Underlag för KKN-strategi 1420

Slutrapport

1

Innehåll:

1 Sammanfattning……………………………………………………………………………………………….. s. 2

2 Bakgrund…………………………………………………………………………………………………………. s. 3

3 Syfte, målsättning och metod…………………………………………………………………………….. s. 5

4 Tidigare projekts erfarenheter av utvecklingsarbete för regionens KKN……………….... s. 6

5 Dialogen…………………………………………………………………………………………………………… s. 7

5:1 Möten……………………………………………………………………………………………………………. s. 7

5:1:1 Jamtli, landsarkivet och NCK………………………………………………………………………… s. 7

5:1:2 Kommunerna……………………………………………………………………………………………...s. 10

5:1:3 Länskulturen och Designcentrum...……………………………………………………………… s. 11

5:1:4 Gaaltije………………………………………………………………………………………………………. s. 12

5:1:5 JHT……………………………………………………………………………………………………………. s. 12

5:1:6 Peak innovation och Sporttech……………………………………………………………………… s. 13

5:1:7 MSSP………………………………………………………………………………………………………… s. 14

5:1:8 Stormöte med Företagarna, Länskulturen och verksamma inom regionens KKN s. 15

5:1:9 Arbetsförmedlingen …………………………………………………………………………………… s. 17

5:2 Konferenser och workshops ………………………………………………………………………… s. 17

5:2:1 Makt och minne II ………………………………………………………………………………………. s. 18

5:2:2 Åre Sustainability summit 2014 …………………………………………………………………… s. 18

5:2:3 Mer [Kultur]/ planen för hållbar tillväxt, område tillväxt, Östersund ...……………. s. 18

5:2:4 #Jamtinnovation ……………………………………………………………………………………….. s. 20

5:3 Enkätundersökningen ……………………………………………………………………………………. s. 21

6 Förslag till en KKN-strategi för Jämtland-Härjedalen 2015-2018………………………….. s. 23

Bilagor

Bilaga 2 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna

Bilaga 3 Stormöte om hur de kulturella och kreativa näringarna kan utvecklas i Jämtlands län

Bilaga 4 Designcentrums uppdrag – ett utdrag

Bilaga 5 Inkubator för kulturella och kreativa näringar. Mid Sweden Science Parks funktion i ett treårigt utvecklingsprojekt för regionens kulturella och kreativa näringar inom Nordiskt centrum för Kulturarvspedagogik.

Bilaga 6. Arbetsförmedlingen. Avsiktsförklaring KKN 140915.

Bil. 7. Tekniklands syn på samverkan inom NCK:s KKN projekt.

2

1 Sammanfattning

En livskraftig KKN-sektor bidrar långsiktigt till att stärka region Jämtland-

Härjedalen genom att öka dess attraktionskraft för boende likväl som för besökare i regionen. Syftet med vår förstudie har varit att lägga grunden för ett större regionalt utvecklingsprojekt inom KKN-sektorn, vilket bygger vidare på tidigare projekt som genomförts i regionen och deras resultat. Målet har varit att i dialog med representanter för KKN utarbeta en strategi för stöd och utveckling av dessa

näringar. Med utgångspunkt i denna förstudie ämnar vi sedan skapa en ansökan för ett större projekt med syfte att implementera denna strategi.

Underlaget för strategin har tagits fram genom bred dialog med verksamma inom KKN-sektorn i Jämtlands län. Dialogen har skett i form av konkreta möten med företagare och presumtiva företagare inom KKN-sektorn, samt med dess företrädare inom privat och offentlig sektor.

Tidigare projekt som Kulturarv i rörelse (KIR), Pure och Drivkraft har påvisat ett kontinuerligt behov av stöd och utveckling inom KKN. De har även visat exempel på

möjliga verksamheter för att utveckla små och medelstora företag inom sektorn. Under förstudiens gång har vi bland annat stött på KKN-verksamma som menar att deras nuvarande företagande är ett direkt resultat av det tidigare projektet Drivkraft. Flera informanter har gett uttryck för en saknad av en permanent stöd- och utvecklingsstruktur för KKN.

Målet för det kommande utvecklingsprojektet är att KKN skall utvecklas till en så stark kraft i den regionala utvecklingen att den i stor omfattning kan driva sina egna

utvecklingsfrågor som den betydelsefulla sektor den är. Genom samverkan i viktiga branschöverskridande frågor stärks sektorn, liksom de näringar som samverkar med KKN.

Förundersökningen har visat att det i särklass främsta behovet hos regionens KKN-verksamma är att öka sin omsättning för att kunna leva på sina företag eller för att växa och anställa fler. Möjligheterna att gå detta behov till mötes är flera. Till de oftast föreslagna insatserna hör nätverkande med andra verksamma inom samma

bransch, mellan olika branscher samt mellan KKN och andra näringar. Nätverkandet förväntas bidra med inspiration till lösningar på olika typer av problem eller till att komma vidare med sin verksamhet. Det förväntas också bidra till en livskraftig samverkan mellan företagare, för affärs- och produktutveckling.

De KKN-verksamma efterfrågar också plattformar till samverkan för ökat politiskt inflytande och för en mer effektiv marknadskommunikation. Man lyfter specifikt

önskemålet att KKN blir mer synligt i marknadsföringen av regionen, d.v.s. i varumärket Jämtland-Härjedalen. Detta är en av flera anledningar till varför vi i det följande föreslår ett nära samarbete med JHT. Genom att gifta samman KKN-näringen med besöksnäringen kommer båda näringarna att uppnå mervärden. De KKN-verksamma kommer att lyfta besöksmålen innehållsmässigt och kvalitativt,

medan destinationerna kommer att utgöra lämpliga plattformar för att marknadsförra regionens KKN.

I förundersökningen har det vidare framkommit att det finns behov av en företagsstödjande struktur med särskild inriktning på KKN. Behovet skulle kunna

3

tillmötesgås med en säraskild KKN-inkubator, enligt den modell som redovisas i

rapporten av MSSP (bil. 5). En annan variant är att med särskilt riktad information till redan existerande, företagsstödjande instanser öka medvetenheten om KKN-verksammas särskilda förutsättningar, behov och drivkrafter. Vi behöver uppmärksamma företagsstödjande instanser, finansiärer, banker m.fl. om att KKN-entreprenörens sätt att arbeta är annorlunda mot många andra entreprenörers. Deras

arbetssätt är på sätt och vis mindre sårbart än andra företags. Man kanske inte anställer fler, men man engagerar fler genom de olika uppdrag man tar. Projektarbeten styr ofta och de olika arbetskonstellationerna varierar med de olika projekten. Man har av dessa anledningar en mer organisk arbetsstruktur, som är lättare att anpassa efter förändrade förutsättningar.

Vi har genom våra dialoger märkt att det finns ett stort intresse för regionens KKN-verksamma och deras utveckling. Här finns stor potential, många idéer och många

aktörer med intresse för samverkan framöver. Tiden är mogen för en gemensam satsning.

Sammanfattningsvis menar vi att en satsning på regionens KKN också är en satsning på kvinnliga företagare, som har varit klart överrepresenterade i tidigare KKN-projekt, liksom i den enkätstudie vi genomfört i förstudien. En satsning på KKN är också en satsning på glesbygden, som är en av Jämtlands främsta tillgångar, kanske den främsta.

2 Bakgrund

Ett starkt samband mellan hög ekonomisk tillväxt och en vital KKN-sektor har poängterats i den regionala utvecklingsstrategin för Jämtland/Härjedalen 2030.1

Också i Planen för hållbar tillväxt i Östersunds kommun har de kulturella och kreativa näringarna en central plats. I syfte att skapa kreativa lösningar, entreprenörskap och miljövinster vill man lyfta traditionella kunskaper och kultur. På så vis vill man bidra till attraktiva mötesplatser på både landsbygden och i staden.2

Flera europeiska studier visar på sambandet mellan en stark KKN-näring och en positiv regional utveckling med avseende på kreativitet, nyföretagande och innovativ

utveckling.3 Både inom den europeiska och nationella politiken har förtjänsterna av en stark KKN-sektor lyfts fram så till den milda grad att man beskrivit dess branscher som det nya stålet.4 Ändå behöver fortfarande mycket göras för att vi tydligare och

1 Jämtland/Härjedalen 2030. Innovativt och attraktivt. Regional utvecklingsstrategi 2014-2030, s. 23f.

2 En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund 2014-2020, Östersunds kommun.

3 Nilsén, T. & Sternö, J. 2013. Kreativa Krafter, Stackholm Mälardalen – rapport 13:07. Mälardalsrådet Voliante.

Stockholm. Nilsén, T. & Sternö, J. 2012. Kulturella och kreativa Näringar 2012: Statistik och jämförelser.

Mälardalsrådet Voliante. Stockholm. Kolmodin, A. 2008. Kreativa näringar – en tillväxtsektor? Tillväxtpolitisk

utblick, nummer 6. 2008, Kulturella och kreativa Näringar 2012

4 Nilsson, R. 2013. Inledningsanförande vid Regional dialog. Stckholm 14 mars 2013.

4

mer riktat skall kunna verka för att organisatoriskt föra samman näring och kultur på regional och offentlig nivå. Detta gäller även för region Jämtland-Härjedalen.

De kulturella och kreativa näringarna är en resurs och motor i den regionala

utvecklingen av Jämtland-Härjedalen och dess enskilda kommuner. Sektorn är varierad och omfattar en mängd nyskapande såväl som traditionsbevarande verksamheter. En nyligen genomförd kartläggning av regionens KKN visar att sektorn omfattar minst 4 500 personer. Därmed räknas den som en av regionens största näringar.5 KKN har stor betydelse för besöksnäringen. Hela femton procent bland utländska turister uppger att de har kultur som sitt primära besöksmål.6

KKN-sektorn skiljer ut sig från andra näringar genom att den engagerar en hög grad av kvinnliga företagare. Idag är antalet manliga respektive kvinnliga företagare inom regionens KKN ungefär lika många. En av de regionala målsättningarna är att öka andelen kvinnliga företagare generellt, vilket sker naturligt genom satsningar på denna sektor. Dessutom kommer satsningar härpå att gynna glesbygden, då många

av de verksamma inom regionens KKN lever i glesbygd. Erfarenheter visar att ju högre andel sysselsatta inom KKN en region har, desto större är dess attraktionskraft som inflyttningsort.

