utredning kring tolkningen av ”liten...

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

UTREDNING KRING TOLKNINGEN AV

”LITEN AVVIKELSE”

INVESTIGATION ON THE INTERPRETATION OF

”SMALL DEVIATION”

Beatrice Arveståhl

Susan Lehtinen

EXAMENSARBETE 2017

Byggnadsteknik

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Ann-Marie Dahl

Handledare: Henrik Linderoth

Omfattning: 15 hp

Datum: 2017-06-06

Abstract

i

Abstract

Purpose: In Sweden, a municipal plan monopoly is used to regulate what, how and

where you can or cannot build. How the plans, in the shape of comprehensive and

detailed development plans, are formed is in turn regulated by the Planning and

Building Act (PBL). Throughout history, Swedish building regulations have gone

through many more or less extensive changes with the overall goal to improve our built

environment and simplify or streamline the planning and building processes. From this

comes the term small deviation, which in PBL is used to allow building permits that

deviate from the detailed development plan, provided that the deviation is small. There

is, however, no explanation in the law as to what this might mean in practice, and so

there are large differences in terms of interpretation and application.

The goal of this study is to analyse how the term small deviation according to PBL,

chapter 9 § 31b is interpreted and applicated in building permit trials.

Method: The methods used in this study are interviews (with building permit officers)

and document analysis (of building permit decisions from quarter two, 2016, and court

cases from the Land and Environment Court of Appeal).

Findings: How deviations are interpreted does indeed vastly differ, and while the

municipalities do work in a similar manner to determine whether a deviation could be

considered small, there are significant differences. Only in the matter of built area on a

property, the three studied municipalities all have different practices in what size of

violation may be considered small, and the building permit officers in one of these

municipalities still deviate from this. In eight out of 13 court cases, the Land and

Environment Court of Appeal judged differently from the previous authorities. Only in

one did all authorities agree.

Implications: The findings implicate the following:

• There are remarkable differences in how small deviation is assessed.

• De biggest differences are between the local building permit officers and the

Land and Environment Court of Appeal.

• The factors that affect the assessment on a municipal level the most are

experience, precedent cases and discussion with colleagues.

Limitations: A wider study containing more information from several municipalities

and an analysis of the material accessible to the municipalities for guidance to assess

deviations would provide a clearer answer as to what affects the interpretation.

Keywords: PBL, Planning and Building Act, building permits, law interpretation,

interpretation, deviation, small deviation, deviation from detailed development plan,

sensemaking, the Land and Environment Court of Appeal

Content is described in Swedish below.

Sammanfattning

ii

Sammanfattning

Syfte: I Sverige används ett kommunalt planmonopol som regleras av Plan- och

bygglagen (PBL) 2010:900. Planerna i form av översikts- och detaljplaner reglerar vad,

hur och var man får eller inte får bygga. Genom åren har PBL många gånger genomgått

mer eller mindre omfattande förändringar med det övergripande syftet att förbättra

svensk byggd miljö och förenkla eller effektivisera plan- och byggprocessen, därför har

begreppet liten avvikelse tillkommit i PBL. I författningen framgår att det trots

avvikelser från planbestämmelser är möjligt att bevilja bygglov, förutsatt att avvikelsen

är liten. Det saknas dock förklaringar i PBL kring vad detta kan innebära, och stora

skillnader i bedömningen kring vad som kan anses vara en liten avvikelse finns.

Målet med arbetet är att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9 § 31b

tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

Metod: De metoder som använts i undersökningen är intervjuer (med

bygglovshandläggare) och dokumentanalys (av bygglovsbeslut kvartal två, 2016, och

rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen från 2016).

Resultat: Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse tolkas och

appliceras, både mellan olika instanser och på kommunal nivå. Medan kommunerna

använder dylika metoder för att avgöra om en avvikelse kan anses vara liten, finns det

även avsevärda skillnader i bedömningen. Bara när det gäller byggrätt har kommunerna

i undersökningen riktvärden det är stor skillnad på. I åtta av 13 fall bedömde Mark- och

miljööverdomstolen olika från samtliga tidigare instanser, och bara i ett fall var samtliga

överens om graden av avvikelse.

Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från resultatet är att:

• Det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms.

• De största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och

miljööverdomstolen.

• Det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet,

prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor.

Begränsningar: En bredare undersökning med fler kommuner och bygglovsbeslut från

en längre tidsperiod i kombination med en analys av det material som finns för att hjälpa

bygglovshandläggare bedöma avvikelser hade kunnat ge ett tydligare svar på vad som

påverkar tolkningen. Det hade också gett ett tydligare svar på hur skillnaderna

huvudsakligen ser ut, vilket i sin tur gjort det möjligt att ta fram förslag till lösningar.

Nyckelord: PBL, Plan- och bygglagen, bygglov, lagtolkning, tolkning, avvikelse, liten

avvikelse, avvikelse från detaljplan, meningsskapande, MÖD, Mark- och

miljööverdomstolen

Förkortningar och begreppsförklaring

iii

Förkortningar och begreppsförklaring

PBL Plan- och bygglagen (SFS 2010:900)

PBF Plan- och byggförordningen (SFS 2011:338)

BBR Boverkets byggregler (BFS 2011:6)

ÄPBL Äldre plan- och bygglagen (SFS 1987:10)

BS Byggnadsstadgan (SFS 1959:612)

ÄDP Ändring av detaljplan

BYA Byggnadsarea

BTA Bruttoarea

LN Lokal nämnd (byggnadsnämnd, samhällsplaneringsnämnd, el. motsv.)

LS Länsstyrelsen

MMD Mark- och miljödomstolen

MÖD Mark- och miljööverdomstolen

Prickmark/prickad mark

Markområden som i detaljplan markerats med prickig skraffering. Detta innebär att det

inte är tillåtet att bygga på marken, vare sig under eller över. Bygglovsbefriade åtgärder

såsom Attefallshus är undantagna bestämmelsen förutsatt grannarnas godkännande.

Byggrätt

Med byggrätt menas den andel av fastigheten som det är tillåtet att bygga på. Denna

kan t.ex. ligga på 20–25 % för småhusfastigheter. Normalt exkluderas bygglovsbefriade

åtgärder från denna bestämmelse.

Byggnadsarea (BYA)

Den area som en byggnad upptar på marken. I bygglovssammanhang är ofta

byggnadsarean byggrätten, men det behöver inte nödvändigtvis vara samma sak.

Bruttoarea (BTA)

Den area som alla våningsplan upptar, inklusive övre våningsplan och väggarea, dock

inte öppningar i bjälklag.

Byggnadshöjd

Generellt gäller att byggnadshöjden räknas från markens medelnivå invid byggnaden,

men det finns undantag för byggnader som ligger mindre än sex meter från allmän plats.

Då räknas byggnadshöjden från den allmänna platsens medelnivå längs med

tomtgränsen.

Höjden räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders

lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak (enligt PBF 2011:338).

Korsmark

Markområden som i detaljplan markerats med ett mönster av kors. Skrafferingen

indikerar att marken endast får bebyggas med komplementbyggnader, och

skrafferingen gäller både över och under marken.

Innehållsförteckning

iv


1 Inledning ................................................................................... 1

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................. 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ............................................................................................................... 1

1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................... 3

1.4 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................... 3

1.5 DISPOSITION ............................................................................................................................... 3

2 Metod och genomförande ....................................................... 4

2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ......................................................................................................... 4

2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING .......................... 4

2.2.1 Frågeställning ett ............................................................................................................. 4

2.2.2 Frågeställning två ............................................................................................................. 5

2.2.3 Frågeställning tre ............................................................................................................. 5

2.3 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ..................................................................................... 5

2.3.1 Intervjuer .......................................................................................................................... 5

2.3.2 Dokumentanalys ............................................................................................................... 5

2.4 ARBETSGÅNG .............................................................................................................................. 5

2.4.1 Intervjuer .......................................................................................................................... 7

2.4.2 Insamling av textdokument ............................................................................................... 7

2.4.3 Bearbetning och analys av data ........................................................................................ 7

2.5 TROVÄRDIGHET .......................................................................................................................... 7

2.5.1 Reliabilitet i arbetet .......................................................................................................... 9

2.5.2 Validitet i arbetet .............................................................................................................. 9

3 Teoretiskt ramverk ............................................................... 10

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI ................................................................ 10

3.2 SENSEMAKING/MENINGSSKAPANDE .......................................................................................... 10

3.2.1 Meningsskapandets sju egenskaper ................................................................................ 11

3.3 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER.................................................................................... 13

4 Empiri ..................................................................................... 14


v

4.1 EMPIRI A – INTERVJUER ............................................................................................................ 14

4.1.1 Mullsjö Kommun ............................................................................................................. 14

4.1.2 Nässjö Kommun .............................................................................................................. 16

4.1.3 Jönköpings Kommun ....................................................................................................... 18

4.2 EMPIRI B – BYGGLOVSBESLUT TAGNA KVARTAL TVÅ, 2016 ..................................................... 19

4.2.1 Mullsjö Kommun ............................................................................................................. 19

4.2.2 Nässjö Kommun .............................................................................................................. 20

4.2.3 Jönköpings Kommun ....................................................................................................... 21

4.3 EMPIRI C – RÄTTSFALL FRÅN 2016 ........................................................................................... 23

4.3.1 Överklagat till länsstyrelsen i Jönköping ....................................................................... 23

4.3.2 Överklagat till Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt) ....................................... 23

4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ................................................................................ 30

5 Analys och resultat ................................................................ 31

5.1 ANALYS .................................................................................................................................... 31

5.2 RESULTAT – FRÅGESTÄLLNING ETT .......................................................................................... 34

5.3 RESULTAT – FRÅGESTÄLLNING TVÅ ......................................................................................... 35

5.4 RESULTAT – FRÅGESTÄLLNING TRE .......................................................................................... 35

5.5 KOPPLING TILL MÅLET .............................................................................................................. 36

6 Diskussion och slutsatser ...................................................... 37

6.1 RESULTATDISKUSSION .............................................................................................................. 37

6.2 METODDISKUSSION ................................................................................................................... 37

6.3 BEGRÄNSNINGAR ...................................................................................................................... 37

6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER .................................................................................. 37

6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ........................................................................................... 38

Tabeller ......................................................................................... 39

Figurer ........................................................................................... 40

Referenser ..................................................................................... 41

Bilagor ........................................................................................... 44

Inledning

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund Bygglovsansökan är en process som alla fastighetsägare någon gång stöter på. Det

pågår konstant diskussioner kring hur denna process kan effektiviseras och förenklas

för samtliga inblandade parter, men effektiviseringen och förenklingen ska ske utan att

åtgärderna innebär en förminskning av framför allt kommunens auktoritet när det

kommer till stadsplanering.

Det har sedan länge rått bostadsbrist i Sverige, främst i landets stora städer. Utöver den

ständigt växande befolkningen har landet även genomgått en urbanisering, där många

som tidigare bott på landsbygden sökt sig in till städerna då dessa har bättre ekonomiska

möjligheter än vad som finns på landsbygden (Lucci, Mansour-Ille, Easton-Calabria, &

Cummings, 2016). Trots att det byggs en hel del nya bostäder runt om i landet är det

långt ifrån tillräckligt för att fylla det behov som finns (Nybyggarkommisionen, 2014).

I kampen för att minska bostadsbristen jobbas det mycket på att effektivisera och

därmed skynda på allt från projektering och bygglovsansökan till byggande. Under

bygglovsprocessen ansöker byggherren om bygglov, som sedan handläggs av

tjänstemän som granskar bygglovshandlingarna enligt gällande bestämmelser.

1.2 Problembeskrivning Sverige har under många hundra år haft lagar som reglerar hur och var man får bygga.

År 2017 är det främst Plan- och bygglagen (PBL) som gäller, denna reglerar bl.a. hur

kommuner tar fram översikts- och detaljplaner, som i sin tur reglerar vad som får

byggas och var.

PBL tillsammans med Boverkets Byggregler (BBR) har tillkommit för att främst

skydda människa, djur och natur genom att förebygga skadliga bebyggda miljöer, men

enligt forskning (Jackson, 2015) kan restriktiv reglering av markanvändningen kraftigt

hämma bostadsbyggandet. Konsekvenserna av att det byggs för lite blir att

bostadsbristen ökar och priserna på befintliga bostäder stiger i takt med efterfrågan. Det

finns tydliga samband mellan ett samhälles lagar kring markanvändning och ekonomi.

Till exempel kan en reducering av lagar och regleringar bidra till att en orts tillväxt ökar

kraftigt, beroende på hur dessa ändringar implementeras, men denna tillväxt är då

enbart temporär (Burnett, 2016).

Svensk bygglag har genomgått ett flertal mer eller mindre omfattande ändringar, vilket

framför allt gäller hur vi reglerar byggnation genom kommunala planer. Moderna

detaljplaner är utformade för att ge rum åt individualitet och frihet, men för att

ytterligare underlätta finns utrymme för en än mer nyanserad tillämpning genom det

som kallas liten avvikelse i PBL.

Liten avvikelse är ingen ny företeelse utan har funnits länge under olika benämningar, i

Äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) kallades det för mindre avvikelse.

Omformuleringen gjordes i samband med att nya PBL utformades med det

övergripande målet att förenkla plan- och byggprocesserna (Prop. 2009/10:170), men i

en undersökning inför antagandet av nya PBL konstaterades det att liten avvikelse är ett

diffust begrepp som med tiden borde bli lättare att tolka (Kalbro & Lindgren, 2008).

Inledning

2

I årsskiftet 2014/2015 kom en ändring i PBL. I denna lagändring fanns nya regler om

"särskild avvikelseförklaring" och "nya möjligheter för att avvika från en detaljplan"

(Boverket, 2015), detta för att förenkla processen ytterligare.

I PBL kap 9 § 31 b står nu (mars 2017) följande:

"31 b § Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov

ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller

områdesbestämmelser,

1. om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller

områdesbestämmelsernas syfte och

2. Avvikelsen är liten, eller

3. Åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att

området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt

sätt." Lag (2014:900).

Enligt en rapport från Boverket (2013) är en av de vanligare anledningarna till att

länsstyrelser efter överklagan upphäver ett bygglovsbeslut att det finns oklarheter kring

begreppet liten/mindre avvikelse, i form av tolkningssvårigheter.

Det är ingen nyhet att lagen, både i Sverige och internationellt, ofta är något som måste

tolkas och att det kan finnas svårigheter kring detta. Melander och Samuelsson (2003)

uttrycker det enligt nedan:

”Reglerna, som skall uttolkas ur den uppsättning texter som

hänförs till rättskällorna, skall tillämpas på faktiska

omständigheter, på verkligheten, och verkligheten är öppen,

föränderlig och komplex.”

Författarna skriver även att det ligger i juridikens natur att det uppstår ett

tolkningsproblem, och att en anledning till detta kan vara att det inte kan finnas en regel

för varje specifik situation. Detta ger då att reglerna måste vara ganska vaga. När det

kommer till begreppet liten avvikelse, blir detta tydligt då det inte finns regler för vilka

avvikelser som kan anses små, och det inte finns enskilda regler för varje möjlig

kombination av avvikelser.

Gunnarsson (2009) skriver i en artikel att det är lagtexten som är den huvudsakliga

juridiska källan, oavsett om den som ska tillämpa lagen är juridiskt skolad eller inte. I

artikeln skriver hon även om hur det kan gå till när exempelvis en tjänsteman ska tolka

lagen:

”Det normala begripandet av en lagtext innebär mentala

kopplingar mellan ett verkligt fall och lagtexten. Läsaren kopplar

från fallet till lagtexten, men också från lagtexten till fallet.”

Gunnarsson (2009) menar även att läsaren i fall där lagtexten ska tillämpas på en

situation relaterar texten till sin egen omvärldsuppfattning. Det kan tänkas att

tjänstemän, i tolkning av begreppet liten avvikelse, då kopplar detta till sin egen unika

referensram, som grundar sig i deras bakgrund och omvärldsuppfattning. Det är alltså

inte långsökt att anta att varje ärende är unikt, både när man ser till ärendets egna

Inledning

3

egenskaper, men också till hur lagen tolkas i prövningen av ärendet. Detta kan även

kopplas till begreppet sensemaking, eller meningsskapande, som beskrivs i kapitel 3.

I denna undersökning har det utretts hur begreppet liten avvikelse i PBL används och

tolkas, då det i PBL saknas definitioner och riktlinjer för vad som menas bortom att

avvikelsen ska vara ”rimlig” gentemot rådande bygglagstiftning och detaljplanens

ändamål.

1.3 Mål och frågeställningar Målet med arbetet var att analysera hur begreppet liten avvikelse enligt PBL, kap 9,

tolkas och appliceras vid bygglovshandläggning.

Frågeställningarna är således:

1. Hur tolkas och appliceras liten avvikelse?

2. Vad påverkar tolkningen av begreppet?

3. Hur påverkar tolkningen hur begreppet appliceras?

1.4 Avgränsningar Effekten av lagen och hur den definieras omfattas inte av undersökningen, då detta

redan är undersökt i flertal studier av varierande vetenskaplig grad. Vissa av dessa

studier har dock använts som referensmaterial. Undersökningen har också avgränsats

till endast tre kommuner, trots att inkluderande av fler kommuner skulle kunna ge en

tydligare bild av hur det ser ut mer generellt. Detta på grund av undersökningens

begränsade omfattning.

1.5 Disposition Kapitel 1, Inledning, behandlar bakgrunden till problemet, förklarar vilket problemet är

och varför detta problem är relevant. Kapitlet innehåller även undersökningens mål och

frågeställningar samt avgränsningar och detta avsnitt, som beskriver rapportens

disposition.

Kapitel 2, Metod och genomförande, beskriver hur undersökningen genomfördes, de

metoder som använts i respektive steg i undersökningen, samt metodernas trovärdighet

och lämplighet för att besvara frågeställningarna illustreras.

Kapitel 3, Teoretiskt ramverk, presenterar det teoretiska ramverket som undersökningen

byggts på, samt hur detta kopplas till frågeställningarna. I detta fall presenteras teorin

om meningsskapande, den teori som syftar till människans tendens att vilja förstå och

skapa ordning till handlingar och händelser.

Kapitel 4, Empiri, innehåller all insamlad empiri som samlats in med metoderna

beskrivna i kapitel 2, Metod och genomförande. I detta kapitel redovisas intervjuer med

personal från tre kommuner i Jönköpings län samt en dokumentanalys genomförd med

handlingar från kommunerna och från högre instanser.

Kapitel 5, Analys och resultat, innehåller en analys av insamlad empiri samt resultatet

från denna analys.

Kapitel 6, Diskussioner och slutsatser, innehåller diskussion och slutsatstagande

baserat på tidigare kapitel, men också förslag på vidare forskning inom området.

Metod och genomförande

4

2 Metod och genomförande

2.1 Undersökningsstrategi För att få klarhet i vad som menas med liten avvikelse behövs kunskap om PBL och hur

denna används i kommunernas arbete för att ta fram översikts- och detaljplaner samt

under bygglovshandläggning. Granskning av avslutade rättsfall och

bygglovsprövningar illustrerar vad de olika organisationerna ser i frågan, medan

intervjuer klargör vad enskilda parter anser vara en liten avvikelse och hur man arbetar

med frågan.

De metoder som använts i undersökningen är intervjuer med tjänstemän och

dokumentanalys av rättsfall och avslutade ärenden, vilket således gör att både

kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Detta är lämpligt då undersökningen

studerar hur termen liten avvikelse tolkas och appliceras samt hur t.ex. tjänstemäns

bakgrund kan ha påverkat skillnader i tolkningen.

Enligt Monica Dalen (2015) handlar kvalitativ forskning i grunden om att förstå hur

informanten upplever sin sociala värld, för att sedan omvandla den insamlade

informationen till något vetenskapligt hanterbart. Dalen uttrycker det även som att:

”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om

fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala

verksamhet.”

I denna studie är det då fenomenet liten avvikelse som berörts. Den kvalitativa

bearbetningen och analysen kompletteras av en kvantitativ bearbetning, analys och

beskrivning av insamlade data. Som verktyg för detta har deskriptiv statistik använts

för att bl.a. omvandla insamlade data till tabeller och diagram som är lättare att

analysera ur ett vetenskapligt perspektiv, och på så vis har det exempelvis tagits fram

trender och gemensamma nämnare för att ge svar på frågeställningarna (Davidson &

Patel, 2011).

Undersökningen har utförts induktivt; genom att kartlägga hur begreppet liten avvikelse

i lagtexten tolkas av ett begränsat antal handläggare och i ett mindre antal kommuner,

formuleras ett mönster som kan förklara hur det ser ut i stort (Davidson & Patel, 2011).

För att generalisera slutsatserna så långt det går har även rättsfall använts som en

ytterligare källa. Denna slutsats kan sedan vidare testas på kommuner i andra delar av

landet och under andra tidsperioder.

2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling

2.2.1 Frågeställning ett Den första frågeställningen, ”Hur tolkas och appliceras liten avvikelse?” har besvarats

främst genom dokumentanalys av rättsfall och bygglovsbeslut tagna hos utvalda

kommuner under kvartal två, 2016, men även delvis genom intervjuer med tjänstemän.

Rättsslut och avslutade ärenden ger en klar bild över hur de olika besluten för att neka

eller godkänna bygglovsansökan motiverats. Intervjuer visar bland annat hur avvikelser

prioriteras, det vill säga vilken typ av avvikelser som anses mer godtagbara än andra,


5

och hur tankegången kan se ut när det kommer till ärenden där flera avvikelser är

aktuella.

2.2.2 Frågeställning två Frågeställningen ”Vad påverkar tolkningen av begreppet?” har främst besvarats med

hjälp av intervjuer med tjänstemän, men även delvis av dokumentanalys av rättsslut.

Även här har dokumentanalys av rättsslut använts för att kartlägga hur besluten

motiverats. Intervjuer med tjänstemän ger en bild av deras bakgrund och tidigare

erfarenhet, vilket i sin tur kopplats till beslutsmotiveringar.

2.2.3 Frågeställning tre Den tredje frågeställningen, ”Hur påverkar tolkningen hur begreppet appliceras?”, har

besvarats med hjälp av intervjuer och dokumentanalys, men även analys av resultaten

för frågeställning ett och två, då denna kan anses vara en följdfråga.

2.3 Valda metoder för datainsamling Intervjuer och dokumentanalys har valts som metoder för datainsamling, vars

applicering på frågeställningarna beskrivs nedan.

2.3.1 Intervjuer Intervjuer med tjänstemän som beslutar om bygglov har använts för att få svar kring

hur man tänker kring avvikelser, och om det finns kopplingar mellan tjänstemän med

lika eller olika bakgrund.

Intervjuerna har genomförts med en relativt låg grad av standardisering och en något

högre grad av strukturering, då frågorna var relativt fokuserade men informanten

svarade med egna ord och det fanns möjlighet att ställa följdfrågor (Davidson & Patel,

2011). Anledningen till att just intervjuer valts som datainsamlingsmetod är att detta

ger informanten en möjlighet till att fritt berätta hur de tänker kring ämnet.

2.3.2 Dokumentanalys Dokumentanalys har använts i undersökningen för analys av beslutsmotivering i

ärenden som innehållit avvikelser, både på lokal nivå och för ärenden som överklagats

till högre instanser.

2.4 Arbetsgång I figur 1 nedan framgår i vilken ordning arbetet gjorts, och i vilka kapitel i rapporten

som de olika delarna redovisas. Efter att ett problem konstaterats, gjordes

informationssökning och en litteraturstudie för att ytterligare definiera problemet och

ta fram frågeställningar, samt för att ta fram lämpliga metoder för att besvara

frågeställningarna. En litteraturstudie gjordes även för att hitta en teori som är lämplig

för bearbetning av empiri (insamlade data i figur 1).

Litteraturstudien och informationssökningen började med en sökning i Google Scholar

och högskolebibliotekets sökmotor med sökorden bygglov, lagtolkning, tolkning,

interpretation, iterpreting law, building permits, liten avvikelse, avvikelse från

detaljplan, sensemaking och meningsskapande.


6

Teoretiskt ramverk

Metodval

Analys

Slutsatser

Problem

Litteraturstudie

Resultat

Informationssökning

Datainsamling

Intervjuer

Insamling av text-

dokument

Bearbetning

Figur 1: Utredningens arbetsgång (Arveståhl och Lehtinen, 2017)


7

2.4.1 Intervjuer Intervjuerna genomfördes med låg grad av standardisering och en något högre grad av

strukturering. Informanterna besvarade ca 15 frågor, men det lämnades rum för

eventuella följdfrågor och för informanten själv att lägga till information som inte

täcktes av intervjufrågorna. Se bilaga 3 för intervjuunderlag.

Intervjuerna gjordes på informanternas arbetsplats, och innan intervjun påbörjades fick

de signera ett dokument där de gick med på att allt som sägs får användas i arbetet.

Informanterna fick sedan texten som skrivits utifrån intervjun för godkännande, för att

garantera att rätt information kommit fram.

När innehållet från intervjuerna skulle föras in i rapporten, blev samtliga informanter

tilldelade pseudonymer för att säkerställa anonymitet.

2.4.2 Insamling av textdokument Dokumentinsamlingen började med en sökning i Google, men de olika typerna av

dokument kommer från olika källor. Alla dokument som använts i arbetet är offentliga

dokument, och fanns att tillgå genom instansen i fråga enligt tabell 1 nedan.

Tabell 1: Källor för insamling av textdokument (Arveståhl och Lehtinen, 2017)

Typ av dokument Dokumentskälla

Bygglov

Bygglovsbeslut från intervjuade kommuner Genom kommunen i fråga

Rättslut

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) Instansens egen hemsida

När dokumenten samlats in lästes de igenom noggrant och viktiga delar markerades

inför bearbetning.

2.4.3 Bearbetning och analys av data Insamlade data har sammanfattats i kapitel 4, Empiri, och har analyserats i kapitel 5,

Analys och resultat. I analysen har informationen från de olika källorna kopplats ihop

och omformulerats till mer generell information och statistik. Resultatet har sedan

tolkats och baserat på detta har slutsatser tagits fram i kapitel 6, Diskussion och

slutsatser.

