m g. n.Undersökning,

Om

Nyland och Tavastehus Län,I anseende til dess,

Lage, Vidd, Climats Våhr-Floder, Sjöar och Vatu-leder, Naturs förmåner och brister, Näringar,folkrikhet, Politie och Cameral Försattningar.

Andra Delen.Med

Philofophijke Facultetens Bifall,Under

Chemie ProfeJJoren, Plantage- Direffeuren i Finland, Riddaren afKgl,Wafa Orden, Ledamoten af KongU Sven/ka F'eten/kaps-Academien

Kejserligt Oeconomi/ke Societeten i Pettersburg, Lärdoms -Socicte~terne i Upfala, Lund, Götheborg m, m.

Herr Pehr Adrian GaddsInfeende,

Ut gifven och För/varadFor Lagerkrantfen

JfSamuel Gabriel Mellenius

Norr Finne.

Tryckt i Frenckellsk*. Boktryckeriet.

1 Åbo Acad. Ofre Larofal före m. den/fjunii 1785.

TilHögvälborna Fru FriherrinnanHelena Marg. Lybecker

föddHising,

~' en florflaefa AuSlorn vinnerÅr gillad bli utaf det Kon,Hvars hela fiäl af åtrå brinner ,Til våxling och til nya rön:Hvars JniUe fmaken lagar J%rifver yHvars blickars bifall mera årAn all den lon Olympen bär,Och af defs Gudar utdelt blijver.

Och Er, fom fielf med uplyft vett.Den vettenfkapens varde känner ,Som jordens öknar blomjler gett ,Och ymnoghetens horn berett,Er, fom defs idkäre och vännerOmfamnat bar med välbehag.Er fnillet vill fin dyrkan tyda;Men fordom var en gammal lagAtt Offren förft med rofor pryda.jlag följer den ock än i dag y

Och fkattas fmickrad af den ära ,Att aldrig något fulle - profKan nånfin blifva tidens rofSom far Ert namn tilprynad lära.

Samuel Gabriel Mellenius.

§. 7.

Ängskötseln i Länet, och på hvilka Medicinal växter.och Färgestofter i denna Landsort, finnes tilgång.

Ehuru hafskuften til ej ringa del utgör landet afNyland, finnes hår dock til ång och höbol, af hafvetsuplandning ganfka få marfchländer. Uti Siundo, Ca-rls famt Ingo fokn och Eknås (kåren, kunna dock nå-gra få fådana ftållen träffas, hvilka åro af ringa ut-rymme. Igenom de i Björneborgs län vid Cuokalaforfs, år 1761 och 1762 fkedde flrömrensningar, vant6 å 7 foknar uti negden ikring Tavaflehus vid Vana-janvefi och Såxmåki fiöarne flere iooo:de åhmars hö-fiag och ängsmark. I Eattula, Våno, Såxmåkir Tam-

E mela

34uvfa, PWfcw och ftor Zo/o foknar förekomma an-nors, nu för tiden de vidftråktafte rymder för kng-fkötfel; åfven fom, i fall Jppia och Valkiakojki forsfarfamt Iharis ftröm, något framdeles uprenfas, få kan.derigenom, för Cuhmalax, Sahalaxy och de vidftråkteLångehnåki och Orihvefi foknarne, beredas vidlyftigångsmark. AfKrono ångsparker finnes i detta Lands-höfdingedömme en enda, och det uti Tammela fokn,Kojp Nitu kallad, ooh hvilken i äldre tider varit (katt-

lagd til 60 parmars höflag. Under namn af gräs-gåld har Kronan i flere tider endaft igenom årliga ar-renden, deraf haft en ringa penninge inkomft; intildefs den, fåfom mycket (koglupen, för 10 ä 12 år fe-dan, blef efter föregången refning, fkattlagd och för-delt i några nya hemman, hvilka af Kronan federme-ra hlifvit nplåtne, åt det interesfentfkap, fom åtagitfiig at utdika och upodla, den iå mycket froftvulnaftora Tarrå måsfan i Tammela fokn. För de ftörftahinder vidLandtbruKets upkomft här i Landshöfdinde-dömmet, anmärker jagmed (kål, at emellan ång ochåker hvarken i förra tider varit, eller ånnu bibehål-ies någon hehörig proportion. På et helgårds hem-man eller af 1 Mantal, kan per medium räknas hår påorten vid pafs 20 Tunneland åker, hvaraf altid nå-ftan hälften hvart år ligger i trade. Når för de 10

