Utblick YstadNära

Smaker

Växtkraft

Kreativitet

Intryck

Flanera

Horisont

Ledig

Hjärtat

Hemma

Livsrum

Utveckling

Utb

lick Ystad

YstadSvarte

Sövestad

Stora Herrestad

Nybrostrand

GlemmingebroKöpingebro

Kåseberga

Löderup

Löderups strandbad

Ingelstorp

Skårby

Bjäresjö

Rynge

Marsvinsholm

Högestad

Krageholm

Hagestad

Backåkra

Hammar

Snårestad

Karlsborg

Vallösa

Sjörup

Charlottenlund

EnslighetenBalkåkra

Ruuthsbo

Hunnestad

Gussnava

Rögla

Knickarp

Hedeskoga

Bromma

Öja

Stora Köpinge

Sandskogen

Köpingsberg

Peppinge

Valleberga

Hedvigsdal

Hörup

Örum

Fröslöv

Glemminge-Tågarp

Kabusa

Sandhammaren

Hagestadborg

Baldringe

Skoghejdan

Borrie

Svenstorp

Bussjö

Eneborg

Gillshög

Karlsfält

Henriksfält

Källesjö

Ales stenar

Lyckås

Bjersjöholm

Kölnehögarna

Ellestadssjön

Krageholmssjön

Fredriksberg

Position

Ystad ligger på Sveriges sydkust och på 55:e breddgraden, samma breddgrad

som Newcastle, England. Den som reser från Köpenhamn till Ystad rör sig

faktiskt söderut. Här fi nns båtförbindelser med Bornholm och Polen och man

kan resa hit på Europaväg 65 hela vägen från Grekland.

Kommunen har ca 28 500 invånare och en yta på 355 km². Till stor del

består arealen av jordbruksmark men här fi nns även ett antal naturreservat

och Natura 2000-klassade områden. Staden är ett administrativt centrum

med lasarett, Polis, Tingsrätt samt en mångfald av skolor och utbildningar.

Här fi nns fl er än 300 föreningar och 22 aktiva byalag.1480

Pilgrändshuset byggs

1492Christofer Columbus når Amerika

1658 Skåne och Ystad blir svenskt

1653 Taj Mahal i Indien färdigbyggt

1749 Carl von Linné besöker Ystad

1749 Författaren Johann Wolfgang von Goethe föds

1824 Ångbåtslinje till Stralsund

1821Mexiko blir självständig stat

1866 Järnväg till Ystad

1876 Alexander Graham Bell uppfi nner telefonen

1910 Scala, första biografen i Ystad, öppnas

1906 Jordbävningen i San Francisco

1936 Fritidsutställningen

1936 Spanska inbördeskriget startar

1957 Dag Hammarskjöld köper Backåkra

1956 Revolt i Ungern

1991 Första Wallanderboken

1991 Sovjetunionen upplöses

2004 Ystad blir fi lmstad

2004 Facebook lanseras

Utveckling

HelsingborgHelsingør

Malmö

København

Lund

Trelleborg

Ystad

Simrishamn

Rønne

Kristianstad

Rønne 70 min

Swinoujscie 7,5 tim

Skurup

Sjöbo

Tomelilla

Hörby

Höör

Landskrona

Allinge

Utblick Ystad

Malmö 60 km

Göteborg 325 km

Oslo 618 km

Stockholm 667 km

Helsingfors 1100 km

Berlin 400 km

Szczecin 273 km

Warszawa 774 km

Prag 770 km

Hamburg 418 km

Bryssel 1000 km

Paris 1300 km

London 1330 km

Malmö Airport 40 km

Copenhagen Airport 84 km

Kristianstad Airport 66 km

Klockan är åtta. Dörrarna stängs och Pågatåget rullar

ut från Svarte station. Det prasslar om morgontidningar,

någon rättar till sina lurar för att lyssna på radions

väderprognos, någon sluter ögonen och lutar sig tillbaka.

Om 40 minuter når tåget Malmö central. Härifrån sprids

resenärerna vidare ut i Malmö, mot Lund, Stockholm,

Copenhagen Airport. Världen är nära Ystad.

