våra vanligaste ljuskällor

Våra vanligaste ljuskällorkompendium 2011 från Annell l jus + form AB

Med ljus och lykta”Lampan spinner sitt ljus...” skriver poeten Gunnar Ekelöf om ljuset − den livsbetingelse som de flesta av oss är så beroende av. Välbekant är numera ljusets betydelse för människan, inte bara för synsinnet utan också för upp-levelser, dygnsrytm, hälsa och välmående.

Att välja sitt ljus måste inte vara en vetenskap. Men flödet av nya lampor och ny teknik tvingar oss att granska de skillnader som finns och vad de betyder. Politisk och merkantil påverkan med alla miljöaspekter tar mycket liten hänsyn till individuella behov och önskemål.

Detta är kompendium nummer nio i ordningen sedan 1990. Två lampfabrikat dominerar, Osram och Philips, som på många marknader är övertygande och kompetenta marknadsledare. Vi tackar deras medarbetare som varit oss till stor hjälp med beskrivningar och fakta.

Bakom flera grundtexter står sedan tidigare upplagor Jan Ejhed, Anders Liljefors, Lars Starby och John Wennerström. Skribenter i årets kompendium är Leif Berggren och Staffan Annell, den förstnämnde en av landets främsta experter på ljuskällor och ofta anlitad rådgivare till branschens organisationer.

aNNell ljus + FoRM aB

staFFaN aNNell leiF BeRggReN

För närmare kunskaper om ljus och belysning rekommenderas ”En bok om belysning” av Lars Starby och ”Ljus & Rum”,

bägge från Ljuskultur. De kan beställas från www.ljuskultur.se

© copyright annell ljus+Form aB stockholm 2011 Faktatabeller uppdaterade hösten 2011

elektRiska ljuskälloR

Fyra sätt att alstra ljus Efter snart 150 år får Edisons glödlampa stryka på foten i fråga om prestanda och ekonomi. När det gäller det artificiella ljusets inneboende kvalitet, som t.ex. att återge spektrums olika våglängder, är dock glödljuset fortfarande bäst även om LED nu utvecklats till ett fullspektrum. En spännande utveckling pågår inom halogenglödlampor som ersättning för den gamla glödlampan. För luminiscensljuset från lysdioder pågår en ännu snabbare utveckling. Lysdioderna kommer att bli vår vanligaste ljuskälla.

högeffektdioder

lågeffektdioder

oled organiska dioder

luMiNisceNsl jus led

glödljus

glödlampor

halogenlampor

iNduktioNsljus endura, Master Ql

kompaktlysrörlågtryckslampor

högtryckslampor

uRladdNiNgsljus

Metallhalogen

högtrycksnatrium

kvicksilver

lysrör

1. inLEDning Ögat och synen .................................... 4 Ljus och välbefinnande ......................... 5

2. ATT VÄLJA LJUSKÄLLA Rätt ljuskälla till rätt armatur ................ 6 Ljuskällors egenskaper .......................... 6 Belysning och miljön ............................ 7 Ekodesign ............................................ 7 Energimärkning .................................... 8 Producentansvar .................................. 8 3. gRUnDBEgREPP i KORTHET Effekt .................................................. 9 Ljusflöde .............................................. 9 Ljusutbyte ............................................ 9 Belysningsstyrka ................................... 9 Ljusstyrka ............................................... 10 Luminans och ljushet ............................. 10 Spektralfördelning ................................. 10 Färgåtergivning ...................................... 11 Ljusfärg och färgtemperatur ................. 12 Spridningsvinklar ................................... 13 Ljusfärgväxling ....................................... 13 Ljusreglering ........................................... 14 UV-strålning och blekning ..................... 15 Flimmer ................................................... 16 Livslängder ............................................. 16 Underhåll och service ............................ 17 Kostnadsbild ........................................... 18

4. gLÖDLJUS glödlampor ........................................19 Halogenlampor .................................. 20

5. gLÖDLAMPSERSÄTTERE, EnERgiSPARLAMPOR Halogenlampor .................................. 23 Lysrörslampor .................................... 23 LED-lampor ........................................ 24 6. URLADDningSLJUS Om urladdningsljus .................................. 28 Om lysrörsljus .......................................... 31 Raka lysrör och cirkellysrör ................. 33 Kompaktlysrör ................................... 35 HiD-lampor, metallhalogen ................. 36 HiD-lampor, högtrycksnatrium ............ 37 Kvicksilverlampor ............................... 39

7. LED LED-ljus ............................................. 40 Lysdioder ........................................... 40 LED-lampor ........................................ 42

8. inDUKTiOnS- OCH PLASMALJUS induktionssystem ............................... 43 Plasmaljus .......................................... 43

9. KORTBETECKningAR ....................................................... 44

10. FAKTATABELLER ....................................................... 47

iNNehåll

4 annell ljus+Form aB surbrunnsgatan 14 114 21 stockholm tel 08-442 90 00 [email protected] www.annell.se

1. iNledNiNg

ögat och synenÖgonen har två funktioner, att förmedla synintryck och styra vår dygns-rytm. De utgör vårt sinnesorgan för all syninformation från vår omgivning, synmiljön. En mycket viktig funktion då mer än 80 % av informationen om vår omvärld kommer via ögonen och synsinnet.

Energistrålningen från en ljuskälla (synenergin) består av osynliga foto-ner som träffar ögonen. Där stimuleras synsinnet som via synnerv och om-kopplingsstationer i mellanhjärnan förmedlar informationen med hjälp av nervsignaler till hjärnans syncentrum för analys och tolkning av bilder som uppstått.

I ögat finns två typer av ljuskänsliga receptorer för seendet, tappar och stavar. Totalt har vi omkring 130 miljoner receptorer varav cirka 7 miljoner är tappar.

Tapparna svarar för dagseendet, det fotopiska seendet, och därmed det viktiga färgseendet. Det fotopiska seendet har sitt känslighetsmaximum vid våglängden 555 nanometer (nm). Stavarna, som är många fler och mer ljuskänsliga än tapparna, ger oss natt-seendet, det skotopiska seendet, där vi inte uppfattar färger. Det skotopiska seendet har sitt känslighetsmaximum vid våglängden 507 nanometer (nm).

Så sent som 2002 hittade ett amerikanskt forskarteam en tredje receptor som inte har med syn att göra utan ger biologiska effekter och synkroniserar vår dygnsrytm. Mer om detta finns beskrivet i avsnittet Ljus och välbefin-nande.

Något att komma ihåg vid belysningsplanering är att ljusbehovet ökar med åldern. Vissa hävdar att en 60-åring behöver upp till 10 gånger mer ljus än en 10-åring för samma synprestation. Det betyder att man kan behöva höja den rekommenderade belysningsnivån i en miljö om den i huvudsak används av äldre personer.

Synergonomi heter den viktiga del av vetenskapen som handlar om ljusets påverkan på människan i arbetslivet. Visuellt behandlas synfunktioner och synkomfort med varseblivning (perception) och rumsgestaltning. En viktig arbetsmiljöfråga är ögonbesvär från bländning. Ljuskällor och armaturer kan liksom dags- och solljus direkt och indirekt vara synförstörande eller synförsvårande om man ej begränsar bländningen.

”En effektiv ljuskälla har inte bara hög verkningsgrad. Den måste också producera fotonströmmar med den spektralfördelning som ger optimalt utbyte för människans visuella och fysiologiska processer.”

Anders Liljefors, arkitekt SAR/ MSA, professor emeritus, KTH STH och

Ljushögskolan Jönköping

1. inLEDn ing

5annell ljus+Form aB surbrunnsgatan 14 114 21 stockholm tel 08-442 90 00 [email protected] www.annell.se

ljus och välbefinnandeÅr 2002 upptäckte forskare vid Brown University i USA en tredje receptor i ögat. Denna tredje receptor har inte med seendet att göra utan har biologis-ka, icke-visuella, effekter som kan påverka människans hälsa och välbefin-nande. Till exempel har den inverkan på hjärnans produktion av sömn- och stresshormon, melatonin respektive kortisol. Högsta känsligheten för denna receptor ligger kring 450 nanometer (nm), som ligger i spektrats blå område. Forskning har visat att man till exempel kan stärka dygnsrytmen med ett tillskott av mer blåaktigt ljus med vissa tidsintervall.

För ändamålet finns idag lysrör med färgtemperaturer på upp till 17 000 kelvin (K). Dessa lysrör får ett något lägre ljusutbyte än vanliga lysrör men det uppvägs av de positiva, biologiska effekterna. Ljusbehandling av patien-ter med årstidsbunden depression (SAD – Seasonal Affective Disorder) har skett länge med positivt resultat och nu har vi en förklaring till hur det fung-erar. Det är dock viktigt att poängtera att människor som fått diagnosen SAD skall behandlas av läkare och att belysningsbranschen skall begränsa sig till att förbättra förhållanden och välbefinnande för friska människor.

På senare tid har det också visat sig att ljusbehandling kan ha positiv in-verkan på äldre personer, i synnerhet Alzheimer-patienter. Med Alzheimers sjukdom följer ofta en störd dygnsrytm. Med en medveten hantering av ljusförhållandena kan man hjälpa dem att helt eller delvis återfå en normal dygnsrytm och mindre vårdkrävande.

”Ljuset skall återge hela vår tillvaro och mångfalden ljuskällor är ljusplanerarens verktyg. En ljuskälla skall ge optimalt ljus och vara ekologiskt hållbar. Ljuset skall vara neutralt vitt med god återgivning av hela färgspektrumet för en varierad och dynamisk ljussättning.”

Jan Ejhed, arkitekt MSA, PLDA, professor Lnu och ledare för

Ljuslaboratoriet vid KTH STH

1. inLEDn ing

Professor Georg Brainard

Professor David Berson


2. att Välja ljuskällaRätt ljuskälla till rätt armaturAtt välja rätt ljuskälla är inte alltid enkelt. Det är många egenskaper som ska vägas samman och optimeras för en speciell applikation. Det får till exempel som följd att det inte alltid är samma egenskap som ska prioriteras.

Om olika ljuskällors viktiga kvalitetsegenskaper, som till exempel färg- återgivningen, är desamma skall man av miljöskäl alltid välja den ljuskälla med högsta ljusutbytet i lumen per watt (lm/W). För de ljuskällor som kräver driftdon ska man välja dem med högsta möjliga verkningsgrad och lägsta förluster

För inomhusanläggningar där man eftersträvar en hög ljuskvalitet är ljusfärg och färgåtergivningsförmåga de viktigaste egenskaperna. I väg-belysningssammanhang är drift- underhållskostnader en viktig fråga och eftersom man ofta kan acceptera en något sämre ljuskvalitet blir ljusutbyte (lm/W) och livslängd viktigare.

I belysningsanläggningar där man vill skapa vissa effekter kan ljuskällans dimensioner och optiska egenskaper i kombination med en armatur bli det styrande

Att välja ljuskälla till en armatur har alltså avgörande betydelse för om belysningen blir bra eller dålig. Ljuskällor med likartat utseende kan ha helt olika egenskaper. En förutsättning för ett bra val av ljuskälla är kunskaper om olika ljuskällors egenskaper och deras för- och nackdelar i olika situatio-ner. Visuella, tekniska och driftekonomiska egenskaper redovisas på följande sidor. Armaturer är som regel utförda för en specifik typ av ljuskälla med standardiserad lampsockel. Armaturens funktion och ljustekniska prestanda bygger på just den ljuskällans egenskaper. Inte bara ljusprestanda utan även armaturens livslängd och elsäkerhet påverkas av att den ljuskälla som var tänkt från början används i armaturen.

ljuskällors egenskaperVåra ljuskällor omvandlar elektrisk energi till elektromagnetisk strålning som består av osynliga fotoner. Den del av strålningen som alstrats inom våglängdsområdet 380 till 780 nanometer (nm) kallas i vardagligt tal för ljusstrålning eller synstrålning. Den fotonstrålningen kan vi inte se men när den reflekteras och når våra ögon så omvandlas den med hjälp av synsinnet på olika sätt i hjärnan till synliga bilder.

Tekniken som används för olika ljuskällor bestämmer ljusstrålningens spektrala sammansättning, som i sin tur bestämmer ljusets karaktär och kvalitet. Tekniken kan sedan påverkas på olika sätt och ljuskällor av samma grundtyp kan uppvisa olika ljusegenskaper, bland annat när det gäller att återge färger. Ljuskällor har som bekant skilda elektriska och mekaniska egenskaper. Man skiljer på lamptyp, driftdon, dimension, sockel, effekt (watt, W) och spänning (volt, V). Spridningsvinkel anger man när det hand-lar om reflektorlampor alternativt om reflektorarmaturer som riktar ljuset.

Det gäller att väga samman visuell kvalitet – främst strålningens spek-trala fördelning – med teknisk kvalitet och driftekonomiska faktorer. Sam-banden är inte alltid enkla och bra beslut kräver med nödvändighet vissa förkunskaper om ljuskällans funktion och prestanda.

2. AT T VÄL JA L JUSK ÄLL A


Belysning och miljönAllmänt

Miljöfrågorna är i fokus sedan några år tillbaka och den stora frågan är hur vi ska kunna bromsa den globala uppvärmningen. En åtgärd som ger resultat är att minska utsläppen av koldioxid (CO2) genom en mins-kad och effektivare elanvändning. Belysning svarar idag för cirka 10% av elanvändningen i Sverige och den har en stor, men outnyttjad, besparings- potential. Belysningen påverkar miljön i huvudsak via den energi som används under livslängden och genom effektivisering minskar man den totala miljöpåverkan väsentligt. Med dagens teknik är det enkelt att minska elanvändningen med mer än 50 % genom att byta ut gamla belysningsan-läggningar mot nya som utnyttjar den nya tekniken. Ljuskvaliteten blir inte sämre utan i de allra flesta fall till och med bättre. Det är därför viktigt att man planerar sin belysning så att den blir så energieffektiv som möjligt, utan att ge avkall på ljuskvalitet. Utan att riskera belysningskvalitén bör man också släcka eller dimra ljuset där det inte behövs och när det inte behövs.

”Den renaste kilowattimmen är den som inte behöver produceras”

ekodesigndirektivetFör att säkerställa att marknaden utnyttjar energieffektiva produkter har man inom EU implementerat en lag om Ekodesign. Till denna lag finns ett antal förordningar kopplade som innehåller minimikrav på energieffektivi-tetskrav för olika produktgrupper. För att inte energibesparingen ska ske på bekostnad av ljuskvaliteten finns även kvalitetskrav. Målet är att det till slut ska finnas krav för alla produkter som använder el. Idag finns två förord-ningar kopplade till belysning. Den ena omfattar rundstrålande ljuskällor för hembelysning och den andra omfattar ljuskällor och driftdon för gatu- och kontorsbelysning.

Förordningen för hembelysning är den som innehåller kraven som nu successivt fasar ut normalglödlamporna. Den 1 september 2009 förbjöds alla matta glödlampor och klara glödlampor ≥ 100 watt (W). Från den 1 september 2010 förbjöds klara glödlampor ≥ 75 watt (W). Den 1 septem-ber 2011 gällerdet slutliga steget, klara glödlampor ≥ 15 watt (W). Special-lampor och lampor med ljusflöden < 60 lumen (lm) omfattas inte. Exempel på speciallampor är ugns-, kylskåps- och symaskinslampor. Långlivs- och dekorationslampor betraktas däremot inte som speciallampor och omfattas av förordningen. Krav på reflektorlampor och hembelysningsarmaturer är under utarbetande.


ljuskällA väljs efter följAnde kriterier:

Visuella egenskaper

Ljusflöde

Ljusfördelning

Färgåtergivningsförmåga

Färgtemperatur

Miljöhänsyn

Ljusutbyte

Ljusreglering

ingående material och återvinning

Driftegenskaper

Livslängd

Ljus- och färgstabilitet

Spänningskänslighet

Tändning, återtändning

Servicevänlighet

Ekonomi

Miljöpåverkan ljuskällor

Miljöpåverkan papper

Miljöpåverkan batterier

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Tillverkning Användning Avfall

TillverkningAnvändning

Avfall

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Tillverkning Användning Avfall

Annells milösymbol för utvalda ljusarmaturer


Förordningen för gatu- och kontorsbelysning innehåller bland annat krav som från april 2010 fasat ut enkelfärgslysrören och de sämsta elektromag-netiska driftdonen. Detta berör inte den svenska marknaden i praktiken då marknadskrafterna redan klarat av detta. En sak som däremot berör den svenska marknaden är utfasningen av kvicksilverlampan fr.o.m. april 2015. Krav på armaturer finns inte ännu men diskuteras för närvarande

energimärkningInom EU är det nu lag på att ljuskällor utan reflektor, avsedda för konsument- marknaden, samt lysrör och kompaktlysrör skall energimärkas. Denna märkning ska hjälpa konsumenter att välja det mest energieffektiva alter-nativet. Energieffektiviteten delas in i klasser från A – G. Energiklass A är den bästa. En standardiserad etikett skall finnas på ljuskällans förpackning där den aktuella lampans effektivitet framgår. Även effekt, ljusflöde och livs-längd kan redovisas.

I energiklass A återfinns de bästa lysrörs- och LED-lamporna samt lysrör och kompaktlysrör. Ett krav i dag är att alla matta ljuskällor ska uppfylla kraven för energiklass A. I energiklass B återfinns de allra bästa halogen-lamporna med IRC-teknik* och i energiklass C finns bra, klara halogenlam-por. De klara normalglödlampor som fortfarande finns kvar ska vara i minst energiklass E. Lampor i energiklass F och G har, med några få undantag, fasats ut genom kraven i Ekodesigndirektivet.

Producentansvar för elavfallSedan år 2005 har vi ett producentansvar för elavfall i Sverige. Bland annat ska alla uttjänta ljuskällor samlas in och återvinnas på ett miljöriktigt sätt. Syftet är dels att se till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen dels att kunna återvända så mycket material som möjligt. Det är El-Kretsen som till-sammans med kommunerna som organiserar insamlingen och återvinningen som finansieras av en miljöavgift för varje såld produkt. Insamlingsresultatet i Sverige är bäst i Europa och insamlingsgraden ligger omkring 90%.

*) IRC = Infrared Coating


EU ställer nya krav på ljuskällors förpackningar.


3. gRuNdBegRePP i koRthet

effektEffekt i watt (W) anger den energi som ljuskällan använder per tidsenhet. För lysrör, andra urladdningslampor, lågvoltshalogenlampor och LED tillkom-mer driftdonens egenförbrukning/förluster. Den sammanlagda effekten kall-las systemeffekt. Det är systemeffekten som bestämmer elkostnaden och det är viktigt att ha detta i åtanke vid val av kombinationen ljuskälla och drift-don. Det kan vara energieffektivt att välja en låg effekt men ännu viktigare är det att hushålla med installerad effekt och elanvändning per tidsenhet genom att begränsa antalet kilowattimmar (kWh).

ljusflöde Ljusflöde är summan av den ljusstrålning eller synstrålning som en ljuskälla avger i alla riktningar. Det definieras som den sammanlagda utsända strål-ningseffekten inom våglängdsområdet 380 - 780 nanometer (nm) vägt mot den av CIE* framtagna kurvan för ögats känslighet. Enheten är lumen (lm). CIE’s kurva ifrågasätts av vissa då den inte speglar dagens kunskap om se-endet men det är den standard som finns och den som används inom belys-ningstekniken.

*) Internationella belysningskommissionen (Commission Internationale de l`Eclairage )

ljusutbyteEn ljuskällas effektivitet kallas ljusutbyte, och är förhållandet mellan ljus-flöde och effekt. Ljusutbyte anges som lumen per watt (lm/W). Här används ljuskällans effekt och inte systemeffekten då man inte vet vilket driftdon som kommer att användas. Observera att ljusutbyte är ett kvantitetsbegrepp som inte tar hänsyn till kvalitetsfaktorer som t.ex. färgtemperatur och färgåter-givning.

BelysningsstyrkaBelysningsstyrka definieras som det ljusflöde som träffar en yta per kvadrat-meter. Enheten är lux (lx), där 1 lx = 1 lm/m2. Belysningsstyrka är ett kvan-titetsbegrepp som är enkelt att mäta men som måste kompletteras med andra kvalitetsparametrar för en god belysning

TECKNING: Nic las Bernsel l

1 m²

Ljusstyrka, cd

Belysningsstyrka, lx

Ljusflöde, lm

Ljusflöde, lm – totalt ljus åt alla håll från ljuskällan

Ljusstyrka, cd – ljusets intensitet åt ett håll

Belysningsstyrka, lx – det ljusflöde som faller på varje kvadratmeter av en belyst yta

Luminans, cd/m² – ytans ljushet, ytans reflekterade ljus som når ögat

Luminans, c

d/m²

3. gRUnDBEgREPP

LJUSFLÖDE lm lumen 1 lm = 1 cd/rymdvinkelBELySningSSTyRKA lx lux 1 lm = 1 lm/m2

LJUSSTyRKA cd candela 1 cd/ rymdvinkel = 1 lmLUMinAnS cd/m2 candela/m2


ljusstyrkaLjusstyrka kallas styrkan av den ljusstrålning som en ljuskälla eller armatur avger i en riktning. Enheten är candela (cd) och den redovisar hur mycket strålning som avges i en specificerad vinkel. Sambandet är 1 candela (cd) = 1 lumen (lm) per rymdvinkelenhet. Detta är den viktigaste uppgiften om bl.a. reflektorlampor. Ljusstyrkan redovisas vanligtvis i polärdiagram som kallas ljusfördelningskurvor eller helt enkelt ljuskurvor. Med kännedom om ljusstyrkan kan man enkelt beräkna belysningsstyrkan i en punkt eller på en yta. Med hjälp av en armaturs ljuskurva kan man se hur den fördelar ljuset i rummet och över den belysta ytan.

luminans och ljushet Luminans har någon gång kallats ”det studsande ljuset”. Det är ett objektivt begrepp för hur ljus en yta är och definieras som ytans ljusstyrka per ytenhet i en riktning. Alltså ett mått på den ljusstrålning som ytan själv sänder ut. Enheten är candela per kvadratmeter (cd/m2). Luminans är alltså ett mått på hur ljus en yta är och det är en viktig faktor för visuell kvalitet. Väl av-vägda luminanskillnader i ett rum är någonting positivt. Ljus och skugga i harmoniskt samspel underlättar vårt seende. Luminans är ett fysikaliskt begrepp som ganska enkelt går att mäta. Ljushet är ett subjektivt begrepp av det ögat uppfattar. Det är inte lika enkelt att mäta då det är kopplat till de kontraster som finns och som vårt synsinne registrerar och utgör grunden för vårt seende. Starka kontraster försvårar seendet och gör synuppgiften mer komplicerad. Höga luminanser utgör alltid en bländningsrisk. Oavskärmade ljuskällor har höga luminanser och ger upphov till bländning. Direkt och indirekt bländning från ljuskällor och armaturer är ett problem i många ar-betsmiljöer. En intensiv ljushet inom synfältet – från antingen ljuskällor eller belysta ytor – kan vara synnedsättande och till och med hälsovådlig.

Ljuskälleutvecklingen ger oss fler högluminanta ljuskällor vilket har ökat kraven på armaturerna och på deras bländskydd. LED är inget undantag. Där handlar det också om höga luminanser som måste hanteras med en bra armaturkonstruktion och genomtänkt placering.

spektralfördelningDen elektromagnetiska strålningens spektrum är en uppdelning i våglängder och består av en kombination av färger som ligger i smala band intill var-andra, från violett till blått, grönt och rött. Synstrålning, som i våra ögon och hjärna omvandlas till ljus, är definierad som våglängdsområdet 380 - 780 nanometer (nm). En viktig kvalitetsfaktor hos ljuskällor är hur strål-ningseffekten fördelar sig inom dessa våglängdsområden med sina respektive spektralfärger. Vårt synsinne har en relativ känslighet för olika våglängder och högsta känsligheten har dagseendet, eller det fotopiska seendet, vid 555 nanometer (nm), i det gulgröna området. En teknisk konsekvens av detta är att ljuskälletillverkarna idag oftast koncentrerar så mycket som möjligt av den avgivna strålningen till det gulgröna området, med bibehållen rimligt god ljuskvalitet, för att få så energieffektiva ljuskällor som möjligt. Kriteriet för en rimligt god ljuskvalitet är i detta sammanhang är ett färgåtergivnings- index, Ra > 80.

För högsta visuella kvalitet skall i princip alla våglängder vara jämnt representerade och detta kan man endast uppnå på bekostnad av energief-fektiviteten. Ljusutbytet i lumen per watt (lm/W) blir oftast 20 – 30 % lägre.

