växtsjukdomar och skadedjur, växtodling, sarbast wali
TRANSCRIPT
Fysiogen sjukdomar
Bakterie sjukdomar
Svamp sjukdomar
Virus sjukdomar
skadedjur
Sarbast Wali, Agronom
1. Kväve: Kväve är det näringsämne
som påverkar skördens storlek mest.
Kvävebrist visar sig genom att de äldre
bladen gulnar. Grödan blir allmänt nedsatt
och mindre frodig.
2. FosforFosfor är viktigt för rotsystemets
utveckling och grödan är därför känsligast
för fosforbrist i början av växtperioden.
Fosforbrist är ovanligt i vete men kan ibland
inträffa i vårvete om det är torrt en lång
period efter sådden. Blad och strån kan då
bli rödvioletta men ofta syns bristen inte
på annat sätt än att vetet utvecklas
långsammare. Det finns inget man kan göra
åt denna fosforbrist
3. Kalium: Kalium behövs bland annat för
att transportera vätska i växten.
Kaliumbrist är ovanligt i vete på
mineraljordar. Vid allvarlig brist kan
bladkanterna bli bruna med start i
bladspetsen.
4. Svavel:Svavelbrist påminner om kvävebrist
men det är i första hand de yngre bladen som
gulnar.
ManganManganbrist uppträder främst på yngre blad som längsgående ljusa grågula fläckarSarbast Wali, Agronom
Svamp sjukdomar
• Saknar klorofyll och därför saknar
fotosyntes .
• Alla svamper är Heterotrofa som innebär att
som innebär att de hämtar energi och
näring från andra organismer som de lvever
på. De har hyfer (Hyfer är de
flesta svampars byggstenar. De är små tunna
celltrådar) .
• Inte alla svampar är skadliga: Hos vissa
växter lever rötterna i symbios med
en svamp, så kallad mykorrhiza (svamprot),
som hjälper växten att utvinna växtnäring
ur marken samtidigt som svampen i sin tur i
många fall kan utnyttja en del av den
energirika näringen i roten.
Saprofyter: lever på döda organismer,
viktigt för nedbrytning.
Parasiter: levar på andra organismer
symbios
Man delar svampar beroende av
deras levnadsätt
Sarbast Wali, Agronom
Svampen förökning:
• Asexuellt: sporers bildning av konider (ökningsorgan)
• Sexuellt: zygospores (postats mögel, potatis fräcka),
ascosporer, sposäcksvamper, basidsvamper, impefekta
svamper
Sarbast Wali, Agronom
Utsädesburna svampsjukdomar
1. Bladfläcksjuka på korn och havre
2. Strimsjuka (Korn)
3. Brunfläcksjuka (Vete)
4. Snömögel
5. Stinksot
6. Dvärgstinksot
7. Hårdsot på korn
8. Flygsot på korn och havre
svampBladfläck korn & havre
Strimsjuka (korn)
Brunfläck
sjuka Vete
Snömögel
Dvärgsot korn
Flygsot korn & havre
Vanligaste
svampsjukdomar
Sarbast Wali, Agronom
Kornets
flygsot
Tänk på följande:
Minskat p.g.a
användning av rent
utsäde
Från infekterat
kärna sedan flyttar
till stammen
Test och fält
kontroll
Motståndskraftig
sort
Bekämpningsmedel
Sarbast Wali, Agronom
Kornets flygsot
Påverkar sotsjukdomar skördenivån ?
% sotax = % skördeförlust
2 ax / m2 = 0,5 %
När infekterat utsädet hamnar i jorden där svampar gror samtidigt
med vetekärnan och infekterar grodden.
Svamptrådarna växer in i axanlaget, följer med detta upp under
plantans tillväxt och bildar sedan sotaxet som förstör kärnanlagen.
Groende vete kan också infekteras av sporer i marken. Dessa kan
vara infektionsdugliga under minst tio år.
Groningssmittan gynnas av låg jordtemperatur, 5-8°C under de
första tio dagarna efter sådd. Innan utsädesbetning blev allmän var
stinksot en av de mest förlustbringande skadegörarna på höstvete.
Spormassorna har en stark lukt av sillake som även förmedlas till
mjölet och är därför starkt kvalitetssänkande. Om angreppet varit
starkt blir skörden även otjänlig som foder.
Påverkar sot
sjukdomar
skördenivån ?
Sarbast Wali, Agronom
Brunfläcka
Svamp sjukdom
Det kan reducera 20-30% av skörden.
Viktgt att du ska titta på filem
• Motåtgärder
1. God växtföljd.
2. Måttlig kvävegödsling.
3. Motståndskraftiga sorter. Kortstråiga sorter har större risk för angrepp på flaggblad och ax. Utsädet kan saneras med de flesta vanliga betmedel.
Sarbast Wali, Agronom
Blodfläck eller brunfläcka Drechslera teres,
bladen i riskfyllt, dvs. förfrukt vete och mycket skörd rester på markytan
• Svampen: Drechslera teres, den angriper korn och andra
växter familjen Graminae (gräs som kvickrot)
• Minskat senaste åren, p.g.a. övergång till bättre
motstånd kraftiga sorter och varmare och torrare somrar
.
