var befinner vi oss?...i social- och landskapsreformen skiljs organisering av tjänster från...
TRANSCRIPT
VAR BEFINNER VI OSS?– översikt över reformens beredning
Förändringsdirektör, landskapsreformen Laura Leppänen
VI BEREDER REFORMEN
Vi är redan 54, av vilka 34 arbetardeltid
VAD VILL VI UPPNÅ?
Klienten före organisationen
Trygga tillgången till tjänster i rätt tid
Förstärka förebyggande tjänster och basservice, effektivt ochkostnadseffektivt
Förnya tjänsterna med digitaliseringen i fokus
Pengarna måste räcka!
FÖRVALTNING
Landskapets styrande dokument:1. Frågor kring landskapets grundande2. Landskapsstrategi3. Handbok för organisering av landskapet4. Regel- och instruktionsböcker
Dokument som överförs
Landskapets upphandlingsorgan
Sakhanteringssystem ocharkiveringsorgan
Riskhantering ochgranskningsverksamhet
Landskapsval
BEREDNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI FRAMSKRIDER
EKONOMI
Utvärdering av finansieringenstillräcklighet för landskapetsekonomi
Simulering av ersättningssystem
Marknadsutredningar ochkonkurrensanalyser
Landskapets budget 2018 och2019
Förberedning av ekonomi- ochpersonalföraltningen
• KE främjande av tillväxt och livskraft
• EKP stöd-, underhålls- och övervakningstjänster för
ivsmedelsproduktion och handel
• ALY områdesanvändnings-, trafiksystems- och
miljötjänster
• organiseringsfunktion
FULLMÄKTIGE
NATIONELLA SERVICECENTERMaakuntien Tilakeskus Oy Vimana Oy SoteDigi Oy KasvuDigi Oy
LUONNOS 03.2018
STYRELSEN
NÄMNDER
Strategiska koncerntjänster bl.a. ägandestryning och
stödfunktioner
Tillväxt/LivskraftSocial- och hälsovård
AFFÄRSVERK
AFFÄRSVERK FÖR SOCIAL- OCH
HÄLSOVÅRD
RÄDDNIN
GS-
VÄSEND
E
TILLVÄXTTJÄ
NST
AFFÄRSVERK
?
MÖJLIG
TILLVÄXTTJÄNST AB
MÖJLIG STÖDTJÄNST
AB
MÖJLIG
SOCIAL- OCH
HÄLSOVÅRDSCENTRA
L
MÖJLIGA KUNDSEDEL-
OCH FÖRETAG FÖR
PERSONLIG BUDGET
ANNAT ORGAN?
KONCERNFÖRVALTNING
EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAP
SOCIAL
- OCH
HÄLSO
CENTR
AL
MÖJLIG MUNVÅRDS
ABTJÄNSTESTYRNINGENHET
Landskapets informationssystem harkartlagts, ca 300 system överförs frånkommunerna till landskapen, dessutom överförs tiotals från staten.
Förändringskostnaderna för ICT 2018/19 har uppskattats till 7 + 20 M€, stödansökan har gjorts tillstatsministeriet, beslut väntas underapril månad
Planering av grundandet av data-administration: organiserande, förvaltningsmodell samt nyckelroller.
ICT OCH ELEKTRONISKA TJÄNSTER
Första projekten planerade attsammanföra klient- ochpatientsystem samt att förverkliganödvändiga datakommunikationeroch behövliga ändringar i IT-systemen
Kommande elektroniska tjänster attta i bruk för medborgare utvecklas påbred front, kartläggning ochplanering för att harmonisera dem.
Organisatör/producentmodellenkräver nya verksamhetsstyrnings ochdataledningssystem. Planeringeninleds.
FASTIGHETER OCH STÖDTJÄNSTER
Antalet lokaler och var de befinner sig harkartlagts: landskapet har ca 900 lokaler ellerutrymmen, sammanlagt ca 1 miljon kvadratmeter.
Aktiviteter som stöder tillväxt ochlivskraft – vad vill vi uppnå?
• Stöda invånarnas välmående
• Skapa förutsättningar för företagande och handel
• Skapa förutsättningar för fysiskverksamhetsmiljö
Verksamheten skapar förutsättningar, utvecklar verksamhetsmiljön och förmedlarverksamheter.
