trvr bro 11

TRVR Bro 11 Trafikverkets tekniska rd Bro TRV publ nr 2011:086

Titel: TRVR Bro 11 Publikationsnummer: 2011:086 ISBN: 978-91-7467-154-4 Utgivningsdatum: November 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Ebbe Rosell Produktion: Grafisk Form Tryck: Trafikverket Distributr: Trafikverket

ts

Dokumenttyp: Beslut rendenummer: TRV2011/80286 A

Beslut om Trafikverkets Rd Bro, TRVR Bro TRVR bro (TRV 2011:086) r ett trafikverksdokument som innehller Trafikverkets rd vid dimensionering och utformning av broar. TRVR Bro r av dokumenttypen rd. TRVR Bro r en del av Trafikverkets Anlggningsstyrning.

TRVR Bro ska anvndas fr broar och vissa andra i TRVK Bro angivna byggnadsverk frn och med den 1 februari 2012. Dokumentet anvnds tillsammans med TRVK Bro (TRV 2011:085) som hnvisar till detta dokument samt TK Geo (TRV 2011:047). Dokumentet erstter TR Bro (VV 2009:28, BVH 1583.10) som upphr att glla.

Avsteg frn dessa tekniska rd ska verifieras enligt god ingenjrsmssig sed.

Dokumentet kommer att finnas tillgngligt p Trafikverkets hemsida.

Borlnge den 12 december 2011

Mats Karlsson Bjrn Eklund Peter Lundman cIVt cUHa cPRt

1(1)TDOK 2010:27 Mall_Beslut v.2.0 (Faststlld av Trafikverket)

Innehllsfrteckning

A Allmnna frutsttningar ....................................................... 6

A.1 Inledning ..................................................................................................... 6

A.2 Administrativa rutiner .............................................................................. 10

A.3 Konstruktionsredovisning......................................................................... 13

B Allmnna tekniska frutsttningar ........................................ 16

B.1 Utformning................................................................................................ 16

B.2 Verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet - allmnt ................23

B.3 Varaktiga dimensionerings-situationer ....................................................26

B.4 Tillflliga dimensioneringssituationer ......................................................32

B.5 Exceptionella dimensioneringssituationer ............................................... 33

C Grundlggning ...................................................................... 34

C.1 Allmnt ......................................................................................................34

C.2 Utformning................................................................................................ 35

C.3 Verifiering genom berkning och provning .............................................. 37

C.4 Erosionsskydd fr brostd i vatten ...........................................................39

D Betongkonstruktioner .......................................................... 40

D.1 Utformning................................................................................................40

D.2 Verifiering genom berkning och provning ..............................................50

E Stl-, och aluminiumkonstruktioner ......................................56

E.2 Utformning - stlkonstruktioner .............................................................. 56

E.3 Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner ............58

F Trkonstruktioner .................................................................59

F.1 Utformning................................................................................................ 59

G Brodetaljer ........................................................................... 60

G.1 Allmnt ......................................................................................................60

G.2 Ttskikt ...................................................................................................... 61

G.3 Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar........................................62

G.4 Belggning p trafikerade bottenplattor ...................................................68

G.5 Avvattningssystem ....................................................................................69

G.6 Lager ...........................................................................................................71

G.7 vergngskonstruktioner fr vg- samt gng- och cykelbroar ................ 72

G.8 vergngskonstruktioner fr jrnvgsbroar ............................................ 74

G.9 Skyddsanordningar fr vg- samt gng- och cykelbroar .......................... 75

G.10 Skyddsanordningar fr broar med jrnvgstrafik.................................... 77

G.11 Fasta inspektionsanordningar .................................................................. 78

G.12 vriga brodetaljer ..................................................................................... 79

H ppningsbara broar ............................................................. 80

H.1 Allmnt ......................................................................................................80

H.2 Utformning................................................................................................ 81

H.3 Maskinkonstruktion ..................................................................................82

H.4 Bromaskineri .............................................................................................83

H.5 Bromanverutrustning..............................................................................84

H.6 Trafiksignaler ............................................................................................86

J Rrbroar ...............................................................................87

J.2 Utformning ................................................................................................ 87

J.3 Verifiering genom berkning och provning .............................................. 91

K Tillflliga byggnadsverk .........................................................93

K.1 Allmnt ......................................................................................................93

K.2 Bestndighet..............................................................................................94

K.3 ndringar och tillgg till krav i B - G, J och L .......................................... 95

L vriga byggnadsverk ............................................................ 96

L.2 Stdkonstruktion.......................................................................................96

L.4 Pldck ......................................................................................................98

L.5 Bankplning ..............................................................................................99

L.8 Skrm, vgg och skrmtak vid jrnvg ...................................................100

L.9 Sngalleri..................................................................................................101

L.10 Hjdbegrnsningsportal ......................................................................... 102

M Frbttring .......................................................................... 103

M.2 Frutsttningar ....................................................................................... 103

M.3 Betongkonstruktioner ............................................................................. 105

M.4 Stlkonstruktioner .................................................................................. 109

M.5 Stenkonstruktioner ..................................................................................112

M.6 Brodetaljer ................................................................................................115

Bilaga 101 Litteraturfrteckning ................................................................ 117

Bilaga 102 Definitioner .............................................................................. 126

Bilaga 103 Grupptillhrighet och avvikelsegradering vid kontroll av

konstruktionsredovisning...................................................... 137

Bilaga 104 Upprttande av en teknisk beskrivning ................................. 142

Bilaga 105 Sidomotstnd mot en ple...................................................... 150

Bilaga 106 Sttningsberkning i friktionsjord och verkonsoliderad lera 152

Bilaga 107 Systemberknings- moduler.................................................... 158

Bilaga 108 Betongled ................................................................................. 159

Bilaga 109 Armerad pgjutning som frstrkning av en betongplatta .... 163

6 TRVR Bro 11 Publ nr 2011:086

A Allmnna frutsttningar A.1 Inledning A.1.2 Hnvisningar till andra dokument A.1.2.1 Allmnt

Hnvisningar till andra dokument avser de utgvor som anges i Bilaga 101. Om rd i dessa dokument strider mot rd i TRVR Bro gller rden i TRVR Bro. Om lag, frordning eller bindande myndighetsfreskrift stller krav som r strngare n rden i TRVR Tunnel gller dessa krav fre rden i TRVR Tunnel.

A.1.2.2 Vgverkets och Boverkets freskrifter Betrffande freskrifter som anger nationella val vid tillmpning av de europeiska berkningsstandarderna, se A.1.2.3.1.

A.1.2.3 Standarder etc. A.1.2.3.1 Allmnt

Standarderna SS-EN 1990 SS-EN 1999 r exempel p standarder som beropas i en freskrift.

A.1.2.3.2 Europeiska berkningsstandarder, Eurokod Eurokoderna bestr nrmare 60 standarder uppdelade p 10

huvuddelar benmnda SS-EN 1990 till SS-EN 1999. Alla dessa

huvuddelar, med undantag fr SS-EN 1990, bestr av ett antal delar

dr underdelens nummer avskiljs frn huvuddelens med ett

bindestreck.

Nr samlingsbeteckningen SS-EN 1990 - SS-EN 1990 anvnds i

TRVK Bro eller TRVR Bro avses samtliga standarder i eurokodserien.

Om beteckningen fr en huvuddel anvnds, t.ex. SS-EN 1992, avses

samtliga standarder som hr till denna huvuddel.

Vid hnvisning till en specificerad eurokoddel anges dess fullstndiga

standardbeteckning, t.ex. SS-EN 1991-1-1.

En hnvisning till ngon av standarderna SS-EN 1990 - SS-EN 1999 i

TRVK Bro eller TRVR Bro innefattar ven de nationella valen enligt

VVFS 2004:43 och BFS 2011:10.


SS-EN 1996 och SS-EN 1998 tillmpas vanligen inte fr broar i Sverige.

A.1.2.3.3 Allmn material- och arbetsbeskrivning (AMA) Med hnvisning till AMA i detta dokument avses

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr anlggningsarbeten

Allmn material- och arbetsbeskrivning fr eltekniska arbeten Allmn material- och arbetsbeskrivning fr VVS-tekniska

arbeten Ovanstende publikationer gller med ndringar och tillgg enligt TRVAMA. I frekommande fall avses koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A. Publikationerna ges ut av Svensk Byggtjnst AB. Dr krav i AMA beropas genom hnvisning till kod eller rubrik i AMA gller ven krav under verordnade koder med tillhrande rubriker.

A.1.2.4 TRVR Bro I TRVR Bro har underrubriker utan tillhrande innehll utelmnats.

A.1.4 Teknisk lsning med srskild kravspecifikation Vid tillmpningen av TRVK Bro, A.1.4 kan nedanstende utformningar och metoder anses vara beskrivna i TRVK Bro: - Grundlggning av broar och byggnadsverk enligt TRVK Bro, L

med plar enligt TRVK Bro, C.1.3 eller med plattor. - Betongkonstruktioner

utfrda av armerad betong eller av frspnd betong med vidhftande spnnarmering,

utfrda av platsgjuten betong eller av frtillverkade betongelement, dock inte segmentbroar, samt

med tvrsnitt i form av massiva platt- eller skivtvrsnitt eller med normala balk-, ld- eller pelartvrsnitt.

- Stlkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning och normala utbyggnadsstt.

- Trkonstruktioner med fr broar och sponter normal utformning och normala utbyggnadsstt.

- Brodetaljer enligt TRVK Bro, G och TRVR Bro, G.


- Maskindrivna ppningsbara broar av typerna klaffbro, svngbro, lyftbro eller rullbro med normala utformningar.

- Rrbroar enligt TRVK Bro, J.1. - Tillflliga byggnadsverk enligt TRVK Bro, K. - Byggnadsverk enligt TRVK Bro, L. - Frbttringsmetoder beskrivna i TRVK Bro, M och TRVR Bro, M. - Materialkrav, utfrandemetoder och kontrollmetoder enligt AMA

och dr angivna som gllande fr bro och i frekommande fall fr kategori A.

A.1.5 Tillmpning av TRVK Bro och TRVR Bro i olika entreprenadformer

A.1.5.1 Allmnt I A.1.5 beskrivs hur frfrgningsunderlag utformas och vad som frvntas av olika parter d TRVK Bro tillmpas i olika entreprenadformer. Dessa rd vnder sig i frsta hand till byggherren. Vad som i detalj gller i ett projekterings- eller entreprenaduppdrag anges i frfrgningsunderlaget. TRVK Bro anger krav p utformning och dimensionering. Fr upphandlingen ska frfrgningsunderlaget innehlla objektspecifika frutsttningar och krav. Fr utfrandet upprttas en konstruktionsredovisning enligt A.3. Entreprenadformen pverkar innehllet i frfrgningsunderlaget och ansvaret fr olika delar av konstruktionsredovisningen enligt A.1.5. Std fr framtagande av frfrgningsunderlag vid olika entreprenadformer finns i bilaga 104.

A.1.5.2 Utfrandeentreprenad Om byggherren upprttat den tekniska lsningen innehller underlaget fr konstruktionsfretagets uppdrag minst objektspecifika byggherreval till TRVK Bro samt fr frstelsen av byggherrens tekniska lsning tillrckligt detaljerade illustrationer. Om upprttande av en teknisk lsning ingr i uppdraget fattar byggherren under uppdragets gng beslut om objektspecifika byggherreval till TRVK Bro fr den tekniska lsning konstruktionsfretaget freslr. Konstruktionsarbetet utfrs enligt TRVK Bro. Konstruktionsfretaget upprttar ett frfrgningsunderlag med arbetsritningar och relevanta beskrivningar, dock minst beskrivningar enligt TRVK Bro, A.3.3.2, A.3.3.6 samt A.3.3.8. Krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA tillmpas fr samtliga i


konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall tillmpas koder och rubriker i AMA fr bro respektive kategori A. Byggherren kan vlja att lta entreprenren upprtta arbetsritningar och beskrivningar. D upprttar konstruktionsfretaget ett frfrgningsunderlag som minst innehller en redovisning av den tekniska lsningen, en hnvisning till TRVK Bro i sin helhet, aktuella objektspecifika byggherreval till TRVK Bro samt fr frstelsen av den tekniska lsningen tillrckligt detaljerade illustrationer. Frfrgningsunderlaget innehller lmpligen ocks en beskrivning av material, utfrande och kontroll enligt TRVK Bro, A.3.3.2. Entreprenren upprttar i bda fallen de beskrivningar enligt TRVK Bro, A.3.3 som r relevanta fr objektet och som inte upprttas genom byggherrens frsorg.

