To qualify for publication in the Forskningsrapport/Research Re-port series must be discussed at a specially advertised IBF seminarwith an external opponent. In addition the approval of the editorialcommittee for the series is obligatory. The editorial committeeconsists of all professors at the IBF. Other researchers may becalled in when it is deemed necessary.

Lokal kontroll och kollektivt handlande

En utvärdering av självförvaltning i Bostads AB Poseidon iGöteborg

Bo Bengtsson, Tommy Berger, Niklas Fransson,Jan-Erik Lind och Birgit Modh

Institutet för bostads- och urbanforskning

INSTITUTET FÖRBOSTADS- OCH URBANFORSKNING

Institutet för bostads- och urbanforskning inrättades den 1 juli 1994 somen del av Uppsala universitet.

Institutets uppgifter är att bedriva och främja forskning rörande bo-städer, boende och bebyggelse. Institutet medverkar också i universitets-utbildningen.

Uppfattningar, åsikter, värderingar och förslag som framförs i skrifterfrån institutet bör tillskrivas författarna och ej institutet som sådant.

Redaktionskommitté:Roger AnderssonMats FranzénJim KemenyBengt TurnerEvert VedungRune Wigren

Institutet för bostads- och urbanforskningUppsala UniversitetBox 785801 29 GÄVLE

ISSN: 1401-0933ISRN: UU-IBF—03/1--SE

INSTITUTE FORHOUSING AND URBAN RESEARCH

The Institute for Housing and Urban Research was established in 1994 asa department within Uppsala University.

The Institute carries out research on housing and urban affairs, andcontributes to higher education.

Interpretations, opinions and recommendations expressed in publica-tions from the Institute are those of the authors and not the Institute.

Editorial CommitteeRoger AnderssonMats FranzénJim KemenyBengt TurnerEvert VedungRune Wigren

Institute for Housing and Urban ResearchUppsala UniversityPO Box 785SE-801 29 GävleSWEDEN

Abstract

Local Control and Collective Action. An Evaluation ofSelf-Management in the Municipal Housing CompanyPoseidon in GothenburgThis report presents an evaluation over three years of a programme on ’localdemocracy and self-management’ in the municipal housing company Poseidonin Gothenburg. The point of departure is the assumption that a programme ofthis type has to offer both local control and individual motives for collectiveaction if it is to be sustainable. Tenants must be able to influence housing con-ditions together, as well as to have some individual motivation to take part inthe activities.

The evaluation is based mainly on three data sources: (1) a questionnaire dis-tributed to a random sample of 1400 tenants; (2) a number of questionnairesdistributed to all tenants who are active in the self-management, all chair-per-sons in local tenants associations (LTAs) in Poseidon’s housing stock, and allPoseidon’s ’area hosts’, who are responsible for the local management of theestates; (3) intensive studies of the processes of self-management in seven localhousing estates. Use has also been made of official and company statistics, ear-lier surveys, programmes, agreements, minutes and other documents, as well asinterviews with key informants, observations from meetings and inspections inthe estates. The report includes a comprehensive evaluation in terms of tenants’local control and collective action and a number of special studies on particularthemes and perspectives.

By Autumn 2002 self-management had been established in all Poseidon’sdistricts and in a considerable share of the housing stock. The number of activetenants was estimated at 800–1000. They are organised in about 80, mainly in-formal and rather loosely defined groups. The ambitious programme aiming atconsiderable local decision-making proved to be unrealistic, and activities todayare based on informal collaboration between local staff and active tenants, in afew cases formalised in ’estate associations’. Initially both the area hosts andthe representatives of the local tenants movement were rather sceptical of theself-management, but both groups have gradually acquired a more positiveattitude.

At the time of the tenant questionnaire (January 2001) no more than onefourth of all tenants knew about the project, but since the knowledge wasclearly better in those districts where activities were most developed, the sharetoday is probably considerably higher, perhaps nearly 40 per cent. Ordinarytenants consider that most physical aspects of the outdoor environment has been

improved, in particular the care of plants and lawns. In contrast they see onlyminor positive effects on social relations. Active tenants, LTA chair-personsand area hosts all judge that the self-management has had clear positive effectson the outdoor environment and on tenants’ influence, as well as on the socialties and general well-being among residents. Tenants, and not only activetenants, feel an improved sense of control over their housing conditions.

A majority of the active tenants are women. While women have been en-gaged in all types of activities, men have primarily taken on physically de-manding tasks. Tenants with foreign background are somewhat fewer amongthe active than their share of the population, but still they are better representedthan usual in local housing activities. This may be due to the informalorganisation and the orientation towards practical work. The self-managementalso seems to have stimulated a higher growth in commitment and sense ofresponsibility among tenants with foreign background than among those withSwedish background.

The active tenants are on average 55 years old; the active women on averagenine years younger than the active men. The share of age pensioners is high,and a large number of the somewhat younger activists are also without gainfulemployment. The active tenants take part in organisational and political lifesomewhat more than the population in general. Their prime mover is a ’norm oflocal utility’, i.e. a norm that prescribes that they take part if it would mean apositive contribution to the common good of their neighbourhood. Economicincentives are less prominent, and the participation of one’s neighbours is rarelyseen as a prerequisite of taking part oneself. The tenants’ most importantresources are time in and knowledge of the estate, and the work carried outcomprises an important contribution to the management of Poseidon’s housingstock.

The intensive studies – in most cases in housing estates with a relatively highlevel of activity – confirm this picture. They also make clear that the self-man-agement activities are dominated by informally organised practical work out-doors. The case studies also show that the mode of interplay between activetenants and local staff is formed to a large extent by local conditions and tradi-tions. The decentralised organisation of Poseidon’s housing management hasbeen of particular importance to the actual influence of the tenants. The decen-tralisation of decision-making has made it meaningful to keep up a continuousand goal-oriented dialogue about the different issues that have been raised lo-cally.

The self-management has improved the outdoor environment and strength-ened the ties between the active tenants as well as their identification with theestate. However, the effect on ecological issues has been limited, and so havethe direct economic effects on housing management. Conflicts have been fewand the informal conflict management has been on the whole successful. Theabsence of formally democratic elections, decision-making and accountabilityhas sometimes been a problem when controversial issues have come up on the

local agenda. Still many active tenants in the case-study estates are sceptical ofintroducing more formal procedures.

By now the self-management has reached a certain degree of institutionali-sation within the company. In contrast the prospects of institutionalisationamong tenants still seem uncertain. The absence of democratic forms of deci-sion-making could make it difficult to deal with issues about rents, periodicmaintenance and repair, local rules of conduct, etc. A crucial condition for Po-seidon’s self-management to be sustainable is that the positive attitudes of thecompany and the local staff will continue, another that a workable division ofresponsibility between the tenants association and the self-management can bedeveloped. The most plausible scenario is a development towards a higher de-gree of differentiation. This would mean some estates without local collectiveaction, other estates remaining on the current level of informal work on theoutdoor environment, and still other moving towards formal local democracyand influence.

Förord

I denna rapport redovisas en utvärdering av en verksamhet som går under nam-net Lokal demokrati och självförvaltning i Bostads AB Poseidon. Forsknings-arbetet har bedrivits under tre år vid Institutet för bostads- och urbanforskning(IBF) vid Uppsala universitet samt psykologiska och sociologiska institutio-nerna vid Göteborgs universitet, Projektet har finansierats av Formas (tidigareByggforskningsrådet), Hyresgästföreningen, SABO och Bostads AB Poseidon.

Av oss som arbetat med projektet är en statsvetare, en nationalekonom, enpsykolog, en sociolog och en arkitekt, och den lokala demokratin och självför-valtningen i denna mångvetenskapliga grupp kunde i och för sig vara värt sitteget kapitel. Här vill vi bara framhålla att vi inte strävat efter något slags tvär-vetenskaplig minsta gemensamma nämnare. Var och en har i stället närmat sigmaterialet och utvärderingen från sina egna vetenskapliga utgångspunkter ochslutprodukten bär tydliga spår av samtliga våra discipliner. Bo Bengtsson harvarit projektledare och svarat för uppläggningen i stort. Han har dessutom skri-vit kapitel 1, 6, 10, 14 och 15. Tommy Berger har skrivit kapitel 4 och 11, Nik-las Fransson kapitel 3 och 7, Jan-Erik Lind kapitel 9 och 13 och Birgit Modhkapitel 8 och 12. Jan-Erik Lind och Birgit Modh har tillsammans skrivit kapitel2 och 5. Samtliga kapitel har diskuterats ingående i projektgruppen och vi targemensamt ansvar för helheten.

Vi vill tacka alla medlemmar i vår styrgrupp för konstruktiva diskussioner:Stefan Strid från BFR och senare Hyresgästföreningen, Ingela Söderbaum frånFormas, Ebba Vallgårda från Hyresgästföreningen, Tomas Lindencrona ochJörgen Mark-Nielsen från SABO samt Lena Björck, Åsa Martinsson och An-ders Söderman från Poseidon. Vi vill också tacka vår tidigare kollega StefanSvensson som medverkade i projektarbetet fram till årsskiftet 2000/01, då hanvärvades till Finansdepartementet. Tack även till Gunilla Bloom Lundqvist somgjort vårt manuskript till en bok samt till Sara Britta Jadelius och Daniel Turnersom hjälpt oss med registreringen av enkätsvaren.

En tidigare version av rapporten överlämnades till finansiärerna i oktober2002 och behandlades i december samma år vid ett seminarium vid IBF medÖrjan Svane, Institutionen för infrastruktur vid Kungliga Tekniska Högskolan,som uppslagsrik och konstruktiv opponent.

Den största tacksamhetsskulden har vi till alla de boende och anställda i Po-seidon som besvarat våra enkäter och intervjufrågor eller på annat sätt tillhan-dahållit material. Ingen glömd och av utrymmesskäl heller ingen nämnd – utomAnn-Sofie Moberg, projektsamordnare på Poseidon som outtröttligt understöttoss med tips och material av de mest skilda slag.

Rapporten är skriven så att varje kapitel skall kunna läsas separat. En kortsammanfattning av rapportens huvudresultat finns allra först i rapporten och enutförligare sammanfattning ges i kapitel 6. I kapitel 1 redovisas forskningspro-jektets bakgrund och utgångspunkter, och i kapitel 2 ges en översikt över Po-seidons självförvaltning. Kapitel 3, 4 och 5 redovisar resultaten från våra en-käter och fallstudier. Kapitel 7–13 innehåller fördjupade analyser kring olikaperspektiv och teman. I kapitel 14 diskuteras självförvaltningens framtida ut-veckling och i kapitel 15 vilka generella lärdomar som kan dras av vår under-sökning.

Gävle och Göteborg i januari 2003

Bo Bengtsson Tommy Berger Niklas Fransson Jan–Erik Lind Birgit Modh

Innehållsförteckning

Sammanfattning 13

1. Lokal kontroll och kollektivt handlande – utgångspunkter för utvärderingen 17

1.1 Lokal kontroll och kollektivt handlande – syfte och analytiskansats 18

1.2 Begreppen lokal demokrati och självförvaltning 201.3 Undersökningens uppläggning och huvudfrågor 221.4 Fyra fördjupningsstudier och tre särskilda perspektiv 231.5 Empiriskt tillvägagångssätt – kvantitativt och kvalitativt i förening 251.6 Omprövning längs vägen 271.7 Vad kan vi förvänta oss? 291.8 Rapportens inriktning och disposition 30

2. Poseidon och självförvaltningen – bakgrund och översikt 332.1 Bostads AB Poseidon – från allmännytta till kommunägt affärsföretag 332.2 Projektet lokal demokrati och självförvaltning – bakgrund och

utgångspunkter 382.3 Projektorganisationen 432.4 Projektets genomförande 482.5 De lokala processerna 522.6 Sammanfattning 56

3. Vad tycker hyresgästerna om självförvaltningen? 573.1 Enkäten och de svarande 573.2 Trivsel med boendesituationen 603.3 Kännedom om självförvaltningsprojektet 613.4 Hyresgästernas syn på projektet – fysiska effekter 623.5 Hyresgästernas syn på projektet – sociala effekter 743.6 Summering och slutsatser 79

4. Aktiva hyresgäster, husvärdar och lokala hyresgästordförande omsjälvförvaltningen 834.1 Metod och data 834.2 De aktiva hyresgästerna – en beskrivning 854.3 Hur och varför är hyresgästerna aktiva? 894.4 Samverkan och kontakter 974.5 Självförvaltningens organisering 994.6 Effekter av självförvaltningen 104

4.7 Effekter – en fördjupning 1174.8 Sammanfattning 121

5. Självförvaltningsprocesser i sju områden 1235.1 Intensivstudien 1235.2 Självförvaltning – en’ går där ju ensam på gården i Övre

Lövgärdet! 1275.3 En lagom stor demokratisk process i Angered Centrum 1425.4 Självförvaltning tar tid – vi tar ett steg i taget i Gamlestaden 1555.5 Trivsammare och vackrare – men inte självförvaltning i Norra

Biskopsgården 1705.6 Från kvartersråd till lokal demokrati och självförvaltning i Kaverös 1845.7 Självförvaltning – det har vi inte hört talas om på vår gård i Lundby 1975.8 En självförvaltningskultur – det hade varit jävligt skojigt i Backa 2065.9 Sammanfattning 218

6. Lokal kontroll och kollektivt handlande – övergripande utvärdering 2296.1 Organisationen i stort 2296.2 Inflytande och lokal kontroll 2326.3 Deltagande och kollektivt handlande 2396.4 Effekter 2456.5 Sammanfattande slutsatser av utvärderingen 248

7. Upplevd kontroll över boendemiljön 2517.1 Förändring av upplevd kontroll efter projektets start 2517.2 Engagemang, ansvar och trygghet 2537.3 Upplevd kontroll och dess påverkan på engagemang och ansvar 2567.4 Sammanfattning och slutsatser 258

8. Utveckling och tillägnelse av bostadsmiljön 2618.1 Perspektiv på närmiljön 2618.2 Kollektivt handlande i tillägnelsen 2638.3 Känslomässiga inslag i tillägnelsen 2698.4 Miljöarbete och tillägnelse 2718.5 Sammanfattning 273

9. Samverkans- och konfliktmönster 2759.1 Perspektiv på samverkan och konflikt 2759.2 Samverkans- och konfliktmönster i självförvaltningen 2769.3 Några typiska samarbetsmönster och konflikter 2779.4 Samarbete och konflikt på övergripande nivå 2819.5 Sammanfattning och slutsatser 283

10. Demokrati och demokratisering 28510.1 Den stora demokratin och boendedemokratin 285

10.2 Formell demokrati 28710.3 Reell demokrati 28910.4 Hur stort är det demokratiska bekymret? 29110.5 Demokratisering och socialt kapital 29210.6 Slutsatser om demokrati och demokratisering 295

11. Ekonomiska och resursmässiga aspekter på självförvaltningen 29711.1 Inledning – ekonomiska förutsättningar och effekter 29711.2 Resursåtgång för projektledning och i distrikten 29711.3 Stöd och resurser 29811.4 Ekonomiska effekter 30311.5 Ekonomiska ersättningar 30611.6 Sammanfattning 306

12. Genusaspekter på självförvaltningen 30912.1 Genusaspekter på boendet och lokal boendemedverkan 30912.2 Genusaspekter på hyresgästerna 31012.3 Genusaspekter på de boende och självförvaltningen 31212.4 Genusaspekter på projektorganisationen 31312.5 Sammanfattning 316

13. Etniska aspekter på självförvaltningen 31713.1 Utgångspunkter och frågeställningar 31713.2 Etnicitet – förhållningssätt och åtgärder 31813.3 Hyresgäster med utländsk härkomst 32013.4 Aktiva hyresgäster med utländsk härkomst 32213.5 Etniska inslag i enskilda LDS-processer 32313.6 Sammanfattning och slutsatser 328

14. Självförvaltningen och framtiden 329

15. Generella lärdomar i 21 punkter 335

Referenser 341

Bilagor. Enkätformulär 349Enkät till enskilda hyresgäster 350Övriga enkäter 359

Om författarna 361

13

Sammanfattning

I denna rapport redovisas en treårig utvärdering av ett program för lokal demo-krati och självförvaltning i Bostads AB Poseidon i Göteborg. Utgångspunktenför utvärderingen är att en verksamhet av detta slag för att bli uthållig förutsätterbåde lokal kontroll och kollektivt handlande, d.v.s. att de boende dels kan på-verka förhållandena i sina bostadsområden, dels har någon form av individuellmotivation för att delta i verksamheten.

Utvärderingen baseras huvudsakligen på tre datamaterial: (1) en enkät till ettslumpmässigt urval på 1400 hyresgäster, (2) enkäter till samtliga hyresgästersom är aktiva inom självförvaltningen, samtliga ordförande i lokala hyresgäst-föreningar inom Poseidons bestånd och samtliga Poseidons husvärdar samt (3)intensivstudier av självförvaltningsprocesserna i sju bostadsområden. Dessamaterial har kompletterats med offentlig och intern statistik, tidigare enkätun-dersökningar, intervjuer med vissa nyckelpersoner, närvaro vid möten, egna ob-servationer i bostadsområdena samt dokumentstudier av program, avtal, proto-koll och liknande material. Resultaten redovisas som en övergripande utvärde-ring i termer av lokal kontroll och kollektivt handlande samt ett antal fördjup-ningar kring vissa frågor och perspektiv.

Fram till hösten 2002 har självförvaltningen etablerats inom samtliga Posei-dons distrikt och i en betydande andel av fastighetsbeståndet. Antalet aktiva hy-resgäster kan uppskattas till någonstans mellan 800 och 1000. De är organise-rade i ett åttiotal, huvudsakligen informella och löst avgränsade grupper. Detambitiösa programmet med inriktning på ett betydande lokalt självbestämmandehar visat sig vara orealistiskt, och verksamheten baseras i dag väsentligen på in-formellt samarbete mellan områdesanställda och aktiva hyresgäster, i enstakaområden formaliserat i särskilda gårdsföreningar. Den skepsis mot självförvalt-ningen som inledningsvis fanns både bland Poseidons anställda och inom denlokala hyresgäströrelsen har under hand övergått i en betydligt mer positiv in-ställning.

I januari 2001 kände inte mer än var fjärde hyresgäst till projektet, men efter-som kännedomen då var klart högre i de distrikt där verksamheten vid dennatidpunkt hade kommit längst torde andelen i dag vara betydligt högre, kanskeupp mot 40 procent. De boende anser att flertalet fysiska aspekter av boende-miljön förbättrats, framför allt skötseln av växter, rabatter och gräsmattor. Där-emot uppfattas projektet av hyresgästerna i gemen bara ha haft en obetydlig po-sitiv inverkan på de sociala relationerna. Detta kan kontrasteras mot de aktivahyresgästerna, husvärdarna och hyresgästordförandena, vilka alla gör bedöm-ningen att verksamheten haft klara positiva effekter på utemiljö, gemenskap,

14

trivsel och de boendes påverkansmöjligheter. Hyresgästerna, och i synnerhet deaktiva, upplever också en förbättrad kontroll över sina boendeförhållanden.

En klar majoritet av de aktiva hyresgästerna är kvinnor och de aktiva kvin-norna är i genomsnitt nio år yngre än de aktiva männen. Medan kvinnor engage-rat sig i alla typer av gemensamma aktiviteter har männen i högre grad åtagit sigfysiskt tyngre uppgifter. Även om det finns en viss underrepresentation av per-soner med utländsk bakgrund bland de aktiva är deras andel högre än vad somär vanligt vid lokal boendemedverkan, vilket möjligen kan sammanhänga medverksamhetens informella karaktär och inriktning på praktiskt arbete. Självför-valtningen tycks också ha stimulerat en större ökning av engagemanget och an-svarskänslan i boendet bland hyresgäster med utländsk bakgrund än medsvensk.

Bland de aktiva hyresgästerna är medelåldern 55 år och andelen ålderspen-sionärer är hög, särskilt bland männen; även bland de något yngre är det mångasom inte förvärvsarbetar. De aktiva deltar i föreningsliv och politiska val i någothögre utsträckning än genomsnittet av befolkningen. Deras främsta drivkraft ären ”norm om områdesnytta”, d.v.s. en vilja att bidra till att förbättra det egnaområdet. Ekonomiska incitament är mindre betydelsefulla och än mindre sesövriga hyresgästers deltagande som ett villkor för det egna engagemanget. Deboendes främsta resurser är tid i och kännedom om området, och deras totala ar-betsinsatser kan ses som ett betydande resurstillskott till förvaltningen.

Våra intensivstudier – i de flesta fall i områden med relativt hög aktivitets-nivå – förtydligar denna bild, liksom att verksamheten domineras av informelltorganiserade praktiska aktiviteter utomhus. Intensivstudierna visar också hur deolika processerna i hög grad formats av rådande lokala betingelser och traditio-ner i ett samspel mellan aktiva boende och områdespersonal. Av särskilt storbetydelse för det reella inflytandet har varit den decentraliserade förvaltningsor-ganisationen, som gjort det meningsfullt att lokalt föra en fortlöpande målinrik-tad dialog kring de frågor som tagits upp.

Även om självförvaltningen förbättrat utemiljön och stärkt samhörighetenoch områdeskänslan bland de aktiva har projektets påverkan på ekologiskaspörsmål varit liten, liksom de direkta ekonomiska effekterna på förvaltningen.Även konfliktnivån har varit låg, och den informella konflikthantering som fö-rekommit har i stort sett varit framgångsrik. Frånvaron av demokratiska formerför val, beslutsfattande och ansvarsutkrävande har ibland medfört problem dåmer kontroversiella frågor kommit upp på dagordningen. Många av de aktiva ivåra fallstudieområden ställer sig ändå skeptiska till ett vidgat formellt infly-tande.

Trots att självförvaltningen vid det här laget nått en viss grad av institutiona-lisering inom företaget, framstår förutsättningarna för en institutionalisering avverksamheten bland de boende som problematiska. Frånvaron av demokratiskaformer för gemensamt beslutsfattande kan göra det svårt att hantera kontrover-siella frågor om hyra, periodiskt underhåll, ordningsföreskrifter, etc. Om samar-betet skall bli uthålligt förutsätter det en fortsatt positiv inställning från företagetoch områdespersonalen samt att lämpliga former kan utvecklas för arbetsfördel-

15

ningen mellan hyresgästföreningen och självförvaltningen. Det mest sannolikaär en utveckling mot större differentiering, där några områden kommer att heltsakna lokalt kollektivt handlande, andra kommer att ligga kvar på nuvarandenivå av informellt arbete med utemiljön och åter andra kommer att gå vidaremot formell demokratisering och ökat formellt inflytande.

17

Kapitel 1. Lokal kontroll och kollektivt handlande –utgångspunkter för utvärderingen

Frågorna kring de boendes medverkan i förvaltningen av sina bostadsområdenhar på senare år fått växande uppmärksamhet. En rad omständigheter har med-verkat till detta. Ekonomiska svårigheter och krympande bostadsstöd under1990-talet ledde till ökade krav på insyn och kontroll över bostadsförvaltningenfrån de boende, men också till ett starkare intresse för att åstadkomma bespa-ringar genom gemensamma arbetsinsatser i bostadsområdet. Från bostadsföre-tagens sida har ett större ansvarstagande från de boendes sida uppfattats som enmöjlighet att samtidigt begränsa förvaltningskostnaderna och höja områdenasattraktivitet.

Politiskt finns i dag ett betydande intresse för frågor om lokal egenmakt ochsjälvförvaltning, vilket bland annat kommit till uttryck i de senaste årens of-fentliga utredningar om de allmännyttiga bostadsföretagen, tydligast kanske iSOU 1999:148 (ss 77–103). I bostads- och integrationspolitiken ses ett fördju-pat lokalt engagemang bland de boende också som en avgörande förutsättningför att den negativa utvecklingen i vissa bostadsområden skall kunna vändas. Iden storstadspolitiska propositionen från 1998 framhålls t.ex. som ett långsiktigtmål att ”... det demokratiska deltagandet och delaktigheten bör öka i de utsattabostadsområdena” (Prop. 1997/98:165, s 31). Det senaste uttrycket för det väx-ande politiska intresset för inflytande och självförvaltning i boendet är att dentidigare tillfälliga lagstiftningen om kooperativ hyresrätt numera permanentats(Prop. 2001/02:62).

Även i satsningarna på en ekologiskt hållbar utveckling knyts starka för-hoppningar till det lokala samarbetet i bostadsområdena. Vid bedömningen avde lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet skall regeringen så-lunda lägga särskild vikt vid ”åtgärder som medverkar till brett deltagande i delokala insatserna”. Särskilt för miljonprogrammens bostadsområden framhållsatt ”aktiv boendemedverkan är en förutsättning för att de ekologiska investe-ringarna skall bli långsiktigt hållbara” (Prop. 1997/98:165, s 46).

Det allmänt vacklande förtroendet för partipolitiken och det minskande delta-gandet i traditionellt politiskt arbete (jfr SOU 2000:1, ss 164–191) torde ocksåha bidragit till ett ökat intresse för brukarmedverkan och andra modeller för för-nyelse av de demokratiska beslutsformerna.

Också inom forskningen uppmärksammas alltmer frågor om självförvaltningoch lokal demokrati. Här skall vi bara peka på den explosionsartade utveck-lingen av samhällsvetenskaplig forskning kring det civila samhällets och de lo-kala nätverkens betydelse för demokratisering, ekonomisk utveckling och öm-sesidig tillit – inte sällan med anknytning till begreppet socialt kapital.

18

Detta är en del av den praktiska, politiska och akademiska bakgrunden tilldenna rapport. I den redovisas en utvärdering från vetenskapliga utgångspunkterav den verksamhet som sedan 1997 bedrivits i Bostads AB Poseidon i Göteborgunder beteckningen ”lokal demokrati och självförvaltning” och som bland annatsyftat till att öka hyresgästernas engagemang i sitt boende. I kapitel 2 beskrivsförutsättningarna för denna verksamhet i Poseidon mer i detalj. I detta inledandekapitel diskuteras några mera generella förutsättningar för boendemedverkanoch boendeinflytande och med dessa som utgångspunkt presenteras den all-männa uppläggningen av vår utvärdering.

1.1 Lokal kontroll och kollektivt handlande – syfte ochanalytisk ansats

Det ligger i sakens natur att en utvärdering i huvudsak har en empirisk inrikt-ning. Med hjälp av relevant empiriskt material granskas och prövas det föränd-ringsarbete som bedrivits i Poseidons bostadsområden, dess förutsättningar, in-riktning, genomförande och utfall. Genom att materialet ordnas, tolkas ochanalyseras i relation till etablerade vetenskapliga teorier inom författarnas olikaämnesområden blir det emellertid möjligt att också dra mera generella lärdomarav de studerade processerna och resultaten än vad som varit möjligt med enmera teorilös utvärderingsansats.

Inte sällan kan en viss besvikelse skönjas hos initiativtagare till försökspro-jekt med boinflytande eller självförvaltning. De boendes engagemang tycks intealltid leva upp till förväntningarna hos mer optimistiska gemenskapsivrare. Vivill hävda att detta i stor utsträckning sammanhänger med att förväntningarnavarit överdrivna. Inte ens i flertalet bostadsrättsföreningar brukar aktiviteten nånågra större höjder, trots att det gemensamma inflytandet i den upplåtelsefor-men är mycket långtgående, och de boende ofta har såväl ekonomiska som so-ciala incitament för att medverka (jfr Bengtsson & Svensson, 1995).

Utgångspunkten för vår utvärdering – dess bärande idé – är att det är me-ningsfullt att tala om lokal demokrati och självförvaltning först om de boendedels har ett reellt inflytande på förhållandena i sina bostadsområden, dels föregen del uppfattar det som meningsfullt att delta i verksamheten. Det räcker intemed endera utan båda villkoren – inflytande och intresse att medverka – är nöd-vändiga. Dessutom kommer verksamheten knappast att bli långsiktigt hållbarom inte båda villkoren också kan uppfyllas under längre tid. Och omvänt: omverksamheten inte visar sig vara långsiktigt hållbar torde det bero på att någotav villkoren – eventuellt båda – är ouppfyllt (jfr Bengtsson, Svensson & Uggla,2000, ss 23–25).

Därför är det särskilt intressant att undersöka vilka sociala mekanismer somvarit verksamma i de fall där de boende inte bara har uppnått en faktisk möjlig-het att påverka utan dessutom faktiskt medverkar aktivt i bostadsförvaltningen.

19

För att de boende skall engagera sig i sitt bostadsområde måste alltså i prin-cip två olika villkor vara uppfyllda. Det ena villkoret är en fråga om makt ochinflytande. Skall de boende uppfatta det som meningsfullt att ta över ansvar försitt område och lägga ner arbete på dess förvaltning och skötsel måste de förstoch främst uppleva att de faktiskt kan påverka något tillsammans. Annars fårderas insatser närmast en terapeutisk karaktär och risken är stor för att de snartkommer att tröttna.

Det andra villkoret är en fråga om deltagande och kollektivt handlande. Föratt den enskilde hyresgästen skall anse det meningsfullt att delta för egen delmåste han eller hon uppfatta sina egna individuella insatser som värda besväret.Annars kan det kännas mer motiverat att använda sin tid och energi till annat, ihopp om att ens grannar skall göra arbetet. Och om alla skulle resonera så skulledet inte bli något gemensamt ansvarstagande alls – inte ens om man inser att deti princip skulle vara bra för kollektivet. Detta ”det kollektiva handlandets di-lemma”, som i mer generella termer först presenterades av den amerikanskesamhällsvetaren Mancur Olson, förutsätter faktiskt inte att alla boende är kort-siktiga egoister. Det gäller i lika hög grad för den som också ser till sina gran-nars bästa. Även en sådan altruist kan hoppas att andra gör jobbet – och upp-skatta att insatserna i så fall kommer alla till godo (jfr Bengtsson, Svensson &Uggla, 2000, ss 20–23).

Vi utgår således i vår undersökning från att de boende i huvudsak är ratio-nella personer, som i stort sett vet vad de vill och också i stort sett försökerhandla därefter. (Detta är alltså inte detsamma som att förutsätta att de är egois-ter.) I så fall krävs det således både ett visst mått av möjligheter till påverkan,lokal kontroll, och ett visst mått av samarbete, kollektivt handlande, för attåstadkomma och upprätthålla ett högt engagemang i ett bostadsområde.

Att vi analytiskt skiljer mellan lokal kontroll och kollektivt handlande får intetolkas som att vi menar att dessa båda företeelser skulle vara oberoende av var-andra, Tvärtom tyder allt på att det finns positiva samband mellan inflytandeoch deltagande, och inte sällan kan man identifiera goda cirklar, där ökat infly-tande leder till ökat deltagande, som i sin tur leder till ökat inflytande, och såvidare (jfr Bengtsson, Svensson och Uggla, 2000, ss 39–44). Just genom attskilja begreppen åt blir det emellertid möjligt att pröva hur sådana samband ärbeskaffade i stället för att definitionsmässigt lägga fast att de alltid föreligger.

I vilken utsträckning har de boende i Poseidon uppnått lokal kontroll över sittområde tack vare programmet för lokal demokrati och självförvaltning?I vilken utsträckning har de boende lyckats hantera det kollektiva handlandetsdilemma?Kan några goda cirklar av lokal kontroll och kollektivt handlande observeras?

Detta är de tre huvudfrågorna för vår undersökning, såväl för vår övergripandeutvärdering som för de olika fördjupningsstudier som presenteras i rapporten.Vi undersöker också om svaren skiljer sig åt mellan kvinnor och män eller mel-lan boende med svensk och utländsk bakgrund. Vi beaktar även andra bak-

20

grundsvariabler som ålder, klass och sysselsättning, men av skäl som redovisasnedan har vi bedömt frågor om genus och etnicitet vara av särskilt intresse förfrågor om lokal organisering i boendet.

1.2 Begreppen lokal demokrati och självförvaltningVi har alltså valt att låta vår utvärdering utgå från begreppen ”lokal kontroll”och ”kollektivt handlande” snarare än ”lokal demokrati” och ”självförvaltning”som är Poseidons egna beteckningar på programmet. Detta kan synas anmärk-ningsvärt, rent av självsvåldigt, men vi har två goda motiv för detta. För detförsta menar vi att våra begrepp är tydligare och mer allmängiltiga om man villstudera frågor om hyresgästmedverkan i bostadsområden än begreppen ”lokaldemokrati” och ”självförvaltning”. För det andra sker vår utvärdering inte i bo-stadsföretagets perspektiv utan med utgångspunkt från ett mera allmänt intresseför lokala deltagandeprocesser i bostadsområdet. Vi har för övrigt inte sett nå-gon närmare precisering av begreppen ”lokal demokrati” och ”självförvaltning”i Poseidons programtexter för verksamheten. Bara i det studiecirkelmaterial somtagits fram ges mycket allmänna definitioner av demokrati som ”folkvälde, ak-tivt deltagande, delaktighet och att delta i beslutsfattande” och av självförvalt-ning som ”att själva på gården och i kvarteret ta ansvar för och utföra en del avfastighetsförvaltningen” (Mattsson. 1998, ss 24, 64).

Vilka är då problemen med begreppen lokal demokrati och självförvaltning?Kort uttryckt är båda begreppen alltför krävande, och självförvaltning därtillalltför obestämt. Vi går här inte närmare in på demokratibegreppet utan nöjeross med att konstatera att frågor om de boendes medverkan i bostadsförvaltningkan vara av både politiskt och vetenskapligt intresse utan att verksamheten upp-fyller, eller ens gör anspråk på att uppfylla, de kriterier som vanligen brukarförknippas med demokrati, d.v.s. folkstyre baserat på principer om medborgar-skap, allmän rösträtt, opinionsfriheter, majoritetsbeslut och ansvarsutkrävande.Frågan diskuteras närmare i kapitel 10, där verksamheten i Poseidon relaterastill statsvetenskapliga teorier om demokrati och demokratisering. Vi har dockinte velat lägga detta teoretiska demokratiperspektiv till grund för hela vår ut-värdering.

Begreppet självförvaltning är inte bara ambitiöst utan även obestämt. Allasom använder det tycks veta ungefär vad de menar men få tycks vara bereddaatt definiera det – och när man ändå gör det skiljer sig definitionerna åt på vik-tiga punkter.

”Självförvaltning” fungerade från 1970-talet som paroll för en ideologiskströmning, bland annat inom svensk socialdemokrati, och främst inom ung-domsförbundet SSU. Parollen stod för decentralisering och självständiga folkrö-relser som ett alternativ till förstatligande och styrning genom offentlig förvalt-ning. I SSU:s program från 1981 sägs grundtanken vara ”... att alla människor ien förvaltningsenhet – exempelvis statligt företag, bostadsområde eller skola –skall var med och fatta beslut samt ta ansvar för praktiska och administrativa

21

sysslor utan enskild kapitalinsats eller juridiskt ägaransvar” (cit. i JadeliusModh, 1988, s 50).

Detta är förstås en mycket allmän målformulering. Inom bostadsförvalt-ningen skulle den konkret kunna tolkas som någon form av kooperativ hyresrättliknande den i SKB i Stockholm eller i den danska allmännyttan. Mera osäkertär om dagens svenska bostadsrätt med krav på enskild kapitalinsats skulle räk-nas som självförvaltning med SSU-definitionen. Flera ledande förespråkare försjälvförvaltning var även bostadspolitiskt aktiva, och deras intresse riktades idet sammanhanget mot hur hyresrätten skulle kunna förändras mot ökat ansvaroch inflytande utan ägande för hyresgästerna. Per Mogård och Stefan Svenssonpresenterade modeller för förvaltarföreningar (Mogård, 1980, Mogård & Svens-son, 1984), medan Widar Andersson och Gunnar Westerling arbetade praktisktför självförvaltning i föreningsform i bostadsområdet Eriksbo i Göteborg (Modh,1996; för en översikt av debatten se Jadelius Modh, 1988, ss 49–56.) En av de an-svariga för Poseidon-projektet var för övrigt också aktiv i SSU under den tid dådessa idéer var aktuella.

Senare diskussioner om självförvaltning i boendet har inte gjort begreppettydligare. Tyngdpunkten tycks mer än tidigare ligga på direkta arbetsinsatserfrån de boendes sida och deras möjligheter att dra ekonomisk nytta av dessa in-satser. Det typfall som ständigt åberopas är bostadsområdet Holma i Malmö.”Där tar hyresgästerna själva hand om stora delar av fastighetsförvaltningen,särskilt den inre städningen och skötseln av utemiljön”, heter det då den statligaDemokratiutvecklingskommittén försöker precisera vad självförvaltning inne-bär. Denna utredning framhåller vidare att självförvaltning kan bidra både till attbryta en negativ utveckling i ett bostadsområde och till en långsiktig och hållbarpositiv utveckling. Utredningen bekymrar sig därför över att hyresgästernatvingats betala skatt på den hyresåterbäring som de erhållit till följd av själv-förvaltningen (SOU 1996:162, ss 129–134; jfr SOU 1999:148, ss 98–100).

Inte heller andra skrifter i ämnet från senare tid bekymrar sig nämnvärt omdefinitionsfrågan, även om det är tydligt att Eriksbo- och Holma-modellerna ärvad som står i centrum för intresset (se t.ex. Schönbeck, 1994, ss 358–162; Al-fredsson & Cars, 1996; Sundling, 1999).

Redan nu skall sägas att det inte är särskilt mycket av den verksamhet sombedrivits inom ramen för Poseidons program för ”lokal demokrati och självför-valtning” som uppfyller de – i och för sig vaga – definitioner som diskuteratsovan. Alla människor är inte med och fattar beslut och tar ansvar enligt SSU:sideal, och inte heller finns det någon enhetlig formaliserad ordning för hyres-återbäring enligt Holma-modellen.

Möjligen kan beteckningen lokal demokrati och självförvaltning i Poseidonsfall ses som ett mål som är tänkt att förverkligas på mycket lång sikt, d.v.s.utanför tidsperioden för vårt forskningsprojekt. I kapitel 14 kommer vi också attnågot diskutera vilken framtida utveckling som kan förutses. Vårt intresse förvad som händer i Poseidons bostadsområden är dock inte begränsat till utsik-terna för självförvaltning i någon av de mera krävande meningar som redovisatshär. Detta är ytterligare en anledning till att vi tar vår utgångspunkt i de analy-

22

tiskt mer användbara begreppen lokal kontroll och kollektivt handlande. (Detkan tilläggas att även en del av de aktiva hyresgästerna uppfattat beteckningen”lokal demokrati och självförvaltning” som ett problem för den egna verksam-heten, se vidare kapitel 5.)

I våra enkäter har vi visserligen ibland talat om ”självförvaltningen” och”självförvaltningsprojektet”, men vi har då alltid varit noga med att förklara attvi syftar just på den verksamhet i Bostads AB Poseidon som går under dettanamn. Något liknande gäller för denna rapport. Då vi i det följande använderuttryck som ”självförvaltningen” eller ”lokal demokrati och självförvaltning” –eller den praktiska förkortningen “LDS” – syftar vi därför bara på Poseidonsprogram och inte på något allmängiltigt begrepp.

1.3 Undersökningens uppläggning och huvudfrågorMed utgångspunkt från den ovan redovisade bärande idén om lokal kontroll ochkollektivt handlande har vi genomfört en bred och översiktlig utvärdering avPoseidons program för lokal demokrati och självförvaltning. För att kunna gemera generella perspektiv på verksamheten och för att dra nytta av våra olikaämneskompetenser har vi kompletterat denna övergripande utvärdering med ettantal fördjupningsstudier.

Kontroll, makt och inflytande är således det ena av våra båda huvudperspek-tiv. Detta är ett väletablerat tema i tidigare studier av boinflytande och boende-medverkan. Intresset riktas dels mot de boendes formella inflytande i olika frå-gor, dels mot vilka möjligheter de i realiteten har att påverka sitt boende. Detsenare sammanhänger inte bara med de formella rättigheter som de boende till-delas utan även med deras tillgång på resurser av olika slag samt med deras in-syn i olika skeden av beslutsprocessen kring olika frågor – från initiativ, via be-redning, beslut och genomförande till uppföljning (jfr Bengtsson, 1982).

Vad kan och vill de boende påverka? Vilka reella möjligheter har de – ochvilka hinder stöter de på? Vilka effekter får självförvaltningen på den fysiskamiljön, på förslitning och underhållsbehov? Vilka ansträngningar görs för attåstadkomma ett ekologiskt boende och en långsiktigt hållbar livsmiljö? Vilkablir de ekonomiska effekterna av de boendes inflytande, och hur utvecklas desociala relationerna i bostadsområdet? Uppfattas boendemiljön som vackrare,tryggare, mer ändamålsenlig genom de boendes insatser? Hur påverkas företa-gets organisation och anställda och vad händer med områdenas anseende?

Dessa är några av de frågor om lokal kontroll och inflytande som vi ställt tillmaterialet i vår utvärdering. Här intresserar vi oss alltså för vilka typer av frågorsom de boende får påverka, vill påverka, försöker påverka och lyckas påverkasamt vilka effekter denna påverkan får. Särskilt fokuseras relationen till företa-get och dess anställda, framför allt samspelet med de områdesbaserade husvär-darna och miljövärdarna. Vi analyserar också de boendes resurser och andra in-stitutionella och materiella förutsättningar för deras inflytande.

23

Deltagande, samarbete och kollektivt handlande är vårt andra huvudperspek-tiv. Vilka hyresgästgrupper är det som engagerar sig, hur går det närmare be-stämt till och vad gör man? Vilka drivkrafter är det som får människor att sam-arbeta trots att den egna insatsen ofta överstiger den förväntade egna synliganyttan av det som produceras? Vilka förväntningar på samarbete finns hos deboende och Poseidons anställda, och vilka konflikter uppstår? Är beslutsfor-merna demokratiska eller kan man rent av tala om en ”eldsjälarnas tyranni”?

Detta är några av de frågor om kollektivt handlande som vi ställt inför in-samlingen av vårt material. Här riktas vårt intresse mot de boendes deltagandeoch mot samspelet mellan de boende, t.ex. mellan dem som är aktiva i självför-valtningen och dem som inte är det.

Tidigare forskning om kollektivt handlande i bostadsområden har pekat påbetydelsen av institutionalisering, baserad på ömsesidig tillit och sociala normerom samarbete. Förutsättningarna för att sådana attityder skall växa fram sam-manhänger i sin tur med hur den sociala miljön utvecklas med avseende på triv-sel, trygghet och lokala nätverk. Av betydelse är också att en områdesidentitetutvecklas som gör att bostadsområdet uppfattas som en arena för kollektivthandlande. Även olika instititutionella förhållanden som reglerar förvaltningenoch de boendes medverkan kan underlätta – eller försvåra – deltagandet (jfrBengtsson, Svensson & Uggla, 2000). I utvärderingen diskuteras i vilken ut-sträckning en sådan institutionalisering skett eller kan förväntas i Poseidons om-råden

1.4 Fyra fördjupningsstudier och tre särskilda perspektivSom en integrerad del av utvärderingen har vi genomfört fyra fördjupningsstu-dier med utgångspunkt från materialet. Dessa kommer att redovisas separat i varsitt kapitel. Fördjupningsstudierna har följande inriktning:• Upplevd kontroll och motivation. Den kanske mest grundläggande frågan i

ett perspektiv av lokal kontroll är om, och i så fall hur, hyresgästerna självauppfattar de nya villkoren för sitt boende. Har de alls märkt någon föränd-ring, och upplever de i så fall denna som positiv eller negativ? Och hur på-verkar detta i så fall deras motivation att själva delta i arbetet? Dessa frågordiskuteras i kapitel 7 i ett miljöpsykologiskt perspektiv.

• Fysisk miljö och ekologisk hållbarhet. De fysiska förändringar som de bo-ende åstadkommer i sitt område och sin utemiljö är de mest manifesta ut-trycken för deras lokala kontroll. Hit hör också de fysiska åtgärder som vid-tas för att öka den ekologiska hållbarheten. I kapitel 8 redovisas detta i ettarkitekturteoretiskt perspektiv med inriktning på hur de boende tillägnar sigrummet.

• Samverkan och konfliktmönster. Utvecklad samverkan utan inslag av kon-flikt är en utopi, och erfarenheten visar att konflikter ibland kan leda till för-djupad samverkan. Samtidigt leder konflikter mellan olika aktörer ofta till

24

problem både med det kollektiva handlandet och med den lokala kontrollen.Frågor om konflikter och konflikthantering i anslutning till de boendes akti-viteter i Poseidon diskuteras i kapitel 9.

• Demokrati och deltagande. Att frågor om demokrati är centrala i en utvärde-ring av en verksamhet som givits beteckningen demokrati och självförvalt-ning ligger i sakens natur, och demokratifrågorna återkommer också på enrad olika ställen i rapporten. I kapitel 10 samlas dessa aspekter på självför-valtningen upp och diskuteras i relation till statsvetenskapliga teorier omdemokrati och demokratisering.

Även om vi inte inom ramen för vår undersökning genomfört någon ekonomiskutvärdering av den lokala självförvaltningen aktualiserar vår granskning en radolika frågor av ekonomisk karaktär. Olika ekonomiska och resursmässiga as-pekter på självförvaltningen diskuteras på ett samlat sätt i kapitel 11.

Som nämnts har vi dessutom undersökt Poseidons självförvaltning och desseffekter med avseende på genus och etnicitet. Dessa båda perspektiv kommer attfinnas med genom hela redovisningen, och samlas till slut upp i kapitel 12 re-spektive 13.

Genusperspektivet motiveras bland annat av att tidigare studier visat att mänoch kvinnor förhåller sig olika till boendet och engagerar sig i det på olika sätt. Ibostadsrättsföreningars styrelser utgör män ofta en majoritet, medan kvinnortycks vara väl så aktiva i hyresrättens organisationer, liksom i boinflytande ochlokalt miljöarbete. En fråga i vår utvärdering är därför om några skillnader kun-nat observeras mellan mäns och kvinnors syn på självförvaltningen, en annanom de nya villkoren hanterats på olika sätt i områden med olika könsfördelningbland de aktiva. Väljer män och kvinnor olika institutionella former för förvalt-ningen? Arbetar de med olika frågor? Skiljer sig förhållningssättet i relation tillföretaget eller till övriga hyresgäster?

Etnicitetsperspektivet har hög aktualitet i bostadsförvaltningen. Inom integ-rationspolitiken knyts som nämnts stora förhoppningar till lokal mobilisering iså kallade utsatta bostadsområden. Samtidigt visar studier på att olika invand-rargrupper endast i begränsad utsträckning engagerat sig i beslutsfattande ochkollektivt handlande i svenska bostadsområden. I vilken utsträckning dettahänger samman med bristande integration i det svenska samhället, med kultu-rella skillnader i synen på boendet och på samarbete i bostadsområden, ellermed den svenska föreningsformen är dock inte klarlagt. Av särskilt intresse härär att diskutera om den organisatoriska flexibilitet som kännetecknat självför-valtningen inom Poseidon givit förutsättningar för ett bredare och kulturelltmera integrerat engagemang än i andra liknande försök.

25

1.5 Empiriskt tillvägagångssätt – kvantitativt och kvalitativt iförening

Utvärderingens tyngdpunkt ligger på bostadsområdesnivån. Vi menar att de lär-domar av mera generellt intresse som kan utvinnas ur en verksamhet som Po-seidons självförvaltning i första hand borde stå att finna ute i de enskilda områ-dena.

Givetvis får det som händer i områdena också återverkningar både på indi-vidnivån, hos de enskilda hyresgästerna, och på organisationsnivån, d.v.s. i fö-retagsledningen, bland de anställda och i hyresgästföreningen. Vi bortser därföringalunda från dessa nivåer. Framför allt ägnar vi hela kapitel 3 och större delenav kapitel 7 åt individnivån och utgår därvid från en större enkätundersökningav enskilda hyresgäster. Vi beskriver även översiktligt – i kapitel 2 – hur själv-förvaltningen utvecklats på företagsnivån inom Poseidon.

Att huvudintresset riktas mot bostadsområdet skall inte uppfattas som att vienbart studerar samspelet mellan de boende. Poseidons områdesbaserade hus-värdar och miljövärdar spelar genomgående en central roll i de sociala processersom äger rum i bostadsområdena. De fungerar samtidigt både som motpart ochsom samarbetspartner till hyresgästerna, och de kan därför ibland även ställasinför likartade dilemman som de boende. Något liknande gäller företrädarna förde lokala hyresgästföreningarna, som i vissa områden själva organiserat den lo-kala självförvaltningen, i andra definierat den som liggande utanför det egna an-svaret. Även om vårt huvudfokus ligger på hyresgästerna ägnar vi därför storuppmärksamhet åt samspelet mellan de boende och övriga lokala aktörer. Blandannat har vi genomfört enkätstudier både bland husvärdarna och bland ordför-andena för de lokala hyresgästföreningarna

En något så när fullödig utvärdering kräver dels översiktlig kunskap om ge-nomförande och utfall, dels detaljerad insikt i genomförandeprocesserna i en-skilda områden. Det gäller att komma åt såväl självförvaltningens effekter somde sociala mekanismer som genererat dessa effekter. För att möjliggöra dettahar utvärderingen genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalita-tiva metoder.

Utvärderingen bygger på tre typer av material. En första materialtyp härrörfrån en hyresgästenkät bland 1400 slumpvis utvalda hyresgäster i syfte att ut-röna deras erfarenheter av och attityder till självförvaltningen. Här ligger tyngd-punkten på upplevda förändringar i området och på hur självförvaltningen på-verkat den egna synen på olika aspekter av boendet.

En andra materialtyp bygger på enkäter som vid två olika tillfällen skickats uttill aktiva hyresgäster, ordförande i lokala hyresgästföreningar samt Poseidonshusvärdar. Dessa enkäter behandlar självförvaltningens former, innehåll och ef-fekter samt synen på verksamheten. Enkäterna har varit något olika utformadeberoende på vilken av de tre kategorierna de riktat sig till, och syftet har varit attkombinera de aktiva hyresgästernas inifrånperspektiv på verksamheten medhusvärdarnas och LH-ordförandenas utifrånperspektiv – även om denna renod-ling av perspektiven också kan problematiseras.

26

Den tredje materialtypen härrör från fallstudier av sju strategiskt utvalda om-råden, där de processer som utvecklats dels bland de boende inbördes, delsmellan hyresgästerna, företaget och andra intressenter, kunnat följas och rekon-strueras mera ingående. Ambitionen har bland annat varit att identifiera kritiskapunkter och skeenden i utvecklingen av lokal kontroll och kollektivt handlande irespektive område och analysera omständigheterna kring dessa. Fallstudiernabaseras på deltagande observation, intervjuer med enskilda hyresgäster ochandra nyckelpersoner, gruppsamtal, protokoll och liknande skriftlig dokumen-tation samt foton och ritningar. Detta material ställs mot bakgrundsuppgifter omrespektive område: boendesammansättning, byggår, hustyper, utformning, stor-lek, läge, tillgång till lokaler och andra resurser, områdeshistoria, etc.

Dessutom har vi samlat in vissa grundläggande basdata i form av relativtlättillgängliga uppgifter om Poseidons bostadsbestånd och organisation. Här in-går data om bebyggelsens läge, utformning, etc., men också avtal, protokoll,årsredovisningar och andra dokument av relevans för den studerade verksam-heten. Projektgruppens forskare har dessutom deltagit i en rad möten kringsjälvförvaltningen på olika nivåer, genomfört intervjuer med några befattnings-havare av särskild betydelse för självförvaltningen samt gjort egna observatio-ner i bostadsområdena.

En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder av det slag som vianvänt ger goda förutsättningar för att allsidigt belysa de frågeställningar somingår i utvärderingen. Tillgången till flera olika typer av material medför attsamtliga undersökningsfrågor kunnat ges en bredare och mera mångsidig belys-ning än vad som annars varit möjligt.

Fallstudierna kompletterar det kvantitativa materialet även i ett mera specifiktavseende. Våra fallstudieområden har i huvudsak valts ut med utgångspunktfrån tanken att det är de framgångsrika fallen av kollektivt handlande i bostads-områden som kräver sin förklaring, och att det därför också är i sådana områdensom det är möjligt att identifiera de sociala mekanismer som ligger bakom ettuthålligt engagemang från de boendes sida. På så sätt kan man säga att vårakvantitativa studier – genom att besvara frågor om vem, var, vad och hur ofta –visar på medelvärden om kontroll och deltagande, medan fallstudierna – genomatt ställa frågor om hur och varför – visar på vilka mekanismer som liggerbakom de boendes kontroll och deltagande i sådana områden där kontroll ochdeltagande faktiskt föreligger.

All materialinsamling har planerats i samråd mellan forskarna i gruppen påett sådant sätt att samtliga projektets frågeställningar kunnat beaktas vid ut-formning av enkätformulär, val av fallstudieområden, etc. Ambitionen har där-vid varit att en och samma fallstudie skall kunna användas för att besvara fleraolika undersökningsfrågor och att ett och samma enkätformulär skall kunna an-vändas för att belysa mer än ett av utvärderingens delsyften.

27

1.6 Omprövning längs vägenMaterialinsamlingen har inte kunnat genomföras helt i enlighet med våra ur-sprungliga undersökningsplaner. Som utvecklas närmare i kapitel 2 gav Posei-dons planer för självförvaltningen uttryck för en betydande flexibilitet och öp-penhet för olika organisatoriska former. Detta såg vi som en fördel från meto-dologisk synpunkt, eftersom det skulle möjliggöra systematiska jämförelser avaktiviteter, deltagande, ekonomi och andra nyckeltal mellan områden där manvalt olika organisationsformer för självförvaltning. Vad varken Poseidon eller vii forskargruppen förutsåg var emellertid att självförvaltningen i stor utsträck-ning skulle komma att bedrivas utan att några bestämda enheter avgränsades,utan att någon viss bestämd grupp hyresgäster deltog i arbetet, utan att någrakonstituerande beslut fattades, och utan att några möten genomfördes för val avlokala företrädare och andra formella beslut.

Denna observation är först och främst en viktig del av våra utvärderingsre-sultat, och vi återkommer till frågan åtskilliga gånger. Metodologiskt och mate-rialmässigt har dock denna relativa formlöshet inneburit vissa problem. Efter-som inga lokala “LDS-enheter” definierats har vi inte heller kunnat ta fram sta-tistik och andra nyckeltal för några sådana områden. Eftersom ytterst få for-mella val genomförts har vi inte kunnat ta fram uppgifter om olika valprocedu-rer eller om de valdas representativitet för övriga boende i området. Eftersommycket få formella möten hållits har vi inte kunnat använda oss av mötesproto-koll för att få fram uppgifter om deltagande, intresseinriktning, konfliktnivå, etc.

Inte heller har det funnits underlag för att systematiskt jämföra olika organi-satoriska former för den lokala självförvaltningen – av den enkla anledningenatt denna i många fall inte haft några tydliga former. Även om vi hållit fast vidden ursprungliga ambitionen att studera utvecklingen på bostadsområdesnivångenom våra enkäter har detta i stor utsträckning fått göras via individer som inteenkelt kunnat kopplas till ett visst geografiskt avgränsat område. Det senaregäller dock inte för fallstudierna där vi direkt kunnat följa eventuella föränd-ringar i enhetens formella status och geografiska avgränsning.

Det sagda betyder bland annat att vissa grundläggande begrepp i vår utvärde-ring inte kunnat operationaliseras så entydigt som vi möjligen hade hoppats. Fördet första är det alltså inte så lätt att avgöra vad som är ett LDS-område, efter-som verksamheten i så stor utsträckning bedrivits utan administrativa och geo-grafiska gränser. För det andra är det svårt att avgöra vad som skall menas meden LDS-grupp, särskilt som gruppbildningen kring olika aktiviteter i stor ut-sträckning skett spontant, med delvis olika deltagare från tillfälle till tillfälle.Rörligheten betyder för det tredje att det långt ifrån är självklart vilka hyres-gäster som skall betecknas som aktiva i verksamheten. För det fjärde är det inteentydigt vad som skall menas med självförvaltningen, eftersom det varierarvilka aktiviteter som anses ingå i denna och vilka som räknas till boinflytandet –eller bara äger rum ändå. Att många hyresgäster inte ens känner till Poseidonsprogram för lokal demokrati och självförvaltning ökar oklarheten ytterligare.

28

Som kontrast till verksamhetens föränderlighet och informella karaktär kanman ställa en traditionell bostadsrättsförening, vars område bestäms av grän-serna för föreningens fastighet, vars grupp utgörs av föreningens medlemmaroch andra boende, vars aktiva boende i huvudsak består av styrelsen och andraförtroendevalda, vars verksamhet i stort sett innefattar allt förvaltningsarbetesom äger rum inom området, och där det torde vara svårt att finna medlemmarsom inte känner till föreningens existens.

Givetvis finns det operationaliserings- och gränsdragningsproblem även dåman studerar bostadsrättsföreningar, men jämfört med dem som gäller i LDS-verksamheten är de marginella. Problemen i vår studie har varit störst i sambandmed enkäterna till de aktiva hyresgästerna, eftersom osäkerheten är betydandeom huruvida de svarande uppfattat begreppen område, grupp, aktiv och själv-förvaltning på ett något så när likartat sätt. Vi har i stor utsträckning tvingatshantera problemet genom att låta våra svarspersoner själva tolka vad som utgörderas område och grupp, vilka som skall betraktas som aktiva samt vad som in-går i självförvaltningen och sedan tagit hänsyn till risken för tolkningsskillnaderi vår analys.

Liksom Poseidons uppläggning av LDS-verksamheten har vår utvärderingtagit sin utgångspunkt i den formella organiseringen av bostadsförvaltning ochaktiviteter. En viktig frågeställning är hur adekvat ett sådant betraktelsesätt ärför att tolka de konkreta processer som utvecklats i områdena och vad alterna-tiva ansatser skulle innebära. För att citera en förvaltningsforskare:

De flesta diskussioner och åtgärder angående de boendes medverkan i flerbo-stadshusens förvaltning utgår från de formella beslutsprocesserna i företag ochorganisationer. Det är ett begränsat perspektiv för analys och åtgärder. I dennaartikel betraktas bostadskonsumenternas deltagande i husens förvaltning i förstahand utifrån arbetsprocessen och ”bruket av byggnaderna”, inte med utgångs-punkt i beslutsprocessen och dess uppbyggnad. Samspelet mellan förvaltare,fastighetsskötare, entreprenörer och boende är en fråga om föreställningar, före-bilder och vad man faktiskt gör i husen och inte enbart ett spörsmål om demo-kratiska möjligheter._ _ _

Förvaltningsarbetet i hus och på gårdar utförs ofta av ett stort antal sinsemellanfristående förvaltningsaktörer, primärt fastighetspersonal, externa leverantörer avtjänster och de boende. Dessa personer bildar ett löst sammanhållet och delvissocialt kontrollerat nätverk av förvaltningsaktörer som är unikt för varje hus. [...]Detta innebär en annorlunda produktionssituation än den som råder vid t ex till-verkning av varor. [...] I många fall sköter de boende de ”smärre förvaltnings-uppgifterna” själva. Deras medverkan i och ekonomiska betydelse för förvalt-ningsarbetets genomförande och resultat är betydligt större än vad många tradi-tionellt föreställer sig (Öhrming, 1991, ss 196–197).

Även om det inte varit möjligt att i alla avseenden följa Öhrmings ideal om attutgå från arbetsprocessen i stället för beslutsprocessen – vår utvärdering avserju trots allt en förändrad beslutsprocess – påminner han oss om att en viss

29

formlöshet kännetecknar all bostadsförvaltning. Vårt sätt att hantera detta i ut-värderingen innebär kort uttryckt att vi i våra kvantitativa studier accepterarformlösheten och försöker få ut så mycket som möjligt av vårt material med be-aktande av den, medan vi i våra fallstudier tar fasta på formlösheten och försö-ker fånga upp den i vår analys.

1.7 Vad kan vi förvänta oss?Även om utrymmet inte medger någon översikt över tidigare forskning om bo-inflytande och självförvaltning skall något sägas om vad som är rimligt att för-vänta sig. Vi har redan antytt att förväntningarna inte bör ställas alltför högt. Ibostadsrättsföreningar som är större än 50 lägenheter deltar vanligen bara enminoritet av de boende aktivt i verksamheten, och i ett så etablerat fall av boen-demedverkan som Holma uppskattas deltagandet inte till mer än mellan 10 och20 procent av hushållen (Bengtsson & Svensson, 1995, ss 61–71; Alfredsson &Cars, 1996, ss 39–40).

Den allmänna bilden av det lokala hyresgästinflytande som bygger på decentrala avtalen om boinflytande är att utfallet är högst blandat. ”I en del bo-stadsområden finns ett fungerande boinflytande, i andra områden fungerar dettill och från, men i de flesta bostadsområden finns inte särskilt mycket boinfly-tande”, för att citera en offentlig utredning (SOU 1999:148, s 77). Samtidigtfinns alltså en rad goda exempel som brukar åberopas; förutom de redannämnda Eriksbo och Holma brukar verksamheten i det allmännyttiga bostadsfö-retaget Alebyggen framhållas som ett gott exempel på livaktigt och uthålligtboinflytande (Sundling, 1999, ss 47–55; Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000,ss 122–133).

Det är viktigt att betrakta utvärderingens resultat i detta perspektiv. Det ärorimligt att förvänta sig ett stort engagemang i självförvaltningen från Posei-dons samtliga hyresgäster. Även ett deltagande som närmar sig en majoritet avde boende vore unikt. Och redan om vart femte, eller bara vart tionde hushållengagerar sig kan det ses som en hög siffra jämfört med andra försök i liknandeområden.

All erfarenhet visar dessutom att den typ av social utveckling som eftersträ-vas i Poseidons bostadsområden är en utdragen process vars resultat endast ibegränsad utsträckning kan utläsas så tidigt som efter tre eller fyra år. I synner-het då det gäller självförvaltningens sociala effekter kan vi därför inte dra någramera definitiva slutsatser på basis av den aktuella utvärderingen. Genom att re-latera våra iakttagelser till tidigare kunskap om förutsättningarna för långsiktiginstitutionalisering av samarbete i bostadsområden kan vi dock göra vissa förut-sägelser om vilken framtida utveckling som är sannolik.

30

1.8 Rapportens inriktning och dispositionSom redan påpekats är vår undersökning inte en utvärdering i företagets ellernågon annan aktörs perspektiv. Vi relaterar inte våra observationer till de målsom Poseidon eller utomstående aktörer ställt upp för programmet. I stället re-laterar vi våra resultat till tidigare studier och annan befintlig kunskap om in-flytande och samarbete i bostadsområden samt – särskilt i våra fördjupningsstu-dier – till mer allmän samhällsvetenskaplig teori.

Vi kommer därför inte att göra någon allmän värdering av verksamheten itermer av ”lyckat” eller ”misslyckat”. Verkligheten är sällan så enkel, och vårambition är inte att sätta betyg på Poseidons program eller dess genomförandeutan bara att så nyanserat som möjligt resonera kring problem och möjligheter.Vår förhoppning är att utvärderingen skall ge oss lärdomar som gör det möjligtatt diskutera generella förutsättningar för boinflytande och självförvaltning. Avden anledningen kommer vi visserligen att punktvis diskutera om andra lös-ningar hade kunnat ge ett annat utfall i olika avseenden, men även detta bör dåses som framåtsyftande och inte som något slags betygssättning på den bedrivnaverksamheten.

Efter detta introduktionskapitel följer närmast i kapitel 2 en allmän bak-grundsbeskrivning dels av Bostads AB Poseidon som företag, dels av LDS-verksamhetens uppläggning och utveckling i stort. Här berörs också verksam-hetens återverkningar på olika nivåer inom företaget och hyresgästföreningen.

Därefter följer några kapitel som redovisar och analyserar våra olika material.I kapitel 3 presenteras resultaten från vår enkät till hyresgäster i allmänhet och ikapitel 4 presenteras resultaten från våra enkäter till aktiva hyresgäster, ordfö-rande i lokala hyresgästföreningar och företagets husvärdar. I detta kapitel görsockså en del jämförelser mellan hur aktiva hyresgäster och övriga boende be-svarat de frågor som ställts till båda kategorierna. I kapitel 5, som är rapportenslängsta, redovisas så våra sju fallstudier med ett avsnitt för varje studerat om-råde samt ett avrundande avsnitt med generella slutsatser. De viktigaste resulta-ten från kapitel 2–5 förs därefter samman i kapitel 6. Samtidigt som resultatensammanfattas relateras de där också till utvärderingens övergripande perspektivav inflytande och deltagande – eller lokal kontroll och kollektivt handlande.Dessa kategorier ligger visserligen till grund för hela den empiriska redovis-ningen, men först i kapitel 6 används de explicit för att ordna och tolka resulta-ten från utvärderingen.

Efter detta allmänna sammanfattningskapitel följer fyra kapitel som redovisarundersökningens teoristyrda fördjupningsstudier. Här sammanfattas de empi-riska resultaten med utgångspunkt från några olika teoretiska perspektiv. Förstdiskuteras i kapitel 7 resultaten i ett perspektiv av upplevd kontroll och därefteri kapitel 8 i ett perspektiv av fysiskt och psykologiskt tillägnande av närmiljön.I detta kapitel redovisas även de ekologiska aspekterna av verksamheten. I ka-pitel 9 fokuseras de socialpsykologiska frågorna om samverkan och konflikt,medan kapitel 10 betraktar självförvaltningen i ljuset av statsvetenskapliga teo-rier om demokrati och demokratisering.

31

Därefter följer tre kortare kapitel som tar upp några särskilda aspekter av Po-seidons program för lokal demokrati och självförvaltning. Kapitel 11 ägnas åtolika ekonomiska aspekter och kapitel 12 åt genusaspekterna. I kapitel 13 görsmotsvarande sammanfattning av de etniska aspekterna av självförvaltningen.

Rapporten avslutas med två korta kapitel av sammanfattande och utblickandekaraktär. I kapitel 14 diskuteras hur Poseidons självförvaltning kan förvänta ut-vecklas i framtiden, och i kapitel 15 sammanfattas de generella lärdomar om in-flytande och samarbete i bostadsområden som kan dras från vår undersökning.

33

Kapitel 2. Poseidon och självförvaltningen –bakgrund och översikt

I detta kapitel redogör vi för några huvuddrag i projektets bakgrund, utformningoch genomförande. Tonvikten läggs här på inslag som framträtt på andra nivåerän områdesnivå och som inte behandlas utförligare i något annat kapitel. Redo-görelsen bygger på en bearbetning av alla tillgängliga typer av källmaterial somlitteratur, projektbeskrivningar, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, proto-koll, mötesanteckningar, intervjuer och samtal. Betydande information harockså erhållits genom att två av forskarna deltagit vid ett stort antal möten ochaktiviteter i bostadsområden, vid förvaltarmöten för hela företaget och inom en-skilda distrikt.

2.1 Bostads AB Poseidon - från allmännytta till kommunägtaffärsföretag

Bostads AB Poseidon bildades 1986 och är därmed ett av landets yngsta kom-munägda bostadsbolag. Bolagets långa förhistoria gör emellertid att det samti-digt kan sägas vara ett av de äldsta. Vi skisserar några drag i företagets historiasom har relevans för LDS-projektet.

BakgrundNär kommunerna på 1940-talet gavs nya förutsättningar att utveckla offentligbostadsförsörjning bildades ett flertal ”allmännyttiga bostadsföretag” i Göte-borg.1 Tre av dem sammanfördes 1969 till AB Göteborgshem, landets då störstaallmännyttiga bolag (Verksamhetsberättelser för Göteborgs Bostadsföretag AB,1969, s 10; Fastighets AB Göteborgsbostäder, 1969, s 25; AB Samhällsbyggen,1969, s 33). Huvudsyftet var att forma ett rationellt bolag, med omfattande ny-produktion och en socialt präglad verksamhet.2 Men fusionen gav också en trög

1 En översiktlig sammanställning över villkor för allmännyttiga bostadsföretag finns i

SOU 1997:81, ss 29–33.2 Beslutet om sammanslagning fattades 1969 när bostadsbyggandet var som störst. Det

var kontroversiellt och föregicks av en intensiv debatt. Av 1150 anställda var drygt500 byggnadsarbetare.

34

organisation med heterogen personal och en ledning där politiska intressen ochuppdrag var sammanvävda.3

Det snabba industriella byggandet i stora enheter under 1960- och 1970-talenlöste flera boendeproblem i Göteborg men skapade samtidigt kvalitetsmässigaoch organisatoriska bekymmer. Ett stort antal outhyrda lägenheter och oväntadekostnadsökningar spädde under 70-talet på svårigheterna. AB Göte-borgshemförsökte möta situationen genom att decentralisera organisationen och samverkamed hyresgästerna.4 Företaget tog 1974 bl.a. initiativ till det första försöket ilandet med lokalt hyresgästinflytande (Hjärne, Lennartsson & Soidre-Brink,1979). De reella förändringarna med kvartersråd blev blygsamma, men ansatsenutvärderades ingående. Erfarenheterna, som visade sig vara både intressanta ochallmängiltiga, togs i mycket liten utsträckning tillvara inom företaget. I ett fåtalområden kom dock den lokala verksamheten att bestå. I ett enda av företagetsområden, Eriksbo – som inte ingick i försöket – kom en mer utvecklad form avlokalt inflytande att utvecklas.

I början av 1980-talet var AB Göteborgshem kraftigt skuldbelastat och bo-stadsbeståndet på 36 000 lägenheter dåligt underhållet. Trots att fastigheter ochcentrumanläggningar såldes och bostadsfastigheter byggdes om till verksam-hetslokaler bedömdes det inte möjligt att rädda företaget. I en unik transaktionsåldes AB Göteborgshem 1986 samtidigt som ett helt nytt bostadsaktiebolagbildades (Ihre & Polesie, 1994).

Etablering och utvecklingDet nya företaget – Bostads AB Poseidon – återköpte huvuddelen av fastighets-beståndet med vidhängande verksamhet. Fastighetsstrukturen var nu bättre,ekonomin i balans och traditionen mindre belastande. Mål och utvecklingsstra-tegier utarbetades. En ny förvaltningsorganisation skapades. Områdesförvalt-ning började etableras och en egen utbildningsverksamhet byggas upp. Kärn-verksamheten utgjordes av förvaltning och byggande. Om- och nybyggnationansågs nödvändig både för att förnya fastighetsbeståndet och generera pengartill bolagskassan. Byggnadsprogrammen var därför omfattande och långsiktiga,särskilt viktigt var det att ”intensifiera förnyelsearbetet” i tider av lågkonjunktur(Årsredovisning 1990 för Bostads AB Poseidon, s 2.)

3 Bolagets förste VD hade uppdrag i byggnadsnämnd och kommunstyrelse samtidigt

som han var kommunfullmäktiges ordförande. Avvägningen mellan ett stort bostads-socialt ansvar och företagsekonomiska krav var också ett ständigt dilemma: ”Vi hartagit ett större socialt ansvar än andra bostadsföretag, … och det gav både sociala ochekonomiska problem.” (Intervju med Olle Jansson, VD för AB Göteborgshem 1969–75, i Göteborgarnas meste hyresvärd, 1986, ss 10–11.)

4 ”Vi började resonemangen 1976–77 ... 1984 var vi mogna för att besluta …”. (In-tervju Göran Olin, VD för AB Göteborgshem 1975–86 i Göteborgarnas meste hy-resvärd, 1986, ss 15–16.)

35

Den ekonomiska lågkonjunkturen under inledningen av 1990-talet åtföljd avideologiska och bostadspolitiska omprövningar skapade emellertid "ett helt nyttläge" för de allmännyttiga bostadsföretagen.5 Ekonomi och finansiell styrka ficken överordnad roll. Att rationalisera, effektivisera och kundanpassa verksamhe-ten betraktades som ofrånkomligt (Ramberg, 2000, ss 209–215). Samtidigt av-tog intresset för hyresgästers gemensamma, lokala inflytande och ett stort antalföretag sade upp boinflytandeavtalen med hyresgästföreningarna (jfr Ramberg,2000, ss 222–224 och 264).

I denna process intog Bostads AB Poseidon en framskjuten position.6 Attdriva bostadsföretag betraktades som en renodlad ”affärsverksamhet” (Årsredo-visning 1991 för Bostads AB Poseidon, s 2). Synsättet genomsyrade företagetoch inbegrep också en omprövning av allt lokalt kollektivt boinflytande (Upp-sägning av avtal…. 920519). Organisationen skulle utformas mer ändamålsen-ligt och effektivt, ekonomin stärkas och fastighetsbeståndet på 29 000 lägenhe-ter förbättras (Årsredovisning 1990–1994 för Bostads AB Poseidon. Ny utveck-ling. Ett program för…, 1994, ss 16–23). Anställda med perspektiv från ABGöteborgshems tid som upplevt att det under 80-talet, gått ”spikrakt uppåt”tyckte också att det under första hälften av 90-talet gick "stadigt framåt på deflesta fronter". Men framförallt att ”kulturen i företaget hade ändrats radikalt”.7

OmstruktureringFöretaget uppvisade på det hela taget en gynnsam långsiktig utveckling. Fastig-hetsstruktur, marknadsfördelning och organisation var dock fortfarande behäf-tade med nedärvda problem som på längre sikt hotade den ekonomiska stabili-teten. En nyckelfråga var hur organisationen skulle omformas för att möta för-valtningsbehoven och en radikalt minskad byggnadsproduktion. Kommunensstrategiska uppfattning som lagts fast redan 1992 innebar att moderbolaget –Förvaltnings AB Framtiden – skulle aktiveras och få en övergripande roll förverksamheten. Dotterbolagen – däribland Bostads AB Poseidon – skulle kon-centrera sig på bostadsförvaltning och deras byggorganisationer skulle avveck-las. Ett särskilt byggbolag skulle inrättas för ny- och ombyggnad i egen regi(Framtidens bostadsföretag, 1992, s 10).8 För Poseidons del följde en utdragenbeslutsprocess som utmynnade i att en helt ny företagsledning tillsattes i års-skiftet 1995/96.

5 Efter valet 1991 skedde ett byte från socialistisk majoritet till borgerlig i riksdagen

och Göteborg. Därefter tog den bostadspolitiska inriktningen en tydlig vändning bådei riks- och kommunpolitiken.

6 SABO finansierade en undersökning av företaget på grund av dess intressanta ut-veckling, (Ihre & Polesie, 1994).

7 Intervju med anställd 961220.8 Arbetsgruppen leddes av Bostads AB Poseidons förste VD. Dess slutsatser och för-

slag antogs samma år av kommunen och blev grunden till Förvaltnings AB Framti-dens strategidokument – Ägardokumentet 1995; om byggverksamheten se s 10.

36

Utifrån kommunens riktlinjer utformades 1996 ett nytt utvecklingsprogrammed snävare koncentration av kärnverksamheten till bostadsförvaltning och därbyggverksamheten uteslöts. Under 1996 avvecklades därför entreprenadverk-samheten genom utförsäljning. Anställda som berördes ”överläts” till köpandeföretag. Organisationen förenklades, personalen reducerades och övertaliga er-bjöds olika slags avgångslösningar. Förvaltningen i bostadsområdena organise-rades med husvärdar som gavs ett tydligt ansvar för ett avgränsat geografisktområde. Annan servicepersonal började föras över till privata skötselföretag,samtidigt som motsvarande tjänster köptes in. Förändringarna utgjorde inte baraett led i att omvandla företaget. De påverkade också enskilda människors arbeteoch liv på ett genomgripande sätt med stora uppoffringar och påfrestningar somföljd. I väsentliga delar har därefter ett nytt samarbete och förtroende fått rekon-strueras mellan anställda, fackliga organisationer och ledning.

Den strukturella förändringen medförde att företaget under loppet av ett parår minskade antalet anställda från 950 till 320 personer. Normaltillståndet i fö-retaget blev under flera år ”en ständig förändringsprocess”. Organisationen hardärefter fortgående reducerats – regioner och distrikt har tagits bort eller slagitssamman och chefstjänster har avskaffats. Städning av trapphus och övriga all-männa utrymmen är en funktion som numera helt sköts av entreprenadföretagoch upphandlingen görs centralt inom Poseidon. Kostnaderna har sänkts, menockså städningens kvalitet också kvantitet. År 2002 består organisationen av trenivåer och antalet anställda har successivt minskat till totalt 200 personer. Frånatt de fastighets- och trädgårdsanställda tidigare hade varit en underordnad per-sonalgrupp är dess motsvarigheter husvärdar och miljövärdar idag företagetsansikten utåt i områdena och de till antalet flesta inom företaget. Fler uppgifteroch ökat ansvar för flertalet medarbetare har visserligen medfört en påtagligstress i jobbet, men trivsel och tillfredsställelse har efterhand förbättrats.9

Bostads AB Poseidons ekonomi har genom ett finansiellt förnyelsearbete, enstark högkonjunktur och mycket låga räntor utvecklats gynnsamt. Företaget be-traktas idag som förhållandevis ekonomiskt stabilt. Ändå var det nödvändigt attåren 1997–99 sälja sammanlagt ca 6000 lägenheter i mindre väl underhållnafastigheter för att finansiera investeringar i det återstående beståndet vilket nuuppgår till knappt 23 000 lägenheter. Intäkterna har därmed minskat, men för-bättrad produktivitet har samtidigt medfört något lägre genomsnittlig förvalt-ningskostnad per enhet.

Under hela 1990-talet har företagets materiella bas och ekonomi betonatsmycket stark. De senaste åren har dock perspektivet vidgats och en social di-mension samt bolagets roll som lokal utvecklingsfaktor framhålls. Verksamhe-ten skall drivas ”affärsmässigt”, men de ”mjuka frågorna” framställs som ”stra-tegiskt viktiga frågor” och ”socialt engagemang” som ett ”konkurrensmedel”.Att forma lokala samhällen där ”trygghet, inflytande och eget ansvar är hörnste-

9 Nöjdpersonalindex, NPI, ökade från 61 till 68 mellan 2000 och 2001. Årsredovisning

2001. Bostads AB Poseidon, s 18.

37

narna” anges också som ett mål (Årsredovisningar 1997, s 4 och 1999, s 7, Bo-stads AB Poseidon).10

Processer som ansetts särskilt angelägna har inletts i projektform vid sidan avordinarie verksamhet för att senare integreras i denna. Projekt för att utvecklamiljöarbete, datoranvändning, hushållning med energi och vatten och för att ökatrygghet och säkerhet är några exempel. 1996 inleddes också ett arbete för att gehyresgäster möjlighet till ökat kollektivt inflytande och till att själva medverkadirekt i skötsel och förvaltning. Projektet gavs namnet lokal demokrati ochsjälvförvaltning och har pågått under hela perioden sedan dess.

Generella och specifika utvecklingsdragBostads AB Poseidon uppstod inte som en fågel Fenix. Förvandlingen var spe-ciell, men inte unik och inbegriper både generella och specifika inslag. Bildan-det var snarare en del av en utdragen historisk och företagskulturell omvand-lingsprocess som startade i slutet av 1960-talet, accelererade från mitten av 80-talet och som ännu inte avslutats. Ett centraliserat allmännyttigt bostadsföretaginriktat på att snabbt producera billiga flerbostadshus på en starkt reglerad bo-stadsmarknad är på väg att ersättas av ett decentraliserat affärsinriktat företagavsett att förvalta och utveckla bostadsprodukter avpassade för en avreglerad,konkurrenspräglad bostadsmarknad. Allmänna och grundläggande ekonomiskaoch politiska villkor har ändrats, vilket krävt anpassningar av samma art som iliknande företag. Under trycket av omvärldsförändringar, som inom bostads-sektorn varit mer omfattande än på många årtionden, har företagens villkor, or-ganisationer och inriktningar förändrats snabbare och mer djupgående än nå-gonsin tidigare (SOU 1997:81, ss 7–8, 12–35). Många av förändringarna har”växt fram”, men flertalet har tillkommit genom särskilda åtgärder. En ny före-tagskultur har börjat ta form med målstyrning, flexibilitet, decentralism, affärs-mässighet, service och kundinflytande som ledstjärnor och med hög föränd-ringstakt (Affärsmässig allmännytta & kommuners utveckling, 1996).

AB Göteborgshems historia och utveckling kom att bilda en ofrånkomligbasstruktur i Bostads AB Poseidon. Den nya bolagsbildningen 1986 öppnadedock för ett mer ambitiöst försök att forma ett affärsdrivande, kommunägt bo-stadsföretag med ett tydligt program och en strategisk resurshantering. BostadsAB Poseidon kan ses som ett intressant och tydligt exempel på kontinuitet ochdiskontinuitet i förändringen av offentlig bostadsförvaltning under det senastedecenniet. Arbetet med projektet lokal demokrati och självförvaltning framstårsom ett inslag i denna process med delvis traditionella och delvis kreativt ny-skapande inslag.

Bostads AB Poseidons förändringsförlopp inramas av två skilda och framträ-dande strategiska val. Fram till 1996 utfördes förvaltnings- och byggnadsverk-

10 Moderbolaget Framtiden AB har också understrukit att ”det är ett nytt sätt att arbeta

för ett bostadsförvaltande företag som förenar affärsmässighet med socialt och sam-hälleligt ansvar”. Årsredovisning 1997, s 4.

38

samheterna huvudsakligen i egen regi. Då avvecklades entreprenadenheten ochdärefter har successivt en ökande del av underhålls- och serviceverksamhetenutförts i annan regi. I det perspektivet kan ”Lokal demokrati och självförvalt-ning” sägas ha utformats som ett slags pendang till annan regi-verksamheten,d.v.s. inte i regi av någon utomstående företagare utan i regi av de egna hyres-gästerna.

2.2 Projektet lokal demokrati och självförvaltning – bakgrundoch utgångspunkter

Verksamheten inom ramen för lokal demokrati och självförvaltning fram till år2002 kan översiktligt beskrivas med följande faser: inledande projektarbete,igångsättning, stöd till och organisering av aktiviteter. De två senare fasernahar varit delvis överlappande och under den sistnämnda förändrades också verk-samheten från att bedrivas i projektform till att genomföras som reguljärt ut-vecklingsarbete. Men vi börjar med att rama in redogörelsen med en liten tillba-kablick på boinflytandet inom Göteborgshem och Poseidon.

BakgrundHistoriskt har hyresgästers inflytande på sitt boende i Sverige i hög grad drivitsfram av lokala hyresgästföreningar, varav den första bildades i slutet av 1910-talet.11 Inrättandet av en samhällsorganiserad bostadsproduktion var ett av denunga nationella hyresgäströrelsens huvudkrav. Hyresgästers kollektiva boinfly-tande har organiserats av hyresgästföreningen i samverkan med främst de all-männyttiga bostadsföretagen som blev allt fler i slutet av 1940-talet. Samtidigtsom dessa företag och hyresgäströrelsen i huvudsak vilade på en gemensamvärderingsgrund uppträdde de som intressemotparter på bostadsmarknaden.Samverkansförhållandet har därför hela tiden kännetecknats av både samarbeteoch konflikt. Ett kvartsekel av organiserad verksamhet har dock visat på enojämn utveckling med inslag av både kreativ förnyelse och sammanbrott, menockså tydliga spänningar mellan centrum och periferi inom hyresgästorganisa-tionen.

I Göteborg hade Hyresgästernas Centralförsamling redan en tradition ochstark ställning när de första allmännyttiga företagen bildades i staden, men detskulle dröja innan frågan om hyresgästernas lokala boinflytande på allvar aktu-aliserades. Det blev alltså AB Göteborgshem som på 1970-talet först tog initia-tiv till försök med kvartersråd. Som organisationsform blev det dock just ett avflera försök. En anledning var att alla involverade parter inte helhjärtat stöddeuppläggningen. Hyresgästföreningen hade en annan huvudidé och företagetspersonal var avvaktande. Däremot fortsatte inledda verksamheter i flera av för-söksområdena. 11 Gamlestaden i Göteborg (Karlsson, 1993, s. 66; se även Carlson, 1981).

39

Under slutet av 1970-talet och fram till mitten av 80-talet utvecklades ocksåandra aktiviteter bland de boende i de flesta av Göteborgshems områden. Detvar framförallt genom kontaktkommittéer, bildade i hyresgästföreningens regi,som hyresgäster fann en form för att kanalisera gemensamma intressen och en-gagemang. I en del områden bildades ett stort antal kontaktkommittéer, i andraendast någon enda för uppåt tusen hyresgäster. Under senare delen av 1980-taletstabiliserades en struktur med ett 40-tal kontaktkommittéer inom Bostads ABPoseidon. De flesta av dem ombildades också till lokala hyresgästföreningar1992 och erhöll på så sätt en formell föreningsform och en starkare ställningbåde inom hyresgästorganisationen och gentemot bostadsföretaget.

Kontaktkommittéerna i Göteborgshems bestånd bildades för att tillgodose hy-resgästers fritidsintressen och deras behov av att kollektivt agera mot vad somupplevdes som företagets undermåliga bostadsförvaltning. Avtal om kollektivtboinflytande tecknades i början av 80-talet och därefter skapades i vissa områ-den en form av samrådsförfarande. I enstaka områden utvecklades också s.k.ekonomiskt boinflytande där hyresgästerna genom kontaktkommittén kunde på-verka vissa delar av områdets budget, skötsel och löpande underhåll (Lind,Lennartsson & Soidre-Brink, 1996b).

Under första hälften av 1990-talet avvecklade dåvarande företagsledning sittengagemang för det boinflytande som förekom och samarbetet med hyresgäst-föreningen och avdelningarna lades på en minimal nivå. I de flesta områden fö-rekom dock ett visst informellt samarbete mellan områdespersonal och kontakt-kommittéer/lokala hyresgästföreningar under hela perioden från mitten av 80-talet oavsett den aktuella avtalssituationen. Från alla nivåer inom hyresgästor-ganisationen uttrycktes också återkommande önskemål om att Bostads AB Po-seidon borde återuppta och bidra till att utveckla hyresgästernas kollektiva boin-flytande (Lind, Lennartsson & Soidre-Brink, 1996b, ss 120–121).

I början av 1990-talet genomfördes under kommunstyrelsens ledning en am-bitiös utredning av det allmännyttiga boendets framtida utveckling i Göteborg. Idenna betonades bl.a. betydelsen av att hyresgästerna skulle kunna fatta avgö-rande beslut om såväl sina lägenheter som gemensamma angelägenheter i husoch områden (Framtidens bostadsföretag, 1992, ss 32–43). I Förvaltnings ABFramtidens policy- och strategidokument blev förslagen mer återhållsamma.Men två av kommunens tre viktigaste ”motiv och mål” för att äga bostadsföre-tag ägnades åt de boendes påverkansmöjligheter:1. Genom bostadsföretagens verksamhet skall Göteborgs utveckling stärkas2. De boende skall genom bostadsföretagen ges ett långtgående inflytande över

sin bostad och över dess närmaste omgivning3. Genom ett fördjupat engagemang i, och ansvarstagande för sitt boende skall

de boende utveckla sin välfärd. (Ägardokument 1995, ss 3–4).

I dokumentet lades också fast att en huvuduppgift för dotterbolagen består i attutveckla ett reellt boinflytande samt att detta kan ske i olika former och takt.Uppläggning och genomförande skulle varje enskilt företag presentera i mål,handlingsplaner och uppföljningar. Denna uppfordran återspeglas redan i Bo-

40

stads AB Poseidons program Ny utveckling som antogs 1995. Företagets af-färsidé innefattar följande år för första gången också en formulering om boin-flytande som hämtats direkt ur AB Framtidens mål – att ”ge de boende ettlångtgående inflytande över sin bostad och dess närmaste omgivning” (Årsre-dovisning 1996, Bostads AB Poseidon, s 3).

Projekt och programArbetet med att realisera denna målsättning inleddes efter det dramatiska skeen-det inom företaget våren 1996. En projektgrupp kring den nya företagsled-ningen med VD och informationschefen i spetsen inledde förstudier och drogupp riktlinjer för projektet.12 De senaste försöken med självförvaltning och bo-inflytande samt den pågående diskussionen om behovet att utveckla demokra-tins arbetsformer var två lättillgängliga inspirationskällor. Tidigare väldoku-menterade erfarenheter av boinflytande inom företaget uppmärksammades dockinte, och inte heller den kompetens som medarbetare från dessa år skaffat sig.13

Under hösten 1996 utarbetade några personer inom projektgruppen ett pro-gram för utveckling av lokal demokrati och självförvaltning ”för att skapa möj-ligheter och aktiviteter i bostadsområden” (Ett program för utveckling av lokaldemokrati och självförvaltning, 1996, s 5).14 Parallellt med programarbetet för-bereddes också material avsett att användas som studiematerial i projektet. Fö-retagets jurist arbetade samtidigt med att genomlysa vissa juridiska frågor somaktualiserats i pågående självförvaltningsförsök (Juridiska frågeställningarkring boendedemokrati och självförvaltning, 1997-01-16).

En viktig utgångspunkt för projektutformningen var att den svenska väl-färdsmodellens generella insatser varken varit tillräckliga eller gett utrymme för”lösningar där människor själva skall kunna utveckla sin egen välfärd”. Undersenare år hade dessutom ”…ett behov av demokratisk utveckling vuxit fram.Beslut som rör våra liv fattas ibland långt ifrån oss och många upplever makt-löshet”. Bostadsområden, kvarter och gårdar är offentliga miljöer där det ansågsfinnas ”en unik möjlighet att utveckla demokratin”. Där ville Bostads AB Po-seidon därför med sin ”modell för demokratiutveckling” … ”erbjuda de boendemöjligheter till att med egenmakt och eget arbete påverka sina boendekostna-der” samt att ”ta över delar av förvaltningen” (Ett program för utveckling av lo-kal demokrati och självförvaltning, 1996, s 2).15

12 I projektgruppen ingick från 1996 VD Göran Wendel, regionchef Anders Söderman,

regionekonom Elisabeth Bolgerth, informationschef Lena Berglund-Björck, projekt-ledare Caterina Franceschi och konsult Elisabeth Mattsson.

13 Intervju med f.d. projektledare 020503.14 Den mindre gruppen bestod av VD, informationschefen och konsulten. Intervju med

f.d. projektledare 000926.15 Samma principresonemang förs något utförligare i Rapport från arbetet med

”Utveckling av lokal demokrati och självförvaltning”…, 1999, ss 2–3.

41

Programmet innehåller tre huvuddelar. I en första del beskrivs aktuella mo-deller för boinflytande där ”Umeå-modellen”, ”Holma-modellen”, ”Hälsing-borgshems-modellen” och ”Halmstad-modellen” kortfattat sammanfattas.

I en andra del redovisas vad utvecklingsarbetet är avsett att innehålla och hurdet skall genomföras. Här tas under ”Utveckling av boendedemokrati” upp pro-gramarbetet, korta redogörelser för de sju första berörda bostadsområdena, hus-värdens centrala roll i processen samt den ekonomiska principmodellen medbas- och områdeshyra. Under ”Utvecklingsarbetet i kvarteret” berörs den inle-dande mobiliseringens och eldsjälens betydelse samt fyra utvecklingssteg underdet första året i områdena enligt en ”generell basmodell”. I avsnittet ”Byggfas”beskrivs principiellt utbildningen i studiecirklar, utbildningens innehåll ochstörre motivationsskapande sammandragningar. I avsnittet ”Olika alternativascenarier och utvecklingsmöjligheter” exemplifieras med fyra organisationsmo-deller: kooperativ förening, ideell förening, lokal hyresgästförening och ”ingenny förening”. ”Tidplanen” för genomförandet – våren 1997 t.o.m. hösten 2000 –omfattar introduktion i 55 bostadsområden med i genomsnitt sju områden perhalvår.

I en tredje del slutligen behandlas behov och framställning av stödmaterialsamt uppföljning. Under projektets startfas på ett år skulle deltagarna ha tillgångtill rådgivning. ”Eldsjälarna får redskap och utbildning så att de i sin tur kan taansvar för nya grupper och nya områden”. Ett par dagar skulle också ägnas åtatt utvärdera aktiviteterna (Ett program för utveckling av lokal demokrati ochsjälvförvaltning, 1996, ss 1–12 samt Bilaga ss 1–2).

I programmet görs ingen sammanhängande eller distinkt framställning av vadsom benämns Bostads AB Poseidons ”modell för demokratiutveckling”. Där-emot presenteras ett ovanligt öppet förhållningssätt, viktiga principiella tillvä-gagångssätt och olika möjliga arbetsformer. De olika beskrivningarna kanemellertid sammanfattas till följande huvudpunkter.16 Modellen innebär att:• en utvecklingsprocess inleds och bedrivs över längre tid• ett öppet förhållningssätt skapas, med varierande inslag som kan förändras

över tid• en grupp av engagerade och aktiva hyresgäster bildas i varje område• någon typ av formell organisation skapas av hyresgäster i varje område• makt, befogenheter och ansvar överförs från företaget till hyresgästerna• hyresgästerna skall ha makt att besluta över förvaltningen i sitt område• företaget inte skall kunna lägga sig i eller ändra hyresgästernas beslut• bostadshyran uppdelas i en del bashyra och en del områdeshyra• hyresgästerna skall kunna påverka och fatta beslut om områdeshyran• hyresgästerna skall kunna bestämma om servicenivå i sitt område

16 Delar av modellbeskrivningen återkommer i något varierad form i Rapport från ar-

betet med ”Utveckling av lokal demokrati och självförvaltning, 1999, ss 6–7.

42

• hyresgäster gemensamt eller enskilt skall kunna utföra förvaltningsarbete isitt område

• hyresgäster skall kunna erhålla ekonomisk ersättning för utfört förvaltnings-arbete i sitt område

• formella bindningar mellan hyresgäster och företag regleras i avtal• övriga relationer mellan hyresgäster och företag betraktas som informella

överenskommelser.

För dem som inte redan var väl insatta i boinflytandets utveckling och allmän-nyttiga företags förvaltning torde programmet inte ha framstått som någon sär-skilt tydlig modellbeskrivning. Att långtgående nyordningar samtidigt presente-rades som förutsättningar för ”modellen” utan att trögheter och hinder diskute-rades torde inte heller ha ingett mottagare förtroende inför genomförandearbe-tet.

På ett seminarium med Bostads AB Poseidons styrelse i december 1996 dis-kuterades och fastställdes programmet.17 Därefter kunde det egentliga arbetetinledas med bl. a. informationsmöten till distriktschefer och andra berörda che-fer. Under samma månad genomfördes också en halv dags utbildning för hus-värdarna. Därpå tog Poseidon initiativ till förhandlingar med Hyresgästföre-ningen i Västra Sverige om de formella förutsättningarna för att genomföraprojektets intentioner (Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokal demokratioch självförvaltning”, 1999, s 7).

