Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark.

En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda kan man ha en grönfoderproducerande, en fröproducerande, eller en insektproducerande viltåker. Ofta anlägger man åkern som en kombination av dessa.

Viltåker gynnar även viltet genom att den erbjuder skydd mot väder, vind och fiender/predatorer i det öppna jordbruksland-skapet. En korrekt placerad viltåker minskar viltets bete i kom-mersiella jordbruksgrödor och i skogsmark

Placering av viltåker

Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogs-kanter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar ”skyddsarealen”. Det finns ingen tumregel för hur stor en vilt-åker bör vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ing-en alls. Däremot är en långsmal yta att föredra framför en kva-dratisk. Rättplacerade långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet.

Såtidspunkt

Viltåkern kan med fördel sås senare än vanliga lantbruksgrödor. Optimal groningstemperatur för de flesta arter lämpade för viltå-ker är kring 8-10 °C. Högre jordtemperatur ger snabbare groning och snabbare uppkomst och bättre konkurrensläge mot ogräs.

Val av gröda

Välj gröda efter lokala förutsättningar och efter vilken viltart man vill gynna. Det är viktigt att känna till vilka krav på biotop t.ex fa-san eller älg har. Erfarenhet visar att viltåkrar med många olika arter fungerar mycket bra. Det bidrar på ett positivt sätt till den biologiska mångfalden.

Svenska jägareförbundet har utmärkt litteratur i ämnet. Lättillgänglig information finns på Jägareförbundets hemsida un-der vilt-viltvård. Utbudet av färdiga blandningar är stort utom-lands och inspiration till egna blandningar kan man enkelt häm-ta genom Internet.

Vi saluför inte färdiga blandningar utan hos oss kan du köpa ar-terna i renvara. Därmed kan du skräddarsy din egen blandning.

olssons frö

Utsäde till viltåkrarfOtO: KataRIna nORDLI

Majs (Zea mays)Majs är en utmärkt viltgröda eftersom den erbjuder både föda och skydd. Majs kan med fördel användas i blandning med hirs och solros. Man kan behöva ”fälla” höga majssorter så fåglarna kommer åt fröna. tidiga sorter kan odlas upp till Mälar-dalen. Viktigt att välja varmt och skyddat läge. Utsädesmängd 70–100 000 frö, el-ler 10–15 kg/ha. Radsådd i maj/juni när jordtemperaturen håller 10 °C tre dagar i sträck. Radavstånd ca 40–70 cm, sådjup max 5 cm.

Hirs (Panicum arter)tanka Millet Mix är en hirsblandning lämp-lig som skydd och föda åt fältfågel höst och vinter. Relativt värmekrävande vid sådden, ca 15 grader, men annars rätt lätt-odlad och anspråkslös. tanka blir drygt 1 m hög och är robust till växtsättet och ger både lä och skydd. fröna äts begärligt. Lämplig utsädesmängd är 20 kg/ha i ren-bestånd. Rad- eller bredsås i maj. Radav-stånd ca 40–70 cm. Passar bra att blanda med andra viltväxter som bovete, majs, solros, foderraps, foderrova.

Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig växt som används som gröngöds-ling och fånggröda. Mycket bra biväxt pga hög nektarproduktion. Snabbväxande och konkurrenskraftig, blir 40–70 cm hög. Sås från tidig vår till sommaren. Sådd–blomning 8–10 veckor. Utsädesmängd 8–13 kg/ha. Bör putsas efter blomning för att undvika självsådd. Svag återväxt. fryser bort under vintern. Saknar släkt-skap med andra nyttoväxter.

Bovete (Fagopyrum esculentum)Ettårig växt som blir 40-80 cm hög. En av de bästa växterna för att attrahera olika in-sekter. Producerar frö som uppskattas i viltåkrar av rapphöns och småfåglar. Bra biväxt, ger både nektar och pollen. Drar till sig gäss och änder i närheten av dammar. Kraftigväxande, ger god marktäckning framförallt i blandningar. trivs på lätta varma jordar. Mycket känslig för frost. Kan sås sent. Utsädesmängd 60 kg/ha. full blomning efter 55 dagar.

Oljelin (Linum usitatissimum)Lättodlad, vacker kulturväxt. Ettårig. 60 cm hög. Linfrö är mycket uppskattat av småfåglar och kan med fördel odlas med andra växter på viltåkern. Sås relativt ti-digt i fin såbädd. Sådjup 1–2 cm. Utsädes-mängd ca 45–60 kg/ha i renbestånd. Skorpbildning försvårar uppkomst. Linjord-loppa kan angripa plantorna. Oljelin taurus: den mest odlade sorten i Sverige. Sort med bra stråstyrka, avkastning och medelsen mognad.