A.1.5.3 Totalentreprenad Frfrgningsunderlaget innehller minst funktionskrav samt fr frstelsen av byggherrens krav tillrckligt detaljerade illustrationer. Efter upphandling upprttar entreprenren ett frslag till teknisk lsning. Frslaget till teknisk lsning omfattar minst en kortfattad redogrelse fr vilka krav p material, utfrande och kontroll som kommer att tillmpas och vilka geotekniska frutsttningar som antagits samt fr frstelsen av utformning och utfrande ndvndiga illustrationer. Entreprenren upprttar drefter en konstruktionsredovisning enligt A.3. Krav enligt AMA, med i frekommande fall koder och rubriker fr bro respektive kategori A, kan anses uppfylla byggherrens krav p material, utfrande och kontroll.

A.1.7 Definitioner Fr definitioner se bilaga 102. Utver de i bilaga 102 angivna definitionerna anvnds benmningar p brotyper, konstruktionsdelar etc. enligt stddokumentet Kodfrteckning och beskrivning av brotyper i brofrvaltningssystemet BaTMan.


A.2 Administrativa rutiner A.2.1 Allmnt

I en utfrandeentreprenad r konstruktionsfretaget vanligen Trafikverkets kontraktspart vid upprttandet konstruktionsredovisningen och entreprenren vanligen Trafikverkets kontraktspart vid bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter. I totalentreprenader, utfrandeentreprenader med av entreprenren upprttade arbetsritningar och beskrivningar och vid alternativa utfranden i utfrandeentreprenader r entreprenren vanligen Trafikverkets kontraktspart i alla skeden.

A.2.3 Bekrftelse av verensstmmelse med krav p produkter

A.2.3.1 Certifiering Vilka organ som godtagits av Trafikverket framgr av en frteckning p Trafikverkets hemsida.

A.2.3.2 Provning och besiktning Vilka organ som godtagits av Trafikverket framgr av en frteckning p Trafikverket hemsida.

A.2.4 Godtagande av konstruktionsredovisning

A.2.4.1 Allmnt Godtagandet av konstruktionsredovisning fr permanenta konstruktioner sker i tv steg:

Godtagande fr byggande. Godtagande som relationshandling.

Med tillfllig konstruktion avses t.ex. en spont, sprbrygga, stllning, lanseringsanordning eller tillfllig bro.

A.2.4.3 Indelning i grupper beroende p komplexitet I bilaga 103 finns exempel p bedmning av grupptillhrighet fr konstruktioner som i frhllande till sin art har en fr svenska frhllanden normal komplexitet.


A.2.4.4 Handlggningstider A.2.4.4.1 Allmnt

I projekt med kort tid mellan upphandling och leverans av konstruktionsredovisning snder Trafikverkets projekt lmpligen in en preliminr tidplan fr konstruktionsarbetet till den kontrollerande enheten.

A.2.4.5 Avvikelsegradering Avvikelser i en konstruktionsredovisning som upptcks vid kontroll av konstruktionsredovisning eller senare graderas av Trafikverket i

- grad 1, mindre allvarlig,

- grad 2, allvarlig eller

- grad 3, mycket allvarlig.

Trafikverket vrderar avvikelser som i olika grad hade kunnat resultera eller resulterade i

- brister betrffande brfrmga, stadga eller bestndighet

- brister betrffande skerhet vid anvndning,

- felaktiga uppgifter om tillten trafiklast,

- kostnader fr korrigerande tgrder eller

- att administrativa krav inte uppfylls.

Graderingen av avvikelser baseras p vilka konsekvenser dessa hade kunnat f eller fick i form av kostnader, frseningar, tgrder, bristande funktion eller bristande bestndighet. Till grad 1 hnfrs avvikelser vars konsekvenser hade kunnat vara eller var inga eller ringa. Till grad 3 hnfrs avvikelser vars konsekvenser hade kunnat vara eller var omfattande. Avvikelser som kan avhjlpas genom korrigering av berkningar utan att ritningar eller beskrivningar behver korrigeras hnfrs till grad 1. I bilaga 103 ges exempel p hur Trafikverket vrderar avvikelser i en konstruktionsredovisning.

A.2.4.6 Konstruktionsstartmte Avhjlpande underhll ingr inte i listan i TRVK Bro eftersom avhjlpande underhll inte regleras av TRVK Bro.


A.2.4.7 Kontroll A.2.4.7.2 Handlingar

Fr en mindre bro snds alla handlingar lmpligen in p samma gng. Fr en strre bro kan en uppdelning i etapper vara lmplig. Ritningar kan inte kontrolleras innan tillhrande berkningar r insnda.

A.2.4.7.3 Korrigering av fel och brister Utver vad som anges i TRVK Bro korrigeras fel och brister i konstruktionsredovisningen och i byggnadsverket enligt i kontraktet gllande regler fr tgrdande av fel och brister.


A.3 Konstruktionsredovisning A.3.1 Allmnt

Handlingar enligt TRVK Bro, A.3.3 A.3.5 upprttas i format A4. Bilagor kan upprttas i format A3 som viks till format A4.

A.3.2 Arbetsritningar A.3.2.1 Upprttande av ritningar A.3.2.1.1 Allmnt

Markering av snittytor i betongkonstruktioner utfrs enligt

SS-EN ISO 128-50, 7.

Ritningar upprttas i skalor enligt SS-EN ISO 5455. Fr armeringsritningar anvnds skala 1:50 eller strre.

Ritningar frses med ett tydligt angivet 100 mm lngt referensmtt.

A.3.2.1.2 Vgbro samt gng- och cykelbro Ritningar utfrs i ngot av formaten A1, A1F, A2 eller A3.

A.3.2.1.3 Jrnvgsbro Exempel p hur namn ska skrivas i ritningshuvudet:

re lv, Jrnvgsbro Mellansel-Vnns km 000+000

Gvle, sterbgen, Jrnvgsbro Uppsala-Gvle

km 000+000

A.3.2.3 Detaljritning Objektsspecifika detaljritningar fr produkter ur ett standardsortiment kan skapas genom att tillverkarens ritning frses med namnruta enligt TRVK Bro, A.3.2.1.1 och uppgifter enligt TRVK Bro, A.3.2.1.2 eller A.3.2.1.3. Detta frutstter att tillverkarens ritning i vrigt uppfyller kraven i TRVK Bro.


A.3.3 Beskrivningar A.3.3.2 Beskrivning av material, utfrande och kontroll

Beskrivningen av material, utfrande och kontroll utgr dels en handling som beskriver fr utfraren vilka produktionsresultat som ska utfras och dels en frvaltningshandling som fr frvaltaren beskriver vilka krav som gllde vid utfrandet.

A.3.3.4 Svetsplan Vissa av uppgifterna i svetsplanen kan ges med hnvisning till svetsdatablad (WPS) som bilggs planen.

A.3.3.8 Drift- och underhllsplan En drift- och underhllsplan baseras p konstruktionens srart samt terkommande kontroller av konstruktionens tillstnd,

trafikfrhllanden och inspektionsresultat frn ett urval av

inspektionspunkter som kan ge en representativ bild av tillstndet. I

tillgg kontrolleras eventuella hjlpsystems funktion och lokala

milj- och vderfrhllanden registreras.

Driftstgrder omfattar bland annat uppgifter som mste utfras

regelbundet, t.ex. rengring, rensning av avlopp, kontinuerlig

bemanning, service p hjlpsystem, utfrande av tillstndskontroller

och tgrder frorsakade av resultatet av tillstndskontroller.

Driftstgrder arbetas in i underhllsplanen fr bron. D utbyte av

delar kan frutses bli aktuellt ingr detta ocks i driftstgrderna.

I drift och underhll ingr bland annat

- utvrdering av noteringar frn tillstndskontroller,

- kontroll av noteringar mot konstruktionsunderlaget,

- att vidta tgrder om registreringarna r oacceptabla eller inte

stmmer verens med konstruktionsunderlaget, - att revidera eller komplettera konstruktionsunderlaget om det

inte stmmer verens med i verkligheten, - drift av databas fr bron, - revidering eller komplettering av drift- och underhllsplan samt - utbyte av delar. En drift- och underhllsplan innehller minst - aktiviteter fr tillstndskontroller, - tidpunkter fr tillstndskontroller samt rekommenderade

kontrollintervall, - en beskrivning av metoder som ska anvndas vid tillstnds

kontroller samt


- en beskrivning av utbyte av konstruktionsdelar.

A.3.4 Redogrelse fr frutsttningar och metoder fr dimensionering Kravet p att redogrelsen ska redovisa hur konstruktren tolkar andra dokument innebr att hnvisningar till andra dokument inte kan erstta detaljerad information om vad som gller fr det aktuella objektet. Motiv till kravet p att redogrelsen ska vara kortfattad r dels att den ska vara lttlst i det fortsatta arbetet med konstruktionsredovisningen vid svl konstruktionsfretaget som vid Trafikverket. Dessutom r redogrelsen en frvaltningshandling som ska kunna frsts i en framtid d broingenjrer arbetar med helt andra regelverk. Redogrelsen innehller drfr lmpligen bara information som r specifik fr objektet. Tabeller etc. med olika alternativa data fr andra situationer n den aktuella undviks.

A.3.5 Konstruktionsberkning A.3.5.1 Allmnt

I verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet ingr att visa att dimensionerande laster, laststllningar och lastkombinationer har anvnts vid dimensioneringen.

A.3.5.2 Uppstllning av berkning I konstruktionsberkningen till en spnnbetongkonstruktion redovisas de skeden under uppspnningen av spnnarmeringen som behvs fr att verifiera de uppgifter avseende etappvis utbyggnad, uppspnningsordning, formsnkning etc. som ska anges i spnnlistan.


B Allmnna tekniska frutsttningar

B.1 Utformning B.1.1 Broar ver vattendrag B.1.1.1 Dimensionerande vattenfring och vattenniv

Dimensionerande vattenfring och vattenniv bestms enligt MB 310 Hydraulisk dimensionering (Vgverket). Fr strre avrinningsomrden n de som behandlas i Hydraulisk dimensionering utreds vattenfring och vatteniver p ett likvrdigt stt. Frvntade klimatfrndringar under brons tekniska livslngd kan beaktas med de faktorer som anges i Hydraulisk dimensionering.

B.1.1.2 Utformning Utformningen av en bro i ett vattendrag kan vara angiven i en

miljdom.

Fr att strmningen i vattendraget ska pverkas s lite som mjligt

tas hnsyn till bland annat lutningar, rheter, dmning,

vattenhastigheter och vattendragets bredd.

Isgng pverkar valet av brotyp, dimensioner, spnnvidder och

korrosionsskydd. I ett vattendrag med isgng utformas en bro

lmpligen s att den inte inverkar p vattendragets bredd. En

utformning med flera mindre ppningar i bredd kan av den

anledningen vara olmplig.

Lokala frhllanden som is eller vgor kan motivera att lagren

placeras p hgre niv ver HHW.

B.1.2 Teknisk livslngd Den tekniska livslngden fr trbroar har begrnsats i TRVK Bro eftersom trskyddets miljpverkan har prioriterats framfr nskemlet om lngre tekniska livslngder.


