transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ... 2010_125.pdf · tsfs 2010:125 för...
TRANSCRIPT
TSFS 2010:125
VÄGTRAFIK
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
TSFS 2010:125
Innehåll
1 kap. Inledande bestämmelser .................................................................. 1
Allmänt ..................................................................................................... 1
Läkarundersökning m.m. .......................................................................... 2
Villkor om läkarintyg ................................................................................ 3
Läkares anmälningsskyldighet .................................................................. 3
2 kap. Synfunktioner ................................................................................... 3
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ................................................................................. 4
Villkor om läkarintyg ................................................................................ 6
Synprövning .............................................................................................. 6
3 kap. Hörsel och balanssinne .................................................................... 6
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ....................................................... 6
Villkor om läkarintyg ................................................................................ 6
Läkarundersökning ................................................................................... 6
4 kap. Rörelseorganens funktioner ............................................................ 7
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ....................................................... 7
Villkor om läkarintyg ................................................................................ 7
Läkarundersökning ................................................................................... 7
5 kap. Hjärt- och kärlsjukdomar ............................................................... 8
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation. ...................................................... 8
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ................................................................................. 9
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 10
Läkarundersökning ................................................................................. 10
6 kap. Diabetes ........................................................................................... 11
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 11
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ............................................................................... 12
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 12
Läkarundersökning ................................................................................. 13
Särskilt om fortsatt innehav .................................................................... 14
7 kap. Neurologiska sjukdomar ................................................................ 14
TSFS 2010:125
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 14
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ............................................................................... 14
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 14
8 kap. Epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning ........ 15
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 15
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort
vid epileptiskt anfall och vid epilepsi ..................................................... 15
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation vid epileptiskt anfall och vid epilepsi .................... 16
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation vid annan medvetandestörning .... 16
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 17
Läkarundersökning ................................................................................. 17
Särskilt om fortsatt innehav .................................................................... 17
9 kap. Njursjukdomar ............................................................................... 18
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 18
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 18
Läkarundersökning ................................................................................. 18
10 kap. Demens och andra kognitiva störningar..................................... 19
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 19
Innehav vid demens ................................................................................ 19
Innehav vid förvärvade hjärnskador ....................................................... 19
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 19
Läkarundersökning m.m. ........................................................................ 20
11 kap. Sömn- och vakenhetsstörningar ................................................. 20
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 20
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 21
Läkarundersökning ................................................................................. 21
12 kap. Bruk av substans som påverkar förmågan att köra
motordrivet fordon .................................................................................... 21
Allmänt ................................................................................................... 21
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation vid diagnoserna beroende och
missbruk .................................................................................................. 22
TSFS 2010:125
Innehav vid regelbundet, läkarordinerat bruk av substans ...................... 24
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 24
Läkarundersökning ................................................................................. 25
13 kap. Särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri ............................ 25
Vid ansökan om körkortstillstånd ........................................................... 25
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 26
14 kap. Psykiska sjukdomar och störningar ........................................... 27
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 27
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ............................................................................... 28
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 28
Läkarundersökning ................................................................................. 28
15 kap. ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd
samt psykisk utvecklingsstörning ............................................................. 29
Allmänt ................................................................................................... 29
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ..................................................... 29
Villkor om läkarintyg .............................................................................. 30
16 kap. Synprövning .................................................................................. 30
Allmänt ................................................................................................... 30
Läkarundersökning ................................................................................. 30
Synprövning enligt 1 § 2 och 3 ............................................................... 31
17 kap. Läkarintyg m.m. ........................................................................... 32
18 kap. Identitetsprövning ........................................................................ 35
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................................... 36
1
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m.;
beslutade den 30 juni 2010.
Transportstyrelsen föreskriver1 följande med stöd av 8 kap. 1 och 6 §§
körkortsförordningen (1998:980) och 11 kap. 1 § yrkestrafikförordningen
(1998:779) samt beslutar följande allmänna råd.
1 kap. Inledande bestämmelser
Allmänt
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om
1. medicinska krav för innehav av körkortstillstånd, körkort, traktorkort
och taxiförarlegitimation,
2. läkares anmälningsskyldighet enligt 10 kap. 2 § körkortslagen
(1998:488) och 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490), och
3. sådant särskilt läkarutlåtande som krävs enligt 3 kap. 1 § andra stycket
körkortsförordningen (1998:980) för den som under de senaste fem åren
före ansökan om körkortstillstånd har fällts till ansvar för grovt rattfylleri.
2 § I dessa föreskrifter har begreppen grupp I, II och III samma betydelse
som i 3 kap. 1 § körkortsförordningen (1998:980). Av denna bestämmelse
framgår att grupp I, II och III omfattar följande behörigheter:
– Grupp I: behörigheterna A, A1, AM, B eller BE samt behörighet för
traktor,
– Grupp II: behörigheterna i grupp I samt behörigheterna C och CE, och
– Grupp III: behörigheterna i grupp I och II samt behörigheterna D och
DE.
De medicinska krav som gäller för innehav i grupp I, II och III framgår
av 2–15 kap.
För innehav av taxiförarlegitimation gäller samma krav som för innehav i
grupp III, om inte annat anges.
1 Jfr rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, (EGT L 237, 24.8
1991, s.1, Celex 31991L0439), senast ändrat genom kommissionens direktiv
2009/112/EG (EUT L 223, 26.8.2009, s. 26, Celex 32009L0112).
TSFS 2010:125
Utkom från trycket
den 12 augusti 2010
VÄGTRAFIK
TSFS 2010:125
2
3 § De krav för innehav som anges i dessa föreskrifter gäller vid ansökan
om körkortstillstånd för innehav av körkort eller traktorkort och vid ansökan
om taxiförarlegitimation samt vid prövning av frågan om fortsatt innehav av
körkortstillstånd, körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation, om inte
annat särskilt anges.
4 § Varje sjukdom, skada eller annat medicinskt förhållande som kan antas
påverka förmågan att köra fordon som avses i 1 kap. 1 § körkortslagen
(1998:488) ska prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Förhållanden som
bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för innehav. Detta
gäller dock inte om risken är obetydlig, varvid större tolerans medges för
innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE och traktorkort än för innehav
av behörigheterna C, CE, D, DE och taxiförarlegitimation.
5 § Bedömningen av trafiksäkerhetsrisken och behovet av villkor om
läkarintyg och prövning av frågan om fortsatt innehav ska göras med
utgångspunkt från det medicinska förhållandets allmänna karaktär och
symptombild samt från omständigheterna i det enskilda fallet.
Om förhållandet har nära anknytning till vad som sägs i 2–15 kap. ska
ledning hämtas från de krav som anges där. I fråga om andra medicinska
förhållanden ska 4 § tillämpas.
Vid en sammantagen bedömning av olika medicinska förhållanden kan
hinder för innehav föreligga även om förhållandena var för sig inte utgör
hinder enligt 2–15 kap.
Läkarundersökning m.m.
6 § Läkarundersökning och annan undersökning som ska ligga till grund
för intyg enligt 3 kap. 1 eller 6 § körkortsförordningen (1998:980) eller
enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 1998:88) om taxiförarlegitimation, ska
göras med beaktande av vad som anges i 1–16 kap. Undersökningen ska
göras med utgångspunkt från de uppgifter som sökanden lämnar och från
vad som i övrigt är känt för undersökande läkare. Av intyget ska framgå om
den sökande bedöms ha en sjukdom eller medicinskt tillstånd som innebär
en trafiksäkerhetsrisk eller inte.
Allmänna råd
Bestämmelserna om läkarundersökning eller annan undersökning i
1–16 kap. bör i tillämpliga delar vara vägledande även vid prövning
av frågan om fortsatt innehav med krav på läkarintyg eller annat
medicinskt underlag. Inför en sådan undersökning bör läkaren också
ta del av körkortsmyndighetens eller prövningsmyndighetens
handlingar i ärendet.
TSFS 2010:125
3
Villkor om läkarintyg
7 § I 1–15 kap. finns bestämmelser om när villkor om läkarintyg efter viss
tid ska föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras. Dessa
krav får frångås endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl.
Läkares anmälningsskyldighet
8 § Av 10 kap. 2 § körkortslagen (1998:488) framgår följande. Om en
läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av
medicinska skäl är olämplig för sådant innehav ska läkaren anmäla det till
Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta
körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att
anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från
att köra körkortspliktigt fordon. Om en läkare vid undersökning finner det
sannolikt att körkortshavaren av medicinska skäl är olämplig att ha körkort
och körkortshavaren motsätter sig fortsatt undersökning eller utredning, får
läkaren anmäla förhållandet till Transportstyrelsen. 10 kap. 2 §
körkortslagen gäller även den som har körkortstillstånd eller traktorkort.
Av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen (1998:490) framgår följande. Om en
läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegitimation finner att
denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att inneha sådan
legitimation, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan
görs ska läkaren underrätta innehavaren. Anmälan behöver inte göras om det
finns anledning att anta att innehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse
att avstå från att föra ett fordon i sådan trafik som avses i 1 § samma lag.
9 § De grundläggande förutsättningarna för en anmälan enligt 8 § ska
anses föreligga om kraven i 1–15 kap. inte uppfylls av den som innehar
körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
10 § En anmälan från läkare ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter
om innehavarens hälsotillstånd som framkommit vid undersökningen och
som har betydelse för frågan om innehav.
2 kap. Synfunktioner
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort
1 § Den binokulära synskärpan ska uppgå till minst 0,5. Korrektion med
glasögon eller kontaktlinser får användas för att uppnå denna synskärpa.