Förhandlingarna präglades av intressemotsättningen mellan parterna, de ne-gativa erfarenheterna av boinflytandet under de senaste åren, projektledningensintention att minimera hyresgästföreningens medverkan och hyresgästförening-ens svala inställning till projektet.18 I början av mars 1997 förelåg emellertid ettförhandlingsresultat – ramavtal om boinflytande – undertecknat (Ramavtal omboinflytande 1997-03-05). Det anger ramarna för hyresgästernas kollektiva bo-inflytande och tar upp mål och förutsättningar, genomförande, beslut och ar-betsformer. Förutsättningarna för boinflytandet liksom dess art och omfattning iolika områden skall regleras i separata sidoavtal och tillämpningsavtal. ”Lokaldemokrati och självförvaltning” omnämns inte, men formuleringarna i avtals-texten erbjuder betydande öppenhet och utrymme för olika nivåer och former avkollektiv påverkan:

Formen och omfattningen av boinflytandet för respektive bostadsområde är delsberoende av hyresgästernas önskemål, kunskaper och engagemang, och dels Bo-stads AB Poseidons verksamhet och arbetsformer (Ramavtal om boinflytande 1997-03-05, s 1).19

17 Styrelseledamöternas reaktion varierade från entusiasm till likgiltighet. Intervju med

f.d. projektledare 000926.18 Samtal med Hyresgästföreningens förhandlare 011025. Intervju med f.d. projektle-

dare 020503. Intervju med ombudsman på Hyresgästföreningen 020918.19 I avtalet anges också att en traditionell boinflytandekommitté skulle bildas, vilket

skedde kort därefter. Intervju med f.d. projektledare 020503.

43

I programmet skisserades vad som skulle genomföras och hur detta skulle ske.Under en tid av fyra år skulle en process sättas igång inom företaget som om-fattade tre moment:1. alla företagets bostadsområden skulle innefattas2. grupper av aktiva boende skulle mobiliseras3. aktiva grupper och områdesanställda skulle tillsammans realisera intentio-

nerna i lokal demokrati och självförvaltning.

Igångsättningsarbetet skulle genomföras i projektform företrädesvis av projekt-anställda under en avgränsad tid. Varken i programmet, inom projektgruppeneller för den delen inom företagsledningen fastställdes emellertid några mer ex-akta mål om vad som skulle uppnås i det lokala utvecklingsarbetet vare sig med”lokal demokrati” eller ”självförvaltning”. Mål sattes upp och en plan för intro-duktioner samt principer för inledningsarbetet fastställdes, men få riktmärkengavs för den fortsatta verksamheten. ”Det enda mål vi ställde upp var att samt-liga hyresgäster skulle få information om möjligheterna inom den uttalade tids-perioden.”20

Delvis var detta en följd av karaktären i själva projektutformningen, att maninte försökte detaljstyra förlopp och former för att ge utrymme för lokala varia-tioner. I projektarbetets inledning utgjorde programmet ett viktigt presentations-och styrmedel. Denna funktion avtog dock förhållandevis snabbt, framför allt itakt med det visade sig att väsentliga delar av programmet inte var tillräckligtanpassade för villkor och behov i de områden där det skulle genomföras.

2.3 ProjektorganisationenProjektets organisation byggdes upp och förändrades efterhand. Under 1997 be-stod organisationen enbart av projektgruppen. 1998 bildades ansvariggruppenmed personer från samtliga distrikt som hade utsetts att ha ansvar för utveck-lingen av lokal demokrati och självförvaltning. Projektgruppen existerade framtill september 2000 då den upplöstes i samband med att projektet övergick tillatt vara ett reguljärt utvecklingsarbete. Ansvariggruppen däremot har fortsattäven om dess funktion ändrats. Under hela tiden har projektorganisationen vilatpå företagets basorganisation i distrikt och områden, husvärds- och miljövärds-organisationen.21 Husvärdar och miljövärdar har inte bildat någon egen, före-tagssammanhängande grupp. Däremot har de utgjort grundvalen för hela denpraktiska verksamheten. De har också varit representerade i projektgruppen och

20 Intervju med f.d. projektledare 020503.21 Miljövärdarna anslöts efterhand så snart dessa tjänster hade inrättats 1999.

44

från år 2000 haft regelbundna gemensamma sammankomster – s.k. husvärds-och miljövärdsträffar.22

ProjektgruppenProjektets ledningsgrupp förändrades under förloppet till storlek och samman-sättning. 1996–97 bestod den av sex personer, därefter utvidgades den under ettpar år till uppåt 10 personer för att inför avvecklingen 2000 reduceras till ur-sprungligt antal. Företagets VD ingick inledningsvis i gruppen, men han av-vecklade detta engagemang under 1997. Under våren samma år avgick denförste projektledaren, och informationschefen blev ny projektledare med denexterna konsulten som biträdande projektledare.23 Samtidigt utökades gruppenmed företagets jurist och tre distriktschefer. Senare breddades också samman-sättningen genom att en husvärd och en marknadsansvarig person togs in (Pro-jektgruppen: Protokoll och Anteckningar 9706–0004).

Från juni 1997 leddes gruppen av samma projektledare.24 I samband med attföretagsledningen beslutade om att projektet skulle övergå i ett reguljärt ut-vecklingsarbete upplöstes projektgruppen hösten 2000. Ledningen för utveck-lingsarbetet övertogs då av företagets jurist som större delen av tiden ingått iprojektgruppen. Denna person lämnade i sin tur företaget i april 2001 och ut-vecklingsarbetet har sedan dess letts av chefen för Affärsutveckling, som ocksåvarit verksam i projektgruppen under huvuddelen av perioden.

En intressant omständighet är att arbetet hela tiden leddes av kvinnor och attprojektgruppen innehöll ungefär lika många kvinnor som män och oftast med enövervikt av kvinnor. Såväl projektgruppens som ansvariggruppens aktiviteteroch möten leddes av den kvinnliga projektledaren. I denna traditionellt mans-dominerade företagsmiljö var det ett helt nytt inslag och för många medarbetareockså en annorlunda erfarenhet. Alla andra nivåer av genomförandet har domi-nerats av män: bland förvaltare, husvärdar och miljövärdar. I april 2001 börjadedock utvecklingsarbetet att ledas av en man. Som en sammanbindande länk frånprojektets första år finns dock den kvinnliga projektsamordnaren kvar, vilken

22 Inom ramen för boinflytandet bildades i samverkan med hyresgästföreningen också

den s. k. modellgruppen för att hantera speciella organisationsfrågor och denna varverksam från 1998 till 2000.

23 Projektgruppens möten finns dokumenterade sedan juni 1997. Under 1997 benämnsdokumenten protokoll därefter anteckningar. Dokumentationen före juni 1997 harinte återfunnits. Den starka arbetspressen i projektarbetet medförde att dokumenta-tionsarbetet inte prioriterades, vilket medförde att det delvis också blev ofullständigt.(Intervju med f.d. projektledare 020503. Intervju med projektsamordnare 020426.)

24 När den biträdande projektledaren slutade (hösten 1998) behövdes enligt projektle-daren ytterligare en person för vissa former av basarbete, då projektledarens tidupptogs av många akuta insatser på fältet, bl. a. stora insatser i form av handledningav Poseidons personal. Projektledaren fick våren 2000 därför stöd i sitt arbete av Po-seidons jurist från enheten affärsutveckling. Intervju med f.d. projektledare 000926.

45

arbetat med genomförandet sedan 1997, efterhand i allt närmare arbete med per-sonalen i distrikten.

Projektgruppens möten minskade över tid både till frekvens och innehåll.1997 förekom ett eller flera möten i månaden, 1998 och 1999 hölls de glesareoch våren 2000 genomfördes ett par möten innan projektgruppen upphörde iseptember.25 En stor del av mötestiden ägnades åt lägesrapporter och framföralltjust pågående arbeten.26 Fyra frågor återkom och var mer framträdande: igång-sättningen i områdena och i den egna organisationen, frågan om en ekonomiskmodell, avtalsfrågor samt organisationsformer. Projektgruppen tycks främst hafungerat som avrapporterings-, förankrings- och kontrollstation. Mycket lite ut-rymme verkar ha ägnats åt att diskutera grundläggande och strategiska frågor igenomförandet. Någon omprövning av projektuppläggningen förekom inte iprojektgruppen (Projektgruppen: Protokoll 970609–980602; Anteckningar981113–000414).27 ”Vi tog verkligheten som den kom. Det ledde till ompriori-teringar vartefter, vilka frågor det fanns intresse för. En typ av organisk fram-växt av projektet.”28

I samband med att projektet övergick i reguljär verksamhet upprättades dockett strategidokument. Där betonades det långsiktiga och kontinuerliga arbetetliksom ett antal konkretare mål:1. upprätta handlingsplan inom varje distrikt2. utveckla hus- och miljövärdarnas kompetens samt sprida erfarenheter3. utveckla samarbetet med hyresgästföreningen beträffande boendeinflytandet4. formalisera verksamheten bl. a. genom att bilda gårdsföreningar5. öka antalet självförvaltningsgrupper till 70 samt skapa mätmetoder för boin-

flytandet (Affärsplan för boinflytande 000928).

Det helt dominerande arbetet inom projektgruppen utfördes av projektledarenoch biträdande projektledaren, och den övervägande delen av deras arbete be-stod av informations- och upptaktsmöten bland hyresgäster i områdena. Medvisst biträde av distriktspersonal genomförde de tillsammans ca 90% av alla in-troduktions- och upptaktsmöten. Dessutom ledde de oftast övriga samman-komster och möten för informationsutbyte mellan hyresgäster och personal. Ef-terhand som projektarbetet kom igång delegerades ansvar och uppgifter succes-sivt från projektledningen ut till distrikten. Distriktschefer införlivades i pro-

25 Antalet dokumenterade möten var 1997 (andra halvåret) 10 st., 1998 6 st., 1999 5 st.

och 2000 2 st.26 Men projektgruppen tillsatte också mindre grupper som ”ekonomigruppen” och

”avtalsgruppen” för att bearbeta specifika frågor som också diskuterades över längretid.

27 Intervju med projektsamordnare 020426. Intervju med företagets jurist och projekt-ledare 010406. Intervju med utvecklingschef 020507.

28 Intervju med f.d. projektledare 020503.

46

jektgruppen och kontaktpersoner för LDS utsågs i distrikten (Projektgruppen:Protokoll 971028, bilaga 1).29

AnsvariggruppenSom ett led i att sprida utvecklingsarbetet i organisationen utsåg distriktsche-ferna under 1998 förvaltarna till ansvariga för självförvaltningen i respektive di-strikt. Från hösten samma år samlades dessa regelbundet under benämningenAnsvariggruppen vars främsta uppgifter var att förmedla erfarenheter mellandistrikten och utgöra en kommunikationskanal mellan projektgruppen och dist-rikten. Sammansättningen av ansvariggruppen var enhetlig och personmässigtstabil från början av 1999 till hösten 2001. Den dominerades av personer i för-valtares ställning, men två kundvårdare och ledaren för ett trygghetsprojekt i ettdistrikt ingick tidvis också. Ansvariggruppen leddes av projektledaren som till-sammans med projektsamordnaren var de enda kvinnliga deltagarna i gruppenunder större delen av tiden. Efter projektledarens avgång hösten 2000 har led-ningen av gruppen växlat och blivit något oklar. Den kvinnliga projektsamord-naren har dock haft det praktiska ansvaret för gruppen.

Ansvariggruppens möten hölls till en början varje månad, och från 2001 un-gefär kvartalsvis. Gruppen kom att utgöra ett livligt och öppet diskussionsforumom alla slags frågor i projektet (Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokaldemokrati och självförvaltning”, 1999, s 8). En central och återkommande frågavar ”vikten av att lokal demokrati och självförvaltning ingår i vardagsförvalt-ningen”. Hur detta skulle konkretiseras i förhållningssätt och rutiner var hu-vudinslag i många diskussioner. Även i ansvariggruppen dominerade dock lä-gesrapporter om hur arbetet med lokal demokrati och självförvaltning fortlöpte.I huvudsak gav redogörelserna en bra översikt över förloppet, men de antog ef-terhand också en något stereotyp karaktär. Förvånansvärt litet utrymme ägnadesde för just dessa deltagare så viktiga frågorna om hur arbetet leddes och kundeledas på distriktsnivå.30

Vid några tillfällen fördjupades meningsutbytet kring mer avgränsade fråge-ställningar. I början av 1999 gjordes en erfarenhetsgenomgång. Man konstate-rade bl.a. att avsaknad av strategi och tid samt misstro och ovilja att släppa makttill hyresgästerna och att integrera arbetet i vardagsförvaltningen hindrade pro-cessen. Extra resurser till distrikten under en treårsperiod och en form av”självförvaltningsskola” för de anställda sågs därvid som viktiga inslag i en lös-ning (Anteckningar 990331). Konflikter och konfliktlösning penetrerades sär-skilt vid ett annat tillfälle (Anteckningar 990930). Vid ett par andra möten dis-kuterades former för att ”attrahera hyresgäster med annan kulturell bakgrund änden svenska” (Anteckningar 000120). Under mötena 2002 aktualiserades merövergripande frågor om hur verksamheten skall vidmakthållas, fördjupas ochbreddas: ”Vad kommer efter det gröna i inflytandearbetet? Hur skall arbetet 29 Intervju med f.d. projektledare 020503.30 Anteckningar från 20 möten 981008–020813. Deltagande vid hälften av dessa möten.

47

med att engagera hyresgäster som tvättstuge- och trapphusvärdar utvecklas?Vad skall ske med gårdsföreningarna? Vad händer runt kooperativ hyresrätt?”(Anteckningar 011203 och 020204).

Husvärdar och distriktSom nämnts organiserades företagets områdesförvaltning 1996 i husvärdsom-råden. Ett 70-tal husvärdar fick ett förvaltningsansvar för ett geografiskt av-gränsat område med hus, lägenheter och utemiljö. Från 1999 har husvärdsorga-nisationen kompletterats med ett 40-tal miljövärdar som har ett mer specifiktansvar för yttre miljö och miljöarbete i områdena. De flesta husvärdar har däri-genom erhållit en miljövärd knuten till sitt ansvarsområde. Den befintliga hus-värdsorganisationen betraktades redan från projektets planeringfas som basenför LDS-verksamheten ute i områdena och i husvärdsutbildningen har ingått ensärskild del om lokal demokrati och självförvaltning.

Trots att husvärdarnas roll ansågs central för verksamheten bildade de intenågon separat organisationsenhet i projektet. Efterhand som projektarbetet fort-skred fortsatte en process i distrikten där alltmer ansvar och direkt arbete medverksamheten fördes över till husvärdar och, i förekommande fall, miljövärdar.I takt med att husvärdarna tog över det praktiska ansvaret för att utveckla LDS-verksamheten i sina husvärdsområden uppkom också specifika behov av stödoch erfarenhetsutbyte. För att tillgodose dem inrättades från hösten 2000 regel-bundna husvärds- och miljövärdsträffar och en representant rekryterades ocksåtill projektgruppen.

Distrikten inom företaget har separata organisationer och sköter sina förvalt-ningsuppdrag förhållandevis självständigt. Även om lokal demokrati och själv-förvaltning länge bedrevs i projektform har distriktscheferna under hela förlop-pet haft en central roll för utvecklingen av LDS-verksamheten inom sina re-spektive distrikt. De har inte bildat någon egen organisationsenhet, men regel-bundet varit samlade till flera träffar varje år för att dryfta frågor i LDS-verk-samheten. Tre distriktschefer ingick också under längre tid i projektgruppen.

En ”uttalad strategi” för att organisera projektarbetet var att skapa ”grupperoch strukturer” när det uppstod behov eller problem som behövde lösas.

Det som uppstod först efter projektgruppen var förvaltarna. Det kunde vi identi-fiera ganska tydligt efter ett tag att de var … de som bar upp hela företaget. Sta-bila, kunniga individer som hade väldigt mycket inflytande över vardagen pådistrikten. … Så när den gruppen [ansvariggruppen] bildades, blev ju den oerhörtmycket viktigare än projektgruppen.31

Det stora antalet introduktions- och uppföljningsmöten ledde på liknande sätttill att husvärdar och senare miljövärdar började ses som den grupp anställdasom borde ha den första och direkta kontakten med hyresgäster även i LDS-arbetet.32

31 Intervju med f.d. projektledare 020503.32 Intervju med f.d. projektledare 020503.

48

2.4 Projektets genomförandeDet praktiska genomförandet av projektet har hittills omfattat tre delprocesser –en intern process i företaget, en process bland boende och en samverkanspro-cess mellan anställda och aktiva boende. De två förstnämnda processerna harhuvudsakligen försiggått parallellt och innefattat likartade moment, som infor-mation, motivation och utbildning. Den senare processen har utgått från de fö-regående och mer handlat om att skapa villkor, resurser, rutiner och samarbets-former för olika arrangemang och aktiviteter. I resten av detta kapitel redogör viför inslag och huvuddrag i dessa olika processer.

IgångsättningI programmet förutsattes att arbetet med lokal demokrati och självförvaltningbland personal och boende skulle bedrivas parallellt. Hur igångsättningsarbetetskulle genomföras inom företaget upptog dock enbart ett minimalt och, i för-hållande till övrig uppläggning, totalt underordnat utrymme. Introduktionen ibostadsområdena har i programutförandet däremot en enhetlig, klar och striktuppläggning med introduktionsmöte, därefter ett upptaktsmöte varefter studie-cirklar skulle startas. Processen skulle genomföras i fyra kvartalssteg för samt-liga aktuella områden under året:1. Informationsmöten i alla områden.2. Utbildning och utsmyckning i områdena; områdeshyra klargörs.3. Självförvaltningsaktiviteter startar och budgetarbetet förbereds.4. Praktiska resultat som hyresreduktioner uppvisas vid bokslut (Ett program

för utveckling av lokal demokrati och självförvaltning, 1996, ss 8–9).

Igångsättningsarbetet bland de anställda inleddes redan i december 1996 medinformation till distriktscheferna och under en halvdag till husvärdarna. I övrigtförutsattes att husvärdar skulle ta del av den allmänna information om projektetsom fortgående gavs inom företaget, och delta vid informations- och upptakts-möten i sina områden. Vidare förväntades att man inom respektive distriktskulle ta ansvar för viss utbildning.

Med en sådan uppläggning är inställningen till projektet och beredskapen attta sig an de nya uppgifterna bland olika kategorier av anställda av särskild bety-delse. Personalens förhållningsspektrum uppvisade stor variation från entusiasmtill öppet motstånd. Såväl bland chefer som medarbetare på alla nivåer rådde iinledningsskedet emellertid en utbredd skepsis till projektets intentioner. Deflesta hade en lång anställning i företaget där boinflytandet under senare år varitunder avveckling. Flera, både unga och äldre anställda uppger att de antingenvarit direkt negativa till projektet eller bara avvaktat att det skulle ”rinna ut isanden”. Ett par distriktschefer uppträdde också som direkta motståndare till attLDS-verksamheten skulle införas i deras distrikt.33 Husvärdarna hade i de flesta 33 Intervju med projektsamordnare 020426. Intervju med f.d. projektledare 020503.

Intervju med utvecklingschef 020507.

49

fall enbart en praktisk yrkesverksamhet som snickare, reparatör, rörläggare, fas-tighetsskötare eller målare bakom sig. I den nya rollen med många ovana upp-gifter var det därför inte helt lätt att samtidigt integrera och prioritera ett heltnytt socialt samarbetsmoment. Till och med för dem som starkt sympatiserademed grundidéerna verkade det praktiska utförandet svårhanterligt.

Många anställdas avvaktande förhållningssätt till projektet, i kombinationmed att de flesta av dem hade en central roll i det praktiska genomförandet, komatt medföra en nödvändig och stor förändring av projektarbetet. En oplaneratstor del av igångsättningen kom att utgöras av att klargöra, övertyga och moti-vera nyckelgrupper om projektets innehåll och betydelse i företagets långsiktigaförvaltningsstrategi. Eftersom husvärdar och miljövärdar är de som i praktikenstår för företagets LDS-samarbete kom huvuddelen av insatserna att koncentre-ras till dem, i form av personligt stöd och gemensamma sammankomster. Allanyckelpersoner i LDS-projektet är överens om att denna kursändring var ound-viklig, liksom att det förändrade förhållningssättet bland de anställda är projek-tets viktigaste enskilda resultat. Denna kraftiga tyngdpunktsförskjutning till deninterna företagsprocessen påverkade sedan i sin tur både omfattningen och has-tigheten hos de två övriga processerna.

Uppläggningen med introduktions- och upptaktsmöten i bostadsområdenakom att fullföljas i huvudsak från första till sista inplanerade området, även omområdenas storlek efterhand minskades till mindre enheter och gårdar. Bortsettfrån det inledande året fullföljdes dock varken studiecirklar, den inledande ut-bildningen eller stegmodellen. I allt väsentligt var dessa förändringar en anpass-ning till den praktiska verklighet projektarbetet mötte i områdena bland hyres-gäster och anställda.34

Enligt den ursprungliga planen skulle samtliga områden ha introduceratsfram t.o.m. våren 2000. Med smärre förskjutningar i utsträckning kunde planenockså genomföras. Däremot gjordes betydande förändringar av antalet områdensom introducerades under olika år. Sammanlagt hölls ett nittiotal informa-tionsmöten och något fler upptaktsmöten i ett femtiotal områden som omfattadeföretagets samliga lägenheter. Åren 1997 och 1999 försiggick arbetet som mestintensivt med ett trettiotal informationsmöten och 36 upptaktsmöten. Medan detförsta året berörde 11 områden och ca 5500 lägenhetsinnehavare låg nivån 1999dubbelt så högt. 1998 och 2000 var igångsättningstakten avsevärt lägre med 13informationsmöten och 15–17 upptaktsmöten riktade till ca 3500 hushåll underrespektive år. Nedgången i mötesfrekvens 1998 berodde på att man inom dist-rikten då skulle genomföra flera av mötena själva och inte hunnit komma igångmed detta. Enligt den ursprungliga planen skulle varje års introduktioner spridasöver samtliga distrikt. Fördelningen kom dock att bli ojämn. I en del distriktblev alla områden introducerade i ett tidigt skede, i ett par distrikt skedde intro-duktionerna av områdena i huvudsak åren 2000–2001. Att introduktionernaskedde senare i vissa distrikt berodde väsentligen på en kombination av områ-

34 Intervju med projektsamordnare 020426. Intervju med f.d. projektledare 020503.

50

desstrukturen och distriktsledningens mer avvaktande hållning till LDS-pro-jektet.

Introduktions- och upptaktsmomenten hade i princip samma uppläggning ialla områden och över tid. Hyresgästerna i det aktuella området (200–500 hus-håll) inbjöds med informationsblad i brevlådan till ett informationsmöte därprojektet presenterades och diskuterades. Aktuella problem i området ventilera-des och intresserade kunde på en blankett anmäla sig till ett kommande upp-taktsmöte och eventuell studiecirkel. Två–tre veckor senare informerades de bo-ende som anmält sig om upptaktsmötet. Detta behandlade sedan problem i om-rådet, hyresgästers initiativ och förslag samt hur det fortsatta arbetet skulle läg-gas upp. I de flesta fall planerades och inleddes gemensamma möten med områ-despersonalen om aktiviteter och åtgärder, i några fall också studiecirkelarbete.

Vid introduktionerna användes ett enhetligt informationsmaterial med over-headbilder. Strävan till lokal anpassning var tydlig, men anknytningen just tilldet aktuella området för introduktionen saknades i stor utsträckning. Förkun-skaperna hos introduktörerna om de boendes tidigare och nuvarande gemen-samma aktiviteter var bristfällig. Materialets och fördragningens karaktär åter-gav väsentligen ett företags- och ovanifrånperspektiv. Trots det var de delta-gande hyresgästernas reaktioner oftast allmänt positiva. Flera möten kom vis-serligen att mest handla om ”felanmälningar”, men även det kunde fungera somen öppning till dialog. I områden där aktiva boende sedan länge var sysselsattamed plantering och skötsel av rabatter eller liknande kom de ”nya idéerna” omsjälvförvaltning något överrumplande. I andra områden där lokala hyresgästfö-reningar sedan 80-talet försökt få till stånd ett fungerande boinflytande bemöttesdet generösa erbjudandet om lokal demokrati med en viss skepsis.35

De allra flesta introduktioner samlade tillräckligt många deltagare för att ettupptaktsmöte skulle kunna planeras in några veckor senare. I ett fåtal fall infannsig dock inte någon eller bara en enstaka hyresgäst. Ett nytt mötesförsök gjordesdå som regel – med varierat utfall. De flesta inplanerade upptaktsmöten genom-fördes, men en del inställdes eftersom deltagarna var för få.36 Där upptaktsmö-tena kom att handla om hyresgästernas egna frågor var detta en viktig förutsätt-ning för fortsatt aktivitet. Där upptakten riktades mer mot utbildning i studiecir-kelform tycks entusiasmen hos både boende och anställda ha svalnat. En avgö-rande betydelse för utvecklingen verkar dock distriktsledningens och områ-despersonalens förhållningssätt före, under och efter introduktionerna ha haft.Husvärdarnas ”förarbeten” inför introduktioner tycks också ha varit av stor be-tydelse för det inledande deltagandet.37

35 Iakttagelser och erfarenheter från observationer bl.a. i fallstudieprocesserna.36 I t.ex. distrikt Linné-Guldheden genomfördes i februari 2000 fyra introduktionsmöten

för sammanlagt 1200 hushåll som totalt samlade ett hundratal hyresgäster. Upp-följningsmötet genomfördes med 3 intresserade hyresgäster. (Anteckningar från An-svariggruppsmöte 000428.)

37 Iakttagelser och erfarenheter från deltagande vid möten, från samtal och från obser-vationer i de olika distrikten. Intervju med f.d. projektledare 020503.

51

Introduktioner och upptakter krävde ett omfattande och engagerat arbete frånprojektledarens och biträdande projektledarens sida. Under de mest hektiska pe-rioderna gavs det därför inte mycket utrymme för mer kvalitativa insatser i deaktiva hyresgästernas grupper. Detta uppföljningsarbete kom efter 1997 i stortsett att läggas på områdespersonalen. Motivation, erfarenhet, fallenhet och inteminst tidsmässiga förutsättningar kom då i hög grad att bestämma i vilken månhusvärdar och miljövärdar kunde börja fungera som samarbetspart och stöd tillaktiva boende som fattat intresse för verksamheten.

Under första halvåret 1997 anställdes också personer för att söka upp boendesom inte hade kommit på introduktionsmötena. Åtta personer med utländskbakgrund anställdes i tre olika områden för att vid hembesök dela ut informa-tionsblad och ta emot idéer från de boende.38 Dessa personers insatser tycks havarit uppskattade av hyresgästerna, i synnerhet av dem som själva hade utländskbakgrund (Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokal demokrati och själv-förvaltning”, 1999, s 12). Initiativet att använda sig av dem var lovvärt, men de-ras anställningstid blev för kort för att åtgärden skulle lämna några mer bestå-ende spår efter sig i projektet.

Centrala inslag i introduktionsarbetet var både att ”få igång en ganska storgrupp” och att ”hitta eldsjälen” bland hyresgästerna (Ett program för utvecklingav lokal demokrati och självförvaltning, 1996, citaten från s 9 resp. s 8). Därprojektarbetarna samtidigt lyckades med dessa bedrifter fanns antingen redan enetablerad verksamhet i området eller så kunde en helt ny starta rätt snart. Imånga fall kunde man dock på sin höjd ”få igång” en ganska liten grupp ocheldsjälen lyste med sin frånvaro. Ibland fanns endast eldsjälen på plats. I allasådana situationer blev arbetet fram mot en kontinuerlig aktivitet osäkert ochtidsödande.

Under det första projektåret deltog ofta flera personer från projektledningenoch distrikten vid introduktionsmöten. Ibland var det inte samma personer somledde introduktionsmöte och uppföljningsmöte i samma område. Det blev dåoklart vad som sagts vid tidigare möte och rörigt för hyresgästerna. För de bo-ende hade det också stor betydelse hur personalen ledde mötena. Under senaredelen av projekttiden blev introduktionerna i högre grad en fråga för distriktendär även husvärdarna deltog. Ibland var husvärden aktiv, men oftast avvak-tande. Erfarenheterna från de tidiga introduktionerna var att inbjudningarnaibland riktade sig till för stort antal hushåll på en gång.39 Sammankomsternablev då opersonliga och det blev svårare för mötesledningen att knyta till sigintresserade personer direkt. Det enda mötesdeltagarna kunde svara på var enanmälan till en studiecirkel, inte t.ex. att de enbart var intresserade av att akti-

38 Av dessa tre är enbart området Lövgärdet kvar hos Poseidon, företagets fastigheter i

Hjällbo och Bergsjön såldes vid ungefär samma tid som projektet inleddes. Anställ-ningen var en arbetsmarknadspolitisk åtgärd från kommunen som benämndes”vesstidare” och riktade sig till flyktingar och invandrare.

39 T.ex. möten där ca 550 respektive 900 hushåll kallades samtidigt.

52

vera sig på den egna gården (Se Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokaldemokrati och självförvaltning”, 1999).40

Studiecirkeln presenterades som ett mycket viktigt moment i projektet. I pro-grammet framställs den som en kritisk punkt i arbetet där ”gruppen” av boendeoch anställda skall formas och där den gemensamma plattformen skall utarbetasbåde kunskapsmässigt och organisatoriskt. Utbildningen omfattade ekonomi,samverkan och social ekonomi, att starta och sprida idéer, organisering, demo-kratins vardag och informationsförmedling. Inledningsvis presenterades studie-materialet i en pärm och detta utvecklades sedan till ett snyggt utformat häfte på75 sidor.41

Studiecirkeln väckte emellertid ingen spontan genklang, varken hos boendeeller anställda. I några områden var tillräckligt många boende intresserade föratt det skulle motivera att börja ett cirkelarbete. Men i de flesta fall upphördedetta efter ett fåtal möten. I Lövgärdet exempelvis genomfördes under våren1997 ett par gemensamma studiecirkelträffar som rubricerades som ”ekonomi-seminarier”. Syftet var att ge deltagarna ”en första grund” i ekonomisk plane-ring och budgetering inom Poseidon samt ange kostnadsposter möjliga att på-verka för hyresgäster. Distriktets organisation, löpande och planerat underhåll,driftfrågor och boinflytandeavtalet berördes också.42 Ingen av deltagarna komdock att fullfölja cirkelarbetet. Det bristande intresset bland boende för studie-materialet har gjort att det enbart kommit till användning i samband med hus-värdsutbildningen där det använts som läsmaterial.

Introduktionsarbetet inramades av en omfattande information om projektetinom företaget och till boende genom massmedier, hyresgästtidningen och an-nonsering. Det föregicks av en informationskampanj och därefter rapporteradesfortgående om varje nytt moment i arbetet. Under senare delen av projektperio-den minskade dock informationsvolymen kring projektets utveckling betydligt.

2.5 De lokala processernaBebyggelse, fastigheter, utemiljöer, befolkningssammansättning, anställdas ar-bete och boendes erfarenheter av kollektiva aktiviteter skiljer sig avsevärt mel-lan olika delar av företagets bostadsbestånd. Här finns låghusområden i ytter-staden med ett 50-tal lägenheter kring en gård med en blandad befolkning, enhusvärd och miljövärd som delar på servicearbetet samt en gedigen historia avkollektivt handlande. Här finns höghusområden i innerstaden med 200–400 lä-

40 Intervju 991123 med projektledaren och biträdande projektledaren.41 Företaget Kooperativ konsult, som den biträdande projektledaren kom från, produce-

rade troligen i stor utsträckning denna. Den bar prägel av att i stora stycken varaframställd för att uppmuntra till att starta kooperativa företag.

42 Minnesanteckningar, Ekonomiseminarium i Lövgärdet 010403. Ca 25 personer del-tog indelade i fem studiecirklar. Minnesanteckningar av biträdande projektledarenEkonomiseminarium i Lövgärdet 010427.

53

genheter utan egentlig gårdsmiljö och med en ensidig befolkningssammansätt-ning där husvärden ensam ansvarar för service och köper in skötseln av utemil-jön från externa entreprenörer, medan de boende saknar erfarenhet av kollektivaaktiviteter. Mellan sådana ytterligheter finns en bred skala av variationer sominnebär mycket skilda villkor för de boende och anställda att inom ramen förLDS-projektet utveckla gemensamma aktiviteter och samarbetsformer.

Aktiviteter och aktiva boendeÄven om panoramat över de boendes reaktioner, initiativ och aktiviteter inne-håller en avsevärd bredd uppvisar helhetsmönstret hittills ändå en enhetlighetoch koncentration till vissa områden:• hyresgäster som visat intresse och aktivitet återfinns i alla typer av bostads-

områden• andelen aktiva hyresgäster är relativt begränsad i förhållande till totalantalet

boende• aktiva boende har i första hand ägnat sig åt praktiska insatser för att förbättra

sina områden• de flesta kollektiva aktiviteter har tillkommit genom informella överens-

kommelser• de aktiva boendes insatser har medfört positiva förändringar av materiella

och sociala förhållanden i områdena.

Någon form av LDS-verksamhet finns idag etablerad i samtliga distrikt. Pågrund av skilda förutsättningar, distriktsledningens inställning och att introduk-tionerna skett vid så olika tidpunkter är de dock ojämnt fördelade och utveck-lade. I distrikten Angered, Frölunda och Karlaplatsen förekommer aktiviteter ide flesta områden och i distrikt Backa i flertalet områden, medan i distriktenKortedala, Olskroken och Linné/Guldheden LDS-verksamhet återfinns enbart iett mindre antal områden. Verksamheten inrymmer som helhet följande aktivi-teter:• planering och beslut om förändring av utemiljöer, inköp av arbetsredskap,

växtmaterial och anläggningsmaterial• åtgärder för förbrukning av vatten och energi, samt för att förbättra sophan-

tering och minska miljöpåverkan• tillsyn och skötsel av tvättstugor, trapphus och andra allmänna utrymmen,

samt av utemiljöer som gårdsytor, rabatter, planteringar och lekplatser• målning av utrustning på lekplatser och gårdar, av staket och murar• omläggning och nyanläggning av gårdsytor, med terrassering, plattsättning,

plantering, bygge av trästaket och lekutrustning samt murning av grillar• iordningställande av fritidslokaler och andra aktivitetslokaler inklusive pla-

nering, målning och inredning

54

• arrangemang som informella och formella möten, invigningar, fester, resor,badning, studieresor och utbildning om växtmaterial och odling

• bildandet av formella självförvaltningsgrupper eller ”gårdsföreningar” för attorganisera och utveckla LDS-verksamheten.

Dessa typer av aktiviteter förekommer i flera områden. En del aktiviteter ochåtgärder har genomförts i samarbete med områdespersonal och företrädare förhyresgästföreningen. De flesta har dock skötts självständigt men i nära samrådmed företagets anställda.

Enligt programmet skulle de inledande aktiviteterna inriktas på övergripandefrågor, möten och gemensam utbildning. Introduktioner och uppstartsmöten vi-sade dock att de boende och anställda föredrog att utgå ifrån de mest konkretaoch näraliggande frågorna och börja med handfasta och praktiska aktiviteter.Det har medfört att verksamheten utvecklats med en stark dominans av aktivi-teter inriktade på skötsel, utemiljöer och plantering. Det typiska är att intresse-rade boende, enskilt eller tillsammans, startat med gårdsmiljöer och ”det gröna”.Typiskt är också att där sådana aktiviteter etablerats under litet längre tid ochmed ett större antal aktiva har de fördjupats och spritt sig till andra intressefält.

Efter igångsättningsfasen har en kärngrupp av boende engagerat sig regel-bundet i sina områden med LDS-aktiviteter. Därutöver deltar en grupp boendevid enstaka städ- eller planteringsdagar någon gång om året.43 Uppåt ett parhundra av dessa aktiva var dock engagerade i t.ex. lokala hyresgästföreningareller med skötsel av utemiljöer redan innan LDS-projektet inleddes.44

Bland de aktiva i områdena är kvinnorna fler än männen. I stort sett ägnar sigmän och kvinnor åt samma typer av uppgifter, men männen tar sig mer antyngre och traditionellt manliga arbetsuppgifter, som att snickra, anlägga plante-ringar eller höstgräva. Kvinnorna ägnar sig mer åt att välja växter, plantera ochmåla. I det sociala samspelet med grannarna är dock båda könen i hög grad en-gagerade. Till skillnad från traditionell förenings- och områdesverksamhet hardenna enkla och opretentiösa form av självförvaltning också attraherat männi-skor med utländsk bakgrund. Denna kategori av boende är visserligen inte ak-tiva i samma omfattning som sin andel av totalbefolkningen, men i avsevärthögre grad av vad som varit vanligt i liknande sammanhang under senare tid.

43 Poseidon uppgav 2001 ca 800 aktiva hyresgäster, (Årsredovisning 2001, s 7).44 Antalet lokala hyresgästföreningar (ibland benämnda LH) i Poseidon var omkring 30

och med cirka fem aktiva personer i varje blir det 150 personer. Dessutom arbetadeen del grupper och enskilda hyresgäster med sin omgivning utan att vara knutna tillLH. Poseidon uppgav hösten 1999 följande siffror: Aktiva boende med avtal, ca 50,utan avtal ca 500, och aktiva innan LDS introducerades ca 155. Reviderad version avRapport från arbetet med ”Utveckling av lokal demokrati och självförvaltning”, 1999;Bilaga med uppställning av områden och antal informationsmöten, upptaktsmöten,aktiva m.m.

55

Stöd och organiseringLiksom aktiviteterna uppvisar organiseringen av dem stora variationer. Vanli-gast är någon form av informellt nätverk mellan de aktiva sinsemellan och mel-lan några/någon av dem och de områdesanställda. Dessa nätverk gör det möjligtatt smidigt avhandla olika typer av frågor och att komma överens informellt.Avtalsreglerade relationer och nya organisationsformer har därför inte aktualise-rats och tillämpats i den utsträckning som inledningsvis planerades.

I mars 1997 slöt som nämnts Poseidon och Hyresgästföreningen i VästraSverige ett avtal om fördjupat boinflytande kallat ramavtalet (Ramavtal omboinflytande 970305).45 I samband med detta gjordes mallar för hur sidoavtaloch tillämpningsavtal, båda avseende boinflytande, skulle se ut. Sådana avtaltecknades från april 1998 till mars 1999. Våren 1998 ingicks en del sido- ochtillämpningsavtal för självförvaltningsgrupper, främst i två av de sju distrikten.46

I ett distrikt slöts individuella avtal med hyresgäster om ansvar för planteringarutanför entréer respektive tvättstugor. I ett annat distrikt infördes liknande an-svar för den yttre miljön utanför entrén för enskilda hyresgäster, men där villeinte hyresgästerna binda sig genom individuella avtal. I projektets inledningförväntade sig projektansvariga att det skulle tecknas många sådana avtal och detänkte sig också att mäta hyresgästernas engagemang genom att räkna antaletavtal. De aktivas intresse för individuella avtal motsvarade dock inte förvänt-ningarna. Projektledningen inriktade sig då på att mäta engagemanget genom atträkna antalet självförvaltningsgrupper. Svårigheten att både definiera och av-gränsa dessa grupper gjorde emellertid att man också släppte den tanken ochistället inriktade sig på att beräkna antalet aktiva individer.47

En huvudtanke när programmet utformades var att olika typer av lokalt an-passade organisationsformer för LDS-verksamhet skulle kunna skapas av aktivaboende. Redan i ett inledande skede av LDS-projektet nämndes möjligheten attbilda gårdsföreningar för boende. På flera ställen försiggick diskussioner blandLDS-aktiva kring behov av och önskemål om lokal organisering på gårdar och iområden. Detta ledde till att den ovan nämnda modellgruppen bildades med tremedarbetare från vardera Poseidon och hyresgästföreningen med uppdrag att fö-reslå arbetsmodeller för att stärka och utveckla det lokala engagemanget blandhyresgästerna.48 Gruppens arbete komplicerades av motsättningar mellan par-terna och inom respektive organisation, men resulterade så småningom i ett bo-inflytandeprojekt och ”Stadgar för ideella Gårdsföreningen”. Överenskommel-sen innebar också att hyresgästföreningen skulle engagera en ombudsman med

45 Det grundade sig i sin tur på en förhandlingsordning från 1987.46 Angered och Frölunda-Högsbo.47 Intervju med projektsamordnare 020426.48 Uppdrag till arbetsgruppen för boinflytande och självförvaltning 981229.

56

speciell uppgift att som ”nätverksorganisatör” arbeta med att bilda gårdsföre-ningar.49

Målet sattes att bilda sju gårdsföreningar och lämpliga områden/gårdar valdesut. I de utvalda områdena kallade ombudsman och poseidonanställda gemen-samt till bostadsmöte för att informera hyresgästerna och eventuellt bilda engårdsförening. Parallellt arbetade projektledningen med att hitta fler självför-valtningsgrupper som skulle kunna var intresserade av och lämpliga för attstarta gårdsföreningar. Den första gårdsföreningen bildades hösten 2001, däref-ter har föreningar bildats i ytterligare tre distrikt. Förutom föreningar för ettgeografiskt avgränsat område, t.ex. en gård med ett 50-tal lägenheter, har ävenbildats hobby- eller intresseföreningar med ett större upptagningsområde.50

2.6 SammanfattningKapitlet har främst varit inriktat på att översiktligt beskriva LDS-projektetsbakgrund, uppläggning och genomförande. Redogörelsen visar både på en kon-tinuitet och avgörande diskontinuitet i projektets relation dels till företagets or-ganisatoriska och produktionsmässiga omstrukturering, dels till tidigare an-strängningar att etablera ett permanent boinflytande.

Utgångsläget innefattade både en stark misstro hos hyresgästföreningens fö-reträdare och en stor tveksamhet bland företagets anställda. Ett ovanligt seriöstprojektprogram utarbetades och en ändamålsenlig projektorganisation utforma-des. Därefter har projektet i huvudsak kunnat genomföras enligt uppläggningoch intentioner.

Den ambitiösa projektutformningen visade sig dock i viktiga delar vara orea-listisk och ett mer verklighetsanpassat arbetssätt har efterhand antagits. Det harsom huvudresultat medfört att• samtliga hyresgäster genom introduktionsmötet har erhållit erbjudande om

möjligheter till självförvaltning i sina områden• huvuddelen av de anställda har involverats i verksamheten• aktiva hyresgäster och områdesanställda har inlett ett samarbete som perma-

nentats• LDS-projektet har etablerats som ordinär verksamhet i ett stort antal områ-

den och inom samtliga distrikt.

49 Förhandlingsöverenskommelse om gårdsföreningar 010411, Bilaga 1 Tillägg till

ramavtal, Bilaga 2 Budget, Bilaga 3 Tillämpningsanvisningar för boinflytandeprojektmellan Bostads AB Poseidon och Hyresgästföreningen i Västra Sverige, Bilaga 4Stadgar för ideella Gårdsföreningen. Intervju med utvecklingschef 020507. Intervjumed ombudsman för Hyresgästföreningen 020918.

50 Intervju med nätverksorganisatör 020828.

57

Kapitel 3. Vad tycker hyresgästerna omsjälvförvaltningen?

I detta kapitel redovisas resultaten från en enkät som besvarats av ett slumpmäs-sigt urval av hyresgäster boende i bostäder förvaltade av Bostads AB Poseidon.Hyresgästerna kan i relation till det undersökta projektet ses som de slutliga av-nämarna, vilket gör att projektets framgång till stor del beror av om och på vil-ket sätt det uppmärksammas av hyresgästerna. I den första delen av kapitlet be-skrivs de hyresgäster som deltagit i undersökningen medan den senare delenbehandlar upplevda fysiska och social effekter av LDS-projektet.

3.1 Enkäten och de svarandeFör att få kunskap om hur hyresgästerna i bostäderna förvaltade av Bostads ABPoseidon uppfattat projektet lokal demokrati och självförvaltning (LDS) skick-ades ett frågeformulär51 ut till 200 slumpmässigt utvalda hyresgäster, dragnafrån Poseidons adressregister, i vart och ett av de sju distrikt där företaget för-valtar bostäder. Dessa distrikt utgörs av följande geografiska områden: Ange-red, Backa, Frölunda, Karlaplatsen, Kortedala, Linné/Guldheden och Olskro-ken. Av de totalt 1400 personer som frågeformuläret adresserades till var 781(56%) kvinnor och 504 (36%) män; medan vi inte lyckades specificera 115 per-soner (8%) med avseende på kön med ledning av deras namn. Att lägga ytterli-gare tid och resurser på att minska andelen ospecificerade avseende kön blandadressaterna ansågs inte motiverat. Även om varje enkät var adresserad till enspecifik person (kontraktsinnehavaren), informerades det om att även någon an-nan i hushållet kunde fylla i enkäten. Andelen kvinnor, män och icke specifice-rade i de olika distrikten varierade ganska mycket. I tabell 3.1 nedan redovisasutförligt hur denna fördelning såg ut.

Som framgår av tabellen var könsfördelningen mest sned i distriktet Olskro-ken, där hela 78% av dem som tillsändes enkäten var kvinnor och endast 17%män. En relativt jämn könsfördelning förelåg i distrikten Backa och Karlaplat-sen. Man kan dock konstatera att män inte var i majoritet bland adressaterna inågot av distrikten. Den största andelen personer som inte gick att specificeramed avseende på kön (34%) återfanns i Angered. Detta kommer sig av att an-delen adressater med namn av utländsk härkomst är störst i detta distrikt. Enytterligare indikation på detta var att 57% (61 respondenter) av de boende iAngered som besvarade enkäten inte var födda och uppväxta i Sverige. Den

51 Återfinns i sin helhet i bilaga.

58

näst högsta andelen ej födda och uppväxta i Sverige återfanns bland boende iBacka, där andelen var 24%. Den lägsta andelen med icke svenskt ursprungåterfanns i distriktet Karlaplatsen, med endast 5%. Totalt hade lite drygt 18%(139 respondenter) av dem som svarat icke svenskt ursprung.

Tabell 3.1 Andelen kvinnor, män och icke specificerade med avseende på köni de sju distrikten och totalt.

Distrikt Kvinnor Män Okänt könAntal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%)

Angered 73 36% 57 28% 69 34%Backa 103 52% 83 42% 14 6%Frölunda 112 56% 84 42% 4 2%Karlaplatsen 103 52% 94 47% 3 2%Kortedala 120 60% 69 34% 11 6%Linné/Guldheden 114 57% 83 42% 3 2%Olskroken 156 78% 34 17% 10 5%Totalt 781 56% 504 36% 115 8%

Enkäten skickades ut första gången den 18–19 januari år 2001. Ett kort sompåminde dem som inte besvarat enkäten och tackade dem som hade besvaratden sändes ut cirka tre veckor senare, den 7 februari. Ytterligare två veckor se-nare (21 februari 2001) skickades en sista påminnelse och ett nytt exemplar avenkäten ut till de adressater som då ännu inte svarat.

Det totala antalet adressater som inte hade möjlighet att besvara enkäten var26 stycken (1,9%). Den vanligaste orsaken till detta var att de flyttat utan att haeftersändning. Mindre vanliga orsaker var att adressaten avlidit eller var för sjukför att kunna besvara enkäten. Av de återstående 1374 adressaterna skickades758 användbart ifyllda enkäter tillbaka. Detta motsvarar en svarsfrekvens på litedrygt 55% för utskicket i sin helhet. I tabell 3.2 nedan redovisas utförligare ka-rakteristika över dem som besvarat enkäten.

Antalet inskickade enkäter från kvinnor respektive män skiljer sig ganskamycket åt då 475 enkäter är besvarade av kvinnor och 282 av män; detta innebäratt 63% av de enkäter som redovisas i detta kapitel har fyllts i av kvinnor och37% av män. Av tabell 2 framgår dock att svarsfrekvensen bland kvinnor (57%)endast var något högre än bland män (52%). Detta förklaras av den något snedakönsfördelningen i urvalet av adressater som påvisas i tabell 3.1 ovan.

En jämförelse mellan distrikten visar att skillnaderna är väldigt små med av-seende på svarsfrekvens. Högst svarsfrekvens har distrikten Frölunda och Ols-kroken med 114 besvarade enkäter (58%) vardera, medan den lägsta frekvensennoteras i Backa med 101 svar (52%). Om man tar hänsyn till skillnader mellankönen inom de olika distrikten blir variationen större. Den lägsta svarsfrekven-sen noteras då för män i distriktet Backa (41%) och den högsta för män i Ols-kroken (66%).

59

Tabell 3.2 Svarsfrekvens och medelålder bland de som besvarade enkäten uppdelat på de sju distrikten och kön.

Distrikt uppdelat på kön Medelålder Antal svar Svarsfrekvensa

Angered (totalt)Kvinnor, Män

4645, 48

10958, 51

56%55%, 57%

Backa (totalt)Kvinnor, Män

4747, 47

10165, 36

52%60%, 41%

Frölunda (totalt)Kvinnor, Män

5655, 58

11468, 46

58%61%, 55%

Karlaplatsen (totalt)Kvinnor, Män

5456, 50

10257, 45

52%55%, 48%

Kortedala (totalt)Kvinnor, Män

5253, 51

11272, 40

57%58%, 56%

Linné/Guldheden (totalt)Kvinnor, Män

5352, 56

10667, 39

54%59%, 48%

Olskroken (totalt)Kvinnor, Män

4442, 48

11488, 26

58%55%, 66%

Alla distrikt (totalt)Kvinnor, Män

5050, 51

758475, 283

55%57%, 52%

a För att räkna ut svarsfrekvensen har det antal personer inom distriktet som inte gick att specificera med avseende på kön fördelats lika på kvinnor och män inom detta di-strikt.

För att ge en sammanfattande överblick över dem som besvarat enkäten redovi-sas i tabell 3.3 bakgrundsinformation (t.ex. storlek på hushåll) uppdelad påkvinnor och män samt på svenskt och icke svenskt ursprung.

Tabell 3.3 Bakgrundsinformation uppdelat på kön och ursprung.Kvinnor Män Alla

Svensk Ej svensk Svensk Ej svenskEnsamboende 67% 60% 51% 36% 59%Antal personer i hushåll 1,7 2,4 1,6 2,5 1,8Röstat i senaste riksdags-eller kommunalvalet 84% 66% 83% 49% 79%Andel med universitets-eller högskoleutbildning 24% 20% 24% 28% 25%

Som framgår av tabellen varierar andelen ensamboende ganska kraftigt mellande olika grupperna. Kvinnorna bor i större utsträckning ensamma än vad män-nen gör, och bland de personer som vuxit upp och är födda i Sverige är andelenensamboende högre än bland de som är födda och uppväxta utanför Sverige.Den genomsnittliga andelen ensamboende var 59%. Det genomsnittliga antaletpersoner i hushållet varierar även det i viss utsträckning över kön och ursprung.Skillnaden mellan kvinnor och män är visserligen försumbar men hushållsstor-leken är signifikant större bland respondenter med icke svenskt ursprung (M =

60

2,5) än bland de med svenskt (M = 1,7) (t = -6,57; df = 166; p< 0,001). Det to-tala genomsnittet per hushåll var 1,8 personer. Valdeltagandet är högre blandbåde män och kvinnor med svenskt ursprung än bland dem med icke svenskt.Det är framförallt män med icke svenskt ursprung som har ett lågt valdelta-gande, då knappt varannan av dessa (49%) röstar. Detta kan jämföras med dettotala genomsnittliga valdeltagandet bland de svarande som var knappt 79%.Andelen respondenter med universitets- eller högskoleutbildning var cirka 25%,vilket innebär att ungefär var fjärde person har en så hög utbildningsnivå. Blanddem som vuxit upp och är födda i Sverige skiljer sig kvinnor och män inte åt ifråga om utbildningsnivå men bland dem som är födda och uppväxta utanförSverige är andelen män som har en högre utbildning (28%) större än andelenkvinnor (20%), dock ej statistiskt säkerställt större (z = 1,39, ns).

3.2 Trivsel med boendesituationenFör att kunna värdera hur de tillfrågade hyresgästerna har uppfattat projektet lo-kal demokrati och självförvaltning (LDS) bör man veta hur väl hyresgästernatrivs i nuläget med sin boendesituation. Fyra frågor ställdes för att fånga upptrivseln med boendesituationen: (I) trivsel med lägenheten, (II) trivsel medgrannar, (III) trivsel med gården och (IV) trivsel med området. Dessa frågor be-svarades på 5-gradiga skalor där 1 motsvarade ”mycket dåligt”, 3 ”varken braeller dåligt” och 5 ”mycket bra”. Hur kvinnor och män i de olika distriktenskattade trivseln redovisas i tabell 3.4 nedan.

Tabell 3.4 Skattad trivsel uppdelat på distrikt och kön.Distrikt uppdelat på kön Trivsel med

Lägenhet Grannar Gården OmrådetAngered (totalt)

Kvinnor, Män4,1

4,0, 4,13,8

3,9, 3,63,8

3,9, 3,64,0

4,1, 3,8Backa (totalt)

Kvinnor, Män3,9

4,1, 3,63,8

3,8, 3,63,6

3,7, 3,53,6

3,7, 3,5Frölunda (totalt)

Kvinnor, Män4,4

4,4, 4,44,1

4,1, 4,23,8

3,8, 3,94,3

4,4, 4,2Karlaplatsen (totalt)

Kvinnor, Män4,4

4,4, 4,44,1

4,2, 4,14,0

4,1, 3,94,1

4,2, 4,0Kortedala (totalt)

Kvinnor, Män4,4

4,5, 4,44,1

4,2, 3,84,2

4,2, 4,14,1

4,2, 4,0Linné/Guldheden (totalt)

Kvinnor, Män4,5

4,6, 4,34,1

4,1, 4,03,7

3,7, 3,84,4

4,4, 4,4Olskroken (totalt)

Kvinnor, Män4,2

4,2, 4,14,1

4,1, 4,03,7

3,7, 3,74,2

4,3, 4,2Oavsett distrikt

Kvinnor, Män4,2

4,3, 4,24,0

4,1, 3,93,8

3,9, 3,84,1

4,2, 4,0

61

Av tabell 3.4 framgår att de tillfrågade hyresgästerna i genomsnitt trivs relativtbra med samtliga fyra aspekter av boendesituationen. Variationen över de fyraaspekterna är liten, dock tycks man trivas lite mindre bra med gården än medlägenheten, grannarna och området. Vid hänsyn tagen till distrikt framgår attman har den högsta trivseln med lägenheten och området i Linné/Guldhedenoch den lägsta i Backa. Trivseln med grannarna är lite lägre bland de tillfrågadefrån Angered och Backa jämfört med de andra distrikten, och när det gäller går-den återfinns den största trivseln i Kortedala och den lägsta återigen i Backa.Kvinnor och män skiljer sig väldigt lite åt i sin skattning av trivseln med de fyraaspekterna om man inte tar hänsyn till distrikten. Det kan dock konstateras attkvinnor trivs marginellt bättre än män med både lägenhet, grannar, gården ochområdet. Inom distrikten finns en könsskillnad värd att notera, nämligen attkvinnor i Backa trivs klart och statistiskt signifikant (t = -2,06; df = 95; p <0,05) bättre med boendesituationen än de tillfrågade männen i det distriktet.

3.3 Kännedom om självförvaltningsprojektetEn viktig del i implementeringen av ett projekt där hyresgästerna skall ges ökatinflytande över sitt boende är att de blir medvetna om projektets existens. Bo-stads AB Poseidon har sedan 1997 etappvis spridit information om projektet tillhyresgästerna i de olika distrikten. Beroende på att uppstartsarbetet skett vidolika tidpunkter kan man förvänta sig att effekterna av projektet är olika stora ide sju distrikten. Att effekterna varierar på detta sätt bidrar troligtvis till att an-delen som känner till LDS varierar mellan de olika distrikten. I tabell 3.5 nedanredovisas hur stor andel som svarade att de kände till att projektet startats och ivilken utsträckning någon i hushållet deltagit i ett möte eller en studiecirkel omprojektet.

Tabell 3.5 Andelen respondenter per distrikt med kännedom om respektive som deltagit i aktivitet relaterad till LDS-projektet.

Distrikt Känner till LDS Har varit med påmöte om LDS

Har varit med i studie-cirkel om LDS

Angered 46% 20% 4%Backa 27% 8% 0%Frölunda 23% 6% 3%Karlaplatsen 35% 14% 3%Kortedala 21% 9% 1%Linné/Guldheden 18% 3% 1%Olskroken 12% 5% 2%Totalt 26% 9% 2%

Av tabellen framgår att drygt var fjärde person (26%) som besvarat enkätenkänner till LDS-projektet. Knappt var tionde person (9%) har varit med på ett

62

möte inom ramen för projektet. Endast 2% av de tillfrågade hyresgästerna hardeltagit i studiecirkel. När det gäller deltagande i de två sistnämnda aktiviteternakan den som deltagit ha varit någon annan i hushållet än den som besvarat en-käten. Anledningen till att en fråga om deltagande i en studiecirkel ställdes varatt man från Bostads AB Poseidon aktivt arbetade för att sådana skulle startassom ett led i utvecklingen av LDS-projektet. Detta aktiva arbete från bostads-bolagets sida innefattade bland annat att studiecirkelmaterial delades ut till hy-resgäster som visat intresse vid introduktionsmötet om projektet.

Mellan distrikten skiljer sig andelen hyresgäster med kännedom om projektetkraftigt. Nästan hälften av dem som besvarat enkäten och som bor i Angeredkänner till projektet medan andelen i Olskroken är lite drygt var tionde person.Var femte person i Angered har också varit med på ett möte om LDS medan detendast är 3% av respondenterna i distriktet Linné/Guldheden som varit på ettsådant möte. Deltagandet i studiecirkel om LDS-projektet var generellt mycketlågt och varierar över distrikten mellan 0% (i Backa) och 4% (i Angered).

3.4 Hyresgästernas syn på projektet – fysiska effekterDe båda följande avsnitten kommer att ägnas åt att redovisa hur de tillfrågadehyresgästerna uppfattat och ser på LDS-projektet. Detta avsnitt fokuseras påvilka synliga och fysiska effekter på boendemiljön av projektet som de tillfrå-gade har upplevt, och i avsnitt 3.5 fokuseras på sociala effekter av projektetsamt på hur projektet påverkat hyresgästernas boende som helhet.

Synliga och fysiska effekter på boendemiljön – en överblickI enkäten ställdes en rad frågor där de tillfrågades uppgift var att skatta på vilketsätt LDS-projektet (självförvaltningen) förändrat en viss aspekt av boendesitu-ationen jämfört med före projektet. Denna skattning gjordes på en 7-gradigskala där 1 motsvarade att det blivit ”mycket sämre” och 7 ”mycket bättre” jäm-fört med innan LDS-projektet startade. Mittpunkten på skalan (4) motsvaradeskattningen ”ingen förändring”. Dessa data kommer i redovisningen att analyse-ras och behandlas som intervallskaledata. I figur 3.1 redovisas medelvärden avskattningarna avseende olika fysiska aspekter av boendemiljön.

Som framgår av figuren är det endast en av de sju specifika aspekterna av bo-endemiljön som upplevts ha blivit försämrad efter det att LDS-projektet startats,nämligen städning av entré och trapphus. Detta påvisas av ett medelvärde på3,9. Att det skett en försämring av städning i entré och trapphus stöds även avresultaten i de så kallade nöjdboendemätningar som utförs årligen i Poseidonsbostadsbestånd. Dessa visar nämligen att hyresgästerna bedömt att städningenav dessa utrymmen blivit sämre för varje år från 1998 till 2000. Förhållandenaår 2000 och ett antal år bakåt i tiden är troligen vad som avspeglas i be-dömningen i vår enkät även om den distribuerades under början av år 2001.Städning av tvättstuga har upplevts som i stort sett oförändrad sedan projekt-

63

start. En potentiell orsak till att städningen av dessa lokaliteter bedöms ha blivitsämre eller oförändrade är att Poseidon tidsmässigt parallellt med LDS-pro-jektet även avvecklade mycket av den egna underhålls- och serviceverksam-heten för att istället köpa in dessa tjänster utifrån.

trivseln utomhus skötsel av växter mm

städning närområde städning tvättstuga

skötsel tvättmaskin trivseln i trapphus

städning trapphus

Medelvärde

5,2

5,0

4,8

4,6

4,4

4,2

4,0

3,8 3,6

Figur 3.1 Samtliga svarandes genomsnittliga skattning av hur sju fysiskaaspekter av boendemiljön förändrats sedan LDS-projektets start.

Resterande fem aspekter av boendemiljön har förbättrats i olika utsträckning,där den största upplevda förbättringen skett vad det gäller skötseln av växter,rabatter och gräsmattor (M = 5,2) följt av den allmänna trivseln utomhus i nä-rområdet (M = 4,8). När man studerar dessa sju aspekter kan konstateras att debehandlar tre olika fysiska platser, nämligen entré och trapphus, tvättstugan ochnärområdet utomhus. Ett test av samvariationen visade också att de variabler(aspekter) som behandlar samma plats är tillräckligt homogena för att kunnaslås ihop till ett mått (Cronbachs α > 0,80 för samtliga 3 platser). På detta visskapas ett säkrare mått på uppfattningen av förändringen vad gäller entré ochtrapphus, tvättstuga och närområdet utomhus.

För att utröna om någon specifik undergrupp, t.ex. män i förhållande tillkvinnor, har svarat på ett särskiljande sätt, utfördes en regressionsanalys för varoch en av de tre fysiska platserna med det sammanslagna måttet som beroendevariabel. De faktorer som prövades på detta vis var kön, ålder, svenskt/ickesvenskt ursprung, utbildningsnivå, hushållsstorlek, bostadsdistrikt, boendetid inuvarande område respektive i hus förvaltat av Poseidon och slutligen känne-dom om att LDS-projektet startats. I den följande redovisningen kommer re-sultaten att redovisas för de faktorer (oberoende variabler) som visar sig statis-tiskt signifikanta i analysen av uppskattad förändring av entré och trapphus,

64

tvättstugan respektive närområdet utomhus. Därmed lämnas de icke signifikantaoredovisade.

Städning och trivsel i entré och trapphusAlla tillfrågade hyresgästers genomsnittliga skattning av städningen i entré ochtrapphus (M = 3,9) indikerar att denna upplevs ha blivit något försämrad medantrivseln blivit något lite förbättrad (M = 4,2) efter det att självförvaltningenstartats. Då båda dessa frågor behandlar entré och trapphus och reliabelt samva-rierar (α = 0,80) beräknades ett medelvärde för båda. En regressionsanalys avden ovan beskrivna typen med detta medelvärde som beroendevariabel indike-rade att två faktorer kan förklara skillnader i upplevd förändring av städning ochtrivsel i entré och trapphus. Dessa faktorer var antal personer i hushållet och bo-endetid i nuvarande område.

Antal personer i hushålletDe genomsnittliga skattningarna av hur städningen och trivseln i entré ochtrapphus har förändrats sedan självförvaltningsprojektet startade bland de 320personer som lever i enpersonshushåll och de 342 personer som lever i flerper-sonshushåll redovisas i figur 3.2 nedan.

Bland de tillfrågade som lever i enpersonshushåll bedömdes städningen ochtrivseln i entré och trapphus ha blivit något förbättrad (M = 4,3). Som framgårav figuren är den vanligaste skattningen bland svarande som lever i enpersons-hushåll (48%) att det inte blivit någon förändring. Av staplarna i figuren fram-går också att det är fler personer (N = 103, motsvarande 33%) som tycker att detblivit en förbättring (högre stolpar till höger om oförändrat än till vänster) än enförsämring (N = 56; 19%). Bland dem som lever i flerpersonshushåll var dengenomsnittliga bedömningen av hur städning och trivsel i entré och trapphuspåverkats att den försämrats något (M = 3,8). Även bland de personer som leveri flerpersonshushåll är den vanligaste bedömningen (41%) att det inte skett nå-gon förändring med avseende på städningen och trivsel i entré och trapphus. Detär dock bland dessa personer tämligen många (N = 26, vilket motsvarar 8%)som tycker att båda dessa aspekter av boendemiljön har blivit mycket sämre se-dan självförvaltningsprojektet startats. Det är också fler personer som tycker attdet blivit en försämring (N = 94; 33%) än en förbättring (N = 91; 27%). Vid enjämförelse mellan grupperna kan alltså konstateras att de personer som besvaratenkäten och lever i enpersonshushåll tycker att städningen och trivsel i entré ochtrapphus blivit något bättre, medan de som lever i flerpersonshushåll tycker attdessa aspekter av boendemiljön blivit något sämre.

65

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

60

50

40

30

20

10

0

Enpersonshushåll

Flerpersonshushåll

Figur 3.2 Enpersons- och flerpersonshushållens genomsnittliga skattning avhur städning och trivsel i entré och trapphus förändrats sedan LDS-projektet startade.

Spekulativt skulle skillnaden kunna bero på att personer i flerpersonshushålloftare nyttjar och befinner sig i entré och trapphus än personer i enpersonshus-håll, och därför snabbare uppmärksammar en förändring av t.ex. städrutinerna idessa lokaliteter. En annan möjlig orsak till skillnaden kan vara att nedsmuts-ningen är större i entréer och trapphus där det bor fler människor (flerpersons-hushåll) och att en försämrad städning därför blir tydligare i dessa fastigheter.

Boendetid i områdetDen genomsnittliga tiden för hur länge man bott i det nuvarande området närman besvarade enkäten var för samtliga svarande lite drygt 13 år (M = 13,3).Av större intresse när man skall jämföra två undergrupper där indelningen berorav hur länge man bott i området är det så kallade medianvärdet. Detta värde de-lar upp den totala mängden svarande i två lika stora grupper. Med avseende påboendetid var detta värde 7 år. Detta innebär att ungefär hälften av de som sva-rat (N = 302) bott kortare tid än 7 år i nuvarande område, medan den andrahälften (N = 359) bott minst 7 år i nuvarande område. När regressionsanalysenindikerade att boendetiden i området kunde vara av betydelse för hur man upp-lever att städning och trivsel i entré och trapphus förändrats av LDS-projektet,gjordes en jämförelse mellan dem som bott minst 7 år i området och dem sombott en kortare tid. Den genomsnittliga skattningen bland dem som bott minst 7år i nuvarande område var 3,9 vilket motsvarar en marginell försämring. Den

66

procentuella andelen för var och en av de möjliga bedömningarna bland sva-rande som bott i nuvarande område i minst 7 år och bland svarande som botthögst 6 år i nuvarande område redovisas i figur 3.3.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

60

50

40

30

20

10

0

Högst 6 år i området

Minst 7 år i området

Figur 3.3 Bedömning av förändringen av städning och trivsel i entré och trapphus uppdelat på svarande som bott minst 7 år respektive högst 6 år i nuvarande område.

Det mest remarkabla med fördelningen i gruppen som bott minst 7 år i nuva-rande område är att så många som 8 %, eller nästan var tionde svarande, tyckeratt både städningen av och trivseln i entré och trapphus blivit mycket sämre se-dan LDS-projektet startades. Detta kan jämföras med att det bland de 302 per-soner som bott högst 6 år i nuvarande område endast är 3 % som tycker attdessa aspekter av boendemiljön blivit mycket sämre. Detta avspeglas också i attden genomsnittliga bedömningen av hur städningen och trivseln i entré ochtrapphus förändrats sedan LDS-projektet startades höjs till 4,2 för denna grupp,vilket motsvarar en liten förbättring. Vad som också är värt att notera i figurenär den mycket höga andelen (53%) av de svarande med en boendetid på högst 6år i området som inte tycker att det blivit någon förändring när det gäller städ-ning och trivsel i entré och trapphus sedan LDS-projektets start. En möjlig orsaktill detta kan vara att de med längre boendetid i området har större möjlighet attjämföra med hur städning och trivsel förändrats i ett längre tidsperspektiv, ochdärmed tendera att dra slutsatsen att det var bättre förr. Spekulativt kan det alltsåvara så att de som bott längre än 6 år i området är mer missnöjda medstädningen och trivseln i entré och trapphus sedan LDS-projektet startade därför

67

att de jämför nuvarande städning och trivsel med en tidpunkt som ligger mer än6 år tillbaka då nivån på städning och trivsel var markant högre än nu.

Skötsel/underhåll av maskiner och städning i tvättstuganDe svarande hyresgästernas genomsnittliga skattning av skötsel och underhållav maskiner i tvättstugan (M = 4,4) indikerar att denna aspekt upplevs ha blivitförbättrad, medan städningen av tvättstugan varit oförändrad (M = 4,0) sedansjälvförvaltningen startats. Då båda dessa frågor behandlar tvättstugan och reli-abelt samvarierar (α = 0,83), beräknades ett medelvärde av båda. En regres-sionsanalys med detta medelvärde som beroendevariabel indikerar att två avundergrupperna skiljer sig åt med avseende på upplevd förändring av dessabåda aspekter. Dessa undergrupper var om man var född och uppväxt i Sverigeeller ej.

EtnicitetDen genomsnittliga skattningen av de två aspekterna som behandlar tvättstuganbland de 518 personer som är födda och uppväxta i Sverige var 4,2, vilket mot-svarar en marginell förbättring. De 119 personer med icke svenskt ursprung sombedömt de båda aspekterna ansåg att det blivit en något större förbättring (M =4,5). Hur de båda gruppernas skattningar fördelar sig på skalan med ändpunk-terna 1 ”mycket sämre” och 7 ”mycket bättre” och med 4 ”ingen förändring”som mittpunkt redovisas i figur 3.4 nedan.

Som framgår av figuren bedömer hälften av de tillfrågade som är födda ochuppväxta i Sverige att dessa två aspekter av tvättstugan i genomsnitt inte för-ändrats sedan LDS-projektet startades. Andelen som tycker att det blivit en för-sämring (M < 4) är 19%, medan det är 31% som tycker det blivit en förbättring.I gruppen av svarande som inte är födda och uppväxta i Sverige är det endastknappt var tredje (31,1%) som tycker att de båda aspekterna av miljön i tvätt-stuga är oförändrad sedan LDS-projektet startades. Det är också så många somdrygt var tionde (11,8%) som tycker att förhållandena i tvättstugan blivitmycket bättre, medan motsvarande andel bland dem med svensk härkomst är5,4%. En tentativ orsak till skillnaden kan vara att svarande med icke svensktursprung har en annan bedömningsgrund för vad som är bra underhåll av ma-skiner och städning i tvättstugan än de som är födda och uppväxta i Sverige.Denna skillnad i bedömningsgrund kan bero på att städnings- och underhållsni-vån i gemensamma utrymmen i Sverige traditionellt är mycket hög, och sanno-likt högre än i flertalet andra länder.

68

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

60

50

40

30

20

10

0

Födda/uppväxta

i Sverige

Ej födda/uppväxta

i Sverige

Figur 3.4 Bedömning av förändringen av skötsel/underhåll av maskiner och städning i tvättstugan uppdelat på svarande som är födda och upp-växta i Sverige respektive ej födda och uppväxta i Sverige.

Städning/skötsel och trivsel i närområdet utomhusHyresgästernas genomsnittliga skattningar av städning och trivsel i närområdetutomhus (M = 4,7 resp. M = 4,8) indikerar att dessa aspekter upplevs ha blivitförbättrade sedan självförvaltningen startade. Den tredje skattade aspekten avnärområdet utomhus, skötsel av växter, rabatter och gräsmattor bedömdes haförbättras i ännu högre utsträckning än de båda nämnda (M = 5,2). Då alla trefrågorna behandlar närområdet utomhus och de reliabelt samvarierar (α = 0,86),beräknades ett medelvärde för alla tre. En statistisk analys av den tidigare an-vända typen med detta medelvärde som beroendevariabel indikerar att så mångasom sju faktorer kan förklara skillnader i upplevd förändring av dessa tre as-pekter relaterade till närområdet utomhus. Dessa faktorer var: svenskt/ickesvenskt ursprung, antal personer i hushållet, utbildningsnivå, boendedistrikt,kännedom om LDS-projektet, boendetid i nuvarande område och slutligen bo-endetid i bostad förvaltad av Poseidon. Beroende på att skillnaderna i medel-värde var små inom undergrupperna antal personer i hushållet och boendetid iområdet kommer inte frekvensfördelning och medelvärden att redovisas fördessa. Tendenserna inom respektive undergrupper av dessa faktorer var att per-soner i enpersonshushåll bedömde att förbättringen av närområdet utomhus varnågot större än personer som lever i flerpersonshushåll, och att de som bottminst 7 år i området bedömde att förbättringen av närområdet utomhus var mar-ginellt större än de med kortare boendetid.

69

EtnicitetDen genomsnittliga skattningen av de tre aspekterna som behandlar närområdetutomhus bland de 545 respondenter som är födda och uppväxta i Sverige ochvilka skattat samtliga tre aspekter var 4,8 vilket motsvarar en förbättring. Dettakan jämföras med att de 128 personer med icke svenskt ursprung som skattat detre aspekterna gör en genomsnittlig bedömning på 5,2, vilket motsvarar en ännustörre förbättring. Hur dessa de båda gruppernas skattningar fördelar sig påskalan redovisas i figur 3.5 nedan.

Som framgår av figuren bedömer inte fullt en tredjedel (28 %) av de tillfrå-gade som är födda och uppväxta i Sverige att de tre aspekterna av närområdetutomhus i genomsnitt inte förändrats sedan LDS-projektet startades. Andelensom tycker att det blivit en försämring (M < 4) är 12 %, medan det är 59% somtycker det blivit en förbättring (M > 4). Däremot är skattningen att det inte skettnågon förändring inte alls lika dominerande bland de svarande som ej är föddaoch uppväxta i Sverige. Denna grupp fördelar sig tämligen lika på tre olika ge-nomsnittsskattningar, förutom ingen förändring (M = 4) även klart bättre (M =6) och mycket bättre (M = 7). Andelen personer som gjort respektive genom-snittsskattning varierar mellan 13 % och 16 % för dessa tre olika bedömningarav närområdet utomhus.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

40

30

20

10

0

Födda/uppväxta i

Sverige

Ej födda/uppväxta

i Sverige

Figur 3.5 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende tre aspekter relaterade till närområdet utomhus uppdelat på svarande som är födda och uppväxta i Sverige respektive ej födda och uppväxta i Sverige.

70

UtbildningsnivåDå utbildningsnivå indikerades vara av betydelse för upplevd förändring av nä-rområdet utomhus skapades två grupper där en första bestod av personer medhögst tvåårigt gymnasium. Denna grupp jämförs med en andra grupp beståendeav svarande med minst treårigt gymnasium. Den tidigare gruppens me-delskatting av de tre aspekterna relaterade till närområdet utomhus var 5,1, vil-ket motsvarar en icke obetydlig förbättring. Den senare gruppen (minst treåriggymnasieutbildning) bedömde i genomsnitt att förbättringen var mindre (M =4,5). De 406 personerna i gruppen med högst tvåårigt gymnasium och de 263personerna i gruppen med minst treårigt gymnasium fördelade sig på det sättsom redovisas i figur 3.6 nedan.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

40

30

20

10

0

Högst tvåårigt

gymnasium

Minst treårigt

gymnasium

Figur 3.6 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende tre aspekter relaterade till närområdet utomhus uppdelat på de svarande med högst tvåårigt respektive minst treårigt gymnasium.

I figuren framgår att det är en majoritet (69%) av personerna i gruppen medhögst tvåårigt gymnasium som tycker att det blivit en förbättring (M > 4) och enliten andel (11%) som tycker att det blivit en försämring (M < 4). Detta kanjämföras med den markant lägre andelen personer (51%) i gruppen med minsttreårigt gymnasium som tycker att det blivit en förbättring av de tre aspekterna.I figuren framgår att så många som 36% av de svarande i denna grupp anser attdet inte blivit någon förändring av närområdet utomhus sedan LDS-projektetstartades.

71

BoendedistriktRegressionsanalysen indikerade att de boende i distrikten Angered, Backa, Frö-lunda, Karlaplatsen och Kortedala skulle skilja sig från de boende i Linné/Guldheden och Olskroken i sina skattningar av de tre aspekterna relaterade tillnärområdet utomhus. Den genomsnittliga skattningen av förändringen bland deboende i de fem förra distrikten var 5,1 vilket indikerar att man tycker att detblivit en förbättring, medan den genomsnittliga bedömningen bland de boende idistrikten Linné/Guldheden och Olskroken var 4,3. Fördelningen av de bådagruppernas genomsnittliga skattningar redovisas i figur 3.7 nedan.

Av figur 3.7 framgår att en majoritet (70 %) av de boende i de fem distriktentycker att det blivit en förbättring (M > 4) medan endast 8% tycker att närområ-det utomhus blivit försämrat (M < 4). Motsvarande andelar bland de boende idistrikten Linné/Guldheden och Olskroken är 41% som tycker att det blivit enförbättring och 22% som tycker att de blivit en försämring. Den observeradeskillnaden mellan de två grupperna av distrikt föranleder tolkningen att det skettstörre positiva förändringar av närområdet utomhus sedan LDS-projektet star-tades i distrikten Angered, Backa, Frölunda, Karlaplatsen och Kortedala än vadsom skett i distrikten Linné/Guldheden och Olskroken.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

40

30

20

10

0

Linné/Guldheden

och Olskroken

De 5 övriga

distrikten

Figur 3.7 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende tre aspekter relaterade till närområdet utomhus fördelat på boende i distrikten Angered, Backa, Frölunda, Karlaplatsen och Kortedala respektive distrikten Linné/Guldheden och Olskroken.

72

Kännedom om LDS-projektetEn central fråga i enkäten var huruvida den boende kände till att projektet lokaldemokrati och självförvaltning (LDS) startats. Kännedom om projektet eller ejindikerades också vara av betydelse för hur man skattat förändringen av närom-rådet utomhus sedan projektet startats. Av totalt 181 svarande som sade sigkänna till LDS-projektet var det 172 stycken som skattat de tre aspekterna re-laterade till närområdet utomhus. Den genomsnittliga skattningen bland dessavar att det blivit en förbättring (M = 5,2). De 474 som skattat de tre aspekternaoch som inte känner till LDS–projektet bedömde i genomsnitt att det blivit enmindre förbättring (M = 4,7) än den förra gruppen. De exakta fördelningarna avgenomsnittsbedömningarna i de båda grupperna redovisas i figur 3.8 nedan.

Av figuren framgår tydligt att det stora flertalet i gruppen med kännedom omLDS-projektet (76%) bedömer att det blivit en genomsnittlig förbättring (M > 4)av närområdet utomhus. Andelen som tycker att det blivit en förbättring blanddem som inte känner till LDS-projektet är endast 57% och denna skillnadåterspeglas också i den tidigare redovisade lägre genomsnittsbedömningen idenna grupp. I figur 3.8 kan också utläsas att hela 30% i gruppen utan känne-dom om projektet inte tycker att det blivit någon förändring. Att det är en så högandel som skattat ingen förändring är väntat då de svarande skall bedöma enförändring som sammanhänger med något de säger sig inte känna till.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

40

30

20

10

0

Känner till LDS -

projektet

Känner ej till LDS -

projektet

Figur 3.8 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende tre aspekter relaterade till närområdet utomhus fördelat på svarande somkände till respektive ej kände till LDS-projektet.

73

Boendetid i PoseidonDen genomsnittliga tiden för hur länge man bott i en bostad förvaltad av Bo-stads AB Poseidon när man besvarade enkäten var för samtliga svarande knappt15 år (M = 14,8). Liksom vid jämförelsen mellan grupper med olika boendetid iområdet används här det så kallade medianvärdet som delar upp den totalamängden i två ungefär lika stora grupper. För boendetid i Poseidon var dettavärde 9 år, vilket innebär att hälften av de svarande bott kortare tid än 9 år i enbostad förvaltad av Poseidon medan den andra hälften bott minst 9 år i en sådanbostad. När regressionsanalysen indikerade att boendetiden hos Poseidon kundevara av betydelse för hur man upplever att närområdet utomhus förändrats,gjordes en jämförelse mellan dessa två hälfter. Den procentuella andelen för varoch en av de möjliga bedömningarna bland de 355 i den förra gruppen och de300 i den senare gruppen redovisas i figur 3.9.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

40

30

20

10

0

Högst 8 år hos

Poseidon

Minst 9 år hos

Poseidon

Figur 3.9 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende tre aspekter relaterade till närområdet utomhus fördelat på svarande som bott högst 8 år respektive minst 9 år i bostad förvaltad av Bostads AB Poseidon.

Den genomsnittliga skattningen bland dem som bott minst 9 år hos Poseidonvar 5,0 vilket motsvarar en förbättring. I denna grupp tycker 67% av detillfrågade att det blivit en förbättring, vilket kan jämföras med 57% som tyckeratt det blivit en förbättring bland dem som bott högst 8 år hos Poseidon. Dennaskillnad resulterar också i att den genomsnittliga skattningen sjunker från 5,0för den förra gruppen till 4,7 för den senare. En möjlig förklaring till skillnadenmellan de två grupperna är att de med längre boendetid hos Poseidon med större

74

sannolikhet har kunnat identifiera en gradvis förbättring av närområdet utomhussedan LDS-projektets start, då de haft längre tid på sig att upptäcka en sådanpositiv förändring.

3.5 Hyresgästernas syn på projektet – sociala effekterDe upplevda sociala effekterna av projektet mättes med hjälp av tre frågor, därden första berörde hur kontakterna med andra boende påverkats av projektet,den andra hur kontakterna med husvärden påverkats och den tredje hur relatio-nen med Bostads AB Poseidon påverkats. I figur 3.10 nedan redovisas de ge-nomsnittliga skattningarna av dessa tre frågor. Som framgår av figuren bedömssamtliga tre relationer ha förbättrats (M > 4) om än i relativt liten utsträckning.

Hur kontakterna med andra boende påverkats kommer att redovisas separatmedan kontakten med husvärd och relationen med Poseidon kommer att be-handlas tillsammans (α = 0,77) som ett mått på relationen med hyresvärden ochhusvärd. Sist i detta avsnitt redovisas hur de svarande tycker att deras boendesom helhet har påverkats av LDS-projektet.

relation Poseidon kontakter husvärd

kontakt andra boende

Med

elvä

rde

5,0

4,5

4,0

3,5

Figur 3.10 Samtliga svarandes genomsnittliga skattning av hur tre sociala relationer förändrats sedan LDS-projektets startades.

75

Kontakterna med andra boendeAlla tillfrågade hyresgästers genomsnittliga skattning av hur kontakterna medandra boende påverkats (M = 4,3) indikerar att denna upplevs ha blivit någotförbättrad efter det att självförvaltningen startats. En regressionsanalys av dentidigare beskrivna typen med skattningen av kontakterna med andra boende somberoendevariabel indikerar att en faktor kan förklara skillnader i skattningen.Denna faktor var hur länge man bott i nuvarande område.

Boendetid i områdetSom tidigare redovisats var den genomsnittliga boendetiden i det område manbor i när man besvarade enkäten för samtliga svarande lite drygt 13 år och me-dianvärdet 7 år. Detta innebär att hälften bott högst 6 år i nuvarande områdemedan den andra hälften bott minst 7 år i nuvarande område. När den statistiskaanalysen indikerade att boendetiden i området kunde vara av betydelse för hurman upplever att kontakterna med andra boende förändrats av LDS-projektet,gjordes en jämförelse mellan dessa båda hälfter. Denna jämförelse visade påsmå skillnader. Bland de boende med minst 7 år i nuvarande område var dengenomsnittliga skattningen (M = 4,4) marginellt större än för de med högst 6 åri nuvarande område (M = 4,2). Därtill anger så många som 77 % av dem medminst 7 års boendetid i nuvarande område och 84 % av dem med kortare boen-detid att kontakten med andra boende inte förändrats sedan LDS-projektet star-tades. Med anledning av att skillnaderna är så små redovisas ingen figur överfördelningen för de båda grupperna.

Relationen med hyresvärd och husvärdAlla tillfrågade hyresgästers genomsnittliga skattning av hur relationen med Po-seidon som hyresvärd förändrats var att den blivit något förbättrad (M = 4,4)sedan LDS-projektet startats, och detsamma gäller för kontakterna med husvär-den (M = 4,4). En statistisk analys av den tidigare beskrivna typen med medel-värdet av de båda skattningarna som beroende variabel utfördes. Analysen indi-kerade att tre faktorer kan förklara skillnader i dessa skattningar. Faktorerna varom man var född och uppväxt i Sverige eller ej, kännedom om LDS-projektetsamt boendedistrikt. Då skillnaderna mellan undergrupperna i de två första fal-len var små redovisas inte frekvensfördelningar och medelvärden för dessa fyraundergrupper. Det kan dock noteras att hyresgäster som inte är födda och upp-växta i Sverige tenderade att skatta en något större förbättring i relationen medhyresvärd och husvärd än hyresgäster som är födda och uppväxta i Sverige. Demed kännedom om LDS-projektet tenderade att skatta en något större förbätt-ring i relationen med hyresvärd och husvärd än hyresgäster utan denna känne-dom.

76

BoendedistriktRegressionsanalysen indikerade att de boende i distrikten Angered, Backa, Frö-lunda, Linné/Guldheden, Olskroken och Kortedala skulle skilja sig i skattning-arna av relationen med hyresvärd och husvärd från de boende i Karlaplatsen.Fördelningen av dessa båda gruppers genomsnittliga skattningar redovisas i fi-gur 3.11 nedan.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

70

60

50

40

30

20

10

0

Karlaplatsen

De 6 övriga

distrikten

Figur 3.11 Genomsnittlig bedömning av förändringen avseende relationen med hyresvärd och husvärd fördelat på boende i distriktetKarlaplatsen respektive distrikten Angered, Backa, Frölunda, Linné/Guldheden, Olskroken och Kortedala.

Den genomsnittliga skattningen av förändringen sedan LDS-projektet startadebland de boende i de sex distrikten utom Karlaplatsen var 4,3, vilket indikeraratt man tycker att det blivit en liten förbättring. Av figuren framgår att en majo-ritet (64%) av de boende i dessa sex distrikt tycker att relationerna med hy-resvärd och husvärd är oförändrade och att 8% tycker att de försämrats (M < 4),medan 27% tycker att de förbättras (M > 4). Motsvarande andelar bland de bo-ende i distriktet Karlaplatsen är att 50% tycker att relationerna är oförändrade,3% att det blivit en försämring och hela 46% att de blivit en förbättring i rela-tionen med hyresvärd och husvärd. Den stora skillnaden i fördelningen avskattningarna som påvisas i figur 3.11 återspeglas också i att den genomsnittligaskattningen av relationen till hyresvärd och husvärd stiger till 4,7 för de boendei distriktet Karlplatsen. De som bor i detta distrikt tycker alltså att förbättringenblivit markant större än de boende i de sex återstående distrikten. Ett resultat i

77

samma riktning från de allmännyttiga bostadsföretagens nöjdboendemätningarvisar att de boende i distriktet Karlaplatsen var mer nöjda med hur Poseidonbryr sig om dem som hyresgäst år 2001 än vad de var under 1998–2000. Jäm-fört med de andra distrikten var de boende i Karlaplatsen år 2001 tillsammansmed de i Kortedala mest nöjda med husvärden i detta avseende. Vi vet ocksåfrån fallstudierna (se t.ex. kapitel 5.5) att det i distriktet Karlaplatsen varitmycket aktiviteter inom LDS-projektets ram.

Boendet som helhetDen mest öppna och generella frågan hyresgästerna ombads svara på var hur deupplevde att deras boende som helhet påverkats sedan LDS-projektet startat.Tanken med att ställa denna fråga var att få ett samlat mått på hur både de syn-liga och social effekterna, som tidigare redovisats, påverkat hyresgästernas synpå sitt boende. Den genomsnittliga skattningen över alla svarande var 4,6 vilketmotsvarar en upplevd förbättring av boendet som helhet sedan självförvalt-ningen startade. Den tidigare presenterade statistiska analysen utfördes medskattningen av boendet som helhet som beroende variabel. Analysen signaleradeatt tre av faktorerna kan förklara variationer i upplevd förändring av boendetsom helhet. Dessa var utbildningsnivå, boendedistrikt och kännedom om LDS-projektet. Beroende på att skillnaderna i medelvärde var små mellan undergrup-perna i faktorn boendedistrikt kommer inte frekvensfördelning och medelvärdenatt redovisas för dessa undergrupper. Man kan dock summera resultaten som attde boende i distriktet Kortedala bedömt förbättringen av deras boende som hel-het som marginellt större än de boende i de andra distrikten.

UtbildningsnivåDe två undergrupper med olika utbildningsnivå som jämfördes var som tidigarede med högst tvåårigt gymnasium respektive de med minst treårigt gymnasium.Hur de 404 svarande i den förra gruppen fördelade sig över de sju svarsalterna-tiven jämfört med de 261 svarande i den senare gruppen redovisas i figur 3.12nedan.

I figur 3.12 kan utläsas att det är en försvarlig andel i gruppen med högst två-årig gymnasieutbildning (39%) som tycker att det blivit en förbättring (M > 4)och drygt hälften (56%) som tycker att boendet som helhet inte förändrats.Detta kan jämföras med gruppen med minst treårigt gymnasium där betydligtfärre (25%) tycker att det blivit en förbättring och så många som 68% anser attboendet som helhet inte förändrats. Den i figur 3.12 illustrerade skillnaden ifördelning över de olika skattningsalternativen påvisas också av att de medminst treårig gymnasieutbildning i snitt bedömde att förbättringen var mindre(M = 4,3) än jämförelsegruppen med högst tvåårig gymnasieutbildning (M =4,7).

78

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

80

60

40

20

0

Högst tvåårigt

gymnasium

Minst treårigt

gymnasium

Figur 3.12 Bedömning av förändringen avseende boendet som helhet fördelat på svarande med högst tvåårig gymnasieutbildning respektive minst treårigt gymnasium.

Kännedom om LDS-projektetKännedom om projektet lokal demokrati och självförvaltning (LDS) indike-rades i den statistiska analysen vara av betydelse för hur man skattat föränd-ringen av boendet som helhet sedan projektet startats. Av de totalt 181 svarandesom sade sig känna till LDS-projektet var det 171 som skattat förändringen avboendet som helhet sedan projektet startats. Den genomsnittliga skattningenbland dessa var att det blivit en förbättring (M = 4,8). Motsvarande genom-snittsskattning bland de 472 som ej kände till att LDS-projektet startats var 4,4,motsvarande en lägre grad av förbättring av boendet som helhet. Den exaktafördelningen av de båda gruppernas bedömningar redovisas i figur 3.13 nedan.

Av figuren framgår tydligt att en stor del av dem som känner till LDS-projektet bedömer att det blivit en förbättring (46%; M > 4) av boendet somhelhet. Det är väldigt få (3,5%) som bedömer att boendet som helhet harförsämrats, och ingen som tycker att det blivit mycket sämre. Andelen somtycker att det blivit en förbättring i gruppen som inte känner till LDS-projektetär endast 28%. Av figuren framgår att av de 472 svarande som skattatförändringen av boendet som helhet och inte känner till LDS-projektet är dethela 66% som inte tycker att det blivit en förändring. Att det är en så hög andelsom skattat ingen förändring är återigen väntat, då det är en förändring beroendeav någonting som de svarande säger sig inte känna till som skall bedömas. Desom känner till att LDS-projektet startats bedömer också att förbättringen blivit

79

större än de som inte känner till projektet. Även denna skillnad är förväntad dåsannolikheten är större att man tillskriver LDS-projektet en upplevd förbättringav boendet som helhet om man känner till projektet än om man inte gör det.

mycket bättre oförändrat mycket sämre

Proc

ent

70

60

50

40

30

20

10

0

Känner till LDS-

projektet

Känner ej till LDS-

projektet

Figur 3.13 Bedömning av förändringen avseende boendet som helhet fördelat på svarande som kände till respektive ej kände till LDS-projektet.

3.6 Summering och slutsatserI denna avslutande del av kapitlet ges en sammanfattade bild av de intressan-taste resultaten relaterade till hyresgästernas upplevelse av och syn på LDS-projektet. En grundläggande förutsättning för ett projekt som syftar till att ökahyresgästernas engagemang och delaktighet i beslut som rör det egna boendet äratt hyresgästerna görs medvetande om att ett sådant projekt existerar. Resultatenav enkäten visar att drygt var fjärde (26%) tillfrågad hyresgäst känner till attderas hyresvärd Bostads AB Poseidon driver ett sådant självförvaltningsprojekt.Om man tittar på andelen hyresgäster som känner till projektet inom de sju olikadistrikt där Poseidon förvaltar bostäder, kan man konstatera att andelen varierarkraftigt. I distriktet Angered hade hela 46% kännedom om projektet, medanandelen som kände till projektet i Olskroken endast var 12%. Den troligasteorsaken till denna kraftiga variation är att tidpunkterna för när projektetintroducerats i distrikten har varit olika. Det distrikt där projektet introduceradesförst var Angered, medan Olskroken tillhör de distrikt som introducerats senast,och därmed närmast tidpunkten för vårt enkätutskick. Då effekterna av ettprojekt av denna typ ofta inte blir synliga förrän på sikt, ökar chansen att pro-

80

jektet uppmärksammas av de boende i distriktet om det förflutit viss tid sedandet introducerades. Det kan därför antas att andelen med kännedom om projek-tet i de distrikt där introduktionen skett sent har ökat efter det att enkäten besva-rades. Under förutsättning att antagandet är riktigt kan man estimera att idagsläget ca 35–40 % av det totala antalet hyresgäster i Bostads AB Poseidonhar kännedom om LDS-projektet.

Nästa intressanta fråga i sammanhanget är hur hyresgästerna uppfattar att de-ras boendesituation förändrats sedan projektet startade. Vad gäller de sju fysiskaaspekterna av boendemiljön som undersökts upplevs endast en ha försämrats,nämligen städning av entré och trapphus. Städning av tvättstugan upplevs varaoförändrad, medan resterande fem aspekter upplevs ha förbättrats i olika ut-sträckning. Den största förbättringen tillskrivs skötseln av växter, rabatter ochgräsmattor följt av den allmänna trivseln utomhus.