Barnen på Vindspelets uteförskola gör sig redo för att

traska ner till Svarte strand. Moln skymmer solen och

vinden är frisk, men de närmaste timmarna kommer

barnen att vara fullt koncentrerade på fynden de gör

i vattenbrynet: mjukt slipade stenar, tångruskor och

små, små musselskal. I öster ses Bornholmskatamaranen

närma sig Ystad hamn.

Från Ystads kommuns sydligaste spets till dess

nordligaste hörn är det knappt två mil. Från väster till

öster är det fyra mil. Tittar man på kartan ser man ett

finmaskigt nät av vägar som täcker landskapet. Det är

aldrig särskilt långt någonstans. Varken till mataffären

eller till kvällsdoppet. Inte heller till söndagens

fotbollsträning eller ostbutiken på Stortorget.

Nära

De första kunderna svänger in på Kåsebergaodlingens gård redan tidigt på morgonen. Solen har så smått börjat höja temperaturen i växthuset där nätmelonerna snart är redo att

skördas. Butikens hyllor fylls på med tomater, paprikor, chili och alla andra grönsaker och bär som kommer att gå åt under dagen. Tio minuter bort ligger Olof Viktors bageri och

café. Även här köar de morgontidiga och det gäller att inte surna till om sista limpan av favoritbrödet försvinner från hyllan just innan man själv når fram till disken. Förslagsvis

väljer man att se det som en möjlighet att prova något nytt. Ett kryddat levainbröd kanske. Sommartid är trycket hårt i butiken, men i Olof Viktors hjärta, bageriet, tullas inte på

några jästider och den vedeldade ugnen måste pysslas om för att hålla exakt rätt temperatur. Gott bröd är den tålmodiges belöning.

Smaker

Österlen, trakten som börjar strax öster om Ystad, brukar

få heta Sveriges Provence. Fälten norr om Hammars

backar är snarare Sveriges Champagne.

Vinmakaren Carl-Otto Ottergren lärde sig allt om vin

i Frankrike, men när det var dags att producera eget

mousserande vin flyttade han hem.

De gamla hemtrakterna visade sig ha ett klimat snarlikt

det som rådde i franska Champagne på 1800-talet.

De kalla vintrarna håller undan sjukdomar och parasiter

och druvorna som skördas framåt hösten har precis

den friska syrlighet som Carl-Otto vill åt. Raderna

med vinstockar ökar för varje år – liksom de nyfikna

besökarna.

Landsbygden kring Ystad är med sina odlingar,

gårdsbutiker och restauranger som ett enda stort

skafferi. Biffen, grönsakerna, rapsoljan, kryddorna,

hallonen – allt på tallriken kan man hitta runt knuten. En

bra guide till utbudet är Matrundan, en försommarvecka

då många av traktens matproducenter och krögare

bjuder på kulinariska upplevelser.

Växtkraft

När man tittar på Ystad över en längre tid kan man skönja en slags folklig mobiliseringsförmåga som ibland har fått smått fantastiska följder. Det var just denna förmåga som vid

slutet av 1800-talet ledde fram till ett teaterbygge av en kaliber som man tidigare inte sett maken till i någon stad av Ystads storlek. När en äldre teaterbyggnad på Stortorget

i mars 1891 brann ner till grunden mobiliserades alla krafter. Stadsarkitekten Peter Boisen fick i uppdrag att ge sig ut i Europa för att studera det senaste inom arkitektur och

modern teknik. Det här skulle inte bli någon simpel liten landsortsteater utan en institution som skulle kunna mäta sig med de stora scenerna i Malmö och Stockholm. Att Boisen

verkligen hämtade inspiration på kontinenten råder det ingen tvekan om. Ystads Teaters exteriör är mycket snarlik den teater i Leipzig som förstördes under andra världskriget.

Idag är Ystads Teater Sveriges bäst bevarade 1800-talsteater som fortfarande är i bruk. Teaterns hundraårsjubileum 1994 blev startskottet för en modern teaterhistoria.

Där uppstod embryot till Ystads Stående Teatersällskap. Gruppen som väckte liv i friluftsteatertraditionen och satte Marsvinsholms slottspark på den skånska kulturkartan.

För många har det blivit en årlig sommartradition att ta Pågatåget till Marsvinsholm för en helkväll med picknick och teater i parken medan solen sänker sig över landskapet.