De dokument som analyserats är rättslut från 2016 och avslutade ärenden från kvartal

två, 2016. Dokumentanalysen har sammanställts i tabeller och diagram som kopplats

till resultatet från intervjuerna och använts för att göra slutsatser. Eftersom

dokumentens upphovsmän är de tjänstemän som handlagt ärendena kan dokumenten

anses som primärkällor skapade av upphovsmän med kännedom inom området.

2.5 Trovärdighet Undersökningens trovärdighet mäts med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet.

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola (2014)

definierar validitet som ”relevansen av insamlade data för det givna problemet


8

och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta”. Undersökningens

empiri ska alltså vara relevant för att besvara ett givet problem, och metodens olika led

skall även utföras korrekt och resultaten ska registreras noggrant. Vid en kvalitativ

ansats kan validitet kontrolleras till exempel genom hur operationella definitioner

stämmer överens med andra arbeten, hur generaliserbar undersökningen och dess

resultat är, och hur genomskinligt tillvägagångssättet redovisas. Även hur de som är

ämnade att bruka resultatet upplever dess användbarhet och relevans har en roll när det

kommer till validitet (Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens

Högskola, 2014).

Reliabilitet kan definieras som ett mått på resultatets tillförlitlighet och replikerbarhet.

Undersökningens reliabilitet kan vid en kvantitativ ansats prövas genom begreppen

inter-rater reliability, test-retest reliability, och internal consistency reliability. Man

ska alltså få samma eller liknande resultat om man själv gör testet flera gånger, om flera

olika personer gör testet, och det ska finnas samstämmighet i resultatet (Akademin för

ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012).

Även frågan om bias eller skevhet från undersökaren täcks av begreppet reliabilitet. I

en kvalitativ undersökning kan reliabilitet inte mätas kvantitativt enligt ovan, utan det

handlar då mer om att beskriva arbetsgång på ett begripligt och pålitligt sätt (Akademin

för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012).

En undersökning kan ha låg reliabilitet och låg validitet, hög reliabilitet och låg

validitet, eller både hög reliabilitet och hög validitet. Den kan dock inte ha låg

reliabilitet och hög validitet, då hög reliabilitet är en förutsättning för hög validitet

(Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola, 2012; Dixon,

Singleton & Straits, 2016), se figur 2 nedan. Resultat som är samlat i mitten av

måltavlan antyder att både reliabiliteten och validiteten är hög, medan ett samlat resultat

fast förskjutet från mitten antyder att validiteten är låg medan reliabiliteten fortfarande

är hög. Ett resultat med spridda resultat antyder att både validiteten och reliabiliteten är

låga.

Hög reliabilitet Låg reliabilitet

Hög validitet

Låg validitet

Figur 2: Förhållandet mellan reliabilitet och validitet. (Arveståhl och Lehtinen, 2017.

Anpassad från Dixon et al., 2016.)


9

2.5.1 Reliabilitet i arbetet Monica Dalen (2015) hävdar att ”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för

att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor.”, men med tanke

på att samtliga informanter är egna individer med egna tankar och erfarenheter, ger det

att en upprepning av studien inte nödvändigtvis skulle ge exakt samma resultat.

Undersökningen är dock generaliserad till den mån att resultatet får hög reliabilitet då

samtliga frågeställningar besvaras genom kvantitativ såväl som kvalitativ metod

(dokumentanalys och intervjuer). Skulle samma dokument analyseras i en upprepning

av studien finns det därmed hög sannolikhet att få liknande resultat. Det är däremot

högst möjligt att få andra resultat om studien utfördes genom att analysera dokument

från andra kommuner och en annan tidsperiod eller andra rättsslut, vilket i kombination

med denna undersökning skulle kunna ge upphov till intressanta slutsatser. Att det kan

uppkomma skillnader i intervjusvar är en förutsättning för problemformuleringen, då

arbetet utreder hur ett fenomen tolkas och appliceras av ett antal individer.

Samtliga definitioner och begrepp som använts i arbetet är beskrivna enligt aktuell

forskning och gällande lagstiftning. Detta ger att undersökningen har hög reliabilitet

(Dixon et al, 2016).

2.5.2 Validitet i arbetet När det kommer till intervjuer som datainsamlingsmetod rör de flesta problemen, enligt

Dalen (2015), ”valet av informanter, själva intervjusituationen och hur

forskningsresultatet förmedlas”. I undersökningen har informanter valts genom att de

är tjänstemän inom bygglovshandläggning på valda kommuner. Kommunerna valdes

genom invånarantal, tillgänglighet och informanternas villighet att delta i

undersökningen. Svaren från intervjuerna har analyserats och där det var möjligt

sammanställts i kvantitativa data i form av tabeller och diagram.

Att arbetet även har hög reliabilitet, ger således att det har hög validitet (Dixon et al,

2016). Dixon et al. (2016) menar även att ett problem med kvalitativ forskning är att

det kan vara svårt att frambringa generaliserade data, då metoderna för att skaffa dessa

ofta leder till att enbart upplevelserna hos en mycket begränsad grupp analyseras, vilket

gör att resultatet inte går att applicera till det stora hela. Davidson och Patel (2011) säger

dock att det går att undvika osäkerheter och stärka validiteten genom att testa den valda

metoden, och därigenom den insamlade informationen, genom att ”jämföra med något

kriterium som representerar det vi avser mäta.”

I denna undersökning intervjuas bygglovshandläggare vid tre kommuner i Jönköpings

län. Hur bygglovshandläggarna upplever att liten avvikelse appliceras i deras arbete

jämförs sedan dels med varandra, men också med resultatet från en dokumentanalys

där bygglovsbeslut och rättslut analyserats. Det faktum att det är information från

primärkällor som analyseras gör att validiteten för den genomförda undersökningen

borde vara relativt hög då Davidson och Patel (2011) även menar att denna kontroll kan

genomföras genom att mäta samma sak, fast med en annan metod.

Teoretiskt ramverk

10

3 Teoretiskt ramverk I denna undersökning har ett teoretiskt ramverk som grundar sig på aktuell forskning

inom området och avslutade bygglovsärenden, samt beskrivningar från

bygglovshandläggarna själva. Detta för att kunna avgöra hur bygglovshandläggare

tenderar att tolka samt applicera begreppet liten avvikelse, både medvetet och

omedvetet. För att förklara detta har teorin om meningsskapande använts, vilken

beskrivs i kapitel 3.2 nedan.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori De frågor som legat till grund för detta arbete undersöker hur en person eller

organisation tolkar en liten del av en lag, där detta lilla stycke kan anses abstrakt.

Definitionen av begreppet "liten" varierar från person till person och är därför inte något

konkret som det är lätt att sätta fingret på. Vad som anses som litet kan bl.a.

variera beroende på skalan av ett projekt, vilken geografisk placering byggobjektet har,

och vad det är som önskas genomföras, men även vem det är som tolkar begreppet kan

spela roll.

Teorin om meningsskapande förklarar hur människan hanterar situationer som kräver

att man kopplar något abstrakt till en konkret situation, och hur vi gör för att förstå och

ge mening till oklara och tvetydliga situationer. Detta kan även kopplas till det

Gunnarson (2009) skriver om att man relaterar lagtext till sin egen omvärldsuppfattning

när man ska tillämpa den på en situation.

3.2 Sensemaking/meningsskapande Det finns flera olika sätt att definiera och beskriva begreppet sensemaking, men Karl E.

Weick (1995a) menar att de flesta forskare är ense om att det handlar om att placera

saker i ramverk, om att förstå, konstruera mening, avhjälpa överraskning, skapa

mönster och att interagera med samförståelse som mål.

Oxford University Press (2017) definierar sensemaking, eller meningsskapande, som

“the action or process of making sense of or giving meaning to something, especially

new developments and experiences”, och The Financial Times (u.d.) beskriver det som

“A process of understanding and explicitly connecting the impact of current decisions

and actions on future outcomes in order to select a best course of action”. Helms Mills,

Thurlow och Mills (2010) beskriver även att “At its most basic, sensemaking is about

understanding how different meanings are assigned to the same event”. Sammantaget

kan meningsskapande definieras som en process man går igenom för att förstå och ”ge

mening” till oklara händelser.

Enligt Weick, Sutcliffe och Obstfield (2005) är meningsskapande en del av människans

tendens att organisera för att förstå och ge mening till tvetydlig information och intryck,

vilket stämmer överens med definitionerna ovan. Det är en process som sker medvetet

såväl som omedvetet för att förstå och hantera oklarheter och situationer som inte är det

vi förväntade oss, och det är en del av processen vi går igenom för att göra underförstådd

kunskap tydligare och mer användbar. Författarna uttrycker det som “sensemaking is

about labeling and categorizing to stabilize the streaming of experience”.

Weick et al. (2005) menar att meningsskapande ofta ”aktiveras” av frågan ”samma eller

olika?”, och att begreppet till stor del går att beskriva med två frågor:

Teoretiskt ramverk

11

”Vad är det som pågår?”

”Vad gör jag härnäst?”

Författarna förklarar även att meningsskapande handlar om att koppla det abstrakta till

det konkreta, och att det börjar med att man märker, eller uppmärksammar, och

sammanför1 i en kombination av återblick och framåtblick och förlitar sig på att ens

antaganden ska visa vad man ska göra härnäst. Detta sker medvetet eller omedvetet.

Författarna skriver att hur man ”märker och sammanför” styrs av mentala modeller,

eller mental representation, som man förvärvar i sitt arbete, sin utbildning och genom

sin livserfarenhet.

Att ”märka och sammanföra” är en relativt grov process, och resultatet kan ha flera

olika betydelser. Därför fortsätter man med att reducera mängden information genom

att sortera den med hjälp av bl.a. tidigare erfarenhet och mental representation. På så

vis skapar man en rimlig eller sannolik ”mening” till händelsen eller situationen (Weick

et al., 2005).

Weick (1995a) jämför begreppet med tolkning: tolkning diskuteras lika ofta inom

juridiken som inom samhällsvetenskap och humaniora, vilket ger att även

meningsskapande måste ha en utbredd användning. Detta då tolkning är en komponent

inom meningsskapande. Han konstaterar även att meningsskapande uppmärksammar

hur en text är konstruerad, och inte bara hur den blir läst. Han använder sig av Steven

Mailloux’s definition av tolkning som godtagbar och ungefärlig översättning (Weick,

1995b). Weick (1995a) förklarar vidare att en ”godtagbar” läsning har auktoritet i ett

samhälle, och att en ”ungefärlig” läsning är en som försöker att begripa något som antas

”vara där”.

Weick et al. (2005) förklarar att de flesta ”skapar mening” genom att ”agera tänkande”2.

Med detta menas att man tolkar sin kunskap med pålitliga ramverk, men samtidigt

misstror samma ramverk genom att testa nya ramverk och nya tolkningar. De

understryker även att meningsskapande påverkas av en rad sociala faktorer, som

diskussioner och tidigare erfarenheter. Weick (1995a) antyder att handling är en

förutsättning för meningsskapande: exempelvis kan att säga något högt göra det lättare

att visualisera tankar.

3.2.1 Meningsskapandets sju egenskaper Weick (1995a) har tagit fram sju grundläggande egenskaper för meningsskapande,

baserat på de definitioner som fanns inom forskning. Egenskaperna kan grovt

beskrivas som delar i en sekvens: personer som bekymras av identitet i förhållande till

andra engagerar pågående händelser från vilka de extraherar signaler och retroaktivt

ger sannolik eller trovärdig mening, samtidigt som de uppför mer eller mindre ordning

till de pågående händelserna.

1 ”märker och sammanför”, översatt från engelskans ”notice and bracket”

2 ”agerar tänkande”, översatt från engelskans ”act thinkingly”

Teoretiskt ramverk

12

Meningsskapande är alltså:

1. Grundat i identitetskonstruktion 2. Retroaktivt 3. Uppförande av (förståndiga) miljöer 4. Socialt 5. Pågående 6. Fokuserat på och av extraherade signaler 7. Drivet av sannolikhet och trovärdighet snarare än noggrannhet (Weick, 1995a)

Helms Mills et al. (2010) instämmer med Weick (1995a) och förklarar även att vi

ständigt jobbar med att lära känna och ge mening till vår omvärld genom påverkan av

dessa sju egenskaper. Nedan beskrivs de egenskaper som är av relevans för

undersökningen.

Grundat i identitetskonstruktion (”grounded in identity construction”)

Helms Mills et al. (2010) berättar att vilka vi är och de faktorer som format våra liv

påverkar vår världsbild. Vår identitet ändras konstant, och påverkas av våra

livserfarenheter och interaktion med andra. De fortsätter med att identitetskonstruktion

principiellt handlar om ”making sense of the sensemaker”. Vår världsbild påverkar

alltså hur vi tolkar, ser och förstår olika situationer. Weick (1995a) själv förklarar att

den meningsskapande personen är ett pågående pussel, som konstant går igenom

omdefinition. Han skriver att ”to shift among interactions is to shift among identities”,

och menar således att man i olika situationer har olika identiteter.

Retroaktivt (”retrospective”)

Weick (1995a) menar att man bara kan veta vad man har gjort efter att man har gjort

det, och Helms Mills et al. (2010) förklarar vidare att meningsskapande är en

jämförande process. För att tolka och ge mening till pågående händelser kopplar vi

dessa till tidigare erfarenheter och lärdomar.

Socialt

Weick (1995a) förklarar att det kognitiva och sociala är starkt sammanbundet, och att

våra sociala interaktioner påverkar hur vi tänker. Helms Mills et al. (2010) menar att

meningsskapande därmed är en social process som starkt påverkas av våra interaktioner

med andra. En organisations regler, rutiner, symboler och språk påverkar individens

meningsskapande aktiviteter och hur vi förstår och skapar mening till vår omvärld.

Drivet av sannolikhet och trovärdighet snarare än noggrannhet

I strävan för att skapa mening till en händelse förlitar vi oss inte på noggrannheten, eller

korrektheten, i våra uppfattningar, utan letar snarare efter antydningar som får

meningsskapandet att verka rimligt eller trovärdigt. Detta innebär att vi kan förvränga

eller ignorera det som är korrekt, och på så vis förlita oss på felaktigt beslutsfattande

när vi avgör vad som är rätt eller fel (Helms Mills et al., 2005).

Weick et al. (2005) betonar även att vad som i en situation är rimligt eller trovärdigt för

en grupp eller individ behöver inte vara det för andra, men att sådant som passar in i

det aktuella klimatet, är konsekvent med annan information, främjar andra projekt,

reducerar oklarheter och ger en känsla av noggrannhet och ”rätthet” tenderar att

uppfattas som rimligt och trovärdigt. Weick et al. (2005) förklarar vidare att forskare

dock är oense om huruvida meningsskapande drivs främst av rimlighet eller

Teoretiskt ramverk

13

noggrannhet, då vissa menar att organisatorisk effektivitet bygger på en chefs

noggrannhet, och annan forskning visar att chefers uppfattningar sällan är korrekta.

Vissa menar även att felaktiga uppfattningar inte nödvändigtvis måste vara negativt,

utan att man fortfarande kan ta fram en effektiv lösning.

3.3 Sammanfattning av valda teorier Sammanfattningsvis grundar sig undersökningens teoretiska ramverk främst på aktuell

forskning och på teorin om meningsskapande, så som den beskrivs av bl.a. Weick

(1995a); Weick, Sutcliffe och Obstfield (2005) och Helms Mills, Thurlow och Mills

(2010). Kortfattat kan meningsskapande beskrivas som en process vi medvetet och

omedvetet går igenom för att hantera och ge mening till nya och oklara situationer eller

händelser. Denna process nyanserar hur något upplevs och tolkas. Detta påverkas av

flera aspekter, så som tidigare erfarenheter, ens sociala nätverk och meningsskapandets

rimlighet. Man kan säga att vi tolkar den informationen som fås eller upplevs med hjälp

av tidigare analyserad information för att sedan skapa en mening till en situation eller

något dylikt.

Dessa ska alla bidra till att förklara hur ett tillsynes abstrakt begrepp som kan vara svårt

att förstå tolkas och hur detta appliceras på situationer av väsentligt olika karaktär.

Empiri

14

4 Empiri Den empiri som samlats in kommer från intervjuer med bygglovshandläggare i tre olika

kommuner i Jönköpings län och från dokumentanalys av bygglovsbeslut tagna i dessa

kommuner samt rättsfall där bygglovsbeslut överklagats till Mark- och

miljööverdomstolen. De kommuner som deltagit är Mullsjö Kommun, Nässjö Kommun

och Jönköpings Kommun.

4.1 Empiri A – intervjuer

I tabell 2 nedan framgår vilka som intervjuats på vilken kommun samt deras befattning.

Namnen är fiktiva och framtagna för informanternas anonymitet.

Tabell 2: Informanter i undersökningen (Arveståhl och Lehtinen, 2017)

Kommun Befattning Namn

Mullsjö Kommun Avdelningschef Bygglovshandläggare

Andersson Lindberg

Nässjö Kommun Bygglovshandläggare

Bygglovshandläggare

Nilsson

Eklund

Jönköpings Kommun Bygglovshandläggare Bygglovshandläggare

Lundgren Wallin

4.1.1 Mullsjö Kommun Intervjun tog plats på plan- och byggavdelningens kontor i Mullsjö, den 7 mars 2017

och svar till ytterligare frågor tillkom digitalt 4–5 maj 2017.

Allmänt

Mullsjö Kommun ligger nordväst om Jönköping, och är en del av Västergötlands

landskap och Jönköpings län med drygt 7 000 invånare (Statistiska centralbyrån, 2017).

Kommunen låg tidigare i Skaraborgs län, innan denna slogs samman med Älvsborgs

län samt Göteborgs och Bohus län 1998, för att bilda det nuvarande Västra Götalands

län.

Plan- och byggavdelningen på Mullsjö Kommun saknade under ett antal år anställd

personal, vilket har inneburit att lovgivning skett med hjälp av inhyrd personal och att

man på kommunen saknat plankompetens. De senaste åren har man haft en ganska stor

omsättning av personal. Chefen för plan- och byggavdelningen, Andersson, menar att

en bidragande faktor till det (stora) antalet avvikelser som hanteras idag är otidsenliga

planbestämmelser i äldre planer, vilket i sin tur är en konsekvens av bristen på

stadigvarande plankompetens inom organisationen. Man har helt enkelt inte ersatt eller

upphävt gamla detaljplaner i den takt som större kommuner haft möjlighet att göra

(Andersson, personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Detta har bland annat lett till att detaljplaneläget kan tyckas något rörigt, och har

försvårat arbetet för nuvarande bygglovshandläggare. Andersson berättar att det ideala

hade varit om kommunen kunnat ligga i fas eller framkant med planläggningen, då

aktuella planer hade minimerat mängden avvikelser och då även förkortat

Empiri

15

handläggningstiderna. Ambitionen finns att successivt komma till rätta med detta

genom att göra ändringar av detaljplaner (ÄDP: er). Vid ny planläggning av

bostadsområden följs Boverkets rekommendationer kring reglering, vilket resulterar i

mer generella byggrätter och bestämmelser som på sikt kommer att kräva mindre och

färre avvikelser (Andersson, personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Bygglovshandläggaren vi pratat med, Lindberg, tillägger att ärenden med avvikelser

också betyder mer jobb för handläggarna då det ställs andra krav för att det ska gå rätt

till. Dessutom innebär avvikelser en längre bygglovsprocess som även är dyrare för den

sökande (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Informanternas bakgrund

Andersson studerade "Fysisk planering" vid Blekinge tekniska Högskola i Karlskrona

och har sedan dess arbetat som planeringsarkitekt (personlig kommunikation, 7 mars

2017).

Lindberg har en blandad bakgrund inom bl.a. socialt arbete innan hen bytte till

byggindustrin. Lindberg började med hus-, energi- och försäkringsbesiktningar samt

fuktundersökningar, gick sedan vidare till kartläggning av radon samt rådgivning kring

detta, för att senare gå vidare till energirådgivning och till slut även tillsyn på Gislaveds

kommun (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

Varken Andersson eller Lindberg hade arbetat med just bygglovshandläggning innan

de kom till Mullsjö kommun, och ingen av dem tror att handläggarens bakgrund

anmärkningsvärt påverkar hur man tolkar avvikelser. Andersson påpekar dock att det

kan finnas viss skillnad i förståelsen för hur detaljplaneinstrumentet fungerar mellan

handläggare och planarkitekter (Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7

mars och 4 och 5 maj 2017).

Generella riktlinjer, allmänt tänk kring bygglovsbeslut

Mullsjö Kommun har endast ett fåtal riktlinjer och principer när det kommer till

avvikelser från detaljplan, och de diskuterar mycket sinsemellan för att hitta en lämplig

nivå. Bristen på principer i kommunen är en följd av dess tidigare höga omsättning av

personal, vilket gjort att kommunen är nya i sina bedömningar kring liten avvikelse

(Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Lindberg berättar i intervjun att eftersom allt inte står i lagen, får man göra en tolkning.

I Mullsjö brukar man samråda för att kunna behandla alla sökande rättvist (personlig

kommunikation, 7 mars 2017).

De generella principer kommunen har gäller främst yta, där 10 % över tillåten byggrätt

anses för mycket samt att en byggnad inte får inkräkta på mer är 3 % av prickad mark.

Utöver det är bygglovsavdelningen överlag ganska accepterande när det kommer till

avvikelser från detaljplanens taklutning, då samhället redan har en del varianter

(Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Tänk kring liten avvikelse

Andersson menar att man i de flesta fallen vet om avvikelsen i fråga är liten eller för

stor, men att detta främst är baserat på erfarenhet. Avvikelsernas olika karaktär gör även

att de bedöms olika (Andersson och Lindberg, personlig kommunikation, 7 mars).

Empiri

16

När det kommer till ärenden där flera avvikelser av olika karaktär är aktuella, försöker

man på Mullsjö Kommun att styra de sökande till att minimera antalet avvikelser och

att minska avvikelsens omfattning. Målsättningen är att undvika avvikelser, men detta

är svårt med tanke på ovan nämnda planläge (Andersson och Lindberg, personlig

kommunikation, 7 mars).

När det är ärenden med mycket avvikelser, säger Lindberg att hen gärna låter

politikerna i byggnadsnämnden ta beslutet, istället för att ta det på delegation som de

flesta bygglovsbesluten tas (personlig kommunikation, 7 mars 2017). Andersson

berättar vilka frågor hen brukar tänka på:

• Hur är var och en av avvikelserna i sin karaktär?

• Hur gammal är detaljplanen?

• Vilka tidigare avvikelser har gjorts i området?

• Är det någon av avvikelserna vi inte vill kompromissa med?

• Är det någon enskild avvikelse som gör att det går över gränsen? (personlig

kommunikation, 7 mars 2017).

Andersson berättar även att hen anser att tre avvikelser är för mycket; tar man bort en

allvarligaste, kan man då acceptera de två kvarvarande? Kan avvikelserna hanteras

enkelt, det vill säga exempelvis om byggnaden ligger delvis på prickmark, försöker man

att förhandla med den sökande i förhoppningen att de ska vara villiga att ändra på

byggnadens placering. Den avvikelsen som tenderar att bli kvar är då takvinkeln, vilken

kan vara den svåraste att ändra på då husen ofta är prefabricerade villor från

småhusföretag (personlig kommunikation, 7 mars 2017).

4.1.2 Nässjö Kommun Intervjuerna tog plats den 13 april och den 22 maj på informanternas kontor i Nässjö.

Allmänt

Nässjö kommun ligger sydost om Jönköping och är en del av Smålands landskap och

Jönköpings län med drygt 30 000 invånare (Statistiska centralbyrån, 2017). Staden har

sedan andra halvan av 1800-talet varit en järnvägsknut för södra Sverige då Södra

stambanan drogs genom staden, sedan dess har flertal andra järnvägssträckor blivit

anslutna med knutpunkt i tätorten Nässjö.


Nilsson har jobbat som bygglovshandläggare vid Nässjö kommun i sex år. Hen började

sin karriär som snickare, först som lärling, men studerade sedan vidare till

byggnadsingenjör med examen 1993. Tiden mellan studierna och Nässjö kommun hade

Nilsson en egen byggfirma och agerade där bland annat arbetsledare och

kvalitetsansvarig (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Eklund är utbildad byggnadsingenjör på gymnasienivå och har senare läst några kurser

på högskolenivå. Efter studierna arbetade hen som byggkonstruktör och fortsatte sedan

som konsult, arbetsledare samt lite blandat inom byggkonstruktion, exempelvis ute på

arbetsplatsen och med besiktningar. Hen var även på Ryhov under dess byggnation som

byggkontrollant. Eklund har varit bygglovshanläggare på Nässjö Kommun sedan 1991

(personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Empiri

17


Enligt Nilsson är liten avvikelse om man avviker från detaljplan, det är en egenskap och

kan inte vara angående användningssätt, till exempel kan en liten avvikelse från

detaljplan aldrig vara att bygga en industrilokal i ett bostadsområde om inte detta är

tillåtet enligt detaljplan (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Både Eklund och Nilsson menar att de inte har några egentliga riktlinjer eller principer

när de beslutar om bygglovsärenden (personlig kommunikation, 13 april och 22 maj

2017). Eklund påpekar dock att det har funnits tillfällen då de upprättat specifika

riktlinjer för enstaka områden de på avdelningen använt sig av. Hen ger ett exempel på

ett sommarstugeområde där de bestämt att de kan gå med på inglasade uterum, trots att

detta inte var tillåtet enligt detaljplan (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Domstolsbeslut, då framför allt prejudicerande rättsfall, används ofta som stöd och

motivering till varför en bygglovsansökan kan godkännas eller inte. Utöver detta är det

tidigare erfarenhet som avgör om en avvikelse kan anses godtagbar eller inte (Nilsson,

personlig kommunikation, 13 april 2017 och Eklund, personlig kommunikation 22 maj

2017).