De sju fysiska aspekterna behandlar tre olika fysiska platser i boendemiljön,nämligen entré och trapphus, tvättstuga och närområdet utomhus. För att kunnautröna om olika grupper av boende uppfattat att projektet påverkat dessa treplatser i varierande omfattning utfördes ett antal statistiska dataanalyser. Analy-serna av hur olika grupper upplevt att städning och trivsel i entré och trapphusförändrats sedan LDS-projektet startade visade att boende som lever i enper-sonshushåll tycker att denna aspekt har förbättrats något, medan de som lever iflerpersonshushåll tycker att det blivit en liten försämring. Det visade sig ocksåatt de med kortare än 7 års boendetid i nuvarande område tycker att aspektenförbättrats medan de med längre boendetid tycker att den försämrats. När detgäller skötsel av maskiner och städning i tvättstugan tyckte de svarande medutländsk bakgrund att denna aspekt förbättrats i högre grad än de som var föddaoch uppväxta i Sverige. Den tredje fysiska plats som undersöktes var närområ-det utomhus där så många som fem av de åtta undersökta faktorerna kunde för-klara skillnader i bedömningen av denna plats. Två av dessa grupper var åter-igen de med utländsk bakgrund, vilka tyckte att det skett en större förbättringavseende städning/skötsel av och trivsel i närområdet utomhus, än de som ärfödda och uppväxta i Sverige. Vidare tyckte de med högst tvåårig gymnasieut-bildning att denna aspekt förbättrats i högre utsträckning än de med längre ut-bildning, och boende i distrikten Olskroken och Linné/Guldheden tyckte att as-pekten förbättrats mindre än boende i de fem andra distrikten. Slutligen tycktesvarande med kännedom om LDS-projektet och de som bott minst 9 år hos Po-seidon att närområdet utomhus förbättrats i högre grad avseende städning/skötsel och trivsel än de utan kännedom om projektet och de som bott kortaretid hos Poseidon.

Två effekter av mer social natur undersöktes i enkäten, nämligen hur kon-takterna med andra boende och relationen med husvärd och hyresvärd föränd-rats sedan LDS-projektet startats. Båda dessa upplevdes på övergripande nivåha förbättrats obetydligt. Poängteras bör att effektnivåerna på dessa centralafrågor är låga. Den statistiska analysen visade att kontakterna med andra boendeupplevdes att ha förbättrats i högre utsträckning bland de boende som bott minst7 år i nuvarande område jämfört med de som bott kortare tid. Relationen med

81

husvärd och hyresvärd upplevdes ha blivit förbättrad i högre grad bland de bo-ende i distriktet Karlaplatsen än bland de boende i de sex andra distrikten. Slut-ligen ställdes också en fråga om hur boendet som helhet förändrats sedan själv-förvaltningen startades. Den genomsnittliga bedömningen var att boendet för-bättrats. I likhet med bedömningen av närområdet utomhus visade det sig attboende med högst tvåårig gymnasieutbildning och de med kännedom om LDS-projektet tyckte att boendet som helhet förbättrats i högre utsträckning än demed längre utbildning och de utan kännedom om projektet.

83

Kapitel 4. Aktiva hyresgäster, husvärdar och lokalahyresgästordförande om självförvaltningen

De hyresgäster som har valt att vara aktiva är av särskilt stort intresse, eftersomde är helt avgörande för om projektet ska nå några resultat. Vi har därför stude-rat de aktiva hyresgästerna utifrån flera aspekter. En första frågeställning ärvilka de är, varför de har valt att vara aktiva och vilka erfarenheter och kompe-tenser de representerar. En ren kartläggning av de aktiva hyresgästerna har där-för ett egenvärde i sig. En andra frågeställning är på vilket sätt man har valt attgenomföra projektet. En tredje frågeställning är i vilken utsträckning man anseratt projektet har gett några effekter.

Vid sidan av de aktiva hyresgästerna har också Poseidons husvärdar och denlokala hyresgästföreningen varit viktiga aktörer ute i bostadsområdena. Vi hardärför också fokuserat på dessa. Den lokala hyresgästföreningen representeras ivår studie av sin ordförande.

I kapitlet redovisas resultat från flera enkäter till dessa lokala aktörer, sombelyser de tre frågeställningarna. De aktiva hyresgästerna kommer att dominerai denna redovisning, men redovisningar av svaren från husvärdar och lokala hy-resgästordförande kommer att kontrasteras mot de aktiva hyresgästerna. I vissmån kommer också resultaten från den hyresgästenkät som redovisades i kapitel3 att utnyttjas. Före redovisningen av resultaten görs en beskrivning av metodoch data.

4.1 Metod och dataVi har gått ut i två enkätomgångar och, som nämnts, riktat oss till tre kategorierav svarande. Den första är de aktiva hyresgästerna, den andra husvärdarna ochden tredje ordförandena i de lokala hyresgästföreningarna (LH).

I den första enkätomgången var LDS-grupperna i fokus och ambitionen varatt nå en svarande från varje grupp. Detta kompletterades med enkätsvar frånhusvärdar och LH-ordförande. Den förväntade formella organisationen uteblevdock, vilket gjorde det svårt eller omöjligt att definiera LDS-grupperna. Inrikt-ningen inför den andra enkätomgången kom därför att förändras. Målgruppenblev nu alla aktiva och urvalet växte i princip till en totalundersökning av allaaktiva hyresgäster. En rad av frågorna från den första enkätomgången behöllsför att ge ett så stort underlag som möjligt för att belysa bilden av den aktive hy-resgästen. Den senare tidpunkten gav också bättre möjlighet att studera effekterav LDS-projektet.

84

De tre olika svarandekategorierna har fått olika enkäter, där enkäten till deaktiva hyresgästerna har varit mest omfattande. Ett antal frågor har dock varitidentiska till de olika kategorierna, vilket gäller både enkätomgång 1 och 2.

Vilka som är de aktiva hyresgästerna har vi fått uppgifter om av husvärdarna.Uppgifterna har samlats in av Poseidon och vidarebefordrats till oss. Det ärhusvärdarnas bedömning som har legat till grund för att bestämma populatio-nen. Samtliga personer som uppgivits tillhöra denna grupp har tillsänts en enkät.

Som diskuterats i kapitel 1, är det inte alldeles självklart vad som skall menasmed ”självförvaltning” och vad som krävs för att vara ”aktiv”. Begreppen läm-nar en del öppet för tolkning. Några hyresgäster har också hört av sig och menatatt de inte kan svara på enkäten eftersom de inte är aktiva och inte har någonsjälvförvaltning. För att se om det är många av dem som företaget har angivitsom aktiva, som inte själva anser att de är aktiva, har vi i påminnelsen uppmanathyresgästerna att om de inte anser sig vara aktiva, ange detta på enkäten ochskicka tillbaka den. Detta har också gjorts av en del, men omfattningen är be-gränsad. Det är inte särskilt många av dem som husvärdarna har bedömt somaktiva, som själva hävdat att de inte är det.

Troligen är det så att aktivitetsnivån för dem som inte har svarat på enkätenär lägre än för dem som har svarat. De som är mest entusiastiska i sitt arbete ochför projektet lägger troligen också lättare ner den möda och tid som krävs för attsvara på enkäten. Om vi har rätt i denna hypotes kan de redovisade genom-snittsvärdena utgöra en överskattning av aktivitetsnivån.

Tabell 4.1 Enkätomgångar och svarsfrekvenser.Kategori

Aktiva hyres-gäster

Husvärdar LH–ordförande

Totalt

Enkätomgång I(April 2000 och Mars2001)Population 89 67 33 189Svarande 71 49 25 145Svarsfrekvens 80% 73% 76% 77%

Enkätomgång II(November 2001)Population 537 62 34 633Svarande 272 37 24 333Svarsfrekvens 51% 60% 71% 53%

Svarsfrekvenserna varierar en del mellan enkätomgångarna och svarandekate-gorierna. Den högsta svarsfrekvensen hade aktiva hyresgäster i enkätomgång 1med 80 procent. Husvärdar och LH–ordförande låg något lägre. För de senaresjönk svarsfrekvensen i enkätomgång 2, och blev 60 (husvärdar) respektive 71

85

procent (LH-ordförande). För aktiva hyresgäster sjönk svarsfrekvensen mycketkraftigt till 51 procent. Populationerna i detta fall är dock inte riktigt jämförbara.I omgång 1 riktade sig enkäten till en person i respektive LDS-grupp, varför detfinns anledning att anta att det var en av de mest engagerade som fick enkätenoch också var ordentligt motiverad att svara. I omgång 2 fick alla aktiva hyres-gäster en enkät, och man kan då förvänta sig en svarsfrekvens på betydligt lägrenivå.

Det kan vara svårt att bedöma effekten av projektet. De förändringar somman kan notera på olika områden ingår ibland i andra förändringsprocesser sominte har något alls att göra med LDS-projektet. Vi har dock valt att betrakta desvarande till experter och det är deras bedömning av effekterna som får gälla.Rimligheten kan säkert diskuteras, men det får då göras i anslutning till de en-skilda frågorna och vi sätter oss inte till doms inledningsvis.

4.2 De aktiva hyresgästerna – en beskrivningDe aktiva hyresgästerna domineras av kvinnor. 65 procent är kvinnor.

Medelåldern är relativt hög – 57 år. Medianåldern är något lägre, 54 år. Bak-om detta finns en spridning över alla åldrar. Med en indelning i 15-årsinter-val-ler, är den dominerande gruppen pensionärer 65–79 år – dessa utgör 34 pro-centav alla aktiva svarande. De aktiva männen är i genomsnitt 9 år äldre än kvin-norna och de aktiva med utländsk härkomst 8 år yngre än de med svensk bak-grund.

Bland de aktiva hyresgästerna är det en åldersgrupp som är kraftigt överre-presenterad och en som är kraftigt underrepresenterad i jämförelse med hela hy-resgästkollektivet. Unga hyresgäster (upp till 35 år) utgör 30 procent av alla hy-resgäster, medan endast 10 procent av de aktiva hyresgästerna tillhör den yngstakategorin. I åldersintervallet 65–79 år gäller i stort det motsatta. 20 procent avalla hyresgäster återfinns i intervallet medan 34 procent av de aktiva hyresgäs-terna återfinns där.

Majoriteten av de aktiva, två av tre, lever i en parrelation. Detta utgör en vissöverrepresentation i förhållande till alla hyresgäster.

Med tanke på att så stor andel av de aktiva är i relativt hög ålder är det kan-ske föga förvånande att det endast är 27 procent av de aktiva som återfinns ibarnhushåll. Av alla hyresgästhushåll är det dock endast 20 procent som harbarn, vilket innebär en överrepresentation av barnhushåll bland de aktiva hyres-gästerna.

I redovisningen i kapitel 3 fann vi att andelen hyresgäster med utländsk bak-grund var 18 procent. Motsvarande andel bland de aktiva hyresgästerna är en-dast 13 procent. Vi kan alltså konstatera en viss underrepresentation av männi-skor av utländsk härkomst bland de aktiva hyresgästerna. Genom att läggasamman data för aktiva hyresgäster och övriga hyresgäster, kan vi med logistiskregression närmare studera de statistiska skillnaderna mellan dessa båda grup-per. Vi finner då att utländsk härkomst medför en lägre sannolikhet att vara ak-

86

tiv hyresgäst, men skillnaden är endast signifikant på 10-procentnivån. En radandra faktorer påverkar också sannolikheten att vara aktiv hyresgäst, på så sättatt sannolikheten ökar för äldre, för par och för barnhushåll. Den minskar, för-utom för utländsk härkomst, även med utbildningsnivå och med manligt kön.De positiva estimaten är signifikanta på 5-procentnivån, medan de negativa en-dast är signifikanta på 10-procentnivån.

Figur 4.1 Åldersfördelning för aktiva respektive alla hyresgäster.

De aktiva hyresgästerna har bott länge i det nuvarande bostadsområdet, i ge-nomsnitt 18 år. Medianvärdet är dock lägre – 14 år. Det finns enskilda hyres-gäster som har bott sedan 1924 i sitt område, vilket skapar en skevhet i medel-värdesberäkningen. 25 procent av de aktiva har bott fem år eller kortare i områ-det. Detta indikerar en för hyresrätt ganska stabil situation med låg omsättningav hyresgäster. Boendetiden hos Poseidon för de aktiva är i genomsnitt 22 år,med ett medianvärde på 19 år. Bara 15 procent av de aktiva har bott 5 år ellerkortare hos Poseidon.

De aktiva hyresgästerna har bott betydligt längre i sitt bostadsområde, menäven hos Poseidon, än vad hela gruppen hyresgäster har gjort i genomsnitt.

Åldersstrukturen sätter tydliga avtryck i utbildningsnivån. Hela 32 procent avde aktiva hyresgästerna har endast folkskola. Ytterligare 19 procent har endastgrundskola. Den högsta utbildningsnivån, universitet eller högskola, har 16 pro-cent och det är 28 procent som har minst treårigt gymnasium. Hela hyresgäst-gruppen har en högre utbildningsnivå än de aktiva, vilket framgår av att det är42 procent som har minst treårigt gymnasium, medan 23 procent endast harfolkskola.

Vad gäller sysselsättning är det 53 procent som är pensionärer, vilka därmedutgör den helt dominerande gruppen. 28 procent arbetar hel- eller deltid som an-

0

5

10

15

20

25

30

35

-35 36-50 51-64 65-79 80-

aktiva hyresgästeralla hyresgäster

87

ställda, medan 3 procent är egenföretagare. De övriga 16 procenten är fördeladepå långtidssjukskrivna (6 procent), arbetslösa (4 procent), studerande (1 pro-cent), föräldralediga (1 procent) och annat (3 procent).

Viljan att delta i samhällslivet genom valdeltagande är mycket hög i dennagrupp. I valet 1998 var det 88 procent av de aktiva hyresgästerna som röstade.Detta var sex procentenheter högre än för hela valmanskåren och nio procent-enheter högre än för alla hyresgäster i vår undersökning. Viljan att rösta framgårän tydligare av deltagandet i EU-valet 1999. 80 procent av de aktiva hyresgäs-terna deltog i detta val, vilket kan jämföras med rikssiffran vilken var under 50procent.

Hur är det med aktiva hyresgästernas föreningserfarenhet? Är det så att desom väljer att bli aktiva hyresgäster också är aktiva inom andra organisationeroch har andra föreningserfarenheter?

24 procent har angivit att de inte har varit förtroendevalda i någon förening.30 procent har varit förtroendevalda i en typ av förening, medan 19 procent harvarit förtroendevalda i två typer av föreningar. 8 procent har erfarenhet frånmånga olika typer av föreningar eftersom de har varit förtroendevalda i minstfyra typer av föreningar. Som diskuteras i kapitel 6, är det inte helt entydigt omdetta ska uppfattas som en låg eller hög grad av föreningserfarenhet. Med hän-syn till de aktivas socioekonomiska sammansättning bör den nog ändå tolkassom relativt hög.

Erfarenheterna från förtroendeuppdrag i olika typer av föreningar varierar.Det vanligaste är att man har eller har haft uppdrag i en fackförening (36 pro-cent). Det näst vanligaste är förtroendeuppdrag i en lokal hyresgästförening (28procent). Erfarenhet från idrotts- eller friluftsförening har 19 procent.

Det är ytterst få som har erfarenhet som förtroendevald i miljöorganisation,invandrarförening eller religiös förening/trossamfund.

En kraftig majoritet, 73 procent, anser inte att de företräder någon särskildgrupp av hyresgäster. Endast 27 procent anser att de företräder en eller flera sär-skilda grupper52. Det vanligaste är att man anser sig företräda sina närmastegrannar (63 procent). Näst vanligast är att man företräder äldre/pensionärer (53procent). Det är betydligt vanligare att man anser sig företräda kvinnor än män.24 procent anser sig företräda män, medan 40 procent anser sig företräda kvin-nor. Ingen av de bakgrundsvariabler vi har studerat skiljer sig dock signifikantåt, vilket bl.a. innebär att det inte är kvinnor som i högre utsträckning anser sigföreträda kvinnor.

52 De aktiva hyresgästerna har kunnat svara att de företräder flera grupper.

88

0

5

10

15

20

25

30

35

0 1 2 3 4 5 6 7

Figur 4.2 Antal föreningar som de aktiva hyresgästerna har varit förtroende-valda i.

Tabell 4.2 Typer av föreningar som de aktiva hyresgästerna har erfarenhet från.

Andel med erfarenhet avförtroendeuppdrag

Lokal hyresgästförening 28Hyresgästföreningen (eller avdelning) 10Annan lokal boendeförening/-organisation (t.ex.bostadsrätts-, samfällighets- eller kollektivhusförening)

6

Politiskt part (inkl sidoorganisation) 12Fackförening 36Kooperativ förening/organisation 7Idrotts- eller friluftsförening 19Studieförbund 5Kultur-, fritids- eller hobbyförening 16Miljöorganisation 1Barn-/ungdomsförening 8Pensionärsförening 14Invandrarförening 2Religiös förening/trossamfund 4Annat 8

89

4.3 Hur och varför är hyresgästerna aktiva?Aktiv hur länge och hur mycket?Många av de aktiva hyresgästerna uppger att de har varit aktiva under lång tid, itvå fall ända sedan 1940-talet. Drygt 60 procent av dem som är aktiva nu harangivit att de var det redan innan projektet startade. Det är alltså knappt 40 pro-cent som har blivit aktiva under de tre senaste åren (1999–2001). Vi kan dockinte säga säkert att dessa inte hade blivit aktiva även utan projektet, men detverkar rimligt att tro att antalet aktiva hade varit betydligt lägre utan projektet.

Den tid man ägnar åt hyresgästarbete varierar kraftigt mellan olika personer.Det vanligaste är att man ägnar ganska måttligt med tid åt hyresgästarbetet, me-dianvärdet är en timme i veckan. 16 procent har angivit att de ägnar sig mindreän en halv timme i veckan åt detta arbete, vilket indikerar att aktivitetsnivån intebehöver vara så omfattande.

I den motsatta änden av skalan återfinns ett par hyresgäster som ägnar sig 30respektive 40 timmar i veckan åt hyresgästarbete. Det är 9 procent av de aktivahyresgästerna som har uppgivit att de ägnar sig tio timmar eller mer i veckan åthyresgästarbetet. Genomsnittet för hela gruppen är knappt tre timmar. För de200 som har svarat på frågan innebär det sammanlagt nästan 600 timmar iveckan motsvarande 15 heltidstjänster.

En del av dessa arbetsinsatser hade gjorts även utan projektet, men omfatt-ningen torde ha varit betydligt lägre.

Tillfrågad och utseddDe flesta har blivit aktiva efter att ha blivit tillfrågade. Detta gäller dock endastför 52 procent. Det är så stor andel som 48 procent som har blivit aktiva genomatt själva ta initiativ till det. Det är dock knappast relevant att göra jämförelsermed traditionellt styrelsearbete. Som vi kommer att visa, har hyresgästarbetet ensådan form att det inte är så märkligt med en hög andel egeninitiativ.

Det vanligaste är att man har blivit tillfrågad av Poseidon, vilket gäller för 18procent. Näst vanligast är att någon från den lokala hyresgästföreningen har frå-gat, 14 procent, och därefter andra hyresgäster, 12 procent. De övriga alternati-ven utgör endast några ströandelar.

Även den uppgift eller det uppdrag, som gör att man är att betrakta som aktiv,har sedan erhållits på informella grunder. 55 procent har angivit att det inte harbehövts något formellt beslut. 26 procent har blivit utsedda via kopplingar tillhyresgästföreningen. Merparten av dessa, 11 respektive 9 procentenheter, harutsetts antingen av styrelsen för den lokala hyresgästföreningen eller av andrahyresgäster på ett möte arrangerat av hyresgästföreningen. Däremot är det fåsom har blivit utsedda direkt av hyresgästföreningen eller därför att de är med istyrelsen

Poseidon har utsett 10 procent av de aktiva hyresgästerna.

90

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Andra hyresgäster

Styrelsen för LH

HGF

Poseidon

Annan

Eget initiativ

Figur 4.3 Andelen aktiva som har blivit tillfrågade av olika kategorier.

0 10 20 30 40 50 60

Har inte blivit utsedd

Möte för alla hyresgäster

Möte för hgf-medlemmar

Av LH-styrelsen/Varamedlem i styrelsen

Poseidon

Annan

Figur 4.4 Hur har du blivit utsedd?

Svaren på dessa två frågor, av vem man har blivit tillfrågad om respektive ut-sedd till sin uppgift, ger i sig en indikation på den informella form som LDS-verksamheten har fått. Detta kommer att framgå med ännu större tydlighet i detföljande.

AktiviteterFlertalet av de aktiva har deltagit i ett begränsat antal typer av aktiviteter. 50procent har deltagit i tre eller färre typer, medan 50 procent har deltagit i minst

91

fyra typer. Sju eller fler typer av aktiviteter är det mycket få – endast 6 procent– som har deltagit i.

Den enskilda aktivitet som flest har deltagit i är informationsmöten anord-nade av Poseidon (76 procent). Hyresgästarbete är den näst mest frekventa akti-viteten med 72 procent.

Vid sidan av detta är det vanligt med deltagande i andra möten, men ocksåmer avspända umgängesformer som gårdsfester, vilket 60 procent har deltagit i.

Studiecirklar och föreläsningar är däremot inte så frekventa aktiviteter. 9 re-spektive 11 procent av de aktiva hyresgästerna uppger att de har deltagit i dessaaktiviteter.

Deltagandet i olika aktiviteter skiljer sig något mellan aktiva hyresgäster medolika egenskaper. Skillnaderna är dock små och det finns inte något systema-tiskt mönster.

Tabell 4.3 Aktiviteter som de aktiva hyresgästerna har deltagit i (procent).Aktivitet Andel som har

deltagit, %Årsmöte/allmänt bostadsmöte 61Informationsmöte anordnat av Poseidon 76Informationsmöte anordnat av hyresgästföreningen 52Informationsmöte anordnat av annan boendeförening/organisation 11Möte med andra aktiva hyresgäster i området 45Studiecirkel i bostadsområdet 9Föreläsning om boendefrågor 11Områdes-/kvarters-/gårdsfest 60Gemensamt (hyresgäst)arbete 72

Vad är viktigt?De aktiva hyresgästerna har svarat på frågan i vilken utsträckning det är viktigtatt ha inflytande över ett antal olika typer av områden. Några av dessa är av ab-strakt karaktär som trygghet/säkerhet, och andra mycket handfasta som lägen-hetsunderhåll. Man har bedömt på en skala från 1 till 5, där 1 betyder mycketoviktigt och 5 betyder mycket viktigt.

Alla de 14 områden som vi har ställt frågor om, har angivits som viktiga.Medelvärdet på svaren ligger mellan 3,96 och 4,6. Eftersom 4 representerarganska viktigt, är även det minst viktiga åtminstone ganska viktigt att ha infly-tande över.

Det man har bedömt som allra viktigast att ha inflytande över är hyran, somhar medelvärdet 4,6. 93 procent har svarat att det är ganska eller mycket viktigtatt ha inflytande över hyran och endast fyra procent har angivit att det är ovik-tigt. Den näst viktigaste faktorn är trygghet/säkerhet, och även här är det 93procent som har angivit att det är ett ganska eller mycket viktigt område att ha

92

inflytande över. Medelvärdet är dock något lägre än för hyran. Höga medelvär-den har också utemiljö och lägenhetsunderhåll, vilka ligger strax under 4,5.

De två faktorer som har bedömts som minst viktiga att ha inflytande över ärområdesbudgeten och uthyrning/nya hyresgäster. Båda dessa områden har me-delvärdet 3,96. Så stor andel som 70 procent av de aktiva anser ändå att det ärganska eller mycket viktigt att ha inflytande över dessa områden.

Vi finner en viss variation mellan olika aktiva hyresgäster i hur viktiga mananser olika frågor vara. Det finns förväntade resultat, som att aktiva i barnfa-miljer sätter lekplatser/lekutrustning som viktigare än vad andra aktiva hyres-gäster gör. Hyresgäster med utländsk härkomst tycker att det är mindre viktigtatt ha inflytande över miljö/ekologi, utemiljö och uthyrning än vad andra hyres-gäster gör. Noterbart är att det inte finns några signifikanta skillnader beroendepå kön i vad man tycker är viktigt att ha inflytande över.

1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5

Områdesbudgeten

Uthyrning/nya hyresgäster

Lekplatser/lekutrustning

Miljö/ekologi

Trafik och parkering

Sophantering

Skötsel och småreparationer

Allmännardningsfrågor

Fastighetsunderhåll

Städning

Utemiljö

Lägenhetsunderhåll

Trygghet/säkerhet

Hyran

Figur 4.5 Värdering av områden att ha inflytande över, 1=Inte alls viktigt, 5=Mycket viktigt.

ErsättningHar det någon betydelse för engagemanget om man får någon ersättning? För 40procent av de aktiva hyresgästerna har det inte någon betydelse, medan det harbetydelse för 60 procent. De som tycker att ersättning har betydelse är fördeladepå två ungefär lika stora grupper – den ena skulle motiveras att hålla sig påsamma aktivitetsnivå och den andra skulle motiveras att bli mer aktiv. De lokalahyresgästordförandena har också svarat på denna fråga, och av dem är det 55procent (13 av 24) som uppger att det inte skulle ha någon betydelse för enga-gemanget om de fick någon ersättning. Det finns alltså en ganska stor skillnad iuppfattning mellan de aktiva hyresgästerna och ordförandena om betydelsen för

93

engagemanget av ersättning. Vid en noggrannare statistisk analys går det dockinte att säkerställa någon skillnad mellan grupperna.

På en följdfråga om vilken typ av ersättning man föredrar, är det en majoritetav hyresgästerna (52 procent) som svarar att de föredrar en egen hyressänkning,medan 6 procent vill ha kontant ersättning. 21 procent föredrar en hyressänk-ning för alla i området och lika stor andel föredrar pengar till förbättringar i om-rådet.

Ordförandenas svar skiljer sig från de aktiva hyresgästernas. 94 procent före-drar de senare alternativen, d.v.s. hyressänkning till alla eller pengar till förbätt-ringar. Den bild som ges av ett frekvensdiagram bekräftas i en logistisk regres-sion, vilken visar att de aktiva hyresgästerna i större utsträckning än LH–ordförandena föredrar de mer personligt inriktade ersättningsalternativen.

Figur 4.6 Vilken form av ersättning skulle du föredra?

Hela gruppen hyresgäster uppvisar ett annat mönster än de aktiva hyresgästerna,och kan sägas ligga mellan dessa och ordförandena. Det är 45 procent som harangivit de mer personliga ersättningsalternativen, medan 55 procent föredraralternativen som gynnar alla hyresgäster.

En annan fråga är hur man bedömer betydelsen av ersättningen för andra hy-resgästers engagemang. Både bland de aktiva hyresgästerna och bland ordför-andena är det bara 10 procent som inte tror att ersättningen har någon betydelse.59 respektive 71 procent tror att några fler skulle vara aktiva om man fick er-sättning, medan 31 respektive 19 procent tror att många fler skulle vara aktiva. Idenna fråga finns alltså en relativt stor samstämmighet mellan grupperna. Note-ras kan också att man tror att ersättningen spelar betydligt större roll för andrahyresgästers engagemang än för det egna.

0

10

20

30

40

50

60

Egen kontant Egen hyressänkning Hyressänkning för alla Pengar till förbättringar

Aktiva hyresg.LH-ordförandeHyresgäster

94

Äldre hyresgäster tycker i lägre utsträckning än övriga att någon form av er-sättning är viktig för att engagera sig. Framför allt vill de äldre i större utsträck-ning att eventuella ersättningar ska ges som hyressänkningar i området eller iform av förbättringar i området.

Varför bli aktiv?Det finns ett helt dominerande motiv till varför man har valt att engagera sig,och det är att man ställer upp så länge ens medverkan medför något positivt förens område. 48 procent av hyresgästerna har angett detta som det påstående sombäst stämmer in för dem.

En stor andel, 29 procent, har angivit ”Jag kan inte förvänta mig att andraställer upp om jag inte själv gör det”. Däremot är det bara en procent som harangivit att de ställer upp därför att andra gör det. Det finns alltså en asymmetri,där man å ena sidan engagerar sig för att man ska vara en förebild och få andraatt engagera sig, å andra sidan fungerar inte den förebilden, eftersom det ärmycket få som anger att de haft en sådan förebild för sitt eget engagemang.

12 procent har angivit att de ställer upp därför att arbetet är roligt. Detta kankanske betraktas som ett mer egennyttigt motiv, men känns ändå inte särskiltegoistiskt, eftersom utbytet härrör från ett arbete tillsammans med och till nyttaför andra. Den rena egennyttan står inte högt i kurs, det är endast en procentsom har angivit att de engagerat sig för att de tjänar på det ekonomiskt.

05

101520253035404550

Jag kan inteförvänta migatt andraställer uppom jag intesjälv gör det

Jag ställerupp så längemin med-verkan med-För någotPositivt förVårt område

Jag ställerupp därföratt andra gördet

Jag ställerupp för att fåkontakt medandramänniskor

Jag ställerupp därföratt arbetet ärroligt

Jag ställerupp för attha något attgöra

Jag ställerupp därföratt jag tjänarekonomisktpå det

Annat

Figur 4.7 Varför har du valt att engagera dig?

Tendensen är densamma men betydligt svagare hos Poseidons hyresgäster iallmänhet. Där var frågan i stället formulerad som vad som skulle få dem att en-gagera sig mer i området. På en skala från 1 till 7 var medelvärdet här 5,1 för att

95

man skulle engagera sig mer om man trodde att den egna insatsen skulle göranågon skillnad för området mot 4,7 för om grannarna engagerade sig.

Det helt dominerande skälet till att de aktiva hyresgästerna har valt att enga-gera sig är för att ”öka den allmänna trivseln i området”. Hela 80 procent harangivit detta som det viktigaste att uppnå. Ingen av de övriga alternativen, ”lärakänna mina grannar”, ”fysiska förbättringar i området”, ”förbättra trygghe-ten/säkerheten i området” eller ”sänka hyran/boendekostnaderna”, har samlatmer än fem procent.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Öka den allmänna trivseln iområdet

Lära känna mina grannar

Fysiska förbättringar iområdet

Förbättratryggheten/säkerheten i

området

Sänkahyran/boendekostnaderna

Annat

Figur 4.8 Vad vill du uppnå med ditt engagemang?

Information om självförvaltningenAtt Poseidon har varit den viktigaste källan för information om projektet är up-penbart. Två av tre har fått den första informationen via Poseidon. Knappt hälf-ten av alla har fått den första informationen på ett möte, medan 20 procent harfått den skriftligt.

15 procent har fått informationen via hyresgästföreningen och den helt domi-nerande formen har varit vid ett möte (13 procent). Grannar har varit den förstainformationskällan om projektet för 7 procent av de aktiva.

Muntlig information vid möten, i huvudsak organiserade och i viss utsträck-ning spontana, har varit kraftigt dominerande. Det gäller för minst två av tre ak-tiva. En del av svaren ”på annat sätt” kan också vara muntlig information.

96

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Annat

Granne

Massmedia

Skriftlig informationHyresgästföreningen

Skriftlig informationPoseidon

InformationsmöteHyresgästföreningen

Informationsmöte Poseidon

Figur 4.9 Hur har du fått information om självförvaltningen?

Är LDS bra eller dåligt?Inställningen till projektet är en särskilt intressant fråga. Dels därför att den sä-ger något om förväntningarna i sig, dels därför att den ger möjlighet att görajämförelser mellan olika grupper av svaranden. Främst är dock frågan intressanteftersom den inrymmer en maktaspekt.

Hyresgästföreningen och dess representanter kan uppfatta att deras positionär hotad om hyresgäster aktiverar sig i andra former. Ordföranden i den lokalahyresgästföreningen kan därmed förväntas ha en mer negativ bild av LDS än deaktiva hyresgästerna.

Man måste dock beakta att de aktiva hyresgästerna kan ha en överdrivet op-timistisk och positiv syn. De utgör personer som har valt att engagera sig i dettaprojekt och det är därmed rimligt att förvänta sig att deras svar avviker från ord-förandenas även av detta skäl.

Vad kan man tro om husvärdarnas svar? De är ju en del av företaget ochkommer antagligen att dela företagets positiva grundinställning till projektet.Liksom företaget har de erfarenhet av hyresgästföreningen som motpart, mendet behöver ju inte vara någon dålig erfarenhet. Och har husvärden goda erfa-renheter kan denne snarare uppleva det som besvärligt med en ny grupp avmänniskor som kommer in i ett etablerat mönster av relationer, något som kankomplicera arbetssituationen för husvärden. Det är med andra ord inte självklartvilken inställning vi skall förvänta oss, trots att frågan även till husvärdarnagäller om självförvaltningen är bra för hyresgästerna.

De aktiva hyresgästerna har mycket riktigt höga förhoppningar på projektet.80 procent tycker att idéerna om självförvaltning är bra för hyresgästerna. En-

97

dast fem procent tycker att de är dåliga. Medelvärdet på den femgradiga skalanär 4,0.

Husvärdarna har faktiskt samma höga medelvärde, och det är 71 procent somtycker att självförvaltningsidéerna är bra för hyresgästerna. Det är inte någon avhusvärdarna som anser att idéerna är dåliga.

Vi finner ett annorlunda svarsmönster hos ordförandena. Medelvärdet är 3,2,och det vanligaste svaret är att idéerna är varken bra eller dåliga för hyresgäs-terna, vilket 48 procent har angivit. Det går ändå inte att säga att ordförandenaär särskilt negativa, eftersom 40 procent har angivit att de tycker idéerna ärganska bra för hyresgästerna. Det är bara 12 procent (3 stycken) som tycker attidéerna är dåliga.

När vi analyserar skillnaderna med hjälp av logistisk regression, får vi be-kräftat att ordförandenas lägre värdering av hur bra de tycker att idéerna är förhyresgästerna är statistiskt signifikant.

0

10

20

30

40

50

60

Mycket dåliga Varken bra ellerdåligt

Mycket bra

Aktiva HusvärdOrdförande

Figur 4.10 Är självförvaltningen bra eller dålig för hyresgästerna?

4.4 Samverkan och kontakterDiskussioner om boendefrågorAv de svarande aktiva hyresgästerna uppger 30 procent att de någon gång i må-naden diskuterar frågor som rör bostadsområdet med andra hyresgäster. Nästanlika stor andel - 26 procent – uppger att de diskuterar någon gång i veckan, me-dan 18 procent diskuterar bostadsfrågor flera gånger i veckan. De heltidssyssel-satta visar en tendens att diskutera mer sällan med andra hyresgäster om bo-stadsområdet. Detta verkar rimligt, eftersom de utgör en grupp med mindre tid i

98

området. Mera förvånande är kanske att det också finns en tendens till att äldrediskuterar mindre. Aktiva i barnfamiljer visar den motsatta tendensen.

Hyresgästerna har svarat på vilka frågor de diskuterar, även om det här inteframgår hur ofta eller i vilken omfattning frågorna diskuteras. I figur 4.11 ärfrågorna ordnade på samma sätt som i figur 4.5, d.v.s. där områdena har rang-ordnats efter hur viktiga de anses vara.

Den fråga som diskuteras av flest är utemiljön. Över 90 procent har uppgivitatt de diskuterar denna. Trygghet/säkerhet, som var den näst viktigaste fråganatt ha inflytande över, är också en av de frågor som diskuteras mycket. Knappt80 procent brukar diskutera sådana frågor. Städning och allmänna ordningsfrå-gor är också områden som diskuteras mycket.

Den viktigaste frågan att ha inflytande över, hyran, diskuteras däremot inte ilika hög grad, knappt 60 procent tar upp sådana diskussioner. En annan ekono-misk fråga, områdesbudgeten, är den enskilda fråga som kommit upp till dis-kussion minst.

Vi finner alltså att diskussionerna delvis motsvarar vilka frågor som bedömssom viktiga, men att de också anpassas efter vad LDS-verksamheten de factoomfattat genom att utemiljö, städning och ordningsfrågor har ett relativt settstörre utrymme.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Studier mm

Uthyrning/nya hyresgäster

Områdesbudgeten

Lekplatser/lekutrustning

Trafik och parkering

Sophantering

Skötsel och småreparationer

Allmänna ordningsfrågor

Fastighetsunderhåll

Städning

Lägenhetsunderhåll

Utemiljö

Trygghet/Säkerhet

Hyran

Figur 4.11 Vilka frågor diskuterar du med andra hyresgäster?

99

Förhållandet till Poseidons husvärdarHyresgästernas förhållande till Poseidon är bra, det anser både de aktiva hyres-gästerna och ordförandena. Medelvärdet för de båda grupperna är 3,9 respektive3,8 på en femgradig skala. 51 procent av hyresgästerna anser att förhållandet ärganska bra, medan 25 procent anser att förhållandet är mycket bra. Ordförande-nas andelar är 44 respektive 20 procent. Bland de aktiva hyresgästerna kan vinotera att de med högre utbildning inte anser förhållandet vare sig till Poseidoneller husvärden vara lika bra som övriga aktiva.

Förhållandet mellan hyresgästerna och husvärden anser man vara ännu bättre.Medelvärdet för de aktiva hyresgästerna är här 4,3. 83 procent tycker att för-hållandet är ganska eller mycket bra. Husvärdarnas bedömning är nästan iden-tisk – 4,4 i medelvärde. Andelen som tycker att förhållandet är bra är hela 98procent. Ordförandenas uppfattning är också att förhållandet till husvärden ärbra, medelvärdet är 4,0 och 75 procent anser att förhållandet är ganska ellermycket bra.

Samtliga aktiva hyresgäster som svarat på frågan vet vad husvärden heter (69procent känner även till namnet på förvaltaren), och alla utom en säger sig lättkunna få tag i husvärden (andelen som tycker det är lätt att få tag i förvaltaren är64 procent). Då aktiva hyresgäster är missnöjda med någonting och vill att detskall komma till Poseidons kännedom går de nästan uteslutande till husvärdenmed sina klagomål.

Trots denna allmänt idylliska bild svarar drygt 20 procent av de aktiva att det”ganska ofta” eller ”mycket ofta” hänt att husvärden inte genomfört eller förtvidare deras förslag. 15 procent säger sig någon gång ha varit i konflikt medhusvärden; för alla utom tre personer har detta dock inträffat ”ganska sällan”eller ”mycket sällan”. Vidare är nästan 20 procent av de aktiva mycket ellerganska missnöjda med hur Poseidon tar upp förslag och synpunkter från hyres-gästerna. Som skäl för missnöjet anges ofta att det går långsamt eller inte alls attgenomföra det som tas upp på samrådsmöten.

Konflikter och oenighetDet förekommer oenigheter och konflikter i bostadsområdena. Det anser 28procent av de aktiva hyresgästerna. Detta säger i sig ingenting om konflikternasomfattning, och den enskilde svarande behöver inte själv ha varit inblandad inågon konflikt, utan har bara konstaterat att det förekommer oenighet eller kon-flikt i området. Lika stora andelar av husvärdarna och ordförandena anger ocksåatt det finns oenigheter eller konflikter. Det är främst enskilda hyresgäster somhar varit inblandade i konflikterna.

4.5 Självförvaltningens organiseringUrsprungligen förväntade vi oss att LDS-grupperna skulle vara tydligt organi-serade och enkelt identifierbara. Detta gäller i viss utsträckning, eftersom det i

100

vissa områden har bildats relativt väl avgränsade grupper, men det finns ocksåett antal mindre formeringar, vilka har en oklar struktur och knappast kan kallasorganiserade enheter.

LDS-grupperna har startat fortlöpande under projektets gång. Antalet hardärför kommit att variera över tiden. Vid en genomgång av alla kända aktivahyresgäster kunde dessa delas in i 84 olika grupper. Alla aktiva hyresgäster,knappt 540 stycken, har fått en enkät, som sedan 272 har besvarat. Dessa svaravser 75 olika LDS-grupper. Antalet svar från de olika LDS-grupperna varierarmellan ett enda och över 20. En del av frågorna gäller beskrivningar av LDS-grupperna och hur dessa är organiserade. Aktiva från alla 75 grupperna har intelämnat svar, utan det är 72 grupper som det finns uppgifter från. Visst interntbortfall finns bland dessa svar, vilket kommer att framgå längre fram.

Svaren från de aktiva hyresgästerna har sedan använts för att beskriva LDS-grupperna. I de fall flera svar finns har vi bedömt alla svaren som lika trovär-diga, varför vi har beräknat ett medelvärde av de lämnade svaren för att be-stämma värdet för en enskild LDS-grupp. Detta kanske kan synas som en någotvansklig metod, men det visar sig i praktiken att det sällan är något problem.Det finns nästan alltid typiska svar (mest frekventa) eller medelvärden med litenspridning.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

-10 11-20 21-50 51-100 101-300 301-

Figur 4.12 Antal LDS-grupper vars arbete täcker olika antal lägenheter.

Det finns en klar dominans av LDS-grupper som i sitt arbete täcker in ett rela-tivt litet antal lägenheter. Av de 52 LDS-grupper som har lämnat uppgift omantal lägenheter omfattar nästan 70 procent mindre än 100 lägenheter. Över 60procent har mindre än 50 lägenheter. De åtta grupper som täcker mer än 300 lä-

101

genheter spänner från 300 till 750. Det borde vara särskilt intressant att se hurgrupper, som ska täcka så många lägenheter, kan arbeta.

De grupper som svarat på frågor täcker totalt cirka 6 500 lägenheter, men detär rimligt att göra en uppräkning för de LDS-grupper som vi inte har svar frånpå denna fråga eller inte svar från över huvud taget. Med ett antagande om attdessa grupper täcker samma genomsnittliga antal lägenheter som de vi har upp-gift från, skulle samtliga grupper täcka knappt 11 000 lägenheter. Detta är docktroligen en överskattning, eftersom det är rimligt att anta att de grupper vi intehar svar från inte är lika stora eller aktiva. En uppskattning blir då att antalet lä-genheter som täcks ligger i intervallet 9000 – 10 000 lägenheter, d.v.s. mellan40 och 45 procent av Poseidons bestånd.

De aktiva hyresgästerna har svarat på frågan hur de har organiserat sitt arbete.Här har det inte varit ömsesidigt uteslutande svar, utan man har kunnat angeflera olika organisationsformer.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Enskilda personer

Informell grupp

Annan förening

Lokal hyresgästförening

JaNej

Figur 4.13 Hur har ni organiserat arbetet?

Den vanligaste organisationsformen är att arbetet sker genom enskilda personer.Över 80 procent har angivit att det är en form som man använder sig av. Mertraditionellt är att organisera arbetet genom hyresgästföreningen, vilket knappt40 procent av grupperna har gjort. Nästan lika vanligt är att man organiserar sigvia informella grupper. En organiserad form genom annan förening är däremotovanlig. Är man formell, utnyttjar man hyresgästföreningen. Andra föreningarhar endast fem procent av LDS-grupperna använt sig av.

I figur 4.14 framgår att skötsel av planteringar klart dominerar de aktivas ar-bete, både individuellt och i grupp, närmast följt av skötsel av tvättstugan. Detframgår också klart att det är Poseidon som utför den helt dominerande delen av

102

arbetet inom alla områden utom just skötsel av planteringar. Vi kan vidare kon-statera att i den mån som gräsklippning, städning och byte av lampor utförs avhyresgäster, så är det en grupp hyresgäster som gör det och inte enskilda perso-ner.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Byte av lampor

Städning

Gräsklippning

Skötsel av plantering

Tvättstuga

Enskild personGrupp av hyresgästerFöretaget

Figur 4.14 Vem utför olika arbetsuppgifter?

Med tanke på vilka arbetsuppgifter man ägnar sig mest åt i LDS-grupperna, blirarbetet säsongsbetonat på så sätt att det blir mest arbete på sommaren. På fråganhur ofta man arbetar tillsammans i grupperna, är det vanligaste svaret att manarbetar någon gång i kvartalet. Det är 45 procent av grupperna som har uppgettdetta. Enskilda hyresgäster kan arbeta betydligt oftare, men gör det då individu-ellt. Dessa glesa gemensamma aktivitetstillfällen påminner om bostadsrättsför-eningars städdagar, vilka ofta sker två gånger om året.

28 procent har uppgivit att de arbetar tillsammans någon gång i månaden.Utan att vara särskilt frekvent, innebär det ändå en relativt stor regelbundenhet.Ungefär lika stor andel av LDS-grupperna, knappt 15 procent, har angivit att dearbetar tillsammans sällan eller aldrig, som de som arbetar gemensamt en gång iveckan. I det första fallet kan det vara tveksamt att tala om en LDS-grupp, manbör nog träffas och göra något tillsammans för att uppfylla definitionen på attvara en grupp. I det senare fallet utgör man däremot en mycket aktiv grupp.

Inte någon har svarat att de arbetar tillsammans flera gånger i veckan.

103

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Sällan eller aldrig Någon gång ikvartalet

Någon gång imånaden

Någon gång iveckan

Flera gånger iveckan

Figur 4.15 Hur ofta arbetar ni gemensamt?

Flertalet av grupperna har högst tio aktiva hyresgäster i gruppen. Knappt 20procent har så få som högst fem, medan det mest frekventa antalet är mellan sexoch tio aktiva. Drygt 30 procent av grupperna har ett sådant antal.

Det största antalet aktiva hyresgäster i grupperna är ett 30-tal. 13 procent avgrupperna har angivit att de har medlemmar i intervallet mellan 26 och 30 ak-tiva hyresgäster (ingen har angivit mer än 30). Med dessa uppgifter som grundkan vi göra en beräkning av hur många aktiva hyresgäster det finns. I de 59grupper som vi har uppgifter från på just denna fråga, finns det totalt knappt 750aktiva hyresgäster. En uppräkning för de ytterligare 13 grupper som har besva-rat enkäten, men inte denna fråga, ger 910 aktiva hyresgäster. En ytterligarejustering på motsvarande sätt för de grupper vi inte har något svar från alls ger1060 aktiva hyresgäster. Detta är dock med ganska stor säkerhet en överskatt-ning av antalet aktiva hyresgäster, eftersom det sannolikt rör sig om mindregrupper när vi inte fått svar från någon aktiv hyresgäst. En rimlig bedömningkan därför vara att det finns ungefär 900 aktiva hyresgäster. Intressant att kon-statera är att detta antal vida överstiger de uppgifter om drygt 500 aktiva som vihar fått in via husvärdarna inför enkätutskicket.

Vi har tidigare sett hur man på ett informellt sett blivit såväl tillfrågad om sittintresse att vara aktiv, respektive blivit utsedd till en uppgift. Variationen mel-lan de olika LDS-grupperna beträffande hur många som är aktiva och i vilkenomfattning är också uttryck för detta. I vårt fallstudieområde i Angered (se ka-pitel 5) beskriver en husvärd hur såväl sammansättningen som antalet aktiva va-rierar mellan olika gårdar och på samma gård över tid. Liknande beskrivningaråterfinns i andra fallstudier. I Lövgärdet finns ett exempel på hur fem hushåll

104

har varit aktiva och diskuterat förslag på gårdsförändringar. Vid gårdsfester hardock betydligt fler varit med och haft synpunkter som också har beaktats.

Engagemanget i skötsel av rabatter, gräsmattor, staket och liknande framgårtydligt i fallstudierna. I Lövgärdet var just ett staketbygge en viktig inspira-tionskälla för att få igång aktiviteter. Fallstudieområdet i Gamlestaden är ett an-nat exempel där arbetet med staket har varit en aktivitet som har engagerat rela-tivt många hyresgäster. Man har sedan gått vidare med andra förändringar i denfysiska miljön, bl.a. beskärning av träd och borttagande av en buskrabatt.

0

5

10

15

20

25

30

35

0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30

Figur 4.16 Hur många är aktiva i grupperna?

Den sammanlagda arbetsinsatsen är betydande. Vi har ju tidigare visat att de ak-tiva hyresgästerna arbetar i genomsnitt tre timmar i veckan, vilket motsvarade15 årsarbeten för de 200 personer som vi fått svar från. Med 900 aktiva hyres-gäster blir arbetsvolymen motsvarande 67 årsarbeten. Med en månadslön på17 000 kronor skulle den arbetsinsatsen representera ett värde på 19 miljonerkronor om året (se vidare kapitel 11).

4.6 Effekter av självförvaltningenEffekterna av självförvaltningen har mätts genom ett antal frågor om hur en radförhållanden och aktiviteter har förändrats genom projektets genomförande. Påen sjugradig skala har de svarande angett i vilken utsträckning de tycker att nå-got minskat eller ökat, försämrats eller förbättrats, osv. Mittalternativet, 4, inne-bär att någon förändring inte har skett. Figurerna har därför utformats så att

105

staplarna startar i värdet 4, vilket ger en tydligare bild av vilka förändringar somhar skett.

Skalan är en ordinalskala, varför det inte är helt korrekt att använda svarsvär-dena för beräkningar av medelvärden. För åskådlighetens skull har detta ändågjorts i de följande redovisningarna. Analyser har gjorts av såväl frekvensför-delningar som med logistisk regression, varför det inte ska vara något problematt tolka redovisningen även om den formellt inte är helt korrekt.

Det finns ett särskilt problem vid behandlingen av svaren. Det är tre katego-rier av svarande, vilka alla i sig är att betrakta som heltäckande av populationen.Dock medför detta att i de bostadsområden där man har den högsta aktivitetenoch har gjort de största förändringarna troligen också har flest aktiva hyresgäs-ter. Sådana geografiska områden representeras därför av relativt fler svarandeän andra områden. Vid jämförelser med de andra svarandekategorierna, husvär-dar och ordförande, kommer det därför att vara en viss bias i värdena från deaktiva hyresgästerna.

Sociala effekterDen första gruppen av frågor rör sociala frågor om trivsel, gemenskap, infly-tande och trygghet/säkerhet.

1

2

3

4

5

6

7

Trivsel Gemenskap Inflytande Trygghet/säkerhet

aktiva hyresgästerhusvärdarlh-ordförandehyresgäster

Figur 4.17 Effekter på trivsel m.m., 1=Har blivit mycket sämre, 7=Har blivit mycket bättre

Den första effektfrågan gäller hur trivseln har förändrats. På den sjugradigaskalan är medelvärdet för alla svarande (oavsett kategori) 5,4. De aktiva hyres-gästerna ligger högre med 5,5, medan såväl husvärdarna som ordförandena lig-ger under det totala medelvärdet. Såväl totalt som för enskilda grupper är det en

106

samstämmig bedömning att trivseln har ökat. Studerar vi frekvensfördelningarav svaren, finner vi att endast 4 svarande av 268 angivit värdena 1, 2 eller 3. Detmest frekventa svaret är 4, men för aktiva hyresgäster är det 7. Det framgår så-ledes mycket tydligt att de svarande anser att projektet har lett till att trivseln harförbättrats.

Samma resultat får vi för gemenskap. Medelvärdet för alla svarande är 5,2och även här har gruppen aktiva högre värde än medelvärdet för alla. Det domi-nerande svarsalternativet är 4, vilket 35 procent har angivit. Det är endast trestycken som har svarat att de anser att projektet har lett till försämrad gemen-skap (1 procent), medan det är över 60 procent som anser att det har förbättratgemenskapen. Fördelningen är jämn mellan de tre positiva svarsalternativen,dock med en tydlig övervikt för det högsta alternativet hos gruppen aktiva.

Medelvärdet för inflytande är 5,1 och varierar mellan 5,2 (aktiva) och 4,8(ordförande). 40 procent har angivit att de inte tycker att inflytandet har föränd-rats, men nästan 60 procent anser att det har förbättrats. Bland husvärdarna ärdet 70 procent som anser att inflytandet har förbättrats, medan det är mindre änhälften av ordförandena som anser att inflytandet har förbättrats.

Trygghet/säkerhet är det av de här områdena som har det lägsta medelvärdet,men det visar ändå ett klart positivt resultat. Medelvärdet är 4,8 och spridningenmellan grupperna är mindre än för de andra frågorna. Liksom för övriga frågorär det ytterligt få som anser att projektet har lett till försämringar. Det domine-rande svaret här är ingen förändring, vilket 55 procent har angivit. Det är ocksådet mest frekventa svaret för gruppen aktiva. Drygt 40 procent anser att trygg-heten/säkerheten har förbättrats. Den största andelen som anser detta återfinnsbland husvärdarna, och den lägsta bland ordförandena.

Denna fråga har även ställts i enkäten till alla hyresgäster. Deras bedömningvisar på en mycket lägre effekt (4,3). Skillnaderna mellan aktiva hyresgäster,ordförande och husvärdar blir marginella i jämförelse med övriga hyresgästersbedömning.

De aktiviteter som har genomförts har rimligen bidragit till att kännedomenom grannarna har ökat, vilket i sin tur bidragit till att öka känslan av trivsel ochgemenskap. Det har åtminstone i en del LDS-grupper varit ett medvetet mål. Ifallstudien i Kaverös framgår att man har tyckt att det har varit viktigt att allaska känna sig välkomna i gemenskapen, även om alla inte orkar vara med om endel tyngre arbete.

Möten och mötesformerI bostadsområdena förekommer i varierande utsträckning olika former av mö-ten. En effekt som projektet kan tänkas leda till är att mötesformerna kommeratt förändras och mötena öka i antal.

107

Figur 4.18 Effekter på möten, 1=Har minskat mycket, 7=Har ökat mycket.

Fem olika mötesformer har studerats: Möten mellan hyresgästerna som berörboendet, möten mellan hyresgästerna och bostadsföretaget, möten mellan hy-resgästerna och hyresgästföreningen, studiecirklar/föreläsningar i bostadsområ-det samt gårdsfester och liknande.

Alla aktiviteterna har ett medelvärde över fyra, vilket alltså innebär att desvarande anser att de har ökat genom projektet. Medelvärdena är dock i någotfall mycket nära fyra (4,1). Frekvensen av låga värden är fortsatt mycket låg,varför de låga medelvärdena beror på den höga förekomsten av värdet 4. Förstudiecirklar är 80 procent av värdena 4, vilket visar att någon förändring intehar skett. Här vet vi också att antalet var litet redan i utgångsläget.

Två aktiviteter har det högsta medelvärdet – gårdsfest och möten mellan hy-resgäster och bostadsföretaget. Här återfinner vi alltså den aktivitet som har denmest utpräglade sociala karaktären. Den andra aktiviteten har däremot en heltannorlunda karaktär av mer formell art. Vi kan också konstatera att alla tre sva-randegrupperna har samma uppfattning, d.v.s. att det är dessa två aktivitetersom har ökat mest.

En liten skillnad kan konstateras vad gäller svaren på möten mellan hyres-gästerna. Hyresgästerna själva anser att sådana möten har ökat i större utsträck-ning än vad de andra svarandegrupperna tycker. Denna skillnad kan vara ett ut-tryck för det tolkningsfel vi varnade för i början av detta avsnitt.

1

2

3

4

5

6

7

Möten med deboende

Möten medPoseidon

Möten medhyresgäst--föreningen

Studiecirklar/föreläsningar ibostadsområdet

Områdes-/kvarters-/gårdsfester

aktiva hyresgästerhusvärdarlh-ordförande

108

VardagsskötselEn grupp av frågor berör vardagsskötseln av närområdet kring bostaden. Dethandlar om skötsel av tvättstuga, planteringar, entréer m.m., men också sopsor-tering och kompostering.

Figur 4.19 Effekter på vardagsskötsel, 1=Blivit mycket sämre, 7=Blivitmycket bättre.

Av alla effekter vi har frågat efter, är det en som tydligt visar sig före de övriga,och det är skötsel av planteringar. Medelvärdet för alla svarande är 5,9 och förde aktiva hyresgästerna ännu högre – 6,1. Både husvärdar och ordförande harbetydligt lägre värden med 5,2. Dessa är ändå de högsta medelvärdena blanddessa vardagsgöromål även för dessa båda grupper. Av de aktiva hyresgästernaär det mer än 50 procent som har angett det högsta värdet, d.v.s. att skötseln avplanteringar har blivit mycket bättre genom projektet. Övriga hyresgäster harockså en positiv bedömning, 5,1, även om den inte är lika positiv som de aktivahyresgästernas.

Sopsortering och kompostering har också blivit bättre enligt de aktiva hyres-gästerna. Medelvärdena är 4,8 respektive 4,9 för dessa områden. Värdena sjun-ker något när de andra grupperna inkluderas, men inte särskilt mycket. Intres-sant är att notera att husvärdarna har den klart lägsta värderingen av förbättring-arna på dessa två områden.

Städning av trappa, soprum och entré är det område som har fått det lägstamedelvärdet såväl av hyresgästerna som totalt. Två tredjedelar anser att det inteskett någon förändring, men det är en relativt stor andel av de aktiva hyresgäs-terna som anser att det har blivit mycket sämre, vilket bidrar till det låga medel-värdet. Den mest positiva värderingen finns hos husvärdarna.

1

2

3

4

5

6

7

Skötsel avtvättstuga

Skötsel avplantering

Gräs-klippning

Städningav trappa,entré,soprum etc.

Byte avlampor

Sop-sortering

Kompos-tering

aktiva hyresgästerhusvärdarLH-ordförandehyresgäster

109

Skötsel av tvättstuga har också fått ett relativt högt medelvärde av husvär-darna, medan hyresgästerna varit mer reserverade i sin bedömning.

Vi kan konstatera en del skillnader mellan svarsgrupperna, och även en delsvar som visar att några anser att projektet har försämrat en del områden. Mendet dominerande intrycket är ändå den positiva effekten på de mer vardagsnärafrågorna. Här kan också noteras positiva värden för de frågor där alla hyresgäs-ters bedömning finns med.

Förstörelse och våldVi har tidigare kunnat konstatera en positiv effekt genom att de svarande anseratt projektet har ökat tryggheten och säkerheten. Viktiga faktorer som liggerbakom en sådan känsla skulle kunna ha att göra med gruppen av frågor som be-rör vandalisering, inbrott och våld. Om projektet medför att dessa företeelserminskar skulle det kunna förklara att tryggheten har ökat.

Figur 4.20 Effekter på förstörelse och våld, 1=Minskat mycket,7=Ökat mycket.

Medelvärdet för alla tre frågorna är lägre än fyra, vilket innebär man anser attförekomsten av vandalisering, inbrott och våld har minskat. Effekterna har dockbedömts som mycket små. Ungefär två tredjedelar anser att det inte har skettnågon förändring, vilket gäller alla tre frågorna. Det finns sedan uttryck för allauppfattningar allt ifrån att vandaliseringen har minskat kraftigt till att den harökat kraftigt. Motsvarande gäller för inbrott och våld. En viss positiv effektöverväger, men slutresultatet blir en mycket måttlig förändring. Främst är det deaktiva hyresgästerna som angivit att de uppfattat förbättringar, men skillnadernamellan svarandegrupperna blir små när de den bedömda effekten är så låg.

1

2

3

4

5

6

7

Vandalisering Inbrott Våld

aktiva hyresgästerhusvärdarLH-ordförande

110

Det är möjligen vågat att spekulera i hur den lite oväntade bedömningen skaförklaras. Det är svårt att tro att projektet i sig ska uppmuntra till eller öka nå-gon av de aktiviteter som redovisas. Det är kanske inte heller rimligt att väntasig så kraftiga positiva effekter, d.v.s. en ordentlig minskning, även om det före-faller något mera rimligt.

Den måttliga effekten visar att dessa tre faktorer uppenbarligen har väldigtlite att göra med den ökade känslan av trygghet i områdena. Denna kan iställetförklaras av att projektet lett till att man träffas mer, lär känna fler och lär kännavarandra bättre, vilket i och för sig kan vara tillräckligt för att man ska upplevaen ökad trygghet.

Diskussioner i områdetEn tydlig effekt av projektet är att diskussioner mellan hyresgäster, mellan hus-värd och hyresgäster mellan LH–ordförande och hyresgäster har ökat. Alla tregrupperna anger detta mycket tydligt och alla har medelvärden som ligger påstrax över fem. De aktiva hyresgästerna har utnyttjat hela skalan av svarsalter-nativ, medan de andra kategorierna har undvikit extremvärdena. Detta tolkar visom att de kraftigaste ökningarna har skett inom gruppen hyresgäster, medandiskussionerna med de externa parterna – husvärdar och LH–ordförande – intehar ökat i lika stor utsträckning.

Möjligheter att besluta i boendefrågorNästan 60 procent har uppgivit att projektet har lett till att hyresgästerna har fåttstörre möjligheter att vara med och besluta i frågor som rör deras boende. Av

1

2

3

4

5

6

7

aktiva hyresgäster husvärdar lh-ordförande hyresgäster

Figur 4.21 Förändring i hyresgästernas möjlighet att besluta i boendefrågor,1=Minskat mycket, 7=Ökat mycket.

111

husvärdarna är det 80 procent som anser detta. De anser dock att även om möj-ligheterna har ökat, så har de inte ökat så mycket. Bland hyresgästerna är detdäremot drygt 10 procent som har angett det högsta värdet. Skillnaden i medel-värden mellan grupperna blir därför ganska små, trots den positiva bedöm-ningen från husvärdarnas sida. Det totala medelvärdet ligger strax under 5 (4,8),vilket trots allt indikerar en betydande positiv förändring.

25 procent av hyresgästerna i allmänhet har uppgivit att projektet har gettdem ökade möjligheter att vara med och besluta i boendefrågor. Deras medel-värde är lägre än för övriga grupper – 4,4.

Kontakter med hyresgästerKontakterna med hyresgästerna har förbättrats anser alla svarandegrupper.Knappt 70 procent anser att kontakterna har blivit bättre och det är ungefärsamma fördelning oavsett svarandegrupp. En tydlig skillnad finns dock i att deaktiva hyresgästerna i större utsträckning har angivit att kontakterna har blivitmycket bättre. Det kan vara värt att notera att även om frågan är identiskt for-mulerad till de olika grupperna, blir innebörden lite olika. När hyresgäster harsvarat rör det sig om relationer mellan hyresgäster och troligen då av mer in-formell karaktär. När husvärden svarar på samma fråga avser det en mer formellrelation mellan företaget och hyresgästen.

Medelvärdet ligger på över 5. Högst är det för de aktiva hyresgästerna – 5,3,men ordförandena ligger endast obetydligt lägre med 5,2.

Övriga hyresgäster har angivit en lägre effekt, där medelvärdet är 4,4. 80procent har angivit att projektet inte har givit någon effekt, medan knappt 20procent anser att kontakterna har förbättrats.

Tid till hyresgästfrågorHar projektet lett till att mer tid ägnas åt hyresgästfrågor? Denna fråga har en-dast besvarats av de aktiva hyresgästerna och ordförandena. Ungefär 45 procentanger att den tid de ägnar åt hyresgästfrågor har ökat genom projektet. Särskiltkan noteras att det är över 60 procent av ordförandena som har angett att de harökat tiden med hyresgästarbete. Även om vi inte vet vad detta beror på, är detmest rimliga att tro att projektet inneburit en injektion också för redan tidigareaktiva personer. De kan ha stimulerats av att fler har valt att engagera sig och dehar på detta sätt valt att lägga mer tid på hyresgästfrågor.

Den motsatta tolkningen skulle vara att projektet har skapat problem somordförandena har tvingats lägga ner mycket tid på att lösa. De i allmänhet posi-tiva omdömena om projektets effekter motsäger dock en sådan tolkning.

Engagemang, ansvarskänsla och kontrollEn ännu starkare effekt kan noteras på frågan om projektet har påverkat enga-gemanget i boendet. Drygt 60 procent av såväl de aktiva hyresgästerna som ord-

112

förandena anger att det har det. Fördelningen över svarsalternativen skiljer siglite, så att hyresgästerna har högre andel höga värden. Medelvärdena skiljer sigdärför åt, men båda grupperna ligger över 5.

Projektet har också lett till att känslan av ansvar för boendet har blivit större.I särskilt hög grad gäller det för de aktiva hyresgästerna, där 66 procent anserdet. Bland ordförandena är det 58 procent som tycker att känslan av ansvar harblivit större. Medelvärdet är så högt som 5,4, vilket visar en av de allra högstaeffekterna av projektet.

När vi jämför med de hyresgäster som inte är aktiva, finner vi att medelvär-dena för dessa är betydligt lägre. Effekten på engagemanget är mycket måttlig,dock ska understrykas att den trots allt är positiv. Detta gäller i ännu högre ut-sträckning för känslan av ansvar.

Figur 4.22 Effekter på engagemang i boendet och känslan av ansvar förboendet, 1=Minskat mycket, 7=Ökat mycket.

På frågan om projektet har gett ökad kontroll över boendeförhållandena (endastbesvarad av hyresgästerna), är det 40 procent som har angivit detta. Merpartenav dessa anser att det gett en viss ökad kontroll, men det är 7 procent som anseratt kontrollen har ökat mycket. Medelvärdet är 4,7. Även de övriga hyresgäs-terna har gjort en positiv bedömning av denna effekt och redovisar ett medel-värde på 4,3. Båda värdena måste uppfattas som att effekterna har varit mått-liga.

1

2

3

4

5

6

7

Engagemang Känsla av ansvar

aktiva hyresgästerLH-ordförandehyresgäster

113

Förhållandet mellan aktörernaProjektet har inneburit att många relationer har intensifierats. Vi har tidigarekonstaterat att såväl tid för hyresgästarbete, som kontakter med hyresgäster harökat för alla våra tre grupper. En följdfråga blir då vad dessa kontakter har in-neburit för förhållandena mellan de olika aktörerna. Ökade kontakter kan ju ledatill såväl positiva som negativa effekter.

För såväl de aktiva hyresgästerna som ordförandena har förhållandet till Po-seidon blivit bättre. Båda har ett medelvärde på 5,2 och det är nästan 60 respek-tive nästan 70 procent som anser att förhållandet har blivit bättre.

Även förhållandet till husvärden har blivit bättre. 73 procent av hyresgästernaanser detta, medan det är 61 procent av ordförandena som har den uppfatt-ningen. Medelvärdet är också högre för hyresgästerna – 5,6 mot 5,1.

Övriga hyresgäster bedömer effekten som betydligt måttligare och medelvär-det för båda frågorna är 4,4.

1

2

3

4

5

6

7

Förhållandet till Poseidon? Förhållandet till husvärden?

aktiva hyresgästerLH-ordförandehyresgäster

Figur 4.23 Effekter på förhållandet till Poseidon och husvärden, 1=Blivit mycket sämre, 7=Blivit mycket sämre.

Husvärdarna har svarat på frågan om hur de anser att förhållandet till hyresgäs-terna och ordförandena har förändrats av projektet. Även de anser att förhållan-dena har utvecklats positivt, om än inte i samma utsträckning som aktiva hyres-gäster och ordförande anser. Medelvärdet är 4,8 respektive 4,6. 60 procent avhusvärdarna anser att förhållandet till hyresgästerna har blivit bättre, men deflesta anser att det endast blivit lite bättre. Andelen husvärdar som anser att för-hållandet till ordförandena har blivit bättre är betydligt lägre, endast 36 procent.

114

Effekten på förhållandet till hyresgästföreningens ombudsmän anser husvär-darna vara mycket måttlig, vilket avspeglar sig i det låga medelvärdet 4,3. En-dast 19 procent av husvärdarna anser att förhållandet till ombudsmännen harblivit bättre.

Ett tydligt tecken på att husvärdarna tar kontakterna med hyresgästerna påallvar och att de uppenbarligen fått större tilltro till dem, är svaren på frågan omhur de för hyresgästernas förslag vidare. 77 procent av husvärdarna har angivitatt projektet har lett till att de för förslagen vidare i större utsträckning än tidi-gare. I vilken utsträckning förslagen också genomförs, vilket torde vara viktigtför att långsiktigt upprätthålla förtroendet, är dock en annan fråga på vilken viinte har något säkert svar. I avsnitt 4.4 ovan har vi dock noterat ett visst miss-nöje med hur husvärdarna och Poseidon tar upp förslag och synpunkter från hy-resgästerna.

Miljövärdarnas betydelseEn funktion som har inrättats under projektets gång (dock inte som en följd avprojektet) är miljövärden. Alla tre grupperna anser att denna funktion har varitviktig och bidragit positivt till genomförandet av projektet. Mest tycker de ak-tiva hyresgästerna att miljövärdarna har bidragit, av dem är det hela 45 procentsom anser att de har bidragit mycket positivt (värde 7). Totalt är det 78 procentav hyresgästerna som anser att miljövärden har bidragit positivt. Det resulterar iett mycket högt medelvärde på 5,9.

Även flertalet husvärdar och ordförande anser att miljövärden har bidragitpositivt, 70 respektive 63 procent. De har dock en något lägre värdering avmiljövärdens bidrag, varför deras medelvärden blir lägre – 5,1 respektive 5,2.

Hyresgästföreningens inställningAlla svarandegrupperna anser att hyresgästföreningens inställning till projektethar blivit mer positiv under tiden som projektet har pågått. Ordförandena är desom anser att inställningen har ändrats mest positivt, men det är endast margi-nell skillnad mot de aktiva hyresgästerna. Hälften av de svarande ordförandenaanser att hyresgästföreningen är mer positiv. Bland de andra grupperna är detendast en tredjedel som anser att hyresgästföreningen är mer positiv. Det finnshär alltså en viss skillnad mellan grupperna, där hyresgästföreningens ändradeinställning är tydligare för dem själva än för övriga.

De farhågor som fanns om en hotad maktställning för hyresgästföreningen, ärnågot som åtminstone delvis har kommit på skam. Projektet har inte kommit attuppfattas som hotfullt, eller kanske är det en tidigare misstro mot företagets av-sikter som har visat sig vara obefogad?

115

1

2

3

4

5

6

7

aktiva hyresgäster husvärdar lh-ordförande

Figur 4.24 Hyresgästföreningens inställning till projektet, 1=Blivit mycket mer negativ, 7=Blivit mycket mer positiv.

KonflikterSom vi konstaterat tidigare är det en tydlig majoritet som har angivit att det intefinns oenighet eller konflikter i området. Med det som bakgrund är det kanskeinte så förvånande att det dominerande svaret är att projektet inte lett till någonförändring i konfliktnivån mellan enskilda hyresgäster, vilket 72 procent harangivit. Detta gäller även för gruppen av aktiva hyresgäster. Återstoden fördelarsig så att 16 procent anser att konflikterna har minskat, medan 12 procent anseratt de har ökat.

Bland husvärdarna är det 26 procent som anser att konflikterna har ökat ge-nom projektet, medan endast 8 procent anser att de har minskat. Ordförandenaär den grupp där andelen som anser att konflikterna har minskar är störst. 17procent anser detta, medan inte någon anser att projektet har lett till ökade kon-flikter.

Resultatet är nästan identiskt när vi ser på effekten på konflikter mellan grup-per av hyresgäster. Detta gäller såväl totalt som för de olika grupperna av sva-rande.

Då det gäller konflikter mellan hyresgäster och den lokala hyresgästföre-ningen, är alla grupper ense om att de har minskat minimalt – medelvärdet är3,9. Över 80 procent har angivit att någon förändring inte har skett. Bland öv-riga finns en liten övervikt för att konflikterna har minskat, men det finns ocksåen del som anser att projektet har medfört att konflikterna har ökat. Det finnsinte några avgörande skillnader mellan grupperna av svarande.

116

1

2

3

4

5

6

7

Konflikter mellan enskilda hyresgäster Konflikter mellan grupper av hyresgäster

aktiva hyresgästerhusvärdarlh-ordförande

Figur 4.25 Effekter på konflikter mellan enskilda och grupper av hyresgäster, 1=Minskat mycket, 7=Ökat mycket.

Projektet har inte heller påverkat konflikterna mellan hyresgästerna och hy-resgästföreningens ombudsmän i någon större utsträckning. Medelvärdet är 3,9,vilket alltså innebär en viss minskning. Svarandegruppernas medelvärden avvi-ker mycket lite från varandra.

1

2

3

4

5

6

7

Konflikter mellanhyresgäster och LH

Konflikter mellanhyresgäster och

ombudsman

Konflikter mellanhyresgäster och

husvärd

Konflikter mellanhyresgäster och

förvaltaren

aktiva hyresgästerhusvärdarlh-ordförande

Figur 4.26 Effekter på konflikter mellan hyresgäster och andra parter, 1=Minskat mycket, 7=Ökat mycket.

117

En något tydligare effekt anser man att det varit vad gäller konflikter mellanhyresgästerna och husvärden. Främst är det hyresgästerna som anser att kon-flikterna har minskat, men husvärdarna gör det i nästan samma utsträckning.Även ordförandena anser att dessa konflikter har minskat. Medelvärdena skiljersig inte mycket utan är 3,7, 3,8 respektive 3,9.

Konflikterna mellan hyresgäster och företaget/förvaltaren har också minskaten aning som följd av projektet. Hyresgästerna och husvärdarna har gjortsamma bedömning – medelvärdet för båda är 3,8 och det är 17 procent som an-ser att konflikterna har minskat. Ordförandena är neutrala, endast en av dem harangivit ett värde utanför 3–5.

4.7 Effekter – en fördjupningDen genomgång vi har gjort av bedömda effekter av LDS-projektet, redovisarbedömningar totalt och för olika kategorier av svarande, d.v.s. aktiva hyresgäs-ter, lokala hyresgästföreningars ordförande och husvärdar (samt i några falläven övriga hyresgäster). Vi är också intresserade av att studera om det finnsskillnader i bedömningen av effekter mellan grupper i andra dimensioner.

Dessa dimensioner kan sammanfattas i tre huvudgrupper. Den första gruppenav dimensioner rör de enskilda personerna och vi är särskilt intresserade av könoch etnicitet. Vi har även tillgång till variabler som civilstånd, om det finns barni hushållet, ålder och utbildningsnivå.

Den andra huvudgruppen utgörs av variabler som fysiskt beskriver de olikaområden som LDS-gruppen verkar i. Det finns en teoribildning liksom fleraempiriska studier som visar en påverkan av bostadsområdets fysiska utformningpå det sociala utfallet (se t.ex. Andersson, 2001, som har en genomgång av litte-ratur inom området). Den betydelse som den fysiska omgivningen har på effek-ter av självförvaltningen, är kanske något annorlunda. I vårt fall är det främstfrågan om i vilken utsträckning som den fysiska omgivningen påverkar projek-tets effekter som är av intresse. Vi har mätt den fysiska utformningen för re-spektive LDS-område med hustyp och bebyggelseform. Hustyp är indelad i trekategorier: radhus, låghus (flerbostadshus 2–4 våningar) och höghus (flerbo-stadshus 5 våningar och högre). Bedömningen är relativt enkel att göra och blirdärmed tillförlitlig. Bebyggelseform är indelad i kringbyggd gård respektive ejkringbyggd gård. Bedömningen baseras på ett småskaligt kartmaterial. Det finnsen del gränsdragningsproblem och därmed osäkerhet i bedömningen, men inteav sådan omfattning att det borde ha någon avgörande betydelse.

Den tredje huvudgruppen är LDS-områdets läge. Vi har inledningsvis försöktmäta det som geografiskt läge, men vårt mått har varit för grovt och inte gettnågon mätbar effekt53. Vi har gjort bedömningen att det finns en rad särskildafaktorer ute i de enskilda områdena som har att göra med när projektet har in-troducerats, hur aktiv husvärden har varit m.m., vilket gör att vi istället har valt 53 Vi gjorde en indelning i innerstad, mellanstad och ytterstad.

118

att mäta denna dimension med de olika distrikten. Konstaterade skillnader blirdå enbart konstaterade skillnader. De säger inget om varför det är skillnadermellan olika områden.

Analysen har gjorts med logistisk regression, där alla de olika variablernasparametrar har skattats samtidigt. Redovisningen sker dock för varje variabelför sig. Resultaten från skattningarna finns sammanfattade i tabell 4.4.

KönDet är en mycket begränsad skillnad mellan könen i bedömningen av effekter.Det är endast i fråga om effekten på vattenförbrukning vi finner en signifikantskillnad (på fem-procentnivån). Bedömningen var att projektet lett till en vissökning av vattenförbrukningen. Könsparametern har i regressionen ett negativttecken, vilken ska tolkas som att kvinnor bedömer att vattenförbrukningen intehar ökat så mycket som männen har bedömt att den gjort.

Det finns också en könskillnad som är signifikant på tio-procentnivån. Detgäller bedömningen av miljövärdens bidrag. Miljövärdarna bedömdes ju ha bi-dragit positivt till projektets genomförande, men kvinnorna anser att dessa intehar bidragit lika mycket som männen anser att de har gjort.

EtnicitetDet är flera effekter där etniciteten har givit utslag i regressionerna. Aktiva hy-resgäster med utländsk bakgrund har bedömt att antalet bostadsmöten har ökatmer än de med svensk bakgrund. Detsamma gäller effekten på skötsel av tvätt-stugan och på värmeförbrukning. De två första effekterna var relativt starka igenomsnitt, medan effekten på värmeförbrukningen bedömdes ha varit mycketsvag, varför den absoluta skillnaden mellan grupperna också leder till att de harolika tecken på effekten. För elförbrukning gäller det omvända förhållandet,d.v.s. aktiva hyresgäster med utländsk bakgrund har lägre värden på sin bedöm-ning. Det innebär att de har bedömt att projektet har lett till minskad elförbruk-ning, medan de aktiva med svensk bakgrund har bedömt att elförbrukningen harökat. Det tål dock att upprepas att effekterna har bedömts som mycket måttligaoch eftersom frågan dessutom torde vara mycket svårbedömd, får man vara för-siktig med sina tolkningar.

Slutligen är det två effekter där hyresgästerna med utländsk bakgrund hargjort en starkare positiv bedömning än de med svensk bakgrund och det är ef-fekterna på känslan av ansvar för respektive kontroll över boendet. Dessa tvåfrågor är mer personligt relaterade än många av de andra effekterna och tordevara av särskild betydelse i ett integrationsperspektiv. Det är ett särskilt intres-sant resultat om projektet har lett till att särskilt invandrare har upplevt en ökadkänsla av ansvar och kontroll.

119

Ålder, civilstånd, utbildningAktiva hyresgäster i barnfamiljerna har i huvudsak särskiljande resultat när detgäller konflikter. I fem av de sex olika redovisade konflikterna, som genomgå-ende bedöms ha minskat något som effekt av projektet, har de aktiva med barnbedömt minskningen som lägre. Vad gäller kontakten med andra hyresgäster,som hade bedömts öka, har barnfamiljerna bedömt att de ökat mer än övrigaaktiva.

Sammanboende och gifta aktiva hyresgäster bedömer att de har ökat tiden tillhyresgästarbete mer än ensamstående. Det kan möjligen uppfattas som själv-klart att dessa har en familjesituation som gör det enklare att ägna tid åt hyres-gästarbete. Uppenbarligen är dock projektet så intressant att det är mödan värtatt även utnyttja denna möjlighet och faktiskt öka tiden för hyresgästarbete.

På några områden har de sammanboende aktiva gjort bedömningen att ef-fekterna är lägre än vad de ensamstående hushållen har gjort. Det gäller effekterpå gräsklippning, städning av trappor m.m., miljövärdens bidrag och på kon-flikter mellan grupper av hyresgäster.

Äldre aktiva hyresgäster har bedömt att kontakterna med andra hyresgästerhar ökat mer än vad yngre aktiva gjort. Det är den enda effektskillnad som ärsignifikant på fem-procentnivån med avseende på ålder. Utbildningsnivå geringa signifikanta effektskillnader.

Fysisk miljöDen fysiska miljön har klassats i två dimensioner, dels som typ av bebyggelse,dels om husen i området är byggda så att de bildar en gård eller inte. Utgångs-punkten är radhusbebyggelse och mot detta ställs låghusbebyggelse respektivehögre hus. För sex områden, respektive fem områden, är parametervärdet signi-fikant (på fem- eller tio-procentsnivån). I flera fall sammanfaller resultaten förlåg- och höghusvariablerna, men de gör det inte konsekvent. Effekten på områ-des-/kvarters-/gårdsfester är signifikant lägre både för låg och hög bebyggelseän för radhusbebyggelse. Detsamma gäller för byte av lampor, medan det försopsortering, kompostering och diskussioner med hyresgästerna enbart är signi-fikant lägre för låghusbebyggelse.

Gårdsbebyggelse uppvisar 13 negativa värden som är signifikanta åtminstonepå tio-procentnivån (flertalet på fem-procentnivån), medan det finns två signifi-kant avvikande positiva värden. Alla de negativa värdena rör förhållanden däreffekten har bedömts vara positiv och betyder att man inte noterat lika stark po-sitiv effekt i de LDS-områden som har gårdsutformning. De värden som avvikerpositivt avser förhållanden där hyresgästerna har bedömt att projektet har lett tillminskningar – inbrott och konflikter. Alla signifikant avvikande resultat visardärför samstämmigt att effekterna inte har varit lika positiva där bebyggelsenhar gårdsutformning. Detta behöver dock inte på något sätt innebära att det ärnegativt med gårdsutformning. Vi vet ju inte om nivåerna i områdena skilde sig

120

Tabell 4.4 Resultat av logistisk regressionsanalys på LDS-projektets effekter.

Kön Par Barn Ålder

Utl.Bak-gr.

Ut-bild-ning

Låg-hus

Hög-hus

Inne-gård

Bac-ka

Frö-lun-da

Karlapl.

Ko-rtedala

Lin-ne

Ols-kro-ken

Trivsel - Gemenskap - - - (-) - Inflytande (-) - Trygghet/säkerhet (+) - Bostadsmöten + Möten mellan hyres-

gäster & Poseidon (-) Möten mellan de boende

& hgf + Studiecirklar + Områdes-/kvarters-/

gårdsfester - - + (+) Skötsel av tvättstuga + - Skötsel av plantering - - Gräsklippning - Städning av trappa,

entré, soprum etc - - Byte av lampor - - - + Sopsortering - + Kompostering - Inbrott (+) + VandaliseringVåld (+) Diskuterar med hyres-

gästerna - - Möjlighet att besluta i

boendefrågor - (-) Kontakter med hyr + + - (-) Mer tid till hyresgäst-

frågor + Engagemanget? - Känslan av ansvar + - Kontroll (-) + (-) (+) Förhållande till Poseidon (-) - Förhållande till hus-

värden Miljövärdens bidrag (-) - (+) Hgfs inställning - (+) (+) Konflikter: enskilda hyres + (-) -Konflikter: grupper av

hyresgäster - (+) Konflikter: hyresgäster

o LH + + Konflikter: hyresgäster

o ombudsman + Konflikter: hyresgäster

o husvärd + Konflikter: hyresgäster

o förvaltare + (+) Vattenförbrukning - Elförbrukning - - (-) Värmeförbrukning + (+) + Hyran (-)

+ = positivt estimat, signifikant på 5%-nivån - = negativt estimat, signifikant på 5%-nivån(+) = positivt estimat, signifikant på 10%-nivån (-) = negativt estimat, signifikant på 10%-nivån

121

åt från början. Är situationen bra redan från start, kommer projektet att få svå-rare att uppvisa effekter. Likaså kan det vara så att de fysiskt bättre förutsätt-ningarna redan utnyttjats spontant av hyresgästerna redan innan projektet startat.Resultatet kan därför snarare tolkas som att projektet haft större effekter därutgångsläget är sämre och där stöd behövs för att överbrygga hinder.

DistriktUtgångspunkten för distriktsjämförelsen är Angered. Det är främst Backa somhar signifikant avvikande resultat och urskiljer sig på så sätt att man för fleraaspekter har en mer positiv effekt av projektet. Vad detta beror på framgår dockinte av detta material.

4.8 SammanfattningDen genomgång vi har gjort av enkätsvaren från de aktiva hyresgästerna, hus-värdarna och LH-ordförandena om organiserandet av LDS-grupper och effekterav projektet, har tydliggjort flera saker.

De aktiva hyresgästerna skiljer sig i flera avseenden från övriga hyresgäster.De är äldre och de har bott längre i sitt bostadsområde. De uppvisar också enicke obetydlig erfarenhet av arbete i olika föreningar. De förefaller vara merpolitiskt intresserade än övriga hyresgäster, åtminstone i så måtto att de röstar istörre utsträckning. Särskilt tydligt syns det i valdeltagande i det senaste EU-valet.

LDS-grupperna har organiserats på ett betydligt mer informellt sätt än vad viförväntade oss. I en del fall arbetar enskilda personer helt ensamma med någotansvarsområde. Men det som kanske ändå är mest iögonfallande, är det storamåttet av engagemang och viljan att ta ansvar för bostadsområdet. I gruppernabedöms cirka 900 hyresgäster vara aktiva. Totalt omfattar grupperna mellan9000 och 10 000 lägenheter, eller knappt hälften av Poseidons bestånd.

Projektet har gett effekter enligt de svarandes uppfattning. Det varierar docken hel del mellan olika typer av verksamhetsområden. Främst kan konstateraseffekter vad gäller den fysiska miljön. Grönytor och rabatter har förändrats av-sevärt. Det finns en del skillnader mellan hur aktiva hyresgäster, husvärdar ochlokala hyresgästordförandena bedömer effekten av projektet. En försiktig gene-ralisering är att aktiva hyresgäster är mest positiva och ser de största effekterna.Skillnaderna mellan dessa grupper inbördes är dock mindre än mellan dem ochövriga hyresgäster.

När vi studerar några bakomliggande variabler, finner vi en del skillnader ibedömningen av effekter beroende på kön, etnicitet och familjeförhållanden.Dessa skillnader återfinns dock inte i så många fall, så det går inte att säga attdet finns några starka könsmässiga eller etniska skillnader i bedömningen avprojektets effekter.

122

Den fysiska utformningen av bostadsområdena visar sig ha en större bety-delse. Särskilt gäller det om bebyggelsen är utformad så att en gård bildas. Närså är fallet bedöms projektet inte ha lett till lika positiva effekter, vilket troligenberor på att utgångsläget har varit bättre.

123

Kapitel 5. Självförvaltningsprocesser i sju områden

5.1 IntensivstudienSyfte och innebördLokal demokrati och självförvaltning kännetecknas framförallt av att viss typ avverksamhet skall etableras och formas bland boende och anställda i hus, på går-dar och områden. Om verksamheten kommer till stånd, hur den kommer att tesig och vilken omfattning den kommer att ha bestäms i första hand av de aktu-ella aktörerna utifrån lokala villkor och förhållanden.

I vår surveystudie görs en övergripande kartläggning av LDS-förloppet ochdess olika huvuddelar i alla bostadsområden inom företaget. Vår intensivstudiekompletterar de övergripande och kvantitativa undersökningarna genom att meringående penetrera delprocesser och kvalitativa moment. Intensivstudiet av ettantal utvalda fall avser främst att• rekonstruera lokal demokrati och självförvaltning som lokala processer med

specifika villkor• illustrera och exemplifiera olika sidor och aspekter av förloppet som helhet• presentera material med avseende på särskilt angivna teman och frågeställ-

ningar.

I intensivstudien ingår inte primärt att göra bedömningar. Såväl urval och mate-rialinsamling som bearbetningar har inriktats på att ge underlag för en ökad för-ståelse och mer samlad bedömning. Specifikt för den här typen av intensivstu-die är att den syftar till en generell förståelse genom att fokusera på avgränsadeoch speciella fall. Den inriktas på kvalitativa sidor av processerna och på att geen helhetsbild av dessa. Den koncentreras till vissa företeelser, men försökerockså fånga deras sammansatta och föränderliga sammanhang. Den är flexibeloch öppen, upptäckande snarare än verifierande och destinerad mot att öka för-ståelsen snarare än att förklara.

UppläggningÖverväganden om intensivstudiens syften, teoretiska utgångspunkter, huvudfrå-geställningar, analysteman och empiri aktualiserade ett betydande antal frågor:Vilka krav medför våra teoretiska hypoteser på fallstudierna? Bör rekonstruk-tion, illustration och analys vara möjlig? Hur kan fallstudierna belysa våra olikahuvudfrågor? Hur kan ekonomi, organisering, miljö/ekologi, samverkan/kon-flikt, etnicitet o.s.v. beaktas? Vilka olika typer av delförlopp behöver beskrivas?

124

Vilka olika typer av material är det rimligt att ta fram för att tillgodose skildaanalysbehov?

En central teoretisk utgångspunkt i uppläggningen av utvärderingen är att fö-rekomsten, inte frånvaron, av kollektivt handlande inom ramen för lokal demo-krati och självförvaltning behöver förstås och förklaras. En konsekvens avdenna huvudhypotes för vårt urvalsförfarande var att vi i första hand borde väljaområden där kollektivt handlande kommit till stånd. En annan är att vi försöktevälja ut olika typer och former av kollektiva arrangemang.54

Våra utgångspunkter konkretiserades i en dubbel rörelse, från det principiellaoch abstrakta mot det mer konkreta, från det rent empiriska och praktiska motdet mer abstrakta och generella. Den förra rörelsen avsåg våra konkreta fråge-ställningar för olika teman och i vilken utsträckning de kunde beaktas i urvaletav fall. Den senare rörelsen gällde vilka empiriska material som gick att ta fram,liksom hur många processer det var praktiskt möjligt att undersöka med hänsyntill tid och ekonomi.

Urvalet av undersökningsobjekt har därför både strategiska och pragmatiskainslag. Till skillnad från de flesta andra forskningsuppläggningar kan samman-sättningen och omfattningen av objekt också behöva förändras under undersök-ningens gång. Att LDS-förloppet är en utvecklingsprocess som delvis är oförut-sägbar innebar också konsekvenser för urvalsförfarandet. Det var t.ex. olämpligtatt låsa fast de utvalda processerna i ett tidigt undersökningsskede. En viss delav urvalet hölls öppen för senare ställningstagande, bl.a. efter de inledandekvantitativa kartläggningarna. Det var också nödvändigt att sträcka ut under-sökningarna av områdesprocesserna maximalt i tiden eftersom en del förväntaderesultat och effekter kunde antas vara starkt tidsrelaterade.

Inom LDS-projektet inleddes och utvecklades verksamheten i avgränsadegeografiska enheter av olika karaktär som områden, kvarter och gårdar. Inten-sivstudien inriktades därför på LDS-processer i ett begränsat antal sådana en-heter. En särskilt viktig fråga att ta ställning till var vilka principer och dimen-sioner som skulle vara överordnade vid urvalet. Följande dimensioner aktualise-rades som strategiska inslag i urvalet av processer:• mål enligt projektprogrammet• tidpunkter för start av LDS• förhållningssätt till LDS hos lokala huvudaktörer• specifika konstellationer av variabler och deras värden• rationella sociala mekanismer i formandet av LDS-aktiviteter• förväntade utfall i förloppet

Utvalda områdenEn viktig intention i urvalsprocessen var att hålla öppet för en mångfald dimen-sioner. Vi valde därför till en början processer där det kommit igång en avse- 54 Se kapitel 1.

125

värd aktivitet under längre tid och som samtidigt gav en betydande variation iandra avseenden. Men vi var också intresserade av någon process som vi kundefölja från den första inledningsfasen och något fall där ingen LDS-verksamhetkommit igång efter introduktionen. Varje fall är valt med hänsyn till en visskonstellation av speciella egenskaper och förhållanden. Huvudmotiven för detenskilda valet redovisas i samband med respektive fallbeskrivning.

Vi bedömde att det skulle vara praktiskt möjligt att tämligen intensivt följaoch undersöka sju sådana processer under huvuddelen av vår projekttid. Tidpla-nen kunde i huvudsak fullföljas och innehåller följande huvuddrag.• urvalsförfarandet fastställs• tre processer väljs ut och börjar studeras• ytterligare två processer väljs och börjar studeras• de sista två processerna börjar studeras• insamlade material bearbetas efterhand• studiet av processerna avslutas• analyser och rapportmaterial utarbetas.

Processer/Fall----------------------------Fall 1 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––(0205)

--------------Fall 2 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––(0206)Fall 3 ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––(0205)

-------------------------------------------Fall 4 –––––––––––––––––––––––-(0205)-----------------------------Fall 5 –––––––––––––––––––––––––(0206)

Fall 6 –––––––––––––––––––––––––(0206)----------------------------------Fall 7 –––––––––––––––––––––––––(0206)

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––År 1997 2000 2001 2002 2002-06

Figur 5.1 Processfall. De sju fallstudiernas utsträckning i tiden. Vi började följa respektive process där fallstudiens nummer anges. Där det redan innan dess förekom LDS-aktivitet finns det en streckmarke-ring. Tidpunkten i slutet av varje rad är den tidpunkt (år, månad) när vi avslutade respektive fallstudie.

Fall 1 Process i Övre Lövgärdet Etniskt blandat område, det första område där LDSintroducerades; tradition av kollektivt handlandemed lokal hyresgästförening.

Fall 2 Process i Angered Centrum En målinriktad process pågick redan på en liten,tydligt avgränsad gård med etniskt blandad befolk-ning. Lokala hyresgästföreningen var kritisk till LDS,men det fanns anledning att tro att en mycket dy-namisk utveckling skulle följa.

Fall 3 Process i Gamlestaden Möjlighet att följa en process från det allra första in-troduktionsmötet med en etniskt allsidig befolkning iett avgränsat kvarter. Området har en intressanthistoria och en lokal hyresgästförening med en po-sitiv inställning till LDS.

126

Fall 4 Process i Biskopsgården En betydande LDS-aktivitet förekom i ett samarbetemellan den lokala hyresgästföreningen och husvär-darna. Platsen är ett klassiskt arbetarområde somgenomgått en såväl fysisk som social omvandling.

Fall 5 Process i Kaverös LDS-verksamhet startades av företaget långt efterden första introduktionen med en annorlunda upp-läggning och parallellt med den lokala hyresgästfö-reningens arbete.

Fall 6 Process i Lundby Trots flera försök enligt LDS-projektets startmodellhade ingen LDS-aktivitet kommit igång. Projekt-och distriktsledningarna var undrande inför detta.

Fall 7 Process i Backa En sammansatt dynamik med människor från skif-tande bakgrund där några är mycket aktiva för attförbättra sin gård, men där komplikationer gör attprocessen hotar att stanna av.

FörfarandeEftersom varje process valdes ut utifrån olika prioriterade dimensioner ochdessutom är unik krävdes betydande flexibilitet och öppenhet. Alla undersök-ningsmoment var därför inte relevanta i varje fall. Framförallt kom studierna attvariera till innehåll och omfattning. Ett fall som hade en lång historia och bety-dande LDS-aktivitet kom att fordra avsevärt större arbetsinsats, fler metoderoch materialtyper än ett fall där ingen, eller liten, motsvarande aktivitet kommitigång. Den här typen av anpassningar och avvägningar skedde efterhand och ianslutning till varje enskilt fall. I förfarandet fanns en kronologi men flera avmomenten pågick mer kontinuerligt och samtidigt.