Samtidigt som KKN-sektorn rymmer en sådan potential för samhällelig utveckling och entreprenörskap riskerar dess många delbranscher att leda till splittring. Detta kan i sin tur förhindra att branschen når sin fulla potential enligt målen i EU 2020. För att dra nytta av det samhälleliga stöd som finns behöver sektorn samordnas och

fokuseras. Motivet bakom den förstudie som under hösten 2014 bedrivits vid NCK har varit att tillsammans med KKN-sektorn skapa en strategi för gemensam utveckling av KKN inom kommande ramperiod. Tanken är att genom ett större utvecklingsprojekt skapa förutsättningar för att implementera denna strategi bland de verksamma.

I ett kommande stöd- och utvecklingsprojekt avser vi att verka för samhällelig mångfald. Detta innebär bland annat arbete för att i högre grad än tidigare involvera

den samiska gruppen KKN-verksamma. Det inkluderar även strävan att inkludera en rimligt stor representation utlandsfödda. Här hoppas vi kunna utöka insatserna för ett mer aktivt engagemang. Detta är särskilt viktigt eftersom KKN ger framtidstro och social sammanhållning – vilket är av yttersta betydelse i integrationsprocesser.

Underlaget för strategin har tagits fram genom dialog med verksamma inom KKN i Jämtlands län. Dialogen har skett i form av konkreta möten med företagare och presumtiva företagare inom KKN-näringen, liksom med dess företrädare inom privat liksom i offentlig sektor.

3 Syfte, målsättning och metod

5 Skapat. Slöjd, konst och konsthantverk. Jämtland Härjedalen, s. 7, Jonsson, G & Skoglund, W. 2012, s. 25.

6 Armbrecht 2013.

5

Syftet med förstudien har varit att skapa underlag för ett större regionalt

utvecklingsprojekt som kan arbeta utifrån en sektorsgemensam strategi. Målet har varit att länka samman aktörer inom KKN-näringen och att gemensamt diskutera vilken typ av stöd- och utvecklingsåtgärder som krävs för att bidra till målen i EU 2020. Genom diskussionerna har vi sökt efter klusterverkan och gemensamma styrkeområden att utveckla för ökad sysselsättning och kvalitativ produkt- och tjänsteutveckling.

Metoden för att nå förstudiens syfte och målsättning har varit att föra en bred dialog

med verksamma inom regionens kulturella och kreativa näringar samt deras företrädare inom offentlig, likväl som privat sektor. Inom projektet har vi fört samtal med ett flertal aktörer kring deras syn på en framtida utveckling och samverkan inom KKN. Vi har även arrangerat större möten med flera aktörer för att de skall kunna samtala tillsammans. Dessutom har vi utfört en enkätstudie bland regionens KKN-

verksamma (bilaga 1), deltagit i konferenser och workshops i syfte att föra en så bred dialog som möjligt.

NCK är regionens enda internationella aktör inom KKN. Det är ett forsknings- och utvecklingsbolag med stor erfarenhet av att leda projekt på nationell, nordisk och europeisk nivå och har i förstudien fungerat som projektägare. Tidigare har NCK genomfört KKN-projektet Kulturarv i rörelse (KIR), vilket var en framgångsrik

pilotsatsning där regionala företag och besöksdestinationer gavs råd och inspiration till att använda kulturarvet i varumärkesbyggande och produktutveckling. Inom bolaget finns också erfarenhet av att arbeta med KKN genom Pascal International Observatory7 som arbetar med regional utveckling och projektet Pure, där internationella forskare och experter besökte regionen och pekade på potentialen i KKN att bidra till utveckling och turism. I regionen har också genomdrivits andra

KKN-projekt, såsom inte minst Drivkraft, där NCK varit delaktigt. En viktig uppgift och utgångspunkt i förstudien har varit att ta tillvara de erfarenheter och kontakter som byggts upp i dessa tidigare projekt. Av den anledningen har vi bl.a. fört en nära dialog med Länsskulturen som var projektägare av Drivkraft. Av samma anledning har vi varit noga med att knyta an till Designcentrum, som har ett stort brukarunderlag inom regionens KKN.

I förstudien har vi byggt vidare på tidigare kontakter och även bjudit in nya entreprenörer och företrädare för regionens KKN. Vi har även fört en dialog med offentlig förvaltning och andra organisationer med anknytning till och intresse av sektorn, såsom JHT, Mid Sweden Science Park (MSSP), Sydsamiskt kulturcenter Gaalitje, Jamtli, Landsarkivet och Företagarna m.fl.

4 Tidigare projekts erfarenheter av utvecklingsarbete för regionens KKN

Förstudien har tagit sin utgångspunkt i tidigare KKN-projekt. I likhet med projekt som Craft International, Pure/pascal, Drivkraft och KIR vill projektet utveckla, profilera och stödja regionens KKN-näringar. De tidigare projekten har lagt en god

7 http://pascalobservatory.org/

6

grund och resultaten från dessa är en bra utgångspunkt för vidare och fördjupade

insatser. I syfte att ta lärdom av tidigare erfarenheter redogörs i det följande översiktligt för såväl framgångsrika som mindre framgångsrika exempel i tidigare projekt.

Utvärderingen av projektet Drivkraft visade att satsningen på KKN gett flera positiva effekter. Det gäller inte minst den visserligen indirekta, men likväl nyttiga, satsningen på kvinnligt företagande i projektets verksamheter. Länsstyrelsen hade tidigare konstaterat att de inte lyckades nå ut till kvinnor i den utsträckning man önskat, trots

särskilt avsatta medel för kvinnligt företagande. Samma sak gällde ansökningar till strukturfondsmedel via Regionförbundet. Drivkraft hade däremot stora framgångar när det gällde att nå ut till just kvinnliga företagare. KKN-näringen i Jämtlands län engagerade i princip lika många kvinnor som män, men kvinnliga företagare tog i betydligt högre grad nytta av Drivkrafts verksamheter. Få, om ens några, tidigare

offentliga projekt riktade till företagare har nått en så hög andel av regionens kvinnor. Eftersom det fortsatt är av stor betydelse för den regionala utvecklingen att lyfta just kvinnligt företagande vill vi poängtera att nya satsningar för att utveckla regionens KKN med säkerhet kommer att gynna kvinnligt företagande. Detta även om satsningarna vänder sig till båda könen i lika hög grad.

Inom Drivkraft frågade man sig visserligen om man borde göra mer eller annorlunda

för att i högre grad även nå ut till män. Samtidigt kunde det lägre deltagandet bland manliga entreprenörer tolkas som att de i mindre utsträckning än kvinnliga entreprenörer är i behov av den typen av stöd som erbjuds i Drivkrafts satsningar på KKN. Inom projektet KIR samt NCK:s insatser i Drivkraft var emellertid erfarenheten att uppslutningen bland respektive kön hängde samman med projektledarens kompetenser och kontaktnät. Erfarenheten är att projekten sammantaget kan ha

engagerat fler kvinnor än män, men att några specifika aktiviteter snarare engagerade män. Kanske var det ingen slump att de aktiviteter som hade störst uppslutning bland män i Drivkraft arrangerades av en man, med ett kontaktnät bland manliga hantverkare och med fokus på traditionellt manliga hantverk som smide och båtbyggeri.8 Detta är en erfarenhet NCK kommer att ta med sig in i ett eventuellt, framtida stöd- och utvecklingsprojekt för regionens KKN.

Även om man i Drivkraft engagerade fler kvinnor än män, hade man svårt att nå de yngre åldersgrupperna bland såväl män som kvinnor. Med den erfarenheten i bagaget behöver man i ett framtida projekt vara medveten och sprida information bland de yngre åldersgrupperna.

I tidigare KKN-projekt har man även haft uttalade miljömål. Det gäller inte minst Drivkraft, som hade flera föreläsningar och workshops på temat ”hållbar utveckling”, ”hållbar design” och om naturen som inspiration för innovativa lösningar. Även i vår

förstudie har vi följt upp frågan om betydelsen av miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Detta är också anledningen till att vi inom förstudien fann det relevant att delta i konferensen ”Åre Sustainability summit 2014.” De insikter som hämtades in under denna konferens (se nedan), liksom i samtal med Carolina Netterlund vid Designcentrum i Östersund, har legat till grund för våra förslag om arbete för

8 Muntlig uppgift Sara Grut, verksam vid NCK, 2014.12.05.

7

hållbarhet i ett framtida KKN-projekt (se kap. 6 Förslag till en KKN-strategi 2015-2018, nedan).

Generellt kan man säga att kultur och skapande verksamhet är attraktivt i ett

hälsosammanhang. Inom Drivkraft inleddes ett samarbete med ”Den röda tråden”, ett socialfondsprojekt vid Jämtlands läns landsting. De höll till på Birka folkhögskola och riktade sig till personer med psykisk ohälsa som ville komma vidare till arbete. Även om man var positiva till samarbetet, blev antalet deltagare obefintligt. Vid Jamli bedrivs i dag olika minnesstimulerande verksamheter för Demenssjuka och ett annat

samarbete med Region Jämtland-Härjedalens enhet för rehabilitering och återhämtning från psykisk ohälsa som visat goda effekter på välbefinnandet9. Ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt kan mycket väl ha den här hälsoaspekten i åtanke. Det kan bl.a. gälla samarbete med Arbetsförmedlingen kring individer som varit långtidsarbetslösa och som behöver få en skjuts för att komma igång.

5 Dialogen

Under arbetet med förstudien har vi fört en bred dialog med verksamma inom regionens KKN, representanter för regionens KKN, representanter för

företagarorganisationer, företagsstödjande verksamheter, MSSP vid mittuniversitetet, samt myndigheter på kommunal och regional nivå. Syftet har varit att skapa oss en detaljerad bild av de behov som föreligger inom KKN-näringen för att denna skall kunna utvecklas och stödjas på bästa möjliga sätt. Av samma anledning har vi även intresserat oss för vilka möjligheter det finns att uppbåda ett

adekvat stöd hos innovations- och företagsstödjande instanser. I det följande listar vi de parter vi fört dialog med i form av möten samt, kortfattat, dialogernas resultat. I förekommande fall hänvisar vi till bilagor med mer uttömmande, eller kompletterande information. Här redovisar vi även våra slutsatser utifrån de konferenser och workshops vi bevistat. Slutligen redovisas resultatet av vår enkätundersökning av regionens KKN.