Nilsson antyder att vissa egenskaper ibland är viktigare än andra att de följer

detaljplanen, och berättar att i Nässjö kan man t.ex. prioritera en fin utsikt för grannarna,

och därför kan bestämmelser om byggnadshöjd väga tyngre än bestämmelser om

byggrätt och byggnadsarea (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Varje bygglovsfall bedöms var för sig då de alla har olika förutsättningar. Vid de

tillfällen då flera avvikelser uppkommer i samma ärende görs en sammanvägning av

alla avvikelser för att se om dessa, tillsammans, kan anses som en stor eller liten

avvikelse (Nilsson, personlig kommunikation, 13 april 2017 och Eklund, personlig

kommunikation 22 maj 2017). Då avvikelserna tillsammans bedöms som en stor

avvikelse menar Eklund att de för dialog med de sökande för att se om de kan minska

graden av avvikelser, med målet att ansökan ska stämma bättre med den gällande

detaljplanen (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

Eklund menar att vid handläggning av flerbostadshus är det viktigt att informera

grannar så att de är medvetna om vad som händer. Hen förklarar att det till skillnad mot

småhus inte är ytan som brukar avvika utan snarare höjden, och att husen måste passa

in i miljön även om detaljplanen är äldre (personlig kommunikation, 22 maj 2017).

När det kommer till byggrätten berättar Nilsson att de egentligen inte har några exakt

utsatta siffror, utan att det bör göras en helhetsbedömning för att se hur stor en avvikelse

maximalt får vara för att fortfarande kunna tolkas som liten. Ändå säger hen att 15 till

17 % över tillåten byggnadsarea kan vara godtagbart. Nilsson medger även att ju äldre

en detaljplan är desto större får en avvikelse lov att vara. Hen berättar också att äldre

detaljplaner ofta medför mer prickad mark, vilket gör att undantag som t.ex. förråd

byggda nästan helt på prickmark, kan godkännas även om det normalt skulle anses vara

mer än en liten avvikelse (personlig kommunikation, 13 april 2017).

Eklund berättar att handläggningsarbetet skulle vara svårt utan PBL:s liten avvikelse då

hen anser att sökande kan vara väldigt kreativa och ofta vill bygga sina drömhus, medan

de som gör planen inte tänker på allt som kan hända de kommande 20–30 åren.

Empiri

18

Möjligheten till liten avvikelse ger möjligheten till mer individualitet. Detaljplanen är

där för att styra ett områdes karaktär, men det individuella måste få ta plats (Eklund,

personlig kommunikation, 22 maj 2017).

4.1.3 Jönköpings Kommun Intervjun gjordes 5 april på bygglovsavdelningen på Jönköpings Kommun.

Allmänt

Jönköpings Kommun ligger vid Vätterns södra strand och tätorten Jönköping är

Jönköpings läns residensstad. Kommunen har 14 tätorter och drygt 135 000 invånare

(SCB, 2017). Staden har en lång historia och området har varit bebott sedan stenåldern,

bland annat har det i tätorten Jönköping funnits både slott och kloster (Jönköpings Läns

Museum, u.d.).


Lundgren och Wallin är båda bygglovshandläggare, och är båda alumner från

Jönköpings Tekniska Högskola (personlig kommunikation, 5 april 2017).

Lundgren har arbetat med bygglov vid Jönköpings bygglovsavdelning i 10 år. Hen tog

examen till byggnadsingenjör med inriktning på byggnadsutformning med arkitektur

2005 och arbetade sedan med bygglovshandläggning i Växjö innan flytt till Jönköping

(personlig kommunikation, 5 april 2017).

Wallin har en byggnadsingenjörsexamen med inriktning på husbyggnadsteknik och

väg- och vattenteknik, och har arbetat som bygglovshandläggare på Jönköpings

kommun sedan sin examen (personlig kommunikation, 5 april 2017).


I Jönköpings kommun används vissa generella riktlinjer för vad som kan anses som en

liten eller mindre avvikelse. Förutom att följa de få diffusa anvisningar som finns i PBL

och tillhörande material går personalen kontinuerligt på utbildningar av olika längd och

karaktär där t.ex. högre instanser kan närvara. Dessutom används beslut från

överprövande instanser som referenser för vad som kan anses en liten eller mindre

avvikelse (Lundgren och Wallin, personlig kommunikation, 5 april 2017).

Handläggarna på kommunen träffas en gång i veckan för att gå igenom inkomna

ansökningar och för att de ska se likadant på t.ex. avvikelser (Lundgren och Wallin,

personlig kommunikation, 5 april 2017).


Som grund använder sig denna bygglovsavdelning av prejudicerande rättsfall för att

garantera att de håller sig inom de parametrar som högre instanser genom dessa lagt

fram när de avgör om en avvikelse kan anses som liten eller inte. För att hålla sig

uppdaterade prenumererar de på databaser och går på utbildningar (Lundgren och

Wallin, personlig kommunikation, 5 april 2017).

Wallin menar att varje enskilt ärende är unikt då de har olika förutsättningar. Ett

exempel på vad som kan anses en godtagbar avvikelse i kommunen är att det i många

detaljplaner finns en byggrätt på 20 % av fastighetsytan, men att 25 % då kan vara

godtagbart, beroende på vilka förutsättningar som finns. För fastigheter där byggrätten

Empiri

19

är satt i kvadratmeter, är den godtagbara avvikelsen för kommunen 16 % (personlig

kommunikation, 5 april 2017).

På Jönköpings Kommun anser man att det kan vara godtagbart att byggnaden inkräktar

på prickmark, om detta kan anses vara en liten avvikelse. Lundgren beskriver att de gör

en helhetsbedömning: hur stor andel av byggnaden önskas byggas på prickmark? Finns

det tidigare/andra avvikelser från detaljplan? Hur förhåller sig avvikelserna till

omgivningen? Vad har tidigare prövats där? (personlig kommunikation, 5 april 2017)

Wallin medger att det finns skillnader i hur de hanterar stora och små byggnader. Hen

beskriver hur det är viktigt att ta hänsyn till vilken typ av område det är, hur skiljer sig

höjd och proportioner mot området? Hen säger även att de ofta får pröva liten avvikelse

då det är en stor kommun där det byggs väldigt mycket, de tar självklart även fram nya

detaljplaner, men de prioriterar att det byggs. Det händer att de prövar och ger bygglov

för liten avvikelse, men att högre instanser inte håller med och att de då istället får ta

fram en ny detaljplan (personlig kommunikation, 5 april 2017).

Lundgren och Wallin håller båda med om att de flesta besluten som överklagas berör

småhus, och de anser att berörda parter (exempelvis grannar) har lättare att acceptera

avvikelser från detaljplan när dessa uppkommer i större byggnader såsom

flerbostadshus (personlig kommunikation, 5 april 2017).

Om flera avvikelser uppkommer i ett projekt görs en samlad bedömning, där man ser

hur alla avvikelser kan tolkas tillsammans. Kan de sammanlagt tolkas som liten

avvikelse, eller gör flertalet små avvikelser att det sammanlagt blir en stor avvikelse?

(Lundgren och Wallin, personlig kommunikation, 5 april 2017)

4.2 Empiri B – bygglovsbeslut tagna kvartal två, 2016 Vid samtliga kommuner uppkommer delegationsärenden och ärenden hanterade av

kommunernas nämnder där en eller fler avvikelser uppkommer. Under varje rubrik

nämns hur många ärenden som hanterats under perioden och nedanför detta

sammanställs antal avvikelser som uppkommit. Samtliga ärenden som berör fler än en

avvikelse beskrivs vidare i bilaga 2.

4.2.1 Mullsjö Kommun Under kvartal två, 2016, tog Mullsjö kommuns Plan- och byggavdelning samt

Byggnadsnämnd totalt 16 beslut om bygglov som rörde avvikelser. Samtliga beviljades,

och av dessa togs 13 på delegation och tre av Byggnadsnämnden själv. I tabell 3 nedan

framgår de avvikelser som var aktuella i de beslut som togs på delegation.

Empiri

20

Tabell 3: Avvikelser i beslut tagna på delegation, Mullsjö Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Mullsjö Kommun)

Antal Typ av avvikelse

4 Följer ej utformningskrav

3 Byggnation på prickmark eller dyl.

3 Över- eller underskridande takvinkel

2 Överskridande av tomtens BYA, byggrätt eller motsv. med upp till 20 %

1 Friliggande garage där detaljplanen föreskriver garage i direkt anslutning

till bostaden

1 Byggnation närmare fastighetsgräns än tillåtet enligt detaljplan

1 Mer än en avvikelse är aktuell i ärendet3

Utöver de tretton beslut som togs på delegation under kvartal två, 2016, tog

byggnadsnämnden själv tre beslut om bygglov. Avvikelserna varierar i karaktär enligt

tabell 4 nedan.

Tabell 4: Avvikelser i beslut tagna av nämnden, Mullsjö Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Mullsjö Kommun)


1 Över- eller underskridande av takvinkel

1 Byggnation helt eller delvis placerad på prickmark eller dyl.

1 1 ½ plan där detaljplanen föreskriver enplanshus

4.2.2 Nässjö Kommun Under kvartal två, 2016, tog Nässjö Kommun 18 beslut om bygglovsansökningar som

avvek från detaljplan. Av dessa godkändes samtliga då avvikelsen bedömdes vara liten.

Av dessa 18 ärenden togs 17 på delegation, det sista ärendet gick till

Samhällsplaneringsnämnden för att godkännas.

I tabell 5 nedan visas de avvikelser som uppkommit i de ärenden som hanterats på

delegation under det andra kvartalet 2016.

3 Se bilaga 2

Empiri

21

Tabell 5: Avvikelser i beslut tagna på delegation, Nässjö Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Nässjö Kommun)


8 Överskridande av tillåten BYA, byggrätt eller motsv.

1 st Överskridande av tillåten BYA, byggrätt eller motsvarande

med över 45 %


med 21–44 %


med upp till 20 %

6 Byggnation närmare tomtgräns än tillåtet enligt detaljplan

4 Byggnation på punktprickad mark eller dyl.

1 Överskridande av tillåten byggnadshöjd, totalhöjd eller dyl.

Till de 17 ärenden som tagits på delegation har ytterligare ett hamnat hos

Samhällsplaneringsnämnden, se tabell 6 nedan.

Tabell 6: Avvikelser i beslut tagna av nämnden, Nässjö Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Nässjö Kommun)



4.2.3 Jönköpings Kommun Under kvartal två, 2016, tog Jönköpings Kommun 214 beslut om bygglovsansökningar

som avvek från detaljplan. I tabell 7 och 8 nedan framgår de avvikelser som finns i

ärenden med en avvikelse i beslut tagna på delegation respektive av nämnden själv.

Empiri

22

Tabell 7: Avvikelser i beslut tagna på delegation, Jönköpings Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Jönköpings Kommun)




30 Totalt antal överskridanden av tillåten BYA, byggrätt eller motsvarande:


med över 45 %


med 21–44 %


med upp till 20 %

29 Mer än en avvikelse är aktuell i ärendet

13 Användning som strider mot detaljplanens föreskrivna

användningsområde

9 Byggnation på allmän plats


3 Över- eller underskridande av tillåten takvinkel

3 Överskridande av tillåtet antal våningsplan

2 Byggnation på U-område eller servitut

1 Avstånd mellan byggnader på tomt

Tabell 8: Avvikelser i beslut tagna av nämnden, Jönköpings Kommun (Arveståhl och

Lehtinen, 2017, baserad på information från Jönköpings Kommun)


11 Mer än en avvikelse är aktuell i ärendet


2 Användning som strider mot detaljplanens föreskrivna

användningsområde

2 Överskridande av tillåtet antal våningsplan

1 Överskridande av tillåten BYA, byggrätt eller motsv. med upp till 20 %

1 Överskridande av tillåtet antal bostäder på fastigheten



1 Inredning av vind där detaljplan föreskriver att detta inte är tillåtet

I 40 av besluten berördes fler än en avvikelse, dessa listas i bilaga 2 där det även

framgår vilka avvikelser som varit aktuella i samma ärende. Många av dessa ärenden

Empiri

23

innehåller avvikelser som rör två former av felaktig placering enligt detaljplan, men det

finns även ärenden som rör ett flertal avvikelser varav någon kan anses större.

Det är även flera ärenden där Stadsbyggnadsnämnden och bygglovshandläggaren har

bedömt olika, oftast är fallet att bygglovshandläggaren bedömer avvikelsen som större

och därför föreslår att ansökan avslås, men att Stadsbyggnadsnämnden ändå väljer att

bevilja bygglovsansökan.

4.3 Empiri C – rättsfall från 2016

4.3.1 Överklagat till länsstyrelsen i Jönköping Under 2015 togs 3362 beslut om bygglov av kommunerna i Jönköpings län (Boverket,

2016a), och av dessa överklagades 50 till länsstyrelsen i Jönköping, varav sex st.

upphävdes med hänvisning till liten avvikelse och två st. upphävdes med hänvisning till

att giltig grund för kommunens avslag saknades (Boverket, 2016b).

Hos de tre kommuner detta arbete fokuserar på såg det ut som följer:

Jönköpings Kommun 27 överklagade beslut om lov eller förhandsbesked

Mullsjö Kommun 0 överklagade beslut om lov eller förhandsbesked

Nässjö Kommun 3 överklagade beslut om lov eller förhandsbesked

Av dessa överklagade beslut var det 2 st. (en hos Jönköping och Nässjö, vardera) som

upphävdes med hänvisning till att giltig grund för kommunens avslag saknades, och 4

st. (samtliga hos Jönköpings Kommun) som upphävdes med hänvisning till att

”lovgiven åtgärd inte är ’liten avvikelse’ enligt PBL eller ’mindre avvikelse’ enligt

ÄPBL” (Boverket, 2016b).

Enhetschefen för rättsenheten på Länsstyrelsen i Jönköpings län berättar i en intervju

att bland de avvikelser som enligt Länsstyrelsen oftast inte borde ha blivit godkända

ingår byggnation på prickmark, byggnadshöjd, våningsantal och avstånd till tomtgräns.

Enhetschefen berättar även att det är svårt att från Länsstyrelsens sida bedöma

skillnader i kommunernas bedömningar då de flesta besluten inte överklagas och då det

skulle kräva för omfattande arbete att gå igenom och jämföra även enbart de ärenden

som Länsstyrelsen överprövat (personlig kommunikation, den 8 maj 2017).

4.3.2 Överklagat till Mark- och miljööverdomstolen (Svea hovrätt) Om någon som berörs av en bygglovsansökan är missnöjd med beslutet som tagits av

den lokala nämnden (LN), kan detta överklagas till länsstyrelsen (LS). Anser dessa att

beslutet fortfarande är felaktigt kan detta sedan eventuellt överklagas till Mark- och

miljödomstolen (MMD) och till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) som högsta

instans. Se figur 3.

Figur 3: Hur ett bygglovsbeslut kan överklagas (Arveståhl och Lehtinen, 2017).

Lokal nämnd LänsstyrelsenMark- och

miljödomstolenMark- och

miljööverdomstolen

Empiri

24

Av de beslut som Mark- och miljööverdomstolen tagit under 2016 fanns 12 beslut

angående liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § PBL. Nedan beskrivs kort avvikelsens

karaktär och de fyra instansernas beslut samt bedömning om avvikelsen.

P 4815–15 (2016-01-20)

Ärendet gäller tillbyggnad av balkonger på en byggnad uppförd på 20-talet, i ett område

som omfattas av kommunens bevarandeprogram, vari det framgår att ”det

kulturhistoriska värdet framför allt är knutet till kvarterets yttre väl sammanhållna

tegelarkitektur”. Fastigheten är dessutom klassad som riksintresse avseende

kulturmiljö. Det har på fastigheten tidigare beviljats bygglov för åtgärder som kan

anses vara moderna i förhållande till byggnadens byggnadsstil. Nämnden har bedömt

att åtgärden inte innebär någon förvanskning, och att förslaget därför är lämpligt med

hänsyn till detaljplanen. Se tabell 9 för instansernas bedömningar och beslut.

Tabell 9: Beslut och bedömningar i P 4815–15 (Arveståhl och Lehtinen, 2017,

baserad på information från Mark- och miljööverdomstolen)

Instans Beslut Bedömer avvikelsen som liten

LN Beviljar bygglov JA

LS Upphäver beviljat bygglov NEJ

MMD Avslår överklagan NEJ

MÖD Avslår överklagan NEJ

P 5529–15 (2016-01-20)

Den sökta åtgärden rör en tillbyggnad i form av carport placerad endast 0,4 meter från

fastighetsgränsen, vilket avviker från detaljplan. I området gäller en detaljplan från

1977 och att byggnader ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns enligt 39 §

byggnadsstadgan (1959:612), BS. Se tabell 10 för instansernas bedömningar och beslut.

Tabell 10: Beslut och bedömningar i P 5529–15(Arveståhl och Lehtinen, 2017,




LS Avslår överklagan JA

MMD Avslår överklagan JA

MÖD Upphäver beviljat bygglov NEJ

P 2307–15 (2016-01-22)

Ärendet rör en källare till flerbostadshus som sökande önskar placera under korsmark,

och frågan är då dels huruvida en källare som är sambyggd med huvudbyggnaden kan

anses vara en komplementbyggnad eller ej, men även om källarens placering kan anses

vara en liten avvikelse, om den inte kan anses vara en komplementbyggnad. Det finns

även tveksamheter kring planenligheten för våningsantalet samt byggnadshöjden. Se

tabell 11 för instansernas bedömningar och beslut.

Empiri

25








P 8651–15 (2016-02-12)

Den sökta åtgärden avser en nybyggnad av bostadshus och garage samt stödmur.

Bostadshusets och garagets sammanslagna bruttoarea överskrider det tillåtna med 21

kvm, vilket motsvarar 7 %. Stödmuren strider mot detaljplanen då den delvis ska

placeras på prickmark. Se tabell 12 för instansernas bedömningar och beslut.








P 8844–15 (2016-04-12)

Enligt detaljplan får enstaka mindre byggnadsdel, t.ex. trapphus, överskrida totalhöjden

(+5,4 m.) med max 3,5 meter. Den sökta åtgärden gäller nybyggnation av enbostadshus,

där det finns en byggnadsdel på byggnadens tak med en sammanlagd yta om 28 kvm,

bestående av trapphus, förråd och teknikrum. Det övre planet överskrider den tillåtna

totalhöjden, och strider därför mot detaljplan om det inte kan anses vara en ”enstaka

mindre byggnadsdel”. Se tabell 13 för instansernas bedömningar och beslut.

Tabell 13:Beslut och bedömningar i P 8844–15 (Arveståhl och Lehtinen, 2017,







Empiri

26

P 10682–15 (2016-04-26)

Ärendet rör en tillbyggnad av uterum i direkt anslutning till huvudbyggnad. Problemet

har uppstått då detaljplanen föreskriver att byggnader endast får uppföras fristående och

då avståndet mellan tillbyggnaden och fastighetsgränsen är endast 2,4 m. Till saken hör

även att grannfastigheten har ett garage längs med tomtgränsen och att det tidigare

funnits ett uterum på platsen.

Den gällande detaljplanen är en stadsplan från 1950, och i avsaknad av andra

bestämmelser gäller därför att minsta avstånd till tomtgräns ska vara 4,5 m enligt 39 §

BS. Åtgärden strider därmed mot detaljplan. Det finns möjlighet att enligt BS bevilja

avvikelser från avståndsbestämmelsen, men MÖD bedömer att kraven för detta inte

uppfylls och att avvikelsen inte kan anses vara liten enligt PBL. Se tabell 14 för

instansernas bedömningar och beslut.








P 1240–16 (2016-06-15)

Ärendet rör en nybyggnation på en skärgårdstomt, där det beviljade bygglovet blivit

överklagat då det bl.a. anses gå emot detaljplanens bestämmelser samt vara en stor

olägenhet för grannarna.

Nämnden, LS och MMD har alla gjort bedömningen att byggnadens placering utgör en

liten avvikelse, och att byggnaden inte kommer att innebära någon betydande olägenhet

för de klagande. MÖD hänvisar till 9 kap. 25 § första stycket PBL och beslutar enligt

nedan:

”Enligt Mark- och miljööverdomstolen utgör detta ett sådant

allvarligt fel i handläggningen att underinstansernas avgöranden

ska upphävas och målet återförvisas till nämnden för fortsatt

handläggning.” (MÖD, P 1240–16)

MÖD väljer alltså att inte alls kommentera avvikelsen, då handläggningen i övrigt varit

så bristande. Se tabell 15 för instansernas bedömningar och beslut.

Empiri

27







MÖD

Tidigare avgöranden

upphävs, målet återförvisas

till nämnden för fortsatt

handläggning

Ingen kommentar

P 7907–15 (2016-06-16)

Ärendet rör nybyggnation av en telefonmast och teknikbod, och problemet ligger i

mastens placering, då den avses placeras på mark planlagd som rekreationsområde.

Nämnden har bedömt att masten på 36 meter, benägen i närheten till en utsiktsplats,

inte kan bedömas vara en liten avvikelse från detaljplan, trots den redan existerande

radiomasten i direkt anslutning.

MÖD bedömer att miljöns karaktär ”inte påtagligt kommer att förändras om det sökta

bygglovet beviljas”, och hänvisar även till allmännyttan hos den sökta åtgärden, och

anser därför att ett beviljat bygglov vore möjligt. Ärendet hänvisas dock tillbaka till

nämnden för ytterligare handläggning, då det måste prövas om åtgärden ”kan komma

att orsaka betydande olägenhet för kringboende”. Se tabell 16 för instansernas

bedömningar och beslut.




LN Nekar bygglov NEJ

LS Beviljar bygglov JA

MMD Upphäver föregående beslut

och fastslår nekat bygglov NEJ

MÖD

Återförvisar målet till

nämnd för fortsatt

handläggning

JA

P 10018–15 (2016-09-20)

Bygglovet rör fyra belysningsmaster på 18m vardera vid en fotbollsplan. Avvikelsen

uppkom i samband med att användningen av fotbollsplanen även ändras för att

möjliggöra föreningsverksamhet och att underlaget byts ut till konstgräs. Tre av

belysningsmasterna är placerade på prickmark.

Empiri

28

Nämnden har bedömt att ändringen av användning samt ändring av underlag inte kräver

bygglov, och att den sökta åtgärden kan anses vara en liten avvikelse. Se tabell 17 för

instansernas bedömningar och beslut.







MÖD Avslår överklagan JA

P 5918–16 (2016-09-30)

Ärendet rör inglasning av existerande balkonger, men i detaljplan framgår att denna

åtgärd inte är tillåten. Med hänsyn till att antalet balkonger åtgärden omfattar är 33 st.,

vilket är samtliga, har nämnden bedömt att detta inte kan anses vara en liten avvikelse,

och därför nekat bygglov. Se tabell 18 för instansernas bedömningar och beslut.




LN Nekar bygglov NEJ

LS Avslår överklagan NEJ

MMD

Upphäver LN:s beslut och

återförvisar målet för

fortsatt handläggning

JA

MÖD Fastställer beslut om nekat

bygglov NEJ

P 1992–16 (2016-10-13)

Ärendet gäller nybyggnad av enbostadshus, och ansökan strider mot detaljplan då den

överskrider tillåten byggnadshöjd enligt nedan. Klagande anser att byggnaden strider

mot gällande bestämmelser även på andra sätt, men MÖD har bedömt att så inte är

fallet.

Bedömningen av byggnadshöjd ska göras enligt ÄPBF, då fastigheten omfattas av

detaljplan från 1990. Enligt MÖD:s beräkning uppgår då byggnadshöjden till 4,45

meter, där tillåten byggnadshöjd är 4 meter. Detta innebär att den tillåtna

byggnadshöjden överskrids med 11,25 %, och då det inte förekommer

byggnadstekniska eller andra skäl att överskrida byggnadshöjden anses detta inte vara

en liten avvikelse. Se tabell 19 för instansernas bedömningar och beslut.

Empiri

29






MMD Upphäver beviljat bygglov NEJ

MÖD Avslår överklagan NEJ

P 4340–16 (2016-11-14)

Ärendet rör ett plank som ska uppföras med anledning av en luftvärmepump som

orsakar buller. Avvikelsen uppstår då planket enligt ansökan ska vara 8,1 meter långt,

ha en höjd på 2,18 – 2,85 meter och placeras längs med fastighetsgränsen, där marken

är markerad som korsmark. Se tabell 20 för instansernas bedömningar och beslut.








P 11387–15 (2016-11-24)

Ärendet rör nybyggnad av fritidshus, där den sökta åtgärden på tre punkter strider mot

gällande bestämmelser. Fastigheten omfattas av stadsplan från 1927, som bl.a. reglerar

avstånd från bostadshus till fastighetsgräns (minst 3 m), placering av fönster samt mark

som inte får bebyggas. På området råder dessutom särskilda förhållanden som gällande

plan syftar till att bevara. Se tabell 21 för instansernas bedömningar och beslut.





LS Avslår överklagande JA

MMD Avslår överklagande JA


Empiri

30

4.4 Sammanfattning av insamlad empiri Gemensamt för samtliga intervjuade bygglovsavdelningar är att de påpekar att alla

bygglovsärenden är unika, med olika typer av projekt, olika avvikelser och olika

förutsättningar. Vid handläggning tittar man på hur det ser ut i området och vilken typ

av avvikelser som tidigare blivit godkända, speciellt när det kommer till villaområden.

De flesta använder sig av diskussion, utbildningar och gemensamma riktlinjer baserade

på prejudicerande rättsfall och arbetar för att så ofta som möjligt kunna ge ett positivt

besked till den sökande. Man diskuterar möjliga justeringar med den sökande för att

minska graden av avvikelse, och ändring av detaljplan (ÄDP) görs vid behov för större

projekt eller där den gällande detaljplanen är alltför hårt reglerande för modern

bebyggelse.

Man handlägger i allmänhet många ärenden med avvikelser, då de flesta kommuner

fortfarande har äldre detaljplaner. Framför allt förekommer många avvikelser i

villaområden, där det dessutom är mest sannolikt att grannarna misstycker med

kommunen och överklagar till Länsstyrelsen.

