utflyttning och återvandring bland norrbottningar: en kartläggning …1026148/fulltext01.pdf ·...

2004:08

C/D-UPPSATS

Utflyttning och återvandringbland norrbottningar

En kartläggning av faktorer som påverkar valet attflytta och återvandringsintentionen

Annika Johansson, Emelie Sandberg

C/D-uppsatsInstitutionen för Arbetsvetenskap

Avdelningen för Teknisk Psykologi

2004:08 - ISSN: 1402-1781 - ISRN: LTU-C/DUPP--04/08--SE

2004-03-22

Utflyttning och återvandring

bland norrbottningar En kartläggning av faktorer som påverkar valet att flytta och

återvandringsintentionen

ANNIKA JOHANSSON

EMELIE SANDBERG

Institutionen för Arbetsvetenskap

PSYKOLOGI OCH SOCIOLOGI C/D

Vetenskaplighandledare: Peter Waara och Tore Ärlemalm

Förord

Arbete startade för ungefär ett år med ett intressant erbjudande från Länsstyrelsen i

Norrbottens län som också gav upphov till möjligheten att arbeta tvärvetenskapligt då vi kom

från två olika discipliner. I om med detta startades en resa som skulle fyllas med en mängd

olika upplevelser, allt från sena kvällar och trötthet till intressanta och inspirerande möten

med andra, försjunkenhet i litteratur, samt många fikaraster varvade med skratt och allvar. Nu

när uppdraget har nått sin slutdestination vill vi främst tacka respondenterna som möjliggjort

och visat ett stort intresse för studien. Vi vill även tacka Britt-Marie Lugnet Häggberg och

övriga från Länsstyrelsen i Norrbottens län för uppdraget och det givna förtroendet. Vidare

tackas även Michael Nilsson med flera från Statistiska centralbyrån för deras insatser och

specialistkunskaper gällande framställning och hantering av enkäter. Ett stort tack riktas till

handledaren Peter Waara som med sitt brinnande intresse och briljerande kunskap

entusiasmerat och motiverat oss. Tacksamhet riktas även till Tore Ärlemalm som fungerat

som ”bollplank” och källa till positivt energi. Även Bengt Klefsjö har bidragit med värdefulla

synpunkter som höjt kvalitén. Slutligen vill vi tacka våra familjer som bidragit med stöd,

kärlek och tålamod under hela resans gång.

Annika Johansson

Emelie Sandberg

Luleå 22 mars, 2004

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och i samarbete Statistiska centralbyrån i

Örebro och Luleå tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas

på att många flyttar från Norrbotten medan få återvänder. Syftet var att studera vad som

påverkat valet att flytta samt att kartlägga faktorer som influerar återvandringsintentionen. Av

intresse var även att studera vanliga flyttdestinationer. Enkäter skickades ut till 933

stratifierade slumpmässigt utvalda män och kvinnor i åldrarna 19-40 år som vuxit upp i

Övertorneå, Pajala, Kiruna eller Luleå kommun och som flyttat över länsgränsen. Resultatet

redovisas som gällande för hela populationen då materialet är viktat. Följande faktorer

påverkade valet att flytta från uppväxtkommunen; ålder, kön, levnadsförhållande,

utbildningsbakgrund, sysselsättning, sociala kontakter i den blivande bostadskommunen och

flyttrender. Studier, arbete och personligutveckling/utmaning uppgavs som de främsta

flyttorsakerna. Populära bostadskommuner var Stockholm, Umeå, Göteborg och Malmö.

Återvandringsbenägenheten påverkades av faktorerna ovan samt av; en saknad av nära

vänner, upplevelser av ett utanförskap, svag hemkänsla och vantrivsel i den nuvarande

bostadskommunen, en längtan tillbaka och umgänge med andra från uppväxtkommunen. Med

tiden ökade integreringen samtidigt som återvandringsbenägenheten minskade. Flytt- och

återvandringsbenägenheten är således en kombination av sociala, emotionella och kognitiva

aspekter samt tid.

Abstract

The County Administrative Board of Norrbotten in cooperation with Statistics Sweden and

Luleå Technological University made this work possible. Due to the fact that many young

migrate from Norrbotten while few of them return; the purpose of this research project was to

illustrate factors that are important in the decision to migrate and what influences the

willingness to return. This research also seeks to find out if there are definite migration

patterns. Questionnaires were sent out to 933 stratified randomly chosen respondents who

grew up in and moved from the Norrbotten region. Men and women between the ages of 19-

40 were included in the population which included their home counties; Övertorneå, Pajala,

Kiruna, and Luleå. The material has been weighted thereby representing the whole

population. Seven factors are considered to influence migration; age, sex, living conditions,

educational background, occupation, social connections and trends. The most common

reasons to move were; studies, employment or needs of personal enrichment. Results showed

the most popular counties being; Stockholm, Umeå, Göteborg and Malmö. A willingness to

return was effected by the above mentioned factors and the following; absence of close

friends, the experience of alienation and "home" feelings in the present environment, and the

relations with others from the home county. With time integration increased which diminished

ones willingness to return. In conclusion, the willingness to migrate and return is affected by a

combination of social, emotional and cognitive aspects, which correlates with time.

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................................................................................ 3

Bakgrund ....................................................................................................................... 5 Flyttströmmar ....................................................................................................................................... 5 Vem flyttar?........................................................................................................................................... 5 Kända flyttorsaker ................................................................................................................................ 7

Tidigare forskning och teorier..................................................................................... 9 Före flytt .............................................................................................................................................. 9 Attityder ................................................................................................................................................ 9 Teorin om planerat beteende .............................................................................................................. 10 Dissonansteorin och motivation.......................................................................................................... 11 Socialpsykologiska aspekter ............................................................................................................... 12 Efter flytt ........................................................................................................................................... 14 Flytt - en stor förändring .................................................................................................................... 14 Mötet med en ny miljö......................................................................................................................... 15 Sociala relationer................................................................................................................................ 16 Mentalt pendlande mellan två platser................................................................................................. 17 Integrering och tidens betydelse för hemkänsla.................................................................................. 18 Återvandringsorsaker ......................................................................................................................... 19

Syfte.............................................................................................................................. 21

Metod ........................................................................................................................... 22 Avgränsning och urval ........................................................................................................................ 22 Framställning och utskick av enkät..................................................................................................... 23 Databeredning och bearbetning ......................................................................................................... 24 Bortfall ................................................................................................................................................ 25 Etiska aspekter .................................................................................................................................... 25 Reliabilitet........................................................................................................................................... 26 Validitet............................................................................................................................................... 26

Resultat ........................................................................................................................ 27 En allmän beskrivning...................................................................................................................... 27 Levnadsförhållande då och nu ............................................................................................................ 27 Utbildningsbakgrund .......................................................................................................................... 28 Sysselsättning då och nu ..................................................................................................................... 29 Vid flytten från uppväxtkommunen................................................................................................ 30 Ålder vid flytten från uppväxtkommunen ............................................................................................ 30 Flyttorsaker vid den första och senaste flytten.................................................................................... 30 Flyttrender .......................................................................................................................................... 32 Efter flytten från uppväxtkommunen ............................................................................................. 33 Den nuvarande bostadskommunen ..................................................................................................... 34 Umgänge ............................................................................................................................................. 35 Vanliga mötesplatser .......................................................................................................................... 35 En saknad av nära vänner .................................................................................................................. 36 Fritiden ............................................................................................................................................... 37 Besök i uppväxtkommunen .................................................................................................................. 37 Kontakt med kvarvarande ................................................................................................................... 38 Information om uppväxtkommunen..................................................................................................... 39 Hur andra beskriver uppväxtkommunen ............................................................................................. 39 Synen på olika möjligheter.................................................................................................................. 41 Hem/hemma ........................................................................................................................................ 42 Trivsel ................................................................................................................................................. 43

Återvandringstrender och samtal om att återvända ........................................................................... 44 Återvandringsintention ....................................................................................................................... 45

Diskussion .................................................................................................................... 46 Faktorer som påverkat valet att flytta från uppväxtkommunen........................................................... 46 Den nuvarande bostadskommunen ..................................................................................................... 48 Sociala kontakter ................................................................................................................................ 49 Kontakten med uppväxtkommunen...................................................................................................... 50 Synen på uppväxtkommunen ............................................................................................................... 52 Hem/hemma ........................................................................................................................................ 53 Återvandringsintention ....................................................................................................................... 55

Fortsatt forskning ....................................................................................................... 59

Referenser.................................................................................................................... 60

2

Inledning

Det finns en stark och uttalad oro över att glesbygden ska ”dö ut” då många väljer att

flytta därifrån. Forskning visar att 30 % av de utflyttade från Norrbotten återvänder till

sin uppväxtkommun någon gång under sin livstid medan 70 % aldrig gör det.1

Utflyttningsströmmarna består till stor del av ungdomar och unga vuxna som främst

flyttar för fortsatta studier, vilket återspeglar samhällets utbildningssatsningar. Många

glesbygdskommuner har svårt att erbjuda både utbildnings- och arbetsmöjligheter vilket

bidrar till att individer i stället söker utvecklingsmöjligheter utanför kommungränsen. En

svag återvandring av unga skapar förskjutningar i åldersstrukturerna som i sin tur leder

till att yrkesaktiva blir underrepresenterade medan pensionärsgruppen ökar. Brist på

kompetens och arbetskraft bidrar till en försämring av infrastrukturen och service som i

sin tur leder till växande kommunalekonomiska problem. Denna utveckling i glesbygden

kan beskrivas som en negativ spiral som berör flera nivåer i samhället och som är svår att

förändra.2 Enligt Glesbygdsverket beror befolkningsminskningen främst på att fler dör än

det föds då befolkningen består av en stor andel äldre och en låg andel kvinnor i

familjebildande ålder.3

En annan aspekt av problematiken är att negativa föreställningar om livet i

glesbygden skapas. Detta beror delvis på att den negativa utvecklingen återkommande

beskrivs i media medan positiva aspekter kommer i skymundan. Föreställningarna kan i

sin tur ge upphov till en självuppfyllande profetia, alltså att individen handlar utifrån sina

föreställningar vilket resulterar i att profetian besannas.4 Detta understödjer troligen

drivkrafterna i utflyttningsströmmarna från glesbygden samtidigt som det motverkar en

återvandring. Även förväntningar om att ungdomar i glesbygden ska flytta skapas då

möjligheterna att uppnå en ungdomlig livsstil som förmedlas via media inte finns i

glesbygden. Att flytta blir därmed ett sätt att uppfylla förväntningar och ett första steg i

självständighetsprocessen och vuxenblivandet. Storstäderna framställs som populära och

lämpliga flyttdestinationer och att stanna kvar i glesbygden upplevs därmed inte som ett

1 Holm ur Waara (2002), s. 19. 2 Israelsson (2003:1) s. 25. 3 Glesbygdsverket, (2003), s. 23. 4 Waara (2002), s. 1.

3

modernt alternativ.5 Övergången från ungdom till vuxenliv är en process som omfattar

flera beslut och handlingar över tid. Tidigare beslut i livet kan få en central betydelse för

resten av livet på så sätt att de tillsammans med egna förmågor och erfarenheter

tillhandahåller och begränsningar senare valmöjligheter. Exempelvis kan valet att flytta

för studier ge nya möjligheter samtidigt som chanserna för ett återvändande reduceras då

karriärmöjligheten i uppväxtkommunen är begränsad.6

Trots väldokumenterad statistik över vanliga flyttorsaker, hur många som flyttar från

Norrbottens län, samt vilka som är mest flyttningsbenägna finns ytterst lite forskning om

hur individer påverkas av en flyttning och hur de integreras i en ny bostadsmiljö. Detta

har troligen en stor och kanske avgörande betydelse för viljan att återvandra. Således

syftar denna studie till att kartlägga inte bara orsaker till valet att flytta från

uppväxtkommunen utan även faktorer som har betydelse för återvandringsintentionen.

Studien kan därmed bidra med viktig information om varför utflyttade inte återvandrar i

större utsträckning, vilket i sin tur kan ger uppslag till åtgärder som Länsstyrelsen i

Norrbottens län senare kan arbeta med.

5 Waara (2002), s. 3. 6 Nilsson (2001:2), s 3-4. Törestad, Nystedt (1994), s. 204-205.

4

Bakgrund

Flyttströmmar

Idag flyttar människor i allt större omfattning och flyttningar inom Sverige har

trendmässigt ökat de senaste 20 åren.7 Av den totala befolkningen flyttar ungefär 2 %

varje år mellan olika län i Sverige medan en större andel flyttar mellan olika kommuner

inom länsgränsen.8 Enligt Anne Soininen är individer i mindre orter mer villiga att flytta

än de i större.9 Detta återspeglas i att flyttströmmar huvudsakligen går från glesbygd till

storstads- och högskoleregioner. Även mindre långväga flyttningar från Norrlands inland

till kuststäderna och från dessa städer längre söderut äger rum. Från Norrbottens län går

flyttströmmar framför allt till Stockholms län.10 Det finns också en flyttström från

storstäder till glesbygder och som ofta består av individer som återvänder till sina

uppväxtkommuner på äldre dar.11

Vissa geografiska platser är mer attraktiva än andra, vilket beror på platsens

geografiska egenskaper, klimat, miljö, utbud, kultur och service.12 Attraktionskraften

ökar också av ju fler som bor där, vilket i sin tur ökar sannolikheten för kända kontakter.

Om däremot avståndet anses vara för stort mellan uppväxtkommunen och den nya orten

reduceras dragningskraften. Enligt studier har individer ofta besökt orten som de senare

flyttar till. Tillsammans med kända kontakter innebär detta att orten inte är helt okänd,

något som genererar trygghet.13

Vem flyttar?

Det framgår av olika studier att kvinnor flyttar mer än män.14 Även i Soininens

undersökning uppgav 78 % av kvinnorna att de hade för avsikt att flytta medan 69 % av

männen hade dessa planer.15 Om dagens flyttmönster består skulle det innebära att en

7 Israelsson (2003:1), s 3. 8 Ibid. s.19 och 23. 9 Soininen (2002) s. 14. 10 Stjernström (1998:1), s. 83-84. 11 Israelsson (2003:1), s. 17. 12 Stjernström (1998:1), s.128. 13 Ibid. s. 42 och 95-98. 14 Glesbygdsverket, (2003), s. 37. 15 Soininen (2002), s. 15.

5

kvinna i genomsnitt kommer att flytta elva gånger under sin livstid medan en man

kommer att flytta tio.16 När individer flyttar är det inte ovanligt att de gör det tillsammans

med sin partner eller sina föräldrar.17 Flyttbenägenheten är dock större bland

ensamstående än gifta eller sambos, oavsett ålder.18 Detta förklaras med att det är svårt

för båda i ett hushåll att få ett acceptabelt arbete.19 Förutsättningarna för en flytt förändras

också vid tillskott i familjen.20 Barn försvårar möjligheten att flytta, speciellt om de är i

skolålder.21

Flyttbenägenheten är också åldersrelaterad. De flesta som flyttar är i åldrarna 20-29

år.22 Under denna tid utbildar sig många eller söker ett arbete, vilket är början till ett

självständigt liv. Få har även hunnit bilda familj. Den geografiska rörligheten minskar

dock dramatiskt i åldrar över 35 år, en tid då många arbetar och har etablerat sig. I och

med detta upplevs fler nackdelar än fördelar med en flytt.23 Tendenserna angående ålder

återfinns även i Pia Nyman-Kurkialas undersökning där emigranter vid flytten från

Finland till Sverige var i åldrarna 16-28 år.24 Vid återvandringstillfället var de i åldrarna

19-34 år.25 Den biologiska åldern förklarar inte flyttbenägenheten utan är snarare ett

uttryck för en socialt konstruerad företeelse som beror på osynliga underliggande faktorer

i samhället.26

Forskning visar även att utbildningsnivån har en betydelse för flyttbenägenheten. De

med högre utbildning flyttar i större utsträckning än de med lägre.27 Detta framgår även i

Soininens studie där ungdomar med lägre utbildningsstatus hade en större ambition att

stanna kvar på uppväxtorten.28 Generellt sett är utbildningsnivån lägre i gles- och

landsbygder än i tätorterna. Detta beror på att individer där gör andra studieval än de i

tätorterna. Många i gles- och landsbygder påbörjar även sina studier senare i livet. Den

16 Statistiska centralbyrån, (2003), s. 7. 17 Herlitz (1989:1), s. 5. 18 Herlitz (1989:1), s.8. Statens offentliga utredning (2000:87), s. 46. 19 Waara (2002), s. 13-14. 20 Nilsson (2001:2), s. 6. 21 Herlitz (1989:1), s.8. 22 Israelsson (2003:1), s. 21-22 och 30, Stjernström (1998:1), s. 61, Nilsson (2001:2), s 5. 23 Nilsson (2001:2), s. 4-7. 24 Nyman-Kurkiala (1999), s. 71. 25 Ibid. s. 139. 26 Stjernström (1998:1), s. 69-73. 27 Israelsson (2003:1), s.17, Stjernström (1998:1), s.69-73. Herlitz (1989:1), s. 8. Statens offentliga utredning (2000:87), s. 46.

6

sociala strukturen i en region avspeglas således av utbildningsnivåerna.29 För personer

från Norrbottens glesbygd innebär livet under en utbildning ofta en geografisk och social

separering från uppväxtmiljön, vilket kan bidra till att uppoffringen ses som större än det

förmodade utbytet av studierna.30

Enligt Statens offentliga utredning har ”flyttare” andra livsvärderingar än de som

väljer att stanna kvar. Det senare värderar trygghet och tradition medan det förra värderar

omväxling och autonomi. Flyttare upplever att det vore spännande att bo någon

annanstans medan ”stannare” i stället tycker att människor borde ha större möjligheter att

bo kvar. De som bott en längre tid i uppväxtkommunen och som trivs samt har nära

vänner där har också svårare att tänka sig att flytta därifrån. De har investerat i ett

humankapital och ett lokalt nätverk som skulle gå förlorat vid en flytt. Priset att flytta blir

således högt medan fördelarna med att stanna är fler.31 De som planerar att flytta har även

mer pessimistiska attityder om uppväxtkommunens utveckling än de som tänker bo

kvar.32 En flytt är för vissa ett sätt att undkomma lokalsamhällets hämmande kultur,

medan det för andra handlar om att förverkliga ambitioner och intressen. En del flyttar

mot sin vilja och då handlar det ofta om att få ett arbete. En flytt innebär således att något

lämnas för något annat.33

Kända flyttorsaker

Det finns en mängd olika orsaker till valet att flytta och de vanligaste är arbetsmarknads-,

studie- och familjerelaterade flyttningar.34 Även nyfikenhet, en lust att prova på, skaffa

nya erfarenheter, bredda kompetens och att utvecklas på ett personligt plan är ofta

förekommande orsaker.35 Enligt forskning är dock den främsta flyttorsaken studier.36

Detta förklaras med att studier ökar möjligheterna till arbete som i sin tur bidrar till

ekonomisk trygghet och på sikt även materiella tillgångar. En annan förklaring är dagens

individualisering som bidrar till ett nytt förhållningssätt till yrkesval och arbete.

28 Soininen (2002), s. 19. 29 Glesbygdsverket, (2003), s. 41-44. 30 Vogel ur Glesbygdsverket, s. 45-46. 31 Statens offentliga utredning (2000:87), s. 46-47. 32 Soininen (2002), s. 40. 33 Waara (2002), s. 26. 34 Israelsson (2003:1), s. 17. 35 Hörnström (2003), s. 9 och 19. Soininen (2002), s. 15-16.

7

Arbetsplatser blir sociala arenor för interaktion och deltagande, men också en plats för

självförverkligande och identitetsskapande. Därmed fyller arbete i dag inte bara en

försörjande funktion.37 Enligt Statens offentliga utredning flyttar människor främst för att

byta miljö och inte på grund av arbets- eller studierelaterade orsaker. Orsaken till detta är

att de vill flytta nära någon/några eller från någon/några som de inte vill vara nära.38

36 Israelsson (2003:1), s. 17. Hörnström (2003), s. 8. 37 Soininen (2002), s. 15-16. 38 Statens offentliga utredning (2000:87), s. 55.

8

Tidigare forskning och teorier

Före flytt

Under följande avsnitt kommer teorier och tidigare forskning om tänkbara faktorer som

påverkat valet att flytta presenteras. Skälet till flyttbeslutet är svårt att renodla då det ofta

är komplext sammansatt av flera orsaker som dessutom påverkas av omgivande sociala

och ekonomiska faktorer. Teorierna nedan kan även appliceras till processer efter flytt

och således också till återvandringsbenägenheten.