tunneland, fom årligen (kola håfdas, giödas och re-das til lade, vederbörligen beråknas 5 tunneland ångemot 1 tunneland åker, borde deremotvid et helgårds

hem-

35hemman åfven vara ång, åtminftonc til go åhmarshöflag: men af alt det fom kunnat inhemtas afLandt-måtare forrättningar och hemmans ågo-refningarhåri lånet, finnes det, at fåfom et medeltal belöper fighår uppå i mantals hemman, intet »lera In högft:30 åhmars höflag, hvaraf altfå år lått at finna,det iå ringa tilgång på hö, hvarxen förflår åt nödi-ga dragare för 30 tunnelands årligt åkerbruk,och ddsråtta gödande, och ån mindre til en nödig ladugårdsunderhållande. Högft nödigt blifver det altia, at idesfe landsorter, man framdeles igenom nya upod-lingar, mera har affeende på, at öka ången,än åkern.

Medicinal Växter, fom vildt til myckenhet växai landet, desfe åro til antalet 118 ftycken, afhvilkadeförnåmfta, fom i Pharmacien, ån dageligennyttias, föl-jande hår anmårkes, fåfom;Veronica OfficinalisValeriana Officinalis,Prirjiula Veris. *Verbafcum Thapfus,- - - - Nigrum, Nyl.Hyofcyamus Niger.Solanum Dulcamara.Ribes Rubruni, Tav,- - - Nigrum,Afclepias Vincetoxicum»Ulinus Campeftris.Gentiana Alba.- - - Centaureum N.Sk,Angelica Archangelica» Tavafl,- - - Sylveftris,Cicuta Virofa,tannu Carvi.

Pinipinella Saxifraga,Acorus Calamus *Seduin Acre.Agritnonia Eupatoria,Euphorbia Paluftris, Tav.Rofa Canina.Rubus Idxus,Fragraria Vefca,Torraentilla Erecia.Chelidoninni Majus,Nyniphxa Alba,Tilia Curopaea.Kaiiunculus Ficaria.Betonica Officinalis, Ngt+Mentha Crifpa.Thymue vulgaris,Eryfiwu.ru OiHunale,

E * Eryfi-

36Eryfimum Alliaria.Fumaria Officinalis.Ononis Spinofa Nyl. *Trifoliura Menyanthe»,Vel - Aquaticum.Hypericum Perforaturo,

Leontodon Taraxacum»ArcHum Lappa.Tanacetum Vulgäre.Artemifia Vulgaris.- - - Abfintliium.Polypodium Filix masLichen Islandicus.

Om de jordlagen och ftällen, hvareft i ftörre el-let mindre myckenhet af desfe medicinal växter fin-nes, famt om de hus curer hvilka allmogen af demtilreder, derom kan närmare jemföras ProfefforensHerr Carl Niclas Hellenii, lärde ochrönrika afhandling om Finfka Medicinal växter,tryckt i Åbo 1773; af den famma kan ock finnas,at allmogen i Tavaftland nyttia Vaieriana officina-lis, kokad til Decoct, fåfom et Laxer medel. An-gelike roten anfes fåfom et Polycreft at hålla magen iordning, famt at underhålla en nödig Transpiration.Vid plåga af Diahras, brukas med förmån" Gumminoch Boletus igniaricus m. m. Åfven fom af min HerrPraefes jag blifvit underrättad, at emot jrosfan, Bön-derne åfven med mycken nytta bruka pulveriferadAfpebark. Den inre eller medlerfta barken af Afp,bor tagas hårtil; hvilken aflkalas om höften, af grof-va och frodvåxta Afpar, emedan den då åger en bä(kfmak, och (kal vara måft Tonilk. Af flere beröm-mes i fynnerhet denna bark, fom ock barken af Afkoch Hågg, at med förmån kunna nyttias i ftållet förChinchina; om härmed dock få förvetter, det förtien-te, at närmare utrönas vid något Lazarett.

