ÅRSREDOVISNING 2013

Vattnets väg–från Mälarentill Östersjön

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 1

2

Var kommer vattnet ifrånoch vart tar det vägen?

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 2

3

Vattnets väg från Mälaren till Östersjön

VD har ordet

Framgångsrikt samarbete mellan förbunden

Käppalaförbundet möter framtiden

Året i sammandrag

Vem ansvarar för vad i medlemskommunerna?

Så styrs verksamheten

Käppalaförbundets målarbete

Ordföranden har ordet

FörvaltningsberättelseResultaträkningBalansräkningFinansieringsanalysNoter till resultat- och balansräkningMedlemsandelarBudgetuppföljningKostnadsutvecklingInvesteringsprojektRevisionsberättelse

Käppalaverket

Innehåll

4

7

9

13

17

22

23

25

27

28

35

36

37

38

41

42

43

44

45

46

© Käppalaförbundet 2014. Producerad av Society Kommunikationsbyrå AB och Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon samt Thomas Henrikson (sid 15). Illustrationer: Jan Rojmar, sid 4-5 och 22 samt Mario Salutskij/Illustrerad Teknik sid 46 och 48. Svanenmärkt trycksak av Åtta45 Tryckeri AB, maj 2014.

Käppalaförbundet på fem sekunderKäppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halvmiljon människor i elva medlemskommuner norr och österom Stockholm. Reningen sker i Käppalaverket som är ett avvärldens mest effektiva avloppsreningsverk. Vi tar ocksåtillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet ochåterför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp.

Käppalaförbundets visionVi är en ledande miljöaktör som bidrar till rena vatten i vår region.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 3

Mälaren

Vattnets väg frånMälaren till Östersjön

Mellan sött och salt befinner sig Norrvatten ochKäppalaförbundet. Norrvatten sysslar med dricks-vatten och Käppalaförbundet med avloppsrening.Två skilda verksamheter som ändå har så mycketgemensamt. Det handlar om två av samhällets vikti-gaste funktioner. Om hälsa och miljö. Långsiktigaperspektiv. Forskning och utveckling. Ett hållbartsamhälle. Kretslopp. I årets årsredovisning bjuder viin till en färd från Mälaren till Östersjön, just för attdu ska få en bättre helhetssyn över vattnets väg.

Illustrationen här ovan ger dig en första bild av hur allthänger ihop. När du sedan vänder på bladet väntar ettantal nedslag längs vattnets väg, med start vid Mälaren,via vattenverket, ledningsnätet, hemmet, avloppsnätet,reningsverket och slutligen ut i Östersjön. På sidan 22knyter vi ihop säcken genom att visa en karta över vilkaaktörer som finns i regionen och vilket ansvar de har.

Det fanns en tid före Käppalaförbundet. Då släpptesenorma mängder orenat avloppsvatten från Stockholmsnorra kommuner ut i lokala sjöar, vattendrag ochskärgård. Men sedan slutet av 60-talet leds det istället tillKäppalaverket. Ett av världens mest effektiva reningsverkoch Sveriges tredje största. Självfallet handlar reningenom miljövinster. Om rent vatten i skärgården. Om huronyttigt blir nyttigt när slam används för gödning avåkrar. Och om produktion av fordonsgas till SL:s bussar.

Ett av Käppalaförbundets viktigaste arbeten handlar omatt få människor och företag att ta ansvar för sin miljö påegen hand. Helt enkelt genom att vara snälla mot sittavlopp och se till att inga onödiga kemikalier och ingetskräp hamnar där. För allt vatten ingår i ett evigt krets-lopp. Det kommer tillbaka. Till dig och till framtidagenerationer.

4

4

3

2

1

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 4

Östersjön

5

7

7

6

5

Käppalaförbundet producerar, förutom renatavloppsvatten, även näringsrikt slam som kananvändas som gödsel inom jordbruket samtbiogas till SL:s bussar.

1. Vattnet tas in från Mälaren.

2. Vattnet renas till dricksvattenkvalitet i ett vattenverk.

3. Dricksvattnet pumpas ut i vattenledningsnätet.

4. Rent dricksvatten används överallt i samhället. För både hushåll, industrier,

sjukhus, skolor och kontor är vatten en nödvändig resurs.

5. Avloppsvattnet rinner och pumpas genom avloppsledningar till ett

avloppsreningsverk.

6. Avloppsvattnet renas i ett avloppsreningsverk.

7. Det renade vattnet släpps ut i Östersjön.

Näring och energi i avloppsvattnet tas tillvara och omvandlas till

biogas och gödsel/anläggningsjord.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 5

6

Vattnets väg 1 – Vattnet tas från MälarenAllt börjar vid Mälaren, som är källan till Norrvattens dricksvatten. Processingenjören Kristina Dahlberg har full koll på vattenkvaliteten.Tack vare avancerade övervakningssystem skickas omedelbara larmsig-naler vid en eventuell avvikelse. Dessutom pågår omfattande forskningkring Mälarens framtid, för att se hur den påverkas av allt från klimat-förändringar och saltvatteninträngning till ökade utsläpp och föroreningar.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.00 Sida 6

7

VD har ordet”Vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation därde största miljöproblemen är lösta”, så lyder ett beslut frånRiksdagen 1999. Detta har manifesterats genom 16 miljökvalitetsmål och ett antal andra målformuleringar.Senast är ett förslag till ny slamförordning som tar höjdför att år 2018 ska 40 procent av fosforn i avloppet och 10 procent av kvävet tas tillvara och återföras som växtnä-ring till åkermark. Det skulle jag vilja säga är ett konkretförslag i syfte att sluta kretsloppet. Förbundet har i mångaår varit ledande i vårt arbete att kretsloppsanpassaavloppsvattnet och de resurser som finns däri. Vi behöverlångsiktiga spelregler från politiken och myndigheternaför att kunna åstadkomma bra resultat. Innehållet i det nyaförslaget till slamregler slår dessvärre undan benen på alltdet arbete vi har byggt upp, genom krav på till exempelorganiska ämnen och metallhalter, som ingen kan möta.Ett bättre förslag vore att istället reglera tillförseln avgiftiga ämnen. Vi får verkligen hoppas att den nya slam-förordningen inte sätter stopp för det stora miljöarbetesom VA-verksamheterna gör för att bygga hållbara kretslopp.

I vårt kvalitetsarbete fortsätter vi att jobba för en giftfrimiljö. De kommunala reningsverken står för ett stort ochviktigt jobb i sitt ”uppströmsarbete”. Vi har medverkat tillatt försöka få till stånd ett förbud mot kadmium i konst-närsfärger och vi har precis startat en treårig informations-kampanj där vi säger ”Nej tack” till kemikalier i avloppet.

Förbundets miljötillstånd som berör samtliga våraanläggningar behöver uppdateras. Det gällande tillståndetär drygt 20 år gammalt och både lagar inom området ochnya anläggningsdelar har tillkommit. Förbundet tar nuhöjd för ett tillstånd som sannolikt i all väsentlighetkommer att gälla de närmaste decennierna. Det inbegriperfler anslutna kommuninvånare, skärpta krav på utsläppoch framtida möjligheter att resursutvinna mera.

Ett ambitiöst investeringsprogram pågår och kommeratt fortsätta de kommande åren. Vårt fullmäktige harunder den närmaste femårsperioden beslutat att investeracirka 700 miljoner kronor i befintliga och nya anlägg-ningar. Investeringarna görs för att kunna möta framtideni ett växande och renare Storstockholm. Att säkerställagenomförandet av alla framtida investeringsprojektkommer att vara den mest kritiska faktorn för vår organi-sation den närmaste tiden.

Det är roligt att konstatera att 2013 blev året då förbun-det blev en nettoproducent av energi. Vi lyckades alltsåproducera mer energi från avloppsvattnet än vi behövde

konsumera för att rena vattnet. Förhoppningsvis kommerframtiden visa på än större och positivare energibalans.

I ett allt mer integrerat och komplext samhälle ställs flerfrågor och krav på en verksamhet som Käppalaförbundet.För att kunna leva upp till dessa krav och förväntningar ärdet nödvändigt att bygga nätverk, allianser och skapa sam-arbeten. Organisationsutveckling blir ett nyckelord somkan ge mervärden i framtiden. Sedan flera år tillbakaarbetar vi tillsammans med Norrvatten när det gällerresurser och kompetenser, Biototal när det gäller utveck-ling av näringsprodukter, och Fortum när det gällerenergi frågor.

Många yngre personer har tagit vid när äldre personergått i pension. Vi har också medvetet tagit hem vissa kom-petenser som vi tidigare köpt. Det har gett nytt blod ochlett till en vitalisering av stora delar av verksamheten. Somvanligt känns det tryggt att veta att vår duktiga personalidag står redo för framtida utmaningar och brinner för attgöra en bra sak bättre. Ett stort tack till ett konstruktivtarbete med styrelsen och till en dedikerad personal.

Per Manhem,VD, Käppalaförbundet

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.01 Sida 7

88

Vattnets väg 2 – Mälarvatten blir dricksvatten i Görvälnverket Vid Norrvattens vattenverk, Görvälnverket, genomgår Mälarvattnet enreningsprocess i flera steg för att bli till dricksvatten. Vattnet har redanfrån början en god kvalitet. Det är mest alger och humusämnen sombehöver renas bort. I slutänden desinficeras även vattnet med UV-ljus.Dygnet runt, året om övervakas vattnet så att det håller rätt kvalitet. Enav dem som ser till vattnets goda är underhållsingenjören Cornelis Reitz.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.01 Sida 8

99

Framgångsrikt samarbetemellan förbundenKäppalaförbundet och Norrvatten samarbetar framgångsrikt med varandra. Ett samarbete somstartade redan i början av 2000-talet och som successivt har utökats. Ett samarbete som har inneburit lägre kostnader, högre kvalitet, minskadsårbarhet och en mer effektiv verksamhet.

Det hela började med att nya verkställande direktörer till-trädde på båda förbunden med något års mellanrum. Denya VD:arna, Per Manhem på Käppalaförbundet ochHans Håkansson på Norrvatten,träffades, gillade varandras värde-ringar och synsätt och hade lättför att kommunicera medvarandra.

– Jag ville öppna upp mellanförbunden eftersom det tidigare,som jag uppfattade det, inte hadeförekommit så mycket samarbete,berättar Hans Håkansson.

I samma veva gick Käppala -förbundets ekonomichef ipension. Istället för att anställa en ny, hyrde förbundet in enekonomi konsult. När sedanNorrvattens ekonomichef ocksåslutade tog Norrvatten hjälp avsamma konsult. Steget vardärefter inte långt till att Norr-vatten erbjöd konsulten en fasttjänst, men en tjänst där halvaarbetstiden skulle förläggas påKäppalaförbundet. Ett avtalskrevs och så var det formellasamarbetet igång.

– Våra organisationer liknarvarandra. Vi är ungefär lika stora,med varsin stor produktionsenhetoch kringliggande anläggningar.Vi har en liknande historia ochtill stor del samma ägare. Attjobba tillsammans känns natur-ligt, säger Per Manhem.

Efter att ha samarbetat någraår inom området ekonomi såg

förbunden ett behov av en professionell kompetens närdet gällde kommunikation. År 2007 anställdes därför eninformationsansvarig som delade sin tjänst mellan för-bunden och två år senare tillkom en administrativ tjänst.

Extern utvärdering av samarbetetHösten 2010 fick konsultföretaget KPMG i uppdrag attgenomföra en utredning kring samarbetet. Hur fungeradedet egentligen i praktiken och vilka resultat hade det letttill? KPMG skulle även lämna förslag på områden där det

Annika Palmgren, administratör ochConny Nylund, IT-ansvarig, på en av sinatvå arbetsplatser.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.01 Sida 9

10

fanns potential till ytterligare samarbete. Ett viktigtförslag i den utredning som presenterades våren 2011 varatt satsa på gemensamma IT-strukturer och strategiersamt administrativa system. Här såg KPMG en storpotential till förbättrad effektivitet men man bedömdeockså att det skulle innebära en rejäl kostnadsbesparing.En åtgärdsplan togs fram som förbunden sedan arbetataktivt med att implementera, ett arbete som leds av dengemensamma IT-ansvarige som anställdes 2010.

Därefter har flera delade tjänster tillkommit och denstrategiska delen av samarbetet har utvecklats. Man harinfört gemensamma ledningsgruppsmöten ett par gångerper år då man avrapporterar hur samarbetet fungerar, dis-kuterar aktuella rekryteringar och upphandlingar, infor-merar om respektive verksamhet och lär känna varandra.Några chefer har ansvar för personal på båda förbunden.Vid några tillfällen har man även ordnat personalaktivite-ter för samtlig personal.

Roligt med två arbetsplatserI dagsläget är det ett tiotal anställda som fördelar sinarbetstid mellan Käppalaförbundet och Norrvatten. Hurär det då att jobba på två arbetsplatser?