Attityder

Attityder är en form av ställningstagande eller värdering av t ex en relation eller en miljö

som man lever i.39 De kan även ses som en disposition, eller mental representation, som

baseras på kognitioner, affektiva reaktioner, beteende intentioner och tidigare beteenden

som är integrerade med varandra och som även påverkar framtida upplevelser och

beteenden. Det är inte självklart att attityder omsätts i beteenden. En förändring i någon

komponent leder till förändringar i de övriga. Nya attityder kan därmed leda till nya

beteenden och förändra övertygelser om sociala objekt. Attityder och övertygelser om ett

objekt är i vissa fall även kopplade till attityder och övertygelser om ett annat, vilket i sin

tur innebär att förändringar i den ena även ger det i den andra. Exempelvis kan en

utflyttad, på grund av övertygelsen om att möjligheterna är sämre i uppväxtkommunen än

i den nuvarande bostadskommunen, inte tänka sig att återvända. Om däremot

uppfattningen om möjligheterna blir mer positiva kan tankar om att återvända bli

aktuella. Direkta beteenden ändras inte alltid efter en attitydförändring men man blir mer

mottaglig för sociala influenser via media och i interaktioner med vänner, familj och

jämlika grupper.40

Attityder styr perceptuella och kognitiva processer, vilket innebär att de påverkar hur

information tolkas. Det finns också en tendens att söka sig till fakta som överensstämmer

med befintliga uppfattningar, något som kallas för confirmation bias.41 Detta är även

39 Ajzen (1988), s. 4. 40 Zimbardo, Leippe (1991), s. 31-34 och s. 39. 41 Ibid. s. 35-36. Aronson (1999), s. 155.

9

påtagligt när tidigare information tolkas. En attityd eller övertygelse kan således

upprätthållas trots att motstridig information finns tillgänglig.42 Enligt social comparison

theory jämför individer sig ständigt med den sociala omgivningen i strävan efter att

åsikter, uppfattning och attityder ska vara korrekta. Det finns två typer av

informationsinfluenser, en som validerar åsikten och en som ger vägledning om dess

lämplighet. I båda fallen jämför individer sig med likasinnade och endast när behovet av

uppskattning är stort söker de sig till oliktänkande.43 Attityder som ger en känsla av

gemenskap med andra har även en social anpassningsfunktion. Genom att inta en grupps

attityder undviks obehag, utfrysning och ensamhet och i stället blir man socialt

accepterad och får behoven av samhörighet och gemenskap tillfredsställda.44 Även

självbilden och personligheten utvecklas och bekräftas i ett socialt samspel. Om den

bekräftas uppnås en god självkänsla medan en svag självkänsla utvecklas om den inte gör

det.45 Självuppfattningen genereras även av attityder och det krävs många influerande

processer för att förändra den.46 Detta beror på att flera djupt hållna värderingar finns i ett

nätverk av stödjande övertygelser. En förändring av en attityd kan därmed upplevas som

hotfull mot självkänslan.47

Teorin om planerat beteende

Enligt Icek Ajzens teori om planerat beteende grundar sig handlingar på tre olika

överväganden nämligen; uppfattningar om konsekvenser av ett beteende och värderingar

av dessa, andras förväntningar och krav samt det upplevda sociala trycket att uppfylla

dem eller ej och slutligen uppfattningar om egna förmågor som underlättar eller hämmar

ett beteende samt kontrollen av dessa. Om individen tvivlar på sin förmåga att klara av en

handling kommer den troligen inte att genomföras. Det sista övervägandet handlar

således om en upplevelse och inte om den faktiska kontrollen över egna förmågor.

Genom en kombination av dessa tre överväganden skapas en intention. En fördelaktig

attityd och subjektiv norm samt en stor upplevelse av kontroll ökar sannolikheten för att

42 Zimbardo, Leippe (1991), s. 241. 43 Festinger ur Zimbardo, Leippe (1991), s 130-134. Brehm m. fl. (1999), s. 63. 44 Kaufmann (1998), s. 297. 45 Olofsson, Sjöström (1993), s. 45. 46 Zimbardo, Leippe (1991), s. 35-36. 47 Ibid. s. 216.

10

intentionen leder till ett faktiskt handlande. Intentioner föranleder således beteenden. Det

förväntas även att individer omsätter sina intentioner till handlingar när tillfälle ges. (Se

figur 1). Trots att det inträffar fullföljer många ändå inte sina intentioner.48

Behavioral Beliefs – Attitude Toward the Behavior

Normative Beliefs – Subjective Norm

Intention

Figur 1. Modell över Ajzens teorin om planerat beteende illustrerat utifrån

undersökningsproblemet.

Dissonansteorin och motivation

Leon Festingers dissonansteori kan delvis förklara valet att flytta, men också valet att

stanna kvar. Teorin beskriver hur upplevelser av oförenligheten i olika situationer, men

också bland egna kognitioner, uppstår samt hur dessa hanteras. Kognitioner är delar av

kunskap, attityder och övertygelser antingen om omgivningen eller om en själv. Dessa

kan vara i en av tre relationer; dissonans (oförenlighet), konsonans (balans/harmoni) eller

irrelevanta.49 Ett exempel som kan ge upphov till dissonans är då en individ vill utbilda

sig till läkare och denna möjlighet inte finns i uppväxtkommunen. Det finns således en

skillnad mellan den existerande och den önskade situationen.50 Något måste förändras om

dissonans råder då känslor av obehag skapas. Således fungerar dissonansen som en

48 Ajzen (2004-01-15). Ajzen ur Brehm mfl (1999), s. 177-178. 49 Festinger ur Zimbardo, Leippe (1991), s. 107-109.

Ex: Många vänner flyttar. Det förväntas att jag ska flytta.

Control Beliefs – Perceived Behavioral Control Ex: Jag gillar utmaningar och jag klarar av att flytta.

Ex: Jag tänker flytta.

Ex: Fördelarna är större än nackdelarna med en flytt. Det är positivt att flytta.

Behavior Ex: Flyttar

11

drivkraft eller aktivering av aktioner som reducerar den. Om inte ett beteende kan

förändras så ändras i stället uppfattningar eller attityder för att uppnå kognitiv balans.51

Enligt Fishbein och Ajzen strävar också människan efter att handla i överensstämmelse

med sina intentioner.52 I exemplet ovan kan därmed individen välja att stanna kvar och

utbilda sig till något annat och samtidigt intala sig att läkare ändå inte var något för

honom/henne eller välja att flytta. Dissonans uppstår alltid vid ett val mellan två

alternativ. Om valet handlar om relativt oviktiga saker är dissonansen ringa, medan den

är större vid viktiga. När valet är gjort frånsägs det positiva effekterna som det bortvalda

alternativet innebar medan de negativa effekterna i det valda alternativet tillkommer.53

Grunden i ett flyttbeslut relateras ofta till upplevda vinster och förluster vid en eventuell

flytt. Följaktligen är de som bestämt sig för att flytta övertygade om att en högre grad av

tillfredställelse ska uppnås genom detta.54

Individer drivs även av inre och yttre motivation. Det förra innebär att de drivs av

själva utmaningen eller njutningen och det senare att de drivs av belöningar som lön,

erkännande, uppmärksamhet, uppfylla krav eller för att undvika bestraffning.55 En del har

även en större benägenhet än andra att söka upp nya utmanande situationer för att

utveckla och utöva sina förmågor. I och med detta är de beredda att ta både fysiska och

social risker för att uppnå denna erfarenhet. En känsla av kompetens är centralt för detta

beteende.56

Socialpsykologiska aspekter

Vilket framtida yrke och vilken bostadsort som väljs är nära kopplat till uppväxtmiljö och

påverkan från föräldrar. Exempelvis väljer individen ofta en utbildning som de fått

inblick i via föräldrar eller andra närstående vuxna. Således handlar det om inlärnings-

och socialisationsprocesser.57 Valet att studera styrs även av självförtroende,

tillgänglighet, information, socioekonomiska förutsättningar samt aktiv vägledning från

50 Kaufmann (1998), s. 254-255. 51 Festinger ur Zimbardo, Leippe (1991), s 107-109. Kaufmann (1998), s. 305. 52 Fishbein, Ajzen ur Kaufmann (1998), s. 294. 53 Lester (1996), s. 9. 54 Stjernström (1998:1), s. 40. Törestad, Nystedt (1994), s. 212. 55 Brehm m fl (1999), s. 61. 56 Deci & Ryan ur Franken (2002), s. 340-347.

12

samhället. Långa avstånd, såväl geografiskt som socialt, till utbildning kan utgöra hinder

för studier.58 Senare i livet influeras attityder och värderingar av jämnåriga, yrkesgrupper,

intressegrupper och media.59 Något som Peter Waara också hävdar då han menar att

flyttbenägenheten påverkas av trender som formas, förmedlas och förstärks via media och

sociala nätverk. Ungdomar i Norrbottens glesbygd växer således upp med en inlärd och

införlivad flyttbenägenhet delvis på grund av bristande möjligheter där. Då trenderna har

blivit en del av identiteten blir valet att flytta naturligt och ett redskap för att uppnå

autonomi samt för att förverkliga sig själv och sina ideal.60 Flyttrender återfinns även i

Soininens undersökning där 73 % av ungdomarna i Barentsregion hade för avsikt att

flytta från sin uppväxtkommun. Flyttbenägenheten var mest utbredd bland ungdomar i

Finska Lappland, Murmansk området och i Norrbottens län.61 En intressant observation

var att de som planerade att flytta, men också de som ville stanna kvar, var övertygade

om att andra hade liknande planer.62 Trenders inverkan kan förklaras med att individer

anpassar sig till andras och egna förväntningar då de har ett behov av att bli bekräftade.63

Normativa influenser införlivas således för att uppnå eller undvika att förlora positiva

effekter som respekt, acceptans och sympati.64 Genom att internalisera gruppens

influenser blir de en del av den egna personligheten.65 Beslutet att flytta, men också att

stanna kvar, passar därmed ofta väl med livsprojektet och livsvärderingar.66

Familj och nära släkt upplevs ofta som de mest betydelsefulla relationerna, men även

vänner, övrig släkt och bekanta har en viktig roll inom ett socialt nätverk.67 Ett starkt

socialt nätverk i uppväxtkommunen hämmar flyttbenägenheten, medan goda kontakter

med utflyttade och andra utanför den både befrämja benägenheten och styr flyttens

destination. De senare kontakterna sprider information om platsen och underlättar därmed

57 Statens offentliga utredningar (1994:73), s. 55-65. Törestad, Nystedt (1994), s. 208. Kaufmann (1998), s. 299. 58 Glesbygdsverket, s. 43-46. Törestad, Nystedt (1994), s. 211. 59 Kaufmann (1998), s. 299. 60 Waara, Ungdomar i gränsland, s. 30. 61 Soininen (2002), s. 13. 62 Ibid. s. 34. 63 Olofsson, Sjöström (1993), s. 46-47. 64 Zimbardo, Leippe (1991), s. 54. 65 Kaufmann (1998), s. 299. Aronson (1999), s. 35-36. 66 Statens offentliga utredningar (2000:87), s. 54. 67 Stjernström (1998:1) s. 94-95.

13

en anpassning där.68 Studier visar också att individer ofta flyttar till bostadsorter där

redan kända kontakter finns.69 En flyttkedja kan således uppstå mellan två orter t ex

mellan en norrländsk ort och en ort i södra Sverige.70

Valet att flytta betraktas därmed som en reaktion på individuella önskemål/behov

men också som en reaktion på den närmaste omgivningens och samhällets krav och

förväntningar.71 Detta kan även bidra till att individen känner sig tvungen att flytta.72

Efter flytt

Flytt - en stor förändring

Traumatiska kriser utlöses av yttre händelser som bidrar till en stark psykisk påfrestning.

Dessa kriser kan utlösas av objektförlust, autonomiförlust, social skam, katastrofer och

samhällsförändringar. Med samhällsförändringar menas bland annat utflyttning från

glesbygden och från by till storstad som kan ge en chockartad upplevelse av rotlöshet.

Den nya miljön och livssituationen kan medföra isolering då det bland annat är svårt att

veta var nya vänner och kontakter kan fås.73 En långväga flytt innebär därmed ofta en stor

omställning då den utflyttade bryter upp från sitt hem, arbete, omgivning och sociala

nätverk.74 Invandrare, som själva valt att flytta till Sverige, är till en början mycket

positiva, motiverade och förväntansfulla. Inställningen avtar däremot med tiden på grund

av olika svårigheter som uppstår i vardagen. I stället kan känslor av hemlängtan och

betydelsen av de sociala relationerna i hemlandet förstärkas. Även en glorifiering av

hemlandet uppstår.75 Människor har ett behov av att kunna förutsäga och kontrollera sin

omgivning, vilket kan vara en förklaring till dessa upplevelser och känslor.76 Liknande

resultat som ovan återfinns även i studier som berör flyttningar inom Sverige.77 Många

som flyttat till Stockholm trivdes bättre där än i uppväxtkommunen, vilket förklaras med

68 Ritchey ur Stjernström (1998:1), s. 30-31. 69 Andersson, Lansing & Mueller ur Stjernström (1998), s. 32. Stjernström (1998;1) s. 94-95. Nyman-Kurkiala (1999), s. 40. Hörnström (2003), s. 7. 70 Nyman-Kurkiala (1999), s. 18-21. 71 Stjernström (1998:1), s. 3. 72 Ibid. s. 13. 73 Söderlindh (1984), s. 20-22. 74 Stjernström (1998:1), s. 1. 75 Söderlindh, (1984). s. 27-31. 76 Zimbardo, Leippe (1991), s. 130-134. 77 Stjernström (1998:1), s. 35-36.

14

att de flyttat av egen fri vilja och med en förhoppning om att det skulle bli bättre.78 Den

positiva bilden som förmedlas är också ett sätt att övertyga sig själv och andra om att

flyttbeslutet både var logiskt och förnuftigt för att dölja ett misslyckande eller en

besvikelse. Det är också viktigt för individer att uppleva att de handlat rätt oavsett om så

är fallet och därmed är de motiverade att rättfärdiga handlingar, övertygelser och

känslor.79 Således kan de i efterhand bringa tankar i harmoni med redan utförda

handlingar.80 Människan söker även mening och sammanhang för att uppnå förståelse

som i sin tur genererar trygghet. Behovet av förståelse bidrar även till personlig

förändring och utveckling då individer genom livet stöter på erfarenheter som inte

stämmer med den etablerade självbilden. Dessa erfarenheter kan hanteras antingen

genom att välja utveckling, som innebär en förändring av självbilden, eller genom att inte

erkänna de nya erfarenheterna, som innebär en form av falsk trygghet. Utvecklingen av

förståelsen har två motsatta sidor. Den ena sidan handlar om att infoga nya erfarenheter i

ett redan etablerat sammanhang medan den andra handlar om att byta ut delar då gamla

förståelseprinciper inte räcker till för att förklara nya erfarenheter.81

Mötet med en ny miljö

Det finns en ömsesidig påverkan mellan individ och miljön82 och i samspelet växer

”självet” samt andra uppfattningar fram och utvecklas. Nya erfarenheter kopplas till

tidigare som förenas till sammansatta känslotillstånd. Dessa påverkar i sin tur vilka

tolkningar och värderingar olika situationer får.83 Genom att definiera en situation

kommer den i viss utsträckning att bli specifik. Enligt George Kellys Personal construct

theory fås kunskap om en situation genom ett agerande i den. Situationens innehåll och

struktur byggs upp, konstrueras och tillskrivs en mening samtidigt som förväntningar

skapas om framtida händelser. Därmed handlar det om mentala representationer av den

yttre miljön vars innehåll varierar över tid på grund av yttre krav, aktörens syfte, behov,

sinnesstämning och värderingar. Tidigare erfarenheter finns närvarande vid tolkningen av

78 Herlitz (1989:1), s. 25. 79 Stjernström (1998:1), s. 35-36. Aronson (1999), s. 180 och 185. 80 Festinger ur Kaufmann (1998), s. 305. 81 Olofsson, Sjöström (1993), s. 23-24. 82 Med miljö, omvärld och situation menas de sammanhang som människan alltid befinner sig i. Dessa kan exempelvis vara hem-, studie- och arbetsmiljöer. Törestad, Nystedt (1994), s. 23-24. 83 Ibid. s. 23-24.

15

den omedelbara yttre situationen. Det nya tolkas därmed i termer av det gamla. Ju mer

avlägsen en situation är desto mer indirekt är den relaterad till personlighetsutveckling

och beteende. Såldes är närliggande situationer mer direkt relaterade till detta.84

För att en individ ska erfara kontinuitet i sina tolkningar av situationer krävs att hon

kan identifiera likheter och skillnader mellan det som händer nu och det som har hänt.

Detta kan ses som en pågående process där information och krav som ställs tolkas mot

bakgrund av tidigare erfarenheter och intentioner. Kunskapsstrukturerna består dels av

attityder, värden och regler som delas med andra, men även av individuella värderingar,

målsättningar och långsiktiga förväntningar. Strukturerna förändras som en följd av att ny

information kontinuerligt tolkas.85

Sociala relationer

Studier visar att individer ofta flyttar till och inom ett socialt sammanhang och att

samhällen och sociala sammanhang återskapas och vidmakthålls i en ny bostadsort.86

Enligt Alexandra Ålund beror detta på att flyttare delar en erfarenhet och att de har ett

ömsesidigt intresse, vilket skapar en förståelsesfär och upplevelser av att vara lika. En

annan förklaring är känslan av att vara outsider i det nya samhället. Gemenskapen

fungerar således som skyddsmur inom vilken trygghet genereras och identitetsbevarande

är möjligt. Murarna har olika funktioner, dels som ett försvar och inkapsling från den nya

omgivningen, men också som en plattform där olika anpassningsstrategier förmedlas.87

Detta återspeglas även i Nyman-Kurkialas undersökning, där en koloni av emigranter

bildats i Gävle. De hade täta kontakter sinsemellan men få eller inga starka relationer

utanför kolonin och var därmed i ringa grad integrerade i det omkringliggande

lokalsamhället.88 Emigranter som inte tillhörde kolonigruppen hade etablerat sociala

relationer med svenska invånare och de återvandrade i betydligt mindre utsträckning än

de som tillhörde kolonin. Isoleringen från kärngruppen medförde att de inte påverkades

av att kolonimedlemmar återvandrade.89

84 Törestad, Nystedt (1994), s. 146-149. 85 Ibid. s. 154-155. 86 Stjernström (1998:1). s. 89. 87 Ålund (1985), s. 14-18. 88 Nyman-Kurkiala (1999), s. 87-92. 89 Nyman-Kurkiala (1999), s. 191-192.

16

Kontakten med kvarvarande förändras efter en flytt. Vissa kontakter upphör eftersom

den sociala kontaktens intensitet och kvalitet ofta försämras av det fysiska avståndet och

med tiden.90 En utflyttning innebär samtidigt att nya kontakter och preferenser etableras

som får betydelse vid en senare yrkes- och familjekarriär. Trots att den utflyttade initialt

har en positiv uppfattning om lokalsamhället är det svårt att återvända då arbetsmarknad

och nya sociala nätverk ska ställas mot gamla och många gånger söndervittrade nätverk

på hemorten.91 Om däremot gemenskapsbehovet är otillfredsställt i den nya bostadsorten

påverkas individen negativt.92 Bevarandet av sociala kontakter både i uppväxtkommunen

och i den nya bostadskommunen är därmed en strategi att bibehålla möjligheterna till att

bo kvar och att kunna återvända.93 Upprätthållandet av traditioner och återkommande

högtider i uppväxtkommunen förstärker också förankringen där.94 Kontakten med

kvarvarande upprätthålls med kommunikationsmedel som telefon, e-post och brev eller

genom besök. På vilket sätt och hur ofta besök är möjliga beror på avståndet,

kommunikations- och transportmedel, kvaliteten på nätverket och ekonomiska

förhållanden. Ju större avstånd mellan nuvarande boendeort och uppväxtkommun desto

sämre blir kontaktens intensitet med de sociala relationerna på uppväxtkommunen.95

Enligt Stjernström besökte de flesta sin uppväxtkommun några gånger per år. Däremot

besökte de i åldrarna 20-24 år oftare sin uppväxtkommun än de i åldrarna 35-39 år.96

Enligt Nyman-Kurkiala hade emigranterna regelbunden och tät kontakt med hemorten.

Därigenom kunde de följa utvecklingen där och få informella nyheter. De formella

nyheterna förmedlades via media. Besöken påminde dem om livet i hemorten vilket

påverkade återvandringsbenägenheten.97

Mentalt pendlande mellan två platser

Uppfattningar om en plats formas av information och av känslor för den.98

Uppväxtmiljön är för de flesta mycket betydelsefull och har därigenom en viktig plats

90 Stjernström (1998:1), s.1-7. 91 Waara (2002), s. 13. 92 Olofsson, Sjöström (1993), s. 21. 93 Stjernström (1998), s. 36. Ålund (1985), s. 13. 94 Ålund (1985), s. 29-30. 95 Stjernström, (1998:1), s. 24-25 och s. 101. 96 Ibid. s. 92-93. 97 Nyman-Kurkiala (1999), s. 131-132.

