Engelbrektsgatan 3

702 12 ÖREBRO

Tel. 019-602 87 00

www.olm.se

Utvändig målning av Hjulsjö kyrka Hjulsjö socken, Hällefors kommun, Västmanland, Örebro län.

Tjärning av tak, fönsterrenovering samt slamfärgning

Bild 1. Hjulsjö kyrka före ommålning, nordöst.

Louise Anshelm

Rapport 2014:03

2

3

ÖLM diarienummer: 2014.230.117

Tillstånd från Länsstyrelsen: Dnr: 433-4225-2014

Entreprenörer: Kyrktak bygg & konsult AB, Fönsterrenoveringar Arne Nilsson AB,

Hööks Byggservice AB Hällefors

Antikvarisk medverkan: Louise Anshelm, Örebro läns museum

Slutbesiktning: Slutbesiktningen utförd 2014-10-20

Inledning Hällefors-Hjulsjö församling har erhållit tillstånd från Länsstyrelsen för att kunna restaurera

exteriören på Hjulsjö kyrka. Enligt beslut ska arbetet utföras under antikvarisk medverkan

vilket skett genom Örebro läns museum.

Arbetet har bestått i att se över den spånklädda fasaden samt taket, byta rötskadade eller

skadade spån, måla fasaden med slamfärg, skrapa och måla takfot/vindskivor och dörrar med

linoljefärg samt renovera fönsterbågar.

Arbetet är godkänt ur ett antikvariskt perspektiv.

Administrativa uppgifter

4

Kort historik samt beskrivning

Källa; Kulturhistorisk karakterisering av Hjulsjö kyrka, A. Borg (2003), ÖLM.

Hjulsjö kyrka ligger i en bergslagsby med sammanhållen bebyggelse kring kyrkan. Byn ligger

längs den gamla landsvägens sträckning och är omgiven av öppna odlingslandskap. Hjulsjö

by med kyrka ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkan har en korsformad plan med vidbyggd sakristia i norr och torn i väster. Koret i öster

och långhusets västra del har snedskurna hörn medan norra och södra korsarmarna smalnar av

utåt. Väggarna som är av timmer är spånklädda och rödfärgade med vita snickerier.

Korsarmarna avslutas upptill med vitmålade, klassicerande gavelfrontoner. Långhus och

korsarmar täcks med ett helvalmat brutet tak, sakristian av ett valmat sadeltak och tornet med

en svängd 1700-tals huv (1785), samtliga med spån.

Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell 1643-46. Det var en rektangulär byggnad av ligg-

timmer med avfasade hörn och rödmålade spånklädda fasader. Kapellet blev efter hand för

litet för den växande befolkningen och utvidgades på 1730-talet med avsmalnande korsarmar

i norr och söder som avslutades upptill med klassicerande gavelfrontoner. Järntenar och

kraftiga sinkor av järn håller stockarna samman.1

Hjulsjö är en av Örebro läns karakteristiska bergslagskyrkor med korsformad plan, uppförd av

timmer med spånklädda, rödfärgade fasader och spånklätt tak. Många av de bergslagskyrkor

som uppfördes under 1600-talets första hälft byggdes som kapell. Kyrkorna har

senare, några redan i slutet av 1600-talet och de övriga under 1700-talet, genomgått en

likartad utveckling och har på grund av befolkningsökning byggts till med korsarmar samt

även med torn. Hjulsjö kyrka avviker något i sin planform från övriga Bergslagskyrkor med

sina avsmalnande korsarmar som avslutas upptill med vitmålade, klassicerande

gavelfrontoner.

Tidigare utförda exteriöra arbeten 1832 lades spåntaket om och troligen användes det äldre innertaket som underlag.

1842 ytterdörrar tas upp i korsarmarna.

1846 korfönster i götisk stil, 1896 ny glasmålning i korfönstret.

1919 brev med instruktioner angående byte av takspån.

1952 rektangulära fönstren byttes ut mot stickbågiga /rundbågiga med blyinfattade

antikglas. De nya fönstren är något lägre än tidigare 1700-tals fönster.

1962-64 omläggning av spåntak, delar av det äldre innertaket hittas.

1980 tjärning av tak samt målning av plåtdetaljer.

2006 Underhållsarbeten dokumenterade av ÖLM, ej tillståndspliktiga hos Lst Örebro.

Följande åtgärder utfördes på kyrkan (Dnr ÖLM 2007-230.359);

Översyn av takspån, byte av enstaka spån, tjärning av tak samt tornluckor,

rödfärgning av fasaden, målning av vita detaljer/snickerier(omfattningar m.m.),

NCS S 1005-Y, (plåtdetaljer på taket målades inte).