Att syn helt saknas i ett öga utgör inte hinder för innehav.
2 § Om synskärpan i ett öga understiger 0,3 och synnedsättningen har
inträtt plötsligt krävs en anpassningsperiod på minst sex månader innan
innehav kan medges.
TSFS 2010:125
4
3 § Vid nystagmus ska den binokulära synskärpan på minst 0,5 uppnås i
blickriktningar upp till 30º från den rakt fram. Korrektion med glasögon
eller kontaktlinser får användas för att uppnå denna synskärpa.
4 § Synfältet ska vid seende med båda ögonen samtidigt:
1. ha en horisontell utsträckning av minst 120° varav minst 50° åt vardera
sidan från synfältets centrum, och
2. i detta område ha en vertikal utsträckning av minst 20° uppåt och
minst 20° nedåt.
I det område som anges i första stycket 1 och 2 utgör defekt som i
utbredning är större än två intilliggande testpunkter i Esterman-programmet
och som är belägen i området utanför 20° från synfältets centrum, hinder för
innehav.
Synfältets utsträckning och defekter inom detta område definieras av en
undersökning av synfältet med sådan metod som anges i 16 kap. Vid
misstanke om ögonsjukdom gäller vad som sägs i 16 kap. 4 och 6 §§.
5 § Vid sådan statisk tröskelperimetri som anges i 16 kap. 6 § första
stycket 2 ska värdet i varje korresponderande testpunkt uppgå till
1. minst 20 dB inom en radie av 10° från synfältets centrum, och
2. minst 10 dB inom en radie av 20° från synfältets centrum.
Trots vad som sägs i första stycket 2 får värdet i en enstaka
korresponderande testpunkt utanför 10° understiga 10 dB.
6 § Dubbelseende i någon blickriktning upp till 30° från den rakt fram
utgör hinder för innehav. Hinder för innehav föreligger dock inte om
dubbelseendet elimineras genom korrektion med prismaglas eller genom
kontinuerlig ocklusion (förtäckning) av ena ögat. För att innehav ska kunna
medges måste ocklusion ha skett under minst sex månader.
Trots vad som sägs i första stycket första meningen kan innehav medges
även utan ocklusion efter en anpassningsperiod på sex månader om det kan
bedömas att dubbelseendet inte är till besvär i trafiken.
Allmänna råd
Om ocklusion av ena ögat krävs för att eliminera dubbelseende bör
ocklusionen användas under all vaken tid både under anpassnings-
tiden på sex månader och därefter.
7 § Total nattblindhet eller annan allvarlig begränsning av seendet vid
nedsatt belysning, utgör hinder för innehav.
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
8 § Synskärpan ska uppgå till minst 0,8 i det bästa ögat och till minst 0,1 i
det sämre ögat, om inte annat sägs i andra stycket eller i 9 §. Korrektion med
glasögon eller kontaktlinser får användas för att uppnå denna synskärpa.
TSFS 2010:125
5
Trots vad som sägs i första stycket får innehav av taxiförarlegitimation
medges om den binokulära synskärpan uppgår till minst 0,8. Korrektion
med glasögon eller kontaktlinser får användas för att uppnå denna
synskärpa.
9 § Trots vad som sägs i 8 § första stycket får fortsatt innehav medges för
den som före den 1 juli 1996 innehade körkort eller körkortstillstånd för
behörigheterna C, CE, D eller DE om den binokulära synskärpan uppgår till
minst 0,8. Korrektion med glasögon eller kontaktlinser får användas för att
uppnå denna synskärpa.
10 § Om syn helt saknas i ett öga utgör det hinder för innehav.
11 § Vid nystagmus ska synskärpan enligt 8 och 9 §§ uppnås i
blickriktningar upp till 30° från den rakt fram.
12 § Synfältet ska vid seende med båda ögonen samtidigt:
1. ha en horisontell utsträckning av minst 160° varav minst 70° åt vardera
sidan från synfältets centrum, och
2. i detta område ha en vertikal utsträckning av minst 30° uppåt och
minst 30° nedåt.
I det område som anges i första stycket 1 och 2 utgör defekt som i
utbredning är större än två intilliggande testpunkter i Esterman-programmet
och som är belägen i området utanför 30° från synfältets centrum, hinder för
innehav.
Synfältets utsträckning och defekter definieras inom detta område av en
undersökning av synfältet med den metod som anges i 16 kap. 6 § första
stycket 1.
13 § Vid sådan statisk tröskelperimetri som anges i 16 kap. 6 § första
stycket 2 ska värdet i varje korresponderande testpunkt uppgå till
1. minst 20 dB inom en radie av 10° från synfältets centrum, och
2. minst 10 dB inom en radie av 30° från synfältets centrum.
14 § Dubbelseende utgör hinder för innehav, oavsett i vilken blickriktning
som dubbelseendet uppträder.
15 § Om den föreskrivna synskärpan inte kan uppnås utan korrektionsglas,
får inget av glasen överstiga plus åtta dioptrier i styrka i den mest brytande
meridianen.
Kontaktlinser får användas om de fungerar väl under den tid som ett
arbetspass i trafik omfattar. Om kontaktlinser används gäller inte vad som
sägs i första stycket.
16 § Total nattblindhet eller annan allvarlig begränsning av seendet vid
nedsatt belysning, utgör hinder för innehav.
TSFS 2010:125
6
Villkor om läkarintyg
17 § Vid progressiv ögonsjukdom ska villkor om läkarintyg eller annat
medicinskt underlag föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav
göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Synprövning
18 § Synfunktionerna ska undersökas enligt 16 kap. För att föreskriven
synskärpa ska anses uppnådd ska alla bokstäver på raden på
synprövningstavlan kunna läsas.
3 kap. Hörsel och balanssinne
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Överraskande anfall av balansrubbning eller yrsel som innebär en
trafiksäkerhetsrisk, utgör hinder för innehav.
2 § Morbus Ménière utgör hinder för innehav av behörigheterna C, CE, D,
DE eller taxiförarlegitimation om sjukdomen är kliniskt aktiv.
3 § Hörselnedsättning eller dövhet utgör inte hinder för innehav av
behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE eller traktorkort.
För innehav av behörigheterna D, DE eller taxiförarlegitimation ska
hörselförmågan vara sådan att innehavaren har möjlighet att kommunicera
med passagerare och andra trafikanter. Detta krav ska anses uppfyllt om
vanlig samtalsstämma uppfattas på fyra meters avstånd på ena örat med eller
utan hörapparat.
Villkor om läkarintyg
4 § Vid Morbus Ménière eller annan progressiv sjukdom ska villkor om
läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras med
intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Läkarundersökning
5 § Sökanden ska tillfrågas om förekomst av yrsel med hörselnedsättning,
Morbus Ménière eller annan yrselsjukdom. Läkaren ska i dessa fall särskilt
bedöma risken för överraskande anfall av balansrubbning eller trafikfarlig
yrsel.
TSFS 2010:125
7
6 § Hörselprövning för innehav av behörigheterna D, DE eller
taxiförarlegitimation ska göras med vanlig samtalsstämma eller med
tonaudiometer.
4 kap. Rörelseorganens funktioner
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Sjukdom eller nedsättning i rörelseorganens funktion som innebär att
fordon inte kan köras på ett trafiksäkert sätt, utgör hinder för innehav.
2 § En funktionsnedsättning i rörelseorganen utgör inte hinder enligt 1 §
om den kan kompenseras genom ortopediskt hjälpmedel eller tekniska
anordningar på fordonet.
I 3 kap. 10 och 17 §§ körkortslagen (1998:488), 3 kap. 9 §
körkortsförordningen (1998:980) och 3 kap. 3 § yrkestrafiklagen (1998:490)
finns bestämmelser om begränsning av körkortets, traktorkortets eller
taxiförarlegitimationens giltighet och ändring av villkor.
3 § För innehav av behörigheterna D, DE och taxiförarlegitimation ska
rörelseförmågan vara tillräcklig för att kunna hjälpa passagerare in i och ut
ur fordonet samt med bilbälte.
Villkor om läkarintyg
4 § Vid progressiv sjukdom, som i framtiden kan förväntas medföra
funktionsnedsättning av sådan svårighetsgrad att körförmågan påverkas, ska
villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt
innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Detsamma gäller i fråga om rörelseförmågan enligt 3 §.
Läkarundersökning
5 § Vid funktionsnedsättning i rörelseorganen ska läkaren bedöma
tillståndets inverkan på körförmågan, i förekommande fall med hänsyn till
tekniskt hjälpmedel eller anpassning av fordonet.
För innehav av behörigheterna D, DE eller taxiförarlegitimation ska
läkaren även bedöma förmågan att kunna hjälpa passageraren in i och ut ur
fordonet samt med bilbälte.
Allmänna råd
Vid behov bör läkaren grunda sin bedömning på undersökning
utförd av legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad sjukgymnast.
TSFS 2010:125
8
5 kap. Hjärt- och kärlsjukdomar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation.
1 § Hjärt- eller kärlsjukdom som innebär en påtaglig risk för att hjärnans
funktioner akut försämras eller som i övrigt innebär en trafiksäkerhetsrisk,
utgör hinder för innehav.
Vid bedömning enligt detta kapitel ska tillståndets orsaker, kliniska form
och utveckling samt behandlingsresultatet beaktas.
2 § Vid medvetandeförlust (synkope) som orsakats av arytmi krävs en
observationstid utan ny medvetandeförlust innan innehav kan medges.
