vÅrt bidrag till kulturen | stadsbiblioteket · försvinnandets estetik och gertrud alfredssons...

7
2017 02 Bibliotekets besökarantal ökade med nästan 10% 2016 jämfört med 2015 och det är den högsta siffran sedan 2003. 970 472 besökare kom till oss och 21 082 personer skaffade nytt lånekort under året vilket är en ökning med hela 29%. – Det är oerhört glädjande siffror för Stadsbiblioteket. Det visar att biblioteket fortsatt är en viktig och inspirerande plats för Malmöborna och alla andra som besöker vårt fantastiska bibliotek, säger Torbjörn Nilsson. Det är extra roligt att så många nya Malmöbor hittar till oss och vill använda sig av bibliotekets tjänster. Barn- och ungdomsavdelningarna stod för drygt en tredjedel av alla besök. Även här var ökningen ca 10%, trots att småbarnsavdelningen temporärt var flyttad under bygget av Kanini. Besöken på ungdomsavdelningen Balagan ökade med 18% och dessutom ökade utlåningen av barnmedier med 22% och utlånen av digitala medier fortsätter att öka. 103 371 nedladdningar gjordes totalt, en ökning med 9%. Den 16 januari öppnades äntligen återlämningsautomaten i ytterväggen och är öppen när biblioteket har stängt. Automaten öppnar 15 minuter innan biblioteket stänger för dagen och stängs samtidigt som biblioteket öppnar. Den 1 februari blev det gratis att låna DVD-filmer på Stadsbiblioteket. I samband med detta infördes en maxgräns på fem filmlån åt gången men lånetiden fortsätter att vara sju dagar. Taggningen har tagits bort och filmerna lånar besökarna själva enkelt i en utlåningsautomat. Först ut på Författarscenen i år var amerikanen Jonathan Safran Foer som den 1 februari samtalade med den danske kulturjournalisten Klaus Rothestein. Det var Foers enda Sverigebesök under våren och samtalet berörde såväl hans senaste roman Här är jag som det politiska läget i USA. Publiken bestod av 735 besökare och var jämnare fördelad mellan kvinnor och män och avsevärt yngre än genomsnittspubliken på Författarscenens arrangemang. VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | STADSBIBLIOTEKET V älkommen Maria Ragnarsson, ny enhetschef sedan årsskiftet på enhet Barn & Unga! Hur känns det att vara på plats på Barn & Unga-enheten? – Det känns riktigt bra att vara en del i en så dynamisk och offensiv verksamhet som Malmö Stadsbibliotek. Jag hoppas att jag med mina erfarenheter från olika anställningar kommer att bidra i Stadsbibliotekets vidare utveckling. Jag ser fram emot den kunskap som jag kommer att få här och jag ser fram emot att få dela med mig av den kunskap jag har. Malmö Stadsbibliotek är en vänlig och bemötande institution och det är tillfredsställande att konstatera att besökaren är i fokus. Vad har överraskat dig mest? – Stödet som finns för oss som arbetar som ledare på förvaltningen. Specialkompetens och erfarenheter - samlat i samma organisation. Det finns policies, strukturer och mallar samt en enhetlighet i hantering av ärenden. Vilken är den största utmaningen? – Det finns fem utmaningar, enligt mig, och det är att analysera våra målgrupper, kommunicera med våra målgrupper, bjuda in till medbestämmande, tillgängliggöra och möta ett samhälle i ständig förändring. Foto: Erik Leo MARIA RAGNARSSON Enhetschef Besökshavet i Ljusets kalender under författarsamtalet med Foer. Foto: Erik Leo

Upload: leliem

Post on 12-Sep-2018

217 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

201702

Bibliotekets besökarantal ökade med nästan 10% 2016 jämfört med 2015 och det är den högsta siffran sedan 2003. 970 472 besökare kom till oss och 21 082 personer skaffade nytt lånekort under året vilket är en ökning med hela 29%. – Det är oerhört glädjande siffror för Stadsbiblioteket. Det visar att biblioteket fortsatt är en viktig och inspirerande plats för Malmöborna och alla andra som besöker vårt fantastiska bibliotek, säger Torbjörn Nilsson. Det är extra roligt att så många nya Malmöbor hittar till oss och vill använda sig av bibliotekets tjänster. Barn- och ungdomsavdelningarna stod för drygt en tredjedel av alla besök. Även här var ökningen ca 10%, trots att småbarnsavdelningen temporärt var flyttad under bygget av Kanini. Besöken på ungdomsavdelningen Balagan ökade med 18% och dessutom ökade utlåningen av barnmedier med 22% och utlånen av digitala medier fortsätter

att öka. 103 371 nedladdningar gjordes totalt, en ökning med 9%.

