ett visst dialogverk-

tyg i en viss kommun. För det ändamålet lämpar sig andra visualiseringar avsevärt bättre. Syftet

29

med radardiagram är istället dels att kunna upptäcka relevanta mönster, dels att kunna identifiera

data som “sticker ut” från normen. I exemplet i figur 3.2, som bygger på data som är hämtat från

resultatdelen, kan vi till exempel se att det röda strecket sticker ut markant för Tilltalande visuell

design, samtidigt som det röda strecket också utmärker sig genom att ligga närmast centrum i den

rakt motsatta dimensionen, Nöjdhet. Konkret innebär det att implementeringen som representeras

av det röda strecket, dvs. den interaktiva kartan i Piteå, har fått höga betyg vad avser designen,

men att det tycks ha skett på bekostnad av tillfredsställelsen.

Infor-

mations-

struktur

Informa-

tionsin-

nehåll

Öppenhet

för

delaktighet

Nöjdhet

Funktio-

nalitet

Effektivitet

och

kompetens

Stabilitet

och

utförande

Tilltalande

visuell

design

Frågepanel (till politiker) SandvikenFrågepanel (till politiker) ÖsthammarFrågeformulär / webbenkät LerumFrågeformulär / webbenkät MotalaInteraktiv karta MotalaInteraktiv karta PiteåInteraktiv karta VänersborgInteraktiv karta Ängelholm

Figur 3.2.: Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende övriga dialogtyper. Diagrammet redovisas här för att

kunna förklara diagrammens uppbyggnad:

I diagrammen visualiseras “poängtalen” som de olika verktygen har erhållit inom de olika dimensionerna.

Ju närmare centrum en punkt på värdelinjerna befinner sig, desto färre poäng har dialogverktyget erhållit

inom den dimensionen. Omvänt: ju längre ut på diagrammet desto fler poäng. Det gråmarkerade området

i mitten av diagrammet separerar nollinjen: värden som ligger inom det gråmarkerade området ligger

under noll, värden som befinner sig framför vita bakgrunden ligger över noll.

30

3.2.2.6. Sammanställning av rangordningen

Under intervjuerna ombeds deltagarna att rangordna de dialogverktyg som de observerade i

enlighet med våra huvudområden innehåll, design och användbarhet. Dessa rangordningar räknas

om till siffror, så att det bästa verktyget representeras av siffran 1, och det sämsta av siffran 4 (se

exempel i tabell 3.5). Genomsnittet från varje område resulterar i ett snittvärde för vart och ett av

denne användares fyra kommuner.

Därefter räknas genomsnittet för varje kommuns betyg ut, vilket leder till ett slutgiltigt resultat-

värde, baserat på fem användarrangordningar, såväl uppbruten per område som sammanvägt.

Innehåll Användbarhet Design Snitt

Boden 2 2 4 2,67

Falkenberg 3 4 2 3,00

Håbo 4 3 3 3,33

Kävlinge 1 1 1 1,00

Tabell 3.5.: Exempel på rangordning av en intervjudeltagare. Siffrorna avser rangordningen med 1,00 som bästa

placering.

3.3. Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådet beskriver fyra forskningsetiska principer som kan användas för att säkerställa

svarspersonernas integritet. Det första är informationskravet, vilket innebär att “forskaren skall in-

formera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet,

2002, s. 7). Detta krav möttes i intervjuerna då dessa inleddes med en kort beskrivning av

undersökningens syfte.

Samtyckeskravet, vilket innebär att “deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma

över sin medverkan” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9), möttes eftersom deltagarna deltog av fri vilja.

De informeras även om sina rättigheter i intervjuns inledning, att de kan avbryta undersökningen

när som helst utan personliga konsekvenser.

Konfidentialitetskravet, vilket innebär att “uppgifter om alla i en undersökning ingående personer

skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifterna skall förvaras på ett sådant

sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12), möttes då vi hanterar

respondenternas svar konfidentiellt genom anonymisering så att inga svar kan kopplas till dem

som deltagare. För att ändå kunna se vad specifika deltagare kommenterat och rangordnat har de

tilldelats unika initialer (som inte representerar för och efternamn utan är slumpmässiga).

Nyttjandekravet, vilket innebär att “uppgifter insamlade om enskilda personer endast får använ-

das för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14), möttes eftersom vi inte använder

insamlade data för annat än för vårt uttalade syfte.

31

4. Resultat och analys

Kapitlet inleds i avsnitt 4.1 med resultatet av sammanställningen av de analyserade medborgardi-

alogerna. Här presenteras vilka kommuner som tillhandahåller, respektive inte tillhandahåller, för

vårt syfte relevanta medborgardialogsverktyg. I avsnitt 4.2 beskrivs därefter hur dessa verktyg

undersöks. Resterande avsnitt i detta kapitel ägnas åt en utförlig redovisning av våra analyser

och slutsatser.

4.1. Sammanställning av medborgardialoger

Som redovisat i metoddelen har 33 kommuner identifierats som “jämförbara” med Kungälv.

Dessa kommuner framgår av uppställningen i avsnitt 3.1.1 på sidan 22. Vid observation av dessa

webbplatser har följande 19 dialogtyper identifierats:

1. Frågepanel (till politiker)

2. Namninsamling

3. Fråga politiker-enkät

4. Digital medborgarpanel

5. Frågeformulär / webbenkät

6. Interaktiv karta

7. Tydlig information om delak-

tighet/medborgarförslag mm

8. e-tjänst Medborgarförslag

(dig. formulär)

9. e-tjänst: Kräver e-leg

10. e-tjänst: Redovisning av in-

komna medborgarförslag

11. e-tjänst: Redovisning av aktu-

ella medborgarförslag

12. e-tjänst: Möjlighet att rösta på

medborgarförslag

13. Redovisning av MD:er initie-

rade av kommunen

14. Redovisning av kommande

MD:er initierade av kommu-

nen

15. Publicering av resultat/beslut

av MD init. av komm.

16. pdf medborgarförslag

17. Systematiska utvärderingar

publicerade på webben

18. Felanmälan online

19. Synpunkter, etc online

Sammanställning av alla dialogtyper

i jämförbara kommuner, tabell A.1

Kommuner: 33 – Dialogtyper: 19 – Kombinationer: 161

Renodling av

dialogtyper, tabell 4.1

Dialogtyper: 4

Bortsållning av

irrelevanta kommuner

Kommuner: 21

Renodlad lista med relevanta kommuner och

dialogtyper. Den renodlade listan återkommer som

vänstra kolumn i tabell 4.2 på sidan 36

Kommuner: 20 – Dialogtyper: 4 – Kombinationer: 24

Sammanställning

avdialogtyper

Figur 4.1.: Schematisk visning av reduktionen av antalet dialogtyper

och kommuner som inkluderas i det fortsatta arbetet

Totalt har 161 “instanser” av dia-

logverktyg antecknats. Sammanställ-

ningen redovisas i tabell A.1 på si-

dan 64. Vid en andra genomgång av

dessa dialogtyper kunde en majoritet

exkluderas på grund av olika anled-

ningar som inte alltid var uppenbara

vid själva observationstillfället. Alla

initiala dialogtyper listas i tabell 4.1

på sidan 34, komplett med förklaring-

ar till varför vissa exkluderades från

den fortsatta analysen.

32

Namninsamling exkluderades eftersom endast Östhammars kommun använde sig av denna

dialogtyp och en jämförelse därför inte skulle vara genomförbar.

Fråga politiker-enkät leder endast till allmänhetens frågestund, och hamnar därmed utanför vår

inriktning mot webbaserad medborgardialog.

Tydlig information exkluderas eftersom den inte kan verifieras utan tydliga kriterier om vad som

utgör “tydlig information”.

Undertyperna Kräver e-leg, Redovisning av inkomna medborgarförslag, Redovisning av aktuella

medborgarförslag, samt Möjlighet att rösta på förslag, som vanligtvis är en del av så kallade

e-Petitioner, kategoriseras här under typen Medborgarförslag. Anledningen är att de är liknande

verktyg som går att jämföra mot varandra. Denna definition kan således leda till att medborgar-

förslag med olika grader av funktionalitet kan komma att jämföras mot varandra, och därmed

uppdaga vilken funktionalitet användare föredrar.

Redovisning av medborgardialoger initierade av kommunen, Redovisning av kommande medbor-

gardialoger initierade av kommunen, samt Publicering av resultat/beslut av medborgardialoger

initierade av kommunen ansågs tillhöra “vanliga” medborgardialoger och erbjöd inte en tvåvägs-

kommunikation som inkluderar medborgares aktiva deltagande i den politiska processen, vilket

var ett krav från vår sida.

pdf medborgardialog exkluderas eftersom den inte är interaktiv och dessutom leder offline.

Systematiska utvärderingar publicerade på webben kan inte verifieras utan tydliga kriterier om

vad som utgör “systematiska utvärderingar”.

Felanmälan online och Synpunkter, etc online utgör dialog, men inte politisk sådan, och exkluderas

således från vidare analys.

De dialogtyper som kvarstod var därför: medborgarförslag (ibland kallat e-förslag), frågepanel

(ibland kallat medborgarpanel), frågeformulär (ibland kallat webbenkät) samt interaktiv karta. I

det följande definieras dessa återstående dialogtyper i syfte att underlätta för förståelsen av det

fortsatta arbetet:

Medborgarförslag/e-förslag används för att medborgare ska kunna lämna in förslag som

är av den karaktären att de kräver någon form av politisk hantering. Syftet med medbor-

garförslag/e-förslag är därigenom att få in idéer och förslag från allmänheten. e-förslag

motsvaras av traditionella analoga medborgarförslag som sedan år 2002 är reglerade i

kommunallagen och som en kommun kan erbjuda sina invånare (SFS 2002:249, 2002).

Frågepaneler används för att medborgare ska kunna ställa frågor till de politiska företrädarna –

och för att redovisa politikernas/partiernas svar. Syftet med frågepaneler är inte primärt att

fånga upp idéer eller förslag från allmänheten – utan istället att “omvänt” förklara politiska

beslut (eller avsaknad av beslut) och partiers åsikter gentemot allmänheten. Det hindrar

dock inte politiker eller partier från att fånga upp idéer som ventileras via dessa paneler.

Frågeformulär används för att ställa konkreta frågor till medborgare. De utgör i grunden

“opinionsundersökningar” med syfte att förse politiker med en bild av opinionsläget i frågor

som definierats av politikerna. Här är det med andra ord politikerna som har “idéerna” som

testas mot opinionen.

33

Interaktiva kartor används för att förmedla idéer eller förslag med tydlig platsanknytning –

som t.ex. att trafiklösningen vid en specifik korsning borde utföras annorlunda. I praktiken

stöter man oftast på interaktiva kartor vid felanmälan eller synpunktshantering. De i det

här arbetet behandlade interaktiva kartorna avser emellertid politisk dialog.

Allteftersom data gällande dialogverktygen sammanställdes reducerades antalet kommuner med

relevanta verktyg från 33 till 20. Resterande 13 kommuners webbplatser tillhandahöll alltså inte

dialogverktyg relevanta för vårt syfte. Kommunerna som kvarstod var därmed:

1. Boden

2. Falkenberg

3. Håbo

4. Kävlinge

5. Lerum

6. Lidköping

7. Motala

8. Piteå

9. Sandviken

10. Sigtuna

11. Sotenäs

12. Staffanstorp

13. Strängnäs

14. Sundbyberg

15. Tyresö

16. Upplands Väsby

17. Vänersborg

18. Värmdö

19. Ängelholm

20. Östhammar

inkl.

exkl.

Frågepanel (till politiker) 3

Namninsamling endast en kommun; snarlik e-förslag med röstning

Fråga politiker-enkät leder om till allmänhetens frågestund

Digital medborgarpanel 3

Frågeformulär / webbenkät 3

Interaktiv karta 3

Tydlig information om

delaktighet/medborgarförslag mm

kan inte verifieras utan tydliga kriterier om vad som utgör “tydlig information”

e-tjänst Medborgarförslag (dig.

formulär)

3

- Kräver e-leg 3

- Redovisning av inkomna

medborgarförslag

3

- Redovisning av aktuella

medborgarförslag

3

- Möjlighet att rösta på

medborgarförslag

3

Redovisning av MD:er initierade av

kommunen

anses ligga inom redovisning av “vanliga” medborgardialoger

Redovisning av kommande MD:er

initierade av kommunen

anses ligga inom redovisning av “vanliga” medborgardialoger

Publicering av resultat/beslut av

MD init. av komm.

anses ligga inom redovisning av “vanliga” medborgardialoger

pdf medborgarförslag leder offline, inte “webbaserad”, inte interaktivt

Systematiska utvärderingar

publicerade på webben

kan inte verifieras utan tydliga kriterier om vad som utgör “systematiska utvär-

deringar”

Felanmälan online utgör inte (politisk) medborgardialog

Synpunkter, etc online utgör inte (politisk) medborgardialog

Tabell 4.1.: Renodling av dialogtyper. Vid bortsållning anges kommentar/förklaring i respektive tabellrad.