5:1 Möten

5:1:1 Jamtli, Landsarkivet och NCK

Ökad kunskap om och delaktighet i det lokala och regionala kulturarvet kan bidra till ökad livskvalitet, kreativitet, företags- och produktutveckling. Detta är av stor betydelse i en glesbygdsregion som Jämtland. I enlighet med erfarenheter från tidigare projekt, samt utifrån önskemål som framkommit i vår dialog med KKN-sektorn, ser vi ett behov av att arbeta med regionens kulturarv. Syftet är att med utgångspunkt i kulturarvet utveckla och marknadsföra regionens KKN-verksamheter. Det handlar om produktutveckling och marknadsföring på bred front, av allt från klassiska hantverksprodukter till besöksmål. När det gäller arbetet med kulturarvet har Jamtli, Landsarkivet och NCK betydelsefulla uppgifter att fylla. Eftersom de i ett eventuellt framtida stöd- och utvecklingsprojekt för KKN kommer att samverka

9 En utvärdering av detta publiceras inom kort på NCK:s hemsida

8

beskriver vi i det följande dessa institutioners erfarenheter och potentiella bidrag samlat.

Landsarkivet, Jamtli och dotterbolaget NCK har en omfattande kunskap och forskarkompetens kring regionens kulturhistoria. De är även tre av landets främsta institutioner när det gäller kulturarvspedagogik. Utöver arkeologisk, byggnadsantikvarisk, konsthistorisk och arkivarisk expertkunskap har Jamtli en omfattande erfarenhet av kulturarvspedagogisk verksamhet genom Historieland, sin öppna förskoleverksamhet, språk- och integrationsprojekt tillsammans med SFI, minnesstimulerande verksamhet för demenssjuka, universitetsutbildning inom museipedagogik och lärande genom kulturarv m.m. NCK har under flera år bedrivit kunskapsuppbyggning och forskning på kulturarvspedagogik i Norden och Baltiktum. De har även erfarenhetav att ha drivit och medverkat i tidigare stöd- och utvecklingsprojekt, som Pure, Kulturarv i rörelse (KIR) och Drivkraft enligt ovan. NCK:s verksamhet syftar brett till att visa hur kultur och kulturarv kan brukas som en resurs på olika nivåer i samhällsplanering och samhällsutveckling.

Förstudien har genomförts vid NCK. Under arbetets gång har vi fört en dialog med arkivarier på Landsarkivet och antikvarier på Jamtli. Vi har även fört diskussioner med sektionen för arrangemang samt Historieland. Utifrån dessa diskussioner samt NCK:s och Jamtlis tidigare erfarenheter av satsningar på KKN-sektorn förordar vi en verksamhet i enlighet med följande punkter:

1. Öppna upp och visa samlingar och arkiv genom visningar, föredrag och workshops. Utifrån tidigare projekt som Kulurarv i rörese (KIR) och Drivkraft har Jamtli, Landsarkivet och NCK positiva erfarenheter av att arbeta med kulturarvet som en resurs för regionens kulturella och kreativa näringar. Man har bl.a. erfarenhet av att arbeta med magasin- och arkivmaterial i produktutveckling, storytelling och marknadsföring. I ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt kommer NCK att samordna förmedlingen av Jamtlis och Landsarkivets samlingar och arkivmaterial genom workshops, seminarier och specialvisningar.

2. Inventera regionen med avseende på kulturhistoriskt värdefulla miljöer, utveckla ett program för att lyfta utvalda miljöer samt genomföra programmet. Detta kan med fördel ske i samarbete med JHT och i nära samverkan med KKN-verksamma i de aktuella lokalerna.

Det främsta behovet hos regionens KKN-verksamma är att öka sin omsättning. Ett kommande projekt skall därför arbeta för att i möjligaste mån tillgodose detta behov. Det kan ske med hjälp av samordning av regionens KKN, god marknadsföring samt utvidgade marknader. KKN-entreprenörerna kan köpa marknadsföringstjänster, eller utbildas i marknadsföring. Samtidigt menar vi att en samlad marknadsföring av regionens KKN, och regionen som helhet, är av stor betydelse.

För att öka KKN-entreprenörernas möjligheter att sälja behöver vi öka köpkraften och köptillfällena ute i regionen. Många av de verksamma bor och verkar på landsbygden. Det bör därför vara en målsättning att få ut besöksströmmarna i regionen, liksom att motivera dem att stanna en längre tid. Man bör även uppmärksamma betydelsen av den lokala befolkningen som konsumenter av KKN-företagarnas varor och tjänster. Jämtland-Härjedalen omfattar ett område nästan lika stort som Danmark. I jämförelse med exempelvis Gotland eller Skåne, som har betydligt tätare mellan sina

9

besöksattraktioner, är avstånden en svårighet när det gäller att få turister att stanna i en lokal en längre tid. Av den anledningen behöver vi bryta ner regionen i mer avgränsade lokaler som är mer hanterbara när det gäller samordning av verksamheter och marknadsföring av desamma. Ett exempel på ett sådant tillvägagångssätt är ”Sinnenas väg” i Strömsunds kommun. Där har flera KKN verksamma gått samman i syfte att erbjuda ”paketresor” som stannar vid varje enskild hantverkare längs en förutbestämd resrutt. De har också en gemensam marknadsföring och drar på så sätt ned de sammantagna kostnaderna för detta. Vårt förslag är att JHT tillsammans med NCK gör en översikt gällande besöksmål i syfte att ringa in möjliga lokaler. I denna översikt blir NCK/Jamtlis inventering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt ett betydelsefullt bidrag.

Ett program för att lyfta kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt syftar till att ge ökad stimulans och kraft åt besöksnäringen samt till att stärka lokal och regional identitet. Samtidigt som åtgärden är en satsning på specifika besöksmål, ökar dessa lokalers och regionens attraktionskraft. Vi föreslår ett arbete som utgår från idag befintliga verksamheter för att därefter eventuellt addera nya/nygamla besöksmål. En komponent i det arbetet är att låta de olika besöksmålen marknadsföra varandra. Det bör vara särskilt framgångsrikt att låta de mest lättillgängliga och attraktiva lokalerna marknadsföra de mer avlägsna. Ett annat, parallellt grepp är att arbeta tematiskt. När det gäller kulturarvet finns mycket att göra. Här kan vi arbeta fokuserat på teman med stor potential att utvecklas. Exempel på sådana teman är ”Det medeltida Jämtland”, ”Den långa stenåldern”, ”Fäbodar och fjällbönder” etc.

3. I dagsläget finns utöver Jamtli ett antal verksamheter och kulturhistoriska miljöer som är i gång men som bör lyftas ytterligare. Det gäller bl.a. Teknikland, Döda fallet, Mus Olles museum, Fjällmuseet och Naturrum i Vålådalen. Vi menar att en satsning på att marknadsföra regionen med hjälp av dess kulturarv bör ta sin utgångspunkt i verksamheter och miljöer som redan i dagläget är aktiva. Samtliga de här nämnda verksamheterna har potential att utvecklas ytterligare. I skrivande stund pågår exempelvis ett arbete med syfte att placera Döda fallet på Världsarvslistan och för Naturrum i Vålådalen finns förhoppningar om att utveckla verksamheten genom att arbeta mer aktivt med kulturmiljön.

Naturrum Vålådalen beskriver i dag främst områdets naturmiljö, men är samtidigt ett av relativt få exempel på en exponering av det samiska kulturarvet. Vi menar att det samiska kulturarvet är underrepresenterat i den sammantagna bilden av det jämtländska kulturarvet, varför särskilda satsningar på detta är motiverade (punkt 4 nedan). Som utgångspunkt i en sådan satsning bör även fjällmuseet och Njarka sameläger inkluderas. En utveckling av de här, redan existerande, verksamheterna kring kulturarvet, kommer inte bara bidra till en ökad genomströmning av besökare på dessa lokaler, utan även till möjligheten att bidra med praktikplatser och i förlängningen arbetstillfällen. Liksom övriga här nämnda verksamheter är Teknikland exempel på ett befintligt företag inom KKN, som bedömer att de både kan utveckla sitt eget företag och hjälpa till med utveckling av KKN verksamhet i länet (se Bil. 7 angående Teknikland samt bil. 6 angående AF).

4. Det samiska kulturarvet är i dag underrepresenterat och behöver synliggöras bättre i den helhetliga bilden av regionen. En särskild punkt i ovanstående

10

satsning är därför att inventera och lyfta specifikt samiska kulturmiljöer i nära samarbete med Gaaltije och samebyarna. I en satsning på det samiska kulturarvet bör Jamtli, Fjällmuseet, naturrum i Vålådalen, arbetet med nationalparksbildandet och Njarka sameläger vara naturliga utgångspunkter.

5. En viktig del i stöd- och utvecklingsarbetet för KKN är att bredda de verksammas försäljningsmöjligheter. Det kan bl.a. ske med god marknadsföring, näthandel och ett utökat antal fysiska platser för avsalu. Redan i dag ges regionens hantverkare och konstnärer bl.a. möjlighet att sälja förstklassiga produkter i Jamtlis museibutik. Denna möjlighet kvarstår naturligtvis samtidigt som Jamtli Historieland och evenemang, inte minst de återkommande marknaderna, ger andra och utökade möjligheter. I dag finns tankar om att utveckla och bredda Jamtlis marknadsevenemang. Bl.a. vill man utvidga vårmarknadens hållbarhetsaspekt med särskild inriktning på unga verksamma inom KKN. En sådan verksamhet är särskilt positiv med tanke på tidigare svårigheter att nå den yngsta åldersgruppen, 18-25 år, inom KKN. Evenemangsansvarig Anna-Lena Ståhl på Jamtli menar även att det finns goda förutsättningar att utveckla marknadssidan av Historieland.

6. Länsmuseet Jamtli har kommit långt i det arbete som syftar till att Nationalmuseum får en filial i Östersund: Nationalmuseum norr. Nationalmuseum har ett nationellt ansvar att visa sina samlingar, som är av riksintresse, även utanför Stockholm. Östersund anses ha det bästa läget och de bästa förutsättningarna att nå ut med denna konst till den del av befolkningen som bor längst bort från Stockholm. Jamtlis pedagogiska kompetens pekas ut som en av de främsta verksamhetsmässiga förutsättningarna för Nationalmuseum norr.

Ett Nationalmuseum Norr kommer självfallet att vara en enorm resurs för Östersund och Regionen som helhet. Det kommer att vara ett betydelsefullt stöd i arbetet med och utvecklingen av regionens KKN. Genom en etablering av Nationalmuseum Norr kommer nya möjligheter till praktikplatser och arbeten. Etableringen kommer att stärka besöksmålet Jämtland/Härjedalen och därmed även bidra till att bredda marknaden för KKN. Inte minst kommer samlingarna och den pedagogiska verksamheten kring dessa att vara en stor inspirationskälla för verksamma inom KKN. Beroende på hur långt arbetet med Nationalmuseum Norr kommit under ett stöd- och utvecklingsprojekt för regionens KKN, kommer det att utnyttjas för visningar och workshops i projektets regi.