Gemensamma frågor:
Strategiska mål för att utvecklalandskapet
Intressebevakning
Internationella verksamheter
Verksamhetens framförhållning
Informationsledning
Främja landskapets identitet
Möjlighet att göra nytt över gränserna!
AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT
AKTIVITETER SOM STÖDER TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT
FRÄMJANDE AV TILLVÄXT OCH LIVSKRAFT
Mål: Kompetens på högnivå och fungerande
arbets- ochnäringslivstjänster skaparförutsättningar för tillväxt
och människorsvälbefinnande.
Företags-, arbets- ochnäringstjänster
Utveckling och stöd av landskapet
Programfinansiering
STÖD, UNDERHÅLLS- OCH ÖVERVAKNINGSTJÄNSTER
FÖR LIVSMEDELSPRODUKTION
Mål: Stöd- ochövervakningstjänsternagaranterar ansvarsfull
verksamhet.
Regional alkoholförvaltning
Helheten av miljöhälsovård
Abytartjänster
OMRÅDESANVÄNDNINGS-,
TRAFIK- OCH MILJÖTJÄNSTER
Mål: Kvalitativ och hållbar miljö
producerar mångsidigt
välbefinnande och
utvecklingsmöjligheter.
Landskapsplanläggning
Trafiksystemsarbete
Främja skyddandet av naturensmångfald
Regionala naturtillgånguppgifter
Vatten och havsskydd samtsjöområdesplanering
Främja och planeravattenförsörjning
Delaktighet och tillgänglighet
Hur utnyttjas invånarnas, landskapetspersonals och andra aktörers kunnande såeffektivt som möjligt i det nya landskapetoch i social- och hälsovårdstjänsterna?
Hur genomförs deltagande i dokumentsom styr landskapet, som i förberedning av landskapets strategi ochbeslutsfattandestrukturer?
Hur byggs deltagande som en del av strukturer och vardagsarbete, och klistrasinte på eller blir glasyr på festtalsnivå?
Deltagande är ett värde samt en äktaförutsättning för kundorientering..
EXEMPEL– FRÅN KOMMENTARER TILL BEREDNING
Organisationer
Hur kan organisationernas sakkunskap bästutnyttjas i landskapet?
Hur byggs samarbetsstrukturerna mellanorganisationerna och landskapet?
Vilken är organisationens roll i förebyggandearbete och kommunikation?
Vilken är landskapets roll och sätt att stödahjälporganisationer?
FÖLJ DEN TVÅSPRÅKIGA KIMPASSA-ALLIHOPA KOMMUNIKATIONEN:
Tvåspråkiga webbsidor: kimpassa-allihopa.fi
Kimpassaallihopa
@kimpassa2020
Kimpassa Allihopa
Kom också ihåg spetsprojekten Lupa Auttaa och I & O samt Kompassi
VALFRIHETSLAGENS RAMAR FÖR REFORMEN
Förändringsdirektör vårdreformen Antti Parpo
Främja klienternas möjlighet att välja tjänsteproducent
Förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänsterna
Förstärka sporrar för kostnadseffektiv verksamhet och kontinuerligutveckling
Dämpa kostnadsökningen för social- och hälsovårdens tjänster
VALFRIHETENS MÅL
I social- och landskapsreformen skiljs organisering av tjänsterfrån produktionen
I social- och hälsovårdstjänsterna
I tillväxttjänsterna
I räddningstjänsterna
Landskapets organiseringsuppgifter är i demokratisk styrning. Tjänsteproduktionen å andra sidan frigör sig från direktdemokratisk styrning.
ORGANISERING OCH PRODUKTION AV TJÄNSTER
Landskapet ansvarar för organisering av tjänster för social- ochhälsovården, tillväxten och räddningstjänsten.
Landskapet ansvarar för tillgång av social- och hälsovårdstjänster. Tjänsternas innehåll, omfattning och kvalitet ska vara enligt invånarnasbehov. Landskapet ansvarar för att tjänsterna är samordnade helheter ochde genomförs enligt befolkningens behov nära kunderna.
Landskapet ansvarar för att tjänsterna integreras dvs. samordnas tillfungerande tjänstehelheter och -kedjor. Detta rör landskapets alla social-och hälsovårdstänster som finns inom ramen för landskapetsorganiseringsansvar på såväl basnivån som specialnivån.