Arbetsmoment• nyckelpersoner som husvärd och företrädare för de boende kontaktades muntligt och

skriftligt• träff med husvärd, samtal om samarbetsformer och överenskommelse om intervju• vid hyresgästarrangemang presenterade vi oss och projektet samt diskuterade sam-

arbetsformer• en loggbok upprättades: tidigare historia rekonstruerades på basis av dokumentation

och samtal med nyckelpersoner; därefter fördes en loggbok över händelseförloppetmed hänvisningar till dokument

• materialtillgången för området kartlades: litteratur, protokoll, avtal, ritningar, bilderetc.

• en kortfattad ”profilbeskrivning” gjordes av området: avgränsning, bebyggelse, so-ciala förhållanden, historia, karaktär, omgivande förhållanden, belägenhet, föränd-ringsarbete etc.; fotodokumentation inleddes

• husvärd och representant för hyresgästerna rapporterade om aktiviteter, formellamöten och informella samtal

• husvärd och representant för hyresgästerna (ordförande i LH eller självförvaltar-grupp) intervjuades vid två tillfällen, tidigt respektive sent i vår uppföljning; inter-vjuerna var strukturerade

127

• besök genomfördes regelbundet i området, besöksfrekvensen relaterades till aktivi-teter; verksamheter, deltagande och engagemang dokumenterades; fotografering avmiljöer och aktiviteter genomfördes kontinuerligt

• kritiska punkter i processerna, som bakgrund, aktuell situation, introduktion och or-ganisering, kartlades

• samtliga material sammanställdes och bearbetades, och områdesbeskrivningar ut-formades.

Metoder och materialDen här typen av intensivstudier förutsätter en kombination av olika förfarings-sätt. Följande undersökningsmetoder och tekniker har utgjort stående inslag iarbetet: Informella samtal, intervjuer, observation av platser, människor och ak-tiviteter, deltagande observation vid arrangemang och aktiviteter, bearbetningav statistik och annan dokumentation samt fotografering.55

Litteratur, skriftlig dokumentation, protokoll, statistik, anteckningar, ritning-ar, bilder, muntlig information har bildat underlagsmaterial i varierande om-fattning.

AnonymiseringEn intensivstudie av denna karaktär förutsätter ett nära och förtroendefullt för-hållande mellan oss forskare och våra informanter. Den ställer bl.a. krav på attinformanterna, deras livsmiljöer och aktiviteter inte görs fullständigt offentliga.Samtidigt tillhör konkretisering och detaljrikedom intensivstudiens kärna. I enrapporttext måste en ibland grannlaga avvägning ske mellan dessa olika aspek-ter. Vi har försökt att tillgodose behovet av viss anonymitet genom att inte di-rekt namnge processernas lokalisering och de medverkande personerna. Därige-nom förlorar redogörelserna en del av sin märg, men förhoppningsvis inte sinaväsentligheter.

5.2 Självförvaltning – en’ går där ju ensam på gården i ÖvreLövgärdet!

År 2000 genomför SABO en av sina jubileumsdagar i Göteborg med BostadsAB Poseidon som värd. I ett programinslag visas exempel på det pågåendeprojektet lokal demokrati och självförvaltning. Övre Lövgärdet är ett av företa-gets mest omhuldade förevisningsområden. Och en av de mest aktiva bland deboende har låtit sig övertalas att medverka vid ett besök för att beskriva verk-samheten och delge besökarna sin syn på LDS. Med den nysopade gården ochde välskötta och prunkande rabatterna som inramning beskriver han hur det helastartade som en spontan aktivitet långt innan självförvaltningen förts på tal. Un-

55 Förutom att forskargruppen återkommande fotograferade ombads aktiva boende i de

studerade fallen att dokumentera verksamheten med engångskamera.

128

der deltagarnas ökande förvåning får de veta att ett nära och välfungerandesamarbete efterhand utvecklats mellan en liten grupp aktiva boende och områ-despersonalen oberoende av LDS-projektets möten och insatser. På den avslu-tande frågan om ”självförvaltningen” blir svaret halvt skämtsamt, halvt allvar-ligt – ”Jag förstår varför dom kallar det för självförvaltning. Självförvaltning detstämmer bra, man är själv! För en går ju där ensam.”

Valet av denna process bland boende och anställda i Övre Lövgärdet har fleramotiv. Området har en etniskt sammansatt befolkning. Det var också LDS-pro-jektets premiärområde där en förhållandevis bred verksamhet kom igång. I om-rådet fanns en tradition av kollektivt handlande, bl.a. tre lokala hyresgästföre-ningar, och projekt för att ge de boende möjligheter att medverka i områdets ut-veckling. De nya aktiviteterna kunde baseras på dessa och anknyta till redan be-fintliga verksamheter. Parallellt med att LDS-projektet inleddes var Övre Löv-gärdet även föremål för en genomgripande förändring av bebyggelse och miljö.Den valda delprocessen tycktes tydligt återspegla dessa sidor samtidigt som denverkade innefatta en del komplicerande aspekter.

LövgärdetAngered är en förortsstadsdel 15 kilometer nordväst om Göteborgs innerstad. På1960-talet planerades här ett helt nytt ”stadsområde” för ca 150 000 invånare påen yta lika stor som den befintliga staden. Området delades i stadsdelsområdenoch grannskapsenheter som uppfördes under åren 1968–80 (Generalplan förAngered-Bergum, 1968, ss. 32–35).56 Den planerade ”nya staden norr om sta-den” har dock ännu inte realiserats och hela Angered består idag av drygt40 000 människor från 80-talet länder.

Lövgärdet är beläget längst norrut i Angered. Åren 1973 till 1977 bebyggdesområdet med ca 3300 hyreslägenheter mestadels i flerbostadshus. VidsträcktaVättlefjäll, med svamp- och bärmarker samt ett sjösystem lämpligt för paddlingoch fiske hör till stadsdelens stora tillgångar. En välutbyggd centrumanläggningär också en avsevärd resurs

Efter nybyggnadsperioden har Bostads AB Poseidon kraftigt förändrat bådesitt ägande och sin bebyggelse i stadsdelen. Omstruktureringen av företagetmedförde att ett stort antal flerbostadshus i Lövgärdet, inklusive centruman-läggningen, såldes 1988. Poseidon äger därefter fastigheter enbart i stadsdelensnorra del – Övre Lövgärdet.

Kollektivt handlandeLövgärdet har en gedigen historia av föreningsverksamhet och sociala projektsedan början av 1980-talet. Kolonistugeområdet Lövkojan med unikt självpla-nerade och självbyggda stugor skapades 1984 (Bergqvist & Jarlöv, 1988). Flera

56 Planeringen var starkt schematiserad och hierarkisk. Den styrdes i hög grad av funk-

tionsseparering, kommunikationer, storskalighet, landskapets karaktär, industrifram-ställda byggnadselement och befolkningsunderlag för serviceinstitutioner.

129

typer av sociala områdesarbeten och projekt har också bedrivits med professio-nella och ideella ledare samt fritidsförvaltningen i Lövgärdet som samman-hållande aktör (Eriksson, 1988, Arbetsgruppen för Arbetsboken i Lövgärdet,1985, Bjerman, Bergstrand, Jensen & Ljung, 1989).57 Att förbättra den lokalademokratin har varit en genomgående ambition i dessa projekt. Under 1980-ta-let fanns långt framskridna planer på gårdsförändringar i Övre Lövgärdet.58

1990 hölls ett nordiskt seminarium i Lövgärdet om behovet av åtgärder i storabostadsområden där ett av förslagen var att inrätta enheter för självförvaltning(Uttalande från nordiskt seminarium…, 1990).59

Kontaktkommittéer och lokala hyresgästföreningar har funnits i området se-dan början av 1980-talet. Medlemsanslutningen till hyresgästföreningen har va-rit förhållandevis hög med över 50% av antalet hushåll. De senaste åren har trelokala hyresgästföreningar bedrivit varierande verksamheter med skiftande en-gagemang bland medlemmar och boende. Tidvis har föreningarna haft ett visstkontinuerligt boinflytande.

Övre Lövgärdet och förnyelsen 1997–2001Bebyggelsen består främst av flerbostadshus i tre och nio våningar. Husen bil-dar tre enklaver med varsin gatuadress och formerar sig antingen kring öppnagårdsbildningar eller ligger helt fritt. Fordonstrafiken i flerbostadshusområdet ärinte genomgående.

Åren 1997–2001 genomförde Poseidon en genomgripande förnyelse. Anled-ningen var för tät bebyggelse, outhyrda lägenheter och dåligt underhållna hus.Sex av tolv höga punkthus revs, övriga hus reparerades och två parkeringsdäckbyggdes om. Dessutom anlades en fotbollsplan. År 2000 fanns inga outhyrdalägenheter i området.60 ”Helhetsomdömet är att det blivit ett helt annat om-råde.”61

Övre Lövgärdet har en lågstadieskola och två daghem. Norrut låg tidigare enlivsmedelsaffär som lades ned år 2000. 1995 byggde en frikyrkoförsamling etthus för såväl religiösa verksamheter som fritidsändamål. I samband med förny-elsen uppförde Poseidon också ett aktivitetshus – Eklövet – som också den fö-

57 Exempel på större projekt är Nyttoverkstan 1983–86 och Vision 1988–91. I en artikel

i Lövgärdets Allehanda nr 1, 1985 med rubriken ”Vi är experterna på hur vi vill hadet”, beskrivs målande hur gårdar och social miljö skulle kunna utvecklas.

58 Se bl.a. Vision – Lövgärdets egen tidning nr 3, 17 mars 1990 s 11: ”Nu börjar Posei-don bygga om första gården!”

59 Vid seminariet antogs ett uttalande där två av de fyra avslutande punkterna löd:– uppdelning av de stora bostadsområdena i små lokala enheter för självförvaltningoch – delegering av beslut till ”lägsta” möjliga nivå (trappuppgång, hus).

60 Alla 270 hushåll som evakuerades intervjuades om önskemål och 65% av dem valdeatt stanna kvar (Samtal med personal på Poseidon 001004). Lägenhetsantalet reduce-rades från ca 1760 till ca 1440.

61 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.

130

rening heter som nu driver verksamheten i huset. Surtesjön med möjligheter förbad, fiske och paddling ligger bara ca 200 meter från närmaste bebyggelse.

Vy över en del av Övre Lövgärdet från väster med Surtesjön i bakgrunden ochLövgärdets centrum till höger utanför bilden. Mellan höghusen skymtar aktivitets-huset Eklövet. (Foto: Poseidon.)

Antalet boende, liksom arbetstillfällena i området, ökade i slutet av 90-talet.Barnen är fler, medan ålderspensionärerna är färre än för Göteborg i genom-snitt. Utbildningsnivån bland de boende är förhållandevis mycket låg. Andelenarbetslösa är betydligt över och förvärvsintensiteten ungefär hälften av genom-snittet i kommunen. Medelinkomsten är följaktligen låg och andelen familjermed socialbidrag tre gånger så hög som i kommunen som helhet. Andelen ut-ländska medborgare, nästan 30%, och personer födda i utlandet, ca 50% avsamtliga invånare, är betydligt större än genomsnittligt i Göteborg.62 Befolk-ningen är socioekonomiskt ungefär av samma karaktär på hela Övre Lövgärdet,men den etniska sammansättningen varierar mellan olika delar63, liksom inslagetav pensionärer och barn.64

62 I Övre Lövgärdet bor ca 2700 personer. Poseidons lägenheter i flerbostadshus i Övre

Lövgärdet utgör ca 85% av kommunens statistikområde. För våra ändamål ger det entillräcklig bild av befolkningen i flerbostadshusen i Övre Lövgärdet (Göteborgs-bladet 1998-2001). De flesta personer med utländsk härkomst kommer från Bosnien,11%, Irak och Iran, 7% vardera, samt från övriga f.d. Jugoslavien och Finland, 4%vardera.

63 Samtal med kundvårdare 001002.64 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.

131

Lokal demokrati och självförvaltning i Övre LövgärdetDe boende i Övre Lövgärdet erhöll erbjudandet om LDS först av alla hyres-gäster inom Poseidon. För att projektets inledande intentioner skall framstå tyd-ligare har vi valt att presentera en del gemensamma aktiviteter för hela ÖvreLövgärdet. Därefter behandlar vi processen i det avgränsade fallstudieområdet.

Introduktion och upptaktEn anledning till att företagsledningen valde Övre Lövgärdet som debutområdevar att situationen i området ansågs kräva speciella insatser. Samtidigt antogsgrogrunden för projektet vara särskilt god varför det också förväntades kunnafungera som ”gott exempel” i den fortsatta projektverksamheten.

I mars 1997 hölls ett introduktionsmöte för alla hyresgäster i Övre Lövgärdet.Ett 30-tal personer från ca 1400 lägenheter informerades om projektets upp-läggning, delades in i studiecirklar och började diskutera önskemål och krav. Deflesta synpunkterna gällde mer grundläggande brister i boendemiljöns funktio-ner och förvaltning, men några önskemål kunde tas som utgångspunkter förLDS-aktiviteter. Personer utsågs som ansvariga och ledare för studiecirklar(Minnesanteckningar från Upptaktsmöte… 970323). Från det delområde som vistuderat deltog tre hyresgäster och en miljövärd. Den senare minns ”två ståendefrågor” från hyresgästerna vid de inledande mötena: ”Blir ni arbetslösa och hurmycket tjänar Poseidon på det. Och vad hyresgästerna eventuellt skulle kunna fåsjälva.”65

Efter detta var det tänkt att de boende på varje gatuadress, 300–400 lägenhe-ter, skulle utgöra var sin grupp. Intrycken från de första träffarna varierar något.På den aktuella gården väntade de aktiva på initiativ från projektledningen, mennär det uteblev rann det hela ut i sanden. ”Jag skulle vara sammankallande ochdet skulle bli så himla bra. Men det blev inte något mer. I varje fall har ingensagt något till mig.” 66

Under våren 1997 genomfördes ett par studiecirkelträffar rubricerade som”ekonomiseminarier”. Syftet var att ge deltagarna ”en första grund” i ekono-misk planering och budgetering inom Poseidon samt att ange kostnadspostermöjliga att påverka för hyresgästerna. Distriktets organisation, löpande och pla-nerat underhåll, driftfrågor och boinflytandeavtalet berördes. Det bestämdesockså att projektledningen i fortsättningen skulle sända ”info till kontaktperso-nerna” och att en sommaravslutning skulle genomföras (Minnesanteckningarfrån Ekonomiseminarium 010403).67

65 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.66 Intervju med aktiva boende 001215.67 Ca 25 personer deltog indelade i fem studiecirklar. Från Bostads AB Poseidon och

projektledningen medverkade distriktschefen, den biträdande projektledaren och yt-terligare en person (Minnesanteckningar av biträdande projektledaren, Ekonomisemi-narium i Lövgärdet 010427). Vid den senare träffen anges inget deltagarantal. Med-verkande: en person från distrikt Angered och två personer ur projektledningen.

132

Under 1997 anordnades en del studiebesök och trivselsammankomster föraktiva hyresgäster inom hela Poseidon.68 Värd för arrangemangen var företagetsVD Göran Wendel. I september genomfördes också två studieresor till Holma iMalmö där praktisk självförvaltning hade tillämpats under ett par år med gottresultat. Från Lövgärdet deltog ett 20-tal intresserade.69

Samarbete och arrangemangSommaren 1997 började hyresgäster utmed Paprikagatan att bygga trästaketkring sina uteplatser. Det var det första praktiska resultatet av LDS-projektetoch initiativet gavs stor publicitet. På kort tid spred sig idén över hela ÖvreLövgärdet. ”Hela historien” betecknades ”som tagen ur instruktionsboken förhur lokal demokrati och självförvaltning skall fungera” (Göteborgsposten, in-sändare augusti 1997. I våra Kvarter 1997, nr 3, s 8). Företagets företrädare be-skriver utvecklingen så här:

Innan dess fanns en mängd varianter av staket. Några kom och ville börja byggasjälva. Vi ville gärna att det skulle bli ett enhetligt område, så vi lät någon rita pådet och räckte över en ritning och sade: Så här vill vi att det ska se ut! Efter denritningen har sedan alla staket byggts. De flesta, ca 70%, är byggda av hyresgäs-terna. När de skulle bygga måste de ha hela huslängan med sig. I några fallkunde grannar hjälpa till och bygga, om en hyresgäst inte kunde eller orkade. Nuär alla baksidorna klara. Det var en rolig tid. Några staket har byggts av betaldahantverkare.70

I oktober 1997 ordnade projektledningen en ”kraftsamling” för alla i Lövgärdetsom engagerat sig i studiecirklar, staketbygge, fester o.s.v. Sammanlagt deltog26 personer, en av dem från den process vi följt (Minnesanteckningar Kraft-samling 971016).71 De lokala hyresgästföreningarna genomförde också en litenenkätstudie där hyresgästerna fick ange vad de var intresserade av att ha infly-tande över i sitt boende (I våra Kvarter 1997, nr 4, s 22).72

I april 1998 inleddes den gemensamma verksamheten med separata upp-taktsmöten för de boende på de tre gatuadresserna.73 Utifrån det nya ramavtalom boinflytande (Ramavtal… 970305) som slutits 1997 utarbetades också s.k. 68 I juni deltog 11 personer från Lövgärdet i en gemensam vårträff under lättsamma

former för hyresgäster som engagerat sig i utvecklingen av lokal demokrati och själv-förvaltning. En liknande träff ordnades också i december där 10 personer från Löv-gärdet deltog.

69 Ingen av våra två intervjuade aktiva boende deltog vid något av dessa tillfällen, man-nen därför att han aldrig gör det, men kvinnan ”kommer inte ihåg varför”. ”Men NN(en annan boende) var med på ett studiebesök i Holma och hon tyckte det var fint,men inte alls som här – ja, du vet.”

70 Samtal med företrädare för Bostads AB Poseidon, Distrikt Angered, 011129.71 Här finns bara deltagare dokumenterade, inget om vad som behandlades på mötet.72 För boende i radhusen på Kaprisgatan hölls sedan ett möte där enkätresultaten dis-

kuterades (Minnesanteckningar av biträdande projektledaren, Kraftsamling 970914).73 Inbjudan till upptaktsmöte, september 1998. Från denna tidpunkt saknas skriftlig do-

kumentation från mötes- och studiecirkelverksamheten.

133

sidoavtal74 för varje delområde. 1998 tecknades tillämpningsavtal om vattenför-brukning och sophantering för de boende i radhusen75. Inga avtal slöts dock omsjälvförvaltning.

Trots det omfattande rivnings- och ombyggnadsarbetet i området pågickolika typer av aktiviteter. De tre hyresgästföreningarna började tillämpa sinaboinflytandeavtal. I takt med att utemiljöerna färdigställdes återupptog hyres-gäster skilda skötsel- och planteringsuppgifter och under sommaren byggdesåter många nya staket. Det nyuppförda aktivitetshuset Eklövet färdigställdesockså och planeringen inleddes för att starta Eklövets verksamhet.

Fallstudieområdet och processenDen process vi studerat är lokaliserad till en gård, 70 x 20 m, som inramas avtvå trevåningshus, med sammanlagt drygt 60 lägenheter. Gården anses dockfrämst höra till det hus med 40 lägenheter vars entréer vetter mot gården. Husen

Gården i fallstudieområdet hör i första hand till det högra huset som har trapphus-entréer där. Planritning efter de förändringar de boende gjort. Badbassängen ärplacerad i den norra delen av gården, och söder därom är grillplatsen belägen.

74 Sidoavtal avseende boinflytande – Mejramgatan, 980604.75 Tillämpningsavtal för vatten och sophantering för Kaprisgatan 1998, 980402.

134

har fasader i varmt ljusgrå betong och gul plåt. Huvuddelen av gårdsytan ärplan, men längs ena sidan sluttar den. Gården har bibehållit mycket av det rät-vinkliga från nyanläggningen på 1970-talet, men strukturen har efterhand mju-kats upp med rundare former. Den har ett fåtal träd samt rabatter och plante-ringar som kontinuerligt utvecklats. Även de boende i höghuset intill har glädjeav gårdens blomsterutsmyckningar.

FörhistoriaKollektiva aktiviteter har förekommit på gården sedan 1970-talet.76 Det varockså en anledning till att Poseidon inledde gårdsförbättringarna där i början av1990-talet.77 Det inspirerade i sin tur de boende till nya insatser. Initiativtagarenoch den mest aktive i gårdsarbetet berättar:

Dom gjorde i ordning gården för en åtta år sedan. När dom lade plattor och asfaltutanför här, då tänkte jag, att har dom gjort så fint då är det ju väldigt lätt atthålla det så. Det var då jag började. Strax efter att gubbarna gått – började jagmed att hålla rent, ta bort ogräs mellan plattorna och så, klippa gräskanterna medsax och så. Jag har aldrig varit på ett möte. Jag håller på med dom här grejernahär ute. Men när jag började med detta var det inte ens tänkt självförvaltning.78

Ett par andra aktiva på gården deltog visserligen i introduktions- och upptakts-möten, men de tillförde inget nytt utan aktiviteterna fortgick ungefär som tidi-gare. Någon studiecirkel kom inte igång och inga tillämpningsavtal utformades.Vår, sommar, och höst var säsong för skötsel, plantering, staketbygge, bad, lekoch fest. Vintertid gick aktiviteterna i ide.

Aktiviteter: anläggning, skötsel och arrangemangGårdsytorna med plattor, lekplats, slänter, gräsmattor, planteringar, häckar ochträd har förändrats kontinuerligt av både företaget och de aktiva boende. De bo-ende har varit inblandade i det mesta. Gårdsstrukturen har gjorts öppnare ochmer överskådlig. Gräsmattor, häckar och blomsterrabatter har anlagts; staket harbyggts; lekutrustning, bl.a. en lekstuga, har tillkommit och tagits bort. Utmedalla uteplatser och avgränsningar av gården löper idag enhetliga staket på sam-manlagt ca 200 m. Alla staket utom ett är byggda av en aktiv boende åren 1997–2001. De flesta staket byggdes på en säsong. ”Det sista byggde jag nästan ett

76 Det har ”alltid varit ordning och reda på den gården” (Intervju med husvärd och

miljövärd 010111). Den ene av Poseidons anställda som intervjuats har lång anställ-ningstid i Lövgärdet. Den andre är nyanställd och inflyttad från Irak. Han bor numerasjälv i området och har engagerat sig i Lövgärdets utveckling som boende.

77 Vision – Lövgärdets egen tidning nr 3, 17 mars 1990 s 11: ”Nu börjar Poseidonbygga om första gården!”

78 Intervju med aktiva boende 001215. De boende som intervjuats är engagerade sedanlång tid och de mest aktiva på gården. De har bott i Lövgärdet i drygt 30 år och harfyra barn. Två av barnen bor med egna familjer i samma hus.

135

staket om dagen.”79 Målningen av staketen sköttes sedan av kvinnor. Det mestaav övrigt anläggningsarbete är också utfört av den man som har byggt staketen.

När staketen var färdiga tyckte de aktiva att man borde göra något för barnenockså. Man begärde färg av Poseidon och målade om lekplatsen. En badbas-säng kom sedan till på liknande sätt. De aktiva boende tog initiativet och Posei-don finansierade den som en slags ersättning för staketbygget.80 Gårdens egenanläggare byggde sedan en träplattform till poolen för att den skulle stå stabilt.81

I första hand har poolen ”tillhört” barnen på den aktuella ”20-gården” och demfrån ett par angränsande hus. Men när det funnits plats har barn från hela ÖvreLövgärdet kunnat bada. ”Det blev en populär grej.”82

Gården har planteringar som ramar in en gemensam sittplats med bänk-bordmöbleroch en murad grill. På ömse sidor om gården finns privata uteplatser avgränsade medstaket som är byggda och målade av hyresgäster. Här spolar en av de aktiva hyres-gästerna runt sandlådan. (Foto: Aktiv boende.)

Sommaren 2001 utvidgades planteringen i slänten vid grillplatsen och samtidigtplanterades lägre växter och mer bergspartiväxter som fordrade mindre skötsel.De fasta bänkarna togs bort och ersattes med kraftiga bänk-bordmöbler i trä sommålades i blått för att stämma med den blå fasadfärgen vid portarna.

79 Intervju med aktiva boende 001215.80 Intervju med aktiva boende 001215.81 Bassängen är rund, 76 cm hög, 366 cm i diameter och rymmer ca 7 m3 vatten. Den

kraftiga plastduken hålls uppe av ett metallstativ som vilar på en plattform av trä.82 Intervju med aktiva boende 001215.

136

Gemensamma gårdsfester har de boende ordnat de senaste sju åren. Oftastmed långbord, musik och grillning. Gårdsfesten år 2000 var lite speciell:

Då gjorde bosnierna i ordning i sandlådan, skyfflade bort sanden och lade tjockfolie där och kol på. Sedan köpte de två lamm som de grillade. Det var fantas-tiskt. Då var det mycket folk här – ett femtiotal.83

Aktiva och deltagareFem hushåll, med helt skilda kulturbakgrunder, har varit aktiva och diskuteratförslag på gårdsförändringar. På gårdsfester deltar dock många fler och då pra-tar man också om vad som behöver göras. Vid större förändringar, som när detre mest aktiva gjorde en ritning på en mer omfattande omläggning, tillfrågas deövriga, annars går man bara ut och gör det.

Utifrån sett och under dagtid är den dominerande aktivitetsbilden att en aktivhyresgäst gör det mesta och ”håller på jämt och ständigt”, men att några hjälpertill.84 Sammanlagt har det varit sju personer som medverkat. Barnen har tagitupp löv och har också en egen plantering. ”Då blir dom litet mer aktsamma omgrejerna.” De grövsta jobben har utförts av en man, och lättare skötselarbete,plantering av lökar och blommor har mest skötts av kvinnorna, gamla ochyngre, med skilda etniska härkomster. Någon gång har det varit ”mycket folk”och då har det varit ”väldigt roligt”, konstaterar en av eldsjälarna. Under senaretid har ett par nya aktiva tillkommit, men samtidigt har det ”försvunnit en del”.Arbetsgemenskapen har dock kunnat växa även i det lilla:

När den häcken skulle klippas, då kom det en gammal bosnier som bor här uppeoch så visade han hur jag skulle klippa. Jag gav honom saxen och han blev såglad. Han började klippa, om du visste vad fint han klippte häcken. Han pratadebosniska och jag pratade svenska.85

Andra självförvaltningsuppgifter, som skötsel av trapphus eller tvättstugor, be-rördes på inledande möten och har diskuterats senare bland poseidonanställda.Några boende var intresserade, men det följdes inte upp. Inga tillämpningsavtalhar heller diskuterats.

Motiv och uppfattningarMotivbilden och uppfattningarna varierar bland de aktiva och har också föränd-rats efterhand. Den mest aktive började med en del skötseluppgifter i sambandmed rehabilitering under en sjukdomsperiod. Sysselsättningen visade sig bådevälgörande och rolig och det var inte svårt att fortsätta. Att forma gården så denblir mer ändamålsenlig och anpassad till de boendes behov har efterhand blivitalltmer framträdande för alla aktiva. Samtidigt har det blivit lika viktigt att ut-formning, planteringar och blomsterarrangemang skall kunna ge en skönhets-upplevelse. Att boende och besökare uppmärksammar och uppskattar det som

83 Intervju med aktiva boende 001215.84 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.85 Intervju med aktiva boende 011213.

137

görs är därför ett motivinslag som tillkommit. Den studerade gården har ocksåblivit ett visningsobjekt vid studiebesök och konferenser där företaget står somvärd. Men även sommarbesökare tar ofta en extra sväng över gården för attnjuta av de prunkande blomsterrabatterna.

Miljövärden var i början litet skeptisk till självförvaltningen p.g.a. tidigarenegativa erfarenheter av hyresgästers trädgårdsskötsel. Men all områdespersonalhar ett tydligt positivt förhållningssätt till att skapa en fungerande självförvalt-ning. Man är dock reserverad inför vad den skall innehålla och hur det kan gåatt engagera tillräckligt många aktiva boende.

Boinflytandeavtalet i samband med starten av LDS skapade nya förutsätt-ningar för det lokala samarbetet. Husvärdarna och de lokala hyresgästförening-arna har haft regelbundna samrådsmöten. Inställningen till LDS hos förening-arna har inte varit enhetlig men kännetecknats av ett avvaktande förhållnings-sätt. Hyresgästföreningen Mejramgatan har som organisation inte engagerat sigi LDS-verksamheten. Däremot har enskilda styrelseledamöter varit aktiva från2001.

Samarbete och överenskommelserMellan de mest aktiva och områdespersonalen har ett informellt och förtroende-fullt samarbete byggts upp. De flesta kontakter sker spontant när man stöter påvarandra utomhus. Annars sköts kommunikationen av en aktiv kvinna som fö-reträder de boende gentemot företaget. Men incidenter i relationerna har ocksåinträffat berättar en av de mest aktiva. ”Den nye husvärden tolkade jag helt felfrån början. Vi rök ihop bra. Men jag bad om ursäkt och sedan är det OK. Nu ärvi som bröder.”86

Några formella avtal eller överenskommelser har inte ingåtts med Poseidonom LDS eller enskilda uppgifter: ”Egentligen har vi inte kommit överens medPoseidon om att vi skall sköta detta.”87 I stort sett har dock alla förändringarsom de boende föreslagit och åtgärder som de utfört fått stöd eller accepteratsav företaget. Man har inte behövt ”kompromissa bort särskilt mycket”. ”Det blirfaktiskt som vi vill”, är de aktivas samlade uppfattning.88 Vid ett tillfälle blevdet dock litet annorlunda. Företrädaren för de boende hade sett en lämplig bas-säng för utomhusbad. Hon ringde till Poseidons kundvårdare och föreslog atthyresgästerna skulle lägga ihop till hälften och Poseidon betala andra hälften.”Vi tar det! - sade han.”

Poseidon ”har stått för material och gjort de grova jobben, schaktat, kört bortoch dit massor, men finliret har de boende skött helt och hållet själva. Plane-ringen har de också stått för.”89 Arbetsredskap lånar man av Poseidon allteftervad man behöver och förvarar dem i ett förråd.

86 Intervju med aktiva boende 001215.87 Intervju med aktiva boende 001215.88 Intervju med aktiva boende 001215.89 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.

138

Beslut och organisationRelationerna mellan de aktiva boende har i huvudsak haft samma informella ka-raktär som de till områdespersonalen. Det mesta har gällt praktiska arbetssitua-tioner som gårdens skötsel, ansvaret för bassängen eller att arrangera gårdsfes-ter. Som mest har tolv familjer varit engagerade med badpoolen. Ett absolutkrav för att få bada är att föräldrarna undertecknar en försäkran om att de tar an-svar för sina barn när de badar.

Några gemensamma formella beslut har egentligen inte fattats. Beslutssitua-tionerna kan illustreras med hur bygget av staketen kom till. Poseidons ansva-riga för området har som princip att alla hyresgäster på respektive gård ellerhuslänga skulle komma överens om att gemensamt uppföra staketen. I den pro-cess vi undersökt gick det inte till så. Det allra första staketet byggdes 1997 avordföranden i den lokala hyresgästföreningen vid den egna uteplatsen utan sam-råd med andra hyresgäster. Men inte heller senare gjordes något gemensamtställningstagande berättar den aktiva boende som byggt gårdens flesta staket:

Badbassängen har varit populär för barnen under varma sommardagar. Utanför entré-erna har hyresgästerna placerat häckar som skyddar gräsmattorna.

Det blev aldrig så att vi samlades och bestämde detta gemensamt. Ett norskt parhär ville ha ett staket istället för en stor häck vid deras uteplats. Om Poseidonskulle ha byggt det hade dom fått vänta några år. Så jag sade, att om du säger tillhusvärden att du vill bygga och beställer virke så skall jag göra det åt dig. Så jagbörjade med att ta bort deras häck och sedan byggde jag deras staket. 90

90 Intervju med aktiva boende 001215.

139

När det staketet var klart tyckte husvärden att det blev väldigt bra och frågadeom han ville fortsätta att bygga staket vid alla uteplatser på gården, vilket deockså kom överens om.

Förhållandet mellan de aktiva boende och Hyresgästföreningen Mejramgatanhar varit komplicerat, men förändrades radikalt efter att en av de mest aktiva pågården valdes in i föreningens styrelse år 2001. Styrelsearbetet blev mer öppetoch flera nya aktiviteter inleddes. Förändringen medförde också att det blivitmöjligt att bilda en gårdsförening för de boende på den aktuella gården.91 Undervåren 2002 genomfördes tre möten med aktiva boende på gården som leddefram till att Gårdsföreningen Syrenen bildades och en interimsstyrelse på fyraledamöter valdes. Förberedelsearbetet genomfördes av hyresgästföreningensombudsman och Poseidons kundvårdare. Vid mötena gick man igenom stadgar,avtal, ekonomi och gårdsföreningens relation till Hyresgästföreningen Mejram-gatan. En viktig fråga var också att planera verksamheten och de närmaste akti-viteterna. De mest angelägna förslagen avsåg förändringar av gården, medplattläggning och bygge av växthus. Hittills har föreningen inte satt några andradirekta avtryck i LDS-verksamheten annat än att pengar budgeterats för vissa avde planerade åtgärderna.92

Ekonomiska resurser och ersättningarUnder introduktionsfasens möten togs olika typer av självförvaltningsuppgifterupp liksom individuella och kollektiva ersättningsformer. Något uttalat gemen-samt intresse bland hyresgästerna för att ta sig an uppgifter mot individuell er-sättning kom då inte fram. Någon kollektiv eller gemensam ersättning har inteheller diskuterats. Däremot har både individuell och kollektiv kompensationtillämpats vid enstaka tillfällen. I samband med staketbygget erbjöds, och ac-cepterade, den som byggde staketen nedsättning av en månadshyra som kom-pensation.93 Han är dock angelägen om att betona att han ”inte satte igång dettaför pengarna” och att han inte vill ha några avtal om individuell ersättning.

Då blir det en anställning. Jag har aldrig sett det så. Jag kan ställa upp för Posei-don och gården här för att jag bor här. Och det skall jag inte ha någon ersättningför. När jag får lust, då kan jag gå ut och göra en grej. Har jag inte lust då går jaginte ut.94

Däremot kan de aktiva tänka sig en viss gemensam ersättning till utrustning pågården, vilket också skett beträffande bassängen, grillen, planteringarna, party-tältet och utemöbler. Bassängen bekostades med 2500 kr av företaget och kansom nämnts ses som en slags ersättning för hyresgästernas insatser. I övrigt haralla material, tjänster och utrustning som krävts för att genomföra de aktuella

91 Intervju med aktiva boende 011213.92 Anteckningar av forskare vid möten för bildande av Gårdsföreningen Syrenen,

020221, 020313.93 Han erhöll en nedsättning av en månadshyra med 1000 kr.94 Intervju med aktiva boende 001215.

140

förändringarna betalats av Bostads AB Poseidon. Huvuddelen av dessa utgifterhar utgjort en del av områdesbudgeten. Men vid sidan av denna har också kund-vårdaren disponerat medel som använts vid inköp av bassängen och grillen lik-som vid gårdsfester.

Resultat och effekterDen starka satsningen på Övre Lövgärdet under projektets inledningsfas ska-pade intresse och nya förväntningar bland de boende. Det mest iögonenfallanderesultatet är att det byggts och målats många meter staket. Det har krävt initia-tiv, engagemang, kunnande och samarbete. Det har tillfört området en boen-dekvalitet och en estetisk dimension samtidigt som själva arbetet fört människornärmare varandra och stärkt deras gemenskap. En av dem som under många årkunnat följa utvecklingen som anställd understryker denna iakttagelse:

Det som egentligen har hållit ihop dem här /på hela Lövgärdet/ och som jagtycker har varit bra är det här staketbyggandet. Visserligen har inte alla gjort det.Vi har ju fått ta in hantverkare som gjort vissa grejer. Men det har faktiskt variten riktigt bra grej som har svetsat ihop många familjer. En del har ju gjort detväldigt fint och en del har ju gjort väldigt roliga grejer. Det tror jag har varit enmycket bra grej. Det har pågått några år och är inte färdigt än. På sina ställenfinns fortfarande intresset kvar att bygga själva.95

Inledningsfasen följdes dock inte upp med något motsvarande stöd för att kon-solidera och utveckla det nyväckta engagemanget. Något bredare genomslag förLDS har därför inte skett beträffande deltagande, engagemang, nya aktiviteter,samarbete, studiecirklar eller nya organisationsformer. Hyresgästföreningarna ärinte involverade i LDS, inga LDS-grupper eller enskilda arbetar efter de sido-avtal som slöts 1998. Några tillämpningsavtal har inte heller skapats. En ny or-ganisationsenhet – Gårdsföreningen Syrenen – har dock bildats.

Följande bedömning av självförvaltningen på Övre Lövgärdet görs av områ-despersonalen:

Egentligen är det ju så att självförvaltningen från början inte bara skulle inne-hålla trädgård, men där har vi hamnat idag, till 80% i alla fall. Och det har vi juhaft i många år fast det inte hetat någonting då. …

Vi har på våran Mejramgatan det vi kallar för ’Folkes gård’ som han sköter. Se-dan har vi sådana som gärna vill självförvalta. Och det är alltid skoj att planteraoch göra inordning, men sedan blir det aldrig mer än så. Så har det varit på andragårdar. Det är faktiskt inte mer självförvaltning än så. … Det finns visst intresseperiodvis. … Och då tror en del att självförvaltningen är igång. Men det är intedet utan det är precis i början. … I det här avseendet har det inte blivit något ge-nomslag.96

De synliga resultaten av den process vi följt är framförallt staketen, anlägg-ningar och nyplanteringar. Det har medfört att den aktuella gården skiljer ut sig 95 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.96 Intervju med husvärd och miljövärd 010111; 011220.

141

från andra på Övre Lövgärdet. Den är formad av de boende, den är mer funktio-nell, har en mer enhetlig och genomtänkt karaktär. För dem som arbetar i områ-det är det särskilt tydligt. Den har ”ett speciellt utseende” … ”Man kan utantvekan se att det är en standardskillnad mellan den och andra gårdar.”

Gården är inte bara en tillgång för dem som bor där, den är ett skyltfönsterutåt för företaget och den används av människor från hela Övre Lövgärdet. Förde anställda innebär det bl.a. att mycket av det skötselarbete som de självaskulle ha utfört nu görs av de boende. ”På 20-gården är vi ju knappt aldrig.Egentligen bara när de vill oss något, när vi klipper gräset, maskinsopar ochkrattar löven på hösten. I övrigt så sköter de sig själva. I den delen underlättardet givetvis vårt arbete.”97

Men de boendes ansvar och omsorg ger också andra indirekta positiva effek-ter. ”Familjer och barn blir rädda om det som gjorts och om gården. Man kanockså se det på dörrar och annat att det inte blir förstört på samma sätt som påandra ställen.”98

De aktivas arbete har fortsatt kontinuerligt, men inte ändrat karaktär. Liksomtidigare är en av männen den mest aktive. Några ytterligare hjälper till då ochdå. En skillnad är att en av de aktiva kvinnorna blivit mer aktiv i ett större om-råde, i hyresgästföreningen och vid bildandet av gårdsföreningen, vilket ut-vecklat verksamheten. I samband med att gårdsföreningen bildades engageradesig också ett par relativt nyinflyttade boende.

Möjligheter och komplikationerDe aktiva på 20-gården har ständigt nya idéer, framförallt kring ytterligare för-ändringar av gården. Men det svaga engagemanget och aktiviteten bland de bo-ende ses av de aktiva som ett alltmer besvärande hinder för att realisera dem.Under en period på 90-talet med en del arbetslösa var det lättare för fler boendeatt medverka i aktiviteter. När samtliga som inte är förtids- eller ålderspensione-rade förvärvsarbetar orkar de inte delta lika mycket eller inte alls. När det gällerdet framtida engagemanget gör aktiva och anställda därför samma något pessi-mistiska bedömning: ”När Folke slutar då är det slut därnere. För det finns ingasom ser ut att vilja ta vid.”99 Och denne, den mest aktive upplever ett allvarligtrekryteringsproblem:

Om jag inte orkar och måste sluta är jag rädd för att det blir stopp. Jag har för-sökt med påläggskalvar men det har varit svårt. Om man skall ha självförvaltningmåste man ju ha fler med sig. Allihop skulle ju vart på alerten. Dom frågade justdet, SABO-gubbarna, när dom var här och tittade: Hur många ’folkar’ finns dethär på gården? Ja, just här finns det bara jag, sa jag. Det är därför jag kallar detför självförvaltning. 100

Frågan ses av områdesanställda som ett avgörande hinder för en fortsatt utveck-ling: 97 Intervju med husvärd och miljövärd 011220.98 Intervju med husvärd och miljövärd 010111.99 Intervju med husvärd och miljövärd 011220.100 Intervju med aktiva boende 011213.

142

Självförvaltning pratas det om som något stort och fint. Och det är klart att detkunde varit det också. … Det hade varit skoj om det fungerat. Men jag kan intese någonstans idag där man skulle kunna starta något vettigt. Det kan jag tyvärrinte. … Från våran sida har vi accepterat LDS, det är inget problem. … Huvud-problemet här är de som bor här.101

När det gäller den mänskliga faktorn krävs det mycket socialt arbete, att männi-skor förstår att de bor här, att de trivs här och att det är fint här och inte barainom mina väggar och gränser utan också utanför. Att barnen har en bra ochtrygg miljö och att vi kan förstå våra barn bättre. Det är det sociala arbetet somkrävs.102

Ett utökat samarbete medför också nya och fler konfliktsituationer för de in-blandade. I denna process har sådana situationer aktualiserats som varit direktavhängiga av de aktiviteter som pågått. De har uppstått kring konkreta föränd-ringar och berört de mest engagerade och aktiva. Det har gällt borttagning av ettträd, regler för bassängen, deltagande på gårdsfester, relationen till den lokalahyresgästföreningen och förhållningssätt till människor från andra kulturer.Flera av dessa komplikationer har inte kunnat lösas. I ett par fall har konflik-terna negativt påverkat aktiviteterna på gården och människors intresse att med-verka trots att det endast varit ett fåtal personer som har haft avvikande me-ningar.

5.3 En lagom stor demokratisk process i Angered CentrumOnsdag den 19 juni har Gårdsföreningen Fjädern sin regelbundet återkommandeveckoarbetskväll. Ett par av de aktiva kvinnorna sitter vid ett bord och pratar.På olika delar av gården leker barn, stora, små, mindre. Flera andra vuxna ärockså ute. Ikväll har man tänkt sopa gården, sätta växter och montera cykelställ.Men det är en härlig kväll och man skall också grilla och äta middag tillsam-mans. En av männen dyker snart upp med kol och kycklinggrillkorv som hanhandlat. Många kommer hem efter dagens jobb, hälsar och byter några ord. Allamår bra utom en kvinna från Algeriet som är magsjuk och bara kunnat drickavatten. En familj som kommer från Kosovo håller på att packa bilen för att åka”hem” på semester. Under vilda tutningar och med hela gården vinkande åkerde sedan iväg. En kvinna berättar att hennes familj också åker dit på lördag.Alltfler barn samlas på gården, spelar boll, klättrar, cyklar, åker inlines ochskojar. Vid halvsjutiden kommer ett par av männen och lastar av ett tiotalbuskväxter.

Över en kopp kaffe, och medan gårdens yngsta gör sitt bästa för att stjälauppmärksamheten, berättar ordföranden att föreningen nu fungerar bra. Manförsöker dock begränsa antalet möten eftersom man ännu inte är så van. Allaaktiva har fortsatt och ett yngre par som nyligen flyttat in har börjat delta i

101 Intervju med husvärd och miljövärd 011220.102 Intervju med husvärd och miljövärd 011220.

143

planteringsarbetet. Föreningen har erhållit 60 000 kr att börja arbeta med. Ca20 000 har gått direkt till elinstallationer i snickarverkstaden. Växterna som manjust hämtat betalas av Poseidon. Inga träd har ännu tagits ned på gården. Posei-don har sagt att man inte hunnit med det. På granngården har de boende självasågat ned flera träd. Men här vill man inte göra det eftersom inte alla är ense omde stora träden. Däremot har man planterat perenna växter och sommarblommori upphöjda planteringar med träram som man byggt på flera platser. Man sköterockså gräsklippning och övriga rabatter. Just nu ser de litet ovårdade ut och manursäktar sig med att inte ha hunnit de senaste hektiska veckorna. Så sätter kväll-ens arbete igång. Några tar hand om de känsliga växterna som måste sättasikväll, resten får vänta till helgen. Ett par män hämtar verktyg och ett cykelställoch börjar montera upp det på en av murarna. Sopkvastarna kommer fram ochett par av kvinnorna börjar förbereda maten.

Valet att följa denna process har fyra huvudmotiv. Självförvaltningen intro-ducerades 1998 och kunde knyta an till en spontan och målinriktad aktivitetsom pågått några år. Processen är lokaliserad till en liten väl avgränsad gård, iytterstaden, med olika typer av bebyggelse och en mycket blandad befolkning.Områdets boende var till stor del anslutna till hyresgästföreningen, men relatio-nen till den lokala föreningen, som tog avstånd från LDS, var konfliktfylld. Detfanns anledning att förvänta sig en ovanligt dynamisk process med starka et-niska inslag, kraftfulla kvinnor samt försök att utveckla en egen organisatoriskform.

Angered centrumAngered Centrum bildar ett stadsdelsområde med Angereds köpcentrum ochkringliggande bebyggelse med drygt 1200 bostadslägenheter i olika upplåtelse-

Vy över Angered Centrum från sydost. Uppe till vänster är affärsbebyggelsen där Bo-stads AB Poseidon har sitt huvudkontor, nedanför syns kulturhuset Blå stället och i för-grunden Angeredsgymnasiet. Till höger Poseidons bostäder i ett tiotal likartade kvarterbestående av två flerfamiljshus och två radhuslängor. Mellan gymnasiet och bostädernanår den omgivande grönskan in i hjärtat av bebyggelsen. (Foto: Poseidon.)

144

former uppförda i slutet på 1970-talet. Centrumet inrymmer ett 40-tal affärer,serviceinrättningar och kulturhuset Blå Stället. Här finns också Angereds gym-nasium med bl.a. teater- och dansutbildning och ett riksgymnasium för rörelse-hindrade. Och här bor i runda tal 3300 personer, många av dem är engagerade iföreningar och ideella verksamheter med idrott och kulturaktiviteter.

Bostads AB Poseidons Angered CentrumPoseidons bostäder ansluter till köpcentrumet och innehåller 490 lägenheter.Bebyggelsen är förhållandevis tät, delvis trafikseparerad och innehåller tolv bo-stadskvarter med en blandning av flerbostadshus och radhus.103

Här bor cirka 1200 personer.104 Fyra av tio har utländsk bakgrund.105 Arbets-sökande och personer med socialbidrag är fler än i kommunen som helhet sam-tidigt som invånarnas utbildningsnivå är mycket lägre och deras hälsa avsevärtsämre. Följaktligen ligger också medelinkomsten långt under stadsgenomsnittet,personer med låga inkomster är förhållandevis många och de med högre in-komster få.106

För de aktiva boende är Angered Centrum den plats där de känner sig hem-mastadda och trivs allra bäst. Framförallt upplever de här en öppnare attityd ochstörre acceptans av olikheter än i andra delar av staden. Det är dock inget mangärna talar med utomstående om, för Angered har mycket låg status och de somaldrig varit där tycks hysa de starkaste fördomarna.

På 1980-talet bildades en kontaktkommitté, senare Lokala hyresgästföre-ningen Angereds Centrum. Fram till 2002 bedrev den verksamhet dagtid för allakategorier boende i en lokal som också används för mötes- och fritidsaktiviteterkvällstid. En majoritet av de boende är medlemmar i hyresgästföreningen, menbara ett mycket litet antal är aktiva. Årsmöten och bostadsmöten brukar samlaett 30-tal deltagare.

Poseidons organisation för skötsel och förvaltning av Angered Centrum om-fattar två husvärdar och tre miljövärdar med direkt ansvar för fastigheter, ute-miljö och självförvaltning. Liksom i övriga distrikt har förvaltaren ett övergri-pande ansvar för verksamheten, men i distrikt Angered finns det dessutom enkundvårdare som stödresurs.

103 De 490 bostadslägenheterna varierar i storlekar mellan 1 och 5 rok, 42 och 120 m2.104 Göteborgsbladet 2000. Statistikområdet inkluderar också bebyggelse av småhus och

flerbostadshus med bostadsrätt.105 82 % är svenska medborgare och andelen svenska medborgare födda i utlandet är

22%. I gruppen svenska och utländska medborgare födda i utlandet, 35 %, kommerden största andelen från Finland, 6 %, Iran, ca 6 %, Irak, 3 %, övriga Asien (utomIran, Irak, Turkiet och Libanon), 5%, och Latinamerika, 4 % (Göteborgsbladet2000).

106 Göteborgsbladet 2000. Med utgångsvärdet 100 för staden i genomsnitt är jämförel-seindex för arbetssökande 129, för socialbidragstagare 148, för eftergymnasial ut-bildning 58 och för ohälsotalet 171.

145

FallstudieområdetDen LDS-process vi studerat i Angered Centrum är knuten till ett bostadskvar-ter med 50 lägenheter, varav 14 ligger i radhus och övriga i flerbostadshus. Fa-saderna har orange plåt, ljusrött tegel samt gult och brunt trä. Entréerna vetter inmot en innesluten gård med gångpassager i varje hörn till omgivande kvadra-tiska gatu- och gångvägssystem eller natur. Runt gården löper en gångyta somtillsammans med träd inramar en lekplats i mitten. Gårdsrummet på 45 x 35momges av ett fyravånings loftgångshus och ett trevåningshus samt två tvåvå-nings radhus. Närmast loftgångshuset är marken asfalterad med en plantering ettpar meter utanför väggen. Vid trevåningshuset och radhusen har marklägenhe-terna egna uteplatser med staket som avgränsning.

Gården i Angered Centrum. Planritning efter förändringarna på gården. I norr ochväster är det flerbostadshus och i öster och söder radhus. Staketet utanför radhusen påutsidan av gården är inte inritat.

Lekplatsen består av två delar som är inramade av varsitt lågt staket. Den västraär täckt med sand för gungor. Den östra har en sandlåda och är för övrigt asfal-terad. På gården finns bänkar, ett bord, gungställning, piskställning med matt-bord, ett kuverttak i trä med rutschbana under, sandlåda, små grässträngar samtlåga staket och häckar. På sommaren ställs en stor bänk-bordmöbel ut.

146

Gården används mycket, också av dem som bor i radhusen trots att de har enegen liten trädgård. Den är även platsen för de boendes gemensamma möten.

Befolkningen är blandad utan några större enhetliga etniska grupper: Någrasvenskar, flera finländare, två familjer från Marocko och ett par från Kosovoal-banien, tre blandade familjer, några från Latinamerika samt en familj från re-spektive Iran, Kina, Turkiet, Jugoslavien, Ungern och USA. Det flesta har flyt-tat till gården efter 1994, bara ett fåtal har bott där längre tid. Samtliga har varitbosatta i Sverige så länge att de talar bra svenska. Endast en äldre kvinna sombor hos sin dotter är inte svensktalande.

Lokal demokrati och självförvaltning

Introduktion”Vill du vara med och utveckla Lokal demokrati och Självförvaltning?” – löd eninbjudan i mars 1998 till samtliga Poseidons hyresgäster i Angered Centrum ominformationsmöten i LH-lokalen. Inbjudare var husvärden.107 Till dessa mötenkom bara ett fåtal hyresgäster. Ett par veckor senare hölls det första upptakts-mötet. Som inbjudare stod en anställd på Poseidons distriktskontor och husvär-den. Inför mötet hade en enkel enkät genomförts som besvarats av 23 personerMötet blev överraskande för många. Den person som ledde introduktionerna avsjälvförvaltningen har härifrån sitt bästa minne: ”Till upptaktsmötet var 11 per-soner anmälda, men det kom 40!” För en del deltagare var det dock mer”stökigt” och ”ett allmänt klagomöte”. Men där delades också ut en pärm omlokal demokrati och självförvaltning.

I september samma år hälsades hyresgästerna åter ”välkomna till en träff dåalla goda krafter samlas”. Mötet leddes av projektledaren tillsammans med enanställd på distriktskontoret. Vissa deltagare upplevde att en boende tilläts görarasistiska utfall utan att mötesledningen ingrep, och lämnade därför mötet innandet avslutats. Ett tredje uppföljningsmöte i kulturhuset Blå Stället leddes avdistriktets förvaltare. Det blev lugnare och mer strukturerat för deltagarna. Endel riktlinjer klargjordes liksom ”lite ramar om hur vi skall bära oss åt”.108

Introduktionsmötena för lokal demokrati och självförvaltning gav inget ge-nomslag. Enbart tre hyresgäster från den studerade processen deltog. Möjligenökade intresset något, men samtidigt skapades skepsis och missnöje bland endel deltagare. Inga studiecirklar kom till stånd och inga diskussioner fördes ommöjliga organisations- eller arbetsformer. Dock började några deltagare uppfattaen ny öppenhet hos bostadsföretaget inför deras initiativ.

Ett par introduktionsmöten hölls i den lokala hyresgästföreningens lokal.Från dess styrelse deltog också några ledamöter. Den inställning till självför-valtning som föreningen gav uttryck för uppfattades som neutral eller kritisk.Som organisation förhöll sig föreningen passiv. Den lokala hyresgästförening-

107 Informationsblad 980329. Mötena ägde rum kl. 11 och kl. 14.108 Intervju med aktiva boende, 001031.

147

ens aktivitet avtog också och 2001 avgick huvuddelen av de styrelseledamötersom varit verksamma under många år. En ny styrelse tillträdde som visat enmera positiv inställning till LDS-verksamheten och även aktivt medverkat i den.

FörhistoriaNågot tidigare hade emellertid en mer praktiskt inriktad aktivitet inletts somkom att få större spridningseffekter. Den husvärd som mer än andra engageratsig för att utveckla självförvaltningen på gårdarna beskriver processens inled-ning så här:

Egentligen började det så här: Vi fick en massa lökar som vi skulle plantera ochdet blev en hel del över. Då delade vi upp dem och gick till de hyresgäster somhade fina uteplatser för att uppmuntra dem. Och helt plötsligt kom dom ju på att,varför kan vi inte plantera på gården när vi ändå är ute på våren. Sedan kom defrån andra gårdar och undrade om de inte också kunde få plantera. På så sättbörjade det här. Det var 1995–96, innan företaget satte igång. Sedan hade vimöten så klart, dit vi bjöd in hyresgäster. Där vi hade oerhörda diskussioner. Dekom ju och skällde om allting. Men de var ju dock kreativa i det läget. Så vi frå-gade, jamen, vad vill ni då? Och då ville de ju en massa. På den gården där dehar varit mest gapiga och skrikiga har de också gjort mest. 109

Båda husvärdarna i området var positivt inställda till projektet. Den ene uppvi-sade också snart en speciell talang för den här typen av aktivitet och eftersomhusvärdar och miljövärdar arbetar över gatugränserna kunde samtliga aktiva bo-ende dra nytta av detta.

Aktiviteter och samarbetePå de i stort sett identiskt utformade gårdarna kom många aktiviteter igång. Denprocess vi studerat är lokaliserad till den tredjedel av gårdarna i Angered Cent-rum som innehåller störst andel aktiva boende. Den är dock inte unik; på ett parandra gårdar finns fler aktiva och mer mångsidig verksamhet. På vår gård harman lagt nya plattor på gården, byggt om planteringar, satt nya blommor ochväxter, byggt och flyttat bänkar, förnyat utrustningen på lekplatsen, byggt staketoch anlagt cykelställ. Man har också engagerat sig för att skapa en lokal organi-sation och bildat en s.k. gårdsförening. De största praktiska förändringarna hargenomförts under en femårstid från 1998, men mindre arbeten diskuterades ochinleddes innan dess. De boende har först diskuterat med varandra och sedan ta-lat med husvärdar och miljövärdar om vad de tycker. Alla idéer och förslag harvarit de boendes egna. Men man har fått råd och hjälp med verktyg och alltmaterial av företaget.

Ett par aktiva boende har utfört själva plattläggningen, andra har stöttat meddet som behövs runtomkring. Även barnen har hjälp till med att köra material.Vid staketbygget på baksidan av radhusen, som var ”ett jättejobb”, hjälpte i stortsett alla i radhusen till. Nästan alla barn var med hela tiden också.

109 Intervju med husvärd 001127.

148

Staketet på utsidan av gården som samtliga hyresgäster i radhusen gemensamt byggdesommaren 1999.

Kvinnorna deltar i planering och utför mindre tunga arbeten som målning,plantering, skötsel av rabatter o.dyl. medan männen oftare ägnar sig åt tyngreuppgifter som att lägga plattor, flytta bänkar, anlägga cykelställ och bygga sta-ket.110 I den systematiska planeringen av gården har bl.a. ingått att flytta ochhöja upp rabatter så att de inte ligger precis i markplan eftersom de då lättareslits när barnen leker. ”Det skall ju vara så att det samtidigt går bra för barnenatt leka.” Att låta barnen vara med och plantera har också visat sig vara ett”pedagogiskt inslag” som lett till att färre blommor förstörs.

Då började vi tänka på hur vi skulle göra. Vi pratade med Poseidon om hur viskall göra. Och dom sade inte nej till någonting som var vettigt. Vi diskuteradeoch satte lite buskar efter vad dom tyckte och så. Plattsättningen diskuterade vimed miljövärdarna. Vi gick runt med dom och visade hur vi hade tänkt. Och desade vad dom tyckte var bra eller dåligt. Men staketbygget var en längre process,ca fem år mellan första samtalet med husvärden till dess staketet var klart. Viskulle få material om vi gjorde det enhetligt och tillsammans. Själva byggandettog bara en sommar.111

När man inte arbetat tillsammans har man, förutom vardagsumgänge över enkopp kaffe, roat sig med att spela fotbollsmatcher och regelbundet ordnat grill-ning, kräftfest och skolavslutningsfest. Poseidon har bistått med pengar till tvågrillar som används flitigt. Vid ett tillfälle har man också erhållit pengar av fö-

110 Intervju med aktiva boende 001031.111 Intervju med aktiva boende 001031.

149

retaget till en fest. Efter att en gårdsförening bildades under 2002 kommer dentypen av kostnader att budgeteras av föreningen.

Aktiva och engageradeDe mest engagerade bor i markplanslägenheter, totalt 10–12 vuxna som brukararbeta och delta på möten. Tre av dessa har svenskt ursprung, övriga härstam-mar från olika delar av världen. Kvinnorna är fler än männen och de är i blan-dade åldrar från 30 och uppåt. Antalet har varit ganska stabilt under åren, någrahar flyttat och några har tillkommit. Upplevelsen bland de aktiva är dock att detär ”lättare att engagera folk när man jobbar än när man har fest”.

I hela Angered Centrum är de som engagerar sig en heterogen grupp – ”i stortsett alla utom ungdomar i 20-årsåldern och de som har rörelsehinder”. På engård är de flesta äldre, men här finns samtidigt tonåringar som hjälper till. På enannan gård bor det mest svenskar, men på övriga gårdar är många nationaliteterrepresenterade.

Det varierar mellan gårdarna och på samma gård över tid. På en del är det mångaaktiva, på andra en liten grupp mycket aktiva. Det är då ca 10 personer som ärjätteengagerade och sedan finns det ett varierande antal runt dem som hjälper till.På en annan kanske det bara är tre riktigt aktiva. Sedan finns det också en delsom bara är med ute och hejar på, t. ex. farbrorn som tidigare aldrig gick ut, mennu gör i ordning kaffe. Det är ju också en typ av engagemang.112

Men perspektiven på de aktiva är flera och intressanta. En husvärd t. ex. kan seatt ”det säkert är 25–30 aktiva” i någon form på en gård. Men kanske 3–4 st.som han kan ”bolla frågor” med om de saker som sker på gården.

MotivMotiven bland de aktiva är lika varierande som aktiviteten och engagemanget.De mest aktiva är ”föreningsmänniskor” som ”anser att det är väldigt viktigt attman engagerar sig” rent principiellt. De engagerar sig i barnens skolor, fri-tidsaktiviteter och boendet. En av husvärdarna menar att Angereds status ochrykte är ett särskilt drivande motiv.113 Och den uppfattningen verkar delas av deaktiva:

Angered har ett negativt rykte och tyvärr har ungdomarna tagit till sig det. … Detär viktigt att vi som vuxna visar dom att även om jag är liten skall man veta attjag har makt att påverka mitt område där jag bor och framförallt att påverka hurmina barn skall ha det när de växer upp.

Därför tycker jag att det är jätteviktigt att göra sånt här för att mina barn skallkänna sig trygga. Jag är inte rädd. Men jag vet att det finns många som är det.Och jag tycker att det inte skall behöva vara så. Ju mer du trivs i ditt områdedesto mer bryr du dig. Har du det trivsamt omkring dig så sköter du om detmycket mer. Om jag kan visa våra ungdomar – alla barn – här att vi kan faktiskt

112 Intervju med husvärd 001127.113 ”Den negativa bilden som finns av Angered påverkar engagemanget. Jag tror att det

gör att dom engagerar sig väldigt mycket.” (Intervju med husvärd 001127).

150

göra det trivsamt här, att vi kan ha det trevligt, då kanske dom förstår att dom harett människovärde som är värt att nära. 114

Resurser och ersättningarDe aktiva boende har haft behov av fyra typer av resurser för sina aktiviteter –kunskaper, samlingsplatser, verktyg och material samt pengar. Kunskaper ocherfarenheter för att kunna planera och genomföra ombyggnads- och planterings-arbeten har varit aktuella sedan man började. När de aktiva boendes eget kun-nande inte räckt till har de kunnat utnyttja yrkes- och expertkunskaper och erfa-renheter som finns inom Poseidon. De anställda har gett vägledning och stöd föratt genomföra i stort sett samtliga idéer. När det gäller en formell organiseringav processen efterlyste de aktiva under flera år både initiativ och kunskapsstödfrån projektledning och Poseidonanställda. Under 2002 fick de gehör för dettakrav vilket ledde till att Gårdsföreningen Fjädern på kort tid bildades.

Gårdsmöte en kväll i maj 2001. På sommarhalvåret hålls mötena utomhus.

Samlingslokaler har saknats under hela processen. ”Vi samlas alltid ute på går-den. När det regnar samlas vi under klätterställningen.” I husen saknas naturligamötesplatser. Tvättstugan innehåller ett rum som de aktiva planerade att göraom till ett mindre mötes- och aktivitetsrum. Det har dock varit mycket trögt attkomma från idé till konkreta planer.115

114 Intervju med aktiva boende 001031.115 Lokalfrågan har också varit ett generellt problem i hela området. Husvärdarna har

försökt att ”sammanföra så att hyresgästerna skall kunna använda LH-lokalen. Mendet har inte fallit så bra ut. Men det är litet svårt …” (Intervju med husvärd 001127).

151

När det gäller verktyg och byggnads- och planteringsmaterial har det däremotvarit ganska enkelt att komma överens med Poseidons anställda. Det har visser-ligen varit olika nivåer och personer inom företaget som varit inblandade bero-ende på vad som varit aktuellt att utföra. Men genomgående har material ochverktyg levererats relativt snart efter överenskommelserna. I vissa fall har deboende även kunnat köpa ut material via rekvisition.

LDS-verksamheten på den aktuella gården har inte haft någon särskild budgeteller speciellt avsatta medel. En del kostnader har täckts inom ramen för hus-värdens budget och andra med medel via kundvårdaren. Fritids- och festarran-gemang har också krävt visst direkt stöd i form av pengar. I samtliga fall däraktiva framfört önskemål har de också erhållit medel. Efter att gårdsföreningenbildats kanaliseras den typen av medel genom föreningens budget.

Kompensation för det arbete som de aktiva utfört har utgått i form av mindrekollektiva nyttigheter för samtliga boende som utrustning till gården eller bidragtill gårdsfester. Individuell ersättning diskuterades redan vid upptaktsmötenamen har hittills inte setts som intressant varken bland de aktiva boende eller avföretagets representanter.

ArbetsformerUnder huvuddelen av processen har en formell organisation för beslut och akti-viteter saknats. Däremot utvecklades rutiner och relativt fasta arbetsformer föratt:• hålla möten dit samtliga lägenhetsinnehavare kallas• komma fram till vad som skall göras• informera samtliga om vad man kommit överens om• diskutera och förhandla med anställda på Poseidon• erbjuda alla som vill att medverka i genomförandet• se till att det man kommit överens om genomförs

Detta har utgjort led i vad de aktiva kallar ”en demokratisk process”:Innan vi har ett möte så skickar vi ut lappar till alla på gården även till dom somaldrig kommer och talar om att nu skall vi ha möte och så skall vi diskutera detoch det. Efter mötet så skriver vi anteckningar som vi också skickar ut till allasom bor på gården. Så att alla känner att om man vill så har man faktiskt möjlig-het att säga någonting. Men kommer man inte på mötena eller aldrig säger nå-gonting, då kan man inte komma efteråt, när alla haft sin chans.116

Proceduren vid möten, överläggningar och beslut liknar närmast ett konsensus-förfarande. Idéer fångas upp, diskuteras och konkretiseras. Därefter kommerman överens om ifall det skall genomföras eller inte genom att övertyga var-andra. Någon egentlig omröstning förekommer inte. På liknande sätt har perso-ner utsetts för att utföra speciella uppgifter, t ex. att föra anteckningar och före-träda de boende i samtal och diskussioner med anställda på företaget. ”Jag blev 116 Intervju med aktiva boende 001031.

152

vald som representant för gården mot Poseidon. Men det var inget vanligt val,utan vi sade att det är ju bra om folk gör var sin grej och att man har olika an-svarsområden.”117

Ett problem med det här förfarandet är att någon boende ibland inte accepte-rar en ”demokratisk process” där de som velat vara med på möten fattar beslu-ten. Sättet att lösa den här typen av problem är att diskutera och argumentera.”Har man bra argument så förstår och ändrar sig de allra flesta. Men vid någratillfällen har detta inte varit tillräckligt.”118 En anledning var att alla överens-kommelser om hur man skall göra, vem som kallar till möten, vem som repre-senterar gentemot förtaget o.s.v. enbart var informella. De var inte officielltsanktionerade och saknade legitimitet hos en del boende. För de aktiva var detdärför angeläget att ”styra upp” verksamheten med några slags riktlinjer. Deaktiva ville därför ha bättre ordning för arbetet:

Vi har frågat Poseidon flera gånger om vi inte skulle kunna försöka bilda någotslags föreningar här på gårdarna. …Som det är nu är man så maktlös, det är såmaktlöst allting. … Jag frågade redan på första mötet om man inte kunde ta framstadgar för det, och det var ju flera år sedan. … Jag har frågat efter stadgar fleragånger och fått svar att det var på gång. Det har alltid varit på gång. Det kännssom att bollen ligger hos Poseidon och att det är där man får ta ett steg till. …Jag tror att de som engagerar sig mycket är väldigt intresserade av det. Men hurde andra tänker vet jag faktiskt inte.

Föreningen skulle bara vara för en gård. För skall man ha en process så går denalldeles lagom fort om man har en gård. Har man bara några hus så går den all-deles för fort. Har man hela Angereds centrum så går den för långsamt. Proces-sen kommer att vara lagom så att man hinner med.119

Med en sådan förening menade de aktiva att det skulle vara lättare att klargöraför de boende ”att så här gör vi och de här reglerna har vi”. Men det skulleockså ge en starkare och tydligare ställning gentemot Poseidon och man skullepå ett bättre sätt kunna ”föra en dialog.”

Gårdsföreningen FjädernDe aktivas krav och egna förslag noterades av projektledningen. Det utgjordeockså en anledning till arbetet som ledde fram till avtalet mellan Bostads ABPoseidon och hyresgästföreningen om boinflytandeprojektet inom vilket gårds-föreningar skulle bildas. Det var också skälet till att denna gård i Angered Cent-rum valdes för en av de första föreningsbildningarna. Den inleddes med ettmöte i januari 2002 och förfarandet följde det upplagda mönstret. En viktig för-utsättning var emellertid att Lokala hyresgästföreningen Angered Centrum un-der 2001 erhöll en ny styrelse med ett positivt och mer aktivt förhållningssätt tillLDS-verksamheten. Detta innebar att gårdsföreningen kunde börja sin praktiskaverksamhet så snart de formella momenten var avklarade. 117 Intervju med aktiva boende 001031.118 Intervju med aktiva boende 001031.119 Intervju med aktiva boende 001031.

153

Resultat och effekterTill de mest iögonenfallande resultaten hör en gårds- och utemiljö som gjortsmer funktionell och bättre anpassad till de boendes behov. ”Arbetet som hyres-gästerna gjort med plattsättning och staketbygge är oerhört imponerande”, sägeren husvärd. Men det gemensamma arbetet har också genererat utrustning somgör att fler behov och önskemål tillgodoses. En ny lekställning, bänkar ochbord, cykelställ och snickeriverktyg är exempel på sådant. Poseidon beslutadeockså om att investera i en skateboardbana alldeles i närheten.120

Många aktiviteter och den gemensamma arbetskvällen varje vecka undersommarhalvåret har också medfört att utemiljöerna sköts bättre, blir renare ochslits mindre. Framförallt har insatserna emellertid tillfört en ny estetisk dimen-sion – det har blivit skönare att vistas i och vackrare att se på gården och övrigutemiljö. Kort och förvaltningsmässigt uttryckt: högre standard och bättre kva-litet på utemiljö och utomhusskötsel till en låg kostnad.

De fysiska resultaten har varit påtagliga och positiva. Ett ökat antal aktivaoch större engagemang har också varit tydligt. De som varit berörda av verk-samheten är också överens om att den ”har gett en bättre gemenskap och socialsituation”. Här nämns ökad trygghet, säkerhet och gemenskap liksom bättretrivsel:

Vi har blivit sammansvetsade av att det hänt en hel del på gården under åren.Och jag känner att här får man vara som man vill. … Det är inte bara det att mankommer från många olika kulturer, utan man får vara olika som människor. 121

En hel del av gårdens många barn har hjälpt till i gårdsarbetena. Här äter de någotgott tillsammans efter en avslutad arbetsdag sommaren 2001. (Foto: Aktiv boende.)

120 Intervju med husvärd 001127.121 Intervju med aktiva boende 001031.

154

Men minst lika betydelsefulla upplevs förändringarna av relationerna mellan deboende inbördes och mellan de aktiva och Poseidons anställda ha varit. ”Nubörjar man ju prata med varandra”, säger en husvärd. ”Hyresgästerna och visom jobbar inom Poseidon kommer närmare varandra. Förstår varandra bättrenär vi diskuterar saker och så.”

Nya förhållningssätt och arbetsformer kräver förändrade synsätt och person-ligt engagemang hos de inblandade. De innebär uppoffringar i form av tid, en-gagemang och arbetsinsats. En stor del av de aktiva boendes fritid har ägnats åtLDS-aktiviteter. På liknande sätt har det blivit ”mer jobb till att börja med” förhus- och miljövärdar. Men när verksamheten börjar löpa av sig självt ser mansamtidigt att det blir ”tid över för andra arbetsuppgifter”.

Enskilda aktiviteter kan ibland också leda till oväntade positiva konsekven-ser. Staketbygget utanför den södra radhusraden hade sin upprinnelse dels i attuteplatserna hade fått ganska olika häckar och skötsel, dels i att A-lagare bru-kade slå sig ner på kanten till radhusens uteplatser. Staketet blev bra och gjordedessutom att de boende fick ”en dialog” också med A-lagarna: ”Dom fattade attde var för deras skull och några började prata med oss.”122

Möjligheter och komplikationerSer man till den samlade bilden av vad som hänt i denna delprocess menar deaktiva att de idéer och initiativ som kommit fram under åren och en del av akti-viteterna skulle ha uppstått oavsett projektet om lokal demokrati och självför-valtning. Däremot tror de inte att de ”skulle ha fått allt det här materialet ochstödet om inte Poseidon haft den här tanken att hyresgästerna skulle göra dettasjälva”.123

Både anställda och aktiva ser positivt på en fortsatt utveckling och har fleragemensamma uppfattningar om de närmaste målen och hur dessa skall kunnauppnås124:• fortsatt arbete med nuvarande inriktning• fler engagerade och aktiva framförallt från loftgångshusen• en härlig gemenskap på gården• högre status som bidrar till att förändra bilden av området• ett mer organiserat och strukturerat arbete bland aktiva• ökat ansvar och nya ansvarsområden för de boende.

De aktiva betonar framförallt att det egna arbetet behöver bli tydligare och fas-tare strukturerat inte minst för att de boende skall kunna bli mer självständiga isina aktiviteter. Men man understryker också att Poseidons företrädare behöverengagera sig mer och bli tydligare i sitt förhållande till de aktiva hyresgästerna. 122 Intervju med aktiva boende 001031.123 Intervju med aktiva boende 001031.124 Intervju med aktiva boende 011215; Intervju med husvärd och miljövärd 020110.

155

De anställda har också en del konkreta idéer om hur arbetet skulle kunna ut-vecklas. Att utse ”gårdsvärdar” och ”källarmästare” bland de aktiva är ett för-slag. De skulle kunna få specifika, avgränsade uppgifter som inte behöver varasärskilt betungande, men som kan ha stor betydelse för att förbättra trygghetenoch hemkänslan på gården.

Gemensamt arbete och tätare samvaro innebär också ökad risk för komplika-tioner och konflikter. Flera konflikter har förekommit som inverkat negativt påden gemensamma verksamheten, men fantasin och förmågan att lösa eller han-tera dem har också utvecklats. En av de aktiva boende säger: ”Jag tror inte mankan leva så här utan att ha konflikter. Vi gör ju jättemycket tillsammans. Barnenumgås, vi går på samma föräldramöten. Det är så mycket.”125

Konfliktsituationerna har vanligtvis ytterst gällt beslutsprocessen och vilkenlegitimitet fattade beslut har för enskilda boende. De aktiva vill dock under-stryka att den typ av konflikter som uppträtt på deras gård är ”sådana saker somman skulle kunna lösa och framförallt på ett tidigare stadium. Barnuppfostranhar man alltid olika uppfattningar om och det kan man inte komma överensom.” Men hur man skall ha det med färg, bänkar, planteringar och blommor”kan man lösa”.126

5.4 Självförvaltning tar tid – vi tar ett steg i taget iGamlestaden

En tidig ljum aprilkväll 2002 samlades ett tjugotal förväntansfulla boende ikvarteret vid en av ingångarna på gården. Ett blågult band hade spänts tvärsöver trapphuset ned mot källaren. Under glada tillrop klippte en av deltagarnabandet och kvarterets nya föreningslokal förklarades därmed för invigd. Hän-delsen var höjdpunkten i en tvåårig process. Aktiva hyresgäster hade inlett ettsamarbete, gården hade omformats, en kvarterslokal hade målats och utrustats,verksamhet hade planerats och gårdsföreningen Grannarna bildats. Nu var ak-tiva och inbjudna samlade till invigningsfest. Stolt visade de aktiva upp vadman med gemensamma insatser åstadkommit och berättade hur lokalen vartänkt att användas.

Valet att följa denna LDS-process hade tre huvudmotiv: tidpunkten för star-ten, de specifika sociala och fysiska förutsättningarna och utsikterna för en ut-veckling. Viktigast var möjligheten att här följa en områdesprocess från det allraförsta mötet och framåt. Introduktionerna i det aktuella distriktet låg sent i tidenoch det fanns därför flera alternativ att välja mellan. I en del nyintroduceradekvarter stod det dock klart att någon aktivitet knappast skulle kunna etablerasinom överskådlig tid. I detta kvarter uppvisade aktiva boende ett engagemangsom talade för att en kollektiv aktivitet skulle kunna utvecklas i samarbete medområdespersonalen. Befolkningen hade också en intressant etnisk sammansätt- 125 Intervju med aktiva boende 001031.126 Intervju med aktiva boende 001031.

156

ning. Kvarteret hade en anrik historia och var förhållandevis litet, med en välavgränsad gård. Dessutom tillhörde det en fungerande lokal hyresgästföreningmed en allmänt positiv inställning till LDS-verksamheten.

GamlestadenKvarteret är beläget i Gamlestaden – stadens äldsta stadsdel. Området vid Säve-åns mynning var fram till att Göteborg grundades plats för staden Nya Lödöseoch en period landets näst största exporthamn. Efter att stadsprivilegierna över-gått till Göteborg på 1600-talet och de flesta invånarna flyttat dit utarrenderadesmarken för jordbruksändamål. På 1700-talet anlades ett sockerbruk i ”Gamlastaden” som området nu benämndes. Det blev också inledningen till den indu-striverksamhet som därefter gjort stadsdelen till en av de mest expansiva i sta-den. Genom det speciella geografiska läget och den unika historien utveckladesden till en säregen kombination av bruksort och halvcentral närförort. Gamle-staden blev navet i stadens industriella utveckling, men utgjorde samtidigt medsin blandning av arbetsplatser, bostäder, offentlig och kommersiell service, fö-renings- och nöjesliv ett slags sammanhållet lokalsamhälle. SKF utvecklades påkort tid till landet största arbetsplats och förde vidare traditionen att uppföra ar-betarbostäder i närheten av fabrikerna (Lönnroth, red., 2000, ss 6–18; Fritz,1996, ss 251–260, 328–329; Gärde, 1923, ss 37–38).

Vy norrifrån över den tre våningar höga kvartersbebyggelsen i Gamlestaden. I förgrun-den till vänster Gamlestadsskolan. I bakgrunden stadsdelen Bagaregården. (Foto:Poseidon.)

På 1910-talet upprättades en stadsplan för bostadsbebyggelsen som genomför-des med landshövdingehus i storgårdskvarter och Holländareplatsen som torg.Under 1930-talet uppfördes ett antal barnrikehus, s.k. solgårdshus, med tillhö-rande barnstuga och på 1940-talet fullföljdes utbyggnaden i de norra och västradelarna med friliggande lamellhus. Många av fastigheterna byggdes av bostads-

157

föreningar som bildats av fabriksarbetare med stöd av företagen.127 Under denhär tiden uppfördes också skolor och en kyrka. År 1957 stod medborgarhusetfärdigt med ett betydande bibliotek och där en mycket mångsidig verksamhetutvecklades. Under senare årtionden har visst kategoriboende också inrättats.

Gamlestaden har fortfarande karaktär av arbetarstadsdel om man ser till be-folkningssammansättning och socialt liv. Samtidigt har stora förändringar ägtrum. Sedan många årtionden är befolkningen starkt etnisk blandad. Under andravärldskriget blev Gamlestaden tillflyktsort för flyktingar och på 1960-taletskedde en arbetskraftsinvandring.128 Befolkningen har minskat kraftigt, genom-gått flera generationsväxlingar och fått ytterligare etniska tillskott. Idag finnsdock fortfarande ett hundratal personer i livet som tillhörde arbetarinflyttarna imitten av förra seklet och många av deras yngre släktingar har blivit stadsdelentrogna. Under 1990-talet har befolkningen pendlat kring 6500 invånare. Ande-len barn är förhållandevis mindre medan yngre yrkesarbetare är fler än kom-mungenomsnittet. En tredjedel av invånarna är födda i annat land.129

Efter 1960-talets högkonjunktur blev Gamlestaden mer problemtyngd, medhög arbetslöshet, dåligt underhållna bostäder, betydande drogmissbruk och högaohälsotal. Under 70-talet revs flera kvarter och huvudstråket sanerades. Därefterhar de flesta äldre fastigheterna byggts om. Stadsdelen innehåller drygt 4000bostadslägenheter med endast ett fåtal småhus. Poseidons bostadsbestånd bestårav 850 lägenheter i trevåningshus, ca hälften som landshövdingehus i kring-byggda gårdar och hälften som lamellhus. Företagets samtliga äldre hus är om-byggda med moderniserade lägenheter och förnyade gårdar.

I stadsdelen finns skolor, daghem, annan samhällsservice och förhållandevismånga småaffärer och restauranger. Livsmedelsaffärerna är dock få men en låg-prisbutik på lite längre avstånd är ett alternativ.130 Ett flertal socialt inriktadeprojekt har genomförts under senare årtionden. Betydande drogmissbruk, högbrottslighet och osäkerhet har dock fortsatt att känneteckna stadsdelen. Under år2000 inleddes därför ett projekt för ökad trygghet och säkerhet i stadsdelen. Po-seidon tillsatte under ett år också en heltidsanställd projektledare som arbetademed trygghets- och inflytandefrågor bland företagets hyresgäster.131

127 I kvarteret byggde en sådan förening, Atos, ett hus och Gamlestadens fabriker upp-

förde ett hus för sina anställda.128 Vid SKF ökade exempelvis de utlandsfödda arbetarna från 25% till drygt 40% där

de klart största nationaliteterna var finländare och jugoslaver (Beckholmen m.fl.1982, s 399).

129 Göteborgsbladet 2001, Drygt 50% av totala antalet invånare är i åldern 19–44 år.130 Intervju med aktiv boende 001023.131 På initiativ av Bostads AB Poseidon och stadsdelsnämnden för Kortedala har en

kartläggning av stadsdelen inletts. Fastighetsägarna har också bildat en förening –Trygga Gamlestaden – för att gemensamt arbeta vidare med åtgärder (Malm, 2001;Intervju med projektledare för trygghets- och säkerhetsprojekt 010626).

158

FallstudieområdetDen studerade processen är lokaliserad till ett kvarter i den äldre delen avGamlestaden som ingår i kommunens bevarandeplan för kulturhistoriskt värde-full bebyggelse (Lönnroth, red., 2000, ss 12–15). Kvarteret är kringbyggt ochomfattar en större rektangulär och en mindre kvadratisk gård. De flesta av Po-seidons 70 lägenheter ligger kring den större gården och byggdes om 1979–1981.132

Kvarteret i Gamlestaden, planritning före förändringarna 2001. De vita gårdsytornautan detaljer innehas av andra ägare än Poseidon.

Poseidons fastigheter i hela Gamlestaden sköts av två husvärdar med ansvar förall förvaltning och service utom uthyrning och periodiskt underhåll. Arbetensom husvärden inte själv klarar eller hinner utföra köps av entreprenörfirmor.Utomhusmiljöerna sköts i huvudsak av en entreprenör. Det aktuella kvarteretutgör en del i ett husvärdsområde och betraktas som en ”genomsnittlig gård”.133

I husen bor ca 150 personer med blandad social, etnisk och åldersmässig sam-

132 Samtal med husvärdarna 001017.133 Intervju med husvärd 001211.

159

mansättning, utan speciella grupper.134 Omsättningen av hyresgäster har tidvisvarit ganska stor, men avtagit.

För de aktiva boende är det ”gården och granngården” som utgör bostadsom-rådet – inte någon större del av Gamlestaden. Trots att omgivningarna uppvisaren hel del störningsproblem med inbrott, knark och bråk135, uppfattar man går-den som ”väldig lugn” med ”en jättebra stämning” mellan de boende. Gamle-staden upplevs som ungefär lika trygg och säker som de flesta andra ställen ochuppfattas ha allmänt sett högre status än Angered och Kortedala.136

Trots att gårdsmiljön upplevdes som positiv och relationerna mellan de bo-ende var goda saknades ändå naturliga mötesplatser och möjligheter till mång-sidigare kontakter. Utomhus saknades sittplatser och inomhus fanns inga all-männa utrymmen där hyresgäster kunde träffas.

Lokal demokrati och självförvaltning

IntroduktionLokal demokrati och självförvaltning introducerades i olika delar av stadsdelenunder mars till maj 2000. Först med introduktionsmöten för inbjudna hyresgäs-ter och därefter med uppföljningsmöten för dem som funnit intresse för att i nå-gon form medverka i LDS.137 I den process vi studerar förekom tre typer avmöten: introduktions- och uppföljningsmöten, informella möten mellan hyres-gäster samt möten med husvärden och projektledaren för trygghetsprojektet iGamlestaden.

I slutet av februari inbjöds samtliga hyresgäster i kvarteret och ytterligare ettkvarter genom brev till introduktionsmöte. Det hölls i början av mars i medbor-garhusets stora samlingssal. Sammanlagt hade hyresgäster i 118 lägenheter in-bjudits. Sju boende, varav tre från ”vårt” kvarter, hade funnit inbjudan tillräck-ligt intressant, däribland två av dem som senare kom att bli mest aktiva. Sex varkvinnor mellan 30 och 60 år och en var man i 60-årsåldern. Fyra av kvinnorna

134 Antalet är en ungefärlig beräkning utifrån det aktuella kommunala statistikområdet,

där Poseidons lägenheter i kvarteret utgör 15%. Detsamma gäller övriga statistiskauppgifter. En större andel av de boende än genomsnittligt i kommunen är arbetssö-kande, uppbär socialbidrag och saknar högre utbildning Andelen svenska medbor-gare är 75% och andelen svenska medborgare födda i utlandet är 20% (Göteborgs-bladet 2000).

135 Intervju med husvärd 001211.136 Intervju med aktiv boende 001023.137 Forskargruppen deltog vid flera introduktions- och upptaktsmöten. Alla redogörel-

ser från mötena bygger på forskarnas egna anteckningar om inte annat anges.

160

hade utländsk bakgrund, mannen var ordförande i Lokala hyresgästföreningenFeskarna.138

Mötet inleddes med att samtliga närvarande presenterade sig. Därefter före-drog dåvarande projektledaren LDS-projektets bakgrund, syfte och uppläggningutifrån frågeställningen: Varför lokal demokrati och självförvaltning? Fram-ställningen som följde var avsedd att ge ett antal svar på frågan. Den utgick frånett overhead-material som använts vid samtliga introduktionsmöten. Det är ut-arbetat och formulerat med utgångspunkt från företagets syn på lokal demokratioch självförvaltning och hur detta skall kunna utvecklas i de olika bostadsområ-dena. Det framfördes som en viktig strategi för företaget och ett erbjudande tillhyresgästerna att ”ta makten” över vissa beslut och verksamheter i sina områ-den. Huvudpunkterna var:• Hyresgäster tar befälet i sitt område – idéer om medverkan som inte är helt

nya, men varit slumrande; exempel med eldsjälen och pensionären Elis iJärnbrott där hyresgäster varit aktiva i 15 år

• Ta makt över sin vardag – delaktig, behövlig, inflytande med utgångspunktfrån egna behov och önskemål; exempelvis utemiljön, gården, huset som påGånglåten i Västra Frölunda

• Eget och gemensamt intresse som grund – som kan ge ökad trivsel, ökatkvarboende och lägre kostnader; exempel med mamma och barn i Lövgärdet

• Anpassade lösningar – som utgår från olika behov, förutsättningar och sam-arbetspartners i områden; exempel med staketbygge i Lövgärdet: ”Om vibygger, betalar Poseidon?”

• Gemensamt arbete – som bygger på jämlikhet, och ger bättre kontroll såvälsocialt som ekonomiskt; exempel med generationssamarbete och områdes-budget

• Poseidon ger verktygen – i form av utbildning, kunskaper, erfarenheter ochresurser; hyresgäster arbetar tillsammans i grupper

• En lång och krokig väg – ett utvecklingsarbete går aldrig på räls, det tar tid,kan var påfrestande och kräver ansvar; exempel hyresgäster i Backa sombyggt om sin gård och fått avtal för att reglera ansvar och uppgifter

• Framtidens boende – visioner om det framtida boendet presenterades somsammanfattning.

Efterföljande diskussion berörde nästan inte alls de frågeställningar som tagitsupp i inledningen. De boende tog istället upp konkreta exempel gällande tvåteman: Problem med skötsel, kvarterslokal och engagemang bland andra hyres-gäster; samt kollektiva aktiviteter och insatser som man hade positiva erfaren-heter av. Alla gav olika exempel på gårdssammankomster som varit både roliga 138 Övriga deltagare var fem representanter för Bostads AB Poseidon och projektet lo-

kal demokrati och självförvaltning, en ombudsman för hyresgästföreningen i VästraSverige samt en forskare. I Gamlestaden finns f.n. två lokala hyresgästföreningar.LH Feskarna omfattar flera kvarter förutom fallstudieområdet.

161

och bidragit till större samhörighet på gårdarna. Ett problem var att det ofta baravar ett mindre antal av de boende som deltog. Ett annat problem var att det påbåda dessa gårdar saknades mindre samlingslokaler. LH-lokalen med plats för15 personer, ansågs ligga för avsides. I ”vårt kvarter” fanns en lokal i ett av hu-sen som deltagarna ville få tillgång till. Själva var man beredda att måla ochställa i ordning den.

En yngre kvinna med starkt positiva upplevelser av tidigare sammankomsterundrade om det skulle gå bra att köpa in en fast grill och nya trädgårdsmöbler.En något äldre kvinna hade erfarenhet av att plantera blommor och buskar till-sammans med andra boende och menade att det var ett bra sätt att starta. Detgav ”snabba och tydliga resultat!” LH-ordföranden berättade att ”de första ste-gen” tog han ”på den här gården” och att aktiviteterna utomhus hade varit meromfattande tidigare. Han ville se dem som förebilder för det fortsatta arbetet. Enäldre kvinna hade ingått i ett faddersystem i det område där hon tidigare bott:”Det kanske kan vara nå’t?” Avslutningsvis betonade projektledaren: ”Ni ärviktiga, ni är här och det är ni som avgör vad det blir”. Deltagarna kom överensom att på sina gårdar samla ihop idéer och ta med dem till ett ”återsamlingsmöteom några veckor”. Avslutningsvis fick deltagarna en inbjudan till ”studiecirkel ikvarteret – lokal demokrati och självförvaltning”, ingen anmälde sig dock.

Kallelser till introduktionsmötet i medborgarhuset hade alltså delats ut ibrevlådorna. En av dem som hörsammade kallelsen blev intresserad därför atthon ”såg en möjlighet att förbättra” så att de boende skulle kunna ”må bra”:

Jag hade läst att det fanns på andra ställen, men det behövs mer pengar, lokalert.ex. och jag undrade varför man inte kunde göra så här också så att det blir bättreoch trevligare både för oss som bor och de som kommer på besök.139

I mitten av april hölls uppföljningsmötet för intresserade på husvärdsexpeditio-nen. Det samlade fyra personer utom husvärden och projektledaren. Man gjordeen genomgång av frågor och aktiviteter som verkade aktuella. Deltagarna från”vårt” kvarter ville börja med att förändra gården. Det fanns många idéer, meninga färdiga förslag. Man bestämde att hyresgästerna under försommaren skullehålla egna möten och utarbeta förslag som ett par representanter sedan skulle taupp vid träffar med husvärden.

LDS-aktiviteter och gårdsförslagEtt förslag som de aktiva snart ville förverkliga var att måla om ett äldre staket.Husvärden ordnade snabbt färg och ett tiotal ”föräldrar och barn” målade sta-ketet två gånger. Förutom att måla staketet, träffas med barnen och ha fester pågården ordnade man inköp av nya bord och sittmöbler utomhus som komple-ment till de gamla som också målades.140

139 Intervju med aktiv boende 001023.140 När man målade staketet ”kom en granne med kaffe. Hon tyckte att hennes barn var

så stora att hon inte behövde vara med på målningen, men var med ändå” (Intervjumed aktiv boende 001023).

162

Det här gjorde vi och så tänkte vi att vi borde ändra litet på gården. Det finnsbuskar där som gör att man inte kan se över på andra sidan. Så jag började pratamed mina grannar om det. – Ja, gör det, vi litar på dig, säg till bara så kommervi. Och andra sa: Ja visst, vi kan göra si och så. Till slut bestämde vi att vi skulleskissa litet om hur vi ville ha det. … Ofta pratar man och det blir ingenting. Nuvisste vi att chansen fanns. Då satte vi igång. Sedan berättade vi det för LH-ord-föranden och han tyckte det var en bra idé. Vid de här tillfällena träffades vi, femkvinnor och en man i litet varierande åldrar, 30 år och uppåt, på gården och närdet kom någon förbi frågade vi vad de tyckte och lade till om de hade något braförslag.141

Förslaget innebar att träd skulle beskäras och en buskrabatt tas bort. Iställetskulle en labyrint av mindre buskar anläggas som barnen kunde gå emellan ochsom medgav bättre uppsikt från en speciell plats med fasta bänkar. Längre bortpå gården skulle man sätta upp en grill och bygga en liten blomsterträdgård som”sköter sig själv” på vintern. På strategiska ställen skulle sedan mindre belys-ningspunkter sättas i marknivå.142

En av de aktiva kvinnorna presenterade sedan gårdsförslaget för husvärdensom tog väl emot det. Tillsammans med en annan aktiv kvinna blev hon infor-mell företrädare för hyresgästerna på gården. Men hon var noga med att betonaatt ”jag är bara jag, men vet att chansen finns”. Samtidigt kunde hon bli ”lite ir-riterad” över att andra ”människor inte utnyttjar möjligheten att vara med, varadelaktig och göra så att saker blir bättre”. Under år 2000 tog dessa två kvinnorinitiativ till de åtgärder som blev utförda och till det förslag som togs fram av deboende. Ingen hade bett dem om det. Något möte där de boende fattade beslutom förslaget genomfördes inte heller, men alla boende som var intresseradekunde lämna synpunkter.

Förnyelse av gården och samarbeteDe boendes förnyelseförslag för gården blev tämligen omfattande. Husvärdenuppfattade det som ”en ombyggnad av gården” som varken resursmässigt ellerarbetsmässigt rymdes inom ramen för LDS utan snarare var boinflytande.”Mycket av det anser jag att de inte klarar att göra. Det krävs entreprenörer föratt genomföra de projekten.”143 Principiellt delades den uppfattningen också avde aktiva som menade att ”tyngre arbete” som städning och anläggningsarbeteninte skulle utföras av de boende. Med husvärden gjordes emellertid en principi-ell överenskommelse om att Poseidon skulle bekosta allt material inklusivetyngre träd- och markarbeten som krävde maskiner, medan de boende, trots sinprincipiella inställning, skulle utföra anläggnings- och planteringsarbetet samtskötsel.144

141 Intervju med aktiv boende 001023.142 Intervju med aktiv boende 001023.143 Intervju med husvärd 001211.144 Intervju med husvärd 001211.