Samma drag av mobilisering och jäklar anamma återkommer genom historien ända fram till våra dagar. Som när Ystads konstförening drev på tillkomsten av ett konstmuseum

1936. Mitt på S:t Knuts torg byggdes ett stort hus i funktionalistisk stil med plats för både stadsbibliotek och museum. I de ljusa salarna möter man idag en stor samling av

sydsvensk och dansk konst och en ambitiös utställningsverksamhet. I vår tid har mobiliseringsfenomenet bidragit till festivaler för opera och jazz där initiativtagarna med

samma självklarhet bestämt sig för att här ska det inte vara något annat än världsklass. Därför kan man första veckan i augusti sitta på Per Helsas gård, Nordens bäst bevarade

korsvirkeskvarter, och lyssna på internationell jazz.

En väsentlig motor och mobiliseringskraft i dagens kulturliv är de många konstnärer, författare, formgivare, filmare och andra kreatörer som är verksamma här. För att provsmaka

en del av utbudet kan man ge sig ut på vägarna under påskens konstrunda, då många av dem generöst öppnar sina ateljéer och gallerier för besökare. Eller åka till Marsvinsholms

Skulpturpark. Hela sommaren kan man här njuta av spännande samtida skulpturkonst i parken och i slottsgalleriet.

I maj 2008 kom den brittiske skådespelaren Kenneth Branagh till Ystad för att spela in den första engelskspråkiga Wallanderfilmen. Även om han knappast förväntat sig paparazzis

i buskarna blev han nog lite förvånad över uppmärksamheten – eller snarare bristen på uppmärksamhet. De enda som bad om autografer var ungarna som kände igen honom från

Harry Potter-filmen Hemligheternas kammare. Vid det laget var filmstjärnor vardagsmat för övriga Ystadbor.

Det var i början av 2000-talet som grunden lades till

Ystads nya näringsgren. Politiker, lokala banker, Film i

Skåne och många fler trodde på idén om att Ystad och

dess omgivningar skulle kunna bli en ledande plats för

filmproduktion, och vågade satsa resurser.

I tomma lokaler på det nedlagda regementet skapades

en av Skandinaviens största filmstudios. Folk i trakten

anmälde sig till statistregister och lokala snickare blev

dekorbyggare.

Det började med filmerna om Henning Mankells

kriminalkommissarie Kurt Wallander, som snart följdes

av andra tv- och filmproduktioner, och idag är Ystad

Studios väletablerad. I Wallanderfilmernas kölvatten

har det växt fram en filmturism. Fans från Sundsvall,

Stuttgart och Sydney förenas i sin Wallandervurm när de

spanar på Mariagatan, i hopp om att få se en skymt av

skådespelaren Krister Henriksson.

Kreativitet

I den gamla jordbruksbygden kring Ystad frodas numera företag som

bygger sin framgång på nischad kunskap och innovativa idéer. Det kan vara

en ensam webbdesigner med kontoret mitt i åkern och hela världen som

arbetsfält. Eller en high tech-industri som Polykemi. Ystadföretaget har blivit

ledande på att mixa plastmassa med utvalda tillsatser för att ge plasten

specifika kvaliteter, som formstabilitet, ökad styrka, unika kulörer.

När de skräddarsydda plastgranulaten lämnat Ystad kan de bli allt från

bilinredningar till knallfärgade konferensstolar.

Och så finns det de som är innovativa genom att ta ett steg bakåt.

Reflektera och ifrågasätta. Då kan man få en prins till kund. På Karlsfälts

gård, strax öster om Ystad, ser man jordbruk i stordrift som enfald och

föredrar mångfald. Det betyder att man odlar mångsidigt och varierat för

att inte utarma jorden, och att man har plats för både nötdjur, får och

grisar. Små stall och gott om plats för varje gris ger en stressfri uppväxt och

friska, antibiotikafria djur. Det är en inställning som har gett resultat. Kräsna

konsumenter och kockar gillar köttet och Karlsfälts Hampshiregaltar har blivit

eftertraktade avelsdjur. Galtarna ger upphov till grisar både i Sverige och

England – bland annat på Prins Charles lantbruk.