3. gRUnDBEgREPP

Två exempel på ljuskurvor. Överst en smalstrålande armatur, underst en armatur med både bredstrå-lande uppljus och smalstrålande nedljus. Den streckade linjen visar ljusfördelningen sett från långsidan av den rektangulära armaturen.

cd /1000 lm -15

15

-30

-45

-75

-60

-90

30

45

75

60

90

600

800

1000

1200

1600

1800

2000

1400

200

400


Synsinnets högsta känslighet för nattseendet, eller det skotopiska seendet, ligger vid 507 nm, och det kan ge en viss fördel för vitt ljus vid mycket låga belysningsnivåer då det har en större andel av den avgivna strålningen i denna våglängd. Tekniskt anges detta ibland som kvoten för skotopiska (nattseende) lumen och fotopiska (dagseende) lumen med en s.k. s/p - faktor. För metallhalogenlampor är kvoten >1 medan den för högtrycksnatrium- lampor är <1. Hur detta kan appliceras i belysningsberäkningar diskuteras men helt klart är att vitt ljus ger ett ljusare intryck vid låga belysningsnivåer än ett mer gulaktigt.

Färgåtergivning, Ra-indexEn ljuskällas färgåtergivning är mycket viktig. Det är den egenskap som mest utmärker hur ljusets kvalitet kommer att upplevas. Glödlampor och halogen-lampor är temperaturstrålare med ett kontinuerligt spektrum och har, lik-som dagsljus, per definition en ”perfekt” färgåtergivning. Övriga ljuskällor som lysrör, urladdningslampor och LED har däremot mer eller mindre stora defekter i sin förmåga att återge färger.

För att kunna redovisa dessa ljuskällors färgåtergivningsförmåga har CIE tagit fram en metod där färgåtergivningsförmågan kan mätas och redovisas med ett Ra -index (Rendering Average). Skalan är från 0 till 100, där 100 är bästa möjliga. Således har glödlampor, halogenlampor och dagsljus Ra 100.

I vissa sammanhang ser man begreppet CRI (Colour Rendering Index) vilket är detsamma som Ra. Metoden bygger oftast på jämförelse av återgiv-ningen av åtta standardiserade färger mellan testljuskällan och en idealisk färgåtergivare med samma färgtemperatur. Metoden har vissa brister, bland annat att man inte kan utläsa hur varje testfärg förändras. Om en ljuskälla återger en färg mer mättad än testljuskällan blir det samma ”minuspoäng” som om den skulle återges mindre mättad. Ljuskällor med samma färgtem-peratur och Ra-index kan därför återge färger olika.

En ljuskällas ljusfärg och färgåtergivning anges vanligen med ett tresiff-rigt nummer. Första siffran är första siffran i lampans Ra-index . En beteck-ning 8 informerar om att ljuskällans Ra-index är mellan 80 och 90. När index överstiger 90 så är den första siffran 9 i det tresiffriga numret.

Även när det gäller färgåtergivningen är LED annorlunda än traditio-nella ljuskällor. Färger återges annorlunda, ofta mer mättade. Diskussioner pågår om att utveckla en alternativ metod för LED, men fortfarande är det Ra-index som gäller. En exempel på alternativ metod är ”Color Quality Scale / CQS” som tagits fram av The National Institute of Standards and Technology i USA, och som bedöms kunna vara grunden till en ny standard för mer korrekt redovisning av den faktiska färgåtergivningsförmågan hos ljuskällor. Det rekommenderas därför att man vid ljusplaneringen kontrol-lerar och visuellt bedömer hur tilltänkta ljuskällor påverkar omgivningens belysta ytor och föremål. I våra dagliga vistelsemiljöer inomhus, där urladd-ningsljuset dominerar, skall vi välja ljuskällor med högre Ra-index än 80. Annars riskeras en påtaglig förvanskning av en eller flera av omgivningens färger. För miljöer där bästa möjliga färgåtergivning prioriteras framför högsta energieffektivitet finns urladdningslampor och LED med Ra > 90.

3. gRUnDBEgREPP

exempel på ra-index

Dagsljus 100glödlampor 100Halogenlampor 100Fullfärglysrör 85Fullfärglysrör special >90Compact HiD metallhalogen >85 Compact HiD högtrycksnatrium 50-80Högtrycksnatriumlampor 20 -70LED lysdioder och LED-lampor 70 - >90


ljusfärg och färgtemperaturBegreppet ljusfärg och färgtemperatur används på olika sätt i olika sam-manhang. En enkel förklaring av skillnaden är att ljusfärg är den subjek-tiva upplevelsen av ljuset som kallt eller varmt medan färgtemperatur är ett objektivt begrepp i form av en temperatur. För glödlampor, halogenlampor och dagsljus, som per definition är temperaturstrålare, är färgtemperaturen den faktiska temperaturen angiven i kelvin (K). Man utgår här från den absoluta nollpunkten som är -273, 17º C. Det varma ljuset från en glödlampa har t.ex. färgtemperaturen 2700 kelvin (K).

Det finns ett behov att kunna redovisa färgtemperatur även för lys-rör, urladdningslampor och LED så att man får en uppfattning om hur ljuset kommer att upplevas. För detta finns en metod framtagen av CIE som gör det möjligt att redovisa en korrelerad färgtemperatur (Tc), ibland även benämnd CCT. Metoden baseras på CIE’s färgtriangel där man kan bestämma x- och y-koordinater och därmed en korrelerad färgtemperatur även för andra ljuskällor än temperaturstrålare. Mer exakt kan man ange x/y-koordinater men i praktiken används vanligen en färgtemperatur i kel-vin (K). Metoden används också av ljuskällefabrikanterna som en färgindel-ning för de vanligaste ljusfärgerna som brukar kallas varmvit, vit (tidigare neutralvit) och kallvit, ofta även benämnt ”dagsljus”.

Det äkta dagsljusets färgtemperatur varierar naturligtvis beroende på tid på dygnet och var man befinner sig jordklotet. För en norrhimmel kan det handla om 20 000 kelvin (K) medan själva solskivan har 6000 kelvin (K).

Metoden för att fastställa den korrelerade färgtemperaturen har toleran-ser och är därför inte exakt. Detta förklarar dels att ljusfärgen från t.ex. ett lysrör och en glödlampa, trots samma färgtemperatur och ljusfärgsbeteck-ning, kan uppfattas olika, dels att den upplevda ljusfärgen från urladdnings-lampor av olika fabrikat, med samma katalogdata kan uppfattas som olika.

En ljuskällas egenskaper på det här området anges vanligen med ett tresiffrigt nummer. Andra och tredje siffran är desamma som de två första siffrorna i färgtemperaturens kelvintal. En beteckning som 30 informerar alltså om att korrelerad färgtemperatur är 3000 kelvin (K).

Våra vanliga ljuskällor har vi lärt oss att använda genom många års erfa-renhet och det fungerar därför ganska bra i praktiken att arbeta med endast en korrelerad färgtemperatur. När det gäller LED är situationen annorlun-da. De metoder som används i praktiken för att kvalitetssortera LED, s.k. binning, räcker inte för att ange en korrelerad färgtemperatur kelvin (K) med toleransen ± kelvin (K). Metoden fångar inte upp skillnader i y-led i färg- triangeln och är därför otillräcklig som kvalitetsparameter. Som komplement har man därför börjat ange färgtoleranser för LED med storheten SDCM (Standard Deviation of Color Matching) som karaktäriserar ljusets kvalitet vad beträffar färgskillnader. SDCM representeras av ellipser som har olika storlek beroende på var de befinner sig i färgtriangeln. Storleken av ellipserna är proportionella mot färgskillnaderna. Metoden är gammal och utveckla-des redan 1943 av David MacAdam.

3. gRUnDBEgREPP

svensk stAndArd ss-en 12464-1

Belysning av arbetsplatser inomhus:

Varmvit < 3300 kelvin (K)

Vit 3300 – 5300 kelvin (K)

Dagsljus > 5300 kelvin (K)

CIE färgtriangel beskriver olika ljusfärger i fysikalisk mening med hjälp av färgkoordinater, i detta fall x- och y-koordinater. Den svarta kroppens kurva (efter Max Plancks kvantteori) visar ljuskällors ideala placering för att efterlikna ”naturligt ljus” med kor-relerad färgtemperatur i kelvin (K), från varma till kalla ljusfärger.

exempel på numrering Av vAnligA ljusfärger

färgnummer färgåtergivning ra-index

827 varmton >80

830 varmvit >80

840 vit >80

930 varmvit >90

940 vit >90

965 kallvit >90

Första siffran = första siffra i Ra-index. Siffra två och tre = första två siffrorna i färgtemperaturen i kelvin (K)


exempel på tolkning Av sdCm:

STORLEK 1 SDCM 2 – 3 SDCM > 4 SDCM

Uppfattad inga synliga Knappast synliga Synliga färgskillnader

färgskillnad färgskillnader färgskillnader

Sammanfattningsvis kan sägas att det inte går att redovisa exakt hur en ljus-källas ljusfärg kommer att upplevas. Säkraste sättet att få en egen uppfattning är praktiska prov och jämförelser. Vi påminner också om att färgtemperatu-ren inte har någon koppling till ljuskällans förmåga att återge färger

spridningsvinklarNär ljuset skall koncentreras i en utvald riktning mot en yta eller ett objekt väljer man armaturer med reflektoroptik eller reflektorljuskälla. Genom val av spridningsvinkel får man en smal-, medium- eller bredstrålande ljusbild. Spridningsvinkeln definieras som den vinkel inom vilken ljusstyrkan uppgår till 50 % av högsta värdet. Ljusbildens diameter (m):

Hur stor del av det avgivna ljusflödet som hamnar utanför den definiera-de spridningsvinkeln framgår inte i ljuskällefabrikanternas dokumentation trots att denna uppgift kan vara av intresse ibland. I de fall man vill skapa en tydlig kontrast mellan belyst föremål och omgivning är detta ”spilljus” inte önskvärt eftersom det minskar kontrasten. Om mer bredstrålande reflektor-ljuskällor används bidrar dessa även till allmänbelysningen i rummet. Det har blivit viktigare att ha detta i åtanke i och med att LED-reflektorlampor blivit vanliga på marknaden. Dessa har en mycket kontrollerad ljusspridning och väldigt lite ”spilljus”, en god egenskap vid accentbelysning men jämfö-relse med halogenalternativen försvåras. Det pågår ett arbete som syftar till att även ljusflöden (lm) skall anges för reflektorljuskällor för att underlätta relevanta jämförelser.

ljusfärgväxlingEtt aktuellt inslag i modern ljussättning är dynamiskt, färgat ljus där man med digital teknik styr ljusnivå och färgblandning hos ett antal färgade ljus-källor, vanligtvis lysdioder eller lysrör. Ljusfärgväxling skapar nya möjlig-heter att gestalta rum. Det är inte enbart de belysta ytorna och struktu-rerna som påverkas utan även skuggornas färger och karaktärer. En additiv färgväxlingsteknik är RGB (grundfärgerna Red, Green och Blue). Genom en blanda lika delar av rött, grönt och blått ljus får man vitt ljus som sedan kan tonas till varmare eller kallare nyanser.

För att åstadkomma olika färgtemperaturer på det vita ljuset kan man ibland komplettera primärfärgerna RGB med en fjärde ljuskälla, gul när det gäller lysrör och vit om lysdioder används. Med inbördes varierande ljus-reglering av de tre färgerna RGB kan man uppnå önskad ljusfärg. Tekniken bygger på att öka och minska luminansen hos de tre färgade ljuskällorna.

3. gRUnDBEgREPP

Avstånd 4° 8° 10° 12° 24° 36° 45° 50° 60°

1 m 0,07 0,15 0,2 0,2 0,45 0,65 0,85 0,95 1,15

2 m 0,15 0,3 0,35 0,4 0,85 1,3 1,7 1,9 2,3

3 m 0,2 0,4 0,55 0,65 1,25 1,95 2,5 2,8 3,45

4 m 0,3 0,55 0,7 0,9 1,7 2,6 3,35 3,75 4,6

5 m 0,35 0,7 0,9 1,1 2,15 3,25 4,15 4,7 5,7

I max I max

2

Spridningsvinkel

GRÖN

BLÅ

RÖD

CYANMAGENTA

GUL

Additiv färgväxling RGB


När man önskar stor mättnad i färgblandningarna har RGB-färgerna hos lysrör en tendens att bli ljusa på grund av ljuskällornas egen färg vilket ger en kontrastutjämnande effekt med bleka färger.

En annan färgväxlingsprincip är CMY (Cyan, Magenta, Yellow), som är subtraktiv, och utgår från en vit ljuskälla som filtreras med ett filter, ett cyanblått, ett magenta och ett gult. Färgblandningen sker genom att mixa två av de tre färgfiltren med varandra. Till skillnad från RGB- tekniken kom-binerar man de olika filtren mekaniskt framför den vita ljuskällan i arma-turen eller i en separat kassett. Ljuskällan kan ibland dessutom ljusregleras med en mekanisk iris eller – om ljuskällan är traditionell glödljushalogen – så ljusreglerar man med en dimmer. Med CMY-teknik är det enklare att uppnå mer mättade färger tack vare att ljuskällans luminans är oberoende av färgfiltermixningen. Denna teknik har utvecklats i underhållningsbranschen där armaturerna ofta kan växla ljusfärger och mönster samt ändra ljusrikt-ningar och ljusnivåer med hjälp av avancerad datateknik. Inom tryckeritek-niken kallas den här färgväxlingsprincipen för CMYK där K står för Black.

ljusregleringDet borde vara en självklarhet att vi skall kunna reglera vår belysning på ett steglöst och bekvämt sätt. Dels är det en betydelsefull komfortfråga, dels kräver vår miljöomsorg ökad energibesparing och energieffektivisering. Det är ett bra sätt att anpassa ljusnivå och användningstider på ett flexibelt sätt till de egentliga ljusbehoven.

”Rätt ljus där det behövs och när det behövs.”

Ljusreglering kallas på vardagsspråk dimring, man dimrar ljuset med hjälp av en dimmer.

Glödlampor och halogenlampor för nätspänning har länge enkelt kunnat dimras steglöst. Lösningar finns även för LED, lågvoltslampor, lysrör och övriga urladdningslampor men här är det viktigt att driftdon och dimmer är anpassade för varandra.

Lysrör och kompaktlysrör kräver speciella HF-don för dimring och de finns i utföranden för digital eller analog styrning. Dessa don kan komplet-teras med styrsystem för styrning av enskilda armaturer eller hela anlägg-ningar. Det finns idag ett standardiserat protokoll för digital styrning, DALI (Digital Adressable Lighting Interface) som gör HF-donen kompatibla men vid val av komponenter till styrsystem bör man hålla sig till ett fabrikat då det inte där är full kompatibilitet.

Lågvoltshalogenlampor går att ljusreglera men typ av driftdon, traditio-nell transformator eller konverter (elektronisk transformator), bestämmer typ av dimmer.

LED- och lysrörslampor har länge inte gått att ljusreglera. Idag finns emellertid både LED- och lysrörslampor som kan regleras, om än med vissa begränsningar. Information om reglerbarhet och eventuella begränsningar skall enligt krav i Ekodesigndirektivet finnas på ljuskällans förpackningar.

De flesta LED- och lysrörslampor som klassas som dimringsbara är ut-vecklade för framkantsdimmer, men alla dimrar på marknaden klarar inte av att reglera LED- eller lysrörslampor av olika skäl, t.ex. ”min-lasten” (W) är för låg, dimmern kan inte hantera elektroniken i ljuskällan eller intelligenta ”mul-tidimrar” luras att växla läge. Tills vidare rekommenderas därför att kontakta

3. gRUnDBEgREPP

Subtraktiv färgväxling CMY

CYAN MAGENTA

GUL


leverantörerna för förslag på en lämplig kombination av ljuskälla/dimmer.För urladdningslampor av högtryckstyp, HID-lampor, har praktiska lös-ningar för ljusreglering hittills saknats men utveckling pågår. Ett exempel är Philips CDM Elite Upgrade. Problemet är att bibehålla en hög ljuskvalitet vid dimring. Ett undantag är gatubelysning där man kan acceptera en något avvikande ljusfärg och färgåtergivning. För energibesparing finns system på marknaden som stegvis kan sänka ljusflödet ner till 50 %.

uV-strålning och blekningBlekning är ibland ett problem i belysningssammanhang. I butiker kan det betyda att varor blir osäljbara och ännu värre i muséer där blekning kan förstöra oersättliga utställningsföremål. UV-ljus från ljuskällor identifie-ras ofta som orsaken till problemet men den dominerande faktorn är ändå belysningsstyrka och exponeringstid. Allt ljus bleker, dagsljus inte minst, och långvarig exponering i höga belysningsstyrkor medför blekning. En enhet som ibland används i sammanhanget är luxtimmar. Bästa sättet att minska blekningseffekten är därför att ha en så låg belysningsstyrka som möjligt under kortast möjliga exponeringstid.

UV-strålning påverkar blekningen men har mer underordnad betydelse. Eftersom den inte tillför belysningen något skall den ändå av hälsoskäl hål-las så låg som möjligt. I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2009:2 om ar-betsplatsers utformning, som är en lag, står det också att exponeringen för UV-strålning från belysning ska vara så låg att riskerna för ohälsa elimineras alternativt reduceras till ett minimum.

Lysdioder avger ingen UV-strålning men vid höga belysningsstyrkor och långa exponeringstider finns ändå risk för blekning.

Om man vill gå ett steg vidare kan man titta på ljusets spektrala samman-sättning. Detta kan man göra på två olika sätt dels med hjälp av ljuskällans Damage factor (Df), dels genom att se på UV-innehållet i mikrowatt per lu-men (µW/lm). Df är en faktor som väger blekningseffekten av strålning i våg-längdsområdet 300 – 700 nm enligt en standardiserad metod. Vid samma belysningsstyrka och exponeringstid blir då den förväntade blekningseffek-ten proportionell mot Df. Ju lägre Df desto mindre blekning. Om armaturen kompletteras med ett UV-filter reduceras skadliga effekter ytterligare. För lysrör är en tumregel att högre färgtemperatur ger högre Df. Metallhalogen-lampor med UV-blockerande skikt har Df i nivå med lysrör, medan däremot lågvoltshalogenlampor med UV-blockerande skikt har ungefär hälften så högt Df.

För museibelysning har man en egen jämförelsemetod när det gäller ljus-källors skadliga inverkan på utställningsföremål, nämligen mängden UV-strålning mätt i µW/lm. ”Bench-mark” är en vanlig glödlampa som har ca 75 mikrowatt per lumen (µW/lm). Om man vill använda ljuskällor med högre UV-innehåll, t.ex. metallhalogenlampor, bör man komplettera med speciella UV-filter.

För känsliga utställningsföremål, t.ex. textilier, rekommenderas högst 50 lux (lx) och en årlig dos på 150 kiloluxtimmar (klxh). För mindre känsliga föremål, t.ex. skulpturer, rekommenderas högst 200 lux (lx) och en årlig dos på 600 kiloluxtimmar (klxh).

Livsmedelsbutiker har ofta problem med missfärgning/blekning av kött och charkuterivaror. Detta är inte enbart ett belysningsproblem då blekning av kött sker vid exponering i ljus om syre finns närvarande genom oxidering.

3. gRUnDBEgREPP

Bröllopsdräkter Livrustkammaren


Om man lyckas med att utestänga syret med hjälp av t.ex. förpackningen sker ingen nämnvärd blekning. Den typ av förpackningar som krävs är i all-mänhet dyrare än de som normalt används i våra matvaruaffärer och därför inte så vanlig.

FlimmerFlimmer från belysning kan orsaka problem som ögontrötthet och huvud-värk och skall elimineras så långt det är möjligt. I Arbetsmiljöverkets före-skrift AFS 2009:2 om arbetsplatsers utformning, som är en lag, står det bl.a. att belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår.

Ett exempel där flimmer kan uppstå är belysning där man driver lysrör och andra urladdningslampor med elektromagnetiska driftdon. Då uppstår ett flimmer, eller ljusmodulation, med frekvensen 100 hertz (Hz) som vissa personer kan uppfatta som ett besvärande flimmer. Människor är mer eller mindre känsliga så besvären kan variera från person till person.

Flimmer från belysningen elimineras om driftfrekvensen ökas till några hundra Hz. Att ange gränsfrekvensen exakt är svårt men det finns resultat som visar att flimmerfrekvens > 140 Hz är tillräcklig.

HF-don kallas de högfrekvensdon som finns för lysrör och kompaktlys-rör. De har en driftfrekvens som är högre än 30 kHz vilket eliminerar flim-mer och spar energi. För övriga urladdningslampor finns idag elektroniska driftdon för ljuskällor med låga och medelhöga effekter. Dessa kallas inte för HF-don. Det handlar här om driftfrekvenser på några hundra Hz och uppåt som rekommenderas för bl.a. flimmerfri belysning. Elektroniska driftdon påverkar positivt ljuskällans funktion och livslängd.

För urladdningslampor med höga effekter finns idag inga elektroniska driftdon på marknaden men man kan minska risken för flimmer genom att fördela armaturerna 3-fasigt. Dessa ljuskällor används också oftast för utomhusbelysning där detta problem sannolikt är mindre.

Dagen lysrörslampor (lågenergilampor) har också elektroniska driftdon med frekvenser som garanterar ett flimmerfritt ljus.

LED drivs med likström och ger ett flimmerfritt ljus.

livslängderLjuskällors livslängd är en uppgift som fokuseras kring i många samman-hang. Ju längre ju bättre är utgångspunkten i många resonemang utan att man egentligen funderat på vad som är det optimala. Ett problem i sam-manhanget är att det inte alltid är lätt att jämföra ljuskällefabrikanternas livslängdsuppgifter eftersom det inte alltid framgår hur livslängden är defi-nierad. Det har inte heller blivit lättare i och med att LED gjort sitt intåg på marknaden, här är förvirringen ännu större.

Medellivslängd, (egentligen medianlivslängd), definieras som antalet brinntimmar efter vilka 50 % av ljuskällorna fortfarande lyser i ett test med ett stort antal lampor. Ingen hänsyn tas till hur stor ljusnedgången är för de ljuskällor som fortfarande lyser. Det är en livslängdsdefinition som av fabrikanterna används för glödlampor, halogenlampor, lysrörslampor, metallhalogenlampor, kompaktlysrör och LED-lampor.

Service life är en annan livslängdsdefinition som ursprungligen introduce-rades för lysrör. Definitionen är antalet brinntimmar efter vilka 80 % av det installerade ljusflödet återstår med hänsyn tagen till både lampbortfall och ljusnedgång. För våra vanligaste lysrör innebär detta i praktiken att 10 % av

3. gRUnDBEgREPP

Ljusnedgång i % efter antal brinntimmar för de moderna raka lysrör-en T16 (T5) (övre kurvan), för äldre lysrör T26 (T8) (undre kurvan).Källa: Philips


lysrören har slocknat och de som fortfarande lyser har en ljusnedgång på 10 %. Service life en bra utgångspunkt för planering av gruppbyten och annat underhåll.

För vissa andra typer av ljuskällor kan det vara en mindre intressant upp-gift om ljusnedgången är den dimensionerande faktorn och 80 % -värdet nås innan någon lampa slocknat. Här kan man istället använda antalet brinn-timmar efter vilka 10 % av ljuskällorna har slocknat som en ”användbar livslängd” och anpassa bibehållningsfaktorn för den aktuella ljuskällan i sina belysningsberäkningar. Detta är vanligt då det gäller gatu- och vägbe-lysning idag.

De livslängdsdefinitioner som används för LED är annorlunda. Den elek-triska livslängden är vanligtvis väldig lång, men tämligen ointressant efter-som det är ljusnedgången som är den dimensionerande faktorn. En vanlig definition på livslängd för LED är det antal drifttimmar då ljusnedgången nått 30 %. Den livslängden benämns L70. Ibland behöver man komplet-tera den uppgiften med förväntat bortfall. Om detta är t.ex. 20 % benämns det B20. En viktig sak att notera i sammanhanget är att de livslängder som komponenttillverkarna anger inte är desamma som de livslängder man kan förväntas uppnå i praktiken för en armatur i en belysningsinstallation. Armaturkonstruktion och driftförhållanden är helt avgörande för om de reella livslängderna blir bättre eller sämre. Det är därför viktigt att man gör sina jämförelser med armaturbaserade uppgifter, som då även ska inkludera livslängdsuppgifter.

Livslängdsangivelser i detta kompendium baserar sig generellt på ljuskälle- fabrikanternas tester under laboratoriemässiga förhållanden enligt IEC*-stan-darder. Dessa speglar genomsnittet för ett stort antal lampor. Det kan förekom-ma avvikelser i praktiken på grund av att driftförhållandena är annorlunda.

*) IEC = International Electrotechnical Commission

underhåll och serviceEn viktig faktor när det gäller att reducera energianvändning och elkostna-der är underhållet av ljuskällor och armaturer i en belysningsanläggning, vilket ofta är eftersatt. Det medför att man ofta betalar för ljus som man inte får. Förutom rengöring med viss regelbundenhet krävs att ljuskällor byts ut då ljusnedgången nått en viss nivå. Det optimala är därför att matcha ljuskäl-lornas livslängd med intervaller för övrigt underhåll. En följd av detta är att det sällan lönar sig att investera i ljuskällor med extremt långa livslängder, t.ex. > 30 000 timmar, då man ändå måste rengöra armaturerna mellan ljus-källebytena.