– Det är roligt och fungerar bra att arbeta på tvåställen. Det blir en naturlig variation i arbetsklimatet dåjag ”byter” kolleger ett par dagar i veckan, berättar AnnikaPalmgren, administratör. Det är lätt att jämföra arbetssättmellan organisationerna. Jag kan ta det bästa från minabåda arbetsplatser och hitta effektiviseringsmöjligheter. I och med att vi nu har gemensamma IT-system kan jagockså komma åt alla program och handlingar oavsett varjag befinner mig.

Conny Nylund, IT-ansvarig, tillägger: – Det är kul att vara med och bidra till ett ökat samar-

bete mellan förbunden. Vi lär av varandra. Två lite mindre

organisationer kan inte ha kompetens inom alla områden,därför är detta en bra lösning. Fler användare gör detmöjligt att skapa lite mer avancerade IT-lösningar än vadvi annars hade kunnat göra.

Samarbetet innebär alltså många fördelar. Förutomlägre kostnader har det lett till högre kvalitet, minskad sårbarhet och en mer effektiv verksamhet. Andra positiva effekter är att:• En större organisation skapar utrymme för att ha egen

specialistkompetens inom fler områden än tidigare. Behovet av externa konsulter minskar.

• Det är lättare att rekrytera kompetent personal och man kan erbjuda större möjligheter till utveckling för de anställda.

• Man kan genomföra gemensamma upphandlingar och inköp vilket leder till lägre kostnader. Det går även att för handla fram bättre villkor för finansiering av till exempel lån.

Stor potential kvar att utnyttjaMen ännu finns det mer potential i samarbetet. Ettexempel på detta är att man fattat beslut om ett framtidasamarbete kring eltjänster. En konsekvens av detta är attKäppalaförbundets avtal med ABB har sagts upp och attverksamheten kommer att skötas i egen regi från halvårs-skiftet 2014. Inom laboratorieverksamheterna ser manrationaliseringsmöjligheter och att ett framtida samarbeteäven skulle kunna inkludera fler intressenter. Ett gemen-samt laboratorium i regionen för både dricksvatten ochavloppsvatten kanske kan vara ett möjligt framtidsscenario.

I framtiden kan man räkna med att både myndigheteroch allmänhet kommer att ställa tuffare krav på verksam-heterna. Processer och reningsteknik behöver utvecklasvilket i sin tur bland annat kommer att kräva ännu högrekompetens hos personalen.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.01 Sida 10

11

Vattnets väg 3 – Dricksvattnet pumpas ut i ledningsnätetDricksvattnet levereras till kommunerna via ett 26 mil långt huvudledningsnät.Sex pumpstationer används för tryckstegring och åtta vattentorn utjämnar variationerna i vattenförbrukningen över dygnet. Leveranssäkerhet är ett hon-nörsord och de flesta kommuner får sitt vatten genom mer än en huvudledning.Ledningsnätet utvecklas och underhålls kontinuerligt. Här övervakar bygg-ledaren Christer Thoursie transporten av en ny sjöledning i Edsviken.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.01 Sida 11

12

Vattnets väg 4 – Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedelVarje person i ett hushåll använder i snitt 160 liter vatten per dygn. 60 liter används för personlig hygien, 30 liter för disk, 30 liter för toalettspolning, 20 liter för tvätt, 10 liter för dryck och mat och 10 liter för övrig användning. Pappa Rigo lär barnen hur man borstartänderna, samtidigt som han påpekar att tandkräm utan triklosan är bäst för avloppet.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 12

13

Käppalaförbundetmöter framtiden

Många organisationer planerar sin verksamhet i tre-eller femårsperioder. För Käppalaförbundet krävsbetydligt längre framförhållning än så. Snart skaförbundet ansöka om ett förnyat miljötillstånd ochdå gäller det att ta höjd för hur verksamheten ska seut år 2040.

Det är mycket på gång på Käppalaförbundet för närva-rande. Lokaler byggs om och renoveras, en ny storbyggnad för slamavvattning tar form, och en ny infartförbereds. Andra stora projekt väntar runt hörnet. Inomden närmaste femårsperioden kommer förbundet blandannat att investera i en tredje rötkammare, ny renshante-ring och en så kallad högflödesrening.

– Förändring kommer alltid att tillhöra en del av vårvardag. Reningskraven skärps och belastningen ökar.

Därför måste vi alltid vara beredda på att anpassa vårverksamhet och rusta för framtiden, säger Per Manhem,VD på Käppalaförbundet.

Kapaciteten en nyckelfrågaKäppalaförbundet fick sitt nuvarande miljötillstånd år1993 och nu pågår arbetet med en ny tillståndsansökan.Ansökan är baserad på hur verksamheten kommer att seut år 2040, alltså drygt 25 år fram i tiden. En nyckelfrågai sammanhanget är verkets kapacitet. Denna beräknasvanligtvis i personekvivalenter (pe), vilket inkluderarbelastningen från både privatpersoner och verksamheter.Förbundet vill utöka sitt tillstånd från 700 000 pe idag till900 000 pe år 2040.

Den beräknade kapacitetsökningen inkluderar enomfattande befolkningstillväxt i befintliga medlemskom-

Käppalaförbundets driftchef Andreas Thunberg och chefen för projekt och utvecklingAnnaMaria Sundin har koll på vilka investeringar som krävs för att möta framtida krav.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 13

14 Foto:Tobias Dahlin

muner, men även att nya medlemskommuner kan till-komma. Närmast tillhands är Österåker och Vaxholm.Käppalaförbundet lämnade in en ansökan om att anslutadessa kommuner redan år 2010. Ansökan godkändes avLänsstyrelsen, men överklagades av Naturvårdsverket. Nuinväntas slutgiltigt svar från Miljödomstolen.

I tillståndsansökan kommer Käppalaförbundet ävenatt inkludera andra variabler. Förbundet vill bland annatkunna öka fordonsgasproduktionen från 6 till 10 miljoner m3

per år. Vidare vill förbundet med hjälp av värmepumparkunna öka leveransen av värme till Lidingös fjärrvärme-nät. Ansökan kommer eventuellt också att inkludera möjligheten att ta emot organiskt avfall för att kunna ökaproduktionen av biogas.

Förfinar processerna i befintlig anläggningEn stor fördel för Käppalaförbundet är att man i alltväsentligt kan förlita sig på den befintliga anläggningen.Det kommer inte bli aktuellt att spränga ut nya bergrum.

– Vår övergripande strategi är att förfina processerna ibefintlig anläggning. Det kommer inte att krävas någramer omfattande ombyggnationer i stil med den somskedde i slutet av 90-talet, säger Torsten Palmgren som ärprojektledare för Käppalaförbundets tillståndsansökan.

Strategisk investeringsplanPlanen är att den nya tillståndsansökan ska lämnas in islutet av 2014. Parallellt med detta arbetar Käppalaför-bundet med andra åtgärder för att möta framtida utma-ningar. Ett nytillsatt investeringsråd har till exempel fåtttill uppgift att ta fram en strategisk investeringsplan somfokuserar på år 6-15 från aktuellt år. Investeringsrådet har tre huvudsakliga fokusområden: yttre anläggningar,Käppalaverket och resursutvinning.

– Vi börjar med att titta på olika scenarier för var för-bundet befinner sig om 15 år, och sedan utreder vi vilkabeslut, åtgärder och investeringar som krävs för att ta sig dit, förklarar AnnaMaria Sundin, som ingår i rådetoch till vardags är chef för avdelningen Projekt ochutveckling.

Säkrad kompetensförsörjningFör att möta framtida utmaningar räcker det inte med attinvestera i teknik. Minst lika viktigt är att säkerställa attman har rätt kompetens. Kompetensförsörjningen harpekats ut som en av de största utmaningarna inom VA-Sverige då det finns en relativt stor andel medarbetare ibranschen som närmar sig pensionsåldern. Käppalaför-bundet tar sig an utmaningen på flera sätt. En strategi äratt vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt, blandannat genom att erbjuda goda möjligheter till vidareut-veckling och satsa lite extra på friskvård och andra socialaaktiviteter. En annan strategi är att hitta bra samarbets-partners. Mest omfattande är samarbetet med Norrvat-ten, som du kan läsa mer om på sidan 9. Lyckadesamarbeten finns med en rad andra företag och organisa-tioner, bland annat kopplade till värmeutvinning, slamav-sättning, forskning och utveckling.

En spännande satsning kopplad till kompetensförsörj-ningen är den nya yrkeshögskoleutbildningen ”Vatten ochmiljötekniker” i Järfälla, som startar i september 2014.Käppalaförbundet har varit engagerat i utbildningen ändasedan planeringsfasen och har därmed fått chansen attpåverka både innehåll och upplägg. Utbildningen ärtvåårig och riktar sig till personer som specifikt vill arbetai VA-branschen. En av Käppalaförbundets medarbetareär ordförande i ledningsgruppen, som säkerställer attutbildningen är i linje med näringslivets förväntningar.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 14

15

Vattnets väg 5 – Avloppsvattnet rinner till KäppalaverketAvloppsvattnet från över en halv miljon människor kommer tillKäppala verket på Lidingö via ett sex mil långt tunnelsystem. Det är en hel del avloppsvatten som rinner hit varje år. Närmare bestämt 50 miljoner kubikmeter. Det genomsnittliga flödet motsvarar sjufyllda badkar i sekunden. JanErik Berg är maskinist och kännertunnelsystemet som sin egen ficka.

15

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 15

1616

Vattnets väg 6 – Avloppsvattnet renas i KäppalaverketKäppalaverket är en underjordisk anläggning där reningen sker i stora bassängerinsprängda i berg. Reningsprocessen består av flera steg och tar ett till två dygn.Genom mekanisk, biologisk och kemisk rening avlägsnas organiska föroreningar,fosfor och kväve från avloppsvattnet. Slam och biogas återförs till samhälletskretslopp. Slammet används som gödsel på åkrar och gasen som bränsle i SL:sbussar. Driftingenjör Tommy Söderstam lodar djupet i en av bassängerna.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 16

17

V ERKSAMHETSBERÄT TELSE 2 0 1 3

Året i sammandragÅr 2013 renade Käppalaförbundet 51,8 miljoner kubik-meter avloppsvatten. Det blev en dramatisk början pååret. Ett omfattande regnoväder på nyårsnatten orsakademycket höga flöden in till verket och ledde till att Käp-palaförbundet tvingades brädda, det vill säga släppa utavloppsvatten som endast är delvis renat. Tillrinningsflö-det på nyårsdagen var stundtals över 7,5 m3/s, verketskapacitet är 6 m3/s. Bräddning skedde även i mitten avapril; detta var dock kopplat till problem med pumpar ieftersedimenteringen. Den totala mängden bräddatvatten under året motsvarade 1,6 procent av det inkom-mande flödet, vilket är mycket för Käppalaförbundet.Trots detta höll sig förbundet väl inom ramen för de till-ståndsvärden för utsläpp av olika ämnen som styr verk-samheten. På sidan 26 redovisas utsläppen av olikaämnen mer detaljerat och där framgår även Käppala -förbundets interna målvärden som är strängare än myndighetskraven.

För att undvika liknande problem med bräddning iframtiden har förbundet påbörjat arbetet med en ny,separat högflödesrening, som preliminärt tas i bruk 2016.En annan åtgärd blir att byta ut returslampumparna ieftersedimenteringen; det kommer att ske under 2014.Långsiktigt förs dessutom en dialog med medlemskom-munerna om att minska mängden ovidkommande vatteni avloppsnätet, genom att begränsa inträngningen avdagvatten och grundvatten. Under 2013 har flödesdatafrån samtliga kommuner samlats in och analyserats ochett nätverk med representanter från medlemskommu-nerna har skapats för att identifiera möjliga åtgärder.

Förändrad slamhanteringUnderhållsbehovet i slamavvattningen har successivtökat de senaste åren och under våren upptäcktes sprickori materialet på två av de pressar som används för attavvattna slammet. Risken för totalhaveri bedömdes somstor och föranledde akuta åtgärder. Pressarna lyftes utoch ersattes av centrifuger. I samband med detta togs

även Kemicond-anläggningen ur drift. Här genomgickslammet en kemisk process för att öka torrhalten och tabort störande lukt. Förändringen medförde att slamvoly-merna ökade, medan kemikaliekostnaderna minskade.En annan konsekvens av förändringen var att störandelukt spreds i närområdet.

Käppalaförbundet informerade sina grannar om pro-blemen via olika informationskanaler och en rutin förinformationshantering vid externa klagomål togs fram.För att åtgärda luktproblematiken drogs nya ventila-tionsledningar från den byggnad där slammet lagras.Samtidigt ändrades driftstrategin så att temperaturen påslammet sjönk, vilket motverkar mikrobiell nedbrytningoch bildande av illaluktande ämnen.

En annan förändring kopplad till slamhanteringen varatt renskvarnen, den så kallade dispergatorn, togs urdrift. Det innebär att förbundet inte längre tillför rens tillslammet. Det tas numera ur processen i ett tidigt skedeför borttransport och kompostering. En ny renshante-ring kommer att uppföras under 2014. Där kommer detavskilda renset också att tvättas och pressas innan dettransporteras till förbränning.