En vidsträckt hed, betande kor i ena ögonvrån och till höger en cirkelformad

stenmur. I mitten av cirkeln en stor sten med inskriptionen PAX. En man och

en kvinna slår sig ner på muren och sitter stilla, fullkomligt oberörda av de

stojande barnfamiljerna som drar förbi, ner mot havet.

Att det här skulle bli en plats för meditation och stillhet, att människor

skulle välja att döpa sina barn och vigas här, det har egentligen en tragisk

upprinnelse. Dag Hammarskjöld, en gång FN:s svenske generalsekreterare,

köpte gården Backåkra med tillhörande 30 hektar mark 1957. Tanken var

att det skulle bli en fast punkt för den kringresande fredsmäklaren, men

i september 1961 satte en flygolycka i den afrikanska natten stopp för

Hammarskjölds karriär och vidare planer för gården. I gengäld blev platsen

genom hans testamente tillgänglig för de tusentals människor som varje år tar

sig hit och finner tröst och inspiration i landskapet och minnet av en man.

Redan under sin livstid bidrog Dag Hammarskjöld till att omgivningarna med

hedlandskap, tall- och ekskog och vidsträckta sandstränder blev naturskyddat

område. Den som sänker blicken mot marken kan hitta rara backsippor,

sandlilja och praktnejlika. På våren breder liljekonvaljen ut sig under

ekskogens knotiga låga träd.

Intryck

Från naturreservatet kan man följa Skåneleden fem

kilometer västerut till Kåseberga. Det lilla fiskeläget

vid kanten av åsen som på något sätt lyckas ta emot

bortåt 1 miljon turister varje år. Somliga kör den smala

byvägen ner till hamnen för att köpa fisk, eller för att äta

gourmetmat hos prisade kocken Anders Vendel, andra

för att fånga vågorna bortom piren med en surfbräda.

Men de allra flesta besökare kommer till Kåseberga för

att klättra upp för åsen norr om hamnen. Här uppe ligger

fornlämningen Ales stenar och platsen rymmer en slags

storslagenhet som aldrig upphör att fånga människor.

Utsikten är svåröverträffad: snurra runt ett varv och du

kan pricka in fem kyrktorn, den danska ön Bornholm

i horisonten samt en och annan skärmflygare.

Området kring Kåseberga och Hammars backar har

utvecklats till ett mecka för skärmflygare på jakt efter en

stunds tyngdlöshet. Kanske skulle de vara beredda att

stämma in i Hammarskjölds ord när de gör sig redo att

sväva iväg över rullstensåsens kant:

”Att vara fri, att kunna stå upp och lämna allt – utan att

se sig tillbaka. Att säga ja.”

Stora Östergatan är egentligen inte särskilt lång, ändå kan det ta en god stund att förflytta sig från Österportstorg till Stortorget.

I Ystad kan man nämligen konsten att flanera; att gå på sta’n utan något annat syfte än att träffa folk, fika, handla, uppleva. Så gjorde

Ystadborna för femtio år sedan (då kallade man det att ”ströga”) och så gör man fortfarande. Man kan shoppa allt man behöver

i storstadsgalleriorna, men att flanera i Ystad är något helt annat. En lördagstur kan börja med loppisen på Österportstorg och avslutas

med torghandeln på Stortorget. Sedan är det bara att välja stopp utifrån behov och preferenser: urmakaren, designbutiken, sportaffären,

Systembolaget. Mitt på Stora Östergatan står en uppvärmd bänk där frusna flanörer kan slå sig ner. Värmen kommer från stadens

fjärrvärmeverk och produceras bland annat av spannmålsavfall från traktens lantbruk.

En tur på sta’n är inte komplett utan en fika. Kaféerna är en del av Ystadbornas gemensamma vardagsrum och bara i centrum kan man

välja mellan ett tiotal. En del har hängt med länge. Legendariska Koppen startade på 1930-talet under namnet Bröderna Pehrssons

Konditori (kaffekoppsskylten på fasaden gav så småningom namnet Koppen i folkmun). Här har generationer av gymnasister skrattat,

våndats, spanat och smygrökt. Idag är askfaten bortplockade, inredningen har uppdaterats och sortimentet innanför disken förändrats,

men själva syftet med att gå på kafé är alltjämt detsamma.

Flanera

Omväxling till stadens shoppingstråk

finns mitt ute på landet. Särskilt

om målet är växter och kryddor.