34

4.2. Utvärdering av dialogtyper

De dialogverktyg som framträder genom föregående sammanställning analyserades vidare genom

användartester. Olika dialogtyper jämförs inte med varandra i användartesterna; det skulle vara

problematiskt på grund av formernas skilda natur. Istället ämnar analysen att jämföra liknande

dialogtyper med varandra för att skapa förståelse för vad som utgör ett användarvänligt verktyg

inom områdena innehåll, användbarhet och utseende.

För analysen av dialogverktygen använde vi ett schema som genom rotation säkerställde att

ingen användare analyserade samma kombination av verktyg som någon annan. Detta för att så

många unika kombinationer av verktygen som möjligt skulle jämföras med varandra.

Varje användare analyserade, som tidigare nämnts i avsnitt 3.2.1 på sidan 23, fyra dialogverktyg

inom dialogtypen e-förslag och två dialogverktyg inom ytterligare en dialogtyp. Anledningen

att fler medborgarförslag-typer analyserades var på grund av att fler kommuner tillhandahöll

sådana dialogverktyg. Eftersom vi hade 20 deltagare resulterade detta i att varje medborgarförslag

analyserades av fem användare, vilket, som tidigare nämnts, anses vara fullt tillräckligt för en

grundläggande analys. När det kommer till andra dialogtyper bedömdes dessa av praktiska skäl

av mellan fyra och sex användare. En tydligare förklaring och uppställning framgår av tabell 4.2

på nästa sida.

4.2.1. Kategorisering av kommentarerna

Som beskrivits i avsnitt 3.2.2.3 på sidan 28 kategoriserades deltagarnas kommentarer för att

kvantifiera data genom att tilldela någon av dimensionerna d1-d8. För att öka reliabiliteten avkategoriseringen analyserades kommentarerna individuellt av föreliggande arbetets författare,

som därefter jämförde sina resultat. De allra flesta kommentarerna kategoriserades av båda under

samma dimension. De fåtalet kategoriseringar där divergens förekom löstes genom diskussion.

Kommentarerna för respektive kommun redovisas i bilaga A.3.

En lärdom från utförandet av insamlingsmetoden för kommentarer var att flertalet deltagare fann

det svårt att verbalisera sina tankar trots information om Tänka högt-metoden och uppmaning

att använda den. Det ledde till att inte alla kommuner fick kvalitativa kommentarer registrerade,

vilket kan ha påverkat slutresultatet. Framtida Tänka högt-initiativ skulle dra nytta av tyngre

prioritet i form av utförligare förklaring av metoden, samt kontroll att den genomfördes.

4.2.2. Kvantifiering av kommentarer

Resultaten från intervjusvaren kategoriserades enligt det framtagna analysverktyget. Varje respon-

dent som lämnade en kommentar erhöll en positiv och en negativ “röst” vardera, som fördelades

på de dimensioner som berördes av respondenten. Denna kvantifiering genomfördes på sätt som

beskrivits i avsnitt 3.2.2.4 på sidan 28.

Eftersom varje kommun bedömdes av fem olika personer och eftersom dessa högst kan ge en

poäng var, innebär det att de aggregerade värden för de olika kommunerna inom varje dimension

högst kan uppgå till +5 (när alla deltagare uteslutande kommenterade just denna dimension hosden aktuella kommunens dialogverktyg och gjorde det i uppskattande ordalag) och minst −5(när alla deltagare omvänt uteslutande kritiserade just den dimensionen).

35

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

e-förslag

Boden 3 3 3 3 3

Falkenberg 3 3 3 3 3

Håbo 3 3 3 3 3

Kävlinge 3 3 3 3 3

Lidköping 3 3 3 3 3

Sandviken 3 3 3 3 3

Sigtuna 3 3 3 3 3

Sotenäs 3 3 3 3 3

Staffanstorp 3 3 3 3 3

Strängnäs 3 3 3 3 3

Sundbyberg 3 3 3 3 3

Tyresö 3 3 3 3 3

Upplands Väsby 3 3 3 3 3

Värmdö 3 3 3 3 3

Ängelholm 3 3 3 3 3

Östhammar 3 3 3 3 3

Övriga dialogtyper

Frågepanel (till politiker) Sandviken 3 3 3 3

Frågepanel (till politiker) Östhammar 3 3 3 3

Frågeformulär / webbenkät Lerum 3 3 3 3

Frågeformulär / webbenkät Motala 3 3 3 3

Interaktiv karta Motala 3 3 3 3 3 3

Interaktiv karta Piteå 3 3 3 3 3 3

Interaktiv karta Vänersborg 3 3 3 3 3 3

Interaktiv karta Ängelholm 3 3 3 3 3 3

Tabell 4.2.: Intervjuschema för bedömning av återstående webbplatser och dialogtyper. Siffrorna 1-20 representerar

deltagare, och bockarna de verktyg som analyserades. Genom att alternera bedömda webbplatser och

dialogtyper uppnås största möjliga spridningen av observationerna mellan olika deltagare i ett försök

att öka validiteten.

4.2.3. Visualisering av kommentarer

Eftersom varje dialogverktyg bedömdes av fem olika personer och eftersom dessa högst kan ge en

poäng var, innebär det att varje dimension lägst kan anta värdet -5 (när alla deltagare uteslutande

kritiserade just den dimensionen) eller högst +5 (när alla deltagare uteslutande kommenterade just

denna dimension och gjorde det i uppskattande ordalag). På det viset kunde en visualisering av

kommunernas dialogtyper med sina styrkor och svagheter tas fram, i enlighet med beskrivningen

i avsnitt 3.2.2.5 på sidan 29. Diagrammen återges i det följande separat för varje analyserad

dialogtyp.

4.2.4. Sammanställning av resultat av rangordningen

Som diskuterat i avsnitt 3.2.2.6 på sidan 31 sammanställdes rangordningsresultaten av intervjuer-

na. Dessutom räknades genomsnittet ut för varje område och varje kommun, så att det skulle

36

bli möjligt att se vilken kommun som fick bäst betyg för respektive område (för fullständig

redovisning, se bilagor A.4-A.7 på sidorna 74-75).

Det förefaller vara anmärkningsvärt att det föreligger en avsevärt större standardavvikelse för

design (0,75) än för användbarhet (0,65) och särskilt innehåll (0,51). Deltagarantalet i studien är

dock för lågt för att kunna dra en slutsats om skillnaden beror på att utseendet helt enkelt skapar

starkare åsikter – eller om skillnaden mellan olika webbplatsers/verktygs utseenden faktiskt är

större än mellan webbplatsernas innehåll. I det sammanhanget kan det också vara relevant att

påpeka att resultaten av utvärderingen av de fria kommentarerna (jfr figur 4.2) snarast pekar på

det motsatta förhållandet: i dessa svar är spridningen avsevärt större vad avser innehåll än visuell

design.

37

4.3. Analys av medborgarförslag / e-förslag

I följande avsnitt sammanställer och analyserar vi insamlad data från vår studie. För att underlätta

läsbarheten har etiketter med särskilda korsreferenser inarbetats i texten: Symbolen Obs

XYZ be-

tecknar en numrerad observation som senare hänvisas till i kapitlet med utvecklingsförslag

(kapitel 5 på sidan 53 ff.).

4.3.1. e-förslag: Kommentarer

Infor-

mations-

struktur

Informa-

tionsin-

nehåll

Öppenhet

för

delaktighet

Nöjdhet

Funktio-

nalitet

Effektivitet

och

kompetens

Stabilitet

och

utförande

Tilltalande

visuell

design

BodenFalkenbergHåboKävlingeLidköpingSandvikenSigtunaSotenäsStaffanstorpSträngnäsSundbybergTyresöUpplands VäsbyVärmdöÄngelholmÖsthammar

Figur 4.2.: Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende e-förslag. En förklaring av diagrammens uppbyggnad

ges i figur 3.2 på sidan 30

Några kommuner sticker ut i analysen av användartestets kommentarer.

Ängelholm utmärker sig genom ett sämre resultat inom dimensionen “Stabilitet och utförande”.

Det beror huvudsakligen på återkommande serverproblem som gjorde det omöjligt att nå relevanta

sidor. Obs

1

Värt att nämna är Kävlinge som får lägst poäng för informationsinnehåll (aggregerat värde

d2 = −2, 67) men högst poäng för funktionalitet (aggregerat värde d5 = +2, 67). Användarna

38

anser alltså att innehållet är bristfälligt, fast de uppskattar funktionaliteten, som i detta fall innebär

möjligheten att kunna läsa aktuella medborgarförslag inskickade av andra medborgare Obs

2 och

rösta på dessa. Samma möjligheter nämns uttryckligen även positivt för Strängnäs som därför

också “sticker ut” inom dimensionen “funktionalitet”. Obs

3 Östhammar sticker ut när det gäller

öppenhet för delaktighet (aggregerat värde d3 = −2) då användare upplevde kommunen somointresserad på grund av obesvarade förslag och intetsägande svar. O

bs

4

4.3.2. e-förslag: Rangordning

Rangordningen av e-förslagen resulterade i ordningen som redovisas i figur 4.3 nedan.

Figur 4.3.: Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners verktyg för e-förslag med dimen-

sionerna innehåll, användbarhet och design. Mindre är bättre.

4.3.2.1. Innehåll

De kommuner som genom rangordningen av dialogverktygens innehåll utmärkte sig genom

lägst värde, och därmed ansågs vara bäst på innehåll, var Lidköping (1,8), Staffanstorp (1,8),

Strängnäs (1,8), och Östhammar (1,8), samt Värmdö (2,0) som följde tätt inpå.

Vid jämförelse av ovanstående resultat mot kommentarer som deltagare bidragit med om just

dessa kommuner går att utläsa följande: Någonting som flera deltagare nämnde var uppskattning

av en tydlig indelning av innehållet under rubriker. Obs

5 Deltagare CS gillade exempelvis att

39

Lidköping hade “tydliga rubriker”. Dessa topp-kommuner, Östhammar undantaget, använder

flertalet rubriker för att dela upp informationen. Anledningen att Östhammar inte gör detta är på

grund av sin begränsade textmängd, som gör att endast en rubrik är nödvändig.

Flertalet deltagare kommenterade även kvalitén av innehållet, att dessa dialogverktygs texter var

tydliga. En anledning till detta kan vara användningen av punktlistor. Obs

6 Deltagare AS tyckte

exempelvis att “Punktform gör det lättläst” på Staffanstorps sida. Två av deltagarna (HL och

KL) tyckte dessutom att Strängnäs val att namnge medborgarförslag som “e-förslag” gjorde det

enklare att förstå att det handlade om internetbaserade medborgarförslag. En annan deltagare

(PN) tyckte dock att det var förvillande att kalla medborgarförslag för e-förslag, så svaret är inte

entydigt. Obs

7

Flertalet respondenter anmärkte därutöver på språket som av flera upplevdes för krångligt och

byråkratiskt. Obs

8

Värt att nämna är också att flera av dessa kommuners dialogverktygs texter är relativt korta och

koncisa, vilket kan ha lett till att många deltagare ansåg dem vara bättre och mer tillgängliga än

andra kommuners verktyg de analyserade. Obs

9

De kommuner som utmärkte sig genom högst värde, och därmed ansågs vara sämst på innehåll

var Falkenberg (3,2) och Sotenäs (3,2), följt av Boden (3,0), Ängelholm (3,0) och Håbo (2,8).

Gemensamma klagomål från deltagarna var: “Innehåller (för) mycket text” (PN om Falkenberg),

“Oöversiktlig” (PN om Håbo), samt “Hittar inte länken” (GS/KL om Boden respektive Sotenäs).

Obs

10

4.3.2.2. Användbarhet

De kommuner som genom rangordningen av dialogverktygens användbarhet utmärkte sig genom

lägst värde, och därmed ansågs vara bäst på användbarhet, var Östhammar (1,4), Värmdö (1,6),

och Sandviken (1,8). Dessa hade intressant nog inga deltagarkommentarer om just användbarhet,

förutom två negativa kommentarer om att Värmdö tvingade användare att logga in för att

kunna skicka in förslag. Obs

11 Det hindrade dock inte Värmdö från att hamna på andra plats i

rangordningen av användbarhet, vilket kan antyda att klagomålet trots allt inte hade en avgörande

negativ effekt.

Något som dessa verktyg har gemensamt är hur enkelt det är för användare att skicka in förslag. I

Östhammar och Sandviken är “Lämna förslag”-länkarna iögonfallande dels genom sin placering,

men även eftersom de är skapade som knappar i klara färger, vilket gör dem omöjliga att missa.

Obs

12 I Värmdö ligger formuläret direkt under texten på samma sida. Obs

13

Den kommun som utmärkte sig genom i särklass högsta värde, med högsta möjliga poäng,

och därmed ansågs vara sämst på användbarhet var Sigtuna (4,0), som även hamnade sist i

det sammansatta resultatet, följt av Boden (3,2). Det fanns få kommentarer som rörde just

användbarhet. Dock fanns en stor mängd som berörde svårigheten att hitta länkar, Obs

14 vilket vi

i vårt analysverktyg kategoriserade som ett informationsstrukturproblem, och därmed hamnade

under området Innehåll. I efterhand kan det emellertid ifrågasättas om inte dessa kategorier var

för otydligt definierade, då oförmåga att hitta länkar i synnerhet är ett användbarhetsproblem.