Ny slamstrategiUnder 2013 producerade Käppalaverket 27 000 ton slamvarav 34 procent användes som gödsel på åkermark och60 procent som växtnäringsskikt på deponi. Resterande 6 procent användes till fältförsök i samarbete med före-taget Biototal. Försöken syftar till att utveckla nya, slam-baserade produkter, exempelvis genom att blanda slammed hästgödsel. Slutrapportering av försöken kommeratt ske under 2014.

I september 2013 redovisade Naturvårdsverket ettregeringsuppdrag om återföring av fosfor. Det föreslagnamålet för återföring av fosfor i avloppsvatten till jord-bruksmark var 40 procent. Förslaget innehöll ävenskärpta gränsvärden för metaller samt nya gränsvärdenför organiska föreningar.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 17

18

På grund av kommande striktare regler ser Käppala -förbundet ett behov av att säkra avsättningen genom attta fram hållbara alternativ till slamspridning på åker -mark. Förbundet har därför satt upp utvecklingsmålet”Alternativa slamavsättningsområden” som ska mynna uti en ny slamstrategi år 2015.

Som en del i arbetet med utvecklingsmålet inleddesett regionsamarbete kring slamstrategier tillsammansmed Stockholm Vatten och SYVAB. Syftet är attgemensamt undersöka alternativa avsättningar och sam-arbeta kring utvecklingsprojekt. Bland annat har detframtida behovet av slam till deponitäckning undersöktsi regionen. Undersökningen visade att efterfrågankommer att minska.

Förbundet har under en tid velat uppföra ett egetslamlager. Detta skulle leda till en bättre kontroll överslammets hela produktions- och distributionskedja, ochäven möjliggöra fler direktavtal med lantbrukare somkan motta slammet utan att behöva lagra det på egengård. I november fick Käppalaförbundet tillstånd av

Länsstyrelsen att uppföra ett slamlager i Upplands-Brokommun. Beslutet överklagades dock av såväl Upplands-Bro kommun som närboende. Frågan kommer nu attavgöras av Mark- och miljödomstolen.

Stabil gasproduktionKäppalaförbundet utvinner biogas ur det slam sombildas i reningsprocessen. Biogasen förädlas till fordons-gas, som används som bränsle i SL:s bussar. Under 2013levererades 3,9 miljoner m3 fordonsgas till SL, vilket skajämföras med 3,6 miljoner m3 år 2012. Gasproduktionenvar stabil under året.

SL köper all den gas som Käppalaförbundet produce-rar. Gasen används alltså inte för egen uppvärmning.Förbundet avser istället investera i ny värmepump somska tillgodose detta behov. Värmepumpen skulle tagits ibruk under 2013, men projektet blev försenat och därförtvingades förbundet köpa in eldningsolja för att klaraden egna uppvärmningen under 2013.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 18

19

Nettoleverantör av energiDet renade avloppsvattnet håller en genomsnittstempe-ratur på 14 grader Celsius. Med värmepumpteknik skulledet vara möjligt att ta tillvara denna värmeenergi, vilkethittills gjorts i begränsad utsträckning. Under 2013genomfördes en förstudie i samarbete med FortumVärme för att undersöka lönsamheten i att utvinna värmefrån det renade avloppsvattnet. Beslut om projektetsfortsättning kommer att fattas under 2014.

2013 var också året som Käppalaförbundet blev netto-leverantör av energi för första gången. Produktionen avenergi översteg alltså konsumtionen.

Ny slambyggnad tar formProjektet STIL (slam till lastbil) fick stort utrymmeunder 2013, både bildligt och bokstavligt, då arbetetpåbörjades med att uppföra en ny byggnad på Käppala-verkets gårdsplan. Den tre våningar höga byggnadenkommer bland annat att innehålla avvattningscentrifu-ger, slamsilos och en utlastningshall där lastbilar kommer

att hämta det avvattnade slammet. Projektet har förse-nats något. Enligt den nya tidplanen kommer anlägg-ningen att tas i drift under hösten 2014.

Ett annat projekt som påverkade vardagen för såvälmedarbetare som besökare är ombyggnaden av Käppala-verkets entré. Detta handlar om en omfattande renove-ring av både reception och omklädningsrum påKäppalaverket. Projektet inkluderar även en ny utvändigentré. Under arbetets gång används tillfälliga barackerför omklädnad, och ett kontorsrum som reception. Pro-jektet beräknas bli klart i slutet av april 2014.

Hösten 2012 uppstod problem med en mindreavloppsledning i Täby, som ägs av Käppalaförbundet.Våren 2013 påbörjades arbetet med att bygga om led-ningen. Arbetet blev klart under hösten och ledde till attproblemen åtgärdades.

Flera nya projekt befinner sig i projekterings- ellerförstudiefas. Ett av de större handlar om att bygga entredje rötkammare. Dessutom har förbundet påbörjat enomfattande inventering av vilka renoveringsbehov som

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.02 Sida 19

20

finns på de yttre anläggningarna, det vill säga pump- ochmätstationer samt tunnlar och avloppsledningar.

Fokus på kadmiumKäppalaförbundet arbetar på olika sätt med förebyg-gande åtgärder för att minska mängden miljöstörandeämnen i det inkommande avloppsvattnet. Det här såkallade uppströmsarbetet inkluderar bland annat attspåra källor till utsläpp av icke-önskvärda ämnen, och atti samarbete med kommunernas miljökontor motiveraföretag att tänka på miljön och vad som hamnar iavloppet. Under 2013 utökades detta arbete till att ocksåinkludera aktiviteter riktade mot privatpersoner.Förutom miljökontoren togs även kontakter med kom-munernas kommunikationsavdelningar för att diskuterafram möjliga gemensamma aktiviteter.

Varje år begär Käppalaförbundet in kemikalieförteck-ningar från företag. I dessa förteckningar sammanställerföretagen vilka kemikalier de använder och som riskeraratt hamna i avloppet. Av särskilt intresse är de kemikaliersom finns med i Kemikalieinspektionens PRIO-databas.Under 2013 begärde Käppalaförbundet in dubbelt såmånga förteckningar som tidigare år. Det var framföralltfordonstvättar och ytbehandlande företag som kontakta-des i större utsträckning än tidigare.

Kadmium är ett ämne som förbundet haft särskiltfokus på de senaste åren. Kadmium används bland annatsom ytskikt på flygplanskomponenter och i vissa konst-närsfärger. Tack vare ett bra samarbete med Swedaviamärktes en markant minskning av kadmiumtillförselfrån Arlanda flygplats under 2013. Käppalaförbundet haräven skickat ut information till konstnärer i områdetmed en vädjan att sluta använda färger som innehållerkadmium. Att arbetet ger resultat visade sig vid mät-ningar i det avvattnade slammet. 2013 noterades delägsta årshalterna av kadmium någonsin.

Reportage från verketI november uppmärksammades den internationellaVärldstoalettdagen. Dagen har som syfte att uppmärk-samma oss på att en tredjedel av världens befolkningfortfarande saknar tillgång till toaletter, med förödandekonsekvenser för människors hälsa och för miljön. BådeSVT ABC och TV4 gjorde reportage från Käppalaverketi samband med detta.

Det nya intranätet, Käppnet, lanserades i juni och blevsnabbt en välbesökt och uppskattad kanal för internin-formation. Här publiceras nyheter samt information somär kopplad till anställningen, till exempel personalhand-bok, policys och riktlinjer samt styrande dokument.

En viktig del i förbundets informationsverksamhet är atterbjuda skolelever i medlemskommunerna studiebesökpå Käppalaverket. Vid dessa besök gör de bland annat enrundvandring i verket och får se en film om vattnetskretslopp. År 2013 besökte 4 397 personer verket,fördelat på 183 grupper. De flesta var skolklasser.

Under den kommande treårsperioden, 2014-2106,satsar förbundet på en informationskampanj med temakemikalier. Den kommer att vända sig till invånarna imedlemskommunerna och har som syfte att minskamängden oönskade kemikalier i det inkommandeavloppsvattnet och därmed utsläppen till miljön. En tre-årsplan togs fram där koncept, layout, paroll ochdelteman fastslogs. Den första kampanjen som fokuserarpå hur man ser till att målarfärg inte hamnar i avloppetförbereddes.

Effektivare ärendehanteringKäppalaförbundets ärendehantering administreras idagvia ett delvis egenutvecklat system. Detta system är intelängre helt tillförlitligt och har även stora brister i använ-darvänlighet och effektivitet. Förbundet har därförbeslutat att påbörja ett omfattande projekt med att seöver rutiner och struktur för hantering och lagring avdokument samt ta fram ett nytt ärendehanteringssystem.Projektet, som drivs i samverkan med Norrvatten, påbör-jades under 2013 och kommer att avslutas under 2014.

Samarbetet med Norrvatten intensifierades underåret. De två förbunden påbörjade till exempel ett arbetemed att stärka elkompetensen, vilket även kommer attleda till minskad sårbarhet inom detta område. Ett annatexempel är det gemensamma arbetet med att såväl stärkakompetensen, som effektivisera processen kring upp-handlingar. Anpassade riktlinjer för inköpsverksamhetenutformades och nya blanketter togs fram. Dessutompåbörjade en medarbetare en fördjupad utbildning i upp-handlingsjuridik för att kunna fungera som stöd förkollegor som mindre frekvent ägnar sig åt regelrätta upp-handlingar enligt upphandlingslagstiftningen. Arbetetkommer att fortsätta under 2014 då även stödsystem förinköp kommer att utvärderas.

År 2013 påbörjade Käppalaförbundet arbetet med attutveckla en ny styrmodell. Tre verksamhetsövergripandeutvecklingsmål identifierades. Dessa handlar om attutveckla en ny slamstrategi, minska mängden tillskotts-vatten samt bättre ta tillvara värmeenergin från detrenade avloppsvattnet. På avdelningsnivå fastställdeskritiska framgångsfaktorer och nyckeltal för uppföljning.Den nya styrmodellen börjar formellt gälla 2014.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 20

21

Vattnets väg 7 – Det renade vattnet släpps ut i ÖstersjönDet renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Halvkakssundet mellan Lidingö och Nacka. Trots att Käppalaverket är ett av världens mest effektiva reningsverk kan inte allt renas bort. Till exempelkemikalier, färg och läkemedelsrester, som till viss del följer med det renade vattnet ut i Östersjön ellerblir kvar i slammet och belastar miljön. Käppalaförbundet arbetar med att påverka både företag ochallmän heten att tänka på hur de använder avloppet. Miljöingenjören Marcus Frenzel är en av demsom jobbar med detta så kallade uppströmsarbete. Här tar han sig dock en ordentlig titt nedströms.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 21

22

Medlem i Norrvattenoch Käppalaförbundet

Käppalaverket

Görvälnverket

Avloppsvatten till Stockhom Vatten.

1

3

4

5

9

10

11

14

13

1617

15

7

12

6

8

Egen produktion av dricksvatten samt rening av avloppsvatten.Dricksvatten från Norrvatten från halvårsskiftet 2015.

Dricksvatten från Stockholm Vatten.

Avloppsvatten till Roslagsvatten.

Avloppsvatten till Roslagsvatten.

Avloppsvatten till Stockholm Vatten.Liten del till Käppalaförbundet.

2

Liten del av avloppsvattnettill Roslagsvatten.

MEDLEMSKOMMUNER

Lidingö

Nacka

Värmdö

16

17

15

Danderyd

Sigtuna

Sollentuna

Solna

Täby

Upplands-Bro

Upplands Väsby

Vallentuna

9

10

11

14

13

7

12

8

Järfälla

Knivsta

Norrtälje

Sundbyberg

Vaxholm

Österåker

1

3

4

5

6

2

Medlem iNorrvatten

Medlem iKäppalaförbundet

Dricksvatten från Norrvatten.

Avloppsvatten till Käppalaförbundet.

Dricksvatten frånNorrvatten och avloppsvatten tillKäppalaförbundet.

Vem ansvarar för vad imedlemskommunerna?I norra och östra delen av Storstockholm är det 17 kommuner som är medlemmar i antingen Norr-vatten, Käppalaförbundet eller i båda förbunden.Norrvatten har 14 medlemskommuner och producerar idagsläget dricksvatten till 13 av dessa. Käppalaförbundetrenar avloppsvatten från 11 medlemskommuner. Åttakommuner är medlemmar i båda förbunden och låterNorrvatten ta ansvar för dricksvattnet och Käppala -förbundet för avloppsvattnet.

Av de övriga kommunerna låter några StockholmVatten leverera dricksvatten och några tar hjälp av Stock-holm Vatten eller Roslagsvatten för att rena avloppsvatten.Norrtälje, som är medlem i Norrvatten, tar i dagslägethand om både dricksvattenproduktion och avloppsvatten-rening i egen regi, men kommer att få dricksvatten frånNorrvatten vid halvårsskiftet 2015.