Hos Österlenkryddor i Köpingebro

växer utbudet för varje säsong.

Sommarens lavendelhav följs numera

av blommande krokus och framåt jul

doftar det av saffran i butiken.

I Öja, några kilometer nordöst om

Ystad, in på en grusväg, ligger

Åbergs Trädgård. Grundad 1872

är den äldst av traktens många

plantskolor, och med sina 2 000

arter är den en av Sveriges mest

välsorterade. Här kan man återuppta

flanerandet: genom växthus med

frodiga plantor, längs gångar med

färgstarka perenner, bland bärbuskar

och fruktträd.

Och så kan man naturligtvis fika,

annars vore det inte Ystad.

Strax efter åtta på kvällen glider m/s Polonia in i Ystad hamn och hälsar

staden med en mistlurston. Det är en daglig påminnelse om att havet i alla

tider har fungerat som en drivkraft för Ystads utveckling och välstånd. Havet

gav sill och havet öppnade för kontakter och handel med omvärlden. Länge

var hamnen i Ystad sista utposten innan kontinenten, och alla som skulle resa

ner i Centraleuropa mellanlandade här innan de tog postbåten till Stralsund.

Idag är Ystad en av Sverige största hamnar för passagerare och gods.

Förutom Polenfärjorna går täta turer med världens största katamaran till den

danska ön Bornholm. Det är länge sedan Skåne var en del av Danmark, men

fortfarande går den naturliga vägen från Köpenhamn till Bornholm via Ystad.

”Världens största sandlåda”

”Sveriges bästa strand”

Inför sommarsäsongen brukar lovorden över Sandhammaren dugga tätt i

svenska tidningar. Med sin finkorniga, vita sand och de öppna vidderna är

det en strand som för tankarna till något tropiskt paradis. Sandhammaren är

alldeles unik, men det är långt ifrån den enda badstrand som står till buds

längs Ystads fyra mil långa kust. Det är bara att välja och vraka: Löderup,

Nybrostrand, Sandskogen, Lilleskog, Svarte. Det finns till och med en strand

mitt i Ystad, vid Marinan. Här kan man traska ut på den 125 meter långa

bryggan, slå sig ner på en bänk och få ett litet annat perspektiv på staden.

Horisont

Längs Sandskogen och bort mot Nybrostrand är stranden och tallskogen en enda stor lekplats och friluftsyta för Ystadbor och turister. Under Sandskogens tallar slingrar grusvägar

förbi sommarvillor, stugor, kaféer och restauranger. Längre in finns campingplats och motionsspår. Närmast strandpromenaden ligger badhytterna. Denna brokiga samling stugor

i allsköns färger och modeller. Så fort den första vårsolen når sydkusten slås dörrarna upp, badkläder hängs på tork, kaffekoppar klirrar och fem kvadratmeter stuga räcker långt.

Om stormvågorna går höga på havet kan man flytta in på Ystad Saltsjöbads spa – ligga i poolen och se ut över vajande strandråg. Ett svenskt hotell kan knappast ha ett mer

strandnära läge och platsen är anrik. Den första upplagan av hotellet byggdes redan 1897 och var en följd av den framväxande badortskulturen. Idag är det del av en växande

spakultur och hyllas för sin speciella atmosfär. Här kan man koppla av efter en intensiv konferens, inleda en romantisk helg, eller bara kicka igång sinnena med ett yogapass.

Sommaren 1936 tog medeltidsstaden klivet in i den moderna tiden. Den 19 juni öppnade

idéutställningen Fritiden och Ystad blev synonymt med det nya goda livet där man hade tid

för semester, resor, lek och idrott. Två veckors lagstadgad semester skulle snart bli verklighet

i Sverige, ett rationaliserat arbetsliv gjorde att många människor faktiskt orkade vara aktiva

efter arbetet. Utställningen blev en riksangelägenhet då många beslutsfattare såg det som ett

samhällsansvar att inspirera befolkningen och erbjuda vettiga fritidsaktiviteter. Även hemmet

var i fokus på utställningen. Bostaden presenterades som en plats för vila och fritid, och

hushållsarbetet kunde rationaliseras så att också kvinnan fick mer fritid. Närmare en kvarts

miljon besökare såg utställningen och under några sommarmånader var Ystad världsberömt. Men

kanske ännu viktigare var erfarenheten av Fritidsutställningen som gav staden självförtroende och

initiativkraft för framtiden. Jubileumsutställningen sommaren 2011 fungerar nu som en avstamp

för framtidens Ystad, med visioner om hur livet här ska se ut de närmaste decennierna.

