verksamhetsberättelse vb 2019 för tallkrogens skola · via office 365 används i mindre...

Tallkrogens skola Tjänsteutlåtande Dnr1.2.0-10/2020:

Sid 1 (21) 2020-01-30

Tallkrogens skola Torögatan 59-65 08-508 46 890 [email protected]

start.stockholm

Verksamhetsberättelse VB 2019 för

Tallkrogens skola

Förslag till beslut

Handläggare Till Göran Bergholm Tallkrogens skola Telefon: 08-508 46 890

Tjänsteutlåtande Sid 2 (21)

Torögatan 59-65 start.stockholm 08-508 46 890

Innehållsförteckning

Sammanfattande analys ........................................................................................................... 3

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 8

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla ............................................................8

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i .........................................8

1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de

bästa i Sverige ...............................................................................................................................9

2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt ......................................................16

2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö .............................................................16

3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden .......................................................18

3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser ....................................18

3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna.................18

Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 19

Analys av resultaträkning – uppföljning av driftbudget ...................................................................19

Investeringar .....................................................................................................................................20

Medel för lokaländamål....................................................................................................................20

Övrigt ...............................................................................................................................................20

Bedömning av nämndens interna kontroll ........................................................................... 20

Kvalitetsarbete ........................................................................................................................ 20

Redovisning av synpunkter och klagomål ........................................................................................20

Övrigt ....................................................................................................................................... 21

Bilagor

Bilaga 1: Bokslut 2019



Sammanfattande analys

"Tallkrogens skola - Skolan man tänker på"

En skola där elever kan fokusera på kunskapsinlärning och har goda relationer i en

trygg miljö med närvarande vuxna.

Tallkrogens skola är en skola för årskurs F- 6 och fritidshemsplats F-3 samt fritidsklubb under

årskurs 4-6. Verksamhetsåret 2019-20 har vi 530 elever fördelade på 3 förskoleklasser, 9

klasser årskurs 1-3 och 8 klasser årskurs 4-6 samt två mindre undervisningsgrupper (1-3 och

4-6).

Fritidshemmen på skolan har 328 inskrivna barn. Fritidsklubben för eleverna i årskurs 4-6 har

99 inskrivna barn. Modersmål/studiehandledning ges i 26 olika språk och 59 elever läser

modersmål.

Förskoleklass, skola och fritidshem är fördelat på tre enheter avseende (F-2). I årskurs 3

flyttar lärare med klass till den åldershomogena verksamheten. Denna organisation skapar en

god grund för samverkan mellan lärare och vårdnadshavare inom och mellan enheterna.

I årskurs 4-6 samverkar lärarna med den ansvariga för fritidsklubben företrädesvis inom

elevhälsofrågor.

Enhetens systematiska kvalitetsarbete grundas på en mål- och utvärderingscykel som i första

hand baseras på arbetslagens och ledningens läsårsvisa utvärderingar, analyser och revidering

av Verksamhetsberättelse och Verksamhetsplan. Som grund för detta kvalitetsarbete ligger

resultat i form av betyg, omdömen och nationella prov samt brukarundersökning,

läroplansuppdraget och medarbetarenkät.

Personal utvärderar enheternas mål minst en gång per termin. För vissa åtaganden skapas

årsmål där det förväntade resultatet bryts ner i delmål och flera uppföljningar under året.

Medarbetarnas utvärderingar utgör en betydande del av underlaget för vår verksamhetsplan.

Elever och vårdnadshavare bidrar genom sitt deltagande i såväl stadens som egna

brukarundersökningar samt de egna utvärderingar som åtagandena föreskriver.

Ledningsorganisationen består av skolledning och skolans arbetslagsledare som bildar skolans

ledningsgrupp. Skolan har APT-möten utifrån yrkeskategori. Skolan har SVG-möten fem

ggr/termin. Servicepersonalen har sina APT-möten med rektor som samordnare. Personalen

vid Tallkrogens skola uppgår idag till 73 personer.

Delaktighet elev och vårdnadshavare

Elever är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom interna brukarundersökningar,

regelbundna utvärderingar elev och fritidsråd och återkommande rutiner i årshjulet t.ex.

genomgång av plan mot diskriminering och kränkande behandling och ordningsregler.

Vårdnadshavare informeras regelbundet via Skolplattformen och Webbplats om pågående

arbete i skola, klass och fritidshem.

Det specialpedagogiska arbetet

På lågstadiet används en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling för att så

tidigt som möjligt vid behov kunna sätta in extra anpassningar och särskilt stöd.

Under förskoleklassåret genomförs Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik



vilket är obligatoriskt från och med detta läsår. Vi använder även Fonolek, en bedömning av

elevernas fonologiska medvetenhet. Vi vill tidigt upptäcka elevers behov av pedagogiska

insatser.