Den 16 januari öppnades äntligen återlämningsautomaten i ytterväggen och är öppen när biblioteket har stängt. Automaten öppnar 15 minuter innan biblioteket stänger för dagen och stängs samtidigt som biblioteket öppnar.

Den 1 februari blev det gratis att låna DVD-filmer på Stadsbiblioteket. I samband med detta infördes en maxgräns på fem filmlån åt gången men lånetiden fortsätter att vara sju dagar. Taggningen har tagits bort och

filmerna lånar besökarna själva enkelt i en utlåningsautomat.

Först ut på Författarscenen i år var amerikanen Jonathan Safran Foer som den 1 februari samtalade med den danske kulturjournalisten Klaus Rothestein. Det var Foers enda Sverigebesök under våren och samtalet berörde såväl hans senaste roman Här är jag som det politiska läget i USA. Publiken bestod av 735 besökare och var jämnare fördelad mellan kvinnor och män och avsevärt yngre än genomsnittspubliken på Författarscenens arrangemang.

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | STADSBIBLIOTEKET

Välkommen Maria Ragnarsson, ny enhetschef sedan årsskiftet på enhet Barn & Unga! Hur känns det att vara

på plats på Barn & Unga-enheten?

– Det känns riktigt bra att vara en del i en så dynamisk och offensiv verksamhet som Malmö Stadsbibliotek. Jag hoppas att jag med mina erfarenheter från olika anställningar kommer att bidra i Stadsbibliotekets vidare utveckling. Jag ser fram emot den kunskap som jag kommer att få här och jag ser fram emot att få dela med mig av den kunskap jag har. Malmö Stadsbibliotek är en vänlig och bemötande institution och det är tillfredsställande att konstatera att besökaren är i fokus.

Vad har överraskat dig mest?– Stödet som finns för oss som arbetar som ledare på förvaltningen. Specialkompetens och erfarenheter - samlat i samma

organisation. Det finns policies, strukturer och mallar samt en enhetlighet i hantering av ärenden.

Vilken är den största utmaningen?– Det finns fem utmaningar, enligt mig, och det är att analysera våra målgrupper, kommunicera med våra målgrupper, bjuda in till medbestämmande, tillgängliggöra och möta ett samhälle i ständig förändring.

Foto: Erik LeoMAR

IA R

AGN

ARSS

ON

Enh

etsc

hef

Besökshavet i Ljusets kalender under författarsamtalet med Foer. Foto: Erik Leo

201702

Under januari gjordes 34 022 besök till Malmö Museer och Malmö Konstmuseum, en ökning mot föregående period förra året med 480 besök och den högsta besökssiffran för januari månad under 2000-talet.

I slutet av januari blev det klart att Science Center Malmö Museer mottar en stor donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till en unik satsning på visualiseringar i domformat och VR. Donationen är en del av en nationell satsning, Wisdome, med fem science centers och tillhörande forskningsmiljöer. Avsikten är att till 2019 skapa en innovativ mötesplats i Malmö med fokus på hållbar utveckling och digitala spel med målet att öka barn och ungas intresse för vetenskap och väcka nyfikenhet på att själva utforska världen.

Den 21 januari öppnade fotoutställningen

I vått och torrt på Slottsholmen med naturbilder i närbild av fotograferna Jonna och Tammy Bergströms. Systrarna har vunnit priset Årets naturfotograf år 2013.

Under Förintelsens minnesdag den 27 januari hölls en minnesstund på Malmö Museer med bland annat tal, sång och ljusstund. Arrangemanget genomfördes i samarbete med Romskt informations- och kunskapscenter, Romska Kulturcentret och Forum för levande historia, och inom

ramen för projektet Romska samtal med stöd från Kulturrådet.

Inom ramen för projektet Romska samtal och utställningen Vi är romer arrangerades ett föredrag om Malmöhus roll i den svensk-romska historien den 7 februari. Jon Pettersson från Frantzwagner-sällskapet talade om lagstiftningen och samhällets skiftande förutsättningar för romer, och om romers del i den svenska historien.