Organisatören ansvarar för, att tjänsteproducenter inom ramen för valfriheten behandlas på samma sätt. Offentligägd produktion kan integynnas.
VAD ANSVARAR LANDSKAPET FÖR?
Som producent av social- och hälsovårdstjänster kan dessa fungera: landskapets affärsverk, aktiebolag, samfund, förening, andelslag, stiftelse ochsjälvständig yrkesutövare
För landskapets egen produktion av social- och hälsovårdstjänster ansvararlandskapets affärverk. Affärverket är en del av landskapets organisation, mendet har funktionellt och ekonomiskt avskiljts inom landskapet.
Social- och hälsovårdstjänsternas affärsverk leds av en styrelse av sakkunniga, vars lämplighet och uppgifter stiftas i lagen.
Tillväxttjänster kan produceras genom samarbete med offentliga (landskap, kommuner), privata och tredje sektorn, där man har möjlighet att utnyttja bl.a.
alliansmodellen.
HUR OCH VAR PRODUCERAR LANDSKAPET SOCIAL- OCJ HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER?
VALFRIHETENS FÖRVERKLIGANDE
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL
Rådgivning och styrning i hälsofrågoroch socialvård.
Allmänläkarna och andrahälsovårdsexperter vårdar på ett brettplan hälsorelaterade ärenden.
Remiss till laboratorium ochavbildningstjänster
Remiss till specialistsjukvård
Mottagning och konsultation av vissaspecialområden.
Landskapet implementerar vid behovsocialvårdens kunnande i social- ochhälsovårdscentralerna.
TANDVÅRD
Hälsorådgivning, förebyggande av munsjukdomar, rådgivning, undersökningar
Undersökning av mun och tänder, bedömning av vårdbehov, planering av vård, vård enligt symptom samtprotetiska reparationer. Kirurgiskavårdåtgärder, vård av tandköttssjukdomar tandinfektioner.
Avbildningstjänster, intyg ochutlåtanden.
Tjänster och betalningar är samma i alla tandvårdskliniker.
Munvårdens enhet ansvarar alltid för helheten av kundens tjänster, även omdenne använder underentrepenörer i delar av tjänsterna.
KLIENTENS DIREKTA VAL
Landskapets affärsverk producerar förutom tjänster till egna social- och hälsocentralerockså bl.a. socialtjänster, specialsjukvård, jour, barnavårdsbyråer, skol- ochelevhälsovård samt tandvård för minderåriga.
Kunden kan välja affärsverk och dess tjänsteenhet i hela landet, som sjukhus ochsocialbyrå.
Landskapets affärverk bedömer för egen del klientens tjänstebehov och gör vidbehov en kundplan.
Landskapets centrala uppgift är att bedöma klientens tjänstebehov och vid behovgöra en kundplan.
Kunden kan få en kundsedel av affärsverket eller
En personlig budget, med vilken denne skaffar sig de tjänster som denne
behöver av privata tjänsteproducenter.
TJÄNSTER SOM PRODUCERAS I LANDSKAPETS AFFÄRSVERK
Landskapets affärsverk ska erbjuda kundsedel åt kunden i dessa tjänster: social rehabilitering, hemvård, boendetjänster, handikappades arbetsverksamhet, hemsjukvård, medicinsk rehabiliteringoch tandprotetisk vård
Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om kunden inte vill ha kundsdel eller om maninte kan hitta en producent för tjänsten, ansvarar landskapets affärsverk för att producera tjänsten åtkunden, t.ex. som köptjänt.
Landskapet får också ta ibruk kundsedel i dessa tjänster:
familjearbete, ordnande av stödpersoner eller stödpersoner, socialvårdens andra förebyggandetjänster
närståendevård
Personlig assistans för handikappade, dagverksamhet och anpassningsträning
Barnrådgivningstjänster
Polikliniska kirurgiska åtgärder, kirurgåtgärder för annat än brådskande fall, medicinskaundersökningar
Mottagningsbesök av hälsovårdens expert i ickebrådskande fall
Uträtningsvård av tänder
Andra motsvarande social- och hälsotjänster.
TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED KUNDSEDEL
Med personlig budget kan man välja en organisation eller företag till tjänsteproducentoch påverka tjänstens innehåll.