Fårge-

37Fårge växter fom våxa vilda i Nijland och Tavaft-

land, och af hvilka allmogen med förmån åfven kun-de göra famling til afialu, artmärkes hufvudfakeligen-

i:mo Til fuart färg.Lycopus Europaeus.Arbutus Miölonris (a).och Aétea Spicata, defs bår,

2:0 Til Gulfärg.Cherophyllum,Chelidonium Majus,Thalictrum.Salix pentandra»Hicraceum Umbellatura»Bidens Tripartita.Matricaria Camomilla.Enpatoriuiu Cannabinus (b).Anthemis Tinctoria,Centaurea Jacea,Lycopodium,Hypnuin.

g:o Til Blå färg.Ifatis Tin&oria,Melauopyrum Arvenfe (b~).Barken af A(kc trädet.Empetrum Nigrum,

4:0 Til Rbd färg.Barken af Brakved" (ej.Ribes Nigrum.Tormentilla.Galium, rötterne,- - - Lichen Tartareus Nto I»- - - - Digitatus N:o 2.- - - - Pusftulatus N:o 3.- - Saxatilis N;o 4.

$:o Til Grön färg.Wippor af Svingel.Bromus, Åkerhven,Agroftis, och rör vippor af Arun»

do Phragmites.Tanacetum, vildrenfana.Scabiofa Suceifa.Anchufa Officinalis.Rahmnus, Brakved,Pari» Qyadrifolia. TrollbarTrifolium Rödväpling,

Til Svart färg på Linne, år Lycopus af våra vil-da växter den, fom gifver en god och faft fårg. Cin-galerne eller Tartarerne fom vilja likna ./Egyptier,

E 3 beftry-(a) Svenfta Vettenfkaps Acad. Handling. 1753. pag. 123.( b ) Svenfka Vettenikaps Acad. Handlingar för år 1757 pag.

206. Melampyrum, Coma Ceerulea} fom växer i fkärgår-den, tyckes vara än tienligare.

(f)Herr Profesf. Kalm Bohusländika Refa. pag. 177,

38beftryka fsg i anfigtet med défs faft, at de må fe fvar-ta ut. Ifatis Veidet, utgör en allmän fårgeftoft vidfargerier, och lågger grunden til många flags fårgorjPå et och annat ftålle i Nyland emot hafs kanten, harminHerr Praefes funnit den växa vild, hvilkenöckaf3oårs förfarenhet rönt, at den omplanterad, aldrig blifvitikadd af finfka Climatets köld. Vid Erfurt, och annor-ftådes i Tyjkland, får bonden allment uti åkern den, tilIkiftes med annat våhr fäde. Af en hop Lichenes el-ler laf arter, finnes i Tavaftland fåfom en fkogsbygd,åfven ymnig tftgång: men i fynnerhet förtiente det,at allmogen lade fig vinning om, at famla af laf ar-terne N:o i, a, 3, 4, emedan de alla gifva dels envacker p , ån och en annan högröd färg.Af Lkken N:o 1 plägar ifrån Götheborg och några an-dra fiö Städer, årligen utfkeppas anfenliga quantite-ter. Efter regn år det iåttaft, at affkrapa åesk lafoah ftenmåsfor, af fcenar och berg, emedan de då båftlåsfa ifrån ftenarne; därpå tårkas de något, låggas fe-dan i vatn, hvaruti de omröres, at mull och ftengrus,famt annan orenlighet, fom hänger vid dem, måkun-na affköljas och falla nid til botn. Därefter uptagesdesfe ftenmåsfor derlfrån; vatnet utkryftes af dem,och de låggas på berg eller annat tort ftåile, at torka iluften, och når de blifvit torra, föndermalas de tilmjöl, och inpackas i Faftager til affalu.