NCK kommer att fungera som en samordnande resurs i regionens aktiva arbete med kulturarv och kulturhistoriskt värdefulla miljöer med särskild utgångspunkt i de behov som föreligger inom de kulturella och kreativa näringarna.

5:1:2 Kommunerna

Inför förstudiens enkätundersökning kontaktade vi samtliga kommuner i Jämtlands län och bad dem om namnlistor över företagare som verkar inom regionens KKN (Se vidare bil. 2). Representanter för kommunerna var även inbjudna till vårt möte med företagarna och Länskulturen (bil. 3) Fem kommuner gav oss kontaktuppgifter, en svarade inte, två tyckte sig inte kunna få fram speciella listor för KKN utan hänvisade till Drivkrafts sändlistor.

11

Kommunerna i Jämtlands län jobbar olika med KKN. I vissa kommuner har man delat upp ansvaret så att näringslivskontoret/enheten jobbar med företagsutveckling och kulturansvariga med själva utövandet (Det kan gälla bidragsansökningar, lokaler, arrangemang mm). I flertalet kommuner ser man på KKN-näringen ”som på alla andra”. Förstudien har visat att man behöver arbeta med KKN på ett lite annorlunda sätt för att näringen ska få den utveckling som det finns potential för.

KKN bidrar till tillväxt genom inflyttning, skatteintäkter (människor vill ex. gå på evenemang), människors välbefinnande/trivsel, regionens attraktivitet. KKN:s betydelse för tillväxten går inte att mäta i enbart omsättning i företagen. Det måste till nya sätt att se på en närings bidrag till tillväxt.

Förstudien har kommit fram till att det finns ett behov av en särskilt företagsstödjande struktur för KKN, möjligen inkluderande en KKN-inkubator. Vår dialog med representanter för kommunerna har även visat att det finns ett intresse från deras sida att stötta ett större stöd- och utvecklingsprojekt för regionens KKN. Ett sådant projekt går också i linje med exempelvis Planen för hållbar tillväxt i Östersunds kommun 2014-2020. Det gäller inte minst områdena kultur, kreativitet och företagsamhet. När det gäller kultur menar man att:

De kulturella och kreativa näringarna är en viktig del av den ekonomiska tillväxten. Kultur påverkar även en plats attraktivitet och den enskilde individens välbefinnande (…)10

Man pekar bl.a. ut betydelsen av att ta tillvara vårt kulturarv och att skapa förutsättningar för ett brett utbud av konstnärliga utryck av hög kvalitet. Under område [Kreativitet] skriver man bl.a. att man särskilt prioriterar projekt inom kreativa näringar där flera parter och sektorer samverkar (Mer [ * ] Östersund).11

5:1:3 Länskulturen och Designcentrum

Under projektets gång har vi fört en fortlöpande dialog med Länskulturen och dess verksamhet vid Designcentrum. Länskulturen ställer sig mycket positiva till ett 3-årigt stöd- och utvecklingsprojekt för regionens KKN. I ett sådant projekt vill Länskulturen gå in med sina länskonsulenters arbete enligt metoden Business Lab för

KKN-verksamma. Under projekt Drivkraft användes Designcentrums lokal i centrala Östersund som en samlingsplats och resurs för regionens KKN-verksamheter. Verksamheten erbjöd möteslokal och viss utställningsyta samt två kontorsplatser som bl.a. kunde användas av KKN-verksamma utan egen lokal i Östersund. Även om namnet Designcentrum antyder att den främst omfattar aktiviteter med koppling till

design var det primära syftet att serva hela KKN-sektorn. Även om ambitionen fortfarande är att vara ”en informell mötesplats för alla kreativa idéer och processer som utvecklar Jämtland/Härjedalen”12, så har verksamheten i allt högre grad kommit att kretsa kring att utveckla, främja och synliggöra designområdet i Jämtlands län. Lokalen används i dag i viss utsträckning av verksamheter som ligger utanför själva

designområdet, såsom film, konst, litteratur och innovation. Den har dock kapacitet

10 Mer [ * ] Östersund. En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund 2014-2020, s. 24)

11 Mer [ * ] Östersund. En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund 2014-2020, s. 17 och s. 24f).

12Bil. Designcentrums uppdrag – ett utdrag.

12

att i än större utsträckning tas i anspråk för ytterligare stöd- och

utvecklingsaktiviteter för KKN-verksamma. Av stort intresse är även Designcentrums strävan att i högre utsträckning än i dag nå ut i området utanför Östersund. Vi menar att ett framtida KKN-projekt med syfte att stödja och utveckla regionens KKN-sektor bör ske i samverkan med Designcentrum och dess verksamheter. För en mer detaljerad information kring Designcentrums syfte och framtida verksamhet se bil. 4.

5:1:4 Gaaltije

Två möten och ett antal telefon- och mejlkontakter har genomförts under förstudietiden. Vi har tagit del av Gaaltijes projekt: Aktiva småföretag. Vi har via deras följeforskare Gun From kunnat förmedla frågor till vår enkät (redovisas separat). Vi har också haft kontakt med Dan Jonsson som är projektledare för en motsvarande förstudie som vår men kopplat till den samiska näringen: Sametingets förstudie-Strategi för samisk näringslivsutveckling.

Vi har tagit upp frågor som: vilka aktiviteter i ett kommande projekt gynnar såväl samiskt som icke samiskt företagande, behövs speciella aktiviteter för att tillgodose samiska KKN-företag, hur vi ska kunna bygga upp nätverk som gynnar samverkan mellan grupperna, mm.

Vi ser stora möjligheter till att det kommande projektet ska kunna bidra till ökad förståelse/samverkan mellan de samiska och icke samiska KKN-företagen samt presumtiva företagare. En viktig aktivitet är att jobba med berättelsen för de produkter/tjänster som produceras. I detta sammanhang betraktar vi framlyftandet av det samiska kulturlandskapet som en betydelsefull del. Ett sådant arbete bör ske med största varsamhet och i nära samverkan mellan NCK, Jamtli, Gaaltije och samebyarna (Se kap. 6:1:1, ovan).

Det är viktigt att inte ensidigt betrakta den samiska kulturen som en isolerad företeelse i det skandinaviska samhället. I ett kommande projekt hoppas vi på att i högre grad än tidigare kunna verka för samverkan mellan det samiska och det icke-samiska. Det samiska kulturarvet berikar vårt gemensamma, jämtländska kulturarv. Det är i dag underrepresenterat i bilden av regionens arkeologi och historia. Det är vår övertygelse att samerna, genom att lyfta fram sin samiska kultur och det samiska kulturarvet, skapar positiva effekter på såväl samiskt som icke-samiskt företagande.

5:1:5 JHT

Mötet med JHT resulterade i att vi beslöt oss för att tillsammans gå vidare med diskussioner om hur vi på bästa sätt samverkar kring länsutvecklingen med de resurser som finns. Vi diskuterade också på vilket sätt vi kommer ut med vår information om länet och de produkter/tjänster/besöksmål mm som ska ge positiv tillväxt.

Under hela förstudiens gång har vi betraktat JHT som en självklar samarbetspartner när det gäller stödet till och utvecklingen av regionens KKN-verksamheter. Detta gäller inte minst bilden och marknadsföringen av Jämtland/Härjedalen och utvecklingen av besöksnäringen med avseende på kulturarvet. I dagens marknadsföring av Jämtland/Härjedalen saknas till stora delar kulturen och

13

kulturarvet, med undantag för matkulturen. Det är från antikvariskt håll uppenbart att det existerar ett rikt kulturarv i regionen. Detta för dock, med undantag för Jamtli, en ganska undanskymd tillvaro som besöksmål och i marknadsföringen av regionen. Dessutom kan kulturarvet i betydligt högre grad än i dag nyttjas för att fördjupa innehållet i besöksmålen/destinationerna samt höja kvaliteten på utbudet, avseende allt från inredning till landskapsvårdande insatser. Detta skulle gynna de KKN-verksamma genom att öka antalet arbetstillfällen/uppdrag inom denna sektor, samtidigt som kvaliteten på besöksmålen stärks. I ett kommande KKN-projekt hoppas vi på ett nära samarbete mellan NCK, Jamtli, Länskulturen, JHT och med regionens lokala intressenter.

Under förstudiens gång blev det känt för oss att även JHT vill utveckla

besöksnäringen, bl.a. genom ett ökat fokus på kultur och kulturarv. De har under hösten 2014 bedrivit en förstudie som i vissa avseenden ligger nära vår egen.13 JHT står nu i begrepp att inkludera kultur/kulturarv som en betydelsefull del av sina besöksmål och har funderingar kring hur de skulle kunna samverka med Jamtli/NCK när det gäller utvecklingen av attraktiva besöksmål.

5:1:6 Peak innovation och Sporttech

Peak innovation (Anna Blixth) och Sporttech (Magnus Bäckström) vid MIUN arbetar med sportdesign och produktutveckling. De karaktäriserar företagare inom dessa branscher, i likhet med KKN-företagarna, som ”livsstilsföretagare”. De har redan i dagsläget ett samarbete med Designcentrum, i form av ett sportdesignkluster.

Peak innovation tar sitt ansvar i linje med 3:e uppgiften14 och har för avsikt att

fungera som en aktiv och stödjande part i företagande. I det sammanhanget riktar de sig bl.a. till de kulturella och kreativa näringarna som de vill uppmuntra att tänka friare genom att bidra med kunskaper kring ett flertal tekniker, verkstäder och utbildning.

Under vår dialog diskuterades frågan om hur en framtida inkubatorverksamhet för regionens KKN-företagare skulle kunna se ut. De framhöll att tröskeln till en eventuell inkubator på universitetet måste vara låg. Inkubatorn skall vara

lättillgänglig och psykologiskt lätt att ta sig till. Vidare framhölls att även benämningen på en sådan verksamhet är av betydelse. Ett namn som ”Designcentrum” kan exempelvis vara problematiskt utifrån risken att det stänger ute en lång räcka presumtiva företagare inom KKN. Samma sak gäller namnet ”Sciencepark” som riskerar att förlora de företagare som inte betraktar sin

verksamhet, eller sig själva, som vetenskapliga. Benämningar på eventuella inkubatorsverksamheter bör i möjligaste mån vara explicita. Uppsamlingsytan skall spegla många. Peak innovation resonerade kring möjligheten att använda någon form av ”lotssystem”, där en mångfald kontaktytor leder in till en och samma inkubator. I

13 JHT:s Turism 2030.

14 3:e uppgiften innebär att universiteten gör sina forskningsresultat tillgängliga för den breda allmänheten.

