växtsjukdomar och skadedjur, växtodling, sarbast wali

35
Fysiogen sjukdomar Bakterie sjukdoma r Svamp sjukdoma r Virus sjukdomar skadedjur Sarbast Wali, Agronom

Upload: httpgamlebygymnasietnu

Post on 17-Feb-2017

323 views

Category:

Science


0 download

TRANSCRIPT

Fysiogen sjukdomar

Bakterie sjukdomar

Svamp sjukdomar

Virus sjukdomar

skadedjur

Sarbast Wali, Agronom

1.Fysiogena

Sjukdomar

Frost skador

Bristsjukdomar

Förgiftningsskador

Sarbast Wali, Agronom

1. Kväve: Kväve är det näringsämne

som påverkar skördens storlek mest.

Kvävebrist visar sig genom att de äldre

bladen gulnar. Grödan blir allmänt nedsatt

och mindre frodig.

2. FosforFosfor är viktigt för rotsystemets

utveckling och grödan är därför känsligast

för fosforbrist i början av växtperioden.

Fosforbrist är ovanligt i vete men kan ibland

inträffa i vårvete om det är torrt en lång

period efter sådden. Blad och strån kan då

bli rödvioletta men ofta syns bristen inte

på annat sätt än att vetet utvecklas

långsammare. Det finns inget man kan göra

åt denna fosforbrist

3. Kalium: Kalium behövs bland annat för

att transportera vätska i växten.

Kaliumbrist är ovanligt i vete på

mineraljordar. Vid allvarlig brist kan

bladkanterna bli bruna med start i

bladspetsen.

4. Svavel:Svavelbrist påminner om kvävebrist

men det är i första hand de yngre bladen som

gulnar.

ManganManganbrist uppträder främst på yngre blad som längsgående ljusa grågula fläckarSarbast Wali, Agronom

kväve

Sarbast Wali, Agronom

Extra bilder för brist sjukdomar

Mangan brist Havre

Sarbast Wali, Agronom

Svamp sjukdomar

• Saknar klorofyll och därför saknar

fotosyntes .

• Alla svamper är Heterotrofa som innebär att

som innebär att de hämtar energi och

näring från andra organismer som de lvever

på. De har hyfer (Hyfer är de

flesta svampars byggstenar. De är små tunna

celltrådar) .

• Inte alla svampar är skadliga: Hos vissa

växter lever rötterna i symbios med

en svamp, så kallad mykorrhiza (svamprot),

som hjälper växten att utvinna växtnäring

ur marken samtidigt som svampen i sin tur i

många fall kan utnyttja en del av den

energirika näringen i roten.

Saprofyter: lever på döda organismer,

viktigt för nedbrytning.

Parasiter: levar på andra organismer

symbios

Man delar svampar beroende av

deras levnadsätt

Sarbast Wali, Agronom

Svampen förökning:

• Asexuellt: sporers bildning av konider (ökningsorgan)

• Sexuellt: zygospores (postats mögel, potatis fräcka),

ascosporer, sposäcksvamper, basidsvamper, impefekta

svamper

Sarbast Wali, Agronom

Sarbast Wali, Agronom

Sarbast Wali, Agronom

Utsädesburna svampsjukdomar

1. Bladfläcksjuka på korn och havre

2. Strimsjuka (Korn)

3. Brunfläcksjuka (Vete)

4. Snömögel

5. Stinksot

6. Dvärgstinksot

7. Hårdsot på korn

8. Flygsot på korn och havre

svampBladfläck korn & havre

Strimsjuka (korn)

Brunfläck

sjuka Vete

Snömögel

Dvärgsot korn

Flygsot korn & havre

Vanligaste

svampsjukdomar

Sarbast Wali, Agronom

Kornets

flygsot

Tänk på följande:

Minskat p.g.a

användning av rent

utsäde

Från infekterat

kärna sedan flyttar

till stammen

Test och fält

kontroll

Motståndskraftig

sort

Bekämpningsmedel

Sarbast Wali, Agronom

Kornets flygsot

Påverkar sotsjukdomar skördenivån ?