Solros (Helianthus annus)Ettårig. Solrosfröna har högt näringsvärde och äts begärligt av rapphöns och fasaner. Odlas på varma väldränerade jordar. Sås i varm jord, marktemperatur 8–9 °C, radav-stånd 40–50 cm. Sådjup 3–5 cm. Utsädesmängd i renbestånd ca 6–10 kg/ha eller 75000 frö. Kan med fördel sås i blandning för att ge bättre skydd. Ogräsbekämpning genom radhackning. Bör utföras med försiktighet eftersom röt-terna ligger ytligt och breder sig åt sidor-na. Kulturen kan angripas av gråmögel el-ler bomullsmögel. fåglar kan utgöra pro-blem efter sådd och vid frömognad.

Växt med höga värmekrav. Man skall und-vika att så solrosor efter raps och baljväx-ter, eftersom de då lätt får för mycket kvä-ve. I svenska odlingsförhållanden har en-dast mycket tidiga sorter med kort stjälk förutsättningar att nå fram till mogen skörd. Lägre sorter är även mindre vind-känsliga.

Fodermärgkål (Brassica oleracea)Ettårig högavkastande kålväxt som odlas för direktutfodring, ensilering och viltfoder. Passar på näringsrika jordar. frosthärdig. Kan sås fram till juli månad. fodermärgkål är begärlig för viltet redan i etableringssta-dium vilket innebär att den kan vara svåre-tablerad. Det kan tom vara befogat att stängsla in odlingen fram till första fros-ten. fodermärgkål är känslig för konkur-rens av ogräs och därför är det viktigt att bekämpa ogräs tidigt kemiskt eller meka-niskt. Plantorna kan angripas av jordlop-por. Sorten Caledonian blir ca 1 m hög och är mycket högavkastande. Sorten är klum-protstolerant, vilket innebär att den kan odlas på klumprotsinfekterade marker. Utsädesmängd i renbestånd är 4-5 kg/ha.

Foderrova (Brassica napus) BarkantEttårig kålväxt som producerar både blad och rova. Bra höst och vinterbete för klöv-vilt och harar. Mer lättodlad än fodermärg-kål och foderraps. Bättre sommartillväxt, speciellt vid värme och torka, än foder-raps. Mycket hög avkastning vid riklig gödsling. Starkväxande, håller ogräs i schack. Sås från maj till mitten av juli. Kan gärna blandas med andra kålväxter. Utsädesmängd 6 kg/ha.

Fodersockerbeta (Beta vulgaris)NYHET! Rotfrukt som är utmärkt till vin-terutfodring av vilt. Utsädesmängd 100-120 000/ha. Sådd när jorden är varm. Odlas som sockerbeta. Välj sort efter od-lingsbetingelser. Kyros har gul glatt rot och lämpar sig för de flesta jordar. Magnum har vit något strävare rot som växer djupa-re i jorden. Bägge kan skördas med vanli-

ga betupptagare.Magnum ger högst skörd.

Foderraps (Brassica) IntervalSnabbetablerad ettårig kålväxt som ger ett smakligt foder till klövvilt. Omtyckt skydd av fältfågel och harar. Intressant al-ternativ till fodermärgkål som höst och vin-terbete. Ger full skörd från 2–3 månader efter sådd. trivs bäst på jordar med god vattenhållande förmåga. Kan sås i renbe-stånd från mitten av maj till mitten av juli. Vid sådder efter mitten av juli används brassica Pasja. Interval är en ny sort med egenskaper inkorsade från fodermärgkål. Håller kvaliteten bättre vid mognad än van-lig foderraps och har även bättre tålighet mot låga temperaturer under hösten. aggressiv sort med god ogräshämmande förmåga. Kan gärna blandas med andra kålväxter Utsädesmängd 6 kg/ha.

Vitsenap (Sinapis alba)Ettårig. tacksam växt för viltåker. Bra insektväxt. Ger skydd och frön åt fåglar. Lättodlad växt med god konkurrenskraft. Snabbetablerad även vid låg markfukt. Sås från vår till tidig höst. Utsädesmängd ca 5 kg/ha. Sås grunt på fast såbädd. Kan bredsås. Djupgående och välförgre-nat rotsystem. tål inte avputsning. Upphör att växa vid första frosten, vissnar ner vid några minus grader.

Rödklöverblandning 3 GEV färdig rödklöver, vitklöver, rajgräs och timotejblandning. (Innehåller 25% klöver-arter). Uthållig slitstark blandning. Utsädesmängd 20 kg/ha.