163

Under våren 2001 beskars träden genom Poseidons försorg och några aktivaboende tog bort ett större buskage som avgränsade gårdens mittdel från den öv-riga. I den norra delen gjordes flera stora sittplatser i ordning, gräs såddes,påskliljelökar sattes och vid varje entré placerades en större kruka med violer.Husvärdens arbetsbelastning och att miljövärdar saknades medförde dock attövrigt arbete inte kunde förberedas som planerat. Husvärdarna såg bristen på tidsom en helt avgörande fråga för att seriöst kunna ta sig an LDS-uppgiften. Förstefter att Poseidon anställt en projektledare för ett trygghets- och säkerhetspro-jekt i stadsdelen kom förnyelsen igång på allvar. I projektledarens uppgift in-gick nämligen att stödja just den typ av verksamhet som hyresgästerna i kvarte-ret ville ägna sig åt. Projektledaren blev från april 2001 den tjänsteman som ipraktiken kom att arbeta med LDS i hela Gamlestaden. Han upprättade ett näraoch kontinuerligt samarbete med alla grupper som var aktiv, bl.a. med mötenoch protokoll varannan månad. Han såg till att idéer och förslag följdes uppomgående med undersökning eller åtgärder. Han medverkade på samrådsmötenoch kompletterade husvärdarna i deras verksamhet. Han tog initiativ till att en-gagera trapphus- och tvättstugevärdar bland de boende samt till allmänna fri-tidsarrangemang som bussutflykter.145

Gårdens nordvästra del. Lekplats, grillplats och olika sittplatser samsas med personligtskapade planteringar i den av hyresgästerna omdanade gården. Tidigare täcktes sitt-platsen i förgrunden av ett stort buskage. I bildens mitt står gårdens största träd.

Sommaren 2001 fortsatte förnyelsen av gården. Utifrån de aktivas önskemål le-vererade Poseidon material och arbetsverktyg – grus, sand, matjord, torv, na- 145 Intervju med projektledare för trygghets- och säkerhetsprojekt 010626.

164

tursten, växter, betongplattor, grill, bänkar och bord. Några boende utförde se-dan anläggnings- och planteringsarbetena. I augusti hade nya rabatter anlagtsoch planterats. En yta hade byggts upp och anlagts med plattor för att utgörasittplats. En gångväg hade belagts med plattor, en grill murats upp och sittplat-ser markerats.146 Under försommaren 2002 kompletterades anläggningsarbetetmed ytterligare plattläggning och fantasifullt utformade blomsterkullar mednatursten runt om samt rabatter med spaljéer, portaler och ovanliga växter.147

Förändringarna av gårdsmiljön är genomtänkta och välplanerade. De är iögo-nenfallande och har gett gården en annan karaktär. Den ger ett öppnare intryck,är ljusare, mer överskådlig, varierad och samtidigt mycket mer tilltalande ochvackrare än tidigare. Nu finns dessutom nästan ett överflöd av sittplatser i formav bänk-bordmöbler. Av den ursprungliga planen återstår endast belysningen attfullfölja. Gårdsutformningen har kommit ganska nära den vision som de aktivaboende har.148

De aktivas arbetsinsats har varit förhållandevis omfattande. Det direkta an-läggningsarbetet kan beräknas till sammanlagt ca fyra veckors heltidsarbete fören yrkesarbetare. Det mesta av arbetet har utförts av de två mest engageradefamiljerna i kvarteret, och totalt har ett femtontal personer, inklusive barn, varitdelaktiga. I det löpande skötselarbetet har ytterligare några medverkat. Tidvishar skötseln lämnat en del övrigt att önska, men den har efterhand fungerat merrutinmässigt och allt bättre.

Föreningsutveckling och kvarterslokalTidigare aktiviteter hade uteslutande bestått av spontana träffar och mindregårdsfester. För mer kontinuerliga aktiviteter saknades ekonomiska medel ochsamlingsplatser. En av de mest aktiva hade hört talas om att de boende genomden lokala hyresgästföreningen kunde få pengar för att använda till något ge-mensamt. Hon kontaktade LH-ordföranden och man kunde börja direkt: ”Detblev väldigt stora och fina fester på gården med grannarna.” Det ledde också tillett samarbete med LH Feskarna och till att två av de aktiva kvinnorna frånkvarteret invaldes i dess styrelse. LH Feskarna medverkade dock inte i gårds-festerna eller de inledande LDS-aktiviteterna och engagerade sig inte heller föratt göra någon samlingslokal tillgänglig.

146 Observation i kvarteret 010806.147 Observation i kvarteret 020718 och 020830.148 Intervju med aktiv boende 011212. Observation i kvarteret 020718 och 020830. De

aktiva hade också föreslagit att ett mycket stort träd på gården skulle tas bort ellerkraftigt beskäras. Det har hittills inte skett, eftersom företagets distriktsledning me-nar att det är ett äldre karaktärsträd som inte bör avlägsnas eller utsättas för en om-fattande förändring.

165

Kräftkalas på gården i augusti 2001 när de största anläggningsarbetena gjorts.Gårdsfesterna har blivit fler sedan självförvaltningen kom igång (Foto: Aktiv boende).

Gårdsförändringen gav flera mötesplatser utomhus, men möjligheter till gemen-samma aktiviteter inomhus saknades. De aktiva hade emellertid kännedom omett större källarutrymme som tidigare använts som aktivitetsrum. Man kontak-tade husvärden och ledaren för trygghetsprojektet som förklarade att lokalenskulle kunna göras i ordning under vintern 2002, under förutsättning att de bo-ende själva ombesörjde målning och utrustning av lokalen.

Projektledningen bedömde denna situation som gynnsam för att en gårdsfö-rening skulle kunna bildas bland boende. Hyresgästföreningens ombudsmanmed uppgift att utveckla boinflytandet, kallad nätverksorganisatör, och ledarenför trygghetsprojektet kallade därför de aktiva boende till ett möte där fråganom en gårdsförening togs upp. Idén var att föreningen skulle bli ansvarig för lo-kalen och verksamheten samt kunna förmedla resurser till utrustning och akti-viteter. Föreningsbildningen som sådan väckte inget spontant intresse hos deaktiva, men möjligheten att erhålla avgörande resurser i form av lokal och eko-nomiska medel var tungt vägande motiv. ”Nej, jag blev inte intresserad. Jagtänkte bara att om vi kan få mer pengar till nytta för alla så gör vi det. Man skallta alla tillfällen som finns.”149 Efter ytterligare ett möte bestämde de aktiva sigför att bilda ”en sådan där gårdsförening” – Gårdsföreningen Grannarna. ”Vifick en mall, läste igenom. Det är bara vi, man behöver inte betala medlemsav-

149 Intervju med aktiv boende 011212.

166

gift och inte ha möten. Vi gjorde lite stadgar och en lista på vad vi behövde tilllokalen. Vi beviljades 45 000 kr att användas till lokalen.”150

Lokalen Myshörnan efter att hyresgästerna gjort i ordning den. Här finns TV medsoffor, kök med porslin, sällskapsspel för barnen, symaskiner m.m.

Under hösten och vintern träffades de aktiva i lokalen, målade och diskuteradeutrustning och aktiviteter. Projektledaren såg till att elsystemet reparerades, atten liten köksinredning installerades och att dörrar och lås sattes in. Inför invig-ningen inhandlade de aktiva boende nya och begagnade möbler och utrustningsom man beslutat om. Tillsammans skapade man en ”mysigt” inredd fritidslokalmed tre aktivitetsrum och ett kök.

Invigningen, som skildrades i ingressen, blev därför både en manifestation avett enträget arbete och en symbol för vad man med initiativrikedom och entusi-asm kan åstadkomma under förhållandevis kort tid. Hittills har samlingslokalenframförallt använts i samband med högtidsfester och liknande. Regelbundnakollektiva aktiviteter får vänta till vinterhalvåret 2002/2003. De aktiva har ännuinte heller uppfattat att gårdsföreningen kan vara användbar på annat sätt änsom resursförmedlare, t. ex. när man skall fatta beslut eller ordna aktiviteter.

De två mest aktiva kvinnorna är de som hållit ihop och organiserat LDS-akti-viteterna i kvarteret. De har som regel också inlett varje aktivitet, som plattlägg-ningen och fritidslokalen. När de väl börjat har deras familjemedlemmar och

150 Intervju med aktiv boende 011212. Intervju med projektledare för trygghetsprojek-

tet 020115: ”Motivet att bilda föreningen var att göra i ordning lokalen och att hanågon form av verksamhet därnere. Vilket jag inte vill påverka, utan det får domgöra. Jag är med och stöttar, annars så får verksamheten växa fram. Föreningen ären förutsättning för att man skall kunna jobba med lokalen. Föreningen med en sty-relse är också en förutsättning för att få loss pengarna från hyresgästföreningen.”

167

andra boende hakat på och ibland tagit över arbetsuppgiften. Dessa två kvinnorhar också engagerat sig i lokala hyresgästföreningen och är de drivande i Gårds-föreningen Grannarnas styrelse. När ledaren för trygghetsprojektet erbjöd deboende uppgifter som trapphus- och tvättstugevärdar var det också dessa tvåsom antog erbjudandet. För den ena var det helt naturligt eftersom hon redan in-nan spontant hade tagit ansvar för att hålla ordning i tvättstugan. De är ocksåkvarterets enda två värdar av detta slag, med avtal och personlig nedsättning avhyran.151

Kring dessa drivkrafter finns sammanlagt ett tiotal vuxna och lika mångabarn som på olika sätt medverkar i de aktiviteter som förekommer. Ytterligarenågra är aktiva vid enstaka tillfällen. Vid gårdsfester och liknande deltar betyd-ligt fler, ibland också personer från andra kvarter. Av de aktiva vuxna är hälftenmän och hälften kvinnor och ungefär lika många har utländsk som svensk bak-grund.152

Resultat och effekterI sammanfattning har vi i kvarteret kunnat iaktta:• en introduktionsfas där

- informationsmöte hölls för hyresgäster på ett par gårdar och med uppföljningsmöteför de intresserade; dock ingen aktiv som visade tillräckligt intresse för att en stu-diecirkel skulle bli aktuell.

• en startfas där- boende, genom de aktivas initiativ och informella överenskommelser, formulerade

ett förslag om att förnya gårdsmiljön och få tillgång till en kvarterslokal;- ett samarbete inleddes med områdets husvärd och projektledaren för trygghets- och

säkerhetsprojektet;- aktiva därefter har genomfört en omfattande gårdsförnyelse;- aktiviteterna har medfört att fler boende börjat utnyttja gården;- samvaron mellan de boende utomhus har ökat och gårdsfesterna har blivit fler och

större;- särskilt många fler av de boende har dock inte blivit aktiva;- LH inte är direkt involverad i LDS.

• en etableringfas där- boende och områdesanställda format ett välfungerande samarbete;- boende organiserat sig i en gårdsförening samt erhållit en kvarterslokal som de ut-

rustat och börjat använda;- gårdsarbetet har antagit mer rutinmässiga former och två personer har engagerat

sig som trapphus- och tvättstugevärdar.

151 Intervju med aktiv boende 011212. Intervju med projektledare för trygghetsprojek-

tet 020115.152 Intervju med aktiv boende 011212. Intervju med projektledare för trygghetsprojek-

tet 020115. Observationer vid möten.

168

Poseidons fastigheter i Gamlestaden förvaltas av distrikt Olskroken. Praktiskaomständigheter i projektarbetet, men också förhållanden inom distriktet, med-verkade till att dess enheter kom att introduceras bland de sista inom företagetvåren 2000. Distriktsledningens förhållningssätt till LDS hade under projektetsinledande år varit avvaktande och passiv. ”Vi ville ligga lågt på distriktet”, somen ansvarig uttryckte det, vilket bl.a. innebar att för husvärden hände i stort settingenting mellan den första informationen om projektet 1997 och den egnastarten våren 2000.153 I oktober 2000 gjorde företagsledningen en ”rockad” meddistriktschefer. Distrikt Olskroken erhöll då en ny chef som tidigare arbetat sär-skilt aktivt för att genomföra LDS.

Den sena introduktionen innebar att det fanns möjlighet att dra nytta av erfa-renheter som gjorts i det tidigare arbetet med LDS. En iakttagelse som projekt-ledningen hade gjort var att distriktsledningens inställning och förhållningssättvar en omständighet som var av avgörande betydelse för genomförandet ute iområdena. Erfarenheter pekade också på att det redan inför de inledande intro-duktionsmötena var viktigt att inrikta LDS-arbetet på mindre enheter, kvartereller gårdar. Att i större utsträckning än som varit fallet utgå ifrån dessa enhetersspeciella, lokala förutsättningar och de intresserade hyresgästernas egna idéeroch förslag hade också framstått som särskilt viktigt. Dessa erfarenheter har vi-sat sig särskilt betydelsefulla och intressanta i den här aktuella processen.

En inte oviktig omständighet var också att husvärdarna fick längre tid på sigför att lära av kollegor och förbereda sig för den nya situationen. Det medver-kade till att husvärdarna uppvisade en positiv inställning till LDS-projektetsidéinnehåll och ett aktivt förhållningssätt till aktiviteter bland de boende. Dethindrade dock inte att de ställde sig skeptiska både till företagsledningens pro-jektvisioner kontra den praktiska verklighet där de skulle omsättas och till dentidsmässiga starten i områdena. En omständighet som husvärdarna framhöll varatt genomförandet av LDS avsevärt underlättades om det fanns miljövärdar somkunde ha kontinuerlig kontakt med hyresgäster om just de miljöfrågor som dit-tills varit mest aktuella:

Om man nu skall köra som dom vill att man skall utöka självförvaltningen och fådet till att fungera, så tror jag att det är en del i ledet att försöka ha folk som hartid att ta tag i det.154

Husvärdarna upplevde också påtagligt att Poseidonledningen nedprioriteradeLDS-projektet över tid, från en inledande ”hög nivå” till en ”hjärtlungrädd-ningsnivå” år 2000.155 Anställningen av en projektledare för trygghetsprojektetmed uppgift att stödja LDS-arbetet blev därför en extraresurs som radikalt för-ändrade förutsättningarna och gav möjlighet för det viktiga grundläggningsar-betet.156

153 Intervju med husvärd 001211.154 Intervju med husvärd 001211.155 Intervju med husvärd 001211.156 Intervju med projektledare för trygghetsprojektet 020115.

169

Projektledaren för trygghetsprojektet, som är den som följt utvecklingen mestingående och samtidigt har möjlighet att jämföra med andra processer i det di-strikt där han arbetat tidigare, anser att en stabil verksamhet med ett ökat antalaktiva skapats. Anläggnings- och skötselarbetet på gården som de aktiva boendeutför har successivt förbättrats. Trapphus- och tvättstugevärdarna har fungeratbra, utan klagomål. Ersättningsnivån är ”ekonomiskt försvarbar” även om ar-rangemanget med trapphusvärd skulle genomföras fullt ut i alla hus. Gårdsföre-ningen fungerar och tar hand om lokalen och verksamheten. De boende har numer kontakt med varandra och med de anställda än innan LDS inleddes. En delav anonymiteten har brutits upp. Inställningen till LDS har helt klart förändrats,även om det bara är en liten del av de boende som är aktiva. Från de boende haringa kritiska kommentarer hörts. ”Folk ser ju att det händer så mycket, då blirdet nog inte så att man tänker så.” Framförallt har emellertid de anställda blivitmer positiva än tidigare:

De anställda här har blivit mer positiva till LDS. Det är nog en liten aha-upple-velse. Fortfarande finns dock lite skillnader bland de anställda om man kanöverlåta till hyresgästerna att utföra vissa arbeten.157

Men även bland de mest aktiva har inställningar och förhållningssätt förändratsunder processen. Ordföranden i den lokala hyresgästföreningen, som är starktengagerad på många andra håll, och som inledningsvis deltog endast passivt harefterhand inlemmats i arbetet med fritidslokalen och gården och föreningenskassör har dessutom ansvar för Gårdsföreningen Grannarnas ekonomi. Denkvinna, som i ett tidigt skede menade att tungt utomhusarbete och städning var”för stora saker” i självförvaltningen, tillhör dem som utfört det tyngsta utom-husarbetet. Hon har också övergått från att spontant städa tvättstugan emellanåttill att åta sig uppgiften som tvättstugevärd.158

Möjligheter och komplikationerDe två mest aktiva personernas grundmotiv för sitt engagemang tycks dockkvarstå. ”Det jag gör skall vara betydelsefullt både för mig själv och förandra.”159 De gör saker därför att de anser att det behöver göras, oavsett omandra deltar eller inte, bara de delar deras uppfattning och tycker att det somgörs är rätt. Andras deltagande uppfattas emellertid både som en nödvändighetoch ett problem för den fortsatta utvecklingen. Det finns ett intresse bland deboende, men ” kanske är man för bekväma och vågar inte göra något annor-lunda”. För att stimulera intresset och öka aktiviteten krävs under alla omstän-digheter att man arbetar på ett annat sätt. Mötesarrangemanget i medborgarhusetlockade inga andra än dem som redan hade ett intresse. ”Kanske skulle man in-formera om självförvaltning när man skriver kontrakt. Man får information un-

157 Intervju med projektledare för trygghetsprojektet 020115.158 Intervju med aktiv boende 001023. Intervju med aktiv boende 011212.159 Intervju med aktiv boende 001023.

170

gefär som att – Du skall vara med – inget direkt tvång men på nåt sätt markeratatt det är viktigt att man är med i en organiserad verksamhet.” Viktigast är dockatt ”göra någon aktivitet som lockar människor, något roligt.”160 Att göra gårds-arbetet lustfyllt, kombinerat med fester, att inrikta arbetet med fritidslokalen påtrivsamma arrangemang, att hälsa nyinflyttade välkomna, göra det trevligt itrappan och ta hänsyn till barnen är exempel som man framhåller.161

De aktiva har också insett att ”självförvaltning måste få ta lite tid” och attman då ”tar ett steg i taget”. Hittills har de stora stegen varit gårdsförnyelsenoch fritidslokalen. För överskådlig tid bedömer de aktiva att det kommer attvara tillräckligt att etablera sig på nuvarande aktivitetsnivå för att ta nya steg ikvartersarbetet (I våra kvarter augusti-september 2001, s 2). De poseidonan-ställda å sin sida menar att det är särskilt viktigt att samarbetet mellan de aktivaoch anställda utvecklas. Man behöver vara lyhörd för de boendes önskemål,vare sig det är att ta över mer av skötseln med eller utan avtal, påverka budget-processen eller fatta beslut som inte stämmer med företagets linje.162

Vissa kritiska uppfattningar till lokal demokrati och självförvaltning kvarstårdock och har förstärkts. Uttrycket ”lokal demokrati och självförvaltning”, lik-som projektledningens försök att tydliggöra det, har varit problematiska förhusvärdar och aktiva boende. En utbredd uppfattning bland husvärdar är att var-ken lokal demokrati eller självförvaltning är särskilt användbart. Man vill ut-trycka sig i andra termer och ge dem ett innehåll som är avpassat för ”mina hy-resgäster”. Husvärden menar bl.a.: ”Jag vill ha det till olika grenar.” …”Självförvaltning det är mer som hyresgästerna klarar av att lösa själva.”…”Sedan de större projekten som boinflytande då, att de är med och bestämmerbara.”163 Trappstädning och liknande uppgifter tror han inte är aktuella i Gam-lestaden. I några hus har det tillämpats redan tidigare, men efterhand har alltflerhyresgäster dragit sig ur eftersom de ansett att ersättningen varit för låg och attdet medfört otrevliga meningsskiljaktigheter.

5.5 Trivsammare och vackrare – men inte självförvaltning iNorra Biskopsgården

Vid ett av de många studiebesöken har deltagarna från ett annat bostadsföretagfyllt den unika fritidslokalen Fyren. Områdets aktive hyresgäst framför andrafängslar besökarna med en välformulerad redogörelse över bostadsområdetsomvandling och LDS-verksamhetens utveckling. Med känsla och djup inlevelseberättar han om nödvändigheten av att inte ge upp, utan att hålla på och hålla påoch … för att få kontinuitet i aktiviteter; om målet att skapa en djupare gemen-skap och ett vackrare och bättre fungerande bostadsområde; om den avgörande 160 Intervju med aktiv boende 001023.161 Intervju med aktiv boende 001023. Intervju med aktiv boende 011212.162 Intervju med projektledare för trygghetsprojektet 020115.163 Intervju med husvärd 001211.

171

betydelsen av ett bra samarbete mellan aktiva och hus- och miljövärdar; omvikten av att låta engagemang och aktivitet växa i sin egen takt; och om glädjenöver att för första gången kunna dela gemenskapen med områdets nya svenskari det praktiska arbetet med ogräs och prunkande rabatter. Men åhörarna harknappt hunnit hämta andan förrän han korthugget avslutar: – Men varför kalladetta för självförvaltning? Jag vädjar till er, hjälp oss att hitta ett annat ord sombättre passar det vi faktiskt håller på med!

Denna process är vald framförallt utifrån två utgångspunkter. En betydandeLDS-aktivitet har inletts och organiserats av den lokala hyresgästföreningen inära samarbete med områdets husvärdar. Den har sedan utvecklats och integre-rats som en självständig verksamhet parallellt med den traditionsrika LH-verk-samheten. Processen är lokaliserad till ett klassiskt arbetarområde som de se-naste åren genomgått en både fysisk och social omvandling. Kontinuitet ochdiskontinuitet har här funnit en spännande balans där exempelvis bebyggelsenskvaliteter lyfts fram och där områdets ”nya svenskar” för första gången i desshalvsekellånga historia blivit delaktiga i aktiviteter för att försköna området ochstärka de boendes gemenskap.

Norra BiskopsgårdenStadsdelen Biskopsgården byggdes upp 1955–60 på Hisingen 8 kilometer frånGöteborgs centrum i tidigare jordbruksbygd. I öster omges den av äldre bo-stadsbebyggelse och i väster gränsar den till ett naturområde med motionsan-läggningar. Därutanför ligger Volvos största fabrik och andra arbetsplatser.Flera spårvagns- och busslinjer förbinder stadsdelen med övriga staden.

Vy mot väster över området i Norra Biskopsgården efter ombyggnaden med gångbronsom leder till närmaste torg. (Foto: Poseidon.)

Biskopsgården utformades till stor del som grannskapsenheter med centruman-läggningar och skolor nära bostäderna. Byggherrar var främst kommunala bo-stadsföretag men även HSB och privata företag fanns representerade. Bebyggel-sen är varierad med lamellhus, punkthus, radhus och en del experimenthus. Från

172

1980-talet har olika delar av Biskopsgården förändrats genom enklare ombygg-nader, ”turn around”, rivning och tillbyggnad av småhus (Lönnroth, red., 1999,ss 342–343).

I bostadsbristens tid fylldes de nybyggda husen av människor från de flestasamhällsgrupper som flyttade in från omoderna smålägenheter. Många hadekommit från landsbygden till varven och efterhand förstärktes karaktären av en-hetlig arbetarstadsdel. En del av den befolkningen bor fortfarande kvar. Av deinvånare som under senare år flyttat dit har en relativt stor andel helt skildakulturbakgrunder (Johansson, 2000, ss 110–112) . Ett 80-tal föreningar visar påen bred ideell verksamhet i stadsdelen och flera av dem avspeglar också detmångkulturella inslaget. Sedan 1993 bedrivs utvecklingsarbetet Bo Bra i Bis-kopsgården som ett samarbete mellan stadsdelsnämnden och privata aktörer.Grunden är boendemedverkan med ökat boinflytande och kvarboende som mål.Insatserna har medfört att stadsdelen förskönats, samt fått utbildningsplatser ocharbetsmarknadsåtgärder (Johansson, 2000, s 112; www.biskopsgarden.se (2001-03-14).

FallstudieområdetDen process vi valt att studera i Norra Biskopsgården äger rum i ett område medhus byggda 1958. Området har en närbutik. På gångavstånd finns ett par mindretorg med basservice och längre bort ligger ett större torg med en rad butiker ochinstitutioner. Daghem och skolor från låg- till högstadium ligger i närheten.

På 1980-talet var området kraftigt nedslitet. Företagets tanke att bygga omhusen möttes av hyresgästernas och dåvarande ordföranden i lokala hyresgästfö-reningens entydiga krav om en rejäl upprustning som skulle ta tillvara bebyg-gelsen kvaliteter och möjliggöra för dem som ville att bo kvar.164 Segslitna för-handlingar gjorde att förändringsarbetet drog ut på tiden fram till år 1997. Menslutresultatet gladde desto mer och förnyelsen erhöll bl.a. ett hedersomnäm-nande för god byggnadskonst (Årsredovisning för Poseidon 1997, s 10).165 Detio husen i tre och åtta våningar gavs en tydlig 1950-talskaraktär med sadeltakoch putsade fasader i varma ljusgula och röda färger som estetiskt binder sam-man området.166

164 Intervju med aktiva boende 010503.165 Hedersomnämnandet innebar att Poseidon erhöll 10 000 kr ur Per och Alma Olssons

fond.166 Husen tilläggsisolerades, balkongerna förstorades och fönstren byttes. Lägenheterna

fräschades upp och byggdes om i kök och badrum. De ca 410 lägenheterna inne-håller efter ombyggnaden 1–4 rok. De stora lägenheterna ligger i låghusen som har37% av lägenheterna, höghusen 63% (Intervju med f. d. LH-ordföranden 010503).Varje hus erhöll en gemensam tvättstuga och i varje trapphus installerades porttele-foner. Visst missnöje har uttryckts över enstaka brister, som små hissar, mindre felvid ombyggnaden och bekymmer med tvättstugorna (Samtal med boende vid besökpå Väderilsgatan 010503).

173

Översiktsbild över området mot väster efter ombyggnaden på 1990-talet.

Husen ramar in tre stora ytor med naturmark och gräsmattor liksom parkerings-platser. Utemiljön är varierad med planteringar, gräsmattor, små bergknallar ochbollplaner. Barnens lekmöjligheter har dock brister. Närlekplatsen är inte av-skärmad från parkeringsplatsen och utrustningen otillräcklig. Den rymliga fri-tids- och hyresgästlokalen – Fyren – är i gengäld en unik tillgång för hyresgäs-terna. Tillsammans med husvärdsexpeditionen är den inrymd i den centralt be-lägna före detta panncentralen som byggdes om för just detta ändamål.

I områdets drygt 400 lägenheter bor år 2002 uppskattningsvis 750 perso-ner.167 När området var nybyggt bodde här betydligt fler. ”Alla” män var dåvarvsarbetare och kvinnorna hemmafruar medan barnen var små.168 Idag ärsmåbarnen något fler och personerna över 75 år något färre jämfört med genom-snittet för Göteborg. Var tredje boende har annan kulturbakgrund från en radolika länder. ”En bra blandad kompott” är en kreativ beskrivning.169 Högre ar-betslöshet och ohälsotal, lägre medelinkomst, högre grad av socialbidrag liksomkortare utbildning och större andel förtidspensionärer än göteborgarna i genom-snitt är mindre uppenbara kännetecken.170

167 Det är en uppskattning eftersom fallstudieområdet utgör en del, 66%, av det aktuella

statistikområdets 622 lgh (Göteborgsbladet 2001).168 Intervju med aktiva boende 010503.169 Intervju med husvärd 010531. Enligt Göteborgsbladet 2001 kommer flest från Iran

5 %, övriga f.d. Jugoslavien 4%, Finland 4% samt från Bosnien och Turkiet 2%vardera.

170 Jämförelseindex för de två senare uppgifterna är 37 och 211 (Göteborgsbladet2001).

174

Lokal demokrati och självförvaltning

Förhistoria av kollektivt handlandeOmrådets lokala hyresgästförening och husvärdar hade sedan länge varit i gångmed olika typer av självförvaltningsaktiviteter när lokal demokrati och självför-valtning introducerades där. Aktiva hyresgäster hade redan i slutet av 1970-taletspontant tagit initiativ till plantering och städning i hela området. ”Vi började julångt tidigare. Innan självförvaltningen ens fått ett namn hade vi ju planterings-dagar och städdagar och allt möjligt sånt där.”171 Men ”självförvaltningen harförändrats mycket” sedan dess. Då ”var det ingen som höll i det, man fick någrasäckar med lökar, fördelade dem och grävde ned dem lite varstans där det gickatt gräva.”172 När husvärdarna kom 1996 började man samlas och diskutera, för-dela rabatter, göra beställningar av växter och plantera tillsammans.173

En av husvärdarna, som på 1980-talet medverkat i sociala projekt i Biskops-gården, ledde sedan början av 1990-talet en planterings- och skötselaktivitetmed ett 20-tal hyresgäster i husen intill Väderilsgatan. Den andre husvärden in-ledde sitt arbete i området 1996 med barnen:

Jag såg hur illa det var. Jag tog de barn som jag förstod förstörde och ordnade såatt de fick vara med och planera och ha sin rabatt. Efteråt så såg man ju – att oj,nu blev det inte så förstört. Lite så började det. Det var innan det kom från före-tagsledningen. Jag vet ju inte hur dom hade planerat. Men det var mitt egna sättatt se på det. Jag håller ju på med mycket idrott. Och den här teamkänslan att blidelaktig i något – är du juste så är någon annan juste. Då fick jag ju med mig femstycken här som är helengagerade. Det är väl grundplåten att det stämmer så braoch stöttar jag dem så stöttar de mig. Så har det trampat iväg.174

Dåvarande LH-ordföranden hade också i ett förberedande projektskede fått tadel av idéerna om lokal demokrati och självförvaltning. Företaget bjöd in ettantal lokala hyresgästföreningar, presenterade tankegångarna och bad om syn-punkter. Därefter förhandlade hyresgästföreningen och Poseidon och skrev bo-inflytandeavtal.175

IntroduktionDet fanns med andra ord en positiv beredskap och organisatorisk bas bland hy-resgäster och anställda i området när introduktionen inleddes hösten 1997 avprojektledaren och biträdande projektledaren. 40–50 personer slöt upp vid deförsta mötena.176 Stämningen var positiv och viljan att komma igång med akti-

171 Intervju med aktiva boende 010503.172 Intervju med aktiva boende 010503.173 Intervju med aktiva boende 010503.174 Intervju med husvärd 010531.175 Intervju med aktiva boende 010503.176 Intervju med aktiva boende 010503.

175

viteter påtaglig.177 Detta rapporterades på projektledningsmöten och uppfatt-ningen delades av anställda i området.178 De hyresgäster som deltog blev ocksåtillräckligt intresserade för att fortsätta. Studiematerial delades ut och det bilda-des tre grupper. ”Det var förslag om studiecirklar men de kom aldrig igång”.Enbart ett ekonomiseminarium genomfördes. Den delen av inledningen ”väckteinget gehör” hos hyresgästerna och ”sköttes inte bra” av projektledningen. Sär-skilt brast det i kontinuitet och närkontakt med området.179 Inte heller tidpunktenför att inleda projektet uppfattades som särskilt väl vald:

Det jag tyckte var negativt var väl att det kom alldeles efter omorganisationen.Några skulle bort – man kände att ju mer hyresgästerna gör ju mindre behövs vi.Det var litet känsligt ett tag då när fastighetsskötarna och städerskorna skullebort. Det var en rörig period så motståndet var rätt så rejält från hyresgästerna attvilja hjälpa till, för dom stöttade ju verkligen oss som var här på jobbet. Det vardubbelmoral i budskapet. Det kändes som så att skall vi också bort. Men sedannär man kände sig trygg igen och man såg fördelarna av ett boende som funkar,ju lättare blir mitt jobb och ju bättre blir deras boende också.180

I det skedet menade en del hyresgäster också att man inte ville medverka i själv-förvaltningen därför att företaget främst såg det som ett sätt att sänka sina för-valtningskostnader. Andra skrämdes av att de kanske skulle bli uppbundna avatt städa trapphus och tvättstugor.

SamarbeteDe mest aktiva hyresgästerna och husvärdarna var dock överens om att börjaorganisera planterings- och skötselarbetet av utemiljön mer systematiskt. Någrasamlades och man bestämde sig för att börja med ett tiotal rabatter. Men manville inte gärna ”gräva i andras rabatter” och då föddes idén om att utse ”trapp-husvärdar” med ansvar för rabatterna i anslutning till det trapphus där person-erna bor. Något senare tecknade den lokala hyresgästföreningen också sidoav-tal för boinflytande med självförvaltning:

När vi skrev under de här avtalen för våran del var det ju bl.a. upplysningar ombudget för förvaltning och kostnader för reparationer och underhåll som vi villeha. När det gäller rena självförvaltningen så ville vi ha beslutanderätt i den, meninte ansvar. Så vi kan vara med och besluta om vad vi skall göra i självförvalt-ningen, men vi har inget ekonomiskt ansvar. Utan Poseidon har budgeten ochpengarna och när pengarna är slut så får vi inte mer. Vi kan alltså inte säga att vitar 20 000 därifrån och lägger där. Vi kan komma med önskemål om vad vi villha och räcker pengarna får vi det.181

177 Projektgrupp, Protokoll 971007, s 1; 971028, s 1; 971209, s 1; Anteckningar

980113, s 2.178 ”Det var väldigt bra ordnat från Poseidons sida och idéerna verkade bra.” (Intervju

med husvärd 010531).179 Intervju med husvärd 020225.180 Intervju med husvärd 010531.181 Intervju med aktiva boende 020219.

176

Husvärdarna och de mest aktiva var överens om att självförvaltningen inte börvara ett mål i sig, utan ett sätt att tillsammans skapa ”ett trivsammare bostads-område” och en ”ökad gemenskap”.

Vi hade rätt mycket möten och strategier, vilket som var det bästa och så. En delgrejer föll ju direkt och andra har funkat till hundra procent. Strategin var ju attfå en person i varje huskropp att vara intresserad. Då hade man ju i varje fall ensom man kunde vända sig till. Det som inte gick hem var att när man väl hadefått en i varje hus fick de inte med sig någon. Det trodde vi att de skulle få.Några fick det, men det var många hus där det inte gick. Det tog en bra stund, detbehövdes många som var ute innan de fick nästa med sig. Det var diskussion omalla ämnen, men det vi ville få folk att ägna sig åt det var rabatterna. Vi har ald-rig diskuterat att det skall städas trappor eller den biten. Men däremot pratar viofta om hur vi skall ha det för att det skall vara så bra som möjligt i tvättstugano.s.v.182

Aktiviteter och rekryteringLDS-verksamheten startade försiktigt och praktiskt i liten skala, men har ut-vecklats kontinuerligt både kvalitativt och kvantitativt. En uttrycklig målsätt-ning har hela tiden varit att endast inrikta sig på aktiviteter som ”fungerar” ochpåverkar området positivt och undvika att ”bygga in problem och motsätt-ningar”. Att börja med att ta hand om delar av den yttre miljön som efter om-byggnaden behövde mycket skötsel var då en naturlig startpunkt. Man började iden omfattning man hade intresserade aktiva och har därefter expanderat bådegeografiskt över området och antalsmässigt. Först träffades man spontant i denlilla gruppen och efterhand har en organiserad mötes- och skötselverksamhetutvecklats.

Sedan 1999 upprättar varje husvärd i distriktet handlingsplaner för självför-valtningen. I detta område sker det i direkt samarbete med självförvaltnings-gruppen. Gemensamma mål, strategier och aktiviteter för att genomföra dem ut-formas. Handlingsplanerna för Väderilen tillhör de mer utvecklade och realis-tiska som formulerats i distriktet. De har bl.a. innehållit konkreta mål för att en-gagera nya hyresgäster och arbetsformer för att systematiskt uppnå dem och ut-veckla LDS-verksamheten. Det senaste året har den omfattat momenten:• planering• rekrytering av nya aktiva• studiebesök och utbildning• beställningar av allt slags växtmaterial samt jord• plantering av lökar, blommor och andra växter• skötsel av rabatter och utemiljö samt miljöstugor med kompostering.

Diskussioner har förts om att utvidga aktiviteten till att omfatta städning avtrapphus och tvättstugor och att upprätta en egen budget för den yttre miljön för

182 Intervju med husvärd 010531.

177

hyresgästerna, men hittills har intresset bland de aktiva inte varit tillräckligt ochmotståndet bland övriga för stort.183

Vid introduktionen uppgick antalet intresserade till ett 40-tal. Fem personerbildade en kärngrupp som tillsammans med husvärden började organisera deförsta tio trapphusen. Antalet aktiva och verksamheten har därefter utvecklatskontinuerligt och stabilt. Mellan våren 2000 och hösten 2001 ökade antalet från12 till ca. 40. Till dessa kommer lika många som hjälper till då och då. Hösten2001 fanns trapphusvärdar i alla hus utom ett.184 I några lägre hus med fyra-rumslägenheter, som ligger i utkanten av området med fler barnfamiljer och enmer blandad etnisk sammansättning, har det tagit längre tid att rekrytera trapp-husvärdar. Målet för 2002 är minst en värd i varje trapphus i området och att an-talet aktiva blir 80 personer.185

Södra delen av området, planritning. Till höger Fyren, den före detta panncentralen,som efter ombyggnad inrymmer den lokala hyresgästföreningens lokaler och hus-värdsexpeditionen.

183 Dessa frågor har aktualiserats av distriktsledningen och husvärdarna men har hittills

inte kunnat realiseras (Lokal Demokrati och Självförvaltning Distrikt Karlaplatsen,s 2. Handlingsplan inskickad till projektledningen okt.-nov. 2000).

184 Enligt listor för utskick av enkäter våren 2000 respektive hösten 2001.185 Intervju med aktiva boende 020219.

178

Rekryteringen av nya aktiva har haft en långsiktig och konkret uppläggning.Tanken har varit att genom praktisk aktivitet och synliga resultat väcka intressehos dem som inte spontant besöker möten eller vägleds av skriftlig information.Förfarandet, som också har ett starkt personligt inslag, har inneburit att nya per-soner successivt lotsats in i verksamheten, oftast i samband med arbetsdagarnautomhus.

Sju nya kom förra veckan. Bl.a. flera nationaliteter. De kom när det var någrakanondagar att arbeta utomhus. Jag introducerade den nya miljövärden och vihann inte börja på ett ställe förrän de kom och frågade om de fick vara med.186

Graden av aktivitet varierar inom gruppen från de 5–6 ytterst aktiva som organi-serar och leder verksamheten, över trapphusvärdarna med ett eget ansvarsom-råde, till dem som hjälper till regelbundet och de som deltar vid några tillfällen,antingen i arbetet eller med stöd och kaffekokning. Inberäknas barn som med-verkar vid olika tillfällen uppgår antalet aktiva till ett hundratal. Personer somplanterar är i allmänhet inte samma personer som väver, snickrar eller håller påmed andra aktiviteter som LH Väderilen arrangerar.

Den övervägande delen av de aktiva är pensionärer, men ett tiotal är yrkes-verksamma, varav hälften är 30–40 år. Även om verksamheten domineras avpersoner som kan vara aktiva under normal arbetstid är det givetvis inget villkoratt man är ledig på dagtid för att vara med. Åldersprofilen behöver inte vara nå-got problem, men två bekymmer är tydliga. Ett är tillväxten av gruppen aktiva:”Jag förstår inte hur de tänker: Vi är ju gamlingar. Var kommer resten in? Hurkommer det in?”, säger en av de mest aktiva.187 Ett annat gäller att barnens be-hov inte så lätt kommer fram när huvudfrågan gäller att få det vackert och väl-skött.188

De aktiva kvinnorna är fler än männen, men många aktiva är gifta par därmännen också är starkt engagerade. Under de två senaste åren har en betydandedel av de nytillkomna varit personer med härkomst från vitt skilda delar avvärlden. Det har setts som speciellt glädjande och gett en delvis ny dimension åtverksamheten.

OrganisationFrån början samlades ett mindre antal intresserade hyresgäster tillsammans medhusvärden. Den mest drivande var samtidigt ordförande i den lokala hyresgäst-föreningen sedan ett par årtionden. När gruppen av aktiva växte och en del avdem inte var medlemmar i hyresgästföreningen beslutade man att ”självför-valtningen skulle bedrivas självständigt”, i en egen ”sektion”. För att göra åt-skillnaden tydlig lämnade LH-ordföranden sitt uppdrag i LH-styrelsen och blevledare för självförvaltningen. Lokala hyresgästföreningens verksamhet och

186 Intervju med husvärd 010531.187 Samtal med aktiv boende 020313.188 Självförvaltningsmöte 010411. Samtal med tre småbarnsmödrar vid besök i området

010503. Samtal med aktiv boende 010620. Insändare i Göteborgsposten 020729.

179

LDS-verksamheten har därefter bedrivits åtskilda men i mycket nära samarbete.Lokala hyresgästföreningen står för en mycket stor fritidsverksamhet och ettboinflytande som omfattar alla inflytandefrågor utom dem som självför-valtningen ägnar sig åt, vilket hittills är plantering och skötsel av rabatter samtmiljöhusen.

Lokala hyresgästföreningen håller bostadsmöten två eller flera gånger per årdär alla större inflytandefrågor behandlas. En del av dem – som nyanläggningari utemiljön – genereras ofta från självförvaltningsgruppen. Därefter tas de upp isamrådsmöten med företagets företrädare. LH Väderilens fritidsverksamhet or-ganiseras och leds av ett pensionerat par med bistånd av många medverkande.Dessa två är också eldsjälarna i LDS-verksamheten. Självförvaltningsgruppenhar vanligen fyra möten per år och däremellan planteringsdagar, studieresor ochnågra högtidsträffar. Mötena ägnas åt växtbeställning, diskussion av gjorda erfa-renheter, frågor om utemiljöns förändring eller föreläsning om växter. Iblanddeltar husvärdar och miljövärdar på dessa möten men har då alltid en tillbaka-dragen och enbart informerande roll.

Självförvaltningsgruppen upprättar noggrant listor över sina aktiva medver-kande och trapphusvärdar. Varje möte protokollförs, beställningar dokumente-ras och erfarenheter noteras. Trapphusvärdarna har ansvar för ett avgränsat om-råde utanför sitt trapphus, men till skillnad från självförvaltningen i mångaandra bostadsområden inga uppgifter som gäller själva trapphuset. Växter skallbeställas, rabatterna planteras, skötas och hållas allmänt rena och snygga. Tillsin hjälp har trapphusvärden en eller flera boende i trapphuset. Antalet aktiva itrapphusen varierar från en till sex personer. Det är dock vanligt att trapphus-värdar hjälper varandra eller planterar vid trapphus där det eventuellt saknastrapphusvärd.

Samarbetet mellan lokala hyresgästföreningen, självförvaltningsgruppen ochhusvärdarna är intimt och sammanflätat, men ansvars- och arbetsfördelningenändå tydlig. Det mesta av det vardagliga samarbetet sker kontinuerligt och in-formellt där ett påtagligt inslag är att parterna uppfattar sig som likvärdiga. I demer officiella och formella sammanhangen leder husvärdar eller andra dist-riktsanställda Bostads AB Poseidons möten, medan självförvaltarna arrangeraroch leder sina möten och LH Väderilen håller sina. Vid alla typer av samman-komster kan personer från alla parter vara närvarande, men de är alltid ange-lägna om att hålla sig till sina ansvarsområden och roller.

Avtal och ersättningSamarbetet och verksamheterna regleras av ett boinflytandeavtal med tillämp-ningsavtal mellan lokala hyresgästföreningen och Bostads AB Poseidon. Enligtdetta avtal har hyresgästerna tagit över ”rabatter i anslutning till trappuppgång-arna”, medan alla fristående rabatter skall skötas av företaget. Även om de flestaarbetsinsatser har en individuell karaktär finns inga individuella avtal. Inte hel-ler något avtal om kollektiv ersättning för de boendes gemensamma arbetsin-sats. Individuella ersättningar har egentligen heller aldrig varit på tal.

180

Det har varit sådan god anda att det är väl egentligen ingen som har frågat sigdet. Inte vad jag har hört. Så det rullar på i sin egen trivsel och trygghet. Om nunågon skulle vilja ha ersättning för att dom gjort så eller att det har hänt något sålöser det säkert sig. Men eftersom det aldrig varit på tal, så.189

Det förekommer ”inga ekonomiska ersättningar över huvud taget”, men väl så-dant som de aktiva och företagets personal uppfattar som kompensation för denkollektiva insatsen:

Vi får ju alla grejer, barnen har fått nya lekredskap nu och sådant. … I och medatt vi inte har någon budget så får vi då en redovisning om hur mycket pengar detgår. Vi köper ju nya bänkar och det går ju på sådana pengar som vi egentligenhar sparat in. Det kommer ju alla hyresgäster till glädje. Men om vi däremot gördet med separata avtal till en person som skulle få någon slags ersättning. … Jagtror inte att det är någon som är intresserad av det heller, för han skulle ju intemå bra i området. Det har vi inte diskuterat på självförvaltningsmöten, jag harförsökt att undvika den diskussionen.190

Man ”får alltså ingen ekonomisk vinning av det, men man får pengar över tillnågonting annat.” Förutom ”extra växtmaterial” och utrustning har självförvalt-ningsgruppen haft önskemål om studieresor och föreläsningar som också ge-nomförts regelbundet ett par gånger per år. Varje år bjuder företaget ocksåsjälvförvaltningsgruppen på en jullunch i LH:s lokal. ”Det är en uppmuntranoch ger litet mer gemenskap.”191

EkonomiTrots att den ekonomiska drivkraften var förhållandevis stark i projektupplägg-ningen har den inte varit prioriterad i området utan underordnats aktiviteter ochorganisering. Till stor del sammanhänger det med de aktivas ställningstagande.Husvärden har nog tolkat situationen helt riktigt när han konstaterar:

Vi har försökt att budgetera verksamheten, men som det är nu vill nog de flestaatt Poseidon sköter det. Skulle de ha en egen budget så skulle de nog inte få denmängden de får nu. För det är dyrt på sitt sätt. Nu blir det fint, men i någon ändekostar det. Skulle du köpa hela den tjänsten så är det ändå en billig summa. Detär dyrt ett tag, men sedan ser man att det börjar jämna ut sig. Buskar och peren-ner behöver du ju inte köpa nya varje år. Sedan är det ju verktyg och det gäller judå att få dem kvar. Men det blir ju aldrig den summa som när man startar upp.Första tre åren kan man med erfarenhet säga att det är bra dyrt, men sedan planardet ut.192

I distrikt Karlaplatsen beräknas kostnaden för självförvaltningen i material, ut-rustning och annat till ca 30 000 kr per år utslaget på alla distriktets områden. Idet aktuella området ”kostar det nog en del mer”. Men ”om man slår ut det vad

189 Intervju med husvärd 010531.190 Intervju med aktiva boende 010503.191 Intervju med aktiva boende 010503.192 Intervju med husvärd 010531.

181

det skulle kosta att hålla en sådan hög standard som självförvaltningen medförså är det ju en struntsumma som vi betalar.”193

För att förbilliga och göra också andra lokala aktörer delaktiga i områdesar-betet har en av husvärdarna dessutom uppbådat en viss sponsorinsats till delarav självförvaltningen.

Kan man få något gratis så skall man utnyttja det. Dom är också villiga bådeentreprenörer och firmor att hjälpa till. I och med att jag har det kontaktnätet ärdet alltid nå’t de kan stötta upp med och då är det roligt att också kunna ge dettill hyresgäster. Om man säger glass till barnen – en jätteliten kostnad som ger såmycket trivsel och trevnad.”194

Resultat och effekterUtgångsläget för lokal demokrati och självförvaltning var i detta område imånga avseenden gynnsamma. Här fanns ett intresse hos alla parter, här fannsaktivitet, den lokala hyresgästföreningen och samarbetet. Här fanns ”hundra-procentiga förutsättningar”. Ändå kom den inledande fasen att bli arbetsam ochpåfrestande. En del boende var till en början starkt negativa och höll sällan innemed sina uppfattningar. Den lilla gruppen aktiva fick i början ”en del dummagliringar” när den var ute och jobbade. Efterhand tonade de dock bort. En delkritik förekom också mot ”pensionärsföreningen” från yngre boende och en ge-nerationsmotsättning finns fortfarande kvar. Men sedan några ”riktiga anti-PRO-are” kommit med i självförvaltningen har vinklingen blivit en annan. ”Närdom har kommit med och stöttar upp då är det inte det här … nu verkar alla påden här gatan i stort sett vara på samma nivå.”195

Ett förhållande som försvårade införandet av de nya samarbetsformerna medde boende var att det sammanföll i tiden med att husvärdorganisationen befannsig i uppbyggnad inom företaget. Förutom att hela arbetssituationen var osäkerför de områdesanställda under inledningsskedet innehöll arbetet i sig många ny-heter:

Det som var tungt i början var väl att man hade så mycket nya arbetsuppgifteroch så skulle du ha detta också. Det blev väldigt komprimerat. Ett tag så börjademan undra – hur överlever man det här. (…) Det var alltså ett tungt jobb förstatvå åren.196

Husvärdarna upplevde inte att det var kunskapen eller förmåga som fattades,utan ”uppbackningen i det vanliga jobbet”. Det skulle ha funnits möjlighet att fåhjälp med de ”vardagliga jobbena” så att man kunnat engagera sig i att ”få medfolk”. Tack vare en god stöttning bland områdespersonalen och stödet från ”dehär fem i gänget” gick det att klara det hela i området. ”Dom tog mycket av de

193 Intervju med husvärd 010531.194 Intervju med husvärd 010531.195 Intervju med husvärd 010531.196 Intervju med husvärd 010531.

182

här bitarna som husvärden själv får ta”. Utan eldsjälarna bland hyresgästernahade det inte gått, menar husvärden.

LDS-verksamheten har en tydlig struktur och har stabiliserats, men befinnersig fortfarande i en uppbyggnadsfas. Ändå har en del effekter i området och påarbetsförhållandena blivit märkbara. För husvärden har det ännu inte tagit siguttryck i någon direkt avlastning beträffande arbetet. Det är snarare så att detökat på grund av självförvaltningen. För miljövärden innebär självförvaltningenemellertid en mycket stor arbetsinbesparing. De hundratalet rabatter som nusköts av de boende skulle det inte varit möjligt för honom att klara och att köpain tjänsten hade kostat mer. I det här avseendet har självförvaltningen medförtatt det både är fint och trivsamt. ”Det är roligt att prata med folk som gör något.Vi har sett att det är mycket mer det här – tjenare och det är glatt! Förut när vigick förbi de här barklagda rabatterna var det ganska dött. Det blir litet mer liv iområdet.”197

Det gemensamma arbetet året runt har skapat en gemenskap och samman-hållning bland de aktiva som inte fanns tidigare. Helt nya, tidigare icke aktivahar kommit att medverka på ett framträdande sätt. En del aktiva som bott i om-rådet sedan det byggdes och som har perspektiv sammanfattar: ”Jag upplever juatt vi har en mycket bättre gemenskap och känner folk bra mycket mer nu än dåtack vare den verksamhet som vi har.”198

Rabatterna längs husen förskönar området och gör trapphusvärdarna stolta. I områdetshöghus finns det en eller ibland flera trapphusvärdar i varje trappuppgång. (Foto:Aktiv boende.)

197 Intervju med husvärd 010531.198 Intervju med aktiva boende 020219.

183

Det synliga och väldigt påtagliga resultatet av de boendes insatser är en ytterligtvälskött utemiljö året runt och enastående prunkande rabatter och odlingar un-der huvuddelen av året som ger en stark upplevelse för många, både grannar ochbesökare. Att andra kommer och tittar gör också att både hyresgäster och an-ställda känner en speciell stolthet. Boende i angränsande hus passerar ibland ge-nom området för att kunna se de vackra blommorna och nickar ibland igenkän-nande till växter de minns från barndomen.199

Det blir vackert men du får också en grej till gratis … det man känner här ärbättre trivsel och att folk är mer rädda om grejerna och man upplever – ja, det härhar vi gjort tillsammans. Det är väl det man upplever som den roliga biten. Sedanär det ju jäkligt roligt när det kommer folk från HSB och Riksbyggen, Stock-holm, Gävle och vad allt de kommer från och tittar på något som vi skapat själva– det är också en go’ grej. Men samtidigt tar det också tid.200

De vuxna har givetvis varit de som åstadkommit förändringen, men i väsentligadelar har också barnen varit delaktiga. ”Barnen har jag följt sedan barnvagnenoch nu är de med och hjälper till. Jag känner mig nästan som en liten pappa.Dom kommer och kramar om mig när jag är ute.” Barnen i 6–12-årsåldern bil-dar ”en jätteklick” i området och många är ofta med när husvärdar och miljö-värdar arbetar.201

Det resultat som gläder de mest aktiva mer än något annat är dock att manefter många år nu ser att man med denna form av självförvaltning ”nått icke-svenskar” på ett sätt som man inte gjort tidigare. Medan de i övriga aktiviteternärmast är helt frånvarande har de själva sökt sig till denna verksamhet.202

Möjligheter och komplikationerLDS-verksamheten i området befinner sig alltså fortfarande i en uppbyggnad.Även om den för närvarande verkar stabil så är en fortsatt utveckling inte själv-klar. De aktiva och husvärdarna vill därför fortsätta på ett försiktigt sätt. Att ut-öka en ”väl fungerande självförvaltning för tidigt vore helt fel. Det gäller att gåfram långsamt annars dör det.”203 Det innebär bl.a. att man kommer att varaåterhållsam med att utvidga uppdraget:

Vi har då satt streck – bara rabatter – än så länge. Sedan får vi se vad det ger såsmåningom. På överskådlig tid kan jag då inte se något annat. Idén som jag serden är att få ett trivsammare område, inte bygga in en massa som ställer till irri-tation. … Självförvaltningen skall vara hjälp till att göra ett trivsamt område, inteatt bygga in problem för då har man bundit ris åt sin egen rygg och det behöverman inte göra – det kommer dit ändå!204

199 Samtal med aktiva boende 011015.200 Intervju med husvärd 010531.201 Intervju med husvärd 010531.202 Intervju med aktiva boende 020219.203 Intervju med aktiva boende 020219.204 Intervju med aktiva boende 010503.

184

Enskilda ersättningar är ett annat blindskär som man vill försöka undvika:Om trapphusansvarige inte skulle plantera ett år så blir han inte hängd för det.Men skulle han ha hundra kronor för det och folk vet om det – stackars arme jä-kel! Därför är det bättre att lägga den hundralappen på att köpa in en gunga tilleller en bänk eller göra en uteplats till. Och det är ju där vi lagt pengarna som vieventuellt skulle fått ersättning för att vi sköter rabatten. Och det funkar jättebra.… Det är ju det som jag tycker hela idén skall bygga på – att göra ett lugnt, sä-kert och trivsamt bostadsområde. Ju mer du får det här att funka, ju bättre får du ibostadsområdet.205

Men att få självförvaltningen att fungera är samtidigt en av de avgörande knu-tarna att lösa. Husvärden ser vissa nödvändiga villkor både bland de anställdaoch de boende.

Jag tror att där självförvaltning har funkat och är bra, det är väl där killar ochtjejer trodde att det skulle bli bra. För då fick man med sig folket. För är jag ne-gativ då är dom negativa. Så litet är det som gör det. … Men det gäller ju atthusvärdarna och eldsjälarna bland hyresgästerna fortsätter eller att det kommernya, annars kan det dö. Jag tror att det hänger på en skör tråd om det visar signågon ytterlighet åt något håll.206

Tydligare än på något annat ställe har man i denna LDS-process också formule-rat och motiverat krav på en förändring av beteckningen ”lokal demokrati ochsjälvförvaltning”. Lokal demokrati tycker man att man har hållit på att utvecklainom ramen för boinflytandet under ett par årtionden och nått avsevärda resul-tat, både beträffande samarbete och påverkan. ”Lokal demokrati” har inte tillförtnågot nytt i det avseendet. ”Självförvaltning” anses, även av äldre före-ningsvana bland de aktiva, vara ett uttryck som är missvisande och olämpligt.En annan beteckning skulle göra det lättare att attrahera nya personer som intevet vad handlar om:

Förvaltning håller företaget på med. Vi hyresgäster kan bidra med att göra våraområden trivsammare och vackrare, men det är inte ’förvaltning’ vi sysslar med.… Det måste skapas ett annat begrepp, ett annat ord!207

5.6 Från kvartersråd till lokal demokrati och självförvaltningi Kaverös

Våren 1975 inbjöds de boende till en information om att kvartersråd skulle bil-das i området. De skulle få möjligheter att genom kollektiva beslut påverka de-lar av sin boendemiljö. Inbjudan väckte intresse och mötet samlade ett bety-dande antal deltagare. Ett kvartersråd utsågs som inledde en inflytande- ochsamarbetsverksamhet med bostadsföretaget som kom att sträcka sig fram till

205 Intervju med aktiva boende 010503.206 Intervju med husvärd 010531.207 Intervju med aktiva boende 020219.

185

1987. Konkurrensen med hyresgästföreningens organisationsmodell blev då förstark och kvartersrådet avvecklades. Istället bildades en kontaktkommitté sommed stöd av ett boinflytandeavtal i princip fortsatte den inflytandeverksamhetsom pågått under många år. I början av 1990 ombildades kontaktkommittén tilllokal hyresgästförening, boinflytandet avvecklades, men verksamheten kundeefter en tids nedgång rekonstrueras.

Hösten 1997 inbjöds de boende till ett informationsmöte om lokal demokratioch självförvaltning. Inbjudan väckte inget spontant intresse. Fem personermötte upp, en av dem hade varit med från det första kvartersrådet. Det var någotbekant. På något sätt kändes mönstret igen – initiativet, sättet att gå till väga,syftet, orden, lokalt inflytande, kollektiv aktivitet, demokratiska beslut, områ-desbudget … men också skillnader, självförvaltning.

Denna process valdes framförallt därför att det långt efter att informa-tionsmötet hållits startade en LDS-verksamhet med en annan uppläggning. Denanknöt till den traditionsrika bakgrunden, men organiserades av företaget fristå-ende från den sedan mitten av 1990-talet återupplivade lokala hyresgästföre-ningen. Platsen är ett område på 565 lägenheter byggda i mellanstad med natu-ren inpå knutarna.

KaverösKaverös är högt beläget på ett bergsområde 5 kilometer sydväst om Göteborgscentrum och tillhör stadsdelsnämnden Högsbo. I dalsänkan österut låg tidigareregementet LV6 , men vid dess flytt ca 1960 omdanades bebyggelsen till sjuk-hus och skolor och på de stora markområdena uppfördes bostäder. Samtidigtplanerades och byggdes det stora centrumet Frölunda torg (invigt 1966) längresöderut och spårvagnslinjen förlängdes förbi Kaverös. Väster om Kaverös är detnaturmark med motionsslingor och inte långt därifrån tennishall, konstfrusnabanor och bollplaner. Norrut ansluter ett mindre skogsparti med en liten damm.

Kaverös bebyggdes uteslutande med flerbostadshus, såväl hyresrätt som bo-stadsrätt, i ett sammanhang 1962–65. Inte långt från stadsdelen finns det sjuk-hus, äldreboenden och ett industriområde. Tillgängligheten inom Kaverös ärgod, men avståndet och höjdskillnaden till spårvagnshållplatsen gör det svårt fören del äldre att bo kvar. Kaverös har en livsmedelshall och i anslutning till be-byggelsen daghem och en låg- och mellanstadieskola. Service i större omfatt-ning finns vid ett mindre torg på gångavstånd och Frölunda torg 2 km bort.

Torpadammen intill bostadsområdet är en omhuldad rekreationsplats. Kring1990 hade den växt igen och behövde restaureras. Boende i Poseidons hus på-verkade företaget och närbelägna bostadsrättsföreningar att tillsammans medkommunen rädda dammen. I arbetet deltog också en mycket miljöengagerad lä-rare och elever i den närbelägna högstadieskolan.208

208 Samtal med LH-styrelseledamot 010418.

186

Karta över Poseidons Kaverös ur företagets bostadsbroschyr. Norr är upptill.

FallstudieområdetHöjdplatån och omgivande natur ger Kaverös en parkliknande karaktär och påvissa ställen sträcker sig naturmarken ända intill husen. Men både boende ochanställda framhåller också att befolkningen har en särskild betydelse.

Det speciella med Kaverös är väl att det är ett lagom stort område, att det är väl-digt mycket grönt och att det faktiskt är mycket folk som man känner samman-hållning med. Man går i området, känner igen varandra och hälsar men det ärinte bara det här att man går sin egen väg, utan det är många som vill umgås. Jagkänner ju många av de äldre sedan jag växte upp här. Men även de yngre somflyttar in är ju ofta sådana att de vill engagera sig i någon aktivitet så att manträffar dem då, eller att man bara stannar och pratar med varandra när man gårigenom området fast man inte känner varandra.209

Att bo i Kaverös var och är eftertraktat. Många av dem som flyttade till Kaverösnär området färdigställdes kom att bo kvar länge. En successiv generationsväx-ling har ägt rum, men medelåldern är trots det förhållandevis hög. Det är vanligtatt personer som är födda i Kaverös och som flyttat hemifrån försöker flytta till-baka till området när de själva bildar familj.210 Många har också köat interntinom Poseidon innan de erhållit lägenhet i området.211

209 Intervju med LH-ordförande 010418.210 Intervju med LH-ordförande 010418.211 Intervju med husvärd 010612.

187

År 2001 bodde här drygt tusen personer, till övervägande delen svenskamedborgare.212 Trots att många är äldre är befolkningen som helhet friskare ängöteborgarna i gemen. Medelinkomsten, arbetslösheten och andelen förtidspen-sionärer är lägre än för Göteborg som helhet, medan förvärvsintensiteten ochutbildningsnivån motsvarar genomsnittet för Göteborg.

De hus som idag ägs av Bostads AB Poseidon planerades ursprungligen förbostadsrätt, men överfördes vid byggandet i allmännyttig ägo. De 565 lägenhe-terna ligger i tretton fyravåningshus som samtliga ligger i nord-sydlig riktningmed ca 40 lägenheter i varje.213 Fasadmaterialet är gult tegel och de flacka sa-deltaken är pappklädda. Utformningen är speciell eftersom husens två trapp-uppgångar är samlade till en entré. Väggen bredvid entrén pryds av ett konst-verk, vars utformning ger olika karaktär åt varje entrégård. En annan ovanliglösning är att även stora lägenheter i stort sett är enkelsidiga, d.v.s. vetter åt enlångsida och en gavel. Vardagsrummens storlek och dess stora fönster germånga lägenheter en luftighet med fin utblick över omgivningen. Husen saknari allmänhet hiss.

Husens exteriörer har stått sig mycket bra och reparationerna har därför varitfå. På senare år har de flesta badrum kaklats och toaletter bytts. En del boendehar haft stora problem med avlopp som stoppar till och varmvatten som interäcker i några av husen. De största byggnadstekniska problemen finns dock i detre parkeringsdäcken i flera våningar där betongen vittrar sönder och faller ner iklumpar.214

Under åren har naturen vuxit upp och anläggningarna utomhus slitits. En delav bristerna har åtgärdats och utemiljön är nu bättre. I en del fall har LH Ka-verös och de boende kunnat påverka utformningen, men ibland har de kommitin först i efterhand.215 Mitt i området ligger en lekplats, en s. k. parklek med enstuga, som tidigare hade personal. Intill den finns en tennisbana.216 På grund avnaturskyddet äger kommunen mark nära och mellan husen varför parkförvalt-ningen måste besluta om skötseln. Skötseln av vissa gångvägar inne i områdethar därför varit svår att påverka för de boende.

Varje hus har utanför sin entré en stenlagd markyta och i närheten små ochstörre lekplatser. Gården inramas delvis av att långsidan av husen bildar ennisch, men mest av gångvägar och gräs eller buskar. ”Gården är väl egentligendet som är med en gång framför husen, framför entrén och så lekplatsen. … Detkänns som om varje hus har en sådan gård.” För några år sedan när Poseidon

212 Göteborgsbladet 2001.213 Lägenhetsstorlekarna är från 1 rok på 33 m2 till fem rok på 140 m2. 21% av lägen-

heterna är studentlägenheter på 1 rokv (16–20 per hus) vilket medverkar till att an-delen lägenheter på 1 rok/kv är förhållandevis hög, 33%. Hyran för en femrumslä-genhet var 2001 8 000 kr/mån.

214 Intervju med husvärd 010612. Samtal med boende på Kaverösdagen 010825.215 Intervju med LH-ordförande 010418.216 Sedan kommunen tagit ned stängslet och Poseidon tagit bort häcken är den dock

svår att använda. Samtal med boende på Kaverösdagen 010825.

188

satsade lite på utemiljön ordnade LH Kaverös så att varje entré fick en storflyttbar möbel med sammanhängande bord och bänkar.217 De har blivit om-tyckta samlingsplatser för pratstunder och grillning. På vissa gårdar och gång-vägar är biltrafik ett problem som delvis lösts med bommar, men som fortfa-rande kvarstår.

Poseidon och kommunen planerar nu att bygga på fyra av husen med två vå-ningar och förse dem med hissar. LH Kaverös och en del boende är missnöjdamed Poseidons information och den begränsade möjlighet de fått att säga sinmening.218

Del av området i Kaverös, planritning,. Varje hus med 40 lägenheter har entré och gårdi väster. Naturmarken är till stora delar bevarad i och omkring bebyggelsen.

Sociala förhållandenGenerationsväxlingen har medfört en del förändringar i området. Flyttningarnahar blivit fler även om de totalt sett är förhållandevis få. Förekomsten av 120studentlägenheter fördelade i husen över hela området innebär också en avse-värd rörlighet. Flyttningarna har bl.a. lett till att det uppstått skillnader mellanhus med väldigt många barn och sådana utan barn och mellan olika delar av om-rådet.219 På liknande sätt varierar stämningarna i husen, en del har haft problemlänge, medan andra har bra kontakt, grillar tillsammans eller hjälps åt. En del

217 Intervju med LH-ordförande 010418.218 Bostadsmöte 020424. Samtal med f.d. LH-ordförande 020530. Notis i Göteborgs-

Posten 020529.219 Intervju med husvärd 010612.

189

oenigheter har karaktär av generationsmotsättningar, t.ex. när det gäller inställ-ningen till vad som är lämpligt eller inte att göra på sön- och helgdagar.

Tvättstugorna har det varit en del problem med. Det har varit skilda uppfattning-ar mellan yngre som vill tvätta på helger och det har de äldre svårt för. Men vihar fått igenom det efter enkäter och möten att vi kan tvätta även på söndagar.Det hade de äldre svårt för. Det var inte störningar utan principiellt att man ficktvätta på en röd dag.220

Lokala hyresgästföreningen KaverösKaverös var ett av de områden inom företaget Göteborgshem där försök medkvartersråd inleddes 1975, och ett av de områden där den organisationsformenexisterade längst – fram till 1987. De tidigare aktiva avgick då i protest mot attkvartersråden skulle avvecklas och en kontaktkommitté bildades (Bengtsson,Svensson & Uggla, 2000, ss 59–61). Antalet medlemmar och aktiva liksomverksamhetsnivån har gått i vågor. Någon form av aktivitet har dock alltid fun-nits som bevarats och förts vidare. Olika slags fritidsaktiviteter och någon typav boinflytande har bedrivits. Tidvis har alla veckodagarna varit fyllda av verk-samhet med ett kontinuerligt och traditionellt boinflytande. Men emellanåt hardet varit svårt att ens samla medlemmar till en styrelse.

I samband med en generationsväxling i början av 1990-talet och att boinfly-tandeavtalet sades upp nådde aktiviteten en bottennivå. I mitten av årtiondetskedde dock ett slags nystart med lokala hyresgästföreningen och företrädesvisyngre, nyinflyttade personer med ett starkt engagemang och en ambition att bi-dra till att förbättra området. Området dokumenterades och en handlingsplan”Vårt Kaverös – visioner och mål” (1994) utformades. Boinflytandet återupp-togs, flera traditionella fritidsarrangemang väcktes till liv, ett informationsbladbörjade ges ut, LH-styrelsen inrättade ”öppethus-tider” och mötesverksamhetengjordes åter levande. Särskilt stor vikt lade styrelsen vid att upprätta en kontinu-erlig dialog med så många boende som möjligt. Flera av de dokumenteradebristerna åtgärdades efterhand av företaget såsom badrum, tvättstugor och ute-miljöer. Engagemanget, öppenheten och resultaten ökade antalet medlemmar tillöver 200 och intresset för att delta i arrangemangen steg.221

Samtidigt ställdes de boende inför flera stora och svårhanterliga frågor. Destora parkeringsdäcken hade omfattande brister och krävde stora ingrepp ochtunga investeringar för att göras acceptabla. Bilkörning inom området ochbommar för att hindra detta visade sig vara en känslig och konfliktfylld fråga.Den drastiska försämringen av städningen i gemensamma utrymmen har orsakatkraftigt missnöje. Företagets förslag om att bygga på husen med två våningarutöver de fyra som ursprungligen byggts väckte starka och delade känslor. Ikombination med att verksamheten i övrigt varit mycket omfattande med”medlemsmöten och bostadsmöten, bussresor, danskurser, barn- och ung-

220 Intervju med LH-ordförande 010418.221 Intervju med LH-ordförande 010418.

190

domsaktiviteter två kvällar i veckan och en pysselkväll”, har styrelseledamö-terna det senaste året tvingats att sänka ambitionerna för att orka fortsätta.

Varje år arrangerar den lokala hyresgästföreningen aktiviteter på Kaverösdagen medbidrag från Poseidon. Alltfler barnfamiljer har kommit de senaste åren.

Samarbetet med bostadsföretaget gäller inte enbart förvaltningsfrågor utan mansamverkar också i andra arrangemang. LH Kaverös har huvudansvaret för Ka-verösdagen varje år, Poseidon håller i aktivitetsdagar men det är alltid ett ömse-sidigt utbyte av tjänster.

Med områdespersonalen har LH Kaverös haft ett mycket nära och bra samar-bete under hela 1990-talet. Samarbetet uppåt i företagsorganisationen har dockvarierat kraftigt. Sedan 1994 har området nu sin fjärde distriktschef, som tillskillnad från företrädarna gärna lyssnar på de boendes frågor och synpunkter.222

Det har medfört ett allt bättre och mer välfungerande samarbete med dist-riktskontoret under de senaste åren.

Lokal demokrati och självförvaltning

IntroduktionLokal demokrati och självförvaltning hade med andra ord möjlighet att utgåfrån och dra nytta av en ovanligt gedigen historia av kollektivt boinflytande. Ioktober 1997 kallades samtliga hyresgäster till ett första informationsmöte. Femhyresgäster infann sig till mötet, vilket var lika många som de Poseidonan-

222 Intervju med LH-ordförande 010418.

191

ställda. Informationen leddes av distriktschefen med en ”entusiastisk” biträ-dande projektledare vid sin sida. Både husvärdarna och de boende hade docksvårt att få grepp om vad projektet kunde innebära i deras område. Det ”fannsliksom inga klara linjer vad man kunde tänka sig att göra, inte klart att mankunde göra det eller det, utan det var ett väldigt stort begrepp för folk”. Bådehyresgäster och husvärdar var förundrade.223

Jag var väldigt skeptisk. Jag tyckte liksom inte att man satsade helhjärtat på detfrån Poseidons sida. Det var mer att någon sagt att det skulle göras. Det var ingensom kände för det. Så upplevde jag det.224

Pärmen om lokal demokrati och självförvaltning delades ut, men ”det blev lik-som inget konkret”. En studiecirkel med en man och tre kvinnor startade, därockså husvärden medverkade, men den upphörde efter två träffar.225 ”Vi kördeväl ett par möten, på kvällarna. Jag tror det började med att man skulle planerasitt område och det blev mycket tjafs om buskar och sånt. Det var väl ingen somtrodde på det. Och så dog det ut.” Vid dessa möten medverkade inte den biträ-dande projektledaren och deltagarna stod ”väldigt frågande” om vad man vadskulle göra och vad som skulle hända.

Det blev ett tomrum. … Men vi hörde att det var en del som fick igång ett sam-arbete med hyresgästerna. Men hos oss hände det ingenting. Det var väldigt vari-erat. Här på distriktet hände ingenting i den frågan.226

Efter att en ny distriktschef tillträtt 1999 togs emellertid ett mer konkret initiativ– man ville inrätta trädgårdsvärdar och tvättstugevärdar. Distriktsledningen badLH-styrelsen att ta upp frågan på ett bostadsmöte om det fanns ett intresse försjälvförvaltning. ”På bostadsmötena slog de flesta bakut och tyckte liksom’skall vi jobba nu’. Dom tycker väl att det är ganska höga hyror och att viegentligen betalar för detta.”227

Rekrytering och aktiviteterEfter att detta initiativ inte heller gett något resultat började projektadministratö-ren och husvärdarna ett samarbete för att mer praktiskt handfast rekrytera tvätt-stugevärdar och så småningom trädgårds- eller blomvärdar. Husvärdarna tyckteatt man fick ta tag i saken ”på ett annat sätt”, utifrån sina kunskaper om områdetoch människorna.

Vi tänkte att skulle man nu ro hem detta så var man tvungen att ta tag i detsjälva. Vi diskuterade inte detta i distriktet utan det tog vi själva. Vi gick ut tillde hyresgäster vi kände och frågade om de kunde tänka sig att vara med som typblomvärd och tvättstugevärd. Det var våra egna idéer. Det var också i samband

223 Intervju med LH-ordförande 010418: ”Det var ju inte sådär jättemycket information

man fick. Man fattade inte riktigt vad det innebar.”224 Intervju med husvärd 010612.225 Intervju med husvärd 010612. Intervju med LH-ordförande 010418.226 Intervju med husvärd 010612.227 Intervju med LH-ordförande 010418.

192

med att städningen blev som den blev. Och då upplevde vi och hyresgästerna atttvättstugorna var ett känsligt kapitel. Om vi kunde få någon hyresgäst att titta tillden, byta säck och rapportera om det händer något. Det har vi då fått i alla våratretton tvättstugor. Det fungerar ganska bra. Bättre på några ställen och sämre påandra.228

På relativt kort tid rekryterade husvärdarna genom personlig kännedom och di-rekta, personliga kontakter trädgårdsvärdar till samtliga hus. Parallellt börjademan också värva tvättstugevärdar. Före årets slut hade samtliga entréer ochtvättstugor erhållit en person som mot individuell ersättning åtagit sig ett värd-ansvar. I det första informationsskedet fanns uppfattningen att hyresgästernaskulle ta över de anställdas jobb. Men när husvärdarna ”gick ut och tog varjeperson för sig så har det aldrig uppstått något sådant. Vi gör det vi gör och villde sätta pricken över i:et så får dom göra det.”229

Denna trädgårdsvärd vattnade flitigt i sommarhettan 2002. Varje entré har en storblomsterbehållare där experter valt växterna, som till höger på denna bild. Mångaträdgårdsvärdar har dessutom själva planterat blommor i krukor eller på marken efteregen smak, som till vänster på bilden. Här syns också den för huset gemensamma bänk-bordmöbeln prydd med en kruka.

LH-ordföranden tillhörde dem som fick besök av en av husvärdarna:Husvärden knackade dörr och frågade och pratade med mig. Jag svarade ja ochfick ett kontrakt hemskickat där det stod att jag skulle kolla tvättstugan och kon-takta husvärden om det var något fel och så och att jag skulle få 200 kr i måna-den i avdrag på hyran för detta. Om ersättningen är rimlig beror på hur myckettid man lägger ned. Egentligen känner jag att man skulle behöva mer tid för att fådet riktigt rent där. Man skall ju hålla städningen och så och då är det ju inte värtde pengarna. Man skall se till att det är städat och snyggt. Men hyresgästerna

228 Intervju med husvärd 010612.229 Intervju med husvärd 010612.

193

skall egentligen sköta grundstädningen, men eftersom de missköter det så fallerdet ju ganska snabbt. Det finns ju ingen annan städpersonal för tvättstugorna.230

Trädgårdsvärdarna sköter planteringsytorna intill husfasadens entrésida samtköper och planterar blommor.231 Tvättstugevärdarna kontrollerar att boknings-tavlan används på rätt sätt, att maskiner och belysning fungerar samt rapporterarfelen.232 Avtalen och de individuella ersättningar som blomvärdar och tvättstu-gevärdar erhåller administreras av distriktskontoret. Ersättningarna utbetalassom hyresreduceringar varje månad. I övrigt har husvärdarna hand om allakontakter med värdarna.

Trots tidig introduktion av LDS och trots att det redan fanns en LH med kon-tinuerligt arbete dröjde det flera år innan det kom igång någon verksamhet. Pro-cessen illustrerar att det krävs initiativ som är anpassade till situationen och attde följs upp. Introduktionen i Kaverös skedde hösten 1997 (Rapport från arbe-tet med ”Utveckling av… 1999). Husvärdarna hade inte informerats i förvägutan kom i kontakt med projektet för första gången på detta möte. Den tidigarehistorien och utvecklingen i området var till stora delar okänd för dem somskötte introduktionen.

Trädgårds- och tvättstugevärdarnas aktiviteter startade hösten 1999 (Rapportfrån arbetet med ”Utveckling av… 1999). Det mesta av dem sker individuellt.Efterhand har dock blomvärdarna fått stöd och hjälp av en eller flera grannarmed att plantera. Ett halvår efter inledningen organiserade förvaltaren en träd-gårdskurs våren 2000, 4–5 gånger med 15-talet deltagare, både blomvärdar ochpersoner ur LH-styrelsen. Ledare för kursen var Poseidons trädgårdsansvarigetillsammans med personal från Botaniska trädgården. Efter kursen fick blom-värdarna 1000 kr för att köpa perenner och därefter 500 kr per år. Flera avblomvärdarna bidrar dessutom själva med tidiga vårlökar som de köper ochsätter.233 Våren 2001 åkte 20 av blomvärdarna från Kaverös tillsammans medblomvärdar från ett annat bostadsområde på en studieresa till en handelsträd-gård.234

Samspelet mellan Poseidon och blomvärdarna varierar från gård till gård.235

Det finns en del komplikationer med blomvärdarna men också en potential tillatt utveckla dem till grupper av aktiva personer i varje hus. Poseidon har baraett eller två namn som blomvärd men i en del hus deltar flera hyresgäster i

230 Intervju med LH-ordförande 010418.231 Skötselavtal Kaverös 990312.232 Tillämpningsavtal – Tvättstuga – Kaverös, 000114. Tvättmaskiner, tvättstuga,

torkrum, mangelrum och övriga utrymmen skall rengöras vid behov samt sopsäckeni tvättstugan tömmas.

233 Samtal med LH-ordförande och blomvärd 011212.234 Intervju med husvärd 010612.235 Samtal med LH-ordförande och blomvärd 011212. Möte med hyresgäster om gårds-

förening 020109.

194

planteringsarbetet. I andra hus kan det vara fler som vill vara med och ha infly-tande på planteringarna och som upplever att de inte bjuds in.236

OrganisationVåren 2002 fanns 21 personer med ansvar som tvättstuge- och/eller blomvärdvarav 17 kvinnor och fyra män (två tvättstuge- och två blomvärdar). I ett hussaknades blomvärd och i ett hus saknades tvättstugevärd. Tre kvinnor var bådeblom- och tvättstugevärdar i sina hus, vilket innebar att 24 funktioner upprätt-hölls av de 21 personerna.237 Om man utöver de namngivna personerna ävenräknar in två personer till som är aktiva som blomvärdar i sina respektive husblir antalet tvättstugevärdar ca 12 och antalet trädgårdsaktiva ca 35, tillsammansca 45 personer.

Trädgårds- och tvättstugevärdarna är inte organiserade som grupper. De ärindividuellt knutna till företaget genom separata avtal. De har ingen kontinuer-lig relation till varandra och bildar inte heller någon kollektiv form. Husvär-darna är spindlarna i ett nät av praktiska kontakter som finns mellan företagetoch den enskilde värden. LH Kaverös har inte varit informerad om hur nätver-ket med värdar byggts upp och känner inte heller till vilka boende som har så-dana uppgifter.238 Trädgårds- och tvättstugevärdarna är i huvudsak också ano-nyma för övriga boende. Trädgårdsvärdarnas anonymitet och självbestämmandenär det gäller växtlighet har lett till vissa klagomål som LH-styrelsen tagit emotmen inte fört vidare.

Husvärdarna har haft som mål att göra värdarna mer officiella genom att de-ras bild och namn sätts upp i entréer och tvättstugor och genom att föra sammandem så att de kan börja fungera som en grupp. Hittills har ambitionerna intekunnat fullföljas. Värdarna är ännu inte beredda att tydliggöra sitt ansvarsta-gande på detta sätt och husvärdarna har inte haft tid och ork att själva samladem till träffar.239

LH Kaverös hade under en tid haft en alternativ idé om att skapa ombud förvarje huskropp i området för att få en ”länk mellan hyresgästerna och LH-sty-relsen”. När arbetet med att värva trädgårds- och tvättstugevärdar inleddes an-såg man att den möjligheten inte längre var aktuell.

GårdsföreningUnder hösten 2001 kontaktade Poseidon och hyresgästföreningen gemensamtLH-styrelsen och frågade om den var intresserad av att dra igång en eller fleragårdsföreningar. LH-styrelsen ställde sig positiv och till ett möte den 9 januarihade Poseidon kallat tvättstuge- och trädgårdsvärdarna och en grupp som har 236 Intervju med LH-ordförande 010418.237 Tvättstuge- och blomvärdar enligt lista från husvärd 020326.238 LH-styrelsen har begärt listor från ansvarig på distriktskontoret, men man har bara

erhållit gamla listor som man sett inte stämmer p.g.a. att personer flyttat (Intervjumed f.d. LH-ordförande 020301).

239 Intervju med husvärd 020404.

195

hand om fritidslokalen. Man ville börja med att se om dessa personer var intres-serade. Fyra hyresgäster kom till mötet, men ingen i styrelsen kunde delta. Mandiskuterade trädgårdsvärdarnas uppgifter och hyresgästföreningens representantinformerade om gårdsföreningen. Därefter kom man fram till att försöka bildaen gårdsförening i ett hus.240 Efter mötet har ingen kontakt tagits mellan LH-sty-relsen, hyresgästföreningen eller projektledningen i frågan.

Ett motiv för att starta gårdsförening var att de aktiva skulle kunna få egnapengar av boinflytandemedlen till aktiviteter. Men motiven och formerna i öv-rigt framstod som ”litet luddiga” för ledamöterna i LH-styrelsen. De ställde sigemellertid positiva därför att det kunde vara ett sätt att bredda arbetet i områdetoch få med människor som tidigare inte engagerat sig.241

Husvärden är kanske den person i området som mer än någon annan skullevara intresserad av det bildades gårdsföreningar inom området. Enligt hans upp-fattning skulle de kunna bli en naturlig form för att samla trädgårds- och tvätt-stugevärdar och för kommunikationen mellan dem och övriga hyresgäster. Hanhar dock inte blivit kontaktad och känner därför inte till det inledda arbetet.Trots det är han tämligen väl insatt i hur gårdsföreningar kan fungera eftersomen kollega arbetar i ett område där en sådan förening nyligen bildats.242

Hyresgästföreningen hade också ett par kommunikatörer som kontaktademedlemmar i området för att samla upp idéer som man skulle kunna arbeta vi-dare med. LH Kaverös har dock inte informerats om utfallet av besöken.

EkonomiErsättningarna, i form av pengar och annat, har varken diskuterats bland hyres-gäster på bostadsmöten eller bland trädgårds- och tvättstugevärdar. Däremottycks de senare acceptera dem. I LH-styrelsen har man däremot tagit upp fråganoch skulle föredra att man hade ett kollektivt arrangemang där alla hjälptes åt attfå en hyresnedsättning för samtliga.243 Både de aktiva och husvärden har dockden uppfattningen att individuella ersättningar just nu är det enda möjliga, menatt de är för låga i förhållande till arbetsinsatsen.

Pengar till växtmaterial budgeteras inte av husvärden. De tas delvis från LHKaverös´ boinflytandemedel och delvis från annat håll.

Men det är litet rörigt med olika konton.… Som det är nu är det flera konton detplockas från. Det skulle nog behöva ordnas på ett bättre sätt, på ett klarare sätt.Att man fick mer information och att det bara var ett konto. Så att vi visste vadsom fanns. Det är inte riktigt klart idag. Men jag har aldrig tagit upp det på dist-riktsmöten och ingen annan heller. 244

240 Anteckningar från möte om gårdsförening 020109. Från Poseidon deltog projek-

tadministratören och från hyresgästföreningen den ombudsman som arbetar medgårdsföreningarna, kallad nätverksorganisatör.

241 Intervju med f.d. LH-ordförande 020301.242 Intervju med husvärd 020404.243 Intervju med LH-ordförande 010418.244 Intervju med husvärd 020404.

196

Resultat och effekterI en uppstartsfas av projektet ”får man plocka fram guldäggena i husen”, sägerhusvärden:

Jag som varit här så länge har ju en väldig kännedom om hyresgästerna. Man vetju vilka man kan prata med om dessa saker. Det tror jag är en väg att gå. Men detjag skulle vilja vidareutveckla är att man hade möten med respektive grupp –blomvärdar och tvättstugevärdar. Det som hindrar det nu är tiden.245

Det som är mest påtagligt är förbättringar av utemiljön och förhållandena itvättstugorna, men samvaron mellan människorna, aktiva, boende och anställdahar också märkbart påverkats. ”Ute på gårdarna är det mycket finare och manser ju att folk är mycket mer engagerade nu.” Det är många som sätter blommorute vid entrén nu. De flesta av dem som blivit aktiva på det sättet har inte tidi-gare varit med i några sammanhang och är i blandade åldrar. Ibland kommer denu också på möten som LH Kaverös ordnar.246

”Vad jag fått tillbaka är mycket bättre kontakt med hyresgästerna” säger hus-värden:

Om vi tar städdagarna och planteringsdagarna som vi haft på helgerna, då träffarman folk som man inte träffar annars på dagarna. Det har varit positivt. … Tvätt-stugevärdarna har gjort att det blivit bättre i tvättstugorna. … Utomhus skulle detinte heller bli det där lilla extra som blomvärdarna gör. 247

Det är väldigt positivt gensvar bland hyresgästerna. Blomvärdarna tar t.ex. medsig sina grannar ut och de träffas mycket mer nu och det är positivt. Det är inte såatt det är stora horder, men de får med sig ett par grannar ut och så fixar ochgrejar de. Jag har inte fått mycket kommentarer om det och inte några negativakommentarer.248

Totalt är det ett 40-tal personer som är aktiva på något sätt med utemiljön. Dethar ökat aktivitetsnivån. Ännu har processen dock inte tillfört något nytt ellerytterligare till den lokala demokrati som under åren formats i Kaverös.

Möjligheter och komplikationerHusvärdens ”huvudmål” de senaste två åren har varit att ”få tid” och att ”ut-veckla samarbetet med självförvaltarna”, kanske tillsammans med LH Kaverös.Det är en viktig möjlighet, men tiden är ett avgörande hinder.

LH-styrelsen har inget krav på och tycker inte att det är självklart att träd-gårds- och tvättstugevärdarna skall integreras i LH:s verksamhet. Däremot ef-terlyser man ett bättre samarbete med Poseidon och hyresgästföreningen om dehär frågorna och hur man skall utveckla verksamheten. Att få fler engagerade,

245 Intervju med husvärd 020404.246 Intervju med f.d. LH-ordförande 020301.247 Intervju med husvärd 020404.248 Intervju med husvärd 020404.

197

en heltäckande självförvaltningsverksamhet i området med några fungerandegårdsföreningar i samverkan med LH Kaverös ses som realistiska mål.249

5.7 Självförvaltning – det har vi inte hört talas om på vår gårdi Lundby

Kvällen är solig, men fuktig efter regn. De mindre barnen leker förtjust i vatten-pölarna och fixar både kaffe och chokladbollar till de vuxna av den fuktiga,formbara sanden. Det är en sommarkväll som vilken annan i juni 2002, men detpågår samtidigt något ovanligt. För första gången genomförs ett gemensamt ar-bete av hyresgäster som de själva tagit initiativ till och beslutat om – man läggerett skyddande tak över gårdens pergola. Det är ingen stor sak, men den är prak-tiskt och symboliskt betydelsefull. Kvarterets stora mötesplats skall nu görasanvändbar inte bara vid idealiskt väder och de boendes initiativ manifesterasgenom samarbete och kollektiv aktivitet. De vuxna som brukar samlas ute pågården fick idén att lägga ett enkelt tak av plast över pergolan. De diskuterademed andra boende och en representant för dem framförde förslaget till husvär-den som levererade reglar, takskivor och skruvar. Villkoret var att de boendesjälva skulle se till att arbetet blev utfört. Eftersom man inte har någon snickar-kunnig bland sig frågade man en bekant med lång yrkesvana om hjälp. Hanhjälper nu de boende att lägga ut reglar och skivor. Sedan får de själva spika ochskruva färdigt. Arbetet skall stå klart till midsommar för då planerar man ge-mensam fest. Överblivet virke utgör redan stommen till midsommarstången.250

Snickaren är glad över att kunna hjälpa till. För honom är det inte heller nå-got vanligt jobb. Tidigare var han anställd på Poseidon, nu har han egen bygg-firma. Som ”gammal kommunist” kan han inte undgå att reflektera över tidensförändringar. Under många år hade han svårt att försörja sin familj med sitt ar-bete. Nu renoverar han exklusiva gamla hus åt privatpersoner som själva heltavgör vad som skall utföras och sällan funderar över kostnaderna. Kontrasternatill förhållandena för de boende i detta kvarter är slående där ett enkelt plasttakkan sitta långt inne. Att utan annan ersättning än gemenskap och glädje kunnahjälpa till kan då vara ett sätt att överbrygga tillvarons oförenligheter.251

Processen i kvarteret valdes ut som undersökningsobjekt av tre huvudskäl.Trots flera försök enligt LDS-projektets startmodell hade ingen aktivitet kommittill stånd. Kvarteret uppvisade flera objektiva omständigheter som ansågs varagynnsamma för att utveckla LDS-verksamhet och projekt- och distriktsledning-arna var undrande och hade önskemål om att få frågan belyst. De områdesan-ställda hade samtidigt uppfattningen att en annan arbetsmodell borde tillämpasoch hade börjat arbeta enligt denna i andra områden i närheten.

249 Intervju med f.d. LH-ordförande 020301.250 Intervju med aktiva boende 020618.251 Besök 020618. Samtal med medverkande.

198

Hyresgästerna har trots till synes goda förutsättningar, såsom ett slutet kvar-ter med fina grönytor omramat av trevåningshus, inte nappat på introduktionenav självförvaltning. Åren efter introduktionen har omgivningarna förändrats ochmånga nya hyresgäster flyttat in. Varken tidigare hyresgäster eller det nuva-rande umgänget av småbarnsföräldrar på gården har blivit engagerade i lokaldemokrati och självförvaltning.

Kvarteret, som är från 1930-talet, omfattar 100 lägenheter och är beläget imellanstad i en blandad omgivning som är stadd i förändring. Första introduk-tionen av självförvaltningen skedde 1997. Det finns ingen lokal hyresgästföre-ning i närområdet.

LundbyI stadsdelen Lundby på Hisingen norr om Göteborgs centrum ligger Lundbykyrkby med rötter från medeltiden omgiven av bostadsbebyggelse från 1930-och 40-talen. Inte långt därifrån växte i slutet av 1800-talet de stora skeppsvar-ven upp, vilket i början av 1900-talet ledde till att socknen inkorporerades medGöteborg. Varven och andra industrier har tillsammans med varvsarbetarbostä-der tidigare präglat Göta älvs norra strand. I takt med varvsindustrins avveck-ling förslummades emellertid många av dessa traditionsstarka områden. Underdet senaste årtiondet har en omfattande sanering genomförts. Gymnasier, tek-nisk utbildning, kunskapsföretag och affärscentra har etablerats, och ny, delvislyxig bostadsbebyggelse har uppförts. Stadsdelen håller på att byta skepnad frånstadens ”baksida” till ”Göteborgs framsida”. Mellan kyrkbyn och älven åter-finns vårt fallstudieområde i Lundby som i flera avseenden är en del av dennaförändringsprocess. Läget är halvcentralt med relativt snabba förbindelser medspårvagn; eller också båt över älven.

Vy från nordost över den del av Lundby där kvarteret är beläget. I förgrunden enindustrianläggning, längre bort kvartersbebyggelse följt av friliggande småhus. (Foto:Poseidon.)

199

Stadsdelen har tidigare kännetecknats av ett omfattande kollektivt handlandeoch ett rikt föreningsliv, bl.a. med flera lokala hyresgästföreningar. Under ned-gångsperioden har detta tynat och sedan ett par år saknas lokala hyresgästföre-ningar i trakten. De gemensamma aktiviteter som förekommer är mer spontansamvaro på gårdarna, framförallt mellan småbarnsfamiljer.252

FallstudieområdetFallstudieområdet är ett sammanhållet kvarter i nära anslutning till ett tidigareindustriområde. Längs ena sidan av kvarteret gick fram till 1998 en stor trafik-led med mycket störande trafik. Genom att trafiken då förflyttades till Lund-bytunneln kunde leden omvandlas till en lugn parkgata. På övriga sidor omgeskvarteret av bostadshus och en begravningsplats. I eller intill kvarteret finns ettbageri, en frisör, en servicebutik och en butik för videouthyrning. Hösten 2001invigdes en anläggning med stormarknad, systembolag och flera butiker alldelesi närheten, vilket är ytterligare ett steg i den pågående förändringen av omgiv-ningen.

Kvarteret i Lundby, planritning. Kvarteret formades på 1980-talet till en gemensamgård med flera sittplatser, cykelrum, lekplatser, gräsmattor, träd och buskar. Ritningenvisar gården innan några av träden fälldes våren 2001.

