Världsreligioner och Judendom

Varför världsreligioner? Många anhängare Utbredda Gamla Har påverkat och influerat många viktiga kulturer

och samhällen

Ålder?

Hinduism Judendom Buddhism Kristendom Islam

1500 f.kr. (f.v.t.)800 f.kr. 1800 f.kr. 1200 f.kr 500

f.kr 70 e.kr. 500-400 f.kr. 30-300 e.kr. 600 e.kr

Antal utövare?

Kristendomen Islam Hinduism Buddhism Judendom

Ca 2 miljarder Ca 1,5 miljarder Ca 900 miljoner Ca 400 miljoner 15 - 18 miljoner

Är då judendom en världsreligion?

JA!

Judendom

Likheter med de andra abrahamitiska religionerna

MonoteistiskaGud har skapat världenGud är god, allsmäktigPersonlig gud, griper in i historienLinjär livsåskådningGud talar genom profeterÄnglar viktiga (Djibril/Gabriel)Människan har en fri vilja (given av Gud), ansvarig för sina handlingar

Gemensamma berättelser, heliga personer - Mose/Musa, Gabriel/Jibril, Salomo/Suleiman

Jesus/Isa (kristendomen, islam) Matregler (judendomen, islam) Manlig omskärelse (judendom, islam)

Historiska personer

Adam och Eva

Noa

Abraham + Sara= Isak (judendom, kristendom)

+Hagar= Ismael (islam)

Moses

David

Judendomens bakgrund

1800 f.kr (Abraham) 1200 f.kr. (Moses) 500 f.kr. – Många av de heliga texterna nedtecknas Messiastanken 70 e.kr. Jerusalem förstörs Diaspora Drömmen om ”det förlovade landet” 300 e.kr. kristendomen statsreligion - förföljelse 600 e.kr. islam

Gudssyn Monoteism Monism – världen / Gud är ej delad Gud är det heligaste som finns Adonai – ”herren” Personlig gud- bön Tacka, lovprisa, vädjan Trosbekännelsen: ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft”

Människosyn

Guds avbild Värde som art och individer Skapelsen god -Livet är gott – så även människan Fri vilja – har förmågan att skilja mellan ont och

gott precis som Gud Människan har ett ansvar att fullfölja Guds rike på

jorden Efter döden? Bara Gud vet!

Heliga skrifter: Tanak och TalmudTANAKH Motsvarar de kristnas ”Gamla testamente”

Torah: De 5 MoseböckernaNeviim: Profetberättelserna (ex. David, Kung Salomo m.fl.Ketuvim: Skrifterna (poesi, vishetssånger, kärlekslyrik)

TALMUDKommentarer och tolkningar till Tanak

Den muntliga läran (Mishna och Gemara)Mishna (klar år 200) innehåller kunskap från rabbiner, judiska lärda, och deras tolkningar av regler, riter och juridik

Guds förbund med människorna

Ömsesidigt avtal mellan människa och Gud Gud har valt ut ett folk att uppenbara sin vilja för Judarna accepterar detta, följer Guds vilja och

hans vägledning Förföljelser/antisemitism: kan tolkas som särskilda

prövningar Vanlig tanke idag: Judarna ej bättre men har ändå

valts ut att fungera som en förebild för resten av världen

Mose med tavlorna (De tio Guds bud)

Messias Messias = Den Smorde När Messias kommer, kommer Guds rike på jorden.

Messias kommer att bygga upp templet och Israel på nytt. Skapa fred.

Messias kan tolkas som en person, eller som en liknelse över Israels folks enande och återvändande till det heliga landet

Kristendomens Messias = Jesus Jesus erkänns inte som Messias inom judendom

Regler (lagar), riter och högtider

Matregler (Kosher) Omskärelse (liksom inom islam) Synagogan (efter templets plets förstörelse) Sabbaten (vilodagen) Jom Kippur Pesach

Sabbaten (vilodagen)

Varför? Gud vilade på den 7:e dagen när världen skapades

När? Från fredag kväll till lördag kväll

Hur?ArbetsförbudMan ska vila

Högtider

PESACH (påsken)Firas för att minnas uttåget ur Egypten. Förknippas med osyrat bröd (ojäst) YOM KIPPURRosh Hashana är tio botedagar som firas med bön och eftertänksamhet, vilket avslutas med Yom Kippur (försoningsdagen) där man ska försonas såväl med Gud som människor. Ljus tänds för anhöriga.

ÖvergångsriterOmskärelsen:Enbart för män. Sker på åttonde dagen efter födelsen enligt

”omskärelsernasförbund” 1Mos 17:10-12. 3000 pers./ år i Sv. (100 judar resten muslimer)

Bar Mitzva/ Bat MitzvaBetyder ”Budets son/dotter”. Sker vid 13 resp. 12 års ålder. Uppnår

religiös myndighet (motsvarar kyrkans konfirmation)

.

Olika inriktningar inom judendom

Som en förföljd minoritet har olika inriktningar av judendom uppstått som en överlevnadsstrategi

Liberal reformjudendom Ortodox judendom (samt ultraortodox) Konservativ judendom

Inriktningarnas gemensamma grunder

Tron på Gud och förbundet Högtiderna Skrifterna Hebreiskan Historien