Rörflen (Phalaris arundinacea)NYHET! Rörflen är ett högvuxet vasslik-nande gräs som ger gott skydd åt vilt. Den är viltväxande på näringsrik, fuktig mark i det mesta av landet. Rörflen är flerårigt och bildar bestånd genom underjordiska utlöpare. Rörflen är anspråkslös i odling och utsädesmängden är 10–15 kg/ha. I starten är rörflen långsam och därför är det viktigt att ha ogräsfri jord. tillgång på utsäde varierar.

Olssons gräsblandningfärdig gräsblandning med hög andel timotej. Rödsvingel och ängssvingel ande-len borgar för uthållighet. Vinterhärdig. anspråkslösa näringskrav. Utsädesmängd 20 kg/ha.

Kummin (Carum carvi)något långsam etablering, men väl etable-rad är den mycket uthållig. tål både torka och fukt. God vinterhärdighet från Götaland till norrland. Lätt att blanda med andra vallväxter.

Lämpliga arter för viltåker

Cikoria (Chickorium intybus)Högavkastande, djuprotad, torktålig och härdig tvåårig ört. Bra mineralinnehåll. Vårsådd. Sås i renbestånd eller använd skyddsgröda vid insådd. Utsädesmängd 5 kg/ha i renbestånd. Blir upp till 2 m hög andra året. Ger mycket bra driving cover.

Jordärtskocka (Helianthus tuberosus)En allt populärare grönsak och mycket be-gärlig viltgröda. Viltet äter både knölarna och märgen i stjälken. Erbjuder både skydd och föda åt vilt. flerårig ört som är släkt med solrosen.Upp till tre meter hög planta med lång vegetationsperiod, hinner sällan blomma. Bildar knölar som i storlek varierar från valnöt till äggstora i ändan av korta utlöpare. Växtplatsen bör vara varm och solig. Planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Radavstånd 65–85 cm, 2–3 knölar per meter. Utsädesmängd 1000–3000 kg /ha. Skall gärna gödslas och ku-pas. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Kan bli ogräsaktig.

Fodervicker (Vicia sativa)Ettårig, kan övervintra. fryser bort vid ca –10 °C. används huvudsakligen som grön-foder. fodervicker är en bra biväxt med både nektar och pollen. Ger rikligt med frö. Blir 60–120 cm hög. Kan sås fram till au-gusti. Gärna i blandning med ettåriga raj-gräs, vårsäd eller foderraps. Hävdar sig bra mot ogräs. Utsädesmängd 60 kg/ha.

Luddvicker (Vicia villosa)Ettårig art, övervintrande vid sådd juli-au-gusti. används som gröngödslingsväxt samt i ettåriga blandningar till slåtter och bete. Även lämplig på viltåker. God biväxt, har både nektar och pollen. Ger mycket god marktäckning. Kraftigväxande, nedlig-gande 50–150 cm hög. trivs bäst på lätt jord, pH 6–8. torkkänslig i groningssta-diet. Blommar ca 5 veckor efter sådd.

Persisk klöver (Trifolium resupinatum)Ettårig. Gröngödslingsväxt 30–50 cm hög. Kräver varm jord och fuktighet. aggressiv mot ogräs, snabb återväxt efter putsning. Ger mycket grönmassa. Bra fodervärde. Utmärkt i blandningar med westerwoldiskt rajgräs och honungsört. Billig. Bra insekt-växt. Väldoftande.

Blodklöver (Trifolium incarnatum)Ettårig, ibland övervintrande baljväxt. 50–70 cm hög. Sås maj–september. Bra biväxt, med både nektar och pollen. Producerar mycket grönmassa. Blodklöver är mycket smaklig. I våra demoodlingar har blodklöver betats hårt av klövvilt.

Blå lupin (Lupinus angustifolius)Ettårig, 40-60 cm hög växt med kraftig pål-rot. Ger god struktureffekt på jorden. Baljväxt för gröngödsling, helsädesensila-ge och som trindsäd till mogen skörd. Äts mycket begärligt av vilt. Lättetablerad och torktålig. Kvävefixerande. Bakteriekultur rekommenderas.

Käringtand (Lotus corniculatus)flerårig. Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare under sommaren. Går bättre än klöverarterna på lite torrare, näringsfatti-gare jordar. tålig mot värme och torka. Kan bli uthållig. Ympas med speciell bak-teriekultur.

Vitklöver (Trifolium repens)flerårig. Betas gärna och drar till sig insek-ter. Ger grönmassa, nektar och frön. Växer på alla jordtyper. Sås som regel i bland-ning. Långlivad växt, bör putsas.