B.1.3 Utformning fr exceptionella hndelser

B.1.3.1 Allmnt Betrffande krav p utformning fr exceptionella hndelser se ocks

SS-EN 1990, 2.1(3)P, 2.1(4)P och 2.1(5)P.

Om kraven i TRVK Bro r uppfyllda kan fljande anses vara beaktat:

Risken fr att personer som vistas p bron skadas vid en eventuell

pkrning av bron. Risken fr att personer som vistas i ett annat intilliggande

byggnadsverk skadas vid ett fortskridande ras som brjar med en pkrning av bron.

Kravet enligt SS-EN 1990, 2.1(4)P kan uppfyllas genom att bron utformas och dimensioneras fr en olyckslast eller genom att bron utformas s att en lokal skada frblir begrnsad. Att ett std betraktas som overksamt frutstter att stdet kan skadas allvarligt av en horisontalkraft utan att denna hndelse allvarligt pverkar verbyggnadens brfrmga eller lge. Detta innebr att denna metod kan vara mindre lmplig fr en bro med kraftiga mellanstd och en verbyggnad som r knslig fr horisontalkrafter.

B.1.3.2 verbyggnader B.1.3.2.1 ver vgbanor

Broar ver vgar kan frses med en kantskoning som skyddar betongkonstruktionens undre kant mot skador vid lttare pkrningar.

B.1.3.3 Upplagsanordningar Kravet i TRVK Bro, B.1.3.3 avser upplagsanordningens robusthet vid en ofrutsedd hndelse. Fr en vg- eller en gng- och cykelbro fr till exempel inte brfrmgan fr horisontalkrafter g frlorad vid brott i enstaka sm konstruktionsdetaljer eller om en ltt verbyggnad vid en ofrutsedd hndelse lyfts ngot vid upplaget. Fr en jrnvgsbro uppfylls kravet genom att upplagsanordningar dimensioneras fr pkrningskrafter enligt TRVK Bro, B.5.2.

B.1.3.4 Brostd B.1.3.4.2 Brostd som dimensioneras fr pkrning

Fr definition av skivstd se SS-EN 1992-1-1, 5.3.1(7).


Ett vgrcke i kapacitetsklass N2 kan inte antas skydda ett brostd vid en vg mot sdana pkrningar som kan skada stdet.

B.1.3.4.3 Brostd som dimensioneras fr psegling Ett brostd som p grund av risken fr psegling ska ha ett massivt tvrsnitt kan utformas som en ihlig pelare som i efterhand fylls med betong.

B.1.4 Fria utrymmen fr trafik under bron Minsta fria hjd ver normalsprig elektrifierad jrnvg varierar mellan 5,9 m och 6,5 m ver rlsverkant. Fria hjden gller vanligen inom avstndet 1,5 m frn sprmitt.

B.1.5 Miljpverkan B.1.5.1 Allmnt

Miljpverkan kan minskas genom att man vljer produkter,

material och utrustning som

- inte innehller miljfarliga komponenter,

- har lng livslngd,

- kan tervinnas eller teranvndas och

- r resurssnla.

B.1.5.2 Kemiska produkter Kraven och Trafikverkets kemikaliehanteringssystem dr anskan och granskning sker terfinns p www.trafikverket.se eller p www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-ochunderhalla/Kemikaliehantering/. Definition av mrkningspliktig kemisk produkt framgr av Krav i Kemiska produkter granskningskriterier och krav fr Trafikverket (Trafikverket) och Kemiska produkter granskning av mrkningspliktiga kemiska produkter (Trafikverket).

B.1.7 Utformning med avseende p drift och underhll

B.1.7.1 Allmnt Minsta utrymmesbehov fr utfrandet av en skyddsinkldnad och vid

en reparation framgr av Banverkets ritning 517 020.

Kravet i TRVK Bro, B.1.7.1, andra stycket kan vanligen anses uppfyllt

om det fria mttet mellan stdet och sprmitt r minst 5,5 m.


Grundlggningen kan d vanligen utfras utan sponter eller hastighetsnedsttning och pelaren hamnar inte i dikesbotten.

B.1.7.2 Utformning vid lager och vergngskonstruktioner Vid lager kan kraven anses uppfyllda om lagren monteras p klackar med mtt enligt figur B.1-1. I brons tvrriktning gller mtten inom ett avstnd av 0,60 m frn lagerplattans kant. Lyftpunkter placeras minst 0,5 m frn en lagerplattas kant.

h

b

h

b

Om bOm b 600 mm v600 mm vljs hljs h 300 mm300 mm Om bOm b 600 mm v600 mm vljs hljs h 500 mm500 mm

2b

h

2b

h

Figur B.1-1 Fri hjd vid lager


B.1.7.3 Inspekterbarhet B.1.7.3.1 Allmnt

En bro utformas s att inspektioner som utfrs enligt stddokumenten i brofrvaltningssystemet BaTMan underlttas.

B.1.9 Jordning av broar Definition av kontaktlednings- och strmavtagaromrdet finns i BVS 510 Jordning och skrmning i Banverkets anlggningar (Banverket). Banverkets typritningar fr jordning, se BVH 583.40, kan anvndas som std vid upprttandet av jordningsritningar.

B.1.10 Brobaneplattor B.1.10.1 Avvattning B.1.10.1.1 Vg- samt gng- och cykelbroar

Brobaneplattans veryta utformas vanligen med samma tvrlutning som slitlagrets veryta och utan lokala frhjningar. Vid fall mot hinder som kantbalkar, refuger etc. anordnas en lglinje 150 mm frn hindrets sida. Lglinjen skapas genom att brobaneplattans veryta ges ett fall med lutning minst 1:10 ut frn hindret. I denna lglinje placeras eventuella grundavlopp och drneringskanaler. Vid ett utfrande med typbelggning 8 enligt G.3.2.9 kan en bro med en maximal lngd av 10,0 m i tvrled ha en horisontell brobaneplatta om denna ges en lutning av minst 1,0 % i lngdled. Om lutningen r minst 1,5 % kan den maximala lngden kas till 15,0 m. Plattan frutstts vid detta utfrande luta t vardera hllet i vgens riktning frn en hgpunkt i bromitt. Vid en vergngskonstruktion utformas den anslutande brobaneplattan med ett lokalt omrde med lutning minst 1,0 % frn vergngskonstruktionen. Om brobanan utanfr detta lokala omrde har fall mot vergngskonstruktionen innebr detta att en lglinje skapas. I denna lglinje placeras de grundavlopp och den tvrgende drneringskanal som enligt TRVK Bro, G.5.1.2.2 och G.3.2.10 ska placeras intill vergngskonstruktioner.

B.1.10.1.2 Jrnvgsbroar verytan p en plattrambro utformas lmpligen med en lutning i lngdled p minst 1,0 % mot den ena eller bda brondarna.


verytan p en brobaneplatta till en balk- eller plattbro utfrs

lmpligen med en lutning i tvrled p minst 2,0 % mot bronde eller

ytavlopp.

Vid en rrelsefog med dilatationsanordning utformas brobaneplattan

med fall frn fogen.

Genom att frlgga gngbanorna p konsoler kan brobaneplattans

bredd reduceras. Gngbanorna utformas d enligt Banverkets ritning

517 141 eller 517 142.

B.1.10.1.3 Droppnsor Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras de lngsgende droppnsorna p dessa.

B.1.10.2 Avvgningsdubbar Om brobaneplattan r frsedd med kantbalkar placeras avvgningsdubbarna p dessa.

B.1.11 Kantbalkar B.1.11.2 Vg- samt gng- och cykelbro

Kantbalken utformas vanligen enligt ngot av alternativen frhjd kantbalk, frsnkt kantbalk eller kantbalk i niv med belggningen. P en frhjd kantbalk lutas versidan minst 1:20 in mot vgbanan. P vriga kantbalkar lutas versidan minst 1:20 mot kantbalkens utsida.

B.1.11.4 Konsoler fr stolpar placerade utanfr rcket Konsoler fr belysningsstolpar, stolpar fr skyltportaler, kontaktledningsstolpar etc. utformas lmpligen med samma hjd som kantbalken. Vanligen ges konsolerna en trapetsformad utformning i plan varvid sidorna vinklas ut 45 frn kantbalkens sida. Utrymmesbehovet fr kabelrr och ingjutningsgods tillsammans med armering beaktas vid val av betongdimensioner.

B.1.12 Skyddsanordningar B.1.12.2 Broutformning med hnsyn till en

vgskyddsanordning B.1.12.2.1 Allmnt

Vid utformning av en vgbro kan rcket vara styrande fr utformningen av t.ex. kantbalkarnas tvrsektion, kantbalkars lngder


och placering av vergngskonstruktioner i frhllande till kantbalkarnas ndar. Detaljutformning av verbyggnad och vingmurar p en vgbro grs drfr lmpligen i samrd med rckestillverkaren.

B.1.12.2.2 Arbetsbredd Arbetsbredden definieras i SS-EN 1317-2. Konstruktionsdelar som t.ex. bgar, pyloner och pelare rknas i detta sammanhang som oeftergivliga. Produkter som t.ex. stolpar fr skyltar eller belysning som endast r eftergivliga fr en pkrning i vgens riktning, t.ex. slip base, betraktas i detta sammanhang som oeftergivliga. Om ett brorcke med arbetsbredd < 1,0 m placeras lngs en brobanas kant uppfyller en normal kantbalksutformning kravet p att ett pkrande fordon hlls kvar p vg- eller brobanan. Fr utformning av oeftergivliga konstruktionsdelar vid rcken p underliggande vg tillmpas VGU.

B.1.15 Hng- och snedkabelbroar Arbetsbredden fr rcket definieras enligt SS-EN 1317-2.

Ett pkrningsskydd fr snedkablar och huvudkablar till hngbroar

kan utgras av ett ventilerat och drnerat stlrr med minst 6 mm

godstjocklek, ytbehandling enligt korrosivitetsklass C5-M och minst

50 mm fritt utrymme mellan rr och kabel.

Jrnvgsbroar utformas lmpligen inte som hngbroar.

TRVR Bro 11 Publ nr 2011:086 23

B.2 Verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet -allmnt

B.2.1 Frutsttningar I TRVK Bro, B.3 anges dels tillggskrav till lasterna i SS-EN 1990 SS-EN 1999 och dels krav p tillmpning av laster som inte ingr i SS-EN 1990 SS-EN 1999. TRVK Bro innehller inte en fullstndig frteckning av de laster som enligt SS-EN 1990 SS-EN 1999 tillmpas vid dimensioneringen av broar. Fljande laster i SS-EN 1990 SS-EN 1999 r vanligt frekommande vid dimensionering av broar: Laster under byggnadstiden eller vid underhllstgrder enligt

SS-EN 1991-1-6 och SS-EN 1992-2. Egenvikt fr konstruktionsmaterial, belggning, ttskikt, ballast,

verfyllnad m.m. enligt SS-EN 1991-1-1. Jordtryck och vattentryck enligt SS-EN 1997-1. Fr dessa laster

gller dock ocks de tillgg till SS-EN 1997-1 som anges i TK Geo. Krympning i betongkonstruktioner enligt SS-EN 1992-2. Spnnkraft i frspnda betongkonstruktioner enligt SS-EN 1992-2. Trafiklaster och andra fr det aktuella trafikslaget specifika laster

enligt SS-EN 1991-2. Lagerfriktion enligt SS-EN 1993-2, bilaga A. Snlast enligt SS-EN 1991-1-3.

Vindlast enligt SS-EN 1991-1-4.

Temperaturlast enligt SS-EN 1991-1-5. Last av vergngskonstruktion enligt SS-EN 1993-2, bilaga B. Fuktrrelser i tr enligt SS-EN 1995-1-1.

Olyckslaster enligt SS-EN 1991-1-7.

Enligt SS-EN 1990, 1.5.3.7 r laster som verfrs till brverket frn

mark, fyllnadsmassor eller grundvatten geotekniska laster. Fljande

laster r exempel p geotekniska laster:

Egentyngd av jord.