Allmänna råd
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort
bör observationstiden uppgå till minst tre månader. Behovet av en
längre observationstid får bedömas i det enskilda fallet. Om orsaken
till medvetandeförlusten har behandlats kan en kortare
observationstid accepteras.
3 § Vid annan form av synkope än sådan som orsakats av arytmi, till
exempel vid så kallad reflexogen synkope (vasovagal svimning), får behovet
av observationstid bedömas utifrån risken för ny sådan medvetandeförlust.
Allmänna råd
Vid bedömning av risken för ny sådan synkope (svimning) ska
bedömningen utgå från orsaken till den aktuella svimningen, tidigare
förekomst av svimningar samt huruvida sådana förekommit ofta,
oförutsägbart eller under körning.
4 § Innehav kan medges vid pacemakerbehandling som fungerar väl.
5 § Innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort kan
medges vid behandling med implanterad defibrillator (ICD) om
behandlingen fungerar väl.
Allmänna råd
Efter defibrillering som inträffat för att häva en allvarlig arytmi (så
kallat adekvat tillslag) bör en observationstid på tre månader
uppnås.
Vid defibrillering som utlösts på grund av arytmi som inte är
allvarlig eller trots att arytmi inte inträffat (så kallad inadekvat
defibrillering) bör det krävas en observationstid för att säkerställa
att ytterligare inadekvata tillslag inte inträffar.
TSFS 2010:125
9
6 § Risken för slaganfall (stroke) ska bedömas enligt detta kapitel. Vid
bedömningen ska särskilt uppmärksammas transitoriska ischemiska attacker
(TIA) samt övriga viktiga riskfaktorer såsom förhöjt blodtryck, förhöjda
blodfetter, förmaksflimmer och kärlmissbildning.
Resttillståndet efter ett slaganfall ska bedömas enligt tillämpligt kapitel,
exempelvis 2 kap. (synfältsdefekter), 4 kap. (förlamningar), 8 kap.
(medvetandestörningar), 10 kap. (kognitiva störningar) och 14 kap.
(psykiska sjukdomar och störningar).
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
7 § Vid innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförar-
legitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant
innehav beaktas.
8 § Vid ischemisk hjärtsjukdom utgör följande förhållanden var för sig
hinder för innehav:
1. en symptombegränsad arbetsförmåga vid arbetsprov som klart under-
stiger förväntat normalvärde med beaktande av patientens kön, ålder,
kroppsstorlek och vikt,
2. en vänsterkammarfunktion med en ejektionsfraktion under 40% eller
symptom på hjärtsvikt,
3. förekomst av allvarliga paroxysmala arytmier,
4. angiografifynd som visar hemodynamiskt signifikant förträngning av
kranskärlen, eller
5. förekomst av angina pectoris i vila eller utlöst av emotionella faktorer.
9 § Vid nedsatt klaffunktion i form av förträngning eller läckage utgör
följande förhållanden var för sig hinder för innehav:
1. en vänsterkammarfunktion med en ejektionsfraktion under 40% eller
symptom på hjärtsvikt,
2. allvarliga paroxysmala arytmier, eller
3. allvarliga EKG-avvikelser, t.ex. tecken på ischemi eller retlednings-
störningar.
10 § Resttillstånd efter åtgärdad ischemisk hjärtsjukdom eller resttillstånd
efter kirurgiskt åtgärdad klaffsjukdom ska bedömas med utgångspunkt i
kraven i 8 och 9 §§.
11 § Annan hjärtsjukdom, t.ex. kardiomyopati, ska bedömas utifrån
kraven i 8 § 13.
12 § Innehav kan medges trots vad som sägs i 8 och 9 §§ under
förutsättning att förhållandena är prognostiskt gynnsamma och
trafiksäkerhetsrisken bedöms vara liten.
13 § Genomgången hjärttransplantation utgör hinder för innehav.
TSFS 2010:125
10
14 § Behandling med implanterad defibrillator (ICD) utgör hinder för
innehav.
Villkor om läkarintyg
15 § Villkor om läkarintyg får föreskrivas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Allmänna råd
Efter genomgången hjärttransplantation bör villkor om läkarintyg
föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras inom
tolv månader och därefter minst en gång om året.
Läkarundersökning
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort
16 § Läkaren ska särskilt uppmärksamma tillstånd efter stroke eller
hjärtinfarkt, förekomst av angina pectoris eller annan hjärt- eller
kärlsjukdom samt rytmrubbningar och tecken på klaffsjukdom. Vid
förmaksflimmer ska risken för embolisering till hjärnans blodkärl bedömas.
Allmänna råd
Efter operation då hjärt-lungmaskin har använts bör en bedömning
av kognitiva funktioner göras enligt 10 kap.
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
17 § Vid undersökning under det första året efter en hjärtinfarkt ska
arbetsprov utföras och resultatet av detta redovisas. Vid en Q-våg större än
40 millisekunder ska vänster kammares funktion bedömas med avseende på
ejektionsfraktionen.
18 § Vid undersökning under det första året efter en by pass-operation
eller perkutan koronar intervention (ballongvidgning eller inläggning av
stent) ska arbetsprov utföras och resultatet av detta redovisas. Om tecken på
allvarlig koronarinsufficiens framkommer vid sådant prov, bör
kompletterande utredning med myokardskintigrafi eller koronarangiografi
utföras.
TSFS 2010:125
11
6 kap. Diabetes
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Diabetessjukdom som inte är under godtagbar kontroll med avseende
på risken för hypoglykemi, utgör hinder för innehav. Vid hypoglykemi ska
särskilt beaktas tecken på nedsatt hjärnfunktion (neuroglukopena symptom)
samt risk för medvetslöshet, särskilt sådan som inte föregåtts av
varningssymptom. Innehavaren ska ha kunskap om varningstecken på akut
hypoglykemi och motåtgärder.
Allmänna råd
Exempel på neuroglukopena symptom är koncentrationssvårigheter,
oförmåga att fatta riktiga beslut (t.ex. om bilkörning), trötthet,
sömnighet, irritation och aggressivitet.
Egenkontroller av blodsocker bör för innehav av behörigheterna
AM, A1, A, B, BE eller traktorkort göras tillräckligt ofta för att
upptäcka hypoglykemi och förhindra att trafiksäkerhetsrisk uppstår.
2 § Med allvarlig hypoglykemi avses i dessa föreskrifter sådan
hypoglykemi som krävt hjälp av annan för att hävas.
Med återkommande allvarlig hypoglykemi avses i dessa föreskrifter
allvarlig hypoglykemi som upprepas inom ett år.
3 § Återkommande allvarlig hypoglykemi utgör hinder för innehav till
dess att en observationstid om ett år från den senaste allvarliga
hypoglykemin uppnåtts.
4 § Efter allvarlig hypoglykemi i trafiken ska en observationstid utan nya
episoder av allvarlig hypoglykemi ha uppnåtts för att diabetessjukdomen ska
anses vara under godtagbar kontroll.
Allmänna råd
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort
bör denna tid uppgå till minst sex månader och för innehav av
behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation till minst
tolv månader.
5 § Vid andra komplikationer av diabetessjukdomen ska bedömningen av
trafiksäkerhetsrisken göras med tillämpning av vad som i övrigt sägs i dessa
föreskrifter, särskilt 2 kap. (synfunktioner), 5 kap. (hjärt- och
kärlsjukdomar) och 10 kap. (demens och andra kognitiva störningar).
TSFS 2010:125
12
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
6 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförar-
legitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant
innehav beaktas.
7 § Diabetessjukdom som behandlas med insulin utgör hinder för innehav
av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation, om inte annat
sägs i 8 §.
8 § Trots vad som sägs i 7 § får innehav av behörigheterna C, CE, D, DE
eller taxiförarlegitimation medges för den som
1. har diabetes typ 2, och
2. har förmåga att känna varningstecken på akut hypoglykemi eller aldrig
har haft hypoglykemi, och
3. genomför egenkontroller av blodsocker.
Allmänna råd
Varningstecken på akut hypoglykemi kan vara svettning,
hjärtklappning, tremor (darrningar), värmekänsla, illamående och
hungerkänsla.
Egenkontroller av blodsocker bör göras minst två gånger
dagligen samt i samband med körning.
9 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförar-
legitimation ska varje allvarlig hypoglykemi under vaken tid beaktas och
behovet av en observationstid utan nya sådana episoder bedömas.
Allmänna råd
För att diabetessjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll
bör denna observationstid uppgå till minst sex månader vid diabetes
typ 2.
För den som har diabetes typ 1 och har medgivits fortsatt innehav
enligt 17 § bör denna observationstid uppgå till minst tolv månader.
Villkor om läkarintyg
10 § Vid diabetessjukdom som behandlas med insulin ska innehavet
förenas med villkor om läkarintyg och prövning av frågan om fortsatt
innehav göras.
Intyg beträffande diabetessjukdomen och synfunktionerna ska lämnas
efter ett år och därefter minst vart tredje år.
11 § Om insulinbehandling har pågått i mer än ett år när
prövningsmyndigheten får kännedom om sjukdomen kan, trots vad som sägs
i 10 §, föreskrivas att läkarintyg ska lämnas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras efter tid som bedöms lämplig i varje enskilt fall.