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | MALMÖ MUSEER

Hej Johanna Rylander, du leder arbetet med museets digitala arbetsgrupp, berätta mer om den!

– Gruppen består av en medarbetare från varje enhet som arbetar med att omsätta museets digitala strategi och handlingsplan. Målet är att det digitala tänket ska genomsyra verksamheten och att vi ska ha en överblick över allt som händer på den digitala fronten på museet. Att alla ska känna ägandeskap och delaktighet. Då tar alla också ansvar för att planerna blir verklighet – en förutsättning för att lösningarna blir hållbara.

– I år har Malmö Museer flera spännande digitala utvecklingsprojekt. I projektet Makten och härligheten som vi genomför med Klostret i Ystad ska vi ta fram audivisuella lösningar till kulturhistoriskt känsliga byggnader. Just nu pågår en rekryteringsprocess av en developer in residence tillsammans med Media Evolution. Interregprojektet Baltic Museum LoveIT samlar ett flertal museer i Södra Östersjöområdet kring digitala verktyg, vilket gör att den digitala dimensionen finns med från start när vi arbetar vidare med de nya historiska utställningarna. Den kommande Wisdomesatsningen, liksom planerna på ett rum för spel ger också unika möjligheter att inspirera barn och unga till eget digitalt skapande.

Foto: ©Andreas Nilsson/Malmö Museer

JOH

ANN

A RY

LAN

DER

Donation från Wallenbergstiftelsen möjliggör etablerandet av en dom och mötesplats för visualiseringar i Malmö Foto: ©baraBild.

201702

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | STADSARKIVET

I samband med den stundande omorganisationen har Stadsarkivet haft fullt upp med fortbildning. Under 2016 blev det

sju utbildningsdagar och det lär inte bli färre i år. Susanne Ullstad, arkivarie vid Stadsarkivet, vad är det som händer egentligen?

– Alla förvaltningar som upphör måste nu avsluta sina arkiv. Det är väldigt viktigt för både anställda och medborgare att det här görs enligt konstens alla regler så att ingenting försvinner, säger Susanne Ullstad, som redan föreläst för ett 80-tal anställda under 2017.

Är det mycket nu?– Ja, det blir en hel del undervisning för vår lilla verksamhet. Leveranserna av arkiv från förvaltningarna som upphör måste vara klara under våren, och de nya förvaltningarna måste vara väl förberedda. Men det är roligt.

Behövs de här utbildningarna?– Ja! Vi upplever ett stort intresse. Tidigare har det här varit ett eftersatt område, men eftersom förvaltningarna själva också arbetat mycket med sina egna arkivredovisningar och nya ärendehanteringssystem så är och suget efter mer kunskap stort. Men utbildning för förvaltningsanställda i hanteringen av allmänna handlingar och arkivering. Alltså, hur kul kan det vara?– Det är något av det roligaste jag vet. Men för alla andra har vi arbetat mycket med humor för att göra informationen lätt att ta till sig. Våra härliga youtubefilmer har bidragit till extra stort intresse kring det här tror vi..

Foto: Karin Lei/Malmö stadsarkiv

SUSA

NN

E U

LLST

AD A

rkiv

arie

3909BESÖK UNDER JANUARI 2017

Stadsarkivets nya mikrofilmläsare är på plats och besökarna kan nu även digitalisera mikrofilmmaterialet. Mikrofilmsläsarna används mycket av gymnasieklasser.

Högt tryck på ärendesidan under januari. (Många spännande frågor blandat

med juridiska frågor och frågor om borttappade betyg)

Stadsarkivets arbete med att stötta upphörande nämnder går in i steg 2. Det innebär att vi tar emot stora mängder leveranser från främst Stadsområdesnämnderna.

201702

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | MALMÖ KONSTHALL

Göran Larsson, tf. enhetschef sedan 15 september 2016. Vad innebär stadens organisationsförändringar specifikt för Malmö Konsthall?

– De nya mötesplatserna som nu kommer att ingå i Kulturförvaltningen skapar nya möjligheter till fortsatt och utökat samarbete. Då tänker jag särskilt på biblioteken ute i stadsdelarna där redan vi har upparbetat kontakter och haft verksamhet hos en del. Denna nya organisation gör att kommunikationsvägarna blir snabbare och enklare.