Jordtryck, inklusive vattentryck, orsakat av jordens egentyngd,

yttre last eller en konstruktionsdels rrelse. Laster orsakade av rrelser i jordmaterialet, t.ex. phngslaster.


Stdfrskjutning. De i TRVR Bro angivna rden fr verifiering av brfrmga, stadga och bestndighet frutstter att krav p material, utfrande och kontroll enligt AMA uppfylls fr samtliga i konstruktionen ingende produktionsresultat. I frekommande fall ska i koder och rubriker som i AMA anges glla fr kategori A eller fr bro beropas.

B.2.1.2 Grundlggande dimensioneringsregler

B.2.3 Grundlggande dimensioneringsregler

B.2.3.2 -faktorer Fr aerodynamiska lasteffekter frn passerande tg anvnds faktorer som i SS-EN 1990 anges fr jrnvgsbroar ven fr andra byggnadsverk vid jrnvg.

B.2.4 Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr vgtrafiklast Fr broar med mittrcke kan olika vrden p A/B fr de bda krriktningarna behva bestmmas. Fr broar med brobanekonsol kan en jmfrelse av lasteffekter ge ett missvisande resultat eftersom hjullasternas avstnd till vgkanten r olika i de olika trafiklastmodellerna. I sdana fall utfrs en kapacitetsberkning fr brobanekonsolen. Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent lastkombination. En brighetsutredning med kapacitetsberkning kan inledas med en lasteffektjmfrelse var efter de avgrande snitten studeras med kapacitetsberkningar. Utredningen frfinas drefter successivt tills dess att alla avgrande snitt studerats med kapacitetsberkningar.

B.2.5 Brighetsutredning av byggnadsverk utsatta fr last av gng- och cykeltrafik Vid brighetsutredning av frspnda betongkonstruktioner i bruksgrnstillstndet utfrs lasteffektjmfrelsen fr en frekvent lastkombination.


B.2.6 Dimensionering genom provning Utvrderingsmodellerna i SS-EN1990, kapitel 5 och bilaga D uppfyller de krav som stlls i TRVK Bro.

B.2.7 Berkningsmodell fr systemanalys B.2.7.1 Allmnt

En global tredimensionell berkningsmodell kan anses beskriva byggnadsverkets verkningsstt i sin helhet. Tvdimensionella berkningsmodeller uppfyller inte detta kriterium annat n fr en konstruktion som med avseende p geometri, laster och dimensioneringsvillkor har ett entydigt tvdimensionellt verkningsstt. Fr den lokala inverkan av punktlaster p en brobanekonsol av betong eller p en brobaneplatta av betong upplagd p tv balkliv av stl kan i vedertagna handbcker beskrivna handberkningsmodeller som beaktar en betongplattas tredimensionella verkningsstt anvndas. Fr tvrfrspnda brobaneplattor av tr uppfyller berkningsmodeller angivna i SS-EN 1995-2 kraven. En berkningsmodell fr tredimensionella linjebrverk kan inte anses ge en god beskrivning av ett brverk dr vsentliga delar utgrs av plattor och skivor.

B.2.7.2 Analys av dynamiska effekter av jrnvgstrafik Strsta dynamiska respons uppstr sannolikhet vid resonans mellan en multipel av brons egenfrekvenser och lastens pfrningsfrekvenser. Underskattning eller verskattning av brons massa eller styvhet pverkar brons berkningsmssiga egenfrekvens och pverkar drmed vid vilken hastighet som resonans uppstr.

B.2.8 Hng-, bg- och snedkabelbroar B.2.8.2 Hllfasthetsvrden fr kablar till hng- och

snedkabelbroar Kablar till hng- och snedkabelbroar provas lmpligen enligt publikationen Recommendations for Stay Cable Design, testing and Installation (Posttensioning Insitute).


B.3 Varaktiga dimensioneringssituationer

B.3.1 Permanenta laster B.3.1.3 Vattentryck

Normalt antas HHW motsvara Gk,sup och LLW motsvara Gk,inf.

B.3.1.4 Stdfrskjutning

B.3.1.4.1 Allmnt Fr betongkonstruktioner beaktas SS-EN 1992-1-1, avsnitt 2.3.1.3. Fr stl- och samverkanskonstruktioner beaktas SS-EN 1993-1-1, avsnitt 2.3.1.

B.3.1.4.2 Vertikala stdfrskjutningar Den dimensionerande stdfrskjutningen Sd fr std n kan berknas som skillnaden mellan sttningen i std n och sttningarna i de angrnsande stden n-1 och n+1 enligt fljande: Sd = RdS(n) S(n-1) Sd = RdS(n) S(n+1) Sd = 0 Det strsta av vrdena ovan anvnds. Modelloskerhetsfaktorn Rd anges i TRVK Bro.

B.3.1.4.3 Horisontella stdfrskjutningar Vid normala grundlggningsfrhllanden kan den dimensionerande horisontella stdfrskjutningen i ett std antas vara 10 mm. Fr ett ndstd i en plattrambro behver en horisontell stdfrskjutning mot banken vanligen inte beaktas.

B.3.1.5 Betongs krympning Betrffande partialkoefficient se SS-EN 1992-1-1, 2.4.2.1(1).


B.3.2 Variabla laster B.3.2.1 Trafiklast B.3.2.1.4 Tillgg till SS-EN 1991-2 fr jrnvgsbroar

Broms- och accelerationskraft mot en frontmur eller en annan

liknande konstruktion antas hrrra frn en lngd av h i sprets

riktning frn ett vertikalplan genom konstruktionsdelens bakre kant

eller yta, dr h r avstndet mellan RUK och konstruktionens

underyta. bestms med hnsyn till motfyllningens egenskaper.

Utan srskild berkning kan sttas till 1,5. Denna kraft behver inte

antas belasta konstruktionsdel som pverkas av bromskraft frn

verbyggnad. Broms- och accelerationskraften kan antas pverka

frontmuren enligt figur B.3-1.

ven om brobanan inte behver belastas med bromslast belastas

frontmuren med bromskraft enligt fregende stycke.

Vid berkning av bromskraft med eventuell reduktion betraktas varje

konstruktionsdel, t.ex. landfste och verbyggnad, var fr sig.

2,25 h

q

RUK

h B

2:1 2:1

Figur B.3-1 Broms- och accelerationskraft mot frontmur.

B.3.2.2 kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels horisontella rrelse mot jord

B.3.2.2.1 Allmnt Om ett kat jordtryck orsakat av en konstruktionsdels rrelse mot jord anvnds i en systemanalys baseras upplagets eftergivlighet p jordmaterialets parametrars medelvrden, se SS-EN 1990, 4.2(2) och 4.2(8).


B.3.2.2.2 kat jordtryck mot ramben, pelare etc. orsakat av dess rrelse mot jorden Om vertikala konstruktionsdelar som vilar p en grundlggning

(ramben, pelare etc.) utstts fr en kad belastning av jordtryck p

grund av konstruktionens rrelse mot jorden tas hnsyn till detta

enligt fljande.

Den kning av jordtrycket utver vilojordtrycket som orsakas av frskjutningen antas vara triangelformad med vrdet noll vid

konstruktionsdelens verkant och underkant. Vid

konstruktionsdelens halva hjd antas vrdet vara

p = c z (kN/m)

Frn konstruktionsdelens halva hjd och nedt antas det kade

jordtrycket avta rtlinjigt till 0 vid grundlggningsnivn.

I ovanstende uttryck r:

c 600 nr jordtrycket verkar ogynnsamt som vid en

temperaturkning i broverbyggnaden c 300 nr jordtrycket verkar gynnsamt som vid upptagning av

bromskraft jordmaterialets tunghet (medelvrde) frn markytan ned till

djupet z z djup under markytan (m)

h

konstruktionsdelens verkants horisontella frskjutning mot jorden

h rambenets hjd Vilojordtrycket tillsammans med p kan hgst uppg till passivt jordtryck.

B.3.2.2.3 kat jordtryck mot ndskrmar orsakat av dess rrelse mot jorden En ndskrm utstts fr ett kat jordtryck vid en rrelse mot jorden. Vid en total horisontell rrelse mot jorden motsvarande 1/200 av ndskrmens hjd anses ett passivt jordtryck vara fullt utvecklat. Vid mindre rrelser n 1/200 av ndskrmens hjd berknas det kade jordtrycket genom interpolering mellan vilojordtrycket och det passiva jordtrycket.

B.3.2.3 Krafter och moment frn lager Moment p grund av vinkelndring i ett lager uppstr t.ex. i pottlager och armerade gummilager.


Lagerfriktion och det moment som orsakas av ett lagers vinkelndring eller frskjutning beaktas vid dimensioneringen av anslutande konstruktionsdelar.

B.3.2.4 Snlast B.3.2.4.1 Snlast p broar

Fr en bro som br en gng- och cykelvg som inte snrjs behver trafiklast enligt SS-EN 1991-2, 5 och snlast vanligen inte kombineras. Broar fr t.ex. skidspr eller viltpassage betraktas vid dimensioneringen ofta som gng- och cykelbroar. Fr en sdan bro utreds i varje enskilt fall om trafiklast enligt SS-EN 1991-2, 5 och snlast ska anses verka samtidigt.

B.3.2.6 Vindlast B.3.2.6.1 Allmnt

Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-6 ges fljande rd.

Punkt i Val SS-EN 1991-1-4

b 8.2(1) Fr t.ex. ltta gngbroar eller broar med ovanlig utformning kan det vara lmpligt att utvrdera den dynamiska responsen ven om bron inte hr till de i TRVK Bro upprknade.

B.3.2.7 Istryck, strmtryck och vgkrafter B.3.2.7.2 Istryck

De i TRVK Bro angivna minsta vrdena kan anvndas om isen i brolget inte frvntas vara tjock, istcket inte pverkas av strmmande vatten och drivande is inte frekommer. I vriga fall utreds istryckets storlek med hnsyn till lokala frhllanden och konstruktionens utformning. Vgledning vid bestmning av istryck ges i "Istryck mot bropelare" (Vgverket).

B.3.2.8 Last av underhllsarbeten En inspektionsbrygga och en underflns i en ldbalk r exempel p ytor som omfattas av kravet p dimensionering fr Qca. Normalt utformade lagerpallar uppfyller kraven i TRVK Bro.


B.3.2.10 Fuktrrelser i tr Den totala fuktrrelsen kan frutsttas vara 5 mm/m vinkelrtt mot fiberriktningen och frsumbar lngs fiberriktningen.

B.3.2.11 Krafter frn kontaktledningsstolpe Krafterna i TRVK Bro, motsvarar lastpverkan frn linjestolpe 120.

B.3.3 Brottgrnstillstnd B.3.3.1 Allmnt

Metod 2 och 3 i SS-EN 1990, A2.3.1(5) motsvaras av dimensioneringsstt (DA) 2 respektive 3 i SS-EN 1997-1.

B.3.3.2 Dimensionering med avseende p lager Moment p grund av vinkelndring uppstr t.ex. i pottlager och armerade gummilager.

B.3.3.3 Bro med ndskrmar Verifieringen av ett kat jordtryck som utnyttjas som upplag fr yttre horisontalkrafter bestr av en kontroll av kraftjmvikt i brottgrnstillstnd varvid det kade jordtrycket betraktas som en geoteknisk last.

B.3.3 Bruksgrnstillstnd B.3.4.2 Deformationer B.3.4.2.2 Vertikal deformation av variabel last

Begrnsningen av rrelse vid en fri ndkant p en brobaneplatta avser bland annat - rrelser i en bronde som ansluter direkt mot vgbanken samt - en brobaneplattas rrelse vid en vergngskonstruktion.