Det har hänt en del med begreppet fritid sedan 1936. Idag är det ingen som behöver någon

vägledning i hur man ska tillbringa sin lediga tid på bästa sätt. Det är bara att ta för sig av

utbudet. Kulturskolan och Ungdomens hus är två mötesplatser i Ystad där varje barn och tonåring

har chans att prova på aktiviteter och utveckla sina intresse: spela musik och teater, sy och pyssla,

rita serier och åka skateboard. För den som är djurintresserad lockar Ystad Djurpark i Skårby.

Här i det böljande jordbrukslandskapet har zebror, kameler, antiloper och många andra exotiska

djur funnit sig tillrätta. Med sina 300 föreningar är Ystad Sveriges föreningstätaste kommun med

ett enormt utbud för alla åldrar. Förutom all idrott täcker föreningarna in även de mest udda

specialintressen. Men man kan naturligtvis också finna sitt eget utbud: gå ut i skogen och leta

svamp, ställa sig på sydkusten och fiska öring eller odla sin trädgård.

Ledig

Vid medeltiden nåddes Ystad av fläktar från den stora världen utanför. Den franciskanska klosterrörelsen skickade hit sina bröder som 1267 påbörjade bygget av en kyrka och ett

kloster. Syftet var naturligtvis att sprida sitt kristna budskap, men med sig från kontinenten hade de även ny teknik, mat, konst och mycket annat som influerade omgivningen.

Bröderna var utåtriktade och förutom att ägna sig åt själavård utvecklade de klostret till en viktig mötesplats, nyhetsförmedling och sjukstuga. Nya byggnader kom till efter hand

och vid 1500-talet bildade de tillsammans med kyrkan en imponerande fyrlängad klosteranläggning.

Men reformationen jagade iväg bröderna, delar av klostret raserades och resterna fungerade under följande århundraden som hospital, bränneri och sädesmagasin. Vid slutet

av 1800-talet var byggnaden i så dåligt skick att staden beslutade om rivning. Då väcktes den för Ystad så typiska mobiliseringsförmågan, Ystadborna började se värdet i sina

historiska byggnader och var beredda att strida för dem. Fornminnesföreningen bildades och vann ”Klosterstriden”.

Klostret och kyrkan renoverades och blev stadsmuseum. Idag är klosterbyggnaden en central plats i staden – för turister, skolklasser och alla som fångar solen på bänkarna utanför.

Innanför de nästan tusenåriga väggarna, i de salar på andra våningen där gråbröderna sov, kan man idag uppleva utställningar som ofta tar avstamp i det som bröderna själva

ägnade sig åt: konst och hantverk, vetenskap, arkitektur och läkekonst.

Hjärtat

Runt knuten ligger Klosterträdgårdarna som har anlagts efter hur man tror att klostrets odlingar kan ha sett ut en gång i tiden, med en

rosengård, örtagård, kålgård, fruktträdgård, och bortom Klosterdammen en pionträdgård. Säsongen inleds med vårens gammaldags

tulpaner och klättrande klematis, som fram i juni följs av en doft- och färgfest med mer än 90 olika sorters rosor.

Att leva i Ystad kan vara att bo i ett nybyggt hus i Nybrostrand, med

promenadavstånd till stranden. Det kan vara att bo i en liten skånelänga

i bymiljö fem minuter från Pågatåget. Det kan också vara att bo på

Sladdergatan 14, i ett hus som byggdes ungefär samtidigt som Christofer

Columbus upptäckte Amerika. Husets byggherre var Axel Pedersen Brahe,

och om man kliver ut på gatan och tittar upp mot gaveln så ser man att

han hämtade sin inspiration i grannkvarteret. Brahehuset har en likadan

trappstegsgavel som det drygt 200 år äldre klostret. Ystads stadskärna hör

till Sveriges bäst bevarade historiska miljöer. Gatorna vindlar som de gjort i

hundratals år och 300 korsvirkeshus samsas med byggnader som täcker in

hela arkitekturhistorien: renässans, empire, jugend, funkis. Långt innan man

pratade om bevarandeplaner i andra städer gjorde Ystad en kulturhistorisk

inventering. På en karta från 1920-talet kan man se markeringar för vilka

byggnader som redan då ansågs ha omistligt kulturhistoriskt värde. Ändå har

man inte varit rädd för att lägga till, staden har växt organiskt, inifrån och ut.