Ett tydligt exempel på detta var Sigtunas sida som gömt länken “Skicka medborgarförslag” i

en undermeny, samtidigt som de placerat länken “Synpunkter & Felanmälan” på bästa position,

vilket flera deltagare (CS, RN, och AS) ansåg förvillande. Obs

15

40

Förhållandet att Östhammar utmärker sig negativt inom dimensionen funktionalitet – men sam-

tidigt hamnar bland de allra bästa i rangordningen kan initialt te sig paradoxalt och kunna ge

stöd för vissa av våra farhågor med kvantifieringssättet (se avsnitt 3.2.2.4 på sidan 29). Det är

emellertid i sammanhanget relevant att “funktionalitet” enligt vårt bedömningsverktyg – och i

likhet med närliggande kategoriseringar hos (Lachner m. fl., 2016) – endast utgör en bråkdel

av det överordnade området “användbarhet”. Om resterande aspekter av användbarheten är

tillräckligt bra, kan det med enkelhet kompensera för tillkortakommanden. Diskrepansen ger

dessutom visst stöd för vår utgångspunkt att tillförlitliga slutsatser endast kan dras genom en kom-

bination av såväl de kvantifierade kommentarerna som rangordningen som uttrycker preferenser.

Slutligen kan det inte uteslutas att funktionaliteten visserligen platsar väl under “användbarhet”

i den hierarkisk taxonomistrukturen för kvantifieringen – men av respondenter alls inte anses

ligga inom innebörden av ordet “användbarhet”. För att säkra validiteten av insamlade data

skulle det vid framtida studier eventuellt vara angeläget att utföra rangordningar inte baserade på

huvudområdena utan istället på alla inkluderade dimensioner.

4.3.2.3. Design

De kommuner som genom rangordningen av dialogverktygens utseende utmärkte sig genom

lägst värde, och därmed ansågs vara bäst på utseende, var Staffanstorp (1,2), Falkenberg (1,6),

Kävlinge (1,6), och Östhammar (1,6). Även här fanns få kommentarer rörande utseendet, förutom

två deltagare som uppskattade textstorleken på Staffanstorps webbsida, Obs

16 samt en som gillade

en bild. Både Falkenberg och Staffanstorp har en bild ovanför texten, vilket placerar sidan i ett

sammanhang. Obs

17 Alla dessa sidor är dessutom relativt “luftiga”, vilket skulle kunna förklara

deras fördelaktiga rankningar. Obs

18

Kommunerna som placerade sig sämst på utseende var Boden (3,4), Håbo (3,4), Värmdö (3,4),

Sotenäs (3,2), och Strängnäs (3,2). Flera av kommentarerna rörde utformningen av texten, som

“För liten textstorlek” (ET), “Alldeles för litet radavstånd, raderna går nästan in i varandra” (JB),

samt “Texten och sidomenyn går nästan in i varandra” (PN). Obs

19 Andra kommenterade utseendet

i stort, som “Tråkig” (KL), och “Känns 2002” (JB). Obs

20

4.3.2.4. Översikt

De kommuner som genom rangordningen av dialogverktygen överlag utmärkte sig genom lägst

värde, och därmed ansågs inneha den bästa kombinationen av information, användbarhet och

utseende, var Östhammar (1,6), och Staffanstorp (1,7), följt, med ett visst avstånd, av Kävlinge

(2,1) och Lidköping (2,1).

Östhammar hamnade bland de bästa i alla kategorier; Staffanstorp i två av tre. Östhammars dia-

logverktyg karakteriseras av ett rent gränssnitt som ser ut att lämpa sig väl för mobilanvändning,

bland annat genom stor textstorlek och oplottrig layout. Informationstexten är extremt kort (endast

176 tecken); Obs

21 vill användaren ha mer information finns en länk med ytterligare information i

punktform (1093 tecken). En deltagare kommenterade att texten tillhandahöll “För lite informa-

tion” (OT), Obs

22 och placerade sidan på fjärde plats i innehållsrangordningen, vilket sänkte den

något, men inte mer än att den ändå kom på delad förstaplats i innehållsrangordningen.

Ytterligare funktionalitet i form av tidigare inlämnade förslag finns i direkt anslutning till texten.

Och länken “Klicka här för att lämna ett medborgarförslag” är omöjlig att missa på grund sin

41

relativa position samt utformning genom färgval och storlek. Dessa båda användbarhetsaspekter

verkade bidra till Östhammars gynnsamma position.

Även Staffanstorps dialogverktyg är luftigt, dock inte lika “mobilanpassat” som Östhammar. Tex-

ten är längre (2278 tecken), men fortfarande överskådlig genom användning av stort radavstånd,

stor teckenstorlek, samt information i punktform. Sidan introduceras genom en stor bild av vad

som skulle kunna vara en byggnad i Staffanstorp, vilket gör att den känns inbjudande.

De kommuner som genom rangordningen överlag utmärkte sig genom högst värde, och därmed

ansågs inneha den sämsta kombinationen av information, användbarhet och utseende, var Boden

(3,2) och Sigtuna (3,2), följt av Sotenäs (3,1) och Håbo (2,9).

Dessa sidor har gemensamt att de ser något stela och obearbetade ut, har liten textstorlek, Obs

23

samt vit bakgrund. Obs

24

4.3.3. Jämförelse av resultat från rangordningen och

kommentarsanalysen avseende e-förslag

För att kunna triangulera våra analysslutsatser från rangordningen med slutsatserna från kom-

mentarerna sammanslogs våra dimensioner från figur 4.2 till deras respektive område, dvs t.ex.

Informationsstruktur, Informationsinnehåll samtÖppenhet för delaktighet summerades och ett ge-

nomsnittsvärde beräknades för området Innehåll. På liknande sätt beräknades genomsnittsvärden

för användbarhet och visuell design.

Genomsnitten av kategorikvantifieringen kunde anta värden mellan -5 (sämst) och +5 (bäst).

Som tidigare berört kan värden för rangordningen istället anta mellan 1 (bäst) och 4 (sämst).

För att direkt kunna jämföra resultaten normaliserades därför värdena från kommentarsanalysen

med hjälp av den enkla formeln v2 = 2 − 3∗v14. Det ger oss för bägge datakällor en “identisk”

värdeskala mellan 1 (bäst) och 4 (sämst).

Resultat från såväl rangordningen som den normaliserade kommentarsanalysen lyftes in i figur 4.4

på nästa sida.

Vi kan där konstatera att resultaten från rangordningen inte är helt kongruenta med resultaten

från kommentarsanalysen. Till viss mån kan det antas bero på tidigare berörd “felkategorisering”

av svar, när intervjupersoner exempelvis explicit inordnar strukturella problem under innehåll –

medan vi kategoriserade dessa som användbarhetsproblem (se t.ex. avsnitt 4.3.2.2 på sidan 40).

För andra aspekter kan däremot inga enkla slutsatser dras: området “visuell design” förfogar

över endast en dimension och borde därför – åtminstone i teorin – ge snarlika resultat, oberoende

av om värdena kommer från rangordningen eller kommentarsanalysen.

En möjlig förklaring till differensen är att intervjupersoner inte nödvändigtvis lämnar uttryckliga

kommentarer om förhållanden som inte är “uppseendeväckande”, samtidigt som det förhållandet

inte hindrar från att trots allt rangordna mot bakgrund av just dessa förhållanden. Tidigare berört

rangordning av Värmdö som en av de “mest användbara” tjänsterna vid samtidigt avsaknad av

positiva kommentarer härom kan ge visst stöd åt detta antagande.

42

Figur 4.4.: Grafisk representation av analyserade kommentarer samt rangordningen av kommuners verktyg för

e-förslag med dimensionerna innehåll, användbarhet och design. Grafen bygger på figur 4.3 och intro-

ducerar omräknade värden från kommentarsanalysen. För att åstadkomma ett minimått av läsbarhet

användes närliggande färger för varje dimension och värdena från kommentarsanalysen försågs med en

punkt för att lättare kunna särskilja dessa från motsvarande värden från rangordningen.

43

4.4. Analys av interaktiva kartor

Infor-

mations-

struktur

Informa-

tionsin-

nehåll

Öppenhet

för

delaktighet

Nöjdhet

Funktio-

nalitet

Effektivitet

och

kompetens

Stabilitet

och

utförande

Tilltalande

visuell

design

Interaktiv karta MotalaInteraktiv karta PiteåInteraktiv karta VänersborgInteraktiv karta Ängelholm

Figur 4.5.: Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende interaktiva kartor. En förklaring av diagrammens

uppbyggnad ges i figur 3.2 på sidan 30

4.4.1. Interaktiva kartor: kommentarer

Som framgår av figur 4.5 tycks respondenternas svar indikera ett anmärkningsvärt förhållande:

den dialogtypen (och den konkreta implementeringen) som erhöll flest uppskattande kommentarer

med avseende på visuella designen är en interaktiv karta i Piteå (aggregerat värde d8 = 3, 0).Samtidigt bedömde våra deltagare tillfredsställelsen vid användningen som lägst vid just detta

verktyget (aggregerat värde d4 = −2, 0). Det exakt omvända förhållandet gäller för dialogtypensom erhöll lägsta värdet för visuella designen: frågeformuläret (webbenkäten) i Lerum (aggregerat

värde d8 = −1). Det verktyget bedömdes leda till högst tillfredsställelse (aggregerat värded4 = 1).

44

Dessa värden skullemed stor försiktighet kunna tolkas indikera att de visuellt “enklaste” verktygen

är att föredra framför “flashiga” motsvarigheter. Obs

25 Som en av respondenterna (JB) uttryckte

det:

Jag vill kunna lämna ett förslag utan att behöva gå en kurs i hur man rör sig i ett

dataspel...

Analysen tycks i denna del bekräfta de tidigare refererade slutsatserna hos Panopoulou m. fl.

(2010, s. 8) och Baker (2009, s. 83), jfr avsnitt 2.2.1 på sidan 16.

4.4.2. Interaktiva kartor: rangordning

Resultatet av rangordningen av de olika implementeringarna av interaktiva kartor återges i

figur 4.6.

Figur 4.6.: Grafisk representation av rangordningen av analyserade kommuners interaktiva kartor. Intervjudeltagarna

ombads att rangordna två olika implementeringar inom dimensionerna innehåll, användbarhet och design.

Eftersom endast två verktyg jämfördes per intervjudeltagare kunde en kommun därigenom få plats ett

eller två. Värdena i grafen representerar genomsnittsvärden för alla respondenter. Det innebär att ett

värde på 1,0 betyder att verktyget rankades bäst, ett värde på 2,0 betyder att verktyget rankades sämst.

De kommuner som genom rangordningen av de interaktiva kartorna överlag utmärkte sig genom

lägst värde, och därmed ansågs inneha den bästa kombinationen av information, användbarhet

och utseende, var Ängelholm (1,33) tätt följt av Piteå (1,38).

Ängelholm ansågs även bäst på innehåll (1,33). Exempelvis tyckte deltagare ET att informationen

om kartan var “ganska tydlig”. Ängelholm var även bäst på användbarhet (1,17); deltagare IN

tyckte Ängelholms karta var “enkel att navigera”. Men vid design (1,50) fick Ängelholm se sig

klart besegrad av Piteå (1,00), som fick flera positiva kommentarer om sitt utseende: “Snyggt”

(MJ), “Flashigt” (IN), “Ser väldigt modernt ut” (PK).

De verktyg med lägst värde var Vänersborg (1,72) och Motala (1,56). Vid närmare granskning

verkar dessa två dock ha liknande positiva kommentarer som Ängelholm och Piteå. Exempelvis

ansågs Motalas karta vara “tydlig och enkel” (ES), och Vänersborgs “seriös” (HL) och “rolig”

(KL).

När det kommer till kartornas negativa aspekter var omdömet hårt. Samtliga kartor kritiserades

för diverse användbarhetsproblem. Obs

26 Ängelholm kom lättast undan med endast en kommentar

som påpekade att kartan var “slö” (GS).

45

Motala som rankades som näst bäst på användbarhet (1,33) uppvisade flera allvarliga brister.

OT och MA stötte på problem när de trodde att sidan laddats färdigt, nämligen att inga förslag

syntes till, eftersom förslagen framkom med ca 5 sekunders fördröjning. Det ledde till uppgivna

reaktioner, som “Va? Jag förstår ingenting...” (MA). En annan respondent (KL) började zooma i

kartan när han inte såg några förslag (eftersom sidan inte laddats klart) och lyckades därefter inte

zooma ut igen. Han laddade om sidan flera gånger, men problemet upprepades. Obs

27

Piteå som var näst sämst på användbarhet enligt rankningen (1,67) fick kommentarer som

“Omöjlig att använda!” (SL) samt “Svårnavigerad” (MJ) och “Långsam” (MJ). Dessutom klagade

flera deltagare på svårigheten att faktiskt se förslag som andra användare lämnat på kartan.