1 http://www.svenskakyrkan.se/hallefors-hjulsjo/hjulsjo-kyrka

5

Status före åtgärd

Tak Kyrkans taktäckning består av sågade furuspån. Vid förundersökningen var endast ett fåtal

spån enligt Kyrktak spruckna eller borde av annan anledning bytas ut. Mellan takfallens

anslutningar finns ränndalar av plåt. Ränndalarna samt plåt ovan frontonen var på den norra

sidan av kopparplåt, där de förra var mörkt färgade av ett antal lager tjära. Högst upp vid nock

var kopparplåten tunt målad (struken en gång). Koppartaket ovan frontonen var målad. Södra

sidan har svartmålad plåt. Senare plåttäckning över runda fönster är klädda med fabriksmålad

plåt där färgen flagade. På södra sidan väster om entrén, vid anslutning mellan torn och

långhus, var takfoten rötskadad, ca 40-50 cm. Vid torntakfotens nordöstra hörn, mittsektionen

var ett ca 70 cm långt parti rötskadat.

Bild 2-3. Ränndal av kopparplåt, norra sidan samt ränndal av plåt södra sidan.

Fasaden Fasaden är klädd med spån vilken avfärgades med slamfärg senast år 2006. Ett antal spån var

rötskadade eller spruckna.

6

Bild 4-5. Äldre fasadspån tidigare tjärade, nordöst. Höger; bytta fasadspån. Foto: Kyrktak AB.

Snickerier Takfoten på kyrkan målad 2006 med linoljefärg och tornets takfot med alkydoljefärg i en

bruten vit nyans NCS S1005-Y. Takfoten var överlag i dåligt skick, färgen hade partiellt

flagat av helt. På de ytor där det vita färgskiktet försvunnit fanns en äldre ljust gröngrå kulör.

Liknande eller samma fanns på fönsterbågarna.

Bild 6. Frontonparti med skrapat listverk. Fasaden innan slamfärgning.

7

Fönsterbågar

Samtliga fönsterbågar samt foder var innan åtgärd målade med alkydoljefärg. Långhusets

fönster är tillverkade på 1950-talet och har en fast mitt- samt tvärpost och med rundat övre

karmstycke. Bågarna har hörnjärn av 1700-tals typ. Fönsterlufterna är indelade i mindre rutor

med blyspröjs. Långhusets fönster hade ett antal olika glastyper med övervägande andel

gröntonat antikglas. Kyrkan har fem runda äldre fönster; ett i vart frontonöverstycke i norr

och söder samt ett på väster sida om bägge frontonerna, på långhusets nedre takfall. Glasen är

från olika tidsperioder, från munblåst äldre till planglas. Bågarna var målade på plats och hade

inte tagits ur karmen vid tidigare ommålning.

Utförda arbeten

Tjärning av tak

Takytan rengjordes från alger och beläggningar med hjälp av en piasavakvast i stål. Spån med

alger sprutades med Grönfri. Samtliga takfall är tjärade, södra sidan två gånger. Till arbetet

användes Claessons dalbrända tjära. Södra sidan på långhuset samt sakristians östra takfall

tjärades två gånger. Kanterna penselströks. Stora sammanhängande ytor sprutades med tjära

samt efterströks med pensel.

5 takspån bytta på sydöstra takfallet (gick sönder vid tjärning).

Tornets ljudluckor var sedan tidigare tjärade. Gamla tjärlager skrapades bort varefter ny tjära

påfördes.

Plåtarbeten

Ränndalar på södra sidan skrapades och tvättades med målartvätt, grundmålades med Isotrol

takgrund samt slutströks med Isotrol Taktec. Rostfläckar ströks först med blymönja. Norra

sidans ränndalar är av kopparplåt. Tjära från tak har dock runnit ned och missfärgat

kopparplåten på norra sidan varför kopparplåten grundmålades med en blandning av 50%

kokt linolja och 50% lacknafta samt slutströks med Isotrol Taktec. Beslut att måla

kopparplåten togs dels med anledning av estetiska skäl dels med anledning av den risk för

skada som föreligger om plåten utsätts för kraftig mekanisk rengörning. Plåt på torn samt

under klockor målades likt övriga plåtdetaljer.

Vattbrädan/fotplåten målades målades med linoljefärg, NCS 4550-Y70R.

8

Bild. 8. Hängrännor och stuprör är ”inmålade” i fasad och takfot med linoljefärg,

Engwall & Claesson, NCS 4550-Y70R samt 1%/30.

Bild 7. Stuprör och hängrännor innan

målning.

Foto: Anders Madsen.

9

Bild 9. Nymålad ränndal samt plåt ovan takkupan. Foto från slutbesiktningen.