På kartan här nedan ser du vem som ansvarar fördricks vattenproduktion och avloppsvattenrening i respek-tive kommun.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 22

23

Så styrs verksamheten

Käppalaförbundets uppdrag är att rena medlems-kommunernas avloppsvatten inom ramen för en eko-nomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.Förbundets devis ”För renare sjöar och skärgård”förklarar nyttan med verksamheten. Till detta kanockså läggas den nytta som skapas genom attförädla energi och näringsämnen i form av biogasoch slam.

Systematiskt målarbeteKäppalaförbundets verksamhet och vardag är till störstadelen ett miljöarbete. Arbetet bedrivs systematiskt: frånplanering och genomförande till uppföljning och förbätt-ringar. Arbetet har systematiserats så att förbundets inreoch yttre miljöpåverkan blir så liten som möjligt och så attarbetet ger resurser tillbaka till samhället. För att uppnådetta har fem övergripande mål formulerats. De rör miljö,driftsäkerhet, effektivitet, utveckling och finansiella mål.

Sveriges Riksdag har antagit 16 nationella miljömål.Dessa beskriver det tillstånd som miljön bör ha uppnåttinom en generation. Det är framför allt sex av målen somberör Käppalaförbundets verksamhet: begränsad klimat-påverkan, frisk luft, giftfri miljö, skydd av ozonskiktet,ingen övergödning samt god bebyggd miljö.

Förbundet uppfyller sedan år 1999 kraven för certifie-ring enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Labora-toriet är ackrediterat sedan 1991 enligt standarden ISO45001 och senare uppgraderat enligt ISO 17025.Käppala förbundet uppfyller dessutom kraven enligt certi-fieringssystemet REVAQ. Syftet med certifiering avavloppsreningsverk enligt REVAQ är att kvalitetssäkrareningsverkens uppströmsarbete för att möjliggöra åter -föring av slam till jordbruk. Ständiga förbättringar avslamkvaliteten och krav på spårbarhet är centralt i ett braREVAQ-arbete samt ett aktivt uppströmsarbete. REVAQägs av Svenskt Vatten AB och leds av en styrgrupp sombestår av representanter för Svenskt Vatten, Livsmedels -företagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Dagligva-ruhandel, Naturvårdsverket samt deltagande reningsverk.Käppalaförbundet har en representant i certifierings -systemets regelkommitté.

PlaneringI planeringsarbetet ingår att kartlägga vad som ska styramålarbetet – det vill säga lagkrav och miljöpåverkan –

samt att ta fram mål och handlingsplaner för att uppfyllalagkraven och minska miljöpåverkan.

Exempel på regler som berör verksamheten är:• Vattentjänstlagen, som bland annat beskriver

VA-verkens skyldigheter mot abonnenten• ABVA (allmänna bestämmelser för brukande av

den allmänna VA-anläggningen), som bland annat beskriver abonnentens skyldigheter mot VA-verken

• Miljöbalken, som ligger till grund för det tillstånd som mer i detalj beskriver hur förbundet får påverka omgivningen

• Föreskrifter från Naturvårdsverket, Kemikalie-inspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

• Tillståndsbeslut med tillhörande specifika villkor

GenomförandeMiljö- och arbetsmiljörelaterade rutiner integreras i möjligaste mån med befintliga driftinstruktioner. Parallelltmed detta fördelas ansvar och genomförs informations-och utbildningsinsatser enligt kraven för miljölednings -systemet i ISO 14001-standarden samt enligt kraven ilaboratoriestandarden ISO 17025.

UppföljningEkonomisystemet och dess rutiner och instruktioner följsupp genom kontinuerlig lagstadgad extern revision.

Revision av miljöledningssystemet sker en gång per årav en extern revisor och två gånger per år av interna revi-sorer. Såväl den interna som den externa revisionen hjälperKäppalaförbundet att följa upp egenkontrollen.

En gång vartannat år genomförs en revision av labora-toriets kvalitetssystem av en extern revisor. En årligrevision görs också av personal från ett annat laboratoriumi branschen.

En gång per år sker en extern revision av förbundetsREVAQ-certifiering.

Ständiga förbättringarI ledningsgruppens mötesrutiner ingår att kontinuerligtfölja upp verksamhet och målarbete. ISO 14001, ISO17025 och REVAQ ges speciellt fokus vid ledningensgenomgång en gång om året. Då kontrollerar lednings-gruppen bland annat lagefterlevnad, avstämning av

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 23

24

miljömål och synpunkter från utomstående. En gång perår träffas hela personalen och analyserar i vilken omfatt-ning de uppsatta målen nåtts, och nya mål med en högreambitionsnivå, arbetas fram. Miljöarbetet pågår ständigt.

MiljötillsynLänsstyrelsen är tillsynsmyndighet för förbundets verk-samhet och övervakar att Käppalaförbundet följer till-ståndsvillkoren och relevanta föreskrifter enligt miljö- balken. Länsstyrelsen har hittills inte haft några allvarligaanmärkningar på verksamheten. Villkoren i miljötillstån-det har uppfyllts, i de flesta fall med god marginal.

Käppalaförbundets miljöpolicy

Käppalaförbundet ska:• med god marginal uppfylla kraven i lagar och

förordningar• producera slam som kan återföras i ett kretslopp• fortbilda och engagera all personal i miljöarbetet• sprida information och arbeta förebyggande för att

minimera mängden ej behandlingsbara ämnen i avloppsvattnet

• väga in miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster

• minska förbrukningen av resurser i form av energi och kemikalier

• successivt förbättra miljöarbetet.

Miljöaspekter och miljöpåverkanMiljöaspekter kan vara båda positiva och negativa. Käppalaförbundets verksamhethar överlag en positiv påverkan på miljön.

Näringsämnen såsom fosfor och kväve tas upp i slammet och halterna minimerasdärmed i renat utsläppt vatten. Fosforn och kvävet återförs sedan till kretsloppet närslammet sprids i jordbruket. Kvaliteten på slammet garanteras tack vare att Käppala-förbundet är REVAQ-certifierat.

Ämnen i inkommande avloppsvatten som kan medverka till syrebrist i recipientenbryts ner under reningsprocessen.

Verksamheten är energikrävande. Mest energikrävande är det biologiska renings-steget i och med inblåsning av luft i bassängerna. Andra energikrävande poster ärventilation, pumpning av avloppsvatten och slam samt en mindre del till belysning.Tack vare tillvaratagandet av rötgasen återförs energi till kretsloppet och förbättrarenergibalansen. Merparten av rötgasen förädlas till fordonsgas. Verksamheten ärdelvis självförsörjande beträffande det egna värmebehovet, dels genom förbränningav rötgas, dels genom värmeväxling av avloppsvatten och rötslam.

Information till allmänheten och samarbeten med anslutna industrier påverkar detinkommande avloppsvattnets innehåll av metaller och organiska föroreningar. Dettabidrar starkt till att Käppalaförbundet kan släppa ut ett renare vatten och produceraslam av hög kvalitet.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 24

25

Käppalaförbundets målarbeteSedan 2009 arbetar Käppalaförbundet mot fem övergripande och långsiktiga mål.Dessa har i sin tur ett antal delmål vardera. Delmålen följs upp med nyckeltal.

Fem övergripande mål

MiljöVi ska minimera utsläppen av miljö -störande ämnen och återföra nyttig-heter till ett hållbart kretslopp.

DriftsäkerhetVi ska ha en driftsäker renings-process med hög kvalitet.

EffektivitetVi ska ha ett högt resursutnyttjandedär avloppsvattnet tas tillvara på etteffektivt sätt.

UtvecklingVi ska ligga i framkant avseendeteknik och miljö, genom utvecklingoch ständiga förbättringar.

Finansiella målVi ska ha en god, solid ekonomi medutrymme för investeringar och somger medlemskommunerna bra plane-ringsförutsättningar.

Målstatus

Vårt uppströmsarbete minskar mängden miljöstörande ämnen iinkommande avloppsvatten. Detta gör att vi fortsatt kan varaREVAQ-certifierade och använda vårt slam för gödsling av jord-bruksmark.

Vi prioriterar arbetet med drift- och underhållsåtgärder så att viklarar myndigheternas villkor och uppfyller våra leveransavtal förfordonsgas och värme.

Målet avser både en effektiv process där resurser för rening användsoptimalt och att de resurser som avloppsvattnet innehåller tillvaratasoch utvecklas. Processeffektiviteten mäts bland annat i energian-vändning och tillsatser av insatsmaterial, personella resurser etc.Resursutnyttjandet mäts i energiutvinning (gas, värme med mera)och slamutvinning. Effektiviteten ökar inom båda områdena.Dessutom blev förbundet nettoproducent av energi.

Vi utvecklar reningstekniken genom samarbete med högskolor ochmed våra kollegor inom branschen.

De finansiella delmålen är uppfyllda för 2013. Arbetet fortgår medatt ta fram en investeringsplan för de närmaste 20 åren för att kunnaarbeta proaktivt med investeringar och genom denna planeringkunna utjämna framtida avgiftsuttag från medlemskommunerna.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 25

26

Måluppföljning

Mål Målvärde Uppnått värde Kommentar2016 2013

Årets värde ej i linje med framtida målvärdeÅrets värde delvis i linje med framtida målvärdeÅrets värde i linje med framtida målvärde

Miljö – vi ska minimera utsläppen av miljöstörande ämnen och återföra ämnen till ett hållbart kretslopp

Halter i slamKadmiumfosforkvot (mg Cd/kg P) < 22,0 22,2 Det lägsta uppmätta värdet hittills.Kadmium mg/kg TS < 0,8 0,74 Det lägsta uppmätta värdet hittills.Silver mg/kg TS < 4,2 3,0 Liten minskning.Koppar mg/kg TS < 410 493 Liten minskning jämfört med 2012. Koppar-

installationer i hushåll/ fastigheter är en stor diffus källa. Medlemskommunerna uppmanas att vara restriktiva när det gäller kopparledningar. Svenskt Vatten har uppvaktat Boverket.

Kvicksilver mg/kg TS < 0,6 0,51 Det lägsta uppmätta värdet hittills.

Halter i utgående vattenBOD7mg/l (villkorskrav 8 mg/l) < 3 < 2 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda.Fosfor mg/l (villkorskrav 0,3 mg/l) 0,2 0,2 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda.Kväve mg/l (villkorskrav 10 mg/l) 9,0 9,1 Såväl villkorskrav som målvärden uppfyllda.

ResursutvinningBiogasproduktion, miljoner m3/år > 7 6,7 Stabil och effektiv rötningsprocess, dock har

marginalerna minskat allteftersom belastningen ökar. Utökade rötkammarvolymer planeras kommande år för att möte ytterligare belastning.

varav fordonsgas, miljoner m3/år > 4 3,9 97 % av all biogas har uppgraderats till fordons-gaskvalitet. Endast vid egna underhållsarbeten och ledningsarbeten hos mottagande part har produktionen avstannat.

Andel slam till åkermark, % > 90 38 Mindre andel slam till åkermark på grund av att upphandlad entreprenör inte uppfyllt sitt åtagandegällande procentandel som ska återföras till åkermark.Vid nästa upphandling kommer detta prioriteras ännu högre.

Driftsäkerhet – vi ska ha en driftsäker reningsprocess med hög kvalitetBräddning, rullande genomsnitt under fem år (% av inkommande mängd) < 0,2 1,6 Bräddning vid två tillfällen i samband med

snösmältning och regn då flödena var högre än reningsverkets kapacitet. Åtgärder vidtagna för att tillsammans med medlemskommunerna minska mängden tillskottsvatten samt bygga högflödesrening som hanterar flödestoppar.

Effektivitet – vi ska ha ett högt resursutnyttjande där avloppsvattnet tas tillvara på ett effektivt sätt Inga allvarliga olycksfall 0 0 Inga svåra personskador eller allvarliga tillbud.Sjukfrånvaro under branschindex av arbetstiden, % < 2,6 1,5 Branschindex 2,6 %, avser sju större VA-verk 2011.

Finansiella mål – vi ska ha en god solid ekonomi med utrymme för investeringar och som ger medlemskommunerna bra planeringsförutsättningarMinskad andel av VA-kostnaderna, Typhus A, % < 20,0 16,5 Se not 14.Soliditet % (exkl pensionsskuld före 1998) 7,0-10,0 8,8 Se not 14.Självfinansieringsgrad, % > 100 72 Se not 14. Målet uppfylls inte 2013,

men uppfylls sett till en tioårsperiod (129 %).

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 26

27

Ordföranden har ordet

Paul Lindquist är Käppalaförbundets styrelseordfö-rande. Här ger han sin syn på några aktuella frågor.

Du har nu varit Käppalaförbundets styrelseordfö-rande i två mandatperioder. Vilka är dina starkasteintryck av de åren? Först och främst är jag stolt över alla duktiga och ambi-tiösa medarbetare och det fantastiska miljöarbete de görvarje dag. Sen är ju den underjordiska anläggningen i sigimponerande.

Hur ser du på samarbetet mellan Käppalaförbundetoch Norrvatten?Jag tycker att det hålls på en bra nivå. Genom att vi delarpå vissa resurser kan vi öka kompetensen och samtidigthålla kostnaderna för VA-konsumenterna nere.