Hur känns det att arbeta på Malmö Konsthall i förhållande till Malmö Museer och Stadsarkivet där du arbetat tidigare? – Det har varit mycket spännande att lära känna en ny verksamhet och nya medarbetare. Jag är imponerad över såväl konsthallens stora internationella nätverk som den rika pedagogiska verksamheten som fortsätter att nå nya grupper. Konstlyftet (se ovan) har pågått sedan 2011 och för varje år ökar antalet involverade grupper inom Daglig Verksamhet LSS.

Foto: Malmö Konsthall

RAN

LAR

SSO

N E

nhet

sche

f

Rita Ackermanns utställning Försvinnandets estetik och Gertrud Alfredssons och Anna Brags utställning Föreställningar I C-salen som slutade den 22 januari hade totalt 47 205 besökare. Förutom lördags- och söndagsverkstäder 14-15/1 och 21-22/1 kunde man hämta broschyren Upptäck Rita Ackermann i bokhandeln eller K-salen. Den var gratis och tänkt som ett verktyg för vuxna och barn att uppleva utställningen på egen hand.

Vid årsskiftet startade Mats Stjernstedt sitt nya uppdrag som konsthallschef. Mats kommer närmast från Kunstnernes Hus i Oslo, där han varit chef sedan 2011. Dessförinnan har Mats bland annat varit chef för Index i Stockholm (2001-11). Han är i år ansvarig curator för den Nordiska paviljongen på Venedigbiennalen. Mats är redan i full gång med att lägga utställningsprogrammet för de närmaste

åren. Först ut är Rosa Barba med utställningen Elements of Conduct 18 februari – 14 maj. Uppbyggnadsarbetet pågår för fullt.Rosa Barbas medium är film och hennes verksamhet relaterar sig på olika sätt till filmiska metoder och genrer. Konstnärens intresse för filmmediets berättartekniker har en stor betydelse för verken. Vernissage lördag 18 februari kl. 11–17, med invigning kl. 14.

I Konstlyftet har tolv Dagliga verksamheter LSS besökt Malmö Konsthall under 2016 och inspirerats av årets utställningar. De har testat idéer och utforskat tekniker och material. Resultatet har blivit utställningen Molntäcke och vildhonung där sandkorn, kvadrater, gips, färg, ord och föremål på olika sätt försöker att fånga en dröm, en tanke. Den 19 januari var det vernissage på Form/Design Center. Kulturnämndens

ordförande Sylvia Björk invigde. Utställningen pågår t.o.m. den 12 februari. Konstlyftet är ett samarbete mellan Daglig verksamhet LSS Annexet, Bokbytet, Butik Holmgången, Fabriken, Framtiden, Informationsgruppen, Kronan, Lindeborg, Linnéhuset, Pappersmakarna, Sopstationen och Tolvan samt KKV Grafik och Malmö Konsthall. Personalen har informerats och blivit uppdaterade om organisationsförändringen i Malmö stad.

Konstlyftet. Intro. Foto: Malmö Konsthall

201702

När Konstmuseet den 20 januari arrangerade seminariet Samhällsmaskinen – om industriålderns effekter och konstnären som historieskrivare samlades drygt 100 personer i Skovgaardsalen för en heldag med presentationer och samtal. Medverkade gjorde bland annat Nina Björk, författare och skribent, Fredrik Pålsson, journalist och radioproducent, Johan Redin, filosof och forskare Södertörns högskola, Temi Odumosu, konsthistoriker Living Archives, Malmö Universitet, tillsammans med konstnärerna Meira Ahmemulic och Kalle Brolin, som båda medverkade i utställningen Samhällsmaskinen. Dagen var uppdelad i två teman och erbjöd såväl samhälleliga aspekter som konstnärliga på det aktuella temat. Den 29 januari avslutades utställningen, som besökts av hela 25150 personer (24/9 2016–29/1 2017).

Under det senaste halvåret har Malmö Konstmuseum och Folkrörelsernas

Konstfrämjande varit involverade i utformningen och genomförandet av kursen Malmö Konstverkstad, som är en del av allmän linje på Malmö Folkhögskola med konst som profilämne. Deltagarna i kursen, 17 stycken personer i åldrarna 19-30, har vid ett flertal tillfällen besökt Konstmuseet för att ta del av samlingen och för att träffa konservatorn, teknikerna, intendenterna, pedagogerna och museichefen. Besöken har varit en viktig del av kursen som syftar till att deltagarna ska få en förståelse för konsten och konstvärlden, alltså det sammanhang som konst görs och visas i. Kursen syftar också till att ge deltagarna en chans att uttrycka något de vill få sagt med bland annat konstutställningen som verktyg. Till sitt förfogande har de haft Malmö Konstmuseums digra samling. Det valda temat och titeln ”Kriget med mig själv” handlar om psykisk ohälsa, om ångest och känslan av att inte passa in, något deltagarna varit eniga om att det är viktigt

att synliggöra och lyfta för en bredare diskussion. Utställningen invigdes den 4 februari av Sylvia Björk, Kulturnämndens ordförande, under en välbesökt vernissage. Deltagarna var mer än nöjda och samstämmiga i att utställningen blev långt bättre än vad de kunnat föreställa sig.