17

bland mentala kartor, vilket delvis beror på behovet av trygghet och rumslig

förtrogenhet.99 Uppväxtorten förlorar dock en del av sitt värde, sin trygghet och

igenkännbarhet när det sociala nätverket försvinner därifrån.100 Återvändare i Hörnströms

undersökning upplevde att Norrbotten var ”hemma” och att detta var viktig för valet att

återvända och stanna kvar där.101 Även många av emigranterna uttryckte att Jakobstad

var hemma trots att de bodde i Gävle, vilket speglar en känsla av främlingsskap i den nya

bostadsorten. Ett mentalt pendlande mellan två orter kan uppstå och pågå i åratal och det

dubbla engagemanget begränsar integrationsprocessen.102 Även Ålund belyser den

psykiska ambivalensen men menar samtidigt att det dubbla deltagandet förbättrar

framtida förhållanden oavsett om det gäller att stanna kvar eller att återvända.103 Ett

pendlande återfinns även i Mats Trondmans studie om arbetarklassbarn som via

universitetsstudier genomgår en ”klassresa” och därigenom får en ny identitet och social

ställning. Följderna är ett leverne i två världar dels i den förra men också i den nya vilket

ger upphov till känslor av hemlöshet, utanförskap och främlingskap. Förändringen har

bidragit till en personlig utveckling som bland annat gett ett förbättrat självförtroende och

god självkännedom, samtidigt som de upplever att människorna i den gamla världen inte

förändrats. Att återvända vore därmed som att återvända till det förflutna, något som de

varit men som de inte längre är. Livet i den nya världen är dessutom starkt förknippad

med frihet och möjligheter.104 Med tiden tenderar även människor att omedvetet anpassa

minnen för att de ska vara förenliga med den aktuella självbilden.105

Integrering och tidens betydelse för hemkänsla

Valet att stanna kvar på en och samma ort under en längre tid kan förklaras med

faktorerna: arbete, studier, fritid, sociala kontakter, trivsel och upplevda valmöjligheter

där. Av detta följer att om individen är speciellt nöjd med dessa faktorer ökar upplevelsen

98 Stjernström (1998), s. 49. 99 Soininen (2001), s. 23 och 119. 100 Stjernström (1998), s.135. 101 Hörnström (2003), s. 11. 102 Nyman-Kurkiala (1999), s. 132. 103 Ålund (1985), s. 16. 104 Trondman (1994), s. 425-429. 105 Aronson (1999), s. 149.

18

av att vara integrerad, vilket i sin tur ökar benägenheten att stanna.106 Andra faktorer som

påverkar individers integrering är, enligt Nyman-Kurkiala, partnerskap och umgänge med

andra, som inte kommer från den egna uppväxtkommunen.107 Detta framkom även i

Hörnströms undersökning där utflyttade norrbottningar, som hade en partner som inte

kom från Norrbotten och som etablerat sig i en annan ort, inte kunde tänka sig att

återvända.108 Med tiden inrättar sig den inflyttade i den sociala omgivningen och ett

socialt nätverk etableras som ökar i betydelse. I samma takt försvinner eller förändras de

sociala nätverken i uppväxtkommunen och därmed minskar även deras betydelse. Dessa

förändringar bidrar dels till att besöken i uppväxtkommunen minskar men också till att

det mentala avståndet till uppväxtkommunen ökar.109 Samtidigt växer en emotionell

förankring eller en hemkänsla successivt fram i takt med tiden i den nya bostadsorten.110

En ofta förekommande exponering skapar också en familjär upplevelse som i sin tur ger

en viss trygghet.111 Andra faktorer som bidrar till trygghetskänslor är att vardagliga

rutiner och aktiviteter återskapas och upprepas. Detta bidrar även till att människor och

miljöer med tiden blir välkända.112 Individer bygger därmed upp en omgivning som de

kan identifiera sig med. Identiteten formas i mötet mellan människor och miljö och den

måste underhållas för att kvarstå.113 En etablering bidrar följaktligen till att förlusten

upplevs som större än fördelarna vid en flytt.114 Tiden har därmed en central betydelse för

återvandringsbenägenheten.115

Återvandringsorsaker

Studier visar att en återvandring främst sker 2-5 år efter utflyttningstillfället. Därefter

avtar den betydligt. Vanliga återvandringsorsaker i Nyman-Kurkialas undersökning var

saknad av familjen och vänner, en känsla för sin hembygd och en stark hemlängtan. En

annan anledning var vantrivsel i den nya bostadsorten som berodde på dålig bostad,

106 Stjernström, (1998:1) s.108. 107 Nyman-Kurkiala (1999), s. 193-196. 108 Hörnström (2003), s. 12. 109 Stjernström, (1998:1), s. 92-93. 110 Gunnemark (1998), s. 25. 111 Brehm m fl. (1999), s. 299-300. 112 Giddens ur Gunnemark (1998), s. 295-296. Törestad, Nystedt (1994), s. 154-155. 113 Gunnemark (1998), s. 25. 114 Hörnström (2003), s. 10. 115 Nyman-Kurkiala (1999), s. 138-140.

19

missnöje med arbetssituationen, oro för barnens framtid och en upplevd kontaktlöshet. En

känsla av att vara outsider i de inföddas sammanhang, att inte höra hemma, att inte dela

den regionala identiteten, utan snarare vara på besök, påverkade och förstärkte också

beslutet att återvända. Vidare angavs en upplevelse av att ha provat färdigt och en stillad

nyfikenhet som orsaker till ett återvandrande. Ekonomiska återvandringsorsaker som

uppgavs var arbetslöshet, förbättrade ekonomiska situationer i uppväxtkommunen och en

upplevd försämrad levnadsstandard.116 I Hörnströms undersökning var närhet till familj,

släkt och vänner den viktigaste anledningen till att återvända. Vidare var god boende- och

livsmiljö andra betydelsefulla faktorer.117

Kolonimedlemmarna i Gävle präglades av en emigrationstradition som även innehöll

en stark återvandringstradition. En återvandring harmoniserade således med värderingar

och tidigare erfarenheter. Flyttmönster varierar dock i hög grad mellan olika områden. I

vissa finns en tradition av att flytta bort ett tag för att senare återvända medan en

utflyttning uppfattas som permanent i andra områden.118

116 Nyman-Kurkiala (1999), s. 110-126. 117 Hörnström (2003), s. 9. 118 Nyman-Kurkiala (1999), s. 129-131.

20

Syfte

Undersökningen syftar till att studera vad som påverkat valet att flytta från

uppväxtkommunen samt kartlägga faktorer som har betydelse för

återvandringsintentionen. Av intresse är även att studera vanliga flyttdestinationer.

Valet att flytta från uppväxtkommunen studeras utifrån; utflyttningsålder,

levnadsförhållande, sysselsättning, utbildningsbakgrund, flyttorsaker, flyttrender och

sociala kontakter i den blivande bostadskommunen.

Återvandringsintentionen undersöks utifrån följande faktorer i integreringsprocessen;

tid och ålder, levnadsförhållande samt var partnern kommer ifrån, sysselsättning, fritid,

umgänge, en saknad av nära vänner, upplevelser av ett utanförskap, trivsel, upplevelse av

hem/hemma och en längtan tillbaka. Vidare undersöks även kontakten med och synen på

uppväxtkommunen samt återvandringstrender.

21

Metod

Undersökningens teoretiska del baserar sig på en omfattande genomgång av teorier och

tidigare forskning. Avsikten med litteraturstudier var att skapa en förklaringsgrund och en

större förståelse för den empiriska delen som bygger på en omfångsrik enkätstudie.

Undersökningsmetoden valdes med hänsyn till studiens syfte och för att en större mängd

information kunde insamlas och därefter bearbetas statistiskt. Nedan följer en beskrivning

av enkätundersökningens tillvägagångssätt.

Avgränsning och urval

Valet av län baseras på att Norrbotten har störst utflyttningsström och minst inflyttning i

jämförelse med andra län i Sverige. Kommunerna Övertorneå, Pajala och Kiruna hade

bland de mest negativa flyttningsnetton inom Norrbotten, medan Luleå kommun hade det

mest positiva.119 Luleå är också den enda kommunen med ett universitet, vilket troligen

bidrar till det positiva flyttningsnettot. Valet av kommuner baseras även på folkmängd

och geografiska spridning. Populationen utgörs av utflyttare, både män och kvinnor,

födda mellan januari 1963 och september 1983, som tillbringat minst sin skoltid i någon

dessa kommuner och som har flyttat från Norrbotten till något annat län i Sverige.

Kortare flyttningar inom samma kommun eller mellan kommuner i Norrbotten är inte av

intresse. Däremot kan det ha förekommit innan flyttningen över länsgränsen.

Avgränsningen motiveras med att långväga flyttningar ofta innebär en större förändring.

Ingen avgränsning gjordes gällande vart de flyttat då ett intresse fanns att kartlägga

flyttdestinationer.

Populationen bestod av 6 236 personer 30 juni, 2003. En urvalsram som avgränsar,

identifierar och möjliggör koppling till objekten i populationen skapades med hjälp av

register över totalbefolkningen. Urvalsramen bestod av samtliga folkbokförda i åldern

20-40 år. Från ramen drogs sedan ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 1 000

individer med hjälp av SCB:s urvalsprogram Ursula 32. Då intresset var att jämföra

undersökningsresultaten mellan Norrbottens kommuner skapades separata strata av

populationen för var och en av dessa. Genom detta garanteras att urvalet får tillräckligt

119 Statistiska centralbyrån (2003-03-21). Länsstyrelsen, Fakta om Norrbottens län 2002, s. 7.

22

många personer med den aktuella egenskapen. Det stratifierade obundna slumpmässiga

bruttourvalet inom respektive strata i denna undersökning är 200 personer från

kommunerna Övertorneå och Pajala samt 250 personer från Kiruna och 350 personer från

Luleå. Urvalsmetoden innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att

komma med i urvalet. SCB genomförde en identifikationskontroll av personerna i urvalet

innan frågeblanketten skickades ut för att få fram aktuella adressuppgifter. Vid kontrollen

framkom att 64 stycken inte längre tillhörde populationen utan utgjorde s k övertäckning.

Ytterligare övertäckning framkom under insamlingsfasen (3 stycken). Nettourvalet i

respektive kommuner blev därmed; 188 stycken från Övertorneå, 184 stycken från Pajala,

240 stycken från Kiruna och 321 stycken från Luleå.120 (Se tabell 1).

Tabell 1. Population och urval Övertorneå Pajala Kiruna Luleå Totalt

Population 238 252 1884 3862 6236

Bruttourval 200 200 250 350 1000

Övertäckning 12 16 10 29 67

Nettourval 188 184 240 321 933

Framställning och utskick av enkät

Mot bakgrund av litteraturstudien och problemformuleringen valdes centrala och

övergripande begrepp ut. Dessa operationaliserades för att få fram konkreta och relevanta

variabler och därmed frågor till enkäten. Frågeblanketten innehöll 49 frågor som i

huvudsak var helstrukturerade med fasta svarsalternativ. I vissa fall fanns även

följdfrågor. De strukturerade frågorna syftade till att fånga allmänna uppfattningar och

attityder samt bakgrundsinformation. Några enstaka frågor var öppna för att fånga

spontana reflektioner. Enkätens framsida bestod av ett informationsbrev som bland annat

informerade om undersökningens bakgrund och syfte. Även information om var

uppgiftslämnarna kunde vända sig vid eventuella frågor fanns. (Se bilaga 1). Enkäten

blev innan utskick granskad av personer vid Länsstyrelsen i Norrbottens län, SCB och

Luleå tekniska universitet. Dessutom genomfördes en mindre pilotstudie. Första utskicket

120 Statistiska centralbyrån (2003), s. 1-2

23

genomfördes den 14 augusti 2003, därefter skickades två påminnelser ut med tio dagars

mellanrum till de som inte besvarat frågeblanketten. Varje påminnelse innehöll en ny

frågeblankett. Insamlingen avslutades första veckan i oktober 2003.

Databeredning och bearbetning

Det kvantitativa materialet registrerades manuellt av SCB och kontroller genomfördes

under och efter registreringen. Då kontrollerades dubbelmarkeringar och att endast valida

värden förekom i materialet samt att frågorna om ålder och kön i enkäten överensstämde

med uppgifter från register. En teknisk metod som kallas för kalibrering av vikter

användes för att reducera urvals- och bortfallsfel. Vikterna uppväger objektsbortfallet,

men inte det partiella bortfallet.121 I korthet består tekniken i att använda starka

hjälpvariabler eller registervariabler.122 Kalibreringsvikterna är sådana att vid skattning

vid antalet personer i de olika kategorierna av stratum, kön, ålder, storstad, utbildning och

civilstånd överrensstämmer statistiken med kända totaler från register över total

befolkningen. Även bakgrundsinformation från totalbefolknings- och utbildningsregister

användes för att reducera urvalsfel. Därmed kan resultatet i undersökningen redovisas

som gällande för hela populationen och inte bara för urvalet. Materialet bearbetades

sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS och undersökarna vid Luleå tekniska

universitet. Resultatet redovisas i procentandelar efter att variabeltransformationer

genomförts. Vidare presenteras flytt- och återvandringstrender i index för att

åskådliggöra en helhetsbild av flyttmönster i den närmaste omgivningen. På grund av

kalibreringen gick inte signifikansberäkningar att genomföra. Kvalitativa delen uteslöts

då det var alltför omfattande i förhållande till tidsaspekten. Materialet bedöms dock som

värdefullt för fortsatt forskning.

121 Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid s k hoppfrågor misstolkas och att de då inte besvarar rätt fråga. I denna undersökning varierar det partiella bortfallet mellan inget bortfall för frågorna 19 och 20 till att vara 6,2 % för fråga 13 f. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, inte går att nå eller är förhindrad att medverka på grund av t ex sjukdom eller utlandsvistelse. Statistiska centralbyrån (2003), s. 4-5. 122 Med “stark” hjälpvariabel menas en variabel som uppfyller en eller flera av följande egenskaper; den samvarierar väl med svarsbenägenheten (sannolikheten), med viktiga målvariabler och den avgränsar redovisningsgrupper. Statistiska centralbyrån (2003), s. 5-8.

24

Bortfall

Totalt besvarade 634 individer enkäten, vilket var 68 % av urvalet. Således var bortfallet

32 %. Objektsbortfallet bestod övervägande av icke inkomna enkäter utan uppgifter om

orsaken till detta, medan resterande hade meddelat förhinder, avböjt medverkan eller

returnerat enkäten obesvarad. Boende utomlands uppgavs också som hinder för

deltagande. I tabell 2 presenteras även inflödet av enkäterna efter första utsändningen och

de två efterföljande påminnelserna. Där framgår att deltagandet var störst vid första

utsändningen för att sedan minska. (Se tabell 2).

Tabell 2. Beskrivning av svarsfrekvens, bortfall och inflödet av enkäter. Övertorneå Pajala Kiruna Luleå Totalt

Efter första utsändningen N Procent

65 35 %

69 38 %

102 42 %

120 37 %

356 38 %

Efter enkätpåminnelse 1 N Procent

38 20 %

48 26 %

49 20 %

63 20 %

198 21 %

Efter enkätpåminnelse 2 N Procent

17 9 %

13 7 %

20 8 %

30 9 %

80 9 %

Totalt antal svar N Procent

120 64 %

130 71 %

171 71 %

213 66 %

634 68 %

Bortfall N Procent

68 36 %

54 29 %

69 29 %

108 34 %

299 32 %

Nettourval N Procent

188 100 %

184 100 %

240 100 %

321 100 %

933 100 %

Etiska aspekter

Då undersökningen baserar sig på ett uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län är det

viktigt att vara medveten om att detta påverkar forskningsprocessens inriktning och att en

viss intressestyrning kan finnas. Det bör dock poängteras att ingen ekonomisk ersättning

erhölls. Även forskningsfokus bestämdes av undersökarna och därigenom fanns inga skäl

att undanhålla några forskningsresultat. Respondenterna var över 18 år och därmed

behövdes inget särskilt tillstånd från förmyndare. Personuppgifter togs från ett

samlingsregister som endast SCB hade tillgång till vilket skyddade respondenternas

integritet. I enkäten användes även ett ID-nummer för att inte uppgifter skulle kunna

spåras till enskilda individer i den sammanställda datafilen eller i resultatet.

25

Reliabilitet

Slumpmässiga och systematiska fel kan uppstå vid inmatning, sammanställning och

bearbetning av datamaterialet. Vidare finns alltid en risk att respondenter missförstått

någon av enkätfrågorna. Riskerna ovan har minimerats genom granskningar, en

pilotstudie, upprepade kontroller och kvalitetstester samt jämförelser mellan enkätsvar

och registerdata. Respondenternas motivation kan ha påverkats av enkätens omfattning

och av att vissa frågor eventuellt upplevts som känsliga. Även tidsaspekten kan påverka

reliabiliteten på så sätt att de som precis har lämnat uppväxtkommunen ofta är mer tanke-

och känslomässigt upptagna av flytten än de som varit bosatta en längre tid i den nya

bostadskommunen. Detta färgar enkätsvaren och villigheten att delta. En annan aspekt är

att behov, intressen, attityder och värderingar förändras med tiden samt att kulturella

skillnader har betydelse. Utifrån detta resonemang kan det vara svårt att replikera

undersökningen och få exakt samma resultat. För att minska olika felkällor och egna bias

har undersökarna genomgående antagit ett forskningskritiskt förhållningssätt samt låtit

utomstående granska den färdiga rapporten.

Validitet

För att uppnå meningsfulla och tillfredsställande svar i enkäten operationaliserades de

valda begreppen utifrån tidigare forskning. Det är däremot svårt att mäta attityder och

värderingar då det är vanligt att de förändras från ett tillfälle till ett annat.

Uppgiftslämnaren kan ange ett svar som förväntas eller som är socialt accepterat.

Begrepp har också olika betydelser och innebörd för olika individer. För att reducera

bortfallsskevheten och därmed höja validiteten viktades materialet med hjälp av metoden

kalibrering. Även hjälpinformation från olika register användes för detta ändamål.

Genom att urvalet baseras på ett stratifierat slumpmässigt urval ökar validiteten samtidigt

som både slumpmässiga och systematiska fel minskar. Vid fortsatt forskning skulle det

dock vara önskvärt att ha en kontrollgrupp som bestod av kvarvarande i

uppväxtkommunen. Skillnader mellan flyttare och stannare skulle därigenom

åskådliggöras och belysa problematiken på ett mer nyanserat sätt. Beräkningar som

genomförts anses både relevanta och kopplade till teorier. Validiteten bedöms som god

då resultatet överrensstämde väl med tidigare forskning.

26

Resultat

Resultatredovisningen inleds med en allmän presentation av enkätstudien utifrån

bakgrundsvariablerna; kön, ålder, sysselsättning, utbildning och levnadsförhållanden.

Därefter redovisas faktorer som har påverkat valet att flytta. Sedan redogörs för vanliga

bostadskommuner och integreringen där utifrån de aktuella variablerna. Efter det följer

kontakten med och synen på uppväxtkommunen. Avslutningsvis redovisas

återvandringsintentioner.

En allmän beskrivning

Respondenterna bestod av 55 % kvinnor och 45 % män. Ungefär hälften var i åldrarna

20-30 år och en något större andel var i åldrarna 31-40 år. Kvinnorna återfanns i större

utsträckning i den äldre åldersgruppen. (Se tabell 3).

Tabell 3. Kvinnor och mäns åldersfördelning. Ålder Man Kvinna Totalt

20-30 år

N

Procent

1 473

53 %

1 491

44 %

2 964

48 %

31-40 år

N

Procent

1 315

47 %

1 917

56 %

3 232

52 %

Totalt

N

Procent

2 788

45 %

3 408

55 %

6 196

100 %

Levnadsförhållande då och nu

Två tredjedelar uppgav att de nu levde som sambo/gift, medan resterande levde endera

som ensamstående (25 %) eller särbo (7 %). Vid flytten från uppväxtkommunen var drygt

en femtedel sambo/gift, medan 70 % levde som ensamstående. Denna utveckling hänger

förmodligen samman med att människor i takt med en stigande ålder ofta träffar en

partner och bildar familj. Av de som nu var ensamstående var mer än hälften mellan 20-

30 år och något fler män än kvinnor levde så.

Respondenternas partner kom i stor utsträckning från andra platser i Sverige än

Norrbotten (44 %). En mindre andel hade partners från den nuvarande bostadskommunen

27

(24 %) eller från uppväxtkommunen (21 %). Endast ett fåtal hade en partner från en

annan kommun i Norrbotten än uppväxtkommunen (6 %). Sammanfattningsvis visar

detta att majoriteten hade en partner som också hade flyttat. Män hade i större

utsträckning än kvinnor en partner från den egna uppväxtkommunen eller från andra

kommuner i Norrbotten. En stor andel av dem som levde i en relation, både i

uppväxtkommunen och i den nuvarande, hade en partner från den egna

uppväxtkommunen. En mycket liten andel av dem som var ensamstående vid flytten från

uppväxtkommunen, men som nu levde i en relation, hade en partner från den egna

uppväxtkommunen eller från Norrbotten.