Vid klick på förslagssymbolen syns nämligen inte förslagstexten, som först visas vid klick på

ytterligare en länk. Obs

28 En användare (MA) hittade aldrig länken utan gav upp, och en annan

(HL) hittade den efter ca 20 sekunder och ca 10 klick på olika tänkbara ställen. Det fick henne

dock att undra: “Är detta ett skämt?”.

Vänersborg fick sämst användbarhetsomdöme med 1,83. Det första användarna kommenterade

var laddningstiden: “Minus för väntetid” (KL), “Jag hade gett upp” (OT). HL tyckte kartan

“känns tung”. OT menade att kommunen “räknar med att användarna använder kraftfulla datorer”

och att personer “över 55 år skulle inte klara det här”. Obs

29 Informationen om hur man rör sig

runt i kartan ansågs också “för omfattande” (KL), vilket fick HL att utbrista: “Jag blir matt; det

är för detaljerat” och “Det här kommer jag glömma bort”. Hela konceptet att röra sig runt med

tangenter kritiserades också: “För avancerad för att lämna in förslag, som ett TV-spel” (KL) Obs

30

och “Jag vill kunna lämna ett förslag utan att behöva gå en kurs i hur man rör sig i ett dataspel”

(JB). Avslutningsvis ansåg KL att “Kartan är otydlig, för mörk”. Obs

31

Resultaten av rangordningen av kartorna kan till viss del ifrågasättas då vissa respondenter hade

svårt att välja vilket av alternativen som var bäst/sämst. En respondent uppgav exempelvis att det

i princip var omöjligt rangordna två alternativ som i grunden är lika dåliga. Trots detta tvingades

de att välja, vilket kan ha skapat obalanserade resultat.

Eftersom deltagare ibland hade svårt att rangordna alternativ som de ansåg vara likvärdiga,

skulle man därför inför framtida undersökningar kunna undvika att tvinga intervjudeltagarna

att välja mellan två alternativ utan att istället även tillhandahålla möjligheten att ranka dessa

identiskt. En liknande möjlighet hade exempelvis varit att betygsätta de olika dialogtypernas

olika aspekter (t.ex. text/innehåll: VG; design: VG; användbarhet: UG) och därifrån beräkna ett

samlat snittbetyg. Ett sådant tillvägagångssätt hade å andra sidan skapat nya utmaningar eftersom

olika personer säkerligen anlägger olika mått kring vad som utgör ‘VG’ eller ‘G’.

46

4.5. Analys av frågepaneler

Infor-

mations-

struktur

Informa-

tionsin-

nehåll

Öppenhet

för

delaktighet

Nöjdhet

Funktio-

nalitet

Effektivitet

och

kompetens

Stabilitet

och

utförande

Tilltalande

visuell

design

Frågepanel (till politiker) SandvikenFrågepanel (till politiker) Östhammar

Figur 4.7.: Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende frågepaneler. En förklaring av diagrammens uppbygg-

nad ges i figur 3.2 på sidan 30

Figur 4.8.: Rangordning av analyserade kom-

muners frågepaneler.

Varken kategoriseringen av kommentarerna eller rang-

ordningen av frågepanelverktygen utmynnade i något

användbart resultat. Dels fanns endast två verktyg att

analysera (Sandviken och Östhammar), men framför allt

fick båda två i stort sett identiska kategoriresultat (se

figur 4.7), samt exakt samma rangordningsslutresultat

(1,5) inom alla tre bedömningsområden (se figur 4.8).

Det skulle dock kunna innebära att båda är likvärdiga

i fråga om användbarhet, men för att detta ska kunna

klargöras skulle fler deltagare behöva testas.

En analys av deltagarnas kommentarer om dialogverk-

tygen resulterar dock i viss användbar information. En

47

av deltagarna (GN) uppskattade möjligheten att i Sandviken kunna “Se början av frågan utan att

behöva klicka på den”. Deltagare AS verkade hålla med då hon klagade på att hon i Östhammars

verktyg var tvungen att “leta bland frågorna eftersom det inte var tydligt vad de handlade om”.

Eftersom användarna själva bestämde rubrikerna kunde de vara otydligt vad frågan egentligen

handlar om. Obs

32 Sandvikens lösning att även visa de första raderna av frågorna gjorde det

uppenbarligen enklare att förstå vad dessa handlar om. Obs

33

Två av deltagarna uppskattade att det i Östhammars frågepanel var enkelt att se vilka politiska

företrädare som svarat på frågorna. En av dem (GN) kommenterade: “Bra med ikoner som visar

vilka som svarat”. Obs

34

Deltagare CS fann flera positiva aspekter med Östhammars panel, exempelvis hur den var “enkel

att överblicka”, och “enkelt att ställa en fråga”. Den enda klagomålet, förutom det som nämndes

ovan, var att det inte fanns mycket information att tillgå (AS).

Det största klagomålet mot Sandvikens panel var att det är “oklart vad dialog-tabben innebär,

även när man klickat på den” (CS). Obs

35

48

4.6. Analys av frågeformulär/webbenkäter

Infor-

mations-

struktur

Informa-

tionsin-

nehåll

Öppenhet

för

delaktighet

Nöjdhet

Funktio-

nalitet

Effektivitet

och

kompetens

Stabilitet

och

utförande

Tilltalande

visuell

design

Frågeformulär / webbenkät LerumFrågeformulär / webbenkät Motala

Figur 4.9.: Radargraf av kategoriserade fritextsvar avseende frågeformulärer/webbenkäter. En förklaring av dia-

grammens uppbyggnad ges i figur 3.2 på sidan 30

Figur 4.10.: Grafisk representation av rang-

ordningen av analyserade kom-

muners frågeformulär.

Kategoriseringen av kommentarerna från frågeformu-

lärverktygen resulterade i något mer varierat resultat

jämfört med det från frågepanelen. Framför allt noterar

vi att Lerum får högre poäng när det kommer till Nöjd-

het, och alltså anses bättre anpassat än Motala för att

göra användarna nöjda, samtidigt som den den får lägre

poäng när det kommer till Effektivitet och kompetens,

Stabilitet och utförande, Tilltalande visuell design, samt

Informationsinnehåll, vilket kan anses oväntat. Dock

avser Nöjdhet här inte ett övergripande omdöme om

verktyget i dess helhet, utan endast att någon aspekt

påverkade användare positivt alternativt negativt.

49

Rangordningen av frågeformulärverktygen utmynnade även den i marginellt mer varierat resultat

jämfört med det för frågepanelen. Trots att båda verktygen fick samma slutliga resultat (1,5)

rankades Motala bättre i fråga om Innehåll (1,25), och Lerum bättre när det kom tillAnvändbarhet

(1,25).

Resultatet måste dock tolkas med försiktighet på grund av det begränsade antalet användartester.

För att tydligare vinna kunskap om ämnet skulle istället kommentarerna som sådana kunna

undersökas närmare.

Tre av deltagarna uppskattade hur enkel Lerums frågeformulär var att använda. KLkommenterade

exempelvis: “Enkelt och överskådligt”, och AS: “Klassisk design som fungerar bra”. En av

deltagarna (KL) tyckte dock att “film känns onödigt”. RN verkade hålla med: “Gillar inte bild

eller film, det tar bara tid och plats”. AS klagade vidare på att det inte fanns någon “återkoppling

när svar skickas, varken succé eller felmeddelande”. Obs

36

AS tyckte att Motalas formulär var “roligare och intressantare än Lerums”. Även KL fann den

“visuellt tilltalande”. AS upplevde vidare att den “känns mer välplanerad” och att den samtidigt,

i likhet med Lerum, var “enkel och tydlig”. Men även här klagade en deltagare (RN) på den

visuella aspekten: “För stor bild, den borde i så fall vara på vänster sida istället”. JE påpekade

även att det inte fann någon “beskrivning om och hur informationen används”. Obs

37

50

4.7. Sammanvägd analys av alla dialogtyper

Efter att ha diskuterat de olika dialogtyperna och därvid ha försökt att hålla isär resultat från

kommentarsanalysen och rangordningen, vill vi avslutningsvis försöka oss på en jämförande

analys av de olika metoderna.

När värdena från våra tidigare representerade radardiagrammen aggregeras kan en översiktstabell

med genomsnittliga värden för såväl dialogtyp och analyserad dimension tas fram, se tabell

4.3.

e-förslag Frågepanel (till

politiker)

Frågeformulär/

webbenkät

Interaktiv karta

Informationsstruktur 0,13 1,08 0,75 0,75

Informationsinnehåll −0,34 −0,25 0,00 0,25

Öppenhet för delaktighet −0,16 0,00 −0,25 0,08

Nöjdhet −0,09 0,00 0,38 −0,81

Funktionalitet 0,66 0,17 0,00 −0,25

Effektivitet och kompetens −0,46 0,17 −0,25 −0,38

Stabilitet och utförande −0,06 0,00 −0,50 −0,96

Tilltalande visuell design −0,55 −0,17 −0,13 0,81

Tabell 4.3.: Aggregerade värden från kommentarsanalysen för dialogtyper och dimensioner. Som i tidigare tabeller:

ju större positivt värde, desto fler positiva kommentarer (eller kommentarer med större tyngd). Vid ett

nollvärde balanserar ev. positiva kommentarer de ev. negativa kommentarerna. Ju större negativt värde,

desto fler negativa kommentarer (eller kommentarer med större tyngd).

Värden från den aggregerade analysen kan visualiseras med hjälp av diagrammen 4.11 samt

4.12.

-3 -2,5 -2 -1,5 -1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5

e-förslag

Frågepanel (till politiker)

Frågeformulär / webbenkät

Interaktiv karta

Aggregerad kommentarsanalys: dialogtyp vs dimensioner

Informationsstruktur Informationsinnehåll Öppenhet för delaktighet Nöjdhet

Funktionalitet Effektivitet och kompetens Stabilitet och utförande Tilltalande visuell design

Figur 4.11.: Aggregerad kommentarsanalys: dialogtyp vs dimensioner

Figur 4.11 förtydligar härvid att dialogtyperna e-förslag och interaktiva kartor visar en tendens

att ha fått övervägande negativa kommentarer, medan frågeformulär håller sig på någorlunda

51

neutral mark. Den enda dialogtypen som tendentiellt fick mer positiv än negativ feedback var

frågepanelen.

Spridningen av de positiva och negativa kommentarerna visar därutöver att åsikterna om interak-

tiva kartor tycks ha varit starkast, Obs

38 något som redan tidigare diskuterats i detta arbete. Mot

den bakgrunden förefaller det något vanskligt att för tillfället rekommendera användningen av

interaktiva kartor som verktyg för medborgardialog.

-2

-1,5

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

Aggregerad kommentarsanalys: dimensioner vs dialogtyp

e-förslag Frågepanel (till politiker) Frågeformulär / webbenkät Interaktiv karta

Figur 4.12.: Aggregerad kommentarsanalys: dimension vs dialogtyp

När kolumn- och raddatan byts i vi-

sualiseringen framträder istället fi-

gur 4.12. Det diagrammet kan visu-

alisera, inom vilka dimensioner som

flest positiva respektive negativa syn-

punkter dominerade. Det förefaller

härvid tydligt att informationsstruk-

turen sticker ut positivt, medan stabi-

litet och prestanda utmärker sig ne-

gativt.

Att just stabilitet och prestanda ute-

slutande har kommenterats i negativa

ordalag borde vara föga överraskan-

de. Det ligger nära till hands att män-

niskor är mer benägna att t.ex. ringa

till sin bredbandsleverantörs kund-

tjänst för att anmäla att bredbandet

i hemmet inte fungerar – istället för

att “anmäla” att det fungerar idag också. Vår bedömning är att en analys av endast kommentarer

avseende huruvida en tjänst fungerar (eller inte fungerar) inte kan ses som en indikator över

tjänstens faktiska stabilitet.

Det är vidare anmärkningsvärt att de aggregerade resultaten inom området informationsstruktur

är positiva för alla analyserade dialogtyper, medan de aggregerade resultaten för stabilitet och

utförande omvänt är negativa för alla dialogtyper som försågs med kommentarer inom denna

dimension.

När vi till det lägger observationen att utseendet i den aggregerade sammanställningen bedöms

negativ för alla dialogtyper utom interaktiva kartor, så framträder ett intryck av att kommunerna

tycks vara framgångsrika med att strukturera sin information – men att mer fokus bör läggas på

såväl tekniska aspekter som utseende av webbplatserna. Obs

39

Vid analysen uppmärksammade vi därutöver att det inom dimensionen “öppenhet för delaktighet”

(med undantag för en uppskattande kommentar avseende kartor) uteslutande förekom negativa

kommentarer som indikerade att flera av våra studiedeltagare upplevde en tveksamhet kring

huruvida kommunerna egentligen är intresserade av medborgarnas åsikter (se t.ex. avsnitt 4.3.1

på sidan 38). Obs

40

52

5. Utvecklingsförslag

Det övergripande syftet med arbetet är att utifrån en studie av vilka verktyg för webbaserade

medborgardialoger som används av jämförbara kommuner – och hur användare uppfattar dessa –

dra lärdomar som kan vara användbara för framtida dialogsatsningar på kungalv.se.