TSFS 2010:125
13
12 § Vid diabetessjukdom som behandlas med annat läkemedel än insulin
ska villkor om läkarintyg beträffande diabetessjukdomen och
synfunktionerna föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav
göras minst vart femte år för innehav av behörigheterna AM, A 1, A, B, BE
eller traktorkort och minst vart tredje år för innehav av behörigheterna C,
CE, D, DE eller taxiförarlegitimation.
13 § För den som har genomgått transplantation av bukspottkörtel eller
Langerhanska öar där kriterierna för diagnosen diabetes inte längre uppfylls
ska villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt
innehav göras.
Allmänna råd
Villkor om läkarintyg bör föreskrivas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras minst vart femte år för innehav av
behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort och minst vart
tredje år för innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation. Vid bedömningen bör särskilt beaktas behovet
av fortsatta kontroller beträffande synfunktionerna samt förekomst
av hjärt- och kärlsjukdomar.
Läkarundersökning
14 § Läkaren ska särskilt bedöma risken för hypoglykemi för att avgöra
om lämpligheten att köra motordrivet fordon är väsentligt nedsatt på grund
av diabetessjukdomen. Läkaren ska förvissa sig om att sökanden i
förekommande fall är väl förtrogen med symptomen på hypoglykemi och
har kännedom om lämpliga åtgärder om sådana symptom uppkommer.
15 § Komplikationer från kärlsystemet till följd av diabetessjukdomen,
t.ex. retinopati eller neuropati med motoriska, sensoriska bortfallssymptom
eller kognitiv påverkan, ska särskilt uppmärksammas liksom makro-
vaskulära komplikationer med risk för hjärt- eller kärlsjukdom.
Allmänna råd
Vid retinopati och vid tillstånd efter laserbehandling vid retinopati
bör undersökning med statisk tröskelperimetri övervägas i varje
enskilt fall.
16 § Vad som sägs i 14 § är av särskild vikt vid insulinbehandlad diabetes
om det är fråga om innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförar-
legitimation. Läkaren ska då beakta och bedöma lämpligheten från
trafiksäkerhetssynpunkt med hänsyn till de körningar och arbetsformer som
är aktuella vid sådant innehav. I intyget ska läkaren lämna ett särskilt
utlåtande i denna fråga.
TSFS 2010:125
14
Särskilt om fortsatt innehav
17 § Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 maj 2008 innehade
körkort, körkortstillstånd traktorkort eller taxiförarlegitimation gäller
följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel
och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa
föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av
Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav
av körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m m.
7 kap. Neurologiska sjukdomar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Sjukdomar i nervsystemet som innebär trafiksäkerhetsrisker utgör
hinder för innehav.
2 § Vid riskbedömningen ska hänsyn tas till tillståndets kliniska form och
utveckling samt behandlingsresultat. Motoriska eller sensoriska symptom
som påverkar balans, koordination eller psykomotorisk hastighet,
synfältsdefekter samt defekter av kognitiv natur ska särskilt beaktas.
Allmänna råd
Vid Parkinsons sjukdom bör förekomst av s.k. on-off-symptom
särskilt beaktas.
3 § Vid Parkinsons sjukdom och särskilt vid behandling med dopamin-
agonister, ska risken för insomning vid körning av motordrivet fordon
särskilt beaktas och bedömas enligt 12 kap. 16 §.
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
4 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med
sådant innehav beaktas.
Villkor om läkarintyg
5 § Vid progressiv sjukdom, t. ex. Parkinsons sjukdom, multipel skleros
eller annan neurodegenerativ sjukdom ska villkor om läkarintyg föreskrivas
och prövning av frågan om fortsatt innehav göras med intervall som bedöms
lämpligt i varje enskilt fall.
TSFS 2010:125
15
8 kap. Epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Med epileptiskt anfall avses den kliniska manifestationen av abnorma,
repetitiva urladdningar i hjärnans nervceller. Med epilepsi avses
återkommande, oprovocerade epileptiska anfall.
Riskbedömningen ska göras med utgångspunkt från förekomsten av
epileptiska anfall, även om diagnosen epilepsi inte är ställd. Ett normalt
resultat av en EEG-undersökning utesluter inte epileptiskt anfall eller
epilepsi.
2 § Vid bedömningen ska hänsyn tas till anfallets orsaker, kliniska form
och utveckling samt behandlingsföljsamhet och effekt av behandlingen.
3 § Epileptiskt anfall som provocerats av intag av substanser eller av
abstinens ska i neurologiskt avseende bedömas enligt detta kapitel. Vid
substansberoende eller missbruk av medel som påverkar förmågan att köra
motordrivna fordon ska bedömningen även göras med utgångspunkt i 12
kap.
Vid sådant anfall som avses i första stycket ökar kravet på säkerställd
nykterhet, även om diagnosen missbruk eller beroende inte kan ställas.
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort vid
epileptiskt anfall och vid epilepsi
4 § Följande förhållanden utgör var för sig hinder för innehav om inte
annat sägs i 5 §:
1. Ett första epileptiskt anfall har inträffat under de senaste sex
månaderna.
2. Diagnosen epilepsi har ställts eller kan nu ställas och epileptiskt anfall
har inträffat under de senaste tolv månaderna.
3. Det finns en påtaglig risk för epileptiskt anfall utifrån sjukhistoria,
resultatet av klinisk undersökning, neuroradiologisk undersökning eller
resultatet av EEG-undersökning.
4. EEG-undersökning visar regelbundna symmetriska formationer av
bilateralt synkron tre per sekund spike wave aktivitet med generell
utbredning (absenser).
5 § Trots vad som sägs i 4 § kan innehav medges i följande fall:
1. Epileptiskt anfall har inträffat efter läkarordinerad utsättning av anti-
epileptisk medicinering och har föregåtts av minst två års anfallsfrihet.
Förutsättningen är att behandling med samma substans har återinsatts och
har följts av en anfallsfri observationstid på tre månader.
2. Epileptiskt anfall har inträffat som en direkt följd av provocerande
faktorer som kan förutses inte återkomma. Behovet av viss observationstid
TSFS 2010:125
16
efter det senaste anfallet ska bedömas i varje enskilt fall. Anfall får dock inte
ha inträffat under de senaste tre månaderna.
3. Ett enda epileptiskt anfall har inträffat efter lång tid av anfallsfrihet,
och omständigheterna i övrigt talar för en låg risk för nya anfall.
4. Epileptiskt anfall har inträffat under de senaste tre åren men bedöms
med stor säkerhet inte ha påverkat medvetandet, sinnesintrycken eller den
motoriska kontrollen. Övriga omständigheter ska tala för en låg risk för
anfall som påverkar medvetandet.
5. Det är fråga om en karakteristisk epilepsiform som under minst tre år
manifesterat sig endast i form av anfall under sömn.
Allmänna råd
Vid bedömning enligt 2 är sömnbrist, alkoholkonsumtion, stress,
feber, vätskebrist och fysisk eller psykisk ansträngning exempel på
sådana faktorer som kan återkomma. Innehav bör därför inte
medges efter anfall som utlösts av sådana faktorer.
Vid bedömning enligt 3 bör minst sex månaders anfallsfrihet
uppnås efter det senaste anfallet och med lång tid bör avses minst
fem år.
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
vid epileptiskt anfall och vid epilepsi
6 § Följande förhållanden utgör var för sig hinder för innehav:
1. Ett första epileptiskt anfall har inträffat under de senaste fem åren.
Behandling med läkemedel mot epilepsi får heller inte ha förekommit under
denna tid.
2. Diagnosen epilepsi har tidigare ställts eller kan nu ställas och
epileptiskt anfall har inträffat under de senaste tio åren. Behandling med
läkemedel mot epilepsi får heller inte ha förekommit under denna tid.
3. Det finns en påtaglig risk för epileptiskt anfall utifrån sjukhistoria,
resultatet av klinisk undersökning, neuroradiologisk undersökning eller
resultatet av EEG-undersökning.
4. EEG-undersökning visar regelbundna symmetriska formationer av
bilateralt synkron tre per sekund spike wave aktivitet med generell
utbredning (absenser).
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation vid annan medvetandestörning
7 § Vid medvetandestörning eller annan kognitiv påverkan ska nödvändig
observationstid bedömas utifrån risken för ny sådan störning eller påverkan.
Bedömningen ska göras med utgångspunkt i bakomliggande medicinska
förhållanden.
Om orsaken till medvetandestörningen inte är klarlagd ska bedömning
göras enligt 1 kap. 4 och 5 §§.
TSFS 2010:125
17
Ifråga om innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförar-
legitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant
innehav beaktas.
Villkor om läkarintyg
8 § Vid diagnosen epilepsi ska den totala uppföljningsperioden vara minst
fem år från det senaste anfallet. Under denna tid ska villkor om läkarintyg
föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras ett år efter det
senaste anfallet, därefter efter ytterligare ett år och därefter efter ytterligare
tre år. Om det senaste anfallet inträffat mer än ett år innan
prövningsmyndigheten fått kännedom om sjukdomen, kan istället
föreskrivas att läkarintyg ska lämnas och prövning av frågan om fortsatt
innehav göras vid endast ett eller två tillfällen och efter tid som bedöms
lämplig i varje enskilt fall.
Villkor om läkarintyg får föreskrivas efter ett enstaka epileptiskt anfall,
annan medvetandestörning eller vid anfall enligt 5 § 5. Villkor får då
föreskrivas med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Om förhållandena försämrats eller framstår som mindre stabila kan
uppföljning göras under en längre period och med tätare intervall än vad
som anges i första stycket.