Detta bör göras på ett sådant vis att allmänheten på ett effektivt sätt kan tillgodogöra sig dessa kunskaper och

omsätta dem i samhällsnyttiga, exempelvis hälsofrämjande eller kommersiella sammanhang.

14

ett sådant system gäller det att identifiera vart träffpunkterna skall finnas. Man bör

finnas ute i samhället på bred front, kanske i form av näringslivskontor ute i länet. Vi behöver bygga en kommunikationsmodell för just den här gruppen. På de här inledande ”lågtröskelställena” skall de idéer formuleras som sedan kan gå vidare till exempelvis inkubatorn på Mid Sweden Science park (MSSP).

5:1:7 MSSP

Mid Sweden Science Park (MSSP) är ett stödsystem med syfte att stötta företagsinnovationer och företagsutveckling i regionen. I dag finns ett 60-tal liknande verksamheter i landet, inom vilka näringsliv, forskning och myndigheter samverkar för att öka innovationstakten i regionernas företag. Till varje verksamhet hör en

inkubator som arbetar med ett integrerat innovationssystem där utbildning, forskning, produktutveckling, affärsrådgivning och finansiering samverkar. Tanken är att inkubatorn skall kunna hjälpa företagaren att gå från idé till färdig produkt.

Inkubatorn på MSSP erbjuder i dagsläget två utbildningsprogram. Det gäller dels basprogrammet Innovation Take Off (ITO), där företagaren får möjlighet att testa sin idé, och dels Premiumprogrammet för dem som testat sin idé och vill gå vidare. Basprogrammet ITO erbjuder föreläsningar, workshops, personlig utvecklig, feedbackprocesser, pitchningstillfällen m.m.

Inkubatorn på MSSP har erfarenhet av att arbeta med företagsentreprenörer som bygger sina verksamheter på sociala innovationer. Vi kan kalla dem sociala entreprenörer, eller samhällsentreprenörer. Skillnaden mellan dem och en klassisk företagsentreprenör är att den senare i högre grad drivs av målbilder, i termer av omsättning eller marknadsandelar, medan den förre snarare är idédriven. Det finns stora likheter mellan den sociala entreprenören och entreprenörer inom de kulturella

och kreativa näringarna. Likheterna består inte minst av att båda typerna är idédrivna och att de ofta kan beskrivas som ”livsstilsföretagare”. Båda har också ofta svårt att anpassa sig efter de strukturer och förutsättningar som omgärdar det traditionella näringslivet. Entreprenören kan ha svårt att se det inkomstbringande konceptet i sin verksamhet, att marknadsföra sig på ett relevant sätt eller att hitta rätt

samarbetspartners eller sponsorer. Det främsta hindret för att våga satsa på sin företagsidé kan vara just uppfattningen att inte passa in i det traditionella näringslivets mallar, metoder och miljöer. Många av de KKN-verksamma är dessutom utbildade på konst- och musikhögskolor där man inte i tillräckligt hög grad beaktat frågan om hur man skall kunna överleva på sin verksamhet, eller tittat på entreprenörs- och företagsdelen som sådan.

I takt med att globaliseringens negativa sociala och miljömässiga konsekvenser blir allt tydligare växer intresset för de hållbara alternativen. Alltfler inser betydelsen av att konsumera närproducerat, giftfritt och ekologiskt. Människor ifrågasätter i högre grad ”slit- och slängsamhället” och man är mer benägen att konsumera second hand, att återvinna, att låta saker och ting ta sin tid. Man konsumerar kanske hellre kvalitet

framför kvantitet. Detta kommer sannolikt att vara ett av KKN-näringens främsta konkurrensmedel, relativt massproducerade, internationella storföretag.

15

Trendspaningar visar att hantverksyrkena är på väg upp. Det är bl.a. tydligt genom att hemslöjden har fått ett stort uppsving i storstäderna de senaste åren.15

Många av de KKN-verksamma driver sina företag som en del i en livsstil, där

företaget inte är tänkt att växa sig större än att den enskilde eller dennes familj kan leva på det. Den KKN-verksamme vill fokusera på sin kulturella eller kreativa gärning, snarare än på företagandet som sådant. Vi menar att det är av stor betydelse att den här typen av företagare omfamnas av näringsliv och myndigheter. Det skall uppmärksammas hur de bidrar till samhällsekonomin långsiktigt. De kanske inte

kan, eller vill, utöka och anställa fler – men det är bättre att de försörjer en, än ingen alls. Dessutom är många KKN-företagare verksamma i olika typer av projektformer, där huvuduppgifter och samverkansparter varierar. Även om de inte agerar arbetsgivare åt fler anställda inom sitt eget företag så skapar de arbetstillfällen genom att engagera andra företagare kring olika typer av uppdrag. Det traditionella

tillvägagångssättet att mäta tillväxt i växande antal anställningar är sällan applicerbart på KKN-företagarna. De skapar i stället tillväxt genom att ta uppdrag där de kan lägga ut delar av arbetet på andra entreprenörer, alternativt ta uppdrag i, eller i relation till, andras projekt. I de här sammanhangen förekommer olika typer av kollektiva lösningar, där flera frilansare går samman på olika nivåer. Ett exempel på

detta är de så kallade ”självanställningarna” som blir allt vanligare inom vissa sektorer, bl.a. KKN. En fördel med den här typen av kollektiva lösningar, självanställningar, enmans- eller mindre familjeföretag är att de är mer anpassningsbara och mindre sårbara än företag med fler anställda.

Inkubatorn på MSSP kan bidra med värdefullt stöd när det gäller att ringa in de företagsbärande momenten i verksamheten (pitchningen), att hitta de rätta kommunikations- och marknadsföringsplattformerna eller samarbetspartnerna, samt

att vaska fram idéer till produktutveckling och marknadsanpassning. Ett annat betydelsefullt moment är just den personliga utvecklingen – inte minst eftersom en stor andel av entreprenörerna inom de kulturella och kreativa näringarna är sina företag och dess reklampelare i egen person. Den personliga kommunikationens betydelse kan inte nog understrykas när det gäller effektiv marknadsföring inom

KKN-branschen. I MSSP:s rapport, bil. 5 beskrivs mer i detalj hur en KKN-inkubator på MSSP kan fungera i ett 3-årigt stöd- och utvecklingsprojekt för regionens KKN-näringar.

5:1:8 Stormöte med Företagarna, Länskulturen och verksamma inom regionens KKN-sektor

I November 2014 arrangerade förstudieprojektet tillsammans med regionchefen för Företagarna Jämtland/Härjedalen, Anette Tandberg, samt Länskulturen ett stormöte för regionens KKN-verksamma, Länskulturen och Företagarna i MSSP:s lokaler på Mittuniversitetet (se bifogad inbjudan, bil 3). Det övergripande temat för mötet var Hur kan du skapa tillväxt i ditt kulturella och kreativa företag? Inför kvällen hade vi bjudit in Ingela Lekfalk, filmare och regionchef för Företagarna i Norrbotten. Utifrån sina personliga erfarenheter talade hon kring KKN-verksamheternas villkor,

15 Muntlig uppgift Susanne Täck, verksam vid Form- och Designcenter i Skåne, november 2014.

16

finansiering, ledarskap och vikten av att tro på sin egen idé när ingen annan gör det. Syftet med mötet var att skapa diskussion kring KKN-entreprenörernas ekonomiska, konstnärliga och kreativa villkor samt att ringa in centrala behov hos denna grupp. Uppslutningen på mötet var god och samlingen bestod av mellan 30 och 40 personer med varierande bakgrund inom KKN-företagande och företagande i allmänhet. Där fanns, utöver företrädare för Länskulturen, Företagarna och NCK även representanter för Filmpool Norr, filmare, musiker, konsthantverkare/formgivare, konstnärer, Storsjöteatern, Bryggeriverksamhet, MSSP m.fl. Med utgångspunkt i Lekfalks berättelse fördes en diskussion kring de KKN-verksammas villkor och förutsättningar som företagare. Flera deltagare kände igen sig i bilden av den ideologiskt drivne kulturarbetaren som saknar medel för att kunna leva på sin verksamhet. De bekräftade att de till viss del upplever en motsättning mellan ett sant konstnärligt uttryck/ideologiskt ställningstagande och möjligheten att tjäna pengar på sina produkter. Några upplevde att det finns en risk att man tappar det konstnärliga och ideella när man blir kommersiell. En representant för Storsjöteatern menade att man i viss mån kan argumentera för att man som konstnär, eller konstnärlig institution, kan bedriva kommersiell verksamhet i syfte att även kunna skapa smalare konstnärliga produktioner. Lekfalk påpekade att även om man inom de kulturella och kreativa näringarna behöver vara företagsam och kommersiell är kulturstödet ett nödvändigt bidrag till den kulturella verksamheten. Under mötet underströk Lekfalk nödvändigheten av att synas och av att hänga med i utvecklingen av de sociala medierna. Detta är enligt henne en av de allra viktigaste åtgärderna i marknadsföringen av sig själv och sina produkter i dagens samhälle. Hon framhöll även betydelsen av personlig utveckling och vikten av att föra sig och passa in i olika sammanhang. Det senare kan vara avgörande för att man skall få finansiärer till sin idé eller verksamhet. Att personen och den personliga utvecklingen är central för KKN-företagarens fram- eller motgångar bekräftades även av konstnärer som menade att de upplever det kämpigt att sälja sin konst eftersom den i så hög grad speglar deras person. Någon menade att det hade varit lättare om någon annan kunnat göra det jobbet åt dem. En annan konstnär undrade hur man skall få fatt i alla de begåvade människor som inte är några säljare, men som är enastående i sin konstnärliga verksamhet. Lekfalk menade att det behövs ett mellanskikt av mäklare eller kulturleverantörer som ansvarar för att engagera de duktiga kulturarbetarna. Det gäller även personer eller institutioner som arbetar med matchmaking. Matchmaking kan handla om att hitta duktiga samarbetspartners, underleverantörer och/eller sponsorer som kan dra nytta av att associeras med en specifik konstnärlig verksamhet. KKN-verksamma känner sig ofta missförstådda i kontakter med företagsstödjande institutioner liksom av banktjänstemän. Man upplever bl.a. ett ointresse från dessa parter på grund av att man inte har, eller förväntas nå upp till, en tillräckligt hög omsättning. Man driver ofta enmans- eller familjeföretag och har inte alltid en önskan att växa sig större. Inte minst beroende på att det skulle riskera att flytta fokus från kärnverksamheten, som är själva utgångspunkten för företagandet. Eftersom antalet anställda är en av de variabler enligt vilka företagets lönsamhet och bidrag till samhällsekonomin skattas uppfattas enmans- eller familjeföretagen inom KKN ofta som relativt ointressanta att investera i. Lekfalk påpekar att man i stället för

17

att beakta antalet anställda oftare borde räkna antalet underleverantörer eller samarbetspartners ett KKN-företag anlitar. KKN-företagen arbetar i relativt hög grad med underleverantörer och i samarbete med andra KKN-verksamma och bidrar på det viset till ökad omsättning i branschen som helhet. Under mötet framhölls allmänt vikten av att påvisa de positiva effekterna KKN-sektorn har på samhällets ekonomiska tillväxt. Det underströks även att verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna behöver bli medvetna om sina verksamheters marknadsmässiga och säljande möjligheter. Det ansågs vara av betydelse att KKN-verksamheterna inte isoleras från det övriga näringslivet, utan att man arbetar för ett närmande till detsamma. Man ansåg det vara av vikt att skapa högre medvetenhet och kunskap kring företagande och marknadsföring i allmänhet inom KKN-sektorn. Även om det finns ett tydligt behov av en företagsstödjande struktur med särskild anpassning till KKN, så bör siktet vara inställt på att integrera KKN i övrigt näringsliv.