Bygglovshandläggarna på Jönköpings Kommun svarade att man på avdelningen

använder sig av generella principer eller riktlinjer för att bedöma om en avvikelse kan

anses liten eller mindre enligt gällande bestämmelser, medan handläggarna på Nässjö

och Mullsjö kommuner antydde att de inte riktigt hade det. Informanterna från samtliga

kommuner hade dock riktvärden för vad som överlag kan anses vara en godtagbar

avvikelse från byggrätt eller motsvarande bestämmelse. Utöver detta saknades konkreta

exempel på generella principer eller riktlinjer.

De flesta intervjuade höll med om att sökande och andra berörda inte alltid håller med

eller förstår besluten, men att det oftast räcker med att man sätter sig ner och förklarar

varför man tagit just det beslutet för deras ansökan. Det kan ibland verka som om

grannar fått större avvikelser godtagna än vad de egentligen har, exempelvis kan en

villa som ser ut att vara på två plan i själva verket räknas som ett plan beroende på hur

man räknar vad ett våningsplan är.

Samtliga intervjuade var även överens om att överprövande instanser inte alltid håller

med varandra, och att samma typ av ärende kan bedömas olika, både hos olika instanser

och kommuner. Det framgick att detta ansågs ett problem, då det ibland gjorde det svårt

att avgöra huruvida vissa avvikelser verkligen är små, eller i själva verket större. De

mest handledande rättsfallen är dock de prejudicerande fallen från MÖD, men då det

inte är många ärenden som går så långt, används även beslut från lägre instanser som

handledning. Det händer även att man tar ett beslut som vinner laga kraft, men att det

senare kommer ett prejudicerande rättsfall som säger att det beslutet var felaktigt. Även

detta försvårar bedömningen i framtida ärenden i samma område, då man ska titta både

på vilken typ av avvikelser som tidigare godtagits i området och vad MÖD säger.

Analys och resultat

31

5 Analys och resultat

5.1 Analys I intervjuerna framgick att det som enligt handläggarna själva har mest verkan på hur

avvikelser bedöms är:

• erfarenhet,

• prejudicerande rättsfall, och

• samråd med kollegor på kommunen.

De intervjuade anser inte att handläggarnas bakgrund påverkar hur begreppet tolkas,

mer än att planarkitekter kan ha större förståelse för detaljplaneinstrumentet och hur det

fungerar. Teorin om meningsskapande och att alla upplever situationer olika baserat på

erfarenhet pekar dock på att avvikelser upplevs olika omfattande. Detta stärks av att det

finns stora skillnader i hur avvikelser bedöms.

Vilka professionella bakgrunder de intervjuade handläggarna kommer från framgår i

tabell 22 nedan.

Tabell 22: Informanternas olika bakgrunder (Arveståhl och Lehtinen, 2017, baserad

på information från informanterna)

Mullsjö

Andersson Planeringsarkitekt

Linberg Socialt arbete; hus-, energi- och försäkringsbesiktningar,

fuktundersökningar, arbete kring radon, energirådgivning.

Nässjö

Nilsson

Eklund

Snickare, arbetsledare och kvalitetsansvarig på egen byggfirma.

Byggkonstruktör, konsult, arbetsledare, besiktningar och

byggkontrollant.

Jönköping

Lundgren Bygglovshandläggare.

Wallin Bygglovshandläggare.

Att handläggare använder sig av samma referenser (prejudicerande rättsfall), har

liknande arbetslivserfarenheter och liknande förståelse för bygglagstiftningen antyder

att de även har en snarlik referensram. Denna påverkas dock även av kommunens egna

arbetssätt. I tabell 23 nedan framgår att kommunerna för det mesta använder lika

metoder, men detta betyder emellertid inte att kommunerna har samma syn på vad som

kan anses vara en liten avvikelse.

Analys och resultat

32

J Jönköpings kommun

N Nässjö kommun

M Mullsjö kommun

X metoden används

Tabell 23: Kartläggning över hur de tre tillfrågade kommunerna arbetar med

avvikelser i bygglovsärenden (Arveståhl och Lehtinen, 2017, baserad på information

från informanterna)

J N M

Kommunen har satt generella principer eller riktlinjer som

används i handläggning av ärenden med avvikelser X X X

Handläggarna tar hjälp av prejudicerande rättsfall för

ärenden med liknande avvikelser X X X

Kommunen för dialog med de sökande med förhoppningen

att minska graden (och antalet) av avvikelser X X X

Handläggarna diskuterar med sökande för att minska

graden av avvikelse X X X

Vid behöv görs en ÄDP eller ny detaljplan (för enstaka

fastighet) när högre instans bedömt att avvikelsen inte kan

klassas som liten

X X X

Handläggarna diskuterar regelbundet aktuella

bygglovsärenden och hur de bör bemötas X X X

Handläggarna låter ofta byggnadsnämnden besluta om

bygglov med avvikelser X

Handläggarna tar hjälp av kollegor i närliggande kommuner X

Det blir tydligt att man trots liknande arbetssätt och snarlika referensramar inte har

samma syn på avvikelser om man ser på kommunernas riktlinjer kring överskridande

av tillåten byggrätt och byggnadsarea:

Mullsjö Kommun

10 % över tillåten byggrätt är för mycket.

Nässjö Kommun

15–17 % över tillåten byggrätt kan anses godtagbart.

Jönköpings Kommun

På en fastighet med en byggrätt på 20 % kan

ianspråktagande av 25 % vara godtagbart.

På fastigheter där byggrätten regleras med hjälp av BYA

kan ett överskridande på 16 % anses acceptabelt.

I Jönköpings Kommun är det anmärkningsvärt många bygglovsansökningar som blivit

beviljade trots att det finns uppenbara tveksamheter kring avvikelsernas grad och trots

Analys och resultat

33

att bedömningen avviker från kommunens egna riktlinjer. I flera ärenden finns det

åtgärder som överskridit den tillåtna byggnadsarean eller byggrätten med över 50 %,

och där det även finns ytterligare avvikelser eller befintlig byggnation som avvikit från

detaljplan. Ändå har detta bedömts som liten avvikelse. Detta är speciellt

anmärkningsvärt då kommunen har satt tydliga riktlinjer för vad som kan anses vara en

liten avvikelse med hänsyn till byggrätt och BYA, och då en ledamot i

Stadsbyggnadsnämnden i ett beslut även hänvisar till att Regeringsrättens årsbok 1991

ref 57 bedömt att en BYA som överskrids med 16 % inte kan anses vara en liten

avvikelse.

Handläggaren på Nässjö Kommun påstod även i intervjun att en avvikelse inte kan gälla

användning, utan endast kan beröra åtgärdens egenskaper, men bland bygglovsbeslut

tagna kvartal två, 2016, hos alla tre kommuner finns avvikelser som rör

användningsområde. En ytterligare faktor som stödjer att situationer upplevs olika och

som kan kopplas till teorin om meningsskapande är antalet överklagade bygglovsbeslut

där de olika instanserna gör skilda bedömningar om vad som kan anses vara en liten

avvikelse. I tabell 24 nedan framgår hur de fyra instanserna bedömt 13 granskade

ärenden med avvikelser, och i figur 4 illustreras förhållandet mellan de olika

bedömningarna.

Figur 4: Graf som visar hur LN, LS, MMD och MÖD dömde

i förhållande till varandra (Arveståhl och Lehtinen, 2017, baserad på information

från Mark- och miljööverdomstolen)

1

8

1

1

1

1 LS, MMD och MÖD dömer olika från LN

LN, LS, MMD dömer olika från MÖD

LN och MMD dömer olika från LS och MÖD

Samtliga instanser dömer lika

LN, LS och MÖD dömer olika från MMD

LN och LS dömer olika från MMD och MÖD

Analys och resultat

34

Tabell 24: Kartläggning av bedömning (Arveståhl och Lehtinen, 2017, baserad på

information från Mark- och miljööverdomstolen)

Ärendenr

hos MÖD Avvikelsens grundläggande karaktär

Anser att avvikelsen är liten

LN LS MMD MÖD

P 10018-15 Belysningsmaster för fotbollsplan delvis placerade på

prickmark

JA JA JA JA

P 5529-15 Placering av tillbyggnad (carport)ca 4 meter närmare

fastighetsgräns än tillåtet

JA JA JA NEJ

P 2307-15 Källares placering under korsmark JA JA JA NEJ

P 8651-15 Huvudbyggnad och garage som överskrider tillåten

BTA samt stödmur delvis placerad på prickmark

JA JA JA NEJ

P 8844-15 Enstaka byggnadsdel som strider mot bestämmelser i

detaljplan med avseende till byggnadsdelens yta

JA JA JA NEJ

P 10682-51 Placering av uterum närmare fastighetsgräns än tillåtet

enligt detaljplan.

JA JA JA NEJ

P 4340-16 Planstridande placering av plank JA JA JA NEJ

P 11387-15 Bl.a. planstridande placering av byggnad och fönster JA JA JA NEJ

P 1240-16 Planstridande placering av ny byggnad JA JA JA

P 7907-15 Telefonmast och teknikbod på mark planlagd som

rekreationsområde

NEJ JA NEJ JA

P 5918-16 Inglasning av balkonger i strid mot detaljplan NEJ NEJ JA NEJ

P 1992-16 Byggnaden överskrider tillåten byggnadshöjd JA JA NEJ NEJ

P 4815-15 Åtgärder som strider mot planens förvanskningsförbud JA NEJ NEJ NEJ

5.2 Resultat – Frågeställning ett Frågeställningen ”Hur tolkas och appliceras liten avvikelse?” har besvarats med hjälp

av intervjuer och dokumentanalys. I intervjuerna framgår hur kommunerna arbetar med

bygglovshandläggning och mer specifikt, med ärenden som innehåller avvikelser från

detaljplan.

Som man kan förstå arbetar de flesta kommunerna med liknande metoder, man går på

utbildningar och använder sig av prejudicerande rättsslut för att på så vis kunna arbeta

mot att bygglov ska bedömas rättvist nationellt. För att kommunalt kunna ”stå på

samma sida” använder man sig av samråd och riktlinjer med målet att kunna bedöma

bygglovsansökningar rättvist inom kommunen. Analysen visar emellertid att det är

större skillnader på riktlinjer kring avvikelser mellan olika kommuner än vad de själva

verkar inse.

Analys och resultat

35

Att begreppet liten avvikelse tolkas och appliceras på olika sätt är tydligt, då kommuner

har olika former av riktvärden för avvikelser av samma karaktär, och då högre instanser,

framför allt MÖD, ofta bedömer situationen annorlunda än den lokala nämnden.

5.3 Resultat – Frågeställning två Frågeställningen ”Vad påverkar tolkningen av begreppet?” har besvarats med hjälp av

intervjuer med tjänstemän som arbetar med bygglovshandläggning. Informanterna blev

tillfrågade om sin professionella bakgrund och om de tror att den påverkar hur de

bedömer bygglovsansökningar.

Att just den yrkesmässiga bakgrunden skulle bidra till skillnader i hur handläggare

bedömer ärenden är det inget i undersökningen som pekar på, men forskning (se kapitel

3.1 och 5.1.1) visar att alla upplevelser och erfarenheter påverkar vår världsbild, och

därmed hur vi uppfattar olika situationer och hur vi hanterar dem. Att detta inte skulle

inkludera hur bygglovshandläggare bedömer avvikelser är högst osannolikt.

Det som främst påverkar hur bygglovshandläggare bedömer en avvikelse är dock

prejudicerande rättslut och hur områdets historia ser ut med hänsyn till bygglov och

avvikelser. Avvikelsen måste bedömas i förhållande till tidigare beviljade bygglov på

fastigheten och andra avvikelser i ansökan, vilka avvikelser som tidigare beviljats i

området och vad MÖD bedömt i liknande ärenden. I vissa fall används även

bedömningar från Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som handledning.

Eftersom det som har mest inverkan på hur avvikelser bedöms kommunalt är

prejudicerande rättslut från MÖD, försvårar det avsevärt situationen i de få fall när

MÖD inte är konsekvent, utan gör olika bedömningar i liknande ärenden. Alla

överklagade ärenden går givetvis inte så långt som till högsta instans, och att använda

bedömningar från Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som referens kan visa

sig problematiskt då MÖD tenderar att se annorlunda på saken. Om kommunen beviljar

en avvikelse som inte går ända till MÖD, men MÖD sedan bedömer annorlunda i ett

liknande ärende uppstår ett problem.

Tolkningen sker inom ett ramverk format av rådande bygglagstiftning,

rekommendationer från boverket, lärdomar från utbildningar, yrkesmässig erfarenhet

och prejudicerande domslut från Mark- och miljööverdomstolen. Alla dessa delar

påverkar hur liten avvikelse appliceras i bygglovshandläggning och hur handläggare

bedömer en avvikelse. Även arbetsplatsens egna riktlinjer och kollegornas åsikter är

med och formar referensramen.

5.4 Resultat – Frågeställning tre Frågeställningen ”Hur påverkar tolkningen hur begreppet appliceras?” har besvarats

med hjälp av intervjuer och dokumentanalys, men också genom analys av resultaten för

föregående frågeställningar.

Eftersom referensramen påverkas från flera olika håll uppstår skillnader i tolkning och

applicering. Att Mark- och miljööverdomstolen som är den mest inflytelserika

referensen inte alltid är konsekvent och att det dyker upp prejudicerande rättsslut som

gör det svårt att bevilja en typ av avvikelse som redan godkänts i området är ett problem.

Ett återkommande exempel på vad de olika kommunerna avser vara en liten avvikelse

är byggrätten, där skiljer sig kommunernas tolkning och applicering både från varandra

Analys och resultat

36

och från MÖD. Under intervjuerna framgick att de procenttal bygglovshandläggarna

använder sig av har framkommit med grund i beslut av högre instanser, och ibland även

från omgivande kommuner, ändå skiljer sig siffrorna från varandra. Detta kan kopplas

till meningsskapande, då man utifrån givet material skapar sig en förståelse med grund

i sociala faktorer och tidigare erfarenhet. Som nämnt i 3.1 innebär det att vi tolkar och

ifrågasätter allt material, oavsett var det kommer ifrån, för att skapa en högre förståelse,

eller för att skapa mening till situationen vi tolkar.

Det faktum att ingen människa tolkar samma händelse, eller i detta fall, text, på samma

sätt innebär att resultaten i slutändan kan skilja sig åt i olika grad. I detta fall skiljer sig

appliceringen av liten avvikelse mellan såväl kommuner som högre instanser i olika

grad. Vad den ena anser vara liten anser någon annan vara stor.

5.5 Koppling till målet Resultaten ovan kan sammanfattas med att det finns stora skillnader i tolkning och

applicering, samt att det finns ett fåtal större faktorer som påverkar tolkningen på

kommunal nivå.

Avslutningsvis visar resultatet att tolkning av lagen skiljer sig åt mellan olika instanser,

lika mycket som upplevelsen av samma händelse skiljer sig mellan människor. Olika

tolkningar bygger på olika meningsskapande, vilket i stor grad bygger på våra tidigare

erfarenheter (både socialt och yrkesmässigt), vare sig vi är medvetna om det eller ej.

Diskussion och slutsatser

37

6 Diskussion och slutsatser

6.1 Resultatdiskussion Undersökningens resultat visar att det finns stora skillnader i hur liten avvikelse

appliceras, och således också i hur begreppet tolkas. På kommunal nivå tycks

skillnaderna bero på att man har olika riktlinjer på kommunerna och att det finns

oförenlighet i Mark- och miljööverdomstolens bedömningar. Undersökningen har

kunnat uppnå målet, men svarar inte på frågan varför det är så stora skillnader i hur

Mark- och miljööverdomstolen bedömer avvikelser och hur föregående instanser

bedömer avvikelser.

Analysen har baserats på primärkällor, men om källorna hade varit fler och från fler

kommuner hade en mer omfattande analys kunnat göras, vilket hade gett ett mer

generaliserat resultat. Detta hade även förstärkt undersökningens validitet då en mer

omfattande undersökning förstärkt dess generaliserbarhet. En större undersökning

kunde även minskat antal felvariabler, alternativt minskat deras inverkan på

undersökningen i helhet vilket skulle förstärka dennas reliabilitet. Ytterligare intervjuer

med tjänstemän från MÖD, MMD och Länsstyrelsen samt analys av beslut gjorda av

MMD och Länsstyrelsen hade givit en större klarhet i hur omfattande problemet med

skilda tolkningar egentligen är.

6.2 Metoddiskussion De valda metoderna var intervjuer och dokumentanalys, och intervjuerna skedde till

stor del före dokumentanalysen. Det hade varit fördelaktigt om dokumentanalysen skett

före intervjuerna och om även representanter från övre instanser intervjuats, för att ge

en klarare bild över hur man arbetar med avvikelser där. Under dokumentanalysen

uppstod frågor som möjligtvis hade kunnat besvaras genom intervjuerna. De

intervjuade fick inte frågorna i förväg, och hade de fått det hade det möjligtvis funnits

rum för mer utförliga svar. Detta hade då även möjliggjort en mer djupgående analys

över hur man arbetar med avvikelser och vad som kan påverka tolkningen.

6.3 Begränsningar Undersökningens begränsningar gjorde det svårt att göra en omfattande analys av

skillnader i bedömning hos de tre kommunerna. Undersökningen har inte inkluderat hur

lagen definieras eller vilken effekt den haft på plan- och byggprocessen.

Undersökningen avgränsades även för att endast analysera ett begränsat antal

bygglovsbeslut och rättsfall samt hur man arbetar i tre kommuner. Denna avgränsning

gjordes främst på grund av arbetets begränsade omfattning. Vi anser dock att

slutsatserna är allmängiltiga, bl.a. då de rättsfall som användes initierats i kommuner

runt om i landet.

6.4 Slutsatser och rekommendationer Undersökningen ger förutom ett tydligt resultat också ett antal nya frågor. Det är tydligt

att tolkning och applicering av begreppet liten avvikelse skiljer sig mellan olika

instanser, kommuner och individer. Det en person anser vara en mycket liten avvikelse,

kan enligt en annan vara orimligt stor. Att begreppet tolkas olika kan förklaras i enlighet

med teorin om meningsskapande med att alla människor har olika livserfarenhet och

utgångspunkt, både ur ett personligt, akademiskt och professionellt perspektiv. Man har

olika förståelse för vikten av planbestämmelser och för hur en viss åtgärd upplevs av

Diskussion och slutsatser

38

de sökande och deras grannar. Ens egna erfarenheter påverkar hur man ser på en viss

situation och hur man väljer att applicera begreppet.

Resultatet är ett konstaterande av att det finns skillnader i bedömningen av avvikelser,

och tyder på att detta är något som borde åtgärdas. Nationella riktlinjer eller

rekommendationer och arbete mot att färre skillnader mellan kommunal bedömning

och Mark- och miljööverdomstolens bedömning skulle verka för att förenkla och

möjligtvis effektivisera plan- och byggprocessen något.

Sammanfattningsvis framgår det i undersökningen att:

• det finns anmärkningsvärda skillnader i hur liten avvikelse bedöms,

• de största skillnaderna är mellan den lokala nämnden och Mark- och

miljööverdomstolen, och

• det som främst påverkar bedömningen på kommunal nivå är erfarenhet,

prejudicerande rättsfall och diskussion med kollegor.

Vi skulle rekommendera att det görs fler undersökningar kring varför bedömningen

skiljer sig så mycket mellan Mark- och miljööverdomstolen och de lägre instanserna,

och att det undersöks vad som kan göras för att bygglov ska prövas mer konsekvent på

alla nivåer.

6.5 Förslag till vidare forskning Några av de många frågor som uppstått under arbetet rör Mark- och

miljööverdomstolen, MÖD:

• Vad betyder det att högsta instans (MÖD) så ofta tar ett beslut som skiljer sig

från den lokala nämndens initiala beslut? Varför ser det ut så?

• Varför skiljer sig tolkningen kring vad som kan vara en liten avvikelse så ofta?

• Varför är tolkningen mer konsekvent hos de tre första instanserna?

• Varför är den lokala nämnden mer öppen till att bevilja bygglov trots omfattande

avvikelser?

• Vad kan man göra för att rättsinstanserna och nämnderna ska ha en mer enhetlig

syn på saken?

Ett annat intressant ämne vore hur meningsskapande dyker upp inom

byggnadsbranschen.

Tabeller

Tabeller TABELL 1: KÄLLOR FÖR INSAMLING AV TEXTDOKUMENT (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017) ........................................ 7 TABELL 2: INFORMANTER I UNDERSÖKNINGEN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017) .................................................. 14 TABELL 3: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA PÅ DELEGATION, MULLSJÖ KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD

PÅ INFORMATION FRÅN MULLSJÖ KOMMUN) .......................................................................................... 20 TABELL 4: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA AV NÄMNDEN, MULLSJÖ KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD

PÅ INFORMATION FRÅN MULLSJÖ KOMMUN) .......................................................................................... 20 TABELL 5: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA PÅ DELEGATION, NÄSSJÖ KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD

PÅ INFORMATION FRÅN NÄSSJÖ KOMMUN) ............................................................................................ 21 TABELL 6: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA AV NÄMNDEN, NÄSSJÖ KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ

INFORMATION FRÅN NÄSSJÖ KOMMUN) ................................................................................................. 21 TABELL 7: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA PÅ DELEGATION, JÖNKÖPINGS KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017,

BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN JÖNKÖPINGS KOMMUN) ......................................................................... 22 TABELL 8: AVVIKELSER I BESLUT TAGNA AV NÄMNDEN, JÖNKÖPINGS KOMMUN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017,

BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN JÖNKÖPINGS KOMMUN) ......................................................................... 22 TABELL 9: BESLUT OCH BEDÖMNINGAR I P 4815–15 (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) .................................................................................................... 24 TABELL 10: BESLUT OCH BEDÖMNINGAR I P 5529–15(ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION

FRÅN MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) ............................................................................................ 24 TABELL 11: BESLUT OCH BEDÖMNINGAR I P 2307–15 (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION


FRÅN MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) ............................................................................................ 25 TABELL 13:BESLUT OCH BEDÖMNINGAR I P 8844–15 (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION









FRÅN MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) ............................................................................................ 29 TABELL 22: INFORMANTERNAS OLIKA BAKGRUNDER (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN

INFORMANTERNA) .............................................................................................................................. 31 TABELL 23: KARTLÄGGNING ÖVER HUR DE TRE TILLFRÅGADE KOMMUNERNA ARBETAR MED AVVIKELSER I

BYGGLOVSÄRENDEN (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN INFORMANTERNA) ..... 32 TABELL 24: KARTLÄGGNING AV BEDÖMNING (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN MARK-

OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) ............................................................................................................... 34

Figurer

Figurer FIGUR 1: UTREDNINGENS ARBETSGÅNG (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017) ............................................................ 6 FIGUR 2: FÖRHÅLLANDET MELLAN RELIABILITET OCH VALIDITET. (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017. ANPASSAD FRÅN

DIXON ET AL., 2016.) ........................................................................................................................... 8 FIGUR 3: HUR ETT BYGGLOVSBESLUT KAN ÖVERKLAGAS (ARVESTÅHL OCH LEHTINEN, 2017). ..................................... 23 FIGUR 4: GRAF SOM VISAR HUR LN, LS, MMD OCH MÖD DÖMDE I FÖRHÅLLANDE TILL VARANDRA (ARVESTÅHL OCH

LEHTINEN, 2017, BASERAD PÅ INFORMATION FRÅN MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN) ............................... 33

Referenser

Referenser Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola. (den 4

december 2012). Reliabilitet. Hämtat från Mälardalens Högskolas hemsida:

http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod

/validitet-1.29071 den 4 juni 2017.

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik på Mälardalens Högskola. (den 2 januari

2014). Validitet. Hämtat från Mälardalens Högskolas hemsida:

http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod

/validitet-1.29071 den 4 juni 2017.

Boverket. (2013). Plan- och bygglagen i praktiken 2012 (2013:16). Hämtat från

Boverkets webbplats:

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/plan-

ochbygglagen-i-praktiken-2012.pdf den 20 februari 2017.

Boverket. (2015). Lagändringar, ikraftträdande 1 och 2 januari 2015. Hämtat från

Boverkets webbplats: http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/nyheter-pbl-

kunskapsbanken/andringar-i-pbl-ikrafttradande-1-och-2-januari-2015 den 20 mars

2017

Boverket. (2016a). Boverkets kommunenkät plan, bygg och tillsyn 2015. Se bilaga 3.

Boverket. (2016b). Boverkets plan- och byggenkät 2015. Se bilaga 4.

Burnett, P. (2016). Land Use Regulations and Regional Economic Development. Land

Economics 92 (2), 237–255.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod (2:a uppl.). (B. Kärnekull, & E. Kärnekull,

Övers.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Davidson, B., & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Dixon, J. C.; Singleton, R. A.; Straits, B. C. (2016). The Process of Social Research.

New York, USA: Oxford University Press. ISBN: 978-0-19-994675-4.

The Financial Times LTD. (u.d.). Definition of sense-making. Hämtat från

ft.com/lexicon: http://lexicon.ft.com/Term?term=sense_making den 5 mars 2017.

Gunnarsson, B.-L. (2009). Lagen, medborgaren och textsamhället. i C. Nyström Höög

(Red.), Medborgare och Myndigheter (ss. 15–24). Uppsala: Universitetstryckeriet.

Helms Mills, J.; Thurlow, A.; Mills, A. J. (2010). Making sense of sensemaking: the

critical sensemaking approach. Qualitative Research in Organizations and

Management: An International Journal, vol 5, No 2, 182-195.

doi: 10.1108/17265641011068857

Jackson, K. (2015). Do land use regulation stifle residential development? Evidence

from California Cities. Journal of Urban Economics 91 (2016), 45-56.

http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/validitet-1.29071




http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/plan-ochbygglagen-i-praktiken-2012.pdf%20den%2020%20februari%202017

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/plan-ochbygglagen-i-praktiken-2012.pdf%20den%2020%20februari%202017

http://lexicon.ft.com/Term?term=sense_making

Referenser

Jönköpings Läns Museum. (u.d.). Jönköpings stads historia: Medeltiden. Hämtat från

Jönköpings Läns Museums webbplats: http://www.jkpglm.se/Skolan-o-museet/For-

larare/For-elever/Jonkopings-stads-historia/Medeltiden/ den 29 mars 2017.