B.3.4.2.4 Utbjningsradie av trafiklast Vridning kan uppkomma vid verbyggnad med sned upplagslinje, vid en bro i kurva, vid ett excentriskt placerat spr, vid en dubbelsprsbro med centriskt placerade pelare eller en dubbelsprsbro med verliggande fackverksbalkar och mellan dessa spnda tvrbalkar och liknande. Vridningskravet kan ven uttryckas som att vridningsgradienten ska vara mindre n 0,0006 rad/m.


B.3.4.2.5 Sttningar Kravet i TRVK Bro p dimensionerande sttningsskillnad mellan angrnsande brostd avser i frsta hand komforten vid passage av bron. Fr broar med kontinuerlig verbyggnad ger en sttningsskillnad av den storleksordningen normalt orimliga resultat vid dimensioneringen av verbyggnaden. En riktigt utformad och dimensionerad grundlggning frvntas heller inte f s stora sttningar.

B.3.4.3 Svngningar B.3.4.3.1 Analys av dynamiska effekter frn trafik

Knsliga konstruktioner kan t.ex. vara glasinkldda gng- och cykelbroar i lttare material.


B.4 Tillflliga dimensioneringssituationer

B.4.2 Tillmpning av SS-EN 1991-1-6 Vid tillmpning av SS-EN 1991-1-6 ges fljande rd.

Punkt i Val SS-EN 1991-1-6

h 4.9(6) Inverkan av istryck kan vara stor i byggskedet, t.ex. d ett std str utan verbyggnad.

B.4.3 Dimensionering fr byte av lager Varaktigheten hos en tillfllig dimensioneringssituation fr byte av lager kan vanligen sttas till hgst 3 mnader.


B.5 Exceptionella dimensioneringssituationer

B.5.1 Allmnt Betrffande krav p dimensionering fr exceptionella hndelser se ocks SS-EN 1990, 2.1(3)P, 2.1(4)P och 2.1(5)P.

B.5.2 Pkrning med vg- eller jrnvgsfordon

B.5.2.1 Allmnt Kraven i TRVK Bro avser skerheten fr trafikanter p bron. Rcken lngs vgen under bron frbttrar skerheten fr trafikanter, framfrallt i mindre fordon, p vgen under bron. Rcken p vgen under bron kan vanligen inte frvntas hindra att tunga fordon kr p bron. Exempel p broar som r utformade s att fria hjden inte innehlls inom skerhetszonen r snedbeningar och broar med underliggande bge.

B.5.2.5 Pkrningskrafter Vid tillmpning av SS-EN 1991-2 gller fljande rd.

Punkt i Val SS-EN 1991-2

4.7.3.3(1) 4.7.3.3(1) avser globala lasteffekter i en broverbyggnad eller i en konstruktionsdel i en broverbyggnad.

4.7.3.3(2) 4.7.3.3(2) avser lokala skador vid en rckestndare. Tillmpning av 4.7.3.3.(2) ger en avsiktlig verdimensionering av infstningen och anslutande konstruktionsdelar i frhllande till rckesstndarnas kapacitet. Motivet r att begrnsa skadorna till skador p rcket fr att minimera reparationsarbete och trafikstrning vid reparationen. Att dimensionera infstningen genom att lta den ing i provningen av rcket ger inte den avsedda verdimensioneringen.

34

C

TRVR Bro 11 Publ nr 2011:086

Grundlggning C.1 Allmnt C.1.3 Pltyper

Rd om borrade injekterade plar finns i Injekterade plar, rapport 102 (Plkommissionen).

C.1.4 Grundlggning p bindemedelsfrstrkt jord Slutna rambroar och slutna rrbroar har ett grundtryck som inte r vsentligt strre n det vertikala trycket under den anslutande banken och kan drfr vanligen grundlggas p bindemedelsfrstrkt jord.


C.2 Utformning C.2.1 Allmnt

Av estetiska skl placeras en bottenplatta som helt eller delvis r belgen i fritt vatten med verytan under LLW.

C.2.2 Plgrundlggning C.2.2.1 Allmnt

Fr frtillverkade betongplar, slanka stlplar och trplar kan minsta plavstnd vanligen vljas enligt tabell C.2-1 om plarna r parallella eller nstan parallella. Plarnas riktningar, lutningar och inbrdes avstnd vljs s att risken fr att tv plar kommer fr nra varandra minimeras och s att det finns mjlighet att sl extra plar, t.ex. p grund av bortslagning av plar. I plavskrningsplanet placeras plar vanligen med minst 0,80 m avstnd mellan plarnas centrumlinjer.

Tabell C.2-1 Rekommenderade minsta plavstnd

Centrumavstnd i plavskrningsplan i frhllande till plens diameter (D) fr cirkulr ple eller sidomtt (B)* fr kvadratisk ple

Frutsatt Spetsburen ple Kohesionsple pllngd eller

friktionsple

m cirkulr kvadratisk cirkulr kvadratisk

15-25 4 D 4,5 B 5 D 5,6 B

>25 5 D 5,6 B 6 D 6,8 B

* Fr plar med annan form n cirkulr eller kvadratisk vljs det centrumavstnd som anges i tabellen fr cirkulr ple med lika stor tvrsnittsarea som den aktuella plen.


C.2.2.2 Ingjutningslngd Ingjutningslngder fr plar enligt tabell C.2-2 kan anses tillrckliga fr kraftverfringen till en torrhetsgjuten bottenplatta.

Tabell C.2-2 Plars ingjutningslngd

Pltyp Ingjutningslngd

Frtillverkad betongple 200 mm dito med frilagd armering 100 mm dito d bottenplattan gjuts mot ttplatta 100 mm Trple 200 mm Slank stlple 50 mm Stlkrneple 50 mm Stlrrsple 100 mm

Betrffande ingjutning av stlplar, se ven TRVK Bro, bilaga 5.

I en undervattensgjuten bottenplatta r en ingjutningslngd

400 mm tillrcklig fr frtillverkade betongplar. Se TRVK Bro,

D.1.2.1.2.

C.2.2.3 Inborrningslngd P en stlkrneple placeras svetsarna p krnan.

C.2.2.4 Bestndighet C.2.2.4.1 Betongple

Exempel p aggressiva jordar r f.d. soptippar, mark med industriella restprodukter, sulfidhaltig jord, torv, bark, jord med hg halt av organiskt material, salthaltig jord och mark dr elektriska likstrmmar frekommer.


C.3 Verifiering genom berkning och provning

C.3.1 Allmnt Vid dimensionering av en stlple kan den stlarea som terstr efter avrostning enligt TRVK Bro, bilaga 5 utnyttjas som omslutning enligt SS-EN 1992-1-1, 3.1.9.

C.3.2 Frutsttningar C.3.2.1 Berkningsmodell C.3.2.1.2 Inspnning i grunden

Karakteristiska vinkelndringsmoduler enligt bilaga 107 kan anvndas fr bedmning av plattgrundlggningars rotationsstyvhet.

C.3.2.1.3 Krypdeformationer Krypning i betong berknas enligt SS-EN 1992-2.

Ett jordmaterials krypdeformationer kan berknas med fljande

kryptal:

= 2 fr permanenta laster

= 0,5 fr temperaturlaster

= 0 fr vriga laster

C.3.2.2 Plar Spnnarmering fr inte tillgodorknas eftersom den r korrosionsknslig och kan rosta bort om plen spruckit. Dimensionering av plar med avseende p utmattning utfrs med en berkning enligt delskadehypotesen baserad p vrden frn en utmattningsprovning av den aktuella utformningen.

C.3.2.4 Lnshllning efter undervattensgjutning En ttplatta eller en undervattensgjuten bottenplatta dimensioneras i brottgrnstillstndet UPL enligt SS-EN 1997-1. Se ven TK Geo, 2.3.2.2. Fr att frhindra att plattan rr sig uppt vid lnshllningen frspnns frankringsstagen vanligen.


C.3.3 Brottgrnstillstnd i varaktiga dimensioneringssituationer

C.3.3.1 Plgrundlggning C.3.3.1.1 Allmnt

Vid bestmning av en ples konstruktiva brfrmga fr tryckkraft kan Dimensioneringsprinciper fr plar Lastkapacitet (Plkommissionen) anvndas. Kryptal bestms enligt C.3.2.1.3. En ples sidostd kan berknas enligt bilaga 105. Karakteristiska vrden fr jordparametrar bestms enligt TK Geo. Vid bestmning av konstruktiv brfrmga fr en slank stlple kan kapitel 4 och 5 i Dimensioneringsanvisningar fr slagna slanka stlplar (Plkommissionen) anvndas.

C.3.3.1.2 Plskor och plskarvar Med ndring av Dimensioneringsprinciper fr plar Lastkapacitet (Plkommissionen) kan plskor dimensioneras enligt fljande. Vid dimensioneringen beaktas moment av normalkraftens excentricitet vid bergdubbens spets och tvrkrafter. Normalkraftens excentricitet kan fr slagna plar antas vara minst 25 % av dubbens diameter. Om plen stoppsls fr en dimensionerande brfrmga strre n vad som motsvarar tryckspnningen 300 MPa p dubbens hela tvrsnittsarea kan lastens excentricitet i anliggningen mellan berg och dubb sttas till 10 % av dubbens diameter.

C.3.4 Bruksgrnstillstnd i varaktiga dimensioneringssituationer

C.3.4.1 Sttningsskillnad Sttningar i friktionsjord eller verkonsoliderad lera berknas enligt

bilaga 106.

I friktionsjordar beaktas krypdeformationer genom att aktuella

moduler halveras fr lastkningen ver 2/3 av den dimensionerande

brfrmgan i brottgrnstillstnd.


C.4 Erosionsskydd fr brostd i vatten Betrffande krav p erosionsskydd fr brostd som skyddas av en slntkon, se ven TK Geo, 9.2.3.


D Betongkonstruktioner D.1 Utformning D.1.1 Allmnt

Cement r ett exempel p material som inte r frnyelsebart eller som krver mycket energi vid framstllningen, se TRVK Bro, B.1.5.1. Nr betong med ett lgt vattencementtal anvnds fr att krav p bestndighet ska uppfyllas kan en hg tryckhllfasthet samtidigt frvntas. Fr att uppfylla krav enligt TRVK Bro, B.1.5.1 utnyttjas denna hllfasthet lmpligen dr det har en vsentlig betydelse fr tvrsnittens utformning. Konstruktioner med stora normalkrafter, t.ex. pelare och frspnda konstruktioner, r exempel p konstruktioner dr en hgre hllfasthet kan ha vsentlig betydelse fr mjligheten att minska tvrsnittets storlek. I konstruktionsdelar utsatta fr bjning och tvrkraft men inte stora normalkrafter kan hllfastheten antas ha en liten betydelse fr tvrsnittets storlek. Betongkonstruktioner utformas s att sjlvkompakterande betong kan anvndas. Armering utformas lmpligen s att rationella monteringsmetoder kan anvndas. Vid armeringsutformning beaktas arbetsmiljproblem som t.ex. risken fr genomtrampning eller snubbling vid arbete p armeringen.

D.1.2 Konstruktionsdelar D.1.2.1 Bottenplattor, stagbalkar, ttplattor och

arbetsbddar D.1.2.1.1 Allmnt

En bottenplattas versida i vgmilj lutas 1 % mot fri kant.

Med hnsyn till risken fr genomstansning kan snvare toleranser fr

plars hjdlge n normalt behvas.

D.1.2.1.3 Ttplattor En ttplatta under en plattgrundlagd bottenplatta utformas och dimensioneras enligt ngot av nedanstende alternativ. 1. Ttplattan betraktas som en tillfllig konstruktion.