I årskurs 1 och 2 genomförs Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik och

elevernas resultat följs upp och kartläggs. Vid behov sätts stöd in. Vi använder även DLS som

är ett diagnosmaterial i svenska. Det visar elevernas kunskapsutveckling i läsförståelse,

ordkunskap och rättstavning. I årskurs 3 görs tidigt en diagnos i matematik, Prima 2B. Detta

för att kontrollera att eleverna fått med sig de grundläggande kunskaperna från föregående år.

Nationella prov i svenska och matematik genomförs under våren. Resultaten följs upp och

åtgärder sätts in vid behov.

Innan lärarna i årskurs 4 tar emot de nya eleverna görs en utförlig överlämning baserad på NP.

Där tas den enskilde eleven upp och en analys sker avseende kunskapsnivå. I början av

höstterminen genomförs DLS som är ett diagnostiskt material för analys av läs- och

skrivförmåga. För de elever som inte når godkänt resultat genomförs ”running records” av

specialläraren för att ytterligare kartlägga orsaken till elevens svårigheter kopplat till

resultatet. Under ht i årskurs 4 genomförs ett "klocktest" (analoga klockan). Utifrån resultatet

bildas klockgrupper som arbetar tillsammans med speciallärare under en viss period. Årskurs

5 genomför DLS under ht. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet i klassrummet

samt för enskilda punktinsatser hos specialläraren. Årskurs 6 genomför i samarbete med

klasslärare och speciallärare de nationella proven.

Elevhälsoarbetet

Vi arbetar för en lärmiljö som gynnar samtliga elever. Verksamheten bygger på att lära av

varandra och att olikheter berikar. Vi vill skapa så många generella lösningar som möjligt som

är behjälpliga för elever i behov av särskilt stöd.

Vi utgår från ett relationellt perspektiv i all verksamhet som bygger på ett nära samarbete

mellan elev- vårdnadshavare och pedagoger. Specialpedagogerna fortsätter sitt arbete med att

fortbilda/handleda pedagogerna. Personalen fortbildas kontinuerligt med att skapa adekvata

lärmiljöer för elever med funktionsnedsättningar.

EHT har sett vid genomgång av aktuella pedagogiska utredningar (PU) och åtgärdsprogram

(ÅP) att det finns en överrepresentation av pojkar vilket också gäller våra mindre

undervisningsgrupper. Arbetet med att kartlägga eleverna i samtliga årskurser har givit oss en

god överblick och grund för vidare resursfördelning. EHT träffar arbetslagen och har

resursteamsmöte där elevärenden behandlas och följs upp. Detta medför att vi relativt fort

upptäcker elever som av någon anledning behöver anpassningsåtgärder eller lyftas på EHT. I

samråd med lärare fångar vi upp de elever som är i behov av stöd. Utifrån detta resultat

beslutar speciallärarna i samråd med klassläraren hur stödinsatserna ska se ut.

Trygghetsteam

Trygghetsteamet består av pedagoger i olika professioner som träffas varje vecka och

samverkar med EHT och skolsköterska. Både enskilda samtal och samtal i elevgrupper förs

för att utreda, motverka och följa upp akuta situationer. Trygghetsteamet ansvarar tillsammans

med skolledning för att det systematiska trygghetsarbetet genomförs.

Det systematiska trygghetsarbetet innefattar på skolan det främjande arbetet, kartläggningar,

förebyggande arbete, åtgärder för akuta situationer samt utvärderingar. I årskurs F-3 har



eleverna regelbundna värdegrundslektioner. Under läsåret 19/20 har skolan också arbetat med

värdegrundslektioner för årskurs 4-6 där temat varit nätet och sociala medier, genusnormer,

roller och attityder.

Personalen har deltagit i fortbildning om ”nätet” av kriminolog Maria Dufva. Föreläsningen

bygger på polisanmälningar, stämningsansökningar, domar och forskning och syftar till att

medvetandegöra risker och hot i ungas “online-vardag”. Genom nutida exempel om

utnyttjande, sexuella trakasserier, nätkränkningar och mobbning tydliggörs svårigheterna

skolor står inför idag med arbetet att motverka kränkningar.

Trygghetsstärkande insatser såsom vuxenledda rastaktiviteter, riktad rasttillsyn, insamling av

mobiltelefoner under skoldag samt gemensamma samlingar med Trygghetsteamet har

genomförts. Framgångsrikt trygghetsarbete handlar mycket om ”hela skolans ansats” där alla

är delaktiga och arbetar tillsammans och skyndsamt när situationer och incidenter uppstår.

Digitalisering

Skolans vision (se Verksamhetsplan 2019) är det styrdokument som tillsammans med vår

påbörjade progressionsplan anger riktning för arbetet med digitalisering på vår skola. Årsmål

som tagits fram för 2019 kommer att justeras till kommande verksamhetsplan.