Ljuskällornas service life ger vägledning om lämpliga utbytesintervall. Enligt den svenska standarden SS-EN 12464-1,”Belysning av arbetsplatser inomhus”, skall en underhållsplan upprättas vid planering av belysning. Äld-re omoderna armaturer är ofta orsak till höga driftkostnader och onödig elanvändning. Istället för kostsamt underhåll och service bör ett utbyte över-vägas. Genom att byta till dagens moderna armaturteknik och ljuskällor kan man uppnå energibesparingar på 50 – 80 %.

Alla fastighets- och lokalansvariga har här ett viktigt område att beva-ka och uppdatera. Krav i Ekodesigndirektivet gör att armaturtillverkare är skyldiga att informera om hur underhåll ska utföras. För att kontrollera att belysningen är tillräcklig bör man kontrollera belysningsstyrkan med en lux-meter ett par gånger per år på vissa förutbestämda platser. Man kan också

3. gRUnDBEgREPP


installera en drifttidmätare vid elcentralen för att hålla reda på när det är dags att byta ljuskällor. Tyvärr har ljuskällors servicevänlighet inte alltid prioriterats på ett tillfredställande sätt. Många nya lamptyper är kompli-cerade för lekmannen både att sätta in i och ta ut ur armaturen och det är viktigt att man informerar sig om rätt sätt.

kostnadsbildFör en ljuskällas livscykelkostnad har inköpspriset en underordnad betydelse jämfört med andra kriterier. Ljuskällans ljuskvalitet, energieffektivitet och funktion i en ändamålsenlig armatur i optimal användning är alltid den vik-tigaste faktorn. Att välja det mer/mest energieffektiva alternativet lönar sig nästan jämt, även om det är dyrare i inköp. När det gäller kostnader för belysning så är driftkostnaderna i form av elenergi den större delen som svarar för cirka 70% av totalkostnaden. Till driftkostnaderna för LED, lysrör och övriga urladdningslampor kommer de erforderliga driftdonens egenförbruk-ning. De måste adderas till lampeffekten, summan kallas systemeffekt som är armaturens totala effektbehov. Hos Statens Energimyndighet, www.stem.se, finns ett standardformulär för livscykelanalys. Det finns också att ladda ner från www.ljuskultur.se.

3. gRUnDBEgREPP

Albapendeln, design Alessandro Ripellino för Annell.Foto: Åke E:son Lindman


4. glödljus• glödlampor• halogenlampor

glödlamporGlödlampor, inklusive halogenlampor, är temperaturstrålare som produce-rar vad vi betraktar som ett naturligt ljus. Glödljus alstras liksom solljus un-der hög temperatur, ju högre temperatur desto mer ljus. Glödlampor ger ett ”varmt” ljussken med en färgtemperatur mellan 2500 och 3400 kelvin (K), som i de flesta sammanhang upplevs som behagligt. Tyvärr använder glöd-ljuset relativt mycket elenergi och har kort livslängd. Det skapar också bety-dande värmestrålning. Dessa nackdelar skall vägas mot en hög ljuskvalitet med kontinuerlig spektralfördelning och en nästan perfekt färgåtergivning.

För att minska belastningen på miljön måste vi bland annat effektivi-sera elanvändningen och därmed reducera CO2-utsläppen till atmosfären. Användning av den vanliga glödlampan med sin låga verkningsgrad är då svår att motivera. Den mer än hundraåriga vanliga glödlampans dagar är därför räknade och Ekodesigndirektivet innehåller en utfasningsplan. Alla rundstrålande matta glödlampor – även matta halogenlampor − försvann från marknaden i september 2009. Klara glödlampor med en effekt större än 60W är borta sedan september 2010. Övriga klara glödlampor fasas ut successivt till och med 2012.

För dem som vill behålla glödljus kommer vissa, energimärkta klara halo-genlampor dock att finnas tillgängliga som alternativ i vissa applikationer. För reflektorlampor är energieffektivitetskrav på väg hösten 2010 och reflektor- glödlampor förväntas att fasas ut till förmån för reflektorhalogenlampor och andra energieffektiva alternativ.

normAlglödlAmpor

Normalglödlampan, matterad, opaliserad eller klar, består av en gasfylld glaskolv med antingen vakuum eller fyllnadsgas bestående av argon, kväve eller krypton, eller en blandning av dessa gaser. I kolven finns en glödtråd av wolfram, som tål de temperaturer som krävs för att tråden ska avge till-räckligt med ljus. Ju högre temperatur man har på glödtråden desto mer ljus får man. Problemet är att livslängden förkortas dramatiskt om glödtråden får för hög temperatur. Det som händer är att glödtråden förångas fortare. Man måste alltså väga ljusutbytet mot en önskad livslängd. Den optimala balansen man har kommit fram till är vid medellivslängden 1000 timmar, som också blivit en slags standard. Med den standardiserade livslängden får man lampor med ett ljusutbyte på 10 – 15 lm/W och färgtemperaturen 2500 till 2700 kelvin (K). Något som de flesta människor uppfattar som trivsamt. Då glödlampan är en temperaturstrålare blir färgåtergivningen perfekt med Ra 100. Livslängden mäts vid lampans märkspänning och varierar starkt med spänningsavvikelser. En tumregel är att 5 % över- eller underspänning halverar respektive dubblerar den nominella livslängden.

Glödlampor fasas alltså ut från marknaden men det finns vissa undantag för speciallampor. Ett exempel är ugnslampor som kommer att få finnas kvar då det inte finns några alternativ till glödlampor för omgivningstemperaturer på 300° C, som det kan bli fråga om i en ugn. Även symaskinslampor och kylskåpslampor ingår i denna grupp av undantag. Långlivslampor är inget undantag i direktivets mening.

4. gLÖDL JUS


Det finns reflektorvarianter av glödlampor som med all sannolikhet också fasas ut på sikt även om det ännu inte har tillkommit några energieffektivi-tetskrav i Ekodesigndirektivet. Mer energieffektiva reflektorhalogenlampor finns redan idag och rekommenderas därför istället. halogenlampor Halogenlampan kan ses som en vidareutveckling av glödlampstekniken. Den gör det möjligt att öka både livslängd och ljusutbyte. Tekniken innebär att man tillför en halogen till fyllnadsgasen, vanligen brom eller jod, som gör att förångad wolfram återförs till glödtråden när den träffar ytterkolvsglaset. För-delen med detta är att ingen svärtning av ytterkolven sker. En förutsättning är dock att temperaturen på glaset är högre än 260º C. För att kunna uppnå denna temperatur krävs att ytterkolven är liten och kompakt. Tekniken inne-bär att man får både ett högre ljusutbyte, 15 – 25 lumen per watt (lm/W), och en livslängd på 2000-5000 timmar. Det högre ljusutbytet är resultatet av en högre glödtrådstemperatur som också ger ett vitare ljus med färgtemperaturen 2900 – 3200 kelvin (K).

Halogenlampor går att ljusreglera, men vid en viss reglernivå blir ytter-kolvens temperatur < 260º C och halogenprocessen upphör och det upp-står svärtning av ytterkolven. Denna svärtning försvinner dock när lampan drivs vid 100 % igen. Halogenlampor avger en mycket liten mängd UV-strålning. För att minska denna har dagens halogenlampor ett filter som tar bort största delen av UV-strålningen och därmed minskar risken för blek-ning. Halogenlampornas effektivitet förbättras fortfarande. Ett exempel är IRC-tekniken (InfraRed Coating), som består av ett IR-reflekterande skikt som återreflekterar värmen in i lampan och gör att det krävs mindre energi att hålla glödtråden vid önskad temperatur. Detta höjer verkningsgraden i lumen per watt (lm/W).

HAlogenlAmpor för nätspänning 230 v, utAn reflektor

I och med utfasningen av den vanliga glödlampan har klara halogenlampor blivit högintressanta som alternativ. Lamporna i energiklass C kommer att finnas kvar på marknaden till år 2016. Sortimentet är i princip detsamma som för vanliga glödlampor med sockel E14 och E27. Fördelarna är cirka 30 % energibesparing och en fördubbling av livslängden till 2000 timmar.

En speciell klar halogenlampa ”Classic” i energiklass B uppvisar 50 % energibesparing och en tredubbling av livslängden till 3000 timmar. Det är en Philipslampa där man byggt in en 12V halogenbrännare med IRC-teknik samt en elektronisk transformator i normal lampform. Sockel E14 eller E27. Här är ingen utfasning planerad.

Nätspänningshalogenlampor finns även med stiftsockel G9 i effekter från ca 20 till 60 W. Dessa klara lampor har kortbeteckningen QT14 och är energiklassade C. Ingen utfasning är planerad. Medellivslängden är vanligen 2000 timmar. Både Osram och Philips har en ”Eco-variant” av denna ljus-källetyp med ett förbättrat ljusutbyte.

En annan variant är den stavformade, tvåsocklade, klara halogenlampan med sockel R7s eller Fa4. Lamporna finns i effekter från 60 till 2000 W. Dessa lampor som har kortbeteckningen QT-TD är energiklassade C och ingen utfasning år 2016 är planerad. Medellivslängder från 2000 till 4000 timmar. Gemensamt för flera av dessa halogenlampor är en relativt hög effekt med åtföljande värmeavgivning, något som ställer höga krav på arma-turens utförande och kvalitet.

4. gLÖDL JUS

Halogenlampa, Classic A (Osram)


4. gLÖDL JUS

HAlogenlAmpor 230 v, med reflektor

Det finns två vanliga typer av halogenreflektorlampor. Den ena typen är lam-por med sockel E14 och E27 där sortimentet i effekter och spridningsvinklar överensstämmer med motsvarande sortiment för glödljus. Fördelarna är dels energibesparing, tack vare förbättrat ljusutbyte i lumen per watt (lm/W), dels förlängd livslängd 1500 till 2000 timmar. För dessa lampor kom energieffektivitetskrav i Ekodesigndirektivet hösten 2010 men det förväntas att de kommer att finnas kvar på marknaden under en överskådlig tid.

Den andra typen är reflektorlampor PAR 16 med ”twist & lock” sockel GZ 10 eller GU 10. Lamporna finns dels med kalljusreflektor (GZ 10) dels med aluminiumreflektor (GU 10). Kalljusreflektorn har den egenskapen att den reducerar värmestrålningen i ljusriktningen med 60% och istället avger värmen bakåt in i armaturen. Att hantera denna värmestrålning ställer stora krav på armaturkonstruktionen. Lampor med sockel GZ 10 passar därför inte i armaturer med lamphållare GU 10 medan däremot lampor med sockel GU 10 även passar i armaturer med sockel GZ 10. De vanligaste effekterna är 35 och 50 W och livslängderna varierar mellan 2000 timmar och 3000 timmar. Denna ljuskälletyp är ett alternativ till motsvarande ljuskällor av lågvoltstyp som har bättre prestanda men kräver transformatorer som ibland kan komplicera en installation. Totalekonomiskt är ljuskällor av lågvoltstyp alltid att föredra då de ger ett högre ljusutbyte i lumen per watt (lm/W) och erbjuder längre livslängd.

HAlogenlAmpor för lågvolt, utAn reflektor

De små ”nakna” halogenglödlamporna, ibland kallade ”burners”, för låg-volt 12 volt är miniatyrlampor med kortbeteckning QT som står för Quarz Tubular (värmetåligt kvartsglas i rörform). Lamporna finns numera endast i klart utförande och har diameter 9 eller 12 mm, kortbeteckningar QT9 respektive QT12. Lampeffekter är mellan 5 och 20 W för QT9 och mellan 20 och 100 W för QT12. Medellivslängd är antingen 2000, 4000 eller 5000 timmar beroende på lamptyp. Lamporna finns i både lågtrycks- och hög-trycksutförande.

Lampor av högtryckstyp kräver armaturer med skyddsglas då det finns en liten explosionsrisk när lamporna når slutet av sin livslängd. Bäst kommer dessa lampor till sin rätt i armaturer typ downlight eller spotlight med bra reflektor. Lampsockeln består av två stift vars beteckning G4 eller GY6,35 är identisk med armaturens lamphållarbeteckning. Tidigare skapade UV-strålning ett generellt behov av ett skyddsglas i armaturens ljusöppning. Med de moderna lågtryckslamporna med ”UV-stopp-skydd” från bland andra Osram och Philips är detta inte längre ett krav. Senaste utveckling är IRC-tekniken, som består av ett IR-reflekterande skikt som återreflekterar vär-men in i lampan och gör att det krävs mindre energi att hålla glödtråden vid önskad temperatur. Detta höjer verkningsgraden och ger en förbättrad livslängd.

Lågvoltslampor kräver driftdon, antingen en traditionell, elektromagne-tisk transformator eller en modern, elektronisk transformator. Elektroniska driftdon är att föredra då de ger en konstant spänning och eliminerar risken för överspänning som dramatiskt kan förkorta lampornas livslängd.

QT9-QT12 (Osram)

PAR 30 (Osram)


HAlogenlAmpor för lågvolt, med reflektor

Dessa små reflektorlampor 12 V är försedda med glasreflektor eller metall-reflektor och finns i flera effekter från 20 till 100 W. Några vanliga sock-lar är GU4, G5,3 och GU5,3 som alltså passar i lamphållare med samma beteckning. Reflektorlampa väljs efter önskad spridningsvinkel. Vinklar upp till 18° kallas smalstrålande (”superspot” eller ”spot”), vinklar inom 18– 35° mediumstrålande (”medium” eller ”medium flood”) och vinklar över 35° kallas bredstrålande (”flood”, ”wide flood” eller ”very wide flood”). Sprid-ningsvinkel är vinkelområdet inom vilket ljusstyrkan (cd) är högst 50% av högsta värdet.

När det gäller reflektorlampor som ger ett riktat ljus redovisar man tradi-tionellt ljusstyrka i candela (cd) istället för ljusflöde i lumen (lm) från rund-strålande ljuskällor. Högsta ljusstyrka får man inom smalstrålande vinklar. Det är alltid viktigt att hålla reda på vilken spridningsvinkel som man från början har valt till en armatur. När man i ett senare skede ersätter en trasig ljuskälla kan ljusresultatet annars bli helt annorlunda. Exempel visar på att när man av misstag har ersatt smalstrålande lampor med bredstrålande, så har belysningsstyrkan reducerats till en sjundedel (!) på det belysta föremålet.

De mest populära lågvoltshalogenlamporna med reflektor har länge va-rit kalljusreflektorlampor med kortbeteckning QR-CBC (Quartz Glass Re-flector Cool Beam Cover). De har kvartsglasreflektor (dikroisk reflektor) med ett frontglas och avger ett vitt, intensivt och koncentrerat ljus som är krispigt och kontrastrikt och medför en avsevärt reducerad värmestrålning i ljusriktningen. Dessa lampor betecknas QR-CB när de har en öppen glas-reflektor utan frontglas. Vi rekommenderar dock alltid kalljusreflektorlampa QR-CBC med frontglas. Den framåtriktade ljusvärmen absorberas av kal-ljusreflektorn och återreflekteras bakåt in i armaturen som alltså måste vara konstruerad för en hög värmeutvecklingen från denna lamptyp.

4. gLÖDL JUS

Decostar (Osram)

Spotlight Kick Me


5. glödlaMPseRsättaRe/eNeRgisPaRlaMPoR

• halogenlampor• lysrörslampor• led-lampor

halogenlamporI konsumentledet kallas lysrörslamporna även för ”lågenergilampor”, ett att-raktivt begrepp som egentligen passar på de flesta urladdnings- och LED-lampor. Halogenlampor för nätspänning 230V tillhör kategorin glödljus med en utmärkt färgåtergivning men ett något vitare ljus (ca 3000K) än den gamla glödlampans varma ljus (2700K). Med sina förbättrade egenskaper är de tillåtna ersättare för normalglödlampor, men endast i klart utförande. Det finns ett stort utbud av klara halogenlampor i olika storlekar och med standardsockel E14 och E27. De allra flesta har dubbel livslängd, 2000 tim-mar, och klarar kravet för energiklass C vilket innebär 30% energibesparing i jämförelse med normalglödlampan. Denna energiklass är endast tillåten fram till år 2016.

I samma storlek och form som den vanliga glödlampan finns i energiklass B hittills endast en klar halogenlampa. Det är Master Classic från Philips med tre-dubbel livslängd (3000 timmar) och 50% energibesparing. Denna lampa är inte planerad för utfasning. Se mer om halogenlampor under Glödljus i kapitel 4.

Den stora gruppen glödlampsersättare är lysrörslampor och LED-lam-por, bägge med traditionell sockel E14 eller E27 för att kunna ersätta glöd-lampor i befintliga och nya armaturer.

lysrörslamporEnligt Eko-designdirektivet måste en energisparlampa spara minst 50 % energi jämfört med motsvarande glödlampa. Dessa krav uppfyller lysrörs-lampor och LED-lampor med god marginal. Ekodesigndirektivets mål är kompromisslöst, privatkonsumenter skall minska elanvändningen maximalt genom att ersätta glödlampor med lysrörslampor eller LED-lampor.

Lysrörslampor är i princip kompaktlysrör men de har inbyggda HF-don och standardsockel för armaturer med glödlampshållare, vanligen av typ E14 eller E27. Lampans form och storlek varierar en hel del. De består av två till sex raka stavar, ett spiralformat rör alternativt en glödlampsliknande, klotformad eller cylindrisk ytterkolv av glas. Utbudet har vuxit starkt de senaste åren och det finns produkter idag som tekniskt kan ersätta nästan alla typer av glödlampor, både sådana med och utan reflektor. För att uppfylla de nya kraven i Ekodesigndirektivet måste dessa lampor vara märkta energiklass A. De måste ha en medellivslängd på minst 6000 timmar och kunna redovisa ett Ra-index >80. Krav på effektfaktor 0,5 gäller för effekter < 25 W och 0,9 för effekter > 25 W. Om man vill göra en jämförelse med glödlampor måste ljusflöden (lumenflöden) motsvara minst tabellen nedan.

Att ersättA glödlAmpA med lysrörslAmpA

glödlampa watt (W) Lysrörslampa min. lumen (lm) 15 125 25 229 40 432 60 741 75 970 100 1398

5. gLÖDL AMPSERSÄT TARE / EnERgiSPARL AMPOR

LysrörsLampor (”lågenergilampor”). Energiklass A

Master Genie 11W E14Softtone 12W E27Tornado ES 12W E14 (Philips)

Dulux Mini Ball 11WDulux Superstar Stick 11W (Osram)

GLödLjusi form av klara halogenlampor. Energiklass B och C

Master ClassicEco Classic Klot 28W (Philips)

Eco Classic kron E14Eco Classic E27 (Osram)


Ljusflödena är högre än för motsvarande glödlampor på grund av hänsyn till lysrörslampornas successiva ljusnedgång under livslängden. Om en fabrikant vill redovisa jämförelse med motsvarande glödlampseffekt på lampförpack-ningen måste den vara exakt och anges med en noggrannhet på 1 W. En praktisk konsekvens av detta är att vi kommer att se uppgifter om att en lysrörslampa motsvarar en glödlampa på ”36 W” eller ”47 W”. Alltså glöd-lampseffekter som inte funnits i verkligheten.

I marknadsföringen av lysrörslampor (”lågenergilampor”) framhålls det främst att man kan spara upp till 80 % energi och kan uppnå en 6 till 15 gånger längre livslängd om man ersätter sina glödlampor med lysrörslampor. Ofta saknas dock en tydlig information om övriga egenskaper som ljuska-raktär och färgåtergivning, något som skiljer sig från vad man är van vid när det gäller glödljus.

Ljuset är inte likvärdigt med glödljuset när det gäller färgåtergivning och färgtemperatur och man bör helst prova en lampa i tänkt applikation innan man beslutar sig. Det gäller naturligtvis även hemmiljön där har man ofta har speciella krav på ljuset. Utomhuslampan skall kunna fungera bra i kyla, inne i bostaden kan det vara viktigast att ljuset tänder direkt och för köks-lampan över bordet är kravet på ljusreglering nästan ett måste. Krav på ljus-reglering har medfört en del bekymmer då tidigare lysrörslampor inte gick att ljusreglera. Idag finns speciella lysrörslampor som är konstruerade för att kunna ljusregleras. Begränsning kan dock gälla typ av dimmer. Ett problem är att veta vilken typ av dimmer som sitter i den befintliga installationen. Vanligast är nog en vanlig glödljusdimmer med s.k.framkantstyrning som passar de flesta lysrörslampor för ljusreglering. Enligt Ekodesigndirektivets krav på märkning av förpackningen skall det framgå om lampan går att ljus-reglera och om begränsningar finns i samband med detta.

led-lamporÄven LED-lampor har sockel E27 eller E14 för att kunna ersätta glödlam-pa eller lysrörslampa i befintliga eller nya armaturer. Lamporna har både integrerade lysdioder och elektroniska driftdon för direkt anslutning till 230 V. LED-lampor har funnits på marknaden i några år men de första lamptyperna har inte uppfyllt de mest elementära krav på ljusfärg, färgåtergiv-ning och livslängd. Under 2010 har dock ljuskällan förbättrats och de stora tillverkarna kommer successivt med produkter av god kvalitet.

Även rundstrålande LED-lampor omfattas av nya krav i Ekodesign- direktivet men i avsaknad av internationella standarder får man vänta med funktionskraven. Tills vidare gäller dock krav på energieffektivitet där matta LED-lampor måste vara i energiklass A. För reflektorvarianter kan krav för-väntas när som helst.

Utvecklingen har nått så långt att man kan erbjuda intressanta alternativ till glödlampor med effekter upp till 60 W. Dessa LED- lampor har idag ett ljusutbyte (lm/W) som motsvarar de bästa lysrörslamporna och färgåter-givningen är Ra > 80. Utvecklingstakten är snabb och ersättarna till glöd-lampor med högre effekter är på väg och kommer mycket snart att finnas tillgängliga.

Fortfarande är LED-lampor dyrare i inköp än lysrörslampor men det kompenseras till viss del av längre medellivslängder från 20 000 timmar upp till 50 000 timmar. Stora kvalitetsskillnader finns mellan olika fabrikat på marknaden så det rekommenderas att välja en lampa av känt fabrikat.


Utan reflektor Master LEDMed reflektor Master LED Spot(Philips)

LED -LAMPOR

Utan reflektor Parathom ClassicMed reflektor Parathom MR16 4,5W (Osram)



Tidigare gick det inte att ljusreglera LED-lampor. Nu finns varianter för ljusregering, dock med vissa begränsningar. Det ska också finnas informa-tion på förpackningarna om reglerbarhet och eventuella begränsningar. Till de flesta LED-lampor som klassas som ”dimringsbara” passar en van-lig glödljusdimmer, s.k. framkantdimmer, men det är inte alla fabrikat som fungerar, av olika skäl. Möjliga orsaker är att minimilasten (W) är för låg, att dimmern inte kan hantera den integrerade elektroniken eller att ”intel-ligenta” multidimrar luras att växla läge. Det är ännu så länge en omöjlighet för LED-lampstillverkare att garantera alla möjliga kombinationer så tills vidare bör man kontakta aktuell leverantörer för förslag på en fungerande kombination av ljuskälla/dimmer. Fabrikanter av både LED-lampor och dimrar utvecklar hela tiden nya sortiment anpassade med senaste teknik. Förhoppningsvis minimeras kompatibilitetsproblemet inom en överskådlig framtid men kombinationer som inte fungerar optimalt tillsammans kan förbli ett faktum.

Vid jämförelser med rundstrålande glödlampor måste ljusflöden redovi-sas till värden enligt tabellen nedan. Ljusflödena anges högre än för motsva-rande glödlampor vilket förklaras av hänsyn till LED-lampornas successiva ljusnedgång under livslängden.

När en fabrikant redovisar jämförelse med motsvarande glödlamps-effekt, på lampförpackningen bland annat, skall den vara exakt med en noggrannhet på 1 W. Som praktisk konsekvens av detta kommer vi att se uppgifter att en LED-motsvarar en glödlampa på till exempel ”36 W” eller ”47 W”, glödlampseffekter som inte finns i verkligheten.

Att ersättA glödlAmpA med led-lAmpA

glödlampa watt (W) LED-lampa min. lumen (lm))

15 136

25 249

40 470

60 806

75 1055

100 1521

Spektrum MASTER LEDspot LV 4-20W, 3000K, MR16, 24D-TCKälla: Philips

Spe

ktru

m (m

W)

Våglängd (nm)


PROJEK T

1. Nordicon, foto: Bert Leandersson 2. Sturup, foto: Ulf Celander 3. Uppsala Konserthus, foto: Pierre Liard 4. Operahuset i Estland5. Grand Hotel Stockholm, foto: Lasse Eklöf.

2.

4.

3. 5.

1.


PROJEK T

6. Farsta Centrum, foto: Lasse Eklöf 7. Kulturrådet, foto: Åke E:son Lindman 8. Mörbybadet, foto: Lasse Eklöf. 9. XAL 10. Norrtälje centrum, foto: Bertil Strandell.

6. 7.

9.

8.

10.