Byggherren stller drmed inga material- eller bestndighetskrav p ttplattan. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan ttplattan


frvntas ha vittrat snder. Ttplattan betraktas d som grus med medelhg relativ fasthet. Grundlggning och bottenplatta dimensioneras med bottenplattans underkants niv som grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan ttplattan frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions normala egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt. Bottenplattan dimensioneras fr grundtrycket i kontaktytan mellan bottenplatta och ttplatta. Ttplattan ges en geometrisk utformning enligt alternativ a eller b nedan.

a. Ttplattan utformas s att den uppfyller de geometriska kraven fr en packad fyllning enligt figur i AMA, figur CEB/6.

b. Ttplattan ges en utkragning utanfr bottenplattan som r mindre n en tredjedel av ttplattans tjocklek. Ttplattan gjuts inom en kvarsittande stlspont. Denna utformning frutstter att den omgivande jorden under bottenplattans underkants niv har en fasthet som minst motsvarar grus med en medelhg relativ fasthet.

2. Ttplattan betraktas som en permanent konstruktion. Enligt TRVK Bro stlls d samma krav p material, utfrande och frostfrihet som fr en undervattensgjuten bottenplatta. Ttplattan gjuts inom en kvarsittande spont. Ttplattan utformas utan utkragning utanfr bottenplattan. Ttplattan frses med en minimiarmering av minst 0,05 % av betongtvrsnittets area. Armeringen frankras vid ttplattans kant. Grundlggningen dimensioneras i snittet under ttplattan.

D.1.2.1.4 Arbetsbddar av grovbetong En arbetsbdd betraktas som en tillfllig konstruktion. Byggherren stller drmed inga material- eller bestndighetskrav p arbetsbdden. Mot slutet av brons tekniska livslngd kan arbetsbdden frvntas ha vittrat snder. Arbetsbdden betraktas d som grus med medelhg relativ fasthet. Grundlggning och bottenplatta dimensioneras med bottenplattans underkants niv som grundlggningsniv. I brjan av brons tekniska livslngd kan arbetsbdden frvntas ha en oarmerad betongkonstruktions normala egenskaper vilket br beaktas dr det r ogynnsamt.

D.1.2.2 Landfsten och brostd Ett gruskifts veryta lutas 1,0 % i riktning mot banken. Under en vergngskonstruktion p en vgbro eller gng- och cykelbro frses grusskiftet med en kantlist p sidan mot broverbyggnaden.


D.1.2.3 Lagerpall En lagerpall som inte r belgen inom ett omrde som r skyddat av brobaneplattan frses med kantlist.

Lagerpallens veryta lutas 1:20 mot kanten.

D.1.2.4 Vingmur D.1.2.4.1 Allmnt

En vingmur p ett fristende landfste utformas s att konen gr under lagerpallens kantlist.

D.1.2.4.2 Vingmur parallell med vg eller spr ver bron Vingmurens veryta lutas 1:2 i riktning frn kantbalken.

D.1.2.4.3 Vingmur frlagd i slnt verytans lutning i vingmurens riktning pbrjas fr vgbroar och gng- och cykelbroar vid stdremsans ytterkant. Fr jrnvgsbroar pbrjas lutningen vid terrassens ytterkant. Fr att hindra att vatten frn slnten ovanfr rinner ver vingmuren frlggs verytan 0,10 m ver slntens yta.

D.1.2.5 ndskrm Vanligen dimensioneras ndskrmar inte fr frhjda jordtryck mot ndskrmen vid rrelser frn banken. Sdana jordtryck frhindras genom inlggning av ett flexibelt material mellan ndskrmen och motfyllningen p den sida av ndskrmen som vetter mot bron.

D.1.2.6 Brobaneplatta Brobaneplattor ges minst fljande tjocklekar:

- Vgbroar; 170 mm - Jrnvgsbroar; 200 mm.

- Gng- och cykelbroar; 140 mm.

Vanligen anvnds dessa minimtt endast lokalt vid kantbalken.

Brobaneplattans ndkant kan styvas upp genom att plattans tjocklek

kas lokalt eller genom att den lggs upp p en ndtvrbalk som

kragas ut mot kantbalken.

D.1.2.7 Balkar D.1.2.7.1 Tvrbalkar

Mellan huvudbalkar anordnas tvrbalkar i den omfattning som behvs fr att stabilisera huvudbalkarna och verfra horisontella


laster till underbyggnaden. Vid upplag kan tvrbalkar behvas fr att

anordna lyftpunkter fr lagerbyte.

Fr att underltta inlggning av armering kan en tvrbalks underyta

frlggas p en annan niv n huvudbalkens underyta.

I en trgbalkbro kan tvrbalkar anordnas som inarmerade balkar

inom brobaneplattans tjocklek.

D.1.2.7.2 Huvudbalkar i jrnvgsbroar med trgtvrsnitt Huvudbalkarnas veryta i en trgbalkbro lutas 1:50 mot spret.

D.1.2.7.3 Kantbalkar En kantbalk p en brobanekonsol ges en sdan bredd och hjd att den ger en tillrcklig lastfrdelning i brobanekonsolen och dimensioneras fr de snittkrafter som uppstr vid punktlaster p brobanekonsolen. En kantbalk utformas s att dess brfrmga och mtt r tillrckliga fr infstningen av rcket. En kantbalk p en vgbro eller en gng-och cykelbro utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm och en hjd av minst 400 mm. Rckets skruvgrupps utformning beaktas vid armeringsutformningen. En kantbalk p en jrnvgsbro utformas vanligen med en bredd av minst 400 mm d ingjutna rckesstndare anvnds. Om rcket fsts p kantbalkens utsida utformas kantbalken med en minsta bredd av 250 mm. Kantbalkens veryta lutas int minst 1:20. En skiljebalk i en jrnvgsbro som enbart utgr ballaststd utformas med en minsta bredd av 250 mm.

D.1.2.7.4 Armering Om betongen kommer att kompakteras med stavvibrator placeras huvudarmeringen i grupper s att hgst tv stnger i bredd lggs vid balkens sidor och hgst fyra stnger i bredd i vrigt. Mellan dessa grupper anordnas vertikala gjutluckor med minst 100 mm bredd. I en balk med hgst tv lager armering behver inte gjutluckor anordnas. Se figur D.1-1. Mellan ursparingsrr fr spnnarmering anordnas gjutluckor p i princip samma stt. Antalet rr i en grupp begrnsas med hnsyn till avstndet mellan gjutluckor och rrens diameter.


Figur D.1-1 Placering av armering i en balk

D.1.2.8 Bronde En bronde p en vgbro eller en gng- och cykelbro utformas enligt Vgverkets ritning 584:5S-b.

D.1.2.9 Kantlist En kantlists funktion r att hindra att vatten frn t.ex. en lagerpall rinner ner lngs den vertikala ytan. En kantlist utformas 100 mm bred och 150 mm hg.

D.1.2.10 Lnkplatta En lnkplattas versida lutas 1 % mot banken.

D.1.3 Bestndighet D.1.3.1 Allmnt

Fr ytterligare krav och rd avseende vattenavrinning se rubriker fr respektive konstruktionsdel.

D.1.3.2 Exponeringsklass Enligt SS-EN 206-1 indelas miljns inverkan p betongen i exponeringsklasser efter angreppsstt. Detta medfr att varje betongyta kan hnfras till flera olika exponeringsklasser.


Lmpliga val av exponeringsklass anges i tabell D.1-1 och D.1-2.

Betongplars exponeringsklass redovisas i TRVK Bro, C.2.2.4.1.

Tabell D.1-1 Val av exponeringsklass - allmnt

Konstruktionsdel Exponeringsklasser

Underbyggnad2) 3) inkl. bottenplatta:

- Betong under mark och betongytor mot XC2, XF31) jordfyllning

- Betong i stvatten (under LLW 1,0 m) XC2, XF31)

- Betong i havsvatten (under LLW 1,0 m) XS2, XF4

- Betong ovan marin milj (HHW + 5,0 m) XS1, XF2

- Trafikerad bottenplatta XD1, XF2

- Vingmur till vg- samt gng- och cykelbro XD1, XF4

- vrig betong XC4, XF31)

verbyggnad vg- samt gng- och cykelbro4) XD1, XF4

verbyggnad jrnvgsbro4) XC4, XF3

verbyggnad jrnvgsbro ovan marin milj4) XS1, XF2 (HHW + 5,0 m)

Kantbalk vid vgbroar XD35), XF4

Kantbalk vid gng- och cykelbroar XD1, XF4 1) vctekv enligt SS 13 70 03 begrnsas till maximalt 0,50 2) ndskrmar ingr 3) vingmurar ingr 4) lnkplattor ingr 5) en kantbalk som gjuts tillsammans med brobaneplattan kan dock utformas av betong med vctekv 0,45 och med ett minsta tckande betongskikt av 35 mm.


Tabell D.1-2 Val av exponeringsklass i srskilda miljer

Konstruktionsdel Exponeringsklasser

GC-milj XD1, XF4

Vgmilj XD31), XF4

Marin milj XS31), XF4

Brobaneplatta under direktgjuten slitbetong XD3, XF4

1)Frontmurars, ndskrmars samt vingmurars baksida mot jordfyllning betraktas som belgna i XD1 respektive XS2.

D.1.3.3 Tckande betongskikt Vid tillmpning av SS-EN 1992-1-1, 4.4.1.3(4) betraktas en gjutning mot en fyllning av frstrkningslagermaterial, krossad

sprngsten eller schaktbotten som en gjutning direkt mot jord en gjutning av en bottenplatta mot en vattenavvisande papp eller

en plastfolie p ett vl avjmnat underlag som en gjutning mot beredd mark.

Om lnkplattor frses med ttskikt enligt G.2 kan det minsta

tckande betongskiktet under den isolerade ytan minskas med 5 mm

i frhllande till VVFS 2004:43, 21 kap, 4, tabell a.

Invndigt i ldsektioner i exponeringsklass XD3 och XS3 kan i VVFS

2004:43, 21 kap, 4, tabell a angivna minsta tckande betongskikt

minskas med 5 mm.

Tckande betongskikt fr konstruktioner i havsvatten med hgre

kloridkoncentration n 1 % faststlls i varje enskilt fall. Om rostfri

armering anvnds i marin milj p vstkusten kan dock det minsta tckande betongskiktet enligt VVFS 2004:43, 21 kap, 4, tabell a

tillmpas med vrden fr ostkusten.

Tckande betongskikt i exponeringsklasserna XA1 - XA3 faststlls i

varje enskilt fall.

I en undervattensgjuten konstruktion grs det tckande

betongskiktet maximalt 250 mm tjockt.

D.1.3.4 Skyddsimpregnering D.1.3.4.1 Allmnt

En skyddsimpregnering utfrs inte p frontmurars eller vingmurars yta mot fyllning.


Av estetiska skl kan en skyddsimpregnering behva utfras p en konstruktionsdels hela synliga yta.

D.1.4 vrigt D.1.4.1 Minimiarmering D.1.4.1.2 Bottenplattor gjutna i torrhet samt stagbalkar

Stagbalkar armeras med en lngsgende armering av minst 4 16 mm och med byglar minst 10 s 300 mm.

D.1.4.1.6 Kantbalkar En kantbalk frses med en lngsgende armering av minst 7 16 mm.

I en kantbalk p en brobanekonsol behvs vanligen mer armering. Minimiarmeringen i kantbalken p en vgbro eller en gng- och

cykelbro frdelas enligt fljande.

Tv stnger i det vre yttre hrnet.

Tv stnger i det vre inre hrnet.

En stng mitt p utsidan.

Tv stnger i underkanten.

En kantbalk p en vg- samt gng och cykelbro bygelarmeras med

minst 10 s 300 mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras

armeringen med frankringsbyglar med minst 16 mm diameter.

En kantbalk p en jrnvgsbro bygelarmeras med minst 12 s 200

mm. Vid ingjutna rckesstndare kompletteras armeringen med

frankringsbyglar med minst 10 mm diameter.