När det gäller kommunikation och planering med digitalt stöd via skolplattformen har skolans

personal kommit långt under det gångna året. Under hösten 2019 har fler elever börjat arbeta

med digitalt stöd och ansvarsfulla ställningstaganden i samband med information och medier.

Detta då Inte bara handhavandet av digitala verktyg är viktigt att belysa utan även risker och

etiska överväganden. Stöd till elever att utgå från säkra källor och öva sig i ett kritiskt och

ansvarsfullt förhållningssätt ska ske regelmässigt i all undervisning samt fördjupat inom

ramen för skolbibliotekets undervisning.

Skolan har en särskild utvecklingsgrupp för digitaliseringsarbetet som planerar för insatser i

fortbildning samt personal och elevsupport. Ekonomisk förutsättning saknas för en IT-

pedagogtjänst vilket ger en långsammare process framför allt då det gäller att hitta nya

möjligheter inom den digitala utvecklingen.

I lågstadiets och fritidshemmens undervisning (F-3) arbetar elever med digitalt stöd i

skrivprocesser, digital presentation, skapande verksamhet samt programmering. Elevarbete

via Office 365 används i mindre omfattning då stadiet inte har en Ipad per elev.

På mellanstadiet (4-6) har samtliga elever personlig Ipad. Önskat läge är regelbundet

elevarbete med digitalt stöd i O365.

I de praktisk estetiska ämnena används digitalt stöd bland annat vid instruktioner utvärdering

och genom ämnesspecifika applikationer.

Elever som har egen Ipad som kompensatoriskt verktyg arbetar regelbundet med dessa.

Under november 2019 har samtliga pedagoger och skolledning, på uppdrag av staden, tagit

fram prioriterade områden i skolans digitala utveckling, med stöd av LIKA av SKL

(lika.skl.se), ett verktyg för utvärdering och utveckling av skolans digitalisering.

Brukarundersökning

Vi är vidare mycket nöjda med resultatet gällande årets brukarundersökning (Sweco). Det

sammantagna resultatet ( Förskoleklass, årskurs 2 och 5) torde placera Tallkrogens skola



bland de 10-15 skolor med högst snittvärde i staden. Det som i år sticker ut är resultaten i

årskurs 5 som i en jämförelse med övriga skolor står sig enastående bra. Vi noterar mycket

goda resultat även i vår interna brukarundersökning (årskurs 1,3,4 och 6).

Samverkan mellan skolans olika verksamheter

Samverkan för lärande och utveckling är skolans styrka, vilket också stöds av vårt

arbetsmiljöindex (AMI). Det finns en närhet mellan samtliga personalkategorier för att

samverka för våra elever. I grupperingar, som arbetar för elev och skolutveckling t.ex.

förskoleklass och fritidshem, elevhälsoteam (EHT), trygghetsteam, kultur och digitalisering

ingår alltid representanter för berörda delar av verksamheten. Dessa möten bidrar till att skapa

närhet och sammanhang i alla delar av verksamheten.

Arbetslagen, med sina professioner och ansvarsområden, planerar gemensamt för elevernas

dagliga undervisning i förskoleklass, skola och fritidshem (F-3). Grovplaneringar delas

mellan praktisk estetiska lärare och klasslärare för att ge elever en röd tråd i undervisningen.

Planeringar delas mellan lärare som undervisar i samma årskurs, skolform, stadie och

fritidshem.

Vidare sker samarbete inte minst då det gäller att utveckla de olika enhetsmålen, att i

årskursen sammanställa termins- och läsårsplaneringar samt elevhälsoarbete.

EHT och ledningsgruppen arbetar i nära samarbete med trygghetsteamet, som leder det

systematiska trygghetsarbetet på skolan med kartläggningar, analyser, prioriterade

utvecklingsområden och utvärderingar av insatser.

En organiserad och planerad rasttillsyn med kännedom om elevers upplevda trygga/otrygga

platser, pedagogledda rastaktiviteter samt en välfylld material- och aktivitetsbod för elevers

rörelseglädje på raster och fritidstid, bidrar till de goda resultat av trygghet, trivsel och god

stämning på skolan som brukarundersökningarna indikerar.

Förskoleklass-Fritidshem

Lärarna i förskoleklass har under föregående läsår startat återkommande utvecklingsmöten för

att undervisningen i våra tre klasser ska utgå från samma planering. Lärarna delar på

planeringsarbete och färdiga planeringar.

Under året har vi belyst begreppet samverkan och den nya utökade uppdragsbeskrivningen i

läroplanen. Tydliga roller i samverkan leder till fördjupad undervisning.

Vi strävar efter att traditionella aktiviteter på fritidshemmet knyts till övrig ämnesplanering,

för att fullgöra det kompletterande uppdraget på bästa sätt. Exempel i urval är

samarbetsövningar och gruppstärkande processer på fritidshemmet under skolstart, att bekanta

sig med lekmöjligheterna på sin ”nya arbetsplats” eller praktisk teknik.