6. uRladdNiNgsljus• om urladdningsljus• om lysrörsljus• Raka lysrör och cirkellysrör• kompaktlysrör • hid-lampor, metallhalogen• hid-lampor, högtrycksnatrium• kvicksilverlampor

om urladdningsljusUrladdningsljuset är det vanligaste elljuset på arbetsplatser och i offentlig miljö. Vanligast är raka lysrör och kompaktlysrör men många butiksytor inom detaljhandeln belyses med glödljus från lågtvoltshalogenlampor samt av det vita urladdningsljuset från metallhalogenlampor, ett ljus som tidigare mest använts i strålkastare och i industrisammanhang.

I den offentliga utomhusmiljön dominerar högtrycksnatriumlampor fort-farande med hög effektivitet och ett gyllengult ljus av varm karaktär. Vitt ljus blir allt mer efterfrågat och metallhalogenljuset är då ett bra alternativ.

Urladdningslampor alstrar sitt ljusflöde genom en urladdning mellan två elektroder i ett urladdningsrör med metallånga. I lysrör, som är lågtrycks-lampor, sker urladdningen i förångat kvicksilver som ger en UV-strålning som omvandlas till synstrålning av det lyspulver som finns på rörets insida. HID-lampor (High-pressure Intensity Discharge), som metallhalogen och högtrycksnatrium, är högtryckslampor där ljuset alstras direkt av urladd-ningen och ljusets spektrum bestäms av sammansättningen av metallång-orna i urladdningsröret.

Effektiviteten, ljusutbytet, är betydligt högre (upp till 130 lumen per watt) än för glödljuset (10 – 28 lumen per watt) men man får här kalkylera med en viss nedgång i ljusflödet under användningstiden. Urladdningslam-por är energieffektiva med en livslängd som är mellan fem till tjugo gånger längre än normalglödlampans. Driftkostnaderna är väsentligt mindre tack vare kraftigt minskad elanvändning och färre lampbyten. De flesta moderna urladdningslampor är ljusintensiva med en mycket hög ytluminans. Använd-ning i öppna, oskyddade armaturer kan förorsaka besvärande bländning. Det är därför viktigt att välja väl avbländade armaturer med bra reflektorer.

Alla typer av urladdningslampor kräver driftdon för att fungera. Det kan vara traditionella, elektromagnetiska reaktorer eller moderna elektroniska driftdon. Till elektromagnetiska reaktorer krävs ibland även en tändare. Det tar en viss tid för en urladdningslampa att nå fullt ljusflöde efter tändning. För lysrör är det mindre än en minut, medan det för HID-lampor kan ta

urlAddningslAmpor skiljer sig på någrA väsentligA punkter från glödlAmpor oCH HAlogenglödlAmpor:

• Högre ljusutbyte, längre livslängder och lägre driftkostnader

• Valmöjlighet av färgåtergivning och ljusfärg

• Högre ljusstyrkor är effektivt men medför risk för bländning

• Ljusflödet avtar successivt under livslängden

• Vid tändning tar det några minuter för vissa lamptyper till fullt ljusflöde

• Bör bytas innan de slocknar när ljusflödet minskat till minsta accepterade nivå.

• Driftdon (förkopplingsdon) erfordras, i vissa fall även tänddon.

• Viss ljusmodulation (flimmer) kan uppstå beroende på typ av driftdon

6. URL ADDn ingSL JUS

Jennys Dice

Quadrature II

Power X

Straight


mellan två och tio minuter. Återtändning av en varm lampa varierar från några sekunder till 15 minuter beroende på typ, driftdon och armatur.

urlAddningslAmpors färgåtergivning

Urladdningsljus är alltså ett annorlunda ljus än glödljus. Till skillnad från temperaturstrålarna glödlampor och halogenlampor med sitt ”naturliga” ljus från ett kontinuerligt spektrum ger urladdningslampor ett diskontinu-erligt strålningsspektrum där strålningen är begränsad till vissa band inom det våglängdsområde 380 – 780 nanometer (nm) som vårt synsinne kan re-gistrera. Det medför att alla färger inte kan återges på ett rättvisande sätt.

Det finns urladdningslampor, som visserligen ger mycket högt ljusflöde under lång tid men där en låg ljuskvalitet i form av bristfällig färgåtergivning gör dem olämpliga i miljöer där människor vistas. Som tidigare nämnts så beskrivs förmågan att återge färger med ett Ra-index för ljuskällan där 100 är högsta värde. Minimikrav för acceptabel färgåtergivning i våra vistelse-miljöer inomhus är Ra > 80. Detta betonas bland annat i Arbetarskyddssty-relsens föreskrifter "Arbetsplatser inomhus”. Det finns varianter av moderna urladdningslampor med ett Ra- index mellan 90 och 100, i något fall upp till Ra 98. Detta dock på bekostnad av ljusutbytet som då blir något lägre. Tyvärr är Ra- index ett trubbigt hjälpmedel när man vill jämföra hur två olika urladdningslampor återger färger. Samma Ra-värde för motsvarande typer ger därför inte alltid exakt samma färgupplevelse vid en jämförelse. En granskning av spektrala egenskaper eller en praktisk provbelysning rekom-menderas därför för säkraste resultat.

urlAddningslAmpors ljusfärg

Vid val av lysrör, kompaktlysrör och HID-lampor väljer man ljusfärg efter tycke och smak. Några föredrar ett varmare ljussken, andra ett kallare. Den vanligaste ljusfärgen i inomhusbelysning är varmvit och motsvarar en färg-temperatur på omkring 3000 kelvin (K). Det finns också varmtonade lysrör avsedda för hemmiljö med en varmare nyans, 2 700 kelvin (K). Färgtempe-raturer runt 4000 kelvin (K) kallas för vita, och färgtemperaturer på 5300 kelvin (K) och högre benämns kallvit ( ibland lite missvisande för ”dagsljus”). Precis som vid färgåtergivning kan olika ljuskällor med samma angivna ljus-färg/ färgtemperatur upplevas olika vid en jämförelse. En glödlampas ”äkta” ljusfärg uppfattas t ex annorlunda än ett lysrör vars korrelerade färgtempera-tur aldrig upplevs lika även om angiven färgtemperatur är densamma, 2700 kelvin (K).

urlAddningslAmpors livslängd

Urladdningslampors livslängd definieras antingen som medellivslängd, när hälften av lamporna i en anläggning har slocknat, eller som service life, vil-ket oftast för dessa lamptyper innebär att belysningsnivån har nått 80% av vad den var från början (90% av antalet lampor är hela och bibehållet ljusflöde, lamporna som fortfarande lyser är 90%). Ett äldre sätt att ange livslängd är ekonomisk livslängd då 70% av installerat ljusflöde återstår. Det kallas idag service life 70%.

I arbetsmiljöer och publika sammanhang är service life det begrepp som ger bästa belysningsekonomi och som gör största nyttan för att inte få dra-matiska försämringar av belysningen. Efter angiven livslängd kan urladd-ningslampor fortsätta att lysa ganska länge men då med ett gradvis mins-


Dagsljus*

Glödljus

*) Avser en oktoberdag i Paris kl.14 med beslöjad norrhimmel (6500 K).

Spektral effektfördelning (Osram)

Lysrör, varmvit ljusfärg 830


kande ljusflöde. De förbrukar dock hela tiden samma elenergi och kostar lika mycket i drift som vid fullt ljusflöde. Även ljus- och färgstörningar förekom-mer efter att angiven livslängd har uppnåtts. Vissa driftdon riskerar också att skadas av defekta eller utbrunna ljuskällor. Den gradvisa nedgången i ljusflöde är svår att upptäcka för ögat och periodiska kontroller av belys-ningsnivån bör därför ske på utvalda platser i anläggningen. Att i elcentralen låta ett styrsystem mäta drifttiden för urladdningslampor är också ett bra sätt att hålla anläggningen i optimalt och kostnadseffektivt skick.

Till skillnad från glödlampor som man byter först när de slocknar måste urladdningslampor bytas efter att angiven livslängd uppnåtts, även om de fortfarande lyser. Annars försämras belysningskvalitén gradvis trots oför-ändrade driftkostnader. Mest rationella och ekonomiska underhåll är därför att göra gruppbyten med intervaller som bestäms av den använda ljuskällans service life. Dock måste man räkna med att en viss andel ljuskällor drabbas av förtida bortfall vilket påkallar byte till ny ljuskälla under perioden.

urlAddningslAmpors flimmer

Urladdningsljuset uppvisar till skillnad från glödljuset en ljusmodulation som kallas flimmer. Växelström varierar i strömstyrka och spänning med ett visst antal svängningar per sekund som kan beskrivas med en sinuskurva. Inom EU har växelströmmen nätfrekvensen 50 Hertz (hz), vilket betyder att strömmen ändrar riktning 100 gånger per sekund. Detta medför att ljuset tänds och släcks hundra gånger per sekund. Hos glödljuset är detta knappt märkbart men hos lysrör och övriga urladdningslampor uppstår en viss grad av flimmer som vissa personer kan uppleva störande. Med dagens elektronis-ka driftdon elimineras flimret genom att driftfrekvensen höjs till en nivå där hjärnan inte registrerar något flimmer. Det handlar då om frekvensnivåer > 200 Hertz (hz). urlAddningslAmpors ljusreglering

Lysrör och kompaktlysrör är de urladdningsljuskällor som enklast kan ljus-regleras (dimras) i kombination med avsedda HF-dimdon. Såväl vår kom-fort som reducerad energiförbrukning är starka skäl att välja ljusreglering i många olika typer av miljöer. För högtryckslampor som högtrycksnatrium och metallhalogen finns ännu inga bra lösningar för ljusreglering med bi-behållen ljuskvalitet, men det är på gång. I vägbelysningssammanhang, där man accepterar en viss sänkning av ljuskvalitén, förekommer redan av rena energibesparingsskäl praktiserade lösningar för en ljusnivåsänkning nattetid.

urlAddningslAmpors driftdon

Urladdningslampor kan inte anslutas direkt till 230V nätspänning. Det krävs ett driftdon, en strömbegränsare, traditionellt i form av en elektromagnetisk reaktor. En sådan reaktor ger en fasförskjutning och en låg effektfaktor som måste korrigeras med en kondensator, vanligen ansluten parallellt över nätet. De flesta urladdningslampor med elektromagnetiskt driftdon kräver också en tändare (starter) för att tända.

Elektroniska driftdon, som är allt vanligare, ersätter det elektromag-netiska driftdonet, kondensatorn och i förekommande fall även tändaren. Elektroniska driftdon har generellt förbättrat urladdningslampornas funk-tion och egenskaper, till exempel genom minskad elanvändning, högre och stabilare ljusflöden, snabbare upptändning, längre livslängd, förenklad ljus-



reglering (lysrör) och eliminerat flimmer. Den längre livslängden förklaras av att elektroniska driftdon är mindre känsliga för spänningsvariationer och andra störningar på elnätet som kan förekomma. Utvecklingen går snabbt och nyutvecklade ljuskällor är vanligen endast avsedda för elektronisk drift.

urlAddningslAmpors miljöpåverkAn

Trots avskräckande kemiska namn på flera urladdningslampor har de över-vägande mycket positiva egenskaper. Den ännu nödvändiga lilla andelen kvicksilver i urladdningslampor minskar gradvis med den tekniska utveck-lingen. De första helt kvicksilverfria urladdningslamporna har redan intro-ducerats – tyvärr ännu så länge med visst försämrat ljusutbyte. Moderna urladdningslampor ger under sin livscykel, tack vare livslängd och förbättrad energieffektivitet, en väsentligt minskad belastning på miljön, trots det mini-mala kvicksilverinnehållet.

om lysrörsljusDenna stora grupp ljuskällor producerar den övervägande delen av vår elek-triska belysning. Lysrör är s.k. lågtrycksurladdningslampor där en urladd-ning i kvicksilverånga mellan två elektroder alstrar en UV-strålning som omvandlas till synstrålning av ett lyspulver på glasrörets insida. Genom att blanda lyspulver av olika ämnen skapar man den ljuskaraktäristik som man önskar. Som fyllnadsgaser används normalt argon eller krypton.

Den idag helt dominerande lysrörstypen är fullfärglysrören, som har god färgåtergivning och färgåtergivningsindex Ra >80. De äldre enkelfärglysrö-ren finns inte kvar på marknaden då de inte uppfyller Ekodesigndirektivets energieffektivitetskrav. Dagens lysrör har genomgående ett ljusutbyte (lumen per watt, lm/W) som är fyra till tio gånger högre än glödlampans samt en livslängd som är fem till tjugo gånger längre.

Lysrörens ljusflöden och livslängder liksom driftdonens prestanda påver-kas av omgivningstemperaturen, både i och utanför armaturen. Armaturers produktfakta är till exempel, om inget annat anges, relaterade till en rums-temperatur på 25° C. Detta kan vara viktigt att komma ihåg vid val och placering. En annan viktig faktor att ta hänsyn till är att de flesta moderna lysrör med sina allt mindre dimensioner har blivit så ljusstarka, höglumi-nanta, att de kan förorsaka störande eller till och med synnedsättande bländ-ning om inte armaturen är väl avskärmad och placerad på ett klokt sätt. Ljusheten för en lysande eller belyst yta anges som en luminans i candela per kvadratmeter (cd/m2).

Ljuskällors ljusfärg anges oftast med tre siffror. Den första siffran är den-samma som första siffran i färgåtergivningsindex. Om den är 8 betyder det mellan Ra 80 och Ra 90. De två sista siffrorna är de första siffrorna i färg-temperaturen. Om de till exempel är 30 är färgtemperaturen 3000 kelvin (K). De ljusfärger som används mest är varmvit, nummer 830, med en färg-temperatur omkring 3000 kelvin (K) och vit, nummer 840, med en färgtem-peratur omkring 4000 kelvin (K). En varmare ljusfärg som är tänkt för hem-miljö är glödlampsefterliknande, ljusfärgen kallas varmton, nummer 827, med färgtemperatur 2700 kelvin (K). För vissa applikationer kan ”kall” ljus-färg föredras, beteckning kallvit ( ibland ”dagsljus” ) med färgnummer som exempelvis 865 eller 965.


exempel på numrering Av vAnligA ljusfärger

färgnummer färgåtergivning ra-index

827 varmton >80

830 varmvit >80

840 vit >80

930 varmvit >90

940 vit >90

965 kallvit >90

Första siffran = första siffra i Ra-index. Siffra två och tre = första två siffrorna i färgtemperaturen i kelvin (K)


driftdon för lysrör

Både lysrör och kompaktlysrör kräver yttre förkopplingsdon som normalt är monterade i armaturen. Det äldre, traditionella alternativet är en elek-tromagnetisk reaktor och en tändare. Tändaren är integrerad i 2-stifts kom-paktlysrör men inte i raka lysrör. Det moderna alternativet är elektroniska högfrekvensdon, s.k. HF-don, som med en driftfrekvens mellan 30 000 – 50 000 Hz ger många fördelar. En viktig fördel är att den högre frekvensen ökar ljusutbytet med ca 10 % , en annan är att man får ett flimmerfritt ljus. Med speciella HF-dimdon kan man också steglöst ljusreglera lysrör på ett mycket enkelt sätt. Reglerområdet beror på HF-donets konstruktion och det finns don på marknaden med reglerområdet 100 – 1 %. Den senaste gene-rationen lysrör, T16/T5, är endast avsedd för HF-don, en förutsättning för dessa lysrörs förbättrade prestanda.

HF-donens livslängd är starkt beroende av sin drifttemperatur. I HF-don-leverantörernas specifikationer anges vanligtvis livslängden till 50 000 tim-mar med 10 % bortfall vid en maximal temperatur på en referenspunkt på HF-donet, den så kallade Tc max- temperaturen. Detta betyder ett bortfall på 0,2 % per 1000 timmar. Det måste påpekas att det är den verkliga tempera-turen i armaturen som i praktiken bestämmer HF-donets livslängd. En tum-regel är att en höjning eller minskning av Tc-temperaturen med 10° C halv-erar respektive dubblerar den praktiska livslängden. Vad Tc-temperaturen på HF-donet blir i praktiken, och därmed den förväntade livslängden, bestäms av armaturkonstruktionen och det är därför bara armaturleverantören som kan ange ett HF-dons praktiska livslängd. En sådan uppgift baseras, enligt gällande standard, på mätningar vid en rumstemperatur på 25° C.

Omsorg om miljön medför att vi generellt bör minska energianvändningen utan att tumma på belysningskvalitén. Ett bra sätt är att reducera den tid som belysningen är tänd genom att släcka eller dämpa den belysning som inte behövs. Detta gäller även för lysrör, trots fördomar om motsatsen, för man spar alltid energi om man släcker. En eventuell varning för att tända och släcka lysrör hänger sannolikt samman med det faktum att livslängden förkortades på de tidiga lysrören. Om man använder moderna lysrör tillsam-mans med HF-don med varmstart är påverkan på livslängden marginell och det lönar sig att tända och släcka efter behov. Genom att släcka eller dimra belysningen i rummet när man går ut, reducerar man både miljöbelastning och elräkning. Reducerad värme minskar dessutom oftast en klimatanlägg-nings elanvändning, således dubbel vinst.

Ljusreglering blir allt vanligare i dagens arbetsmiljöer och har visat sig innebära ökad komfort och en påtagligt minskad elanvändning. Det är ett bra mål att människor ska kunna påverka sin ljusnivå. I många miljöer in-stalleras olika förprogrammerade ljussättningar, dels för att påverka upple-velser av miljön, dels för att på så sätt minska elanvändningen. Typexempel är konferensanläggningar, restauranger, festvåningar och kyrkor.


någrA egenskAper Hos Hf-don

• Energibesparing – ca 10 % högre ljusutbyte

• Längre livslängd för lysrören

• Flimmerfritt ljus

• Blinkfri tändning och automatisk bortkoppling av defekta lampor

• Enkel ljusreglering (med HF-dimdon) – miljö och komfort



Raka lysrör (t)Moderna raka lysrör finns i diameter 16 och 26 mm med socklar G5 respek-tive G13. Vanliga kortbeteckningar är T16/T5 respektive T26/T8. De smala 16 mm-rören är avsedda endast för HF-drift och finns i fyra längder och nio effektsteg, se tabellerna i slutet av detta kompendium. Den äldre lysrörstypen T26/T8 för antingen elektromagnetiska eller elektroniska driftdon finns i tre effekter (längd inom parentes), 18W (604 mm), 36W (1214 mm) och 58W (1514 mm). Armaturer för T26/T8 kan inte användas för de smala lysrören T16/T5 och vice versa. De adaptrar som erbjuds på marknaden avråder vi ifrån.

När 16mm lysrören 1995 introducerades erbjöd de en rad fördelar jäm-fört med 26mm lysrören som då funnits i över tjugo år. Tack vare sitt högre ljusutbyte förbrukar de 20-30% mindre elenergi för samma belysningsnivåer. Med 40% reducerad volym och 60% mindre vikt minskades materialåtgång med åtföljande bantade förpackningar och transport- och lagerutrymmen. Samtidigt kunde armaturerna bli mindre och lättare. En avkortad lamplängd med cirka med 5 cm betydde också en anpassning till takmoduler av stan-dardtyp vilket förenklar konstruktionen av infällda armaturer.

De moderna T16/T5- lysrören finns i två typer och fyra längder. Den ena benämns High Efficiency (HE) och har högsta ljusutbytet i lumen per watt (lm/W) och ger därför bästa driftekonomi. Den andra benämns High Output (HO) och har högre ljusflöden men något lägre ljusutbyte. Drift-kostnaderna blir något högre med HO-rör men man kan klara sig med färre armaturer och investeringskostnaden kan bli lägre. Om man istället tittar på belysningens livscykelkostnad blir det oftast till fördel för HE-rören.

HE och HO finns i samma fyra längder men effekterna skiljer sig åt lik-som ljusflöde och ljusutbyte. HE-rören är de mest energieffektiva med ljusutbyten från 93 till 105 lumen per watt (lm/W). HO-rören, som också skulle kunna kallas ”turborör” har högre effekter och ger upp till 60% mer ljus än motsvarande HE-rör. De är inte lika energieffektiva och ljusutbytet är lägre, 73 -100 lumen per watt (lm/W)

t16/t5 − de vAnligAste rAkA 16 mm lysrören

Till dessa lysrör krävs HF-don eller HF-dimdon. HO-lysrören finns även med förbättrad färgåtergivning, Fullfärg Special, alternativt färgade i rött, gult, grönt och blått för färg- och färgtemperaturväxling. De finns även som amalgamlysrör för användning i kallare eller varmare omgivningstemperatur, från minus 5° C till plus 70° C. På grund av längre upptändningstid bör dessa lysrör få lysa längre perioder utan släckning. Ljusreglering passar amalgam-lysrör mindre bra och rekommenderad lägsta dimringsnivå ligger kring 30 %. Det finns även T16/T5 som benämns Very High Output (VHO). Dessa är amalgamlysrör för anläggningar med höga takhöjder som industrier, lager och stormarknader, där höga ljusflöden prioriteras. VHO-rören finns i effekterna 95 och 120W med ljusflöden 7200 respektive 9300 lumen (lm). Med dagens efterfrågan är sortimentet dock begränsat till ljusfärg 840.

Ett intressant tillskott till T16/T5- familjen är Eco-lysrören , som erbju-der en 10 % energibesparing genom ett enkelt lysrörsbyte. Detta gäller om de HF-don man har är av konstantströmstyp. Om man har HF-don av kon-stanteffekttyp uppnår man inte denna energibesparing utan får istället 10 % mer ljus. Om man vill använda Eco-lysrör i nya eller befintliga anläggningar ska man därför försäkra sig om att armaturerna är försedda med HF-don av konstantströmstyp för att vara helt säker på den önskade energibespa-ringen. Generellt används i vårt land till övervägande del HF-don av kon-stantströmstyp.

T16 (T5) diameter 16 mm för elektronisk drift (HF) är moderna, ljuseffektiva och energisnåla lysrör i flera utföranden och ljusfärger. Livslängd (service life) omkring 20 000 timmar. Senaste tillskott är Eco-rören som minskar elanvänd-ning ytterligare 10%.


De vanligaste raka lysrören är fullfärgslysrör i ljusfärg varmvit 830, vilket betyder Ra >80 och en färgtemperatur på 3000 kelvin (K). Andra förekom-mande ljusfärger är ”varmton” 827 liksom vit 840. Enligt Arbetsmiljö- verkets föreskrift för arbetsplatsers utformning skall ljuskällor ha ett färg- återgivningsindex på Ra >80. För bästa färgåtergivning väljer man Fullfärg Special med Ra >90 i färg kallvit eller dagsljus, färg 950 eller 965 som har färgtemperaturer på 5000 kelvin (K) respektive 6 500 kelvin (K).

Förbättrad färgåtergivning sker till priset av ett lägre ljusutbyte och lysrören används därför mest i speciella applikationer som till exempel jämförelser inom den grafiska industrin. Den äldre beteckningen ”dagsljus” för kalla ljusfärger har använts sedan lysrörens barndom och det måste påpekas att det äkta dagsljuset har en idealiskt kontinuerligt spektrum, något som elljuset inte med någon framgång hittills lyckats efterlikna.

Lysrörens livslängd har successivt förbättrats under åren. Med HF-don med varmstart uppnår de vanligaste lysrören idag service life på cirka 20 000 timmar (80% av ljuset återstår med hänsyn till både lampbortfall och ljus-nedgång). Den aktuella IEC-standarden definierar en tändcykel på 3 timmar (2,75 timmar lysande och 0,25 timmar släckt) för livslängdstester. Längre cykler förlänger livslängden en del. Önskar man ännu längre livslängder finns långlivslysrör med över 50 000 timmars service life, men för de flesta typer av anläggningar är vanliga lysrör det bästa och mest ekonomiska valet.

rAkA lysrör för speCiellA Användningsområden

En trend inom lysrörsutvecklingen är ”nischade” lysrör anpassade för smalare användningsområden, alltifrån extrema livslängder för speciella applikationer och splitterskyddade lysrör, framförallt för livsmedelsin-dustrin, till lysrörstyper för biologiska, icke visuella effekter för ett ökat välbefinnande hos människor. Det finns speciella lysrör för diagnosrum inom sjukvården och lysrör för explosionssäker omgivning samt för områ-den med speciella krav på färgåtergivning. Det finns även speciella lysrör för exponering av charkvaror och till och med sådana som dödar bakterier. Det finns också lysrör som går att koppla i ramp till lysande linjer utan mel-lanliggande mörka fläckar. Denna växande flora av nya lysrörsvarianter ger ljusplaneraren nya verktyg att optimera och gestalta våra ljusmiljöer efter behov och önskemål.

Ett lysrör med en högre färgtemperatur (kallare ljusfärg) är Osrams Lumilux Skywhite. Det finns både som smalt rör, T16/T5 HO, och som T26/T8. Det har en blåaktig färgkaraktär med en topp inom våglängdsområdet 410-460 nanometer (nm) och en dagsljusliknande ljusfärg med färgtempera-turen 8000 kelvin (K). Skywhite finns i vissa effekter med cirka 10% lägre ljusflöde än motsvarande lysrör i varmare ljusfärger.