Kalbro, T., & Lindgren, E. (2008). Förändringar i plan- och bygglovsprocessen -

konsekvenser för kommunerna. Bilaga 4 i SOU 2008:8, Bygg - helt enkelt.

Byggprocessutredningens betänkande.

Lucci, P., Mansour-Ille, D., Easton-Calabria, E., & Cummings, C. (2016). ODI

Briefing: Sustainable cities: International migration, jobs and the 2030 Agenda for

Sustainable Development. London, UK: The Overseas Development Institute & Swiss

Federal Agency for Development and Cooperation SDC.

Nybyggarkommisionen. (2014). Enbostadspolitisk agenda för Sverige: 63 förslag för

ökat byggande.

Oxford University Press. (2017). Definition of sense-making in English. Hämtat från

Oxford Dictionaries: https://en.oxforddictionaries.com/definition/sense-making den 5

mars 2017.

P 1240-16 (Mark- och miljööverdomstolen den 15 juni 2016).

P 2307-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 22 januari 2016).

P 4340-16 (Mark- och miljööverdomstolen den 14 november 2016).


P 7907-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 16 juni 2016).

P 8651-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 12 februari 2016).

P 8844-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 12 april 2016).

P 10018-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 20 september 2016).

P 10682-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 26 april 2016).

P 11387-15 (Mark- och miljööverdomstolen den 24 november 2016).

P 1992-16 (Mark- och miljööverdomstolen den 13 oktober 2016).


P 5918-16 (Mark- och miljööverdomstolen den 30 september 2016).

Prop. 2009/10:170. (u.d.). En enklare plan- och bygglag. Hämtat från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-enklare-plan--

och-bygglag_GX03170

SFS 2010:900 Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet.

https://en.oxforddictionaries.com/definition/sense-making%20den%205%20mars%202017

https://en.oxforddictionaries.com/definition/sense-making%20den%205%20mars%202017

Referenser

Statistiska centralbyrån (SCB). (2016). Folkmängd i riket, län och kommuner 31

december 2016 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2016. Hämtat från

Statistiska centralbyråns webbplats: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-

diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2016// den 9

mars 2017

Weick, K. E., Sutcliffe, K. M., & Obstfield, D. (2005) Organizing and the Process of

Sensemaking. Organization Science, vol 16, No 4, 409-421.

doi:10.1287/orsc.1050.0133

Weick, K. E. (1995a). Sensemaking in organizations. (G. Dickens, Red.) Thousand

Oaks, CA, United States of America: SAGE Publications, Inc.

Weick, K. E. (1995b). Sensemaking in organizations. (G. Dickens, Red.) Thousand

Oaks, CA, United States of America: SAGE Publications, Inc. Weick anger att citatet

är hämtat från Mailloux, S. (1990) Interpretation. i F. Lentricchia, & T. McLaughlin

(Red.), Critical terms for literary study (ss. 121-143). Chicago, United States of

America: University of Chicago Press.

Bilagor

Bilagor Bilaga 1 Underlag för intervjuer

Bilaga 2 Beslut om bygglov med mer än en avvikelse

Bilaga 3 Boverkets kommunenkät plan, bygg och tillsyn 2015.

Bilaga 4 Boverkets plan- och byggenkät 2015.

Bilaga 1 Upprättat 2017-03-06

UNDERLAG FÖR INTERVJUER

1. Vad är din bakgrund och tidigare erfarenhet? (yrke och utbildning)

2. Vilka verktyg och metoder använder ni för att avgöra om en avvikelse kan räknas som liten,

mer än tidigare erfarenhet?

3. Har ni generella principer för vad som kan anses godtagbar avvikelse i kommunen? Berätta.

4. Hur förhåller ni er till domslut angående liten avvikelse?

5. Hur gör ni när flera små avvikelser, som individuellt vore godtagbara, är aktuella i samma

ärende?

6. Skiljer sig hur ni hanterar avvikelser hos småhus från hur ni hanterar avvikelser för större

byggnader? Hur?

7. Är det skillnad på vilken typ av avvikelser som uppkommer för småhus och större hus?

8. Anser ni att ni är mer villiga att godkänna avvikelser när det gäller en äldre detaljplan?

Varför? Vill ni hellre kontinuerligt godkänna fler avvikelser än upprätta en ny, mer aktuell

detaljplan för området?

9. Anser ni att begreppet ”liten avvikelse” bidrar till att förenkla bygglovshandläggningen och

förkortar handläggningstider? På vilket sätt?

10. Händer det att ni gör en ändring av detaljplan när "liten avvikelse" inte räcker till för att

kunna godkänna enstaka bygglov i planområdet?

11. Finns det avvikelser ni anser är lättare att godkänna än andra? Vilka?

12. Tycker ni att sökande tenderar att hålla med er om vad som kan anses vara en ”liten

avvikelse”?

13. Hur många av era bygglovsbeslut överklagades 2016? Kommentar?

14. Hur tror ni att er bakgrund påverkar hur ni tolkar och applicerar bygglagstiftningen?

15. Har ni själva sett en skillnad på vad ni anser kan vara en liten avvikelse gentemot era

kollegors åsikt? På vilket sätt?

16. Har ni något mer att tillägga?

Bilaga 2 Beslut om bygglov med mer än en avvikelse Upprättat 2017-05-20

1 Placering närmare fastighetsgräns än tillåtet enligt detaljplan2 Placering helt eller delvis på prickmark eller dyl.3 Byggnads- eller totalhöjd(er) som överskrider det tillåtna enligt detaljplan4 BYA som överskrider det tillåtna enligt detaljplan med upp till 20 %5 BYA som överskrider det tillåtna enligt detaljplan med 21-44 %6 BYA som överskrider det tillåtna enligt detaljplan med 45 % eller mer7 Överskridande av tillåtet antal våningsplan8 Byggnation på allmän plats9 Under- eller överskridande av tillåten takvinkel

Dnr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Övriga avvikelserJÖNKÖPING 2015-2404 X X

2016-231 2X

2015-2624 X X

Byggnation som ej avses placeras i kvartersgräns där DP föreskriver placering i kvartersgräns och avsaknad av indraget övre våningsplan där detta föreskrivs i DP

2016-469 X X2015-518 X X

2016-271 XByggnad som avses byggas utan soutterängplan där detta föreskrivs i DP

2015-2690 X X2015-2251 X X2014-2124 X X X X2016-33 X X2016-1102 X X2016-999 X2016-1484 X X2016-635 X X2015-2025 X X2015-2523 X X2016-406 X X2016-864 X X2016-740 X X X2016-152 X X2016-744 X X2016-1137 X X X2016-602 X X2015-2200 X X X2016-699 X X2016-309 X X2016-1332 X X2016-399 X X2016-1218 X X2016-800 X X2015-2420 X X2016-576 X X2015-2644 X X2016-521 X X2016-510 X X2015-2679 X X2016-603 X X X2016-862 X X2015-2390 X X X

2016-598 XUnderskridande av tillåtet avstånd mellan byggnader på fastigheten

2015-2646 X X2015-2552 X X Byggnation på/i U-område

Sida 1 av 2

Bilaga 2 Beslut om bygglov med mer än en avvikelse Upprättat 2017-05-20

2016-788 X2016-102 X X2015-2666 X X

NÄSSJÖ 2016-000313 X X2016-000475 X X2016-000386 X X2016-000415 X X

MULLSJÖ 2016/2035 X X

Sida 2 av 2

Bilaga 3 Boverkets kommunenkät plan, bygg och tillsyn 2015 Hämtat 2017-03-01

LÄN Kommun

6. Hur många ansökningar har kommit in? [Bygglov (även tidsbegränsade):]

6. Hur många ansökningar har kommit in? [Marklov:]

Blekinge Karlskrona 706 17Blekinge Olofström 107 6Blekinge Ronneby 311 12Blekinge Sölvesborg 263 6Dalarna Avesta 204 0Dalarna Borlänge 516 3Dalarna Falun 668 14Dalarna Gagnef 101 0Dalarna Hedemora 238 4Dalarna Leksand 380 10Dalarna Ludvika 257 1Dalarna Mora 361 0Dalarna Orsa 136 0Dalarna Rättvik 153 1Dalarna Smedjebacken 122 4Dalarna Säter 77 2Dalarna Vansbro 84 0Dalarna Älvdalen 414 1Gotland Gotland 1017 35Gävleborg Bollnäs 295 6Gävleborg Gävle 851 9Gävleborg Hudiksvall 497 7Gävleborg Ljusdal 274 7Gävleborg Nordanstig 142 5Gävleborg Ockelbo 71 0Gävleborg Ovanåker 165 0Gävleborg Sandviken 307 4Gävleborg Söderhamn 196 3Halland Falkenberg 714 13Halland Halmstad 1123 12Halland Hylte 165 2Halland Kungsbacka 973 13Halland Laholm 391 5Halland Varberg 883 5Jämtland Berg 180 5Jämtland Bräcke 80Jämtland Härjedalen 406 6Jämtland Krokom 205 1Jämtland Ragunda 62 2Jämtland Strömsund 133 1

Sida 1 av 60


Jämtland Östersund 660 13Jönköping Aneby 74 2Jönköping Eksjö 156 1Jönköping Gislaved 305 4Jönköping Gnosjö 45 3Jönköping Habo 189 0Jönköping Jönköping 1286 17Jönköping Mullsjö 84 0Jönköping Nässjö 270 1Jönköping Sävsjö 174 3Jönköping Tranås 173 4Jönköping Vaggeryd 187 4Jönköping Vetlanda 256 2Jönköping Värnamo 163 1Kalmar Emmaboda 71 1Kalmar Hultsfred 151 0Kalmar Högsby 71 0Kalmar Kalmar 788 10Kalmar Mönsterås 215 60Kalmar Nybro 121 0Kalmar Oskarshamn 296 15Kalmar Torsås 80 0Kalmar Vimmerby 160 9Kalmar Västervik 433 16Kronoberg Alvesta 208 0Kronoberg Lessebo 102 1Kronoberg Ljungby 328 0Kronoberg Markaryd 92 3Kronoberg Tingsryd 157 0Kronoberg Uppvidinge 115 0Kronoberg Växjö 910 15Kronoberg Älmhult 287 7Norrbotten Arjeplog 119 2Norrbotten Arvidsjaur 119 2Norrbotten Boden 209 0Norrbotten Gällivare 270 12Norrbotten Haparanda 101 5Norrbotten Jokkmokk 96 0Norrbotten Kalix 155 2Norrbotten Kiruna 270 4Norrbotten Luleå 803 20Norrbotten Pajala 121 0Norrbotten Piteå 382 4Norrbotten Älvsbyn 100 1Norrbotten Överkalix 52 1Norrbotten Övertorneå 44 1Skåne Bjuv 244 2Skåne Bromölla 108 0Skåne Burlöv 147 5Skåne Båstad 417 6

Sida 2 av 60


Skåne Eslöv 344 3Skåne Helsingborg 1552 16Skåne Hässleholm 415 3Skåne Hörby 116 4Skåne Höör 237 4Skåne Klippan 175 5Skåne Kristianstad 985 54Skåne Kävlinge 423 26Skåne Landskrona 467 20Skåne Lund 928 7Skåne Malmö 2427 10Skåne Osby 237 5Skåne Perstorp 100 0Skåne Simrishamn 435 1Skåne Skurup 215 4Skåne Staffanstorp 278 5Skåne Svalöv 174 2Skåne Svedala 202 2Skåne Tomelilla 231 0Skåne Trelleborg 503 5Skåne Vellinge 846 263Skåne Ystad 487 2Skåne Åstorp 175 2Skåne Ängelholm 630 9Skåne Örkelljunga 132 0Skåne Östra Göinge 43 5Stockholm Botkyrka 492 11Stockholm Danderyd 451 10Stockholm Ekerö 473 27Stockholm Haninge 680 23Stockholm Huddinge 1108 51Stockholm JärfällaStockholm Lidingö 590 8Stockholm Nacka 995 178Stockholm Norrtälje 1423 32Stockholm Nynäshamn 262 4Stockholm Salem 200 6Stockholm Sollentuna 929 16Stockholm Solna 311 18Stockholm Stockholm 5481Stockholm Sundbyberg 411 23Stockholm Tyresö 335 19Stockholm Täby 724 15Stockholm Upplands Väsby 280 14Stockholm Upplands-Bro 287 26Stockholm Vallentuna 444 14Stockholm Värmdö 828 56Stockholm Österåker 778 41Södermanland Eskilstuna 1041 11Södermanland Flen 245 7

Sida 3 av 60


Södermanland Gnesta 138 2Södermanland Katrineholm 341 3Södermanland Nyköping 490 3Södermanland Oxelösund 139 2Södermanland Strängnäs 480 50Södermanland Trosa 340 17Södermanland Vingåker 75 4Uppsala Enköping 536 9Uppsala Heby 136 0Uppsala Håbo 325 2Uppsala Knivsta 211 4Uppsala Tierp 249 5Uppsala Uppsala 1776 24Uppsala Älvkarleby 93 1Uppsala Östhammar 443 11Värmland Arvika 281 3Värmland Eda 82 2Värmland Filipstad 116 1Värmland Forshaga 86 0Värmland Grums 97 0Värmland Hagfors 83 0Värmland Hammarö 220 2Värmland Kil 152 4Värmland Kristinehamn 266 0Värmland Munkfors 31 0Värmland Storfors 25 0Värmland Sunne 166 1Värmland Säffle 142 2Värmland Torsby 224 0Värmland Årjäng 155 3Västerbotten Bjurholm 49 1Västerbotten Dorotea 56 12Västerbotten Lycksele 164 3Västerbotten Malå 30 0Västerbotten Nordmaling 70 0Västerbotten Norsjö 88 1Västerbotten Robertsfors 114 0Västerbotten Skellefteå 734 0Västerbotten Sorsele 114 1Västerbotten Storuman 200 8Västerbotten Umeå 1239 20Västerbotten Vilhelmina 236 0Västerbotten Vindeln 69 1Västerbotten Vännäs 78 3Västernorrlands Härnösand 184 1Västernorrlands Kramfors 254 0Västernorrlands Sollefteå 141 0Västernorrlands Sundsvall 878 4Västernorrlands Timrå 175 4Västernorrlands Ånge 99 2

Sida 4 av 60


Västernorrlands Örnsköldsvik 445 3Västmanland Arboga 114 0Västmanland Fagersta 126 0Västmanland Hallstahammar 185 0Västmanland Kungsör 67 0Västmanland Köping 268 3Västmanland Norberg 49 0Västmanland Sala 238 2Västmanland Skinnskatteberg 41 0Västmanland Västerås 1322 15Västra Götaland Ale 293 1Västra Götaland Alingsås 386 11Västra Götaland Bengtsfors 95 4Västra Götaland Bollebygd 109 3Västra Götaland Borås 811 16Västra Götaland Dals-Ed 63 7Västra Götaland Essunga 46 1Västra Götaland Falköping 282 4Västra Götaland Färgelanda 60 2Västra Götaland Grästorp 57 0Västra Götaland Gullspång 52 3Västra Götaland Göteborg 3945 71Västra Götaland Götene 119 0Västra Götaland Hjo 106 0Västra Götaland Härryda 500 25Västra Götaland Karlsborg 106 0Västra Götaland Kungälv 573 32Västra Götaland Lerum 611 17Västra Götaland Lidköping 443 7Västra Götaland Lilla Edet 5 1Västra Götaland Lysekil 274 5Västra Götaland Mariestad 206 1Västra Götaland Mark 310 1Västra Götaland Mellerud 143 1Västra Götaland Munkedal 117 3Västra Götaland Partille 296 4Västra Götaland Skara 138 2Västra Götaland Skövde 618 11Västra Götaland Stenungsund 249 6Västra Götaland Strömstad 390 6Västra Götaland Svenljunga 112 0Västra Götaland Tanum 434 8Västra Götaland Tibro 105 1Västra Götaland Tidaholm 115 1Västra Götaland Tjörn 359 5Västra Götaland Tranemo 114 0Västra Götaland Trollhättan 493 4Västra Götaland Töreboda 99 0Västra Götaland Uddevalla 625 27Västra Götaland Ulricehamn 262 6

Sida 5 av 60


Västra Götaland Vara 148 0Västra Götaland Vårgårda 115 5Västra Götaland Vänersborg 371 7Västra Götaland Åmål 121 2Örebro Askersund 173 0Örebro Degerfors 90 0Örebro Hallsberg 119 0Örebro Hällefors 16 2Örebro Karlskoga 184 1Örebro Kumla 244 9Örebro Lekeberg 99Örebro Lindesberg 87 1Örebro Ljusnarsberg 16 0Örebro Nora 33 2Örebro Örebro 1194 6Östergötland Boxholm 73 1Östergötland Finspång 187 5Östergötland Kinda 138 2Östergötland Linköping 1523 9Östergötland Mjölby 264 5Östergötland Motala 460 14Östergötland Norrköping 1308 16Östergötland Vadstena 98 2Östergötland Valdemarsvik 140 2Östergötland Ydre 38 0Östergötland Åtvidaberg 116 1Östergötland Ödeshög 70 1

Sida 6 av 60


6. Hur många ansökningar har kommit in? [Rivningslov:]

6. Hur många ansökningar har kommit in? [Förhandsbesked:]

6. Hur många ansökningar har kommit in? [Villkorsbesked:]

7. Hur många av bygglovsansökningarna avser nybyggnad av bostadshus? [Antal:]

8. Hur många ansökningar har beviljats? [Bygglov (även tidsbegränsade):]

55 38 0 95 89214 0 02 2 9824 20 17 25023 15 25 200

6 5 0 7 1725 39 0 56 4909 35 0 56 5912 7 0 3 93

19 7 0 1 20615 16 0 12 32010 0 0 17 252

9 38 0 13 3323 4 0 4 1298 14 0 50 5 0 8 1060 2 0 102 0 0 1 531 1 0 3 414

17 106 0 76 5325 14 0 9 250

27 23 0 67 70010 26 22 481

2 10 0 11 27012 6 0 3 128

4 3 0 1 574 4 0 4 157

10 9 1 25 28612 8 0 3 18024 36 1 74 68234 38 0 104 916

8 0 0 2 16533 162 0 173 989

5 13 0 42 31830 74 0 139 96611 8 0 20 175

6 7 2 759 22 4 15 3583 11 0 13 1831 1 0 0 60

10 8 0 2 127

Sida 7 av 60


18 24 0 89 59810 4 0 8 71

6 9 0 24 15628 7 0 11 299

6 1 0 5 403 9 0 60 160

19 71 0 81 10573 0 0 5 76

12 9 11 19218 4 0 8 17912 6 1 16 171

7 4 0 15 16418 5 0 25 25410 5 0 33 163

3 4 0 1 718 0 0 7 149

10 0 0 0 6318 34 0 85 66412 5 0 214

9 2 0 3 12111 8 0 7 251

5 0 0 2 773 2 0 11 156

12 13 0 34 37813 4 0 22 167

2 1 0 2 8610 7 0 18 245

6 2 0 3 7521 2 6 152

9 1 0 1 11314 14 35 94 92214 3 0 24 241

8 1 0 1 1192 1 0 3 1296 7 0 42 206

24 7 0 32 26818 3 0 3 87

2 3 0 4 9011 2 0 1 14218 9 0 20 20830 61 0 198 83012 13 0 1 12610 15 2 32 360

4 3 0 7 1003 0 0 0 449 2 0 3 413 5 0 5 1485 0 0 3 1073 0 0 10 143

14 23 0 64 312

Sida 8 av 60


22 8 21 28940 31 0 193 166320 14 20 333

8 1 0 5 24823 7 0 11 17710 4 0 6 17230 22 0 77 89013 14 0 87 35655 21 0 90 40430 20 0 74 89578 6 0 119 1757

6 3 3 8 2305 1 0 10 758 23 0 37 3587 13 0 29 2156 8 0 38 267

10 2 0 15 1542 21 0 6 1359 9 0 8 181

55 28 0 60 51944 20 0 172 681

2 10 0 33 3943 7 0 8 175

21 10 0 63 5273 1 0 7 100

14 7 0 5 10818 8 0 104 21819 0 0 18 42632 56 0 149 53223 48 0 268 38642 13 0 280 902

7 3 0 27 46536 16 158 84647 171 0 169 1278

4 31 0 35 3306 4 0 206 200

51 3 0 51 57713 1 12 174

22 1 150 49047 0 0 22 187

32 1 0 39 27033 6 0 45 54214 3 0 28 20530 16 0 26514 42 0 93 38848 49 0 269 70612 67 0 189 65690 43 160 688

5 18 11 240

Sida 9 av 60


0 14 0 10 12217 9 0 24 28210 22 0 69 451

8 1 0 16 6466 47 0 109 43215 11 0 126 238

2 1 0 3 7011 38 1 89 351

5 11 0 7 1296 20 1 90 2697 34 0 50 1638 8 0 14 222

60 119 0 293 13426 5 0 6 568 30 0 85 4374 21 0 14 2901 7 5 714 1 0 2 998 1 0 1 781 2 0 5 946 0 0 0 675 22 0 47 2196 4 0 17 136

13 5 1 20 2235 1 0 0 234 1 0 2 205 3 0 5 1554 18 0 3 141

16 4 0 7 2191 6 0 15 1111 1 0 0 472 4 0 0 45

17 0 0 3 1576 0 0 1 233 2 0 4 705 1 0 0 861 4 0 8 113

74 40 2 53 8065 2 0 0 1016 23 0 1 198

22 24 1 167 117216 17 0 0 230

4 0 0 3 566 2 0 11 706 5 0 12 176

28 10 5 1686 4 0 1 117

20 46 0 86 7678 17 0 7 1264 0 0 0 82

Sida 10 av 60


13 104 3 0 5 670 3 0 8 1092 2 0 17 1851 4 0 6 41

19 7 0 26 2522 2 0 1 418 8 0 17 2102 3 0 2 40

29 44 0 168 110518 39 0 105 241

5 38 0 31 3154 1 0 3 715 20 0 38 38

34 44 0 103 7873 4 0 4 523 1 0 5 46

14 6 0 21 2452 3 0 4 487 3 0 9 572 3 0 47

96 140 1 332 29255 2 0 8 1134 5 0 8 79

15 25 0 65 4853 3 0 8 10

52 105 0 87 53014 67 0 133 52911 32 0 37 402

3 9 0 57 1425 17 22 2487 2 0 10 197

15 20 6 45 2707 0 0 15 141

12 9 0 8 816 2 0 28 280

4 2 0 6 13819 18 0 66 38726 35 0 50 229

6 32 0 33 3163 2 0 10 105

10 63 0 42 3683 3 0 15 1007 3 0 3 112

12 46 0 106 2367 2 0 12 95

15 9 0 56 4250 1 7 956 53 5 226 5693 13 0 30 237

Sida 11 av 60


19 2 0 6 1483 12 0 20 1157 13 0 39 2914 3 0 4 1036 9 0 9 1732 0 0 4 775 0 0 14 1186 2 3 14

10 1 0 12 1164 15 0 35 2014 6 0 33 99

13 11 13 632 2 2 126 4 7 18

28 53 0 192 8905 3 7 51

11 14 0 6 1263 9 0 10 117

42 53 0 162 15049 5 0 36 2218 7 0 51 326

42 46 0 175 11165 4 14 735 6 0 5 1260 2 0 1 350 1 0 9 1169 4 0 3 52

Sida 12 av 60


8. Hur många ansökningar har beviljats? [Marklov:]

8. Hur många ansökningar har beviljats? [Rivningslov:]

8. Hur många ansökningar har beviljats? [Förhandsbesked:]

9. Hur många av de beviljade bygglovsansökningarna avser nybyggnad av bostadshus? [Antal:]

10. Hur många ansökningar har avslagits? [Bygglov (även tidsbegränsade):]

27 58 21 142 26 14 0 2 9

12 24 20 14 155 19 200 4 1 5 13 5 33 54 2

14 2 15 40 40 2 4 32 18 1 1 0

10 10 16 8 51 9 0 16 00 14 28 13 40 3 5 4 11 8 12 5 04 0 3 8 0

0 2 0 1 01 1 1 3 0

23 8 18 40 76 5 13 9 20

12 6454 11 12 18 27 2 11 04 8 2 3 10 2 3 1 00 4 4 4 02 9 7 19 03 12 5 3 0

11 18 22 74 1612 24 9 104 9

2 8 0 2 08 19 36 204 291 5 11 36 49 27 91 182 165 11 8 20 0

6 6 2 05 15 9 11 21 3 8 13 01 1 1 0 11 10 6 2 0

Sida 13 av 60


9 15 9 81 92 10 4 8 10 6 9 24 04 28 6 11 63 6 1 5 00 3 7 60 3

13 16 41 80 61 3 0 5 21 9 5 11 34 12 4 8 04 12 6 16 24 6 4 13 02 18 4 25 21 8 5 24 11 3 4 1 00 8 0 7 20 10 0 0 09 14 10 78 8

58 12 4 15 10 9 2 3 08 11 0 6 40 7 0 2 49 3 2 11 4

13 11 11 31 60 12 3 22 61 6 1 2 10 5 5 11 13 6 2 3 00 13 2 60 6 0 1 2

12 24 20 78 125 13 3 21 02 8 1 1 02 2 1 3 10 6 6 42 3

12 24 7 31 23 16 2 2 50 2 3 3 11 10 2 1 03 14 2 16 9

22 23 58 164 30 12 8 1 34 10 9 28 00 4 3 7 01 2 0 0 01 9 1 3 14 7 4 5 70 5 0 3 05 3 0 10 02 11 4 44 4

Sida 14 av 60


3 31 5 21 109 36 18 144 173 17 7 14 43 11 3 9 52 19 1 6 55 10 4 6 3

32 26 10 64 619 9 9 8019 55 13 69 1

8 23 12 63 310 69 1 114 18

5 6 2 8 00 5 1 5 20 4 5 35 34 7 11 29 05 7 2 33 00 7 0 10 02 2 5 4 200 5 4 3 02 54 9 40 24

