Thomas Lyrholm

Valar och deras miljö

Valars ursprung på land c:a 50-60

milj år sedan

Pakicetus Indohyus

Tidiga valar c:a 40-50 milj år sedan

Basilosaurus Dorudon

Valars evolution

Gatesy et al. 2013

p

a

r

t

å

i

g

a

u

d

d

a

r

o

v

Mysticeti, bardvalar Odontoceti, tandvalar

• 14 arter, 4 (3) familjer

• Barder

• Två blåshål

• Filtrerar kräftdjur, fisk

• Lös social organisation

• Långa årsvisa vandringar

(vanligen)

• Ej ekolokalisering (?)

• Ex. blåval, rätval

• 78 arter, 10 familjer

• Tänder

• Ett blåshål

• Fångar enstaka fisk, bläckfisk,

marina däggdjur

• Sociala grupper, familjer (inte

alla)

• Vissa vandrar, andra mer

stationära

• Ekolokalisering

• Ex. kaskelot, delfiner

Modern whaling in the Antarctic

(THOUSANDS)

Humpback

0

15

Blue

0

25

Fin

0

25

Sperm

0

15C

atc

h (

thousands)

Sei

0

15

Minke

0

7

1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985

Year

Hilborn, R., T. A. Branch, B. Ernst, A. Magnusson, C. V. Minte-Vera, M. D. Scheuerell, and J. L. Valero. 2003. State of

the world's fisheries. Annual Review of Environment and Resources 28:40 pages.

88 t

50 t

30 t

18 t

7 t

27 t

Valjaktens globala (moderna) historia

Fin=sillval, Humpback=knölval, Minke=vikval, Sperm=kaskelot, Sei=sejval, Blue=blåval

Nature, 2015 (efter Rocha et al. 2014)

Blåval

Nordkapare

Har inte återhämtat sig från valjakten, mest hotade bardvalen

Hotas av fartygstrafik, fisknät och dålig reproduktion

Ca 450 i Nordatlanten, färre av Stilla Havets nordliga rätval

©Thomas Lyrholm

Knölval, Megaptera novaeanglia

Foto: T. Koutuc

Ekosystem och valpopulationers utveckling

Fish and Fisheries, Volume: 19, Issue: 1, Pages: 117-137

Fish and Fisheries, Volume: 19, Issue: 1, Pages: 117-137

Södra halvklotet

blåval

sillval

knölval

sydkapare

Antarktisk vikval

Knölval

Foto: T. Koutuc

Satellitspårning knölval

Copyright: IMR (Nils Øien,

Martin Biuw), UiT (Audun

Rikardsen)

En komplett vandringscykel!

Copyright: IMR (Nils Øien,

Martin Biuw), UiT (Audun

Rikardsen)

Officiella fångstsiffror Illegal jakt

Späckhuggare, Orcinus orca

Olika ekotyper med olika födovanor och utseende jorden runt

Späckhuggaren och PCB

PCB fettlösligt och anrikas i toppredatorer

Desforges et al. 2018

Späckhuggaren och PCB

Däggdjursätande former värre drabbade än fiskätare, och de nära industriländer

Uutdöenderisk för vissa

Honorna för över gifterna via mjölken till kalvarna, högre kalvmortalitet

Simulerad framtida populationsutveckling

Desforges et al. 2018

Plaster i havet

Överlapp mellan mikroplaster och filtrerande sillvalar (och många andra bardvalar)

Germanov et al. 2018

Plast i havet

Havsforskningsinstituttet i Bergen

80% av skräpet var plast!

Plast hamnar i valars magar

30 plastpåsar i magen på en

strandad näbbval vid Bergens kust!

Universitetet i Bergen, 2017

Bl.a. fanns påsar med

engelsk och dansk text

50 kg plast i näbbval, Filippinerna!

Bone Collector Museum, 2019

Klimatförändring värst i

polarområden

Global uppvärmning av haven

Klimatförändring värst i

polarområden

http://nsidc.org/soac/sea-ice.html#seaice

Förändrade vattenmassor

Svalbard

Havsforskningsinstituttet i Bergen

Fiskfaunan förändras

Vattenmassor:

Röd=Atlantiskt >2°C

Blå= Arktiskt >0°C

Gul= blandat 0-2°C

Fiskar:

Röd=Atlantiska (t.ex. torsk, kolja, lerskädda)

Blå=Arktiska (t.ex. mindre hälleflundra, simp-

knot, polartorsk)

Gul=Centrala

https://youtu.be/Q1Q9r0-RkC4

Fossheim et al. 2015

Gråval i Medelhavet, Israel!

Nordlig förskjutning?

Storrie et al. 2018

Har valarna förflyttat

sig längre norrut mot

Svalbard?

Populationsökningar?

Östersjöns sälar beroende av

is

Foton: Olle Karlsson

Klimat och isutbredning

Havs- och vattenmyndigheten 2014

Isbrist leder till ungdöd

Gråsälar trängs på land vid isbrist Fler ungar dör

Jussi et al. 2008

Krill

Krillens framtid?

Överfiske?

Klimatförändringar: - mindre produktion av alger under isen

- mer CO2 kan ge sämre yngelöverlevnad?

Nature Climate Change volume3, pages843–847 (2013)

Krillen kan kollapsa till år 2300?

Utbredning sill och späckhuggare

Havsforskningsinstituttet i Bergen

Oljeexploatering

Nya områden som industrin vill exploatera:

Lofoten-Vesterålen-Senja

Möre

Sammanfaller med viktiga områden för sill,

valar och annan biodiversitet

https://www.sealegacy.org/oil-free-lofoten

Undervattensbuller

Valar beroende av hörsel och ljud för

kommunikation, födosök, undvika fara

och navigation

Tumlare

Viktiga områden för tumlare

Sambah, 2017

Olika populationer i Västerhavet,

Bälten och Östersjön

Östersjöpopulationen akut hotad

C:a 500 individer?

Viktiga områden kartlagda med hydrofonbojar

Risk för bifångster av tumlare

Överlapp mellan

fiskeområden och

tumlarförekomst

Sambah 2017

Bifångst i nät

Globalt största hotet mot småvalar

Över 300 000 fångas varje år!

Vaquita på väg mot utrotning

Kalifornientumlaren, endemisk

Färre än 20 (10?) kvar! Drunknar i nät i det illegala fisket efter ’totoaba’ (vekfisk)

Fiskens simblåsor exporteras till Kina för ’traditionell medicin’ (10 000 $/kg)

Fartygstrafik

Salvorev

Djupvattenrutt

Hoburgs bank

Huvudrutt ca 28 000 fartygs-passager per år

Hoburgs bank, Natura 2000

15-30 meter djupt ca 1230 km2

Rikt på blåmusslor

Övervintring alfåglar,

tobisgrisslor

Tumlare

Salvorev, Natura 2000

8-30 meter djupt 600 km2

Musslor, sjöfågel, gråsäl, piggvar

Fartygstrafik, oljeutsläpp

Figur 1. Fartygstrafik i Östersjön baserad på

HELCOM AIS under en vecka i november

2008 (Figur från HELCOM 2011)

Registrerade oljeutsläpp av HELCOM-

ländernas övervakningsflyg mellan 1998

och 2004. Totalt registrerades 2719

utsläpp (HELCOM 2011). (Figur från

http://serac.jrc.it/midiv/ i november 2007).

Rapportering av valar

Strandade döda djur: Statens vilt, rapporteras till Polisen, skickas till NRM eller SVA

Observationer: Rapportera till www.valar.se (GNM, NRM, mfl); alt.Artportalen

Tumlare: Rapportera till www.gbif.se/tumlare