% sotax = % skördeförlust

2 ax / m2 = 0,5 %

När infekterat utsädet hamnar i jorden där svampar gror samtidigt

med vetekärnan och infekterar grodden.

Svamptrådarna växer in i axanlaget, följer med detta upp under

plantans tillväxt och bildar sedan sotaxet som förstör kärnanlagen.

Groende vete kan också infekteras av sporer i marken. Dessa kan

vara infektionsdugliga under minst tio år.

Groningssmittan gynnas av låg jordtemperatur, 5-8°C under de

första tio dagarna efter sådd. Innan utsädesbetning blev allmän var

stinksot en av de mest förlustbringande skadegörarna på höstvete.

Spormassorna har en stark lukt av sillake som även förmedlas till

mjölet och är därför starkt kvalitetssänkande. Om angreppet varit

starkt blir skörden även otjänlig som foder.

Påverkar sot

sjukdomar

skördenivån ?

Sarbast Wali, Agronom

Brunfläcka

Svamp sjukdom

Det kan reducera 20-30% av skörden.

Viktgt att du ska titta på filem

• Motåtgärder

1. God växtföljd.

2. Måttlig kvävegödsling.

3. Motståndskraftiga sorter. Kortstråiga sorter har större risk för angrepp på flaggblad och ax. Utsädet kan saneras med de flesta vanliga betmedel.

Sarbast Wali, Agronom

Blodfläck eller brunfläcka Drechslera teres,

bladen i riskfyllt, dvs. förfrukt vete och mycket skörd rester på markytan

• Svampen: Drechslera teres, den angriper korn och andra

växter familjen Graminae (gräs som kvickrot)

• Minskat senaste åren, p.g.a. övergång till bättre

motstånd kraftiga sorter och varmare och torrare somrar

.

• Smittkälla: övervintrar och eventuell spillsädeplantor,

trots betning av utsäde

• sjukdomen i vissa fall leder till epidemier beror framför

allt på att infekterad halm lämnas kvar på marken. Detta

i kombination med fuktig väderlek och odling av vete

efter vete leder till en snabb förökning av svampen i

beståndet

Sarbast Wali, Agronom

Brunfläcka

Sarbast Wali, Agronom

Snömögel

Snömögel angriper i huvudsak höstsäd och vallar

På infekterade plantor som överlever fortsätter. Angreppet av snömögel blir värst vid ett långvarigt snötäcke, särskilt om marken under snön är otjälad.

Direkt efter snösmältningen på våren syns angreppen tydligt, oftast fläckvis i fältet där plantorna ligger tryckta till marken täckta av ett gråvitt till rosafärgat mycel.

Sarbast Wali, Agronom

infekterade

veteplantor har ett

ökat antal rotskott,

som förkrympta,

1,5 till 4 gånger

kortare än friska

plantor

Dwarf Bunt av

vete

(Dvärgstinksot)

1. angrepp sker

under

rotskottsstadiet

2. bästa angrepp

villkor är vid

temperaturer

från 0-5 ° C,

diffust ljus och

snötäckta, inte

frusen mark

Dvärgstinksot

Långa perioder av spritt ljus tillsammans med temperaturer från 3 till 5.C under 3 till 5 veckor, luftning, och markfuktigheten från 15 till 60% är nödvändig för sporgroning. De gynnsamma temperaturer för växt ympning (0-8.C, max 10-12.C) uppstår under ett stabilt snötäcke. Temperaturer högre än 15.C minskning sporgroning.Sarbast Wali, Agronom

Svamp spridning

Sarbast Wali, Agronom

Statistik

Sarbast Wali, Agronom

Svartpricksjuka,

vete

Svartpricksjuka förekommer på de övre bladen i cirka hälften av fälten vi följer. Eftersom det tar ca 3-4 veckor från infektion tills dess att symtom syns, kan bekämpningsbehovet inte enbart bedömas av hur mycket angrepp man ser i grödan. Istället tas hänsyn till hur mycket regn som kommit.

förekommer främst i fält med vete som förfrukt och halmrester i ytan.