För att eleverna ska få mer av alla delar i läroplanen under dagen placeras flera lektioner i

halvklasspass in under veckan. För fritidshemmet möjliggör det delar av uppdraget som

kräver en mindre grupp t.ex. skapande verksamhet och för klassläraren större möjlighet att

uppmärksamma elever.

Arbete med att skapa och dela pedagogiska planeringar har varit i fokus under året.



En förutsättning för att kvalitetsarbetet ska kunna genomföras på önskat sätt är att lärarna så

långt som möjligt verkar i sin schemalagda roll. Att ursprunglig planering frångås är ett

generellt hinder för att genomföra kontinuerlig utveckling av verksamheten. Vi ska verka för

att fritidshemmets lärare får utrymme för planering och reflektion inför och efter lektioner.

Spring i benen

"Spring i benen" är ett projekt i Stockholms stad med målsättningen att lära elever att själva

skapa en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet och goda kostvanor vilket är viktiga faktorer i

elevhälsoarbetet.

Under året har 12 ambassadörer i åk 5 och 6 utbildats under ledning av Ulrika Nilsson, som är

en av initiativtagarna till projektet i Stockholm stad. Ambassadörernas uppgift är att sprida

kunskap och inspirera andra elever på skolan bland annat genom att presentera ett antal

aktiviteter i klasserna s.k. Brain breaks.

Skolan har också fortsatt med pulshöjande pass som uppstartaktivitet två gånger/veckan.

Idrottslärare leder passen från scenen på skolgården, där samtliga elever och pedagogisk

personal deltar. Även pedagogledda rastaktiviteter har varit ett stående inslag under rasttid

varje dag. Personalen som leder rastaktiviteterna upplever bland annat att trygghet och

samhörighet gynnas genom vuxennärvaron.

Vi ser vid våra morgonpulspass att de flesta elever och pedagoger är närvarande, engagerade

och visar rörelseglädje. Det är en bra start på morgonen där elever och pedagoger samlas och

det ger en stark känsla av samhörighet, vilket dessa morgonpulspass även ska syfta till. För att

engagera samtliga elever är det viktigt att alla pedagoger deltar aktivt som goda förebilder

under våra morgonpulspass.

Prioriterade utvecklingsområden

Förstelärarnas uppdrag.

Förstelärarna har lagt ut ”spaningar” på Skolplattformen kopplade till olika skolämnen.

Spaningarna har gjorts på skolan och en omvärldsbevakning avseende skolvärlden pågår för

att ge alla en bättre insyn i vad som händer inom olika ämnesområden.

Klasslärare samt speciallärare har varit indelade i olika ämnesgrupper. Dessa grupper har letts

av förstelärarna. Vid dessa träffar har man arbetat fram matriser utifrån det centrala innehållet

vilka visar progressionen i respektive ämne från åk F-6. Då bedömningsdelen återstår kommer

vi att arbeta vidare med det under vårterminen 2020.

Undervisning

• Att undersöka hur vi kan använda oss av kooperativt lärande i skolans undervisning.

Förskoleklass fritidshem

• Förvalta våra samverkansrutiner i det kompletterande uppdraget.

• Utveckling och delning av pedagogiska planeringar.

• Finslipa förberedelser i elevledda utvecklingssamtal.

Digitalisering

• Utveckla elevers arbete med i Office 365 och andra digitala applikationer för

presentation. Tillgång för elever till undervisningsmaterial, uppgifter och planering via



Skolplattformen.

• Elever får feedback och formativ bedömning digitalt.

• Arbeta med digitalt skapande.

• Arbete med nätetik, såväl i samband med värdegrundsarbete som i det vardagliga

pedagogiska arbetet samt förebyggande elevhälsoarbete.

• För lärare prioriteras produktion och delning av undervisningsmaterial digitalt, t.ex.

instruktionsfilmer, presentationer, animationer. Information till vårdnadshavare samt

egen fortbildning. Dessutom skall skolans digitala progressionsplan färdigställas.

• Skriva pedagogiska planeringar på Skolplattformen i Unikum för år F-3. Presentera

tydliga mål för varje arbetsområde för elev och vårdnadshavare.

• Färdigställa skolans progressionsplan för digitala arbetssätt och utveckling åk F-6

samt fritidshem.

För att säkra delar av detta kommer varje årskurs att arbeta med ett utvalt projekt riktat direkt

till elever för att utveckla deras digitala kompetens.

Spring i benen

• För att konkretisera budskapet med Spring i benen utser vi elever från årskurs 6 att

vara ”ambassadörer” för vårt fortsatta arbete. Vi vill synliggöra effekter av projektet

för eleverna.

• Vi utformar ett formulär för klasslärarna där de redogör för hur elevernas

koncentration och/eller prestation ökar i samband med att eleverna får rörelsepauser

under skoldagen.

Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål

KF:s inriktningsmål:

1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.2. Stockholm är en trygg, säker och välskött stad att bo och vistas i

Uppfylls helt

Nämndmål:

Förebyggande arbete leder till en säker stad

Uppfylls helt

Förväntat resultat

Förebyggande arbete tillsammans med vårdnadshavare, socialtjänst och polis, liksom insatser

för barn och elever i behov av stöd, minskar bakgrundsorsaker till brott och otrygghet.

Organisationen av förebyggande säkerhetsarbete och krishantering är sådan att frågorna kan

hanteras så nära berörda som möjligt och att effekterna av inträffade händelser minimeras.



Säkerhetsarbetet ingår som en naturlig del i den ordinarie verksamheten med ständiga

förbättringsåtgärder och leder till säkerhet och trygghet för elever och medarbetare.

Analys

Tallkrogens skola uppvisar goda resultat avseende upplevd trygghet och arbetet kring dessa är

av största vikt för samtliga på skolan. Tryggheten i vår skola utvärderas återkommande med

eleverna på en rad punkter.

Övrig analys återfinns i planen mot diskriminering och kränkande behandling. (Bilaga)


1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och

förskolor är de bästa i Sverige

Uppfylls helt

Analys

Årskurs 6 når nästintill årsmålet men fortfarande är skillnaden mellan pojkar och flickor

påfallande. Siffran är 4% bättre än det redovisade resultat i VB 2018.

Indikator Periodens utfall

Utfall män/ pojkar

Utfall kvinnor/ flickor

Periodens utfall VB 2018

Prognos helår

Årsmål KF:s årsmål

Period

Andel elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

89 % 83 % 95 % 85 % 90 % 84 % 2019

Nämndmål:

1.3.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Uppfylls helt


Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från

läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas

kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg

veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,

med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.



Analys

Meritvärdet i åk 6 varierar över tid mellan 235-245 på Tallkrogens skola. Tendensen är att

flickorna har ett högre meritvärde än pojkarna. I år var skillnaden osedvanligt stor avseende

meritvärde, flickor (262) och pojkar (225). Detta bör beaktas och förstelärarna

(ämnesanknutna) kommer att fördjupa analysen tillsammans med arbetslaget. Förhållandet är

ingen nyhet utan återkommer från och till i skoldebatten. Det går bättre för flickorna än

pojkarna i svensk grundskola.

Förhållandet kvarstår i år inom ämnet svenska (andel % godkända): flickor 100% och pojkar

91%. I en och ma var andelen godkända 100% både bland pojkar och flickor. Över tid har det

varit matematik som legat lite lägre än svenska och engelska.

Då det gäller NP prov i år 3 ser det ut som nedan (andel % godkända):

Pojkar Flickor Alla

Ma 94 98 91

Sv 96 99 97

Resultatet i matematik är generellt sett lite lågt för Tallkrogens skola. En analys avseende

resultatet pågår inom arbetslaget. Vi ser inga klarar tendenser att resultaten har direkta

kopplingar till enskilda resultat avseende brukarundersökningar. Däremot kan vi konstatera att

våra två mindre undervisningsgrupper (1-3) och (4-6) uteslutande består av pojkar.


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel elever som

dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet

100 % 100 % 95 % 2019

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

91 % 88 % 94 % 99 % 95 % 2019

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

97 % 83 % 96 % 98 % 95 % 2019

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

100 % 100 % 100 % 91 % 95 % 2019

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

95 % 91 % 100 % 100 % 95 % 2019

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

97 % 98 % 95 % 91 % 90 % 2019




Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

96 % 93 % 98 % 92 % 90 % 2019

Andel legitimerade lärare i

grundskolan 100 % 100 % 100 % 2019

Enhetsmål:

1. Vi utvecklar elevernas digitala kompetens och förståelse

Uppfylls delvis


Digitala verktyg kompletterar och berikar undervisningen främst genom arbetssätt som inte

funnits tidigare och ger nya möjligheter till att visualisera och pröva tankar. De bidrar till att

eleverna får möta undervisning på nya sätt. De är naturliga delar av den ordinarie

undervisningen i skolans och fritidshemmens undervisning.

Eleverna använder digitala hjälpmedel för att skriva, skapa och presentera arbeten. Detta sker

även utanför undervisningens traditionella tid och rum. Verktygen bidrar till variation och nya

möjligheter till att visualisera och pröva tankar.

Lärare i alla verksamheter använder, skapar, presenterar, delar och lånar digitalt material för

planering och undervisning. Skolplattformen används som informationsverktyg till

vårdnadshavare, personal och elever.

Analys

Vad avser lärarfortbildning för att tillämpa arbetsområden som utvecklar elevers digitala

förmåga och arbete med digitalt stöd samt programmering anser vi åtagandet uppfyllt. Tid har

funnits för intern och extern utbildning samt fortbildning enligt årsplanen för vårt IT lyft.