Läkarundersökning
9 § Läkaren ska fråga sökanden om attacker av kortvarig
medvetanderubbning och andra mindre påtagliga yttringar av
epilepsisymptom har inträffat.
10 § Vid idiopatisk generaliserad epilepsi med frånvaroattacker (absenser)
ska EEG-undersökning göras.
Allmänna råd
Behovet av EEG-undersökning bör i övriga fall övervägas i varje
enskilt fall.
Om kravet på anfallsfrihet är uppfyllt men EEG-kurvan visar
epileptiform aktivitet i frekvensområdet tre per sekund bör
reaktionstidsmätning eller annat funktionsprov ingå som underlag i
bedömningen.
11 § Vid sådant provocerat anfall som avses i 3 § ska allt bruk av sådana
substanser särskilt uppmärksammas.
Särskilt om fortsatt innehav
12 § Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 maj 2008 innehade
körkort, körkortstillstånd traktorkort eller taxiförarlegitimation gäller
TSFS 2010:125
18
följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel
och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa
föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av
Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav
av körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m m.
13 § Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 september 2010
innehade körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation,
och som inte omfattas av 12 § gäller följande. Ett medicinskt förhållande
som ska bedömas enligt detta kapitel och som förelegat före
den 1 september 2010 ska, i den mån dessa föreskrifter ställer högre krav för
innehav, bedömas med tillämpning av Vägverkets föreskrifter (VVFS
2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
9 kap. Njursjukdomar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Allvarligt nedsatt njurfunktion som innebär en trafiksäkerhetsrisk
utgör hinder för innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D,
DE, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
2 § För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation ska behandling med dialys prövas från
trafiksäkerhetssynpunkt. Om behandlingen bedöms innebära en
trafiksäkerhetsrisk utgör den hinder för innehav.
Behandling med hemodialys utgör hinder för innehav av behörigheterna
C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation.
3 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med
sådant innehav beaktas.
Villkor om läkarintyg
4 § Efter njurtransplantation ska villkor om läkarintyg föreskrivas och
prövning av frågan om fortsatt innehav göras.
I övriga fall får villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan
om fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt
fall.
Läkarundersökning
5 § Sökanden ska tillfrågas om tidigare njursjukdom. Läkaren ska vara
särskilt uppmärksam på tecken på njursvikt.
TSFS 2010:125
19
10 kap. Demens och andra kognitiva störningar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Allvarlig kognitiv störning utgör hinder för innehav. Vid bedömning
av om störningen ska anses som allvarlig ska särskild hänsyn tas till
nedsättning av uppmärksamhet, omdöme och förmågan att ta in och
bearbeta synintryck samt nedsättning av mental flexibilitet, minne,
exekutiva funktioner och psykomotoriskt tempo. Dessutom ska
känslomässig labilitet och ökad uttröttbarhet beaktas. Apraxi och neglekt
ska särskilt uppmärksammas.
2 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegi-
timation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav
beaktas.
Innehav vid demens
3 § Demens utgör hinder för innehav. Vid lindrig demens kan dock
innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller traktorkort medges.
Allmänna råd
Demens bör anses som lindrig om patienten, trots påtagligt
försämrad förmåga till aktivt yrkesarbete och sociala aktiviteter,
ändå har förmågan att föra ett självständigt liv med ett
förhållandevis intakt omdöme.
4 § Demens anses föreligga om sådan diagnos har ställts utifrån
vedertagen medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan
bedömas att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda. Med kriterier avses
de som anges i ett kriteriebaserat system för diagnosklassifikation, t.ex.
DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) eller ICD
(International Classification of Diseases).
Innehav vid förvärvade hjärnskador
5 § Hjärnskada som förvärvats efter exempelvis stroke, infektion, syrebrist
(anoxi), förgiftning eller tumör samt traumatiskt förvärvad hjärnskada, ska
bedömas enligt 1 och 2 §§.
Villkor om läkarintyg
6 § Vid lindrig demens ska villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning
av frågan om fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i
varje enskilt fall.
TSFS 2010:125
20
Vid övriga förhållanden som regleras i detta kapitel får villkor om
läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras med
intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Allmänna råd
Vid tillstånd med minnesstörning, där demensutveckling kan
misstänkas, bör villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av
frågan om fortsatt innehav göras minst en gång om året.
Läkarundersökning m.m.
7 § Undersökningen ska omfatta en bedömning av sökandens kognitiva
funktioner. Läkarens bedömning kan grundas på neuropsykologisk
undersökning utförd av neuropsykolog, annan legitimerad psykolog eller
legitimerad arbetsterapeut med god kunskap inom området.
Allmänna råd
Vid hjärnskada och vid misstanke om kognitiva störningar bör ett
enkelt test, t.ex. Folsteins Mini-Mental-Test, utföras.
Vid misstanke eller kännedom om minnesstörning bör komp-
letterande uppgifter om möjligt inhämtas från anhöriga.
Vid misstanke om störningar i uppmärksamhet bör sökandens
förmåga till delad uppmärksamhet och till uppmärksamhet över tid
samt effekter av tidspress prövas.
Vid omdömesdefekter bör läkaren försöka bedöma i vad mån dessa
har betydelse för trafiksäkerheten.
8 § Bedömningen ska i första hand göras utifrån en medicinsk
undersökning. Endast där bedömningen av den medicinska undersökningen
ger ett resultat i ett svårbedömt gränsområde bör ett körprov enligt 3 kap.
4 § körkortslagen (1998:488) eller annat slag av körtest göras. Oavsett
resultatet av sådant körprov eller körtest ska en helhetsbedömning av
utredningsresultaten göras.
11 kap. Sömn- och vakenhetsstörningar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Sömnapné, snarksjukdom (ronkopati) eller annan sjukdom med
sömnstörning samt narkolepsi utgör hinder för innehav om förhållandena
bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk.
2 § För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med
sådant innehav beaktas.
TSFS 2010:125
21
Villkor om läkarintyg
3 § Villkor om läkarintyg får föreskrivas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Läkarundersökning
4 § Sökanden ska tillfrågas om störning av nattsömnen på grund av
sömnapné eller uttalad snarkning samt om annan sömnstörning.
12 kap. Bruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon
Allmänt
1 § Detta kapitel gäller bruk av
1. alkohol,
2. andra psykoaktiva substanser än alkohol, utom nikotin och koffein,
samt
3. läkemedel som inte är av psykoaktivt slag men som ändå bedöms
kunna påverka förmågan att köra motordrivet fordon.
Exempel på sådana psykoaktiva substanser som avses i första stycket 2 är
opiater, amfetamin, kokain, cannabis, hallucinogener, GHB och flyktiga
lösningsmedel samt narkotikaklassade läkemedel enligt Läkemedelsverkets
förteckningar II eller III respektive IV eller V. Även sådana läkemedel av
opioidtyp som inte är narkotikaklassade avses (t.ex. Tramadol och
Tradolan). Anabola steroider är i dessa föreskrifter att betrakta som
psykoaktiv substans.
2 § En person anses vara beroende av substans som sägs i 1 § första
stycket 1 eller 2 om diagnosen beroende har ställts utifrån vedertagen
medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan bedömas
att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda.
3 § Med diagnosen missbruk avses i dessa föreskrifter ett substansbruk
som uppfyller kriterierna för diagnosen missbruk av psykoaktiv substans
eller är ett bruk av substans som sägs i 1 § som inte är tillfälligt och som
från medicinsk synpunkt är skadligt. Om kriterierna för diagnosen beroende
någon gång har uppfyllts ska bestämmelserna om beroende tillämpas.
4 § Vid tillämpningen av 2 och 3 §§ avses med kriterier de som anges i ett
kriteriebaserat system för diagnosklassifikation, t.ex. DSM (Diagnostic and
Statistical Manual of Mental Disorders) eller ICD (International
Classification of Diseases).
5 § Missbruk av anabola steroider ska prövas dels enligt vad som sägs om
missbruk i detta kapitel, dels enligt 14 kap. 1 och 2 §§.
TSFS 2010:125
22
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation vid diagnoserna beroende och
missbruk
6 § Diagnosen beroende av substans som sägs i 1 § första stycket 1 eller 2
utgör hinder för innehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och
prognosen för fortsatt nykterhet är god.
7 § Diagnosen missbruk av substans som sägs i 1 § utgör hinder för
innehav till dess att varaktig nykterhet kan verifieras och prognosen för
fortsatt nykterhet är god.
8 § Bedömning av frågan om nykterhet enligt dessa föreskrifter ska
omfatta substans som sägs i 1 §.
Allmänna råd
Med nykterhet bör i dessa föreskrifter förstås
när det gäller alkohol, att biologiska markörer ligger inom
referensområdet eller att det kan styrkas att de förhöjda värdena
beror på annat än alkoholkonsumtion. Sådana biologiska markörer
är t.ex. CDT, GT, MCV. Vidare gäller, oavsett om alkoholmarkörer
inom referensområdet redovisas, att inga andra uppgifter om
onykterhet, t.ex. omhändertagande enligt lagen (1976:511) om
omhändertagande av berusade personer m.m. föreligger,
när det gäller ej läkarordinerat bruk av psykoaktiva substanser
att drogfrihet kan styrkas. När det gäller urinprover innebär
kreatininvärde under referensområdet att drogfrihet inte har styrkts.
när det gäller läkarordinerat bruk av psykoaktiva substanser att
bruket vid prövning enligt vad som sägs i 16 § inte bedöms innebära
en trafiksäkerhetsrisk.