221 36 1 139 52 2 5 34 82 3 7 8 06 18 4 54 70 3 1 5 06 9 0 5 03 12 3 59 12

10 19 0 18 27 14 19 68 99 9 27 192 2

48 40 2 292 8

20 22 1 17 12160 41 1 152 9

17 40 84 166 31 4 32 36 16 6 0 103 34 2 43 05 9 6 13

2 148 12123 4 0 33 1012 25 1 43 312 27 3 30 23

9 17 2 23 321 21 16 75 110 10 33 117 1056 75 13 316 136 10 33 211 910 79 17 147 6

7 5 16 11 5

Sida 15 av 60


1 0 6 8 03 11 4 15 42 11 15 62 92 6 1 1 4

45 63 29 75 2911 8 6 93 2

4 2 1 3 17 4 15 85 90 5 8 6 12 5 9 63 14 5 19 36 04 9 3 14 1

15 51 52 255 411 5 2 2 37 4 20 85 43 5 14 16 02 1 6 6 40 2 0 2 10 5 1 1 10 1 0 5 00 6 0 0 11 5 20 47 22 3 2 7 00 13 3 23 10 5 1 0 00 2 1 2 10 5 2 4 02 4 17 3 10 16 4 7 12 1 3 12 11 1 1 0 06 1 1 0 03 17 0 3 00 4 1 1 00 3 2 4 01 5 1 0 20 1 1 8 10 66 23 581 5 2 0 08 6 23 1 29 28 189 170 16 16 0 61 3 0 1 22 5 2 11 01 7 4 10 00 7 1 00 6 3 1 04 20 22 77 33 4 7 5 02 4 0 0 1

Sida 16 av 60


0 2 4 9 10 0 0 7 00 2 2 17 00 1 1 7 03 17 7 23 50 2 1 1 02 8 8 15 50 2 3 2 1

12 16 12 228 13 15 17 83 26 2 24 294 4 1 3 13 5 20 38 06 31 26 96 166 2 3 2 11 3 1 5 04 14 6 21 02 2 2 4 00 7 2 9 01 3 0 0 0

33 90 63 276 150 4 2 8 10 3 3 5 2

25 15 17 54 80 3 0 9 1

27 34 36 167 1710 10 34 136 1

6 7 11 28 61 2 4 57 0

15 19 21 6 0 9 11 10 6 35 41 7 0 15 23 12 8 8 14 16 2 28 3

11 4 2 6 08 23 4 48 04 20 14 54 66 4 6 26 120 3 2 12 06 28 44 52 31 3 2 15 50 7 3 3 32 1 25 54 20 3 0 4 44 13 6 51 100 0 0 1 0

21 7 32 211 26 3 33 4

Sida 17 av 60


19 3 6 25 3 12 20 15 7 10 30 31 3 0 2 10 6 9 9 20 2 0 4 00 5 0 14 12 4 1 2 01 9 1 9 18 4 12 34 0

4 6 33 00 10 7 7 00 2 1 1 00 2 1 4 14 24 26 210 241 5 3 7 43 12 7 4 12 3 7 7 07 37 30 218 105 9 4 36 06 7 0 45 3

18 39 38 133 42 5 3 45 11 5 5 5 30 0 2 1 11 0 1 9 01 5 2 2 0

Sida 18 av 60


10. Hur många ansökningar har avslagits? [Marklov:]

10. Hur många ansökningar har avslagits? [Rivningslov:]

10. Hur många ansökningar har avslagits? [Förhandsbesked:]

11. Hur många anmälningar som rör bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4a-4c §§ plan- och bygglagen har kommit in? [Komplementbostadshus:]

11. Hur många anmälningar som rör bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4a-4c §§ plan- och bygglagen har kommit in? [Annan typ av komplementbyggnad:]

0 0 1 10 350 0 0 0 8

7 2 100 31

0 0 0 0 150 0 6 1 352 1 1 1 38

3 110 0 2 0 130 0 2 5 190 0 0 0 16

1 0 250 0 0 0 120 0 2 0 80 0 0 2 9

0 20 0 0 2 10 0 0 1 251 1 3 110 480 0 1 0 12

2 290 0 2 220 0 1 22 10 0 0 0 180 0 0 0 90 0 0 0 140 0 0 9 80 0 0 1 181 1 4 5 700 1 9 16 600 0 0 0 50 1 50 15 1170 0 1 8 440 0 4 57 1100 0 0 10 140 0 1 0 40 0 0 7 430 0 0 0 200 0 0 2 70 0 0 1 36

Sida 19 av 60


0 0 7 2 280 0 0 0 780 0 0 2 100 0 1 0 210 0 0 0 70 0 0 0 130 0 8 0 310 0 0 0 5

25 10 0 0 0 70 0 00 0 0 1 50 0 1 7 100 0 0 4 50 0 0 10 0 0 3 00 0 0 0 60 0 2 1 442 0 1 1 280 0 0 1 50 0 0 2 190 0 0 0 70 0 0 3 02 0 2 0 490 0 0 7 20 0 0 0 70 0 1 0 50 0 0 1 10 0 0 40 0 0 0 20 0 1 0 210 0 0 7 10 0 0 0 00 0 0 0 80 0 0 0 340 0 0 2 90 0 1 1 150 0 0 100 0 0 0 340 0 0 0 250 0 4 1 1010 0 1 0 90 0 0 0 751 0 0 0 60 0 0 0 70 0 0 0 8

0 20 0 0 0 60 0 0 1 61 0 6 2 23

Sida 20 av 60


3 161 0 3 11 300 0 1 1 170 0 0 0 60 0 2 4 50 0 0 5 100 0 3 20 62

0 190 0 3 2 70 0 1 1 250 0 0 21 330 0 1 0 50 0 0 0 10 0 5 0 170 0 2 2 980 0 2 1 50 0 0 0 10 0 10 2 30 0 0 81 0 4 1 210 0 2 1 660 0 0 1 70 0 0 1 20 0 0 1 170 0 0 2 00 0 0 0 10 0 2 6 540 0 0 14 560 0 14 5 321 0 7 21 570 0 0 54 60

2 0 0 7 351 1 23 1030 0 23 0 2940 0 5 1 570 0 2 3 50 0 0 13 34

11 15 56

1 0 0 12 0 0 7 870 0 0 13 350 0 0 16 150 0 0 1 230 0 15 28 50 1 6 1 2752 0 26 0 1210 0 1 9 610 0 2 0 32

Sida 21 av 60


0 0 0 2 180 0 0 0 311 0 2 0 310 0 0 2 43 3 8 3 410 0 0 1 270 0 0 1 230 0 6 6 260 0 3 2 60 0 0 4 180 0 6 1 110 0 1 5 191 1 32 9 610 0 2 0 110 0 1 0 530 0 0 1 14

6 150 0 0 14 00 0 1 0 30 0 0 0 50 1 0 0 61 0 1 0 150 0 0 0 60 0 0 0 330 0 0 0 30 0 0 0 40 0 0 0 90 0 1 4 40 0 0 0 60 0 0 1 40 0 0 0 00 0 0 0 30 0 0 2 00 0 0 0 00 0 0 0 200 0 0 2 10 0 3 0 16

1 560 0 0 0 100 0 0 8 00 1 2 840 0 1 0 70 0 0 1 30 0 0 0 80 0 0 1 250 0 0 0 280 0 0 0 100 0 0 8 510 0 1 0 140 0 0 0 2

Sida 22 av 60


0 0 0 0 60 0 0 0 130 0 0 5 00 0 0 0 30 0 0 1 190 0 0 0 20 0 0 6 190 0 0 1 40 0 0 4 250 0 2 2 8

0 0 0 0 50 0 0 0 30 0 3 3 350 0 0 0 30 0 0 0 00 0 1 0 50 0 1 0 10 0 1 0 50 0 0 0 10 0 2 18 1290 0 0 0 50 0 0 3 60 0 7 10 300 0 1 7 31 0 18 2 610 0 1 4 340 1 2 0 200 0 2 4 21 2 1 260 0 0 7 30 0 2 3 11

2 80 0 10 0 0 8 00 0 0 0 40 0 0 0 100 0 6 3 240 0 5 390 0 0 0 50 0 2 0 590 0 0 0 100 0 0 0 20 0 16 48 00 0 2 0 100 0 0 0 80 0 0 1 12 0 1 0 1260 0 2 0 22

Sida 23 av 60


0 0 0 0 40 0 0 12 100 0 0 0 90 0 0 1 50 0 0 0 70 0 0 0 70 0 0 0 60 0 0 1 100 0 0 0 150 0 1 0 50 0 0 0 70 0 0 4 140 0 0 1 110 0 0 3 110 1 2 0 550 0 0 5 100 0 0 0 200 0 0 0 130 0 4 9 490 0 0 0 150 0 3 0 420 0 5 3 880 0 0 1 80 0 0 0 430 0 0 0 210 0 0 6 00 0 0 0 8

Sida 24 av 60


11. Hur många anmälningar som rör bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4a-4c §§ plan- och bygglagen har kommit in? [Tillbyggnad upp till 15 kvm:]

11. Hur många anmälningar som rör bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4a-4c §§ plan- och bygglagen har kommit in? [Takkupa:]

11. Hur många anmälningar som rör bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4a-4c §§ plan- och bygglagen har kommit in? [Inredning av ytterligare bostad:]

12. Vilka resurser hade ni för lov- och byggprocessen under 2015? [Antal berörda tjänstemän:]

12. Vilka resurser hade ni för lov- och byggprocessen under 2015? [Årsarbetstid i timmar: Uppskatta total årsarbetstid i antal timmar. En heltidstjänst är cirka 1600 timmar per år.]

42 1 1 12 177609 1 0 2 3500

120 10 0 4,3 640038 10 0 3 4800

7 0 0 9 800015 2 0 9 1400018 1 1 9 1050023 0 0 3 3000

8 0 0 5 57008 0 1 2 3200

44 0 0 5 584041 3 3 11 1110013 0 0 11 3700

3 0 0 3 480010 0 0 1 1300

0 0 0 2,5 40004 0 0 1 16005 0 0 3 48001 4 0 11 176005 1 0 6 8000

32 0 0 18 2800015 7 11200

3 480011 0 0 3 4480

7 0 0 2 24000 1 0 2.4 38400

11 0 0 5 600014 0 0 6 480080 1 7 9 14400

130 0 1 19 304002 0 1 2 1660

96 2 4 24 3840077 0 7 6 8100

166 0 0 15 2000015 0 2 8 7800

1 0 0 4 280033 0 0 7 880013 0 0 7 770010 2 300013 1 1 4 3600

Sida 25 av 60


56 1 0 12 184009 0 0 1,8 2880

18 0 0 3,3 52803,5 5600

1 0 0 3 280011 2 0 5 4900

101 5 1 16 250002 0 0 4 32006 1 6 64008 0 0 1 1600

2,5 40008 0 1 3 40005 0 0 3.15 5040

31 0 0 7 84001

3 0 0 2,25 36006 0 0 1 1600

62 0 0 7 1120010 0 0 3 4000

5 0 0 1.25 200027 1 0 7,5 1200012 0 0 1 1600

3 0 0 2,25 360045 1 0 13 19680

1 0 0 2,6 41603 0 0 1 16006 0 0 8 77602 0 0 2 30000 1 0 2,5 35005 0 0 2 2000

25 0 1 17 180006 0 0 3 48000 0 0 0,73 0 0 1.5 24008 0 0 6 90005 0 0 4 64005 0 0 3 2560

1 140019 0 0 3 48000

6 1 0 9 1440042 1 0 10 11240

2 0 0 5 320022 1 0 4,5 7200

4 1 0 1 16007 0 0 2 16008 2 0 2 15005 2 1 2,75 4400

14 0 0 2 32004 0 0 3 4860

17 0 0 10 10880

Sida 26 av 60


1 9 1160061 0 0 18 2736012 0 0 7 10150

8 2 0 5 600011 0 0 6 8800

4 4 3 2 1500101 0 1 13 14400

27 0 0 9 1280018 0 0 1 1400035 20 0 13 1500042 1 0 33 52800

1 2 2 3 40002 0 0 0,6 900

23 0 0 4 685015 2 2 2 4386

5 3 2 4 49604 0 0 2 26005 1 1 2 30003 1 5 6500

12 7 0 6 960016 0 1 12,5 20000

9 1 0 9 132001 1 0 3 32009 1 0 8 128002 2 0 2 30407 0 0 2 1100

60 1 0 12,5 2000034 3 1 8 1280036 1 0 11 1760054 54 0 13 2000080 1 3 20 32000

27 2 2 12 11440107 5 3 22 28320235 0 0 12 19200

51 2 2 5 653315 2 0 3 320058 3 2 9 14400

8 12800129 3 3 82 131200

2 7 11200112 2 6 9 14400

76 2 2 14 2240030 1 2 9,15 720029 0 2 7 1120047 0 0 10 16000

197 0 20 12 1920086 0 0 13 16800

101 0 0 17 2040030 0 0 2 1800

Sida 27 av 60


16 0 0 2 240026 1 0 11 1280056 0 0 11 13000

9 0 0 1,5 240047 6 2 7 1040023 0 0 3 364034 0 1 0,5 91535 0 1 12 17500

9 0 0 3 480025 3 0 5,5 880021 1 0 5 8000

9 0 0 5 600097 4 5 28 4480026 0 0 6 260037 0 0 10 800012 0 0 3 4800

4 26 0 0 3 32008 0 0 2 18003 2 1 1 16002 1 0 2 3200

15 2 2,5 350012 1 0 3 440040 0 0 4,5 8000

0 0 0 2 6001 0 0 0 03 0 0 2 19004 0 0 1,5 24000 0 0 4 41345 1 0 2 19203 0 0 3 1850

0 1,7 27201 3 0 1,9 30400 0 0 1 850

10 0 0 1 10000 0 0 1 8002 0 0 2 1800

32 1 0 15 230004 0 0 1 15609 0 0 6 5000

72 2 0 35 540002 0 0 2 24002 0 0 3 21005 3 0 2 28808 1 1 6 72006 1 01 0 0 3.5 5500

44 2 0 11 176008 1 0 3,82 61121 0 0 3 3000

Sida 28 av 60


10 0 0 5 36004 0 0 9 12000

14 2 1 2 25603 0 0 5 24005 0 0 4 54002 0 0 9 2400

16 0 0 4 64009 0 0 1 1400

63 0 0 10 1600024 1 0 7 10400

12 1720015 0 0 3 3520

0 0 0 3 480060 2 0 19 25000

1 0 0 3 32000 0 0 2 16005 0 0 6 80003 0 0 1.5 24000 0 0 3 11203 0 0

251 0 2 59 944006 0 0 4 4160

12 1 1,5 220070 3 2 8.5 12500

3 0 0 2 300062 5 2 12 1920061 4 2 10 1600013 0 0 14 6400

3 0 0 2,5 400034 1 5 674611 0 0 8 1232022 0 1 8 9600

7 2 2,12 34000 1,5 2400

11 1 0 8 112003 0 0 5 5600

46 0 0 7 1120031 0 0 8 1280034 2 2 12 16000

6 0 0 2,8 390049 2 0 11 1570010 0 1 2 3000

2 2 0 1,2 160013 2 0 8 11840

0 0 0 12 640035 1 1 10 16000

4 0 00 0 0 4 60000 2 0 12 19200

Sida 29 av 60


8 1 0 2 160011 1 1 4 288041 0 0 10 1368016 4 0 3 4800

4 0 0 1,5 24003 0 0 4 22003 0 0 3 30006 0 0 4 5600

33 0 0 6 92005 1 3 6 58403 0 0 1,3 2080

12 1 1 4 56002 1 0 4 56006 1 0 4 5600

81 0 0 25 400009 0 0 2 2900

22 0 0 7 60004 1 0 2 2400

112 0 3 23 36800010 3 0 2,5 400050 2 0 8 12320

106 5 0 20 297604 1 1 1600

22 1 0 1.8 28806 0 0 1 12000 0 0 2,5 40009 0 0 2 1600

Sida 30 av 60


13. Ange ungefärlig andel lov- och förhandsbesked med en handläggningstid på max 10 veckor:

13. Ange ungefärlig andel lov- och förhandsbesked med en handläggningstid på max 10 veckor: [Orsak till att handläggningstiden överstiger 10 veckor:]

14. Hur lång tid tar det i genomsnitt från det att byggherren hör av sig och vill ha tekniskt samråd till startbesked ges?

15. Hur många anmälningar enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen har kommit in? [Antal totalt:]

16a. Hur många beslut om startbesked har fattats? [Inga beslut]

90% eller mer I de fall tidsgränsen har överskridits beror detta i de flesta fall på remisshantering till andra myndigheter. Mindre än 2 veckor 51750% eller lägre Mindre än 2 veckor 090% eller mer Mindre än 2 veckormer än 50% men lägre än 90%Resursbrist Mindre än 2 veckor 7090% eller mer Mindre än 2 veckor 6190% eller mer Utredningsarbete vid förhandsbeskedMindre än 2 veckor 19890% eller mer Ingen uppgift 23390% eller mer Mindre än 2 veckor 110mer än 50% men lägre än 90%Resursbrist Mellan 2-5 veckor50% eller lägre Dålig bemanning i kombination med mycket ärendenMellan 2-5 veckor 2090% eller mer Mellan 2-5 veckor 147mer än 50% men lägre än 90% Ingen uppgift 24790% eller mer Ingen uppgift 54

Ingen sökbar uppgift Ingen uppgift90% eller mer Mindre än 2 veckor 7990% eller mer Ärenden som ska till nämnd tar längre tid.Mindre än 2 veckor 3990% eller mer Väntetid för ärenden som skall till nämnd pga lång tid mellan nämndsammanträden Mindre än 2 veckor 890% eller mer Mellan 2-5 veckor 45mer än 50% men lägre än 90%Flera förhandsbesked kräver omfattandeutredningar. Provpumpning kan krävas under sommarperioden, vilket förlänger handläggningen.Ingen uppgift 42990% eller mer Några ärenden har varit långdragna pga sökanden ska inkomma med komplettering. Vi har även några vilande bygglov pga ny detaljplan.Mindre än 2 veckor 11490% eller mer De har förlängt pga av utredning 65 % av våra ärenden handläggs på tre veckor eller mindreMindre än 2 veckor 29450% eller lägre Ingen uppgift90% eller mer Vindkraftsparker med relativt omfattande samråd före beslut, många berörda sakägare.Mindre än 2 veckor 14290% eller mer Mindre än 2 veckor 8790% eller mer Ingen uppgift 5190% eller mer Arbetsbelastning Mindre än 2 veckor 7150% eller lägre Bemanning OmorganisationMindre än 2 veckor 18690% eller mer Överenskommelse med sökanden att avvakta.Mellan 2-5 veckor 11350% eller lägre Mindre än 2 veckor90% eller mer Mindre än 2 veckor 24090% eller mer Mindre än 2 veckor 4250% eller lägre Hög arbetsbelastning Ingen uppgift 473mer än 50% men lägre än 90%Handlingarna är ej kompletta och perioder med stor ärendetillströmning Mindre än 2 veckor 117mer än 50% men lägre än 90%Att ansökningarna inte kan få bygglov pga stora avvikelser och de reviderar för att kunna få bygglov istället för ett avslag. Att ta fram nya handlingar med konsult kan ta lång tid.Mindre än 2 veckor 34390% eller mer Mellan 2-5 veckor 4090% eller mer Mindre än 2 veckor 5890% eller mer Mellan 2-5 veckor 18390% eller mer Invänta remissvar, utredningar t ex.Mellan 2-5 veckor 6190% eller mer Mindre än 2 veckor 2090% eller mer Beroende av annat, t ex strandskyddsdispensMellan 2-5 veckor 33

Sida 31 av 60


90% eller mer Mellan 2-5 veckor 12890% eller mer Mindre än 2 veckor 4790% eller mer Mindre än 2 veckor 6290% eller mer Vi klarar handläggningstiden i så gott som alla ärenden. Endast mer än 10 v i undantagsfall, 1-3 ärende på ett år.Mellan 2-5 veckor 8690% eller mer Mellan 2-5 veckor 5490% eller mer Mindre än 2 veckor 79mer än 50% men lägre än 90%Personalresurser Mellan 2-5 veckor 37mer än 50% men lägre än 90%Dålig bemanning på personal, rekryteringssvårigheter, dålig bemanning senaste 15 åren, nyutbildad personal m.m.Mellan 2-5 veckor 4190% eller mer Mellan 2-5 veckor 13090% eller mer Mindre än 2 veckor 3690% eller mer Mindre än 2 veckor 7590% eller mer Mellan 2-5 veckor 6490% eller mer Mindre än 2 veckor 11490% eller mer Mellan 2-5 veckor 14390% eller mer Mindre än 2 veckor 2590% eller mer Mindre än 2 veckor 8090% eller mer Mellan 2-5 veckor 2390% eller mer Mellan 2-5 veckor 6590% eller mer Mindre än 2 veckor 7090% eller mer Ingen uppgift 49mer än 50% men lägre än 90%Ärenden till nämnd Mindre än 2 veckor 15090% eller mer Ett ärende har förlängts med tio veckor.Mellan 2-5 veckor 7090% eller mer Mindre än 2 veckor 62mer än 50% men lägre än 90% Ingen uppgift 22390% eller mer Mellan 2-5 veckor 5890% eller mer Mellan 2-5 veckor 5890% eller mer Mindre än 2 veckor 6790% eller mer Mellan 2-5 veckor 6890% eller mer Ingen uppgift 6190% eller mer Ingen uppgift 2990% eller mer Behövs en mer omfattande utredning i ärendenaMellan 2-5 veckor 24390% eller mer Mindre än 2 veckor 5250% eller lägre Resursbrist. Mellan 2-5 veckor 1390% eller mer Mellan 2-5 veckor 1090% eller mer Mindre än 2 veckor 7950% eller lägre Inga ärenden har överskridit 10v regelnMindre än 2 veckor 1290% eller mer Mellan 2-5 veckor 2290% eller mer Mindre än 2 veckor 750% eller lägre Komplicerat ärende som skulle till nämnden, sommar/semesterMindre än 2 veckor 12290% eller mer Tidpunkt för nämndssammanträden kan varieraMellan 2-5 veckor 8950% eller lägre Handläggningen avstannar i väntan på ex. tillstånd för avloppsanläggning samt redovisning av vattnets kvalité och kvantitet. Mindre än 2 veckor 2450% eller lägre Inget ärende har haft en längre handläggningstid än 10 veckor. Alltså 0 st.Mellan 2-5 veckor 2290% eller mer Mindre än 2 veckor 18090% eller mer Mindre än 2 veckor 3290% eller mer Mindre än 2 veckor 2990% eller mer Ansökan är inte komplettMindre än 2 veckor 2550% eller lägre Mindre än 2 veckor 4290% eller mer Mindre än 2 veckor 5690% eller mer Mellan 2-5 veckor 5490% eller mer Kräver mer utredning eller avvaktar politiskt ställningstagande.Mellan 2-5 veckor 128

Sida 32 av 60


mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 3690% eller mer Mellan 2-5 veckor 341mer än 50% men lägre än 90%Många ärende inför semestertider, många ärende med avvikelser från dp, olovlig byggnation upptäcks i samband med ansökan, otydliga handlingar, sökande ändrar ansökan under pågående handläggningMellan 2-5 veckor 23690% eller mer Ärendena är komplicerade (t.ex. vindkraftverk) eller ska upp till nämnden, grannar höras osv. Mellan 2-5 veckor 7190% eller mer Mindre än 2 veckor 090% eller mer Mellan 2-5 veckor 7890% eller mer Komplicerade nämndsärenden. Behov av att "förhandla" rörande utformningsfrågor. Långa tider för remissvar. Mindre än 2 veckor 53890% eller mer Mellan 2-5 veckor 6350% eller lägre Mellan 2-5 veckor 9490% eller mer erinringar från sakägare, vilket medför behandling i ByggnadsnämndMindre än 2 veckor 23890% eller mer Varierar månadsvis mellan 85% och 92%. De ärenden som överskrider beror på att de är komplexa och att det krävts många och ev långa diskussioner i ärendet.Mellan 2-5 veckor 60290% eller mer Vi har inga ärenden där 10-veckorsgränsen överskridits.Mindre än 2 veckor 4950% eller lägre Utredning, remiss Mellan 6-10 veckor 1090% eller mer Sökanden inkom med reviderade handlingar vilket föranledde beslut om förlängd handläggningstid.Mellan 6-10 veckor 20290% eller mer Mellan 2-5 veckor 2090% eller mer Behov av längre utredning/diskussion med sökande och tidsbristMindre än 2 veckor 6050% eller lägre Komplicerade ärende som t.ex. vindkraftverk som kräver extra tider för remisser etcIngen uppgift 4890% eller mer Ändrade förutsättningar och förändringar initierade av byggherrenMellan 2-5 veckor 10290% eller mer att begärda kompletteringar inte inkommerMellan 2-5 veckor 1090% eller mer Ingen uppgift 166mer än 50% men lägre än 90%hög arbetsbelastning på grund av stor ärendeinströmningIngen uppgift 23450% eller lägre Remissvar från myndigheter. Begäran om ytterligare kompletteringar.Mellan 6-10 veckor 130mer än 50% men lägre än 90%Underbemanning Mindre än 2 veckor 5290% eller mer Semester, inga svar från sökande, icke godkänd kompletteringMellan 2-5 veckor 14990% eller mer Mellan 2-5 veckor 4290% eller mer Mindre än 2 veckor 4390% eller mer Snäv delegation samt ökad ärendeinströmning ca 30%. Svårt att rekrytera bygglovshandläggare.Mellan 2-5 veckor 21190% eller mer 98% blev mindre än 10 v. Tidpunkten för byggnadsnämndens sammanträde var orsaken att handläggningstiden blev längre än 10 vMellan 6-10 veckor 8750% eller lägre Strandskyddsdispens/vattenverksamhet, tillstånd enskilt avlopp, fornlämning, mark- eller grundundersökningar, platsbesök ej genomförbart (väder/årstid/öar), invänta beslut landskapsbildsskydd/naturreservat övrigt länsstyrelsen, nämndsammanträde, Mellan 6-10 veckor 63mer än 50% men lägre än 90%Bristande handlingar, brist på resurser.Mellan 2-5 veckor 19090% eller mer Utredning, externa remisser och nämndhanteringMellan 2-5 veckor 154