Vad avser elevernas arbete med digitalt stöd behöver vi öka deras användande och

utvecklande av digitala förmågor enligt vår vision och läroplanen. Elever med tillgång till

lärplattor upplever i hög grad att de får och utför skolarbete med dessa.

Vi har tagit fram grundläggande rutiner och arbetssätt mellan kollegor samt gentemot elever

och vårdnadshavare för planering, skolarbete och information i Skolplattformen och dess

verktyg.

Utkastet till skolans digitala progressionsplan i undervisningen ska färdigställas på

kategorimöten och övriga planeringsmöten.

Faktorer som påverkat måluppfyllelsen är:

• Att via ekonomiska skäl inte kunnat behålla vår didaktiska IT-pedagog.



• Genom bytet av IT leverantör har eleverna till december månad haft begränsad

användbarhet av sina lärplattor. Särskilt nytillkomna elever.

• Vi har upplevt störningar i driften av Skolplattformens verktyg, framför allt Teams.

• Flertal stölder av digital utrustning då vi inte kunnat ersätta det stulna omgående.

Arbetet mot vår vision fortsätter kommande år genom att:

• Utveckla prioriterade områden i LIKA skattningen. Framför allt elevers tillgång till

planering, verktyg, material och bedömning digitalt.

• Färdigställande av vår progressionsplan.

• Elevrelaterade pilotprojekt i varje årskurs.


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel elever i årskurs 3-6

nöjda med - Jag får skolarbeten och jag utför skolarbeten med digitalt stöd. T.ex. med min IPAD.

90 % 97 % 85 % 2019

Enhetsmål:

2. I förskoleklass. Utveckla och stimulera elevernas matematiska tänkande genom

att implementera mer laborativ matematik.

Uppfylls helt


Eleverna arbetar mer laborativt och lösningsinriktat och har utvecklat sitt matematiska språk.

Analys

Arbetet med åtagandet har utgått från Skolverkets bedömningsstöd "Hitta matematiken".

Lärarna medvetandegör eleverna regelbundet om matematiskt språk och benämningar i ett

lösningsinriktat och laborativt arbetssätt.

Via materialets skattningar och egna diagnoser ser vi att:

• Eleverna fått har en större medvetenhet i ämnet matematik.

• Fördjupad förståelse för ämnet har lett till ökad samarbetsförmåga, kommunikation

med matematiska termer och framgång i problemlösning.

En framgångsfaktor i vårt arbete är tidiga elevskattningar vid skolstart för att fastställa

ingångsvärden för uppföljning. Dessa varierar mellan årskullarna och ger oss därför en mer

realistisk bild av grupp och elevutveckling.



Enhetsmål:

3. Spring i benen - Vi ger samtliga elever ökade förutsättningar att grundlägga en

hälsosam livsstil med fysisk aktivitet.

Uppfylls helt


Genom att vi har dagligt återkommande fysiska aktiviteter under skoldagen får eleverna

energi och stimulerande avbrott som gör att de kan koncentrera sig bättre på sitt skolarbete.

Eleverna får ta del av de positiva effekterna som hjärnforskning visar att fysisk aktivitet ger.

Eleverna medvetandegörs om vikten av fysisk aktivitet för sitt välbefinnande och hur de

själva kan ta ansvar för sin hälsa och en aktiv livsstil.

Eleverna får möjligheten att testa på att röra sig på olika vis, vilket kan ge förutsättningar och

självförtroende att delta i aktiviteter utanför skolan.

Analys

Vi kommer att utveckla spring i benen genom blir att "rörelserådet" - elever som har

genomgått en intern utbildning att leda lekar - genomföra lekar under rasten BESKRIV

VUXENROLL.

Vår målsättning är att genomföra/ erbjuda fler rörelseaktiviteter på skolans raster. Under

eftermiddagen finns redan dagligt utbud av aktiviteter.

Nämndmål:

1.3.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö

Uppfylls helt


Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och

stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns

tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis

frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med

vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.

Analys

Vi ser över tid att elevernas upplevelse av trygghet och arbetsro förbättrats och idag ligger på

en hög nivå jämfört med stadens siffror generellt. Skillnader i resultat mellan olika årskurser

och klasser ligger inom rimliga nivåer och påverkas fram för allt av klasstorlek.

Våra åtgärder och rutiner som vi jobbat mycket med de senaste fem åren, där eleverna fått

liknande uppstartrutiner och lektionsstrukturer, har gett goda resultat. Det har också förbättrat

kännedomen om vilka mål vi strävar efter att nå i olika ämnesmoment.

Våra trygghetsskapande åtgärder kring elever med särskilda behov, där alltifrån placering i

klassrummen, digitala hjälpmedel, elevassistenter och utökade smågrupper har bidragit till att



skapa en lugnare lärmiljö.