I januari besökte 18713 personer Slottsholmen.

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | MALMÖ KONSTMUSEUM

Hej Ditte Nielsen, projektledare på Konstmuseet. Du är Konstmuseets nya medarbetare åtminstone ett halvår framåt, vad ska du göra?

– Jag hoppas kunna bidra med min erfarenhet som projektledare i kreativa processer där jag har erfarenhet från både mina tidigare uppdrag på Sommarscen Malmö och nu senast som programproducent på Malmö Live Konserthus. I och med att utredningsuppdraget kring ett nytt Konstmuseum pågår under våren, behöver ledningen avlastning som jag kan bidra med.

Vad händer på Konstmuseet just nu?– Jag lyssnar in arbetsgruppen och följer med i arbetsprocesserna kring utställningar, program och förmedling. Mycket spännande och intressant. Steg för steg är det tänkt att jag ska stötta upp med både strategiskt arbete och handfasta arbetsmodeller/verktyg som kan utveckla verksamheten. Konstmuseets verksamhet och dess besökare har ökat mycket de senaste åren vilket är väldigt glädjande, vilket också innebär att alla resurser behövs.

Foto: Malmö Konstmuseum

DIT

TE N

IELS

EN P

roje

ktle

dare

Kriget med mig själv.

201702

Tvåornas Kör-finalerna 17-18 januari gjorde återigen stor succé, med 1200 barn från hela Malmö på scen på Malmö Live och anhöriga från hela Malmö i publiken. SVT:s Sydnytt kom och gjorde ett reportage som lyfte fram betydelsen och vikten av arbetet med Tvåornas Kör. I Sydsvenskan lyftes Tvåornas Kör som ett exempel på hur kultur tar Malmö framåt i serien ”Framåt Malmö”.

Kulturskolan var i år värd för Länsstudiedagen som samlade 400 från länets kulturskolor den 1 februari. Länsstudiedagen har som mål att kompetensutveckla och inspirera lärarna i deras möten med eleverna. Under förmiddagen hölls två gemensamma pass bland annat kring barns och ungas rätt till alla sina språk – även de estetiska. Eftermiddagen innehöll workshops varav kulturskolan höll i en kring erfarenheterna av arbetet med El Sistema.

I ett riksdagsseminarium den 15 februari på temat Kulturskolans utveckling och framtid – och hur påverkar kulturskoleutredningen? var Malmö Kulturskola inbjuden att prata om vårt framgångsrika sätt att

jobba med att inkludera nya grupper. Kulturskolan är också en av några utvalda skolor som lämnat remissvar på kulturskoleutredningen och dessa synpunkter lyftes under seminariet.

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | KULTURSKOLAN

Jalle Lorensson, chef för Malmö Kulturskola, du har varit i riksdagen och pratat, vad handlade det om?

– Jo vi var inbjudna tillsammans med Stiftelsen El Sistema Sverige för att prata om kulturskolans utveckling och framtid med fokus på inkludering av nya grupper. Jag berättade om vårt arbete med Tvåornas Kör och Camilla Sarner från stiftelsen om El Sistema. Det var väldigt kul.

Vad betyder det att bli utvald till detta?– Det känns som ett bevis på att Malmös arbete med att utvecklas och nå nya grupper är framgångsrikt och har uppmärksammats på nationell nivå. Sen att kulturskolan som fenomen får ta plats i riksdagen är fantastiskt, ett mycket stort steg framåt för kulturskolans utveckling generellt.

Varför Tvåornas Kör?– Jag lade tonvikten på det uppsökande arbete vi bedriver på kulturskolan och då i synnerhet Tvåornas Kör, eftersom vi där så tydligt ser hur vi med musikens hjälp får barn från hela Malmö att känna samhörighet och där även deras anhöriga möts i samma gemenskap.