5:1:9 Arbetsförmedlingen

Vi har under förstudietiden haft kontakter med Arbetsförmedlingen, där vi har tittat på hur en samverkan kan se ut i ett större projekt. Vi tänker oss samarbeten med personer/grupper som finns inskrivna på AF med intresse för KKN, det kan vara personer med utländsk härkomst, långtidsarbetslösa, ungdomar m.fl. Förhoppningen är här även att kunna nå ut till eventuella kombinatörer16 som är inskrivna på arbetsförmedlingen.

Projektet kan tillsammans med AF bidra till näringslivsutveckling genom att ex. ordna praktikplatser (som förhoppningsvis leder till jobb), ordna nätverksträffar, ta tillvara kompetens som finns hos ex. utlandsfödda för företagsutveckling i vår region, vara behjälplig med underlag för att dessa personer ska kunna starta eget, samordna inom länet. Projektet kan tillsammans med respektive kontor samordna möten för utveckling inom KKN. Vår dialog har varit väldigt positiv och vi ser möjligheter till samverkan i ett kommande projekt. För mer information kring arbetsförmedlingens roll i ett kommande projekt se bil. 6.

5:2 Konferenser och workshops

I syfte att fördjupa våra kunskaper i ämnen av särskild betydelse för vår förstudie har vi deltagit i två konferenser under förstudiens gång. Det gäller konferensen Makt och minne II som hölls på Jamtli 4-5 november 2014 samt Åre Sustainability Summit som hölls på Holiday Club i Åre 14-15:e november 2014.

I syfte att informera oss kring andra insatser och projekt med syfte att stärka KKN-

näringen, eller regionen som helhet, har vi även deltagit i två workshops som gått av stapeln under projektets gång. Den ena var workshopen Mer [Kultur] som var en del av strategiarbetet för Östersunds kommun. Den andra var #Jamtinnovation som är en del av Region Jämtland-Härjedalens arbete med att utveckla regionen Jämtland/Härjedalen.

16 Se MSSP´s rapport, bil. 5.

18

I det följande redogörs kortfattat för innehållet och syftet med nämnda aktiviteter.

5:2:1 Makt och Minne II

Vi betraktar Jämtlands samiska befolkning, deras kulturarv och kulturella uttryck som en stor potentiell tillgång för KKN-näringarna i regionen. Under projektets gång har vi dock upplevt att vi haft svårt att nå fram till KKN-verksamma inom den

samiska gruppen. Utöver möten med Gaaltije har vi därför deltagit i konferensen Makt och minne II. Syftet var att på plats möta representanter för den samiska gruppen och att bilda oss en uppfattning om huruvida det föreligger särskilda möjligheter/svårigheter för den här gruppens aktiva deltagande i ett större KKN-projekt. Genom deltagandet i konferensen skapades flera värdefulla kontakter, bl.a.

med en samisk representant för KKN-näringen som kan tas in som konsult i ett större projekt med syfte att stärka och utveckla KKN-näringen i regionen.

5:2:2 Åre Sustainability Summit 2014

En övergripande strävan mot ett hållbart samhälle är en potentiell driv- och

konkurrenskraft för regionens KKN-näringar. I dagsläget är det exempelvis svårt för många konsthantverkare att klara sig i konkurrensen med masstillverkande, internationella storföretag som IKEA eller HM, för att nämna ett fåtal. Det kunnande som krävs och den tid det tar den enskilde hantverkaren att exempelvis framställa en kofta har ett pris som ligger 10-fallt, för att inte säga 100-fallt, högre än en industriellt framställd motsvarighet.

Flera föredragshållare visade under konferensen exempel på hur deras företag

eftersträvade en tydligare hållbarhetsprofil. Några talade även om hur internationella storföretag, som IKEA, arbetar på att anpassa sin produktion efter konsumenternas hållbarhetskrav. Att uppvisa en hög hållbarhetsprofil ser även ut att bli ett betydelsefullt konkurrensmedel mellan storföretagen i framtiden, vilket också är anledningen till att några av dem själva driver på myndigheternas arbete med att sätta standard för långsiktiga hållbarhetsarbeten.

En ökad medvetenhet hos konsumenten om vikten av medvetna val för ett mer

socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle ökar sannolikt möjligheterna för de kulturella och kreativa näringarna att konkurrera med storföretagen. Det blev under konferensen också tydligt hur ett företags hållbarhetsprofil kan användas i marknadsföringen av en verksamhet. Ett exempel på detta var JHT´s presentation av sitt hållbarhetsarbete idag och under de närmast följande åren. I det här

sammanhaget framförde man även några av sina tankar kring att låta kultur ta en större plats i marknadsföringen av regionen.

5:2:3 Mer [Kultur]/ planen för hållbar tillväxt, Område tillväxt, Östersund

I tillväxtplanen för Östersunds kommun, planen för hållbar tillväxt, område tillväxt,

ingår målet att utveckla kommunens kulturliv. Som en del i detta arbete ordnades en

workshop på temat Mer [Kultur].

19

I ett kortfattat inledningsanförande förklarade Johan Redhe, område tillväxt, att

Östersunds kommun kommer att få en särskild Kultur och fritidsförvaltning 2015,

vilket de inte haft tidigare. Han menade att det är en ojämn fördelning mellan idrotts-

och kultursidan, där den senare varit klart förfördelad. Bland annat finns det en

mängd idrottsarenor, medan motsvarande inte finns på kultursidan. Han nämnde

även att det finns ett stort konstinnehav inom Östersunds kommun som skulle kunna

användas bättre, och som kommer att sortera under den nya kultur- och

fritidsförvaltningen, där även bibliotek och kulturskolan kommer att ingå.

Efter inledningen delade åhörarna upp sig på valfria grupper. Förstudien medverkade

i workshopen under temat: Initiativ från näringsliv, kulturinstitutioner samt ideell

sektor för att utveckla de kreativa näringarna. I gruppen ingick även Carina

Otterfalk, Näringslivskontoret, Östersunds kommun, Lovissa Frånberg,

Teknikland/Jamtli, Ingvar Svanberg, svenska uppfinnarföreningen, Anna Rex,

fotograf/skribent, Kristina Ernehed, Jämtlands kulturkompani och Marina Jonsson,

fri konstnär.

I gruppen diskuterades behovet av att skapa plattformar för Östersunds och

regionens KKN-verksamma. Anna Rex, fotograf/skribent påpekade att Storgatan har

ett antal B-lägeslokaler som man vill göra någonting med. Förslagsvis kulle man här

kunna fokusera på KKN-näringen eftersom ett antal KKN-verksamma letar efter

lokaler för sin verksamhet – det gäller bl.a. kulturnavet/startskott. Utvecklingen av

centrum är en viktig del, både för fastighetsägare, KKN-verksamheten och för

Östersund som helhet.

Gruppen fokuserade till stor del på vad man kan göra för att skapa en bättre grogrund

för KKN-näringarna i länet. Slutsatsen blev bl.a. att det till stor del handlar om att

öka förståelsen för verksamma inom KKN-näringen, t.ex. för deras annorlunda

målsättningar. Många vill kanske inte växa och anställa fler, eller tjäna mer. De har

en dröm om att leva på det man gör och att ha en viss frihet, tid för familjeliv osv..

Det är ofta en fråga om livsstilsval, ett annat sätt att se på sitt företagande i världen.

Man eftersträvar kanske ett samhälle där hållbarhet sätts framför tillväxt. I vår grupp

lyftes önskemålet att Östersund kan vara en föregångskommun genom att underlätta

praktiskt/ekonomiskt för KKN-företagare som bor i Östersund. Det kan handla om

att tillhandahålla permanenta lokaler och verksamheter. Det kan även handla om en

enhetlig marknadsföring av Östersund – och regionen – där KKN-näringarna lyfts

fram i förgrunden, tillsammans med friluftsliv och sport. Det skall vara lättare att få

en överblick över kulturlivet i Östersund.

När det gällde marknadsföringen av Östersund och regionen framhöll man en önskan

om att marknadsföra Jämtland som livsstilsval. Man påpekade även att

informationen kring vad som händer i länet är bristfällig och disparat. I dag

förekommer bl.a. en kalender hos Turistföreningen som få känner till och som inte

heller är genomarbetad och uppdaterad. Detta vill man åtgärda. I det här

sammanhanget talade man om att bygga en bättre plattform på webben som visar en

mer helhetlig och uppdaterad bild över verksamheter och händelser i kommunen.

I andra grupper diskuterades bl.a. föreningslivet som man menade kunde vara

betydligt mer livaktigt under andra förutsättningar. Man föreslog exempelvis att det

20

borde finnas en ”föreningscoach” för att få igång föreningslivet, särskilt bland unga.

När det gällde ungas aktiviteter kom verksamheten i Tingshuset upp till diskussion.

Man menade att aktiviteten där är i det närmaste obefintlig, som ett resultat av

bristen på personal. Det räcker inte med att tillhandahålla en lokal, man behöver fylla

den med aktiviteter. Man saknar i dagsläget verksamhetsledare, det behövs folk på

plats. Här finns det alltså en fysisk miljö, men den behöver utvecklas.