Elevhälsans roll där specialpedagoger, psykolog och skolsköterska hjälper både

vårdnadshavare och elever i behov av särskilt stöd att se styrkor och svårigheter, är avgörande

för att kunna sätta in rätt åtgärder.

Våra höga förväntningar på våra elever är för Tallkrogens skola en självklarhet och en

framgångsfaktor.


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

79 % 82 % 72 % 77 % 85 % 2019

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

88 % 84 % 93 % 93 % 90 % 2019

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

75 % 79 % 71 % 70 % 85 % 2019

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan

97 % 97 % 97 % 87 % 90 % 2019

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Mitt barn känner sig tryggt i skolan

98 % 100 % 96 % 92 % 90 % 2019

Analys

Ett mycket bra resultat. Årsmålet uppnått.

Total frånvaro i grundskolan

7 % 7,2 % 6,6 % 6,5 % 3 % 2019

Analys

Inkluderar även beviljad ledighet.

Nämndmål:

1.3.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget

lärande utifrån sina förutsättningar

Uppfylls helt


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom

detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra

bedömningsunderlag.



Analys

Vi kommer att dela information om mål och undervisning genom pedagogiska planeringar till

vårdnadshavare. Detta bör resultera i att vårdnadshavare känner till våra mål bättre och blir

medvetna om vad deras barn förväntas kunna.

Vårdnadshavares engagemang har stor betydelse för elevernas skolgång. Att visa intresse för

utbildningen, ha positiva förväntningar på elever och förtroende för skolans personal är ett bra

sätt att visa att skolan är viktig.


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen/kunskapskraven i alla olika ämnen

88 % 84 % 91 % 83 % 85 % 2019

Analys

Årsmålet uppnått.

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

81 % 87 % 74 % 88 % 80 % 2019

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

83 % 76 % 93 % 92 % 80 % 2019

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

72 % 58 % 89 % 75 % 80 % 2019

Enhetsmål:

Elevernas medvetenhet om undervisningens mål i förskoleklassen och fritidshemmet

leder till inflytande och bidrar till verksamhetens innehåll.

Uppfylls helt


”När eleverna får berätta om sina erfarenheter, tankar och föreställningar om det som

undervisningen ska behandla kan de bidra med innehåll, arbetssätt och arbetsformer till

undervisningen” ” (Ur kommentarmaterial förskoleklass och fritidshem till nya läroplanen).

Eleverna känner till vad undervisningen syftar till att utveckla. De får återkoppling på och

reflektera över vad de har lärt sig i undervisningen och på vilket sätt de kan öva vidare. Elever

utövar inflytande genom att ge förslag på aktiviteter som ligger till grund för verksamhetens

planering.



Analys

Exempel från intervjuer inför utvecklingssamtal visar att elever kan sätta ord på lärande

utveckling och önskat innehåll då de känner till målen eller bidrar till innehåll för

undervisningen.

Några framgångsfaktorer i urval:

• Om syftet och innehåll beskrivs inför kurser/aktiviteter.

• Då eleven utmanas att reflektera utifrån aktivitetskort och/eller pedagogisk planering

och denna finns synlig eller vid återkommande fritidsråd och veckoutvärderingar.

• Tillfällen då eleven får en fördjupad syn vad fritidspedagogiken kan leda till. T.ex. en

filmad rörelseaktivitet, påminnelse vid en löst konflikt m.m.

Utvärderingar visar att samtalet om lärande och utveckling i fritidshemmets verksamhet inte

alltid är enkla att inleda och att barnets tolkning av lärande/utveckling på fritidshemmet

förutsätter att de dels känner till syftet med undervisningen på fritidshemmet men också

behöver få koppla det till egna erfarenheter. Framgång i åtagandet sker alltså dels i proportion

till hur fritidshemmets lärare kan presentera, utvärdera och genomföra planering men också

elevens upplevelse av verksamheten.

En förutsättning för att det önskade kvalitetsarbetet ska kunna genomföras på önskat sätt är

förstås att lärare i fritidshem så långt som möjligt verkar i denna roll.


2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt


2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö

Ingen

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö

Ingen


FN:s globala hållbarhetsmål "Agenda 2030" och lärande för hållbar utveckling är en självklar

del av verksamheten. Det finns övergripande strategier för energihushållning, kosthållning

och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av

det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Andel ekologiska

livsmedel 55 % 55 % 50 % 2019




Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Antal skolor som har

genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten

1 följt upp 1 följt upp

1 följer upp

2019

Enheter som sorterar ut

matavfall för biologisk behandling

0 sorterat

0 sorterar

2019

Enhetsmål:

Att regelbundet anpassa lokalanvändning under skolans lov för att spara energi.

Uppfylls helt


Energiförbrukning minskar. Lokalvårdsbehov minskar. Rätt antal matportioner bereds och

konsumeras.