Mer än hälften hade inte hemmavarande barn (58 %) och män hade i större

utsträckning än kvinnor uppgett detta. Av de som hade hemmavarande barn var

majoriteten sambo/gift. De som hade bott borta från uppväxtkommunen längre än 5 år

hade i större utsträckning hemmavarande barn, vilket är logiskt då familjebildning är

vanligt med stigande ålder. Följaktligen förekom hemmavarande barn i minst

utsträckning i åldrarna 20-25 år och mest bland de över 36 år.

Utbildningsbakgrund

Majoriteten hade en högskole- eller universitetsexamen eller minst en treårig

gymnasieutbildning. Detta utfall belyser det faktum att det finns ett positivt samband

mellan utbildning och flyttande. Det framkom inga större skillnader mellan män och

kvinnors utbildningsnivå. Högskole- eller universitetsexamen var vanligast bland de från

Luleå kommun (55 %). Därefter kommer i ordningsföljd de från Övertorneå, Kiruna och

Pajala kommun. Detta återspeglar troligen betydelsen av att ha ett universitet i sin

uppväxtkommun. Det fanns även ett positivt samband mellan utbildningsnivå och ålder

vilket är logiskt då individer med tiden förvärvar examen vid ett universitet eller en

högskola.

Nästan hälften av respondenternas föräldrar hade en förgymnasialutbildning (46 %)

medan en mindre andel hade högskole- eller universitetsexamen (36 %) eller tvåårig eller

treårig gymnasieutbildning (19 %). Individernas utbildningsnivå kunde kopplas till

föräldrarnas. Bland annat framgick det att de med högskole- eller universitetsexamen i

stor utsträckning hade föräldrar med liknande utbildningsbakgrund jämfört med de som

28

saknade denna examen. Förhållandet kan uttryckas som att ju högre utbildningsnivå i

uppväxtmiljön desto större sannolikhet att även barnen i vuxen ålder har det.

Sysselsättning då och nu

Den vanligast förekommande sysselsättningen innan flytten från uppväxtkommunen var

studier. Sannolikt hänger detta samman med att utflyttningsåldern i huvudsak låg mellan

15-25 år, vilket är en ålder då många studerar. Arbete var den näst vanligaste

sysselsättningen och de som arbetade var också något äldre än de som studerade. En

mindre andel var arbetssökande eller uppgav annan sysselsättning som t ex sjukskrivning,

förtidspension eller föräldraledighet. I den nuvarande bostadskommunen var arbete den

vanligaste sysselsättningen medan andelen studerande och arbetssökande hade minskat.

Däremot hade andelen som uppgett svarsalternativet ”annat” ökat. (Se figur 2). Dessa

förändringar i sysselsättningsmönster hänger samman med att individer med tiden

studerat färdigt och därefter skaffat sig arbete. Många över 26 år uppgav också att de

arbetade medan studier alltjämt, för den yngre åldersklassen, utgjorde den främsta

sysselsättningen. När det gäller den förhöjda andelen av svarsalternativet ”annat” kan det

förklaras med att andra omständigheter som egna barn gör att fler är föräldralediga i den

nuvarande bostadskommunen jämfört med i uppväxtkommunen. Andra förhållanden som

förtidspension och sjukskrivningar kan också ha påverkat utfallet.

30

59

10

1

64

22

4

10

0

10

20

30

40

50

60

70

Arbetar Studerar Arbetsöker Annat

Huvudsaklig sysselsättning

Pro

cent

I uppväxtkommunen

I den nuvarandebostadskommunen

Figur 2. Sysselsättning i uppväxtkommunen och i den nuvarande bostadskommunen.

29

Vid flytten från uppväxtkommunen

Ålder vid flytten från uppväxtkommunen

Majoriteten flyttade från uppväxtkommunen i 18-25 års ålder medan en mindre andel

flyttade i åldrar över 25 år. En något större andel kvinnor flyttade i 18-25 års ålder medan

män i stället flyttade i åldrarna 26-30 år. (Se tabell 4).

Tabell 4. Män och kvinnors ålder vid flytten från uppväxtkommunen. Ålder Man Kvinna Totalt 18-25 år

N Procent

2 215 82 %

2 787 87 %

5 002 85 %

26-30 år

N Procent

432 16 %

329 10 %

761 13 %

31-40 år

N Procent

56 2 %

76 2 %

132 2 %

Totalt

N Procent

2 703 100 %

3 192 100 %

5 895 100 %

Flyttorsaker vid den första och senaste flytten

Vid flytten från uppväxtkommunen var personlig utveckling/utmaning, studier samt

arbete de främsta flyttorsakerna. Andra vanliga orsaker var större utbud av kultur och

nöjen, att partner och vänner flyttade samt bättre fritidsmöjligheter. (Se figur 3). Kvinnor

uppgav främst flyttorsakerna studier samt att vänner och partner flyttade medan män i

stället uppgav arbete, utökat kultur och nöjesutbud och bättre fritidsmöjligheter.

Minst förekom flyttorsaken personlig utveckling/utmaning bland de från Övertorneå

kommun som i stället i störst utsträckning uppgett att det förväntades att de skulle flytta.

Studier var vanligast bland de från Pajala och Övertorneå kommun medan arbete i stället

var vanligast bland de från Luleå. Bättre fritidsmöjligheter var mest förekommande bland

de från Pajala och minst bland de från Luleå kommun. Vidare var ökat kultur- och

nöjesutbud vanligast bland de från Pajala och Kiruna kommun. (Se figur 4). Utifrån

utflyttningsålder framkom att studier var mest förekommande bland de som flyttat i

åldrarna 18-25 år medan arbete var vanligast bland de i åldrar över 25 år.

30

47 46

34

17

12

8 7

0 13

1

1815

32

1214

2

8

17

9

13

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Personlig utveckling/utmaning

Studier

Arbete

Bättre kultur/nöjenPartner flyttadeVänner flyttadeBättre fritidsm

öjligheter

Bättre bostadsmöjligheter

Närhet till släkt och vänner

Det förväntadesLägre boendekostnader

Flyttorsaker

Proc

ent

Vid flytten från uppväxtkommunen

Vid den senaste flytten

Figur 3. De vanligaste flyttorsakerna vid flytten från uppväxtkommunen

och vid den senaste flytten.

0

10

20

30

40

50

60

Studier

Personlig utveckling/utmaning

Arbete

Bättre kultur/nöjen

Partner flyttade

Vänner flyttade

Bättre fritidsmöjligheter

Det förväntades

Flyttorsaker

Proc

ent

Övertorneå

Pajala

Kiruna

Luleå

Figur 4. De vanligaste flyttorsakerna vid flytten från uppväxtkommunen

utifrån respektive uppväxtkommun.

31

De främsta flyttorsakerna vid den senaste flytten var arbete, personlig

utveckling/utmaning och bättre bostadsmöjligheter. Andra vanliga orsaker var studier,

partner flyttade, bättre kultur- och nöjesutbud, bättre fritidsmöjligheter och närhet till

släkt och vänner. Den största skillnaden mellan den första och den senaste flytten var att

arbete var den främsta flyttorsaken vid den senaste medan studier och personlig

utveckling/utmaning var vanligast vid den första. Andra orsaker som var mer aktuella vid

den senaste flytten var bättre bostad/lägenhet, ökade möjligheter till umgänge med släkt

och vänner samt lägre boendekostnader. (Se figur 3). Kvinnor uppgav främst bättre

bostad/lägenhet, bättre fritidsmöjligheter och partner flyttade medan män i stället uppgav

arbete, personlig utveckling/utmaning samt bättre kultur och nöjesutbud. Frågan om de

vanligaste flyttorsakerna vid den senaste flytten utesluter inte flyttningar inom en

bostadskommun, vilket kan ha påverkat valet av svarsalternativ.

Flyttrender

Majoriteten uppgav att få av familj och släkt hade flyttat från uppväxtkommunen, medan

många av deras vänner och bekanta hade gjort det. Utifrån ett skapat index 123 framkom

att utflyttningstrender var starkast i Övertorneå kommun och därefter i Kiruna och sedan i

Pajala. Följaktligen var flyttrender svagast i Luleå kommun. (Se figur 5).

21

30 28

52

80

71 72

48

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Övertorneå Pajala Kiruna Luleå

Flyttrender

Pro

cent

Ingen har flyttat därifrån

Några/många har flyttat därifrån

Figur 5. Flyttrender utifrån respektive uppväxtkommun.

123 Index skapades av hela fråga 17 i enkäten. Därefter delades svarsalternativen in i ingen och några/många har flyttat. Däremot uteslöts svarsalternativet Vet ej innan transformationen. (Se bilaga 1, sidan 5).

32

Oavsett flyttillfälle kände majoriteten någon i den blivande bostadskommunen innan de

själva flyttade dit. Dock upplevdes kontakterna ha en liten betydelse för valet av

flyttdestination. För kvinnor hade kontakterna en större betydelse än för män. (Se tabell

5). Utifrån utflyttningsålder, dåvarande levnadsförhållanden och uppväxtkommun

framkom inga tydliga samband.

Tabell 5. Index över sociala kontakters betydelse för valet av flyttdestination. Kontakters betydelse för val av flyttdestination

Man Kvinna Totalt

Liten betydelse N Procent

2 076 87 %

2 239 79 %

4 315 82 %

Stor betydelse N Procent

325 14 %

614 22 %

939 18 %

Totalt N Procent

2 401 100 %

2 853 100 %

5 254 100 %

Efter flytten från uppväxtkommunen

Tiden borta från uppväxtkommunen kunde variera mellan 1-22 år. En tredjedel hade bott

borta från uppväxtkommunen i 1-5 år medan en något mindre andel hade bott borta i 6-10

år. En femtedel hade bott borta 11-15 år medan en något mindre andel 16-22 år. Kvinnor

hade bott borta längre än män. (Se tabell 6).

Tabell 6. Män och kvinnors tid borta från uppväxtkommunen. Tid borta från uppväxtkommunen

Man Kvinna Totalt

1-5 år N Procent

1 063 39 %

872 27 %

1 935 33 %

6-10 år N Procent

812 30 %

903 28 %

1 715 29 %

11-15 år N Procent

525 19 %

740 23 %

1 265 22 %

16-22 år N Procent

303 11 %

676 21 %

979 17 %

Totalt N Procent

2 703 100 %

3 191 100 %

5 894 100 %

Mer än hälften (56 %) hade flyttat mer än en gång efter flytten från uppväxtkommunen.

Av dessa hade de flesta flyttat 2-4 gånger medan en mindre andel hade flyttat mer än 5

33

gånger. Många av de från Pajala och Övertorneå kommun hade flyttat till en annan

kommun i Norrbotten vid den första flytten medan majoriteten från Luleå och Kiruna

kommun i stället flyttade direkt över länsgränsen. Slutligen framkom att en något större

andel kvinnor än män flyttat flera gånger. Ofta förekommande bostadskommuner som de

bott i innan den nuvarande var Stockholm, Uppsala, Göteborg, Umeå och Luleå.

Den nuvarande bostadskommunen

Främst bodde respondenterna i följande bostadskommuner; Stockholm, Umeå, Göteborg

och Uppsala. Även Solna, Malmö och Skellefteå var relativt vanliga. För de från Luleå

kommun var Stockholm den främsta bostadskommunen medan Umeå i stället var

populärast bland de från de övriga uppväxtkommunerna. Solna och Skellefteå kommun

förekom oftare bland de från Luleå medan Malmö och Göteborg var vanligt bland de från

Kiruna kommun. Vidare var Uppsala populärt bland de från Pajala kommun. (Se figur 6).

Mer än hälften hade varit bosatt i den nuvarande bostadskommun 1-5 år (58 %),

medan en mindre andel hade bott där 6-10 år (23 %), 11-15 år (18 %) och 16-22 år (6 %).

Kvinnor hade bott där längre än män.

13

18

78

11

20

75

13

17

9

54

25

11

6

34

3

0

5

10

15

20

25

30

Stockholm Umeå Göteborg Uppsala Malmö Solna Skellefteå

Indiv idernas nuvarande bostadskommun

Proc

ent

Pajala

Övertorneå

Kiruna

Luleå

Figur 6. Nuvarande bostadskommun utifrån respondenternas uppväxtkommuner.

34

Umgänge

Det sociala umgänget bestod främst av täta kontakter med inflyttade från andra

kommuner i Sverige och i något mindre utsträckning med infödda i den nuvarande

bostadskommunen. Minst förekom täta kontakter med andra från den egna

uppväxtkommunen. (Se figur 7).

27

39

30

7

4742

4

33

60

0

10

20

30

40

50

60

70

Umgås aldrig Umgåssällan/ibland

Umgås ofta

Individers umgänge i den nuvarande bostadskommunen

Proc

ent

Med andra frånuppväxtkommunenMed individer uppväxta i dennuvarande bostadskommunenMed andra flyttare i dennuvarande bostadskommunen

Figur 7. Umgänget i den nuvarande bostadskommunen.

Män umgicks oftare med andra från uppväxtkommunen än kvinnor som i stället oftare

umgicks med infödda eller med andra inflyttare. Mest umgicks de från Luleå kommun

med andra från uppväxtkommunen (34 %) medan de från Pajala kommun i minst

utsträckning gjorde det (22 %). Med tiden i den nuvarande bostadskommunen minskade

umgänget med andra från den egna uppväxtkommunen samtidigt som umgänget ökade

med infödda. Således umgicks de som bott där mindre än fem år mest med andra från

uppväxtkommunen.

Vanliga mötesplatser

Nya kontakter skapades främst via arbetet, studier och via partners och egna vänner och

bekanta. Många av respondenterna arbetade, studerade eller hade studerat vilket förklarar

att dessa var vanliga mötesplatser. Mer än hälften hade även uppgett att de ibland

umgicks med arbetskamrater på fritiden (57 %), medan en mindre andel ofta umgicks

med dessa (22 %). Vidare hade många uppgett att de ibland (52 %) eller ofta (35 %)

35

deltog i arbetsrelaterade aktiviteter. I rangordning därefter kom egna fritidsaktiviteter,

bostadsområdet/grannar, barnen och deras aktiviteter, nöjen och slutligen i minst

utsträckning föreningsarbete. Förutom att arbete var den främsta mötesplatsen för både

män och kvinnor hade män också skapat nya kontakter via egna fritidsaktiviteter, nöjen

och via egna vänner och bekanta medan kvinnor i stället träffat nya vänner via

bostadsområdet/grannar, barnen och deras aktiviteter och via partners vänner och

bekanta. (Se figur 8).

65

40

15

30

18

811

32

44

61

46

2218

116

24

45

32

0

10

20

30

40

50

60

70

Arbetet

Studier

Bostadsområde/grannar

Egna fritidsaktiviteterN

öjen

FöreningsarbeteBarnen och deras aktiviteterPartners vänner och bekantaEgna vänner och bekanta

Sammanhang där respondenterna lärt känna nya vänner

Proc

ent

Man

Kvinna

Figur 8. Sammanhang där män och kvinnor främst har lärt känna nya vänner.

Personer i åldrarna 20-25 år hade framför allt lärt känna nya vänner via studier,

medan de över 25 år främst lärt känna nya vänner via arbetet. Vidare hade de äldre även i

större utsträckning än de yngre lärt känna nya vänner via barnen och deras aktiviteter och

via bostadsområdet/grannar. I den yngsta åldersgruppen hade många i stället träffat nya

vänner via nöjen. Resultaten är logiska då många i takt med stigande ålder arbetar och

bildar familj.

En saknad av nära vänner

Något mer än hälften saknade ibland nära vänner i den nuvarande bostadskommunen,

medan en tredjedel inte alls gjorde det. Endast 15 % gjorde det ofta. Denna saknad

36

förekom oftare bland kvinnor och bland de som var sambo/gift. Med stigande ålder och

en ökad tid i den nuvarande bostadskommunen tycktes saknaden minska. Såldes var

saknaden störst bland de som bott där i 1-5 år och minst bland de som bott där längre än

15 år. De som ofta saknade nära vänner besökte uppväxtkommunen mer frekvent än de

som i mindre utsträckning upplevde denna saknad. Vidare framkom att de som ofta

upplevde ett utanförskap även ofta saknade nära vänner. (Se bilaga 2, tabell 1). Med tiden

i den nuvarande bostadskommunen minskade även upplevelser av utanförskap.

Fritiden

Mest utövades individuella idrotts- och friluftsaktiviteter samt kulturella aktiviteter och

minst föreningsaktiviteter. Emellertid utövades fritidsaktiviteterna endast ibland av

majoriteten. Individuella aktiviteter förekom oftare än gruppaktiviteter. (Se tabell 7).

Tabell 7. Fritidsaktiviteter och hur ofta dessa utövades. Fritidsaktiviteter Aldrig

(%) Ibland

(%) Ofta (%)

Totalt

Kulturella aktiviteter N Procent

389 6 %

3 903 64 %

1 856 30 %

6 148 100 %

Individuella idrottsaktiviteter N Procent

724 12 %

3 058 50 %

2 352 38 %

6 134 100 %

Individuella friluftsaktiviteter N Procent

956 16 %

3 809 62 %

1 344 22 %

6 109 100 %

Idrottsaktiviteter i grupp N Procent

2 108 34 %

2 904 47 %

1 112 18 %

6 123 100 %

Hobbyaktiviteter N Procent

2 096 34 %

2 811 46 %

1 190 20 %

6 096 100 %

Friluftsaktiviteter i grupp N Procent

2 403 40 %

3 257 54 %

402 7 %

6 061 100 %

Föreningsaktiviteter N Procent

3 792 62 %

1 882 31 %

470 8 %

6 144 100 %

Besök i uppväxtkommunen

Majoriteten besökte sin uppväxtkommun 1-6 gånger/år, medan en mindre andel besökte

den sällan/aldrig (16 %), 7-12 gånger/år (7 %) eller flera gånger i månaden (2 %). Inga

markanta skillnader återfanns mellan män och kvinnor. I minst utsträckning besökte de

från Kiruna och Pajala kommun sina uppväxtkommuner. De i den yngsta åldersgruppen

besökte uppväxtkommunen oftare än de som var äldre vilket tyder på att besöken minskar

37

med stigande ålder. Vidare framkom att ju längre tid de bott borta och med en ökad tid i

den nuvarande ju mindre besökte de uppväxtkommunen. (Se figur 9).

5

15 17

33

8077 76

67

12

47

3 4

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-22 år

Tid borta från uppväxtkommunen

Pro

cent

Aldig/sällan

1-6 ggr/år

7-12 ggr/år

Flera ggr/mån

Figur 9. Hur ofta individerna besöker sin uppväxtkommun utifrån den

tid de varit borta från den.

De med partner från uppväxtkommunen eller från någon annan kommun i Norrbotten

besökte den oftare än de som hade partner från andra ställen. Även de som var bosatta i

Västerbotten besökte uppväxtkommunen oftare än de som bodde i andra delar av Sverige.

Detta avspeglar troligen geografiska avstånd och ekonomiska aspekters betydelse för

möjligheten att besöka uppväxtkommunen. De som flyttat flera gånger besökte sin

uppväxtkommun i mindre utsträckning än de som flyttat en gång. Besöken minskade

också om många av familj och släkt flyttat därifrån. Kvarvarande vänner och bekanta

hade ingen inverkan på besöksfrekvensen. Resultaten återspeglar att relationer förändras

över tid och då främst de med vänner och bekanta, medan de med familjemedlemmar och

släkt består. Det bör dock poängteras att dessa resultat inte beskriver besökens karaktär

eller kvalitet utan bara dess intensitet.

Kontakt med kvarvarande

Majoriteten hade kontakt via t ex telefon, SMS, Internet och brev med kvarvarande familj

flera gånger i månaden. Kontakten med kvarvarande vänner förekom inte lika ofta som

med familjen, däremot oftare än den med släkt och bekanta. Minst kontakt hade de med

38

bekanta. Kvinnor hade tätare kontakt än män med kvarvarande släkt. I övrigt framkom

inga större skillnader mellan män och kvinnor eller mellan uppväxtkommunerna. Ju

längre tid de bott borta från uppväxtkommunen ju mindre kontakt hade de med

kvarvarande släkt, vänner och bekanta. Däremot påverkades inte kontakten med

kvarvarande familj. Vidare hade de i åldrarna 20-30 år tätare kontakt med vänner, släkt

och bekanta än de som var äldre. En saknad av nära vänner eller en upplevelse av ett

utanförskap i den nuvarande bostadskommunen ökade inte kontaktfrekvensen med

kvarvarande.

Hälften uppmuntrade i stort sett aldrig vare sig kvarvarande familj/släkt eller vänner

att flytta från uppväxtkommunen. En tredjedel uppgav att de ibland gjorde det och

ungefär en tiondel gjorde det ofta. Kvinnor uppmuntrade oftare än män kvarvarande

familj/släkt att flytta. Inga skillnader återfanns gällande kvarvarande vänner. Slutligen

fanns inget tydligt samband utifrån uppväxtkommun, tid borta därifrån eller en saknad av

nära vänner.