Ett annat nytt lysrör med hög färgtemperatur är Philips ActiViva Active som finns som både T16/T5 HO och T26/T8 med en dagsljusliknande ljus-färg och färgtemperaturen 17 000 kelvin (K) med den hittills högsta ande-len blåaktigt ljus. ActiViva Natural är namnet på motsvarande lysrör med färgtemperaturen 8000 kelvin (K). ActiViva Active och ActiViva Natural finns som T16/T5 i effekterna 24, 54 och 49W och som T26/T8 i effekterna 18, 36 och 58W.

För miljöer som är kallare eller varmare än normalt rekommenderas amalgamlysrör som är en variant inom T16/T5 High Output (HO). Dessa lysrör har ett nästan konstant maximalt ljusflöde inom ett bredare tempera-turområde än vanliga T16/T5. Osrams Lumilux T5 HO Constant finns i 24,


Varmvit 930

Varmton 827

Vit 940Källa: Osram

Varmvit 830

Ljusnedgång i % efter antal brinntimmar för de moderna raka lysrör-en T16 (T5) (övre kurvan), för äldre lysrör T26 (T8) (undre kurvan).Källa: Philips

Vit 840



39, 49, 54 och 80W med ljusflöden från 1950 till 6450 lm. Philips Master TL5 HO TOP finns 49, 54 och 80W med ljusflöden från 4300 till 7000 lm. Amalgamlysrör passar som regel sämre för ljusreglering och har längre upp-tändningstider till fullt ljus.

t16/t5 Cirkellysrör (t16-r)

Dagens moderna cirkellysrör T16-R är 1-socklade lysrör för HF-don eller HF-dimdon. De har 16 mm rördiameter och har i stort sett samma goda ljus-egenskaper som de raka HE-lysrören (High Efficiency). Skillnaderna är att dessa lysrör når sitt maximala ljusflöde vid en omgivningstemperatur på 25° C att jämföra med de raka HE- och HO-lysrörens 35° C. De har en betydligt kortare livslängd än dessa, service life 8000 istället för 20 000 timmar.

kompaktlysrör (tc)Kompaktlysrör är den innehållsrika lysrörsfamilj där de 1-socklade ljuskäl-lorna består av två eller flera parallella glasrör som kallas stavar. Från början var kompaktlysrören små och kompakta, avsedda att ersätta glödlampor. Numera finns de i längder upp till 570 millimeter. Till skillnad från sina närmaste släktingar, lysrörslamporna (i konsumentledet kallade lågenergi-lampor), kräver de separata driftdon av anpassad typ, antingen elektromag-netiskt don eller HF-don.

Alla kompaktlysrör med 4-stiftsockel är primärt avsedda för HF-don medan kompaktlysrör med 2-stiftssockel är avsedda enbart för äldre, elektromagnetiska driftdon eftersom de har en tändare inbyggd i sockeln. Viktigt att veta är att kompaktlysrör med 2-stiftssockel inte uppfyller kom-mande krav i Ekodesigndirektivet och kommer att fasas ut från marknaden år 2017. Kravet blir då att ljuskällor skall kunna drivas med elektroniska don vilket här är omöjligt på grund av den inbyggda tändaren. Vår rekommenda-tion är därför att alltid välja armaturer med HF-don för kompaktlysrör med 4-stiftssockel.

Kompaktlysrör finns i effekter från 5 till 120W, med 2-stiftsockel eller 4-stiftsockel. De senare är avsedda för HF-don och kan ljusregleras med HF-dimdon. Kompaktlysrör av fabrikat Osram och Philips är fullfärglysrör och motsvarar i ljuskvalitet raka fullfärglysrör. Ljusfärgerna är desamma och varmvit 830 är den vanligaste med färgåtergivningsindex Ra > 80. De långa kompaktlysrören TC-L 18 - 80W finns även i en högre ljuskvalitet, Fullfärg Special, med Ra > 90 och i ljusfärgerna 930, 940 och 954 med färgtempera-tur på 3000, 4000 och 5400 kelvin (K).

För kompaktlysrör används oftast medellivslängd som definition. Det har sin förklaring i att kompaktlysrören först lanserades som glödlamps-ersättare och för enkel jämförelse av livslängder valde man medellivslängd som är standard för glödlampor. Medellivslängden varierar något mellan de olika lamptyperna. För de högre effekterna med HF-drift anges som regel medellivslängd 15 000-20 000 timmar respektive service life 10 000-16 000 timmar. För lägre effekter med HF-don gäller motsvarande 13000 respek-tive 8000 timmar. För användningsområden med långa, sammanhängande drifttider, minst 11 timmar, finns nya kompaktlysrör, till exempel Master PL-Xtra från Philips, där livslängden med 10% bortfall ökats till 25 000 (6-stavsrör, TC-T/E) respektive 32 000 timmar (långa 2-stavsrör TC-LEL).

De flesta av de moderna kompaktlysrören är så ljusstarka att vi avråder från att använda dem utan optimerad reflektorer eller effektiva bländskydd.

T-16R cirkellysrör

Kort 2-stavs kompaktlysrör TC-SEL

Långa 2-stavs kompaktlysrör TC-LEL

4-stavs kompaktlysrör TC-DEL

6 stavs kompaktlysrör TC-TEL


Viktigt att uppmärksamma är att det på marknaden förekommer mindre kända fabrikat som kan uppvisa sämre egenskaper än de vi här har redovisat.

hid-lampor, metallhalogenMetallhalogenlampor är urladdningslampor av högtryckstyp som inte har något gemensamt med halogenlampor som är glödlampor. De första metall-halogenlamporna tillkom för att klara kraven på ett intensivt, vitt och ”rent” ljus med bra färgåtergivning för färgtevesändningar från större sportevene-mang.

Ljuset från metallhalogenlampor alstras i ett urladdningsrör av en urladdning i en blandning av metallångor. Olika metaller bidrar med olika spektrallinjer och sammansättningen av olika metaller skapar det totala ljus-spektrat. Urladdningsröret innesluts i en klar eller invändigt matterad yt-terkolv av glas som kan uppvisa luminanser på upp till 80 000 000 cd/m2. Därmed ställs stora krav på armaturernas utformning med en noggrant ut-formad optisk och/eller mekanisk avskärmning.

Metallhalogenlampor i höga effekter, till exempel för professionell arena-belysning, är speciella och behandlas inte i detta kompendium.

Den senaste tekniken för små och medelstora metallhalogenlampor, Compact HID lampor, medför användning av ett urladdningsrör i keramiskt material som även används till högtrycksnatriumlampor. Med den nya tek-niken kan man öka tryck och temperatur i urladdningen och därmed för-bättras ljusutbytet, färgåtergivningsförmågan och inte minst färgstabiliteten.

I den nya ljuskällan MASTERColour CDM Elite från Philips har man lyckats minska ljusnedgången under livslängden samtidigt som ljusutby-tet höjts (≤100 lm/W) och ljuskvaliteten förbättrats till Ra >90. De är nu jämförbara med de bästa lysrören när det gäller effektivitet och ljuskaraktär.

Metallhalogenlampor har på senare år utvecklats i allt mindre dimen-sioner med allt bredare användning inomhus, både som accentljus och allmänbelysning inom handel och offentlig miljö. Produktutvecklingen fort-sätter och trenden med mindre storlekar, lägre effekter och högre ljuskva-litet erbjuder energieffektiva alternativ till glödljusets olika typer av halo-genlampor. Bra exempel på detta är HCI Powerball och HCI Shoplight från Osram och MASTERColour CDM Elite från Philips. Vanligaste ljusfärger-na är 3000 och 4200 kelvin (K), de bättre varianterna med färgåtergivning Ra > 90. Ljusutbytet är högt, cirka 90-120 lumen per watt (lm/W). Sortimenten innehåller både 1-sockliga och 2-sockliga typer med klara eller matterade, rörformade eller ellipsoida ytterkolvar av glas. Medellivslängden anges till mellan 8000 och 15 000 timmar beroende på lamptyp. Även ljus-nedgången under den angivna livslängden varierar mellan typerna.

En liten varning i sammanhanget är att dessa ljuskällor inte alltid är kompatibla elektriskt eller i ljuskvalitet och fabrikanternas produktspecifi-kationer måste studeras noga. Ytterligare en varning är befogad som gäller alla ljuskällor med starkt ökade ljusflöden i armaturer som blir allt mindre i storlek. Effektiva bländskydd och noggrann reflektoroptik rekommenderas. Bländning är en arbetsmiljörisk för personal och för alla dem som vistas i moderna ljusmiljöer.

Metallhalogenlampor uppnår bästa prestanda när de drivs med elek-troniska förkopplingsdon och risken för flimmer elimineras. Den praktiska livslängden blir också längre då elektroniska driftdon kompenserar toleran-ser i matningsspänningen och ger ljuskällorna optimala driftförhållanden.


HCI-T

HCI-TS

HCI-R111

400 450 500 550 600 650 700 750

HCI-T Shoplight

HQI -T



När man tänder en metallhalogenlampa i kallt tillstånd tar det flera minuter innan den uppnått fullt ljusflöde, och återtändning av en varm lampa varie-rar från 5 till 15 minuter beroende på typ och armaturkonstruktion.

Trots att nämnda typer av metallhalogenljuskällor är försedda med ett UV-spärrskikt så krävs, med några enstaka undantag, armaturer med skyddsglas. Ofta finns, som tillbehör eller alternativa utföranden, speciella UV-filter som ytterligare reducerar UV-strålningen. Ljusreglering med bibe-hållen ljuskvalitet finns inte att tillgå idag men utveckling pågår och från 2011 finns en variant på CDM Elite från Philips i kombination med en speciell, dimringsbar elektronik.

På senare år har intresset ökat för att använda vitt ljus av hög ljuskvalitet vilket öppnat nya möjligheter för metallhalogenlamporna i utomhusapplikationer som väg- och stadsbelysning. Dessa ljuskällor har också så höga ljusutbyten att de uppfyller alla kommande energieffektivitetskrav i Ekodesigndirektivet till skillnad från bland annat kvicksilverlampan som förbjuds 2015.

Två högaktuella ljuskällor som ersättare till det gulare högtrycksnatrium-ljuset i slutna armaturer utomhus är Master City White CDO-TT/ET från Philips och Powerball HCI-T/TT/EP från Osram, då befintliga driftdon kan användas. De finns i effekter från 35 till 250W med skruvsockel E27 eller E40. Bägge ljuskällorna ger ett vitt ljus med färgtemperatur omkring 3000 kelvin (K) av god ljuskvalitet. Färgåtergivningen anges till Ra>70, vilket är accepterat som fullt tillräckligt i utomhusbelysning. Livslängden handlar om minst 12 000 timmar (service life) och motsvarar 3 års användning i väg- belysningsinstallationer.

En ny utomhusljuskälla från Philips är MASTER Cosmo White CPO-TW. Den passar inte i befintliga armaturer då den har sockel är PGZ12 och kräver speciell typ av elektroniska driftdon. Dessa driftdon finns också i utföranden för stegvis ljusreglering, till exempel för nattsänkning till 50%. Enligt kalkyler kan energikostnaderna sänkas med 10–15% då ljusutbytet är ända upp till 120 lm/W. Ljuskällan har en klar och rörformad ytterkolv och finns i effekterna 45, 60, 90 och 140W, med ljusflöden 4300, 6800, 10 450 och 16 500 lumen (lm). Färgtemperaturen är 2750 kelvin (K) och Ra =70. Service life är 16 000 timmar vilket motsvarar 4 års användning i gatu- och vägbelysning.

hid-lampor, högtrycksnatriumHögtrycksnatriumlampor ger ett varmt gulvitt ljus som har utvecklats mycket på senare år. Tack vare det höga ljusutbytet och den långa livsläng-den är det en populär ljuskälla för utomhusbelysning. Ljuset alstras i en brännare av sintrad aluminiumoxid som är det enda material som motstår natriumånga under hög temperatur. Högtrycksnatriumlampor är mycket energieffektiva med god driftekonomi och är vanliga i utomhusbelysning och inom viss industri. Det handlar då om rör- eller ellipsoidformade lampor med en ytterkolv av glas, vanligast med sockel E27 eller E40.

De här lamporna hör till de mest effektiva ljuskällorna och de kan uppvi-sa ett ljusutbyte på upp till130 lumen per watt (lm/W) i de högsta effekterna. I de mest använda effekterna uppvisas ljusutbyten på 80-100 lumen per watt (lm/W). Ljusfärgen är varmare än metallhalogenlampornas vita ljus. Färg-temperaturerna är från 2000 till 2800 kelvin (K). Färgåtergivningen för den mest effektiva typen är begränsad till Ra 20-25 men det finns något mindre effektiva varianter med Ra 60. De små kompakta högtrycksnatriumlampor-na med ett varmt vitt ljus har Ra >80.

En ellipsformad och en rörformad högtrycksnatriumlampa


Driftdon som används är övervägande traditionella, elektromagnetiska don kombinerade med en elektronisk tändare. För effekter ≤ 150W finns nu även elektroniska driftdon som i vissa utföranden kan ljusregleras ned till 50 % ljusflöde. Elektroniska driftdon ger inte ett högre ljusutbyte men förbätt-rar driftegenskaper som till exempel livslängd och väger avsevärt mindre. När man tänder en högtrycksnatriumlampa i kallt tillstånd tar det mellan sex och tio minuter tills den uppnått fullt ljusflöde beroende på lamptyp. Återtändning av varm lampa varierar från en till några minuter.

Vanligaste typer av högtrycksnatriumlampa för belysning utomhus är dels de rörformade, klara Master SON-T Pia Plus från Philips och Vialox SON-T-Super 4Y från Osram, effekter från 50 till 400 W, dels ellipsforma-de Master SON Pia Plus och Vialox SON-E 4Y med en matterad ytterkolv, effekter från 50 till 400 W. Färgtemperaturen är låg, omkring 2200 kelvin (K) och service life är 12 000 till 16 000 timmar. Beteckningen 4 Y anger att vid en årlig brinntid på 4000 timmar – normalt inom gatu- och vägbe-lysning – håller ljuskällan i fyra år. De här ljuskällorna har med ny teknik, högre ljusflöden och en mycket god driftekonomi vidareutvecklats till en lägre total miljöbelastning

Vissa högtrycksnatriumlampor finns i kvicksilverfritt utförande men de har ett sämre ljusutbyte (lm/W). Den högre energiåtgången under ljus-källans livslängd medför istället okontrollerbara kvicksilverutsläpp från elproduktionen som överstiger kvicksilverinnehållet i de mer energieffektiva alternativen. Vår rekommendation blir därför att välja ljuskällor med högsta ljusutbyte för minsta totala miljöbelastning.

De små kompakta högtrycksnatriumlamporna med ett varmt, vitt ljus, har blivit omtyckta både inom detaljhandeln och för utomhusbelysning i his-toriska miljöer. Master White SON i det välbekanta formatet SDW-T och den nyare, mindre SDW-TG ger ett glödlampsliknande ljus med bra färg- återgivning, Ra>80. Ljuset har en extra förstärkning av varma färger, speci-ellt röda nyanser. Färgtemperaturen är 2500 kelvin (K), ljusfärgen 825 och service life 10 000 timmar. För SDW-T finns tre effekter att välja på, 35, 50 och 100W med ljusutbyte 37, 46 och 50 lm/W. Den mindre SDW-TG finns i effekterna 50 och 100W med ljusutbyte 48 resp. 49 lumen per watt (lm/W). SDW-T drivs med elektromagnetiskt driftdon och en elektronisk tändare/stabilisator. Till den mer kompakta SDW-TG används elektroniskt driftdon.


White SON, SDW-TG

White SON, SDW-T



kvicksilverlamporKvicksilverlampor med sitt kalla, vita ljus var under många år den vanli-gaste ljuskällan i offentlig utomhusmiljö i Sverige. Kvicksilverljuset domine-rade länge belysningen på gator, vägar och i grönområden, främst på grund av lång livslängd, lågt inköpspris och god ljusekonomi. Färgåtergivningen nådde inte högre än som bäst drygt Ra 50. Sedan ganska många år har kvicksilverlampan i nya anläggningar huvudsakligen ersatts med högtrycks- natriumlampor, men på senare tid också av metallhalogenlampor. Kvick-silverlampans ljusutbyte är med dagens mått mätt ganska dåligt och efter år 2015 kommer lampan att fasas ut från marknaden då den inte kommer att uppfylla Ekodesigndirektivets energieffektivitetskrav. Samtidigt kom-mer också de ”plug-in” ljuskällor av högtrycksnatriumtyp som används som ersättning för kvicksilverlampan i befintliga armaturer att försvinna. Alter-nativa ”plug-in” lampor av metallhalogentyp finns tillgängliga. Effektivite-ten hos dessa kommer dock att vara så låg att ett utbyte till nya effektiva ljuskällor och armaturer blir lönsamt. Som en konsekvens avråder vi från användning av kvicksilverarmaturer i nyanläggningar.

Kvicksilverlampa HME

Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm med dekorativt fasadljus från metallhalogenlampor. Foto: Lasse Eklöf


7. led• led-ljus• lysdioder • led-lampor

led-ljusetDet handlar om ett energisnålt och miljövänligt ljus som på flera sätt avviker från de traditionella ljuskällornas. Ljuskaraktären är annorlunda än vi är vana vid. LED-ljuset är ett monokromatiskt luminiscensljus som alstras i smala våglängdsband inom synstrålningens spektrum 380 – 780 nanometer (nm). Ljusets våglängd bestäms av diodens material som ger ljuset dess färg, blå, grön, gul, orange eller röd. Lågeffektsdioder i färg används därför sedan många år som indikationsljus och signalljus, t.ex. trafikljus.

Vitt LED-ljus skapas antingen av blå högeffektsdioder med tillsats av ett lyspulver eller genom att blanda diodfärgerna rött, grönt och blått, s.k. RGB-teknik. För vitt ljus i allmän- och accentbelysning är metoden med tillsats av lyspulver vanligast. De vanligaste ljusfärgerna är varmvit, vit och kallvit, färgtemperaturer omkring 3000, 4000 respektive ≥5300K. Färgavvikelser kan upplevas från LED-armaturer vid belysning av samma vita yta trots en och samma färgtemperatur. Minskade färgtoleranser står därför på önske-listan och det finns redan lysdioder av högre kvalitet att tillgå där avvikelser i ljusfärg har minimerats.

Den viktiga färgåtergivningsförmågan är god och upplevs i verkligheten vara något bättre än vad den traditionella metoden Ra-index visar. Inter- nationella belysningskommissionen CIE bekräftar att traditionella Ra-vär-den inte ger lysdioder full rättvisa. För de vanligaste vita lysdioderna redo-visas Ra >80 men dioder i en högre kvalitetsklass med Ra >90 har börjat erbjudas hos en del bättre fabrikat.

LED med vitt ljus börjar påverka hela belysningsområdet både inomhus och utomhus. Det är inte mer än drygt tio år sedan man började experimen-tera med det vita diodljuset för belysningsändamål och utvecklingen pågår för fullt. Dekorativ och dynamisk belysning är hittills det största använd-ningsområdet, med eller utan färgväxling. När det gäller allmän- och ac-centbelysning pekar flera prognoser på att mer än hälften av all nyinstallerad belysning i världen innan 2020 skall komma från lysdioder. LED-ljus inne-håller ingen infraröd eller ultraviolett strålning (IR och UV). Frånvaron av värmestrålning i ljusriktningen är positiv men lysdioderna är värmekänsliga och kräver istället en mycket effektiv värmeavledning via armaturen.

Mer information om det nya ljuset finns i Annells LED-kompendium som pdf på www.annell/bibliotek samt i en tryckt broschyr.

lysdioderI belysningssammanhang är lysdioden inte en lampa som man väljer separat och sätter in i en armatur. Här utgör LED-armaturen den färdiga och kom-pletta ljuskällan. Lysdioder ingår normalt i en LED-armatur i form av små grupper monterade på ett kretskort, s.k. LED-moduler. Vid livslängdens slut får man antingen byta modulen eller hela armaturen. Den beräknade livs-längden överstiger 20 år och när en armatur blir så gammal bör den bytas eller renoveras. Flera skäl talar för detta, bl.a. ekonomi och elsäkerhet.

En lysdiod är en halvledare som i en halvledarövergång alstrar luminiscensljus. För mekaniskt skydd och som elektrisk anslutning placeras halvle-daren i ett hölje, en ”gluetop”, som ger ljuset en naturlig spridningsvinkel på 120 till 160°. Därmed kan det riktade ljusflödet styras och kontrolleras med

7. LED

Light Emitting Diodes

Till vänster en typisk lysdiod för indikationsljus, t.h. en högeffekts-diod för belysning (ej skalenligt)

Fyra kretskort med LED-moduler för inbyggnad i LED-armatur. Foto: Tridonic


7. LED

olika typer av optiska komponenter, vanligen linser och reflektorer. Utanför ljusets spridningsvinkel finns inte det ”spilljus” som vi är vana vid från tra-ditionella, riktade ljuskällor. Detta extra ljus, som ofta utgör ett värdefullt tillskott till belysningsnivån, saknas från lysdioder och bör kompenseras vid ljusplaneringen. Riktat ljus har tidigare redovisats som ljusstyrka i enheten candela (cd). Med de nya lysdioderna har man övergått till att redovisa ljus-flöde i lumen (lm) vilket också kommer att ske för traditionella reflektorlam-por för att underlätta jämförelser.

LED-tekniken är i teorin mycket funktionssäker. En enstaka diod eller modul slocknar normalt inte och går ytterst sällan sönder. Dioder är stöt- och vibrationssäkra. De drivs med lågvolt (klenspänning) och det krävs spe-ciella driftdon i eller intill armaturen. Diodens snabba upptändningstid, dess dimringsbarhet och flimmerfrihet är betydelsefulla fördelar. En diod tänder direkt till fullt ljusflöde och är enkel att ljusreglera från 100 till 0%. Färg-växling till obegränsat antal färger och nyanser är relativt okomplicerad och utförs enligt alternativa tekniska standardprinciper.

Även kvalitetsdioder är mycket beroende av ström- och spänningsförhål-landen samt av aktuell driftmiljö, speciellt omgivningstemperatur. Till och med en välkonstruerad kvalitetsarmaturs prestanda som ljusmängd, ljusfärg, ljuskvalitet och livslängd är starkt påverkade av en rad yttre faktorer som måste överensstämma. När man planerar med god kunskap och om armatu-ren har bra högeffektsdioder med rätta driftförutsättningar kan LED-ljuset ha en mer skonsam miljöpåverkan genom lägre energiåtgång under många år. Den snabba utvecklingen gör att den höga prisnivån stegvis är på väg nedåt. Lågeffektsdioder för dekorljus, ofta med färgat ljus, är enklare och billigare.

Eftersom lysdioder är så känsliga för hög temperatur, och själva inte av-ger någon värmestrålning i ljusriktningen, måste all överskottsvärme avledas så effektivt som möjligt genom konduktivitet och konvektion med hjälp av armaturens konstruktion.

En LED-armatur ansluts till 230V nätström via ett obligatoriskt, elek-troniskt driftdon som anpassar ström och spänning. Driftdonen för LED är elektroniska komponenter och kallas varierande för driver, konverter, trans-formator och power supply men ett gemensamt begrepp är driftdon. Man kan välja driftdon med fler funktioner, t.ex. styrning och reglering. Driftdo-nen är antingen inbyggda i armaturen eller väljs separat för montage i anslut-ning till en eller flera armaturer. Det är mycket viktigt att driftdon väljs och anpassas till aktuell armatur för att alla förväntade prestanda skall kunna uppfyllas. Driftdonets egenförbrukning (watt, W) adderas till lysdiodernas effekt och summan kallas systemeffekt.

Lysdiodernas ljusflöde avtar successivt under den långa livslängden precis som hos lysrör och övriga urladdningslampor. Man kan därför inte vänta på att de skall slockna innan man byter ljuskälla. Som livslängd räknar man med en optimal livslängd på 50 000 timmar tills 70% av det ursprungli-

Effektiviteten redovisas som ljusutbyte = ljusflöde per watt (lm/W). Observera att det är den

kompletta LED-armaturens värden (armaturlumen och systemeffekt) som skall redovisas. De

enskilda lysdioderna påverkas så starkt av armatur och driftförutsättningar (driftdon, ström,

spänning och temperatur) att deras dataspecifikationer inte är relevanta för slutanvändaren.

Tj förbindelsepunkt

Tslug värmeavledning

Tc kretskort

Ta omgivning

Diodens kritiska temperaturpunkter

”Laser” är en LED-downlight utförd för en högre omgivnings-temperatur än 25° (Ta 45°)

Lighter -X, riktat LED-ljus utomhus


ga ljusflödet återstår (denna livslängd kallas L70) då det är hög tid för ett utbyte. För en komplett kalkyl tillkommer en bortfallsprocent, för lysdioder 0,1% per 1000 timmar, för de elektroniska driftdonen 0,2-0,3 % per 1000 timmar.

led-lamporDetta är den senaste utvecklingen inom lysdioder, speciellt avsedd för kon-sumentmarknaden.