Utvecklingsförslagen nedan ämnar svara mot detta syfte genom en presentation av rekommenda-

tioner i punktform. Dessa rekommendationer utvecklades genom analysen av dialogverktygen

(se avsnitt 4.3-4.6 på sidorna 38-50). De bygger till stor del på användarkommentarer relaterade

till de verktyg som fick positiva respektive negativa omdömen från användarna. Förslagen pre-

senteras här i punktform som rekommendationer, indelade enligt bedömningsverktygets olika

områden / dimensioner.

Vid genomgången av de undersökta dialogtyperna (se avsnitt 4.1 på sidan 33) berördes de

olika syften som dessa kan ha. Som där utvecklat, skiljer sig syftet med att t.ex. tillhandahålla

webbaserade medborgarförslag markant från syftet med frågeformulär: vid medborgarförslag är

syftet att fånga upp medborgares idéer – vid frågeformulär är syftet närmast omvänt: att testa

politikers idéer.

På grund av denna stora skillnad är det inte möjligt att ge något konkret och allmängiltigt utveck-

lingsförslag utan att först tydligare ha definierat den konkreta avsikten med medborgardialogen.

Vi är fullt medvetna att flertalet av våra rekommendationer kan läsas i en introduktionsbok om

UX – men enligt vårt menande tillför möjligheten att belägga rekommendationerna med “skarpa”

observationer ett viktigt bidrag.

Utvecklingsförslagen i detta kapitel har i förekommande fall försetts med särskilda korsreferens-

symboler till relevanta observationer i kapitel 4 på sidan 32 ff.

Symbolen Obs

XYZ (s. yyy) betecknar således observationen med nummer XYZ på sida yyy. I

pdf-versionen av detta arbete är korsreferenserna klickbara.

Allmänt kan sägas, att det borde vara en självklarhet att systemen som används är tillräckligt

stabila och inte genererar serverproblem Obs

1 (s. 38) eller att gränssnittskomponenter borde vara

tydliga och självförklarande Obs

35 (s. 48) och att verktygen vid interaktion ska ge någon form av

återkoppling. Obs

36 (s. 50)

En något djärv tolkning av de aggregerade resultaten skulle kunna indikera att mer fokus borde

läggas på teknik, utseende och förmedlandet av öppenheten för äkta delaktighet Obs

40 (s. 52) – än

t.ex. ren informationsstruktur. Obs

39 (s. 52)

Samtidigt indikerar den massiva kritiken som framkom mot interaktiva kartor, Obs

26 (s. 45) det

tekniskt mest avancerade av de av oss analyserade dialogverktygen, att det definitivt inte är

tillräckligt att kunna skryta om att förfoga över ett säkerligen förhållandevis kostsamt verktyg.

53

5.1. Medborgarförslag / e-förslag

Nedan beskrivs utvecklingsförslag i form av rekommendationer avsedda som hjälp vid skapandet

av webbaserade medborgarförslagsverktyg.

Innehåll

Innehållsstruktur

• Rubriker: Se till att det finns rubriker som delar in informationen om verktyget, samt att

dessa tydligt beskriver textens innehåll. Obs

5 (s. 39)

• Textlängd: Se till att texten inte är för lång, utan snarare kort och koncis. Obs

9 (s. 40)

Obs

22 (s. 41)

• Indelning av text: Presentera gärna information i punktform för att lätta upp läsningen.

Obs

6 (s. 40)

• Länkar: Placera gärna viktiga länkar (som “Skicka in medborgarförslag”) på framträdande

positioner, samt förtydliga genom iögonfallande färgval. Obs

10 (s. 40) Obs

12 (s. 40) Obs

14 (s. 40)

Alternativt kan formuläret placeras på samma sida som informationstexten. Obs

13 (s. 40)

Informationsinnehåll

• Tillgängligt språk: Se till att texten är lätt att läsa, exempelvis genom att undvika krångliga

ord. Obs

8 (s. 40)

Öppenhet för delaktighet

• Upplevelse av intresse: Se till att användarnas förslag blir besvarade, så att de upplever att

de är tagna på allvar. Obs

4 (s. 39)

Användbarhet

• Inskickade förslag: Presentera gärna användares inskickade förslag så att alla kan läsa

dessa. Obs

2 (s. 39)

• Röstning: Möjliggör gärna röstning på inskickade förslag, så att användare kan delta utan

att själva behöva skriva förslag. Obs

3 (s. 39)

• Ikoner: Förse gärna med ikoner som visualiserar inkomna svar Obs

34 (s. 48)

• Återkoppling av resultat: Sammanfatta gärna vad som hänt med användares inskickade

förslag, exempelvis om de ledde till någon verklig förändring. Detta ingår även i Kungälvs

policy. (KS 2014/2334, 2014b) Obs

4 (s. 39)

54

Design

Att utseendet ska vara tilltalande borde inte komma som någon överraskning. Ett modernt och

stilrent utseende uppskattades allmänt av studiedeltagarna. Obs

20 (s. 41)

• Bilder:Använd gärna bilder, exempelvis på någon vacker stadsdel i kommunen. Obs

17 (s. 41)

• Layout: Se till att layouten är lagom “luftig”, dvs att olika delar inte ligger för tätt inpå

varandra. Obs

18 (s. 41)

• Text: Se till att storleken på typsnittet inte är för litet, utan lagom stor så att texten blir

lättläst. Obs

16 (s. 41)

• Text: Se till att avståndet mellan raderna inte är för litet, utan lagom stort så att texten blir

lättläst. Obs

19 (s. 41)

5.2. Frågepanel

• Begriplig rubrik: Om användarna själva sätter sina rubriker, se till att visa lite av texten

under rubrikerna för att tydliggöra vad frågan handlar om, eftersom inte alla användare

sätter begripliga rubriker. Obs

32 (s. 48)

• Ikoner: Gör det tydligt vilka politiska företrädare som svarat frågorna, exempelvis genom

ikoner med de politiska partiernas logotyper eller ikoner som indikerar om frågor är

besvarade. Obs

34 (s. 48)

• Tydliga rubriker: Se till att det är tydligt vad alla länkar gör, så att användare inte behöver

klicka på dessa för att förstå vad de handlar om. Obs

33 (s. 48)

5.3. Frågeformulär

• Tydlig information: Se till att det är tydligt på vilket sätt insamlad information kommer att

användas Obs

37 (s. 50)

5.4. Interaktiv karta

Särskilt med hänsyn till starka negativa åsikter som under studiens gång framkom om alla

analyserade instanser av interaktiva kartor Obs

26 (s. 45) anser vi att det med den aktuella tekniken

inte är rådligt att driftsätta interaktiva kartor som verktyg för medborgardialog Obs

38 (s. 52) . Om

verktyget trots allt övervägs anser vi att följande synpunkter bör beaktas:

Innehåll

• Se till att informationen om verktyget och förklaringen om hur det ska användas inte är för

invecklat. Obs

30 (s. 46)

55

Användbarhet

• Se till att skapa interaktionsmöjligheter som är enkla att förstå. Krångligt är inte bättre än

enkelt. Obs

25 (s. 45)

• Se till att det är enkelt att se användarnas förslag vid klick på visualiseringarna (kräv inte

ytterligare ett klick). Obs

28 (s. 46)

• Se till att viktiga funktioner (exempelvis visualiseringar av användarförslag) inte laddar

långt senare än resten av kartan. Obs

27 (s. 46)

• Se till att tjänsten inte är så tung att den tar lång tid att ladda, eller kräver kraftfulla datorer.

Obs

29 (s. 46)

Design

• Se till att kartan inte är för mörk, utan att den framträder tydligt. Obs

31 (s. 46)

56

6. Slutsatser och diskussion

I det avslutande kapitlet söker vi att ge en kort sammanfattning av studien som helhet och i

förekommande fall återknyta till arbetets utgångspunkter. Därutöver ger vi några uppslag på

områden som enligt vårt tycke skulle lämpa sig utmärkt för vidare och fördjupande forskning.

Utgångsbeskrivningen av arbetet var alltså, att undersöka vilka verktyg för webbaserade med-

borgardialoger som används av kommuner jämförbara med Kungälv och på vilket sätt lärdomar

från dessa kan vara användbara för framtida dialogsatsningar på kungalv.se.

Dessa lärdomar tillkom genom en process bestående av observation, sållning, användartester och

analys av olika medborgardialogverktyg och presenterades som utvecklingsförslag i kapitel 5.

Trots att syftet med arbetet var att arbeta fram lärdomar för just Kungälvs kommun, kan utveck-

lingsförslaget som sådant emellertid vara relevant för fler kommuner, eftersom rekommendatio-

nerna som presenteras är av generell karaktär och därför kan tillämpas av alla kommuner som

erbjuder webbaserade dialogverktyg.

De dialogtyper som slutligen analyserades var:

1. Medborgarförslag/e-förslag

2. Frågepaneler

3. Frågeformulär

4. Interaktiva kartor

Det vore problematiskt att efter denna studie rekommendera vissa dialogtyper framför andra,

eftersom rekommendationerna till stor del beror på dialogens syfte. Vill kommunen exempelvis

uppmuntra en mer direkt form av demokrati genom att tillåta inskick av olika förslag inom diverse

områden skulle e-förslag passa bra. Vill kommunen däremot endast åskådliggöra var de lokala

politiska partierna står i olika frågor genom att låta medborgare ställa dem mot väggen, skulle en

frågepanel fungera bättre. Vill kommunen få input om mer specifika ämnen, som exempelvis

vart nästa cykelbana bör byggas, skulle en interaktiv karta eller ett frågeformulär fungera bättre.

Att erbjuda ett dialogverktyg utan ett tydligt bakomliggande syfte skulle uppenbarligen fallera.

Däremot är det uppenbart att aspekter hos olika dialogtyper uppskattades respektive underkändes

av användarna. Exempelvis värdesattes möjligheten att med e-förslag kunna se och rösta på

tidigare inkomna förslag nästintill unisont. Generellt kan man även säga att användarna var

mer positiva till typen e-förslag än till interaktiva kartor. Anledningen var att kartverktygen gav

upphov till diverse användbarhetsproblem, som de flesta berodde på den avancerade grafiken,

vilket ledde till att de var tröga och svårnavigerade. Den slutsatsen ligger väl i linje med den

tidigare berörda särskilda vikten av användbarhetsaspekter vid medborgardialoger (Panopoulou

m. fl., 2010, s. 8 samt Fernandez m. fl., 2011, se avsnitt 2.2.1 på sidan 16). Därför skulle vi i

stort avråda kommuner från användning av sådana kartor om inte dessa problem först löses.

57

Föga förvånande kan i stort konstateras, att Scherer m. fl.s (2009) generella kommentar om

vikten av enkla, effektiva, funktionella och snygga elektroniska deltagartjänster bekräftades

genomgående i rapportens resultat.

Även tilläggen till användbarhetsbegreppet i form av Pleasurable Interaction som föreslås av

Huang och Brooks (2011) bekräftades till fullo, exempelvis avseende behaglig design och ett

respektfullt tillmötesgående.

En annan aspekt, som dessvärre inte kunde problematiseras inom ramen för detta arbete, var

utbredningen av dialogtypen e-förslag på observerade webbplatser. Dessa förekom, till skillnad

mot andra dialogtyper, hos absoluta flertalet analyserade webbplatser. Vi måste dock här nöja oss

med att konstatera detta förhållande och kan endast våga oss på gissningar avseende tänkbara

bakomliggande orsaker: Möjligen beror den utbredda förekomsten av just e-förslag på denna

dialogtyps öppna karaktär, d.v.s. möjligheten för varje medborgare att utan begränsningar komma

med konkreta förändringsförslag? Möjligen står förklaringen att finna i det enkla förhållandet att

e-förslag har en sedan länge etablerad (och alltsedan år 2002 även i kommunallagen reglerad,

SFS 2002:249, 2002) analog motsvarighet i kommuners möjlighet att erbjuda traditionella

medborgarförslag?

Som utvecklat i avsnitt 2.3 på sidan 19 saknas det i dagsläget verktyg för att kunna bedöma

och jämföra olika typer och instanser av webbaserad medborgardialog. Bedömningsverktyget

som vi utvecklade kan ses som ett försök att skapa en stomme för ett sådant verktyg. Självfallet

vore det förmätet att hävda samma vetenskapliga tyngd som Lachner m. fl. (2016), särskilt med

tanke på att bedömningsverktyget utarbetades som en sidodel av ett kandidatarbete. I viss mån

kan datainsamlingen som genomfördes på grundval av verktyget ses som en pilottest av själva

verktyget.