Slamfärgning av fasad

Fasaden borstades ren och avfärgades med äkta Falu rödfärg ljus. Under arbetets gång byttes

skadade spån ut mot nya (ca 5 st). Spånen nytillverkades lika befintliga, kluvna med rundad

nederkant (se bilaga 1 för placering).

Stuprören målades med linoljefärg i kulören NCS 4550-Y70R. Järn till åskledare målades i

samma kulör.

Vindskivor och takfot

Rötskador lagades av Hööks Byggservice AB i Hällefors.

Vindskivor och takfot skrapades till fast underlag, slipades, tvättades med målartvätt samt

målades tre gånger enligt färgtillverkarens anvisningar.

Församlingen önskade en annan kulör/bruten vit på fönsterbågar/takfot/dörr- samt

fönsterfoder. En enklare färgtrappa togs fram. Då fönster- samt dörrfoder byttes 1952 finns

inte någon äldre färgsättning att tillgå varför man inte vet om grundfärg eller senare

strykningar visar på en historiskt korrekt grund.

Under uppstartsmötet scannades den underliggande färgen på fönsterbåge samt takfot med en

colourscan (2005-Y20R), samma kulör uppmättes på bägge ytorna. Då denna visade en beige

ton som inte tycktes överrensstämma med den synliga ytan medtogs till nästkommande

byggmöte närliggande uppmålade färgprover, Engwall & Claesson, olika %-satser av 94/318

10

samt 30. Uppmätt kulör innehåller pigmenten järnoxidgul samt järnoxidsvart, medtagna

prover innehöll guldockra med järnoxidsvart samt grön umbra.

5%/30 (grön umbra) från Engwall & Claesson provströks på takfoten (norr). Kulören blev

efter två strykningar för mörk. Då pigmentet överensstämde väl med den äldre kulören valde

man att provstryka 1%/30 (viktenhet). Kulören godkändes efter två strykningar.

Hängrännor, övre delen av stuprören, eldragningar samt sprinklerrör är ”inmålade” i takfoten

med linoljefärg 1%/30.

Fönster

Vid ett tidigare möte diskuterades att endast en lättare slipning samt bättringsmålning skulle

utföras på långhusets bågar. Hantverkaren önskade dock slipa ned till trärent om byte av

färgtyp skulle ske; från alkydolja till linoljefärg. Detta diskuterades och godkändes med tanke

på fönstrens ringa ålder.

Vid urplockningen av de runda äldre fönsterbågarna gick ett antal gamla fönsterglas sönder då

tapparna som höll fast bågarnas delar pressades ur sitt läge. Fönsterna satt hårt fast och togs ur

med hjälp av en fingradig såg. Beslut togs vid besök på fönsterverkstaden i Storfors att

samtliga urtagna runda bågar skulle målas i sin helhet, inklusive innerbågen.

Bild 10. Äldre rund fönsterbåge med så

kallade ”sockerbitsspröjs”.

Trasigt glas till följd av ovarsam

hantering. Tidigare färglager

avslöjar att bågen tidigare målats på

plats.

11

Fönsterbågarna slipades ned, löst kitt avlägsnades och ersattes med nytt linoljekitt partiellt.

Hörnjärn grundades med blymönja. Fönsterbågarna målades med linoljefärg enligt

tillverkarens anvisningar.

På kittade bågar med blyspröjs togs löst kitt bort partiellt därefter påfördes nytt kitt innan

grundmålning.

Trasiga glas ersattes med äldre munblåst glas från förra sekelskiftet.

Kommentar fönster Antikvarie från Örebro Läns museum hade tidigare samma år besökt kyrkan och konstaterat

Bild 11. Slipad båge med hörnjärn i

1700-tals stil och med nyproducerat

gröntonat antikglas.

Bild 12. Nymålat frontonfönster,

norr.

12

att kyrkans fönster befanns i ett sådant gott skick att endast en bättringsmålning behövde

utföras. Beslut togs dock av församlingen vid senare tillfälle att kyrkans fönster skulle tas ur

karmen och skrapas samt målas på utsidan.

De runda bågarna skulle inte ha tagits ur karmarna vilket skedde trots att det påtalades att

bågar som satt fast inte skulle tas ur karmen. Fönsterna hade vid besöket spår av en mörkare

grå kulör på de runda fönsterna. Tyvärr missades detta och samtliga färglager slipades ned,

mindre spår av kulören fanns dock kvar och möjliga NCS-koder togs fram av hantverkaren;

S 3502-Y – S 3500 N. På bågens yttre del och kanter kunde anas en kulör runt NCS S 7020-

Y20R.