Information om uppväxtkommunen

Något mer än hälften upplevde att de fick tillräckligt med information om sin

uppväxtkommun. Lika många ansåg att den var viktig för dem. En större andel män än

kvinnor uppgav att de fick tillräcklig information och att denna var viktig för dem.

Utifrån uppväxtkommunerna framkom inga större skillnader gällande

informationsmängden. Däremot ansåg en betydligt större andel från Luleå kommun i

jämförelse med de från de övriga uppväxtkommunerna att informationen inte var viktig

för dem. Med stigande ålder minskade informationens betydelse. Vidare framkom att

med ökad tid borta från uppväxtkommunen ökade uppfattningen om att få tillräckligt med

information samtidigt som dess betydelse minskade.

Hur andra beskriver uppväxtkommunen

Nästan hälften upplevde att kvarvarande familj/släkt i allmänhet beskrev

uppväxtkommunen på ett positivt sätt. Dock hade även många uppgett att dessa beskrev

den på både ett negativt och positivt sätt. (Se figur 10). Många från Luleå upplevde att de

beskrev den på ett positivt sätt, medan de från Övertorneå i minst utsträckning upplevde

detta. Majoriteten hade uppgett att kvarvarande vänner i allmänhet beskrev

39

uppväxtkommunen både på ett positiv och negativt sätt. (Se figur 10). Vidare upplevde

övervägande delen att uppväxtkommunen beskrevs av utflyttade familj/släkt och vänner

både på ett positiv och negativt sätt. (Se figur 10). De från Luleå och Kiruna kommun

hade i större utsträckning uppgett att utflyttad familj/släkt beskrev den på ett positivt sätt

än de från de andra uppväxtkommunerna. Även en större andel från Luleå upplevde att

utflyttade vänner beskrev uppväxtkommunen på ett positivt sätt. Hälften uppgav att

media beskrev uppväxtkommunerna både på ett positivt och negativt sätt medan ungefär

en tredjedel upplevde att de beskrev den på ett negativt sätt. (Se figur 10). En större andel

från Luleå kommun upplevde att media beskrev den på ett positivt sätt i jämförelse med

de andra kommunerna. Hälften upplevde att lokala politiker beskrev uppväxtkommunen

på ett positivt sätt medan ungefär en tredjedel upplevde att dessa beskrev den på både ett

positivt och negativt sätt. (Se figur 10). Inga större skillnader framkom utifrån

uppväxtkommun. Många upplevde att rikspolitiker beskrev uppväxtkommunen både på

ett positivt och negativt sätt medan en femtedel uppgav att dessa beskrev den på ett

negativt sätt eller att de i stort sett aldrig talade om den. (Se figur 10). De från Pajala,

men också de från Övertorneå och Kiruna kommun, upplevde att dessa beskrev den på ett

negativt sätt.

Sammanfattningsvis var det främst kvarvarande familj/släkt och lokala politiker som

beskrev uppväxtkommunen på ett positivt sätt, medan media och riskpolitiker beskrev

den på ett negativt sätt. Även kvarvarande beskriver uppväxtkommunen mer positivt än

de utflyttade samtidigt som de även pratar mer om den. Vidare tycks andra generellt

beskriva Luleå kommun mer positivt än de övriga uppväxtkommunerna.

40

26 6

9

26

11

24

44

62 62 63

52

35

4448

2520

1713

51

76 712 10 10

4

25

0

10

20

30

40

50

60

70

Kvarvarande familj/släkt

Kvarvarande vänner

Utflyttad familj/släkt

Utflyttade vänner

MediaLokala politiker

Rikspolitiker

Hur andra beskriver uppväxtkommunen

Proc

ent

Negativt

Både negativt och pos itivt

Pos itivt

Pratar i s tort sett inte om den

Figur 10. Hur andra beskriver uppväxtkommunen.

Synen på olika möjligheter

I det stora hela upplevdes möjligheterna bättre i den nuvarande bostadskommunen än i

uppväxtkommunen förutom angående; bostadsmöjligheter och närhet till natur. Många

upplevde även att förutsättningarna för att leva i en trygg miljö var bättre i

uppväxtkommunen än i den nuvarande. De möjligheter som ansågs vara lika stora i båda

kommunerna var att bilda familj, barnomsorg, leva i en tryggmiljö och att skapa sociala

kontakter. Angående möjligheten för sociala kontakter hade dock en stor andel även

uppgett att detta var bättre i den nuvarande bostadskommunen. (Se tabell 8).

41

Tabell 8. Jämförelser mellan olika möjligheter i den nuvarande

bostadskommunen och i uppväxtkommunen. Möjligheter Bättre i

uppväxt- kommunen

Lika bra i båda

kommunerna

Bättre i den nuvarande

bostads-kommunen

Totalt

Personlig utveckling N Procent

273 5 %

1 275 22 %

4 347 74 %

5 896 100 %

Yrkesmöjligheter N Procent

514 9 %

594 10 %

4 923 82 %

6 031 100 %

Studiemöjligheter N Procent

572 10 %

839 14 %

4 519 76 %

5 930 100 %

Möjligheter till sociala kontakter N Procent

580 10 %

2 627 44 %

2 808 47 %

6 015 100 %

Möjligheter att bilda familj/skaffa familj

N Procent

551 10 %

3 719 66 %

1 405 25 %

5 674 100 %

Fritidsmöjligheter N Procent

756 12 %

2 102 34 %

3 248 53 %

6 106 100 %

Utbud/nöjen N Procent

585 10 %

430 7 %

5 141 84 %

6 156 100 %

Kultur N Procent

509 9 %

645 11 %

4 785 81 %

5 939 100 %

Bostadsmöjligheter N Procent

3 757 64 %

1 054 18 %

1 065 18 %

5 876 100 %

Barnomsorg N Procent

829 24 %

1 944 56 %

707 20 %

3 480 100 %

Sjukvård N Procent

650 13 %

1 717 34 %

2 732 54 %

5 099 100 %

Närhet till naturen N Procent

3 054 50 %

2 541 42 %

529 9 %

6 124 100 %

Leva i trygg miljö N Procent

2 527 42 %

2 974 50 %

476 8 %

5 977 100 %

Genomgående upplevde en större andel av de som hade Luleå som uppväxtkommun att

de flesta möjligheterna var lika bra i båda kommunerna. De från de övriga

uppväxtkommunerna upplevde i stället att möjligheterna var bättre i den nuvarande

bostadskommunen, förutom de ovan nämnda möjligheterna som ansågs vara bättre i

uppväxtkommunen. Slutligen framkom att med tiden värderades möjligheter som tidigare

uppfattats som bättre i uppväxtkommunen, eller lika bra i båda kommunerna, som bättre i

den nuvarande.

Hem/hemma

En stor andel kände sig hemma både i den nuvarande bostadskommunen och i

uppväxtkommunen (38 %) eller mest i den nuvarande bostadskommunen (37 %). En

mindre andel kände sig mest hemma i uppväxtkommunen (18 %), i någon annan

kommun i Sverige (3 %) eller någon annanstans (4 %). Vid fortsatta beräkningar togs

svarsalternativen annan kommun i Sverige och annat bort då endast en mindre andel

uppgett detta. En större andel kvinnor kände sig mest hemma i den nuvarande

42

bostadskommunen eller både där och i uppväxtkommunen, medan män i större

utsträckning kände sig mest hemma i den senare. En ökad tid i den nuvarande

bostadskommunen, men också en ökad tid borta från uppväxtkommunen, tycktes minska

upplevelsen att känna sig hemma i uppväxtkommunen samtidigt som den ökade i den

nuvarande. Det framkom även att individer kände sig mest hemma i den nuvarande

bostadskommunen om de aldrig saknade nära vänner, upplevde ett utanförskap eller

längtande tillbaka. Vidare om de sällan besökte uppväxtkommunen samt trivdes bättre i

den nuvarande bostadskommunen än i uppväxtkommunen. (Se bilaga 3, tabell 1-3).

Trivsel

Mer än hälften trivdes bättre i den nuvarande bostadskommunen (52 %), medan en

mindre andel trivdes lika bra i båda kommunerna (32 %) eller bättre i uppväxtkommunen

(14 %). En mycket lite andel trivdes varken där eller i den nuvarande (1 %). I följande

resultat har sista svarsalternativet tagits bort då endast en liten andel uppgett detta. En

ökad tid i den nuvarande bostadskommunen ökade även trivseln där samtidigt som den

minskade i uppväxtkommunen. (Se figur 11). Inga skillnader framkom mellan män och

kvinnors trivsel. De som ofta saknade nära vänner eller upplevde ett utanförskap i den

nuvarande bostadskommunen trivdes bättre i uppväxtkommunen medan de som inte

upplevde detta trivdes bättre i den nuvarande. Slutligen uppgav majoriteten att

arbete/studier (77 %) och fritidsaktiviteter (66 %) hade en stor betydelse för deras trivsel i

den nuvarande bostadskommunen.

1611 11 10

37

29 30

17

50

60 60

73

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1-5 år 6-10 år 11-15 år 16-22 år

Tid i nuvarande bostadskommun

Pro

cent

Trivs bättre iuppväxtkommunen

Trivs lika bra i bådakommunerna

Trivs bättre i dennuvarandebostadskommunen

Figur 11. Trivsel utifrån tiden i den nuvarande bostadskommunen.

43

Återvandringstrender och samtal om att återvända

Det var främst utflyttade bekanta och vänner som återvänt till uppväxtkommunen medan

familj och släkt i minst utsträckning gjorde det. Familjemedlemmar återvände inte i lika

stor omfattning till Luleå kommun som till de övriga uppväxtkommunerna. Mest hade

släkten återvänt till Pajala kommun medan vänner framförallt gjorde det till Kiruna

kommun. Bekanta hade i störst utsträckning flyttat tillbaka till Kiruna och Luleå

kommun. (Se bilaga 4, tabell 1). Utifrån index 124 var återvandringstrender starkast bland

de från Kiruna kommun. Därefter kommer i ordningsföljd de från Pajala, Övertorneå och

Luleå. (Se figur 13).

46 44

33

5054

57

67

50

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Övertorneå Pajala Kiruna Luleå

Återvandringstrender

Proc

ent

Ingen har återvänt

Några/många har återvänt

Figur 13. Index över återvandringstrender utifrån respektive uppväxtkommun.

Ungefär hälften samtalade sällan/aldrig med familj/släkt och vänner om att flytta

tillbaka (48 %), medan en något mindre andel gjorde det ibland (41 %) och endast 11 %

pratade ofta om detta. Samtalsämnet förekom oftare bland kvinnor, de som levde i någon

form av relation, de med partner från Norrbotten, de som inte arbetade. Samtalet förekom

även oftare om de trivdes bättre i uppväxtkommun, kände sig mest hemma där, ofta

umgicks med andra därifrån, ofta sakande nära vänner eller upplevde ett utanförskap,

hade täta kontakter med kvarvarande eller ofta besökte uppväxtkommunen, hade många i

sin närmaste omgivning som återvänt, längtade tillbaka samt kunde tänka sig att

124 Index skapades av hela frågan 18 i enkäten. Därefter delades svarsalternativen in i ingen och några/många har flyttat. Däremot uteslöts svarsalternativet Vet ej innan transformationen. (Se bilaga 1, sidan 5).

44

återvända. En ökad tid i den nuvarande bostadskommunen, men också ökad tid borta från

uppväxtkommunen, samt stigande ålder minskade samtalsämnets förekomst.

Återvandringsintention

Resultatet visade att 45 % kunde tänka sig att flytta tillbaka till uppväxtkommunen,

medan 32 % inte övervägde det eller var osäkra (23 %). Återvandringsintentionen var

starkast bland män, de som hade en partner från Norrbotten, de som levde som

ensamstående, de som inte hade hemmavarande barn, de som studerade eller var

arbetssökande, bland de från Luleå kommun, de som ofta umgicks med andra från

uppväxtkommunen, de som hade många i sin närmaste omgivning som återvänt, de som

ofta upplevde ett utanförskap eller saknade nära vänner, upplevde sig mest hemma i

uppväxtkommunen samt längtade tillbaka dit. I takt med tiden borta från

uppväxtkommunen och i den nuvarande samt med stigande ålder minskade intentionen

att återvända. (Se bilaga 5, tabell 1).

Endast 24 % kunde tänka sig att flytta till någon annan kommun i Norrbotten än

uppväxtkommunen, medan 59 % inte kunde tänka sig det och 17 % var osäkra. En större

andel från Pajala och Övertorneå kommun kunde tänka sig att flytta till en annan

kommun i Norrbotten i jämförelse med de från Kiruna och Luleå kommun. I övrigt

framkom samma faktorer som påverkade intentionen ovan även här. Förutom att de som

var sambo/gift i lika stor utsträckning som ensamstående kunde tänka sig att återvända.

Vidare fanns inget tydligt samband mellan umgänget i den nuvarande bostadskommunen

och intentionen att flytta till någon annan kommun i Norrbotten.

45

Diskussion

Syftet med undersökningen var att studera vad som påverkat valet att flytta från

uppväxtkommunen samt att kartlägga faktorer som hade betydelse för

återvandringsintentionen. Av intresse var även att studera vanliga flyttdestinationer.

Nedan följer diskussion och slutsatser om undersökningens resultat som också kopplas

till det teoretiska avsnittet.

Faktorer som påverkat valet att flytta från uppväxtkommunen

Enligt tidigare forskning är flyttbenägenheten åldersrelaterad, vilket även framgår i denna

studie. De flesta flyttade från uppväxtkommunen i åldrarna 18-25 år medan en betydligt

mindre andel gjorde det i åldrar över 30 år. Detta beror på att individen med tiden hinner

etablera sig på en plats genom att skaffa sig arbete och bilda familj. I och med detta

upplevs förlusten som större än den eventuella vinsten vid en flytt. Även ensamstående

flyttade i betydligt större utsträckning än de som levde i någon form av relation, vilket

återspeglar etableringens betydelse. Vid flytten från uppväxtkommunen var också studier

den huvudsakliga sysselsättningen för de under 26 år, medan arbete var det huvudskälet

för de över 26 år. Flyttbenägenheten är också relaterad till kön och utbildningsbakgrund.

Mest tycks kvinnor flytta, vilket kan bero på en utökad utbildnings- och arbetsmarknad

samtidigt som möjligheterna i uppväxtkommunen är begränsade för kvinnor. Resultatet

kan också bero på det faktum att kvinnor deltar i undersökningar i större utsträckning än

män. Majoriteten av respondenterna hade en hög utbildningsbakgrund. Detta kan

troligtvis kopplas till en känsla av kompetens som enligt Deci och Ryan är centralt för

benägenheten att söka upp och utforska nya situationer. Ett tydligt samband fanns även

mellan den egna och föräldrarnas utbildningsnivå, vilket visar att uppväxtmiljö har en

betydelse för framtida val och handlingar. I en familj med utbildningstradition införlivas

valet att studera tidigt i livet genom socialisation, inlärning och uppmuntran. Fortsatta

studier blir således en del av personligheten, vilket innebär att valet att flytta blir naturligt

och därmed inte förknippat med någon större dissonans.

Liksom i tidigare forskning var den främsta flyttorsaken studier. Detta visar tydligt att

högre utbildning i stor utsträckning uppmuntras i dagens samhälle och att möjligheten till

detta är begränsade i Norrbottens glesbygd. Däremot var arbete den främsta orsaken

46

bland de från Luleå kommun. Sannolikt hänger detta ihop med att det finns ett universitet

där och att en allmän arbetslöshet samt bristande kompetensmatchning kan leda till en

ofrånkomlig flytt. En dissonans kan uppstå när förutsättningar för att förverkliga

drömmar och ambitioner saknas. Genom att flytta till en ort där förutsättningar finns eller

genom att stanna kvar och i stället anpassa målsättningarna därefter kan dissonansen

reduceras. Enligt Statens offentliga utredning har flyttare andra livsvärderingar än de som

väljer att bo kvar. Flyttare värderar omväxling och autonomi medan de som stannar i

stället värderar trygghet och tradition. Detta reflekteras i denna studie då en vanlig

flyttorsak var personlig utveckling/ville ha en utmaning. Så kallade stannare har däremot

inte studerat, vilket gör att deras värderingar förblir okända. Flyttorsakerna partner

flyttade samt bättre kultur-, nöjes- och fritidsmöjligheter var också vanliga. Vid båda

flyttillfällena uppgav en större andel kvinnor än män att de flyttade på grund av att

partnern gjorde det. Resultatet avslöjar att en del flyttar tillsammans med någon och att

de därmed mer eller mindre är passiva flyttare då valet inte direkt bygger på eget initiativ.

En flytt kan således upplevas som påtvingad. Även en liten andel hade uppgett att det

förväntades att de skulle flytta, vilket visar att flyttbeslutet är en kombination av egna och

andras förväntningar. Detta var mer påtagligt vid flytten från uppväxtkommunen. De

övriga tre flyttorsakerna markerar förväntningar om den framtida platsens förutsättningar,

men också att det befintliga upplevs som otillräckliga. Vid jämförelser mellan de

respektive kommunernas möjligheter bekräftas och infrias dessa förväntningar.

Flyttorsakerna hade förändrats något vid den senaste flytten. Detta beror, enligt

undersökningen på att arbete är mer aktuellt då många avslutat sina studier. Andra

faktorer som bättre bostadsmöjligheter får också en större betydelse eftersom fler i

dagsläget bildat familj i jämförelse med vid flytten från uppväxtkommunen.

Sammantaget återspeglar flyttorsakerna vid båda flyttillfällena att individer drivs av inre

och yttre motivation och att en flytt förväntas ge en högre grad av tillfredställelse.

Enligt Peter Waara växer ungdomar i Norrbottens glesbygd upp med flyttrender i sin

omgivning. Dessa införlivas och blir en del av den egna personligheten. Kaufmann och

Aronson menar att också behoven av gemenskap och tillhörighet tillfredsställs när

individen intar gruppens attityder. Valet att flytta överensstämmer således ofta med

livsprojekt och värderingar. I denna studie var flyttrenderna starkast i Övertorneå, Pajala,

47

Kiruna kommun och svagast i Luleå kommun. Dessa resultat kan kopplas till Anne

Soininen som menar att de som bor i mindre orter tenderar att ha en större villighet att

flytta än de i större orter. Flyttströmmarna bestod främst av vänner och bekanta medan

familj och släkt i större utsträckning stannade kvar. Valet att flytta betraktas både av

Waara och Stjernström som en reaktion på individuella önskemål och omgivningens och

samhällets förväntningar och krav. En flytt kan i och med det ses som ett ”naturligt” val,

men också som påtvingat.

Stjernström och Nyman-Kurkiala menar att många innan flytten redan känner någon i

den blivande bostadskommunen. Detta framkom även i denna studie. Via dess kontakter

förmedlas platsinformation som underlättar en anpassning vid inflyttandet. Trots att

många redan kände någon uppgav majoriteten att detta hade en liten betydelse för valet

av flyttdestination. Kontakterna tycks därmed inte vara avgörande för flyttbeslutet eller

destinationen. Detta kan bero på att flyttbeslutet är komplext sammansatt av flera faktorer

och där kända kontakter endast är en av många. Kontakternas betydelse är kanske inte

heller någonting som de direkt reflekterar över. Resultatet avslöjar heller inte

kontakternas karaktär, vilket troligen har stor betydelse. Önskvärt vore även att kartlägga

tidigare besök på orten före inflyttandet då detta innebär att miljön inte är helt okänd

vilket genererar trygghet. Dock har troligen många redan besökt den blivande orten innan

inflyttandet då redan kända kontakter finns där.

Den nuvarande bostadskommunen

Enligt tidigare forskning går flyttströmmar från glesbygd till storstads- och

högskoleregioner. Dessa flyttströmmar var även tydliga i denna studie då Stockholm,

Malmö, Göteborg, Umeå och Uppsala var populära bostadskommuner. Att vissa

geografiska platser är mer attraktiva än andra förklaras med platsens karaktär och klimat

samt av befolkningsmängden, som i sin tur även ökar antalet kända kontakter där. Med

hänsyn till de vanligaste flyttorsakerna har även möjligheter till arbete, studier och

personlig utveckling/utmaning en stor och avgörande betydelse för valet av bostadsplats.