Många af våra vilda fårge växter, kunna fram-deles ockfu blifva betydande handels Exporter, alle-

irdii

39naft våra ftåders färgare blifva mera uplyfte och va-ne, at nyttia dem,' i tilblandning med utlåndfka far-geftofter. Af desfe må hår anmärkas Camomilla, hvar-med, om deraf tages 2 del! Gäll åplen 3 delar, och3 del. grön Jern Victril, få fås en ganfka beflåndigoch lyfter fvart färg; det famma fker åfven när et

fårgefåd tilredes af 1 del ahlbark, 1 del galt åplen ochs:ne delar jern victril, famt blifver dennefvarta färg,vackrare och mera varaktig, ån då med lika delargäll åplen och jern vic&ril fvart färgas (a). 2 de-lar ahlbark, och t Tndigo TinUure, gifva en myc-ket vacker och beftåndig blå färg (b). 'I ilhans rhdt kan nyttias 3:ne delar af Hypocherts da får-ge fåden förut blifvit tilred af en del Ceccwnel, drra

delar ten folution och 4:ra delar Creaor Tårtan, famtblifver denne fårg ganfka varaktig i luften. Varak-tig mörk Purpur röd färg, kan utan Coccionel tii-redas af en del Veide eller Ifatis. 2 delarBrafitta ochoch 2 delar jern viftrii (c). Af fårgeftofter ti\ gulfärg, hörde allmogen til våra fårgener, Kunna fam-la och afPatta lispundtals, i ftållet för angjkar ochVauen, Centaureum gacea och Phrygia, hvilka fa myc-ket våxa i Tavaflland, fom ock af Soltdago virgau-

rea T Anthemis tinfforia. Thalitlrum, Huraceum umbel-latum jemte tycopodium; flere andra at förtiga.

la) Carl Vilhelm Pervers chymifc. verfuche zum nutzender färbekunft Vol. 1. pag. 523. {k) Vol. 2.pag. 599--(_<■) Volum. 3. pag. 572.

40

§. 8.

Boskaps skötseln i detta Landshöfdingedömme.Då måfta delen af Nyland och Tavaftland, Sok-

narne Hattula, Ackas, Säxuiåki och Tammela undanta-gas, år bofkapen til defs ftorlek, i detta Höfdingedöm-nie, allmennaft af fåmre och mindre art, ån i Abo ochBjörneborgs Lån, hvartil hufvud orfaken år at kalf-var och ungnöt, i deras förftaTpåda ålder, utan mjölkoch med et ufelt foder upfödes. Bofkaps fiukdomarinträffa hår måft altid efter en långfam kall våhr ochderpå följande ilark hetta och Tömmar torka, ochhålft på de orter, där uppå betes marker fins briftpå tilräckeligt och god t frifkt vatn. Åren 1761,1763och 1764 ftörte hår i länet för desfe orfaker, i fyn-nerhet en myckenhet häftar och all flags bofkap, fåat år 1761 många hemmans åboer, i brift af nödigedragare, funno fiig föranlåtne at fpånna den endamjölk kon för plogen. I hvad mån bofkaps fkötflenhår i lånet på 10 år, ifrån 1770 til och med 1780 tileller aftagit, detta utmärker bofkaps fkötfelns olikaExporter til ftäderne innom desfe åren; och har va-rit fom följer.

Talg

Åren1770 1780 Lisp.

Finfk OftSmör M

204 3905063 9576

41

Af alt detta märkes altfå r:o at bofkaps fkötfelni detta Lån, innom desfe 10 år, anfenligen tiltagit, ochmånga vahror dårafmera ån dubbelt; orfaiten har hår-til varit, at dels värdet på bofkaps fkötfelns Expor-ter, innom desfe åren anfenligen ftigit i prifet, delsoch at Fåftnings byggnaden i Helfingfors, med defsGarnizoner, fom och Landshöfdinge fätets flytt-ning til Tavaftehus, gifvit anledning, til ftörre confum-tion ån förut, af landets bofkaps fkötfels producter.Af landt Ull år nu eller framdeles, från detta land in-tet at förvänta någon betydande vahru mångd; ty althvad deraf kan fås, det hehöfver Bonden ganfka no-ga fielf til fit vallmar, färger, ylle vepor, ftrumpulloch annat dylikt, at ej förtiga, det landets kalla Cli-mat hår nödgar honom, at gå klådd nåftan i 7 måna-ders tid i fårfkins pelfar, om han annors for köldfkal kunna bårga fig. At Get afveln innom desfe 10

åren mer ån til hälften aftagit, det år en ganfka florF mifs-

Talg - - - - 839Flåfk - 2640

337*3460

Salt och rökt Kött - 1816 2757Håftar förfalde til Stader 649Lefvande boikap - - 2647