Foto: Jenny Leyman

JALL

E LO

REN

SSO

N C

hef

Repetition på Malmö Live inför en av Tvåornas Kör-finalerna. Foto: Adam Hult

BARNKULTURENHETENInspirerande möte mellan kultur och skolaDen 25 januari träffades kulturliv och skola på Malmö Live för en uppstart inför nästa läsårs Skapande skola-process. 108 enskilda kulturaktörer som representerade 60 olika organisationer, 79 lärare och 39 elever från 38 olika skolor samt ett dussin tjänstemän från grundskoleförvaltningen och kulturförvaltningen fanns på plats. På scen presenterades goda exempel från Möllevångsskolan, Kulladalsskolan, Dammfriskolan och Kommunikations-skolan. Det var projekt som hade rört sig inom vitt skilda kulturuttryck, allt från animerad film och dataspel till teater, serieteckning, litteratur och konst.

KULTURSTÖDSENHETENKulturstödsenheten bjöd in det fria kultur-livet till ett informations- och dialogmöte 24 januari på STPLN. Syftet var att informera om det preliminära förslag till bestämmelser som kulturnämnden antagit (november 2016) och att öppna upp för frågor och synpunkter. Frågor ställdes bland annat om förslaget till en ny form av stöd för

utvecklingsprojekt och om maxbelopp för projektstöd. I mindre grupper diskuterades vad förslaget kan innebära för Malmöbornas kulturutbud och för det fria kulturlivets villkor. Det flera främst ville lyfta fram var behovet av resurser – helt enkelt att det finns tillräckligt med pengar att fördela.

ÖVERGRIPANDEMalmö satsar högt på nya BronTidigt nästa år är TV-serien Bron tillbaka med sin fjärde och sista säsong. För Malmö stad innebär exponeringen av kommunens miljöer på TV ett ypperligt tillfälle att skapa mervärde för de turister som reser i fiktionens fotspår. Kulturförvaltningen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete med målet att etablera nya turist -och besöksrelaterade aktiviteter med koppling till TV-serien. Det handlar om att hitta både kort -och långsiktiga komplement till de produkter som finns redan i dag. Som mer permanenta attraktioner finns tankar kring interaktiva spel med Bron som utgångspunkt samt webbapplikationer med möjlighet att fördjupa sig i fiktionen och koppla dramat till faktiska platser i kommunen. Samt en mängd andra idéer.

Malmö Kulturstråk börjar ta formKulturstråket, eller Malmö Kulturstråk som det nu heter, kommer under 2017 ta flera avgörande steg mot kommunens vision att binda samman stadens kulturinstitutioner. I den första etappen mellan Folkets park och Malmö Opera planeras under det kommande året bland annat informationspunkter, en satsning för ökad trygghet på Bergsgatan/Friisgatan samt en ny entré till Folkets Park. Kontakter etableras nu med både kommunens kulturinstitutioner, näringsidkare, fastighets-ägare och det fria kulturlivet för att engagera så många som möjligt i projektet. Idén till Malmö Kulturstråk föddes för ett par år sedan. Det långsiktiga målet är att skapa ett sammanhållet kulturstråk som förbinder stadens kulturinstitutioner och sträcker sig hela vägen från Folkets Park till Centralstationen. I framtiden finns även möjligheter till avknoppningar till kommunens ytterområden.

VÅRT BIDRAG TILL KULTUREN | CENTRALA ENHETERNA20

1702

Hej där, Jon Willén! Vikarierande kommunikatör och förstärkning under Sommarscen Malmö. Hur hamnade du här?– Mina tidigare uppdrag på bland annat Sveriges Radio, TT och TV4 var på väg att

ta slut, och kulturförvaltningen behövde folk. Så på den vägen är det.

Journalist alltså, hur känns det att byta sida?– Väldigt spännande. Jag har alltid undrat över vad alla kommunikatörer inom kommunen gör egentligen. Och redan efter ett par dagar på min nya arbetsplats har jag svaret. De gör väldigt mycket!

Vad kommer du arbeta med?– Jag vikarierar för Linda Kapusta under de första månaderna. Så dels kommer jag ta över hennes arbetsuppgifter som nyhetsbrev, information till nämnden och pressmeddelanden. Under mina sista månader kommer jag i stort sett helhjärtat ägna mig åt Sommarscen Malmö.

Foto: Dick Fredholm

JON

WIL

LÉN

Vik

. kom

mun

ikat

ör