Även media förstärker storstädernas attraktionskraft genom att de förmedlar olika

moderna livsstilar som endast kan uppnås där. Därigenom upplevs ett liv i glesbygden

som traditionellt och mindre utvecklande. Intressant i denna studie är att det finns en

48

koppling mellan specifika bostadskommuner och uppväxtkommunerna. Många från

Luleå var bosatta i Stockholm, Solna och Skellefteå, medan en hel del från Kiruna var

bosatta i Malmö och Göteborg. Vidare var Uppsala vanligt bland de från Pajala, medan

Umeå var populärt bland de från Övertorneå. Många av de från Pajala och Övertorneå

kommun hade flyttat inom länet innan flytten över länsgränsen. Bland dessa var Luleå en

populär bostadskommun vilket kan visa på universitetets, befolkningsstorlekens och den

geografiska placeringens betydelse. Flyttdestinationsresultatet speglar sannolikt sociala

influensers betydelse för valet av bostadskommun samt att flyttkedjor bildas mellan två

specifika orter. Ingen djupare kontakt krävs med utflyttare då information ändå förmedlas

om bostadsorter via andra som känner dem bättre. Följaktligen formas föreställningar om

vissa platser som ger en känsla av att de är välbekanta och då genereras en form av

trygghet. Utflyttare förmedlar också den färska erfarenheten på ett ofta överdrivet positiv

sätt. Därigenom glorifieras den nya miljön som i sin tur ökar platsen attraktionskraft. Att

flertalet väljer en specifik bostadsplats förstärker även uppfattningen om dess

fördelaktighet trots att det inte säger något om hur den i verkligheten är beskaffad.

Människor tenderar också att söka sig till information som bekräftar och förstärker

befintliga uppfattningar och således ignoreras övrig information vilket dessa resultat kan

tyda på. Varför är exempelvis inte Dorotea eller Linköping populära bostadskommuner

bland norrbottningar? Om stora flyttströmmar från Luleå kommun skulle gå till någon av

dessa städer skulle troligen deras popularitet öka.

Sociala kontakter

Enligt Nyman-Kurkiala, Stjernström och Ålund flyttar ofta individer till och inom ett

socialt sammanhang som återskapas i den nya bostadskommunen. Denna studie visar

delvis att detta stämmer med tanke på att flyttkedjor bildats mellan specifika orter.

Samtidigt motsägs detta då en mycket liten andel umgicks med andra från den egna

uppväxtkommunen. Umgänget var mest förekommande den första tiden i den nya

bostadskommunen, vilket kan vara ett uttryck för behovet av gemenskap, osäkerhet och

trygghetssökande som uppstår i mötet med en ny miljö. Ålund menar också att umgänget

med likasinnade möjliggör ett identitetsbevarande. De som mest umgicks med andra från

den egna uppväxtkommunen var de från Luleå medan de från Pajala minst gjorde det.

49

Återvandringsbenägenheten var också starkast bland de som ofta umgås med andra från

uppväxtkommunen. Detta förklaras med att integreringen hämmas av ett begränsat

umgänge i den nya miljön och därmed förstärks intentionen att återvandra. Även en

förankring till uppväxtkommunen upprätthålls via information som sprids inom

nätverket. Detta överrensstämmer också med Nyman-Kurkialas undersökning där de som

tillhörde kolonigruppen i betydligt större utsträckning återvandrade då de påverkades

starkt av återvandringstrender inom gruppen. I denna undersökning bestod dock

umgänget i huvudsak av täta kontakter med inflyttare från andra delar av Sverige men

också med de som vuxit upp i den nuvarande bostadskommunen. Detta visar troligen på

att de upplever en samhörighet med andra flyttare då de delar erfarenheter från flytt och

integreringsprocessen. Via andra inflyttare och infödda fås information och hjälp som

underlättar en integrering. Eventuellt kan det vara svårare att knyta nya kontakter med de

som är infödda i den nuvarande bostadskommunen då de redan har etablerade sociala

nätverk. Inflyttare söker och har ett behov av gemenskap och tillhörighet vilket

förmodligen leder dem till varandra. Enligt Festingers Social comparison theory söker

individer sig till likasinnade för att bekräfta och validera egna attityder och åsikter.

Attityder som ger en känsla av gemenskap har en social anpassningsfunktion samtidigt

som behovet av samhörighet tillfredställs. Även självbilden och personligheten utvecklas

och bekräftas i ett socialt samspel menar Olofsson och Sjöström.

Ungefär hälften av respondenterna hade uppgett att de ibland saknade nära vänner i

den nuvarande bostadskommunen medan en tredjedel inte alls gjorde de. Således fanns

det en liten grupp som ofta saknade nära vänner och dessa ville återvandra i större

utsträckning än de andra. En saknad av nära vänner minskade i takt med tiden i den

nuvarande bostadskommunen vilket samtidigt avspeglar integreringens betydelse. Den

första tiden är därmed förknippad med en liten integrering och därmed även en större

saknad av nära vänner.

Kontakten med uppväxtkommunen

Resultaten avslöjar att kontakten med kvarvarande i uppväxtkommunen är mest intensiv

de fem första åren förutom den med familjen som inte förändras över tid. Oavsett tid

borta från uppväxtkommunen besökte majoriteten den 1-6 gånger per år.

50

Besökfrekvensen minskade dock med tiden. De yngsta var också de flitigaste besökarna

vilket även överensstämmer med Stjernströms undersökning. Vidare menar Stjernström

att besöksfrekvensen påverkades av det geografiska avståndet. Resultatet avslöjar att det

har en betydelse då de som bodde i Västerbotten besökte uppväxtkommunen mer

frekvent än de som bodde i andra delar av Sverige. Detta beror troligen på

kommunikations- och transportmöjligheter samt ekonomiska aspekter som gynnar eller

begränsar besöksfrekvensen. Individen med en partner från Norrbotten var flitigare

besökare än de som hade partner från andra delar av Sverige. Däremot minskade besöken

om många av de närmast anhöriga flyttat därifrån. Resultaten visar tydligt att sociala

kontakter har stor betydelse. Genom besök i och kontakt med uppväxtkommunen

vidmakthålls sociala relationerna samtidigt som information om vad som händer där

bidrar till ett aktivt deltagande och fortsatt integrering trots fysisk frånvaro. Deltagandet

bevarar känslor av samhörighet och mental närvaro vilket medverkar till att

sannolikheten för ett återvändande ökar samtidigt som integreringen hämmas i den

nuvarande bostadskommunen.

Angående besök och kontakt bör man ha i åtanke att resultatet endast belyser

intensiteten, medan karaktär och kvalitet varken framgår eller studeras. Dessa är

intressanta undersökningsområden som troligen skulle beskriva anknytningen till

uppväxtkommunen på ett mer nyanserat sätt och därmed även dess betydelse för

återvandringsbenägenheten. Ett resultat som tyder på en del av kontaktens karaktär är

samtal som syftar till att uppmuntra andra att flytta därifrån. Samtalsämnet förekom

sällan vilket eventuellt speglar behovet av kontakter i uppväxtkommunen för att bevara

den egna förankringen där. Det kan också handla om att upprätthålla en mental distans

som uppstått under förändringsprocessen för att bekräfta den egna utvecklingen. Genom

att vara ensam om flytterfarenheten framstår flyttaren som unik eller speciell.

Förväntningarna om det nya livet kanske inte har uppfyllts och därför vill de skona andra

från den upplevelsen. Det kan också visa på respekt för att kvarvarande gjort andra val i

livet. Med tanke på att resultatet är mångtydigt bör tolkningarna beaktas med försiktighet.

51

Synen på uppväxtkommunen

Resultatet visar att de kvarvarande beskrev uppväxtkommunen på ett positivt sätt medan

utflyttade beskrev den på både ett positivt och negativt sätt. Endast de som har flyttat har

möjligheten att kunna jämföra två orters förutsättningar med varandra vilket förmodligen

återspeglas i dessa resultat. Det kan också handla om att de utflyttade rättfärdigar sitt

flyttbeslut. Därigenom reduceras en dissonans som kan ha uppstått. Individer har också

ett behov av att känna att de valt rätt och att de kan kontrollera konsekvenserna av

handlandet. Detta gäller både de som bor kvar och de som har flyttat. Även i Soininen

undersökning var s k stannare mer positivt inställda till den egna uppväxtkommunen än

de som planerade att flytta. De utflyttade pratade även mindre om uppväxtkommunen än

de som bodde kvar, vilket kan visa på både en fysisk och mental distansering. Lokala

politiker beskrev uppväxtkommunen på ett positivt sätt medan rikspolitiker sällan pratade

om uppväxtkommunen eller beskrev den på ett mer negativt sätt än de förra. Dessa

resultat återspeglar dels att lokala händelser är mer aktuella i Norrbotten än i övriga

Sverige men också att dessa händelser inte direkt berör politiker utanför länet. Hur

påverkas den utflyttades återvandringsbenägenhet av dessa sociala influenser? Kanske

kan det vara så att den utflyttade påverkas mer av andra flyttare och av de influenser som

är direkt platsbundna än av de som finns i uppväxtkommunen. Informationens karaktär

har troligen också en stor betydelse för hur individen uppfattar uppväxtkommunen. Den

information som fås via media och rikspolitiker, men också av utflyttare, är mer negativ

än den som fås av de kvarvarande och lokala politikerna. Ytterligare en intressant aspekt

är om den informella informationen har större betydelse än den formella. Trots

globalisering och tekniska möjligheter som mobiltelefoner och Internet påverkas vi

kanske ändå starkast i fysiska interaktioner mellan varandra och i mötet med den direkta

miljön över tid. Utveckling och händelser i uppväxtkommunen har ofta inte en direkt

inverkan i den utflyttades vardagliga liv och därigenom berörs de inte nämnvärt av dem.

En konsekvens av detta kan vara att det mentala avståndet förstärks med tiden.

Nästan hälften uppgav att det fick tillräckligt med information om uppväxtkommunen

medan lika många inte fick det. Detta visade sig även angående informationens betydelse.

I takt med tiden borta från uppväxtkommunen minskade dock informationens betydelse

samtidigt som fler upplevde att informationen var tillräcklig. De yngre upplevde såldes

52

att de fick för lite information och att den hade stor betydelse. Detta kan troligen kopplas

till att anknytningen till den egna uppväxtkommunen fortfarande är stark och att

upplysningar i den nuvarande bostadskommunen mer handlar om annat. Däremot blir

troligen dessa upplysningar med tiden mer betydelsefull för den inflyttade då de beskriver

aktuella händelser i den situation och plats som de befinner sig i samtidigt som

information förmedlas som underlättar integreringen. Med en ökad integrering berör det

som händer i den närmaste omgivningen mer än det som händer i uppväxtkommunen.

Majoriteten upplever att möjligheterna är bättre i den nuvarande bostadskommunen

än i uppväxtkommunen, förutom när det gäller närhet till natur och bostadsmöjligheter.

Dock ökade dessa möjligheter i takt med tiden i den nya kommunen. Dessa resultat kan

handla om ett rättfärdigande av flyttbeslutet, men också att det faktiskt finns bättre

möjligheter där än i uppväxtkommunen. Hur påverkar då detta viljan att återvända?

Förmodligen hämmar detta en återvandring men i kombination med andra faktorer kan

det ändå ske. Resultaten avslöjar också att vissa av dessa möjligheter utövas på fritiden

men inte i speciellt ofta. Detta visar eventuellt att deras tillgänglighet uppfyller en mental

tillfredsställelse som kan omsättas till handling när lusten faller på. Det verkar alltså som

om det mer handla om platsens olika valmöjligheter än att faktiskt utöva dem. Vilken

betydelse har då platsens olika valmöjligheter? Hur påverkas då viljan att återvända till

glesbygden i Norrbotten? Trots områdenas begränsade valmöjligheter kan många ändå

tänka sig att återvända vilket visar på att andra faktorer har större betydelse.

Hem/hemma

De flesta kände sig hemma både i den nuvarande bostadskommunen och i

uppväxtkommunen eller mest i den förra medan en mindre andel kände sig mest hemma i

den senare. Med tiden ökade hemkänslan i den nuvarande bostadskommunen samtidigt

som den minskade för uppväxtkommunen. Redan efter fem år kände många sig mest

hemma i den nuvarande bostadskommunen. Även upplevelser av ett utanförskap och

avsaknad av nära vänner avtog med tiden samtidigt som trivseln ökade. Därmed

minskade även längtan tillbaka till uppväxtkommunen. Resultaten visar således att tiden

åter har en central betydelse för framväxten av en hemkänsla. Däremot kan tiden i sig inte

förklara dessa resultat utan mer det som händer under tidens gång nämligen en ökad

53

integrering. Med tiden återskapas och etableras vardagliga rutiner samtidigt som miljön

blir familjär, vilket bidrar till att en hemkänsla växer fram. På samma gång ökar distansen

till livet i uppväxtkommunen. Enligt Trondman och Nyman-Kurkiala kan ett långvarigt

mentalt och känslomässigt pendlande uppstå mellan två orter. Resultatet förklarar delvis

detta pendlande då en saknad av nära vänner och upplevelser av ett utanförskap i den

nuvarande bostadskommunen bidrar till en större trivsel och hemkänsla i

uppväxtkommunen. Det kan också handla om att individen inte känner sig accepterad och

delaktig i den nya omgivningen. Dessa upplevelser är mest intensiva den första tiden när

allt är relativt nytt och främmande. Trots lång tid borta från uppväxtkommunen kvarstod

ett pendlande. Genom detta kan möjligheten att återvandra hållas öppen bland annat

genom att kontakten med uppväxtkommunen vidmaktshålls. En hemkänsla kan även

belysa uppväxtkommunens betydelse samtidigt som avsikten inte är att återvända. Efter

en utveckling och förändring skapas en mental distans till det gamla livet enligt

Trondman. Ett återvändande innebär att återgå till något som individen inte längre

upplever att hon är eller tillhör. Genom nya erfarenheter kan denna upplevelse troligen

förändras. Detta bidrar till att uppväxtkommunen ses genom andra perspektiv. Individer

tenderar att söka sig till information som överrensstämmer med befintliga uppfattningar.

Till följd av detta kan föreställningar skeva med den faktiska verkligheten. Exempelvis

kan de uppfatta att ingenting händer eller har förändrats i uppväxtkommunen trots att

detta har inträffat. Därmed bekräftas flyttbeslutet samtidigt som

återvandringsbenägenheten minskar. Att en flytt ger en personligutveckling är relativt

självklart då nya erfarenheter förskaffas. Det betyder däremot inte att de som väljer att bo

kvar inte utvecklas. Bedömningar av en personligutveckling baserar sig många gånger på

det som går att iaktta, trots att den inte alltid är synlig. Just efter en flytt ses det mesta

som nytt och spännande men med tiden blir både omgivningen och människor familjära

och en vardag skapas troligen med samma rutiner som i uppväxtkommunen. Hur stor

betydelse har då egentligen den fysiska platsen för individens utveckling och

tillfredställelse?

Hälften trivdes bättre i den nuvarande bostadskommunen än i uppväxtkommunen

medan en mindre andel trivdes lika bra i båda kommunerna eller bättre i den senare.

Även här hade tiden en betydelse på så vis att trivseln i den nuvarande bostadskommunen

54

ökade i takt med den vilket samtidigt återspeglar integreringens utfall. Trots lång tid i den

nuvarande bostadskommunen finns det en liten andel som fortfarande trivs bättre i

uppväxtkommunen eller lika bra i båda. Detta kan troligen kopplas till resultaten ovan

angående känsla av hem/hemma utifrån tid samt förklaringarna till dessa. Detta är ett

mycket intressant resultat då den utflyttade efter många år ändå trivs bättre i

uppväxtkommunen och trots det inte har återvänt. Genom detta avslöjas att flyttbeslutet

är komplext och sammansatt av flera faktorer.

Majoriteten hade även uppgett att arbete/studier och fritidsaktiviteter hade en stor

betydelse för deras trivsel i den nuvarande bostadskommunen. Dessa aktiviteter är en stor

del av ens vardag och tillhandahåller återkommande rutinerna som bidrar till att

omgivningen upplevs som familjär och trygg. Detta ökar troligen både trivseln och

hemkänslan. Sammanhangen är också vanliga mötesplatser där behovet av gemenskap

och bekräftelse tillfredsställs. Vidare ökar de integreringen i samhället genom att viktig

information förmedlas via redan etablerade invånare.

Återvandringsintention

Studien visar att 45 % kunde tänka sig att återvända till uppväxtkommunen. Endast en

femtedel kunde tänka sig att flytta till någon annan kommun i Norrbotten. Dessa resultat

är både oväntade och positiva trots att en intention inte alltid omsätts i en handling.

Återvandringsresultaten påverkas dock av att en tredjedel bott borta från

uppväxtkommunen endast 1-5 år, vilket är den period då återvandringsbenägenheten är

starkast. Intention avtog således markant med tiden. Uppväxtkommunen tycks vara det

självklara alternativet om ett återvändande skulle inträffa, vilket samtidigt åskådliggör

dess betydelse. Emellertid var det framför allt de från Luleå som kunde tänka sig att

återvända till sin uppväxtkommun medan främst de från Pajala och Övertorneå kunde

tänka sig att flytta till någon annan kommun i Norrbotten. Alltså har troligen även

platsens förutsättningar betydelse. Detta kan även återspegla olikheter i flytt- och

återvandringstraditioner mellan uppväxtkommunerna. Är det mer acceptabelt att

återvända till Luleå än till Övertorneå och Pajala kommun?

Män kunde tänka sig att återvända i större utsträckning än kvinnor vilket eventuellt

tyder på begränsade möjligheterna för kvinnor i Norrbottens glesbygd. Kvinnor upplever

55

kanske också att de genom flytten lösgjort sig från traditionella inskränkningar som finns

i uppväxtkommunen, något som de ogärna vill återvända till. De som var arbetslösa eller

studerade var mer öppna för möjligheten att återvända än de som arbetade. Detta beror

troligen på att arbetslösa mer eller mindre lever i en otillfredsställande situation då

avsaknad av arbete begränsar skapandet av rutiner i vardagen, ett socialt umgänge, en

ekonomisk trygghet och integrering, vilket leder till lägre trivsel i den nya miljön.

Majoriteten av de studerande var unga och många hade endast bott borta från

uppväxtkommunen mellan 1-5 år, vilket är en tid då viljan att återvända är störst. Den

första tiden är även ofta förenad med krisliknande upplevelser, som förstärker

uppväxtkommunens betydelse.

Med utgångspunkt i Ajzens modell över planerat beteende kan förlusten uppfattas

som större än vinsten vid ett återvändande med tanke på att majoriteten tyckte att

möjligheterna övervägande var bättre i den nuvarande bostadskommunen. Även många

kände sig mest hemma och trivdes bättre där. Attityden om ett återvändande blir då

negativt. Vidare tycks återvandringstraditionen vara svag samtidigt som utflyttningen är

stark, vilket bidrar till att handlingen inte harmoniserar med andras beteenden och

förväntningar. Det kan antas att de har god kontroll över förmågor som krävs för en flytt

då de flyttat en eller flera gånger och för att de återvänder till en välbekant miljö. Sett

utifrån detta perspektiv framstår en återvandring som knappast trolig. Emellertid finns det

en mindre andel som med större sannolikhet kommer att återvända, nämligen de som

längtar tillbaka, ofta samtalar om att återvända, trivs bättre och upplever sig mest hemma

i uppväxtkommunen. De umgås ofta med andra därifrån och många av de närmaste har

återvänt, samtidigt som de saknar nära vänner och upplever ett utanförskap i den

nuvarande bostadskommunen. För dessa upplevs sannolikt fördelarna större än

nackdelarna vid ett återvändande och därmed blir attityden positiv. Den subjektiva

normen formas genom att många har återvänt och av att samtal ofta förekommer om

detta, samtidigt som umgänget till stor del består av andra från den egna

uppväxtkommunen. Detta bidrar till att ett återvändande harmoniserar med andras

förväntningar och beteenden. Av detta resonemang minskar således

återvandringsbenägenheten för de som inte uppfyller dessa kriterier i lika stor

utsträckning. I Ajzens modell nedan exemplifieras undersökningens resultat. (Se figur

56

14). Utifrån detta kan läsaren ha i åtanke att de från Luleå, i jämförelse med de från den

övriga uppväxtkommunerna, i större utsträckning kunde tänka sig att återvända, ofta

umgicks med andra därifrån och till stor del bodde i Stockholm. Samtidigt som de

upplevde att andra genomgående beskrev uppväxtkommunen på ett positivt sätt och att

möjligheterna var lika bra i båda kommunerna.

Trots att intentionen är att återvända och om tillfälle ges via ett bra arbetserbjudande i

uppväxtkommunen är det inte säkert att det inträffar. Detta förklaras med att flyttbeslutet

är komplext sammansatt av flera faktorer som påverkar varandra. Kombinationen av

dessa avgör både intentionen och handlingen.

Behavioral Beliefs – Attitude Toward the Behavior

Normative Beliefs – Subjective Norm Intention

Figur 14. Ajzens modell över planerat beteende utifrån undersökningens resultat. Avslutningsvis åskådliggör undersökningen att de faktorer som påverkar valet att

flytta från uppväxtkommunen är ålder, kön, levnadsförhållande, utbildningsbakgrund,

sysselsättning, kända kontakter i den blivande bostadskommunen och flyttrender. Dessa

faktorer påverkar även återvandringsintentionen, som även influeras av hemkänsla,

trivsel, längtan tillbaka till uppväxtkommunen, samtal om att återvända, umgänge, saknad

av nära vänner eller upplevelser av ett utanförskap i den nuvarande bostadskommunen

Ex: Jag umgås ofta med andra från uppväxtkommunen. Samtalar ofta om att återvända. Många har återvänt. Det förväntas att jag ska återvända.