• Smittkälla: övervintrar och eventuell spillsädeplantor,
trots betning av utsäde
• sjukdomen i vissa fall leder till epidemier beror framför
allt på att infekterad halm lämnas kvar på marken. Detta
i kombination med fuktig väderlek och odling av vete
efter vete leder till en snabb förökning av svampen i
beståndet
Sarbast Wali, Agronom
Snömögel
Snömögel angriper i huvudsak höstsäd och vallar
På infekterade plantor som överlever fortsätter. Angreppet av snömögel blir värst vid ett långvarigt snötäcke, särskilt om marken under snön är otjälad.
Direkt efter snösmältningen på våren syns angreppen tydligt, oftast fläckvis i fältet där plantorna ligger tryckta till marken täckta av ett gråvitt till rosafärgat mycel.
Sarbast Wali, Agronom
infekterade
veteplantor har ett
ökat antal rotskott,
som förkrympta,
1,5 till 4 gånger
kortare än friska
plantor
Dwarf Bunt av
vete
(Dvärgstinksot)
1. angrepp sker
under
rotskottsstadiet
2. bästa angrepp
villkor är vid
temperaturer
från 0-5 ° C,
diffust ljus och
snötäckta, inte
frusen mark
Dvärgstinksot
Långa perioder av spritt ljus tillsammans med temperaturer från 3 till 5.C under 3 till 5 veckor, luftning, och markfuktigheten från 15 till 60% är nödvändig för sporgroning. De gynnsamma temperaturer för växt ympning (0-8.C, max 10-12.C) uppstår under ett stabilt snötäcke. Temperaturer högre än 15.C minskning sporgroning.Sarbast Wali, Agronom
Svartpricksjuka,
vete
Svartpricksjuka förekommer på de övre bladen i cirka hälften av fälten vi följer. Eftersom det tar ca 3-4 veckor från infektion tills dess att symtom syns, kan bekämpningsbehovet inte enbart bedömas av hur mycket angrepp man ser i grödan. Istället tas hänsyn till hur mycket regn som kommit.
förekommer främst i fält med vete som förfrukt och halmrester i ytan.
• Sprids via stubb och halm
• Gynnas av regnigt väder
• Uppträder ofta tillsammans med
bladfläcksjuka
• Behandling oftast i samband med
axgång
Sarbast Wali, Agronom
Mjöldagg
Olika mjöldagssarter
drabbar olika gräs
Oftast vindburensmitta
Gynnas av varmt och
fuktigt väder
Kan ge stora
skördsäkningar
Sarbast Wali, Agronom
Gulrost puccinia Striiformis
Allvarligaste sjukdom i stora delar av världen (ibland minskning 50% av skörden).
När det är kyligt och fuktigt (Sverige mest Skåne)
Kan växlas med brunrost (Tidigt)
Drabbar vete, rågvete, råg (sällan)
Angriper under hela
Skillnader i sorters mottaglighet för gulrost
Har stor inverkan på skörden
Kan kräva upprepade behandlingar
En sjukdom i kommande
https://www.youtube.com/watch?v=72ufVf04cuU
Sarbast Wali, Agronom
Svartrost Puccinia graminis
Drabbar oftast bara havre
Har värdväxten vild berberis
Förkommer bara om det finns vild berberis i området. Kinnekulle, falbygden
Berberisbuskens återkomst kan bli bekymmer för veteodlingen
Svampen har en komplicerad livscykel, med sexuell förökning på berberis och förökning på en gräsvärd.
Om en aggressiv variant kommer hit och integreras i den sexuella populationen, kan svartrost i vete däremot bli ett stort problem eftersom alla förutsättningar för en epidemi finns i Sverige.
Sarbast Wali, Agronom
Axfusarios, Fusarium avenaceum
Luftsmitta
Smittar då grödan blommar
Gynnas av kallt och regnigt väder under blomning
Ligger bakom DON, deoxynivalenol
Alla spanmmålslag kan drabbas
Fil hur sjukdomen ser ut på fält
Sarbast Wali, Agronom
Den viktigaste smittkällan är
infekterade skörd rester på
markytan Bra växtföljder och jordbearbetning påverkar mängden
konidier och vid nedplöjda resten efter angripen växt
minskar spridning
Tänk på väder förhållandet: vid fuktiga väder utsöndras
ascopsores (sexuell satdium) från pseudothesier.
Sarbast Wali, Agronom
Vad krävs för att komma
ihåg från dig från den här
lektionen
Identifiering av vissa sjukdomar via bilder som
brunfläcka, Brunfläcka,fusarioser, stink sot, havre
flygsot, svartfläckig his raps,
Livscykel , allmänt
Förebyggande åtgärder
Bekämpnings åtgärder
Sarbast Wali, Agronom
Vad är dessa sjukdomar
Vetets bladfläcksjuka
Gulrost
Svartpricksjuka
Regnet har ökat risken för kraftiga angrepp av svartpricksjuka
Bild 2. Angrepp av gulrostär ännu så länge sällsynt i området. Men kontrollera höstvetefälten nog-grant oavsett sort. Nya raser kan uppstå.
Vetets bladfläcksjuka kan vara ett problem där vete odlas efter vete och mycket skörd rester finns på marken. Observera dock att i vissa fält,
Sarbast Wali, Agronom