I övrigt påtalades bristen på lokaler. Bl.a. efterfrågades fler scener och spellokaler.

Med Tingshuset som exempel påtalades dock att vi kanske framförallt behöver bli

duktigare på att utnyttja lokaler som redan finns, t.ex. Tingshuset och Eventhuset

(den gamla Sagabiografen). Även Jamtli ansågs kunna utnyttjas mer effektivt. Man

föreslog Jamtli som en mötesplats för olika kulturer och framhöll att museet kunde

användas mer för detta ändamål än vad som sker i dag. Man menar även att Jamtli

kunde vara med synliga i stadsbilden. När det gäller landsbygden föreslog man att

hembygdsföreningarna kunde användas mer aktivt som kulturella centrum.

5:2:4 #Jamtinnovation

Regionförbundet i Jämtlands län arbetade under 2013 fram en regional innovationsstrategi i bred samverkan med näringslivet, kunskapsmiljöerna, civilsamhället och den offentliga sektorn. Med hjälp av ett antal konsulenter och en mängd kreativa människor i regionen tog man under 2014 fram en innovationsplan. Workshopen #Jamtinnovation på Holiday Club i Åre var en del i det arbetet. Den

samlade ett 40-tal personer som alla intresserade sig för bilden och utvecklingen av regionen Jämtland/Härjedalen. Deltagarna delades in i ett antal workshops på olika teman som på ett eller annat sätt anknöt till bilden och utvecklingen av regionen.

Den grupp som arbetade med bilden av region Jämtland-Härjedalen tog sin utgångspunkt i en filmad intervju med en KKN-entreprenör som återvänt till regionen efter flera års utbildning och konstnärlig verksamhet i Stockholm. Hennes val att återvända till uppväxtens Jämtland-Härjedalen var en längtan efter ökad

livskvalitet i form av bl.a. mer ro och närhet till människor och natur. Flytten kom dock till en början att mötas av en hel del förvåning från vänner och kollegor i Stockholm samt, dessvärre, även förluster av uppdrag från tidigare uppdragsgivare. Hennes tolkning var att flytten i många tidigare kollegors och arbetsgivares ögon var ett steg tillbaka, en prestigeförlust.

I vår workshop diskuterades bilden av Jämtland/Härjedalen utifrån frågan om vad som gör regionen attraktiv, vad som är dess unika potential och positiva egenheter. Vi

var alla ense om att en av regionens största fördelar just är att den INTE är en storstadsregion: närheten till naturen, friluftslivet, lugnet, det billiga boendet och en mer avslappnad livshållning. Parallellt med alla de problem som glesbygden för med sig är den alltså en av regionens främsta, kanske den främsta, tillgången.

Vi diskuterade det positiva med att regionen i dag har ett livaktigt universitet och en stor mängd professionella inom såväl vinter- och äventyrssporterna. Också företagandet och kulturlivet betraktades som positivt, även om mycket kan göras för

att förbättra villkoren för företagande och kulturliv. Eftersom glesbygden betraktades

21

som en av regionens främsta tillgångar kom mycket av diskussionen att kretsa kring hur vi kan underlätta och förbättra livet i glesbygden.

I ett hållbarhetsperspektiv är en ökad bosättning i glesbygden att föredra framför en

ökad inflyttning till storstadsregionerna. Företagsetablering och bosättning av utbildade och driftiga arbetare eller entreprenörer förutsätter emellertid en fungerande infrastruktur och tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner. Här föreslogs bl.a. en utbyggd kollektivtrafik, fler förskolor och skolor, postkontor, banker, vårdcentraler ute i regionen. Man poängterade även vikten av en form av

medborgarhus, med bra uppkoppling och nödvändiga faciliteter. Det framhölls även att de orter i glesbygd som lyckas vända en negativ demografisk utveckling ofta har en stark grupp av kreativa och engagerade kulturarbetare. Kultur är alltså en mycket positiv samhällsutvecklande kraft. För att stödja de KKN-verksammas företagande behöver vi med andra ord även satsa på infrastruktur och andra samhällsfunktioner i glesbygd.

5:3 Enkätundersökningens resultat

Under förstudiens gång genomförde NCK en enkätundersökning bland verksamma

inom regionens KKN. Syftet med undersökningen har varit att komplettera övrig dialog med KKN och att utifrån resultaten av de båda metoderna ta fram ett underlag till en strategi för att stödja och utveckla regionens kulturella och kreativa näringar.

Vi har i det föregående konstaterat att det finns en önskan om att öka kvinnligt företagande på regional nivå. Därför är det positivt att så många av enkätundersökningens informanter är kvinnor. Utifrån tidigare undersökningar kan det antas att omkring hälften av regionens företag inom KKN drivs av kvinnor. Det är

en ovanligt hög andel, även om könsfördelningen är jämn. I andra näringar är kvinnliga företagare underrepresenterade. Den relativt sett höga andelen kvinnor inom KKN innebär att en satsning på regionens KKN är en satsning på kvinnliga företagare. Eftersom hela två tredjedelar av den här undersökningens informanter är kvinnor, skall undersökningsresultatet i hög grad betraktas som en spegling av dessa kvinnors verksamheter och behov.

Kvinnor dominerar i alla verksamhetstyper utom en, det gäller företag med anställda inom KKN. Här förekommer endast män. Det är av betydelse att gå vidare med frågan om varför det ser ut på detta vis, och vad vi kan göra för att utveckla fler ur den stora gruppens enmansföretag till företag med anställda, eller till företag med fler engagemang. Företag med anställda är dessutom endast representerade av

informanter i Östersunds och Bergs kommuner. Här bör mer göras för att öka möjligheterna till expansion hos företagare i övriga av regionens kommuner.

I undersökningen förekommer även representanter för en grupp företagare som ibland anställer någon ur KKN-sektorn. I ett framtida projekt bör man söka efter faktorer som stimulerar till periodvisa anställningar av KKN-verksamma. För att öka anställningsbarheten hos KKN-verksamma bör man antingen jobba aktivt för att fler företag skall bli medvetna om och sporras att göra periodvisa anställningar. Man kan

också arbeta med frågan om huruvida dessa anställningar kan, eller bör permanentas. Ett utvecklingsprojekt bör även arbeta med att utveckla

22

enmansföretag, eller företag med anställda, ur bisysslor. Det gäller särskilt i kommuner med en hög andel av verksamma med bisysslor.

Åldersfördelningen är relativt jämt spridd inom de olika verksamhetstyperna. Det är

en viss övervikt på yngre företagare (25-35 år) inom företag som ibland anställer någon inom KKN. Åldersgruppen 18-25 år saknas helt i undersökningen och ett framtida projekt bör därför sträva efter att nå just denna åldersgrupp.

De i särklass mest representerade branscherna i undersökningen slöjd och hantverk samt konst. Ett framtida projekt kan med fördel rikta sig till dessa branscher, då undersökningen visar att en hög andel av dessa branschers företagare är aktiva.

Deras höga genomslag i undersökningen gör att vi på goda grunder kan anta att flera av de behov och önskemål som framkommer i resultatet speglar verksamma i dessa branscher. Flera av våra informanter har varit i kontakt med projekt Drivkraft och Designcentrum, varför vi kan anta att vi kanske inte nått fram till yngre företagare, eller företagare i andra branscher. I ett framtida projekt bör man därför eftersträva att nå ut till andra branscher, exempelvis musik- och dataspel.

Utöver erfarenheter av Designcentrums och det tidigare projekt Drivkrafts

verksamheter har flera informanter varit kontakt med Almi och MSSP. En tidigare erfarenhet av dessa verksamheter är förmodligen en god grund att utgå från i en framtida verksamhet med syfte att stödja och utveckla regionens KKN. Förutsättningarna är goda för att i ett framtida projekt knyta an till Designcentrums nuvarande och planerade verksamhet, bl.a. genom att i samarbete med Länskulturen

arbeta vidare med Länskulturens Business lab vid Designcentrum. Även Almi och MSSP har goda förutsättningar att nå ut med sina verksamheter till regionens KKN, ifall de engageras av ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt för KKN. I syfte att även nå ut till kommuner utanför Östersund bör ett framtida projekt dessutom knyta an till Designcentrums strävan att rent fysiskt nå ut till övriga kommuner i regionen,

eventuellt med någon form av ambulerande verksamhet (Jämför Designcentrums planer på att nå ut i regionen, bil. 4).

Enkätundersökningen har visat att informanterna främst önskar sig olika metoder för att öka sin omsättning. Till de högst rankade åtgärderna hör nätverkande för inspiration mellan företagare inom den egna eller i andra branscher, eller rentav andra näringar. Man önskar sig även plattformar för samverkan när det gäller såväl produkt-, projekts- och affärsutveckling som strategisk politisk påverkan och

marknadskommunikation. Därutöver önskar man en större kunskap kring varumärkesbyggande. Informanterna lyfter även fram behov av personlig företagsrådgivning, mentorskap och personlig utveckling. Ett framtida projekt bör i linje med dessa resultat och önskemål i första hand arbeta i syfte att hjälpa de KKN-verksamma att öka sin omsättning. Detta bör bl.a. ske genom att skapa plattformar

för nätverkande och inspiration, gemensamma strategier för politisk påverkan och gemensam marknadsföring. Den gemensamma marknadsföringen kan ske på olika nivåer: branschvis, i geografiska kluster och för hela näringen i stort. Inte minst bör regionens KKN ges en mer framskjuten plats i varumärket Jämtland-Härjedalen.

Flera informanter efterfrågar konkret företagsrådgivning. Man vill också ha handfasta tips och råd kring stipendie- och projektmedelansökningar. Här skulle man

23

kunna arbeta både inom KKN-nätverk och med företagsstödjande institutioner som Almi och MSSP.

6 Förslag till en KKN-strategi för Jämtland-Härjedalen 2015-2018

Flera av de studier som legat till grund för EU 2020 visar på ett starkt samband

mellan hög ekonomisk tillväxt och en vital KKN-sektor. En livskraftig KKN-sektor antas därför bidra till smart, hållbar och inkluderande tillväxt i region Jämtland-Härjedalen och öka dess attraktionskraft för boende likväl som för besökare i regionen. Det förekommer en ovanligt hög andel kvinnliga företagare inom just KKN. Satsningar på KKN är därför samtidigt satsningar på kvinnligt företagande. Eftersom

en hög andel kvinnor engagerat sig i vår förundersökning kan resultaten av densamma i hög grad betraktas som uttryck för behov hos kvinnliga företagare inom regionens KKN.