Tillväxten fortsätter och vår tid gör sina egna avtryck i staden, i byarna och

på landsbygden.

Att leva i Ystad präglas av valfrihet. Ett rikt utbud av skolor, förskolor, tillgång

till service och omsorg ger förutsättningar att tänka långsiktigt med sitt val

av boende. Smart teknik och bra kommunikationer öppnar för möjligheten att

arbeta och utbilda sig från bostaden, att arbetspendla till andra orter, att bo

här och vara en del av världen.

Hemma

Om man öppnar fönstret på Sladdergatan 14 och blickar

söderut längs Stora Norregatan, så ser man tornet på

S:ta Maria kyrka. Där uppe, i Ystads äldsta byggnad,

håller Tornväktaren vakt över staden. Ingen vet hur

gammal traditionen är, men med all säkerhet fanns det

en Tornväktare redan på 1700-talet. Varje kvart, från

klockan 21.15 till klockan 01.00, hörs de dova signalerna

från hans kopparlur i alla fyra väderstreck. Varje Ystadbo

kan somna i trygg förvissning om att lugn råder i staden.

I slutet av maj springer ett par hundra löpare den nio

kilometer långa sträckan runt Krageholmssjön. Loppet

går längs böljande åkermark, genom skir bokskog, förbi

små vikar där häckande kärrsångare duckar i gräset.

Årets övriga 364 dagar får sjöns rika djur- och fågelliv

vara ifred. En och annan vandrare tar sig runt sjön,

några fikasugna slår sig ner på bänkarna vid sjöns södra

ände, men det är tyst och stilla. Här i det sydskånska

backlandskapet, i de norra delarna av Ystads kommun,

är byarna färre och gårdarna ligger glesare. Vägarna

vindlar genom bördig jordbruksmark som samsas med

lövskog och sjöar. Det finns gott om plats både för djur

och människa.

Långt innan Wallanderfilmerna ens var påtänkta blev

Krageholmssjön platsen för en filminspelning. 1969

fick den spela rollen som sjön Ki-Chi-Saga i filmerna

Utvandrarna och Invandrarna efter författaren Wilhelm

Mobergs utvandrarepos. Regissören Jan Troell hade

förgäves rest runt i Amerika för att leta efter en orörd

miljö som skulle kunna föreställa Minnesota i mitten

av 1800-talet. Väl hemma hittade han platsen här vid

Krageholmssjön.

Livsrum

Från Krageholmssjön kan man följa vägen österut,

förbi Krageholms slott och mölla, genom byn

Sövestad. Vid gården Högestad går en slingrande

grusväg ner i Fyledalen. Dalgången som sträcker

sig över gränstrakterna mellan Ystad, Tomelilla

och Sjöbo kommuner. Här har sluttningarna med

lövskog, de fuktiga betesmarkerna och öppna fälten

kring Fyleån skapat en skyddad och gynnsam miljö

för både djur och växter. Många av dem rariteter

som inte ses på så många andra ställen, som svart

stork, sommargylling, kronhjort och lövgroda.

Fyledalen är välkänd för sitt speciella utbud och på de

små grusvägarna i dalen är det inte ovanligt att man

skymtar internationella besökare. För den som har örnar

som specialintresse är dalen ett paradis värt en lång resa.

Lyckligtvis är både havsörnen och kungsörnen pålitliga

och de långväga fågelskådarna åker sällan hem besvikna.