Käppalaverket ligger placerat nära flera bostads-områden. Hur ser du på förbundets relation till denärboende?Jag har själv bott i Gåshaga i flera år och aldrig upplevtverket som något problem. Inte heller har jag upplevtnågra klagomål från mina tidigare grannar. Men det ärviktigt att vi fortsätter informera närboende om föränd-ringar och är lyhörda för deras synpunkter.

Käppalaförbundet försöker med hjälp av informa-tionskampanjer att minska privatpersoners miljö-påverkan. Hur bidrar du själv till ett renareavloppsvatten?Genom att inte slänga annat än toalettpapper i avloppetförutom det som kroppen själv bidrar med.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 27

28

Ägarförhållanden och organisationKäppalaförbundet är ett kommunalförbund vars med-lemskommuner är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna,Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, UpplandsVäsby, Vallentuna och Värmdö.

Ledamöter och ersättare i styrelsen och övriga för-bundsorgan redovisas här nedan. Efter de allmänna val

som hölls i september 2010 valdes ett nytt förbunds-fullmäktige som hade sitt första sammanträde 2010-12-14. Där utsågs en ny styrelse som tillträddeden 1 januari 2011.

I nedanstående sammanställning redovisas uppgiftersom avser förhållandena under 2013.

STYRELSE 2013

Förbundsorgan Ledamöter Ersättare Sammanträden 2013Förbundsfullmäktige 33 st 33 st 2 stStyrelse 11 st 11 st 5 st AU (arbetsutskott) 3 st 5 stValberedning 3 st 3 st

OrdförandePaul Lindquist, M, Lidingö*Vice ordförandeLennart Gabrielsson, FP, Sollentuna*

Ledamöter ErsättareTorsten Sjögren, M, Danderyd Jörgen Elfving, C, DanderydRonnie Lundin, S, Sigtuna Bo-Göran Hellers, FP, LidingöAnders Ekegren, FP, Solna Abir Karademir, S, SigtunaTorsten Björnsson, M, Täby Gunnar Örnéus, M, SollentunaCatharina Andersson, S, Upplands-Bro* Magnus Nilsson, M, SolnaPer-Erik Kanström, M, Upplands Väsby Mikael Zuhr, FP, TäbyLars Filipoff, M, Vallentuna Stanislaw Lewalsky, M, Upplands-BroLars Bryntesson, S, Värmdö/Sigtuna Ali Kashefi, S, Upplands VäsbyEva Närvä-Eickenrodt, M, Nacka Tommy Eckelöv, S, Vallentuna

Lars-Erik Alversjö, M, VärmdöGunnel Nyman Gräff, S, Nacka

* Ingår i arbetsutskottet (AU)

Valberedning ErsättareSven Kinnander, Solna (Ordförande) Bengt Kullgard, SollentunaSven Fjelkestam, Täby Jonas Uebel, DanderydJan Jogell, Sundbyberg Leif Berglund, Upplands Väsby

REVISORER

Revisorer RevisorsersättareBo Klasmark, Täby Jan Eckert, Upplands VäsbyAnders Sjölund, Täby Lennart Sundquist, SolnaBjörn Lundin, Upplands Väsby Ove Nilsson, Sollentuna Sakkunnig revisorCarin Hultgren, PwC

LEDNING

Per Manhem, VD

F ÖRVALTN INGSBERÄT TELSE 2 0 1 3

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 28

29

Viktiga händelser under året samt måluppfyllelseUnder 2013 var totalflödet in till Käppalaverket relativtlågt tack vare det varma och torra vädret. Vid två tillfäl-len under vintern och våren tvingades förbundetbrädda avloppsvatten på grund av extrema flödenkopplade till omfattande nederbörd och snösmältning.Käppalaförbundet har trots detta hållit sig väl inomramen för gällande utsläppsvillkor och fortsatt arbetetmed att utvärdera och trimma verket för att klara störremängder vatten.

Under våren upptäcktes sprickor på de pressar somanvänds för att avvattna slammet. Detta föranledde attpressarna akut lyftes bort och ersattes av centrifuger.Käppalaförbundet hade planerat ta centrifugerna i bruksommaren 2014, i samband med invigningen av den

nya anläggningen för slamutlastning, men nu fick dettaalltså tidigareläggas. Centrifugtekniken medför störreslamvolymer men har den positiva effekten att kemika-lieanvändningen minskar.

Under 2013 ändrades reglerna för återbetalningsrättav elskatt. Detta medförde att Käppalaförbundet ficktillbaka den elskatt som tidigare betalats in för den delav elkraften som används för fordonsgasproduktionen.

Under året startade renoveringen av reception ochomklädningsrum och denna beräknas bli klar våren2014. Uppförandet av en ny anläggning för slamutlast-ning påbörjades, samt även investeringen i en tredjerötkammare. Under året startade även flera investe-ringar i de yttre anläggningarna.

Käppalaförbundets styrelse 2013

Övre raden: Mikael Zuhr, Lars-Erik Alversjö, Bo-Göran Hellers, Torsten Björnsson, Gunnar Örnéus, Jörgen Elfving och Lennart Gabrielsson. Nedre raden: Per-Erik Kanström, Catharina Andersson, Paul Lindquist, Torsten Sjögren, Eva Närvä-Eickenrodt, Per Manhem, Anders Ekegren och Stanislaw Lewalsky. Saknas på bild: Ronnie Lundin, Lars Filipoff, Lars Bryntesson, Abir Karademir, Magnus Nilsson, Ali Kashefi, Tommy Eckelöv och Gunnel Nyman Gräff.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 29

30

Resultat och finansiell ställningÅrets resultat var 0,7 Mkr (1,2 Mkr). Stora poster sompåverkar resultatet är den elskattkostnad på 12,9 Mkrsom förbundet fick återbetalad under 2013. Denutrangering som blev ett måste efter att slampressarnahavererade ökade avskrivningarna 2013 med 22,1 Mkr.

Totalt sett följde resultatet budgeten mycket väl. Denkostnad som avviker mest är kostnaden för slamomhän-dertagande som uppgick till 15,3 Mkr (6,1 Mkr). Dettapå grund av ökade slamvolymer och en förändradprisbild. Den förändrade slamhanteringsprocessen gavdock en positiv inverkan på kemikaliekostnaderna som2013 var 5,5 Mkr (9,3 Mkr).

Kostnaden för eldningsolja blev betydligt högre änbudgeterat. Orsaken till detta var att investeringen i denvärmepump som ska användas för att värma upp deegna lokalerna blev försenad och därför har eldningsoljaanvänts för uppvärmning under 2013, totalt en kostnadpå 4,7 Mkr som var obudgeterad.

Räntekostnaderna under 2013 är fortsatt mycket lågamed en snittränta på 2,48 procent. Under året har Käp-palaförbundets totala lånevolym ökat med 31,1 Mkr tilltotalt 1 001,4 Mkr. Orsaken till denna ökning är destora investeringar som just nu pågår.

De investeringar som har upparbetat mest kapitalunder året är projekten kopplade till ny slamutlastning,ny reception och entré samt projektet Värme & Kyla del 2. När det gäller slamutlastningsprojektet, som

beräknas klart sommaren 2014, så har 63,4 Mkr uppar-betats under 2013. Motsvarande siffra för renoveringenav receptionen och entrén är 7,2 Mkr. Projektet Värme& Kyla del 2 handlar om utnyttja den värmeresurs somfinns i det renade avloppsvattnet så att behovet av eld-ningsolja för uppvärmning försvinner. Under året har8,2 Mkr lagts på denna investering.

Merparten av förbundets kostnader är oberoende avmängden avloppsvatten som behandlas i verket. Ettnyckeltal som används för att följa upp kostnaden ärkostnad per personekvivalent (pe) som även utgörutgångspunkten för kommunernas avgift till Käppala-förbundet. 2013 var denna kostnad 305 kr (320 kr). Tarman bort kostnaderna av engångskaraktär samt intäktenav elskatten som hör till tidigare år blir utfallet 290 kr.

Käppalaförbundet använder även ett nyckeltal för attse hur stor del av VA-taxan för ett normalhushåll iStockholms län som förbundet står för. Trenden harvarit att den delen har sjunkit tack vare att Käppalaför-bundet har kunnat hålla avgiften orörd i flera år då net-tointäkterna för fordonsgasförsäljningen ökat. För 2013är Käppalaförbundets del av VA-kostnaderna 16,5procent (14,4 procent). Orsaken till den högre andelenär de jämförelsestörande extrakostnader som belastarförbundet under året, bortsett från dessa hade andelenuppgått till 15,7 procent.

I nedanstående tabell redovisas några kostnadsposter både avseende förändring gentemot föregående år och mot budget för 2013.

KOSTNADSSLAG tkr Utfall Utfall Budget Differens Differens2012 2013 2013 Budget 2012

Lönekostnader, traktamenten 27 425 30 608 31 622 1 014 -3 183Övriga personalkostnader 1 739 1 945 2412 467 -206Pensionskostnader 9 347 4 851 4 841 -10 4 496Kemikalier 9 338 5 514 9 880 4 366 3 824Slamomhändertagande 6 094 15 294 9 595 -5 699 -9 200Elenergi 31 231 27 237 31 500 4 263 3 994Eldningsolja, vatten 3 827 5 231 500 -4 731 -1 404Material och förnödenheter 8 371 6 304 9 595 3 291 2 067Entreprenader Produktion/Underhåll 15 310 17 746 18 050 304 -2 436Främmande arbete övrigt 10 093 10 577 12 676 2 099 -484Övriga kostnader 11 967 9 654 6 448 -3 206 2 313Avskrivningar 56 480 74 933 53 472 -21 461 -18 453Räntenetto 25 290 25 165 26 900 1 735 125Övriga finansiella kostnader 489 1 287 300 -987 -798

Summa bruttokostnader 217 002 236 347 217 791 -18 556 -19 345Intäkter 28 241 47 095 35 232 -11 863 -18 854Summa nettokostnader 188 761 189 252 182 559 -6 693 -491

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 30

Kommentarer till tabellen på föregående sida:Personal- och pensionskostnaderPersonalkostnaderna följer budgeten och visar tydligtatt satsningen på mer egen personal istället för inköp avfrämmande tjänster bidrar till högre personalkostnader.Den stora skillnaden i pensionskostnader mellan 2012och 2013 är kopplad till den extra pensionsavsättningsom gjordes under 2012 som inte hade betalts in korrekttidigare år.

Kemikalier, slamomhändertagande och elenergiTotalt sett är kostnaden för dessa kostnadsslag i stortsett oförändrade, men stora ändringar har gjorts i pro-cessen som har förändrat kostnadsfördelningen. Kemi-kaliekostnaden har halverats då den del av processen därmycket av kemikalierna användes har kopplats bort.Detta leder dock till att mängden rötslam ökar. Denkostnaden är 37 procent högre än budgeterat.

Den totala elförbrukningen var jämfört med 2012något lägre. Detta tack vare lägre energianvändning förpumpning då flödet var lägre än föregående år. Denstörsta orsaken till att elenergikostnaden har sjunkitmed 13 procent jämfört med 2012 är att förbundet intelängre behöver betala elskatt för den delen av elen somanvänds vid produktionen av biogas.

Övriga kostnaderI de övriga kostnaderna för driften ingår främst under-hållskostnader som materialinköp och inköp av olikaentreprenader som berör drift och underhåll av verket.Dessa kostnader kopplas till åldern av verket, när verketblir äldre kommer det att krävas mer arbete för att hålla

det driftsäkert. Det pågår ett kontinuerligt arbete medatt minska det akuta underhållet då detta medför störrekostnader än vad ett planerat underhåll vanligtvis gör.

KapitalkostnaderDe stora investeringar som just nu pågår skapar ettbehov av nyupplåning. Under 2013 har förbundet ökatsin låneskuld med 31,1 Mkr. Genom en aktiv portfölj-hantering och en fortsatt lågkonjunktur har dengenomsnittliga räntan kunnat hållas på en mycket lågnivå, 2,48 procent (2,43 procent).

Under 2013 investerades 104,3 Mkr vilket kanjämföras med 44,3 Mkr under 2012. Käppalaförbundetär just nu inne i en period med många stora investe-ringar som kommer att öka låneskulden och öka kapi-talkostnaderna under den kommande femårsperioden.

IntäkterUnder 2013 har all biogas förädlats till fordonsgas ochsålts till SL för att användas som bränsle till bussar.Intäkterna för fordongasen har ökat med 2,6 Mkr tilltotalt 28,6 Mkr. Orsaken till den stora differensen för detotala intäkterna mellan 2012 och 2013 är de 12,9 Mkrsom förbundet fick tillbaka på elskatten för den del somanvänds för framställandet av fordonsgas. Återbetal-ningarna avsåg elskatt som erlagts från 2006 och framåt.

BalanskravsresultatÅrets balanskravsresultat uppgår till 0,7 Mkr (1,2 Mkr).Soliditeten ligger kvar på en nivå i linje med målsätt-ningen för förbundet, soliditeten är 8,8 procent (9,0 procent).