6.1. Begränsningar

Eftersom vi inte nöjde oss med att använda Lachner m. fl.s (2016) analysverktyg i dess (avsiktligt)

“generiska” form – utan istället beslöt att omarbeta det – anpassade vi förvisso verktyget till vår

specifika situation, men gjorde det samtidigt mer otillförlitligt eftersom vår bearbetning inte

bygger på analyserade data på samma sätt som i originalversionen. Utöver detta uppstod även

kategoriseringsproblem i och med att dimensioner delades upp och hamnade under nya områden.

Exempelvis kan gränsen mellan informationsstruktur och tilltalande visuell design i praktiken

vara hårfin, vilket vi upptäckte först i behandlingen av användarkommentarer. Redan tidigare

har vi belyst en eventuell diskrepans inom dimensionen funktionalitet, som enligt vår taxonomi-

struktur för kvantifiering av kommentarer inordnades under huvudområdet användbarhet. Även

om den inordningen enligt vårt tycke är fullt försvarbart ur ett analytiskt perspektiv, så behöver

den inte motsvara respondenters uppfattning av innebörden av begreppet “användbarhet” vid

rangordningen (se diskussionen på sida 40).

Även omNielsen (2000) argumenterar för att fem användare är ett tillräckligt antal för att upptäcka

en majoritet av användbarhetsproblemen, blir det problematiskt när man, som vi gjort, räknar

statistik på dessa begränsade användarresultat. För att få ett mer säkerställt resultat skulle fler

användartester behöva göras. Det gäller inte endast rangordningen, utan även omvandlingen av

kommentarer till kvantitativa data genom analys- och bedömningsverktyget. Anledningen är till

stor del att flera respondenter inte kommenterade alla verktygs positiva och negativa aspekter,

vilket ledde till att dessa kommuner inte räknades med.

58

Dessutom är vårt egenskapade ramverk med en röst per person och för varje verktygs positiva

respektive negativa aspekter tidigare obeprövat. Även om det hjälper mot vissa problem, skapar

det andra, exempelvis när en respondent bidrar med fler positiva kommentarer om ett verktyg,

men endast ett negativt. Det leder till att de positiva kommentarernas poäng delas upp på antalet

kommentarer, och därmed devalveras, medan den enda negativa kommentaren fortfarande är värd

en poäng. Vi har redan i avsnitt 3.2.2.4 på sidan 29 kort berört vissa av de potentiella problemen.

Det är problematiskt eftersom det inte finns belägg för att en respondent inte kan ge flera kloka

kommentarer om samma verktyg, eller tvärtom att en ensam kommentar om en aspekt skulle vara

av större vikt än flera. Det skulle kunna bidra till ett något missvisande resultat för kvantifieringen

av kommentarerna. Samtidigt borde de eventuella negativa aspekterna vara begränsade, eftersom

varken rangordning av dialogverktyg eller tolkning av kommentarer påverkas. Bortsett från vad

som redan anförts avseende funktionalitet har vi inte kunnat upptäcka några indikationer på större

diskrepanser mellan resultaten av de kvantifierade kommentarerna och rangordningen.

En ytterligare begränsning har att göra med observationen av de 33 kommunernas webbplat-

ser i syfte att finna relevanta dialogverktyg. Då antalet webbplatser var många, och ibland

svårnavigerade, och observanterna endast två till antalet, är det möjligt att inte alla relevanta

verktyg upptäcktes. Vi skickade epost till alla kommuner i syfte att klargöra om de erbjöd fler

dialogverktyg än de vi funnit, men fick endast två svar, trots fyra veckors svarstid.

6.2. Förslag till vidare forskning

Under arbetets gång har ett antal uppslag för vidare och fördjupad forskning tangerats.

Principiellt anser vi att vårt stomme till bedömningsverktyg kan utgöra ett användbart underlag

för vidareutveckling, särskilt när fokus riktas på att bemöta de i föregående avsnitt berörda

uppdagade begränsningarna.

Eftersom framgången av e-deltagandelösningar är starkt beroende av organisationsplanering

och införlivande i politiken eller politiska processer (Scherer, Wimmer & Ventzke, 2010, s.

49) vore det intressant att sätta våra observerade dialogverktyg och deras positiva (alternativt

negativa) resultat i relation till hur mycket de olika kommunerna har satsat på webbaserad

medborgardialog.

Därutöver skulle det vara givande att undersöka effektiviteten av de olika dialogverktygen, både

i jämförelse med varandra – men även i relation till “analoga” former av medborgardialog. I

sambandet skulle det därutöver kunna vara av intresse att jämföra användningen av vanliga

datorer och mobila enheter såsom mobiltelefoner och surfplattor.

Vidare har vi endast undersökt explicita dialogkanaler. Att sätta dessa i relation till möjligheterna

för medborgardialog via t.ex. sociala medier skulle kunna ge givande uppslag.

Slutligen anser vi att en mer omfattande tvärvetenskaplig studie skulle vara av fördel som särskilt

tar hänsyn dels till relationen mellan uttalade och “verkliga” syften med medborgardialog och

dels till resultaten som eventuellt emanerar ur dessa dialoger.

59

7. Referenser

Arnstein, S. R. (1969). A ladder of citizen participation. Journal of the American Institute of

Planners, 35(4), 216-224. Hämtad från http://dx.doi.org/10.1080/01944366908977225

Baker, D. L. (2009). Advancing e-government performance in the united states through

enhanced usability benchmarks. Government Information Quarterly, 26(1), 82–88.

Barreda, M., Batlle, A., Cerrillo, A., Padró-Solanet, A., Peña-López, I. & Serrano, I. (2012).

From policy-making to community building: A survey on 19 experiences of eparticipation.

I Proceedings of the european conference on e-government, eceg (s. 93–101).

De Bourg, P. & Larsson, A. (2012). Medborgares och politikers syn på medborgardialog.

Göteborg: Göteborgs universitet: Institutionen för socialt arbete. Hämtad 2017-02-04, från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29574/1/gupea_2077_29574_1.pdf

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (2:a utgåvan). Lund: Studentlitteratur.

Fernandez, A., Insfran, E. &Abrahão, S. (2011). Usability evaluation methods for the web: A

systematic mapping study. Information and Software Technology, 53(8), 789–817.

Hassenzahl, M. (2011). User experience and experience design. I M. Soegaard & R. F. Dam

(red.), The encyclopedia of human-computer interaction (2. utgåvan). The Interaction

Design Foundation.

Huang, Z. & Benyoucef, M. (2014). Usability and credibility of e-government websites.

Government Information Quarterly, 31(4), 584–595.

Huang, Z. & Brooks, L. (2011). Evaluating usability of web-based electronic government:

Users’ perspective. Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes

in Artificial Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics), 6764(4), 456–465.

ISO/IEC. (1998). ISO/IEC 9241-11:1998. Ergonomic requirements for office work with visual

display terminals (vdts) — part 11: Guidance on usability. Geneva, CH: ISO/IEC.

ISO/IEC. (2010). ISO/IEC 9241-210:2010. Ergonomics of human-system interaction — part

210: Human-centred design for interactive systems. Geneva, CH: ISO/IEC.

KS 2014/2334. (2014a). Medborgardialog. [Tillämpningsanvisningar]. Kungälv:

Förvaltningsledningen. Hämtad 2016-03-07, från

http://www.kungalv.se/siteassets/dokument/kommun-och-politik/styrdokument/

kommunens-interna/medborgardialog-tillampningsanvisningar.pdf

KS 2014/2334. (2014b). Principer för medborgardialog. [Policy]. Kungälv:

Kommunfullmäktige. Hämtad 2016-03-07, från

http://www.kungalv.se/SysSiteAssets/dokument/kommun-och-politik/styrdokument/

kommunens-interna/prinicper-for-medborgardialog.pdf

60

Kumar, V., Mukerji, B., Butt, I. & Persaud, A. (2007). Factors for successful e-government

adoption: a conceptual framework. The electronic journal of e-Government, 5(1), 63–76.

Kungälvs Kommun. (u. å.). Kungälvs kommun. [webbsida/Facebooksida]. Kungälv. Hämtad

2017-05-25, från https://www.facebook.com/kungalvskommun

Kungälvs Kommun. (2015). Chatt om flyktingmottagandet i kommunen. [webbsida]. Kungälv.

Hämtad 2017-05-25, från http://www.kungalv.se/kommun--politik/var-med-och-paverka/

chatt/chattarkiv/2015-10-30-chatt-om-flyktingmottagandet/

Kungälvs Kommun. (2016a). Chatt om utvecklingen av Kungälvs centrum. [webbsida]. Kungälv.

Hämtad 2017-05-25, från http://www.kungalv.se/kommun--politik/var-med-och-paverka/

chatt/chattarkiv/2016-11-07-chatt-om-utvecklingen-av-kungalvs-centrum/

Kungälvs Kommun. (2016b). Om webbplatsen. [webbsida]. Kungälv. Hämtad 2017-05-25, från

http://www.kungalv.se/om-webbplatsen

Kungälvs Kommun. (2016c). Var med och påverka. [webbsida]. Kungälv. Hämtad 2017-05-25,

från http://www.kungalv.se/kommun--politik/var-med-och-paverka/

Lachner, F., Naegelein, P., Kowalski, R., Spann, M. & Butz, A. (2016). Quantified UX: Towards

a common organizational understanding of user experience. I ACM International

Conference Proceeding Series (vol. 23-27, s. 56–66). Association for Computing

Machinery.

Lárusdóttir, M. K. (2009). Listen to your users: The effect of usability evaluation on software

development practice (doktorsavhandling, Uppsala universitet). Hämtad 2017-02-05, från

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A730570&dswid=-3564

Lidén, G. & Larsson, A. O. (2016). From 1.0 to 2.0: Swedish municipalities online. Journal of

Information Technology & Politics, 13(4), 339–351. Hämtad från http://

www-tandfonline-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1080/19331681.2016.1169242

Millard, P., Millard, K., Adams, C. & McMillan, S. (2012). Transforming government through

eparticipation: Challenges for edemocracy. I European conference on e-government

(s. 438-XIX). Kidmore End: Academic Conferences International Limited.

Nielsen, J. (1994). Usability engineering. Cambridge, MA, USA: Academic Press/AP

Professional.

Nielsen, J. (2000). Why you only need to test with 5 users. Nielsen Norman Group. Hämtad

2017-02-21, från

https://www.nngroup.com/articles/why-you-only-need-to-test-with-5-users/

Nordfors, L., Ericson, B. & Lindell, H. (2006). Framtidens e-förvaltning. Stockholm: Vinnova.

Hämtad 2017-02-12, från http://www2.vinnova.se/sv/Aktuellt--publicerat/Publikationer/

Produkter/Framtidens-e-forvaltning/

Panopoulou, E., Tambouris, E. & Tarabanis, K. (2010). eParticipation initiatives in Europe:

Learning from practitioners. I Lecture notes in computer science (including subseries

lecture notes in artificial intelligence and lecture notes in bioinformatics) (vol. 6229, s.

54–65). Springer.

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2016). Interaktionsdesign : bortom

människa-dator-interaktion. Lund: Studentlitteratur.

61

Reddick, C. G. & Norris, D. F. (2013). e-participation in local governments: An empirical

examination of impacts. I Proceedings of the 14th annual international conference on

digital government research (s. 198–204). New York, NY, USA: ACM. Hämtad från

http://doi.acm.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1145/2479724.2479753

Robson, C. & McCartan, K. (2016). Real world research (4:e utgåvan). Chichester, West

Sussex, UK: John Wiley & Sons.

Rosenfeld, L., Morville, P. & Arango, J. (2015). Information architecture for the web and

beyond. Sebastopol, CA, USA: O’Reilly Media Inc.

Röstlinger, A. & Cronholm, S. (2009). Design criteria for public e-services. I 17th european

conference on information systems, ecis 2009 (s. 2663–2674).

Rådet för främjande av kommunala analyser. (u. å.). Kommun- och landstingsdatabasen:

Liknande kommuner/landsting. [webbtjänst]. Hämtad 2017-05-23, från

http://www.kolada.se/?_p=workspace/similarity

SCB. (2017). Statistikdatabasen: Folkmängden den 1 november efter region och år.

[webbtjänst]. Hämtad 2017-04-05, från http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/28818

Scherer, S., Karamagioli, E., Titorencu, M., Schepers, J., Wimmer, M. A. & Koulolias, V. (2009).

Usability engineering in eparticipation. European Journal of ePractice, 7(2009), 1–13.

Scherer, S., Wimmer, M. & Ventzke, S. (2010). Hands-on guideline for e-participation

initiatives. E-Government, E-Services and Global Processes, 49–61.

Scholl, H. J. (2006). Is e-government research a flash in the pan or here for the long shot? I M.

A. Wimmer, H. J. Scholl, Å. Grönlund & K. V. Andersen (red.), Electronic government.

egov 2006. lecture notes in computer science (s. 13–24). Berlin, Heidelberg, DE: Springer

Verlag. Hämtad 2017-04-21, från http://dx.doi.org/10.1007/11823100_2

SFS 2002:249. (2002). Lag om ändring i kommunallagen (1991:900). Stockholm:

Justitiedepartementet.