Analys

Tallkrogens skola anpassar verksamheten till givna förutsättningar. Målet uppfyllt.

Arbetssätt

Inför loven ses lokalbehovet över utifrån hur många elever som förväntas ha behov av

fritidshem alt. fritidsklubb samt hur många matportioner som behöver förberedas.

Personalsamarbete runt barngrupperna på de avdelningar som behöver vara öppna.

Resursanvändning

Arbetslagsledare, arbetslag planerar och rapporterar via vaktmästare eller skolledning till

Sisab.

Uppföljning

Information till vårdnadshavare om vikten av att meddela tänkt närvaro. Uppföljning med

personal som arbetat aktuellt lov.

Utveckling

Lokaler används klimatsmart.




3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden


3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser

Ingen

Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans

Ingen


Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.


3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för

stockholmarna

Ingen


Utfall män/ pojkar



Prognos helår


Period

Aktivt Medskapandeindex 83 86 84 82 2019

Sjukfrånvaro 3,3 % 2,5 % 1,7 % 4,1 % 3,5 % tas fram av nämnd

VB 2019

Sjukfrånvaro dag 1-14 3,3 % 2,5 % 1,7 % 3,9 % 3,5 % Tas fram av nämnd/styrelse

VB 2019

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare

och framtida medarbetare

Uppfylls helt


Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen

utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade

medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och erbjuder och



stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk

kompetensförsörjning säkerställer att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som

behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev. Lärarna kan fokusera på undervisningen.

Enhetsmål:

Att öka personalens motivation avseende kontinuerlig friskvård.

Uppfylls helt


Trivsel och hälsa är viktiga inslag på Tallkrogens skola. Regelbunden friskvård stärker vår

möjlighet att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer kompetensmässigt, fysiskt,

psykiskt och socialt. En ökad satsning på medarbetarnas hälsa ger god återbäring i form av

minskad sjukfrånvaro och ökad livskvalitet.

Analys

Personalens motivation avseende friskvård har ökat då uttaget av bland annat

friskvårdsersättning ökat.

Alla pedagoger har en friskvårdstimme inlagd på sitt schema som kan användas om arbetet

tillåter samt 1500 kr i friskvårdsbidrag. På skolan finns möjlighet att använda idrottssalens

gym. samt att deltaga i yoga en gång i veckan kostnadsfritt.

En ökad satsning på medarbetarnas hälsa ger god återbäring i form av minskad sjukfrånvaro

och ökad livskvalitet.

Uppföljning av ekonomi

Analys av resultaträkning – uppföljning av driftbudget

Verksamhetsåret 2019 översteg driftskostnaderna budgeterat belopp med ca 3%. Skolan har

under året vidtagit åtgärder för att till budgetåret 2021 återigen arbeta vidare med en budget i

balans. Kostnader som ökat markant under 2019 gäller nedanstående områden:

• modersmålsundervisningen

• ökat inköp av ekologiska livsmedel samt livsmedel till olika projekt

• vikariekostnader

• kostnader relaterade till IT

• lönekostnader för elevassistenter riktade mot fysiska handikapp

Budgetunderskottet uppgick till 1,7 mkr varav lönekostnaderna stod för 80,2% av skolans

totala budget á 52 mkr. Verksamhetsstödet i form av tilläggsbelopp uppgick till 1,3 mkr varav

500 tkr erhållits avseende fysiska handikapp.

Användning av socioekonomisk ersättning

Under 2019 har skolan fått 2 471 tkr i socioekonomisk ersättning varav 193 tkr är

statsbidrag.



Resurserna för socioekonomisk ersättning har använts till

• Löner

• Kompetensutveckling

• Inköp av läromedel och teknik

• Övrigt

Beskrivning av insats: Hela det socioekonomiska beloppet har bidragit till finansiering av

lönekostnaden i våra mindre undervisningsgrupper.

Investeringar

Skolans investeringar under 2019 har företrädesvis använts för upprustning av vår inre miljö

samt inköp av I-PADs.

Medel för lokaländamål

Övrigt

Bedömning av nämndens interna kontroll

Analys

Kvalitetsarbete

Redovisning av synpunkter och klagomål

Uppdelning Kategori Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB

Totalt ack. utfall

Diskriminering och kränkande behandling av barn/elev

Klagomål

Synpunkter

Summa

Fysiska miljöer, exempelvis lokaler

Klagomål 1 1 st.

Synpunkter

Summa 1 1 ST

Skolsituation för barn/elev

Klagomål 1 1 st.

Synpunkter

Summa 1 1 ST



Uppdelning Kategori Utfall T1 Utfall T2 Utfall VB

Totalt ack. utfall

Övrigt

Klagomål

Synpunkter

Summa

Övrigt

verksamhetsberättelse vb 2019 för tallkrogens skola · via office 365 används i mindre...

Documents