31

2009 2010 2011 2012 2013

45 000

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Personalkostnader 2009 – 2013

2

Pensionskostnader Övriga personalkostnader

Lönekostnader, traktamenten

tkr

2009 2010 2011 2012

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Volymberoende kostnader 2009 – 2013tkr

2

Elenergi Slamomhändertagande

Kemikalier

2013

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 31

32

Käppalaförbundet behöver ett stabilt eget kapital föratt klara eventuella resultatförsämringar utan att ta tilloöverlagda sparåtgärder som kan drabba såväl renings-kvalitet som det framtida avgiftsuttaget.

Driftredovisning – Budgetutfall per avdelningÖverlag är det en bra överrensstämmelse mellan utfalloch budget. De senaste åren har ett stort arbete lagts påbättre ekonomisk uppföljning under året med ett nyttekonomisystem samt den nya budgetprocessen som haranvänts ett par år vilket har ökat den ekonomiska säker-heten.

Den största avvikelsen är resursutvinningen som pågrund av den nya processen att behandla slammet medcentrifuger istället för pressar har ökat mängden slamvilket tillsammans med prishöjningar för slamomhän-dertagande överskridit budgeten.

InvesteringarUnder 2013 har totalt 104,3 Mkr (44,3 Mkr) investe-rats i förbundets anläggningar.

Under året har investeringar för 17,8 Mkr (24,1Mkr) avslutats. Den största investeringen som avslutatsär NYPA (nya parkeringsplatser). Denna investering varnödvändig för att kunna bygga slamutlastningsbyggna-den där den gamla parkeringen låg.

Överskottet mellan budgeterade och faktiska investe-ringskostnader på 89,4 Mkr föreslås ombudgeteras tillkommande år för fortsättningen av nya etapper av icke-avslutade investeringar.

I årsredovisningens tabelldel finns detaljerade uppgif-ter om investeringarna under 2013.

PersonalMedelantalet anställda 2013 är 47 st (45 st). Under2013 har tre anställda gått i pension och ersatts mednyanställda. Projekt och utveckling har ökat sin perso-nalstyrka med en person för att klara av alla investe-ringsprojekt som planeras de närmaste åren. Sju tjänsterhar under året delats med Kommunalförbundet Norr-vatten. Dessa finns inom administration, IT, ekonomi,kommunikation och laboratorium.

Sjukfrånvaron är på en stabilt låg nivå, 1,49 procent(1,25 procent). Pensionsmedelförvaltning redovisas iseparat not. Alla pensionsmedel återlånas i verksamhe-ten.

2009 2010 2011 2012

Främmande arbete övrigt Entreprenader Produktion/Underhåll

Material och förnödenheter

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

Kostnader avseende produktion och drift 2009 – 2013tkrt

2013

2009 2010 2011 2012 2013

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0

Kapitalkostnader 2009 – 2013tkr

2

Räntenetto Avskrivningar

2009 2010 2011 2012

50 000

60 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Intäkter 2009 – 2013tkr

2

2013

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 32

33

Mål för god ekonomisk hushållningFörbundsfullmäktige har angett ett antal finansiella mål för god ekonomisk hushållning i enlighet medkommunal lagens direktiv.

Enligt kommunallagen ska också verksamhetsmäs-siga mål för god ekonomisk hushållning fastställas. I deövergripande mål som kommenteras i verksamhetsbe-rättelsen ingår mer eller mindre tydliga mål för god eko-nomisk hushållning. I målsammanställningen på sid 34redovisas också de mer specifika finansiella målen.

ÖvrigtFör mer information avseende räkenskaper och verk-samhetsutfall hänvisas till resultat- och balansräkningar,finansieringsanalys och noter.

DRIFTBUDGET tkr Budget Utfall Överskott Utfall % BudgetHelår 2013 Helår 2013 Underskott Helår 2012 Utfall

Verksamhetsstöd -15 093 -15 214 -120 -17 756 0,8 %Information -3 488 -1 910 1 578 -2 970 -45,2 %Miljö och kvalitet -2 780 -2 948 -168 -1 817 6,1 %Laboratorium -4 145 -3 794 351 -2 831 -8,5 %Uppströmsarbete -4 193 -4 309 -116 -4 140 2,8 %Resursutvinning -13 731 -18 694 -4 963 -12 675 36,1 %Projekt och utveckling -6 743 -5 225 1 518 -5 074 -22,5 %Produktion -86 760 -82 868 3 891 -87 479 -4,5 %

-136 933 -134 962 1 972 -134 743 -1,4 %

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 33

Styrelsens förslag till resultatdispositionStyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutaratt fastställa årets resultaträkning och balansräkning, att överföra oförbrukade investeringsmedel uppgående till 89,4 Mkr till

2014 års investeringar samtatt i övrigt godkänna årsredovisningen för verksamhetsåret 2013

Lidingö 2014-03-25Käppalaförbundets styrelse

Paul Lindquist, Ordf Lennart Gabrielsson, V.ordf. Torsten Sjögren Ronnie Lundin

Anders Ekegren Torsten Björnsson Catharina Andersson Per-Erik Kanström

Lars Filipoff Lars Bryntesson Eva Närvä-Eickenrodt

34

Ökad kostnadseffektivitet Investeringsprojekt ska drivasenligt förbundets projektmodell.

Alla investeringar följer den beslu-tade modellen med förstudie, beslut iledningsgrupp, kalkyler med mera.

100 %

Hög säkerhet i uppföljning avekonomi och prognoser

Ekonomisk uppföljning med högsäkerhet.

Avvikelse mellan resultatprognosvid delårsbokslut och faktisktutfall vid bokslut ska inte varahögre än 5 % av omsättningen.

Ekonomisystemet och ekonomimo-dellen ändrades 2011 för att bättrestämma överens med verksamheten.

Prognosen var 1,6 Mkr och utfalletblev 0,7 Mkr. Resultatavvikelsenblev således 0,38 % i förhållandetill omsättningen.

100 %

100 %

Resultat och eget kapital Soliditeten ska ligga på 7 till 10%.

Förbundet ska på sikt uppnå ensjälvkostnad utan mer vinstgenere-ring än vad som anses nödvändigtför att säkerställa balanskraven.

Soliditeten är 8,8 % exklusive pensionsskulden.

Balanskravet är uppnått.

100 %

Självfinansieringsgrad Självfinansieringsgraden bör inomett tioårigt perspektiv ligga påminst 100 %, det vill säga investe-ringarna bör inte överstigaavskrivningarna.

Målet uppfylls inte 2013 menuppfylls sett till en 10-årsperiod.2013: 72 %2004-2013: 129 %

100 %

Jämförelse Käppalaförbundets andel avgenomsnittlig VA-taxa för typhus Ai Stockholms län understiger 20 %.

Kostnad per ansluten personekviva-lent följs upp och jämförs ommöjligt med branschnyckeltal.

Andelen var 16,5 % 2013.

Kostnaden är sjunkande då intäk-terna från resursutvinningen ökar,samt ökad kostnadseffektivitet. 2013: 305 kr/pe

100 %

100 %

Målområde

Finansiella mål

Delmål Kommentar Utfall

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 34

Not 2013 2012VERKSAMHETENS INTÄKTERÅrsavgifter 1 190 000 190 000Övriga verksamhetsintäkter 1 34 151 28 241Återbetalning eskatt 12 943 0Summa verksamhetsintäkter 237 095 218 241

VERKSAMHETENS KOSTNADERDriftskostnader 2 -90 188 -90 663Övriga externa kostnader 2 -7 344 -5 569Personalkostnader -37 430 -32 987Jämförelsestörande pensionsavsättning 2 0 -5 524

Avskrivningar 3 -74 933 -56 480Varav nedskrivningar och förlust vid avyttring -22 125 0

Summa verksamhetskostnader -209 895 -191 223

VERKSAMHETENS NETTORESULTAT 27 200 27 018

FINANSIELLA POSTERFinansiella intäkter 7 16Finansiella kostnader 4 -26 459 -25 795Summa finansiella poster -26 452 -25 779

ÅRETS RESULTAT 748 1 239

BalanskravsresultatFrån föregående år 0 0Årets resultat 748 1 239Justeringar 0 0Utgående balanskravsresultat 748 1 239

NYCKELTALNettoresultat i förhållande till omsättning 14 11,5 % 12,4 %Avskrivningar i % av totala kostnader 14 31,7 % 26,0 %Finansnetto i % av totala kostnader 14 11,2 % 11,9 %Antal årsanställda 11 47 45

Resultaträkning (tkr)

35

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 35

TILLGÅNGAR Not 2013-12-31 2012-12-31

AnläggningstillgångarAnläggningsutrustning och inventarier 5 293 815 242 326Tunnlar, ledningar och byggnader 6 36 779 38 931Projekt Käppala 2001 7 808 129 830 958Summa anläggningstillgångar 1 138 723 1 112 215

OmsättningstillgångarKemikalieförråd 410 542Kundfordringar 2 738 5 394Osäkra kundfordringar 0 0Övriga kortfristiga fordringar 13 594 6 705Likvida medel 7 7Summa omsättningstillgångar 16 749 12 648

SUMMA TILLGÅNGAR 1 155 472 1 124 863

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapital 8 101 736 100 988- därav årets resultat 748 1 239

AvsättningarAvsättning för pensioner 13 601 595Avsättning för löneskatt på pensioner 146 144Summa avsättningar 747 739

Långfristiga skulderAnläggningslån 4 867 348 750 558Checkräkningskredit 4 100 848 186 490Summa långfristiga skulder 968 196 937 048

Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 23 298 20 862Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 28 285 31 408Kortfristig del av långfristiga lån 4 33 210 33 210Övriga kortfristiga skulder 0 607Summa kortfristiga skulder 84 793 86 087

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 155 472 1 124 862

Ställda panter Inga Inga

AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser intjänade före 1998 10 9 551 11 586Löneskatt på pensionsförpliktelser 2 317 2 811Summa ansvarsförbindelser 11 868 14 397

NYCKELTALSoliditet % 14 8,8 % 9,0 %Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 14 7,8 % 7,7 %Lånefinansiering % 14 87,9 % 87,2 %

Balansräkning (tkr)

36

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 36

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2013 2012

Årets resultat 748 1 239Justering för av- och nedskrivningar 74 933 56 480Justering för övriga likviditetspåverkande poster* 35 -557Sålda anläggningar 2 812Medel från verksamheten före förändringav rörelsekapital 78 528 57 162

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 101 -6 598Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 294 3 446

Medel från den löpande verksamheten 73 133 54 010

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -104 282 -44 329

Medel från investeringsverksamheten -104 282 -44 329

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utbetalad utdelning 0 0-Amortering av skuld/+ upplåning 31 148 -28 931

Medel från finansieringsverksamheten 31 148 -28 931

ÅRETS KASSAFLÖDE 0 -19 250

Likvida medel vid årets början 7 19 257

Likvida medel vid årets slut 7 7

*Övriga likviditetspåverkande poster

Förändring av pensionsavsättning och övr 35 -557Summa 35 0

Självfinansieringsgrad Avskrivningar/Nettoinvest. 72 % 127 %Självfinansieringsgrad rullande 10 år 129 % 150 %

Finansieringsanalys (tkr)

37

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 37

38

Noter till resultat- och balansräkning

Allmänna redovisningsprinciperBelopp anges i tkr om inte annat anges. Belopp inomparentes avser föregående års värden.

Årsredovisningen är huvudsakligen uppställd enligtden kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassadtill den praxis som bland annat kommer till uttryck irekommendationer och uttalanden från Rådet förkommunal redovisning.

UppställningsformerUppställning och postindelning av resultaträkningenavviker mot KRL eftersom verksamheten i Käppala-förbundet inte är skattefinansierad. Använd uppställ-ningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av den ihuvudsak avgiftsfinansierade verksamheten.

Värderingsprinciper med meraTillgångar, avsättningar och skulder har värderats tillanskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

KemikalieförrådFörrådet har värderats till det lägsta av anskaffnings-värde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaff-ningsvärdet har först in/först ut-principen tillämpats.Förrådet upptas till sitt inventerade värde beräknat efteranskaffningsvärdet med avdrag för bedömt verkligtvärde.

Periodisering av anslutningsavgifterKäppalaförbundet tillämpar de vägledande principer förredovisning inom VA-branschen som tagits fram under2007 av branschorganisationen Svenskt Vatten. Detinnebär att de anslutningsavgifter (20,2 Mkr) somunder tidigare år erhållits från Nacka och Värmdökommuner periodiserats enligt följande: 10 Mkr hardirekt intäktsförts eftersom de avser att täcka redannedlagda eller avskrivna kostnader i Käppalaförbundetsanläggningar. Resterande 10,2 Mkr kommer att intäkts-föras under 2009-2029 i lika stora delar per helår då deavser att täcka avskrivningar och övriga särkostnader föranslutningen av dessa kommuner under de aktuella åren.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits tillbelopp varmed de beräknas inflyta.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångarAvskrivningar enligt plan baseras på ursprungligaanskaffningsvärden och beräknad ekonomisklivslängd. Avskrivningen påbörjas från den månad dåden tas i bruk.