Control Beliefs – Perceived Behavioral Control Ex: Jag klarar av att återvända.

Ex: Jag kan tänka mig att återvända.

Ex: Jag trivs bättre, längtar tillbaka och känner mig mest hemma i uppväxt-kommunen. Saknar vänner samt upplever ett utanförskap här. Det finns fler fördelar än nackdelar med att återvända.

Behavior Ex: Återvänder.

57

och tid. Studier, arbete och personligutveckling/utmaning uppgavs som de främsta

flyttorsakerna oavsett flyttillfälle som sannolikt även har en betydelse för viljan att

återvända. Det framgår inte hur stor effekt varje enskild faktor har och därmed inte vilken

eller vilka som har störst och avgörande betydelse. Flytt- och återvandringsbenägenheten

handlar sannolikt om en kombination av sociala, emotionella och kognitiva faktorer samt

tid. Även platsens förutsättningar och möjligheter har en betydande och kanske

avgörande roll i dessa sammanhang.

58

Fortsatt forskning

Grundtanken med undersökningen var att använda både enkäter och intervjuer, men på

grund av datafilens försening uteslöts det senare momentet. Det vore däremot intressant

att genomföra intervjuer med respondenter i undersökningen och många har också

delgivit sitt intresse i enkäten där intervjupersoner söktes. Genom detta skulle

flytterfarenheter och mer personliga upplevelser kunna fångas och kopplas till

återvandringsintentionen. Även det kvalitativa materialet som uteslöts är av intresse då

det innehåller information om faktorer som utflyttare anser är viktiga för viljan att

återvända.

I stället för enfaktorsanalyser skulle multianalyser vara mer intressanta och anpassade

till både materialets omfång och syfte. Därigenom skulle varje enskild faktors effekt

framgå samtidigt som en modell innehållande flera skulle beskriva

återvandringsintentionens komplexitet och sammansättning. Genom att exempelvis

använda logistiska regressionsanalyser kan olika faktorer kombineras ihop till specifika

profiler där sannolikheten för ett återvandrande statistiskt kan beräknas. Sålunda kan mer

detaljerad information tas fram och avslöja vilka egenskaper och faktorer som är mest

betydelsefulla för valet att återvända. Då materialet var viktat var det inte möjligt att

genomföra dessa typer av beräkningar. Alternativt kan vikterna tas bort vid fortsatt

forskning trots avrådan från Statistiska centralbyrån.

För att få en mer nyanserad bild av de svaga återvandringsströmmarna kan även

återvändare studeras då de har omsatt intentionen till en handling. Deras erfarenheter är

av stor vikt då de kan ge värdefull information om faktorer som var viktiga och

avgörande för beslutet att återvända. Således skulle informationen ge förslag på tänkbara

återgärder som Länsstyrelsen skulle kunna arbeta med.

En annan infallsvinkel är att kartlägga den utflyttades integrering i

uppväxtkommunen innan flytt. Detta kan vara en avgörande faktor för valet att flytta och

således även för valet att återvända. En från början svag integrering eller anknytning i

uppväxtkommunen hämmar förmodligen lusten att återvända.

59

Referenser

Aronson Elliot (1999), The Social Animal, Worth Publishers, New York

Ajzen Icek (1988), Attitudes, Personality and Behaviour, Open University Press,

Buckingham

Ajzen Icek (2004-01-15), http://www-unix.oit.umass.edu/~aizen/.

Brehm Sharon S, Kassin Saul M, Fein Steven (1999), Social Psychology, Houghton

Mifflin Company, Boston

Franken Robert E (2002), Human motivation, WADSWORTH/THOMSON LEARNING,

Belmont USA

Glesbygdsverket (2003), Årsbok 2003, Edita Norstedts Tryckeri AB, Stockholm

Gunnemark Kerstin (1998), Hembygd i storstad. Om vardagslivets praktik och den lokala

identitetens premisser, Elanders Graphic Systems AB, Angered

Herlitz Ulla (1989:1), Flyttningar och värderingar, Kompendietryckeriet, Kållered

Hörnström Lisa (2003), Norrbotten – en framtidsregion för unga högutbildade kvinnor,

North Sweden European Office, Luleå

Israelsson Torbjörn, Strannefors Tord, Tydén Hans (2003:1), Geografisk rörelse och

arbetsgivarbyten, Arbetsmarknadsstyrelsen AMS

Kaufmann Geir, Kaufmann Kerstin, (1998), Psykologi i organisation och ledning,

Studentlitteratur, Lund

60

Lester David, (1996), Personlighetsteorier. Ett systemperspektiv, Studentlitteratur, Lund

Länsstyrelsen i Norrbotten (2002), På tal om kvinnor och män i Norrbotten…, Luleå

Länsstyrelen i Norrbotten (2002), Fakta om Norrbottens län, Luleå

Nilsson Karin (2001:2), Migration among Young Men and Women in Sweden, Solfjädern,

Umeå

Nyman-Kurkiala Pia (1999), Att flytta bort och hem igen, Boréa Bokförlag

Olofsson, Sjöström (1993), Existens och Sociala relationer, Studentlitteratur, Lund

Soininen Anne (2001), “To a town with a better future” Young People and Their Future

Orientations in the Barents Region, Nuorisotutkimusverkosto

Statens offentliga utredningar (1994:73), Ungdomars välfärd och värderingar, Norstedts

tryckeri AB, Stockholm

Statens offentliga utredning (2000:87), Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande,

Norstedts tryckeri AB, Stockholm

Statistiska centralbyrån (2003:2), Flyttströmmar i Sverige, SCB-Tryck, Örebro

Statistiska centralbyrån (2003), Teknisk rapport från undersökningen, ”Utflyttning från

Norrbotten”, SCB-Tryck, Örebro

Statistiska centralbyrån (2003-03-21), http://www.scb.se/templates/tableOrChart____25926.asp.

Stjernström Olof (1998:1), Flytta nära, långt bort: de sociala nätverkens betydelse för

val av bostadsort, Gerum, Umeå

61

Söderlindh Elsie (1984), Invandringens psykologi, Natur och Kultur, Stockholm

Trondman Mats (1994), Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i

högskolan, Carlsson Bokförlag, Stockholm.

Törestad Bertil, Nystedt Lars (1994), Människa – omvärld i samspel. En bok om

interaktionistisk psykologi, Natur och Kultur, Stockholm

Waara Peter (1996), Ungdom i Gränsland, Boréa, Umeå

Waara Peter (2002), Glesbygdsungdomar I Sverige – Forskningsperspektiv och empiriska

indikatorer, Luleå tekniska universitets, Luleå

Zimbardo Philip G, Leippe Michael R (1991), The psychology of attitude change and

social influence, McGraw-Hill Companies, United States of America.

Ålund Aleksandra (1985), Skyddsmurar, etnicitet och klass i invandrarsammanhang,

Liber Tryck, Stockholm.

62

Bilaga 1

Försättsblad till bilaga 1

Bilaga 1 består av;

• Enkät och följebrev vid första utsändelsen

• Nedkortade följebrev som skickades ut tillsammans med original enkäten vid de två

påminnelsetillfällena.

Utflyttning från Norrbotten

Vi är två studenter vid Luleå Tekniska Universitet som, på uppdrag av Länsstyrelsen i Luleå och i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB), ska genomföra en tvärvetenskaplig under-sökning om personer som flyttat från Norrbotten. Uppdraget grundar sig på Norrbottens stora utflyttningsströmmar som skapar en stark oro för länets framtid. Länsstyrelsen arbetar aktivt med olika åtgärder som dels syftar till att minska flyttströmmarna men också till att få utflyttade Norrbottningar att vilja återvända till länet. I dagsläget saknas kunskap om hur individen påverkas av geografisk rörelse, vilket kan ge viktig information till möjliga åtgärder. Med Dina erfarenheter kan Du bidra med värdefull information genom att besvara enkäten. Vi är medvetna om att enkäten är omfattande men vi hoppas ändå att Du kan ta dig tid att besvara den.

Varför har just du blivit utvald?

Du är en av 1 000 personer i åldern 19-40 år som slumpmässigt valts ut att medverka i undersökningen. SCB har dragit urvalet och hämtat adressuppgifter från Registret över totalbefolkningen (RTB). Din medverkan är frivillig men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans. Vad händer med svaren? Dina svar skyddas enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. Numret högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter innan materialet överlämnas till Länsstyrelsen i Norrbottens län och Luleå Tekniska Universitet för fortsatt bearbetning. De svar Du lämnar kommer att kompletteras med uppgifter om kön, ålder, civilstånd, födelseland (i grupper), medborgarskap (i grupper) och kommun. Dessa uppgifter hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).

Har du några frågor?

Om du har några frågor om undersökningen är du välkommen att kontakta Annika Johansson 070-682 49 35 eller Emelie Sandberg 070-622 06 42 båda vid Luleå Tekniska Universitet. Frågor om datainsamlingen besvaras av Marina Kerkenberg 019-17 65 53 SCB i Örebro. Ett stort tack på förhand för din medverkan! Annika Johansson Emelie Sandberg Michael Nilsson Psykologistuderande Sociologistuderande Undersökningsledare Luleå Tekniska universitet Luleå Tekniska universitet Statistiska centralbyrån

1

Bakgrundsfrågor

1.

Vilken är din uppväxtkommun?

1 Pajala kommun

2 Övertorneå kommun

3 Kiruna kommun 4 Luleå Kommun 5 Annan kommun, vilken _______________________________________________

2. I vilken ålder var du vid utflyttningen från din uppväxtkommun? år

3. Vilken är din nuvarande boendekommun?

___________________________ kommun

4. Hur länge har du bott i din nuvarande boendekommun?

år

a. Har du bott i andra kommuner än din nuvarande efter flytten från din uppväxtkommun?

1 Ja

2 Nej

b. Om du svarat Ja, ange vilka kommuner i ordningsföljd där nummer 1 är den första kommunen som du flyttade till osv.

Kommun Antal år som du var bosatt där

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

5.

8.

2

6. Vi vill titta på orsakerna till varför man väljer att flytta, därför vill vi att du anger de viktigaste orsakerna till ditt val att flytta? Ange högst tre alternativ.

Vid flytten från din uppväxtkommun

1

Vid fler än en flytt ange orsakerna vid den senaste flytten

2

Ville ha en utmaning, personlig utveckling

Studier på annan ort

Arbete på annan ort

Lägre boendekostnader

Lägre kostnader för resor

Bättre bostad/lägenhet

Bättre sjukvård

Bättre fritidsmöjligheter

Ökade möjligheter till umgänge med släkt och vänner

Mina vänner flyttade

Min partner flyttade

Min familj flyttade

Det förväntades att jag skulle flytta

Bättre idrottsliga karriärmöjligheter

Lägre kommunalskatt

Bättre barnomsorg

Bättre kultur- och nöjesutbud

Större möjligheter till föreningsliv

Annat, ange vad

____________________________________

7. a. Är du man eller kvinna?

1 Man 2 Kvinna

b. Har du några hemmavarande barn?

1 Ja 2 Nej

8. Vilket år är du född?

19

3

9. a. Hur levde du i din uppväxtkommun? b. Hur lever du nu?

1 Singel 2 Särbo

3 Sambo/gift

1 Singel 2 Särbo

3 Sambo/gift

10.

Om du har en partner kommer han/hon från samma uppväxtkommun som du?

1 Ja 2 Nej, min partner kommer från min nuvarande bostadskommun 3 Nej, min partner kommer från en annan kommun i Norrbotten 4 Nej, min partner kommer från ________________________________________ 5 Har ingen partner just nu

a. Vilken var din huvudsakliga sysselsättning i din uppväxtkommun?

b. Vilken är din nuvarande huvudsakliga sysselsättning?

11.

1 Arbetade

1 Studerade

1 Arbetssökande 1 Annat (t ex pension, föräldra- ledighet, sjukskriven), ange vad

____________________________

1 Arbetar 1 Studerar 1 Arbetssökande

1 Annat (t ex pension, föräldra- ledighet, sjukskriven), ange vad

_____________________________

12. Om du är yrkesarbetande vilken yrkesgrupp tillhör du?

Om du inte arbetar ange den senaste yrkestillhörigheten.

1 Tjänsteman

1 Tjänsteman med ledande funktion 1 Arbetare 1 Arbetare med ledande funktion

1 Egenanställd arbetare 1 Egen företagare: ingen anställd

1 Egen företagare: 1-9 anställda 1 Egen företagare: med fler än 10 anställda

1 Annat, ange vad ___________________________________________________

4

Vilken är din och dina föräldrars högsta avslutade utbildning? Din egen Mor Far

Folkskola 1 1 1

Flickskola/realexamen/enhetsskola/grundskola

2 2 2

Tvåårig gymnasieutbildning 3 3 3

Minst treårig gymnasieutbildning 4 4 4

13.

Examen från universitets-/ högskolestudier

5 5 5

14. Kände du någon i den blivande boendekommunen innan du flyttade dit?

Om du endast har flyttat en gång, hoppa över frågorna 14b och 14c. Vid flera flyttningar och där den senaste gick över Norrbottens länsgräns, hoppa över fråga 14b.

Ja 1

Nej 2

a. Vid flytten från din uppväxtkommun

b. Vid flytten från Norrbotten

c. Vid den senaste flytten

Nedan följer ett antal frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning

Ingen

betydelse 1

Liten betydelse

2

Stor betydelse

3

Mycket stor

betydelse 4

15. Innan den första flytten, vilken betydelse hade familj/släkt och vänner i den blivande bostadskommunen för ditt val att flytta dit? Hoppa över denna fråga om du svarade nej på Fråga 14a.

16. Innan den senaste flytten, vilken betydelse hade familj/släkt och vänner i den blivande bostadskommunen för ditt val att flytta dit? Hoppa över denna fråga om du flyttat en gång och om du svarade nej på Fråga 14c.

5

17. Hur många av din familj, släkt, vänner och bekanta har flyttat från din uppväxtkommun?

Ingen har

flyttat 1

Några stycken

har flyttat 2

Ganska många

har flyttat 3

Nästan alla har flyttat

4

Alla har flyttat

5 Vet ej

6

Familj (t.ex. egen uppväxtfamilj, partners familj)

Släktingar (de som du har kontakt med)

Vänner

Bekanta

18. Hur många av din utflyttade familj, släkt, vänner och bekanta från din uppväxt-kommun har återvänt dit?

Ingen har

återvänt 1

Några stycken

har återvänt

2

Ganska många

har återvänt

3

Nästan alla har återvänt

4

Alla har återvänt

5 Vet ej

6

Familj (t ex egen uppväxtfamilj, partners familj)

Släktingar (de som du har kontakt med)

Vänner

Bekanta

Nedan följer ett antal frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning

I stort sett aldrig

1

Då och då 2

Ibland 3

Ganska ofta

4

Mycket ofta

5

Ej aktuellt

6

19. Hur ofta pratar du med familj/släkt och vänner om möjligheten att återvända till din uppväxtkommun?

20. Hur ofta uppmuntrar du kvarvarande familj och släkt att flytta från din uppväxtkommun?

6

I stort sett aldrig

1

Då och då 2

Ibland 3

Ganska ofta

4

Mycket ofta

5

Ej aktuellt

6

21. Hur ofta uppmuntrar du kvarvarande vänner att flytta från din uppväxtkommun?

22. Hur skulle du beskriva dina möjligheter där du bor nu i jämförelse med möjligheterna i din uppväxtkommun?

Finns betydligt mindre

möjligheter 1

Finns mindre

möjligheter 2

Finns lika stora

möjligheter 3

Finns större

möjligheter 4

Finns mycket större

möjligheter 5

Vet ej 6

Personlig utveckling

Yrkesmöjligheter

Studiemöjligheter

Möjligheter till sociala kontakter

Möjlighet att bilda/skaffa familj

Fritidsmöjligheter

Utbud/nöjen

Kultur

Bostadsmöjligheter

Barnomsorg

Sjukvård

Närhet till natur

Leva i trygg miljö

Annat, ange vad

__________________

__________________

7

23. På vilket sätt upplever du att andra i allmänhet beskriver din uppväxtkommun?

Negativt 1

Positivt 2

Både negativt och positivt

3

Pratar i stort sett inte om uppväxt-

kommunen 4

Ej aktuellt 5

Dina kvarvarande vänner

Din kvarvarande familj/släkt

Dina utflyttade vänner

Din utflyttade familj/släkt

Media

Lokala politiker i din uppväxtkommun

Rikspolitiker

Arbete/studier på din nuvarande bostadsort

24. Hur viktiga är följande faktorer för din trivsel på en arbetsplats?

Om du studerar eller inte arbetar hoppa över denna fråga! Markera med ett kryss på varje rad.

Mycket oviktigt 1

Ganska oviktigt 2

Ganska viktigt 3

Mycket viktigt 4

Trevliga arbetskamrater

Varierande arbetsuppgifter

Arbetstiden

Utmanande arbetsuppgifter

Utvecklingsmöjligheter

Arbetsmiljön

Lönen

En jämställd arbetsplats

Delaktighet

Inflytande/möjlighet att påverka

Ansvar

Bra organisation

Bra ledarskap

Annat, ange vad

8

25. Hur nöjd är du med följande faktorer i ditt nuvarande arbete?

Om du studerar eller inte arbetar hoppa över denna fråga!

Markera med ett kryss på varje rad.

Mycket missnöjd

1

Ganska missnöjd

2

Ganska nöjd

3

Mycket nöjd

4

Trevliga arbetskamrater

Varierande arbetsuppgifter

Arbetstiden

Utmanande arbetsuppgifter

Utvecklingsmöjligheter

Arbetsmiljön

Lönen

En jämställd arbetsplats

Delaktighet

Inflytande/möjlighet att påverka

Ansvar

Bra organisation

Bra ledarskap

Annat, ange vad

______________________

Nedan följer några frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning.

I stort sett aldrig

1 Sällan

2 Ibland

3 Ofta

4

Mycket ofta

5

26. Hur ofta umgås du med dina arbets-/studiekamrater på fritiden?

27. Hur ofta deltar du i aktiviteter som anordnas av arbetet/skolan?

9

28.

Vilken betydelse har arbetet/studierna för din trivsel i den nuvarande bostadskommunen?

1 Har ingen betydelse

2 Har liten betydelse

3 Har stor betydelse 4 Har mycket stor betydelse

Din fritid på den nuvarande bostadsorten

29. Det finns en mängd olika fritidsintressen. En del tycker t.ex. om att läsa böcker, samla på frimärken, måla, medan andra tycker om att träna. Vad gör du på din fritid och hur ofta gör du det?

Aldrig 1

Sällan 2

Ibland 3

Ofta 4

Mycket ofta 5

Individuella idrottsaktiviteter

Idrottsaktiviteter i grupp

Individuella friluftsaktiviteter

Friluftsaktiviteter i grupp

Hobbyaktiviteter (t.ex. samla på frimärken, sömnad)

Föreningsaktiviteter (t.ex. studiecirklar, politik)

Kulturella aktiviteter (t.ex. teater-, konsert- och biblioteksbesök)

30.

Hur skulle du beskriva fritidsaktiviteternas betydelse för din trivsel i nuvarande bostadskommunen?

1 Har ingen betydelse

2 Har liten betydelse

3 Har stor betydelse 4 Har mycket stor betydelse

10

Dina sociala relationer på den nuvarande bostadsorten Nedan följer ett antal frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning.

Aldrig

1 Sällan

2 Ibland

3 Ofta

4

Mycket ofta

5

31. Hur ofta umgås du med personer från din egen uppväxtkommun där du bor nu?

32. Hur ofta umgås du med personer som är inflyttade från andra orter än din uppväxtkommun där du bor nu?

33. Hur ofta umgås du med personer som har vuxit upp i din nuvarande uppväxtkommun?

34. I vilket/vilka sammanhang har du främst lärt känna nya vänner?

Ange högst tre alternativ.

1 Via arbetet 1 Via studier 1 I mitt bostadsområde/grannar 1 Via mina fritidsaktiviteter 1 Via nöjen 1 Via föreningsarbete

1 Via barnen och deras aktiviteter 1 Via min partners vänner och bekanta

1 Via egna vänner och bekanta 1 Via annat, ange vad ________________________________________

________________________________________

35. Saknar du nära vänner där du bor nu?

1 Inte alls

2 Då och då

3 Ibland 4 Ofta 5 Mycket ofta

11

36. Hur ofta har du kontakt med familj/släkt/vänner och bekanta som bor kvar i din uppväxtkommun?

Med kontakt menas t.ex. SMS, telefon-, Internet- och brevkontakt.