På grund av detta har höga kulturhistoriska värden gått förlorade som exempelvis pigment och

färglager vilka bland annat representerade olika tidsperioder.

Dörrar

Samtliga par- samt enkeldörrar slipades lätt, rengjordes samt ströks med 100% guldockra

från Engwall & Claesson.

Tillkomna arbeten i samband med exteriört måleri Tornets takfot var på norra sidan, nord-öst, rötskadad och ett cirka 70-80 cm långt parti byttes.

Bild 13. Takfoten på långhusets södra sida i anslutning mot tornet var rötskadat och fick bytas,

ca 40-50 cm. Foto: Kyrktak AB.

13

Bild 14. Skadan lagad. Trä under lagningen är tidigare bytt. Foto: Kyrktak AB.

Bild 15. Mindre trälagning på södra frontonpartiet. Foto: Kyrktak AB.

14

Kommentarer Kyrkan har tidigare troligen varit tjärad i sin helhet. Ett antal tjärade väggspån har hittats vid

skrapning.

Rengörning av stänk från rödfärgning på grund/sockel åtgärdades inte då restaurering av

sockeln finns inplanerat.

Korets målade fönster har i ytterbågen ett stenskott. Skadan var vid besiktningstillfället inte

åtgärdad. Beslut togs att avvakta då man inte tror att skadan påverkar fönstret i övrigt.

Tillkomna arbeten

Kyrkans fönster hade plasthandtag av 1970-tals modell vilka i samband med renoveringen av

fönster byttes ut mot nyckelbrickor i plåt med vridbar nyckelbricka. Handtagen togs bort av

dels estetiska dels av säkerhetsskäl. För att öppna kyrkans fönster används nu ett externt

löstagbart handtag. Brickorna målades in med kulör NCS- 4010-Y10R.

Bild 16-17. 1970-talets plasthandtag bytta mot vridbara nyckelbrickor.

15

Bild 18. En dörrplåt i koppar, likt södra sidan, beställdes samt monterades på

norra entréns dörrpar. Dörrpar målade med 100% guldockra.

Bild 19. Foto från slutbesiktningen. Sydöst.

16

Bild 20. Foto från slutbesiktning 20 oktober 2014.

17

Bilddokumentation

Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2014_13_1-19

Örebro läns museums diarienummer. 2014.230.117

Fotograf: Louise Anshelm, Kyrktak bygg & konsult AB.

Objekt: Hjulsjö kyrka

Socken: Hjulsjö

Kommun: Hällefors kommun

Län: Örebro

År: 2014

Motiv: 1. Hjulsjö kyrka före ommålning, nordöst.

2. Ränndal av kopparplåt, norra sidan.

3. Ränndal av plåt, södra sidan.

4. Äldre fasadspån tidigare tjärade, nordöstra sidan.

5. Bytta fasadspån, nordöstra sidan. Foto: Kyrktak AB.

6. Frontonparti med skrapat listverk samt fasaden innan slamfärgning, norr.

7. Stuprör och hängrännor innan målning, norr. Foto: Anders Madsen.

8. Hängrännor och stuprör är ”inmålade” i fasad och takfot med linoljefärg, norr.

9. Nymålad ränndal samt plåt ovan takkupan, norr. Foto från slutbesiktningen.

10. Äldre rund fönsterbåge med så kallade ”sockerbitsspröjs”.

11. Slipad båge med hörnjärn i 1700-tals stil och med nyproducerat gröntonat antikglas.

12. Nymålat frontonfönster, norr.

13. Takfoten på långhusets södra sida i anslutning mot tornet var rötskadat och fick bytas,

ca 40-50 cm. Foto: Kyrktak AB.

14. Lagad skada på takfot, söder, i anslutning mot tornet. Trä under lagningen är tidigare

bytt. Foto: Kyrktak AB. 15. Mindre trälagning på södra frontonpartiet. Foto: Kyrktak AB. 16. 1970-talets plasthandtag bytta mot vridbara nyckelbrickor, interiört södra sidan i

långhuset.

17. Inmålad nyckelbricka.

18 En dörrplåt i koppar, likt södra sidan, beställdes samt monterades på norra entréns

dörrpar. Dörrpar målade med 100% guldockra.

19. Hjulsjö kyrka, sydöst. Slutbesiktning 20 oktober 2014.

20. Hjulsjö kyrka, norr. Slutbesiktning 20 oktober 2014.

Bilaga 1. Ritning över kyrkan med markerade platser med bytta spån.

Bilaga 2. Dokumentation över bytta glas, litterering av kyrkobyggnaden samt fotografier.

18

Bilaga 1.

19

20

Bilaga 2.

21

22

23

24

25

26

27

28

29