Avskrivningstiden bedöms utifrån branschnormer.Anläggningsutrustning och inventarier skrivs av under3, 5, 10, 15 respektive 20 år. Tunnlar, huvudledningaroch byggnader skrivs av under 30-50 år.

Käppala 2001 skrivs av under 10, 20, 35 respektive 50 år med tillämpning av real annuitetsmetod vilketmedför stigande planenliga avskrivningar under till-gångens livslängd.

En investering uppkommer om utgiften för anskaf-fandet överstiger 20 000 kr och nyttjandeperiodenbedöms överstiga tre år.

LeasingåtagandenKäppalaförbundet har endast obetydliga operationellaleasingåtaganden. Avtal har dock tecknats med enlantbrukare om hyra av uppläggningsplats för slam.En första förhöjd hyresavgift om 875 tkr har 2008bokförts som förutbetald kostnad och kostnadsförslöpande över hyreskontraktets återstående tid.

Finansiella leasingåtaganden saknas helt eller är avobetydlig omfattning. Någon speciell redovisning avdessa åtaganden har därför inte bedömts nödvändig attgenomföra.

Immateriella anläggningstillgångarBland de materiella anläggningstillgångarna redovisasockså utgifter för framtagning av IT-stöd avseendeunderhållsplanering och redovisning. Utgifterna utgörsav engångskostnader för programvarulicenser och kon-sultinsatser i samband med anpassning av dessa.Anskaffningsutgiften utgörs av cirka 1,4 Mkr (1,8 Mkr)som skrivs av på fem år. Dessa tillgångar har inte särre-dovisats eftersom de utgör ett relativt lågt värde i förhål-lande till de materiella tillgångarna.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 38

39

Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER 2013 2012Årsavgifter 190 000 190 000Energiförsäljning 28 886 24 152Övriga intäkter 17 697 3 577Anslutningsavgifter (se redovisningsprinciper) 512 512Summa 237 095 215 364

Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER 2013 2012Personalkostnader 32 553 29 164Pensionskostnader *) 4 851 9 347Kemikalier 5 514 9 338Slamomhändertagande 15 294 6 094Energi 32 468 35 058Övriga kostnader 44 281 45 741Summa 134 962 134 742*) I posten pensionskostnader ingår en jämförelsestörande post om 5,5 Mkr som avser fyllnadsinbetalningar avseende pensionsutfästelse för VD som inte utförts till fullständiga belopp under perioden 2001-2011.

Not 3 AV- OCH NEDSKRIVNINGAR 2013 2012Anläggningsutrustning och inventarier *) 49 954 32 939Tunnlar, huvudledningar och byggnader 2 152 1 954Käppala 2001 HD 1 16 695 15 787Käppala 2001 HD 2 6 133 5 800Summa 74 933 52 648

*) I posten ingår en försäljning av 4 Bucherpressar som har en engångeffekt på -8 889 tkr 2013. Samt nedskrivningar på slamavvattningen med 13 111 tkr.

Not 4 FINANSIELLA KOSTNADER 2013 2012Räntor på lån och checkkrediter 25 172 25 306Övriga finansiella kostnader 1 287 489Summa 26 459 28 912

Lån hos kreditinstitut 2013 2012Lånevolym inkl checkräkning (max 1.400.000) 1 001 863 970 258Återsstående konverteringstid (min 2 år) 2,27 år 2,5 årAndel justering inom 12 mån (30 %-50 %) 33,0 % 29,0 %Bruttosnittränta (momentan 31/12) 2,48 % 2,43 %Marknadsvärde derivat (tkr) -19 590 -25 857

Not 5 ANLÄGGNINGSUTRUSTNING OCH INVENTARIER 2013 2012Ingående anskaffningsvärde 515 690 500 095Årets anskaffningar 17 121 15 838Investeringsbidrag med mera 0 0Utrangeringar, försäljningar med mera -65 643 -242Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 467 169 515 690

Ingående ackumulerade avskrivningar -300 579 -267 882Årets avskrivningar -27 829 -32 939Utrangeringar, försäljningar med mera 41 326 242Utgående ackumulerade avskrivningar -287 082 -300 579Utgående planenligt restvärde 180 087 215 110

PÅGÅENDE INVESTERINGARIngående anskaffningsvärde 27 215 7 020Avslutade investeringar -17 768 -24 134Årets anskaffningar 104 282 44 329Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 113 728 27 215

Anläggningsutrustningar och inventarier avskrivs mellan 3 och 20 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 39

40

Not 6 TUNNLAR, HUVUDLEDNINGAR OCH BYGGNADER 2013 2012Ingående anskaffningsvärde 215 113 233 376Årets anskaffningar 0 8 297Utrangeringar, försäljningar med mera 0 -26 560Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 215 113 215 113

Ingående ackumulerade avskrivningar -176 182 -200 788Årets avskrivningar -2 152 -1 954Utrangeringar, försäljningar med mera 0 26 560Utgående ackumulerade avskrivningar -178 334 -176 182Utgående planenligt restvärde 36 779 38 931

Tunnlar och huvudledningar skrivs av på 50 år medan byggnader avskrivs på 30-33 år.

Not 7 KÄPPALA 2001 HD1 och HD2 2013 2012Ingående anskaffningsvärde 1 304 600 1 304 600Utrangeringar, försäljningar med mera -3 650 -3 650Årets anskaffningar 0 0Anslutningsavgift Nacka -30 605 -30 605Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 270 345 1 270 345

Ingående ackumulerade avskrivningar -439 388 -417 801Utrangeringar, försäljningar med mera 0 0Årets avskrivningar -22 828 -21 587Utgående ackumulerade avskrivningar -462 216 -439 388Utgående planenligt restvärde 808 129 830 958

Anläggningarna i Käppala 2001 skrivs av på mellan 10 och 50 år efter bedömd ekonomisk livslängd.

Not 9 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2013 2012Upplupna räntor 4 446 5 920Semesterlöneskuld 1 239 1 263Löneskatteskuld 747 1 828Arbetsgivaravgifter 1 021 957Recipientundersökning 520 520Upplupna övriga kostnader 12 291 12 386Förutbetalda anslutningsavgifter 8 021 8 533Summa 28 285 31 408

Not 10 ANSVARSFÖRBINDELSERPensionsförpliktelser intjänade före 1998-01-01, enligt PA-KL, uppgår till belopp motsvarande av Kommunernas pensionsanstalt, KPA, utförd beräkning till 9 551 tkr (11 586 tkr) samt löneskatt 2 317 tkr (2 811 tkr).

Not 11 PERSONAL 2013 2012Medelantal årsanställda 47 45Varav kvinnor 16 15

Löner och andra ersättningarStyrelse och direktör 1 577 1 598Övriga befattningshavare 22 156 20 410Summa 23 733 22 008

VD erhåller pensionsförmån motsvarande normal nivå enligt ITP-plan.Vid uppsägning från förbundets sida har VD rätt att erhålla 24 månadslöner.

Not 8 EGET KAPITALÅrets Övrigt Summa

Driftfond resultat eget kapitalIB 46 698 1 239 53 052 100 989Omföring 1 239 -1 239 0Utdelning 0 0 0Årets resultat 748 748UB 47 937 748 53 052 101 736

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 40

41

Not 12 REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO 2013 2012

Sjukfrånvaro i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid.Sjukfrånvaron redovisas inte för gruppen anställda under 29 år då de ärfärre än 10 personer vilket kan medföra möjlighet att identifiera enskildamedarbetare.Sjukfrånvaro -29 år - -Sjukfrånvaro 30-49 år 1,48 % 1,41 %Sjukfrånvaro 50- år 1,79 % 1,04 %

Kvinnor 2,71 % 1,74 %Män 0,78 % 0,99 %Sjukfrånvaro totalt 1,49 % 1,25 %Varav långtidssjukfrånvaro > 60 dagar utgjorde 6,69 % 0,00 %

Not 13 PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING 2013 2012Avsättning för pensioner med mera 747 739Ansvarsförbindelser för pensioner 11 868 14 397- Finansiella placeringar för pensioner 0 0Totala förpliktelser 12 615 15 136

Återlåning i verksamheten 12 615 15 136

Aktualitetsgrad 100 % 100 %

Pensionsåtagandet är värderat med hjälp av KPA och de antaganden de tillämpar vid beräkningar av skulden. Särskild löneskatt uppgår till 24,26 % och betalas i samband med utbetalning av pensionsmedel. Inga övriga pensionsåtaganden förutom de av KPA förvaltade pensionerna förväntas uppstå. Käppalaförbundet betalar löpande pensionspremier till SPP avseende pensionsförpliktelser uppkomna efter 1998 varför ingen tillkommande skuld redovisas.

Medlemskommun Ackumulerade kapitalkostnader 1971-2012, Mkr Kommunernas andelstal i %Danderyd 178 7,7 %Lidingö 233 10,1 %Nacka 91 3,9 %Sigtuna 232 10,0 %Sollentuna 339 14,6 %Solna 448 19,3 %Täby 316 13,7 %Upplands-Bro 126 5,4 %Upplands Väsby 213 9,2 %Vallentuna 109 4,7 %Värmdö 30 1,3 %Total kapitalkostnad 2 317 100,0 %

Från den 1 april 2006 gäller ny taxemodell med pe-avgift i stället för kapitalavgift.

Not 14 NYCKELTALSDEFINITIONERNettoresultat i förhållande till omsättning Nettoresultat dividerat med summa verksamhetsintäkter.Avskrivningar i procent av totala kostnader Avskrivningar dividerat med summan av verksamhets-

kostnader, avskrivningar och finansiella kostnader.Finansnetto i procent av totala kostnader Summa finansiella poster dividerat med summan av verksamhetskostnader,

avskrivningar och finansiella kostnader.Soliditet procent Summa eget kapital dividerat med summa tillgångar.Lånefinansiering procent Långfristiga räntebärande lån dividerat med

anläggningstillgångarna.Rörelsekapital, Mkr Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder.Självfinansieringsgrad % Avskrivningar dividerat med nettoinvesteringarAndel av VA-kostnaderna, Typhus A Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län Käppalaförbundets

andel för 225 m3 gånger årets nettokostnad per m3 behandlat avloppsvatten.Typhus A = normalvilla med 150 m3 i årlig vattenförbrukning + 50 %.

Medlemsandelar

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 41

42

Budget Utfall Överskott UtfallHelår 2013 Helår 2013 Underskott Helår 2012

DRIFTBUDGETVerksamhetsstöd -15 093 -15 214 -120 -17 756Information -3 488 -1 910 1 578 -2 970Miljö och kvalitet -2 780 -2 948 -168 -1 817Laboratorium -4 145 -3 794 351 -2 831Uppströmsarbete -4 193 -4 309 -116 -4 140Resursutvinning -13 731 -18 694 -4 963 -12 675Projekt och utveckling -6 743 -5 225 1 518 -5 074Produktion -86 760 -82 868 3 891 -87 479

-136 933 -134 962 1 972 -134 743KapitalkostnaderAvskrivningar -53 472 -74 933 -21 461 -56 480Räntekostnader -27 200 -26 459 741 -25 795

-80 672 -101 392 -20 720 -82 275IntäkterÅrsavgifter 190 000 190 000 0 190 000Övriga intäkter 35 046 47 095 12 049 28 241Ränteintäkter 0 7 7 16

225 046 237 102 12 056 218 257

RESULTAT 7 441 748 -6 693 1 239

INVESTERINGARVerksamhetsstöd 2 900 335 1 540 0Laboratorium 168 70 493 0Miljö och kvalitet 2 350 0 0 0Uppströmsarbete 200 124 226 0Resursutvinning 9 000 0 0 0Produktion 153 770 103 725 16 294 0

168 388 104 254 18 552 0

RESULTATRÄKNINGBudget Utfall Avvikelse Utfall

Helår 2013 2013 Budget 2012Årsavgifter 190 000 190 000 0 190 000Övriga intäkter 35 228 47 095 11 867 28 241

Summa intäkter 225 228 237 095 11 867 218 241

Driftskostnader -59 796 -55 435 4 361 -90 663Övriga externa kostnader -38 448 -42 097 -3 650 -5 569Personalkostnader -38 875 -37 430 1 445 -38 511Av- och nedskrivningar -53 471 -74 933 -21 462 -56 480

Summa kostnader -190 590 -209 895 -19 306 -191 223

Rörelseresultat 34 639 27 200 -7 439 27 018

Finansiella intäkter 0 7 7 16Finansiella kostnader -27 198 -26 459 739 -25 795

Resultat 7 441 748 -6 693 1 239

Budgetuppföljning (tkr)