LED-lampan, som till utseendet liknar en glödlampa, är en miljövänlig ersättningsljuskälla (”retrofit”) för glödlampor, halogenlampor och lysrörs-lampor (lågenergilampor), alla med standarsockel E27 eller E14. Ljuskällan finns även i form av reflektorlampa för accentbelysning.

LED-lampan har sina lysdioder integrerade i glaskolven. Ett elektro-niskt driftdon är inbyggt i sockeln. Vissa typer kan ljusregleras. Lamporna är kvicksilverfria utan IR- eller UV-strålning. Livslängden anges i form av medellivslängd (B50 = när hälften av dioderna har slocknat). Denna livs-längd varierar efter lamptyp och fabrikat från 15 000 till 45 000 timmar. För kvarvarande lampor måste man kalkylera med en ljusnedgång (ca 30%) vilket inte är fallet med glödlampor.

LED-lampor är ännu relativt ljussvaga. På sikt tror man att lamptypen blir den vanligaste ljuskällan i våra hem som ersättning för glödlampor ≤ 60W och lysrörslampor. Under 2010 utlovade amerikanska energimyn-digheten över en miljon dollar till den första fabrikanten av en LED-lampa understigande 10 watts effekt, med ett ljusflöde på 800 lm (ungefär 60W glödlampa) och med en utmärkt färgåtergivning Ra >90.

LED-lampor beskrivs närmare i kapitel 5.Exempel på aktuella LED-lampor hittar man i faktatabellerna kapitel 10.

7. LED

CHeCklistA för led-ArmAturer

• Ljusflöde armaturlumen (lm)

• Färgtemperatur kelvin (K)

• Effekt (systemeffekt watt W)

• Effektivitet (armaturens ljusutbyte lm/W)

• Färgåtergivning Ra-index

• Livslängd L70 = armaturens drifttimmar tills 70% av ljusflödet

återstår vid max. X Ta (omgivningstemperatur)

Phantom, OsramLED- lampa, Philips

OLED (Organic Light Emitting Diodes) är en ny ljuskälla som utvecklas parallellt med LED. Supertunna lysande plattor i vitt och många färger spås en ljus framtid. Foto: Osram.

LED- reflektorlampa kan ersätta små halogenreflektorlampor, t.ex. QR-CBC. Markerad kontrollpunkt för värmekontroll. Foto: Philips.

400 450 500 550 600 650 700 750 800

400 450 500 550 600 650 700 750 800

Rela

tivt st

råln

ingsf

löde

Rela

tivt st

råln

ingsf

löde

Våglängd (nm)

Våglängd (nm)

350 400 450 500 550 600 650 700 750 800

Rela

tivt st

råln

ingsf

löde

Våglängd (nm)

KALLVIT

VIT

VARMVIT

Spektralfördelning för tre ljusfärger (Lumileds). Tc = 25o


8. iNduktioNsljus och PlasMaljusinduktionssystemInduktionsljuskällor använder en teknik där energin överförs elektromagne-tiskt. En fördel med tekniken är att man i ljuskällorna undviker integrerade komponenter, elektroder som förbrukas under brinntiden. Lamporna kan i princip få en ”evig” livslängd men de erforderliga elektroniska driftdonen har en ändlig livslängd. Här är det inte fråga om en enstaka, utbytbar ljuskälla utan om ett lampsystem bestående av glaskolv med invändig ”antenn” för överföring av energin in i lampan samt ett elektroniskt driftdon av speciell typ. Lampsystemets ingående komponenter är begränsat utbytbara och tan-ken är att designa en engångsarmatur som endast kan servas av specialister.

Den mest framträdande egenskapen hos Master QL från Philips och Endura från Osram är den långa livslängden hos systemet, minst 60 000 timmars service life, vilket i normala anläggningar motsvarar uppemot 30 år. För induktionslampor redovisas användbar livslängd, service life, vil-ket i praktiken betyder att den uppnås när det installerade ljusflödet totalt har sjunkit till 70 – 80 % av nyvärdet. Själva lampkolven med antenn har obegränsad livslängd.

Typiska användningsområden är anläggningar där lampbyten är kompli-cerade eller kostsamma att utföra. Det kan till exempel gälla broar, väg- och järnvägstunnlar, idrottshallar, processindustrier, kärnkraftverk och allmänt i miljöer med höga takhöjder. Bägge systemen,Master QL och Endura, byg-ger på samma ljusalstringsprincip, ett lyspulver av samma typ som i lysrör och som finns i olika färgtemperaturer.

Master QL liknar en större glödlampa och finns i effekter 55 till 165W (ljusflöde 3500 till 12000 lumen (lm), 64 lumen per watt (lm/W). Ljusfärger att välja på är varmvit 827, varmvit 830 och vit 840. Färgåtergivningen är god, Ra >80. ENDURA från Osram har formen av en sluten rektangel med ett 75 mm tjockt glasrör, 315 eller 415 mm lång med rundade hörn. I anpas-sade reflektorarmaturer ger Endura ett mer bredstrålande ljusbild än QL och lämpar sig väl för belysning av stora ytor, även från höga höjder. Effekterna är 70, 100 och 150W och ljusflöde 6500, 8000 respektive 12 000 lumen (lm), d.v.s. 80 lumen per watt (lm/W). Ljusfärger att välja på är varmvit 830 och vit 840. Färgåtergivning Ra >80.

Plasmaljus Plasmalampan är en udda ljuskälla som ibland kallas svavellampa och bland felaktigt induktionslampa. Det handlar om en teknik med en magnetron som bombarderar svavel med mikrovågor, s.k. mikrovågsteknik. Svavlet upphet-tas till plasma och sänder ut ett intensivt, flimmerfritt ljus. På grund av hög värme måste lampan rotera under fläktkylning vilket också är nödvändigt för att ge en rotationssymmetrisk ljusbild. Det vi hittills har sett av en ameri-kansk lamptyp är en ljusstark ljuskälla gjord i kvartsglas, bl.a. i systemeffekt 1400 watt. Den ser ut som en golfboll men kan också ha form av en mindre cylinder. Livslängden begränsas endast av magnetronen som sägs fungera 15 000 timmar. Några av plasmalampans testanläggningar är på stolpar i större utomhusanläggningar och som stora ljussystem inomhus. Ljuset från en separat placerad ljuskälla leds och fördelas genom långa cylindrar, invändigt laminerade med en ljusledande plastfilm. Fler anläggningar har inte setts till i Sverige på många år men forskning och utveckling utomlands tycks fortsätta. Om och när lansering av kommersiella produkter kommer att ske är osäkert men en spännande teknikutveckling visades på belysnings-mässan i Frankfurt 2010.

8. inDUK T iOnSL JUS OCH PL ASMAL JUS

Lampsystem Master QL (Philips)

Plasmalampa från Luxim Corp.


9. koRtBeteckNiNgaRallmäntAll kommunikation om ljuskällor underlättas när det finns generella kortbeteckningar som helst är fabrikatsoberoende. Olyckligtvis används två olika sådana system inom EU.

Många armaturfabrikanter använder sedan många år ett system Lamp Designation System (LDS), även kallat Lampen Bezeichnung System (LBS), där man med en enkel och tydlig beteckning kan ange vilken ljuskälla en armatur är avsedd för. En begränsning med LDS är att man inte kan koppla kvalitetsegenskaper till beteckningen. De större ljuskälletillverkarna har där-för introducerat ett eget system International Lamp Coding System (ILCOS), där man efter behov bygger på grundbeteckningen med kvalitetsegenskaper.

Annell använder huvudsakligen det inarbetade kortnummersystemet LDS (LBS) men i händelse av att våra leverantörer väljer ILCOS så kommer vi att använda bägge systemen parallellt. Men en förutsättning för använd-ning av dessa system är att den aktuella ljuskällan är kompatibel och kan väljas bland några likvärdiga fabrikat.

När det gäller vissa unika lamptyper, som exempelvis Compact HID-lampor av typ metallhalogen och högtrycksnatrium, med klara skillnader i prestanda mellan fabrikaten, så väljer Annell att specificera ett speciellt fabrikat och vi använder oss då av fabrikantens egen typbeteckning trots att ljuskällan ser likadan ut och har samma eller likartad sockel. En viktig orsak är att små måttdifferenser påverkar armaturens reflektoroptik och ljusbild, livslängd och färgåtergivning. Även tydliga skillnader i ljusnedgång över livs-längden förekommer.

Ytterligare hjälpmedel som förtydligar kommunikation om ljuskällor är sockelbeteckningen. Lamphållaren i en armatur har en beteckning som mot-svarar beteckningen för ljuskällans sockel. Exempel på vanliga sockelbeteck-ningar visas på nästa sida. Se också de avslutande faktabellerna i kapitel 10.

Ekodesigndirektivet omfattar även krav på information om ljuskällor på armaturförpackningar i de fall ljuskällan är bipackad. I direktivet refereras till ILCOS som ett accepterat system för fabrikatsoberoende information, och framtiden får utvisa hur utbrett systemet blir.

9. KORTBETECKn ingAR

kortBeteCkningAr

A glödljus

Hid metallhalogen och högtrycksnatrium

t lysrör

tC kompaktlysrör

q halogenglödljus

led LED-ljus


exeMPel På VaNliga koRtBeteckNiNgaR

lysrör, kompaktlysrör

lds* ilCos** soCkel förkortning för typ Av ljuskällA

1 t16 FDH g5 Tubular, diameter 16 mm Rakt lysrör 16 mm, kallas även T5 (5= 5/8 inch), endast HF-don

2 t16-r FSCH 2gX13 Tubular 16 mm, circular form Cirkellysrör 16 mm, endast HF-don

3 t26 FD g13 Tubular 26 mm Rakt lysrör 26 mm av äldre typ, kallas även T8 (8/8 inch)

4 tC-d FSQ g24d Tubular Compact Double 4-stavs komp. lysrör med 2 stift för magnetiskt don

5 tC-del FSQ g24q Tubular Compact Double Electronic dito med 4 stift för HF-don

6 tC-fel FSS 2g10 Tubular Compact Flat Electronic 2x2-stavs kompaktlysrör med 4 stift för HF-don

7 tC-lel FSD/FSDH 2g11 Tubular Compact Long 2-stavs långt kompaktlysrör med 4 stift (< 40W valfritt don >40W HF-don >)

8 tC-s FSD g23 Tubular Compact Small 2-stavs kort kompaktlysrör med 2 stift

9 tC-sel FSD 2g7 Tubular Compact Small Electronic dito med 4 stift för HF-don

10 tC-t FSM gX24d Tubular Compact Triple 6-stavs komp. lysrör med 2 stift för magnetiskt don

11 tC-tel FSM gX24q Tubular Compact Triple Electronic dito med 4 stift för HF-don

Vanliga tilläggsbeteckningar: t16: HE= High Efficiency (högt ljusutbyte); HO= High Output (högt ljusflöde);

tC: EL= elektroniskt utförande; S= small; T= rörformad; D= dubbel; L= lång

urladdningslampor, några generella beteckningar

lds* ilCos** förkortning för typ Av ljuskällA

12 Hid - High pressure intensity Discharge Övergripande beteckning för urladdningslampor typ metallhalogen

och högtrycksnatrium ≤ 250W

13 Hie ME High pressure intensity Elliptical Metallhalogen, ellipsform med skruvsockel

14 Hit MT High pressure intensity Tubular Metallhalogen, rörform, 1-socklad

15 Hit-Ce MT High pressure intensity Tubular Ceramic som nr 14 men förbättrade egenskaper bl.a. färgåtergivning

(betecknas även HiT- CRi)

16 Hit-de MD High pressure intensity Tubular Double som nr 14 men 2-socklad

17 Hse SE High pressure Sodium Elliptical Högtrycksnatrium, ellipsform med skruvsockel

18 Hst ST High pressure Sodium Tubular Högtrycksnatrium, rörform, 1-socklad

19 Hst-Cri ST High pressure Sodium Tubular som nr 18 men förbättrade egenskaper bl.a. färgåtergivning

Colour Rendering improved

20 Hst-de High pressure Sodium Tubular som nr 18 men 2-socklad

Double Ended

21 Hi-pAr20-Ce-p H High intensity Parabolic Aluminium 20/8’’ Reflektorlampa 65 mm med skruvsockel, keramisk brännare,

Ceramic Protected förbättrad färgåtergivning

22 Hi-pAr30-Ce-p H High intensity Parabolic Aluminium 30/8’’ Reflektorlampa 97 mm med skruvsockel, keramisk brännare,

Ceramic Protected förbättrad färgåtergivning,

23 Hi-pAr51-Ce-p H High intensity Parabolic Aluminium 51 mmx Metallhalogen reflektorlampa i storlek som en 51 mm kalljuslampa

Ceramic Protected (QR-CBC 51), med sockel gX10, keramisk brännare, förbättrad

färgåtergivning

24 Hir111-Ce-p H High intensity Reflector Ceramic, Protected Metallhalogen reflektorlampa 111 mm, med sockel gX8,5

Tilläggsbeteckningar: Ce= keramisk brännare; Cri= högre Ra-index; de= 2-socklad

Fortsättning nästa sida

45


Några vanliga urladdningslampor med osrams och Philips beteckningar

osrAm pHilips lds typ Av ljuskällA

25 − t − t − T Rörform, 1-socklad ljuskälla

26 − ts − td − DE Stavform, 2-socklad ljuskälla

27 HCi-t Cdm-t HiT-CE Metallhalogen, keramisk brännare, rörformad, stiftsockel g12

28 HCi-tC Cdm-tC HiT-CE dito, kompakt form, stiftsockel g8,5

29 HCi-tf Cdm-tm mini HiT-CE dito, kompakt form, men bajonettsockel: Osram=gU6,5; Philips=gU6,5, alt.PgJ5

30 − sdW-t HST-CRi Vit högtrycksnatrium, kompakt form, förbättrad färgåtergivning, sockel Pg12-1

31 − sdW-tg HST-CRi dito, miniformat, helelektronisk, sockel gX12-1

32 HCi-r111 Cdm-r111 HiR111-CE-P Reflektorlampa 111 mm, metallhalogen, keramisk brännare, förbättrad

färgåtergivning, sockel gX8,6

33 − Cdm-r mini HiPAR51-CE-P sockel gX10

34 HCi-pAr20 Cdm-pAr20 HiPAR20-CE-P Reflektorlampa 20 mm, metallhalogen, keramisk brännare, förbättrad

färgåtergivning, sockel E27

35 HCi-pAr30 Cdm-pAr30 HiPAR30-CE-P Reflektorlampa30 mm, metallhalogen, keramisk brännare, förbättrad

färgåtergivning, sockel E27

Några vanliga halogenlampor

lds* ilCos** förkortning för typ Av ljuskällA

36 qA60 HSgSA Quarz glass, A-form 230V halogenlampa Classic, klar, sockel E27

37 qpAr-CB - Quarz glass PAR cool beam 230V reflektorlampa

38 qr111 HMgS Quarz glass 111 mm 12V reflektorlampa, sockel g53

39 qr-CBC HRgS Quarz glass Reflector Cool Beam Covered 12V kalljusreflektorlampa, skyddsglas, sockel gU5,3

40 qt9 – qt12 HSg Quarz glassTubular 12V halogenlampa, klar, sockel g4 resp. gy 6,35

41 qt14, 18, 26, 32 HSgST Quarz glass Tubular 230V halogenlampa, klar,

42 qt-de HDg Quarz glass double ended 230V halogenlampa, stavform, 2-socklad, klar

exempel på led-lampor (”Retrofit”) lds* ilCos** förkortning för typ Av ljuskällA

42 led A60 DR Light Emitting Diode 60 mm Med integrerad LED-modul och driftdon. Skruvsockel E27

*) lds = lamp designation system

**) ilCos = international lamp Coding system

Se faktatabeller på följande sidor

46


10. FAK TATABELLER

10. FaktataBelleRelektronikUppgifter om ljuskällornas prestanda i tabellerna baseras på drift med elek-troniska don. Undantag är urladdningslampor för främst utomhusapplika-tioner där elektroniska driftdon ännu inte finns att tillgå.

ljusnedgång och lampbortfallI Ekodesigndirektivet finns krav på ljuskälletillverkare om en mer komplett dokumentation av ljuskällor. Detta gäller bland annat uppgifter om ljus-nedgång och lampbortfall under livslängden. Tabellverket innehåller därför kolumner med brinntid för 10 % lampbortfall respektive 20 % ljusnedgång då det är uppgifter som kan ligga till grund för belysningsplanering och underhållsplaner. Idag saknas dessa uppgifter för många ljuskälletyper men tabellerna kommer att kompletteras i takt med att fler uppgifter blir tillgängliga.

ReflektorlamporFör reflektorlampor har tabellerna kompletterats med en kolumn för ljusflöde. Det är en uppgift som tidigare inte redovisats för reflektorlampor. I framtiden kommer detta bli en viktig uppgift då man ska jämföra prestanda för till exempel LED-lampor och reflektorhalogenlampor. Anledningen är att LED-lampor har en väldigt väl kontrollerad ljusstyrning med nästan inget spilljus utanför den redovisade spridningsvinkeln. Halogenlampor har däremot en icke försumbar mängd spilljus utanför den redovisade spridningsvinkel. Något som har en positiv påverkan på belysningsnivån då reflektorlampor används för till exempel allmänbelysning.

led-lamporFör LED-lampor redovisas idag medellivslängder. Ett riktvärde för ljusned-gången hos Osram och Philips är att 70 % av ljusflödet återstår för kvarva-rande lampor då medellivslängden uppnås. För andra fabrikat kan denna ljusnedgång uppstå mycket tidigare.

ändringsförbehållProduktfakta baseras på tillgängliga uppgifter vid tryckning, de flesta från Osram och Philips i september 2011.

Vi reserverar oss för tillkommande ändringar. För senaste information hänvisas till respektive tillverkares produktkataloger.

översikt tabellsidor

ljuskällA tABell nr

Cirkellysrör ..................................................................................................................... 13

glödlampor, klara .............................................................................................................1

Halogenlampor, glödlampsersättare ............................................................................2 - 8

Högtrycksnatrium, Compact HiD .................................................................................... 21

Högtrycksnatrium, HiD ................................................................................................... 24

Kompaktlysrör ................................................................................................................ 14

LED-lampor, glödlampsersättare .............................................................................. 16 - 18

Lysrör, raka ................................................................................................................9 - 12

Lysrörslampor, glödlampsersättare ................................................................................. 15

Metallhalogen, Compact HiD ..................................................................................19 - 20

Metallhalogen, HiD .................................................................................................22 - 23


10. FAK TATABELLER

ett urval av våra vanligaste ljuskällor

1. klArA glödlAmporfärgtemperatur 2700 kelvin (k) • färgåtergivningsindex ra 100

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte energi- soCkel diAmeter/ livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) klAss längd (mm) medel (tim)

normalform 25 A55 iAA 220 9 E E27 55/97 1000 40 A55 iAA 415 11 E E27 55/97 1000Klotform 25 D45 iBP 215 9 E E14 45/80 1000 40 D45 iBP 405 10 E E14 45/80 1000

2. HAlogenlAmpor 230 v – utAn reflektor – glödlAmpsersättAre färgtemperatur 2800 kelvin (k) • färgåtergivningsindex ra 100 • går att ljusreglera



HAlogen ClAssiC/ eCo ClAssiC normalform 28 QA60 HSgSA 345 12 C E27 56/110 2000 42 QA60 HSgSA 630 15 C E27 56/110 2000 52 QA60 HSgSA 840 16 C E27 56/110 2000 70 QA60 HSgSA 1240 18 C E27 56/110 2000 105 QA60 HSgSA 1900 18 C E27 56/110 2000 140 QA60 HSgSA 2840 20 C E27 56/110 2000Klotform 18 QD45 HSgSD 220 12 C E14 45/80 2000 28 QD45 HSgSD 345 12 C E14 45/80 2000 42 QD45 HSgSD 630 15 C E14 45/80 2000Kronljus 18 QC35 HSgSC 220 12 D E14 35/104 2000 28 QC35 HSgSC 345 12 D E14 35/104 2000 42 QC35 HSgSC 630 15 C E14 35/104 2000

3. HAlogenlAmpor 230 v – utAn reflektor – övrigA färgtemperatur 2900 kelvin (k) • färgåtergivningsindex ra 100 • går att ljusreglera



1-socklad g9 klar eCoHAlo CliCkline 18 QT14 HSgST 200 11 D g9 13/45 2000 28 QT14 HSgST 340 12 D g9 13/45 2000 42 QT14 HSgST 630 15 C g9 13/45 2000 53 QT14 HSgST 850 16 C g9 13/45 2000HAlopin eCo 20 QT14 HSgST 200 10 D g9 14/43 2000 33 QT14 HSgST 460 14 C g9 14/43 2000 48 QT14 HSgST 740 15 C g9 14/43 2000 60 QT14 HSgST 980 16 C g9 14/43 2000 1-socklad B15d klar HAlolux CerAm eCo 40 QT18 HS 590 15 C B15d 14/67 2000 60 QT18 HS 980 16 C B15d 14/67 2000 60 QT18 HS 980 16 C B15d 14/86 2000 70 QT18 HS 1180 17 C B15d 14/86 2000 100 QT18 HS 1800 18 C B15d 14/86 2000 150 QT18 HS 2870 19 C B15d 14/86 2000 250 QT18 HS 4200 17 C B15d 14/98 2000CApsuleline es 53 QT18 HS 850 16 C B15d 19/86 1000 70 QT18 HS 1200 17 C B15d 19/86 1000 105 QT18 HS 1900 18 C B15d 19/86 1000HAlolux t 25 QT26 HEgT 260 10 D E14 26/80 1500 40 QT26 HEgT 490 12 D E14 26/80 1500 60 QT26 HEgT 820 14 D E14 26/80 1500 1-socklad e14/e27 klar HAlolux CerAm eCo 70 QT32 HEgT 1180 17 C E27 32/105 2000 100 QT32 HEgT 1800 18 C E27 32/105 2000 150 QT32 HEgT 2870 19 C E27 32/105 2000 200 QT32 HEgT 4200 21 C E27 32/105 2000eCoClAssiC 30 t32 70 QT32 HEgT 1200 17 C E27 32/103 2000 105 QT32 HEgT 1980 19 C E27 32/103 2000 2-socklad r7s klar eCoHAlo lineAr CompACt Färgtemperatur 2900 kelvin (K) 48 QT-DE12 HDg/RS 750 16 C R7s 12/78 2000 80 QT-DE12 HDg/RS 1400 18 C R7s 12/78 2000 120 QT-DE12 HDg/RS 2250 19 C R7s 12/78 2000eCoHAlo lineAr smAll 120 QT-DE12 HDg/RS 2250 18 C R7s 12/118 2000 160 QT-DE12 HDg/RS 3100 19 C R7s 12/118 2000 240 QT-DE12 HDg/RS 4900 20 C R7s 12/118 2000 400 QT-DE12 HDg/RS 8700 22 C R7s 12/118 2000

Med reservation för att angivna uppgifter kan ha ändrats eller kompletterats.För närmare information se Osrams och Philips produktkataloger.