• Sprids via stubb och halm

• Gynnas av regnigt väder

• Uppträder ofta tillsammans med

bladfläcksjuka

• Behandling oftast i samband med

axgång

Sarbast Wali, Agronom

Sarbast Wali, Agronom

Mjöldagg

Olika mjöldagssarter

drabbar olika gräs

Oftast vindburensmitta

Gynnas av varmt och

fuktigt väder

Kan ge stora

skördsäkningar

Sarbast Wali, Agronom

Gulrost puccinia Striiformis

Allvarligaste sjukdom i stora delar av världen (ibland minskning 50% av skörden).

När det är kyligt och fuktigt (Sverige mest Skåne)

Kan växlas med brunrost (Tidigt)

Drabbar vete, rågvete, råg (sällan)

Angriper under hela

Skillnader i sorters mottaglighet för gulrost

Har stor inverkan på skörden

Kan kräva upprepade behandlingar

En sjukdom i kommande

https://www.youtube.com/watch?v=72ufVf04cuU

Sarbast Wali, Agronom

Svartrost Puccinia graminis

Drabbar oftast bara havre

Har värdväxten vild berberis

Förkommer bara om det finns vild berberis i området. Kinnekulle, falbygden

Berberisbuskens återkomst kan bli bekymmer för veteodlingen

Svampen har en komplicerad livscykel, med sexuell förökning på berberis och förökning på en gräsvärd.

Om en aggressiv variant kommer hit och integreras i den sexuella populationen, kan svartrost i vete däremot bli ett stort problem eftersom alla förutsättningar för en epidemi finns i Sverige.

Sarbast Wali, Agronom

Svartrost

Sarbast Wali, Agronom

Svartrost

Sarbast Wali, Agronom

Axfusarios, Fusarium avenaceum

Luftsmitta

Smittar då grödan blommar

Gynnas av kallt och regnigt väder under blomning

Ligger bakom DON, deoxynivalenol

Alla spanmmålslag kan drabbas

Fil hur sjukdomen ser ut på fält

Sarbast Wali, Agronom

Titta på växt rester i fält

Sarbast Wali, Agronom

Den viktigaste smittkällan är

infekterade skörd rester på

markytan Bra växtföljder och jordbearbetning påverkar mängden

konidier och vid nedplöjda resten efter angripen växt

minskar spridning

Tänk på väder förhållandet: vid fuktiga väder utsöndras

ascopsores (sexuell satdium) från pseudothesier.

Sarbast Wali, Agronom

Vad krävs för att komma

ihåg från dig från den här

lektionen

Identifiering av vissa sjukdomar via bilder som

brunfläcka, Brunfläcka,fusarioser, stink sot, havre

flygsot, svartfläckig his raps,

Livscykel , allmänt

Förebyggande åtgärder

Bekämpnings åtgärder

Sarbast Wali, Agronom

Vad är dessa sjukdomar

Vetets bladfläcksjuka

Gulrost

Svartpricksjuka

Regnet har ökat risken för kraftiga angrepp av svartpricksjuka

Bild 2. Angrepp av gulrostär ännu så länge sällsynt i området. Men kontrollera höstvetefälten nog-grant oavsett sort. Nya raser kan uppstå.

Vetets bladfläcksjuka kan vara ett problem där vete odlas efter vete och mycket skörd rester finns på marken. Observera dock att i vissa fält,

Sarbast Wali, Agronom

Vilken svampsjukdom

Sarbast Wali, Agronom

Behandlingstid

Sarbast Wali, Agronom

Nästa lektion

• Oljeväxter sjukdomar

Sarbast Wali, Agronom

Tack för er lyssnande

Sarbast Wali, Agronom