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 42

43

Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall BudgetKostnadsslag 2009 2010 2011 2012 2013 2013Lönekostnader, traktamenten 22 142 24 710 25 580 27 425 30 608 31 622Övriga personalkostnader 1 146 1 579 1 988 1 739 1 945 2412Pensionskostnader 5 323 5 156 5 392 9 347 4 851 4 841Kemikalier 8 742 9 526 10 912 9 338 5 514 9 880Slamomhändertagande 11 288 9 004 9 146 6 094 15 294 9 595Elenergi 28 688 28 257 27 598 31 231 27 237 31 500Eldningsolja, vatten 487 550 360 3 827 5 231 500Material och förnödenheter 8 363 7 692 8 826 8 371 6 304 9 595Entreprenader Produktion/Underhåll 16 776 15 151 15 453 15 310 17 746 18 050Främmande arbete övrigt 9 208 10 501 9 140 10 093 10 577 12 676Övriga kostnader 5 684 4 703 8 425 11 967 9 654 6 448Avskrivningar 53 180 48 334 52 648 56 480 74 933 53 472Räntenetto 31 316 25 627 28 783 25 290 25 165 26 900Övriga finansiella kostnader 16 9 60 489 1 287 300

Summa bruttokostnader 202 358 190 799 204 311 217 002 236 347 217 791Intäkter 16 071 16 470 25 364 28 241 47 095 35 232Summa nettokostnader 187 500 174 329 178 947 188 761 189 252 182 559

Summa bruttokostnader exklusive avskrivningar och räntor 117 847 116 829 122 820 134 743 134 961 137 119

Summa nettokostnader exklusive avskrivningar och räntor 102 988 100 359 97 456 106 502 87 866 101 887

Resultat 22 631 25 665 11 053 1 239 748 7 441Nettoinvesteringar 61 982 31 014 23 777 44 329 104 282 168 388

Antal pe 540 000 573 680 590 000 590 000 620 000 620 000Behandlad avloppsvattenmängd milj m3 50,4 51,8 51,6 59,7 51,8 52,0Netto behandlingskostnad kr/m3 avloppsvatten 3,72 3,37 3,47 3,16 3,65 3,51Netto behandlingskostnad Kr/pe 347 304 303 320 305 294

Kostnadsutveckling (tkr)

tkr 2009 2010 2011 2012 2013Typhus A (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 4 230 4 379 4 520 4 959 4 966Käppalaförbundets andel 225 m3 19,79 % 17,29 % 17,26 % 14,34 % 16,55 %

Typhus B (taxa) - genomsnittlig årskostnad i Stockholms län 41 202 42 410 43 976 45 929 48 541Käppalaförbundets andel 3 000 m3 27,09 % 23,81 % 23,66 % 20,64 % 22,58 %

Käppalaförbundets andel av den genomsnittliga totala VA-kostnaden för två typhus i Stockholms länTyphus A = normalvilla med 150 m3 i årlig vattenförbrukning.Typhus B = flerbostadshus med 15 lägenheter och 2 000 m3 i årlig vattenförbrukning.Beräkningarna utgår från att vattenförbrukningen ökas med 50 procent.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 43

2013 års investeringsprojekt (tkr)

44

IB Upparbetat Avslutat UB Total Utfall KvarstårPeriod 2013 Period Budget Avslutade Budget

KF, Käppalaförbundet 27 215 103 979 -17 466 113 728 569 341 -2 086 89 414Pågående investering 22 240 88 010 -2 242 108 007 553 241 588 89 414It- system labb 62 0 -62 0 80 18 0Mätränna Kyrkviken 150 0 -150 0 300 150 0On-line instrument 5 240 0 245 1 310 0 1 155Slamnivåmätare 0 392 -392 0 200 -192 0Ny infart till Käppala 794 1 136 0 1 930 15 000 0 5 070Ombyggnad reception, tvättrum m m 339 7 184 0 7 523 3 150 0 -2 223Fordonsgas Etapp 2 34 0 -34 0 0 -34 0Realtidsdatainsamling 815 0 -815 0 1 200 385 0Käppnet - Intranät 0 335 -335 0 500 165 0EnvoMap - Uppströmsregister 329 124 -454 0 550 96 0Slamlager 575 28 0 603 30 000 0 31 397Värme & Kyla ovan mark (1) 1 340 8 182 0 9 523 9 351 0 -172Slamutlastningsanläggning 12 747 63 416 0 76 162 135 000 0 -15 312Tredje rötkammare 396 2 609 0 3 005 170 000 0 10 165Högflödesrening 25 99 0 124 30 000 0 19 876Ombyggnad renshantering 195 378 0 573 28 000 0 9 427Renovering av yttre anläggningar 0 1 542 0 1 542 120 000 0 8 458Ny gasledning & fllödesmätare 0 83 0 83 0 0 917Flödesmätare Edsbergsparken 0 1 192 0 1 192 0 0 -1 192Utbyte av kedjor till slamskrapor 4 432 1 070 0 5 502 8 600 0 3 098Biogradexteknik för avgasning 0 0 0 0 24 200 0 11 000Doseringsanläggning 0 0 0 0 300 0 500Skalskyddsförstärkning 0 0 0 0 500 0 500Returslampumpar 0 0 0 0 2 000 0 2 000Provtagare 0 0 0 0 100 0 100Kontorsutrustning 0 0 0 0 600 0 300Ärendehantering 0 0 0 0 1 200 0 800Utbyte av servrar 0 0 0 0 500 0 500IT-utveckling 0 0 0 0 300 0 300Renovering studiebesökssalen 0 0 0 0 500 0 500Kvalitetssystem/Ledningssystem 0 0 0 0 500 0 250Käppala 2050, förstudier 0 0 0 0 4 000 0 2 000

Reinvestering 0 6 980 -6 980 0 7 000 20 0Reinvesteringar Käppalaverket (2) 0 6 980 -6 980 0 7 000 20 0

Oförutsedda investeringar (3) 4 975 8 990 -8 244 5 721 9 100 -4 694 0On-line instrument 42 0 -42 0 0 -42 0Nya parkeringsplatser 4 852 10 -4 863 0 2 800 -2 063 0Flödesmätare Antuna 81 325 -405 0 750 345 0Paxledning 0 110 -110 0 0 -110 0Oljeavskiljare tvätthallen 0 25 -25 0 0 -25 0Centrifug för slamavvattning 0 2 241 -2 241 0 0 -2 241 0Länspump 0 395 -395 0 0 -395 0Ledningssystem Täby Kyrkby 0 5 678 0 5 678 0 0 0Flödesmätare Talludden 0 163 -163 0 0 -163 0Avgaskanal i skorsten 0 43 0 43 0 0 0

(1) Under året beslutades att 1,7 Mkr av årets budget för oförutsedda flyttades till Värme & Kyla del 2 för att täcka de högre kostnaderna i detta projekt.

(2) 2,0 Mkr flyttades från Reinvesteringar till Oförutsedda investeringar för 2013.(3) De två korrigeringarna bidrog till att öka budgeten för oförutsedda med 0,3 Mkr för 2013 till totalt 9,1 Mkr.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 44

Revisionsberättelse för år 2013

45

Vi har granskat styrelsens verksamhet och räkenskaperför år 2013. Granskningen har utförts enligt kommu-nallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet ochförbundets revisionsreglemente.

Vår revision har omfattat att löpande granska och tadel av styrelsens protokoll och övriga handlingar somger information om förbundets verksamhet ochekonomi. Under året har delårsrapporten granskats ochutlåtandet från revisionen har tillsänts Förbundsfull-mäktige.

Förbundsstyrelsens årsredovisning 2013 har varitföremål för granskning och har haft den omfattningoch inriktning samt givit det resultat som framgår av ensärskild granskningsrapport. Granskningsrapporternatillsänds Förbundsstyrelsen och Förbundsfullmäktige isamband med att denna revisionsberättelse avlämnas.

Årets resultat uppgår till 748 tkr, vilket är detsammasom det så kallade balanskravsresultatet. Vi instämmer ikommunalförbundets bedömning att detta resultatinnebär att kommunalförbundet lever upp till kommu-nallagens krav på ekonomi i balans (enligt KL 8:5 a-b)för räkenskapsåret 2013.

Förbundsfullmäktige har i budget för 2013 och verk-samhetsplan för år 2013-2017 fastställt såväl finansiellamål som verksamhetsmässiga mål inom fem områdensom alla har bäring på god ekonomisk hushållning ochförbundets vision. Områdena är; miljö, driftssäkerhet,effektivitet, utveckling och finansiella mål.

Enligt kommunallagens kapitel 9 § 9a skall vibedöma om resultatet i årsboksslutet är förenligt medde mål för den ekonomiska förvaltningen, ur ett verk-samhetsmässigt såväl som ett finansiellt perspektiv, somförbundsfullmäktige beslutat om i årsbudgeten ochflerårsplanen.

Vi bedömer att:• Årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet

av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

• Årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed.

• Förbundet arbetar seriöst med såväl de finansiella som verksamhetsmässiga målen. I årsredovisningen redovisas på ett informativt sätt de aktiviteter som genomförts under året för att uppnå de fem över-gripande målen och statusen på dessa. Bedömningen av måluppfyllelse försvåras dock då flertalet mål inte fullt ut är mätbara under året utan avser perioden fram till 2016.

• De finansiella målen, som följs upp i årsredovisningen,uppnås i och med Käppalaförbundets resultat och ställning. Målet för självfinansieringsgrad uppfylls inte för året men för en tioårsperiod.

• Måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen inom områdena; miljö, driftsäkerhet och effektivitet bedöms i huvudsak vara uppfyllda utifrån redovisad målstatus och genomförda aktiviteter under året. Målet avseende utveckling återrapporteras däremot inte särskilt i årsredovisningen.

Vi tillstyrker att:• Förbundsstyrelsen och de enskilda förtroendevalda i

detta organ beviljas ansvarsfrihet.• Förbundets årsredovisning godkänns. Den är i allt

väsentligt upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Lidingö 2014-04-22

Bo Klasmark Björn Lundin Anders Sjölund

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.03 Sida 45

46

Käppalaverket

12

1112

13

3

9

4

5

6

7

8

810

1. Silhall

2. Luktrening

3. Sandfång

4. Försedimentering

5. Biobassänger

6. Eftersedimentering

7. Sandfilter

8. Kemisk rening

9. Slambehandling

10. Fordonsgasanläggning

11. Slamavvattning (Kemicond)

12. Värmecentral

13. Värmepump

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.04 Sida 46

47

Reningsprocessen

1. Silhallen Vattnet pumpas upp till silgaller där framförallt toalett-papper avskiljs.

2. Luktrening Illaluktande luft från Käppalaverket tas bort i en renings-anläggning.

3. Sandfång Här avlägsnas sand som annars skulle störa driften i desenare reningsstegen. Sanden tvättas och hygieniseras ochkan sedan återanvändas.

4. Försedimentering De flesta partiklar sedimenterar, sjunker till botten och gårvidare till slambehandling (9).

5. Biobassänger I biobassänger bryter naturligt förekommande mikro -organismer ner olika organiska föroreningar. Fosfor tasupp av dessa och stannar i slammet. Kväveföreningaromvandlas till kvävgas och avgår med ventilationsluften.

6. Eftersedimentering Slammet som bildas i biobassängen sjunker till botten ieftersedimenteringsbassängen. Huvuddelen pumpastillbaka till biobassängen. Överskottet går vidare tillslambehandling (9).

7. Sandfilter De partiklar som inte sjunker till botten i eftersedimente-ringsbassängen tas om hand i ett sandfilter. Vattnet silasgenom en sandbädd och det renade vattnet släpps ut på 45 meters djup i Saltsjön mellan Lidingö och Nacka.

8. Kemisk rening Den fosfor som den biologiska reningen inte tar hand omfälls ut med hjälp av järnsulfat. Järnsulfat tillsätts i biobas-sängerna och före sandfiltren.

9. Slambehandling Slammet från för- och eftersedimenteringsbassängernabryts ned av mikroorganismer i en syrefri och varm miljö itvå rötkammare. Vid nedbrytningen bildas biogas som till60–65 procent består av metan. Det delvis nedbrutnaslammet avvattnas sedan (11).

10. FordonsgasanläggningBiogasen som bildas vid rötningen innehåller 30-35procent koldioxid. I fordonsgasanläggningen tas koldioxiden bort med hjälp av en vattenskrubber. Gasen uppgraderas därmed till fordonsbränslekvalitetmed minst 97 procent metan.

11. Slamavvattning (Kemicond)I Kemicondprocessen behandlas slammet med kemikalier(svavelsyra och väteperoxid) och pressas så att vattenhaltenminskas. I processen dödas också mikroorganismerna.Kemicond-anläggningen togs ur drift under våren.

12. Värmecentral En mindre del av den producerade biogasen bränns i tvågaspannor. Värmen som bildas används inom verket föruppvärmning. Överskottet levereras till Lidingö stadsfjärrvärmenät.

13. Värmepump En delström av det renade avloppsvattnet leds till en värmepump. Värmen som utvinns värmer bostäderna iGåshaga.

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.04 Sida 47

Käppalaförbundet Post Box 3095, 18103 Lidingö Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

Tel 08-766 67 00 E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se

Facebook www.facebook.com/kappalaforbundet Instagram www.instagram.com/kappalaforbundet

Röd linje visar Käppalasförbundets avloppsnät som består av tunnlar och avloppsrör.

societyM

ILJ

ÖM

ÄR

KT

TR

YC

KS

AK

34

1 0

01

PO103666-1_Layout 1 2014-04-30 09.04 Sida 48