7734834

St

Bofkaps hudar - - 1040Får och fårflun - - 1690Getter och boK&ia - - 3734

313029761840

t ) 4* ( tmifshushållniag. Geten och Backen år en art rå djur;de lefva öfver vintern af Lichenes laf arter, tallrisoch tallbark, famt alla de flags foder affkråden, fomannan bofkap förfmår och ratar, få at det år, det minftkoflfamma djur,at föda i vårt kalla finfka Climat. Tven-ne goda getter mjölka ock fåkert få mycket fom enfinfk ko; den lämnar i afkomft, fundt och fmakligtkött, (kin til Såmfk, horn och ragg til affalu i ftå-derne, fa at af intet flags tam bofkaps afvel, bondenkan hafva flörre nytta ån af dem: men icke defs min-dre, har det i fenare tider blifvit et högft fkadeligtuptog, at för det, de ifit fria ovårdare tilftånd,myc-ket lått flöja öfver gärdes gårdar och hågnader, at,om möjefigit vore, aldeles utrota get afveln ur lan-det; Ja, man har hört Ämbetsmän med en myckenöfverdrifven nit göra föreftällningar derom. Men iet land, fåfom Tavaftlcmd där defs mångfaldiga fiöar,åro upfylde med otaliga många (kår och holmar, kun-na ju desfe djur öfver hela fommarn och höften, haf-va deras aflkilda betesmark; Skogen fkada de intetder fa mycket fom utropet derom år, utan de lefvamåft afblomfter, enbufkar och andra barrträns qui-flar; I fall en fena, affkåres på benen af desfe kreaturdå de åro killingar, kunna de ock för all fin tid hin-dras at flöja; at ej oanmårkt lemna, det af flora by-alag igenom vallhion, lades åkrar och gården kunnafredas och bevaras för getters öfverflöjande. At iTavaftland, Svin afveln anfenligen ökt fig, utmärka fö-

regå-

#• ) 43 ( "tregående upgifter; men fom Borftbindare ämbetenklaga dock nu öfver ftörre brift på borft än förut,måfte det antingen i fenare tider gå vårdflöfaretil med borftfamlingar ån förut, eller och förföljes denutom riKet. Förra Konungen i Preuffen., anfåg den-na ringa och ofta föraktade produét, icke defs min-dre förtiena Defs upmårkfamhet, famt förböd vid fle-re ioo:de Riksd. vite, at utföra fvinbårft och tagel«r Defs rike.

§. 9.

Fiskerierne i Länet.Skärgårds fifket i Nyland, förflår icke til fultbe-

fiof för denna orten, ån mindre för Tavajlland, h.var-före jernbruken och allmogen, dels ifrån Stockholm,dels ifrån Abo lån, förfer tig med fkårgårdsfiik. UtiIngo och Tenala fkåren, famt uppå Lhfbn i Esbo foknfångas den måfta ftrömming i Nyland. I Tenala nyt-tias ock om vinteren flora vidlyftiga vinter nötter hår-til. Mera fifkrike åro Innu fiöarne i norra eller öfradelen af Tavajlland, ån uti den fodra, hvarföre ock afde öfra Tavafl foknarne, både faltad och torkad fifkännu plår nidföras til affalu. Extraéler af Tull fpe-cialerne i Helfmgfors, Eknäs och Tavaftehus, gifva an-ledning at dömma, det fifkerierna ifrån 1775 til 1781 åf-ven fått tilvåxt hår i Landshöfdingedömet,i'amt utredesdetta af följande anmärkning. Såhär detblifvit förfåldt.

F 2 År

* ) 44 ( *

Derigcnom at de vidlyftige foknarne Vitafari,Sarijerfvi och Laukas blifvit, vid den nya Landshöf-dingedömets fördelning, fkilde ifrån Tavaflehus tilVafa lån och Öflerbotn, har tilförflen af torr fifk tilTavaflehus och andra orter hår i Landshöfdingedö-met mycket aftagit; I anfeende til en ftåndigt tilta-gande folkftock fifkas nu mera ån fordom, hvarföreock, det ej bör förekomma underligt, at fiöarne utilandet, nu mera ej åro la fifkrike, fom i åldre tider.Af alla vanliga fifkeflag, finnes i desfe fiöar. Af defallfyntafte år, mahl fifken eller tånglaken Silurus