Syftet med vår förstudie har varit att lägga grunden till ett större regionalt stöd- och utvecklingsprojekt för KKN. Genom att föra en bred dialog med verksamma inom sektorn har vi försökt bilda oss en uppfattning om de behov av stöd och utveckling som föreligger hos dessa. Vi har även beskrivit de målgrupper som vi tänker oss skall ta del och/eller gynnas av ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt för KKN.

Utöver en strävan efter att öka både mäns och kvinnors företagande inom KKN har vi för avsikt att driva ett mångfaldsperspektiv i vår projektverksamhet. Det innebär inte minst ett aktivt arbete för att i högre grad involvera regionens KKN-verksamma inom den samiska befolkningen, liksom att lyfta det samiska kulturarvet i helhetsbilden av regionens kulturarv. Det innebär även en strävan efter att involvera KKN-verksamma bland första och andra generationens invandrare. Här tänker vi oss ett

nära samarbete med Arbetsförmedlingen, som kontinuerligt skall förses med information om pågående aktiviteter, eventuella praktikplatser och arbetstillfällen som uppstår inom eller i anslutning till projektet.

I förstudien har vi inte haft några uttalade miljömål, men i ett framtida projekt avser vi att arbeta medvetet med olika hållbarhetsmål. Det gäller ur miljömässiga, ekonomiska likväl som sociala perspektiv. Vi menar att just hållbarhetsaspekten i en

stor del av de KKN-verksammas företag, produkter och verksamheter är ett av de främsta konkurrensmedel dessa små och medelstora företag har att utgå från. Inom projektet avser vi därför att medvetandegöra och utbilda de KKN-verksamma i hur de kan använda och utveckla sina företag och produkter utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Hållbarhetsperspektivet hänger även samman med hälsobegreppet i bred bemärkelse. Det är känt att verksamhet inom de kulturella och kreativa näringarna

har hälsofrämjande effekter. I den mån det är möjligt hoppas vi att inom ett framtida projekt kunna involvera exempelvis långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna som behöver ett extra stöd för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Även här kommer projektet att samarbeta med arbetsförmedlingen för att försöka hitta konstruktiva lösningar.

24

Hållbarhetsperspektivet är för många KKN-verksamma dessutom en av drivkrafterna

bakom deras val av verksamhet. Som grupp beskrivs de inte sällan som livsstilsföretagare, drivna av ideologiska bevekelsegrunder och ställningstaganden. Många KKN-verksamma efterfrågar en större kunskap hos tjänstemän och politiker inom kommun och region om deras särskilda förutsättningar och drivkrafter. Samma sak gäller olika typer av företagsstödjande instanser, näringslivskontoren, inkubatorn

på MSSP; Almi, Företagarna, bankerna m.fl. En del förslag på stödinsatser handlar därför om ett arbete för att påverka samhället och dess syn på kultur och kulturarbetarnas värde i samhället. Bland annat bör den relativt sett lägre sårbarheten hos många KKN-företag lyftas som en särskild tillgång i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett projekt med avsikt att stödja regionens KKN bör

därför arbeta med att sprida kunskap om vad KKN är och vad det kan göra för en regions attraktionskraft. Detta gäller inte minst de KKN-verksammas betydelse för landsbygdsutvecklingen.

Förstudien har visat att det främsta behovet hos regionens KKN-verksamma är att öka sin omsättning i syfte att antingen kunna leva på eller utöka sin verksamhet. För att nå dit föreslår man bl.a. nätverkande aktiviteter för att inspirera varandra och för att se hur andra har gjort. Nätverkandet syftar även till affärs- och produktutveckling

genom nya samarbeten. Man efterfrågar även skapandet av gemensamma plattformar för informationsspridning, politiskt inflytande och marknadskommunikation. Flera KKN-verksamma efterfrågar dessutom ökad kunskap i själva företagandet, i produktutveckling, varumärkesbyggande och/eller i marknadskommunikation.

Flera KKN-verksamma har poängterat vikten av att ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt för KKN bör sträva efter att skapa en permanent stöd och

utvecklingsstruktur. Detta menar vi bör ske genom att man under projekttiden söker efter ”värdar” för de olika stöd- och utvecklingsfunktionerna inom permanenta institutioner, såsom NCK, Länskulturen, Jamtli, MSSP, Näringslivskontoren etc.

För ett framtida stöd- och utvecklingsprojekt föreslås följande strategi:

1) Kompetens, inspiration och nätverkande

För att i det längre perspektivet öka omsättningen i sina företag efterfrågar en stor del av de KKN-verksamma olika plattformar för inspiration och nätverkande. Detta menar vi kan tillhandahållas genom samlingsaktiviteter enligt följande:

a) Seminarier på teman som produktutveckling, varumärkesbyggande och marknadskommunikation.

b) Workshops där de verksamma ges möjlighet att t.ex. utveckla en produkt eller affärsidé utifrån ett hållbarhetsperspektiv, eller med utgångspunkt i

Kulturarvet. Den här verksamheten kan bl.a. ske med koppling till magasin och arkiv på Jamtli och Landsarkivet.

c) Öppna verkstäder. KKN-verksamma ges möjlighet att öppna sina verkstäder och ateljéer för varandra.

Samordnare: NCK och Länskulturen/Designcentrum

25

2) Företagsstödjande funktioner:

En relativt stor del av de KKN-verksamma efterfrågar företagsstödjande funktioner som i första hand rör själva företaget och företagandets ekonomiska samt juridiska delar. Till en del handlar det även om produktutveckling, innovationer och marknadskommunikation. Under projektets gång har MSSP tittat på möjligheten att skapa en specifik KKN-inkubator, med särskilda delar av utbildningen och

mentorverksamheten riktad mot KKN. En sådan lösning är möjlig och bygger på i vilken mån inkubatorn har intresse av att initiera en sådan verksamhet. I annat fall finns möjligheten för de KKN-verksamma att ta del av de utbildningar och det mentorsstöd som redan i dag existerar på MSSP.

Utbildning vid MSSP med följande innehåll:

Arbete med att ta en idé till en säljbar produkt på marknaden, vilket även det kan ske med hjälp av verksamheten vid MSSP.

Mentorskap, eventuellt med särskild inriktning mot de kulturella och kreativa näringarna hos MSSP.

Personlig utveckling

Möjlighet att ta del av ett stort nätverk inom företagsvärlden

Samarbete med Almi

Vi ser även att en fortlöpande kontakt med Företagarna kan vara av intresse för projektet.

Samordnare: Projektledaren vid NCK lotsar de KKN-verksamma vidare till MSSP, Företagarna, Almi företagspartner.

3) Produktutveckling och marknadsanpassning

Som en särskild del i strategin för regionens KKN lyfter vi här fram produktutveckling och marknadsanpassning. Den här verksamheten kommer att vara fördelad på fler än en part.

Produktutveckling och marknadsanpassning ingår som en del i MSSP:s nuvarande utbildningar enligt ovan.

Arbete med produktutveckling och varumärkesbyggande med utgångspunkt i kulturarvet kommer att erbjudas i form av seminarier/workshops hos NCK, Jamtli och Landsarkivet och förhoppningsvis även i samarbete med Nationalmuseum norr.

Produkt och företagsutveckling kommer att erbjudas vid Länskulturens Business Lab på designcentrum.

Samordnare: NCK/Jamtli, Länskulturen/Designcentrum

4) Utveckling av besöksmål med avseende på kultur och kulturhistoria

26

I enlighet med erfarenheter från tidigare projekt, samt utifrån önskemål som

framkommit i vår dialog med KKN-sektorn, ser vi ett behov av att arbeta kring regionens kulturarv i flera olika sammanhang. Det gäller bl.a. kulturarvet som en resurs i varumärkesbyggande och produktutveckling enligt ovan. Inte minst handlar det om en utveckling av regionens besöksmål. Vi menar att ett samarbete mellan KKN-sektorn och besöksnäringen bör initieras eller förekommande fall förstärkas.

Genom att utveckla den verksamhet som rör kulturlandskapet gynnas även destinationerna och KKN-verksamma i dess närhet.

Inventering av kulturhistoriskt intressanta platser.

Lyfta kulturhistoriskt intressanta platser och aktiviteter med utgångspunkt i nuvarande besöksmål samt tidigare gjord inventering av skyltade platser (NCK och Jamtli i samverkan)

Bygga på med nya platser och aktiviteter, bl.a. från samiskt område (NCK, Jamtli, Gaaltije och samebyarna)

Utveckling av Jamtlis marknadsdel och historieland för KKN-företagare.

Etablering av kluster av KKN-verksamheter och kulturarvs- eller andra besöksmål (exemplet ”Sinnenas väg”).

Samlad marknadsföring av regionen och dess kluster i nära samarbete med JHT och dess destinationsbolag.

Samordnare: NCK/Jamtli (i samarbete med Gaaltije och representanter för samebyarna) Det här projektet kan med fördel knytas samman med JHT:s övergripande projekt kring destinationsutveckling, inte minst när det gäller marknadsföring. Även här skulle Länskulturen kunna ha funktioner).

5) Marknadskommunikation

Flera av de KKN-verksamma efterfrågar plattformar för gemensam marknadsföring och/eller ökade kunskaper i marknadskommunikation.

Bred, återkommande utbildning i marknadsföring, eventuellt inkluderande sociala medier. Den här utbildningen skulle antingen kunna vara en del i MSSP:s verksamhet, eller knytas till konsulter.

Samlad marknadsföring för regionens KKN-verksamma. Detta kan delvis ske tillsammans med JHT, eftersom det hänger samman med destinationsutveckling. Det kan också ske i andra nätverk, t.ex. Economusée, eller andra varianter som är under utveckling på Läsnkulturen.

Samordnare: NCK/JHT/Länskulturen (med hjälp av konsulter altentivt MSSP)

6) Information om KKN-verksammas förutsättningar, drivkrafter och behov

Förundersökningen har påvisat ett behov av kunskapsspridning kring de KKN-verksammas förutsättningar, villkor och drivkrafter. De verksamma framhåller en särskild önskan om att politiker och tjänstemän inom region, kommun och

27

bankväsende samt olika företagsstödjande instanser görs medvetna om styrkorna hos

KKN-företagen samt på vilka sätt de bidrar till ett samhälles hållbara tillväxt. Ett framtida stöd och utvecklingsprojekt för KKN bör därför innefatta en informationsfunktion. Projektledaren bör fungera som en förmedlande länk mellan KKN-sektorn och det omgivande samhället.

Samordnare: NCK.