Getärt (Galega orientalis)flerårig. Synnerligen tålig och långlivad baljväxt. Uthållig proteinrik gröda med god resistens mot sjukdomar. Ger både foder och skydd åt viltet. Getärt är en utomor-

dentligt bra nektar och pollenväxt, i klass med honungsört. Getärt har djupgående rötter och ett löst växtsätt. Passar bäst på luckra och väldränerade jordar. Svåretab-lerad eftersom fröet gror långsamt och växtsättet ger dålig konkurrensförmåga mot ogräs. Köldtålig, men kan utvintra pga av isbränna eller om plantorna är för dåligt etablerade och späda. Ofta stor andel hår-da frön i utsädet. Viktig med god tillgång på fukt vid sådden. Sås vår- försommar på 1–2 cm sådjup. Utsädesmängd i monokul-tur 30–40 kg/ha eller i blandningar med 8–12 kg/ha getärt och 10 kg timotej eller ängssvingel. användning av bakteriekultur är att rekommendera.

Rödklöver (Trifolium pratense)flerårig. Betas mycket begärligt. Utmärk insektväxt. Sämre uthållighet än vitklöver. Bör putsas för att inte tappa produktions-förmåga.

Blålusern (Medicago sativa)flerårig. Djuprotad vallväxt med bra foder-värde. Producerar mycket grönmassa och attraherar insekter. tål dåligt vattensjuka kompakta jordar men enastående på torra jordar. Lämpligt att använda lusern av be-testyp. Kom ihåg bakteriekultur.

Gul sötväppling (Melilotus officinalis)En- till flerårig gröngödslingsväxt. 30–150 cm hög. Sötväppling har djupgående pål-rot och trivs bra på lätta- torra jordar. Rimligt lätt etablerad art med bra växtkraft och konkurrensförmåga. Marktäckande och blir andra året ca 1,5 m hög. Ger gott skydd i viltåkrar i renbestånd eller i bland-ningar. Betas begärligt i tidigt stadium, men ratas som äldre. Äts av alla husdjur som hö. Blommar under lång tid och är en god nektar och pollenväxt. Utsädesmängd 20 kg/ha. Kom ihåg bakteriekultur.

Lämpliga arter för viltåker

fOtO:KataRIna nORDLI

Ettåriga snabbetablerade blandningar för bete av klövvilt och hare under höst och vinter. Sås normalt från början av juni till mitten av juli. aggressiv växt med god kon-kurrenskraft mot ogräs. Kräver relativt god tillgång på kväve och vatten.Vill man ha bättre marktäckning under vintern kan eventuellt italienskt rajgräs blandas i. foderrapsblandning 1 är en ren betes-blandning medan foderrapsblandning 2 är en kombinationsblandning för bete, insek-ter och fåglar. foderrapsblandning 3 inne-håller en hög andel fodervicker, som är en ettårig baljväxt. Den passar bäst när man inte har tillgång till kvävegödsel eller på jordar som är lite för torra och näringsfatti-ga för att ge bra skördar av kålväxter. fodervicker är mer odlingssäker än ärtor. Den är tåligare mot både för mycket och

VäxtföljdsblandningEttårig blandning för gröngödsling, träda, viltbete, insekter, fåglar och grönfoder. Innehåller enbart arter som är helt obe-släktade med andra kulturväxter som spannmål, ärter, åkerbönor, raps, pota-tis. Mycket bra omväxlingsgröda. Går bäst på inte alltför bördiga jordar. Kan sås från början av maj till mitten av juli.

Bovete 25 kgBlålupin 25 kgHonungsört 5 kgSolros 10 000 fröHirsblandning tanka Millet 5 kgOljelin 10 kg

Fågelblandningar fleråriga1. Humlelusern 3 kg + rödklöver 1 kg

+ käringtand 2 kg + hundäxing 5kg

2. Rödklöver 10 kg + rödsvingel 10 kg + foderrova 5 kg + foderraps 5 kg. Sås i 160 kg havre.

3. 5 kg Cikoria Puna+ 25 kg vårvete

Fågelblandningar ettåriga1. Majs 50 000 frö + solros 35 000 frö

2. Bovete 25 kg, fodermärgkål 1 kg, vitsenap 1 kg, solros 10 000 frö, hirs 1 kg, cikoria 1 kg.

3. fodervicker 25 kg + fodermärgkål 2 kg + oljelin 20 kg + blodklöver 1 kg. Ger föda och skydd för fält- fåglar sommar höst. trivs på de flesta jordar.