D.1.4.1.7 Vid gjutfogar - allmnt Vid en gjutfog i en konstruktionsdel med bredd strre n fem gnger tjockleken lggs en extra armering av minst 5 16 s 200 mm in parallellt med gjutfogen. Armeringen lggs in i tvrsnittets bda lngsidor i den senare gjutna delen. Vid gjutfog i en brobaneplatta med plattjocklek mer n 0,40 m lggs dessutom en vertikal armering av minst 16 s 200 mm i den senare gjutetappens yta mot fogen. Dr en brobaneplatta gjuts samman med ett skivstd och gjutetappens bredd r strre n 16 m lggs armering in parallellt med stdet s att fljande villkor r uppfyllt:

B 45k - C/10 + 40 Dr:

B gjutetappens bredd (m)


C cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges godtas att 400 kg/m antas

totalt armeringsinnehll (%) parallellt med stdet inom avstndet B/4 frn stdet.

k 1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts anvnds k = 1,0

Dr en frontmur, ett skivstd etc. gjuts samman med en bottenplatta och gjutetappens lngd r strre n 11 m lggs horisontell armering in i murens sidor s att fljande villkor uppfylls:

L 30k - C/15 + 25 Dr:

L gjutetappens lngd (meter) C cementinnehll (kg/m). Om inte annat anges kan

400 kg/m3 antas totalt horisontellt armeringsinnehll (%) k 1,1 vid anvndning av cement CEM I. Om silikastoff tillstts

anvnds k = 1,0 anvndas

D.1.4.2 Anslutningar fr elektrokemisk potentialmtning

D.1.4.2.2 Kantbalkar Elektrisk kontakt mellan armering och rcke kan leda till att rcket alltfr tidigt fr korrosionsskador. En kantbalk p en vg- samt gng- och cykelbro frses drfr med anslutningar fr elektrokemisk potentialmtning s att en kontrollmtning av att armeringen inte har elektrisk kontakt med rcket kan utfras. P en bro ver en elektrifierad jrnvg ska kontrollmtningen istllet visa att armeringen har elektrisk kontakt med rcket.

D.1.4.3 Spnnarmeringsfrankringar Om ursparingar i balkliv eller brobaneplatta anordnas frses de med rundade eller fasade hrn och extra ospnd armering i frspnningsriktningen.

D.1.4.4 Ttning av gjutfogar D.1.4.4.2 Brobaneplattor

En gjutfog eller en fog mellan betongelement p en bro som kommer att frses med ttskikt frseglas med remsor av ttskiktsmatta enligt AMA, JBJ. Frseglingen placeras under ttskiktet.


En gjutfog i en brobaneplatta p en jrnvgsbro utan ttskikt frseglas med epoxi p plattans versida. Frseglingen utformas s att den tcker minst 200 mm p mse sidor om fogen.

D.1.4.4.3 Konstruktioner med en yta mot jord En gjutfog och en rrelsefog frseglas enligt AMA, JBJ. Frseglingen placeras p den motfyllda ytan. Vid val av alternativ enligt AMA, JBJ vljs ngot av fljande alternativ: En horisontell gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med

epoxi. En vertikal gjutfog i en frontmur eller liknande frseglas med

epoxi eller med remsor av ttskiktsmatta. En fog mellan betongelement frseglas med remsor av

ttskiktsmatta. En rrelsefog fr ngot strre rrelser, t.ex. en fog mellan en

vingmur p en ndskrmsbro och en stdmur, frses med en tckplt mot fyllningen och fylls med fogmassa.

En gjutfog p en konstruktion med ena ytan mot jord kan frseglas enligt Vgverkets ritning 584:5S-b.

D.1.4.4.4 Konstruktioner utsatta fr ett ensidigt vattentryck Ttningsanordningarna kan best av fogband eller likvrdiga anordningar. Alternativt kan de dubbla ttningsanordningarna i en gjutfog best av ett fogband eller en likvrdig anordning kombinerad med ett utvndigt ttskikt.

D.1.4.4.5 Motgjutning av spnnkabelfrankringar Frseglingen kan best av epoxi eller remsor av ttskiktsmatta, se AMA, JBJ.

D.1.4.5 Utformning med hnsyn till anvisningsverkan Kravet i TRVK Bro kan t.ex. uppfyllas genom att intgende hrn utjmnas genom votning eller avrundning. Uppslitsningar av t.ex. kantbalkar och kantstd p brobaneplattor undviks.

D.1.4.6 Utformning av betongytor En droppnsa utformas vanligen genom inlggning av en 20 mm trekantslist i formen.

D.1.4.7 Betongled Kompletterande rd avseende p betongleder ges i bilaga 108.


D.2 Verifiering genom berkning och provning

D.2.1 Allmnt Vid tillmpningen av SS-EN 1992-2 ges fljande rd.

Punkt i Val SS-EN 1992-2

g 6.8.7(101) Fr bestmning av L se SS-EN 1993-2, 9.5.3(4)a bde fr moment och tvrkraft. SS-EN 1993-2, 9.5.3(4)b r inte tillmplig p betongkonstruktioner.

D.2.2 Berkningsfrutsttningar D.2.2.1 Berkningsmodell D.2.2.1.1 Allmnt

Inverkan av ett sprngvis ndrat tvrsnittsmtt kan vid systemanalys antas bli utjmnad p en strcka lika med tre gnger mttndringen. Det tvrsnittsmtt som kan utnyttjas vid en vot eller i en knutpunkt bestms p samma stt, dvs. s att hjdndringen blir maximalt 1:3. Vid tillmpning av SS-EN 1992-1-1, 5.4(3) p en statiskt obestmd spnnbetongkonstruktion kan det anses vara tillrckligt att de delar av konstruktionen som inte r frspnda nr detta r ogynnsamt betraktas som spruckna. Deformationer hos formar och stllningar beaktas om de har betydelse.

D.2.2.1.4 Bottenplattor och plplattor Fr en jrnvgsbro bestms grundtrycket utan dynamikkoefficient p trafiklasten. Vid berkning av grundtrycksfrdelning tas hnsyn till bottenplattans deformationer om styvhetstalet l enligt Plattgrundlggning (Svensk Byggtjnst), avsnitt 2.23 r strre n 3,0. Vid berkning av plkrafter tas hnsyn till bottenplattans deformationer om styvhetstalet l enligt Plattgrundlggning (Svensk Byggtjnst), avsnitt 2.23 r strre n 3,0. Vrdet p bddmodulen berknas ur plgrundlggningens styvhet.


D.2.2.1.5 Snedvinklig armering Erforderlig mngd armering nr ett snedvinkligt armeringsnt anvnds kan berknas enligt fljande.

Tvrsnittet dimensioneras i huvudmomentriktningen. Detta innebr

att betongens brfrmga fr tryck inte verskrids p grund av

berkningsmetoden fr det snedvinkliga armeringsntet.

Armeringsmngderna transformeras enligt nedanstende formler fr

transformering av moment. Vid denna transformering stts tecknet

framfr absolutbeloppet till samma tecken som summan av termerna

utanfr absolutbeloppet har.

1 2 2M M sin M cos x 2 1 2sin M1 sin sin M2 cos cos 1 2 2M M sin M cos y 2 1 2sin M1 sin sin M2 cos cos

Beteckningar framgr av figur D2-1.

Armeringsriktning x

Armeringsriktning y

M2

M1 +

Figur D2-1 Huvudmoment och vinklar


D.2.2.1.6

D.2.2.1.6.1

D.2.2.1.6.2

Frdelning av snittkrafter i plattor

Allmnt Vid utvrdering av krafter och moment berknade med tredimensionella analyser frdelas toppvrden p ett sdant stt att berkningsmodellens jmviktsvillkor uppfylls. Frdelning av toppvrden utfrs s att medelvrdet av den dimensionerande snittkraften inom en viss bredd minst tcks av tvrsnittets brfrmga. Toppvrden fr krafter och moment berknade med tredimensionella analyser kan - i brottgrnstillstnd frdelas p det minsta av tre gnger

plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd och

- i bruksgrnstillstnd frdelas p det minsta av tv gnger plattjockleken eller en tiondel av konstruktionsdelens spnnvidd.

I en brobaneplatta kan ett toppvrde fr tvrkraftsintensitet frn hjultryck vid ett linjeupplag frdelas p det minsta av - avstndet mellan de punkter dr tvrkraften enligt berkningen

med finita element r 10 % av toppvrdet och - en bredd bef enligt D.2.2.1.6.2.

Handberkningsmetod Denna metod kan anvndas fr spridning av tvrkraft frn den lokala inverkan av punktlaster nra ett linjeupplag vid - handberkning av snittkrafter i en brobanekonsol av betong, - handberkning av snittkrafter i en brobaneplatta av betong

upplagd p tv balkliv av stl eller - vid frdelning av tvrkraft enligt D.2.2.1.6.1, sista stycket. Tvrkraften frn en koncentrerad last nra ett linjeupplag frdelas ver en plattbredd bef, berknad som det strsta vrdet enligt nedan:

7d b t bef 10d 1,3 x

dr

b r lastbredden d r plattans effektiva hjd t r tjocklek av belggning etc. x r avstnd frn lastcentrum till dimensioneringssnitt, vilket

anses ligga p avstndet d/2 utanfr lastutbredningens begrnsning nrmast upplaget. Se figur D.2-1.


Figur D.2-1 Effektiv bredd bef fr koncentrerad last p platta nra upplag

Vid tv koncentrerade laster i bredd placerade s nra varandra att

deras effektiva bredder bef verlappar varandra, se figur D.2-2, kan

tvrkraften per lngdenhet v i dimensioneringssnittet berknas p

fljande stt. Lget fr resultanten R(F1, F2) till F1 och F2 bestms.

Effektiv bredd fr R(F1, F2) stts till (bef + 2lres) dr bef r effektiv

bredd fr den strre av lasterna och lres r avstnd mellan R(F1, F2)

och den strre av lasterna. Det s berknade vrdet p v stts inte

lgre n det vrde p v som den strsta enskilda lasten ger.

Till vrdet p v av R(F1, F2) adderas tvrkraft per breddenhet i

dimensioneringssnittet av annan last p plattan, t.ex. egentyngd och

andra koncentrerade laster (t.ex. F3 och F4 i figur D.2-2).

Rrlig last behver inte antas placerad nrmare upplagets kant n d,

jmfr figur D.2-1 och D.2-2. Gynnsam inverkan av lastangrepp nra upplag r inkluderad i

metoden och beaktas drfr inte srskilt.

Fr tre nrliggande och lika stora koncentrerade laster kan

frdelningen utfras enligt MB802 Brighetsutredning av

byggnadsverk (Vgverket), 4.2.1.3.1.


Figur D.2-2 Effektiv bredd fr tv olika stora laster nra upplag dr F1 F2

D.2.2.1.7 Brobaneplatta En brobaneplatta i en jrnvgsbro med trgtvrsnitt dimensioneras i tvrriktningen bde som fast inspnd i huvudbalkarna och som fritt upplagd. Brobaneplattans spnnvidd kan i det senare fallet sttas till det fria avstndet mellan huvudbalkarna.

D.2.3 Brottgrnstillstnd i varaktiga dimensioneringssituationer

D.2.3.1 Allmnt D snittkrafter bestms med finita elementmetoden beaktas den strsta resulterande tvrkraften vid dimensioneringen av en platta utan tvrkraftsarmering. Vid denna berkning anvnds som - bjarmeringsinnehll summan av armeringsriktningarnas

komposanter i resultantriktningen och


- effektiv hjd ett viktat medelvrde baserat p armeringsinnehll berknade enligt ovan.

D.2.3.2 Undervattensgjutna bottenplattor Undervattensbetong utfrs enligt AMA med tryckhllfasthetsklass C 28/35 men p grund av oskerheten i gjutresultatet utfrs dimensioneringen med C 25/30.

D.2.3.3 Bgbro Vid berkning av en bge fr tryck och bjning beaktas svl lasten i bgens plan som horisontallast vinkelrtt mot bgens plan. Vid berkning av bgens slankhetsparameter fr knckning i bgplanet anvnds de snitt som har strst utbjning vid knckning.