252 Samtal med hyresgäster på gården 010511 och med hyresgäst 010825.

200

Kvarteret består av landshövdingehus där bottenvåningen i sten är ljusputsadoch de två övre våningarna i trä är klädda med vit eller rosa fasadplåt. Husensom byggdes på 1930-talet hade ursprungligen skilda ägare och var något olika.Vid ombyggnaden på 1980-talet likriktades de och smålägenheterna slogs sam-man till ett hundratal lägenheter i storlekarna 1–4 rum och kök. Samtidigt ska-pades en stor sammanhängande gård mot vilken samtliga trapphusentréer vetter.Från gatan leder nu ett mindre antal portar in till gården som utgörs av en lättkuperad grönyta med större och mindre träd liksom flera buskage. Centralt pågården finns en liten lekplats. På båda kortsidorna finns det cykelhus och påflera olika platser är fasta eller lösa sittmöbler utplacerade. En del av dessagårdshus och möbler behövde år 2000 rengöras och målas. Gården har en tillta-lande struktur, många goda kvaliteter och en betydande utvecklingspotential.253

Idag är ungefär åtta av tio boende svenska medborgare.254 Utbildningsnivånär låg men stigande255 och medelinkomsten är något under genomsnittet förGöteborg.256 Tidigare bodde här framförallt en traditionell arbetarbefolkningfrån bl.a. de stora varven och hamnarna i närheten. Vid LDS-projektets start be-dömdes att befolkningen var blandad med avseende på ålder, etnicitet och socialställning. In- och utflyttningen var dock mycket hög.257 Kring 1998 flyttade bl.a.flera familjer med skolbarn ut och ersattes med familjer med yngre barn. Efterhand har omsättningen minskat från 33% till under 10% 2002. Samtidigt harantalet uthyrningsbara lägenheter reducerats till noll.258 Viktiga faktorer fördenna förändring är att trafikstörningarna minskat, att området uppfattas liggamer centralt i och med att Norra älvstranden har förändrats och förbindelsernaförbättrats, att hyrorna tidigare ansetts höga259 samt att bostadsbristen har ökat iGöteborg.

Under sommarhalvåret präglas gården av många barns aktiviteter tillsam-mans med de mindre barnens föräldrar. Men även vuxna utan barn användergården var för sig eller flera tillsammans, vilket de utspridda sittplatserna möj-liggör. Några föräldrar med mindre barn umgås, särskilt eftermiddags- ochkvällstid utomhus. Varje sommar de senaste åren har man ordnat en eller flera

253 Observationer vid besök 010407, fotografier.254 Kvarteret utgör ca 21% av statistikområdet (Göteborgsbladet 2001). De vanligaste

födelseländerna är Finland, Bosnien, övriga f.d. Jugoslavien, Iran och Afrika, 2 %vardera. Andelen födda i utlandet har jämförelseindex 111.

255 Index för eftergymnasial utbildning har ökat från 47 i Göteborgsbladet 1999 till 64 iGöteborgsbladet 2001.

256 Index 80.257 Avflyttningen angavs till 44% år 1997 (Faktablad om kvarteret gjort inom Poseidon

1997).258 Här avses vad Poseidon kallar extern avflyttning mars 2000, mars 2002. Att omsätt-

ningen av hyresgäster har minskat i kvarteret under de senaste fem åren bekräftasäven av intervjuer med boende 001101 och husvärd 001207.

259 Intervju med husvärd 011207.

201

gårdsfester då också enstaka andra boende anslutit sig.260 Bland mindre grupperav boende finns små nätverk för gemenskap och ömsesidig hjälp.

Lokal demokrati och självförvaltning

FörhistoriaProjektledningen gjorde 1997 en positiv bedömning av möjligheterna att startaLDS-verksamhet i kvarteret. Dels därför att det saknades gemensamma aktivi-teter bland de boende i kvarteret och gården hade goda förutsättningar att varaen samlande plats för samtliga boende. Dels på grund av att källsortering inför-des eftersom där inte fanns sopnedkast. Detta tillsammans med att en ny hus-värd började arbeta i kvarteret vintern 1996/97 gjorde att området valdes utbland de allra första för introduktion av lokal demokrati och självförvaltning.261

IntroduktionI mars 1997 bjöd Poseidon in hyresgästerna till ett informationsmöte. Från Po-seidon deltog distriktschefen, förvaltaren, husvärden, dåvarande projektledarenoch biträdande projektledaren plus ytterligare en person, inalles sex personer.Fyra boende från två familjer kom till mötet som ägde rum i en lokal utanförkvarteret. Enligt anteckningar från mötet var det en livlig diskussion, de somdeltog var engagerade och bildandet av en lokal hyresgästförening diskuterades.Tre av hyresgästerna anmälde sig också till någon form av fortsättning.262 Tvåav dem kom sedan till en gemensam samling av aktiva hyresgäster som Posei-don i juni ordnade i Slottsskogen för boende inom hela företaget. Efter detta togintresset dock slut. Husvärdarna som arbetar i kvarteret uppfattade det som attprojektgruppen ordnade introduktionen, noterade önskemål från de boende föratt sedan lämna det hela. Det förekom ingen kommunikation mellan projektled-ning och områdespersonal och husvärdarna uppfattade sig i det läget inte somansvariga.263

I november 1998 gjordes en förnyad kallelse till möte i en källarlokal i kvar-teret. Kallelsen försökte locka med rubriken ”Vill du vara med och utvecklaLokal demokrati och Självförvaltning?” till en träff med tre punkter på dagord-ningen:• Poseidons tankar kring begreppet lokal demokrati och självförvaltning.• Vi berättar hur Du kan vara med.• Diskussion.264

260 Intervju med boende 001101 och med hyresgäster på gården 010511.261 En av projektledningen gjord inventering av kvarteret.262 Poseidons anteckningar från informationsmötet 970324.263 Intervju med husvärd 001207.264 Tisdagen den 17 november kl 18. Undertecknat av husvärden.

202

Två av de tidigare intresserade personerna infann sig, men inte heller detta möteledde till något fortsatt engagemang. Uppläggningen av dessa möten var i stortsett densamma som i många andra områden under denna period och gav ingetgensvar. Något spontant engagemang för lokal demokrati och självförvaltninggrodde inte heller.

Händelser i kvarteretPå kvarterets gård och i husen genomfördes dock en del förändringar som påvissa sätt engagerade de boende. Flera av åtgärderna ingår i en mer långsiktigplan som distriktsledningen lagt upp för att höja områdets kvalitet och status.De boende har dock inte informerats om dessa planer, än mindre haft möjlighetatt diskutera dem, bl.a. beroende på att genomförandet hela tiden är avhängigttillgängliga resurser. Våren 1999 byttes en del lekredskap ut därför att de varslitna och de nya anpassades till gällande EU-regler. I och med den här föränd-ringen minskades antalet gungor till två, trots att föräldrarna tycker att det intealls räcker till för det stora antalet barn, utan att det blir kö till gungorna.265

Hösten 2000 byggdes portarna om och nya portdörrar sattes in. Portlåsen komefter ett halvårs försening i bruk på sommaren 2001.266

Det bor många mindre barn på gården. Här leker de medan mammorna förberederkräftskiva på gården i augusti 2001.

265 Intervju med boende 001101, samtal med hyresgäster på gården 010511.266 Besök på gården 010511 och 010825.

203

I arbetet med att omgestalta gården våren 2001 sågades fem stora träd och tvåfruktträd ner och flera andra träd beskars. De boende tillfrågades inte om syn-punkter på detta. Husvärdarna fick efteråt både positiva och negativa kommen-tarer om att träd och buskar minskades. En del hyresgäster med barn var kritiskatill att för många träd hade tagits bort, så att det blev för soligt vid lekplatsen.Deras uppfattning var att Poseidon satsade för litet på gården.267 ”Hade det intevarit för att vi hade så trevligt ihop med grannarna hade vi inte bott kvar.”268

Sommaren 2002 hade de boende inte bjudits in till något nytt samtal om infly-tande, trots att det talades om det i husvärdarnas handlingsplaner för både 2000och våren 2001.269

Husvärdarnas modell för boinflytandeI fallstudieområdet arbetar två husvärdar tillsammans med det aktuella kvarteretoch några andra i närheten. De har en positiv grundinställning till ökat boinfly-tande, men de anser att Poseidons modell inte fungerar och att själva benäm-ningen självförvaltning är problematisk.

Vi har haft två informationsmöten. Upptaktsmöte 97 05 04 och sedan ett upp-följningsmöte. Vi hade delat ut lappar i varje lägenhet. Då var de här från pro-jektgruppen och så skrevs det upp alla önskemål och sedan blev det inget mer.Det är väl typiskt Poseidon, att man drar på stort och sedan när det kommer tillskott händer det ingenting.270

Husvärdarna har fått försöka förklara vad självförvaltning innebär för hyres-gästerna som efter att ha läst om självförvaltning kommer och tror att de skastäda trapphusen. De två husvärdarna har genom åren diskuterat och prövat sigfram i andra kvarter i sina husvärdsområden till en egen modell för hur boin-flytandet bör drivas. I närliggande kvarter har de också sett en successiv ut-veckling av de boendes engagemang:

Idén är bra. Men hur man skall genomföra den på ett vettigt sätt kan man ifråga-sätta. Det borde heta boinflytande. Det ordet skall användas tycker vi. Vi har sagtatt det helt skall bygga på frivillighet, att dom kommer med och att det sedan fårsprida sig som ringar på vattnet.271

De som av olika anledningar inte vill eller kan vara med, eller som har jobb somförhindrar det ska inte straffas för detta. Att betala ut pengar för arbetsinsatserblir därför i deras ögon fel väg att gå. Det ska vara frivilligt arbete, och för demsom är med kan man göra något roligt. Det går också att ersätta hyresgästernaför arbetet med något gemensamt i området. Grunden för uppläggningen börvara de lokala förutsättningarna:

267 Samtal med hyresgäster på gården 010511 och 020806.268 Samtal med hyresgäster på gården 010511.269 Handlingsplaner från de olika distrikten våren 2000 respektive 2000-10-10.270 Intervju med husvärd 001207.271 Intervju med husvärd 001207.

204

Vi kör vårt egna lilla projekt här. Dom börjar ju vara på gång nu, hyresgästerna.Det här att göra grupper och trapphusvärdar kan fungera i vissa områden. Mendet jag kan svara för är ju våra områden. Och här finns ju inget intresse för det.Man kan inte göra en mall och sätta på varje område. Varje område är unikt. Vikänner ju våra hyresgäster så pass väl och vet vad de vill och inte vill göra.272

Det är också viktigt att alla ska känna sig välkomna i gemenskapen även om deinte orkar gräva. Det hela började med att en person på distriktskontoret höll iett introduktionsmöte som samlade 100 personer.273 Det som så småningom fickigång processen var att husvärdarna pratade med dem som var intresserade, såatt de kom med och planerade och satte lökar på en löksättardag på hösten. In-tresset spred sig, inte minst genom den jultallrik som blev de deltagande hyres-gästernas lön för mödan. Resultatet av detta sätt att gå fram har blivit att perso-ner som husvärdarna inte anat skulle bli intresserade har nappat. Och lite småttbörjar det komma upp andra önskemål än plantor vid entrén.

Nu kom det ut folk som vi aldrig trodde att vi skulle få se ute. Dom tyckte att detvar jättetrevligt. Det är en som har bott här i 30 år och aldrig varit engagerad.Men sår man ett frö så … det är både yngre och äldre som har kommit med. Endel har också med sig sina barn. Det är på rätt väg, sedan får vi styra upp det ef-terhand. Det börjar komma andra önskemål och krav. Och med tiden skall detnog kunna bli självgående.274

Den hyresgästlokal som tidigare användes av hyresgästföreningen kom till brukvid detta tillfälle, och hyresgästerna har också erbjudits att använda den själva.Husvärdarna uppskattar också att de boende har fått mer kontakt och mer ge-menskap genom att gå ut tillsammans och plantera i området, vilket man anservara viktigt i boendet.

Vi har alltid haft bra kontakt med våra hyresgäster. Dom är positivt inställda tilldet här. Nu har dom ju någonting att prata om själva också. Dom har fått merkontakt med varandra och det har blivit större gemenskap, något som det varitdåligt med. … Det finns en rädsla och otrygghet som en del upplever, ändå ärdom ju väldigt trygga här. Men därför märker man ju behovet hos många, sombor själva och ringer. Vi får sitta en stund extra bara för att prata. Därför vore detbra att få igång det här, då får du den sociala biten. Där tror jag att den störstavinsten ligger med boinflytandet.275

Uttrycken ”ringar på vattnet”, ”bygga sin modell steg för steg” och ”frivillighe-tens väg” är nyckelinslag i det husvärdarnas ser som sin arbetsmodell. De tyderockså på att man tänker sig en långsam, ständigt pågående process.

272 Intervju med husvärd 001207.273 Ansvariggruppsmöte 990428.274 Intervju med husvärd 001207.275 Intervju med husvärd 001207.

205

ResultatHusvärdarnas inställning är att de boendes påverkan på sin boendemiljö skallomfatta ”allt”. I fallstudieområdet tycks de dock mena att Poseidon skall görade stora åtgärderna och därefter skall de boende få säga sitt om mindre åtgär-der.276 Detta verkar också ha stöd hos distriktets förvaltare som saknat en”motpart” – sannolikt en lokal hyresgästförening, eller sammanhållen grupp –på gården att diskutera med.277 Dessa uppfattningar utgör en bakgrund till attnågra nya initiativ för hyresgästinflytande inte tagits. Hösten 2001 genomfördesemellertid för första gången en löksättardag i kvarter. Det var inte så mångavuxna som hörsammade inbjudan, men väl ett tjugotal barn som med glädjebåde pulade ned lökar och efterföljande korv. Uppslutningen gladde också hus-och miljövärdar som börjat förbereda vad de kallar för ”barnens trädgård” – enavgränsad del av gården som skall utformas speciellt efter de yngres plante-ringsönskemål och som barnen själva skall ges möjlighet att sköta. Husvärdarnahoppas att man via barnens engagemang också skall kunna väcka intresse hosfler vuxna.278

Inför midsommarfirandet 2002 fick hyresgästerna byggmaterial av Poseidon och bad enbekant hjälpa till med att lägga tak över en pergola så att en av sittplatserna blev regn-skyddad.

276 Intervju med husvärd 001207277 Besök på gården och samtal med förvaltare 000407278 Intervju med husvärdar och miljövärd 020611

206

Visst intresse och flera initiativ har det senaste året kommit från småbarns-föräldrar som alltmer börjat att formera sig till en sammanhållen grupp. Dehjälper varandra med barnen, ordnar barn- och gårdsfester, diskuterar åtgärderpå gården och har genom en taleskvinna framfört önskemål till husvärdarna. Dethar bl.a. gällt lekplatsen, portdörrarna, badbassäng, grill, träd och växtlighetsamt målning av trapphusen. En del av detta har tillgodosetts. Önskemålet omatt de boende skulle få tillgång till den samlingslokal som sedan många år ståttoanvänd har dock ännu inte tagits upp av husvärdarna. Lokalen har tidigare an-vänts av hyresgäster bl.a. som fotolabb och skulle kunna tillgodose en del av deintresserades behov. De aktivas senaste önskemål om att få ett enkelt tak övergårdens pergola tillgodosågs emellertid snabbt och positivt. Genom att hyres-gästernas nätverk också nådde utanför kvarteret kunde man med yrkesmässigtbistånd också genomföra arbetet.279

Någon LDS-process har ännu inte kommit igång i kvarteret, men en positivinställning och tydlig avsikt finns hos områdespersonalen att steg för steg eta-blera ett boinflytande som bygger på kvarterets förutsättningar och de boendesintresse. En del av de boende har redan skapat ett nätverk och visat ett engage-mang som bör vara tillräckligt för att ett mer systematiskt arbete skall kunnainledas.

5.8 En självförvaltningskultur – det hade varit jävligt skojigt iBackaJag ser redan nu att det blir en underbar kväll i kväll, ljummet och härligt. Jagsitter ute på balkongen och tar en kopp kaffe, eller något. Det är dödstyst, barafågelkvitter du hör – eller också bara ta på sig springoverall och gå upp i skogen.Där finns olika slingor. Du kan gå ända ned till golfbanorna om du vill. … Prak-tiskt taget mitt i staden! Det är just detta jag trivs med i Backa. Jag sätter mig på40-bussen och är i stadens centrum på 10–15 minuter. … Det är nära och bra tilldet mesta. … Jag anser att Backa är mycket centralt och ett förhållandevis braställe att bo på och jättebra standard på lägenheterna. … Jag tycker också att pågrund av den etniska mångfalden så har detta område en grym potential om manbara kan kanalisera det på rätt sätt280

Beskrivningen och uppfattningen återspeglar något av den dynamik som känne-tecknar bostadsområdet Backa Röd som helhet. Processen bland de boende påen av de avgränsade gårdarna i området är vald delvis av den anledningen. Mendenna process tycktes också ha en speciell sammansatthet som vi bedömde somsärskilt intressant eftersom det rådde oklarhet bland berörda parter om hur vissakomplikationer skulle hanteras.

Denna process förekommer på en gård med cirka 70 lägenheter i ett områdeom totalt 1500 lägenheter uppförda i ytterstad 1970. Idéerna om att de boende

279 Intervju med aktiva boende 020618. Intervju med husvärdar och miljövärd 020611280 Intervju med aktiv boende 010509.

207

skulle engagera sig i gården presenterades i samband med att gården byggdesom 1999.

Backa RödBacka utgjorde tidigare en landsbygdssocken på sydöstra Hisingen, norr omGöteborgs centrum. När staden expanderade på 1960- och 70-talen byggdes härbåde industrier och bostäder.281 Småhus och flerbostadshus blandades med rela-tivt många bostadsrätter, med Selma Lagerlöfs torg centralt i stadsdelen och ettav stadens större köpcentrum i periferin. Bostadsområdet Backa Röd, med drygt1500 lägenheter uppfördes, i ett sammanhang åren 1969/70 ca fyra kilometerfrån Göteborgs centrum. Den grå fasadfärgen, de likformade taken och husexte-riören ger en estetisk enhetlighet. Låghus, punkthus, höga skivhus och gårds-formationer erbjuder en kompletterande variation.282 Skog och öppen natur finnsnära intill och i anslutning ligger också skolor, daghem och en idrottsplats. Ut-med trafikleden i kanten av området finns en bensinstation och kiosk, medannärmaste livsmedelshall ligger på gångavstånd. I den homogena bostadsbebyg-gelsen har nyligen två höghus byggts om till äldre- respektive studentboendeoch en servicebutik öppnats i ett hus. Utemiljön har förnyats vid flera tillfällen,och sedan tre år byggs gård för gård om därför att marken sjunkit och husgrun-derna behöver isoleras.

Vy från sydost över en del av området i Backa med en genomfartsgata i förgrunden ochnaturen i bakgrunden. Ett par av höghusen har byggts om till äldre- respektive student-boende. Gården ligger i den lägre bebyggelsen, som är tre–fyra våningar hög. (Foto:Poseidon.)

281 Backa utgör en av Göteborgs 21 stadsdelsnämnder.282 Hela området byggdes av Bostads AB Poseidons föregångare Göteborgshem AB.

208

Befolkningen var som störst när Backa Röd var nytt, men minskade kraftigtunder följande årtionde (Andersson & Olsson, 1986, s 141). År 2001 är i rundatal 3000 personer bosatta i området. Andelen utländska medborgare har alltidvarit stor, men under senaste årtiondet har den etniska mångfalden ökat.283 Ar-betslösheten, andelen socialbidragstagare284 och andelen förtidspensionärer ärhögre, samtidigt som utbildningsnivån, förvärvsintensiteten och medelinkoms-ten är lägre än i Göteborg som helhet.285 En social problematik har därför ävenkännetecknat området.

Kollektivt handlandeI samband med de ekonomiska neddragningarna i stadsdelsnämnden hotadesområdets låg- och mellanstadieskola 1999 av stängning. Kraftiga protester fråninvånarna förhindrade dock en nedläggning (Backabladet 1/1998). Hösten 2001aktualiserades frågan dock återigen.286 Protestaktionerna vilar på en tradition avkollektivt handlande med inslag av både spontana och organiserade aktiviteter.Åren 1978–81 pågick exempelvis ett grannskapsinriktat arbete – Backaprojektet– med fokus på sociala frågor. Samtidigt genomfördes miljöförbättringar utifrånförslag framtagna av arbetsgrupper med boende. Denna intensiva period be-döms ha haft stor betydelse för området (Andersson & Olsson, 1986, ss 140–170).287 Flera verksamheter, arrangemang och samarbetsformer initierades dåsom kom att fortleva: fritidsstugor uppfördes, informationstidningen Backabla-det grundades, Backa Röd-dagen etablerades och ett lokalt samarbete mellankommunala förvaltningar, Göteborgshem och föreningslivet formades. Trekontaktkommittéer (senare lokala hyresgästföreningar) som bildades underdenna tid har sedan utvecklat verksamheten. En del personer som var med omatt starta dessa aktiviteter tillhör fortfarande de mest aktiva i stadsdelen.

Användningen av de tre fritidsstugorna har varierat under åren med möten,ungdomsdisco, kurser och hobbycirklar. Fortfarande är de en tillgång som delokala hyresgästföreningarna ansvarar för. Backabladet startades för att förbättraden lokala informationen och stärka vi-känslan i området. I mer än två årtiondenhar tidningen kommit ut 4 gånger om året. Den produceras och finansieras ge- 283 Göteborgsbladet 2001. Statistiken omfattar drygt 1000 lägenheter där fallstudieom-

rådet är beläget. Ca 40% av nuvarande befolkning är födda utomlands , i Bosnien,övriga f.d. Jugoslavien, Iran, Irak, övriga Asien, övriga Norden, Afrika och Latin-amerika.

284 Göteborgsbladet 2001. Index är 293 där 100 utgör medeltalet för hela Göteborg.285 Göteborgsbladet 2001.286 Anslag i trapphus 011023. Motiveringen var att skolbarnen i stor utsträckning kom

från andra länder och därför behövde gå i andra skolor för att lära sig bra svenskaoch komma in i det svenska samhället. Backa Röd-borna protesterade eftersom deansåg att den skola barnen anvisades har ungefär lika stor andel barn med utländskbakgrund.

287 Backa-projektet drevs tillsammans med föreningar, Göteborgshem och boende medstöd av Socialstyrelsen och kommunala förvaltningar, miljöprojektet av Göteborgs-hem och hyresgästföreningen.

209

mensamt av de tre lokala hyresgästföreningarna och distribueras till samtligahushåll i Backa Röd. Backa Röd-dagen är ett speciellt heldagsarrangemang medunderhållning, cirkus, uppvisningar och debatter som samtidigt är öppen förolika grupper som själva vill visa upp sina aktiviteter. Den organiseras av 30-talet aktiva och finansieras genom ett samarbete mellan de lokala hyresgästföre-ningarna, Bostads AB Poseidon, Backa stadsdelsnämnd och lokala företag.

Lokala hyresgästföreningenDen lokala hyresgästföreningen, inom vars område fallstudieområdet är beläget,omfattar ungefär en tredjedel av Backa Röd, ca 470 hushåll, av vilka ungefärhälften är medlemmar i föreningen. Den har en förhållandevis bred verksamhetmed information genom framförallt Backabladet, fritidsarrangemang, före-ningsaktiviteter och boinflytande. Fritidsstugan, styrkelyftet, snickarverkstadenoch fixarverkstaden sköts av den lokala hyresgästföreningen och ansvariga somoftast ingår i styrelsen.288

Föreningsarbetet i LH Backa Röd Väster omfattar information, bostadsmö-ten, medlemsmöten och förhandlingar. Deltagandet på möten varierar mycket,från ett 20-tal till ett 100-tal.289 Antalet aktiva förutom styrelsen varierar ocksåmycket från gård till gård. Det finns dock alltid de som tar hand om praktiskasaker som verktyg, växter o.dyl. Tidvis har det även varit svårt att få ledamötertill LH-styrelsen – ”det går upp och ner”:

Andelen invandrare i områdena är en anledning – tyvärr. Många av dem vill varamed, men inte av boendeintresse. De är intresserade av aktiviteter, men inte avstyrelsearbete. Det är inte föreningsorganisationen i sig som är problemet utanandra skäl. Det finns personer med invandrarbakgrund som varit och är med.290

Boinflytandet omfattar såväl möten och förhandlingar som praktiska aktiviteter.Samråd i någon form har förekommit under ett 20-tal år. Vårstädning och lök-sättning har också genomförts under hela Bostads AB Poseidons tid. Sedan1997 regleras arbetet av ramavtalet med sidoavtal och tillämpningsavtal. Ram-avtalet är allmänt och tilläggsavtalen är utformade för varje bostadsområde ef-tersom de ser olika ut. Informationsrätten gäller förbrukning och sophantering.Samrådsrätten omfattar ordningsfrågor, periodiskt underhåll och löpande under-håll utom lägenheter, fastighetsskötsel, trädgårdsarbete och städning. Tillämp-ningsavtalet angående elförbrukning följdes dock aldrig upp eftersom ”kollek-tivelen”291 togs bort 1999. Beslutsrätten ”är det viktigaste av alltihopa”. Syftet äratt den skall omfatta hela området och att ”el, vatten och alltihopa” skall ingå. Isamråden återkommer regelbundet frågor om bilkörning i området, värme,

288 Intervju med LH-ordförande 010423.289 Mötet som behandlade ”kollektivelen” exempelvis. ”Då fick inte folk plats i sam-

lingslokalen, utan fick stå utanför också.” (Intervju med LH-ordförande 010423).290 Intervju med LH-ordföranden 010423.291 Den kollektivt uppmätta elströmmen.

210

ventilation, hissar, yttre underhåll och utemiljön samt lägenheter. Områdesbud-getarna behandlas dock aldrig: ”Tyvärr har vi inte kommit så långt.”292

LH Backa Röd Väster ”har ett oerhört bra samarbete med Poseidon och harhaft det, framförallt med områdeschefen, tekniker och planerare.” Med husvär-darna har det tidvis varit ”lite disharmoni. … De har ibland helt olika sätt att ar-beta, trots att de har samma jobb.” Omsättningen av anställda orsakade en”väldig turbulens” som också påverkade LH:s relation till personalen.293

FallstudieområdetDen process vi studerat är lokaliserad till en gård med tre hus i tre och fyra vå-ningar och ca 70 lägenheter.294 Husen karakteriseras av grå betongelement medfrilagd ballast och reliefmönster. De har rustats upp och lägenheterna är i gottskick.295 En del trapphus har lägenheter med många barnfamiljer, ett par trapp-hus har enbart vuxenboende, vilket ger skiftande slitage.

Gården är rektangulär med huskroppar längs långsidorna och ena kortsidan.Samtliga entréer vetter in mot gården. Vid den öppna kortsidan av gården löperen gångväg som sammanbinder gården med övriga delar av Backa Röd. Söderom gården, utanför bebyggelsen, finns parkeringar både på däck och mark. Därfinns också behållare för komposterbara och övriga sorterade sopor. Gårdenbyggdes senast om våren 1999. Nivåskillnader löstes då med trappsteg ochramper i rödaktig betongsten. Planteringar och rabatter ökades, en stor gräs-matta, bänkar, en grillplats och en lekplats anlades också. Gården pryds avväxtlighet och olika sittplatser ger utrymme för boende att träffas i flera grup-per. Grönytor och rabatter har dock slitits av bollspel och ovarsamma besökaretill närbutiken i anslutning till gården.

Skillnaderna mellan gårdarna i Backa Röd är stor beträffande boendesam-mansättning, förslitning och aktiviteter. Det mest framträdande kännetecknet ärden etniska mångfalden. Sammansättningen av nationaliteter, religioner ochkulturbakgrunder är mycket varierad. Med avseende på genus och ålder är be-folkningen normalt blandad. Omkring en femtedel av de boende har bott länge iområdet. Men lika många är nyinflyttade både till Sverige och gården. En del avdem har aktuella krigserfarenheter bakom sig och några har svårt att finna sigtillrätta. Mellan flera familjer och enskilda boende finns det stabila vänskaps-band, mellan andra direkta motsättningar. Detta har inneburit påfrestningar förde boende själva och komplikationer för Poseidon. I det avseendet anses denna

292 Intervju med LH-ordförande 010423.293 Intervju med LH-ordförande 010423.294 Fastighetskort, Poseidon. Lägenhetssammansättningen består bara av enstaka 1 rok,

och i runda tal lika många 2, 3 respektive 4 rok. Lägenheterna på 4 rok är relativtsmå, ca 82 m2 (Bostadsbroschyr, Poseidon).

295 Intervju med aktiv boende 010509.

211

gård vara litet unik, där har ”alltid varit problem” och den ”har alltid varit så-dan”.296

Gården i Backa, planritning. Vid omdaningen 1999 förbättrades gården med växtlighet,sittplatser, lekplats och boulebana samt trappor och ramper till entréerna.

De som vistas i hemmiljön dagtid har goda kunskaper om gården och känner tillmycket om varandra. Bland dem finns också avsevärda resurser för det dagligalivet på gården. En förhållandevis stor grupp boende av olika nationaliteter harvarit aktiv i olika boendefrågor under senare år. Sedan ett par år har flertalet avdem ägnat sig åt att plantera och att vårda gården sommartid. De umgås också,promenerar tillsammans och ordnar ibland egna eller gemensamma fester pågården.

296 Intervju med LH-ordföranden 010423.

212

Lokal demokrati och självförvaltning

IntroduktionProjektet presenterades hösten 1997 (Rapport från arbetet med ”Utveckling av… 1999) 297 vid ett möte för en tredjedel av de boende i Backa Röd, motsva-rande LH Backa Röd Västers område. Av 467 kallade hushåll deltog 30 perso-ner på mötet. Det leddes av biträdande projektledaren med distriktschefen ochytterligare två tjänstemän från distriktet närvarande. Ingen husvärd deltog. All-mänt sett verkar intresset bland de boende ha varit svalt. Från fallstudieområdettycks inte någon boende ha deltagit. Enligt LH-ordföranden kan det ha berott påatt ”Poseidon inte var intresserat av de större frågorna”.

Jag sade: OK när vi nu tagit hand om det här som ni tycker vi är lämpade attsköta, trappstädning och krattandet av gården, varför kan vi då inte prata om de-mokrati och låta hälften av pengarna som genereras på den här gården stanna häroch hälften gå till er administration. ’Nej, det är inte det som det här handlarom’, blev svaret. Nej, det är inte demokrati. Demokrati är när folk är med ochbestämmer om alltihopa.298

Vid detta första möte överlämnades utbildningspärmen bl.a. till LH-ordförandenoch några boende anmälde sig som intresserade av en studiecirkel.

Det första mötet skulle följas upp med en diskussion och utvidgning då allaskulle få den här pärmen och jobba vidare, men jag vet inte vart det tog vägen.Jag blev i alla fall aldrig kallad. Jag var intresserad av att vara med för att se vadsom skulle bli. Vi var flera stycken och vi var alla lika förvånade … Sedan händeinte något mer.299

I den process vi valt att studera planerades hösten 1998 en upprustning av går-den. Utgångspunkten var att den var sliten och i dåligt skick. Önskemål om för-bättringar fanns bland de boende, men initiativet och grundidén kom från Po-seidon. En av de aktiva blev informerad om planerna på ett medlemsmöte somLH Backa Röd Väster höll.

Genom att jag är med i hyresgästföreningen fick jag reda på att man var på gångmed de här förändringarna på gårdarna, plantera blommor och träd bl.a. Vi fickritningar som vi skulle titta på för våran del. Vi tyckte det var jättefint.300

En tid därefter samlade Poseidon de boende till ett gårdsmöte om förslaget tillgårdsförändring, vilket också blev en första invit till det företaget kallade”självförvaltning”:

Poseidon visade ritningar och frågade om vi kunde tänka oss att ställa upp medatt plantera blommor och vattna. Självklart kunde vi göra det. Och så satte manigång med byggnationen.301

297 Bilaga Sammanfattning över antal möten m.m.298 Intervju med LH-ordförande 010423.299 Intervju med LH-ordförande 010423.300 Intervju med aktiv boende 010509.301 Intervju med aktiv boende 010509.

213

De aktiva uppfattar dock inte att någon egentligen ”presenterat lokal demokratioch självförvaltning. Det är bara så här att varje gång som vi skall diskutera nå-got problem eller så, så kommer man fram med lokal demokrati som en alle-narådande problemlösare. Och jag vet inte, antingen så fattar jag inte finessenmed det hela eller så är dom jätteflummiga i det här fallet.” 302 Den nyanställdehusvärden tyckte också att ”det lät ganska flummigt till att börja med”, men”började sedan förstå mer vad det handlade om.”303

Inledande samarbete och komplikationerGårdsförnyelsen genomfördes under våren 1999, i allt väsentligt enligt det ur-sprungliga förslaget. När den var klar ”invigde man det hela med en gårdsfestoch då informerade man om att man skulle kunna hålla gården i gott skick”. Engrupp boende som sagt sig vara intresserade av ”ta hand om gården” erhöll ut-rustning och blommor och planterade i rabatter och krukor. På försommarenstod gården grönskande och prunkande.

Under sommaren fortsatte gruppen aktiva att vattna, rensa och kompletterablomrabatter. Samtidigt blev de efterhand alltmer besvikna över att planteringartrampades ned, blommor drogs upp och ungdomar spelade boll så att gräsmat-tan förstördes. Tillsägelser ledde inte till något resultat och samtal med föräld-rarna medförde endast att de försvarade sina barn och i vissa fall t.o.m. självabörjade sparka boll. ”Vi städade upp och spolade, på kvällen var det rent ochsnyggt, men på morgonen var det sketet, blommorna var uppryckta ur urnornao.s.v. Varför vet inte jag, men så var det. Så började vi klaga hos Poseidon.”304

Kontakterna med Poseidon ledde dock inte till någon förändring av situatio-nen som efter ett antal incidenter började anta vad iakttagare och deltagare be-skriver som ett mönster av två läger av boende. ”Den ena gruppen vill fixa ochsköta och den andra säger att vi betalar hyran så det får Poseidon göra. Den enaär aktiv med att förvalta gården, den andra med att förstöra gården.”305 En tredjegrupp av boende har förhållit sig passiv och inte tagit ställning.

Gårdsaktiviteterna har pågått sedan 1999, planteringar och mötesplatser haranlagts, arbetsdagar och gårdsfester har genomförts. Komplikationer har upp-stått och ansatser att hantera dem har gjorts. Konfrontationer och hot har före-kommit mellan hyresgäster, vakter har inkallats, möten har hållits, personal ochaktiva boende har agerat, men mönstret har kommit att bestå.

LDS-aktiviteterOrganiserade miljöaktiviteter har förekommit i Backa Röd under lång tid ochaktiva deltagare har funnits på de flesta gårdar. Aktiva boende i den aktuellaprocessen hade tidigare deltagit bl.a. på städdagar, men något planteringsarbeteförekom inte på just deras gård före förnyelsen 1999. Men då blev det ”grymt 302 Intervju med aktiv boende 010509.303 Intervju med husvärd och miljövärd 010605 och 020228.304 Intervju med aktiv boende 010509.305 Intervju med LH-ordföranden 010423.

214

snyggt. Och det var just det som gjorde att vi började engagera oss”. 306 Därefterhar det utvecklats under tre år.

Nu är vi ju därute och planterar blommor och … du ser farbröderna där borta ochkvinnan där … det där är ju kärngänget då. Vi städar och vattnar blommor ochrensar upp i rabatterna. Den här typen av aktivitet har vi här nu. Det är en grymkontrast mot vad det varit förut.307

Vid planteringen av sommarblommorna i början av juni 2001 deltog fler perso-ner än tidigare – cirka tio vuxna, män och kvinnor, och ungefär lika mångabarn. Fördelningen av blommorna gick också bättre än vid föregående tillfällenoch planteringsarbetet pågick fram till kvällen. Förutom blommor vid varje en-tré planterades även växter vid en uteplats utanför gården.

Att ordna möten och upprätta en dialog har varit ett försök att hantera denbekymmersamma situationen och fortsätta gårdsarbetet. Fem officiella mötenhar hållits sedan hösten 1999 som samtliga initierats av de aktiva boende. Fyraleddes av de boende och ett av Poseidonpersonal.

Det var egentligen hyresgästerna som tog initiativ till de här mötena. Dom villeatt det skulle hända någonting och kom till mig och vi anordnade ett möte ochförsökte kalla samman så många som möjligt. Jag pratade med alla jag stötte påoch en av de aktiva gick runt till alla hyresgästerna. I början kom ett trettiotal,sedan på fjärde var det 15–16. Men det var ganska så bra uppslutning ändå. Allalägenheter fick kallelse och vad vi skulle prata om.308

På mötena framförde hyresgästerna tre huvudförslag: Poseidon borde agera merbestämt och aktivt i den sociala situationen på gården; gården borde förändrasså att den kan tillgodose olika behov; ansvaret för skötseln av gården bordeöverlämnas tydligt och officiellt till de boende.

Förslag till gårdsförbättringar diskuterades vid flera tillfällen där bl.a. bar-nens behov av en mindre yta för bollspel diskuterades. Sommaren 2001 komp-letterades gården med tre upphöjda planteringar för att ”bryta av” den störregräsytan och förhindra bollspel. Däremot fullföljdes inte idén om en mindre se-parat bollplan. Något kraftfullare initiativ från företagets personal, eller någotöverlämnande av gårdsskötseln har de aktiva hyresgästerna inte heller uppfattat.Någon uppföljning av vilka mötesbeslut som genomförts har inte heller skett.

Flera sittplatser har efterhand skapats och en murad grill har anskaffats tillgården. Under varmare årstider används den flitigt. Ibland grillar man, antingenen privat middag, några grannar eller, i vissa fall, för alla på gården. Sommaren2001 ordnade de aktiva boende och områdespersonalen en välbesökt och trevliggårdsfest. Under våren färdigställdes också en plats med stenplattor och plante-ringar på utsidan av ett av husen där några äldre hyresgäster hade börjat att träf-fas för att få litet större ro än på gården.

306 Intervju med aktiv boende 010509.307 Intervju med aktiv boende 010509.308 Intervju med husvärd och miljövärd 010605.

215

Uppskattad gårdsfest med grillad mat som samlade många boende i alla åldrar i augu-sti 2001. Festen var ett led i de många försöken att skapa gemenskap och en positiv ut-veckling bland grannarna.

Aktiva och organiseringGruppen av aktiva har en kärna på ett tiotal vuxna från flera olika länder. Dessauppfattar att det är ytterligare cirka tio personer, både män och kvinnor, medskiftande kulturbakgrunder som brukar delta. De flesta är medelålders elleräldre. Barn deltar då och då. En del av de aktiva är hemma dagtid p.g.a. pensio-nering och arbetslöshet medan andra är förvärvsarbetande. Med sex av de aktivahyresgästerna har husvärd och miljövärd regelbundet samarbete.309

Inom denna grupp finns ingen direkt ansvars- eller arbetsfördelning, men ettpar personer har hand om arbetsverktyg som förvaras i ett barnvagnsrum. Grup-pen håller inga formella möten och fattar inga egentliga beslut. Däremot träffasde ofta informellt, spontant eller av någon påkommen anledning för att disku-tera vad man vill eller vad som behöver göras.

Samarbetet mellan husvärd och miljövärd och de aktiva boende har sammainformella karaktär, men är vanligtvis mer förberett och avsiktligt. Gårdsmöten,exempelvis, har alltid haft skriftlig kallelse till samtliga hushåll, dagordning,skriftliga förslag och någon form av protokoll.

LDS-aktiviteterna i denna process och LH Backa Röd Västers verksamhetbedrivs helt åtskilda, men man informerar varandra om vad som sker på respek-tive håll. Fördjupat boinflytande, som lokal demokrati och självförvaltning be-nämns, tas ibland upp på bostadsmöten och samrådsmöten (Backabladet 3–

309 Intervju med husvärd och miljövärd 010605.

216

4/98, s 6).310 Husvärden deltar på samrådsmötena då och då, men LDS-aktivi-teterna på gårdarna är som regel ingen fråga i det sammanhanget.

Resurser och avtalDe tre lokala hyresgästföreningarna har boinflytandeavtal och ett gemensamtsidoavtal med Poseidon om informations- och samrådsrätt. Ett tillämpningsavtalför vatten och el tecknades också 1998. Detta har dock inte följts upp med någraenskilda besparingsåtgärder eller ekonomiska ersättningsavtal. Några individu-ella avtal förekommer heller inte.

På den undersökta gården saknas en lokal där de boende kan samlas infor-mellt och bedriva aktiviteter. På kort gångavstånd ligger dock en av områdetsfritidsstugor som kan bokas och som använts för de officiella gårdsmötena.Verktyg och växter för gårdsarbetet erhåller de aktiva av miljövärden. Han hjäl-per dessutom till med det praktiska arbetet i den utsträckning det behövs. Er-sättningsfrågan har hittills bara varit direkt aktuell på ett par möten, men inteföljts upp. Bland de aktiva är följande uppfattning den dominerande:311

Jag tycker inte det är viktigt med ersättning för det arbete vi utför. Jag tycker inteman skall mäta det i pengar. Men material, utrustning och avancerad hjälp i denutsträckning det behövs till det vi vill göra tycker jag skall vara gratis. Sedan vetjag inte om dom andra skulle vilja ha pengar för det, men jag tror inte att någonvill det. Då behöver man inte heller binda upp det till kontrakt och så. Det blirlite lösare, men höjer ändå trivseln om vi jobbar på det sättet.312

Resultat och effekterDe mest påtagliga resultaten av ansatsen till självförvaltning är ett ökat enga-gemang bland en grupp boende samt att gårdsytor och planteringar erhållit enhögre standard och sköts bättre än tidigare. Engagemanget bland de boende harmedfört fler möten med de boende, ett ökat samarbete med områdespersonalen,ett ansvarstagande för utemiljön och ett avsevärt praktiskt skötselarbete. Det hari sin tur inneburit en trivsammare gård och en ökad samvaro bland de boende.Av särskild betydelse är att gruppen aktiva representerar ett urval av den kultu-rella mångfald som de boende på gården utgör. De områdesanställda förmedlarockså en bredare insikt om LDS och ett mer aktivt förhållningssätt till process-arbetet. De boendes aktivitet inverkar på de anställdas arbete, men hittills inte

310 Backabladet 1/2000, s 11: ”De stora blompottorna som nu är utplacerade på de re-

dan iordningställda gårdarna har Poseidon tänkt sig att hyresgäster som är intresse-rade ska få möjlighet att plantera i. Hyresgästföreningen efterlyste dock fler bloms-terarrangemang speciellt utmed de större promenadstråken i området.”

311 Den berördes vid introduktionsmötet och ett gårdsmöte där ett ”förslag” om att deboende skulle ”ta över trappstädningen mot sänkt hyra” diskuterades (Anteckningarfrån gårdsmöte 2000-10-18).

312 Intervju med aktiv boende 010509.

217

särskilt mycket, främst har det krävts en del ytterligare arbete och engagemangjämfört med tidigare.313

Aktiviteterna har samtidigt accentuerat skillnader i uppfattningar och livsstilmellan en del boende som lett till konfrontationer och misstämning. Trots olikaförsök har denna komplikation inte kunnat hanteras och därför utgjort ett hinderför fortsatt utveckling av verksamheten.

Möjligheter och komplikationerDet egna arbetet på gården hittills betraktas av aktiva som ”på sätt och vis själv-förvaltning”, men bara ”ett embryo”. Bland dem finns både förhoppningar ochtvivel på en fortsatt utveckling av lokal demokrati och självförvaltning. Å enasidan är man i hög grad intresserad av att medverka till en förbättring av situa-tionen och förhållandena på gården. Man besitter en tilltro till den egna förmå-gan att utföra ett bra arbete på gården. Bland de aktiva finns också en bådelångtgående och konkret vision om en ”självförvaltningskultur” som ”det hadevarit jävligt skojigt” om den kunnat förverkligas. Den skulle kunna innehållaelement som:• människor på gården som kan prata med varandra och diskutera alla slags

boendefrågor• ett homogent gäng av aktiva som har ungefär samma värderingar• en dialog med bostadsföretaget om hur hyresintäkterna kan användas och de

olika kostnadsposterna• beslut om vad de boende vill utföra själva och vad det ger i hyresreduktion• ingen gräns för hur långt självförvaltning kan utvecklas, t.ex. skulle det inte

behöva vara någon skillnad i påverkan och trivsel mellan hyresrätt och bo-stadsrätt annat än ägarformen

• hyresrätt är en bra boendeform som kan göras till ett högklassigt boende.314

Å andra sidan kan de aktiva inte se att tillräckliga förutsättningar finns för att devardagliga hindren på gården skall kunna övervinnas. Man efterlyser en pre-sentation av vad företaget inkluderar i lokal demokrati och självförvaltning.Man menar också att företaget tydligare måste ta ett ansvar för att förändra för-hållandena på gården och genomföra de konkreta åtgärder man kommit överensom med de boende:

Om man nu verkligen kommer så långt att vi skulle kunna samsas så skulle detvara nödvändigt att utse en grupp av personer som styr det hela. Annars rinnerdet ut i sanden. Något slags styrelse för de gemensamma frågorna. … Om mantar över gården och det finns en grupp av människor som man kan gå till och

313 Intervju med husvärd och miljövärd 010605 och 020228.314 Intervju med aktiv boende 020226. Påfallande är att den lokala hyresgästförening-

ens ordförande har en delvis samstämmig vision av lokal demokrati med denna (In-tervju med LH-ordförande 010423).

218

säga att så och så fungerar det, att man först på lokal nivå penetrerar det som ärproblemet, och sedan går vidare med det man inte kan lösa själv. Då blir det ettslags tågordning att vi på det lokala planet först tar hand om vårat och sedannästa steg så lyfter vi det i vanlig ordning. Givetvis blandar vi in hyresgästföre-ningen också i en del fall eftersom det är inte våran nivå längre. Då fyller manupp en liten lucka där.315

I dagsläget ser dock varken de anställda eller de mer aktiva en gårdsföreningsom lösning på komplikationerna. De områdesanställda känner inte till företeel-sen och de aktiva boende menar att ”så länge vi inte får med åtminstone 75% avde som bor på gården så kommer den alltid att upplevas som odemokratisk utavde människor som inte delar vår uppfattning.”316

En uppenbar risk är emellertid att de aktivas engagemang kommer att sinaom spänningarna i den sociala situationen på gården inte kan lösas upp. ”Denhär kärngruppen börjar att bli trött. Om man inte lyckas lösa de här problemenså kommer en del att lägga av. Då faller ju alltihopa och det skulle varasynd.”317

5.9 Sammanfattning

Avgränsade sociala processerDen typ av intensivstudie vi genomfört har syftat till att komplettera de kvanti-tativa undersökningarna genom att fokusera på de sju specifika processernaskvalitativa sidor och att ge en helhetsbild av dem. Studien har inriktats på hel-heten hos avgränsade fall, deras säregenheter och föränderliga sammanhang.Avsikten har varit att därigenom också kunna ge underlag för en slags generellförståelse. Arbetet har därför kännetecknats mer av att upptäcka och förstå änatt verifiera och förklara, vilket även krävt en särskild öppenhet och flexibilitet.

Eftersom urvalet av fall är selektivt och varje val styrts av speciella motivkan det aldrig vara representativt för LDS-processen som helhet. Däremot kandet göra anspråk på att autentiskt fånga enskilda moment och företeelser somtillsammans kan ge en samlad bild av processens mångfald och huvuddrag. Ensammanfattande redovisning ger således inga kvantitativa svar även om vi i detföljande ibland uttrycker oss i kvantitativa termer. De frågor som kan belysas ärav typen: Vilka kollektiva aktiviteter fanns innan LDS? Hur sammanlänkadesLDS med dem? Vilka förhållningssätt till LDS fanns hos aktörer som husvär-dar, hyresgäster, lokala hyresgästföreningar och hur förändras de? Hur harigångsättningen skett? Vilka har blivit aktiva och varför? Vilka LDS-aktiviteterhar formats? Hur har de organiserats? Hur bildas en gårdsförening? Hur kan en

315 Intervju med aktiv boende 010509.316 Intervju med aktiv boende 020226.317 Intervju med aktiv boende 010509.

219

LDS-process se ut som helhet? Vilka specifika resultat och effekter framträder?Har några särskilda komplikationer gjort sig påminda?

På det hela taget har utfallet i de enskilda processerna motsvarat de förvänt-ningar som låg till grund för urvalet. Processerna har motsvarat sju skilda ske-enden och avspeglat varierande aspekter av LDS-processen som helhet. Det hargett underlag för att rekonstruera förloppen och aktörernas förhållningssätt, stu-dera omfattningen och variationen av aktiviteter, men också den ensidiga kon-centrationen på utemiljön och trädgårdsarbete. Skillnaderna i den fysiska grund-strukturen för processerna har varit framträdande. Samarbetsrelationerna i in-formella nätverk har också visat sig tydliga liksom försöken att på sikt utvecklanya, formella organisationsformer. Samtidigt har olika slag av komplikationeroch konflikter gjort sig gällande som bromsat eller förhindrat vissa processer.

I huvudsak har vi följt redan inledda och pågående LDS-processer, men iGamlestaden har vi kunnat studera processens samtliga moment från första in-troduktionsmötet till att en stabil verksamhet etablerats och en ny organisa-tionsenhet bildats. I Lundbyfallet har vi kunnat undersöka ett skeende som hit-tills inte medfört någon LDS-process, men där en embryonal aktivitet inletts avnågra hyresgäster. Inriktningen på processer som uppvisar en bakgrund av kol-lektivt handlande, en social sammansatthet och relativt omfattande verksamhetgav i samtliga valda fall gynnsamma utslag. Ett par delprojekt inom ramen förhuvudprojektet förlades dessutom så att det kom att omfatta några av de proces-ser vi studerade, vilket gav ett avsevärt informationstillskott. Sammantaget be-tyder det att både större och betydelsefulla förändringar av LDS-projektet be-träffande arbetssätt och områdespersonal, och mindre, oväntade tillskott somgårdsföreningar tydligt kunnat avläsas i de studerade processerna. Vi samman-fattar först några gemensamma huvudinslag och därefter vissa specifika känne-tecken i processerna.

HuvuddragDe sju processerna har inletts vid olika tidpunkter och med varierande betingel-ser. Följaktligen har de också framskridit på skilda sätt till innehåll och form. Isamtliga sex fall där en process fortgår har de emellertid genomgått en igång-sättningsfas och övergått i en etableringsfas. Sommaren 2002 kan alla dessaprocesser säga sig befinna sig någonstans i en sådan fas.

IgångsättningMellan de tidiga introduktionerna 1997 och de sena 2001 förflöt en avsevärd tiddå en hel del erfarenheter och synpunkter samlades. Trots det genomfördes in-troduktionerna i princip på samma sätt: ett möte lett av projektledningen medpresentation och erbjudande om medverkan i studiecirkel och aktiviteter. Där-efter följde ett uppföljningsmöte för intresserade hyresgäster där den fortsattaverksamheten diskuterades och planerades. Den mest framträdande föränd-ringen var att inbjudningarna efterhand begränsades till något färre antal hushållän inledningsvis. Introduktionerna hade en formell möteskaraktär och presenta-

220

tionen i huvudsak ett företagsledningsperspektiv. Dessutom genomfördes de avpersoner som varken var välbekanta med hyresgästerna eller områdena. Dettavar omständigheter som kom att påverka både hyresgäster som inte infann sigtill mötena och dem som deltog. Det medförde också att många husvärdar intekände sig så hemtama på dessa tillställningar.

I samtliga studerade fall utom det i Lundby har ett mindre antal intresseradehyresgäster i någon grad aktivt engagerat sig i LDS. I fyra av processerna hadedet redan tidigare funnits en kollektiv aktivitet i området, antingen organiseradav en lokal hyresgästförening eller spontant av de boende själva. Inte i något fallverkar LDS-introduktionen skapat själva intresset bland de boende. Däremot harhyresgäster, som i princip varit intresserade av att påverka sin boendemiljö, härsett en ny möjlighet att åstadkomma detta. De hyresgäster som aktivt engageratsig i LDS ser verksamheten främst som en möjlighet för dem att bidra till attskapa ett värdigt och bättre fungerande boende. I inget fall verkar någon enskildaktiv ha omprövat sin positiva inställning till LDS, tröttnat eller gett upp sitt en-gagemang, snarare har detta förstärkts.

Sex av de studerade processerna har tillhört områden med aktivt fungerandelokala hyresgästföreningar, i Lundby saknades förening. Föreningarnas förhåll-ningssätt har varierat starkt och också förändrats. En förening var redan frånbörjan pådrivande och har därefter organiserat LDS-verksamheten. Ett par upp-visar ett positivt men avvaktande förhållningssätt och har efterhand stöttat verk-samheten. Tre föreningar var inledningsvis negativt inställda till LDS-projektetoch förhöll sig avvaktande till aktiviteterna på gårdar och i kvarter. Efterhand,bl.a. genom byte av styrelseledamöter, har två av dessa föreningar förändrat sinaförhållningssätt och under 2001 och 2002 aktivt medverkat till att LDS-proces-serna utvecklats.

Husvärdarna påbörjade sina nya tjänster under 1996. Flertalet av dem hade enavvaktande, skeptisk eller negativ inställning till LDS. För en del av dem komdet att ta flera år och utvecklandet av en egen arbetsmodell innan de kunde finnasig tillrätta med LDS-idén. För den enskilde husvärden var kopplingen mellanden tidiga information de erhöll om LDS och introduktionen i det egna arbets-området otydlig och svag. Den nya och tidvis pressande arbetssituationen gjordeatt husvärdarna också hade svårt att se LDS som en prioriterad uppgift. Även defå husvärdar som hade ett uttalat positivt och aktivt förhållningssätt upplevdedärför bristen på stöd mycket påtagligt under de första två årens arbete för attetablera LDS i sina områden.

Husvärdarnas yrkesbakgrund och inställning till LDS i kombination med dennya och starkt föränderliga arbetssituationen utgjorde ett påfallande och delvisoväntat hinder i processernas igångsättning. Bristen på insatser i ett tidigt skedeför att motivera husvärdarna och ge dem stöd i det praktiska vardagsarbetetmedförde att processerna bromsades. Inrättandet av miljövärdar på flertalet om-råden och ett speciellt trygghetsprojekt i ett område för att stimulera LDS-pro-cessen visar att förhållandevis begränsade resurstillskott kan ge avsevärda ef-fekter på husvärdarnas arbetssituation och LDS-verksamheten.

221

I de studerade processerna uppvisar år 2002 alla husvärdar och miljövärdarett positivt förhållningssätt till LDS-idén. De allra flesta arbetar också på olikasätt tillsammans med ”sina hyresgäster” för att realisera den som en möjlighetatt förbättra områdena. Samtidigt har husvärdarna många och skiftande uppfatt-ningar om arbetsformerna för LDS, hur verksamheten skall benämnas och ommöjligheterna att utveckla den i sina områden.

I den studerade processen i Gamlestaden kom LDS-verksamheten igång somen följd av projektets introduktionsmöte och uppföljningen av det. I övriga fallhar någon form av spontan eller organiserad verksamhet försiggått under längreeller kortare tid innan LDS-projektet inleddes. I de fall där befintliga aktiviteterpassat in har de inlemmats i LDS-verksamheten. I övriga fall har specifikaLDS-aktiviteter skapats. Ett nära samarbete mellan husvärd/miljövärd och någraaktiva hyresgäster har i fem av fallen bildat utgångspunkten för LDS-verksam-heten. I samtliga processer har igångsättningen innehållit enkla praktiska mil-jöaktiviteter som ger synbara resultat, t. ex. att plantera lökar, odla sommar-blommor eller städa gården. Ibland har sådana aktiviteter bedrivits parallelltmed någon form av anläggningsarbete.

EtableringI samtliga processer har etableringen gått ut på att konsolidera ett antal aktivaoch rutinisera de aktiviteter som man funnit intressanta och betydelsefulla attägna sig åt. I vissa fall har de aktiva förts samman i en grupp eller en formellorganisationsform, i något fall enbart sammanlänkats genom en kontraktsrela-tion till företaget. Aktiviteterna har vanligtvis befästs genom att de utgått frånuttalade behov och upprepats, men också genom informella och formella över-enskommelser mellan de aktiva och företagets personal.

Aktiva och aktiviteterI samtliga processer är antalet aktivt medverkande relativt litet. Kring dem finnsett något större antal deltagare och uppbackare medan den stora huvuddelen avde boende är passiva betraktare eller nyttjare. I de flesta processer framträdernågon enskild eller ett par särskilt engagerade pådrivare. Dessa hyresgäster be-finner sig i centrum av processen, men är inte alltid talesmän eller representan-ter för de aktiva utåt. Även om den sociala sammansättningen av de aktivagrupperna är varierad och blandad framträder en del säregenheter. Åldersmäs-sigt dominerar personer i medelåldern och uppåt, kvinnor är i högre grad änmän aktiva, infödda svenskar relativt sett fler än utlandsfödda och familjemed-lemmar vanligare än ensamboende. Ändå är det påtagligt att såväl en hel delmän som barn och ensamboende direkt medverkar i samtliga processer. Särskiltintressant är dock att även om utlandsfödda personer är något underrepresente-rade så har en aktningsvärd andel av dem blivit engagerade framförallt i detpraktiska trädgårdsarbetet. En del av dessa personer är emellertid också fram-trädande i organisationsarbetet som att ordna arrangemang och bilda gårdsföre-ningar. Antalet aktiva har stigit och inte i något fall har de blivit färre. Trots en

222

ständig rekrytering genom publika arrangemang och personliga kontakter växerantalet aktiva i de enskilda processerna emellertid ytterst långsamt.

Det samlade aktivitetspanoramat för de studerade processerna spänner frånomfattande sociala arrangemang till enskilda aktiva hyresgästers inspektion avtrapphus. Men aktiviteterna ser mycket olika ut och befinner sig på skilda ni-våer.

I samtliga processer upptar dock miljöaktiviteter och i synnerhet trädgårds-arbete den stora huvuddelen av LDS-verksamheten. Odlings-, växt- och sköt-selperioder ger dessa aktiviteter automatiskt en viss struktur. De är säsongsbe-tonade med korta intensiva faser som kräver förhållandevis stora arbetsinsatser.Samtidigt är de relativt enkla att organisera med lättillgängliga och tydliga upp-gifter för den som är intresserad. Oftast är också resultaten iögonenfallande ochstora i förhållande till insatserna, vilket upplevs som klart motiverande.

I anslutning till trädgårdsarbetet förekommer i flera processer också en heldel förberedelser med studier, planering och beställningar samt efterarbete medverktyg och utrustning. I tre processer har aktiva dessutom under flera år själv-ständigt planerat och utfört omfattande anläggnings- och nybyggnadsarbetenvilka förskönat och starkt ökat gårdarnas användbarhet. I en process har miljö-arbete med sopsortering också tagits in som en del av LDS-verksamheten däraktiva hyresgäster tagit ett ansvar för att dessa genomförs.

En ofta förbisedd, men mycket betydelsefull och tidskrävande aktivitet ärmöten av olika slag som hela tiden behövs för att verksamhet över huvud skallkomma igång och fortleva. Huvuddelen utgörs av mer eller mindre spontanamöten mellan hyresgäster samt mellan aktiva och företagets områdespersonalmed kortare samtal om avgränsade och väl kända frågor eller ärenden. Infor-mella planerings- och diskussionsträffar med aktiva förekommer regelbundet ialla processer utom en, där de aktiva enbart är organiserade genom företagetsförsorg. Formella möten med inbjudningar, mötesordning och protokoll överbeslut har ordnats vid behov i samtliga sex processer. I fyra av processerna(Norra Biskopsgården, Angered Centrum, Gamlestaden och Backa) har det tid-vis förekommit regelbundna möten.

Enskilda aktiva hyresgäster har tagit på sig speciella uppgifter som trapphus-värdar och tvättstugevärdar i tre av de studerade processerna (Kaverös, Gam-lestaden och Norra Biskopsgården). Man har då ingått formellt avtal med Bo-stads AB Poseidon om att utföra ett antal uppgifter mot ersättning, antingen iform av individuell hyresnedsättning eller som gemensamma medel. Uppgif-terna varierar mellan olika distrikt och områden, men innebär i huvudsak attman skall inspektera, rapportera och i vissa fall åtgärda enklare fel och brister. IKaverös utför tvättstugevärdar viss städning, i andra inte. I Norra Biskopsgår-den och Kaverös har trapphusvärdarna bara ansvar för ett område utanför trapp-huset. I de flesta fall har denna aktivitet tillkommit på initiativ av företagets per-sonal.

I fyra av de studerade fallen (Angered Centrum, Östra Lövgärdet, Gamlesta-den och Lundby) har frågan om lokaler för olika aktivitetsändamål varit hög-aktuell. I samtliga dessa fall har hyresgäster gjort olika typer av framstötar gent-

223

emot företaget för att få någon lösning på frågan. I Gamlestaden enades man omen lämplig källarlokal och under ett år arbetade de aktiva med att färdigställaoch utrusta lokalen. I Angered Centrum löstes lokalfrågan delvis genom att ettkällarutrymme gjordes tillgängligt som snickerilokal där de aktiva anskaffat ut-rustning och inrett den för kommande aktiviteter. Försöken att ordna lokaler hari övriga fall hittills varit fruktlösa.

I samtliga studerade fall förekommer olika typer av spontana och organise-rade sociala arrangemang bland de aktiva och övriga hyresgäster, vid en deltillfällen i samarbete med områdespersonalen. Vanligast är en enkel grillfestmed intresserade på gården. Men högtidsfester för barn förekommer ofta där detfinns lämpliga gemensamhetslokaler. Någon gemensam gårdsfest för alla bo-ende arrangeras varje sommar på så gott som alla gårdar. Aktiviteter riktade tillspeciella grupper av boende är inte vanliga, men i Övre Lövgärdet har de aktiva,genom att ordna inköp av en vattenbassäng, skapat en uppskattad svalkande ak-tivitet för barnen. Under vinterhalvåret utgör jullunchen en sammankomst som iett par processer knutits till LDS-verksamheten. I flera fall arrangerar också fö-retagets områdespersonal träffar för de aktiva och intresserade kring luciatiden.

Samarbete och organiseringHuvuddelen av LDS-verksamheten i de studerade processerna har hittills ut-vecklats på ett informellt sätt. Målinriktade aktiviteter, praktiska åtgärder ochändamålsenliga resultat har föregått formell organisering. Samtidigt har aktivi-teterna i de flesta processer vilat på redan befintliga relationsstrukturer och nät-verk. Inledningsvis hade projektledningen ambitionen att reglera verksamhetengenom avtal och med formell organisering. Under LDS-processens faser hittillshar denna tanke inte visat sig överensstämma vare sig med de aktiva hyresgäs-ternas intressen eller med områdespersonalens erfarenheter. Samtidigt har detfunnits önskemål bland aktiva och anställda i en del processer om en tydligarestyrning och ett aktivare stöd från projektledningens sida i organiseringen avverksamheten.

S.k. sidoavtal till det allmänna boinflytandeavtalet har tecknats av lokala hy-resgästföreningar för tre av processerna. Men dessa avtal har inte använts ellerföljts upp med tillämpningsavtal. Individuella avtal har tecknats med enskildaaktiva hyresgäster i två av processerna. I övrigt vilar aktiviteterna alltså i högstagrad på informella överenskommelser mellan företrädare för de aktiva och om-rådespersonalen. Dessa ingår i ett nätverk av samarbetsrelationer som byggtsupp under längre tid och som har sin styrka i en ömsesidig tillit och respekt förvarandra som likvärdiga parter.

Fram till vintern 2001/02 bedrevs LDS-verksamheten i samtliga studeradefall utom ett utan formell kollektiv organisering. I en process, där den lokalahyresgästföreningen var drivande, inlemmades LDS-aktiviteterna som en sepa-rat sektion av föreningens organisation.

Under första halvåret 2001 inledde projektledningen tillsammans med hyres-gästföreningen ett uppsökande arbete i Angered Centrum, Övre Lövgärdet, Ka-verös och Gamlestaden för att understödja bildandet av en formell organisa-

224

tionsform. En enhetlig form – gårdsföreningen – presenterades och diskuteradesav de aktiva på möten. Efterhand bildades också sådana föreningar av de bo-ende i tre av dessa områden. Hittills har föreningarna inte givit några egentligaavtryck i processerna, men de har medfört ett avsevärt ekonomiskt resurstill-skott till respektive område och tycks ha bidragit till en viss strukturering avverksamheterna.

Specifika dragVår första process i Övre Lövgärdet valdes främst därför att det var här somLDS först introducerades och att uppläggningen här anslöt sig närmast till detursprungliga programmet för LDS. Dessutom kännetecknas befolkningen av enetnisk mångfald och gården har en stark tradition av kollektivt handlande meden lokal hyresgästförening i bakgrunden.

När projektet lokal demokrati och självförvaltning sjösattes förutsågs storaförändringar av boendeinflytandet. Ambitionerna har dock inte fått fäste blandde boende. Det tydligaste resultatet som helhet är i stället att många boende hardeltagit i att bygga staket och plantera växter, vilket i sin tur gett positiva ef-fekter på samvaron mellan grannar. I den process vi studerat närmare har detengagemang som tidigare funnits levt vidare och bl.a. resulterat i en vacker ochändamålsenlig utemiljö. Aktiviteterna har understötts av företaget genom gottsamarbete, byggmaterial och gemensam utrustning till gården. Relationen tillden lokala hyresgästföreningen utgjorde till en början ett bekymmer men harförbättrats och ett fruktbart samarbete har inletts. Antalet aktiva har ökat margi-nellt. De mest aktiva är företrädesvis svenskfödda, men personer av olika etnisktillhörighet är engagerade på flera sätt. Denna heltigenom informella organise-ring kompletterades 2002 med att en gårdsförening bildades på initiativ av pro-jektledningen och hyresgästföreningen. För närvarande förekommer inga dis-kussioner om utökat boinflytande. Den befintliga aktiviteten är fast etablerad,men i hög grad beroende av enstaka personers starka engagemang och insats,vilket innebär att en fortsatt utveckling bedöms som något osäker.

Den andra fallstudien, Angered Centrum, hade som motiv förekomsten av enmålinriktad process lokaliserad till en liten, avgränsad gård med en etniskt starktblandad befolkning. De aktiva utmärkte sig bl.a. genom tydligt formuleradekrav på företaget och en sval relation till den lokala hyresgästföreningen somvar kritisk till LDS. Det fanns därför anledning att förvänta en dynamisk ut-veckling.

Redan innan LDS presenterades hade de boende inlett ett långsiktigt arbetepå att förbättra gården. Detta har fullföljts med skötsel, planteringar och anlägg-ningar som kontinuerligt utvecklats. Den förhållandevis stora gruppen engage-rade boende innehåller personer från många olika länder; män, kvinnor, barnsom utvecklat ett starkt umgänge. Ett nära och välfungerande samarbete med deområdesanställda har byggts upp. En del av det arbete som utförts har företagetersatt med gemensam utrustning på gården. Samtidigt framförde de aktiva tidigtkrav på tydligare riktlinjer från projektledningens sida i arbetet med LDS. Öns-

225

kemålet om en fastare organisering tillgodosågs 2002 genom att en gårdsföre-ning bildades. Två komplikationer har bromsat processens utveckling. Ett speci-fikt problem är att de boende har saknat lokaler för möten och aktiviteter. 2001erhöll de ett mindre utrymme som inretts till snickeriverkstad, men för övrigt ärlokalfrågan olöst och ett starkt hinder i den fortsatta utvecklingen. Ett mer all-mänt bekymmer är oenighet bland de boende om vissa åtgärder på gården. Frå-gorna har avsett praktiska ting som trädfällning och anläggning, men bekymrethar varit: Vilka beslut fattar de boende? Hur skall beslutsprocessen se ut? Vil-ken legitimitet har kollektivt fattade beslut? Var går gränsen för företagets an-svar och befogenheter och var tar hyresgästernas vid? Trots dessa komplikatio-ner har de aktiva boende och anställda utvecklat sitt nätverk ytterligare och sermed förtröstan på den framtida utvecklingen.

Det tredje fallet, Gamlestaden, valdes därför att det här fanns möjlighet attfölja en process från det allra första introduktionsmötet, med en etniskt mångsi-dig befolkning i ett avgränsat kvarter. Här fanns dessutom en sällsynt kollektivhistoria samt en lokal hyresgästförening med ett positivt, men avvaktande för-hållningssätt till LDS.

Efter introduktionen inleddes en process som på förhållandevis kort tid ge-nomgått de flesta av LDS-momenten hittills och som gavs en särskild accelera-tion tack vare ett speciellt trygghetsprojekt som förlades till stadsdelen. Igång-sättningen omfattade mobilisering av aktiva intresserade, små praktiska arbeten,förslag till större gårdsförändring, samarbete med husvärd, gårdsfester, anlägg-ningsarbete på gården, inrättande av trapphus- och tvättstugevärdar, bildande avgårdsförening och iordningställande av fritidslokal. Processen har drivits framav ett par särskilt aktiva kvinnor, men efterhand har antalet aktiva av båda kö-nen och med olika kulturbakgrund ökat. Verksamheten har hela tiden haft entydlig ändamålsenlig behovsinriktning särskilt beträffande gårdsförändringenoch fritidslokalen. Men även gårdsföreningen har hittills mest betraktats som ettmedel att erhålla resurser till nödvändiga ändamål. Aktiviteterna och insatsernahar präglats av en tydlig lustfylldhet som också kännetecknar de aktivas syn påden fortsatta utvecklingen.

Det fjärde fallet, Norra Biskopsgården, motiverades främst av en sällsyntomfattande kollektiv aktivitet där LDS inlemmats i den lokala hyresgästföre-ningens organisation och där samarbetet mellan föreningen och de områdesan-ställda samtidigt var välutvecklat. Processen var dessutom lokaliserad till ettklassiskt arbetarområde i ytterstaden som nyligen genomgått en såväl fysisksom social omvandling.

Rekonstruktionen av LDS-processen visar på ett medvetet och strategisk ar-bete för att forma en ny och stabil verksamhet som komplement till en i övrigtmycket bred och omfattande LH-verksamhet. Den lokala hyresgästföreningenhade redan från början ett positivt och aktivt förhållningssätt till LDS-idén.Syftet har varit klart: att göra ett bra område mer trivsamt, engagera människorsom tidigare inte varit aktiva och skapa en större gemenskap mellan de boende.Medlen har varit en noggrann organisering med frivilliga och obundna aktivautan individuell ersättning samt en tydlig rollfördelning mellan lokala hyres-

226

gästföreningen, självförvaltningen och husvärdarna/miljövärdarna. Självförvalt-ningen har gjorts till en sektion av LH-organisationen med en fristående själv-förvaltningsgrupp som har en egen planering, egna möten, eget samarbete medhusvärdar/miljövärdar och sina speciella aktiviteter. LDS-verksamheten har ex-panderat successivt både beträffande aktiviteter och antalet medverkande.Gruppen domineras av ålderspensionärer, men efterhand har också yngre perso-ner blivit aktiva. Initiativtagarna gläds särskilt åt att personer med utländsk bak-grund, som tidigare aldrig deltagit i gemensamma aktiviteter i området, funnitintresse i trädgårdsarbetet och övrig LDS-gemenskap. Verksamheten som sådanhar en påtaglig gedigenhet, men samtidigt en betydande skörhet i den svaga re-kryteringen av ledande aktiva. Vid sidan av detta mer allmänna problem har ettav de stora bekymren varit LDS-projektets benämning där aktiva menar att var-ken lokal demokrati eller självförvaltning är adekvata eller användbara beteck-ningar på den verksamhet man håller på att utveckla.

Valet av fallstudieprocessen i Kaverös hade två huvudmotiv. Det ena var attområdet utgjorde det enda kvarvarande där de boende hade haft ett kontinuerligboinflytande sedan det första försöket med kvartersråd på 1970-talet. Mot dennabakgrund kunde det vara av intresse att se hur de boende förhöll sig till LDS.Det andra motivet var att LDS haft en trög start i området efter introduktionenoch att aktiviteterna sedan organiserats på ett ovanligt sätt.

Den lokala hyresgästföreningen, som under en lång följd av år bedrivit enomfattande verksamhet, hade en positiv inställning till LDS-idén, men förhöllsig avvaktande och fortsatte sitt arbete med aktuella boinflytandefrågor. I sam-band med introduktionen anmälde sig ett antal hyresgäster till studiecirkel ochuppföljningsmöten, men dessa fullföljdes inte. Först efter att husvärden person-ligen tagit kontakt med potentiellt intresserade kunde aktiviteter inledas. Dist-riktsledningen valde att självständigt utforma uppgifter och organisera de intres-serade genom att sluta individuella avtal med dem. Efterhand organiserades ett20-tal tvättstuge- och trapphusvärdar separat från den befintliga LH-organisa-tionen. Tvättstuge- och trapphusvärdarna genomför sina arbetsuppgifter i varjehus för sig och bildar inga grupper som täcker hela området. Trapphusvärdarnasinsats ger ersättning i form av medel för inköp av växtmaterial. Tvättstugevär-darna erhåller en hyresnedsättning. LDS-verksamheten och LH-verksamhetenhar en del beröringar med varandra, bl.a. ingår delvis samma personer i bådaverksamheterna, men de har två helt oberoende organisationer varav LDS ärreglerad i individuella avtal och sköts av företaget.

Förloppen för kvartersrådet respektive LDS uppvisar givetvis skillnader, menockså en del paralleller och likheter. Inte minst förfarandet vid introduktionernaframstår i väsentliga stycken närmast som kopior. Den lokala hyresgästföre-ningens boinflytande är starkt förankrat och den företagsorganiserade självför-valtningen relativt fast etablerad, medan en möjlig gemensam utveckling avdem framstår som oklar.

Det sjätte studerade fallet, kvarteret i Lundby, valdes främst mot bakgrund avatt det trots flera försök enligt LDS-projektets startmodell inte hade påbörjatsnågon LDS-aktivitet. Projekt- och distriktsledningarna var undrande och vi

227

forskare såg det som intressant att följa ett område utifrån den frågeställningen.Med utgångspunkt från projektets huvudhypotes var denna situation i och försig inget som behövde förklaras. Men den avvek onekligen från LDS-projektetsutvecklingsmönster i övrigt och motiverade på så sätt också en granskning.

Den aktuella LDS-situationen bör framförallt ses i ett större områdessam-manhang. Bostadsområdet är beläget nära Norra älvstranden och under mångaårtionden fanns här en ganska enhetlig varvsarbetarbefolkning som i sambandmed varvsnedläggningen på 1980-talet skingrades. Området som redan tidigarevar starkt trafikbelastat tilläts nu också att bli ganska nedslitet. I kombinationmed en ensidig lägenhetssammansättning ledde det till att kvarteret fick karaktärav perifert genomgångsområde. Omsättningen av hyresgäster blev mycket högoch även om det fanns ett litet fåtal som hade bott där i många år var de allraflesta bara tillfällighetsboende. De äldre nätverken mellan boende hade löstesupp och ersattes inte av nya. I dessa bakgrundsförhållanden finns huvudanled-ningen till att de boende saknade tillräckligt gemensamt intresse för att tillsam-mans aktivera sig inom ramen för LDS. Till det kommer att introduktionsfor-men sannolikt passade särskilt illa vid just den aktuella tidpunkten med hänsyntill situationen i området.

Sedan mitten av 1990-talet har emellertid en fysisk och social omvandlinginletts av både denna del av Norra älvstranden, av bostadsområdet och av detaktuella kvarteret. Varvsområdet har sanerats och bebyggts med både bostäderoch ett nytt affärscentrum. En radikal trafikomläggning har medfört att bostads-området numera enbart har långsamgående lokaltrafik. Fastigheterna har suc-cessivt förbättrats och utemiljön håller på att förnyas. Tillsammans med dekärva förhållandena på bostadsmarknaden har de här förändringarna medfört attomsättningen av boende radikalt sjunkit. Många boende har börjat rota sig ochframförallt har yngre barnfamiljer skapat nätverk för ömsesidig hjälp och ge-menskap. Under den tid vi följt situationen i området har en påtagligt förändringskett. De boende har samlats, diskuterat, formulerat idéer och börjat ställa kravbåde på förbättringar av utemiljön och på en kvarterslokal. De aktiva hyresgäs-terna och husvärden har också påbörjat ett samarbete. Med den boinflytande-modell som husvärdarna i området håller på att utveckla vore det märkligt ominte någon form av mer organiserat kollektivt inflytande mycket snart skulleinledas.

Det sjunde förloppet, i Backa, som vi följt motiverades av att en social sam-mansatthet i området med människor från skiftande bakgrund gav gårdslivet enspeciell dynamik, men också komplikationer som hotade den nyss inledda LDS-processen.

LDS-introduktionen hade inte lockat några intresserade från den utvalda går-den. Istället var det en av företaget beslutad välbehövlig ombyggnad av gårdensom blev startskottet för relativt stora aktiviteter. En grupp boende hade sedanen tid engagerat sig för att förbättra gården och få till stånd en bättre samman-hållning. På eget initiativ tog de fram idéförslag och ordnade möten för att in-formera och diskutera med övriga hyresgäster. Tillsammans med företagets fö-reträdare kom man sedan överens om en förändringsplan. En del överenskomna

228

åtgärder utfördes och en grupp aktiva började sköta gården. Ganska snart stoddet dock klart att inte alla boende uppskattade det frivilliga arbetet och att detdelvis saboterades. Misshälligheterna mellan de två läger som uppstod eskale-rade och kunde inte lösas av de berörda eller företagets representanter. Genomavflyttningar och att de aktiva förhållit sig avvaktande har situationen stabilise-rats, men samtidigt har den inledda LDS-processen stagnerat.

SlutsatserKapitlet har i korthet främst syftat till att rekonstruera lokala LDS-processer föratt illustrera helhetsförloppet och belysa specifika variationer.

Redogörelserna visar bl.a. att de sju processerna har inletts antingen där or-ganiserad verksamhet redan förelåg eller där områdesanställda och några hyres-gäster varit särskilt pådrivande. Processerna har också i hög grad formats av deaktiva boende och betingelserna i respektive område.

Praktiska aktiviteter utomhus har sedan kommit att dominera den verksamhetsom etablerats med en informell organisering som efterhand börjat formaliseras.

Vackrare och mer ändamålsenliga utemiljöer, ett lustfyllt och stimulerandesamarbete samt en ökad gemenskap som också attraherat helt nya grupper avboende är några av de mest framträdande effekterna.

229

Kapitel 6. Lokal kontroll och kollektivt handlande –övergripande utvärdering

I detta kapitel kommer vi att dra samman de viktigaste slutsatserna av våra em-piriska studier. Kapitlet är dock inte bara en enkel sammanfattning. Framställ-ningen utgår nämligen mera konsekvent än den i tidigare kapitel från undersök-ningens övergripande perspektiv av lokal kontroll och kollektivt handlande somdetta utvecklades i inledningskapitlet. I de föregående kapitlen har redovis-ningen styrts av respektive materials förutsättningar utan att uttalat och syste-matiskt relateras till vårt allmänna teoretiska perspektiv. Denna explicita an-knytning görs i stället här.

I det följande beskrivs först hur organisationen i stort har utvecklats. Däreftersammanfattas resultaten först med avseende på inflytande och lokal kontroll ochdärefter med avseende på deltagande och kollektivt handlande. Slutligen disku-teras vilka effekter av verksamheten som hittills kan skönjas.

Efter den samlade utvärderingen i detta kapitel följer ett antal kapitel (7–13)där olika aspekter av verksamheten sammanfattas med utgångspunkt från meraspecifika perspektiv. I kapitel 14 diskuteras därefter den framtida utvecklingenav den verksamhet som går under beteckningen lokal demokrati och självför-valtning i Bostads AB Poseidon. Rapporten avslutas i kapitel 15 med en diskus-sion av vilka mera generella lärdomar om lokal kontroll och kollektivt hand-lande i bostadsområden som vi kan dra från vår undersökning i Poseidon.

6.1 Organisationen i stortUnder de tre år som vi följt arbetet med lokal demokrati och självförvaltning hardetta gått från att bedrivas som ett fristående projekt till att integreras i Posei-dons ordinarie verksamhet. I dag har självförvaltningen introducerats i alla delarav företagets bestånd. Även om verksamheten inte etablerats i samtliga Posei-dons områden torde man ändå kunna hävda att den utvecklats till ett permanentinslag i bostadsförvaltningen. Detta gäller först och främst inom företagets or-ganisation, där självförvaltning numera bedrivs i samtliga förvaltningsdistrikt.Åtminstone i vissa bostadsområden tycks även de boende betrakta självförvalt-ningen som ett permanent inslag i sina boendeförhållanden.

Då detta skrivs, hösten 2002, pågår LDS-verksamhet enligt våra uppskatt-ningar i ett åttiotal områden – större eller mindre – med tillsammans uppskatt-ningsvis ca 10 000 lägenheter, vilket motsvarar ca 40 procent av Poseidons helabestånd. Antalet hyresgäster som regelbundet är aktiva i verksamheten upp-skattar vi vid samma tid till mellan 800 och 1000 vilket motsvarar närmare 10

230

procent räknat som andel av alla hushåll och kring 6 procent av alla boende i deaktuella områdena. (Räknat som andel av alla boende i hela Poseidons beståndär siffran naturligtvis betydligt lägre, kanske två eller tre procent.) Därtill kom-mer med all sannolikhet ett antal personer som någon gång deltagit i plante-ringar, städdagar och liknande aktiviteter men som inte definierats som ”aktivahyresgäster” vare sig av övriga aktiva, husvärdarna eller sig själva. Dessa siffrorligger inte långt under aktivitetsnivån i självförvaltningen i Holma i Malmönågra år efter projektstarten, som då uppskattades till mellan 10 och 20 procent(Alfredsson & Cars, 1996, s 40).

Introduktionen av programmet skedde parallellt bland personal och boende.Introduktionen bland de boende har haft en enhetlig och strikt uppläggning, omän inte alltid så tydligt anpassad till förutsättningarna i de enskilda områdena.Däremot var informationen till distriktspersonal och husvärdar tämligen sum-marisk i projektets tidigare skeden, vilket kan ha bidragit till den skepsis motverksamheten som inledningsvis kunde noteras i delar av organisationen. Dennaskepsis fanns inte minst bland en del av husvärdarna, vilka ställdes inför heltnya arbetsuppgifter.

Med tiden tycks denna misstro och tveksamhet dock ha minskat betydligt.Med tanke på den nyckelroll som husvärdarna har som lokal länk mellan företa-get och de boende torde denna attitydförändring ha varit avgörande för den re-lativt positiva utvecklingen under de senaste åren. Husvärdarna, tillsammansmed miljövärdarna, har också tilldelats alltmer av det praktiska ansvaret förverksamheten. Alltjämt finns skillnader i husvärdarnas inställning till självför-valtningen, men 71 procent av dem som besvarat vår enkät tycker ändå att själv-förvaltningsidéerna är mycket eller ganska bra för hyresgästerna och ingentycker att de är dåliga. Då vi lämnar våra sju fallstudieområden sommaren 2002har samtliga husvärdar och miljövärdar som arbetar i dessa en positiv syn påidéerna om självförvaltning.

Den ursprungliga idén bakom projektet var att man genom en relativt enhet-lig initiering av verksamheten i de olika områdena, med introduktions- ochupptaktsmöten följda av studiecirklar inför igångsättningen av de lokala LDS-aktiviteterna, skulle göra det möjligt för hyresgästerna i varje område att väljaen lokal organisationsform som passade just deras förutsättningar. I realitetenvisade sig dock den ambitiösa initieringen inte vara realistisk. Endast ett fåtalstudiecirklar kom att genomföras, och inte mer än en tiondel av våra aktiva hy-resgäster – och någon enstaka procent av övriga hyresgäster – har deltagit i nå-gon studiecirkel i sitt bostadsområde.

I stället för den förutsedda variationen mellan olika relativt väldefinierade or-ganisationsformer (gårdsförening, lokala hyresgästföreningar, kooperativ, etc.)med tydligt avgränsade geografiska ansvarsområden fick man ett stort antal,ofta informellt organiserade LDS-grupper. I några fall bedrevs verksamheteninom ramen för den lokala hyresgästföreningen, medan den kooperativa formenöver huvud taget inte varit aktuell. Först med början kring årsskiftet 2001/02 harett mindre antal gårdsföreningar bildats, bland annat i tre av våra fallstudieom-råden. I fallstudieområdet i Kaverös baseras LDS-verksamheten på avtal mellan

231

distriktet och enskilda hyresgäster, vilka mot ersättning fungerar som tvättstuge-och blomvärdar.

I flertalet av fallstudieområdena har processen i själva verket blivit den om-vända mot den som förutsågs vid initieringen. I stället för att organisering före-gått aktiviteter har målinriktade aktiviteter och praktiska åtgärder kommit i gångpå basis av redan existerande informella relationer och nätverk. Först i ett se-nare skede har man i några av områdena upplevt ett ökat behov av formaliseringi form av en gårdsförening.

Storleken på LDS-grupperna har också kommit att variera i högre grad änvad som var tanken från början. Ofta har verksamheten kommit att bedrivas i enbegränsad del av de områden som den ursprungliga indelningen baserades på,inte sällan på och kring en enstaka gård. Någon total täckning av hela företagetsbestånd med LDS-verksamhet har därför inte heller uppnåtts. Över 60 procentav de grupper för vilka storleken angivits i våra enkätsvar är på högst 50 lägen-heter, en tredjedel på högst 20. Det finns dock även åtta LDS-grupper somtäcker mer än 300 lägenheter. Av våra fallstudieområden hör de i Norra Bis-kopsgården och Kaverös till denna grupp av stora områden, medan övriga femligger i storleksordningen 50–100 lägenheter.

Trots dominansen av informella organisatoriska lösningar är de aktiva hyres-gäster som svarat att de organiserat LDS-arbetet inom ramen för den lokala hy-resgästföreningen lika många som de som angivit ”informell grupp”. I bådafallen är andelen närmare 40 procent; nästan alla aktiva har dessutom svarat”enskilda personer”, men svarsalternativen var inte ömsesidigt uteslutande.

Vad det närmare bestämt innebär att arbetet är ”organiserat via lokal hyres-gästförening” är dock inte helt klart; bland annat är det bara en fjärdedel av deaktiva som blivit utsedda inom ramen för hyresgästföreningens verksamhet, ochenligt vår första enkät till aktiva hyresgäster var det bara en tredjedel avLDS-enheterna som samarbetade med en lokal hyresgästförening. Av våra fall-studier visar den i Norra Biskopsgården tydligast på en fungerande samordningmellan boinflytande och självförvaltning, medan processerna i Kaverös ochBacka ger ett par andra exempel på hur en arbetsfördelning kan utformas mellanen informell LDS-grupp och ett boinflytande via den lokala hyresgästföre-ningen.

Även avstegen från de ursprungliga intentionerna bör ses som en naturligföljd av att projektutformningens flexibla karaktär gav utrymme för lokala vari-ationer. Nu fick man inte den förväntade variationen mellan olika formella lös-ningar inom på förhand definierade bostadsområden av viss ungefärlig storlek,utan i stället en variation mellan formaliserat och formlöst – med tonvikt på detsenare – samt en betydande variation i gruppstorlek – med tonvikt på små grup-per. Flexibiliteten med avseende på formen resulterade alltså även i en meraspontan områdesindelning än vad som varit det vanliga i företagsinitierade för-sök med boendemedverkan.

Också hos den regionala hyresgästföreningen fanns från början en viss skep-sis till LDS-verksamheten, men i våra enkätsvar bedöms föreningen ha fått enalltmer positiv inställning. Den bedömningen gör framför allt ordförandena i de

232

lokala hyresgästföreningarna – som väl är de som bäst kan bedöma saken – menden styrks också av husvärdar och aktiva hyresgäster. LH-ordförandena självahar enligt våra enkätsvar en svalare inställning till verksamheten än såväl hus-värdar som aktiva boende, men det är bara några enstaka ordförande som tyckeratt idéerna är dåliga. Här, liksom då det gäller husvärdarna, kan vi också noteraen tydlig omsvängning i inställningen i några av våra fallstudieområden.

6.2 Inflytande och lokal kontrollVår utgångspunkt har varit att en hållbar boendemedverkan förutsätter dels attde boende tillsammans har ett reellt inflytande på förhållandena i sitt område,dels att någon form av individuella drivkrafter får dem att engagera sig ochdelta i det gemensamma beslutsfattandet och arbetet. Det hjälper inte att de bo-ende ges rätt att påverka om ingen är intresserad av att lägga ner jobb på att ut-nyttja denna möjlighet. Och omvänt torde de boende inte i längden finna detmeningsfullt att delta i aktiviteter av detta slag om de inte uppfattar att de till-sammans kan påverka utvecklingen i sitt område.

Hur har detta fungerat i Poseidon? I detta avsnitt diskuteras först frågorna omde boendes kontroll och inflytande, och därefter tar vi i avsnitt 6.3 upp frågornaom deras deltagande i det kollektiva handlandet.

Formellt inflytandeDen ambition som kan utläsas ur Poseidons programbeskrivningar innebär attnågon typ av formell hyresgästorganisation skapas för varje område samt att be-fogenhet och ansvar att besluta över områdets förvaltning förs över till dennaorganisation. Även områdeshyran och servicenivån i området skall kunna be-stämmas av hyresgästerna, och formella avtal om områdesförvaltningen skallkunna slutas mellan hyresgäster och företag. I realiteten har alltså en ny formellorganisation skapats bara i enstaka områden, och det formella inflytandet harännu så länge varit betydligt mindre långtgående än de ambitiösa planerna an-gav.

Formellt inflytande brukar ofta beskrivas med hjälp av så kallade inflytan-destegar, t.ex. med steg som går från inget inflytande, via informationsrätt, sam-rådsrätt och förhandlingsrätt till beslutsrätt (Bengtsson, 1982, ss 80–82, jfr Arn-stein, 1969). En bostadsrättsförening har t.ex. normalt beslutsrätt i fråga omsina lokala angelägenheter inom ramen för de gränser som sätts av lagens ochföreningsstadgarnas skydd för minoriteter och enskilda medlemmar. Relationenmellan hyresvärd och hyresgästförening bygger på förhandlingsrätt (d.v.s. ettslags ömsesidig vetorätt) om hyror och andra bostadsförhållanden. Den lokalahyresgästföreningens boinflytande innebär i normalfallet samråds- och infor-mationsrätt inför bostadsföretagets beslut, även om det också förekommer fallav delegerad beslutsrätt i vissa frågor eller inom vissa budgetramar.

233

Samtliga dessa inflytandenivåer förutsätter alltså någon form av mandat förde boendes organisation att företräda en viss bestämd grupp hyresgäster och atttala i deras sak. Samtliga nivåer – utöver den rena beslutsrätten – förutsätterdessutom en sådan formalisering av kontakterna att det är möjligt för motparten,i vårt fall bostadsföretaget, att avgöra gentemot vilka personer en skyldighet tillinformation, samråd eller förhandling skall uppfyllas. I LDS-verksamheten fö-religger i de flesta områden varken det ena eller andra, varken en formell orga-nisation eller ett tydligt mandat för de aktiva att företräda andra än sig själva. Påså sätt avviker organiseringen av Poseidons självförvaltning inte bara från deförväntningar som fanns vid projektets initiering utan även från våra traditio-nella uppfattningar om förutsättningarna för demokrati och kollektivt inflytandei boendet.

Vi kan därför konstatera att förutsättningar för närvarande inte föreligger förnågon av de ovannämnda nivåerna av formellt inflytande, inte ens informations-rätt. I stället vilar relationen till företaget så gott som uteslutande på informellaöverenskommelser mellan aktiva hyresgäster och områdespersonalen, där deekonomiska aspekterna får hanteras inom ramen för de budgetar som husvärdaroch miljövärdar kan förfoga över.

Detta sakernas tillstånd synes dock inte så mycket bero på motstånd från fö-retagets sida mot mera långtgående inflytandeformer som på att de aktiva bo-ende själva i stor utsträckning föredragit dessa lösare organisationsformer. Iflera av våra fallstudieområden framhåller de aktiva att de vill skynda långsamtoch först konsolidera den verksamhet som de redan bedriver. Där de boende såsmåningom velat ha en ökad formalisering, tydligast i vårt fallstudieområde iAngered Centrum, har dock Poseidon och hyresgästföreningen uppfattats somåterhållande. På senare tid har alltså en förändrad inställning i den frågan kunnatnoteras, och en bidragande orsak till detta synes vara att man till slut lyckatsfinna ändamålsenliga former för samordning och arbetsdelning mellan LDS-verksamheten och det tidigare etablerade boinflytandet via den lokala hyresgäst-föreningen.

Reellt inflytande – fyra dimensionerMen det formella är bara den ena sidan. I realiteten kan naturligtvis de som äraktiva i ett område informellt uppfattas ha ett mandat att agera gentemot företa-get, både av företaget och av övriga boende. Vilket mandat övriga boende upp-fattar att de aktiva har är en fråga om demokratisk legitimitet. Avsaknaden avdemokratiska beslutsformer gör denna problematisk i självförvaltningen, vilketdiskuteras närmare i kapitel 10. Legitimiteten att agera gentemot företaget ärdäremot en fråga om inflytande och diskuteras i det följande. Det skall dock re-dan här noteras att de boendes inflytande med en så lös organisering somLDS-verksamhetens blir starkt beroende av företagets och personalens godavilja.

Vad är det – förutom den formella organisationen – som påverkar de boendesreella inflytande? Några faktorer som framhållits i litteraturen är beslutsutrym-

234

met på områdesnivå, de boendes insyn i beslutsprocessens olika skeden, de bo-endes resurser samt risken för intressekonflikter med motparten (jfr Bengtsson,1982). Låt oss se hur det står till med dessa förhållanden i Poseidons verksam-het.

Beslutsutrymmet på bostadsområdesnivå är inte särskilt väl definierat i LDS-verksamheten. Några frågor som ibland de facto delegerats till denna nivå ärskötsel och förändringar av utemiljön, tillsyn av gemensamma utrymmen samt –i några fall – iordningsställande och skötsel av fritidslokaler. I programtexternaanges också att frågor om områdeshyra och servicenivå skall kunna ligga pådenna nivå, men någon sådan delegering har hittills inte genomförts. Beslut omden totala hyran och om större underhållsåtgärder ligger utanför redan enligtprogrammet – dessa frågor avgörs i hyresförhandlingarna. Utanför självförvalt-ningen ligger också beslut om rekrytering och avhysning av hyresgäster, där fö-retaget i kraft av sin legala ställning som hyresvärd måste behålla den formellabeslutsmakten.

Det förefaller sammanfattningsvis som om företaget kan tänka sig att lägga utett större beslutsutrymme än hittills på områdesnivån. Detta torde dock förut-sätta dels en fastare organisationsform där de som företräder hyresgästerna er-håller formella mandat från övriga boende, dels en avgränsning av det geogra-fiska verksamhetsområdet för varje LDS-enhet. I och med introduktionen avgårdsföreningar som organisationsform håller nya förutsättningar för en sådanutveckling på att skapas i några av LDS-områdena.