9 § Med varaktighet enligt 6 och 7 §§ avses minst sex månaders verifierad
nykterhet och vid svårt beroende upp till två års verifierad nykterhet. Vid
bedömningen av beroendets svårighetsgrad ska resultatet av tidigare
behandlingsinsatser beaktas.
10 § Vid vistelse som sker med stöd av lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt, vård vid institution för vilken Statens institutionsstyrelse är central
förvaltningsmyndighet eller motsvarande ska varaktig nykterhet visas för
tiden efter frigivningen respektive utskrivningen. Om nykterheten varit
kontrollerad under vistelsetiden kan denna tid dock tillgodoräknas. För att
kravet på verifiering av varaktig nykterhet ska anses uppfyllt ska dock tiden
efter frigivningen eller utskrivningen uppgå till minst sex månader.
Villkorlig frigivning enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt är
att anse som frigivning enligt första stycket.
Övervakning enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med
elektronisk kontroll (s.k. fotboja) är inte att anse som frigivning enligt första
stycket.
TSFS 2010:125
23
11 § Med verifiering avses att nykterheten kan visas genom
1. kontinuerlig läkarkontakt eller annan rehabilitering,
2. frekventa laboratorieprover under hela observationstiden avseende den
eller de substanser som diagnosen relaterar till,
3. upprepade laboratorieprover som belyser förekomsten av annat
substansbruk, och
4. ett läkarintyg som redovisar och bedömer nämnda förhållanden.
Provtagning ska göras oannonserat. Referensområdet för genomförda
laboratorieprover i blod ska anges. Provresultat över referensområdet ska
bedömas och kommenteras.
Trots vad som sägs i första stycket 2 och 3 får nykterhet avseende
narkotika visas genom håranalys. När det gäller den substans som diagnosen
relaterar till ska hårprov tas var tredje månad under hela observationstiden.
Det första provet ska tas tidigast tre månader efter observationstidens början.
För annat substansbruk än den substans som diagnosen relaterar till ska
hårprov tas var sjätte månad under hela observationstiden. Det första provet
ska tas tidigast tre månader efter observationstidens början.
12 § Om substans enligt 1 § första stycket 2 eller 3 påvisats vid
screeninganalys ska verifierande analys utföras. Vid urintoxikologisk
undersökning ska övervakade provtagningar utföras och uppgift om urinens
koncentration (kreatininvärdet) och surhetsgrad (pH-värdet) redovisas.
13 § I prognosbedömningen ska de förhållanden under vilka
rehabiliteringen skett, förekomsten av återfall och resultatet av tidigare
rehabiliteringsåtgärder beaktas. Även kognitiva störningar (10 kap.),
psykiska sjukdomar och störningar (14 kap.), ADHD, autismspektrum-
tillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning (15 kap.)
samt behovet av ytterligare stödåtgärder ska ligga till grund för
prognosbedömningen.
14 § Trots vad som sägs i 6 och 7 §§ kan fortsatt innehav medges även om
kraven på varaktighet och verifiering enligt 9 och 11 §§ inte är uppfyllda,
om omständigheterna i övrigt med styrka talar för en god prognos.
Allmänna råd
Exempel på en god prognos är att innehavaren kan visa på särskilt
goda resultat av en inledd rehabilitering samt följsamhet till läkares
tillsägelse att avstå från att köra fordon enligt 10 kap. 2 §
körkortslagen (1998:488).
15 § För den som har diagnosen beroende eller missbruk och deltar i
behandlingsprogram med metadon, buprenorfin eller annat
ersättningspreparat kan innehav medges om kraven i 611 §§ är uppfyllda.
Kravet på verifiering av nykterhet i 6 och 7 §§ gäller dock inte
läkarordinerat bruk av det ersättningspreparat som används i programmet.
Sådant bruk ska särskilt prövas från trafiksäkerhetssynpunkt.
TSFS 2010:125
24
Trots vad som sägs i 9 § kan fortsatt innehav medges om följsamhet till
programmet styrks under en observationstid på minst sex månader.
Vid innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas.
Allmänna råd
Den som ansöker om körkortstillstånd bör styrka följsamhet i
programmet under en observationstid på minst tolv månader och
upp till två år vid svårt beroende.
Innehav vid regelbundet, läkarordinerat bruk av substans
16 § Regelbundet, läkarordinerat bruk av substans som sägs i 1 § och som
inte är att anse som beroende eller missbruk men som är av viss omfattning,
ska prövas från trafiksäkerhetssynpunkt. Om bruket bedöms innebära en
trafiksäkerhetsrisk, utgör det hinder för innehav.
Vid innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant innehav beaktas.
Villkor om läkarintyg
17 § Vid diagnoserna missbruk och beroende ska villkor om läkarintyg
föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras
1. efter sex månader,
2. därefter efter ytterligare sex månader, och
3. därefter efter ytterligare tolv månader.
Behovet av villkor om läkarintyg därutöver ska bedömas mot bakgrund
av förhållandena i det enskilda fallet.
Allmänna råd
Ett villkor om läkarintyg bör inte omfatta den totala
observationstiden på minst 24 månader. I samband med att
körkortstillstånd meddelas, och det första kravet på läkarintyg
beslutas, bör dock innehavaren underrättas om vad som normalt
gäller i fråga om uppföljningstid och ytterligare läkarintyg.
18 § Vid prövning av frågan om fortsatt innehav enligt 17 § gäller 58 §§
och 1116 §§.
Vid prövning av frågan om fortsatt innehav enligt 17 § första stycket 3
gäller dock inte vad som sägs i 11 § sista stycket. Vid provtagning avseende
narkotika som sker genom provtagning av hår ska denna istället ske efter
sex månader och efter ytterligare sex månader från observationstidens
början, om provtagningen avser den substans som diagnosen relaterar till.
TSFS 2010:125
25
Allmänna råd
Vid håranalys som avser villkor om läkarintyg enligt 17 § första
stycket 3 bör provtagning avseende annan substans än den eller de
substanser som diagnosen relaterar till, ske vid ett tillfälle under
observationstiden.
19 § Vid regelbundet läkarordinerat bruk som avses i 15 och 16 §§ ska
behovet av villkor om läkarintyg bedömas mot bakgrund av förhållandena i
det enskilda fallet.
Allmänna råd
Vid behandling enligt 15 § bör villkor om läkarintyg föreskrivas och
prövning av frågan om fortsatt innehav göras så länge behandling
pågår och därefter vid ytterligare minst ett tillfälle.
Läkarundersökning
20 § Läkaren ska uppmärksamma symptom på ett pågående beroende eller
missbruk av substans som påverkar förmågan att köra motordrivet fordon.
Även symptom på utveckling mot ett beroende eller missbruk ska
uppmärksammas.
Allmänna råd
Läkaren bör särskilt beakta blandmissbruk och tidigare
vårdtillfällen på grund av beroende eller missbruk.
21 § Läkaren ska beakta om sökanden behandlas med läkemedel som kan
sätta ned körförmågan och i förekommande fall informera sökanden om
eventuella trafiksäkerhetsrisker.
13 kap. Särskilt läkarutlåtande efter grovt rattfylleri
Vid ansökan om körkortstillstånd
1 § Läkarutlåtande efter grovt rattfylleri enligt 3 kap. 1 § andra stycket
körkortsförordningen (1998:980) ska innehålla en bedömning om ett
beroende eller missbruk föreligger enligt 12 kap. 23 §§.
Om diagnoserna beroende eller missbruk inte har ställts ska utlåtandet
innehålla en redogörelse för och en bedömning av sökandens konsumtion av
den substans som påvisats vid trafiknykterhetsbrottet. Läkarutlåtandet ska
även belysa förekomsten av annat substansbruk.
2 § Vid provtagning avseende blod- och urinprover gäller följande:
1. Laboratorieprover avseende den substans som påvisats vid
trafiknykterhetsbrottet ska ha tagits vid minst fyra tillfällen. Dessa
TSFS 2010:125
26
provtagningar ska vara fördelade under hela observationstiden som ska vara
minst sex månader.
2. Provtagning avseende annan substans än den som påvisats vid
trafiknykterhetsbrottet ska ha skett vid minst ett tillfälle under
observationstiden.
3. Provtagning ska göras oannonserat.
4. Referensområdet för genomförda laboratorieprover i blod ska anges.
5. Om substans påvisats vid screeninganalys i urin ska verifierande
analys utföras.
6. Provresultat över referensområdet avseende blodprover samt verifierad
förekomst av substans i urin ska bedömas och kommenteras.
7. Vid urintoxikologisk undersökning ska provtagningarna vara
övervakade och uppgift om urinens koncentration (kreatininvärdet) och
surhetsgrad (pH-värdet) redovisas.
3 § Om provtagning enligt 2 § 1 eller 2 gäller narkotika kan detta ske
genom provtagning av hår. Vid sådan provtagning gäller följande:
1. Vid provtagning av hår avseende den substans som påvisats vid trafik-
nykterhetsbrottet ska provtagning utföras efter tre månader och efter sex
månader från observationstidens början.
2. Vid provtagning av hår avseende annan substans än den som påvisats
vid trafiknykterhetsbrottet ska provtagning utföras vid ett tillfälle och
tidigast tre månader från observationstidens början.
3. Om substans påvisats vid screeninganalys ska verifierande analys
utföras.
4. Om substans påvisats vid verifierande analys ska provresultatet
bedömas och kommenteras.