E Stl-, och aluminiumkonstruktioner

E.2 Utformning - stlkonstruktioner E.2.1 Allmnt E.2.1.1 Tvrfrband E.2.1.1.2 Tvrfrband p jrnvgsbroar med direkt sliperupplggning

Fackverksfrband utformas med bde diagonaler och transversaler i samma plan.

De vertikala frbanden br ha ett inbrdes avstnd av hgst 5,0 m,

om inte annat avstnd r erforderligt eller pvisas vara tillrckligt.

E.2.1.3 Svetsfrband Efterbehandling av svetsar enligt SS-EN 1993-2, 9.7 anvnds endast lokalt och i begrnsad omfattning.

E.2.1.5 Avstnd mellan sliprar vid direkt slipersupplggning Vid en jrnvgsbro med direkt slipersupplggning r normalt slipersavstndet 450 mm.

E.2.2 Bestndighet E.2.2.1 Stlverbyggnad E.2.2.1.2 Ytbehandling med rostskyddssystem

I en och samma milj har ett rostskyddssystem enligt C5-M lngre livslngd n ett rostskyddssystem enligt C4. Valet av rostskyddssystem kan baseras p en LCC-analys.

E.2.2.1.3 Slutna stlkonstruktioner med avfuktningsanlggning Valet att utfra en bro med avfuktningsanlggning kan motiveras av lgre totalkostnad fr bron dr kostnader fr avfuktningsanlggningens tillsyn och elfrbrukning beaktas.


Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten stlkonstruktion med brobaneplatta av betong genom att brobanan gjuts mot en kvarsittande stlform.

E.2.2.1.4 Slutna stlkonstruktioner med slutna fack Kravet p att alla invndiga ytor ska vara av stl uppfylls fr en sluten stlkonstruktion med slutna fack och med brobaneplatta av betong genom att brobanan gjuts mot en kvarsittande stlform. Den kvarsittande formen ttsvetsas. Tthetsprovning utfrs fre gjutningen av brobaneplattan.

E.2.2.1.5 Rostfritt stl Fr rostfria stl frbttrar en hg ytfinhet motstndet mot atmosfrisk korrosion. Vid hga estetiska krav, speciellt i kustnra och marina miljer, r det drfr frdelaktigt att vlja en yta med hg ytfinhet t.ex. ytutfrande 1K eller 2K enligt SS-EN 10 088-2.

E.2.3 Dimensioner E.2.3.2 Balk

Vid vergng mellan tv flnsbredder fasas den bredare flnsen 1:8

eller flackare till den smalare flnsens bredd.

Vid vergng mellan tv plttjocklekar i flns eller liv fasas den

tjockare plten 1:4 eller flackare. Om ndringen av plttjockleken r

liten kan vergngen ordnas genom att svetsens yta lutas 1:4.

E.2.4 Teknisk livslngd En stlkonstruktion som ytbehandlas enligt AMA, GBD.1

Konstruktion av stlelement kategori A vid nybyggnad rubrik

ROSTSKYDDSSYSTEM uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av

minst 80 r.

kning av den tekniska livslngden till minst 120 r uppns genom

en fullstndig ommlning.

En stlkonstruktion av rostfritt stl enligt TRVK Bro, E.2.2.1.5

uppfyller kravet fr en teknisk livslngd av minst 120 r.

En stlkonstruktion som inte r placerad i vgmilj uppfyller kravet

fr en teknisk livslngd av 40 r om den varmfrzinkas enligt

SS-EN ISO 1461, tabell 2.

Bestndigheten fr stlprofiler neddrivna i jord beaktas enligt

TRVK Bro, bilaga 5.


E.3 Verifiering genom berkning och provning stlkonstruktioner

E.3.2 Brottgrnstillstnd i varaktiga dimensioneringssituationer

E.3.2.2 Skruvfrband och gngade konstruktionselement Skruvfrband fr skarvar och infstningar dimensioneras fr det strsta av - de dimensionerande krafterna i frbandet och - 70 % av brfrmgan hos den klenare av de anslutande delarna. Skruvfrband kan dimensioneras utan att friktion enligt SS-EN 19931-8, 3.9 utnyttjas.

E.3.3 Tillflliga dimensioneringssituationer E.3.3.2 Bruksgrnstillstnd

Att kvarstende deformationer i en livplt inte uppstr under lansering kan verifieras med fljande villkor:

Ek < FRd.sls

Dr Ek lasteffekt vid en karakteristisk lastkombination FRd,sls brfrmga bestmd enligt

F , F,sls (F ) FRdRd sls F,sls (F) 0,050,44F 1 FRd brfrmga i brottgrnstillstnd enligt

SS-EN 1993-1- 5, 6.2(1). livets slankhet enligt SS-EN 1993-1-5, 6.4. F en reduktionsfaktor fr bruksgrnstillstnd. F ,sls (F )


F Trkonstruktioner F.1 Utformning F.1.2 Klimatklass

Vid tillmpning av klimatklasser enligt SS-EN 1995 hnfrs konstruktionsdelar av tr i en bro till klimatklass 3. Under frutsttning att de r ventilerade kan fljande konstruktionsdelar dock hnfras till klimatklass 2: Konstruktionsdelar skyddade av brobaneplatta eller av tak. Brobaneplattor med ttskikt. Konstruktionsdelar skyddade av intckning enligt TRVK Bro,

F.1.5.2.

F.1.5 Trskydd F.1.5.1 Allmnt

Vattentta mellanlgg kan utfras av plt. Distanser kan utfras av tr.

F.1.5.2 Intckning F.1.5.2.1 Intckning fr en teknisk livslngd av 40 r

Med ppna fogar avses fogar och frband dr vatten och fukt kan skapa bestndighetsproblem.

F.1.5.2.3 Detaljutformning av intckning En intckning kan utfras av tr eller plt.

F.1.5.3 Impregnering F.1.5.3.3 Konstruktionsdelar i anvndningsklass 2

Beroende p trslag kan impregnering fordras i anvndningsklass 2.


G Brodetaljer G.1 Allmnt

Kravet p bestndighet kan anses vara uppfyllt om krav p bestndighet angivna i AMA r uppfyllda eller om konstruktionsdelen r utformad enligt Trafikverkets, Vgverkets eller Banverkets ritning.


G.2 Ttskikt G.2.1 Allmnt

Vgledning fr val av ttskikt kan fs frn G.3.2.9. Vid utformning av ttskikt beaktas risken fr glidning om ytan har 6 % lutning i lngdriktningen. Detsamma gller p klaffbroar. Vid en bronde avslutas ttskiktet enligt Vgverkets ritning 584:5S-b. Vid en vergngskonstruktion avslutas ttskiktet enligt Vgverkets ritning 584:6T-l.

G.2.2 Brobaneplattor p vgbroar samtgng- och cykelbroar Kravet p ttskikt p spnnarmerade brobaneplattor baseras p risken fr att den korrosionsknsliga spnnarmeringen kan utsttas fr klorider i kombination med de svra konsekvenser korrosion p spnnarmering kan medfra. Ttskikt utfrs lmpligen ocks p betongbroar dr sprickbildning i brobaneplattan kan frvntas t.ex p grund av spnningskoncentrationer som inte beaktats vid frdelningen av verkantsarmeringen. Akrylat p brobaneplattor av stl br i frsta hand anvndas p

ppningsbara broar och gng- och cykelbroar.

Betrffande frsegling av ett ttskikts kanter se AMA, JBJ.112 och

JBJ.113. Betrffande frsegling av en bronde samt en vingmur eller

stdmur som r parallell med vgen se AMA, JBJ.81.

G.2.3 Brobaneplattor p jrnvgsbroar Se AMA, JBG.1.

G.2.4 Bottenplattor och stagbalkar Betrffande frsegling av ett ttskikts kanter se AMA, JBJ.112 och

JBJ.113. Betrffande frsegling av en bronde samt en vingmur eller

stdmur som r parallell med vgen se AMA, JBJ.81.


G.3 Belggning fr vg- samt gng- och cykelbroar

G.3.1 Allmnt Vid en bronde avslutas belggningen enligt Vgverkets ritning 584:5S-b. Vid en vergngskonstruktion avslutas belggningen enligt Vgverkets ritning 584:6T-l.

G.3.2 Belggning p brobaneplatta av betong

G.3.2.1 Asfaltbelggning Belggningen utformas enligt ngot av alternativen redovisade i G.3.2.9. Om ett drnerande slitlager anvnds p den anslutande vgen anvnds ett sdant vanligen ocks p bron.

G.3.2.1.1 Slit- och bindlager Ett halkhmmande slitlager kan utfras som asfalt med

inblandning av rivgummi.

Ett tillflligt trafikerat bindlager av gjutasfalt kan lggas med BCS

invltad i ytan.

Betrffande bindlager av asfaltbetong se AMA, DCF.21111.

Betrffande slitlager av asfaltbetong se AMA, DCF.2212.

Betrffande bindlager av gjutasfalt se AMA, DCF.22111.

Betrffande slitlager av gjutasfalt se AMA, DCF.22112.

G.3.2.1.2 Kombinerat skydds- och bindlager Med ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt erhlls ett ttt underlag fr slitlagret. Detta mjliggr nedfrsning av slitlagret flera gnger utan att bindlager och ttskikt behver bytas. Ett kombinerat skydds- och bindlager av gjutasfalt ger en stabilare uppbyggnad av ttskikt och belggning i jmfrelse med ett utfrande med ett skyddslager enligt tabell G.3-3, alternativ a. Gjutasfalten jmnar ocks ut ojmnheter vid mattskarvar vilket ger en bttre vattenavrinning. Ett kombinerat skydds- och bindlager enligt tabell G.3-4, alternativ III vljs i fljande fall.


P broar med stor trafikintensitet. P broar dr ttskikten bestr av ttskiktsmatta och det

frekommer mycket tung trafik. Betrffande kombinerat skydds- och bindlager se AMA, DCF.22111.

G.3.2.1.3 Skyddslager av betong Betrffande skyddslager av betong se AMA, EBE.116.

G.3.2.2 Asfaltbelggning som p anslutande vg D belggningstyp 8 enligt tabell G.3-1 vljs med bindlagret ersatt av obundet brlager eller AG utformas den med en sammanlagd tjocklek 170 mm. Till brobaneplattor av frtillverkade betongelement utan genomgende armering i elementfogar vljs belggnings typ 8 enligt tabell G.3-1 med sammanlagd tjocklek 170 mm.

G.3.2.3 Betongbelggning En betongbelggnings tjocklek bestms med hnsyn tagen till bde

slitage och eventuell framtida frsning fr justering av spr.

En betongbelggning som r sprickarmerad med armeringsstnger

eller stlfibrer utformas med en tjocklek av minst 120 mm p

krbana, vgren och gng- och cykelbana i samma plan.

Kantbalkens armering eller vergngskonstruktionens frankring

kan, vid utfrande med betongbelggning p ttskikt, behva

frstrkas med hnsyn till temperaturrrelser hos belggningen

och brobaneplattan. Frstrkt armering mellan brobaneplatta och

kantbalk kan ocks behvas p en brobaneplatta med skevning.

En frhjd gng- och cykelbana p betongbelggningen kan

byggas upp med ABb 11 / B 160/220.

Betrffande betongbelggning p ttskikt se AMA, DCF.311.

Betrffande direktgjuten slitbetong se AMA, DCF.312.

G.3.2.4 Betongbelggning som p anslutande vg En betongbelggning som p anslutande vg p ttskikt utformas med tv lager ttskiktsmatta, skyddslager enligt tabell G.3-3, alternativ a och bindlager enligt tabell G.3-4, alternativ I.

G.3.2.5 Belggning p gng- och cykelbroar ochfrhjda gng- och cykelbanor En asfaltbelggning p en frhjd gng- och cykelbana samt p gng- och cykelbroar utformas med 65 mm ABT 11 / B 160/220

64 TRVR Bro 11 Publ nr

trvr bro 11

Documents