De boendes insyn i beslutsprocessens olika skeden är mycket begränsad sålänge vi ser till de beslut som fattas av företaget. Initiativ och beredning av delokala förvaltningsärendena kan ske utan insyn från de aktiva i områdena, ävenom det finns exempel från våra fallstudier på att en husvärd informerar ochsamråder med de aktiva hyresgästerna inför beslut som berör området. Självabeslutet fattas normalt utan de boendes deltagande. Däremot har de boende i ettområde naturligtvis god insyn – ofta bättre än företaget – i genomförandet av enbeslutad åtgärd samt i övervakandet av dess effekter.

Insyn i initiativ, beredning och beslut på områdesnivån är – eller kan vara –ett viktigt inslag i det boinflytande som utövas av de lokala hyresgästförening-arna, men några uttalade former för motsvarande insyn har alltså hittills inte ut-vecklats inom LDS-verksamheten. I de fall där självförvaltningen bedrivs inomramen för den lokala hyresgästföreningen, eller där samma personer medverkari både boinflytande och självförvaltning, är förutsättningarna följaktligen bättreför en sådan insyn.

Det skall betonas att flera av de frågor som hanteras inom ramen för självför-valtningen i stor utsträckning delegerats till de aktiva boende, åtminstone in-formellt. Det gäller t.ex. skötseln av planteringar och grönytor. I dessa fall harde aktiva givetvis också en betydande insyn i beslutsprocessens alla skeden. Iflertalet av våra fallstudieområden har sålunda samråd skett och informellaöverenskommelser träffats mellan områdespersonalen och aktiva hyresgästerkring aktuella åtgärder. I några fall, som Övre Lövgärdet, Angered Centrum och

235

Gamlestaden, har gårdsförbättringar de facto initierats, utformats och i huvud-sak genomförts av aktiva boende med företagets godkännande.

Därtill kommer att det så gott som aldrig tycks vara svårt att få kontakt medområdespersonalen. Samtliga aktiva hyresgäster som svarat på frågan vet vadhusvärden heter, och alla utom en säger sig lätt kunna få tag i honom ellerhenne. Så gott som alla aktiva hyresgäster går också till husvärden om de ärmissnöjda med någonting i området.

Till de boendes resurser brukar räknas sådant som tid, pengar, samman-trädesvana, nätverk och kompetenser av olika slag. Allmänt sett brukar boende iallmännyttiga hyreshusområden inte betraktas som särskilt resursstarka, och denbilden gäller i huvudsak även för våra LDS-aktiva (jfr nedan). De aktivitetersom hittills fått störst utrymme i LDS-verksamheten kräver dock ingen mer ex-klusiv specialistkompetens, och som utvecklas i kapitel 11 finns också en heldel kompetens inom relevanta områden bland de aktiva. Ingen av våra fallstu-dier antyder heller några direkta problem i detta avseende.

En typ av kompetens som de boende har i högre grad än några andra är na-turligtvis kännedom om det egna området. Dessutom finns det ytterligare en re-surs som de aktiva har jämförelsevis god tillgång till, nämligen tid i området.Åtminstone är det en stor del av de LDS-aktiva som inte har förvärvsarbete.Den tidigare föreningsvana som många av de aktiva har kan också ses som enresurs i sammanhanget.

En speciell resurs som brukar framhållas i boinflytandesammanhang är till-gång till lokaler i bostadsområdet. I våra enkätsvar framstår denna tillgång i hu-vudsak som god (se kapitel 11). I fyra av våra fallstudier har bristen på lokalerför olika aktiviteter dock framhållits som en viktig begränsning. Trots uppre-pade framstötar till företaget i samtliga dessa områden är det bara i ett av demsom frågan har fått en helt tillfredsställande lösning. Lokalbrist tycks såledesinte vara något generellt resursproblem, men i områden där ändamålsenliga ut-rymmen saknas kan detta givetvis utgöra en allvarlig hämsko på utvecklingen.

Även de ekonomiska aspekterna behandlas i kapitel 11. Där framgår att hy-resgästerna i stor utsträckning är beroende av Poseidon och hyresgästföreningenför att genomföra åtgärder och aktiviteter som kostar pengar. Bristen på ekono-misk autonomi, tillsammans med den begränsade demokratiska legitimiteten –också en typ av resurs, för övrigt – torde göra det svårt för de boende att drivaverkligt kontroversiella frågor gentemot bostadsföretaget. Å andra sidan ger detförstås en högre grad av autonomi att ha tillgång till två alternativa och komp-letterande finansieringskällor än att vara beroende av bara en.

Vad slutligen gäller risken för intressekonflikter mellan de boende och derasmotpart tycks denna hittills ha varit minimal. Detta har starkt bidragit till att ettreellt inflytande trots allt kunnat uppnås inom ramen för Poseidons LDS-verk-samhet. Frånvaron av formellt inflytande tillsammans med den svaga organisa-tionen skulle sannolikt ha gjort hyresgästerna i stort sett maktlösa om frågornavarit kontroversiella gentemot hyresvärden. Hittills tycks detta dock sällan havarit fallet.

236

Visst kan det finnas olika uppfattningar mellan t.ex. en husvärd och de aktivahyresgästerna om hur gården skall se ut eller tvättstugan skötas. Men det är ändåsvårt att se några genuina intressemotsättningar gentemot företaget i trivsel- ochordningsfrågor av denna karaktär. De boendefrågor som kan förväntas varamest kontroversiella mellan företag och hyresgäster – såsom hyran, det perio-diska underhållet och valet av nya hyresgäster – ligger däremot utanför LDS-verksamheten och hanteras antingen i förhandlingar med hyresgästföreningeneller enväldigt av företaget.

Denna bild stärks av att de aktiva hyresgästerna bedömer relationen till Po-seidon som god och till husvärden som ännu bättre. Även den funktion sommiljövärd som inrättats under projektets gång anses av de aktiva hyresgästernaha bidragit positivt till verksamheten. Som våra fallstudieprocesser visar är det idet mellanmänskliga samspelet ute i områdena som förutsättningarna ges förLDS-aktiviteterna, och där spelar naturligtvis områdespersonalen som företagetslokala representanter en helt central roll.

Sannolikt ser vi här det, jämte de boendes tämligen formlösa organisering,mest karakteristiska draget i Poseidons självförvaltning jämfört med flertaletandra liknande försök. Den decentraliserade förvaltningsorganisationen ger om-rådespersonalen reell befogenhet att själva besluta om och finansiera flertalet avde förslag som tas upp av de boende. Denna beslutsbefogenhet gör det ocksåmöjligt för husvärdar och miljövärdar att föra målinriktade diskussioner ochförhandlingar med de aktiva redan då dessa väcker en fråga. På så sätt kan enfråga stötas och blötas mellan hyresgästerna och de anställda genom hela be-slutsprocessen från initiering via beredning, beslut, genomförande och uppfölj-ning.

En sådan process kan kontrasteras mot situationer där en fråga som de bo-ende vill driva inte förs fram till representanter för företaget innan det är dagsför ett formellt samråd – och därefter ”tas över” av företaget för formellt beslutoch genomförande. I tidigare försök med boinflytande, i mera centraliseradeförvaltningsorganisationer, har det inte sällan förekommit att den som repre-senterar företaget i ett samråd inte har befogenhet att besluta i de frågor somkommer upp – samtidigt har de boende inte alltid sett det som meningsfullt attföre samrådet förankra frågorna hos en person som saknar beslutsbefogenhet.Detta kan inte bara leda till ömsesidig frustration vid beslutstillfället utan även,som tidigare forskning visat, till brister i företagets genomförande av vad manändå kommer överens om (Miller, m.fl., 1982, s 84; Uggla, 1993, ss 33–34).Även i självförvaltningen i Holma synes en liknande decentralisering av före-tagsorganisationen som genomförts i Poseidon ha varit en viktig orsak till fram-gången (Alfredsson & Cars, 1996, ss 25–28).

Denna allmänt ljusa bild av det reella inflytandet är dock inte helt entydig.Den grumlas något av att drygt 20 procent av de aktiva hyresgästerna svarar attdet ”ganska ofta” eller ”mycket ofta” hänt att husvärden inte genomfört ellerfört vidare deras förslag. 15 procent säger sig någon gång ha varit i konflikt medhusvärden; för alla utom tre personer har detta dock inträffat ”ganska sällan”eller ”mycket sällan”. Vidare är nästan 20 procent av de aktiva mycket eller

237

ganska missnöjda med hur Poseidon tar upp förslag och synpunkter från hyres-gästerna. Som skäl anges ofta att det går långsamt eller inte alls att genomföradet som tas upp på samrådsmöten, vilket antyder att missnöjet härrör från boin-flytandet snarare än självförvaltningen.

Om en av fem är mycket eller litet kan förstås alltid diskuteras, men någotallmänt missnöje är det långt ifrån tal om. Dessutom är det tydligt att de aktivaskontakter med företaget och husvärdarna både har ökat i antal och förbättrats tillsitt innehåll genom självförvaltningen. Att husvärdarna tagit sina kontakter medhyresgästerna på allt större allvar bekräftas av att mer än tre fjärdedelar av demsom besvarat vår enkät anger sig ha fört vidare hyresgästernas förslag i störreutsträckning än tidigare.

Vad har de boende haft inflytande på?De aktiva hyresgästerna anser det viktigast att kunna påverka hyran, följt avtrygghet/säkerhet, utemiljö och lägenhetsunderhåll. Vi vet från olika preferens-studier att just hyrans storlek, trygghet och säkerhet samt tillgång till grönområ-den i närmiljön är vad hyresgäster brukar lägga störst vikt när de skall värderaen bostad (se t.ex. Magnusson & Berger, 1996; Fransson, Rosenqvist & Turner,2001). Av dessa frågor ligger dock åtminstone hyran och lägenhetsunderhållethelt utanför självförvaltningen. Däremot betraktar de aktiva i självförvaltningeninflyttning av nya hyresgäster, som också ligger utanför, som någonting mindreviktigt att kunna påverka.

Även om inflytande på hyran betraktas som viktigt är det få av de aktiva somtror att boendekostnaderna kan påverkas via LDS-verksamheten. Åtminstone ärdet bara några enstaka personer som angivit detta som motiv för sitt engage-mang i verksamheten. På den punkten förefaller det alltså som om de aktiva haren realistisk bild av förutsättningarna.

Något som framgår med all önskvärd tydlighet i alla våra material är attsjälvförvaltningen hittills i första hand varit inriktad på plantering och skötsel avväxter samt i andra hand på andra åtgärder i den yttre närmiljön. Skötsel avplanteringar är den i särklass vanligaste formen av gemensamt arbete, följt avskötsel av tvättstugan samt gräsklippning. Det är också här som de tydligastepositiva effekterna kan utläsas. Mer än hälften av de aktiva hyresgästerna harangivit det högsta värdet – en sjua – på vår sjugradiga skala. Slutligen är detockså inom dessa områden som de boende i gemen har sett de tydligaste ochmest positiva förändringarna sedan projektets start. ”Skötsel av växter, rabatteroch gräsmattor” står här i en viss särklass med ett medelvärde på 5,2 på densjugradiga skalan. Därefter följer de närbesläktade ”trivsel i närområdet utom-hus” och ”städning av närområdet utomhus”.

Det kan i detta sammanhang nämnas att även i den utvärdering som gjordesav självförvaltningen i Holma några år efter projektstarten uppskattade de bo-ende att de största förbättringarna skett på gårdarna (Alfredsson & Cars, 1996, s46).

238

Denna bild förstärks och preciseras av våra fallstudier. I samtliga sju proces-ser som vi studerat utgör miljöaktiviteter och i synnerhet trädgårdsarbete dendominerande delen av LDS-verksamheten. Denna dominans ger också självför-valtningen som den sett ut hittills en speciell struktur i tid och rum. Den är sä-songsbetonad med korta intensiva faser som kräver relativt stora arbetsinsatser.Aktiviteterna är inte alltför komplicerade att organisera och delta i, och såvälsjälva arbetet som resultaten är tydliga för alla i området, vilket uppfattas somklart motiverande både för redan aktiva och för dem som vill hoppa in. Som ut-vecklas i kapitel 8 torde arbetet med utemiljön ha ökat den känslomässiga bind-ningen till boendemiljön hos många av hyresgästerna.

I tre av våra fallstudieområden, i Övre Lövgärdet, Angered Centrum ochGamlestaden, har de aktiva planerat och genomfört relativt omfattande anlägg-nings- och ombyggnadsarbeten i utemiljön, vilka bidragit till att försköna går-darna och öka deras användbarhet. I Gamlestaden har de aktiva därtill ställt iordning en egen föreningslokal. Å andra sidan har processen i fallstudieområdeti Backa stannat upp till följd av oenighet kring arbetet med en gårdsförbättring,vilket antyder att högre ambitionsnivåer också kan öppna för konflikter mellanhyresgästerna.

I några fallstudieområden har miljöarbete och sopsortering hanterats inomramen för LDS-processen. I ett par av våra sju områden har aktiva hyresgästergenom formella avtal med Poseidon mot ersättning tagit på sig speciella upp-gifter som tvättstuge- och blomvärdar – i fallstudieområdet i Kaverös har dennatyp av individuella insatser dominerat LDS-verksamheten.

Allmänt sett har de aktiva i fallstudieområdena än så länge ha haft en försik-tigt realistisk inställning i fråga om vad de sökt påverka. Detta har också bidra-git till att de i stor utsträckning lyckats genomföra vad de tagit sig före. Detfrämsta undantaget härvidlag är problemen i tre av områdena med att få framändamålsenliga lokaler. Möjligen skall också nämnas den tidigare tröghetenmed att få till stånd en gårdsförening i Angered Centrum.

Hur ser de boende på sitt inflytande?Majoriteten av de aktiva anser att hyresgästerna genom självförvaltningen harfått större möjligheter att vara med och besluta om frågor som rör deras boende,en uppfattning som också delas av flertalet LH-ordförande och husvärdar. Me-delvärdet ligger strax under en femma på vår sjugradiga skala. Bilden av de ak-tivas engagemang stärks av iakttagelserna från våra fallstudieområden. Visserli-gen är det kanske inte alltför överraskande att de mest pådrivande i de mestframgångsrika LDS-enheterna har en positiv bild av sina möjligheter att på-verka. Mer anmärkningsvärt är i så fall att egentligen ingen av dem tycks hatröttnat eller omprövat sin inställning till självförvaltningen, utan att engage-manget snarare tycks växa.

Även en stor del av övriga hyresgäster bedömer att LDS-verksamheten hargivit dem ökat inflytande, men här ligger medelvärdet av naturliga skäl lägre änbland de aktiva, närmare bestämt på 4,4 på en skala från 1 till 7.

239

6.3 Deltagande och kollektivt handlandeVi går nu över från de boendes gemensamma inflytande på förvaltningen av sittområde till frågan om deras deltagande i gemensamt beslutsfattande och arbete.I vilken utsträckning har de boende engagerat sig i verksamheten, vad har deägnat sig åt, och vilka har deras drivkrafter varit?

Hur många känner till LDS-verksamheten och hur många är aktiva?Kännedomen om LDS-verksamheten är förhållandevis låg bland hyresgästerna iallmänhet. Av de personer som i februari 2001 besvarat vår enkät till slump-mässigt utvalda hyresgäster är det inte mer än var fjärde som känner till projek-tet. Det som ändå kan ges en positiv tolkning i sammanhanget är den storaspridningen mellan distrikten (från 12 till 46 procent). Den tyder nämligen påatt den förhållandevis låga totala kännedomen delvis kan ses som ett introduk-tionsfenomen; i distrikten Angered och Karlaplatsen som var tidiga med attsatsa på självförvaltningen var kännedomen bland de boende klart högre än iövriga distrikt. Om denna tolkning är korrekt skulle det totala antalet hyresgäs-ter som i dag (hösten 2002) känner till verksamheten kunna uppskattas till kan-ske 40 procent.

Till yttermera visso var det vid tidpunkten för vår första enkät inte mer änhälften av de hyresgäster som själva var aktiva som sade sig veta vad projektet”lokal demokrati och självförvaltning” gick ut på. Även denna andel torde hastigit i dag, frågan är bara hur mycket.

Knappt en tiondel av dem som besvarat enkäten till alla boende hade deltagiti något möte relaterat till LDS-verksamheten, men också här är spridningen av-sevärd mellan distrikten, så man kan förvänta sig att även den siffran har stigitsedan enkättidpunkten strax efter årsskiftet 2000/01.

Som nämnts uppskattar vi det totala antalet personer som med någon regel-bundenhet är aktiva i självförvaltningen till mellan 800 och 1000, vartill sanno-likt kommer ett antal personer som endast medverkat någon enstaka gång. Medhänsyn till att verksamheten ännu är förhållandevis ny och tämligen okändbland de boende i allmänhet är en andel motsvarande närmare tio procent avhushållen i de berörda områdena fullt respektabel. Den närmar sig som nämntsdeltagandet i den uppmärksammade satsningen på Holma i Malmö vid motsva-rande tid efter introduktionen.

Skall vi döma av våra fallstudier har de aktiva genomgående visat en bety-dande grad av uthållighet. I de studerade områdena har som nämnts ingen av demera drivande personerna ännu så länge tröttnat eller omprövat sin inställningtill självförvaltningen.

Vilka är aktiva?De aktiva i självförvaltningen har en medelålder på ca 55 år och två tredjedelarär kvinnor. Var tredje är ålderspensionär och endast en tiondel är under 35 år,

240

vilket innebär en kraftig underrepresentation av de yngre hushållen jämfört medboendesammansättningen totalt.

En fjärdedel av de aktiva har barn, vilket trots allt innebär en viss överrepre-sentation av barnhushållen jämfört med deras andel bland övriga hyresgäster.Hushåll med utländsk härkomst är något underrepresenterade bland de aktivajämfört med infödda hyresgäster. De aktiva kvinnorna är i genomsnitt 9 åryngre än männen och de aktiva med utländsk bakgrund 10 år yngre än de medsvensk bakgrund. Innebörden av köns- och åldersfördelningen diskuteras när-mare i kapitel 12, och den etniska sammansättningen i kapitel 13.

Även bostadsrättsföreningar brukar ha en jämförelsevis hög andel äldre i sinastyrelser, men i bostadsrätt utgör den gruppen också en större andel av de bo-ende än i allmännyttan. Däremot är kvinnor klart underrepresenterade i bostads-rättsföreningarnas styrelser. Vad gäller invandrarna är bilden ungefär densammasom bland LDS-verksamhetens aktiva, d.v.s. en viss underrepresentation (jfrBengtsson & Svensson, 1995, ss 110–121). Med tanke på att det allmänt ansessvårt att engagera personer med utländsk bakgrund i boinflytande och liknandeaktiviteter får deras deltagande i självförvaltningen ändå betraktas som tämligenaktningsvärt. De etniska aspekterna av LDS-verksamheten diskuteras närmare ikapitel 13.

I övrigt utmärks de aktiva hyresgästerna av att i genomsnitt ha bott länge ibostadsområdet och ännu längre hos Poseidon. De är jämförelsevis lågutbil-dade, vilket delvis återspeglar ålderssammansättningen. Över hälften av de ak-tiva är pensionärer, vilket innebär en betydande andel inte bara av ålderspensio-närer utan även av sjuk- och förtidspensionärer. Mindre än en tredjedel av deaktiva förvärvsarbetar hel- eller deltid. Snarare än de medelålders förvärvsarbe-tande män som dominerar inom bostadsrätten rör det sig alltså här i stor ut-sträckning om medelålders kvinnor och äldre män, ofta pensionerade. Det kansom nämnts också ses som att det är personer med god tillgång till resursen tid ibostadsområdet som engagerar sig i LDS-aktiviteter.

Denna bild av sammansättningen av de aktiva återkommer i flertalet av vårafallstudieområden. Trots att dessa områden inte valts för att vara statistiskt re-presentativa avviker de i detta avseende inte från flertalet andra LDS-områden.

Det är vidare intressant att notera att de som är aktiva inom självförvalt-ningen även i övrigt är jämförelsevis aktiva i samhälls- och föreningslivet.Närmare 90 procent röstade i valet 1998 och hela 80 procent i valet till EU-par-lamentet 1999, där det totala valdeltagandet i landet låg under 50 procent. Treav fem är eller har varit förtroendevalda i andra föreningar, de flesta i fackföre-ningar, lokala hyresgästföreningar, idrotts-, hobby- eller pensionärsföreningar. Iandra undersökningar frågar man vanligen bara efter om man för närvarandehar föreningsuppdrag och andelen brukar då ligga strax under 30 procent (Pe-tersson, m.fl., 1998, ss 63–64; SCB, 1996, ss 34–40). Med reservation för attfrågan är annorlunda ställd och med hänsyn tagen även till den sociala samman-sättningen bland våra aktiva anser vi oss kunna hävda att de utgör en grupp avjämförelsevis föreningsvana personer. Detta styrks även av att närmare hälftenhar haft uppdrag i mer än en föreningstyp.

241

Ändå är det mindre än en tredjedel av de aktiva som haft förtroendeuppdrag ilokala hyresgästföreningar, vilket bekräftar att verksamheten inom självförvalt-ningen långt ifrån skall uppfattas som enbart ett komplement till det traditio-nella boinflytandet via hyresgästföreningen.

Två motsatta hypoteser brukar framföras om deltagande i bostadsområdet.Den ena går ut på att det mest är personer som redan tidigare är aktiva inomandra delar av samhällslivet som dominerar. Den andra innebär tvärtom att demycket lokala och ofta informella deltagandeformerna inom bostadsförvalt-ningen skulle ha särskilda förutsättningar att locka till sig människor utan tidi-gare föreningserfarenhet. I LDS-verksamheten är det uppenbart att det är hypo-tesen om dominansen av redan tidigare aktiva som får starkast stöd. Detta inne-bär samtidigt att de boende har god tillgång på ytterligare en viktig resurs, näm-ligen föreningsvana.

Trots att endast en minoritet av de aktiva haft förtroendeuppdrag i lokala hy-resgästföreningar uppger hela 60 procent att de varit aktiva i sitt bostadsområderedan innan LDS-projektet startade. Här ser vi alltså en betydande kontinuitetfrån tidigare verksamheter inom Poseidon. Även på denna punkt stärker ochförtydligar våra fallstudier bilden. I flertalet av de sju områdena fanns en tidi-gare lokal aktivitet att bygga på, organiserad av en lokal hyresgästförening ellerspontant av de boende själva. Endast i ett fall har verksamheten kommit igångsom en följd av introduktionsaktiviteterna, i övrigt har självförvaltningen upp-fattats som en ny möjlighet att förverkliga ett redan existerande intresse av attpåverka boendemiljön.

Hur utses de aktiva och hur förankrar de sig bland andra boende?Två tredjedelar av de aktiva har fått sin första information om självförvalt-ningen av Poseidon. Nästan hälften har sedan själva tagit initiativ till att med-verka. Av den andra hälften har flertalet blivit tillfrågade antingen av den lokalahyresgästföreningen eller av Poseidon. Endast var sjunde aktiva hyresgäst harblivit tillfrågad av andra hyresgäster.

Beträffande över hälften av de aktiva har det inte fattats något formellt beslutom ”uppdraget”. Bara var nionde av de aktiva har formellts utsetts av den lokalahyresgästföreningen och ännu färre har valts på ett möte med de boende, vilketär ungefär lika många som formellt utsetts av ”motparten” Poseidon. Från de-mokratisynpunkt är detta problematiskt, vilket diskuteras närmare i kapitel 10.

En stark majoritet av de aktiva anser inte att de företräder någon särskildgrupp av boende. Drygt 10 procent ser sig särskilt som företrädare för äldre ochpensionärer och knappt 10 procent som företrädare för kvinnorna i området. Idet sammanhanget bör särskilt understrykas att de aktiva med utländsk bak-grund ingalunda ser sig som företrädare för gruppen ”invandrare” (se vidare ka-pitel 13).

242

Hur är aktiviteten organiserad?Det tycks finnas ett betydande antal så kallade eldsjälar bland de aktiva, åt-minstone om man skall utgå från den tid som de lägger ner på hyresgästarbete.Var tionde aktiv ägnar minst tio timmar i veckan åt sådana frågor. Nästan vartredje har dessutom inställningen att man inte kan förvänta sig att andra ställerupp om man inte själv gör det – vad statsvetaren Jon Elster har betecknat somnormen om vardagskantianism (Elster, 1989b, s 192). Å andra sidan tordetidsåtgången inte vara något absolut hinder för förvärvsarbetande att vara aktiva– medianvärdet för alla aktiva ligger inte högre än en timme i veckan. Både LH-ordförandena och de LDS-aktiva har ägnat mer tid åt hyresgästarbete efter pro-jektets start än de gjorde tidigare.

Våra fallstudier förklarar detta mönster närmare. Den typiska arbetsfördel-ningen i ett framgångsrikt LDS-område tycks vara att en eller ett par personerfungerar som särskilt engagerade pådrivare – även om de inte alltid fungerarsom talesmän och -kvinnor utåt. Vid sidan av dem finns en liten kärngrupp somregelbundet deltar aktivt i verksamheten samt en något större grupp som möterupp mera till och från, efter intresse och möjlighet.

Vad består då aktiviteten av? Det vanligaste är gemensamt arbete, i vilket 72procent av våra aktiva svarspersoner deltagit, möten med andra aktiva och medövriga hyresgäster (45 respektive 61 procent) samt fester av olika slag (60 pro-cent). I fallstudieområdena – som ju delvis valts just som exempel på fram-gångsrikt kollektivt handlande – förekommer samtliga dessa typer av aktiviteter,utom i Kaverös där verksamheten organiseras genom företaget. I övriga fallstu-dieområden förekommer vid behov även möten med inbjudan, mötesordningoch protokoll, något som av enkätsvaren att döma är mindre vanligt i andra om-råden.

Skötsel av planteringar är den i särklass vanligaste formen av gemensamt ar-bete, följt av skötsel av tvättstugan samt gräsklippning. Det vanligaste är attgemensamt arbete utförs ungefär en gång i kvartalet. Därtill kommer de indivi-duella insatser av tvättstugevärdar och andra som vi observerat i våra fallstudie-områden men inte frågat om i vår enkät. Även om vi därför saknar exakta kvan-titativa uppgifter om saken synes denna typ av uppdrag ännu så länge bara före-komma i begränsad omfattning inom vissa distrikt. En anledning till att sådanauppdrag hittills inte fått större spridning kan vara att de är avtalsreglerade. Somvi sett i flera av fallstudierna finns en viss tveksamhet hos många aktiva till av-talsbundna åtaganden.

Över hälften av grupperna av aktiva består av högst tio personer, men bara 18procent består av färre än sex. Dessa siffror ligger ungefär i nivå med antalet le-damöter i styrelsen för en mindre bostadsrättsförening. Det måste då framhållasatt de bostadsrättsföreningar som ordnar städdagar (35 procent av HSB:s bo-stadsrättsföreningar år 1992, Bengtsson & Svensson, 1995, s 86) och annat ge-mensamt arbete brukar få med sig några personer utanför styrelsen också.

De frågor som vanligen diskuteras med andra hyresgäster är utemiljön, när-mast följt av allmänna ordningsfrågor, trygghet/säkerhet och städning. Mindre

243

ofta diskuteras hyran och lägenhetsunderhållet, som ju också bedömdes somviktiga frågor att ha inflytande över. Det tycks alltså som om den lokala diskus-sionen motsvarar det inflytande som LDS-verksamheten de facto erbjuder sna-rare än de frågor som allmänt bedöms som viktiga av hyresgästerna.

Vilka är drivkrafterna?Vilka drivkrafter är det som fått de aktiva att bli – och förbli – aktiva, och vilkaskulle kunna få icke aktiva att bli aktiva? Vår utgångspunkt är alltså att detmåste finnas någon form av individuell drivkraft för att man som enskild personskall välja att engagera sig i en viss aktivitet tillsammans med andra. Man deltarinte om man inte finner det på något sätt meningsfullt. Antingen gör man det försin egen skull, vare sig man är ute efter ekonomisk vinning, socialt utbyte ellernågon form av självförverkligande. Eller också styrs man av någon typ av socialnorm som säger att man bör delta i vissa typer av samarbete, åtminstone undervissa omständigheter (jfr Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000, ss 26–32).

Frågan är nu vilka som varit drivkrafterna för dem som engagerat sig i Posei-dons LDS-aktiviteter. Hälften av de aktiva säger att de ställer upp så länge derasmedverkan medför något positivt för deras område (”normen om områdesnyt-tan”). Nästan en tredjedel gör det därför att de inte kan förvänta sig att andraställer upp om de inte själva gör det (”vardagskantianism”), medan endast enprocent anger att de ställer upp därför att andra gör det (”normen om ömsesi-dighet”). Det senare är särskilt intressant, eftersom en norm om ömsesidighet avmånga filosofer och samhällsteoretiker anses mer eller mindre nödvändig för attfå människor att delta i kollektivt handlande i stället för att försöka åka snål-skjuts på sina medmänniskor. 15 procent av de aktiva ställer upp därför att ar-betet är roligt eller för att få kontakt med andra (”självförverkligande”), medanbara en procent gör det för att tjäna på det ekonomiskt (”selektiva incitament”).Även denna låga andel är anmärkningsvärd med tanke på den betydelse somekonomiska incitament brukar tillmätas i den allmänna debatten om självför-valtning i boendet, såväl som i andra samhällsfrågor.

Tendensen är densamma men betydligt svagare hos hyresgästerna i allmän-het. Till dem var frågan formulerad som vad som skulle få dem att engagera sigmer i området. På en skala från 1 till 7 var medelvärdet 5,1 för att man skulleengagera sig mer om man trodde att den egna insatsen skulle göra någon skill-nad för området (”områdesnyttan”) mot 4,7 för om grannarna engagerade sig(”ömsesidighet”).

Den höga andelen ”vardagskantianer” bland de aktiva, d.v.s. personer somställer upp oavsett om andra gör det och som samtidigt hoppas fungera som enförebild för sina grannar, bekräftar bilden av de så kallade eldsjälarnas betydelseför självförvaltningen, åtminstone under den period som vi undersökt. Dettamönster kommer även fram i flera av fallstudierna där de mest aktiva börjat en-gagera sig mer eller mindre oberoende av om andra boende gör det, samtidigtsom områdesnyttan tycks vara den främsta drivkraften för flertalet. Inte heller

244

här ser vi några tecken på att engagemanget är villkorat av att en stor andel avövriga hyresgäster ställer upp.

Även om självförverkligande alltså inte tycks vara den primära drivkraftenhos flertalet aktiva kan vi ändå i våra fallstudier observera att många av de på-drivande upplever en hög grad av entusiasm och personlig tillfredsställelse medLDS-aktiviteterna.

Bilden av att områdesnyttan står i centrum bekräftas av att hela 80 procent avde aktiva angivit att de valt att engagera sig för att ”öka den allmänna trivseln iområdet”. Bara 20 procent har valt något av övriga fyra svarsalternativ, nämli-gen att lära känna sina grannar, åstadkomma fysiska förbättringar, förbättratryggheten och säkerheten eller sänka boendekostnaderna. Med hänsyn till vadsom faktiskt kan påverkas genom LDS-aktiviteterna tyder detta åter på en högstrealistisk syn på verksamheten.

Trots att ekonomin alltså inte är den främsta drivkraften svarar drygt hälftenav de aktiva att det ändå skulle ha betydelse för deras engagemang om de ficknågon form av ersättning för sitt arbete. Något mer än hälften av dessa skulle iså fall vilja ha en egen ersättning, kontant eller i form av hyressänkning(”individuella incitament”), medan nästan lika många skulle föredra en ersätt-ning som gynnade alla hyresgäster i området (”kollektiva incitament”). Ävenför de icke aktiva spelar de ekonomiska incitamenten en underordnad roll. Me-delvärdet för svaren på frågan om man skulle engagera sig om ersättning gavsligger här på 4,4 på skalan från 1 till 7. Även i denna grupp skulle i så fall enknapp majoritet föredra de kollektiva ersättningsformerna.

Den relativt begränsade betydelsen av ekonomiska incitament är intressantinte minst mot bakgrund av den uppmärksamhet som frågor om individuellekonomisk ersättning – och eventuell beskattning av denna – fått i anslutningtill den så kallade självförvaltningen i Holma i Malmö (Alfredsson & Cars,1996, ss 42–45; SOU, 1996:162, ss 129–134). Någon undersökning av de verk-liga drivkrafterna bakom de boendes engagemang i Holma har dock veterligeninte gjorts.

Vilka förväntningar finns hos aktiva och andra hyresgäster?Låt oss sist i detta avsnitt konstatera att de aktiva hyresgästerna har höga för-väntningar på LDS-verksamheten. Fyra av fem tycker att idéerna om självför-valtning är bra för hyresgästerna och endast fem procent att de är dåliga. Me-delvärdet på en femgradig skala är en fyra. Även de husvärdar som besvarat vårenkät har höga förväntningar, medan LH-ordförandena är något mer avvaktandeoch hamnar strax över tre på samma skala.

Att döma av flera av våra fallstudier – som alltså i huvudsak studerat jämfö-relsevis framgångsrika LDS-grupper – har dessa förväntningar i huvudsak ocksåuppfyllts. Med undantag för ett av områdena motsvarar resultaten i huvudsakvad de aktiva sett som realistiskt hittills. Besvikelserna är få och de glädjandeöverraskningarna desto fler, vilket det växande engagemanget bland de mestaktiva också är ett tecken på.

245

6.4 EffekterI våra enkäter har vi ställt en rad frågor om hur de aktiva hyresgästerna, LH-ordförandena och husvärdarna uppfattat effekterna hittills av självförvaltningen,och svaren på dessa frågor sammanfattas nedan. Som tidigare forskning visatkan det emellertid ta lång tid – betydligt längre än de tre år som vi följt LDS-verksamheten – innan mera långsiktiga ekonomiska och sociala effekter av bo-inflytande och andra lokala aktiviteter kan avläsas. Sist i detta avsnitt diskuterasom några tecken på institutionalisering av verksamheten trots det kan observe-ras redan nu.

Utvecklingen i områdetMajoriteten av de aktiva hyresgästerna tycker att såväl trivsel som gemenskaphar förbättrats i områdena, vilket som vi sett var deras främsta mål då de enga-gerade sig i verksamheten. Även inflytandet och tryggheten har förbättrats, omän inte lika mycket. Vad gäller trygghet och säkerhet har vi även frågat övrigahyresgäster, och de ser bara en marginell förbättring. Inte heller de aktiva sernågra effekter på vandalisering, inbrott och våld, så deras positiva bedömningav hur tryggheten utvecklats måste bygga på annat än just detta.

De tydligaste positiva effekterna kan som väntat utläsas på skötseln av plan-teringar, där mer än hälften av de aktiva hyresgästerna har angivit det högstavärdet på vår sjugradiga skala. Här gör även övriga hyresgäster en klart positivbedömning, om än inte lika stark, och den ljusa bilden får även stöd av LH-ord-förande och husvärdar. Andra områden där de aktiva ser tydliga förbättringar ärsopsortering och kompostering, men här är husvärdarna mindre övertygade(frågan ställdes inte till övriga boende). Det förtjänar att framhållas att det är tvåkategorier av hyresgäster som i särskilt hög grad pekar på de positiva effekternapå närmiljön utomhus, nämligen utrikes födda och personer med lägre utbild-ning.

Kontakter och engagemang bland de boendeDe aktivas kontakter och diskussioner med övriga boende har ökat, liksomgårdsfesterna. Detsamma gäller LH-ordförandenas kontakter med övriga hyres-gäster. Kontakterna har inte bara ökat i antal utan uppfattas även ha blivit inne-hållsligt bättre, med medelvärdet 5,3 på vår sjugradiga skala. Äldre aktiva harökat sina kontakter mer än yngre aktiva. Även hyresgästerna i allmänhet upple-ver en viss förbättring av kontakterna, i synnerhet de som bott en längre tid hosPoseidon. Hela 80 procent av de icke aktiva hyresgästerna menar dock att själv-förvaltningen inte haft någon vare sig positiv eller negativ effekt på grannkon-takterna.

Både bland aktiva hyresgäster och bland LH-ordförande har såväl engage-manget i boendet som ansvarskänslan ökat starkt. Då det gäller ansvarskänslan(och känslan av kontroll över sitt boende) gör de aktiva som är födda utanför

246

Sverige en signifikant mer positiv bedömning än övriga aktiva. I samtliga fall-studieområden har kontakterna, gemenskapen och engagemanget ökat underprocessens gång, åtminstone hos dem som på olika sätt varit aktiva i verksam-heten. Hos hyresgäster som inte själva är aktiva är ökningen av engagemangoch ansvarskänsla åter mera marginell att döma av enkätsvaren. Även här gällerdock att personer födda utanför Sverige gör en i genomsnitt mer positiv upp-skattning av hur deras attityder förändrats i dessa avseenden (jfr kapitel 7).

Ingen nämnvärd förändring noteras i antalet konflikter i områdena, men åandra sidan tycks konfliktnivån genomgående ha varit relativt låg redan föreLDS-projektet. Att svårlösta konflikter kan inverka starkt hämmande på aktivi-teten och engagemanget framgår annars av utvecklingen i fallstudieområdet iBacka. Frågor om samverkan och konflikt diskuteras närmare i kapitel 9.

Kontakter med företag och husvärdarDe aktivas kontakter med husvärdar och andra företrädare för Poseidon harökat, en bedömning som delas av båda parter. Även inflytandet uppfattas haökat, så kontakterna har uppenbarligen också varit fruktbara. Majoriteten såvälav de aktiva som av LH-ordförandena upplever att förhållandet till Poseidonoch husvärdarna förbättrats, något som även intygas av flertalet husvärdar.Framför allt har relationen mellan de aktiva inom LDS-verksamheten och hus-värdarna utvecklats positivt, något som tydligt illustreras av utvecklingen i fleraav våra fallstudieområden.

Även de boende i allmänhet rapporterar vissa – måttliga – förbättringar i re-lationen med Poseidon och med husvärden. Också i detta avseende finns en ten-dens till att personer som inte är födda och uppvuxna i Sverige gör en mera po-sitiv bedömning.

Finns tecken på institutionalisering av samarbetet?Institutionalisering är ett användbart samhällsvetenskapligt begrepp som blandannat kan användas för att diskutera hur långsiktigt hållbar och immun mot yttrestörningar en verksamhet är. Då det gäller gemensamt handlande i ett bostads-område kan institutionalisering uppfattas som att samarbetet inte är beroende avjust de personer som är aktiva vid en viss tidpunkt. Eller, annorlunda uttryckt,om alla som varit aktiva av någon anledning försvinner i ett område där samar-betet institutionaliserats kommer snart nya aktiva att ta över. Institutionalise-ringen kan vara formell som i en bostadsrättsförening, där lagen och stadgarnaföreskriver att de boende utser en styrelse. Men den kan också vara informelloch baserad på sociala normer bland de boende. Enkelt uttryckt handlar det omatt bygga upp en anda av att ”detta är ett område där vi gör saker tillsammans”.Erfarenheterna visar också att institutionalisering av samarbetet i ett bostadsom-råde är en process som kan ta många år (jfr Bengtsson, Svensson & Uggla,2000, ss 171–180).

247

Det finns vissa drag i LDS-verksamheten som kan göra en institutionaliseringproblematisk. Främst är det den relativa formlösheten som gör att det ofta inteens finns något forum för att utse efterträdare till dem som slutar. Den formellaotydligheten kan också göra det svårt att finna konstruktiva vägar att hantera dekonflikter som uppstår, som i fallstudieområdet i Backa där oenigheten kringgårdsarbetet har hejdat utvecklingen av samarbetet. Även det tydliga beroendetav enstaka pådrivande personer kan i sig göra verksamheten känslig för stör-ningar. I några fallstudieområden, tydligast i Övre Lövgärdet, finns uttalade far-hågor om vad som händer den dag ”då eldsjälarna slutar”.

Som diskuteras närmare i kapitel 14 kommer dessa problem att ställas på sinspets om självförvaltningen utvecklas till att omfatta frågor som är mer kontro-versiella mellan företag och hyresgäster, mellan hyresgästerna inbördes ochkanske också mellan hyresgäster i olika områden.

Å andra sidan görs i flera av våra fallstudieområden betydande ansträng-ningar för att bygga upp en områdesidentitet. Redan inriktningen på gemensamtträdgårdsarbete, som är en synlig aktivitet som ger tydliga effekter och där deflesta kan delta, borde bidra till detta, liksom de fester för barn och vuxna somorganiseras i samtliga sju områden. Även uppdragen som tvättstuge- och blom-värdar, som ju engagerar ett ganska stort antal hyresgäster, kan ha liknande ef-fekt, men det beror mycket på hur dessa funktioner uppfattas av övriga hyres-gäster. Slutligen skall betydelsen för områdesidentiteten av en egen lokal inteheller underskattas, men här har man alltså inte varit lika framgångsrik i allaområden.

Den positiva inställningen från företaget, och särskilt områdespersonalensengagemang, är också en resurs som kan visa sig betydelsefull den dag det upp-står kriser med samarbetet i ett LDS-område. Men ännu har vi egentligen intefått något riktigt test på samarbetets hållbarhet i något av våra fallstudieområ-den. Därtill har samarbetet än så länge löpt alltför smärtfritt.

I de fallstudieområden där en lokal hyresgästförening fungerat väl underlängre tid har inom dess verksamhetsområde redan tidigare skett en institutio-nalisering som tycks ha spillt över på LDS-verksamheten. Detta gäller särskiltför Norra Biskopsgården och Kaverös. Men även i Angered Centrum och ÖvreLövgärdet, med sina traditioner av mera spontant kollektivt handlande, har ruti-ner utvecklats som talar för att en kontinuitet i verksamheten kan förväntasframöver. Oavsett grunden i det speciella fallet utgör den tidigare historien avföreningsliv och ideellt engagemang en institutionell bas för samarbetet äveninom den nya självförvaltningen. Vi ser också att många av de LDS-aktiva varitengagerade på något sätt i sitt område redan före LDS-introduktionen. Dessapersoner står på så sätt redan i utgångspunkten för en kontinuitet i verksamhe-ten.

En något oväntad iakttagelse som till slut bör kommenteras är att aktiva hy-resgäster i bebyggelse med kringbyggd gård genomgående bedömer effekternaav LDS-verksamheten mindre positivt än de som bor och verkar i områden utangårdsbebyggelse. Detta strider mot den allmänna uppfattningen om bebyggelse-utformningens betydelse för det sociala livet i bostadsområdena. Vi kan inte

248

med säkerhet avgöra om detta överraskande resultat motsvarar en verklig skill-nad i LDS-verksamhetens effekter, om det beror på skillnader i utgångsläget,eller om det bara är ett uttryck för att aktiva i bebyggelse av gårdskaraktär hafthögre förväntningar än övriga aktiva. Vad som ändå talar för någon av de senareförklaringarna är att de fallstudieområden där LDS-aktiviteten varit mest om-fattande och lett till de mest synliga effekterna har bebyggelse med kringbyggdgård.

6.5 Sammanfattande slutsatser av utvärderingenLDS-verksamhet bedrivs i dag i ett åttiotal bostadsområden med tillsammans ca5000 lägenheter fördelade på Poseidons samtliga distrikt. Antalet aktiva kanuppskattas till mellan 800 och 1000 hyresgäster, vilket motsvarar en tiondel avalla boende i berörda områden. Det typiska mönstret i en LDS-grupp är en ellertvå pådrivande entusiaster, en liten kärngrupp av aktiva kring dessa och ytterli-gare några personer som deltar i mån av tid, ork och lust.

Inställningen bland de aktiva är mycket positiv, och även husvärdar och lo-kala hyresgästordförande har fått en alltmer positiv attityd till verksamheten. Isynnerhet har relationen mellan husvärdar och aktiva hyresgäster förbättrats ge-nom självförvaltningen. Hyresgästerna i allmänhet är mer avvaktande; här ärpersoner födda utanför Sverige eller med lägre utbildning mera positiva än öv-riga grupper. Kännedomen om LDS-verksamheten bland hyresgästerna i all-mänhet är relativt begränsad men varierar kraftigt mellan distrikten, vilket kantolkas som att det rör sig om ett introduktionsfenomen.

De boendes organisering är oftast relativt formlös, liksom avgränsningen avde i allmänhet relativt små LDS-enheterna. I några av områdena med högst ak-tivitetsnivå har på senare tid en formalisering inletts i form av gårdsföreningar.

Vår utgångspunkt har varit att en hållbar självförvaltning kräver både att deboende tillsammans upplever sig ha ett reellt inflytande och att de finner detmeningsfullt att delta för egen del. Det formella inflytandet för de LDS-aktiva ärsvagt och beslutsutrymmet inte särskilt väldefinierat, men detta har hittills upp-vägts av att flertalet frågor som varit aktuella har varit okontroversiella i för-hållande till företaget. De boendes främsta resurser är tid i och kunskap om detegna bostadsområdet samt föreningsvana.

Av särskilt stor betydelse för det reella inflytandet har varit den decentralise-rade förvaltningsorganisationen. Den har gjort det möjligt och meningsfullt förområdespersonalen och de aktiva hyresgästerna att genom hela beslutsprocessenföra en fortlöpande målinriktad dialog kring de frågor som tagits upp.

Verksamheten har dominerats av frågor om skötsel och förbättringar av ute-miljön, framför allt planteringar. Det är också här som alla berörda, inklusivehyresgästerna i allmänhet, uppfattar att inflytandet varit störst. Andra vanligaaktiviteter är möten och fester av olika slag. Endast då det gällt att få fram lo-kaler i områdena har vi observerat att de boende stött på allvarliga svårigheteratt få sin vilja igenom.

249

Då det gäller det kollektiva handlandet har den främsta drivkraften för de ak-tiva varit att åstadkomma något positivt för sitt område. Många har också svaratatt de inte kan förvänta sig att andra ställer upp om de inte själva gör det. Fördrygt hälften skulle det påverka deras engagemang om de fick någon form avekonomisk ersättning, antingen för egen del eller gemensamt till området.

Av de aktiva hyresgästerna är två tredjedelar kvinnor. Medelåldern ligger på55 år, högre för män än kvinnor. Ungdomar är kraftigt underrepresenteradebland de aktiva, medan personer födda utanför Sverige synes bättre företräddaän i många liknande aktiviteter. Över hälften av de aktiva är pensionärer och enbetydande andel är aktiva i förenings- och samhällslivet i övrigt. De flesta harvarit aktiva i sina bostadsområden redan innan LDS-projektet startades. Flertalethar fått sina ”uppdrag” utan något formellt beslut och mindre än en tiondel vidett möte med övriga boende, vilket kan uppfattas som problematiskt i ett demo-kratiperspektiv.

Den långsiktiga hållbarheten i LDS-verksamheten har ännu inte satts pånågra allvarliga prov, delvis beroende på arbetets okontroversiella inriktningoch den låga konfliktnivån. Det finns inslag som kan göra uthålligheten pro-blematisk, framför allt nätverkens informella karaktär och det starka beroendetav ett fåtal särskilt aktiva entusiaster. I den motsatta vågskålen ligger företagetsoch husvärdarnas positiva inställning samt det stora inslaget av identitetsska-pande aktiviteter i några av områdena.

251

Kapitel 7. Upplevd kontroll över boendemiljön

Traditionellt har man inom psykologin antagit att valmöjligheter innebär att in-divider upplever sig ha personlig kontroll som i sin tur är nödvändig för välbe-finnandet. Forskningsresultaten och teoretiserandet har med få undantag funnitupplevd personlig kontroll som något mycket positivt för individen (Averill,1973; Lahtinen, Huuhtanen, Kähkönen & Reijula, 2002; Langer & Rodin, 1976;Rodin & Langer, 1977). Resonemanget har utgått ifrån att ju mer upplevd kon-troll en individ har desto bättre presterar och mår individen (Burger, 1989).Andra resultat visar dock på ett flertal situationer när ökad personlig kontrollinte eftersträvas eller leder till ökat välbefinnande eller bättre prestationer (Bur-ger, 1989; Evans, Shapiro & Lewis, 1993; Veitch & Gifford, 1996).

I detta kapitel kommer främst följande frågeställningar att problematiseras: 1Har LDS-projektet påverkat graden av upplevd kontroll över boendemiljönbland de boende? 2 Är ökad personlig kontroll över boendemiljön något somönskas av de boende?

I den enkät som skickades till 1400 slumpmässigt utvalda hyresgäster, jämtfördelade över de sju distrikt där Bostads AB Poseidon förvaltar bostäder, ställ-des två direkta frågor om upplevd kontroll. Den första löd: ”Upplever du enminskad eller ökad kontroll över dina boendeförhållanden efter det att självför-valtningen startade?”. Den besvarades på en skala från 1 (mycket minskad) till 7(mycket ökad) med mittpunkten 4 (ingen förändring). I den andra frågan om-bads deltagarna att bedöma hur deras möjligheter att påverka sitt boende föränd-rats sedan LDS-projektet startade på en sjugradig skala där 1 motsvarade”mycket mindre”, 4 ”ingen förändring” och 7 ”mycket större” möjligheter.

7.1 Förändring av upplevd kontroll efter projektets startSvaren på den direkta frågan om hur den upplevda kontrollen över boendeför-hållandena förändrats sedan självförvaltningen startade indikerar att hyresgäst-erna tycker att den ökat något (M = 4,3). Ökningen, om än liten, är statistisktsignifikant (t = 8,52, df = 673, p < 0,001). En inspektion av fördelningen av be-dömningar på den sjugradiga skalan avslöjar att en övervägande majoritet(79%) av de som svarat gör bedömningen att det inte skett någon förändring.Minskad kontroll över boendeförhållandena efter det att självförvaltningenstartade upplever 2% av de svarande medan 19% upplever att den ökat. Dennadirekta fråga besvarades även i vår enkät till hyresgäster som av husvärdarnabedömts vara aktivt engagerade inom LDS-projektet. Resultaten från den enkä-ten redovisas huvudsakligen i kapitel 4. När enstaka resultat från den enkätenredovisas här benämns de svarande genomgående som aktiva hyresgäster. De

252

219 aktiva hyresgästernas bedömning av hur den upplevda kontrollen över bo-endeförhållandena förändrats sedan LDS-projektets start var något högre (M =4,7) än bland det slumpmässiga urvalet av hyresgäster. Den högre genomsnitt-liga bedömningen bland de aktiva hyresgästerna återspeglar att så många som41% av dessa respondenter bedömer att den upplevda kontrollen ökat.

De svarande bedömer på liknande sätt att deras möjlighet att påverka boendethar blivit större sedan självförvaltningen startade. Analysen visar att hyresgäst-ernas genomsnittliga bedömning (M = 4,4) är statistiskt signifikant högre äningen förändring (4) (t = 9,16, df = 670, p < 0,001). Andelen som anger att möj-ligheten att påverka boendet är oförändrad är 69% vilket är 10% lägre än förden tidigare frågan om upplevd kontroll. Cirka 5% bedömer att möjligheten attpåverka har minskat medan 25% tycker att den ökat inklusive knappt 8% somtycker att möjligheten att påverka blivit mycket större jämfört med innan LDS-projektet startade.

De generella resultaten av dessa två frågor är därmed i linje med förväntadeffekt av ett självförvaltningsprojekt även om storleken på den statistiskt säker-ställda förändringen är liten. Resultatet att aktiva hyresgäster skattar ökningenav upplevd kontroll som större än det slumpmässiga urvalet av hyresgäster äräven det förväntat.

Genus och etnicitetFör att undersöka om kvinnor och män skiljer sig åt i sina svar på de båda frå-gorna utfördes ett oberoende t-test som indikerade att inga statistiskt säker-ställda skillnader förelåg mellan kvinnor och män. Tendensen i medelvärdena ärdock att kvinnorna i urvalet gör en lite högre bedömningen av graden av kon-troll över boendeförhållandena och möjligheten att påverka än vad männen gör.

Motsvarande analys när de båda jämförelsegrupperna utgörs av personer medutländsk respektive svensk bakgrund visade inte heller på några statistiskt sä-kerställda skillnader mellan grupperna. Personer med utländsk bakgrund bedö-mer dock att möjligheten att påverka boendet (M = 4,5) och graden av kontrollöver boendeförhållandena (M = 4,4) ökat i aningen större utsträckning än demed svensk bakgrund (M = 4,4; 4,3).

Övriga undergrupperFör att utröna om det bland de svarande fanns några specifika undergrupper vidsidan av kön och etnicitet som skiljer sig åt i bedömningen av frågor relateradetill upplevd kontroll utfördes ett antal statistiska test. De undergrupper som tes-tades var ålder, utbildningsnivå, hushållsstorlek, bostadsdistrikt, boendetid i nu-varande område respektive i hus förvaltat av Poseidon och slutligen kännedomom att LDS-projektet startats. Den enda undergrupp som skilde ut sig med av-seende på hur man bedömde att möjligheterna att påverka sitt boende förändratssedan LDS-projektet startades var om man kände till att projektet startats. Demed kännedom om projektet (M = 4,6) bedömde att deras möjligheter att på-

253

verka sitt boende ökat i högre utsträckning (statistiskt säkerställd) än de utan ensådan kännedom (M = 4,3).

Analysen visade vidare att två undergrupper skilde sig när det gäller hur manupplever att ens kontroll påverkats sedan LDS-projektet startade. För det förstavar det återigen så att de personer som besvarat enkäten och kände till LDS-projektet skilde sig från dem utan en sådan kännedom. För det andra skilde sigockså de boende inom distriktet Linné/Guldheden från boende i de andra sexdistrikten. De med kännedom om projektet bedömde att deras kontroll över bo-endesituationen ökat i större utsträckning än de utan en sådan kännedom, medanboende i distrikten Linné/Guldheden bedömde att ökningen av kontroll varitlägre än de boende i övriga distrikt.

7.2 Engagemang, ansvar och trygghetEtt projekt som LDS-projektet har ofta som mål att höja de boendes engage-mang och ansvar för boendeförhållandena samt att stärka trygghetskänslan i bo-stadsområdena. Dessa tre mål är ömsesidigt relaterade till upplevd kontroll.Detta kan exemplifieras genom relationen mellan ansvar och upplevd kontroll,där tidigare forskning (Langer & Rodin, 1976) visat att ökat ansvar påverkatden upplevda graden av personlig kontroll. Det är dock fullt möjligt att äventänka sig det omvända sambandet, att ökad upplevd kontroll leder till ökadkänsla av ansvar. I det följande redovisas de boendes bedömningar av hur enga-gemang, ansvarskänsla och trygghetskänsla påverkats sedan självförvaltningenstartade.

EngagemangHur hyresgästernas engagemang i boendet påverkats sedan självförvaltningenstartades bedömdes på en skala där 1 motsvarade att det blivit mycket mindre, 4att det var oförändrat och 7 att det blivit mycket större. Den genomsnittliga be-dömningen av de 669 som svarat på frågan (motsvarande drygt 88% av de hy-resgäster som besvarat enkäten) var att engagemanget blivit lite större (M =4,2). Även om ökningen är ganska liten är det en bedömning som är signifikanthögre än bedömningen att engagemanget är oförändrat (4) (t = 7,25, df = 668, p<0,001). Den vanligaste bedömningen är att engagemanget är oförändrat (79%),endast 4% tycker att det minskat och 17% att det ökat. Denna fråga ställdesäven i enkäten till de aktiva hyresgästerna. Den genomsnittliga bedömningen iden gruppen var markant högre (M = 5,2) än i det slumpmässiga urvalet av hy-resgäster. Att det föreligger en skillnad är mycket väntat då alla i gruppen avaktiva varit engagerade i just LDS-projektet.

Genus och etnicitetEtt oberoende t-test indikerade att inga statistiskt säkerställda skillnader fannsmellan kvinnor och män. Detta är inte förvånande då medelvärdena endast skil-

254

jer sig åt på hundradelsnivån (M = 4,23; 4,25). Motsvarande test när de bådajämförda grupperna består av boende med svensk respektive utländsk bakgrundvisade att det självskattade engagemanget i den senare gruppen (M = 4,4) ökatsignifikant mer (t = -2,41, df = 157, p < 0,05) än i den förra (M = 4,2). (Det lågaantalet frihetsgrader beror på att variansen i de båda jämförda grupperna skiljersig åt i en utsträckning som gör att ett mer konservativt t-test som inte antar likavarians har använts.) Analysen visar alltså att engagemanget ökat i större ut-sträckning bland de svarande som inte är födda och uppväxta i Sverige än blanddem som är det.

Övriga undergrupperAv övriga testade undergrupper var det endast de med kännedom om LDS-pro-jektet som statistiskt säkerställt skilde sig från dem utan kännedom i skattningenav hur engagemanget i det egna boendet förändrats sedan projektet startats.Skillnaden mellan grupperna bestod i att de med kännedom om LDS-projektet(M = 4,5) bedömde att engagemanget ökat i större utsträckning än de utandenna kännedom (M = 4,1).

AnsvarskänslaDen fråga i enkäten som behandlade hur känslan av ansvar för boendet påver-kats var formulerad: ”Har din känsla av ansvar för ditt boende blivit mindre el-ler större efter det att självförvaltningen startade?”. Svaren angavs på en iden-tisk skala med den som användes för utvecklingen av engagemanget. De sva-rande tyckte i genomsnitt att känslan av ansvar blivit statistiskt signifikant större(t = 11,34, df = 675, p <0,001) efter det att självförvaltningen startades. Endastknappt 2% tyckte att känslan av ansvar blivit mindre medan 74% tyckte att denvar oförändrad och drygt 24% att den blivit större. Detta innebär alltså att nästanvar fjärde person som besvarat enkäten anser att deras känsla av ansvar för sitteget boende ökat sedan självförvaltningen startades. Bland de aktiva hyresgäst-erna som också besvarade frågan var det hela 66% som bedömde att deras per-sonliga känsla av ansvar ökat sedan LDS-projektet startades.

Genus och etnicitetEn jämförelse mellan kvinnor (M = 4,42) och män (M = 4,39) visar inga statis-tiskt säkerställda skillnader i bedömningen av förändrad ansvarskänsla efter detatt LDS-projektet startat. Däremot visade det sig att de som inte är födda ochuppväxta i Sverige (M = 4,7) bedömde att känslan av ansvar ökat signifikantmer (t = -3,49, df = 158, p < 0,01) än de som är födda och uppväxta i Sverige(M = 4,4).

Övriga undergrupperI likhet med bedömningen av hur engagemanget påverkats var det endast grup-pen med kännedom om LDS-projektet som skilde sig i sin bedömning av hurkänslan av ansvar påverkats från gruppen utan sådan kännedom. Återigen be-

255

dömde de med kännedom att förändringen varit större (M = 4,7) än de utan (M= 4,3).

TrygghetskänslaEn möjlig och önskad effekt av ett självförvaltningsprojekt är att trygg-hetskänslan ökar bland de boende. Orsaker till att trygghetskänslan ökar kanvara flera som t.ex. att man skapar nya relationer med andra boende i områdetnär man involveras i självförvaltningen eller att skadegörelse och förslitning ibostadsområdet minskar p.g.a. att de boende känner ett ökat ansvar för boendet.I genomsnitt (M = 4,3) visar det sig också att trygghetskänslan har ökat bland de675 boende som besvarat frågan (t = 8,31, df = 674, p < 0,001). Knappt 5% an-ser att trygghetskänslan minskat medan 72% anser den vara oförändrad och23% tycker att den ökat. Resultatet att så många som 23% anser att trygg-hetskänslan ökat i någon utsträckning sedan LDS-projektet startades bör vara avstort intresse för bostadsforskare och bostadsförvaltare. Det är nämligen en ut-bredd uppfattning att det är viktigt att man som hyresgäst känner sig trygg i sittbostadsområde, för att man skall vara nöjd med sitt boende. Att öka trygghetenbland hyresgästerna är också en prioriterad fråga inom bostadsföretagen.

Genus och etnicitetLiksom för engagemang och ansvarskänsla indikerar resultaten inga statistisktsäkerställda skillnader mellan kvinnor (M = 4,4) och män (M = 4,3) med avse-ende på hur trygghetskänslan förändrats sedan LDS-projektet startades. Där-emot visar analysen återigen att personer med icke svensk bakgrund (M = 4,6)anser att ökningen av trygghetskänsla varit signifikant större (t = -2,32, df =154, p < 0,05) än de med svensk bakgrund (M = 4,3).

Övriga undergrupperAvseende hur trygghetskänslan förändrats sedan LDS-projektet startade obser-verades signifikanta skillnader för tre undergrupper. Boende över 50 år tyckteatt trygghetskänslan ökat i högre utsträckning (M = 4,5) än boende som ännuinte fyllt 51 år (M = 4,2). Analysen visade att också de med högst tvåårigt gym-nasium bedömde att trygghetskänslan ökat mer (M = 4,5) än de med högre ut-bildning (M = 4,1). Avslutningsvis visade det sig återigen att de boende somkände till LDS-projektet skattade att trygghetskänslan ökat mer (M = 4,6) än deutan kännedom om projektet (M = 4,1).

För att sammanfatta denna första del där frågorna till hyresgästerna berört hurLDS-projektet påverkat deras upplevda kontroll kan man besvara frågeställ-ningen om LDS-projektet påverkat graden av upplevd kontroll över boende-miljön med ett försiktigt ja, det har det. Det är också möjligt att tillägga att på-verkan varit i riktning mot ökad upplevd kontroll och att den största föränd-ringen i synen på boendet har skett bland hyresgäster som inte är födda ochuppväxta i Sverige. Man kan även konstatera att den upplevda trygghetskänslani det egna bostadsområdet har ökat i störst utsträckning bland äldre boende

256

(> 50 år) och bland dem med högst tvåårig gymnasieutbildning. Genomgåendehar även de med kännedom om LDS-projektet skattat förändringen av de under-sökta aspekterna av upplevd kontroll högre än de utan kännedom om projektet.Detta resultat är väntat då sannolikheten att man förknippar en förändring i nå-gon aspekt av upplevd kontroll med projektet är större om man känner till att ettsådant projekt existerar. I den följande avslutande delen kommer vi att försökautröna om en ökad grad av upplevd kontroll – en numera konstaterad effekt avLDS-projektet – är något som hyresgästerna i gemen önskar. Detta innebär ettförändrat fokus från effekter av LDS-projektet på upplevd kontroll till inställ-ning till en förändrad nivå av upplevd kontroll.

7.3 Upplevd kontroll och dess påverkan på engagemang ochansvar

En plausibel och här använd operationalisering av ökad personlig kontroll ärökad möjlighet att vara delaktig i beslut. Den teoretiska underbyggnaden av ensådan operationalisering är hämtad från den forskningsfåra inom miljöpsykolo-gin som menar att upplevd kontroll är upplevelsen av att det existerar valmöj-ligheter i den fysiska miljön och att ens val och beslut påverkar utfallet (Barnes,1981). Något förenklat kan man säga att en individ upplever kontroll när haneller hon känner sig kunna påverka situationen/miljön i avsedd riktning genomsina val (Evans, Shapiro, & Lewis, 1993). Innehållsmässigt är detta mycket liktde frågor som är vanliga när man undersökt upplevd kontroll på arbetsplatsen avtypen kan du bestämma, respektive har du inflytande över din arbetssituation(t.ex. Bergendorff, Hansson, Hansson & Jonsson, 2001; Berglund, 2002).

Respondenterna ombads i vår enkät att skatta i vilken utsträckning de höllmed om fem olika påståenden som var tänkta att ringa in deras inställning tillökad personlig kontroll och hur en sådan ökning påverkar de relaterade begrep-pen engagemang och ansvar. De fem påståendena löd: ”Jag är allmänt positivtill att få möjlighet att vara med och besluta i frågor som rör mitt boende”,”Ökade möjligheter att få vara med och ta beslut i frågor som rör eget boendeleder till att man engagerar sig mer i sitt boende”, ”Jag är allmänt positiv till attengagera mig mer i mitt eget boende”, ”Ökade möjligheter att få vara med ochta beslut i frågor som rör eget boende leder till att man känner ett större ansvarför sitt boende” och ”Jag är allmänt positiv till att få ett större ansvar för mitteget boende”.

Inställningen till att få ökade möjligheter att vara med och besluta i frågor rö-rande boendet var i genomsnitt positiv bland hyresgästerna. På en sjugradigskala med ändpunkterna (1) ”Instämmer absolut inte” och (7) ”Instämmer helt”var den genomsnittliga skattningen 5,5 för påståendet: ”Jag är allmänt positivtill att få vara med och besluta i frågor som rör mitt boende”. En så stor andelsom 43,5% av de 713 hyresgäster som skattat påståendet instämmer helt. Föl-jande tolkning av skattningarna kommer att tillämpas: Mittpunkten på skalan

257

(4) representerar en indifferent inställning till påståendet, en lägre skattning attman i varierande utsträckning inte instämmer och en högre skattning att man ivarierande grad instämmer. Knappt 13% av de svarande (90 stycken) instämmerinte medan 103 svarande (13,6%) är indifferenta och 520 (63%) instämmer.Även om en övervägande majoritet av de som skattat påståendet är positiva ärdet ändå över 10% som inte vill ha ökad personlig kontroll över boendet i me-ningen ökade möjligheter att vara med och besluta.

Ställningstagandena till påståendena om hur en ökad upplevd kontroll påver-kar engagemang i och ansvar för det egna boendet visar att de flesta menar attdenna påverkan leder till en ökning av både engagemang och ansvar. Drygt71% av de tillfrågade instämmer i påståendet att ökad upplevd kontroll leder tillökat engagemang medan 15% är indifferenta och 13% inte instämmer. Motsva-rande andelar för påståendet att ökad upplevd kontroll leder till en större känslaav ansvar är att 72% instämmer, 16% är indifferenta och 12% inte instämmer.Den genomsnittliga skattningen för båda påståendena är 5,4.

Genus och etnicitetEn jämförelse mellan kvinnor och män med avseende på dessa tre påståendenvisar inga statistiskt säkerställda skillnader. Tendensen är dock att kvinnorna igenomsnitt instämmer i något högre utsträckning (cirka 0,2 skalsteg) än vadmännen gör. En jämförelse mellan personer födda och uppväxta i Sverige ochpersoner som inte är det visar att de med svensk bakgrund instämmer i högre ut-sträckning i samtliga tre påståenden än de med utländsk. Samtliga tre skillnaderär statistiskt säkerställda (p < 0,05). Resultaten är mycket intressanta satta i re-lation till de tidigare presenterade jämförelserna där svarande med utländskbakgrund bedömer att både engagemanget i och känslan av ansvar för boendetökat mer sedan LDS-projektet startades än vad de med svensk bakgrund gör. Enmöjlig tolkning av dessa båda resultat är att LDS-projektet inneburit en jämför-elsevis större ökning av engagemang i och ansvar för boendet bland hyresgästermed utländsk bakgrund, men att orsaken till denna effekt i lägre utsträckning änför gruppen med svensk bakgrund beror på ökad upplevd kontroll.

Engagemang i och ansvar för boendetInställningen till ökat engagemang i och ansvar för boendet mättes även det påså vis att respondenterna fick göra skattningar på en sjugradig skala av i vilkenutsträckning de instämmer i två påståenden. Dessa löd: ”Jag är allmänt positivtill att engagera mig mer i mitt eget boende”, respektive: ”Jag är allmänt positivtill att få ett större ansvar för mitt boende”. Genomsnittsbedömningen för debåde påståendena bland hyresgästerna var 5,1 för ökat engagemang och 5,2 förstörre ansvar. Fördelningen över de båda påståendena var även den likartad, då65% instämmer i varierande utsträckning i det förra påståendet och 67% i detsenare, medan motsvarande andelar som inte instämmer var 18% respektive16%. Vi kan alltså konstatera att en majoritet av de tillfrågade hyresgästerna ärallmänt positiva både till ett ökat engagemang i det egna boendet och till att få

258

ett större ansvar för detsamma. Men det är också värt att notera att över 15%varken önskar engagera sig mer i eller vill få ett ökat ansvar för det egna boen-det.

Genus och etnicitetEn jämförelse mellan kvinnor (M = 5,2) och män (M = 4,9) visar inga statistisktsäkerställda skillnader i inställningen till att engagera sig mer i sitt boende. Det-samma gäller för inställningen till att ta ett större ansvar för sitt boende. Jämför-elsen mellan gruppen med icke-svensk bakgrund och den med svensk bakgrundvisade inte heller några skillnader utan medelvärdena för de båda jämförelse-grupperna var i det närmaste identiska för båda påståendena. Detta senare re-sultat är intressant i förhållande till det tidigare redovisade resultatet att hyres-gäster med utländsk bakgrund uppvisar en större ökning av engagemanget ochansvarskänslan sedan LDS-projektet började än hyresgäster med svensk bak-grund. Dessa två resultat tillsammans betyder att LDS-projektet haft störst posi-tiv effekt på engagemang och ansvar bland hyresgäster med utländsk bakgrund,men att detta har andra orsaker än att denna grupp skulle ha en större önskan änsvenskfödda hyresgäster att engagera sig och ta ansvar för sitt boende.

7.4 Sammanfattning och slutsatserHar LDS-projektet påverkat graden av upplevd kontroll över boendemiljönbland de boende? Och är ökad personlig kontroll över boendemiljön något somönskas av de boende? I båda fallen blir svaret ett försiktigt ja. Då det gäller denförra frågan kan man överlag statistiskt verifiera att hyresgästerna tycker attbåde den upplevda kontrollen och deras möjligheter att påverka boendesituatio-nen ökat sedan självförvaltningen startade. Försiktigheten härrör sig ur att enmajoritet (70–79%) av de tillfrågade svarar att dessa båda aspekter är oföränd-rade. Försiktigheten i relation till den andra frågan kommer sig av att en majo-ritet (63%) av de boende visserligen instämmer i påståendet att de är positiva tillatt få vara med och besluta i frågor rörande sitt eget boende, d.v.s. vår operatio-nalisering av ökad personlig kontroll. Men det är ändå över 10% som inte in-stämmer. Det senare resultatet är dock inte förvånansvärt i förhållande till sam-tida forskningsresultat där man på empirisk grund ifrågasatt det förhärskandeantagandet att alla människor mår bra av och önskar sig hög grad av personligkontroll (Burger, 1989; Evans, Shapiro & Lewis, 1993; Veitch & Gifford,1996).

Resultaten visar inte på några skillnader beroende av kön. Jämförelser mellanhyresgäster med svensk bakgrund och de med utländsk visar däremot på ett parintressanta skillnader. En summerande tolkning av dessa skillnader är att LDS-projektet stimulerat en större ökning av engagemang och ansvar för boendetbland hyresgäster med utländsk bakgrund än bland hyresgäster med svenskbakgrund. Resultaten tyder även på att denna differentierande effekt inte berorpå att hyresgäster med utländsk bakgrund i högre utsträckning önskar ökad per-

259

sonlig kontroll, ökat engagemang eller ökat ansvar i relation till sitt boende.Noteras kan även att den upplevda trygghetskänslan i bostadsområdet har ökat istörre utsträckning bland boende över 50 år och bland dem med högst tvååriggymnasieutbildning än bland de som är yngre och har längre utbildning.Jämförelserna mellan det stora slumpmässiga urvalet och vårt urval av aktivahyresgäster visade att den senare gruppen konsekvent skattade effekterna avLDS-projektet som större än den förra.

261

Kapitel 8. Utveckling och tillägnelse av bostadsmiljön

All mänsklig verksamhet och alla de processer vi beskrivit i denna rapport ägerrum någonstans. De rumsliga sammanhangen för processerna inom lokal demo-krati och självförvaltning är därför värda särskilt uppmärksamhet, i synnerhetsom växtlighet, utemiljö och mötesplatser kommit att utgöra så framträdandedelar av denna verksamhet. Detta kapitel kommer att behandla olika former avkollektivt handlande i rumslig omgivning samt de känslomässiga aspekter somkan finnas i sådant handlande och dess resultat. Även miljön i ekologisk meningkommer att beröras kortfattat.

8.1 Perspektiv på närmiljönAtt tillägna sigVad menas då med att en process äger rum på en plats? Vad spelar dess tidigarehistoria för roll? Vad spelar utformningen och möjligheterna till aktiviteter inärmiljön och det lilla grannskapet (se Olsson, Cruse Sondén & Ohlander,1997) för roll? Hur kan de boende lära känna sig hemma där? För att få svar påfrågor av det slaget kan vi ta hjälp av begreppet ”att tillägna sig” eller att”appropriera”.

Att appropriera ett hus genom att göra det till sitt är inte det samma som att göradet till sitt i betydelsen att äga det. Appropriering är en emotionell bindning tillett hus eller en miljö och tyder på att människan har upprättat en relation medhuset eller miljön (Herklint, 2000, s 45).318

Begreppet tillägnelse eller appropriering kan hjälpa oss att förstå bebyggelse-miljöer och de boendes och anställdas relation till dem på ett brett sätt. Tilläg-nelsen innebär att människor involverar sig som personer i sin närliggande om-givning och därigenom både ger av sig själva och erhåller viktig förstärkning avden egna identiteten.

Vården och utvecklingen av huset, platsen och miljön är en betydelsefull del itillägnelsen eller approprieringen. Inte bara de boende utan också de som arbe-tar i ett område approprierar sin miljö. I platsen, dess skötsel och utveckling kanmöten mellan olika människor ske. Relationerna mellan människor och platsertar tid att utveckla och kan raseras. Kännetecknande för approprieringen ärockså att människor blir känslomässigt engagerade vilket i sin tur kan leda tilloenighet med andra människor om hur saker och ting bör vara.

318 Författaren baserar sin text på Casey (1987).

262

Utifrån perspektivet tillägnelse kommer här att relateras vad som har hänt iprocesserna inom självförvaltningen. Källorna är främst de olika enkäter somsänts ut (se kapitel 3 och 4), fallstudierna (se kapitel 5) och egna observationer.

Miljöfrågor i programmet för lokal demokrati och självförvaltningMiljö är ett ord med flera betydelser. Dels avses den omgivning vi har, som iuttrycket bostadsmiljö eller fysisk miljö, dels används ordet när man tänker påatt minska och förebygga negativ påverkan på vår naturliga omgivning i vidmening och öka uthålligheten. Inom bostadsförvaltning är miljöarbete ganskanytt och de ord som används varierar (se Björkholm & Svane, 1998, s 185). IPoseidons årsredovisningar har arbetet med att kretsloppsanpassa företaget be-handlats under rubriken ”miljö”.

I programmet för lokal demokrati och självförvaltning fanns det inte någrasärskilt tydliga mål kring fysisk miljö, mötesplatser respektive miljö i den sistameningen. Bostadsmiljön nämndes helt kort genom att det i basmodellen förprojektets introduktion anges att under andra kvartalet ”blommor och annan ut-smyckning i området” skulle visa att processen hade startat i området.319 Mötes-platser nämndes explicit under rubriken ”Mobilisering”, där mötesplatser an-sågs vara en viktig förutsättning för lokalt utvecklingsarbete och för att männi-skor skulle kunna skapa arbetsgrupper. Miljön – i den andra innebörden i förkla-ringen ovan – hade en relativt framskjuten plats i programmet även om den inteförklarades närmare. Under ”Våra grundläggande värderingar” i programmetsinledande avsnitt fanns som punkt 6: ”Vi ska ha en stark miljöprofil” (Ett pro-gram gör utveckling av …, 1996, ss 4 och 15).

Genom att förändringar av växtlighet, utemiljö och mötesplatser blev vanligainom LDS-projektet kom bebyggelsen, gårdarna och områdena och det somhände där att spela en stor roll i utvecklingen. Det som i programmet bara om-nämndes mycket kort kom därför att få mycket större betydelse i de processersom utvecklades.

Uppfattningar om utemiljön och dess skötselSom visats i enkäterna trivs hyresgästerna relativt bra med lägenheten, gran-narna, gården och området. De aktiva hyresgästerna anser att utemiljön är enviktig fråga och är det ämne som flest av dem, 90%, diskuterar med andra hy-resgäster. Trygghet/säkerhet sågs som den näst hyran viktigaste frågan att ha in-flytande över och är också en av de frågor som diskuteras mycket, nästan 80 %av de aktiva brukar diskutera sådana frågor. Städning och allmänna ordnings-frågor är också ämnen som diskuteras mycket.

Hyresgästerna i allmänhet menade att flera olika fysiska aspekter av boendethade förbättrats sedan självförvaltningen startade. Den största förbättringen till-

319 De tänkta utvecklingsstegen i områdena beskrivs enligt en generell basmodell

kvartal för kvartal.

263

skrevs skötseln av växter, rabatter och gräsmattor, följt av den allmänna trivselnutomhus i närområdet, städning av närområdet utomhus, skötsel och underhållav maskiner i tvättstugan samt trivseln i entré och trapphus.

De aktivas bostad i förhållande till gårdenSpelar det någon roll var människor bor för om de engagerar sig i närmiljön? Ide flesta fallstudieområdena bor de aktiva i olika våningar och med olika av-stånd till gården. I de områden som är mer vidsträckta och som inte har så tydligmarkering av gårdar bor de som är aktiva med utemiljön på olika våningsplanoch med olika närhet till gården. I Norra Biskopsgården, t.ex., som har såvällåg- som höghus, bor de aktiva hyresgästerna i båda hustyperna. Där har det va-rit svårare att engagera hyresgäster i låghusen med stora lägenheter och barnfa-miljer än i höghusen som har fler smålägenheter. Så är också fallet i Kaverös.Även i ett par områden med tydliga gårdar bor de aktiva i olika delar av husen.På gården i Backa320 exempelvis, som inramas av bostäder på tre sidor, och pågården i Gamlestaden321 bor de som arbetar med utemiljön också utspridda i hu-sen.

Undantag från detta är Angered Centrum där de relativt små gårdarna322 inne-håller en blandning av radhus och flerbostadshus. Där bor de aktiva i lägenheteri markplanet, i första hand i radhusen, men även i flerbostadshusens markvå-ningar, däremot knappast alls högre upp i våningarna.323 I just det här områdetinleddes insatserna i utemiljön med att husvärdarna vände sig till de boende iradhusen på några gårdar som hade välskötta trädgårdar och delade ut lökar ochdet kan möjligen vara en del av förklaringen till detta undantag.324

Slutsatsen av detta blir: Nej, det spelar i allmänhet ingen roll var man bor ihusen för om man engagerar sig i självförvaltningen eller ej, men egenskaperhos bebyggelsen kan påverka hur det blir i olika områden.

8.2 Kollektivt handlande i tillägnelsenI de bostadsområden där LDS introducerades hade troligen en del hyresgästerredan börjat tillägna sig sin miljö och börjat känna den som ”sin”. Mycket talardock för att de processer som sattes igång inom LDS till stor del innebar enökad förankring i området, ökad identifiering med det, större känsla av att vararotad där och så vidare. Detta är för många både meningsfullt och lustfyllt. Detkan innebära att andra sidor av personen än de som framträder vid vanliga mö-ten om boinflytande kan komma till sin rätt, som praktiska kunskaper och erfa-

320 Ca 55 m x 32 m, med ca 70 lägenheter.321 Ca 100 m x 25 m, med ca 70 lägenheter.322 Ca 45 m x 30 m, med ca 50 lägenheter.323 Intervju med husvärd och miljövärd 020110.324 Intervju med husvärd 001127.

264

renheter av t.ex. trädgårdsskötsel, målning och snickeri eller vana med umgängemed grannar, såväl vuxna som yngre.

De boendes tillägnelse av bostadsmiljön har inga definitiva gränser så som t.ex. företa-gets tomtmark har. På flera håll har boende tagit sig an närliggande naturmark förplanteringar eller mötesplatser. Som den här kvinnan i Norra Biskopsgården gjordesommaren 2001 (Foto: Aktiv boende.)

Det som de boende har gjort tillsammans och för det gemensamma bästa, detkollektiva handlandet, inom självförvaltningen har bidragit till förankringen ochden känslomässiga bindningen till miljön. Men det är inget enkelt orsak/verkan-förhållande. Samma handling kan ha olika betydelse för olika personer. Härföljer först en genomgång av olika slag av aktiviteter som har förekommit inomsjälvförvaltningen. Därefter diskuteras de mer känslomässiga inslagen och derasbetydelse.

Städning av gemensamma utrymmenEtt inslag i tillägnelsen av miljön brukar vara att hålla rent och snyggt inte bara ilägenheten utan även i gemensamma utrymmen som trapphuset och gården. Ivåra enkätundersökningar har de boende tyckt att städningen av trapphusen harförsämrats något. Samma intryck har också förmedlats vid intervjuer och vid

265

möten i ansvariggruppen. Problemen hänger ihop med byte av system, där Po-seidon numera handlar upp städtjänsterna utifrån och har minskat frekvensen.Så stor andel som 18% av hyresgäster i allmänhet uppger att de har städat in-omhus; i några fall kan dock svaren syfta på städning av de gemensamma tvätt-stugorna. Det är dock troligt att en del hyresgäster som tycker att städningen avtrapporna har blivit sämre städar dem själva ibland.

Det är ganska vanligt att de aktiva hyresgästerna har tagit på sig ansvar förtvättstugan enskilt eller i grupp, det uppger 25% av de aktiva. Att städa den ge-mensamma gården har varit en vanlig och viktig aktivitet i en del fallstudieom-råden, kanske speciellt när gården är liten och de boende har känt ett starkt an-svar för den som i Angered Centrum. Så stor andel av de boende i gemen somdrygt 10% har någon gång städat utomhus.

Vård och försköningDet finns en mängd exempel på att de boende har gjort gårdar och entréer vack-rare, främst med blommor och växter, men även på andra sätt. Ett vanligt sätt attsmycka är att sätta en eller flera krukor med blommor utanför entrén till husetsom i Gamlestaden och Backa.

”Välkommen” och ett havsmotiv på en målad sten vid ingången till en gård i AngeredCentrum. Motivet och budskapet känns som en personlig och välkomnande gest.

En annan form av vård av miljön är att måla staket, bänkar och lekredskap pågården. Tidens tand på trävirket kan ge en känsla av förfall och av att ingen bryrsig om utemiljön och för att bryta den känslan kan målningen bli det första deboende tar itu med (som i Gamlestaden). Målning har av den anledningen varit

266

vanlig på många gårdar i Angered Centrum. Kulörerna väljs omsorgsfullt ochkan ge livfulla diskussioner bland de boende. Olika gårdar kan ges särprägel be-roende på hur staket, bänkar, bord och lekredskap målats. Ofta försöker mananknyta till redan befintliga kulörer på fasader och staket för att göra hela mil-jön samstämd, men det är inte alltid lätt att hitta rätt kulörer.

Ibland är utsmyckningarna personliga gester, som till exempel bemålning avstörre stenar på marken med mönster, en bild eller ett ”Välkommen”.325

Skötsel av planteringarEn form av vård som har blivit mycket vanlig i Poseidons självförvaltning ärskötseln av planteringarna. Det är den i särklass vanligast förekommande akti-viteten i LDS (ca 80% av de aktiva hyresgästerna uppger att någon eller någraav hyresgästerna har ansvar för skötsel av plantering). Arbetet är mycket upp-skattat av både hyresgäster i allmänhet och de aktiva hyresgästerna, som uppgeratt det har blivit vackrare. I denna aktivitet finns två slags mening: dels att göraarbetet, dels den estetiska dimensionen att det blir en snygg och tilltalande ra-batt. Det ger i sin tur stolthet åt dem som gör det, men också stolthet åt andraboende över gården eller området. Det händer också att företaget förevisar vadsjälvförvaltningen har gett för resultat i olika områden och då är det ofta plante-ringar som visas. Även detta skapar stolthet hos såväl de områdesanställda somde boende. I arbetet med växtligheten och kring resultatet är det lätt att bytanågra ord, som vid ett senare tillfälle kan utvecklas till ett samtal kring andrafrågor.326

I första hand är det utanför entrén och huset som man placerar krukor ellerplanterar vackra blommor i de tidigare barktäckta rabatter som Poseidon anlagt(Norra Biskopsgården). På kringbyggda gårdar kan engagemanget ökas tillstörre delar av gården. Det händer också att intilliggande naturmark inkluderas iodlingarna.

Arbete med växter har de boende ofta erfarenhet av sedan tidigare, antingenfrån barndomen eller som vuxna med exempelvis sommarstuga.327 Minnen frånväxtlighet som man upplevt tidigare väcks både hos odlarna och åskådarna somi Norra Biskopsgården.328 Kunskaperna kring planteringarna byggs på av områ-despersonalen genom ordnande av studiebesök till plantskolor och trädgårdsan-läggningar och genom föreläsningar. I själva trädgårdsarbetet ger också merkunniga hyresgäster råd till mindre kunniga.

325 Flera besök i Angered Centrum.326 Se citat om detta i kapitel 13.327 Sådana erfarenheter hos dem som har egna odlingslotter av olika slag skildras in-

tressant av Bergquist (1989).328 Samtal med boende i Norra Biskopsgården 011015.

267

Förändringar till gagn för vardagslivetI begreppet att tillägna sig finns också ett inslag av att ”göra väl ägnad för”. Så-dana praktiska förbättringar är mycket viktiga och kan samverka med estetiska.Poängen är att det är de människor som lever på gården just nu som värderarvad som är viktigt att lägga ner energi på att förändra. I en del fall har de boendesjälva gjort förändringar, även ganska stora sådana. I andra fall har de tagit ini-tiativ till sådant som Poseidon sedan fullföljt.

I de här förändringarna kompletteras och ändras den tidigare planeringen i ensuccessiv process som byggs på år efter år. Ibland kan det handla om att bytafastmonterade bänkar till flyttbara men stabila möbler. Sådana kan flyttas till enannan, soligare plats eller ännu längre bort om det är områdes- eller gårdsfest,men bör samtidigt vara tillräckligt tunga för att inte ”få ben”. Sådana möbler harinförskaffats i flera av våra fallstudieområden (i Angered Centrum, Kaverös,Gamlestaden, Lövgärdet och Backa röd).

Ibland flyttas buskage och gräsmattor anläggs för att de många barnen ska fåen större yta att vara på som i Angered centrum. Även i Lövgärdet har de aktivaflyttat buskar vid flera tillfällen. Vid ett av tillfällena placerades några buskarutanför ingångarna där de både pryder sin plats och skyddar gräsmattorna frånsneddande fotgängare. I Lövgärdet har man också tagit initiativ till att bredda eninkörsväg till gården som körts sönder av sopbilen.

På gården i Angered Centrum stensattes flera mindre gårdsytor efterhand i ensträvan efter att få gården att passa bättre till det stora antalet barn. De behövdesvängrum för cykelåkning och fria rörelser samtidigt som de vuxna ville kunnaha vackra växter på gården. Genom att planteringarna höjts upp med hjälpstockar har båda kategorierna fått sina önskemål tillgodosedda. På gården iGamlestaden togs ett omfattande buskage bort och i stället anlades stenplattorsom underlag för en sittplats omgärdad av blommor och gräs.

Uppförande av avgränsningarI Lövgärdet har byggandet av staket runt privata uteplatser längs hela huslängorvarit ett stort inslag i självförvaltningen som verkligen omgestaltat utemiljön.Förutom det praktiska och estetiska resultatet av planerandet och byggandet harviktiga gemensamma upplevelser mellan de boende formats. Här har arbetet tillstörsta delen gjorts av de boende i respektive hus tillsammans, men där inte in-tresset eller kunnandet räckt till har i vissa hus Poseidon tagit ansvar för att upp-föra staketen. I enstaka fall har, som på vår gård i Lövgärdet, en och sammaperson uppfört flera staket.

Ett annat omfattande projekt med staketbyggande genomfördes på den stude-rade gården i Angered Centrum. Där planerades byggandet under så lång tidsom fem år och arbetet gjordes sedan av samtliga hushåll i radhusen under ensommarsäsong.

268

Gräns, praktiskt nytta och skönhetsupplevelse. Här hade initiativrika boende på en avgårdarna i Backa Röd uppfört ett pilgrensstaket mellan gångvägen och grässlänten tillhöger som skydd mot slitage av genande fotgängare. Efter en kort tid rotade sig träd-grenarna och fyllde sin funktion på ett oväntat men vackrare sätt.

Etablering av platser för träffar, möten och festerHand i hand med arbetet med utemiljön har de boende ofta velat ha fler och för-bättrade sittplatser med möjligheter att träffas, dricka kaffe och grilla tillsam-mans utomhus. Till dessa har grillar och flyttbara utemöbler därför ofta köptsin. I handhavandet av dessa gemensamma saker har sedvänjor etablerats. Såmånga som 16% av hyresgästerna i allmänhet uppger att det sedan självförvalt-ningen startade har uppstått platser där man kan umgås med andra boende.

I takt med viljan att utbreda aktiviteterna till annat än utemiljön har hyres-gästerna efterfrågat lokaler. De vill ha utrymme för barnkalas, mysig samvaro,möten, sömnad, snickeri, cykelverkstad etc. I en del fall finns redan lokaler förden lokala hyresgästföreningen329, men LDS har aktualiserat behovet av mindrelokaler närmare de boende, som hyresgästerna kring exempelvis en gård kan fåtillgång till. I flera fall har sådana ordnats (som i Gamlestaden), men det dröjerpå en del håll därför att det är ont om lokaler, särskilt där det som i Angered 329 Det finns i sex av de sju intensivstuderade områdena.

269

Centrum är många aktiva grupper.330 Detta är en viktig fråga att lösa framför alltom aktiviteterna inte ska stanna av vintertid.331

Sammanfattningsvis är vård, förändring och förskönande av gemensammaytor utomhus vanliga aktiviteter inom självförvaltningen. Att arbetet ofta är or-ganiserat i grupp gör att de boende får gemensamma relationer till handlandet isitt området och sin miljö. Utemiljöerna blir vackrare och trivsammare och ävenmer ändamålsenliga.

8.3 Känslomässiga inslag i tillägnelsenI det här avsnittet ska vi behandla de känslomässiga inslagen i tillägnelsen, somi sin tur är kopplade till de handlingar som diskuterades i föregående avsnitt.

TillhörighetDet vanligaste är att de som bor nära varandra arbetar tillsammans och möts.Där bebyggelsen har gårdsform gör detta att människor naturligt hör sammanoch kommer att utgöra en LDS-grupp (jfr Olsson, Cruse Sondén & Ohlander,1997). I de introduktioner till LDS som gjordes sent, som i Olskroken från hös-ten 2000, frågade distrikts- och områdespersonal och projektledningen direkt:”Vad vill du göra på gården? Vad skulle du vilja förändra?”332 Dessa inbjud-ningar till de boende i geografiskt små områden och med begränsade frågeställ-ningar om vad de ville göra har varit framgångsrika och flera grupper har bil-dats på kort tid.

Det händer att områdespersonal uppger att de strävar just efter att de boendeska få känslan av att det är ”vår” gård. I Angered Centrum håller de olika går-darna kontakt med varandra, men arbetet sker på varje gård för sig. Så här tolkaren miljövärd de boendes uppfattningar om arbetet på sin gård:

”Det vi gör, det gör vi på våran gård!” – På våran gård, och det är det jag tyckerär så härligt, va! För då är det våran gård, och det är bra, tycker jag.333

Där bebyggelsen är öppnare formas grupperna dels efter bebyggelsens förut-sättningar, dels efter tidigare organisationshistoria. I Kaverös exempelvis är detså många som 40 lägenheter och en eller ett par blomvärdar i varje entré. Till-sammans med varje blomvärd bidrar sedan en eller flera hyresgäster på olikasätt med att pryda entrén till sitt eget hus vilket förstärker känslan av ”vårt” hus.Platsen utanför de västerställda entréerna inbjuder till kvällssamvaro och själv-förvaltarnas prydande av den gemensamma miljön har förstärkt den tendensen.Hur umgänget för varje hus utvecklas varierar beroende på åldersstruktur och 330 Det finns grupper med aktiva hyresgäster på merparten av de tio gårdarna som var

och en innehåller ca 50 lägenheter.331 Ansvariggruppsmöte 020813.332 Intervju med projektsamordnare 020426.333 Intervju med husvärd och miljövärd 020110.

270

intresse hos de boende. Mellan blomvärdarna i de olika husen är kontakternadäremot mer begränsade förutom de initiativ Poseidon tagit med kurser och stu-dieresor.

I området i Norra Biskopsgården, som också är vidsträckt, har utvecklingenav planteringarna skett successivt. Så snart det blev frågan om att plantera ut-med husväggarna kom förslaget att de boende skulle ta ansvar för rabatternanärmast sin egen entré. Det har visat sig vara en framkomlig väg och man hardärför fortsatt på detta sätt. Poseidon har ansvaret för planteringarna inne i om-rådet, och ännu har inte de boende velat ta på sig det trots att husvärdarna villdet. Men till skillnad från i Kaverös samverkar odlarna här med den lokala hy-resgästföreningen och ordnar gemensamma studiebesök, föredrag och beställ-ningar av plantor. I Norra Biskopsgården är arbetsuppgifterna ganska avgrän-sade och umgänget inte så flitigt mellan dem som arbetar med rabatterna. Härhar gemenskapen kring ”vårt område” istället stärkts.

Genom att organiseringen sker på grundval av närhet stärks känslan av sam-hörighet kring den gemensamma närmiljön, d.v.s. den gemensamma fysiskaplatsen spelar roll i relationerna mellan människorna. Detta samarbete stärkerkänslan av att det är ”vår gård”, ”vårt hus” eller ”vårt område”.

Andra känslomässiga inslagAktiva hyresgäster, LH-ordförande och husvärdar uppger att vandalisering, in-brott och våld inte har förändrats. Samtidigt anser så många som drygt 40% avdessa grupper att trygghet och säkerhet har förbättrats, och en knapp fjärdedelav de vanliga hyresgästerna menar också att tryggheten har ökat. Förutom denförklaring som ges i kapitel 4, nämligen att det sociala kontaktnätet har stärkts,kan också det mänskliga engagemang som lagts ner på planteringar och annatha ökat tryggheten och säkerheten. På så sätt skulle ett fåtal personers hand-gripliga vård kunna ha ökat tryggheten och säkerheten även för dem som valt attförbli åskådare.

Ökningen av den känslomässiga bindningen till närmiljön uttryckt i engage-mang i och ansvar för boendet är tydlig hos de aktiva hyresgästerna. Detta är enav de tydligaste effekterna av självförvaltningen. Även en del av hyresgästerna iallmänhet anger ökningar i dessa avseenden. Den upplevda kontrollen har ocksåökat, men inte lika mycket.