Glanis,

Åri?75 1781

Til He[Jtngfors,Fkv{k Fifk -- Salt

Strömmming fårflk- SaltTorr fi(k

87494046587°651

1460 Lisp.1503670

1740 Tun.894 Lisp.

Eknäs, Fårft fifk -- Salt

Strömming får&Satt

Tavaftehus, Fårfk fifk -Salt

57o6747

367i34530

8508969 Tun.

394367 Lisp.45o

Torkad 67 170j

45Glanis, hvilken ibland fångas i Vanaja VefitA i Sk:Psvigt Braxen ifrån Hollola, Hauho och Pejene fion,år' allment känd för defs fetma och ftorlek. Karpfångas iblad uti Loima åen vid tfockts gärd, dit denfordom blifvit planterad. Salmo Thymallus, harr, Ly-prinus Afpius, Afp; Fen. Seipä. Cyprinus Grislagine;Fen Turpa, åro åfven fällfynta fifkar i Tavaftlandsålfvar och drömmar. Ganfka mycket (kulle det bi-draga at Öka myckenheten af all flags fifk i de Ny-ländfke och Tavaftländfke fifke vatnen, ifallr.omafkar-ne uti fifkbragderne (kulle brukas glifare, at fifke yn-gel, igenom tåtmafkade fifkebragder, icke blefvei för-tid, uptagen och förftörd ur fiöarne. 2:0 At om va-ren, då fifken lågger råm i fiöarne til nyfketmera fparfamt måtte i dem idkas, än vanligt år;och at de fom på enfkilt mark åga flere infiöar alde-les uphörde med alt våhr fifke, til (kiftes visfa ar, faat fifken kunde orubbad, få alftra fifk yngel 1 dem,hålft et eller annat år. Förmån af en fadan hushåll-ning år påtagelig, hålft af årfarenheten år tilfullo up-lyft och beftyrkt, at ioo:de fl. aborar af 6 ars ålder,lågga 661,5000 råmkorn til ny fifk afvel; ioo:de fl:mörter af 5 år 7182000 råmkorn, och 80 braxen ho-nor 7 år gamla, eller af 2 fk. 24 lods vigt, fallaqöooooo råmkorn, och en gadda 16 år gammal, at 35(k. vigt, hyfer i fig til ny fifk yngel, 272160 farfkiltefrodige råmkorn.

5. 10.F 3

$■ ) 4* ( *$•§. 10.

Jagt djur och Fågel fånget här i Länet.I fornåldern, då detta land, ännu var öfverftrödt

med flora fkogar och ödemarker, utgjorde det för fle-re flags vilda djur et ganfka beqvåmt hemvift; Jagt,Djur och fågel fånge, fåfom Nordens ålfta inbyggaresnäringsfång, var ock dårföre deras hufvudyrke: meni den mån fredligare idrotter och hanteringar vunnitföreträdet, idkas denne näring, fnart fagtnu för tidenaf våra landtmån intet oftare; ån då för myckenhetaf rofdjur, deras bofkaps hjordar (kådas och oroas;eller då bonden ifrån jordbruket, åger dertil någonledighet. Afhögdjur finnas hår Älgar, och i norra de-len af lånet, ibland åfven några ifrån Lappmarkenkringftrykande Renar. Af Vargar, och Snyttar fomlöpa på fkid, finnas de nu dock måflutödde. Somutifle-re foknar i Cajana lån och både Ren och Bo-Jkaps/kotfeln på en gång idkas och vårdas, och uti de iNorra delen af Tavajlland befintelige flora fandhedar-ne, nog finnes Ren måsfa, vore det til mycken nyttaför landet, i fall en dylik hushålls inrättning äfven iöfre delen af Tavajlland (kulle vidtagas ('). AfRofdjur,är Björnen den flörfta och flarkafte, finnarne känna.Utom vargar, filfrafen JJrfus Gulo, Råfvar, Loar ochMårdar, fångas här| i landet åfven Uttrar, Mäncken,

Tuh(°) Jemf. Herr Prafedis underfökning om Renafvelns ut-

vidgande utom iiällbygden, trykt i Hushålls -Journal,jör år 1776.