10. FAK TATABELLER

4. HAlogenlAmpor 230 v – med reflektorpAr16, pAr20, pAr30, pAr38 • färgtemperatur 2900 kelvin (k) • färgåtergivningsindex ra 100 • går att ljusreglera

effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA ljusflöde soCkel diAmeter/ livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos vinkel (°) (cd) lumen (lm) längd (mm) medel (tim)

pAr16 kAlljusreflektorTwistline Dichroic 50 QPAR51-CB HRgS 25 1000 gZ10 51/51 3000 50 QPAR51-CB HRgS 50 600 gZ10 51/51 3000

pAr16 AlureflektorEco Halo Twist 18 QPAR51 HAgS 25 280 gU10 51/51 2000 25 QPAR51 HAgS 50 250 gU10 51/51 2000 35 QPAR51 HAgS 50 350 gU10 51/51 2000Halopar 16 Eco 20 QPAR51 HAgS 35 570 gU10 51/55 2000 40 QPAR51 HAgS 35 900 gU10 51/55 2000

pAr20 AlureflektorPAR20 HalogenA 50 QPAR20 HEgPAR 10 2550 E27 64/91 2000 50 QPAR20 HEgPAR 25 850 E27 64/91 2000

pAr30s AlureflektorPAR30S HalogenA 75 QPAR30 HEgPAR 10 5525 E27 97/91 2000 75 QPAR30 HEgPAR 30 1700 E27 97/91 2000 100 QPAR30 HEgPAR 10 9000 E27 97/91 2000 100 QPAR30 HEgPAR 30 3000 E27 97/91 2000

pAr38 AlureflektorPAR38 HalogenA 50 QPAR38 HEgPAR 12 3100 E27 124/136 2500 50 QPAR39 HEgPAR 30 1200 E27 124/136 2500 65 QPAR40 HEgPAR 12 4700 E27 124/136 2500 65 QPAR41 HEgPAR 30 1800 E27 124/136 2500 100 QPAR42 HEgPAR 12 8200 E27 124/136 2500 100 QPAR43 HEgPAR 30 3100 E27 124/136 2500

5. HAlogenlAmpor 12 v – utAn reflektor

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte energiklAss soCkel diAmeter/ livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) längd (mm) medel (tim)

HAlostAr eCo 7 QT9-iRC HSg 105 15 C g4 10/33 4000 14 QT9-iRC HSg 240 17 C g4 9/33 4000 25 QT12-iRC HSg 500 20 B gy6,35 12/44 4000 35 QT12-iRC HSg 900 26 B gy6,35 12/44 4000 50 QT12-iRC HSg 1250 25 B gy6,35 12/44 4000 65 QT12-iRC HSg 1700 26 B gy6,35 12/44 4000 eCoHAlo CAps 7 QT9-iRC HSg 90 13 C g4 9/33 2000 14 QT9-iRC HSg 205 15 C g4 9/33 2000 25 QT12-iRC HSg 440 18 B gy6,35 12/44 2000 35 QT12-iRC HSg 680 19 B gy6,35 12/44 2000 CApsuleline 100 QT12 HSg 2200 22 C gy6,35 12/30 4000


10. FAK TATABELLER

6. HAlogenlAmpor 12 v – med glAsreflektor oCH frontglAsfärgåtergivningsindex ra 100 • färgtemperatur 3000 kelvin (k)

effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA ljusflöde soCkel diAmeter/ livslängd1


kalljusreflektor Ø 51 mmmAsterline es 20 QR-CBC51 HRgS 8 6500 gU5,3 51/51 5000 20 QR-CBC51 HRgS 36 1000 gU5,3 51/51 5000 20 QR-CBC51 HRgS 60 500 gU5,3 51/51 5000 30 QR-CBC51 HRgS 8 11000 gU5,3 51/51 5000 30 QR-CBC51 HRgS 24 3350 gU5,3 51/51 5000 30 QR-CBC51 HRgS 36 1600 gU5,3 51/51 5000 30 QR-CBC51 HRgS 60 750 gU5,3 51/51 5000 35 QR-CBC51 HRgS 8 13500 gU5,3 51/51 5000 35 QR-CBC51 HRgS 24 4400 gU5,3 51/51 5000 35 QR-CBC51 HRgS 36 2200 gU5,3 51/51 5000 35 QR-CBC51 HRgS 60 1050 gU5,3 51/51 5000 45 QR-CBC51 HRgS 8 16000 gU5,3 51/51 5000 45 QR-CBC51 HRgS 24 5450 gU5,3 51/51 5000 45 QR-CBC51 HRgS 36 2850 gU5,3 51/51 5000 45 QR-CBC51 HRgS 60 1300 gU5,3 51/51 5000

deCostAr 51 eCo 14 QR-CBC51 HRgS 10 2800 gU5,3 51/45 5000 14 QR-CBC51 HRgS 36 480 gU5,3 51/45 5000 20 QR-CBC51 HRgS 10 6000 gU5,3 51/45 5000 20 QR-CBC51 HRgS 24 2300 gU5,3 51/45 5000 20 QR-CBC51 HRgS 36 1000 gU5,3 51/45 5000 20 QR-CBC51 HRgS 60 450 gU5,3 51/45 5000 35 QR-CBC51 HRgS 10 12500 gU5,3 51/45 5000 35 QR-CBC51 HRgS 24 4400 gU5,3 51/45 5000 35 QR-CBC51 HRgS 36 2200 gU5,3 51/45 5000 35 QR-CBC51 HRgS 60 1100 gU5,3 51/45 5000 45 QR-CBC51 HRgS 10 15000 gU5,3 51/45 5000 45 QR-CBC51 HRgS 24 5700 gU5,3 51/45 5000 45 QR-CBC51 HRgS 36 2850 gU5,3 51/45 5000 45 QR-CBC51 HRgS 60 1430 gU5,3 51/45 5000

kalljusreflektor Ø 35mmBrilliAntline diCHroiC 20 QR-CBC35 HRgS 10 4800 gU4 35/40 4000 20 QR-CBC35 HRgS 30 690 gU4 35/40 4000 35 QR-CBC35 HRgS 10 7000 gU4 35/40 4000 35 QR-CBC35 HRgS 30 1300 gU4 35/40 4000

7. HAlogenlAmpor 12 v – med AluminiumCoAting för Begränsning Av soCkeltemperAturfärgåtergivningsindex ra 100 • färgtemperatur 3000 kelvin (k)

typ effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA ljusflöde soCkel diAmeter/ livslängd1


BrilliAntline Alu 20 QR51 HAgS 36 700 gU5,3 51/46 4000 35 QR51 HAgS 36 1500 gU5,3 51/46 4000 50 QR51 HAgS 36 2100 gU5,3 51/46 4000 20 QR25 HAgS 14 1050 gZ4 25,4/40 4000 35 QR25 HAgS 23 950 gZ4 25,4/40 4000

deCostAr 51 Alu 20 QR51 HAgS 36 700 gU5,3 51/45 3000 35 QR51 HAgS 36 1100 gU5,3 51/45 3000 50 QR51 HAgS 36 1800 gU5,3 51/45 3000

8. HAlogenlAmpor 12 v – med Alureflektor oCH irC

typ effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA ljusflöde soCkel diAmeter/ livslängd1


HAlospot 111 35 QR111-iRC HMgi 4 35000 g53 111/67 3000 35 QR111-iRC HMgi 24 2500 g53 111/67 3000 50 QR111-iRC HMgi 4 40000 g53 111/67 3000 50 QR111-iRC HMgi 8 20000 g53 111/67 3000 50 QR111-iRC HMgi 24 4000 g53 111/67 3000 50 QR111-iRC HMgi 45 1400 g53 111/67 3000 75 QR111-iRC HMgi 8 30000 g53 111/67 3000 75 QR111-iRC HMgi 24 5300 g53 111/67 3000 75 QR111-iRC HMgi 45 2000 g53 111/67 3000 100 QR111-iRC HMgi 8 48000 g53 111/67 3000 100 QR111-iRC HMgi 24 8500 g53 111/67 3000 100 QR111-iRC HMgi 45 2800 g53 111/67 3000

mAsterline 111 30 QR111-iRC HMgi 8 23000 g53 111/65 4000 30 QR111-iRC HMgi 24 4000 g53 111/65 4000 45 QR111-iRC HMgi 8 33000 g53 111/65 4000 45 QR111-iRC HMgi 24 5300 g53 111/65 4000 45 QR111-iRC HMgi 45 1900 g53 111/65 4000 60 QR111-iRC HMgi 8 48000 g53 111/65 4000 60 QR111-iRC HMgi 24 8500 g53 111/65 4000 60 QR111-iRC HMgi 45 2800 g53 111/65 4000


10. FAK TATABELLER

9. rAkA lysrör – t16/t5 – fullfärg färgåtergivningsindex ra > 80

effekt kortBeteCkning ljusflöde2 ljusutByte energiklAss soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) 35°C (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång service life

t16/t5 He (High efficiency) varmvit 830Finns även i färg 827, 840, 865 14 T16 FDH 1250 96 A g5 16/549 19000 > 19000 19000 21 T16 FDH 1920 100 A g5 16/849 19000 > 19000 19000 28 T16 FDH 2625 104 A g5 16/1149 19000 > 19000 19000 35 T16 FDH 3325 104 A g5 16/1449 19000 > 19000 19000

t16/t5 Ho (High output) varmvit 830Finns även i färg 827, 840, 865 24 T16 FDH 1750 89 A g5 16/549 19000 > 19000 19000 39 T16 FDH 3100 92 A g5 16/849 19000 > 19000 19000 49 T16 FDH 4375 100 A g5 16/1449 19000 > 19000 19000 54 T16 FDH 4450 93 A g5 16/1149 19000 > 19000 19000 80 T16 FDH 6550 88 A g5 16/1449 19000 > 19000 19000

t16/t5 He eco/es (High efficiency) varmvit 830Finns även i färg 840, 865 13 T16 FDH 1150 104 A g5 16/549 21000 > 21000 21000 25 T16 FDH 2450 108 A g5 16/1149 21000 > 21000 21000 32 T16 FDH 3100 114 A g5 16/1449 21000 > 21000 21000

t16/t5 Ho eco/es (High output) varmvit 830Finns även i färg 840, 865 20 T16 FDH 1650 98 A g5 16/549 21000 > 21000 21000 45 T16 FDH 4100 109 A g5 16/1449 21000 > 21000 21000 50 T16 FDH 4400 100 A g5 16/1149 21000 > 21000 21000 73 T16 FDH 6650 96 B g5 16/1449 21000 > 21000 21000

t16/t5 Ho (High output) amalgam varmvit 830Finns även i färg 840, 865 49 T16 FDH 4650 100 A g5 16/1449 19000 > 19000 19000 54 T16 FDH 4750 93 A g5 16/1149 19000 > 19000 19000 80 T16 FDH 6650 88 B g5 16/1449 19000 > 19000 19000

10. rAkA lysrör – t16/t5 – fullfärg speCiAlfärgåtergivningsindex ra > 90


WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) 35°C (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång service life

t16/t5 Ho (High output) 940 Finns även i färger 950, 965 24 T16 FDH 1400 71 B g5 16/549 19000 > 19000 19000 49 T16 FDH 3700 85 A g5 16/1449 19000 > 19000 19000 54 T16 FDH 3800 80 B g5 16/1149 19000 > 19000 19000

11. rAkA lysrör – t26/t8 – fullfärgfärgåtergivningsindex ra > 80


WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång service life

t26/t8 varmvit 830Finns även i färg 827, 840, 865 18 T26 FD 1350 75 A g13 26/590 17000 > 17000 17000 36 T26 FD 3350 93 A g13 26/1200 17000 > 17000 17000 58 T26 FD 5240 90 A g13 26/1500 17000 > 17000 17000

t26/t8 eco varmvit 830Finns även i färg 827, 840, 865 16 T26 FD 1300 81 A g13 26/590 17000 > 17000 17000 32 T26 FD 3000 94 A g13 26/1200 17000 > 17000 17000 51 T26 FD 4800 94 A g13 26/1500 17000 > 17000 17000

12. rAkA lysrör – t26/t8 – fullfärg speCiAlfärgåtergivningsindex ra > 90


WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång service life

t26/t8 varmvit 930 Finns även i färg 940, 950, 965 18 FD 1200 67 B g13 26/590 17000 > 17000 17000 36 FD 2800 78 B g13 26/1200 17000 > 17000 17000 58 FD 4600 79 B g13 26/1500 17000 > 17000 17000


10. FAK TATABELLER

14. kompAktlysrör – fullfärg

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte energiklAss soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % medel- WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång livslängd1

2-stavrör korta, med 4-stiftssockel, pl-s, varmvit 830.Finns även i färg 827, 840(Finns även med 2-stift sockel – TC-S – för E/M-don. Medellivslängd 10 000 timmar.) 5 TC-SEL FSD 250 50 B 2g7 27/85 7000 4000 13000 7 TC-SEL FSD 400 57 B 2g7 27/114 7000 4000 13000 9 TC-SEL FSD 600 67 A 2g7 27/144 7000 4000 13000 11 TC-SEL FSD 900 82 A 2g7 27/214 7000 4000 13000

dulux s/e, varmvit 830. 5 TC-SEL FSD 250 50 B 2g7 27/85 8000 8000 20000 7 TC-SEL FSD 400 57 B 2g7 27/114 8000 8000 20000 9 TC-SEL FSD 600 67 A 2g7 27/144 8000 8000 20000 11 TC-SEL FSD 900 82 A 2g7 27/214 8000 8000 20000

2-stavrör långa, med 4-stiftssockel, dulux l / pl-l, varmvit 830Finns även i färg 827, 840 och från Osram i utförande med amalgamteknik (COnSTAnT) 18 TC-L FSD 1200 67 B 2g11 38/217 14000 > 20000 20000 24 TC-L FSD 1800 75 B 2g11 38/317 14000 > 20000 20000 36 TC-L FSD 2900 81 A 2g11 38/411 14000 > 20000 20000 40 TC-EL FSDH 3500 88 A 2g11 38/533 14000 > 20000 20000 55 TC-EL FSDH 4800 87 A 2g11 38/533 14000 > 20000 20000 80 TC-EL FSDH 6000 75 B 2g11 38/568 14000 > 20000 20000

dulux l He 830. Finns även i färg 840 28 TC-L FSDH 2788 96 A 2g11 38/568 14000 > 20000 20000

4-stavsrör med 4-stiftssockel, dulux de / pl-C, varmvit 830Finns även i färg 827, 840(Finns även med 2-stift sockel för E/M-don. Medellivslängd 10 000 timmar.) 10 TC-DEL FSQ-E 600 60 B g24q1 27/87 8000 12000 20000 13 TC-DEL FSQ-E 900 69 A g24q1 27/115 8000 12000 20000 18 TC-DEL FSQ-E 1200 67 B g24q2 27/130 8000 12000 20000 26 TC-DEL FSQ-E 1800 69 B g24q2 27/149 8000 12000 20000

6-stavsrör med 4-stiftssockel, dulux t/eplus / pl-t varmvit 830Finns även i färg 827, 840(Finns även med 2-stift sockel för E/M-don i effekterna 13 W–26 W. Medellivslängd 10 000 timmar.) 13 TC-TEL FSM-E 900 69 A gX24q-1 49/90 8000 12000 20000 18 TC-TEL FSM-E 1200 67 B gX24q-2 49/100 8000 12000 20000 26 TC-TEL FSM-E 1800 69 B gX24q-3 49/115 8000 12000 20000 32 TC-TEL FSM-E 2400 75 B gX24q-3 49/131 8000 12000 20000 42 TC-TEL FSM-E 3200 76 B gX24q-4 49/152 8000 12000 20000 57 TC-TEL FSM-E 4300 75 B gX24q-5 49/181 8000 12000 20000

6-stavsrör med 4-stiftssockel, med amalteknik, dulux t/e ConstAnt / pl-t top varmvit 830Finns även i färg 827, 840 18 TC-TELi FSM-E 1200 67 B gX24q-2 49/100 8000 12000 20000 26 TC-TELi FSM-E 1800 69 B gX24q-3 49/115 8000 12000 20000 32 TC-TELi FSM-E 2400 75 B gX24q-3 49/131 8000 12000 20000 42 TC-TELi FSM-E 3200 76 B gX24q-4 49/152 8000 12000 20000 57 TC-TELi FSM-E 4300 75 B gX24q-5 49/181 8000 12000 20000

6-stavsrör med 4-stiftssockel, eCo varmvit 830dulux t/e He varmvit 830.Finns även i färg 840 11 HC-TEL FSM 900 82 A gR14q-1 49/105 14000 12000 20000 14 HC-TEL FSM 1200 86 A gR14q-1 49/122 14000 12000 20000 17 HC-TEL FSM 1500 88 A gR14q-1 49/141 14000 12000 20000

mAster pl-r eco varmvit 830Finns även i färg 840 14 HC-TEL FSM 1200 86 A gR14q-1 49/119 19000 > 20000 24000 17 HC-TEL FSM 1500 88 A gR14q-1 49/141 19000 > 20000 24000

4-stavsrör, flata, med 4-stiftssockel dulux f varmvit 830Finns även i färg 827, 840 18 TC-F FSS 1100 61 B 2g10 79/122 8000 4000 20000 24 TC-F FSS 1700 71 B 2g10 79/165 8000 4000 20000 36 TC-F FSS 2800 78 B 2g10 79/217 8000 4000 20000

13. Cirkellysrör – t16/t5 – fullfärgfärgåtergivningsindex ra > 80

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte energiklAss soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) (mm) BortfAll ljusnedgång service life

lumilux t16/t5 varmvit 830. Finns även i färg 827, 840 22 T16-R FSCH 1900 81 A 2Xg13 16/230 10000 8000 8000 40 T16-R FSCH 3400 85 A 2Xg13 16/300 10000 8000 8000 55 T16-R FSCH 4200 76 B 2Xg13 16/300 10000 8000 8000

mAster tl5, t16/t5, Cirkel varmvit 830. Finns även i färg 827, 840 22 T16-R FSCH 1800 82 A 2gX13 16/230 8000 6000 6000 40 T16-R FSCH 3300 83 A 2Xg13 16/230 8000 6000 6000 55 T16-R FSCH 4200 76 B 2Xg13 16/305 8000 6000 6000 60 T16-R FSCH 5000 83 B 2Xg13 16/379 8000 6000 6000


10. FAK TATABELLER

15. lysrörslAmpor(För fastställande av ekvivalent glödlampseffekt hänvisas till tabellen på sidan 23.)

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färgtemp. dimBAr energi- soCkel diAmeter/ medel- WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) kelvin (k) klAss längd (mm) livslängd1

med extra ytterkolv – glödlampslik. färgåtergivning ra 80dulux superstAr mini gloBe varmvit 827 (Effekterna 5, 7 watt (W) finns även med sockel E14) 5 TC-DSE FBT 250 50 2500 nEJ A E27 58/95 15000 7 TC-DSE FBT 360 51 2500 nEJ A E27 58/95 15000 11 TC-DSE FBT 630 57 2500 nEJ A E27 60/111 15000 15 TC-DSE FBT 850 57 2500 nEJ A E27 60/120 15000 20 TC-DSE FBT 1160 58 2500 nEJ A E27 62/151 15000

softone varmvit 827 (Finns även i ljusfärg 840. Effekterna 5, 8 watt (W) även med sockel E14.) 5 TC-DSE FBT 200 40 2700 nEJ A E27 61/114 10000 8 TC-DSE FBT 380 48 2700 nEJ A E27 61/114 10000 12 TC-DSE FBT 610 51 2700 nEJ A E27 61/114 10000 16 TC-DSE FBT 870 54 2700 nEJ A E27 61/114 10000 20 TC-DSE FBT 1160 58 2700 nEJ A E27 66/129 10000

stavformat utförande. färgåtergivning ra 80 varmvit 827dulux intelligent longlife (Finns även i ljusfärg 840 och effekterna 5, 7, 11 watt (W) med sockel E14.) 5 TC-DSE FBT 250 50 2500 nEJ A E27 36/113 20000 7 TC-DSE FBT 365 52 2500 nEJ A E27 36/113 20000 11 TC-DSE FBT 620 56 2500 nEJ A E27 45/117 20000 14 TC-DSE FBT 800 57 2500 nEJ A E27 45/128 20000 18 TC-DSE FBT 1050 58 2500 nEJ A E27 45/145 20000 23 TC-DSE FBT 1410 61 2500 nEJ A E27 58/173 20000 30 TC-DSE FBT 1920 64 2500 nEJ A E27 58/192 20000

mAster pl-e varmvit 827 (Finns även i ljusfärg 840 och effekterna 5, 8, 11 watt (W) med sockel E14.) 5 TC-DSE FBT 230 46 2700 nEJ A E27 28/114 15000 8 TC-DSE FBT 432 54 2700 nEJ A E27 28/119 15000 11 TC-DSE FBT 600 55 2700 nEJ A E27 28/141 15000 15 TC-DSE FBT 875 58 2700 nEJ A E27 40/126 20000 20 TC-DSE FBT 1200 60 2700 nEJ A E27 40/137 20000 23 TC-DSE FBT 1500 65 2700 nEJ A E27 40/153 20000 27 TC-DSE FBT 1800 67 2700 nEJ A E27 40/174 20000 33 TC-DSE FBT 2250 68 2700 nEJ A E27 40/196 20000

spiraliserat utförande. färgåtergivning ra 80 varmvit 827dulux superstAr miCro tWist (Finns även i ljusfärg 840. Effekterna 7, 11 watt (W) även med sockel E14.) 7 TC-DSE FBT 420 60 2500 nEJ A E27 42/85 12000 11 TC-DSE FBT 650 59 2500 nEJ A E27 42/90 12000 14 TC-DSE FBT 860 61 2500 nEJ A E27 42/100 12000 18 TC-DSE FBT 1200 67 2500 nEJ A E27 55/108 12000 23 TC-DSE FBT 1600 70 2500 nEJ A E27 55/116 12000

tornAdo varmvit 827 (Finns även i ljusfärg 865. Effekterna 5, 8, 11 watt (W) även med sockel E14.) 5 TC-DSE FBT 300 60 2700 nEJ A E27 47/80 8000 8 TC-DSE FBT 500 63 2700 nEJ A E27 47/87 8000 12 TC-DSE FBT 725 60 2700 nEJ A E27 58/87 8000 15 TC-DSE FBT 950 63 2700 nEJ A E27 58/109 8000 20 TC-DSE FBT 1350 68 2700 nEJ A E27 62/114 8000 23 TC-DSE FBT 1550 67 2700 nEJ A E27 62/126 8000 32 TC-DSE FBT 2255 70 2700 nEJ A E27 67/132 8000

dimbara lysrörslampor. färgåtergivning ra 80 varmvit 827 (Dimras med framkant/glödljusdimmer.)dulux intelligent dim 11 TC-DSE FBT saknas 2500 JA A E27 saknas 10000 15 TC-DSE FBT 870 58 2500 JA A E27 120/167 20000 15 TC-DSE FBT 850 57 2500 JA A E27 60/120 10000 18 TC-DSE FBT 1050 58 2500 JA A E27 58/158 20000 20 TC-DSE FBT saknas 2500 JA A E27 saknas 10000

dulux intelligent dim tWist 20 TC-DSE FBT 1300 63 2500 JA A E27 137/156 10000

softone dim 12 TC-DSE FBT 600 50 2700 JA A E27 66/128 10000 20 TC-DSE FBT 1200 60 2700 JA A E27 71/150 10000

mAster pl-electronic dimmable 20 TC-DSE FBT 1230 62 2700 JA A E27 48/148 20000

utförande med förbättrad färgåtergivning ra 90 varmvit 927tornAdo true Colour (Effekterna 5, 8, 12 watt (W) finns även med sockel E14) 5 TC-DSE FBT 250 2700 nEJ A E27 47/80 8000 8 TC-DSE FBT 410 2700 nEJ A E27 47/87 8000 12 TC-DSE FBT 620 2700 nEJ A E27 47/101 8000 15 TC-DSE FBT 795 2700 nEJ A E27 57/117 8000 20 TC-DSE FBT 1060 2700 nEJ A E27 57/123 8000 23 TC-DSE FBT 1220 2700 nEJ A E27 67/126 8000

14. kompAktlysrör – fullfärg forts

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte energiklAss soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % medel- WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) längd (mm) BortfAll ljusnedgång livslängd1

”Hockeypucken” Ø 75 mmmicro-lynx f varmvit 830Finns även i färg 827, 840 6 170 28 gX5,3 75/24 10000


10. FAK TATABELLER

16. led-lAmpor utAn reflektor 230 v ra > 80(För fastställande av ekvivalent glödlampseffekt hänvisas till tabellen på sidan 25.)