Villkor om läkarintyg
4 § När körkortstillstånd har meddelats efter sådan prövning som avses i
3 kap. 1 § andra stycket körkortsförordningen (1998:980) ska villkor om
läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras
efter sex månader och därefter efter ytterligare tolv månader. Den totala
uppföljningsperioden ska således vara minst 18 månader. Behovet av villkor
om läkarintyg därutöver ska bedömas mot bakgrund av förhållandena i det
enskilda fallet.
Allmänna råd
Ett beslut om villkor om läkarintyg bör inte omfatta den totala
observationstiden på minst 18 månader. I samband med att
körkortstillstånd meddelas, bör dock innehavaren underrättas om
vad som normalt gäller i fråga om observationstid.
5 § Vid villkor om läkarintyg efter sex månader ska 13 §§ tillämpas.
TSFS 2010:125
27
6 § Vid villkor om läkarintyg efter ytterligare tolv månader ska 1 och 2 §§
samt 3 § 2, 3 och 4 tillämpas. Observationstiden ska dock uppgå till tolv
månader.
Om provtagning avseende narkotika sker genom provtagning av hår ska
denna ske efter sex månader och efter ytterligare sex månader från
observationstidens början, om provtagningen avser den substans som
påvisats vid trafiknykterhetsbrottet.
14 kap. Psykiska sjukdomar och störningar
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
1 § Varje psykisk sjukdom och störning som yttrar sig i avvikande
beteende, förändrad impulskontroll, uttalade brister i fråga om omdöme eller
anpassningsförmåga ska bedömas från trafiksäkerhetssynpunkt. Sjukdom
och störning som bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk utgör hinder för
innehav. Dokumenterat riskabelt beteende i trafiken ska särskilt beaktas.
Riskbedömningen ska göras mot bakgrund av
1. sjukdomsinsikt,
2. genomgången eller pågående tvångsvård enligt lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
3. recidivfri observationstid,
4. överkonsumtion av alkohol eller bruk av annat medel som påverkar
förmågan att köra motordrivet fordon,
5. behandlingsföljsamhet, samt
6. behandlingseffekt.
Slutlig bedömning av behandlingsföljsamhet ska inte göras under
pågående tvångsvård.
Allmänna råd
Bedömning av följsamhet till läkemedelsbehandling bör verifieras
genom bestämning av relevanta läkemedelskoncentrationer i blod.
2 § Psykisk sjukdom eller störning som orsakas av bruk av anabola
steroider ska bedömas enligt 1 §.
3 § Vid schizofrena och andra psykotiska syndrom ska följande
förhållanden särskilt uppmärksammas:
1. vanföreställningar
2. hallucinationer,
3. vredesutbrott,
4. desorganiserat beteende, samt
5. kvarstående defekttillstånd efter aktiv sjukdomsfas.
Kvarstående kognitiv nedsättning ska bedömas enligt 10 kap.
Vid schizoaffektiva (cykloida) syndrom ska maniliknande symptom
särskilt uppmärksammas. Bedömningen ska i dessa fall även göras enligt
4 §.
TSFS 2010:125
28
Allmänna råd
Innehav bör inte medges förrän tidigast ett år efter senaste aktiva
sjukdomsfas.
4 § Vid affektiva syndrom ska manisk eller hypoman episod samt den
ökande risken för recidiv efter upprepade sjukdomsepisoder särskilt beaktas.
Allmänna råd
Innehav bör inte medges förrän tidigast ett år efter senaste återfall i
sjukdomen. Vid återfall endast i depressiv episod kan kortare
observationstid godtas. Antalet återfall samt längden av intervallen
mellan dessa bör redovisas.
5 § Vid personlighetsstörning ska paranoid, schizotyp, antisocial,
borderline och narcissistisk personlighetsstörning särskilt uppmärksammas.
För innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation
6 § Vid innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med
sådant innehav beaktas. Vid innehav av behörigheterna D, DE eller
taxiförarlegitimation ska förhållanden som kan utgöra risk för passagerares
säkerhet särskilt uppmärksammas.
Villkor om läkarintyg
7 § Villkor om läkarintyg får föreskrivas och prövning av frågan om
fortsatt innehav göras med intervall som bedöms lämpligt i varje enskilt fall.
Läkarundersökning
8 § Vid yrkesmässig personbefordran ska läkaren särskilt uppmärksamma
psykisk sjukdom och/eller störning som medfört att sökanden av relativt
små anledningar upprepade gånger visat tecken på beteende som kan utgöra
risk för passagerares säkerhet.
9 § Läkaren ska särskilt uppmärksamma sådana sjukdomar och
patologiska företeelser, som anfallsvis eller mera ihållande nedsätter
sökandens vaksamhet och iakttagelseförmåga eller inskränker den
psykomotoriska reaktionsberedskapen.
TSFS 2010:125
29
15 kap. ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning
Allmänt
1 § Detta kapitel gäller
1. ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), annan diagnos
avseende störning av uppmärksamhet eller hyperaktivitet, DAMP (Deficits
in Attention, Motor control and Perception), autismspektrumtillstånd (t.ex.
Aspergers syndrom), Tourettes syndrom, samt
2. psykisk utvecklingsstörning.
För innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE, C, CE, D, DE,
traktorkort eller taxiförarlegitimation
2 § Allvarlig psykisk utvecklingsstörning utgör hinder för innehav. Med
sådan störning avses här djupgående, svår eller måttlig mental retardation
enligt DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) eller
grav, svår eller medelsvår psykisk utvecklingsstörning enligt ICD (Inter-
national Classification of Diseases).
3 § Vid diagnoser som anges i 1 § 1 och vid annan psykisk
utvecklingsstörning än sådan som anges i 2 § ska symptomen prövas från
trafiksäkerhetssynpunkt. Om dessa bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk
föreligger hinder för innehav.
4 § Vid bedömning enligt detta kapitel ska störningar av impulskontroll,
koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme samt tvångsmässig
fixering beaktas.
Förekomst av kognitiva störningar samt psykiska sjukdomar och
störningar ska även bedömas med beaktande av vad som sägs i 10 kap. och i
14 kap.
5 § Bedömningen enligt 3 och 4 §§ ska göras mot bakgrund av
1. funktionsnedsättningens konsekvenser för det dagliga livet,
2. förekomst av beroende, missbruk eller överkonsumtion av alkohol,
narkotika eller annan substans som påverkar förmågan att köra motordrivet
fordon,
3. förmågan att följa regler och förstå andras beteende i trafiken, samt
4. kriminalitet.
6 § Vid läkemedelsbehandling för tillstånd som avses i detta kapitel ska
behandlingseffekt och behandlingsföljsamhet särskilt beaktas.
Exempel på sådana läkemedel är Concerta, Ritalin och Strattera.
7 § Vid innehav av behörigheterna C, CE, D, DE, eller taxiförar-
legitimation ska den ökade trafiksäkerhetsrisk som följer med sådant
innehav beaktas.
TSFS 2010:125
30
Villkor om läkarintyg
8 § Behovet av villkor om läkarintyg ska bedömas mot bakgrund av
förhållandena i det enskilda fallet.
Allmänna råd
Vid behandling med läkemedel enligt 6 § bör villkor om läkarintyg
föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras så
länge behandling pågår och därefter vid minst ytterligare ett
tillfälle.
16 kap. Synprövning
Allmänt
1 § Synprövning för innehav av behörigheterna AM, A1, A, B, BE eller
traktorkort får utföras av
1. läkare,
2. legitimerad optiker, oftalmologassistent, ortoptist, den som har
genomgått utbildning till optometritekniker, ögonsjuksköterska,
sjuksköterska med vidareutbildning i ögonsjukvård, eller
3. den som är anställd hos optiker eller vid trafikskola och som har
genomgått utbildning enligt 9 §.
2 § Synprövning för innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller
taxiförarlegitimation får utföras av läkare. Uppgifterna om synskärpa kan i
läkarintyg grundas på tidigare utförd undersökning av sådan person som
anges i 1 § 2 och 3. Dessa uppgifter ska ingå som underlag vid läkarens
samlade bedömning.
3 § Legitimerad optiker får inte överlåta uppgiften att utföra synprövning
enligt dessa föreskrifter till annan.
Bestämmelser om delegering inom hälso- och sjukvården finns i
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14); Delegering
av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
4 § Om sökanden inte uppnår gällande synkrav eller vid misstanke om
ögonsjukdom ska undersökning göras av läkare med specialistkompetens i
ögonsjukdomar.
Läkarundersökning
5 § Synprövningen vid läkarundersökning ska omfatta:
1. Synskärpeprov och vid behov bestämning av ögonens refraktion.
Undersökningen ska göras i ett ordinärt ljust rum utan bländande ljuskällor i
synfältet. Synprövningstavlan ska vara placerad på fyra eller fem meters
TSFS 2010:125
31
avstånd (eventuellt med hjälp av speglar) och ska vara väl och jämnt belyst.
Alla bokstäver ska kunna läsas på den rad som anger synskärpan.
2. Synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod,
utförd i varje öga för sig med prövning minst ett par gånger i varje
synfältskvadrant.
3. Kontroll av ögats rörlighet. Rörligheten ska prövas i de åtta
huvudmeridianerna varvid dubbelseende ska uppmärksammas.
6 § Om läkare finner det sannolikt att synfältsdefekt föreligger ska
perimetri göras enligt en eller båda av punkterna 1 och 2 nedan. Vilken
metod som ska användas ska bedömas utifrån orsaken till synfältsdefekten.
1. För att fastställa att vad som sägs i 2 kap. 4 § eller 2 kap. 12 § är
uppfyllt ska en undersökning med binokulär statisk perimetri enligt
Esterman-program utföras.