90% eller mer Personalbrist Mindre än 2 veckor 18290% eller mer Vi ligger på 98,4 % som håller handläggningstiden max 10 veckor.Mellan 2-5 veckor 30190% eller mer NämndsadministrationMellan 2-5 veckor 34550% eller lägre T.ex. vänta in svar från remissinstanserMellan 2-5 veckor 6890% eller mer problem som uppmärksammats efter att ärendet bedömts som komplett, som leder till diskussioner om förslaget o dess anpassning invänta nämndtåget t.ex. över sommarenIngen uppgift 3090% eller mer Semester Mellan 2-5 veckor 13290% eller mer Mellan 2-5 veckor 9290% eller mer Slarv med handläggningsrutiner/uppföljning, resursbrist p g a sjukdom/personalomsättning, ärenden som bordläggs eller återremitteras av nämnden.Mellan 2-5 veckor 231290% eller mer Mindre än 2 veckor 4590% eller mer ärenden som innehåller både olovliga svartbyggen och delar som man kan ge lov för i efterhand t.ex. eller ärenden som kommit in för länge sen där sökanden har varit svår att få kontakt med eller skickat in mindre bra handlingar.Ingen uppgift 102mer än 50% men lägre än 90%Antal anställda. Mellan 2-5 veckor 19490% eller mer Detta är ett marginellt problem men om det någon gång händer beror det på; - Svårigheter med att få in svar på remisser - Nämndens sommaruppehåll - Dittills okända sakförhållanden som framkommer under handläggningens gång tex okänd fornlämning vilket föranleder remisser eller grannhöranden i elfte timmen Mellan 6-10 veckor 5590% eller mer Mellan 2-5 veckor 6390% eller mer 94 % av alla ärenden har klarats inom 10 veckor. Vi har kunnat se att det rör sig om särskilt komplicerade ärenden, där vi tom har ett tillsynsärende kopplat.Ingen uppgift 7890% eller mer Ingen uppgift 70290% eller mer Ingen uppgift 38990% eller mer Ofas vid avvaktande av yttrande eller att vi inväntar andra ärenden som indirekt påverkar. Ex StrandskyddIngen uppgift 30450% eller lägre Inväntande remissvar från framförallt Länsstyrelsen och TrafikverketMellan 2-5 veckor 120

Sida 33 av 60


90% eller mer Mellan 2-5 veckor 6390% eller mer Omfattande utredningarMindre än 2 veckor 10890% eller mer Ingen uppgift 17050% eller lägre två stycken långtidssjukskrivningar, personalbyten, Mellan 2-5 veckor 4550% eller lägre Delvis att vi har varit underbemannade i form av sjukskrivningarMellan 2-5 veckor 30590% eller mer Mindre än 2 veckor 250% eller lägre Mellan 6-10 veckor 96mer än 50% men lägre än 90%Resursbrist Mellan 2-5 veckor 690% eller mer Förekommer enbart om det blir överprövning av beslut.Mindre än 2 veckor 9290% eller mer ärenden till nämnd med många remisserMellan 2-5 veckor 10790% eller mer Mindre än 2 veckor 6290% eller mer 1 - när man måste hämta in information från flera olika parter och informationen man får påverkar vad man behöver från andra 2 - sammanträdestider, när t ex politikerna vill fatta annat beslut än det som handläggaren förberett, eller ett ärende kommer in i "fel fas" så att man inte hinner klart till ett sammanträde men det är för länge till nästa.Ingen uppgift 173mer än 50% men lägre än 90%Orsaken till lång handläggningstid är att vi jobbat med en stor del äldre ärenden och att vi inte kommit i kapp i rekryteringen under 2015.Mellan 2-5 veckor 49190% eller mer Ingen uppgift 3790% eller mer Arbetsbelastning, utredningar, ändringar, ledighetMellan 2-5 veckor 30050% eller lägre Remisshantering till Miljö, Länsstyrelsen, samt trafikverket. Mellan 2-5 veckor 13050% eller lägre Ingen uppgift 84 Inga beslut90% eller mer har endast missat pga. remiss eller semestertider.Mindre än 2 veckor 4490% eller mer Vi får in fler ansökningar än vi hinner handlägga.Mindre än 2 veckor 4750% eller lägre Mindre än 2 veckor 3590% eller mer Handläggningstiden har aldrig överskridits Mindre än 2 veckor 3790% eller mer Mindre än 2 veckor 3090% eller mer Mellan 2-5 veckor 34mer än 50% men lägre än 90%Resursbrist personal och ärende mängden har ökat.Mellan 2-5 veckor 9590% eller mer Vi får in fler ansökningar än vi hinner handlägga.Mindre än 2 veckor 1290% eller mer Ingen uppgift 790% eller mer Mindre än 2 veckor 2590% eller mer Mindre än 2 veckor 6950% eller lägre Mindre än 2 veckor 4790% eller mer Mellan 2-5 veckor 7250% eller lägre Obs! Sedan ärenden väl är kompletta är handläggningstiden kortare än 10 veckor. Byggherren kommer ofta inte in med de efterfrågade handlingarna, och det är för lång tid mellan nämndsmöten (4 per år). Mindre än 2 veckor 1590% eller mer Mellan 6-10 veckor 4250% eller lägre Ej kompletta handlingarMellan 2-5 veckor 4090% eller mer Mindre än 2 veckor 090% eller mer Mellan 2-5 veckor 6090% eller mer Mellan 2-5 veckor 1290% eller mer Har ej hänt Mindre än 2 veckor 2150% eller lägre 164 över 10 veckor. Verksamheten bygglov har inte fungerat, ny personal och oerfaren, otydliga roller, sjukskriven chef. Mindre än 2 veckor90% eller mer Mindre än 2 veckor 2250% eller lägre I princip inga ärenden som överstiger 10 vMindre än 2 veckor 9650% eller lägre Svårigheter att genomföra platsbesök vintertid gällande ärenden om lokaliseringsprövning.Mindre än 2 veckor 17390% eller mer Mindre än 2 veckor 6490% eller mer Många ansökningar på en gång (hopningar av ansökningar) PersonalbyteMindre än 2 veckor 2090% eller mer Vi har aldrig överstigit 10 v i handläggningstid efter komplett ärende under 2015.Mellan 2-5 veckor 2790% eller mer Mellan 2-5 veckor 14690% eller mer Mindre än 2 veckor90% eller mer Komplexa ärenden med lång tid för svar från remissinstanser.Mindre än 2 veckor 6550% eller lägre Ej kompletta handlingarMellan 2-5 veckor 35590% eller mer Mindre än 2 veckor 6690% eller mer Mellan 2-5 veckor 62

Sida 34 av 60


50% eller lägre utredningsbehov. Ärendehantering över 10 veckor avser endast ett par enstaka ärenden.Mindre än 2 veckor 6390% eller mer Mindre än 2 veckor 3350% eller lägre Mellan 2-5 veckor 7290% eller mer utredningsbehov. Ärendehantering över 10 veckor avser endast ett par enstaka ärenden.Mindre än 2 veckor 4550% eller lägre Nämndärenden, samt svårt att få in handlingarMellan 6-10 veckor 9990% eller mer Mindre än 2 veckor 1590% eller mer Förekommer endast vid överprövningarMindre än 2 veckor 11850% eller lägre Byggnadsinspektören avslutade sin tjänst och innan tjänsten tillsattes igen efter detta hann det bli ett glapp. Under sommaren är det även en långtidsperiod mellan sammanträdena i nämnden, vilket tillsammans med glappet mellan inspektörerna ledde till att handläggningstiden förlängdes.Mindre än 2 veckor 19mer än 50% men lägre än 90%Stor omsättning av personalMellan 2-5 veckor 20090% eller mer Mindre än 2 veckor 13190% eller mer Oerfarna handläggare, bristande resurserMindre än 2 veckor 9990% eller mer Mindre än 2 veckor 10090% eller mer Mellan 2-5 veckor 3490% eller mer Inväntar remissvar från bla. Trafikverket m.fl OBS! 90 % = efter kompletta handlingar.Mindre än 2 veckor 35590% eller mer Mindre än 2 veckor 3450% eller lägre Mellan 2-5 veckor 2790% eller mer Mellan 2-5 veckor 11390% eller mer Mellan 2-5 veckor 1450% eller lägre Mellan 2-5 veckor 2090% eller mer Avanserade ärenden som ska samköras med annan lagstiftning tex. vindkraftsverkMindre än 2 veckor 2690% eller mer Mellan 2-5 veckor 115090% eller mer Mindre än 2 veckor 5890% eller mer Mindre än 2 veckor 6290% eller mer Mindre än 2 veckor 8890% eller mer Vi har haft en stor personalomsättning samt sjukskrivningar vilket har påverkat handläggningstiden.Mellan 2-5 veckor 190% eller mer Mellan 2-5 veckor 9590% eller mer Mindre än 2 veckor 22190% eller mer Mellan 2-5 veckor 10450% eller lägre Mindre än 2 veckor 0mer än 50% men lägre än 90%En långtidssjukskrivning utan vik.Mindre än 2 veckor 14090% eller mer Mindre än 2 veckor 9890% eller mer Mindre än 2 veckor 14290% eller mer Mindre än 2 veckor 2190% eller mer Mindre än 2 veckor90% eller mer Hög arbetsbelastning, Ej kompletta handlingarMellan 2-5 veckor 11090% eller mer Mindre än 2 veckor 4390% eller mer Mindre än 2 veckor 20090% eller mer Utredningar, remissvar, nämndens sammanträdestiderIngen uppgift 45mer än 50% men lägre än 90%Personalomsättning Ingen uppgift 16290% eller mer Mindre än 2 veckor 6590% eller mer Ingen uppgift 22790% eller mer Mindre än 2 veckor 5590% eller mer Mellan 2-5 veckor 5150% eller lägre Remisser m m Mindre än 2 veckor 0mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 4790% eller mer Mindre än 2 veckor 11490% eller mer Mindre än 2 veckor 45mer än 50% men lägre än 90%1. Komplexa ärende 2. Saknar handläggarresurserMellan 2-5 veckor 134mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 150

Sida 35 av 60


90% eller mer Mindre än 2 veckor 4090% eller mer Mindre än 2 veckor 35mer än 50% men lägre än 90%88,5 % klarar handläggningstid på max 10 veckor. Orsak att inte alla ärenden klarar handläggningstid är periodvis arbetsbelastning samt i vissa fall inväntande av svar från remissinstanser.Ingen uppgift 17250% eller lägre Ingen uppgift 5450% eller lägre Mellan 2-5 veckor 3990% eller mer Mindre än 2 veckor 3390% eller mer Mellan 2-5 veckor 19mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 3390% eller mer Ingen uppgift 10550% eller lägre Ingen uppgift 4950% eller lägre Mellan 2-5 veckor 29mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 106mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 34mer än 50% men lägre än 90% Mellan 2-5 veckor 6590% eller mer Många ärenden till nämnd (avvikelser etc) delegationsordningMindre än 2 veckor 29090% eller mer Mindre än 2 veckor 1890% eller mer 10 v är inte alltid tillräckligt för att handlägga ett förhandsbesked. Ibland är det kort om tid för att höra grannar, kommunicera ett ev avslag samt få till ett nämndbeslut inom denna tid.Mindre än 2 veckor 8650% eller lägre Mindre än 2 veckor 3490% eller mer Nämndärenden, vilande på sökandens egen begäranMellan 2-5 veckor 42490% eller mer Mindre än 2 veckor 9990% eller mer Mindre än 2 veckor 23990% eller mer Vi klarar 97% av ärendena inom 10 veckor. De som tar längre tid är oftast mer komplicerade där andra myndigheter behöver yttra sig.Mindre än 2 veckor 11490% eller mer Mindre än 2 veckor50% eller lägre Mindre än 2 veckor 53mer än 50% men lägre än 90%1. Resursbrist 2. hanteringa av remisserMindre än 2 veckor 550% eller lägre Mellan 2-5 veckor 090% eller mer Resursbrist Mellan 2-5 veckor 44

Sida 36 av 60


17b. Hur många av de nekade slutbeskeden har nekats på grund av att de tekniska egenskapskraven inte kan antas uppfyllas? [Ange vilket/vilka krav:]

18. Hur många veckor tar det i genomsnitt från det interimistiska slutbeskedet till att bristen är åtgärdad och slutbesked ges?

19. Hur många bygglov- och anmälningsärenden har krävt en kontrollansvarig? [Antal:]

20. Kräver ni kontrollansvarig i följande situationer? [Uppförande av komplementbostadshus]

20. Kräver ni kontrollansvarig i följande situationer? [Uppförande av max 50 m² enkelt, oisolerat garage]

Antal veckor:|3-4 500 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 78 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|40 300 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 95 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 30 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|6 95 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 160 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 20 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 40 Vet ej Nej, aldrigAntal veckor:|4 200 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 50 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 139 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 29 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 31 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|10 20 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|5 15 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|12 29 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 60 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 337 Nej, aldrig Nej, aldrig

I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 125 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 20 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 40 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|4 75 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|52 60 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 124 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 791 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|4 85 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 378 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|3-4 150 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|4 400 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 70 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 26 I vissa fall Nej, aldrig

Ingen uppgift Ingen uppgift 139 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 60 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 20 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|3 60 Ja, alltid Nej, aldrig

Sida 49 av 60


Antal veckor:|52 222 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 10 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|2 47 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 100 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 90 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 100 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|12 747 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|8 18 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 120 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 36 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 66 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|10 80 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|5 70 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|3 100 Nej, aldrig I vissa fallIngen uppgift 19 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 36 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4 17 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 223 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|5 100 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 15 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 100 Ja, alltid I vissa fall

Säkerhet vid användning.Ingen uppgift 17 Vet ej I vissa fallIngen uppgift 47 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 250 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|4 50 Vet ej I vissa fallIngen uppgift 16 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|28 84 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|2 92 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 100 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 32 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|8 300 Nej, aldrig Nej, aldrig

140 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|3-4 40 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 70 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 161 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|20 7 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|5 20 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|8 39 Vet ej Nej, aldrig

Inget beslut om nekat slutbesked har fattats. Däremot har sökanden fått göra ändringar alternativt fått interimistiskt slutbesked för att åtgärda brister i ett antal ärenden.Antal veckor:|12 60 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 200 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 20 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 140 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|12 12 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 20 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|4 8 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 13 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4-8 122 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 50 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 300 Ja, alltid I vissa fall

Sida 50 av 60


Ingen uppgift 100 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|2-6 1200 Ja, alltid Ja, alltidIngen uppgift 100 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 45 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4-6 90 Nej, aldrig I vissa fallAntal veckor:|8 25 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 375 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|6 110 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 250 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|10 1163 Ja, alltid Ja, alltidAntal veckor:|4 75 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 22 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 140 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|2-4 75 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 65 Ja, alltid Ja, alltidIngen uppgift 73 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|4 40 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 1 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 120 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|7,5 eller fler 442 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 140 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 100 I vissa fall Nej, aldrig

Brand, HK anpassning Antal veckor:|12 410 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 97 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|20 35 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift Ja, alltid Ja, alltidAntal veckor:|12 178 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 15 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 0 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 600 Ja, alltid I vissa fall

Antal veckor:|20 600 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 250 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 900 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 60 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 30 Ja, alltid Nej, aldrig

Byggnads läge ej i överensstämmelse med bygglov.Ingen uppgift 358 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 2400 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|100 380 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 117 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|4 550 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|Vi ger inte interimistiska slutbesked för brister, annars 4-12 v74 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|25-80 255 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 300 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 323 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 350 I vissa fall Nej, aldrig

Bärighet, Brand Ingen uppgift 180 Ja, alltid I vissa fall

Sida 51 av 60


Antal veckor:|9 20 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 95 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 180 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 130 Ja, alltid Nej, aldrig

ventilation, tillgänglighet, Ingen uppgift 500 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 143 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 50 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 192 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 61 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|2 200 I vissa fall I vissa fall

- Antal veckor:|5 411 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 51 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4-8 veckor för en- och tvåbostadshus751 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 10 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|50 200 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|2-30 120 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 5 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 20 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 40 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 15 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|33 8 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 150 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|12 35 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 40 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 10 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 2 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|0-2 23 I vissa fall Nej, aldrig

I vissa fall I vissa fallVi lämnar startbesked först när allt är uppfylltAntal veckor:|5 48 Nej, aldrig Nej, aldrig

Ingen uppgift 60 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 40 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 15 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|10-50 58 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 5 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 35 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|4 16 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 15 Ja, alltid Nej, aldrig

inväntar kompletteringar eller ger interimistiskt. Det är hanslingar som saknas ofta ovk-protokoll eller relationshandlingar på branddok. de tekniska egenskapskraven är oftast uppfyllda.Antal veckor:|16 290 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 12 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 150 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 500 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 70 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 25 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 55 Ja, alltid I vissa fall

Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 28 Nej, aldrig Nej, aldrigAntal veckor:|4 veckor - 5år 500 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|3 1 Ja, alltid Nej, aldrig

Brand Ingen uppgift 20 Ja, alltid Nej, aldrig

Sida 52 av 60


Ingen uppgift 35 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 30 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 27 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 22 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|5 220 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 12 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 94 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|5 45 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 658 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|50 102 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 150 I vissa fall Ja, alltidIngen uppgift 29 Vet ej I vissa fallAntal veckor:|15 40 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 400 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 26 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 15 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 120 Vet ej Nej, aldrigAntal veckor:|3 20 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 24 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 8 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 1800 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 28 Nej, aldrig I vissa fallIngen uppgift 32 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 195 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 24 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 350 Nej, aldrig I vissa fallIngen uppgift 308 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 200 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|4 71 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|4 100 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 40 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 45 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 21 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 24 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|104 120 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 31 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 150 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 75 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgiftAntal veckor:|10 31 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 300 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 30 Vet ej Nej, aldrigAntal veckor:|4 52 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|6 100 Nej, aldrig Nej, aldrigIngen uppgift 75 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 300 I vissa fall I vissa fallIngen uppgift 23 I vissa fall Nej, aldrig

0 Ingen uppgift 433 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 183 Ja, alltid Nej, aldrig

Sida 53 av 60


Ingen uppgift 70 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|25 30 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|1-52 86 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 50 I vissa fall I vissa fallAntal veckor:|3 145 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|6 5 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 80Ingen uppgift 10 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 21 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 80 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|3 60 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 35 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 6 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 10 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 250 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 30 Ja, alltid I vissa fallIngen uppgift 65 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 35 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 300 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 270 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|11 144 Ja, alltid I vissa fallAntal veckor:|20 409 Ja, alltid Nej, aldrigAntal veckor:|3 20 I vissa fall Nej, aldrigAntal veckor:|12 40 Ja, alltid Nej, aldrigIngen uppgift 25 Vet ej Nej, aldrigIngen uppgift 30 I vissa fall Nej, aldrigIngen uppgift 10 Ja, alltid Nej, aldrig

Sida 54 av 60


20. Kräver ni kontrollansvarig i följande situationer? [Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus med max 30 m² byggnadsarea i en våning, med våtrum]

20. Kräver ni kontrollansvarig i följande situationer? [Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus max 30 m² byggnadsarea i en våning, utan våtrum]

20. Kräver ni kontrollansvarig i följande situationer? [Tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus max 30 m² byggnadsarea i två våningar, utan våtrum]

Ja, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Nej, aldrigI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall Nej, aldrigI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid Vet ej Vet ejJa, alltid Ja, alltid Ja, alltid

Sida 55 av 60


Ja, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltid

I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Nej, aldrigNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Nej, aldrigI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltid

Sida 56 av 60


Ja, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Vet ejI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltid

I vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltid

Sida 57 av 60


Ja, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Nej, aldrigJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltid

I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigJa, alltid Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Nej, aldrigJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid Nej, aldrig I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltid

Sida 58 av 60


I vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall Vet ejI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fall

Ja, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fallJa, alltid Nej, aldrig Ja, alltid

Sida 59 av 60


Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fallNej, aldrig Nej, aldrig I vissa fall

Ja, alltid Ja, alltid Ja, alltidI vissa fall Nej, aldrig I vissa fallJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidNej, aldrig Nej, aldrig Nej, aldrigJa, alltid Ja, alltid Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall I vissa fallI vissa fall I vissa fall I vissa fall

I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidJa, alltid I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall Ja, alltidI vissa fall I vissa fall I vissa fallJa, alltid I vissa fall I vissa fall

Sida 60 av 60

Bilaga 4 Boverkets plan- och byggenkät 2015 Hämtat 2017-03-01

Länsstyrelse Kommun

3.1 Hur många beslut om tillsynsområden för lov eller förhandsbesked enligt 11 kap 12 § PBL har länsstyrelsen meddelat? [A Nytt beslut. (ST300)]

3.1 Hur många beslut om tillsynsområden för lov eller förhandsbesked enligt 11 kap 12 § PBL har länsstyrelsen meddelat? [A Inga nya beslut.]

3.1 Hur många beslut om tillsynsområden för lov eller förhandsbesked enligt 11 kap 12 § PBL har länsstyrelsen meddelat? [B Upphävande av befintligt beslut. (ST301)]

Blekinge Karlshamn A Inga nya beslut.Blekinge Karlskrona A Inga nya beslut.Blekinge Olofström A Inga nya beslut.Blekinge Ronneby A Inga nya beslut.Blekinge Sölvesborg A Inga nya beslut.Dalarna Borlänge A Inga nya beslut.Dalarna Gagnef A Inga nya beslut.Dalarna Avesta A Inga nya beslut.Dalarna Falun A Nytt beslut. (ST300)|1Dalarna Hedemora A Inga nya beslut.Dalarna Leksand A Inga nya beslut.Dalarna Ludvika A Inga nya beslut.Dalarna Malung-Sälen A Inga nya beslut.Dalarna Mora A Inga nya beslut.Dalarna Orsa A Inga nya beslut.Dalarna Rättvik A Inga nya beslut.Dalarna Smedjebacken A Inga nya beslut.Dalarna Säter A Inga nya beslut.Dalarna Vansbro A Inga nya beslut.Dalarna Älvdalen A Inga nya beslut.Gotland Gotland A Inga nya beslut.Gävleborg Bollnäs A Inga nya beslut.Gävleborg Gävle A Inga nya beslut.Gävleborg Hofors A Inga nya beslut.Gävleborg Hudiksvall A Inga nya beslut.Gävleborg Ljusdal A Inga nya beslut.Gävleborg Nordanstig A Inga nya beslut.Gävleborg Ockelbo A Inga nya beslut.Gävleborg Ovanåker A Inga nya beslut.Gävleborg Söderhamn A Inga nya beslut.Gävleborg Sandviken A Inga nya beslut.Halland Falkenberg A Inga nya beslut.Halland Halmstad A Inga nya beslut.Halland Hylte A Inga nya beslut.Halland Kungsbacka A Inga nya beslut.Halland Laholm A Inga nya beslut.

Sida 1 av 70


Halland Varberg A Inga nya beslut.Jämtland Berg A Inga nya beslut.Jämtland Bräcke A Inga nya beslut.Jämtland Härjedalen A Inga nya beslut.Jämtland Krokom A Inga nya beslut.Jämtland Ragunda A Inga nya beslut.Jämtland Strömsund A Inga nya beslut.Jämtland Åre A Inga nya beslut.Jämtland Östersund A Inga nya beslut.Jönköping Eksjö A Inga nya beslut.Jönköping Gislaved A Inga nya beslut.Jönköping Habo A Inga nya beslut.Jönköping Jönköping A Inga nya beslut.Jönköping Mullsjö A Inga nya beslut.Jönköping Sävsjö A Inga nya beslut.Jönköping Tranås A Inga nya beslut.Jönköping Vaggeryd A Inga nya beslut.Jönköping Vetlanda A Inga nya beslut.Jönköping Värnamo A Inga nya beslut.Jönköping Aneby A Inga nya beslut.Jönköping Gnosjö A Inga nya beslut.Jönköping Nässjö A Inga nya beslut.Kalmar BorgholmKalmar Emmaboda A Inga nya beslut.Kalmar Hultsfred A Inga nya beslut.Kalmar Högsby A Inga nya beslut.Kalmar Kalmar A Inga nya beslut.Kalmar Mönsterås A Inga nya beslut.Kalmar Mörbylånga A Inga nya beslut.Kalmar Nybro A Inga nya beslut.Kalmar Oskarshamn A Inga nya beslut.Kalmar Torsås A Inga nya beslut.Kalmar Vimmerby A Inga nya beslut.Kalmar Västervik A Inga nya beslut.Kronoberg Alvesta A Inga nya beslut.Kronoberg Lessebo A Inga nya beslut.Kronoberg Ljungby A Inga nya beslut.Kronoberg Markaryd A Inga nya beslut.Kronoberg Tingsryd A Inga nya beslut.Kronoberg Uppvidinge A Inga nya beslut.Kronoberg Växjö A Inga nya beslut.Kronoberg Älmhult A Inga nya beslut.Norrbotten Arjeplog A Inga nya beslut.Norrbotten Arvidsjaur A Inga nya beslut.Norrbotten Boden A Inga nya beslut.Norrbotten Gällivare A Inga nya beslut.Norrbotten Haparanda A Inga nya beslut.Norrbotten Jokkmokk A Inga nya beslut.Norrbotten Kalix A Inga nya beslut.Norrbotten Kiruna A Inga nya beslut.