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färgtemp. dimBAr energiklAss soCkel diAmeter/ medel- WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) kelvin (k) längd (mm) livslängd1

mAster led 6 LED A60 DR A60 250 42 2700 JA A E27 60/106 45000 8 LED A60 DR A60 470 59 2700 JA A E27 60/108 25000 8 LED A60 DR A60 470 59 2700 JA A B22 60/108 25000 12 LED A60 DR A60 806 67 2700 JA A E27 58/108 25000 12 LED A60 DR A60 806 67 2700 JA A B22 58/108 25000

pArAtHom ClAssiCA 25 6 LED A60 DR A60 290 48 3000 nEJ A E27 55/101 25000A 40 8 LED A60 DR A60 345 43 3000 nEJ A E27 55/113 25000A 50 12 LED A60 DR A60 650 54 3000 JA A E27 62/126 25000A 60 12 LED A60 DR A60 810 68 3000 JA A E27 62/126 25000B 25 5 LED C40 170 34 3000 nEJ A E14 40/117 25000

17. led-lAmpor med reflektor 12 v

effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA färgtemp. färggivning dimBAr soCkel diAmeter/ livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos vinkel (°) (cd) kelvin (k) ra längd (mm) medel (tim)

pArAtHom mr16 20 AdvAnCed 5,5 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 500 3000 80 JA gU5,3 50/48 25000 5,5 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 500 4000 80 JA gU5,3 50/48 25000

pArAtHom mr16 20 upgrade 4,5 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 450 3000 80 nEJ gU5,3 50/48 25000

pArAtHom mr16 35 Advanced rear design 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 1050 3000 80 JA gU5,3 50/77 25000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 1050 4000 80 JA gU5,3 50/77 25000 mAster led spot mr16 lv (Finns även i färgtemperatur 2700 kelvin (K).) 4 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 700 3000 80 nEJ gU5,3 50/46 45000 4 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 470 3000 80 nEJ gU5,3 50/46 45000 4 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 720 3000 80 nEJ gU5,3 50/46 45000 4 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 500 3000 80 nEJ gU5,3 50/46 45000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 15 3210 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 1380 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 810 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 60 324 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 15 3300 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 1460 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 840 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 7 LED QR-CBC51 DR HRgS 60 337 3000 80 JA gU5,3 50/54 40000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 15 4000 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 1700 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 990 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 15 4200 3000 80 JA gU5,3 50/54 25000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 24 1760 3000 80 JA gU5,3 50/54 30000 10 LED QR-CBC51 DR HRgS 36 1030 3000 80 JA gU5,3 50/54 30000

18. led-lAmpor med reflektor 230 v



pArAtHom pAr16 20 4,5 LED QPAR51 DR HAgS 35 450 3000 80 nEJ gU10 50/60 35000 4,5 LED QPAR51 DR HgEPAR 35 450 3000 80 nEJ E27 50/68 35000 4,5 LED QPAR51 DR HAgS 35 600 4000 80 nEJ gU10 50/60 35000 4,5 LED QPAR51 DR HgEPAR 35 600 4000 80 nEJ E27 50/68 35000

pArAtHom pAr16 35 rear design 8 LED QPAR51 DR HAgS 35 600 3000 80 JA gU10 50/87 25000 8 LED QPAR51 DR HAgS 35 600 6500 80 JA gU10 50/87 25000

pArAtHom pAr16 50 rear design 10 LED QPAR51 DR HAgS 35 950 3000 80 JA gU10 50/87 25000 10 LED QPAR51 DR HAgS 35 950 6500 80 JA gU10 50/87 25000

15. lysrörslAmpor forts

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färgtemp. dimBAr energi- soCkel diAmeter/ medel- WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) kelvin (k) klAss längd (mm) livslängd1

utförande för många tändningar och släckningar varmvit 827dulux intelligent fACility 10 TC-DSE FBT 530 2500 nEJ A E14 45/126 20000 10 TC-DSE FBT 530 2500 nEJ A E27 45/117 20000 14 TC-DSE FBT 800 2500 nEJ A E27 45/123 20000 14 TC-DSE FBT 800 2500 nEJ A B22d 45/123 20000 18 TC-DSE FBT 1100 2500 nEJ A E27 45/137 20000

mAster stairway 15 TC-DSE FBT 850 2700 A E27 48/126 20000 20 TC-DSE FBT 1230 2700 A E27 48/137 20000


10. FAK TATABELLER

19. CompACt Hid, metAllHAlogen med kerAmisk BrännAre utAn reflektor

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färggivning färgtemp soCkel diAmeter/ timmAr 10% timmAr 20% livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) ra kelvin (k) längd (mm) BortfAll ljusnedgång medel (50%)

mAster Colour Cdm-t elite varmvit 930 35 HiT-CE MT 4000 114 90 3000 g12 20/103 12000 15000 15000 70 HiT-CE MT 7800 111 90 3000 g12 20/103 12000 15000 15000 100 HiT-CE MT 11000 110 90 3000 g12 20/103 12000 10000 15000 150 HiT-CE MT 15000 100 90 3000 g12 20/110 12000 10000 12000

mAster Colour Cdm-t elite light Boost (Dimbar 50–100% med speciella driftdon.) 70 HiT-CE MT 7800 111 90 3000 g12 20/103 9000 15000

mAster Colour Cdm-t 20 HiT-CE MT 1800 90 80 3000 g12 20/103 10000 5000 12000 35 HiT-CE MT 3300 94 80 3000 g12 20/103 10000 5000 12000 35 HiT-CE MT 3300 94 90 4200 g12 20/103 10000 5000 12000 70 HiT-CE MT 6600 94 80 3000 g12 20/103 10000 5000 12000 70 HiT-CE MT 6600 94 90 4200 g12 20/103 10000 5000 12000 150 HiT-CE MT 14000 93 80 3000 g12 20/110 10000 5000 12000 150 HiT-CE MT 12700 85 90 4200 g12 20/110 10000 5000 12000 250 HiT-CE MT 23000 92 80 3000 g12 25/135 10000 5000 11000 250 HiT-CE MT 23300 93 90 4200 g12 25/135 10000 5000 11000

powerball HCi-t 35 HiT-CE MT 3600 103 80 3000 g12 19/100 15000 35 HiT-CE MT 3500 100 90 4200 g12 19/100 15000 70 HiT-CE MT 7300 104 80 3000 g12 19/100 15000 70 HiT-CE MT 6700 96 90 4200 g12 19/100 15000 100 HiT-CE MT 9500 95 80 3000 g12 19/100 15000 100 HiT-CE MT 9300 93 90 4200 g12 19/100 15000 150 HiT-CE MT 15000 100 80 3000 g12 25/105 15000 150 HiT-CE MT 14500 97 90 4200 g12 25/105 15000 250 HiT-CE MT 26000 104 80 3000 g22 34/175 15000 250 HiT-CE MT 25000 100 90 4200 g22 34/175 15000

mAster Colour Cdm-tC elite varmvit 930 (Endast för drift med elektroniska don) 35 HiT-TC-CE MT 3900 111 90 3000 g8,5 15/85 12000 15000 15000 70 HiT-TC-CE MT 7600 109 90 3000 g8,5 15/85 12000 15000 15000

mAster Colour Cdm-tC elite light Boost (Dimbar 50–100% med speciella driftdon.) 70 HiT-TC-CE MT 7800 111 90 3000 g8,5 15/85 9000 15000

mAster Colour Cdm-tC 20 HiT-TC-CE MT 1800 90 80 3000 g8,5 15/85 8000 5000 12000 35 HiT-TC-CE MT 3300 94 80 3000 g8,5 15/85 8000 5000 12000 35 HiT-TC-CE MT 3300 94 90 4200 g8,5 15/85 8000 5000 12000 70 HiT-TC-CE MT 6500 93 80 3000 g8,5 15/85 8000 5000 12000 70 HiT-TC-CE MT 5900 84 90 4200 g8,5 15/85 8000 5000 12000

poWerBAll HCi-tC 20 HiT-TC-CE MT 1700 85 80 3000 g8,5 15/81 15000 35 HiT-TC-CE MT 3500 100 80 3000 g8,5 15/81 15000 35 HiT-TC-CE MT 3400 97 90 4200 g8,5 15/81 15000 70 HiT-TC-CE MT 6900 99 80 3000 g8,5 15/81 15000 70 HiT-TC-CE MT 6600 94 90 4200 g8,5 15/81 15000

poWerBAll HCi-t/tC sHopligHt 35 HiT-CE MT 2800 80 90 3000 g12 19/100 15000 70 HiT-CE MT 6300 90 90 3000 g12 19/100 15000 35 HiT-TC-CE MT 2800 80 90 3000 g8,5 15/81 15000 70 HiT-TC-CE MT 6200 89 90 3000 g8,5 15/81 15000

mAster Colour Cdm-tm mini elite 35 HiT-TC-CE MC 3900 100 90 3000 gU6,5 14/57 10000 10000 15000

mAster Colour Cdm-tm mini (Endast elektroniska don) 20 HiT-TC-CE MT 1650 83 80 3000 PgJ5 11/52 10000 2000 12000 20 HiT-TC-CE MC 1800 90 80 3000 gU6,5 14/57 11000 10000 15000 35 HiT-TC-CE MT 3000 86 90 3000 PgJ5 11/52 10000 3000 12000

poWerBAll HCi-tf 20 HiT-TC-CE MC 1700 85 80 3000 gU6,5 13/57 15000 35 HiT-TC-CE MC 3400 97 80 3000 gU6,5 13/57 15000

18. led-lAmpor med reflektor 230 v forts



mAster ledspot mv (Dimbarheten gäller tillsammans med dimmer med framkantsstyrning.) 3 LED QPAR51 DR HAgS 25 850 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/56 35000 4 LED QPAR51 DR HAgS 25 600 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/56 25000 4 LED QPAR51 DR HAgS 40 310 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/56 25000 4 LED QPAR51 DR HAgS 25 600 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/56 25000 4 LED QPAR51 DR HAgS 40 310 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/56 25000 7 LED QPAR51 DR HAgS 25 1200 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000 7 LED QPAR51 DR HAgS 40 650 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000 7 LED QPAR51 DR HAgS 25 1200 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000 7 LED QPAR51 DR HAgS 40 650 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000 7 LED QPAR51 DR HAgS 25 1000 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000 7 LED QPAR51 DR HAgS 40 450 2700/3000/4200 80 JA gU10 50/81 40000


10. FAK TATABELLER

20. CompACt Hid, metAllHAlogen med kerAmisk BrännAre med reflektor

effekt kortBeteCkning spridnings- ljusstyrkA ljusflöde färggivning färgtemp soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % livslängd1

WAtt (W) lBs ilCos vinkel (°) (cd) (lm) ra kelvin (k) längd (mm) BortfAll ljusnedgång medel (50%)

mAster Colour Cdm-r elite pAr30l 35 HiPARL30 MRS 10 52000 2300 90 3000 E27 95/120 7000 12000 35 HiPARL30 MRS 30 7800 2300 90 3000 E27 95/120 7000 12000 70 HiPARL30 MRS 10 70000 5000 90 3000 E27 95/120 7000 11000 70 HiPARL30 MRS 30 15000 5000 90 3000 E27 95/120 7000 11000 70 HiPARL30 MRS 40 10000 5000 90 3000 E27 95/120 7000 11000

mAster Colour Cdm-r pAr20 35 HiPAR20 MRS 10 23000 80 3000 E27 64/92 35 HiPAR20 MRS 30 5000 80 3000 E27 64/92 35 HiPAR20 MRS 10 21500 90 4200 E27 64/92 35 HiPAR20 MRS 30 5000 90 4200 E27 64/92

mAster Colour Cdm-r pAr30l 35 HiPARL30 MRS 10 44000 80 3000 E27 95/120 10000 35 HiPARL30 MRS 30 7400 80 3000 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 10 68000 80 3000 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 30 13500 80 3000 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 40 10000 80 3000 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 10 63000 90 4200 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 30 13000 90 4200 E27 95/120 10000 70 HiPARL30 MRS 40 9000 90 4200 E27 95/120 10000

mAster Colour Cdm-r mini elite 35 HiPAR51 MRS/UB 10 18000 90 3000 gX10 50/65 7500 35 HiPAR51 MRS/UB 25 8000 90 3000 gX10 50/65 7500 35 HiPAR51 MRS/UB 40 3900 90 3000 gX10 50/65 7500

poWerBAll HCi-pAr20 35 HiPAR20 MRS 10 24000 80 3000 E27 65/95 15000 35 HiPAR20 MRS 30 5500 80 3000 E27 65/95 15000

poWerBAll HCi-pAr30 20 HiPARL30 MRS 10 24000 80 3000 E27 97/125 15000 20 HiPARL30 MRS 30 4000 80 3000 E27 97/125 15000 35 HiPARL30 MRS 10 46000 80 3000 E27 97/125 15000 35 HiPARL30 MRS 30 8500 80 3000 E27 97/125 15000 70 HiPARL30 MRS 10 70000 80 3000 E27 97/125 15000 70 HiPARL30 MRS 30 14000 80 3000 E27 97/125 15000 70 HiPARL30 MRS 40 12000 80 3000 E27 97/125 15000

mAster Colour Cdmr111 20 HiR-CE111 MRS 10 20000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 20 HiR-CE112 MRS 24 4500 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE113 MRS 10 35000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE111 MRS 24 8500 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE111 MRS 40 4000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE111 MRS 10 35000 90 4200 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE111 MRS 24 8500 90 4200 gX8,5 111/95 7000 10000 35 HiR-CE111 MRS 40 4000 90 4200 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 10 50000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 24 15000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 40 9000 80 3000 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 10 50000 80 4200 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 24 15000 80 4200 gX8,5 111/95 7000 10000 70 HiR-CE111 MRS 40 9000 80 4200 gX8,5 111/95 7000 10000

Constant Colour CmH mr16 precise 20 HiPAR51 MR 12 9000 80 3000 gX10 51/55 12000 20 HiPAR51 MR 25 2900 80 3000 gX10 51/55 12000 20 HiPAR51 MR 40 1500 80 3000 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 12 16000 90 3000 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 25 5500 90 3000 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 40 3000 90 3000 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 12 16000 90 4200 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 25 5500 90 4200 gX10 51/55 12000 35 HiPAR51 MR 40 3000 90 4200 gX10 51/55 12000

19. CompACt Hid, metAllHAlogen med kerAmisk BrännAre utAn reflektor forts

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färggivning färgtemp soCkel diAmeter/ timmAr 10% timmAr 20% livslängd1


mAster Colur Cdm-td 70 HiT-DE-CE MD 6500 93 80 3000 RX7s 21/115 12000 6000 16000 70 HiT-DE-CE MD 6600 94 90 4200 RX7s 21/115 12000 6000 16000 150 HiT-DE-CE MD 13250 88 80 3000 RX7s-24 24/132 12000 6000 16000 150 HiT-DE-CE MD 14200 95 90 4200 RX7s-24 24/132 12000 6000 16000

poWerBAll HCi-ts 70 HiT-DE-CE MD 6800 94 80 3000 RX7s 21/115 15000 70 HiT-DE-CE MD 6500 88 90 4200 RX7s 21/115 15000 150 HiT-DE-CE MD 14500 101 80 3000 RX7s-24 24/132 15000 150 HiT-DE-CE MD 14400 100 90 4200 RX7s-24 24/132 15000 250 HiT-DE-CE MD 25000 100 80 3000 Fc2 25/163 15000 250 HiT-DE-CE MD 25000 100 90 4200 Fc2 25/163 15000


10. FAK TATABELLER

21. CompACt Hid, HögtryCksnAtrium

effekt kortBeteCkning ljusflöde ljusutByte färggivning färgtemp soCkel diAmeter/ timmAr 10 % timmAr 20 % livslängd1


mAster sdW-t 825 35 HST-CRi STH 1300 37 83 2500 Pg-12-1 32/149 10000 12000 15000 50 HST-CRi STH 2300 46 83 2500 Pg-12-1 32/149 10000 12000 15000 100 HST-CRi STH 5000 50 83 2500 Pg-12-1 32/149 9000 6000 15000

mAster sdW-tg 825 50 HST-CRi STH 2400 48 81 2550 gX12-1 20/103 7500 6000 10000 100 HST-CRi STH 4900 49 81 2550 gX12-1 20/110 6000 6000 10000

22. Hid – metAllHAlogen med kerAmisk BrännAre – för utomHusApplikAtioner


WAtt (W) lBs ilCos lumen (lm) (lm/W) ra kelvin (k) längd (mm) BortfAll ljusnedgång serviCe life

mAster CosmoWHite Cpo-tW(Klar rörformad ytterkolv.) 45 HiT MT 4300 96 60 2720 PgZ12 19/132 16000 > 16000 16000 60 HiT MT 6800 113 66 2750 PgZ12 19/132 16000 > 16000 16000 90 HiT MT 10450 116 66 2750 PgZ12 19/143 16000 > 16000 16000 140 HiT MT 16500 118 66 2860 PgZ12 19/147 16000 > 16000 16000

mAster City WHite Cdo-tt plus 828(Klar rörformad ytterkolv.) 70 HiT-CE MT 7520 103 80 2800 E27 31/156 10000 4000 8000 100 HiT-CE MT 10820 110 80 2800 E40 47/209 12000 4000 8000 150 HiT-CE MT 16600 112 80 2800 E40 47/211 12000 4000 8000

mAster City WHite Cdo-tt 828(Klar rörformad ytterkolv.) 50 HiT-CE MT 4100 82 80 2800 E27 31/152 10000 4000 8000 250 HiT-CE MT 22500 90 80 2800 E40 47/255 6000 4000 8000

poWerBAll HCi-tt 830(Klar rörformad ytterkolv.) 50 HiT-CE MT 4500 90 80 3000 E27 32/155 12000 8000 12000 70 HiT-CE MT 7000 100 80 3000 E27 30/102 12000 8000 12000 100 HiT-CE MT 10000 100 80 3000 E40 47/210 12000 8000 12000 150 HiT-CE MT 14500 97 80 3000 E40 47/210 12000 8000 12000 250 HiT-CE MT 26000 100 80 3000 E40 47/226 12000 8000 12000

mAster City WHite Cdo-et 828(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 50 HiE-CE ME 4000 80 80 2800 E27 71/156 10000 5000 8000 70 HiE-CE ME 5600 80 80 2800 E27 71/156 10000 5000 8000 100 HiE-CE ME 8300 83 80 2800 E40 75/186 12000 5000 8000 150 HiE-CE ME 12500 83 80 2800 E40 75/186 12000 5000 8000 poWerBAll HCi-e/p 830/942(Matterad ellipsoid ytterkolv.) 35 HiE-CE-P ME 3200 91 80 3000 E27 54/138 8000 4000 16000 35 HiE-CE-P ME 3100 89 90 4200 E27 54/138 8000 4000 16000 70 HiE-CE-P ME 6700 96 80 3000 E27 54/138 8000 4000 16000 70 HiE-CE-P ME 6300 90 90 4200 E27 54/138 8000 4000 16000 100 HiE-CE-P ME 8500 85 80 3000 E27 54/138 8000 4000 16000 100 HiE-CE-P ME 8300 83 90 4200 E27 54/138 8000 4000 16000 150 HiE-CE-P ME 13700 91 80 3000 E27 54/138 8000 4000 16000 150 HiE-CE-P ME 13700 91 90 4200 E27 54/138 8000 4000 16000


10. FAK TATABELLER

23. Hid metAllHAlogen med kvArtsBrännAre – för utomHusApplikAtioner



poWerstAr Hqi-t n/si super(Klar rörformad ytterkolv.) 250 HiT MT 22500 90 90 5100 E40 46/225 8000 8000 400 HiT MT 37000 93 90 5100 E40 46/275 8000 8000

mAster Hpi-t 645 (son driftdon)(Klar rörformad ytterkolv.) 250 HiT MT 25000 100 65 4000 E40 47/257 8000 8000 400 HiT MT 42500 106 65 4000 E40 47/286 8000 8000

mAster Hpi-t 645 (Hpl driftdon)(Klar rörformad ytterkolv.) 250 HiT MT 20500 82 65 4500 E40 47/257 8000 8000 400 HiT MT 35000 88 65 4500 E40 47/286 8000 8000

poWerstAr Hqi-e n/s super(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 250 HiE ME 22000 88 90 5100 90/225 8000 8000 400 HiE ME 36000 90 90 5100 120/285 8000 8000 mAster Hpi plus (son driftdon)(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 250 HiE ME 25500 102 69 4000 E40 91/226 8000 8000 250 HiE ME 25500 102 69 5400 E40 91/226 8000 8000 400 HiE ME 42500 106 69 4000 E40 122/290 8000 8000 400 HiE ME 42500 106 69 5400 E40 122/290 8000 8000

mAster Hpi plus (Hpl driftdon)(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 250 HiE ME 18000 72 69 4500 E40 91/226 8000 8000 250 HiE ME 18000 72 69 6700 E40 91/226 8000 8000 400 HiE ME 32500 81 69 4500 E40 122/290 8000 8000 400 HiE ME 32500 81 69 6700 E40 122/290 8000 8000

poWerstAr Hqi-t(Klar rörformad ytterkolv.) 1000 HiT MT 85000 85 90 7250 E40 76/345 6000 6000 2000 HiT MT 240000 120 65 4400 E40 100/430 6000 6000

poWerstAr Hqi-ts(Klar rörformad ytterkolv. 2-socklad) 1000 HiT-DE Mn 90000 90 90 5900 K12s-36 36/187 6000 6000 2000 HiT-DE Mn 203000 104 90 5900 K12s-36 36/187 4000 4000

24. Hid, HögtryCksnAtrium



mAster son-t piA plus(Klar rörformad ytterkolv.) 50 ST 4400 88 25 2000 E27 32/156 18000 > 20000 20000 70 ST 6600 94 25 2000 E27 32/156 20000 > 20000 20000 100 ST 10700 107 25 2000 E40 47/210 24000 > 20000 20000 150 ST 17500 117 25 2000 E40 47/210 24000 > 20000 20000 250 ST 32200 129 25 2000 E40 48/257 24000 > 20000 20000 400 ST 56500 141 25 2000 E40 48/283 24000 > 20000 20000 600 ST 90000 150 25 2000 E40 48/283 18000 > 20000 20000

viAlox son-t super 4y(Klar rörformad ytterkolv.) 50 ST 4400 88 25 2000 E27 37/156 16000 70 ST 6600 94 25 2000 E27 37/156 16000 100 ST 10700 107 25 2000 E40 46/211 16000 150 ST 17500 117 25 2000 E40 46/211 16000 250 ST 32200 129 25 2000 E40 46/257 16000 400 ST 56500 141 25 2000 E40 46/285 16000 600 ST 90000 150 25 2000 E40 46/285 16000

mAster son-e piA plus(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 70 SE 5900 84 25 2000 E27 70/152 20000 > 20000 20000 100 SE 10200 102 25 2000 E40 76/188 24000 > 20000 20000 150 SE 17000 113 25 2000 E40 91/227 24000 > 20000 20000 250 SE 31100 124 25 2000 E40 91/227 24000 > 20000 20000 400 SE 55500 139 25 2000 E40 122/290 24000 > 20000 20000

viAlox son-e super 4y(Slammad ellipsoidformad ytterkolv.) 100 SE 10200 102 25 2000 E40 75/186 16000 150 SE 17000 113 25 2000 E40 90/226 16000 250 SE 31100 124 25 2000 E40 90/226 16000 400 SE 55500 139 25 2000 E40 120/290 16000

osrAm / pHilips son-t(Klar rörformad ytterkolv.) 1000 ST 130000 130 20 2000 E40 65/355 12000


10. FAK TATABELLER

FOTnOTER

1) Livslängder redovisas av tillverkarna på olika sätt beroende på ljuskälletyp. ”Medellivslängd” har uppnåtts när hälften av lamporna i en anläggning har slocknat. Ett modernt begrepp är ”service life” (användbar livslängd) som – om inget annat anges – har uppnåtts när 80 % av det från början installerade ljusflödet i en anläggning återstår efter ljusnedgång och lampbortfall, med i stort sett oförändrade ljus-egenskaper.

För flera lamptyper, till exempel metallhalogenlampor, redovisar fabrikanterna ”medel-livslängd” istället för ”service life”. Detta är inte helt relevant för kontor, industri och offentlig sektor där byte av ljuskällan måste ske långt innan hälften har slocknat. För att underlätta underhållsplanering anges drifttider inberäk-nat 10 % bortfall och 20 % ljusnedgång som komplement i tabellerna.

noteras bör att alla livslängdsangivelser i denna översikt baserar sig på tester under laboratoriemässiga förhållanden enligt iEC-standarder (international Electrotechnical Commission) och speglar genomsnittet för ett stort antal lampor. Detta innebär bl.a.

att lamporna tänds och släcks enligt en given cykel och att de inte utsätts för till exempel vibrationer och stötar. Förändringar i praktiken, jämfört med dessa testför-hållanden, kan påverka den verkliga livslängden i en anläggning.

2) Ljusflödet för T16/T5-lysrör anges för en omgivningstemperatur på 25°C enligt krav i iEC-standarden. Ljusutbytet i lumen per watt (lm/W) för lysrören anges dock vid den optimala omgivnings-temperatur på 35° C.

3) notera att raka lysrör och kompaktlysrör med amalgamteknik har ett högre ljusflöde i lumen (lm) än de vanliga typerna både vid höga och låga omgivnings-temperaturer. Med amalgamtekniken blir dock upptändningstiden längre och rören är mindre lämpliga för ljusreglering.

FöretagetAnnell Ljus + Form AB som grundades år 1962

är ett familjeföretag med fokus på kompetens

och engagemang. Vi samarbetar med ljuspla-

nerare, arkitekter, elprojektörer och brukare. Ett

brett urval armaturer och ljussystem kompletteras

med kompetent rådgivning. god belysning kräver

omsorgsfull planering med kunskaper och erfa-

renhet. Välkommen till Annell.

annellkatalogen och annellboxenAnnellkatalogen redovisar ett urval kvalitets-

armaturer med komplettering på vår webbsida.

innehållet i Annellboxen väljs i övrigt bland ett

flertal europeiska ljuskataloger från vårt interna-

tionella nätverk.

Belysning för stad och trafikVår speciella utomhuskatalog över ett växande

armaturprogram med ljusteknik för gator, vägar,

torg, parker och publika miljöer.

det nya led-ljusetEtt ljuskompendium för ökade kunskaper om vår

nya ljuskälla och det mest omfattande teknik-

skiftet inom belysning på 70 år.

annells ljusa sidorSedan mer än tio år ett månatligt nyhetsbrev med

produktnyheter, nya projekt, branschnyheter och

ljusfakta. Upplagan är över 5000 exemplar som

e-brev.

ljusseminarierEtt tiotal kundseminarier arrangeras höst och vår

med inbjudna experter inom arbetsmiljö, ljus-

arkitektur, ljusteknik och lighting design.

www.annell.seHär visas den största delen av vårt produktpro-

gram och här beställer man trycksaker och ny-

hetsbrev. Aktuellt seminarieprogram visas liksom

branschnyheter från hela världen. Vi presenterar

företaget, medarbetare, historik och referens-

projekt.

SV

ER

IG

E

PORT

O B

ETA

LT

B

L juSSEmInARIERVåREn

2011Ljusakademien®

11

04

61

30

0

Det nya LED-ljuset

LED -kompEnDium 2010 från AnnELL L jus + form AB

våra vanligaste ljuskällor

Documents