SOU 2013:75. (2013). Organisering av framtidens e-förvaltning. Stockholm:

Näringsdepartementet.

SOU 2016:5. (2016). Låt fler forma framtiden! – betänkande av 2014 års demokratiutredning.

Stockholm: Regeringskansliet.

Stenberg, J., Abrahamsson, H., Benesch, H., Berg, M., Castell, P., Corkhill, E., … Tahvilzadeh,

N. (2013). Framtiden är redan här: Hur invånare kan bli medskapare i stadens

utveckling. Chalmers University of Technology.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner

2011. [pdf]. Stockholm. Hämtad 2017-05-10, från http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/

e-forvaltning-och-e-tjanster-i-sveriges-kommuner-2011.html

Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Handbok i utvärdering av medborgardialog (vol.

20150227). [pdf]. Hämtad 2017-02-05, från

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/handbok-i-utvardering-av-medborgardialog.html

Tahvilzadeh, N. (2015a). Det våras för medborgardialoger. I Låt fler forma framtiden! Bilaga

till betänkande av 2014 års Demokratiutredning [forskarantologi]. Stockholm: SOU

2015:96.

62

Tahvilzadeh, N. (2015b). Understanding participatory governance arrangements in urban

politics: idealist and cynical perspectives on the politics of citizen dialogues in Göteborg,

Sweden. Urban Research & Practice, 8(2), 238-254. Hämtad från

http://dx.doi.org/10.1080/17535069.2015.1050210

Toussaint, C., Toussaint, M. & Ulrich, S. (2012). HUX – Measuring Holistic User Experience. I

H. Brau, A. Lehmann, K. Petrovic & M. C. Schroeder (red.), Tagungsband up12 (s. 90-94).

Stuttgart: German UPA e.V.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm. Hämtad 2017-03-22, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Zahran, D. I., Al-Nuaim, H. A., Rutter, M. J. & Benyon, D. (2014). A comparative approach to

web evaluation and website evaluation methods. International Journal of Public

Information Systems, 10(1). Hämtad 2017-02-23, från

http://www.ijpis.net/ojs/index.php/IJPIS/article/view/126

63

A. Bilagor

A.1. Sammanställning medborgardialoger. Ale

Alingsås

Boden

Enköping

Falkenberg

Håbo

Hässleholm

Höganäs

Kävlinge

Landskrona

Lerum

Lidingö

Lidköping

Motala

Mölndal

Piteå

Sandviken

Sigtuna

Sotenäs

Staffanstorp

Stenungsund

Strängnäs

Sundbyberg

Trelleborg

Tyresö

UpplandsVäsby

Vänersborg

Värmdö

Värnam

o

Västervik

Ängelholm

Österåker

Östham

mar

Frågepanel (till politiker) 3 3

Namninsamling 3

Fråga politiker-enkät a b

Digital medborgarpanel 3 3

Frågeformulär / webbenkät c 3

Interaktiv karta 3 3 3 d

Tydlig information om delaktighet/medborgarförslag mm 3 e 3 3 3 3 f 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 g 3 3 3 3 3

e-tjänst Medborgarförslag (dig. formulär) 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 h 3 3 3 3

Kräver e-leg 3 3 3 3 3 3 i 3 3 3

Redovisning av inkomna medborgarförslag 3 j 3 k 3 3 3 3 3 3 l 3

Redovisning av aktuella medborgarförslag 3 3 3 3 3 3 3 3

Möjlighet att rösta på medborgarförslag 3 3 3 3 3

Redovisning av MD:er initierade av kommunen 3 3 3 3 3

Redovisning av kommande MD:er initierade av kommunen 3 3 3 3

Publicering av resultat/beslut av MD init. av komm. 3 m n 3 o

pdf medborgarförslag 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

Systematiska utvärderingar publicerade på webben 3 3

Felanmälan online 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 p

Synpunkter, etc online 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 q 3 3 3 3 3 3

a dock saknas länk till e-tjänsten, vilket innebär att den skulle kunna strykas från denna tabell...b för allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige - det räcker dock inte med att skicka in via formuläret, men måste även delta fysiskt under mötetc Endast felanmälan via interaktiv kartad Endast felanmälan via interaktiv kartae kort beskrivningf finns i pdfg finns i pdfh krävs stöd från 50 pers för att förslaget ska skickas vidare till en nämndi Endast felanmälan via interaktiv kartaj inklusive beskrivningar (inte bara rubriker) + publicering av förslagen i sin helhetk publicering av förslagen i sin helhetl publicering av förslagen i sin helhetm Endast felanmälan via interaktiv kartan endast ett exempelo endast ett exempelp Endast felanmälan via interaktiv kartaq Kallas i Vänersborg för “Förslag angående kommunens verksamheter”

Tabell A.1.: Sammanställning av olika former av medborgardialog på de analyserade webbplatserna

64

A.2. Frågemanus

1. Intro (hälsa, studiens mål, hur lång tid, förklara MD, rättigheter, upplägg, samt tänka-högt-

metoden)

2. Vi tittar på fyra webbplatser (A-D). Alla dessa webbplatser använder sig av [dialogtyp].

a) Är någon/några avwebbplatserna enklare att använda (när det gäller just [dialogtyp]?varför?

b) Fanns det några problem kring hur en webbplats har löst [dialogtyp]? Vilka? Påvilket sätt?

c) Rangordna webbplatserna mellan 1 och 4 (där 1 är bäst) med hänsyn till

i. text/informationsinnehåll

ii. användbarheten/användarvänligheten

iii. design/utseende

3. Nu tittar vi på två andra webbplatser E och F. Dessa använder sig av [dialogtyp2].

a) Är [dialogtyp2] bättre löst på plats E eller F?

b) Varför?

c) Rangordna

i. text/informationsinnehåll

ii. användbarheten/användarvänligheten

iii. design/utseende

65

A.3. Sammanställning intervjusvar

A.3.1. Intervjusvar e-förslag

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Boden Kort, tydlig information som är lätt att

förstå [d2]

Hittar inte länk för att lämna medbor-

garförslag online, bara PDF [d6]

“Känns 2002” [d8]

Falkenberg Bra information [d2]

Tydlig information [d2]

Innehåller (för) mycket text [d2]

Mindre tydlig än Boden [d2]

Rörigt utseende (olika typsnitt och stor-

lekar) [d8]

Håbo Bra med information i punkform [d1]

Tydlig information som är lätt att förstå

[d2]

Kort och koncis text [d2]

Bra med länk på tydlig plats mitt i tex-

ten [d1]

Oöversiktlig [d1]

Sidomeny och text går nästan in i

varandra [d8]

Borde finnas bild [d8]

Krånglig text [d2]

Tog ca 90 sekunder att hitta länken till

att skicka medborgarförslag [d1, d6]

Respondenten hittade ej länken till att

skicka medborgarförslag, gav upp efter

ca 90 sek [d1, d6]

Alldeles för lite radavstånd. Raderna

går nästan in i varandra. Svårläst [d8]

Kävlinge Bra med möjlighet att rösta och se ak-

tuella förslag [d5]

Bra med möjlighet att rösta och aktuel-

la förslag [d5]

Bra att kunna rösta på andras förslag

[d5]

Bra meny [d1]

Bra att man ser aktuella förslag [d5]

Det står inte “medborgarförslag”, ba-

ra “e-förslag”, vilket känns förvillande

[d2]

Det står inte vem som kan lämna för-

slag [d2]

Det känns jobbigt att behöva marknads-

föra sig själv genom att behöva få “li-

kes” [d4, d5]

Inte mycket information [d2]

Inte tydlig information [d2]

Känns mycket med 100 röster för att

komma vidare, passar bara driftiga per-

soner [d5]

För mycket information [d2]

66

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Lidköping Bra rubrik: Påverka din kommun [d5]

Bra information [d2]

Tydliga rubriker [d2]

Bra utfört, tydligt innehåll [d2]

Lätt att hitta [d1]

Tydlig information [d2]

Tydliga rubriker [d2]

Bra färgval [d8]

Tydlig indelning av informationen [d1]

Svårt att hitta länken till att skicka med-

borgarförslag, det borde stå: “Klicka

här” [d1]

Länkens position inte tydlig (den syns

bara om man läser hela texten) [d1]

För lång text [d1]

För mycket information [d1]

Jag vill komma direkt till “Lämna för-

slag” [d6]

Informationen under varje rubrik är

ganska så kortfattad.Att informationen

bara syns när man klickar på rubriken

är därför kanske lite onödig [d2]

Sandviken Tydlig information [d2]

Ser länk-knappen direkt [d1]

Lättläst, bra förklarat [d2]

Lätt att hitta länk [d1]

Blir trött av att läsa [d8]

Ful design [d8]

Fula färger [d8]

För lång text [d2]

Oklart att “Starta e-tjänst” betyder:

“Lämna medborgarförslag” [d2]

Sigtuna Lätt att skumma genom texten ef-

tersom den är mitt på sidan, behöver ej

scrolla [d1]

Organiserat innehåll [d1]

Plottrig [d8]

Lätt att tro att “Synpunkter”-länken är

länk till att skicka medborgarförslag,

vilket är fel [d1]

För mycket text [d2]

Hittar först ej “Skicka”-länken. Posi-

tionen är ologisk. Det finns dock en

väl synlig länk till Synpunktersom för-

villar, där borde länken till att skicka

medborgarförslag stå [d1]

Ser inte intressant ut [d8]

Synpunkter-länken förvillar [d1]

Man måste leta för att hitta skicka-

länken [d1]

Hittade ej länk [d1, d6]

Svåra ord, exempelvis “presidium”

[d2]

Svårt att hitta “skicka förslag”-länken

[d1]

Liten, tight text [d8]

Sotenäs Bra överblick, behöver ej scrolla [d1]

Bra att texten börjar med HUR man

lämnar förslag [d2]

Förklarar inte VAD medborgarförslag

är [d2]

Hittade ej länk [d1, d6]

För liten text-storlek [d8]

67

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Staffanstorp Stor, tydlig textstorlek [d8]

Punktform gör det lättläst [d1]

Presentation av inlämnade förslag är

positivt [d5]

Inte dumt med redovisning av förslag

[d5]

Lättare att hitta än Sotenäs [d1]

Stor textstorlek [d8]

Tydligt innehåll med punklista [d1]

Ordning och reda [d1]

Snygg bild [d8]

Otillgängligt språk, exempelvis “ange-

lägenhet” [d2]

Ordet “Medborgardialog” används för

många gånger i texten [d2]

Hänvisar besökaren till en pdf-fil som

sedan ska skickas in via en e-tjänst.

Känns omständligt [d6]

Flera besökare har istället använt kom-

mentarsfältet för att lämna förslag. Per-

sonerna hänvisas dock istället till den

officiella vägen [d6]

Strängnäs Inte dumt med redovisning av förslag

[d5]

Bra rubriker [d2]

Bra att kunna se aktuella förslag och

dess process [d5]

Bra att de kallar det “e-förslag” istället

medborgarförslag. Det är lättare att för-

stå, och blir ett tydligt fokus på webben

[d2]

Bra att kunna rösta på förslag [d5]

Användarvänlig [d6]

Funktionell [d5]

Tydlig text, förklarar hur man går till

väga [d2]

“e-förslag” är enklare att förstå än

“medborgarförslag” [d2]

För mycket text, det är svårt att förstå

vad som är viktigt [d2]

Tråkig [d8]

Känns inte inbjudande [d3]

Måste skapa konto [d6]

Sundbyberg Lätt att ta till sig, inte mycket text, men

man förstår ändå vad det handlar om

[d2]

Fint att alla förslag tas upp [d5]

Bra med tydliga steg som leder besö-

karen igenom processen [d1]

Står inte vem/vad/hur [d2]

För kort text [d2]

Inte så tydlig [d2]

Behöver mer information innan jag är

redo att skicka in ett förslag [d4]

Inte anpassad för de som bara vill ha

information och inte är redo att lämna

ett förslag [d4, d6]

68

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Tyresö Smidigt med röstning och kommenta-

rer på förslag. “Gud va härligt! Kul att

se vad andra tycker är viktigt” [d5]

Smidigt med text gömd under fli-

kar[d6]

Enkel och tydlig [d2]

Bra med information bakom tabbar

[d6]

Kräver inloggning, kunde inte testas

[ej positiv]

Översiktlig information [d1]

Lite tråkig [d8]

Kräver inloggning via BankID eller

SMS, kunde därför inte testas [d6]

Upplands

Väsby

Bra, tydlig text [d2]

Bra med kontaktinfo om du behöver

hjälp [d5]

Kändes krånglig [d6]

Missvisande information om vart län-

ken till “lämna förslag” befinner sig

[d1]

Skriver om att “lämna förslag längst

ner på sidan”. Länken är dock högst

uppe till höger [d1]

Känns gammalmodig [d8]

Värmdö Bra att kunna rösta anonymt [d5] Måste skapa konto för att kunna lämna

förslag [d6]

Otydligt om och hur anonyma röster

beaktas [d2]