•f ) 47 ( *Tulikuri, Gräffvin, fom ock Hermeliner, Ikornar ochen myckenhet af Harar. Fiållraken eller hvita räf-var, fom ock blå eller brand råfvar, träffas iblanduti flora djupa fkogar. Herr Philol. Candidatsn, Ga-briel Bcnsdorffs grundlärda afhandling om djurfån-get i Tavajlland, utmärker nog, at allmogen åger håröfvat handalag, at fålla och fånga fkogsdjur. Öfredelen af Nyland och Tavajlland, fom ännu beftår afden båfla fkogsbygd, hyfer ock en myckenhet vildfogel, af Tjädrar, Orrar och Hjårpar, åfven fom i-från Pettersburg til Tavajlland på flere ftållen finnesinkomna flere Colonier af Raphöns. Svanor och enhop annan fiö fogel, viftas' ock mäft hela fommarenöfver i Pejene, och andra flora Tavafllands fiöar.

§. 11.Allmogens Slögder i Länet, hvaruti de bestå.Hvad detta angår, ofvar allmogen hår, inga be-

tydande trådflögher, raiden-, eller flögder af ften, u-tan hufvudfakeligen fysfellätta de fig med linne fpå-nader, och en myckenhet lårfters tilvårkning, famtnågot åfven med ylle våfnader. På ingen ort i Fin-land fåijes fördenfkul få mycket linne p;arn, fom vidTrettondags marknaden i Tavaflehus. Ät berömvårdtlinnevåfnader hår i landet åro uti et fågnefamt tiltagan-de, derpå må fåfom bevis anmärkas, at år 1775infördes och fåldes til Stapel Staden Hejingfors, 2659alnar linne lårft: men 6 år derefter, eller 178 1 beftegfig affåttningen deraf ifrån landet til 4268 alnar, hvil-

ket

* ) 48 ( ■*

ket federmera varit ån mångfalt ftörre, äfven fomock af blårgarns våf infördes til nyfsnåmde ftad år1775 icke mera ån 1610 alnar, då deremot 1781 års för-fälgning deraf, efter Tull fpecialernes innehåll, beftegfig til 4901 alnar blångarns våf; at ej med fyllnadförbigå, det til den, vid Helfingfors ftad belågne Fäll-ningen, lika, om icke ftörre quantiteter lårfter desfeåren blifvit förfålde.

§. 12.

Almogens och Berustade Säteriers Byggnad i Länet.Uti Nyland fom ock på några orter i Tavajl-

land, bor allmogen allment i flugor, förfedde medglas fenfter, famt murade ler eller tegel kakel-ugnar; men fom desfa hus gemenligen åro Miamöfsjade, och fållan finnas vål och förfiktigt upbygg-de, åro de kalla om vinteren. I öfre delen, eller norraf Tavaflland, utgöra Porten ånnu böndernes boningsoch arbets rum, famt åro de allment ganfka vål up-timrade och utgöra varma hus. På de orter desfePorten finnas inrättade med mellantak, hvaruti plärgöras en fallucka, kallad Räppene at utflappa denmåfta röken ifrån Pörte ugnarne, famt hvareft ockunder eldningen, igenom fenfter gluggarne röken tilen del afföres, fa åro desfe Tavaftböndernes Portentåmmeligen fnygga och varma vånings rum, famtganfka vål afpasfade, efter allmogens arbete och gö-

romål

$ ) 49 ( *romål under vår kalla nordifka vinter tid. Men Portenifrån hvilka endaft igenom gluggarne röken år lemnadutgång, deffeåro rök och osfulle bonings rum,famt lka-delige åfven för hälfan. I allmenhet nödgas jaganmär-ka, at igenom den onödiga och vidlyftiga husbyggnad,fom ännu hår i landet brukas, utödes både fkogarnealt för mycket, fom ock förfpilles dermed en myc-kenhet dagsvårken, hvilka med mångfalt ftörre nyttakunde användas til landtbrukets upKomft. Efter lan-dets fed, fins fållan något halfgårds hemman, hvar-vid icke bonden, med man och ladugården inberåk-nade, har upbygt1 fig 20 å 30 fårfkilte hus. Bruketaf takveds flockar til taktåkningen, år ock en ganfkafördårfvelig fed hår i landet. Til taktåkning af et husaf 4 famnars längd och bredd, medtages mäft til tak-veds flockar 260 å 300 växande trän, alt fom de å-ro tjocka til, famt til tak fpröten,: dubbelt emot tak-veds flockarne. I måfta delen af öfre Hållola hårad,år det intet fållfynt at finna, det til d enne flags tak-tåkning brukas flora i tu klufne flockar, hvaraf, för-utan et fådant taks ovanliga tyngd på hufet, myckenmogen furu fkog förflöres. Som alt detta fker efterbondens förfaders fed och bruk, år häruti ingen än-dring at förvänta; i fall icke igenom allmån lag, det-ta fkogsödande taktäknings fått förbjudes, och at all-mogen i defs ftälle upmuntras, at bruka torf tak,Skånfka halm och rör tak, eller ock i brift deraf, atnyttia den i Tavajlland, på många flällen befintelige