Mindre än 1 gång/år

1

1-6 gånger/år

2

7-12 gånger/år

3

Flera gånger i månaden

4 Dagligen

5

Ej aktuellt

6

Familj (t.ex. egen uppväxtfamilj, partners familj

Släktingar

Vänner

Bekanta

37. Hur ofta besöker du din uppväxtkommun?

1 Aldrig

2 Färre än 1 gång/år 3 1-6 gånger/år 4 7-12 gånger/år 5 Flera gånger i månaden 6 Varje vecka

Nedan följer några frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning.

Ja 1

Nej 2

38. Upplever du att du får tillräckligt med information/fakta om vad som händer i din uppväxtkommun? (t.ex. via lokala tidningar från din uppväxtkommun).

39. Är det viktigt för dig att få information/fakta om vad som händer i din uppväxtkommun?

12

”Hem eller hemma”

40.

Var känner du dig mest ”hemma”?

Ange endast ett alternativ.

1 Uppväxtkommunen

2 Nuvarande bostadskommun

3 Både i uppväxtkommunen och nuvarande bostadskommunen 4 Annan kommun i Sverige 5 Annat, ange var ____________________________________________________

41.

Hur skulle du beskriva att du trivs i din nuvarande bostadskommun i jämförelse med boendet i din uppväxtkommun?

1 Trivs varken där eller här 2 Trivs inte lika bra här 3 Trivs lika bra här 4 Trivs något bättre här 5 Trivs mycket bättre här

Nedan följer ett antal frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning.

Aldrig

1

Då och då 2

Ibland 3

Ofta 4

Mycket ofta

5

42. Upplever du ett utanförskap där du bor nu?

43. Längtar du tillbaka till din uppväxtkommun?

Nedan följer ett antal frågor som vi vill att du besvarar genom att sätta ett kryss i den ruta som bäst överensstämmer med din uppfattning.

Ja 1

Nej 2

Vet ej 3

44. Skulle du kunna tänka dig att återvända till din uppväxtkommun?

45. Skulle du kunna tänka dig att återvända till någon annan kommun i Norrbotten förutom din uppväxtkommun?

13

46. Motivera gärna dina svar i frågorna 44 och 45 47. Vad skulle få dig att vilja återvända till din uppväxtkommun? 48. Vad skulle få dig att vilja återvända till någon annan kommun i Norrbotten förutom din uppväxtkommun? Övriga synpunkter 49. Vad har du för övriga tankar om livet på din nuvarande bostadskommun i jämförelse med livet i din uppväxtkommun som du tror kan ha betydelse för vår undersökning? Vänd!

14

Intervjupersoner sökes! Till hösten år 2003 kommer även intervjuer att genomföras med individer som har flyttat från Norrbotten. Om du kan tänka dig att ställa upp som intervjuperson ber vi dig fylla i namn och telefonnummer. Intervjuerna kommer att genomföras vid ett tillfälle och på intervjupersonens bostadsort. 1 Ja, jag kan tänka mig att ställa upp på en intervju 2 Nej, jag kan inte tänka mig att ställa upp För och efternamn: ____________________________________________________ Telefonnummer: ____________________________________________________

Tack för dina värdefulla svar och den tid som du avsatte till enkäten!

Påminnelse För några veckor sedan fick Du en frågeblankett med rubriken ”Utflyttning från Norrbotten” Enligt våra noteringar saknas Ditt svar. Vi ber Dig därför att inom de närmaste dagarna fylla i frågeblanketten och skicka tillbaka den i det bifogade svarskuvertet. Vi skickar med ny blankett och nytt svarskuvert. Om Du skickat in blanketten någon av de senaste dagarna ber vi om överseende med denna påminnelse. Bakgrund Uppdraget grundar sig på Norrbottens stora utflyttningsströmmar som skapar en stark oro för länets framtid. Länsstyrelsen arbetar aktivt med olika åtgärder som dels syftar till att minska flyttströmmarna men också till att få utflyttade norrbottningar att vilja återvända till länet. I dagsläget saknas kunskap om hur individen påverkas av geografisk rörelse, vilket kan ge viktig information till möjliga åtgärder. Med Dina erfarenheter kan Du bidra med värdefull information genom att besvara enkäten. Vi är medvetna om att enkäten är omfattande men vi hoppas ändå att Du kan ta dig tid att besvara den. Du svarar helt anonymt och ingen hos Länsstyrelsen eller Luleå Tekniska Universitet kommer att känna till din identitet. Två förtydliganden till frågeblanketten Fråga 22: Du ska utgå från de möjligheter som finns i din nuvarande bostadskommun. Fråga 33: Sista ordet ska vara bostadskommun och inte uppväxtkommun. Har du några frågor? Har Du några frågor om undersökningen är Du välkommen att ringa till Annika Johansson, telefon 070 – 682 49 35 eller Emelie Sandberg, telefon 070 – 622 06 42, båda vid Luleå Tekniska Universitet. Frågor om datainsamlingen kan ställas till Marina Kerkenberg, telefon 019-17 65 53 vid SCB i Örebro. Med vänlig hälsning Annika Johansson Emelie Sandberg Michael Nilsson Psykologistuderande Sociologistuderande Undersökningsledare Luleå Tekniska universitet Luleå Tekniska universitet Statistiska centralbyrån

Påminnelse För cirka en månad sedan fick Du vårt första brev med en frågeblankett ”Utflyttning från Norrbotten” Eftersom vi ännu inte har noterat något svar från dig, ber vi dig ytterligare en gång att besvara frågeblanketten och återsända den i det portofria svarskuvertet. Undersökningen är naturligtvis frivillig men för att den ska bli så tillförlitlig som möjligt är det viktigt med ditt svar. Om Du skickat in blanketten någon av de senaste dagarna ber vi om överseende med denna påminnelse. Dina svar skyddas enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen (1980:100) samt av bestämmelserna i personuppgiftslagen. Detta innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna redovisas i tabeller där ingen enskilds svar kan utläsas. Ingen hos Länsstyrelsen eller Luleå Tekniska Universitet kommer att känna till din identitet. Två förtydliganden till frågeblanketten Fråga 22: Du ska utgå från de möjligheter som finns i din nuvarande bostadskommun. Fråga 33: Sista ordet ska vara bostadskommun och inte uppväxtkommun. Har du några frågor? Har Du några frågor om undersökningen är Du välkommen att ringa till Annika Johansson, telefon 070 – 682 49 35 eller Emelie Sandberg, telefon 070 – 622 06 42, båda vid Luleå Tekniska Universitet. Frågor om datainsamlingen kan ställas till Marina Kerkenberg, telefon 019-17 65 53 vid SCB i Örebro. Med vänlig hälsning Annika Johansson Emelie Sandberg Michael Nilsson Psykologistuderande Sociologistuderande Undersökningsledare Luleå Tekniska universitet Luleå Tekniska universitet Statistiska centralbyrån

Bilaga 2

Saknad av nära vänner

Tabell 1. Saknad av nära vänner utifrån olika variabler. Saknar nära

vänner

Kön Aldrig Ibland Ofta Totalt Man N

Procent 975

36 % 1 368 50 %

374 14 %

2 717 100 %

Kvinna N Procent

956 29 %

1 763 54 %

549 17 %

3 268 100

Totalt N Procent

1 931 32 %

3 131 52 %

923 15 %

5 985 100 %

Levnadsförhållande Ensamstående N

Procent 505

34 % 830

56 % 147

10 % 1 482 100 %

Särbo N Procent

180 48 %

169 45 %

25 7 %

374 100 %

Sambo/gift N Procent

1 210 30 %

2 050 51 %

751 19 %

4 011 100 %

Totalt N Procent

1 895 32 %

3 049 52 %

923 16 %

5 867 100 %

Ålder

20-25 år N Procent

282 22 %

705 56 %

276 22 %

1263 100 %

26-30 år N Procent

542 33 %

833 51 %

251 15 %

1 626 100 %

31-35 år N Procent

482 32 %

820 54 %

219 14 %

1 521 100 %

36-40 år N Procent

625 40 %

775 49 %

176 11 %

1 576 100 %

Totalt N Procent

1 931 32 %

3 133 52 %

922 15 %

5 986 100 %


1-5 år N Procent

874 26 %

1 878 55 %

650 19 %

3 402 100 %

6-10 år N Procent

562 42 %

646 48 %

135 10 %

1 343 100 %

11-15år N Procent

292 41 %

375 52 %

48 7 %

715 100 %

16-22 år N Procent

172 55 %

125 40 %

14 5 %

311 100 %

Totalt N Procent

1 900 33 %

3 024 52 %

847 15 %

5 771 100 %

Besök i uppväxtkommunen

Aldrig/sällan N Procent

346 37 %

493 52 %

104 11 %

943 100 %

1-6 ggr/år N Procent

1 472 33 %

2 322 51 %

735 16 %

4 529 100 %


98 25 %

251 63 %

51 13 %

400 100 %

Flera ggr/mån N Procent

11 9 %

78 64 %

33 27 %

122 100 %

Totalt N Procent

1 927 32 %

3 144 53 %

923 15 %

5 994 100 %

Saknar nära

vänner

Upplevelser av utanförskap

Aldrig Ibland Ofta Totalt

Aldrig N Procent

1 517 46 %

1 573 48 %

177 5 %

3 267 100 %

Ibland N Procent

410 17 %

1 466 60 %

563 23 %

2 439 100 %

Ofta N Procent

23 8 %

75 27 %

178 65 %

276 100 %

Totalt N Procent

1 950 33 %

3 114 52 %

918 15 %

5 982 100 %

Bilaga 3

Hem/hemma

Tabell 1. Var respondenterna känner sig mest hemma utifrån undersökningsvariabler. Hem/hemma Tid i nuvarande bostadskommun

Uppväxt-kommunen

Både i uppväxt-kommunen och i den nuvarande

Nuvarande bostads-

kommunen

Totalt

1-5 år N Procent

877 28 %

1 452 46 %

815 26 %

3 144 100 %

6-10 år N Procent

170 8 %

487 36 %

746 56 %

1 340 100 %

11-15 år N Procent

46 6 %

285 39 %

409 55 %

740 100 %

16-22 år N Procent

18 6 %

42 13 %

270 82 %

330 100 %

Totalt N Procent

1 048 19 %

2 266 41 %

2 240 40 %

5 554 100 %


Totalt

1-5 år N Procent

628 34 %

837 47 %

341 19 %

1 842 100 %

6-10 år N Procent

250 16 %

652 43 %

628 41 %

1 530 100 %

11-15 år N Procent

126 11 %

492 42 %

557 47 %

1 175 100 %

16-22 år N Procent

55 6 %

204 22 %

660 72 %

919 100 %

Totalt N Procent

1059 19 %

2 221 41 %

2 186 40 %

5 466 100 %

Saknar nära vänner Aldrig N

Procent 191

10 % 652

35 % 1 006 54 %

1 849 100 %

Ibland N Procent

512 17 %

1 384 47 %

1 080 36 %

2 976 100 %

Ofta N Procent

377 52 %

231 32 %

122 17 %

730 100 %

Totalt N Procent

1 080 19 %

2 267 41 %

2 208 40 %

5 555 100 %

Upplever ett utanförskap Aldrig N

Procent 373

12 % 1 236 39 %

1 596 50 %

3 205 100 %

Ibland N Procent

602 26 %

1 050 45 %

675 29 %

2 327 100 %

Ofta N Procent

137 58 %

59 25 %

39 17 %

235 100 %

Totalt N Procent

1 112 19 %

2 345 41 %

2310 40 %

5 767 100 %

Längtar tillbaka till uppväxtkommunen

Aldrig N Procent

75 5 %

444 27 %

1 111 68 %

1 630 100 %

Ibland N Procent

621 18 %

1 692 49 %

1 146 33 %

3 459 100 %

Ofta N Procent

246 58 %

143 33 %

39 9 %

428 100 %

Totalt N Procent

942 17 %

2 279 41 %

2 296 42 %

5 517 100 %

Hem/hemma Besöker uppväxtkommunen

Uppväxt-kommunen

Både i uppväxt-kommunen och i den nuvarande

Nuvarande bostads-

kommunen

Totalt

Aldrig/sällan N Procent

6 1 %

230 27 %

610 72 %

846 100 %


859 20 %

1 765 42 %

1 596 38 %

4 220 100 %


105 29 %

238 65 %

23 6 %

366 100 %

Flera ggr/mån N Procent

86 71 %

36 30 %

0 0 %

122 100 %

Totalt N Procent

1 056 19 %

2 269 41 %

2 229 40 %

5 554 100 %

Trivsel Trivs bättre i uppväxtkommunen

N Procent

579 73 %

166 21 %

54 7 %

799 100

Trivs lika bra i båda N Procent

369 20 %

992 53 %

506 27 %

1 863 100

Trivs bättre i den nuvarande

N Procent

149 5 %

1 153 38 %

1 719 57 %

3 021 100

Totalt N Procent

1 097 19 %

2 311 41 %

2 279 40 %

5 687 100

Bilaga 4

Återvandringstrender

Tabell 1. Återvandring i individens närmaste omgivning

utifrån respektive uppväxtkommun. Familj Ingen har

återvänt Några/många har

återvänt Totalt

Övertorneå N Procent

168 77 %

49 23 %

217 100 %

Pajala N Procent

178 79 %

47 21 %

225 100 %

Kiruna N Procent

1 273 79 %

338 21 %

1 611 100 %

Luleå N Procent

2 490 88 %

341 12 %

2 831 100 %

Totalt N Procent

4 109 84 %

775 16 %

4 884 100 %

Släkt Övertorneå N

Procent 129

66 % 66

34 % 195

100 % Pajala N

Procent 139

62 % 86

38 % 225

100 % Kiruna N

Procent 1 125 74 %

406 27 %

1 531 100 %

Luleå N Procent

2 072 74 %

747 27 %

2 819 100 %

Totalt N Procent

3 465 73 %

1 305 27 %

4 770 100 %

Vänner Övertorneå N

Procent 129

62 % 80

38 % 209

100 % Pajala N

Procent 116

48 % 124

52 % 240

100 % Kiruna N

Procent 613

34 % 1 174 66 %

1 787 100 %

Luleå N Procent

1 669 49 %

1 748 51 %

3 417 100 %

Totalt N Procent

2 527 45 %

3 126 55 %

5 653 100 %

Bekanta Övertorneå N

Procent 67

37 % 115

63 % 182

100 % Pajala N

Procent 87

40 % 130

60 % 217

100 % Kiruna N

Procent 318

23 % 1 088 77 %

1 406 100 %

Luleå N Procent

809 29 %

1 987 70 %

2 796 100 %

Totalt N Procent

1 281 28 %

3 320 72 %

4 601 100 %

Bilaga 5

Intentioner att återvända till uppväxtkommunen

Tabell 1. Återvandringsintention utifrån undersökningsvariabler. Återvända Kön Ja Nej Vet ej Totalt Man N

Procent 1 484 54 %

701 26 %

568 21 %

2 753 100 %

Kvinna N Procent

1 339 39 %

1 238 36 %

829 24 %

3 406 100 %

Totalt N Procent

2 823 46 %

1 939 32 %

1 397 23 %

6 159 100 %

Partner från Norrbotten N

Procent 734

55 % 386

29 % 204

15 % 1 324 100 %

Nuvarande bostads-kommunen

N Procent

454 38 %

385 33 %

345 29 %

1 184 100 %

Andra platser N Procent

858 40 %

824 38 %

482 22 %

2 164 100 %

Totalt N Procent

2 046 44 %

1 595 34 %

1 031 22 %

4 672 100 %

Levnadsförhållanden Ensamstående N

Procent 836

53 % 346

22 % 391

25 % 1 573 100 %

Särbo N Procent

179 44 %

177 43 %

54 13 %

410 100 %

Sambo/gift N Procent

1 746 43 %

1 391 34 %

923 23 %

4 060 100 %

Totalt N Procent

2 761 46 %

1 914 32 %

1 368 23 %

6 043 100 %

Hemmavarande barn Ja N

Procent 876

37 % 858

36 % 631

27 % 2 365 100 %

Nej N Procent

1 883 52 %

1 032 29 %

705 20 %

3 620 100 %

Totalt N Procent

2 759 46 %

1 890 32 %

1 336 22 %

5 986 100 %

Sysselsättning Arbetar N

Procent 1 725 44 %

1 242 32 %

956 24 %

3 923 100 %

Studerar N Procent

733 54 %

424 31 %

197 15 %

1 354 100 %

Arbetssökande N Procent

183 70 %

38 14 %

42 16 %

263 100 %

Annat N Procent

182 30 %

234 39 %

186 31 %

602 100 %

Totalt N Procent

2 323 46 %

1 938 32 %

1 381 23 %

6 142 100 %

Uppväxtkommun Övertorneå N

Procent 92

36 % 114

45 % 47

19 % 253

100 % Pajala N

Procent 85

35 % 91

38 % 66

27 % 242

100 % Kiruna N

Procent 573

30 % 835

44 % 511

27 % 1 919 100 %

Luleå N Procent

2 073 55 %

921 24 %

775 21 %

3 769 100 %

Totalt N Procent

2 823 46 %

1 961 32 %

1 399 23 %

6 183 100 %

Återvända Ja Nej Vet ej Totalt Umgås med andra från uppväxtkommunen

Aldrig N Procent

672 40 %

593 35 %

410 25 %

1 675 100 %

Ibland N Procent

902 37 %

886 36 %

643 27 %

2 431 100 %

Ofta N Procent

1 118 60 %

412 22 %

344 18 %

1 847 100 %

Totalt N Procent

2 692 45 %

1 891 32 %

1 397 23 %

5 980 100 %

Återvandring bland de närmaste

Inga/några stycken N Procent

543 39 %

553 39 %

308 22 %

1 404 100 %

Många/alla N Procent

884 50 %

399 23 %

487 27 %

1 761 100 %

Totalt N Procent

1 427 45 %

952 30 %

786 25 %

3 165 100 %

Upplevelser av utanförskap

Aldrig N Procent

1 264 38 %

1 255 37 %

834 25 %

3 353 100 %

Ibland N Procent

1 378 54 %

658 26 %

514 20 %

2 550 100 %

Ofta N Procent

168 61 %

58 21 %

50 18 %

276 100 %

Totalt N Procent

2 810 46 %

1 971 32 %

1 398 23 %

6 179 100 %

Saknar nära vänner Aldrig N

Procent 690

36 % 796

41 % 449

23 % 1 935 100 %

Ibland N Procent

1 495 48 %

929 30 %

702 23 %

3 126 100 %

Ofta N Procent

506 55 %

168 18 %

244 27 %

918 100 %

Totalt N Procent

2 691 45 %

1 893 32 %

1 395 23 %

5 979 100 %

Hem/hemma I uppväxtkommunen N

Procent 912

82 % 58

5 % 142

13 % 1 112 100 %

I båda kommunerna N Procent

1232 53 %

537 23 %

576 25 %

2 345 100 %

I den nuvarande N Procent

488 21 %

1 219 53 %

588 26 %

2 295 100 %

Totalt N Procent

2 632 46 %

1 814 32 %

1 306 23 %

5 752 100 %

Längtar tillbaka Aldrig N

Procent 266

14 % 1 293 70 %

283 15 %

1 842 100 %

Ibland N Procent

1 965 54 %

625 17 %

1 078 30 %

3 659 100 %

Ofta N Procent

385 90 %

28 7 %

15 4 %

428 100 %

Totalt N Procent

2 607 44 %

1 946 33 %

1 376 23 %

5 929 100 %

Återvända Ja Nej Vet ej Totalt Ålder

20-25 år N Procent

741 57 %

282 22 %

281 22 %

1 304 100 %

26-30 år N Procent

1 004 61 %

322 20 %

313 19 %

1 639 100 %

31-35 år N Procent

539 35 %

648 42 %

375 24 %

1 562 100 %

36-40 år N Procent

540 33 %

687 42 %

429 26 %

1 656 100 %

Totalt N Procent

2 824 56 %

1 939 32 %

1 398 23 %

6 161 100 %


1-5 år N Procent

1 901 55 %

808 23 %

765 22 %

3 474 100 %

6-10 år N Procent

464 34 %

572 42 %

336 25 %

1 372 100 %

11-15år N Procent

245 32 %

328 43 %

195 25 %

768 100 %

16-22 år N Procent

66 20 %

176 53 %

90 27 %

329 100 %

Totalt N Procent

2 676 45 %

1881 32 %

1 386 23 %

5 943 100 %


1-5 år N Procent

1 246 64 %

349 18 %

340 18 %

1 935 100 %

6-10 år N Procent

758 45 %

531 31 %

408 24 %

1 697 100 %

11-15år N Procent

407 32 %

475 38 %

383 30 %

1 265 100 %

16-22 år N Procent

279 29 %

484 50 %

200 21 %

963 100 %

Totalt N Procent

2 690 46 %

1 839 31 %

1 331 23 %

5 860 100 %

utflyttning och återvandring bland norrbottningar: en kartläggning …1026148/fulltext01.pdf ·...

Documents