Sida 2 av 70


Norrbotten Luleå A Inga nya beslut.Norrbotten PajalaNorrbotten Piteå A Inga nya beslut.Norrbotten Älvsbyn A Inga nya beslut.Norrbotten Övertorneå A Inga nya beslut.Norrbotten Överkalix A Inga nya beslut.Skåne Bjuv A Inga nya beslut.Skåne Bromölla A Inga nya beslut.Skåne Burlöv A Inga nya beslut.Skåne Båstad A Inga nya beslut.Skåne Eslöv A Inga nya beslut.Skåne Helsingborg A Inga nya beslut.Skåne Hässleholm A Inga nya beslut.Skåne Höganäs A Inga nya beslut.Skåne Hörby A Inga nya beslut.Skåne Höör A Inga nya beslut.Skåne Klippan A Inga nya beslut.Skåne Kristianstad A Inga nya beslut.Skåne Kävlinge A Inga nya beslut.Skåne Landskrona A Inga nya beslut.Skåne Lomma A Inga nya beslut.Skåne Lund A Inga nya beslut.Skåne Malmö A Inga nya beslut.Skåne Osby A Inga nya beslut.Skåne Perstorp A Inga nya beslut.Skåne Simrishamn A Inga nya beslut.Skåne Sjöbo A Inga nya beslut.Skåne Skurup A Inga nya beslut.Skåne Staffanstorp A Inga nya beslut.Skåne Svalöv A Inga nya beslut.Skåne Svedala A Inga nya beslut.Skåne Tomelilla A Inga nya beslut.Skåne Trelleborg A Inga nya beslut.Skåne Vellinge A Inga nya beslut.Skåne Ystad A Inga nya beslut.Skåne Åstorp A Inga nya beslut.Skåne Ängelholm A Inga nya beslut.Skåne Örkelljunga A Inga nya beslut.Skåne Östra Göinge A Inga nya beslut.Stockholm Botkyrka A Inga nya beslut.Stockholm Danderyd A Inga nya beslut.Stockholm Ekerö A Inga nya beslut.Stockholm Haninge A Inga nya beslut.Stockholm Huddinge A Inga nya beslut.Stockholm Järfälla A Inga nya beslut.Stockholm Lidingö A Inga nya beslut.Stockholm Nacka A Inga nya beslut.Stockholm Norrtälje A Inga nya beslut.Stockholm Nykvarn A Inga nya beslut.Stockholm Nynäshamn A Inga nya beslut.

Sida 3 av 70


Stockholm Salem A Inga nya beslut.Stockholm Sigtuna A Inga nya beslut.Stockholm Sollentuna A Inga nya beslut.Stockholm Solna A Inga nya beslut.Stockholm Stockholm A Inga nya beslut.Stockholm Sundbyberg A Inga nya beslut.Stockholm Södertälje A Inga nya beslut.Stockholm Tyresö A Inga nya beslut.Stockholm Täby A Inga nya beslut.Stockholm Upplands Väsby A Inga nya beslut.Stockholm Upplands-Bro A Inga nya beslut.Stockholm Vallentuna A Inga nya beslut.Stockholm Vaxholm A Inga nya beslut.Stockholm Värmdö A Inga nya beslut.Stockholm Österåker A Inga nya beslut.Södermanland Eskilstuna A Inga nya beslut.Södermanland Flen A Inga nya beslut.Södermanland Gnesta A Inga nya beslut.Södermanland Katrineholm A Inga nya beslut.Södermanland Oxelösund A Inga nya beslut.Södermanland Strängnäs A Inga nya beslut.Södermanland Trosa A Inga nya beslut.Södermanland VingåkerSödermanland Nyköping A Inga nya beslut.Uppsala Enköping A Inga nya beslut.Uppsala Heby A Inga nya beslut.Uppsala Håbo A Inga nya beslut.Uppsala Knivsta A Inga nya beslut.Uppsala Tierp A Inga nya beslut.Uppsala Uppsala A Inga nya beslut.Uppsala Älvkarleby A Inga nya beslut.Uppsala Östhammar A Inga nya beslut.Värmland Arvika A Inga nya beslut.Värmland Eda A Inga nya beslut.Värmland Filipstad A Inga nya beslut.Värmland Forshaga A Inga nya beslut.Värmland Grums A Inga nya beslut.Värmland Hagfors A Inga nya beslut.Värmland Hammarö A Inga nya beslut.Värmland Karlstad A Inga nya beslut.Värmland Kil A Inga nya beslut.Värmland Kristinehamn A Inga nya beslut.Värmland Munkfors A Inga nya beslut.Värmland Storfors A Inga nya beslut.Värmland Sunne A Inga nya beslut.Värmland Säffle A Inga nya beslut.Värmland Torsby A Inga nya beslut.Värmland Årjäng A Inga nya beslut.Västerbotten Bjurholm A Inga nya beslut.Västerbotten Dorotea A Inga nya beslut.

Sida 4 av 70


Västerbotten Lycksele A Inga nya beslut.Västerbotten Malå A Inga nya beslut.Västerbotten Nordmaling A Inga nya beslut.Västerbotten Norsjö A Inga nya beslut.Västerbotten Robertsfors A Inga nya beslut.Västerbotten Skellefteå A Inga nya beslut.Västerbotten Sorsele A Inga nya beslut.Västerbotten Storuman A Inga nya beslut.Västerbotten Umeå A Inga nya beslut.Västerbotten Vilhelmina A Inga nya beslut.Västerbotten Vindeln A Inga nya beslut.Västerbotten Vännäs A Inga nya beslut.Västerbotten Åsele A Inga nya beslut.Västernorrland Härnösand A Inga nya beslut.Västernorrland Kramfors A Inga nya beslut.Västernorrland Sollefteå A Inga nya beslut.Västernorrland Sundsvall A Inga nya beslut.Västernorrland Timrå A Inga nya beslut.Västernorrland Ånge A Inga nya beslut.Västernorrland Örnsköldsvik A Inga nya beslut.Västmanland Köping A Inga nya beslut.Västmanland Kungsör A Inga nya beslut.Västmanland Skinnskatteberg A Inga nya beslut.Västmanland Arboga A Inga nya beslut.Västmanland Fagersta A Inga nya beslut.Västmanland Sala A Inga nya beslut.Västmanland Västerås A Inga nya beslut.Västmanland Hallstahammar A Inga nya beslut.Västmanland Norberg A Inga nya beslut.Västmanland Surahammar A Inga nya beslut.Västra Götaland Ale A Inga nya beslut.Västra Götaland Alingsås A Inga nya beslut.Västra Götaland Bengtsfors A Inga nya beslut.Västra Götaland Bollebygd A Inga nya beslut.Västra Götaland Borås A Inga nya beslut.Västra Götaland Dals-Ed A Inga nya beslut.Västra Götaland Essunga A Inga nya beslut.Västra Götaland Falköping A Inga nya beslut.Västra Götaland Färgelanda A Inga nya beslut.Västra Götaland Grästorp A Inga nya beslut.Västra Götaland Gullspång A Inga nya beslut.Västra Götaland Göteborg A Inga nya beslut.Västra Götaland Götene A Inga nya beslut.Västra Götaland Herrljunga A Inga nya beslut.Västra Götaland Hjo A Inga nya beslut.Västra Götaland Härryda A Inga nya beslut.Västra Götaland Karlsborg A Inga nya beslut.Västra Götaland Kungälv A Inga nya beslut.Västra Götaland Lerum A Inga nya beslut.Västra Götaland Lidköping A Inga nya beslut.

Sida 5 av 70


Västra Götaland Lilla Edet A Inga nya beslut.Västra Götaland Lysekil A Inga nya beslut.Västra Götaland Mariestad A Inga nya beslut.Västra Götaland Mark A Inga nya beslut.Västra Götaland Mellerud A Inga nya beslut.Västra Götaland Munkedal A Inga nya beslut.Västra Götaland Mölndal A Inga nya beslut.Västra Götaland Orust A Inga nya beslut.Västra Götaland Partille A Inga nya beslut.Västra Götaland Skara A Inga nya beslut.Västra Götaland Skövde A Inga nya beslut.Västra Götaland Sotenäs A Inga nya beslut.Västra Götaland Stenungsund A Inga nya beslut.Västra Götaland Strömstad A Inga nya beslut.Västra Götaland Svenljunga A Inga nya beslut.Västra Götaland Tanum A Inga nya beslut.Västra Götaland Tibro A Inga nya beslut.Västra Götaland Tidaholm A Inga nya beslut.Västra Götaland Tjörn A Inga nya beslut.Västra Götaland Tranemo A Inga nya beslut.Västra Götaland Trollhättan A Inga nya beslut.Västra Götaland Töreboda A Inga nya beslut.Västra Götaland Uddevalla A Inga nya beslut.Västra Götaland Ulricehamn A Inga nya beslut.Västra Götaland Vara A Inga nya beslut.Västra Götaland Vårgårda A Inga nya beslut.Västra Götaland Vänersborg A Inga nya beslut.Västra Götaland Åmål A Inga nya beslut.Västra Götaland Öckerö A Inga nya beslut.Örebro Askersund A Inga nya beslut.Örebro Degerfors A Inga nya beslut.Örebro Hallsberg A Inga nya beslut.Örebro Hällefors A Inga nya beslut.Örebro Karlskoga A Inga nya beslut.Örebro Kumla A Inga nya beslut.Örebro Laxå A Inga nya beslut.Örebro Lekeberg A Inga nya beslut.Örebro Lindesberg A Inga nya beslut.Örebro Ljusnarsberg A Inga nya beslut.Örebro Nora A Inga nya beslut.Örebro Örebro A Inga nya beslut.Östergötland Boxholm A Inga nya beslut.Östergötland Finspång A Inga nya beslut.Östergötland Kinda A Inga nya beslut.Östergötland Linköping A Inga nya beslut.Östergötland Mjölby A Inga nya beslut.Östergötland Motala A Inga nya beslut.Östergötland Norrköping A Inga nya beslut.Östergötland Söderköping A Inga nya beslut.Östergötland Vadstena A Inga nya beslut.

Sida 6 av 70


Östergötland Valdemarsvik A Inga nya beslut.Östergötland Ydre A Inga nya beslut.Östergötland Åtvidaberg A Inga nya beslut.Östergötland Ödeshög A Inga nya beslut.

Sida 7 av 70


3.1 Hur många beslut om tillsynsområden för lov eller förhandsbesked enligt 11 kap 12 § PBL har länsstyrelsen meddelat? [B Inga upphävanden av befintligt beslut.]

3.1b Hur många av besluten om tillsynsområden har fattats med hänvisning till: [riksintresse (ST3001)]

3.1b Hur många av besluten om tillsynsområden har fattats med hänvisning till: [Om riksintresse, ange vilket/vilka:]

3.1b Hur många av besluten om tillsynsområden har fattats med hänvisning till: [miljökvalitetsnorm (ST3002)]

3.1b Hur många av besluten om tillsynsområden har fattats med hänvisning till: [brist på mellankommunal samverkan (ST3003)]

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut. 0 - 0 0B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 8 av 70


B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 9 av 70


B Inga upphävanden av befintligt beslut.

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 10 av 70


B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 11 av 70


B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 12 av 70


B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.B Inga upphävanden av befintligt beslut.

Sida 13 av 70


Sida 14 av 70


3.1b Hur många av besluten om tillsynsområden har fattats med hänvisning till: [hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion (ST3004)]

3.2 Hur många kommunala beslut om lov och förhandsbesked har inkommit till länsstyrelsen med anledning av gällande beslut om tillsynsområden enligt 11 kap 12 § 1 st PBL eller förordnande enligt 12 kap 4 § ÄPBL? (ST310) [Antal:]

3.3 Hur många kommunala beslut om lov och förhandsbesked som omfattas av beslut om tillsynsområden enligt 11 kap 12 § 1 st PBL eller förordnande enligt 12 kap 4 § ÄPBL har länsstyrelsen beslutat att pröva? (ST311) [Antal:]

3.4 Hur många kommunala beslut om lov och förhandsbesked som omfattas av beslut om tillsynsområden enligt 11 kap 12 § 1 st PBL eller förordnande enligt 12 kap 4 § ÄPBL har länsstyrelsen upphävt helt eller delvis? (ST312) [Antal:]

3.5 Hur många kommunala beslut om lov och förhandsbesked har överklagats till länsstyrelsen? (ST320) [Antal:]

0 0 0 90 0 0 150 0 0 330 0 0 120 0 0 100 0 0 90 0 0 40 0 0 0

1 1 1 0 50 0 0 10 0 0 120 0 0 70 0 0 80 0 0 60 0 0 10 0 0 60 0 0 20 0 0 00 0 0 30 0 0 20 0 0 430 0 0 50 0 0 120 0 0 00 0 0 120 0 0 60 0 0 00 0 0 10 0 0 10 0 0 50 0 0 10 0 0 230 0 0 320 0 0 10 0 0 670 0 0 5

Sida 15 av 70


0 0 0 290 0 0 50 0 0 10 0 0 70 0 0 30 0 0 20 0 0 70 0 0 170 0 0 240 0 0 10 0 0 40 0 0 10 0 0 270 0 0 00 0 0 10 0 0 40 0 0 00 0 0 20 0 0 60 0 0 10 0 0 00 0 0 30 0 0 180 0 0 10 0 0 10 0 0 00 0 0 140 0 0 20 0 0 180 0 0 10 0 0 60 0 0 00 0 0 30 0 0 100 0 0 50 0 0 20 0 0 90 0 0 60 0 0 10 0 0 30 0 0 260 0 0 10 0 0 00 0 0 30 0 0 40 0 0 50 0 0 40 0 0 50 0 0 40 0 0 7

Sida 16 av 70


5 0 0 140 0 0 30 0 0 40 0 0 00 0 0 10 0 0 00 0 0 50 0 0 30 0 0 60 0 0 160 0 0 40 0 0 300 0 0 20 0 0 400 0 0 50 0 0 70 0 0 10 0 0 140 0 0 50 0 0 130 0 0 100 0 0 350 0 0 500 0 0 60 0 0 24 0 0 370 0 0 60 0 0 50 0 0 70 0 0 40 0 0 160 0 0 60 0 0 280 0 0 230 0 0 240 0 0 60 0 0 270 0 0 10 0 0 50 0 0 150 0 0 260 0 0 180 0 0 190 0 0 340 0 0 200 0 0 300 0 0 630 0 0 380 0 0 10 0 0 6

Sida 17 av 70


0 0 0 50 0 0 290 0 0 120 0 0 230 0 0 1490 0 0 50 0 0 130 0 0 90 0 0 490 0 0 30 0 0 40 0 0 30 0 0 90 0 0 310 0 0 440 0 0 210 0 0 20 0 0 40 0 0 150 0 0 02 1 0 50 0 0 30 0 0 00 0 0 330 0 0 110 0 0 20 0 0 10 0 0 160 0 0 30 0 0 380 0 0 20 0 0 60 0 0 30 0 0 50 0 0 00 0 0 00 0 0 10 0 0 20 0 0 170 0 0 160 0 0 20 0 0 50 0 0 00 0 0 10 0 0 20 0 0 00 0 0 30 0 0 10 0 0 00 0 0 0

Sida 18 av 70


0 0 0 20 0 0 00 0 0 00 0 0 00 0 0 10 0 0 60 0 0 10 0 0 70 0 0 200 0 0 00 0 0 10 0 0 00 0 0 00 0 0 50 0 0 30 0 0 00 0 0 130 0 0 40 0 0 10 0 0 20 0 0 20 0 0 10 0 0 00 0 0 20 0 0 00 0 0 50 0 0 90 0 0 20 0 0 10 0 0 20 0 0 110 0 0 100 0 0 20 0 0 10 0 0 270 0 0 00 0 0 00 0 0 00 0 0 10 0 0 00 0 0 20 0 0 980 0 0 10 0 0 00 0 0 30 0 0 230 0 0 00 0 0 250 0 0 140 0 0 15

Sida 19 av 70


0 0 0 30 0 0 70 0 0 40 0 0 150 0 0 00 0 0 80 0 0 140 0 0 310 0 0 00 0 0 40 0 0 80 0 0 321 1 0 200 0 0 130 0 0 20 0 0 250 0 0 00 0 0 00 0 0 310 0 0 00 0 0 100 0 0 00 0 0 190 0 0 110 0 0 20 0 0 20 0 0 40 0 0 50 0 0 190 0 0 50 0 0 20 0 0 20 0 0 00 0 0 00 0 0 10 0 0 00 0 0 10 0 0 50 0 0 10 0 0 10 0 0 340 0 0 10 0 0 20 0 0 10 0 0 170 0 0 50 0 0 100 0 0 360 0 0 60 0 0 2

Sida 20 av 70


0 0 0 00 0 0 10 0 0 30 0 0 1

Sida 21 av 70


3.6 Hur många överklagade beslut om lov och förhandsbesked har länsstyrelsen upphävt helt eller delvis? (ST321)

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de strider mot krav i 2 och 8 kap PBL eller 3 kap ÄPBL (ST3211):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de strider mot krav i 9 kap 25 § PBL eller 8 kap 22 § ÄPBL om "grannehörande" (ST3212):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [giltig grund för kommunens avslag saknas (ST3218):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de strider mot bestämmelse i detaljplan (ST3213):]

Antal:|1 0 1 0 1Antal:|7 0 1 0 5Antal:|3 0 0 1 0Antal:|4 2 0 0 1Antal:|2 0 0 0 1Antal:|2 1Antal:|4 2NollAntal:|2 1 1Antal:|1 1Antal:|3 1Antal:|1Antal:|1 1Antal:|4NollAntal:|2Antal:|1NollAntal:|1Antal:|1 1Antal:|16 2 5 7 0Antal:|2 1Antal:NollAntal:|3 1 1Antal:|1 1NollAntal:|1 1NollNollAntal:|1 1Antal:|10 0 3 4 1Antal:|8 1 3 0 1NollAntal:|15 1 2 2 1Antal:|2 0 0 1 0

Sida 22 av 70


NollNollAntal:|1 0 1 0 0Noll

Sida 28 av 70


3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [lovgiven åtgärd inte är "liten avvikelse" enligt PBL eller "mindre avvikelse" enligt ÄPBL (ST3214):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de inte uppfyller kraven i 2 kap PBL eller 2 kap ÄPBL (ST3215):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de inte uppfyllet kravet på att DP ska göras (4 kap 2,3 §§ PBL eller 5 kap 1 § ÄPBL) (ST3216):]

3.6b Hur många av besluten (PBL och ÄPBL) har inom och utom detaljplan upphävts med hänvisning till att: [de strider mot områdesbestämmelser (ST3217):]

3.7 Hur många kommunala beslut om lov eller förhandsbesked har överklagats till mark- och miljödomstol? (ST323) [Antal:]

0 0 0 0 24 0 0 0 70 1 0 0 02 1 0 0 62 1 0 0 11 6

2 2010

1 41 41 1

2 1 3112011

0 1 0 0 26560

1 9001030

2 1 0 0 82 0 0 0 9

06 0 0 0 181 0 0 0 3

Sida 29 av 70


0 0 0 0 61 1 0 0 1

10 0 0 0 20 0 0 0 00 0 0 0 10 0 0 0 12 0 0 0 61 2 0 0 7

01 0 0 0 0

04 1 0 0 2

00

0 0 0 0 10

0 0 0 0 11 0 0 0 00 0 0 0 0

00 0 0 0 0

2000

2 1050100121

1 31 0

01

2 1700

1 11 5

111

1 02

Sida 30 av 70


2 1 4110002

2 34

1 91 1

7 131

7 1 152 1

60

2 71 3

41 4

1 1 122 1 131 5

02 1 141 4

33

1 26

1 27

1 881

1 911

0 0 0 0 52 0 0 0 101 0 0 0 91 0 0 0 80 0 0 0 60 0 0 0 70 1 0 0 91 1 0 0 210 1 0 0 13

20 0 0 0 2

Sida 31 av 70


0 0 0 0 12

1 1 10 0 0 0 80 0 0 0 650 0 0 0 40 0 0 0 31 0 0 0 50 0 0 0 8

10 0 0 0 1

11 0 0 0 3

2 50 0 0 0 160 0 0 0 40 0 0 0 00 0 0 0 01 0 0 0 4

00 0 0 0 40 0 0 0 1

00 0 0 0 5

000

1 0 0 0 51 1 0 0 20 1 0 0 0

000

1 1 20001

1 52 5

1 1000001000

Sida 32 av 70


10000

2 0 0 0 40

1 30 0 0 0 14

0000230

2 0 0 0 1011

1 0 0 0 110002

0 0 0 0 121 0 0 0 1

00 0 0 0 00 0 0 0 6

200

1 0 0 0 5000000

1 1 0 0 561

0 0 0 0 00

1 0 0 0 110

1 0 0 0 140 0 0 0 100 0 0 0 1

Sida 33 av 70


10 0 0 0 3

30 0 0 0 5

00 0 0 0 90 0 0 0 92 1 0 0 21

00 0 0 0 0

32 0 0 0 141 1 0 0 110 0 0 0 9

20 0 0 0 12

00

4 0 0 0 16030

0 0 0 0 140 0 0 0 7

035

0 0 0 0 02 0 0 0 120 0 0 0 1

2000000

0 1 0 0 211

0 0 0 0 180 0 0 0 0

00

2 0 0 0 90 0 0 0 11 0 0 0 42 0 1 0 131 1 0 0 1

2

Sida 34 av 70


00

0 0 0 0 10

Sida 35 av 70


3.8 Hur många startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har överklagats till länsstyrelsen? (ST332)

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [bärförmåga, stadga och beständighet (ST33201)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [brandskydd (ST33202)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [hygien, hälsa, miljö (ST33203)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [säkerhet vid användning (ST33204)]

NollAntal:|2 0 0 0 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1 0 0 0 0NollAntal:|2 0 0 0 0Noll

Sida 36 av 70


Antal:|2 0 0 0 0Antal:|1 0 0 0 0NollNollNollNollNollAntal:|1 0 0 0 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|2 0 0 0 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:

Sida 37 av 70


NollNollNollNoll

Sida 42 av 70


3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [skydd mot buller (ST33205)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [energihushållning och värmeisolering (ST33206)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [lämplighet för avsett ändamål (ST33207)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (ST33208)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [hushållning med vatten och avfall (ST33209)]

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

Sida 43 av 70


0 0 0 0 00 0 0 0 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

Sida 44 av 70


0 0 0 0 0

0 0 0 0 00 0 0 0 0

Sida 45 av 70


0 0 1 0 0

0 0 0 0 00 0 0 0 00 0 0 0 0

0 0 0 0 00 0 7 0 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

Sida 46 av 70


0 0 0 0 0

Sida 47 av 70


Sida 48 av 70


Sida 49 av 70


3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [hantering av varsamhetskravet eller förvanskningsförbudet (ST33220)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [hantering av lämplighetskraven i PBL 2:6 för lovfri åtgärd (ST33222)]

3.8b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL och beslut att vägra startbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [övrig orsak (ST33230)]

3.9 Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har upphävts av länsstyrelsen? (ST334)

3.9b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har upphävts tlll länsstyrelsen pga: [hantering av de tekniska egenskapskraven (ST33440):]

Noll0 0 0 Noll

NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

0 0 1 NollNoll

0 0 0 NollNoll

Sida 50 av 70


0 0 2 Antal:|1 00 0 1 Noll

NollNollNollNollNoll

0 0 1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

0 0 2 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 51 av 70


NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

1 Antal:|1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

0 0 1 NollNollNollNollNoll

3 0 3 Noll0 0 1 Noll

NollNoll

Sida 52 av 70


Noll0 0 1 Noll

Noll0 0 1 Noll2 0 4 Noll1 0 0 Noll

Noll0 0 1 Noll0 0 10 Noll

NollNollNollNoll

1 Noll0 0 3 Noll

Noll0 0 1 Noll

NollNollNollNollNollNoll

0 0 1 Noll1 Noll

NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

1 NollNoll

1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 53 av 70


NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

0 0 0 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1Noll

Sida 54 av 70


NollAntal:|1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 55 av 70


NollNollNollNoll

Sida 56 av 70


3.9b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har upphävts tlll länsstyrelsen pga: [hantering av varsamhetskrav eller förvanskningsförbud (ST33420):]

3.9b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har upphävts tlll länsstyrelsen pga: [hantering av lämplighetskraven i PBL 2:6 för lovfri åtgärd (ST33422):]

3.9b Hur många beviljade startbesked enligt 10 kap 23 § PBL eller beslut att vägra startbesked har upphävts tlll länsstyrelsen pga: [övrig orsak (ST33430):]

3.10 Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har överklagats till länsstyrelsen? (ST336)

3.10b Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [att de ej följt krav enligt bygglovet (ST3361):]

Antal:|1 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 57 av 70


0 0 1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1 1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 58 av 70


NollAntal:|1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1 0NollNollNoll

Sida 59 av 70


Antal:|1 0NollNollNollAntal:|1 0NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 60 av 70


NollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1 1NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

0 0 1 NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollAntal:|1NollNollNollNollNollNollNoll

Sida 61 av 70


NollNollNollNollNollNollNollAntal:|2NollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNollNoll

Sida 62 av 70


NollNollNollNoll

Sida 63 av 70


3.10b Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [att de ej följt krav enligt startbeskedet, kompletterande villkor eller kontrollplanen (ST3362):]

3.10b Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [att kommunen har öppnat ett tillsynsärende (ST3363):]

3.10b Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har överklagats tlll länsstyrelsen pga: [övrig orsak (ST3364):]

3.11 Hur många beviljade slutbesked enligt 10 kap 34 och 36 §§ PBL eller beslut att vägra slutbesked har upphävts helt eller delvis av länsstyrelsen? (ST337) [Antal:]

0 0 1 000000000000000000000000000000000000

Sida 64 av 70


000000000000000

0 0 0 0000000000000000000000000000

00000

Sida 65 av 70


01 0

00000000000000000000000000000000000000000000

0 1 0 0000

Sida 66 av 70


0 1 0 0000

0 0 1 0000000000000000000000000000000000000000000000

Sida 67 av 70


00000000

1 0 0 000000000000000000000000000000000000000000

Sida 68 av 70


00000000000000000000000000000000000000000000000000

Sida 69 av 70


0000

Sida 70 av 70

utredning kring tolkningen av ”liten...

Documents