Landskapets affärsverk bedömer först tjänstebehovet. Om klienten inte vill ha kundsedel eller om det inte finns en producent av tjänsten, ansvarar landskapetsaffärsverk för tjänstens produktion till klienten på annat sätt, t.ex. som köptjänst.
Budget kan användas i klientplanens tjänster och inom ramen i planen för detdefinierade innehållet i tjänsten. Klienten kan själv bestämma, var denne skaffarsig tjänsterna och vilken sorts hjälp som passar denne bäst.
Landskapet är skyldigt att använda personlig budget för klienter av åldrings- ochhandikapptjänster, vilka har långvarigt och brett behov av hjälp och som själva kaneller med stöd planera och skaffa sina egna tjänster.
Landskapet betalar tjänsteproducenten direkt ersättningar enligt den personligabudgeten. Pengar överförs inte till klientens konto.
TJÄNSTER SOM PRODUCERAS MED PERSONLIG BUDGET
Affärsverk Oy/andelslag/stiftelse Alliansmodell***
Räddningsverk J N N
Vård-affärsverk J N N
Vård-central* J J J
Munnens
hälsovård
J J J
Kundsedel** N J J
Personlig budget** N J J
Tillväxttjänster J J J
MODELLER FÖR OFFENTLIG PRODUKTION
*Landskapet ska ha social- och hälsocenter i sitt affärsverk och dessutom kan produktion av social- och
hälsovårdstjänster finnas i företaget
**Med kundsedel och personlig budget kan man få tjänster bara av privata tjänsteproducenter (offentlig
ab). Affärsverket kan producera tjänster inom ramen för kundsedeln eller den personliga budgeten bara
on klienten vägrar kundsedeln eller den personliga budgeten
***Samarbete mellan landskapet, kommunen, företagen och organisationerna
J = ja, är möjlig produktionsmodell, N = nej, är inte en möjlig produktionsmodell
Stödtjänsternas
organiseringssättLandskapets
organiseringsorganisatio
n
Landskapets
affärsverk
Landskapets
social- och
hälsovårdsprodukt
ions Ab
Stödtjänster i affärsverk Ja Ja Nej
Stödtjänster från ett av
landskapets stödtjänstföretagJa Ja Nej
Stödtjänster från ett av
landskapets och social- och
hälsovårdsföretagets gemensamt
ägda stödtjänstföretag
Nej Nej Nej
Stödtjänster från landskapets
stödtjänstföretag och ett social-
och hälsovårdsföretagets
stödtjänstföretag
Ja Ja Ja
STÖDTJÄNSTERNAS ORGANISERINGSSÄTT
SOCIAL- OCH LANDSKAPSREFORMEN UR PERSONALENS SYNVINKEL
Personalchef Laura Saurama
• Utredning av frågorrörande personalen:
• Vakansspecifika uppgifter
• Principer rörandetanställningaar
• Personalpolitiska linjeroch praxis för organisationer somavstår personal
• Lokala avtal
• Personalstruktur
• Organisationsstruktur ochplanering av personalöverföringt
Utredningsfas
• Överföring av personnivåns uppgifter, fas I (KT:s instruktion ochverktyg), t.o.m. 10/2018
• Förberedning av överföringsprocesserochdokument
• Planering av landskapetspersonalpolitik ochnödvändiga beslut
Temporär förvaltning1.7.2018
•Personalpolitiska linjer/beslur enligtkollektivavtal
•Arbets- och tjänsteförhållanden, arbetsbeskrivningar
•Löner
•Frågor rörande tjänsteförhållanden
•Frågor rörande arbetshälsa
•Samarbete och förhandling/beslut omförtroendemansorganisation•Samarbetsförhandlingar har gjorts i företag som överför personal 09/2019
•På basis av direkt och med 50% regeln överförd personal inget attförhandla (överföringsdokument)
•På basis av under 50% regeln skaförhandlas för de som överförs(överföringsavtal)
•Slutlig utredning om personal somöverförs 11/2019 (överföring av personuppgifter, fas II, fortfarandeKT:s instruktioner och verktyg), överföringsavtal och –dokumentfärdiga
Landskapsförvaltning1.1.2019
• Personalöverföringarnaträder i kraft och denöverförande organisationenhar samarbetsförhandlingar(Kommunal samarbetslag11§)
1.1.2020
PRELIMINÄR FÖRBEREDELSETIDTABELL FÖR PERSONALFRÅGOR
Kommunerna ska förhandla om
möjliga överföringar på basis av
under 50 % regeln
Personalen överförs med principen
Landskapet (KVTES, LS, TS)
Landskapets företag (AVAINTES)
Personal som överförs till landskapet kan ytterligare överföras inom tidsgränsen tillkoncernföretagen
Princip: anställningens villkor förblir samma (avtalsperiodens slut), menarbetsgivarens erbjudna fördelar till personalen bestämmer den nya arbetsgivaren(arbetshälsovård, kultur-/motionstjänster)
Personalöverföringarnas teknik och process måste bearbetas
Organisera och producera förändring är betydande och kommer därför inte attvara färdig 1.1.2020.