G fand

50fand och takftens fkiffern, eller fmå och jemn ilen-klappur til taktåkning. Hvad beruftade Krono Såt-teriers laga åbyggnad angår, och hvilken vid Såteriefrihetens förluft, deras jordägare är ålagd at verk-flålla och fullborda, nödgas jag anmärka, at Såteriefrihets åbyggnaden alt för mycket hår i landsor-ten år efterfatt och förfummad. De til Lands Con-toiren ifrån Härads Råtterne årligen infånde under-fökningar om desfe flags åbyggnader, de tala och vit-na derom, om jag ock (kulle förtiga detta. I fall ve-derbörande Embetsmån framdeles med ftörre up-märkfamhet än hårtils, deröfver hafva tilfyn och vård,få at vederbörande tilhålles at deruti fullgöra fin fkyl-dighet, kunde detta mycket verka och uphielpa indu-flrien hår i landet med ordenteliga byggnader, famtöka antalet af de flögder och hanteringar, fom förArchitecturen åro oumbärliga, och tillika bereda til—fållen för en hop fattigt folk, til nåring och förtjenft

§. 13.

Tilståndet af Allmogens handel, här i Landshöfdinge-dömmet.

Ifrån hafs xuften och (kåren i Nyland drifverallmogen handel på Stockholm, dels med egen afveleller deras grannars producler i foKnen. Hårtil nyt-tias en hop på KlinK bygde fkutor, dem böndernefielf bygga, och utreda,, famt var desfas antal 1781

vid

51

vid pafs 50 fl. och beftå affalu vahrorrte, ån af lef-vande bofkap, torKat och faltat kött, famt; andra vi-clualier, något litet flrömming, famt åfven ibland hö:men allmennaft utgöres laften af brygg och Kaftved.Denne få Kallade fiöveds handel år för StocKholmsftad ganfka oumbärlig, famt åfven för allmogen fielfförmånlig: men i fall fkogarne uti framtiden, til den-na handels beftånd (kola råcxa til, blifver det nödigtat med detta vedhygget, mera ordenteligen tilgår,ånhårtils fkedt,och at affkilde platfer för hvarje år,der-til färfkilt utfes och nyttias, famt at, vid fådane hyg-gen, nödige Baliveaux, eller af viffe växande trän, frö-flammar qvarlemnas, famt marxen inhägnas til befor-dran af ny fkogvåxt. Uti landsbygdenaf Nyland, dårbonden, förutan åKerbruKets och bofkaps fkötfelnsafKaftning, åfven Kan förtiena något, genomKolning,humle plantering, Kakbrånning och KÖrflor til Jern-bruKen, är landtman med defs handel, i fkälig jem-vigt emot Borgaren: men i Tavajlland, dår allmogenej har annat at affåtta, ån litet bofkap och viclualiervid landtraarKnaderne, och hvarifrån fpanmålen på15 til 30 milsafftånd, måfte framflåpas til ftäderne,Hår finnes bonden på alla de Hållen, dår lin och ham-

G 2 pe

* ) ** ( <*pe fädet icKe Kommit i gång, uti ganfka flört betryK,få at han fållan kan reda fig ifrån (kuld i ftäderne;åfven fom, vid mindre bördiga fådes år, han altidår föranlåten, at fa noga bortfalja defs. lilla fpan-måls förråd, at för honom fielf defs fpåda barn tilfpis och föda, intet annat qvarblifver, ån fällbark,misne och agnar til flamp och barkebröd.