Negativt att först kunna skriva in för-

slaget för att sedan behöva upptäcka

att en person som bor utanför Värmdo

inte alls kan lämna förslag [d6]

Förutsätter att användaren är bekant

med vissa koncept (t.ex. “PUL”) [d2]

Ängelholm Kräver inloggning, kunde inte testas

[d6]

Öppen, lätt layout, inget kladd [d8]

Kräver inloggning, kunde inte testas

[d6]

Serverproblem vid flertalet tillfällen

som förhindrade att ens komma till ett

formulär [d7]

69

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Östhammar Bra redovisning av tidigare förslag och

svar från kommunen [d5]

Det finns förslag som är inlämnade för

två år sedan som ännu inte är besvara-

de. Innebär det att Östhammar inte bryr

sig? [d3]

Korta och intetsägande svar från kom-

munstyrelsen [d3]

I beskrivningen står “Medborgarför-

slag ska handla om sånt som Kommun-

fullmäktige eller någon av de politiska

nämnderna kan ta beslut om.” – Men

det ges inga konkreta exempel [d2]

För lite information [d2]

A.3.2. Intervjusvar frågepanel

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Frågepanel

(till politiker)

Sandviken

Tydlig [d1]

Jättebra

Man ser början av frågorna utan att be-

höva klicka på dem [d6]

Bra med sökfunktion för tidigare frå-

gor [d5]

Bättre informationsflöde än Östham-

mar [d1]

Otydligare än Östhammar [d1]

Rörig vid första anblicken [d8]

Oklart vad “dialog”-tabben innebär

(även när man klickat på den) [d6]

Frågepanel

(till politiker)

Östhammar

Bra med ikoner som visar vilka som

svarat [d1]

Bra med tydlig “Klicka här”-knapp

[d1]

Enkelt att överblicka frågorna [d1]

Enkelt att se vem som besvarat frågor-

na [d1]

Enkelt att ställa fråga [d6]

Finns inte mycket information [d2]

Man måste leta bland frågor eftersom

det inte alltid är tydligt vad de handlar

om [d1]

70

A.3.3. Intervjusvar frågeformulär

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Frågeformu-

lär /

webbenkät

Lerum

Enkel [d4]

Klassisk design som fungerar bra [d8]

Enkelt och överskådligt [d1]

Gillar ej bild eller film, det tar bara tid

och plats [d8]

Ingen återkoppling när svar skickas,

varken succé eller felmeddelande [d7]

Film känns onödigt [d8]

Vissa frågor är otydliga, t.ex. “Kunna

hämta beställd matkasse på stationen.”

Avser det mat/varor av lokala handlare

(föregående fråga) eller något annat?

[d2]

Handlar bara om ett specifikt ämne

[d5]

Frågeformu-

lär /

webbenkät

Motala

Roligare och intressantare än Lerum

[d4]

Enkel och tydlig [d1]

Gillar användningen av bilder [d8]

Känns mer välplanerad [d1]

Visuellt mer tilltalande [d8]

Frågor inom flera olika ämnen. [d2]

För stor bild, den borde i så fall vara

på vänster sida i stället [d8]

Tjänsten är krånglig eftersommanmås-

te “gå vidare.” Usch! [d4]

Känns som en opinionsundersökning

från vilken som helst institut [d3]

Ingen beskrivning om och hur informa-

tionen används [d2]

71

A.3.4. Intervjusvar interaktiv karta

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Interaktiv

karta Motala

Fri - användarna kan välja själva vad

de vill kommentera [d5]

Smart [d6]

Enkelt att lägga till synpunkter [d6]//B-

ra med tydlig uppdelning (t.ex. “plats

som borde bevaras” / “plats som borde

förändras”) [d1]

Tydligt och enkelt [d1]

Klar beskrivning [d2]

Svårt att zooma in (var tvungen att lad-

da om sidan flera gånger efter att ha

fastnat för långt inzoomat) [d7]

Kommentar när kartan laddats färdigt:

“Jaha...” [d4]

Efter ytterligare ca 5 sekunder fram-

trädde synpunkt-nålarna [d7]

Kommentar när sidan laddats färdigt:

“Va? Jag förstår ingenting” [d4]

Inga förslag syns, ingenting hände vid

klick [d6]

Interaktiv

karta Piteå

Lättare att ta sig fram än i Vänersborgs

karta [d6]

Snyggt [d8]

“Flashigt” [d8]

Ser väldigt modernt ut [d8]

Fastnade vid informationsboxen: “Är

det ett skämt?” [d4]

Efter användaren klickat på en syn-

punkt: “Vart är synpunkten?” Det tog

ca 20 sekunder av fokuserade klick tills

användaren hittade rätt knapp för att vi-

sa själva synpunktstexten. [d6]

Svårnavigerat [d6]//Långsam [d7]

Krångligt att lägga upp saker och navi-

gera. [d6]

“Omöjligt att använda” [d4]

Kommentar efter klick på en synpunk:

“Va?”. [d4]

Själva synpunktstexten syns inte. An-

vändaren testar att klicka på olika stäl-

len, men hittar den ej. [d6]

72

Kommun Positiva kommentarer negativa kommentarer

Interaktiv

karta

Vänersborg

Känns seriös [d3]

Rolig [d4]

“3D... schysst” [d8]

Utförlig information [d2]

Känns tung [d7]

Vid förklaring av hur man använder

tangenterna för att förflytta sig på kar-

tan: “Oj, va jobbigt! Det här kommer

jag glömma bort” [d4]

Det känns omständigt att röra sig runt

med tangenter [d6]

Angående informationen: “Jag blir

matt, det är för detaljerat” [d2]

Minus för väntetid [d7]

För avancerad för att lämna in förslag,

som ett TV-spel [d6]

Kartan är otydlig, för mörk [d8]

För omfattande information [d2]

“Jag vill kunna lämna ett förslag utan

att behöva gå en kurs i hur man rör sig

i ett dataspel...” [d4]

Tar tid att ladda: “Jag hade gett upp”

[d7]

De räknar med att användarna använ-

der kraftfulla datorer [d3]

Någon över 55 år skulle inte klara detta

[d3]

Interaktiv

karta

Ängelholm

Ganska tydlig [d1]

Enkelt att navigera. [d1]

Urval i kartan leder till ett textformulär

istället för att behöva skriva allt i kartan

[d6]

Slö [d7]

Användarna borde få skriva vad de vill

och inte styras så mycket [d5]

Kartan används “bara” för att snabbt

välja område [d5]

För många val som man måste klicka

sig igenom [d6]

73

A.4. Resultattabell rangordning e-förslag

Snitt

Boden [I] 2 4 2 4 3 3

Falkenberg [I] 3 2 4 3 4 3,2

Håbo [I] 4 4 3 2 1 2,8

Kävlinge [I] 1 3 2 4 2 2,4

Lidköping [I] 1 1 2 4 1 1,8

Sandviken [I] 4 3 2 2 3 2,8

Sigtuna [I] 1 3 3 3 3 2,6

Sotenäs [I] 1 4 4 4 3 3,2

Staffanstorp [I] 1 1 1 4 2 1,8

Strängnäs [I] 2 2 3 1 1 1,8

Sundbyberg [I] 3 1 4 1 4 2,6

Tyresö [I] 2 2 4 4 1 2,6

Upplands Väsby [I] 3 3 2 1 4 2,6

Värmdö [I] 2 1 3 2 2 2

Ängelholm [I] 3 4 3 3 2 3

Östhammar [I] 2 1 1 1 4 1,8

Boden [A] 2 4 3 4 3 3,2

Falkenberg [A] 4 1 4 3 2 2,8

Håbo [A] 3 4 4 1 1 2,6

Kävlinge [A] 1 2 2 3 4 2,4

Lidköping [A] 3 3 2 3 2 2,6

Sandviken [A] 1 1 2 1 4 1,8

Sigtuna [A] 4 4 4 4 4 4

Sotenäs [A] 1 3 3 4 3 2,8

Staffanstorp [A] 2 2 2 4 1 2,2

Strängnäs [A] 1 3 3 1 3 2,2

Sundbyberg [A] 1 2 4 1 2 2

Tyresö [A] 1 2 4 3 2 2,4

Upplands Väsby [A] 3 2 2 4 4 3

Värmdö [A] 3 1 2 1 1 1,6

Ängelholm [A] 4 3 3 2 3 3

Östhammar [A] 1 2 1 2 1 1,4

Boden [D] 4 3 4 3 3 3,4

Falkenberg [D] 2 1 2 2 1 1,6

Håbo [D] 3 4 3 4 3 3,4

Kävlinge [D] 1 3 1 2 1 1,6

Lidköping [D] 2 2 1 4 1 2

Sandviken [D] 4 4 2 2 3 3

Sigtuna [D] 3 3 3 2 4 3

Sotenäs [D] 1 4 3 4 4 3,2

Staffanstorp [D] 1 1 1 1 2 1,2

Strängnäs [D] 4 3 4 1 4 3,2

Sundbyberg [D] 2 2 4 3 1 2,4

Tyresö [D] 3 2 1 4 3 2,6

Upplands Väsby [D] 3 2 1 1 4 2,2

Värmdö [D] 4 3 4 4 2 3,4

Ängelholm [D] 2 3 1 3 2 2,2

Östhammar [D] 2 2 1 1 2 1,6

Boden [=] 2,67 3,67 3,00 3,67 3,00 3,20

Falkenberg [=] 3,00 1,33 3,33 2,67 2,33 2,53

Håbo [=] 3,33 4,00 3,33 2,33 1,67 2,93

Kävlinge [=] 1,00 2,67 1,67 3,00 2,33 2,13

Lidköping [=] 2,00 2,00 1,67 3,67 1,33 2,13

Sandviken [=] 3,00 2,67 2,00 1,67 3,33 2,53

Sigtuna [=] 2,67 3,33 3,33 3,00 3,67 3,20

Sotenäs [=] 1,00 3,67 3,33 4,00 3,33 3,07

Staffanstorp [=] 1,33 1,33 1,33 3,00 1,67 1,73

Strängnäs [=] 2,33 2,67 3,33 1,00 2,67 2,40

Sundbyberg [=] 2,00 1,67 4,00 1,67 2,33 2,33

Tyresö [=] 2,00 2,00 3,00 3,67 2,00 2,53

Upplands Väsby [=] 3,00 2,33 1,67 2,00 4,00 2,60

Värmdö [=] 3,00 1,67 3,00 2,33 1,67 2,33

Ängelholm [=] 3,00 3,33 2,33 2,67 2,33 2,73

Östhammar [=] 1,67 1,67 1,00 1,33 2,33 1,60

Tabell A.4.: Resultattabell för rangordningen av e-förslag

74

A.5. Resultattabell rangordning frågepanel

Snitt

Sandviken [I] 2 1 1 2 1,5

Östhammar [I] 1 2 2 1 1,5

Sandviken [A] 2 1 1 2 1,5

Östhammar [A] 1 2 2 1 1,5

Sandviken [D] 1 1 2 2 1,5

Östhammar [D] 2 2 1 1 1,5

Sandviken [=] 1,67 1,00 1,33 2,00 1,5

Östhammar [=] 1,33 2,00 1,67 1,00 1,5

Tabell A.5.: Resultattabell för rangordningen av frågepanel

A.6. Resultattabell rangordning frågeformulär

Snitt

Lerum [I] 1 2 2 2 1,75

Motala [I] 2 1 1 1 1,25

Lerum [A] 1 2 1 1 1,25

Motala [A] 2 1 2 2 1,75

Lerum [D] 1 2 2 1 1,5

Motala [D] 2 1 1 2 1,5

Lerum [=] 1 2 1,67 1,33 1,50

Motala [=] 2 1 1,33 1,67 1,50

Tabell A.6.: Resultattabell för rangordningen av frågeformular

A.7. Resultattabell rangordning interaktiv karta

Snitt

Motala [I] 2 1 1 1 2 2 1,50

Piteå [I] 1 2 2 2 1 1 1,50

Vänersborg [I] 1 2 2 2 2 1 1,67

Ängelholm [I] 2 1 1 1 1 2 1,33

Motala [A] 2 1 1 1 1 2 1,33

Piteå [A] 1 2 2 2 2 1 1,67

Vänersborg [A] 2 2 2 2 1 2 1,83

Ängelholm [A] 1 1 1 1 1 2 1,17

Motala [D] 2 1 2 2 2 2 1,83

Piteå [D] 1 1 1 1 1 1 1,00

Vänersborg [D] 1 2 2 2 2 1 1,67

Ängelholm [D] 2 1 2 2 1 1 1,50

Motala [=] 2,00 1,00 1,33 1,33 1,67 2,00 1,56

Piteå [=] 1,00 1,67 1,67 1,67 1,33 1,00 1,39

Vänersborg [=] 1,33 2,00 2,00 2,00 1,67 1,33 1,72

Ängelholm [=] 1,67 1,00 1,33 1,33 1,00 1,67 1,33

Tabell A.7.: Resultattabell för rangordningen av interaktiva kartor

75