2. För att fastställa att vad som sägs i 2 kap. 5 § första stycket 1 och 2
respektive 2 kap. 13 § 1 och 2 är uppfyllt ska statisk tröskelperimetri enligt
Humphrey med objektstorlek III eller annan likvärdig metod göras.
Bedömningen av testresultatet enligt 1 ska göras utifrån om man ser
testobjektet i de undersökta punkterna och enligt 2 utifrån det högsta värdet i
korresponderande punkter. Med korresponderande punkter avses två
testpunkter belägna på motsvarande ställe i båda ögonen.
Allmänna råd
Annan synfältsundersökning, t.ex. kinetisk perimetri enligt
Goldmann, kan användas om den ger motsvarande information.
7 § Om anamnesen eller undersökningen ger misstanke om att synen är
begränsad vid nedsatt belysning ska detta anges. Detsamma gäller vid
misstanke om sjukdom som kan befaras försämra synförmågan avsevärt.
Synprövning enligt 1 § 2 och 3
8 § Synprövning utförd av annan än läkare ska omfatta
1. synskärpeprov, som ska fastställa dels den binokulära synskärpan, dels
synskärpan i varje öga för sig, och
2. synfältsundersökning utförd med apparatur avsedd för
synfältsprövning.
Om föreskriven synskärpa inte uppnås utan korrektion ska även
synskärpa med korrektion fastställas binokulärt och i varje öga för sig.
9 § Utbildning för synprövning enligt 8 § för den som omfattas av 1 § 3
får bedrivas endast efter tillstånd av Transportstyrelsen. Till ansökan ska
bifogas en kursplan för utbildningen.
Av kursplanen ska framgå:
vilka kunskapsområden som utbildningen ska omfatta,
utbildningens längd, och
omfattningen av teoretiska och praktiska moment samt
TSFS 2010:125
32
genomsnittlig tid för praktiska moment för varje elev.
Bevis om genomgången utbildning ska lämnas till Transportstyrelsen.
10 § Den apparatur som används vid synprövning enligt 8 § ska ge
information om synskärpa och synfält och i övrigt vara lämplig för sådan
prövning. Bestämmelser om sådan apparatur finns i Läkemedelsverkets
föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter.
17 kap. Läkarintyg m.m.
1 § Läkarintyget ska innehålla en bedömning av den medicinska
lämpligheten att inneha körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation.
Läkarintyget ska i förekommande fall kompletteras med ytterligare underlag
enligt vad som sägs i 3 §.
I 116 kap. finns bestämmelser om hur läkarundersökningen ska utföras.
2 § De föreskrivna kraven på läkarens specialistkompetens i 3 § gäller
även vid villkor om läkarintyg och prövning av frågan om fortsatt innehav.
Dessa krav får frångås endast om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl.
Allmänna råd
Om ett medicinskt förhållande är ospecificerat eller berör flera
medicinska områden, bör underlaget i första hand kompletteras med
läkarintyg utfärdat av en specialist i allmänmedicin. Vid behov bör
det i sådant intyg specificeras vilket ytterligare underlag enligt 3 §
som krävs.
3 §
Funktioner/sjukdomstillstånd Underlag för bedömningen
Synfunktioner
synprövning vid ansökan om
körkortstillstånd
se 16 kap.
progressiv ögonsjukdom
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i ögon-
sjukdomar
begränsning av seendet vid nedsatt
belysning
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i ögon-
sjukdomar
TSFS 2010:125
33
Synfältsdefekter intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i ögon-
sjukdomar
Hörsel och balanssinne
yrsel med hörselnedsättning,
Morbus Ménière eller annan
allvarlig yrselsjukdom
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i öron-,
näs- och halssjukdomar
Rörelseorganens funktioner intyg utfärdat av specialist-
kompetent läkare med god
kunskap inom området
Hjärt- och kärlsjukdomar
hjärttransplantation, ICD, allvarlig
arytmi och pacemaker
under det första året efter hjärt-
infarkt, by pass-operation, perkutan
koronar intervention eller klaff-
operation
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i kardiologi
vid innehav av behörigheterna C,
CE, D, DE eller taxiförarlegitima-
tion intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i kardiologi
hjärt- och kärlsjukdom i andra fall
intyg utfärdat av specialist-
kompetent läkare med god
kännedom om patientens
sjukdom
Diabetes
diabetessjukdom som är välbehand-
lad och som inte är komplicerad
av allvarliga sjukliga förändringar i
hjärta-kärl, njurar, ögon eller
nervsystem
intyg utfärdat av specialist-
kompetent läkare med god
kännedom om patientens
sjukdom
diabetessjukdom i andra fall
samt vid tillstånd efter trans-
plantation enligt 6 kap. 13 §
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i intern-
medicin, endokrinologi och
diabetologi eller barn- och
ungdomsmedicin
TSFS 2010:125
34
diabetessjukdom som varat mer än
fem år eller debuterat efter fyllda
40 år
intyg beträffande synfunktionerna
utfärdat av läkare med specialist-
kompetens i ögonsjukdomar
Om varken sjukhistorien eller ögon-
bottenfoto inger misstanke om
synfältsdefekter: intyg utfärdat av
specialistkompetent läkare med god
kännedom om patientens sjukdom.
Ögonbottenfoto ska ha granskats av
en inom området sakkunnig person.
Neurologiska sjukdomar intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i neurologi. För
innehav av behörigheterna AM, A1,
A, B, BE eller traktorkort får även
godtas intyg utfärdat av annan
specialistkompetent läkare med god
kännedom om patientens sjukdom.
Epilepsi, epileptiskt anfall och
annan medvetandestörning
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i neurologi. För
innehav av behörigheterna AM, A1,
A, B, BE eller traktorkort får även
godtas intyg utfärdat av annan
specialistkompetent läkare med god
kännedom om patientens sjukdom.
Njursjukdomar
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i medicinska
njursjukdomar
Kognitiva störningar intyg utfärdat av specialistkompetent
läkare med god kunskap inom
området
Sömn- och vakenhets-
störningar
intyg utfärdat av specialistkompetent
läkare med god kunskap inom
området
Bruk av substans som på-
verkar förmågan att köra
motordrivet fordon
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i psykiatri eller
annan specialistkompetent läkare
med god kunskap om och erfarenhet
av missbruksfrågor
TSFS 2010:125
35
Särskilt utlåtande efter
grovt rattfylleri
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i psykiatri eller
annan specialistkompetent läkare
med god kunskap om och erfarenhet
av missbruksfrågor
Psykiska sjukdomar och
störningar
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i psykiatri
ADHD, autismspektrumtillstånd
och likartade tillstånd samt
psykisk utvecklingsstörning
intyg utfärdat av läkare med
specialistkompetens i barn- och
ungdomsmedicin, i barn- och
ungdomspsykiatri, i psykiatri eller
annan specialistkompetent läkare
med god kunskap inom området
18 kap. Identitetsprövning
1 § Intyg enligt 16 och 17 kap. får utfärdas endast om den sökandes
identitet har fastställts. Om sökanden är väl känd till namn och utseende
krävs ingen ytterligare identitetsprövning. I annat fall ska sökanden uppvisa
en godtagbar identitetshandling.
2 § Godtagbar identitetshandling är gällande
1. SIS-märkt företagskort, tjänstekort eller identitetskort,
2. svenskt tjänstekort utfärdat av statlig myndighet,
3. svensk nationellt identitetskort,
4. identitetskort utfärdat av Skatteverket,
5. svenskt körkort,
6. svenskt EU-pass,
7. övriga EU-pass utfärdade från och med den 1 september 2006, och
8. pass utfärdat av Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz från och
med den 1 september 2006.
Trots vad som sägs i första stycket får ID-handling som har upphört att
gälla godtas om giltighetstiden inte har gått ut tidigare än sex månader före
den dag identitetskontrollen görs.
3 § Identitetshandling som bär sådana spår av radering, förändring eller
annan åverkan att identiteten inte går att fastställa med säkerhet ska inte
godtas. Detsamma gäller om fotografiet inte är välliknande.
4 § I stället för vad som sägs i 1 § får identiteten fastställas genom att en
förälder, annan vårdnadshavare, make, maka eller sambo skriftligen
försäkrar att lämnade uppgifter om sökandens identitet är riktiga. Den som
lämnar en sådan försäkran ska vara närvarande vid identitetskontrollen och
kunna styrka sin egen identitet genom sådan identitetshandling som sägs i
2 §.
TSFS 2010:125
36
5 § Av intyg enligt 16 och 17 kap. ska framgå på vilket sätt den sökandes
identitet har fastställts.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 1 september 2010.
2. 12 kap. och 13 kap. i de gamla föreskrifterna ska tillämpas i fråga om
villkor som föreskrivits och förelägganden som meddelats före
ikraftträdandet.
3. Den som före den 1 maj 2008 har genomgått tidigare godkänd
utbildning för synscreening får genomföra synprövning enligt 16 kap. 8 §.
4. Av Socialstyrelsen eller Vägverket meddelat tillstånd att utföra
screeningundersökning för synprövning gäller som tillstånd att utföra
synprövning enligt 16 kap. 8 §.
5. Av Socialstyrelsen eller Vägverket meddelat godkännande av utbild-
ning för synscreening gäller som godkännande av utbildning för
synprövning enligt 16 kap. 9 §.
På Transportstyrelsens vägnar
STAFFAN WIDLERT
Sarah Kers
(Vägtrafikavdelningen)
Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975