4. Spannmål 15 kg + bovete 10 kg + oljelin 10 kg

4. Solros 25 000 frö + vitsenap 2 kg + havre 50 kg

Blandningsförslag 2011 (kg/ha) Fleråriga viltblandningar klövvilt och harealla blandningsförslagen nedan kan sås in med 2 kg honungsört och 1–2 kg foder-raps Interval eller vitsenap per hektar. Vill man ha mer insekter väljs alternativet med vitsenap. Vill man ha mer bete väljs alternativet med foderraps Interval.

Artrik, långliggande blandning som pas-sar bäst på lite näringsfattigare torrare jor-dar. God betestålighet och smaklighet ge-nom den höga andelen örter. tålig mot putsning. Vid extensiv skötsel kan vitklö-vern minskas eller tas bort helt. Smaklig för hare, hjort, rådjur.

Vitklöver 3 kgKäringtand 3 kgKummin 2 kgSvartkämpar 2 kgOlssons Gräsblandning 10 kg

Artrik blandning för lite bördigare jordar. Utmärkt skyddsgröda för fältfågel och hare. Även mycket smaklig betesgröda för hjort och rådjur.

Vitklöver 3 kgKäringtand 3 kgCikoria 3 kgKummin 2 kgSvartkämpar 1 kgalsikeklöver 1 kgOlssons Gräsblandning 10 kg/ha.

Artrik blandning för de flesta jordar. Olssons gräsblandning 10 kg + Rödklöverblandning 3 GEV 10 kg + honungsört 1kg+ blålusern 1 kg

Enkel blandning för hjälpsådd och direktsåddVitklöver 2 kgKäringtand 2 kgKummin 2 kgCikoria 2 kg

Slåtterängsblandning 2artrik allround-blandning för 3-åriga vallar till ensilage, hö, bete och viltbete. God an-passning för varierande jordar. artrik och insektsrik.

Rödklöver 1 kgVitklöver 1 kgHumlelusern 1 kgKäringtand 3 kgBlålusern Luzelle 1 kgKummin 1 kgPimpernell 1 kgSvartkämpar 1 kgtimotej 5 kgÄngssvingel 5 kg/ Rörsvingel 5kg

Pasjablandningfoderraps Pasja är en starkt återväxande foderrapssort som passar utmärkt till hårt utnyttjade viltbeten. Enda kålväxten som tål hårda avbetningar. Bra hjortbete. Kombinationen med örter och Pasja ger bättre torktålighet och bättre smaklighet än enbart Pasja. Sås från mitten av maj. Bör putsas 45 dagar efter sådd om den inte är tillräckligt avbetad.

foderraps Pasja 5 kgCikoria 1 kgSvartkämpar 1 kgtotalt 7 kg/ha

Ettåriga snabbetablerade blandningar för klövvilt och hareför lite vatten och tas inte lika hårt av du-vor på våren. Mycket smaklig för klövvilt. fryser bort under vintern.

Foderrapsblandning 1 foderraps Interval 2 kgfoderrova Barkant 3 kgfodermärgkål Caledonian 1 kg(Italienskt rajgräs 5 kg )

Foderrapsblandning 2foderraps Interval 2 kgfoderrova Barkant 1 kgHirsblandning tanka Millet 5 kgBovete 5 kgSolros 2 kg

Foderrapsblandning 3foderraps Interval 2 kgfodervicker 25-50 kgfoderrova 1 kg

Rådgivning och försäljning

Olssons Frö Mogatan 6, S -254 64 Helsingborg telefon 042-250 450info@olssonsfro.se

Gunnar Danielsson Berghult, 360 52 KOStatelefon, fax: 0478-502 40, mobil: 070-206 91 95stig.gunnar.danielsson@telia.com

www.olssonsfro.se

Bakteriekultur till baljväxterBaljväxter lever i symbios med kvävefixerande rhizobiumbakterier. för att baljväxterna skall kunna etablera sig och växa bör jorden innehålla den artspecifika bakteriestammen. Har man inte tidigare odlat baljväxten i fråga måste man tillföra bakteriekultur i samband med sådd. Vi har specifik bakteriekultur för käringtand, lupin och lusernarter. Bakteriekultur säljs i påsar avsedda för viss mängd frö

Ympningen sker på följande sätt: tag 0,15–0,5 dl vatten/kg frö. Blanda vatten med bakteriekulturen till en grötliknande massa. Blanda ut med fröet. Blanda först varje art för sig, med sin egen bakteriekultur. Blanda därefter alla fröerna i vallblandningen med var-andra. Blandningen får gärna stå 12–24 timmar efter ympningen, men inte längre än 2–4 dagar. Obs! förvara kallt och mörkt