1096Första korståget mot Jerusalem

1200S:ta Maria kyrka börjar byggas

1246 Universitetet i Siena grundas

1267 Klostret grundas

1265 Poeten Dante Alighieri föds

1100Ystads första bosättningar

Ansvarig utgivare

Ystads kommun

271 80 Ystad

0411 - 57 70 00

kommunen@ystad.se

www.ystad.se

Medproducenter

Ystad Energi AB

Ystad Hamn Logistik AB

Ystads Industrifastigheter AB

AB Ystadbostäder

Ystads Teater AB

Redaktör

Itta Johnson

Layout & Design

Helsinkifrostbites

www.helsinkifrostbites.com

Art Director

Harri & Py Paavolainen

Text

Sara Högberg

Omslag

Illustration - Harri Paavolainen

Partiell UV-Lack

Foto

Gabriel Borgius s. 15

Fredrik Ekblad s. 12, 15, 17, 20, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 32, 34, 36, 37, 43, 44, 45

Elinor Engman s. 22

Lucas Gölén s. 13, 40

Elinor Hall, YSB s. 33

Måns Jensen s. 22

Itta Johnson s. 13, 41

Christian Lindh s. 7, 8, 19, 31, 46

Carl-Otto Ottergren s. 11

Py Paavolainen s. 4, 6, 10, 38, 39

Harri Paavolainen s. 21, 49

Jerker Palm s. 14

Olof Viktors s. 9

Polykemi s. 16

Tryckeri

Tryckfolket AB

www.tryckfolket.se

Papper

Omslag - Multiart Silk 250 G

Inlaga - Multiart Silk 150 G

Typsnitt

Frutiger

Produktion

YstadSvarte

Sövestad

Stora Herrestad

Nybrostrand

GlemmingebroKöpingebro

Kåseberga

Löderup

Löderups strandbad

Ingelstorp

Skårby

Bjäresjö

Rynge

Marsvinsholm

Högestad

Krageholm

Hagestad

Backåkra

Hammar

Snårestad

Karlsborg

Vallösa

Sjörup

Charlottenlund

EnslighetenBalkåkra

Ruuthsbo

Hunnestad

Gussnava

Rögla

Knickarp

Hedeskoga

Bromma

Öja

Stora Köpinge

Sandskogen

Köpingsberg

Peppinge

Valleberga

Hedvigsdal

Hörup

Örum

Fröslöv

Glemminge-Tågarp

Kabusa

Sandhammaren

Hagestadborg

Baldringe

Skoghejdan

Borrie

Svenstorp

Bussjö

Eneborg

Gillshög

Karlsfält

Henriksfält

Källesjö

Ales stenar

Lyckås

Bjersjöholm

Kölnehögarna

Ellestadssjön

Krageholmssjön

Fredriksberg

Position

Ystad ligger på Sveriges sydkust och på 55:e breddgraden, samma breddgrad

som Newcastle, England. Den som reser från Köpenhamn till Ystad rör sig

faktiskt söderut. Här fi nns båtförbindelser med Bornholm och Polen och man

kan resa hit på Europaväg 65 hela vägen från Grekland.

Kommunen har ca 28 500 invånare och en yta på 355 km². Till stor del

består arealen av jordbruksmark men här fi nns även ett antal naturreservat

och Natura 2000-klassade områden. Staden är ett administrativt centrum

med lasarett, Polis, Tingsrätt samt en mångfald av skolor och utbildningar.

Här fi nns fl er än 300 föreningar och 22 aktiva byalag.1480

Pilgrändshuset byggs

1492Christofer Columbus når Amerika

1658 Skåne och Ystad blir svenskt

1653 Taj Mahal i Indien färdigbyggt

1749 Carl von Linné besöker Ystad

1749 Författaren Johann Wolfgang von Goethe föds

1824 Ångbåtslinje till Stralsund

1821Mexiko blir självständig stat

1866 Järnväg till Ystad

1876 Alexander Graham Bell uppfi nner telefonen

1910 Scala, första biografen i Ystad, öppnas

1906 Jordbävningen i San Francisco

1936 Fritidsutställningen

1936 Spanska inbördeskriget startar

1957 Dag Hammarskjöld köper Backåkra

1956 Revolt i Ungern

1991 Första Wallanderboken

1991 Sovjetunionen upplöses

2004 Ystad blir fi lmstad

2004 Facebook lanseras

Utveckling

Utblick YstadNära

Smaker

Växtkraft

Kreativitet

Intryck

Flanera

Horisont

Ledig

Hjärtat

Hemma

Livsrum

Utveckling

Utb

lick Ystad