ÖVERFÖRING AV PERSONAL
Personalen behöver varierande stöd i förändringen, såväl utbildning som träning
Utbildning och träning måste göras målriktat
För att vi ska nå personalen, behöver vi också nätbaserade verktyg och
samarbete med organisationer som överför personal
I förändringen finns två väsentliga saker
Vi organiserar och producerar inte längre, i huvudsak producerar vi
Marknadssituationen är hård, att klara sig i förändringen är inte längre en
fråga om det, att produktionen överförs från kommunerna till landskapets
affärsverk och företag utan:
att vi förnyar våra verksamhetsformer inom givna ekonomiska ramar
Att klienterna ska vilja ha våra tjänster och välja oss!
I förändringen framhävs allas vårt ansvar
Om vi lyckas finns bara himlen som gräns
Om vi misslyckas står vi ”med ryggen mot väggen”
FÖRÄNDRINGENS FÖRVALTNING FRÅN PERSONALENS SYNVINKEL
Koncentrera digpå
grunduppgiftengenom att delta i utvecklingen
av nyaarbetsmetoder
ocharbetsformer
I utvecklingssamtal skaman tala om
förändringensmöjligheter, om du
hörtill de som möjligenflyttas på basis av 50
% regeln
Ta hand omdin egen
arbetsförmåga
Man ska ta hand omsina egna resurser
Ta hand om dinegen
yrkesskicklighet
Följförändringsko
mmunikationen
Anpassning tillförändringen tar tid
Känn igen dinegen
förändringsförmåga
Delainformation, inte skvaller
Förståelse för frågornaminskar rädslan och
förändringsmotståndet
Delta i informations-
ochutbildningstillfäl
len
ARBETA I FÖRÄNDRINGEN
• Hela förändringens mest centrala fråga är personalen, dess kompetens och fömågaatt anpassa sig till förändringen
INDIVIDEN MITT I FÖRÄNDRINGEN
• Ilska
• Vrede
• Rädlsa
• Misstro
• Motsånd
• Ångets
• Chock
• Förnekande
Nej!
• Förvirring
• Konflikt
• Stress
• Förstå förlusten
• Godkännande
Vad ochvarför?
• Entusiasm
• Otålighet
• Hoppfullhet
• Kreativitet
Nu börjarvi!
FRAMGÅNGENS FÖRUTSÄTTNING, GEMENSAMMA METODER
BÄSTA LIVET HEMMA• Den åldrande befolkningen beaktas i stödtjänster rörande
boende, funktionsförmågan och välbefinnandet
• De äldre personerna får det stöd som de behöver genom en kontakt – ” en lucke principen”
• Tjänsterna är likvärdiga för landskapets äldre människor ochtillgången bättre
• Stödet soM de äldre människorna behöver kan fås genomkommunen, församlingeN eller frivilligverksamhet
• Tjänsterna produceras på olika sätt: ansikte mot ansikte ellerelektroniskt
• Tjänsterna produceras ekonomiskt och på hållbart sätt
TILLSAMMANS LYCKAS VI
Konkurrensen om arbetstagarna tätnar
Kompanjonsförhållandet mellan den offentliga och privatasektorn förändras till ett konkurrensförhållande
Kompetensens utmaningar växerFör att vi ska verkligen ska kunna utnyttja digitaliseringen, ska desskompetensnivå allmänt förbättras, så att fördelarna syns i verksamhetenoch kundtjänsten
Ny yrkesgrupp krävs för att bedöma tjänstebehovet
Ledarskap med kunskap
Nätverksledarskap
Klienten framför allt
PERSONALEN PÅ EN FÖRÄNDERLIG MARKNAD