Skillnader i handlingsmönster och önskemål betyder att olika personer villförsvara olika egenskaper och företeelser i utemiljön. En del hyresgäster kan haskött om planteringar och gräsmattan på gården där barnen kan vilja sparka boll,och deras föräldrar kan i sin tur tycka att det är en fördel om barnen kan lekaunder viss uppsikt på gården. De planterande hyresgästerna kan tycka att dettasliter på gräset, att bollarna riskerar att hamna i glasrutor och att ljudet stör så attde hellre vill att barnen spelar boll utanför gården. Denna fråga kan väcka starkakänslor där den enes perspektiv står mot den andres. Ibland är det svårt för hy-resgästerna själva att lösa denna fråga och det ställer krav på Poseidons personalatt hantera sådana konflikter.

271

Något annat som det kan bli olika uppfattningar om är träd. Vem ska tolka demånga olika sidorna av estetik och funktion där bland annat skönhet, nerskräp-ning av löv, och skuggning av solljus eller utebelysning spelar in? Vem harmest rätt att säga till om trädens vara eller inte vara på gården, de som bor när-mast eller de som är aktiva på gården och kanske städar upp de vissna löven?Eller Poseidon?

De känslomässiga inslagen i tillägnelsen är sammanbundna med det kollek-tiva handlandet. Tillhörighet innebär enkelt uttryckt att människorna känner attden gemensamma närmiljön ”tillhör” dem som bor, och eventuellt arbetar, där.Självförvaltningen har inneburit att engagemanget i och ansvaret för boendethar ökat hos de aktiva hyresgästerna. Ibland leder engagemang även till starkareförsvar av det man tycker är viktigt.

8.4 Miljöarbete och tillägnelseVi har inte studerat Poseidons miljöarbete i sin helhet utan utgått från vad somhar skett inom ramen för LDS-verksamheten. Kort kan dock nämnas att Posei-don har arbetat med miljöfrågorna såväl på ett strukturellt plan i företaget somute i områdena. 1996 anställdes en miljöchef och 1997 utbildades hela persona-len. Våren 2001 antog Poseidons styrelse en ny miljöpolicy. Grunden för ut-vecklingen av företagets verksamhet angavs vara kretsloppsprincipen och stif-telsen Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor. Utöver dessa fokuserar företa-get på fyra, för bostadsförvaltare särskilt viktiga, miljöområden: Förbrukningar,miljöfarliga ämnen, innemiljö och avfallshantering (Årsredovisningar 1996,1997 och 2001, s 13). Arbetet har gett frukt bl.a. genom minskad förbrukning avfjärrvärme, fastighetsel och vatten samt mindre mängd avfall.334

Från att i ett skede miljöarbetet drevs såväl över hela företaget som lokaltmed de boende involverade tycks det lokala planet tonas ner från 1999. I årsre-dovisningarna från 1997 och 1998 nämns exempelvis lokal demokrati och själv-förvaltning i samband med miljöredovisningarna, medan det inte sker senare.1998 uttalas förhoppningen att fler lokala avtal om energibesparingar kommeratt skapas i takt med att självförvaltningsarbetet löper på (Årsredovisning 1998,s 13). Några fler avtal om minskad förbrukning av vattenförbrukning och sop-hantering utöver dem som upprättats 1998 ingicks dock inte åren efter (se kapi-tel 2).

I ansvariggruppen för självförvaltningen har vid några möten resultat av be-sparingar etc. rapporterats men det har inte diskuterats hur man ska jobba medmiljöfrågorna. Sammanfattningsvis förmedlade förvaltarna att de inte trodde på

334 Från och med 1999 redovisas företagets miljöindex i årsredovisningarna. Miljöin-

dex visar det sammanvägda resultatet av förbrukningen av fjärrvärme, fastighetsel,vatten samt avfallshantering. Miljöindex utvecklades nedåt, d.v.s. förbättrades förvarje år mellan 1997 och 2001, speciellt mellan 2000 och 2001. (Årsredovisning1999–2001).

272

att det skulle vara möjligt att påverka förbrukningen av vatten eller att minskasopmängden genom att försöka påverka hyresgästernas handlande. Förvaltarnaserfarenheter var att sopsortering, kompostering och minskad förbrukning varnågot som inte hörde till LDS annat än undantagsvis.335

Husvärdarnas uppfattningar är i linje med förvaltarnas. De anger i enkäten enliten positiv effekt av LDS på sopsortering och kompostering. I enkätsvarenfrån de aktiva boende och ordförandena i de lokala hyresgästföreningarna upp-ger de en större effekt av LDS-projektet när det gäller sopsortering och kom-postering än personalen gör. Detta kan ha två orsaker. Antingen beror det på atthyresgästerna uppfattat att de förändringar som skett beträffande sopsorteringoch kompostering delvis beror på LDS medan husvärdarna anser att de inte allsgör det. En annan tolkning är att just de som varit aktiva genom sitt engage-mang i självförvaltningen själva har blivit mer positivt inställda och därför medfog kan säga att LDS har haft effekt på förbrukning och sophantering, åtmins-tone på just deras beteende.

Att en bristande lokal förankring av miljöarbetet kan ge problem visar föl-jande: År 2000 uppgavs källsortering av avfallet ha införts i så mycket som 90%av beståndet. Det har emellertid visat sig att endast 20–25 procent av det avfallsom hyresgästerna slänger i soporna borde hamnat där. För att få hyresgästernaatt källsortera rätt inledde Poseidon ett samarbetsprojekt med bl.a. kommunen.Syftet är bl.a. att undersöka hur information och olika typer av incitament på-verkar återvinningsgraden (Årsredovisning 2000 och 2001, s 14).336

I inledningskapitlet nämndes att det i de politiska satsningarna på en hållbarutveckling knyts starka förhoppningar till det lokala samarbetet i bostadsområ-dena. Inom Poseidon tycks det numera också finnas större möjligheter att arbetamed miljöfrågorna inom självförvaltningen och med engagemang av de boendeän tidigare. Här aktualiseras frågan om hur de inbesparade pengarna på mins-kade sopmängder etc. ska fördelas. Kanske är det svårt att motivera boende tillengagemang för en hållbar utveckling när det inte går att tjäna pengar på det förområdet eller för egen del? Frågor av det här slaget vore intressanta att gå vidaremed i fortsatta undersökningar.

Odling i olika former har ökat, liksom studieresor och utbildning om växtlig-het. Detta har i sin tur gjort att sopsortering och kompostering har aktualiseratsinom LDS-grupper i några processer. I odlingsaktiviteterna och odlingsresulta-ten har naturens kretslopp och årstidernas växlingar blivit en aspekt man har fått”på köpet”, som troligen inte bara spelar roll för de odlande utan för fler bo-ende.

Vad kan miljöarbete betyda när det gäller känslomässiga bindningar till när-miljön? Troligen förstärker arbetet med växtligheten och marken förankringentill den egna gården och närmiljön. Man vårdar ju växtligheten år efter år, denutvecklas långsamt, och man följer den som man följer ett barn som växer förvarje år. 335 Ansvariggruppen 990316, 000818.336 Intervju med husvärd och miljövärd 020228.

273

Hur det sociala kan påverka människors motivation och handlande i en rikt-ning mot en mer uthållig utveckling behandlas i Solhuset i Järnbrott (Örneblad,1997). Det är en studie av ett bostadshus som förnyats med ekologiska och so-ciala ambitioner samt av hyresgästernas vardagsvanor. Bostadshuset ägs av Po-seidon och vid en ombyggnad 1986 genomfördes energibesparande åtgärdersamtidigt som huset byggdes till med ett växthus. Detta tillsammans har visatsig ha en stor potential för de boendes förståelse för hur husets nya energi-system fungerar, för att inspirera till arbete med det gröna och för skapande avkontakter mellan de boende. Örneblad sammanfattar:

En annan slutsats i studien är att miljötekniken och grönrummen kan vara engrogrund för sociala kreativa processer där hyresgästerna själva kan skapa störreöverensstämmelse mellan värderingar och livsstil. En viktig förutsättning visarsig vara att hyresgästerna trivs och kan tillägna sig omgivningen och betraktaden som sitt hem. Den fysiska miljöns gestaltning och trivseln har alltså starkasamband med motivationen att utföra miljöhandlingar. (Örneblad, 1997, s 9).

Stämmer dessa ord kan vi alltså säga att där självförvaltningen lett till förskö-ning och ökad trivsel har en bra grund lagts för en uthållig utveckling.

8.5 SammanfattningDe aktivas engagemang har medfört att gårdar och utemiljöer har förbättrats ochblivit trivsammare.

Självförvaltningen kan sägas ha ökat den känslomässiga engagemanget i bo-endemiljön hos många aktiva hyresgäster. De boende kan även tidigare ha käntsamhörighet med området och gården, men förändringen från passiv hyresgästtill aktiv självförvaltare innebär en förstärkning av känslorna av tillhörighet ochframförallt ansvar.

Utemiljön med dess mark, planteringar och möbler har varit som en länk delsmellan olika hyresgäster, dels mellan hyresgästerna och områdespersonalen. Ihandhavandet av de praktiska bestyren har relationer kunnat prövas och ut-vecklas utan att ansvaret har behövt bli större än hyresgästerna själva vill. Dehar kunnat styra vad de ska göra och ta ansvar för. En del arbete, som träd-gårdsarbete, är mer givande för de boende att ta sig an än annat, som städningav trappor. I och med att hyresgästerna fått utrymme att själva göra avvägningarom vad de ska ta ansvar för har processerna börjat i rätt ända för att möjliggöraett tillägnande av miljön.

Ett ökat ansvarskännande hos hyresgästerna ställer i sin tur nya krav på deprofessionella. Dels på förvaltningspersonalen, som behöver kunna ha kontaktermed de boende mer som inspiratörer och handledare. Men också på centralt an-svariga inom Poseidon och på de konsulter som företaget anlitar. I den utsträck-ning som de boende har tillägnat sig sin närmiljö och upplever den som ”sin”behöver estetiska avvägningar göras tillsammans med de boende i det praktiskavardagslivets mångsidiga kontext.

274

Aktiviteterna har lett till att de aktiva boende uppger att kompostering ochsopsortering blivit bättre, men företagets totala arbete med miljöfrågorna harbara påverkats marginellt. Poseidon har i stället valt att arbeta med företags-övergripande insatser i sin kretsloppsanpassning av verksamheten.

275

Kapitel 9. Samverkans- och konfliktmönster

9.1 Perspektiv på samverkan och konfliktI det här kapitlet inriktas framställningen på former av sociala interaktions-mönster i LDS-processen som brukar benämnas samverkan och konflikt. Deövergripande frågeställningarna som vi skall försöka belysa är knutna till ettspecifikt sammanhang med tyngdpunkt på avgränsade lokala processer: Ut-vecklas några framträdande samverkans- och konfliktmönster? Uppkommer detnågra särskilda typer av samarbete och konflikt? Skapas nya relationer och for-mer för samarbete? Uppstår nya konflikter? Vilken beredskap finns för att mötaoch vilka sätt finns att hantera konflikter? Hur påverkar konflikter samver-kansprocesser? Bidrar de till att samarbeten fördjupas eller förhindras?

Samverkan och konflikt behandlas i det följande nästan uteslutande empi-riskt. Samtidigt har framställningen karaktär av en sociologisk betraktelse överde kvantitativa och kvalitativa material vi tidigare redovisat. Tyngdpunkten lig-ger på områdesnivå, men en mer övergripande organisationsnivå berörs ocksåöversiktligt.337 Intentionen är att bidra till en bättre förståelse av samspelet mel-lan samverkan och konflikt. Ingen av de många modeller för konflikttolkningoch konflikthantering som utformats under senare tid har dock någon specifikroll.

Inom sociologin förekommer tre framträdande perspektiv med relevans försociala relationer av det slag som är aktuella i LDS-processen. Ett integrations-perspektiv betonar det förenande i sociala relationsmönster, gemensamma vär-den, enhetliga handlingsmönster och konsensus. Ett konfliktperspektiv fokuserarpå konflikten som det sociala samspelets dynamiska centrum och grunden försjälvmedveten social organisation (Coser, 1956; Dahlström, 1971).

Ett samverkans- och konfliktperspektiv ser samverkan och konflikt som oupp-lösliga faser i varje social process (Cooley, 1918; Giddens, 1996; Sennet, 1993).De kan inte exkluderas från socialt liv och de bildar olika former av interaktionsom alltid framträder på ett socialt fält. Social samverkan ses som samarbete däraktörer samordnar värden, makt, resurser eller aktiviteter för att uppnå gemen-

337 Underlagsmaterialet på områdesnivån utgörs av resultat från enkätundersökningar

bland aktiva hyresgäster, husvärdar och LH-ordförande, intervjuer och samtal medaktiva hyresgäster och husvärdar, deltagande och observation på möten, vid aktivi-teter, på gårdar och i områden. För den övergripande nivån är materialet främst in-tervjuer, protokoll samt deltagande och observation vid möten.

276

samma syften eller genomföra överenskomna uppgifter.338 Medan social kon-flikt ses som kamp om värden och anspråk på inflytande, makt och knappa till-gångar där aktörerna vill övertyga, neutralisera eller eliminera varandra. Kon-flikter kan samtidigt betraktas som funktionella, dysfunktionella, förenande,upplösande, positiva och negativa. Med sin mångsidighet och öppenhet har ettsamverkans- och konfliktperspektiv framstått som det mest tilltalande ochvägledande i detta processammanhang.

9.2 Samverkans- och konfliktmönster i självförvaltningenProgrammet för lokal demokrati och självförvaltning beskriver hur ett helt nyttsamverkansmönster inom Bostads AB Poseidon är tänkt att byggas upp. Nyarelationer, former och organ för dialog, beslutsprocesser och genomförandeskall upprättas mellan hyresgäster och företagspersonal på alla nivåer, men isynnerhet på bostadsområdesnivå. Som i de flesta projektbeskrivningar ägnas istort sett allt utrymme åt att motivera och redogöra för syfte, huvudmål ochframgångssätt. Däremot behandlas knappast alls reella betingelser, samarbets-förhållanden, organisatoriska och praktiska rutiner, som projektet utgår ifrånoch som på avgörande sätt kommer att forma dess process.

Ändå är det dessa företeelser som utgör de faktiska resurserna och möjlighe-terna och som också genererar komplikationerna och hindren. Husvärdens rollframhålls t.ex. som särskilt avgörande. Men husvärdarnas inställning till LDS-idéerna och deras praktiska förutsättningar att arbeta med dem i en helt ny ar-betssituation, inbäddade i en traditionsbunden förvaltningskultur, diskuterasinte. Hyresgästernas intresse och engagemang är helt avgörande för projektetsgenomförande. Men deras tidigare erfarenheter av boinflytande beaktas varkensom resurs eller hinder. Och att en betydande andel av dem är organiserade i hy-resgästföreningen behandlas över huvud taget inte heller. De här typiska insla-gen i projektuppläggningen är ägnade att uppbåda medverkandes intresse ochentusiasm, men förhöjer inte på motsvarande sätt beredskapen för de komplika-tioner som också uppträder.

Den samlade bilden av samverkan och konflikt i LDS-processen under perio-den 1997–2002 visar på en påtagligt utvecklad samverkan och en samtidigt re-lativt låg och positivt föränderlig konfliktnivå. Uppåt tusen personer i åttiotaletområden är på något sätt engagerade i nya samarbetsrelationer med sina grannaroch områdesanställda. Samarbetet som uppvisar både målinriktade, rutinmäs-siga och tillfälliga inslag är huvudsakligen informellt organiserat, men har ef-terhand börjat formaliseras i anslutning till lokala hyresgästföreningar och som

338 Den här typen av ”allmänna begreppsbestämningar” är alltid förknippade med tolk-

ningsbekymmer i specifika sammanhang som detta. Begreppen ”värde” och ”makt”skulle här kräva en speciell utredning. Till en del behandlas detta dock indirekt i ka-pitel 10.

277

fristående gårdsföreningar. Ett samverkansmönster håller på att etableras överhela företaget genom att många mindre processer vävs samman.

Samtidigt som samverkan utvecklas uppträder emellertid också friktionsytormed komplikationer. I våra enkätstudier tyder alla berörda parters bedömningarpå att varken konfliktnivån förändrats eller att konflikterna ändrat karaktär. Treav fyra som svarat känner till att samverkan utvecklats men flertalet av dem harinte uppfattat förekomsten av några konflikter. I runda tal en fjärdedel har upp-märksammat konflikter i samband med LDS-processer och att i huvudsak en-skilda hyresgäster varit inblandade i dem. Bland dessa anser en del att konflik-terna ökat och en del att de har minskat. Gruppen LH-ordförande upplever docktill skillnad från aktiva hyresgäster och husvärdar att LDS-processerna medförtatt konflikterna enbart avtagit. Den förändringstendens som kan skönjas är attkonflikternas betydelse avtagit något.339

Icke desto mindre sammanfattade en av de husvärdar som varit mest engage-rad i LDS-processen sina samlade intryck med orden: ”när fler blir aktiva ochaktiviteterna ökar blir det också mer konflikter”.340 Iakttagelsen behöver intevara felaktig, men sammanfattar nog inte helheten. Samverkan och konflikt ärvisserligen nära förbundna, men fungerar inte som kommunicerande kärl. Ris-ken för komplikationer och konflikt stegras sannolikt med en mer omfattandeoch intensiv interaktion mellan aktiva. Men samtidigt är det troligt att ett funge-rande samarbete innebär nya möjligheter för dialog och nya former för att han-tera komplikationer så att en potentiell konfliktrisk inte behöver bli realitet.

Den allmänna bilden visar med andra ord att ett tydligt och dominerade sam-verkansmönster håller på att etableras medan något egentligt konfliktmönsterinte utbildats, bl.a. till följd av att LDS-processen medfört en ökad öppenhetoch dialog mellan aktörerna. Det betyder dock inte att det saknas typiska kon-flikter. I de enskilda processer där de uppträder kan de också vara påtagligtverkningsfulla.

9.3 Några typiska samarbetsmönster och konflikterI flera föregående kapitel och i synnerhet i kapitel 2, 5 och 6 har vi ganska ingå-ende beskrivit samverkansmönstrets konkreta innehåll och former. Vi har ocksåkunnat visa att det har en framträdande enhetlighet även om det alltid ocksåfinns specifika säregenheter. Vi kan därför påstå att det existerar ett typisktsamarbetsmönster och att detta för det mesta inte är förknippat med några fram-trädande konflikter. Vi vill nu lägga till att i några av de LDS-processer vi stu-derat kombineras det med typiska konfliktförlopp. Eftersom konfliktsidan hit-tills i rapporten haft en relativt undanskymd roll kommer framställningen attkoncentreras på några konflikter, deras innebörder och verkningar. Konflikter är 339 Se vidare redovisningen i kapitel 4.340 Uttalande vid husvärdssammankomster 010403, 010404. Intervju med husvärd

011127.

278

nästan alltid sammansatta, så också i dessa förlopp. De kommer därför inte attdelas upp i några enkla kategorier, men beskrivas utifrån bakgrund, aktörer,motiv, förlopp och verkningar.

Eftersom samarbetsmönstren byggts upp kring praktiska åtgärder och miljö-förändringar är det i anslutning till sådana företeelser som de flesta konflikteruppkommit. Det betyder dock inte att dessa frågor också är orsaken till kon-flikten. Den kan vara en helt annan.

I flera fallstudieprocesser har det uppstått konflikter mellan aktiva hyresgäs-ter, liksom mellan aktiva och icke aktiva hyresgäster, om praktiska ting somnedtagning av träd, placering av utemöbler, färgsättning o.s.v. I vissa fall harkonflikterna varit koncentrerade till ett par personer, men vanligtvis har fleravarit direkt inblandade. Parterna har vanligtvis klart skilda uppfattningar i enfråga: ett träd skall tas ned respektive stå kvar; en bänk skall placeras på ett visstställe respektive på ett annat ställe; en färg är acceptabel, men inte en annan,etc. etc. I de flesta fall förekommer en öppen dialog och försök till samman-jämkning som kan leda till en lösning. Man kompromissar eller någon av par-terna ger efter. Ibland står dock båda parter på sig och man försöker då att mednågot kollektivt förfarande få vägledning, t.ex. en enkät bland de boende, beslutbland de aktiva och berörda eller beslut vid allmänt möte.

Alla sådana arrangemang är förknippade med komplikationer, både i genom-förandet och i sina resultat. Hittills har det i självförvaltningen nästan alltid sak-nats en formell organisation för beslutsfattandet. Dessutom medverkar bara enminoritet av de boende, vilket är ett speciellt problem när beslutsförfarandetmest har konsensuskaraktär. Oavsett vad som görs och vilka resultat som fram-kommer kan den enskilde hyresgästen ifrågasätta dem och fortsätta att hävdarätten till sin ståndpunkt. I ett belysande fall hade klara majoritetsbeslut fattatsvid möten dit samtliga hyresgäster skriftligen inbjudits. Beslutet innebar att trädskulle tas ned på gården därför att de vuxit sig för stora. En hyresgäst vägradeatt acceptera besluten och hävdade ett slags veto: ”Över min döda kropp!” och”Tas trädet ned flyttar jag och min familj!” Inför detta ultimatum valde de ak-tiva att inte genomföra åtgärden och hänvisade frågan till Bostads AB Poseidonsom skulle få avgöra vad som skulle göras med träden. Företagets företrädarehar uppfattningen att träden är för stora och av säkerhets- och miljöskäl bör tasbort. Någon åtgärd har dock ännu inte vidtagits.

I en samverkan av den typ som LDS representerar är det närmast självklartatt detta slags konflikter uppträder. Det är också ganska tydligt att problemetegentligen inte handlar om objekten eller de skilda uppfattningarna, utan om hurfrågan kan hanteras på sätt som parterna kan acceptera. I de studerade fallensaknas i stort sett alla grundläggande förutsättningar för ett sådant förfarande:de boende saknar en kollektiv organisation; de aktiva är enbart informellt orga-niserade; det råder oklarhet om de aktivas befogenheter och företagets ansvar; ioch för sig korrekt genomförda demokratiska beslut bland de boende saknar le-gitimitet. Dessutom har de flesta aktiva och övriga hyresgäster bara begränsadeerfarenheter av sådana här konfliktsituationer, vilket medför att de upplevs både

279

som personliga och starkt känsloladdade. I samtliga fall där den här typen avkonflikt inte kunnat lösas har den hämmat LDS-processen i varierande grad.

LDS-processer pågår i områden med människor som har många skilda kultu-rella bakgrunder och erfarenheter. Kulturell mångfald är i sig en tillgång. De gerockså de studerade bostadsområdena och verksamheterna en speciell dynamik.Samtidigt innebär det i vissa fall ytterligare en komplikation som behöver be-mästras. I flera av fallstudier har sådana mellankulturella konflikter förekommit,ibland med inslag av anklagelser om ”rasism”. Oavsett dessa konflikters karak-tär är de alltid svåra att hantera för dem som bor och är aktiva i det aktuella om-rådet. De är också besvärliga att förhålla sig till för de områdesanställda.

I en av processerna utvecklades en sådan konflikt på ett särskilt dramatisktsätt kring frågan om hur gården skulle skötas och användas av de boende. Be-folkningen är sammansatt av personer med ett stort antal vitt skilda etniska bak-grunder, även om den svenska är dominerande. Kulturskillnader är ständigtsynliga och ses som en stark potential. Men en komplikation är att en del avdem som har samma nationalitet tillhör konkurrerande etniska grupperingar somäven i denna nya tillvaro har svårt att acceptera att bo intill varandra.

Oenigheten uppstod efter att gården byggts om och några hyresgäster tyckteatt den blivit fin och att man skulle kunna vara med och vårda den. En mindregrupp av hyresgäster inledde med att plantera sommarblommor. Men ”en nattstal någon rosorna – och så började kriget”.

De aktiva planterade nytt och skötte rabatter, andra ökade avsiktligt förslit-ningen med bollspel och ibland direkt förstörelse. Både aktiva hyresgäster ochområdesanställda tog flera initiativ till dialog och sammanjämkning. Vid fleratillfällen gick aktiva runt till de berörda för samtal, men möttes då av öppna hot.Gemensamt genomfördes också flera möten som emellertid inte tilltalade alla.De aktuella ”störningarna” ansågs av områdespersonalen dock inte tillräckligtstarka för att företaget skulle ha underlag för ett juridiskt ingripande.

Efter hand som konflikten eskalerade delades de boende i olika läger. Engrupp var för att intresserade hyresgäster skulle ta hand om viss skötsel av går-den och att regler skulle utformas för hur den skulle nyttjas. En annan grupp togavstånd från detta och menade att företaget hade ansvar för och skulle ombe-sörja all skötsel och att det var upp till varje hyresgäst att använda gården eftersina behov och intressen. Ytterligare en grupp av boende förhöll sig i stort settpassiv under förloppet.

Trots detta konfliktförlopp har viss kontinuerlig gårdsförändring och en delskötselarbete genomförts av de aktiva. Man har också arrangerat gårdsfester därstämningen varit bra, men deltagarna varit uppdelade i grupper. Konflikten komemellertid att blockera en fortsatt utveckling. ”När man talar om självförvalt-ning har det varit rena mardrömmen”, säger en av de aktiva.

Denna typ av konflikt är som de flesta andra sammansatt och kan inte enbart,eller ens huvudsakligen, klassificeras som en kulturkonflikt, även om det finnsett starkt sådant inslag. Den har diskuterats såväl i området som i ansvariggrup-pen och projektgruppen. Ingen tog dock på sig att försöka hantera eller lösa den.Sådana konfliktförlopp kan inte överlåtas till de inblandade att leva med eller

280

lösa, utan kräver mer professionella och systematiska insatser. Inom LDS-pro-jektet startades bl.a. av den anledningen ett delprojekt som fokuserade på dessaintegrationsproblem och åtgärder mot dessa (se kapitel 13).

KonflikthanteringBeredskap och förmåga att hantera konflikter finns för det mesta hos aktörer iavsiktliga förändringsprocesser, men är sällan i paritet med konflikternas ut-veckling och nästan aldrig av professionell karaktär. LDS-sammanhanget utgöringet undantag. Men lika givet som att konflikter uppträder vid samverkan, likasjälvklart förekommer också olika former av spontan, informell konflikthante-ring samt ansatser till mer formaliserad konfliktbearbetning.

Ett av de mer framträdande sätten att hantera konflikter i de enskilda fallstu-dieprocesserna har varit när aktiva på olika sätt agerar förebyggande för attundvika att konflikter uppstår – att latenta konflikter utvecklas till manifestakonflikter.

Ett förfarande har varit att undvika att ta upp frågor eller åtgärder i ett visstskede eller sammanhang därför att man vet att det finns olika uppfattningar ochatt det kan vara känsligt. Frågor om de aktiva skall ingå skriftliga avtal om ar-betsuppgifter och om det skall utgå ekonomisk ersättning för vissa insatser ärexempel på sådana känsliga ämnen i ett par undersökta processer.

Ett annat beprövat förfarande är att försöka utveckla aktiviteter, verksamhetoch organisation på ett sätt och i en takt som passar det egna området och dessmänniskor . ”En lagom stor och snabb process”, att ta ”ett steg i taget” och att”gå försiktigt fram” är uttryck hos aktörer för arbetssätt med sådana anpass-ningar.

Att skapa en ”fördelning av uppgifter” och ansvar mellan enskilda aktiva ochäven mellan företagspersonal och de aktiva är ytterligare ett förfarande som till-lämpats med framgång i några studerade processer. Avgränsade ansvarsområ-den och uppgifter gör att alla inte behöver engagera sig i allt samtidigt som deflesta kan ägna sig åt sådant som de är mest intresserade av.

När väl konflikter uppkommit har några förhållningssätt varit särskilt fram-trädande i de studerade processerna. Parterna har inte blundat för konflikternaeller förnekat att de existerar. Tvärtom har konflikterna lyfts fram, ståndpunkter,argument och känslor har tydliggjorts. Det har varit början till dialoger mellande direkt berörda där man prövat möjligheterna att enas, kompromissa eller attnågon låter sig övertygas eller ger upp sin position. Vanligtvis har dialogernalett till en acceptabel lösning för de inblandade, men ibland har positionerna va-rit för låsta. Ytterligare ett inslag har varit att se till att ingen av parterna behö-ver ”förlora ansiktet” i konflikten. Man kan då hänskjuta frågan och avgörandettill någon annan part eller låta den bero. I båda fallen vill man undvika att drivakonflikten till dess yttersta spets. Genom att ibland omdefiniera frågan ochöverlåta ansvaret till en annan part kan man undvika denna situation. Men omdet inte är möjligt kan man också lägga den åt sidan. I boendet befinner man sigsocialt ofta ganska nära varandra och i gemensamma aktivitetssammanhang är

281

man nästan alltid beroende av varandra. Det är därför viktigt att ingen part skallbehöva uppleva sig som fullständig förlorare i konflikten. Det skall vara möjligtför alla som vill att ”komma tillbaka” och att bli kvar i den aktiva gemenskapen.

9.4 Samarbete och konflikt på övergripande nivåI arbetet med att utveckla en ny samverkan har två komplikationer gjort sig på-minda på en mer övergripande nivå under hela processen, vilka tidvis antagitformer av konflikt. Den ena är intern inom företaget och avser förhållningssättettill förändringen. Den andra är extern och gäller förhållandet till hyresgästorga-nisationen.

Den typ av förändring som LDS representerar stöter alltid på en specifik formav tröghet i den aktuella företagskulturen som oftast tar sig uttryck i personal-gruppers inställningar och förhållningssätt till den planerade förändringen. Intepå någon nivå i företaget mötte någon större del av de anställda LDS-idéernamed entusiasm. Tvärtom var skepsisen utbredd och det direkta motståndet inteförsumbart. Den här komplikationen förstärktes under projektinledningen av attden första projektledaren presenterade LDS-idéerna med ett ledningsperspektivsom gjorde det svårt för anställda på distrikt och områden att se dem som sinaangelägenheter. En konflikt i förhållningssättet till LDS utvecklades mellan fö-retagets centrum och delar av dess periferi – distrikten – som delvis kundeöverbryggas med ett byte av projektledare 1997 och ett förändrat arbetssätt.Motsättningen kom dock delvis att kvarstå fram till att distriktscheferna på deaktuella distrikten erhöll andra arbetsuppgifter.341 Konflikten bromsade föränd-ringstakten och medförde att förändringen blev ojämn inom företaget. Destomer tillfredsställande får det då sägas vara att ett av projektets huvudresultat ärett radikalt förändrat förhållningssätt till LDS bland Poseidons anställda, och isynnerhet områdespersonalen.342 Samtidigt tycks arbetssituationen för områ-despersonalen på vissa ställen vara sådan att den påtagligt försvårar deras möj-ligheter att genomföra ett tillfredsställande LDS-samarbete.

Sådana här konflikter inom organisationer ses inte sällan förenklat som knut-na till enbart individer eller kategorier av anställda. Nästan undantagslöst har de 341 Intervju med projektsamordnare 020426. Intervju med projektledare 020503. Inter-

vju med utvecklingschef 020507. Intervju med företagsjurist 010407.342 Samtliga personer som vi intervjuat inom företaget uppger att deras uppfattning är

att en huvuddel av de anställda och framförallt husvärdarna hade en negativ inställ-ning till projektet när det förbereddes och startade 1996–97. Den samlade bedöm-ningen av förändringen i detta avseende under projekttiden är att det idag råder detomvända förhållandet. Ett femtiotal husvärdar har idag en klart positiv inställningtill att arbeta med LDS-idéerna i sina områden och gör det efter sina förmågor ochde lokala förutsättningarna. Alla förvaltare gör det mer och mindre aktivt och samt-liga distriktschefer likaså. Processamordnaren är ett symboliskt exempel. När honrekryterades 1997 var hon en av de mer skeptiska, men hon tillhör nu entusiasternaoch tycker dessutom att LDS-verksamheten är ”rolig att jobba med”.

282

dock en grund i en trögföränderlig företagskultur, vilket innebär att den avprojektledning och chefer bör hanteras i ett mer sammansatt perspektiv. UnderLDS-projektet framstår detta som en av de viktigare ledarskapsfrågorna somborde har rönt större uppmärksamhet.

En påbjuden ny form av samverkan mellan ägare och brukare innebär ocksåofelbart att tidigare samverkansfält mellan parterna kommer att beträdas. Långtinnan Bostad AB Poseidon bildades hade Hyresgästföreningen i Västra Sverigetillsammans med hyresgäster och företagspersonal format samverkansmönsterpå lednings-, distrikts- och bostadsområdesnivå. Samarbetet utgick ifrån parter-nas olika intressen och reglerades i huvudsak genom avtal. Praktiska samarbets-relationer utvecklades efterhand i olika konstellationer mellan partsrepresen-tanter liksom i varierande omfattning mellan hyresgäster och områdesanställda(Lind, Lennartsson & Soidre-Brink, 1996a, 1996b). När genom LDS nya sam-verkansmönster skulle länkas till det tidigare fältet uppstod en del komplikatio-ner som följt med under hela projekttiden. Tidvis har de antagit konfliktkaraktäroch då delat både projektledningen och hyresgästorganisationen. Projektled-ningens inriktning var till en början att genomföra projektet med minimal in-blandning av hyresgästorganisationen. Hyresgästföreningen å sin sida betrak-tade LDS-verksamheten som en form av boinflytande som borde hanteras påsamma sätt som övrigt kollektivt hyresgästinflytande. Poseidons företagsled-ning förordade en samverkan med Hyresgästföreningen. Uppfattningarna fördetill en traditionell förhandling och ett boinflytandeavtal med tilläggsavtal förLDS samt senare till en överenskommelse om en samordnad organisationsut-veckling i bostadsområdena genom gårdsföreningar. Bland dem som tillhört deninre kretsen fanns det hos både Poseidons och hyresgästföreningens företrädarestarkt delade meningar om innehållet och formerna för denna samverkan.343 Detmedförde bl.a. att det planerade organisationsarbetet i de enskilda processernaförsenades och att spänningar uppstod mellan olika medarbetare. Det innebarockså att vissa lokala hyresgästföreningar och avdelningar intog en avvaktandeeller negativ hållning till LDS-arbetet inom sina verksamhetsområden.344

Efter att medarbetare både hos Poseidon och hyresgästföreningen lämnatLDS-processen, och samarbetet under 2001 gått in i ett mer pratiskt skede, harkonflikten emellertid tonat ut. Det praktiska utvecklingsarbetet bedrivs f. n. i enmycket gynnsam atmosfär. Flera lokala hyresgästföreningar har efterhand inlettett direkt samarbete med LDS-verksamheten och i samtliga fall där gårdsföre-

343 Intervju med projektledare 020503. Intervju med utvecklingschef 020507. Intervju

med ombudsman på hyresgästföreningen 020918.344 Protokoll Boinflytandekommittén 980210, s 2; 980415, s 1; 981119, s 1. Intervju

med ombudsman på hyresgästföreningen 020918. Intervju med nätverkssamordnare020828. Intervju med projektledare 020503.

283

ningar bildats medverkar den berörda lokala hyresgästföreningen. Tidigare ne-gativt inställda avdelningsstyrelser stödjer nu också samarbetet.345 En anledningär att LDS-verksamheten inte visat sig hotfull för hyresgästorganisationen såsom många företrädare befarade. Tvärtom har den gett upphov till aktiviteter iområden där sådana saknats vilket varit till nytta för de lokala hyresgästföre-ningarna. Gårdsföreningar kan också ses som ett organisatoriskt komplementtill dessa föreningar. Det finns även tecken på att medlemsvärvningen till Hy-resgästföreningen har underlättats i områden, t.ex. Gamlestaden, där det ut-vecklats en mer omfattande LDS-verksamhet.

Båda dessa komplikationer och deras förändringar har återspeglats i och påolika sätt inverkat på LDS-arbetet i de enskilda bostadsområdena. Den internatrögheten i företaget medförde att LDS-introduktionen kom sent i en del områ-den, att tveksamma husvärdar blivit avvaktande och passiva i arbetet med LDS.Inom hyresgästorganisationen medförde motsvarande tröghet att lokala hyres-gästföreningar motarbetat medlemmar som engagerat sig i LDS, att gemen-samma resurser inte kunde utnyttjas o.s.v. Men förändringarna innebär givetvisframförallt en viktig erfarenhet både inför det fortsatta processarbetet och förkunskapsöverföring till andra liknande sammanhang.

9.5 Sammanfattning och slutsatserI vår teoretiska ansats (se kapitel 1) har vi formulerat idealtypiska förhållnings-sätt till kollektivt deltagande. På liknande sätt kan man tänka sig typiska för-hållningssätt i samband med samverkan och konflikt. Utifrån den enskilde hy-resgästens utgångspunkt skulle några sådana kunna uttryckas enligt följande.

Avståndstagande Jag deltar inte därför att det alltid uppstår konflikterdirekt i sådana samarbetssituationer. Det går inte attundvika och det leder till mer osämja och otrevlig-heter än nytta.

345 Resultaten från våra enkäter visar på en allmänt mer positiv inställning och bedöm-

ning från LH-ordförandenas sida. Observationer och intervjuer ger underlag somentydigt visar en likartad förändring. Vi har inte observerat någon LH som intagit enmer avvaktande eller kritisk ståndpunkt än tidigare. Däremot har flera inlett ett sam-arbete. Samtliga intervjupersoner som är berörda av relationen mellan hyresgästfö-reningen och Poseidon, eller har möjlighet att bedöma den, uppfattar också en posi-tiv förändring i inställningen till LDS-verksamheten. Ett exempel på förändringen ärboinflytandeprojektet med bildandet av gårdsföreningar. Här genomför hyresgästfö-reningen och Poseidon gemensamt en organisationsutbyggnad (inkluderande perso-ner som inte är medlemmar i föreningen) som för tre år sedan var otänkbar för deallra flesta inom hyresgästföreningen. Ett mycket nära samarbete har utvecklatsmellan processamordnaren och nätverksorganisatören som båda tidigare var starktskeptiska till LDS. Det har medfört att nio gårdsföreningar bildats, två nätverk ochytterligare fem gårdsföreningar håller på att bildas.

284

Undvikande Jag deltar enbart om konflikter inte uppkommer ellerkan undvikas. Konflikter är destruktiva och kandyka upp. Har vi tur kan vi undgå dem. Men det gåratt undvika eller komma förbi dem genom att manriktar in sig på det som förenar och är gemensamt.

Hanterande Jag deltar oavsett konflikter därför att de kan hante-ras eller lösas. Konflikter av olika typer förekommeralltid i samarbetssammanhang. De går att lösa ellerhantera. En del konflikter bidrar dessutom gynnsamttill förändring.

I fallstudieprocesserna har vi inte på något systematiskt sätt kunnat undersökavilka motiv de personer har som inte engagerat sig i LDS-aktiviteter. Vi har där-för inget bredare underlag för att diskutera i vilken utsträckning ”avstånds-ta-gande” förekommer bland hyresgäster. Att det är ett faktiskt förhållningssätt harvi dock belägg för. Olika varianter av ”undvikande” förekommer också, men ärinte vanligt bland de aktiva som stått i förgrunden i våra processer. Bland deaktiva hyresgästerna verkar ett ”hanterande” förhållningssätt vara klart domine-rade, även om det inte är särskilt vanligt att framhålla konflikternas positivaverkningar.

Vår redogörelse för samspelet mellan samverkan och konflikt i LDS-process-en och belysningen av konfliktförlopp och konflikthantering har visat att• ett dominerande samverkansmönster håller på att etableras• traditionella intressemotsättningar kan vara verkningsfulla• organisationströgheter kan utvecklas till konflikter• utvecklad samverkan medför nya konflikter• konfliktmönstret är svagt• typiska konfliktförlopp finns• konfliktnivån är relativt låg tack vare större öppenhet och nya möjlighet för

dialog• spontan, informell konflikthantering förekommer med framgång.

285

Kapitel 10. Demokrati och demokratisering

I detta kapitel skall vi fråga oss i vilken utsträckning den verksamhet inom Bo-stads AB Poseidon som givits namnet ”lokal demokrati och självförvaltning”verkligen gör skäl för den stolta beteckningen demokrati. I den mån vi skullefinna att den inte gör det skall vi också fråga oss vilka problem bristen på de-mokrati kan innebära för verksamheten och framför allt för de aktiva hyresgäs-ternas legitimitet.

Vi kommer vidare att diskutera om LDS-verksamheten har en sådan karaktäratt den på sikt kan förväntas leda till en demokratisering i berörda stadsdelaroch bostadsområden. Detta skulle kunna ske genom att aktiviteterna bidrar tillatt utveckla nätverk, ömsesidig tillit och normer om samarbete i en riktning somstärker medborgarandan och därmed förutsättningarna för demokratiskt delta-gande och samarbete, vad som med inspiration bland annat från den ameri-kanske statsvetaren Robert Putnam brukar betecknas som socialt kapital (Put-nam, 1993, 2000).

10.1 Den stora demokratin och boendedemokratinFör att kunna diskutera demokrati och demokratisering måste vi först bestämmaoss för vad vi skall mena med demokrati i detta sammanhang. Den ansats viväljer tar sin utgångspunkt i de demokratibegrepp som utvecklats inom statsve-tenskapen och försöker anpassa dem till de särskilda förutsättningar som gällerför samarbete mellan hyresgäster i ett bostadsområde, d.v.s. framför allt denlilla skalan, det begränsade beslutsområdet och den villkorliga beslutsrätten.

Inom statsvetenskapen ses demokrati vanligen som en fråga om procedureroch inte om utfall. Ett vanligt sätt att definiera demokrati är som politisk jämlik-het, d.v.s. att alla medlemmar i en gemenskap har samma möjligheter att på-verka det gemensamma beslutsfattandet (Held, 1987, s 2; Dahl, 1989, s 130).Med denna definition är det alltså styrelseformen som är jämlik men inte nöd-vändigtvis det sociala och ekonomiska utfallet av besluten. Demokrati som sty-relseform har både en formell och en reell sida. Formellt handlar det om vilkaregler som gäller eller bör gälla för beslutsfattandet. Reellt handlar det om hurden faktiska beslutsprocessen ser ut eller bör se ut.

Den formella demokratin brukar ses som en förutsättning för den reella, ochdet råder relativt stor enighet om vad som formellt kännetecknar en demokrati.Nästan alla västerländska demokratiteoretiker har i åtanke ”en definition sominnefattar principen en man – en röst, beslut enligt majoritetsregeln och ett antalmedborgerliga fri- och rättigheter” (Hermansson, 1986, s 235). Beträffande denreella demokratin är enigheten inte fullt lika stor. Tre centrala värden som bru-

286

kar framhållas är dock medborgarnas deltagande, förekomsten av konkurrensom beslutsmakten samt beslutsfattarnas representativitet. Även om olika demo-kratiskolor gör olika prioriteringar mellan deltagande, konkurrens och repre-sentativitet – och har olika uppfattningar om sambanden mellan dessa tre krite-rier – torde de flesta bedömare vara överens om att alla tre värdena är positivaför demokratin.

Med denna utgångspunkt får vi tre formella demokratikriterier som har attgöra med respektive formerna för val av representanter, formerna för besluts-fattande och rätten till fri opinionsbildning. I realiteten finns alltid vissa kon-flikter mellan dessa värden inbördes och i relation till andra värden: mellan in-divid och kollektiv, mellan majoritet och minoritet mellan opinionsfrihet ochintegritetsskydd, etc. Demokratins spelregler går därför bland annat ut på att be-stämma hur avvägningen mellan dessa värden skall göras i beslutsprocessen.

Vi får också tre reella demokratikriterier, nämligen deltagande, konkurrensoch representativitet. Även här rör det sig som nämnts om tre värden som oftamåste vägas mot varandra.

Hur skall då dessa kriterier på formell och reell demokrati tolkas i den lillademokratin i ett bostadsområde? Visserligen brukar demokratins vagga placerasi de små grekiska stadsstaterna där i princip alla stadens medborgare – d.v.s. irealiteten alla fria och infödda män – kunde träffas på torget och besluta om degemensamma angelägenheterna. Trots detta ursprung har den statsvetenskapligademokratiteorin främst utvecklats i studiet av det storskaliga styrelseskicket inationalstaten, där de direktdemokratiska beslutsformerna normalt har minimaltutrymme.

I den lokala boendedemokratin gäller andra förutsättningar både för den for-mella och den reella demokratin. Till skillnad från den anonyma storskaligheteni den moderna nationella och kommunala demokratin rör det sig i boendet van-ligen om mycket små enheter där i stort sett alla ”medborgare” känner varandrapersonligen, eller åtminstone känner igen varandra till utseendet. I detta avse-ende är likheterna alltså större med den grekiska stadsstaten än med dagens na-tionalstat.

Därtill kommer att beslutsområdet är betydligt mer begränsat i boendedemo-kratin. Medan beslutsfattandet i den stora demokratin kan vara helt avgörandeför medborgarnas sociala och ekonomiska förhållanden och ha en stark inverkanpå stora delar av deras vardagsliv, påverkar beslutsfattandet i boendet en meravgränsad del av tillvaron. Detta hindrar naturligtvis inte att de lokala boende-förhållandena ändå kan vara av nog så stor betydelse för många människor.

Det föreligger alltså viktiga skillnader mellan den lokala demokratin i ett bo-stadsområde och den stora demokratin i staten. Vad som ändå är gemensamt ärden geografiska avgränsningen av ”territoriet” och den rumsligt betingade av-gränsningen av vilka som skall anses ingå i ”folket” eller ”demos”. Här skiljersig boendedemokratin från styrelseskicket i andra typer av föreningar där med-lemskadern sällan är på samma sätt territoriellt avgränsad, liksom från merafunktionellt ordnade former av brukarinflytande i kommunal serviceproduktion

287

(jämför dock vad som sägs nedan om nätverk eller intresseföreningar inom ra-men för självförvaltningen).

10.2 Formell demokratiI de stater som brukar betecknas som demokratiska finns exempel på styrelse-former som skiljer sig åt i fråga om medborgarskapets utsträckning, förhållandetmellan direkt och representativ demokrati, avvägningen mellan individ ochsamhälle, förhållandet mellan majoritet och minoritet, balansen mellan opini-onsfrihet och integritetsskydd, avvägningen mellan stabilitet och föränderlighet,etc. Demokratikriterierna är således långt ifrån entydiga i en rad avseenden. Idet nationella styrelseskicket brukar dessa olika aspekter av den formella demo-kratin regleras i konstitutionen, vilken bara kan ändras av folkets valda företrä-dare. För att understryka konstitutionens grundläggande betydelse ställs därtillofta särskilda krav på kvalificerad parlamentarisk majoritet eller på två beslutmed val emellan för en grundlagsändring.

I bostadsrättsföreningen, som är den formellt sett mest utvecklade formen avboendedemokrati i Sverige, görs motsvarande avvägningar i bostadsrättslagenoch föreningens stadgar. Den formella demokrati som där läggs fast bygger påen kombination av direkt och representativ demokrati, samtidigt som de starkaindividuella rättigheter som är knutna till bostadsrätten innebär betydande in-skränkningar i majoritetens beslutanderätt. ”Medborgarskapet” är av sammaskäl mer inskränkt än i de flesta nationalstater. Det bygger inte på den demo-kratiska principen ”en person – en röst” utan regeln är ”en medlem – en röst”(eller egentligen ”en lägenhet – en röst”). Detta betyder bland annat att vuxnabarn till medlemmar såväl som personer som bor med hyresrätt i föreningensfastighet saknar både rösträtt och närvarorätt på stämman (jfr Bengtsson &Svensson, 1995, ss 39–47).

Innan vi går in på vad som gäller för LDS-verksamheten bör en viktig skill-nad framhållas mellan förutsättningarna för demokratiskt beslutsfattande i bo-stadsrätt och hyresrätt, nämligen den villkorliga beslutsrätten. Den legala ut-gångspunkten för hyresrätten är ju att någon annan än de boende äger fastighe-ten. Det betyder att även med de mest långtgående former för hyresgästinfly-tande kommer fastighetsägaren alltid att ha en så kallad ”stoppningsrätt”, en rättatt stoppa ett beslut fattat av ett kollektiv av boende med hänvisning till att detskulle strida mot företagets kontraktsenliga åtaganden gentemot enskilda hyres-gäster eller i förhållande till någon utomstående intressent Victorin, 1980, ss106–107). Denna rätt försvagar naturligtvis den demokratiska enhetens auto-nomi, vars beslutsfattande blir underkastat ett – åtminstone tyst – godkännandefrån en utomstående part.

Hur skall vi då uppfatta den formella demokratin i Poseidons LDS-projekt?Är det meningsfullt att tala om lokal demokrati i detta sammanhang?

Det första som måste framhållas är åter den organisatoriska formlösheten. Deboendes inflytande inom ramen för Poseidons självförvaltning bygger på en in-

288

formell delegering av vissa frågor från företaget till de boende, och de boendesrepresentationsformer är helt oreglerade, åtminstone i den mån självförvalt-ningen inte fullgörs av en lokal hyresgästförening eller annan förening. Dettapåverkar både möjligheterna att välja representanter och förutsättningarna föratt fatta beslut i direktdemokratiska former. (Från forskningssynpunkt betyderdetta också att vi inte har tillgång till någon ”konstitution” i form av stadgar el-ler motsvarande dokument som bestämmer den formella demokratin och tillvilken vi kan relatera den reella demokratin.)

Låt oss börja med valen. En första förutsättning för att välja representanterför de boende i ett område är att det kan fastställas vilket område och vilka per-soner som skall representeras. LDS-projektets initiativtagare försökte till enbörjan bestämma en tydlig områdesstruktur. Det visade sig dock tidigt att dennainte överensstämde med de boendes föreställningar om vilka enheter de villesamarbeta i. I dag finns därför ett stort antal LDS-grupper som inte har någotbestämt geografiskt ansvarsområde, eller där områdesavgränsningen är av meraspontan och tillfällig karaktär. För ett sådant område är det svårt eller omöjligtatt välja representanter i formellt demokratisk ordning.

Men vad gäller i de områden som har en relativt tydlig avgränsning? I vilkenutsträckning väljs de aktiva där i någon form av fria val där alla hyresgäster kandelta? Hittills har detta skett i mycket begränsad utsträckning.

Av de aktiva hyresgäster som besvarat vår enkät är det mindre än hälften somerhållit sin uppgift genom något formellt beslut och endast 7 procent som blivitutsedda på ett möte för alla hyresgäster. Något fler, eller 9 procent, har utsettspå ett möte för medlemmar i hyresgästföreningen. Om de LDS-aktiva skall an-ses företräda alla boende i området – och inte uppfattas som direkt knutna tillden lokala hyresgästföreningen – är detta förfarande dock mindre tillfredsstäl-lande från demokratisk utgångspunkt än att väljas direkt av alla boende.

Av dem som besvarat vår enkät till alla hyresgäster är det mellan 6 och 7procent som någon gång varit med och valt representanter för de boende i om-rådet. Denna andel torde dock inkludera val till lokala hyresgästföreningar, enorganisationsform som vid tidpunkten för enkäten var mer etablerad i bostads-områdena än LDS-verksamheten.

Frånvaron av demokratiska val bekräftas av våra fallstudier. Trots attLDS-verksamheten i flera av dessa områden är mer utvecklad än på de flestaandra håll inom Poseidon är det ingen av de aktiva som blivit formellt vald avde boende i området. Under den senaste tiden har med stöd av boinflytandeme-del gårdsföreningar bildats i några av fallstudieområdena, vilket borde innebäraatt rekryteringen av aktiva tillförs ett inslag av formell demokrati. Ännu hardock denna formalisering inte givit några tydliga avtryck i processerna.

Hur är det då med beslutsfattandet? I vilken utsträckning fattas majoritetsbe-slut i former som ger alla boende möjlighet att medverka? Eftersom de aktivasällan valts på ett demokratiskt sätt, och därmed har begränsad demokratisk le-gitimitet hos övriga boende, skulle man kunna hävda att kraven på direktdemo-krati bör ställas högre än om så hade varit fallet. Uppfyller beslutsfattandetinom ramen för LDS-verksamheten demokratiska kriterier i detta avseende?

289

Av de aktiva har 60 procent deltagit i något årsmöte eller bostadsmöte – oftasannolikt inom ramen för den lokala hyresgästföreningen – och 45 procent i nå-got möte med andra aktiva hyresgäster under det senaste året. Andelen hyres-gäster i allmänhet som säger att de själva eller någon i hushållet har deltagit vidnågot möte inom ramen för LDS-verksamheten är 9 procent. Dessa siffror angerbara själva deltagandet och säger ingenting om huruvida eventuellt beslutsfat-tande vid dessa möten skett i demokratiska former, eller ens om det rört sig ombeslutsmöten eller bara informationsmöten. Oavsett detta pekar siffrorna på attdet direktdemokratiska beslutsfattandet inom ramen för självförvaltningen ärhögst begränsat.

Även denna bild bekräftas av fallstudierna. Formellt direktdemokratiskt be-slutsfattande tycks inte ha förekommit, även om de aktiva i några av områdenakallat till möten med alla boende. I dessa fall har dock frågan om beslutsfor-merna bara i undantagsfall ställts på sin spets, eftersom det genomgående före-legat en hög grad av konsensus kring de frågor som behandlats. Och omvänt:där frågorna verkligen varit genuint kontroversiella bland de boende har den in-formella demokratin inte visat sig tillräcklig för att ge legitimitet åt besluten.

Vad slutligen gäller det tredje kriteriet för formell demokrati, d.v.s. opini-onsfriheter såsom yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet råder i allt väsent-ligt samma friheter som i det omgivande samhället. En inskränkning skulledock kunna vara om verksamheten bedrivs i föreningsform och de boende sominte är medlemmar i föreningen inte ges tillträde till möten där områdets ange-lägenheter diskuteras. Detta skulle framför allt gälla då LDS-verksamheten be-drivs inom ramen för en lokal hyresgästförening. I de fall där man bildat en sär-skild gårdsförening är denna i princip öppen för alla hyresgäster inom området,även om det också här finns en koppling till hyresgästföreningen.

10.3 Reell demokratiDet finns ett antal etablerade mått på deltagande, konkurrens och representati-vitet som i princip skulle kunna användas för att analysera den reella demokra-tin i LDS-verksamheten. I vilken utsträckning kan man tala om ett demokratisktdeltagande? I vilken utsträckning är det meningsfullt att tala om konkurrensmellan olika tänkbara företrädare för de boende? I vilken utsträckning kan desom är aktiva sägas vara socialt eller åsiktsmässigt representativa för alla bo-ende i området?

Först skall konstateras att det är svårt att diskutera demokratiskt deltagande,demokratisk konkurrens och demokratisk representativitet i ett sammanhang därde demokratiska formerna haft så litet utrymme som i självförvaltningen. Reelldemokrati förutsätter som nämnts ett minimum av formell demokrati, medanLDS-verksamheten än så länge i huvudsak bedrivits utan såväl demokratiska valsom demokratiskt beslutsfattande i övrigt, ibland rent av utan att något bestämt”demos” kan identifieras för en viss LDS-enhet.

290

Trots detta kan ändå något sägas om vart och ett av de tre värdena. För attbörja med deltagandet har vi här endast begränsade kvantitativa uppgifter frånvåra undersökningar. Knappt sju procent av hyresgästerna i allmänhet som be-svarat vår enkät anger att de någon gång deltagit i val av representanter för sittområde, medan tio procent deltagit vid något möte inom ramen för LDS-verksamheten. Om vi skall ta svaren på allvar tycks en icke obetydlig andel avhyresgästerna infinna sig till möten då möten ordnas. Detta behöver dock intebara bero på självförvaltningen; det finns som nämnts mycket som tyder på attsvaren inkluderar även deltagande inom ramen för den lokala hyresgästföre-ningen. Vidare har inte mer än en tiondel av våra aktiva hyresgäster – ochmindre än två procent av övriga hyresgäster – medverkat i någon studiecirkel isitt bostadsområde. Detta bekräftar att denna deltagardemokratiska form förkonstituering inte blivit den framgång som LDS-projektets initiativtagare hop-pats på.

I våra fallstudieområden, som delvis valts ut därför att aktivitetsnivån liggerhögre än genomsnittet, är deltagandet relativt högt i gemensamt arbete och vidfester men lägre vid reguljära möten – i den mån sådana möten ordnas. Av Po-seidons hyresgäster i gemen är det dock inte någon större andel som ägnar sig åtgemensamt arbete utomhus: 3 procent anger att de själva eller någon i hushållethar varit med och förbättrat lekplatser, 12 procent har städat på gården, 7 pro-cent har varit med och förbättrat gården och 13 procent har sysslat med växtlig-heten på gården enligt våra enkätsvar. Frågan är också i vilken utsträckningdeltagande i denna typ av aktiviteter kan kompensera för frånvaron av mötes-verksamhet i formellt demokratiska former.

Vad gäller den demokratiska konkurrensen har vi inga uppgifter om före-komsten av alternativa kandidater i det fåtal fall där de LDS-aktiva utsetts av deboende. Med ledning av vad som är vanligt i svenskt föreningsliv kan man utgåfrån att den öppna konkurrensen om uppdragen varit närmast obefintlig. Endastvid 2 procent av stämmorna i HSB:s bostadsrättsföreningar 1991 och 1992 ochvid 5 procent av de lokala hyresgästföreningarnas årsmöten 1997 förekom t.ex.alternativa kandidater till någon styrelsepost. I detta och andra fall avföreningsdemokrati torde det dock vara mer intressant att diskutera förekomstenav ”latent konkurrens” med innebörden att det skulle vara möjligt att ställa uppkonkurrerande alternativ i händelse av missnöje med den sittande styrelsen(Bengtsson & Svensson, 1995, ss 100–102; Bengtsson & Svensson, 2000, s 54).

Vad slutligen gäller representativiteten brukar man skilja mellan åsiktsrepre-sentativitet och social representativitet. Eftersom vi inte undersökt vilken in-ställning hyresgästerna i allmänhet har i olika frågor kan vi inte generellt uttalaoss om i vilken utsträckning de har samma uppfattning som de aktiva då detgäller vilka frågor som är viktiga eller vad som behöver göras. Bilden från vårafallstudier är dock tämligen entydig i detta avseende. Med undantag för enstakamotsättningar mellan olika grupper tycks det i dessa områden föreligga en bety-dande grad av åsiktsrepresentativitet mellan aktiva och övriga, åtminstone i defrågor som hittills hanterats inom självförvaltningen.

291

Om åsiktsrepresentativiteten i andra områden, ofta med lägre aktivitetsnivå,kan vi inte uttala oss. Däremot kan vi säga något mera generellt om den socialarepresentativiteten. Som redovisades i kapitel 4 finns bland de aktiva en viss,men långt ifrån anmärkningsvärd, överrepresentation av äldre, av kvinnor ochav svenskfödda samt motsvarande underrepresentation av män, av yngre och avutrikes födda. Även om de flesta grupper tycks vara åtminstone i någon mån re-presenterade bland de aktiva är detta givetvis ingen garanti för den sociala re-presentativiteten i var och en av de enskilda LDS-enheterna.

10.4 Hur stort är det demokratiska bekymret?Vi kan alltså konstatera att LDS-verksamheten hittills inte i någon större ut-sträckning uppfyllt kraven på en demokratisk verksamhet, vare sig formellt ellerreellt. Alldeles bortsett från att detta kan synas anmärkningsvärt för en aktivitetsom går under beteckningen ”lokal demokrati” bör man naturligtvis ändå frågasig hur problematiskt detta är. Kan man t.ex. tänka sig att vissa av de funktionersom skall uppfyllas av ett formellt demokratiskt styrelseskick med ett högt del-tagande, demokratisk konkurrens och representativitet i fråga om åsikter ellersocial sammansättning i stället kan ha uppfyllts på annat sätt inom LDS-verksamheten? Kanske är de informella procedurer som använts i själva ver-ket de mest ändamålsenliga – och problemet bara att man valt att använda eti-ketten ”lokal demokrati”?

Demokratiska val skall först och främst säkerställa att de personer som före-träder en samfällighet också är de som medlemmarna i samfälligheten verkligenvill ge detta förtroende. Demokratiska val ger medlemmarna möjligt att ställaföreträdarna till svars och att, om majoriteten så vill, avsätta dem och ersättadem med andra. Dessa funktioner kan knappast uppfyllas på annat sätt än ge-nom fria och öppna val, och i större delen av LDS-verksamheten saknas i dagdenna möjlighet. Inte heller finns några större förutsättningar för ens en latentdemokratisk konkurrens. Endast i enstaka områden finns något forum där deboendes eventuella missnöje med de aktiva kan komma till ordnat uttryck ochleda till att de ersätts med andra.

Genom att vara demokratiskt valda – och helst förstås med högt valdelta-gande – får de som företräder en gemenskap högre legitimitet att fatta beslut ågruppens vägnar samt att företräda gemenskapen gentemot utomstående aktörer.Just i detta avseende kan man dock föreställa sig andra mekanismer, t.ex. ettallmänt gott anseende och hög tillit i kombination med informella kontakter isamband med gemensamt arbete, fester och annat. Även en viss åsiktsrepresen-tativitet torde i någon mån kunna åstadkommas på detta indirekta sätt. I Posei-dons självförvaltning är den informella interaktionen mellan aktiva och övrigahyresgäster åtminstone mer omfattande än den formellt demokratiska. Ett me-mento i sammanhanget är dock att inte mer än 13 procent av de hyresgäster sombesvarat vår enkät säger sig känna någon som är aktiv inom LDS-verksamheten,men här torde variationen vara stor mellan områden med olika aktivitetsnivå.

292

De aktiva skulle naturligtvis kunna uppleva förväntningar från andra boendeäven om de inte blivit valda av dem. Enligt våra enkätsvar känner de emellertidinte större förväntningar från sina grannar än från Poseidon och dess husvärdar.Den enda aspekt av verksamheten där de i genomsnitt känner ”ganska höga för-väntningar” från hyresgästerna i området är då det gäller ”att arbeta för att för-bättra bostadsområdets yttre miljö”, och här uppfattas förväntningarna från fö-retaget och husvärdarna som lika höga.

Sammanfattningsvis tycks verksamhetens demokratiska underskott ändå in-nebära vissa bekymmer, åtminstone om man verkligen önskar att självförvalt-ningen skall bedrivas i former som garanterar en rimlig grad av jämlikt infly-tande för de boende. Framför allt är det omöjligt att utkräva ansvar av de aktiva,och även i övrigt kan frågetecken resas beträffande den demokratiska interak-tionen mellan de aktiva och övriga hyresgäster.

Om verksamheten nu bedrivs i så föga demokratiska former kan man frågasig varför det uppstått så förhållandevis få konflikter. Avgörande tycks återigenvara att de frågor som hittills hanterats i så stor utsträckning varit okontroversi-ella, både bland de boende och gentemot Poseidon. Genom att frågorna varitokontroversiella i förhållande till företaget har de aktiva, som diskuterats i ka-pitel 6, inte behövt någon starkare demokratisk legitimitet för att driva dem; fö-retaget har ändå inte haft något att invända. Och genom att frågorna också i stortsett varit okontroversiella bland hyresgästerna har de aktiva inte heller gentemotsina grannar behövt åberopa något formellt majoritetsbeslut eller eget demokra-tiskt mandat för att driva igenom en åtgärd.

Mycket talar följaktligen för att saken kommer att ställa sig annorlunda dendag då mera kontroversiella frågor kommer upp på självförvaltningens dagord-ning, såsom mera känsliga ordningsfrågor, principer för ekonomisk ersättningav aktiva hyresgäster eller större underhållsfrågor som kräver prioritering mel-lan motstridiga intressen. En av fördelarna med demokrati och majoritetsbeslutär ju att det är en av de få styrelseformer som kan få oss att solidarisera oss medbeslut som går oss emot.

I våra fallstudier varierar de aktivas inställning till bristen på institutionalise-rade demokratiska former. I flertalet fall har det informella beslutsfattandet upp-fattats som oproblematiskt, ibland rent av som en tillgång. Några grupper, tydli-gast kanske den i vårt fallstudieområde i Angered centrum, har däremot settformlösheten som ett problem och på informell grund försökt åstadkomma de-mokratiska procedurer. Man har ändå haft svårigheter med beslutens legitimitetoch därför agerat gentemot Poseidon för att få till stånd en föreningsbildning,något som till slut resulterat i introduktionen av gårdsföreningar.

10.5 Demokratisering och socialt kapital”Building social capital will not be easy, but it is the key to making democracywork.” (Att bygga upp socialt kapital är inte lätt, men det är nyckeln till att fådemokratin att fungera.) Med de orden avslutar Robert Putnam sin uppmärk-

293

sammade bok om socialt kapital och medborgaranda i norra och södra Italien(Putnam, 1993, cit. s 185). I boken hävdar han bland annat att föreningsliv sombidrar till uppbyggandet av nätverk mellan olika medborgargrupper är av bety-delse för den ömsesidiga tilliten mellan medborgarna och på sikt för demokra-tins utveckling och stabilisering. Andra forskare har menat att denna bild är för-enklad, och i sin senaste bok modifierar Putnam sin tes genom att göra en åt-skillnad mellan socialt kapital som är överbryggande (”bridging”) respektivesammanbindande (”bonding”). Sammanbindande – eller exkluderande – socialtkapital förstärker sammanhållningen och mobiliseringen mot omvärlden inomden egna gruppen och kan därmed samtidigt fungera utestängande gentemotandra. Överbryggande – eller inkluderande – socialt kapital däremot fungerargränsöverskridande och främjar kontakt med det omgivande samhället. Det ärden senare formen som Putnam numera anser gynna demokratisering genom attöka den ömsesidiga tilliten mellan människor och grupper (Putnam, 2000, ss22–24).

Frågan är nu vilken relevans detta har för LDS-verksamheten. Vad betydersjälvförvaltningen för möjligheten att bygga upp lokala nätverk, utveckla ömse-sidig tillit och bidra till etablerandet av normer för samarbete? I den utsträck-ning som verksamheten leder till sådana positiva effekter skulle man kunnatänka sig att den på sikt även bidrar till en demokratisering, trots att, som vi sett,de demokratiska formerna för närvarande i stor utsträckning saknas.

För att börja med nätverken: Har självförvaltningen bidragit till att bygga upplokala nätverk, inom och mellan olika LDS-enheter? Här kan vi först konstateraatt den aktivitet som hittills varit dominerande, skötsel av gårdar och annanutemiljö, är av sådan karaktär att den i princip borde ge gynnsamma förutsätt-ningar för att bygga upp kontakter och nätverk, åtminstone mellan de boende ien viss LDS-enhet. Verksamheten är både synlig, lättillgänglig och relativtkravlös, samtidigt som den tämligen snabbt leder till tydliga positiva resultat.

Innebär LDS-verksamheten också att nätverk byggts upp mellan de boende iolika enheter? Inte i någon större utsträckning, tycks det. Vi har visserligen frånvåra fallstudier exempel på samarbete mellan LDS-enheter i angränsande områ-den. Enligt enkätsvaren är det dock inte mer än en tredjedel av LDS-gruppernasom samarbetar med en lokal hyresgästförening och knappt en femtedel somgör det med hyresgästavdelningen. I övrigt förekommer viss samverkan medpensionärsföreningar och med olika fritids- och hobbyföreningar, men nästaningen med idrottsföreningar, studieförbund, religiösa samfund, fackföreningar,etc. Sammanfattningsvis tycks LDS-enheterna sällan fungera som byggare avnätverk till det omgivande samhället.

Här skall dock noteras en intressant utveckling som skett under det senasteåret. Vid sidan av de territoriellt organiserade gårdsföreningarna är även femmera funktionellt ordnade så kallade nätverk eller intresseföreningar under bil-dande inom ramen för LDS-verksamheten. Det rör sig om en förening för äldre,en för ungdomar, en sy- och vävförening, en keramik- och snickeriföreningsamt en dataförening. Dessa föreningar har ofta ett större upptagningsområde ände traditionella LDS-enheterna och gårdsföreningarna. Även om de inte direkt

294

ägnar sig åt boendefrågor kan de i Putnams anda komma att bidra till att byggaupp överbryggande nätverk mellan olika kvarter och gårdar.

Vilka är då förutsättningarna för att självförvaltningen skall stärka den ömse-sidiga tilliten mellan de boende – och enligt Putnam därmed på sikt också tilli-ten till samhällets institutioner? Här borde den okontroversiella karaktären hosverksamheten hittills vara gynnsam. En viktig faktor i sammanhanget är ocksåatt verksamheten lockat till sig olika kategorier av hyresgäster, vilket ger förut-sättningar för ett överbryggande socialt kapital mellan olika grupper inom om-rådet och minimerar risken för någon form av ”eldsjälarnas tyranni”.

Vad säger våra empiriska resultat? Över 70 procent av de aktiva hyresgäs-terna trivs mycket eller ganska bra med sina grannar och bara en enda svarar”ganska dåligt”. Vissa ”sammanbindande” gruppbildningar tycks förekomma iområdena: 30 procent av de aktiva uppfattar barnfamiljerna som en grupp ochlika många gör det beträffande ungdomarna i området, 40 procent tycker sig seen gruppbildning av pensionärer i sitt område och lika många en som består avinvandrare. Majoriteten ser gruppbildningarna som varken positiva eller nega-tiva och bara ett fåtal som negativa. Vad gäller den inbördes tilliten mellan deaktiva är den god men på intet sätt anmärkningsvärt hög sett mot bakgrund avden stora entusiasm som i övrigt kommer till uttryck i våra enkäter och fallstu-dier: 43 procent anger att de har ganska stort eller mycket stort förtroende förandra aktiva hyresgäster, 35 procent har varken stort eller litet förtroende, me-dan övriga 22 procent har ganska litet eller mycket litet förtroende för sina geli-kar. Som vi sett i kapitel 9 är å andra sidan förekomsten av öppna konfliktermåttlig.

Även om grannrelationerna bedöms som i stort sett goda är nätverken intesärskilt täta. 42 procent av hyresgästerna diskuterar sällan eller aldrig frågor ombostadsområdet med sina grannar, och ytterligare 46 procent gör det någon gångi månaden eller kvartalet. Än så länge tycks heller inte nätverken bland de bo-ende i allmänhet ha blivit tätare av LDS-verksamheten. Fyra femtedelar av demsom besvarat vår enkät anger kontakterna med andra boende som oförändrade;flertalet av dem som uppfattat en förändring menar dock att kontakterna förbätt-rats. Det skall också noteras att var sjätte hyresgäst anger att det etablerats enplats i området där man pratar eller gör saker med sina grannar. De aktiva hy-resgästerna uppfattar nästan genomgående att gemenskapen förbättrats genomsjälvförvaltningen.

Har LDS-verksamheten slutligen bidragit till att utveckla normer för kollek-tivt handlande? Över 80 procent av hyresgästerna i gemen menar att deras en-gagemang i boendet är oförändrat, och nästan lika många anger att deras an-svarskänsla, trygghetskänsla och upplevda kontroll är densamma som tidigare.Vi bör nog ändå akta oss för att dra alltför bestämda slutsatser av detta. De somupplevt en förändring gör det i positiv riktning, och vi vet från tidigare forsk-ning att det är en långsam process att utveckla sociala normer i bostadsområden(jfr Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000).

Denna forskning har också visat på betydelsen av utilitaristiska färgade nor-mer om den gemensamma områdesnyttan som centrala för en institutionalise-

295

ring av kollektivt handlande i bostadsområden (Bengtsson, Svensson & Uggla,2000). Som framgått i kapitel 4 och 6 tycks sådana normer fungera som en starkdrivkraft hos dem som är aktiva inom LDS-verksamheten. Detta skulle möjligenkunna tolkas som att förutsättningarna på sikt är goda för ett mera utbrett sam-arbete baserat på sociala normer, helt i enlighet med teorierna om socialt kapi-tal. Om en sådan utveckling också skulle bidra till en demokratisering i enlighetmed Putnams idéer är kanske mera osäkert. Mot det talar åtminstone tills vidarefrånvaron av demokratiska former för val och beslutsfattande.

Är den tillväxt av socialt kapital som kan skönjas i våra LDS-enheter avöverbryggande eller sammanbindande karaktär? Putnam erbjuder inte någraentydiga definitioner och framhåller också att det i verkligheten sällan rör sigom något enkelt ”antingen eller” utan snarare om ”mer eller mindre” (Putnam,2000, s 23). Redan vid ett ytligt betraktande står det dock klart att det socialakapital som byggs upp genom självförvaltningen åtminstone inte är entydigtsammanbindande och uteslutande. I den mån en områdeskänsla och ömsesidigtillit utvecklas i en LDS-enhet är det svårt att föreställa sig detta som något ex-kluderande i förhållande till omvärlden eller ens gentemot hyresvärden.

Å andra sidan tycks det inte heller självklart röra sig om ett överbryggandekapital, åtminstone inte ännu så länge. Mindre än 40 procent av de aktiva sägeratt man samarbetar med andra föreningar och bara i enstaka fall med andra fö-reningar än hyresgästföreningen. De exempel på föreningar som Putnam självger tyder dock på att han fäster stor vikt vid att en organisation som bidrar tillöverbryggande socialt kapital har en mångsidig medlemssammansättning, så attden kan knytas samman med olika nätverk i det omgivande samhället. Den et-niskt blandade sammansättningen av många LDS-grupper borde därför vara enviktig faktor som bidrar till att göra det sociala kapitalet inkluderande.

Det sociala kapital som utvecklas genom självförvaltningen tycks därför sna-rare vara överbryggande än sammanbindande. Tills vidare har det dock främstvarit områdesinternt – och tämligen neutralt i förhållande till omvärlden. Sålänge det förhåller sig på det sättet kan det naturligtvis också ifrågasättas vilkenbetydelse LDS-verksamheten kan få för att mera generellt stärka den demokra-tiska kulturen i de allmännyttiga hyreshusområdena.

10.6 Slutsatser om demokrati och demokratiseringUtgår man från etablerad demokratiteori är beteckningen ”lokal demokrati” påLDS-verksamheten som den bedrivits hittills missvisande. Möjligen kan mantänka sig att självförvaltningen genom att bidra till en utveckling av det socialakapitalet i områdena på sikt också skulle kunna bidra till att stärka medborgar-andan och den demokratiska kulturen i områdena. Det är dock för tidigt att säganågot säkert om detta; som nämnts visar tidigare forskning att utvecklandet avsociala normer om samarbete i ett bostadsområde är en tämligen utdragen pro-cess.

296

Denna slutsats får inte tolkas som att demokratibegreppet skall vara förbe-hållet den indirekta och storskaliga demokratin på nationell och kommunal nivå.Det finns goda skäl att tala om demokrati i liten skala, t.ex. i en förening ellerett bostadsområde. Däremot menar vi att demokrati bör stå för just kollektivtbeslutsfattande i jämlika former och inte för den enskilda individens eller grup-pens möjligheter att påverka t.ex. sina bostadsförhållanden. I det senare falletföredrar vi att – som i kapitel 6 – tala om kontroll eller inflytande. Och då blirdet alltså missvisande att beteckna Poseidons självförvaltning som lokal demo-krati.

I inledningskapitlet diskuterade vi begreppet ”självförvaltning” och fann attdet var både för vagt och för krävande för att användas som analytiskt redskap ivår utvärdering. Än mer bekymmersamt är det med ”lokal demokrati”, som geren direkt missvisande bild av vad verksamheten handlar om. Det är då viktigt attuppmärksamma att detta bara är en kritik av verksamheten i den utsträckningsom demokratiska beslutsformer faktiskt är vad som eftersträvats. Om inte blirdet bara en kritik av etiketten ”lokal demokrati”.

Låt oss i det sammanhanget påminna om att då de boendes möjligheter attpåverka förhållandena i sina bostadsområden upphöjdes till bostadspolitiskt måli mitten av sjuttiotalet, gavs detta mål beteckningen ”boendedemokrati” (Prop.1974:150, ss 351–352). Redan några år senare hade denna beteckning ersattsmed det i de flest fall mer adekvata ”boinflytande”.

297

Kapitel 11. Ekonomiska och resursmässiga aspekterpå självförvaltningen

11.1 Inledning – ekonomiska förutsättningar och effekterEn av utgångspunkterna för LDS-verksamheten är ekonomi – att sänka Posei-dons förvaltningskostnader genom att de boende utför gemensamma arbetsin-satser i bostadsområdet. Detta handlar om direkta ekonomiska effekter, vilkakan vara mer eller mindre tydligt observerbara. Men vi kan också tänka oss in-direkta effekter som uppkommer genom att boendet görs attraktivt. Detta kanförbättra ekonomin långsiktigt genom att vakansgraden och omflyttningenminskar.

Vid sidan av ekonomiska effekter är också projektets ekonomiska och re-sursmässiga förutsättningar i fokus i detta kapitel. Här ingår de direkta insatsersom har gjorts för att genomföra projektet. Exempel på det är Poseidons direktaresursinsats för projektorganisation och kostnader för projektanknuten verk-samhet. Till detta kommer indirekt stöd som husvärdarnas och miljövärdarnasåtaganden, tillhandahållande av lokaler och liknande.

Företagets stöd är en faktor, men hyresgästerna utgör i sig själva en resurs.Det gäller såväl deras bakgrund och erfarenheter, som den tid de har lagt ner iprojektet. Men det är också intressant att försöka återge vilken resursbrist, av-saknad av kompetens eller annat stöd, som hyresgästerna har upplevt.

Data härrör från två enkäter (se kapitel 4 för en beskrivning), fallstudierna (sekapitel 5) samt skriftligt material från Poseidon och intervjuer med personalinom Poseidon.

11.2 Resursåtgång för projektledning och i distriktenDe direkta kostnaderna för projektet är svåra att ange exakt och det har flera or-saker. I den lägesrapport som gjordes 1999 påpekades dels att redovisnings-systemet inte har varit anpassat till projektets verksamhet, dels att det har fun-nits en osäkerhet i distrikten om var olika saker ska bokföras. Efter 1999 harinte någon ordentlig sammanställning gjorts för att visa vilka kostnaderna harvarit, men det är inte den främsta orsaken till att frågan är svår att avgöra. Denstora svårigheten, som antyds i lägesrapporten från 1999, ligger i att avgöravilka merkostnader som faktiskt är orsakade av LDS-verksamheten. Som fram-gått är aktiviteterna till stor del av sådan karaktär att mycket av kostnadernahade uppkommit även om LDS-projektet inte hade genomförts. Det gäller t.ex.kostnader för växter. Vi har därför inte funnit det vara meningsfullt att söka

298

identifiera kostnader via redovisningssystemet, utan väljer att ge en mer över-siktlig bild av de direkta kostnaderna.

I den sammanställning som gjordes för perioden 1996–1999 var projektkost-naden totalt 2,9 miljoner kronor. Kostnaderna var fördelade på 2,1 miljonerkronor i distrikten och 0,8 miljoner kronor på huvudkontoret. Kostnaderna förhuvudkontoret utgjordes av kostnader för projektledning. Dessa har efter att då-varande projektledaren slutat legat på en betydligt lägre nivå.

1999 hade projektet kommit igång ordentligt i två distrikt, Angered ochBacka. Kostnaderna för respektive distrikt var 400 000 kronor och 280 000 kro-nor. Uppgifter för Backa avseende 2001 är på samma nivå – 324 000 kronor.Under 2002 uppges att kostnaderna för Olskroken har varit 467 000 kronor. Ef-tersom LDS-verksamheten i Olskroken kom igång ganska sent, avser dessakostnader de senaste åren. För 2003 är det t.ex. budgeterat 300 000 kronor.

Bland husvärdarna råder viss osäkerhet om hur mycket medel man dispone-rar, liksom hur mycket man förbrukar. 2001 fick varje husvärd 25 000 kronoratt använda för uppmuntran till självförvaltning, men dessa medel utnyttjadesinte fullt ut. Sammantaget indikerar detta att de medel som budgeteras i distrik-ten i anslutning till LDS-verksamheten i nuläget ligger i storleksordningen 1,5-2miljoner kronor per år.

Eftersom mycket av det som medlen används till som nämnts skulle ha beta-lats ut ändå, innebär beloppet alltså en överskattning om vi ska bedöma kostna-derna som effekt av projektet. Ett exempel på det är de medel som disponeras iKaverös. Pengar till växtmaterial budgeteras inte av husvärden utan delvis frånde boinflytandemedel som LH Kaverös har och delvis från annat håll. Dessamedel hade använts i verksamhet för hyresgästerna oavsett LDS-projektet.

Inom distrikt Karlaplatsen har man beräknat att extrakostnaden för nuvarandesjälvförvaltning i material, utrustning och annat uppgår till cirka 30 000 kronorper år för distriktets områden. Denna beräkning ska uppfattas som projektetsmerkostnad, vilken därmed ligger på en betydligt lägre nivå än vad som antydsav de medelsredovisningar vi har gjort ovan för Backa och Olskroken.

Av vår redovisning framgår att en direkt sammanställning av resurser frånredovisningssystem kan leda till en kraftig överskattning av projektets direktakostnader, men vi kan ändå konstatera att projektet har medfört extra satsningarpå flera hundra tusen kronor per år.

11.3 Stöd och resurserResurser till LDS-gruppernaI den första enkätomgången till aktiva hyresgäster, vilken riktade sig till en per-son inom varje LDS-grupp, var det 52 som svarade på frågan om hyresgästernahade gemensamma pengar för att genomföra aktiviteter och arrangemang i bo-stadsområdet. Två av tre (33 stycken) har angivit att de har gemensammapengar. Det vanligaste är att man har en källa som man har fått pengar från (17

299

stycken), men det är nästan lika vanligt att man har haft två källor (14 stycken).Det är endast två som har uppgivit att man har tre källor.

Av de svarande har 17 uppgivit att dessa pengar kommer från Poseidon och21 att de har fått pengar från hyresgästföreningen. 10 har fått pengar från såvälPoseidon som hyresgästföreningen. Fem stycken (eller 15 procent) har uppgettatt de har fått pengar via egna arrangemang. Något fler, åtta stycken, har fåttpengar från andra håll. De exemplifieringar som görs, tyder dock på att dessakällor i huvudsak snarare borde hänföras till Poseidon eller hyresgästföreningen.

En viktig resurs för arbetet är tillgången till lokaler. I fallstudierna har fram-kommit att bristen på lämplig lokal kan utgöra ett avsevärt hinder för en LDS-grupps arbete. Ett sådant exempel är Angered (se avsnitt 5.3). Rent generelltverkar det dock som om tillgången på lokaler är god och lokalbrist torde därförinte utgöra något allmänt hinder för verksamheten.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Allmänna möten Mindre möten Kultur/fritid Fester

Aktiva hyresgästerLH-ordförande

Figur 11.1 Andel LDS-grupper som har tillgång till lokaler, procent.

90 procent anser att de har tillgång till lokaler för allmänna möten, medan 83procent har svarat att de har lokaler för mindre möten. Tillgång till lokaler förfester respektive kultur- och fritidsaktiviteter, anser cirka 70 procent att de har.

De lokala hyresgästordförandena anser i ännu högre utsträckning att det finnstillgång på lokaler för de olika ändamålen.

Inflytande över områdesbudgetEn potentiellt viktig påverkansmöjlighet för LDS-gruppen finns i möjlighetentill inflytande (avseende såväl storlek som användning) över Poseidons budget

300

för bostadsområdet. Knappt 20 procent av grupperna har svarat att de har möj-lighet att påverka budgeten. Här finns en skillnad jämfört med såväl husvär-darna som de lokala hyresgästordförandena, vilka i högre utsträckning anser atthyresgästerna kan påverka budgeten. Högst är andelen bland ordförandena, därdet är 40 procent som anser detta. Av husvärdarna är det 30 procent som anseratt hyresgästerna har möjlighet att påverka budgeten för området.

Den påverkan vi har frågat efter är om man kan påverka budgetens storlek(genom samråd och förhandlingar) respektive hur budgeten används (i samrådoch förhandlingar respektive genom direktkontakt med husvärd/förvaltare). Ef-tersom det inte är så många som har svarat ja på den inledande frågan, är detsvårt att dra några långtgående slutsatser om formerna för påverkan. Alla de treformerna förekommer, och dessutom i ungefär samma utsträckning. Att det gåratt påverka budgetens användning är kanske inte så förvånande, men det är tioprocent av LDS-grupperna som anser att de även kan påverka budgetens storlek.20 procent av husvärdarna och 16 procent av ordförandena anser att hyresgäs-terna kan påverka budgetens storlek.

I flertalet fall har man angivit att hyresgästerna har flera påverkansmöjlighe-ter och det är relativt vanligt att man har angivit att hyresgästerna kan påverkapå alla tre sätten. Det gäller för alla tre svarandekategorierna.

Stöd från husvärdarnaVid tidpunkten för den första enkäten (2000) var tidsåtgången till LDS-verk-samheten för husvärdarna relativt begränsad. Hälften av dessa ägnade LDS-verksamheten högst en timme i veckan (d.v.s. högst 2,5 procent av arbetstiden).Den mesta tid någon husvärd har angivit var fem timmar i veckan.

Även om husvärdarna i många fall lägger ner begränsat med tid på LDS-verksamheten, stöder man verksamheten så gott som mangrant. På frågan: ”Fårhyresgästerna som är aktiva inom ramen för LDS-projektet något särskilt stödfrån dig eller Poseidon i övrigt?”, är det en enda av 45 som har svarat nej.

När vi bedömer stödets omfattning, ska vi vara medvetna om att frågorna ärutformade så att svaren bör tolkas som att husvärdarna antingen rent faktiskt harstött eller är beredda att vid behov ge stöd i viss form. Med detta i tanke finnervi att husvärdarna har stött (eller varit beredda att stödja) LDS-grupperna på enrad olika sätt. Det vanligaste har varit tillhandahållande av verktyg (drygt 90procent) och rådgivning (80 procent). Även andra former uppvisar tillhanda-hållanden av minst hälften av husvärdarna. Man har bidragit med ekonomisktstöd (67 procent) och med utrustning (69 procent), och man har lånat ut lokal(61 procent). 30 procent av husvärdarna har hjälpt till med utbildning.

301

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Låna lokal Tillgång tillverktyg

Utrustning Utbildning Rådgivning Ekonomiskt Annat

Figur 11.2 Former av stöd från husvärdar till LDS-grupper, procent.

Egen kunskap och kompetensDe aktiva hyresgästernas olika kompetenser utgör i sig viktiga resurser. Vi harfrågat efter om de har kompetens inom områdena ekonomi, hyresjuridik, fastig-hetsförvaltning, trädgårdsskötsel, miljö/kompostering, information och bygg-nadsteknik/arkitektur.

Den enskilda kompetens som är vanligast är i trädgårdsskötsel. Drygt 20 pro-cent har sagt sig ha sådan kunskap. Här kan vi gissa att det handlar om informellkompetens, det torde knappast vara rimligt att så stor andel har t.ex. trädgårds-mästarutbildning. Kompetens i fastighetsförvaltning och information uppgårbåda till 15 procent, och i båda fallen rör det sig troligen i hög grad om formellkompetens.

Varje enskild kompetens förekommer inte i så hög utsträckning, men det ärknappast förvånande. Det vore mer förvånande om de aktiva hyresgästernaskulle utgöra en grupp av universalgenier som var och en besitter kompetensinom alla de efterfrågade områdena. Eftersom det bara är en representant frånvarje LDS-grupp som har svarat på denna fråga, säger det inte heller allt omvilken kompetens som finns representerad i grupperna. Vi kan konstatera att 23av de 53 svarande har angett att de har kompetens inom åtminstone ett av deaktuella områdena. I större grupper är det därför troligt att man inom gruppenhar flera av de kompetenser vi frågat efter.

302

0

5

10

15

20

25

Ekono

mi

Hyresju

ridik

Inform

ation

Byggn

adste

knik/

Arkitek

tur

Figur 11.3 Aktiva hyresgäster (procent) med kompetens inom olika områden.

En alldeles särskild kunskap som hyresgästerna i många fall har är den lokalakännedom som de skaffat sig genom att ha bott länge i sitt område. De boendekan i vissa fall känna till ledningars placering och liknande som inte alltid finnsdokumenterat. I sådana fall kommer de att utgöra en unik kunskapskälla, vilkeni det enskilda fallet kan vara av stor betydelse.

Vi har även frågat om det är någon särskild kunskap de som aktiva hyres-gäster saknar. Svaret är att 21 av 49 säger att de saknar någon särskild kunskap,medan 28 uppger att de inte saknar någon kunskap som de behöver som aktivhyresgäst. Även om det är en minoritet som anser sig sakna viss kunskap, är deten betydande minoritet (43 procent). Den kunskap som saknas varierar från hy-resjuridik till trädgårdsskötsel utan något tydligt mönster. 16 av de 28 som intesaknar kunskap, har för den skull inte angivit att de besitter kompetens inomnågot av de områden vi frågat efter. Att de ändå inte saknar särskild kunskapkan bero på att kompetensen finns hos andra i LDS-gruppen, eller att de anseratt någon särskild kunskap inte behövs.

Samverkan med andraLDS-grupperna har i viss utsträckning samverkat med andra organisationer.Den dominerande samverkanspartnern har varit hyresgäströrelsen. Främst hardet varit i form av de lokala hyresgästföreningarna (33 procent), men samverkanhar även förekommit med hyresgästavdelningen (18 procent). I övrigt är det tvåkategorier av organisationer som samverkan har skett med, dels pensionärsföre-ningar (16 procent), dels kultur/fritids/hobbyföreningar (12 procent). Samver-

303

kan med t.ex. idrottsföreningar, studieförbund, religiösa samfund och fackföre-ningar förekommer, men i begränsad utsträckning.

Eftersom vi har kunnat konstatera att LDS-grupperna i hög utsträckning harsamverkat med hyresgästföreningen, är det inte förvånande att ordförandena ide lokala hyresgästföreningarna uppger att de har utgjort ett stöd för LDS-grup-perna. 11 av 23 lokala hyresgästföreningar har lånat ut lokaler till LDS-grup-perna. I nästan lika hög grad har man låtit LDS-grupperna utnyttja föreningensutrustning och material – 10 av 23. En tredjedel av LH-ordförandena (8 perso-ner), har ägnat sig åt rådgivning till LDS-grupperna. Ekonomiskt stöd har ocksåförekommit, men i mer begränsad omfattning. Detta kan verka förvånande, ef-tersom det är en större andel av LDS-grupperna som har uppgivit att de har fåttekonomiskt stöd av hyresgästföreningen. Förklaringen är att grupperna har fåttstöd från olika nivåer, d.v.s. det är inte bara den lokala hyresgästföreningen somhar gett ekonomiskt stöd utan även avdelningen har bidragit.

11.4 Ekonomiska effekterEtt ökat hyresgästinflytande förväntas ofta ge ekonomiska effekter. Ur Posei-dons årsredovisning för 2001 (s 7) kan citeras: ”Genom att våra hyresgäster gesökat inflytande kan de själva påverka sina boendekostnader, boendeförhållan-den och sin välfärd. Till det kommer vinster i form av ökad trygghet och ge-menskap, men också lägre driftskostnader och ett ökat kvarboende.” Citatet vi-sar tydligt att Poseidon har förväntat sig en positiv ekonomisk effekt av LDS-projektet. Effekterna är dock svåra att observera och har, åtminstone än sålänge, uppfattats som begränsade.

Såväl hyresgäster som husvärdar och lokala hyresgästordförande har svaratpå frågor om de anser att projektet har haft några effekter på de aktuella områ-dena.

FörbrukningDet område som kanske är svårast att ha någon uppfattning om är förbrukningenav vatten, el och värme. Att det är så många som 84, 88 respektive 89 procentsom har svarat ”ingen förändring” på de tre frågorna är därför knappast förvå-nande.

Husvärdarna är väl den grupp som har störst förutsättningar att bedöma omdet har skett några förändringar, men inte heller de har någon uppfattning somavviker från övriga. Något högre medelvärde har de för vattenförbrukning, vil-ket indikerar att de anser att projektet har ökat vattenförbrukningen. Avvikelsenär dock liten (4,2).

Den slutsats som ligger närmast till hands är att LDS-verksamheten inte harhaft någon särskild effekt på de aktuella driftskostnaderna. Detta stärks av års-redovisningen. I denna redogörs för hur förbrukningen av fjärrvärme, fastighets-el och vatten minskar. Bland de orsaker som tas upp återfinns dock inte LDS-

304

verksamheten, utan Poseidon menar att det beror på installationen av driftöver-vakningssystemet ”Positiv”, på övergången från kollektiv till individuell elmät-ning och på satsningen på installation av vattensparutrustning.

HyreskostnadernaDen övervägande andelen – 74 procent – av de aktiva hyresgästerna tror inte attprojektet har påverkat hyran vare sig negativt eller positivt. Av övriga anser deflesta (22 procent) att hyran har påverkats positivt (hyran har minskat), medanendast fyra procent anser att hyran har påverkats negativt (hyran har ökat).Bland de andra två svarandegrupperna, är det ännu större andelar som anser atthyran har påverkats positivt och särskilt gäller det ordförandena.

1

2

3

4

5

6

7

aktiva hyresgäster husvärdar lh-ordförande

Figur 11.4 Effekter på boendekostnaderna, 1=påverkat mycket negativt, 7=påverkat mycket positivt.

Effekter på uthyrning och omflyttningEkonomiska effekter av mer indirekt karaktär är om LDS-verksamheten kan bi-dra till att göra det mer attraktivt att bo hos Poseidon och på så sätt bidra tillsänkta vakansgrader eller lägre omflyttning. I citatet från årsredovisningenframgår det att sådana tankar finns hos företagsledningen. Det är dock mycketsvårt att urskilja sådana effekter. Inte därför att de inte skulle finnas, utan därföratt de allmänna förutsättningar som företaget arbetar under har förändrats såkraftigt. Vakansgraden har sjunkit från 3,9 till 0,2 procent under perioden från1997 till 2001. Likaså kan noteras att avflyttningen från Poseidon sjönk från 12till 10 procent mellan 2000 och 2001. Det kan inte uteslutas att LDS-verksam-

305

heten har bidragit till dessa effekter, men den avgörande förklaringen är säkerli-gen den goda konjunkturen under de sista åren på 1900-talet och 2000-taletsinledning. Det är rimligt att anta att den överhettning på bostadsmarknaden somindikeras av de mycket låga vakanstalen, bidrar till så kallade inlåsningar ochförsvårar omflyttningar. Det vi ser av nedgång i omflyttning är därför snarare eneffekt av detta än av LDS-verksamheten.

Värdet av hyresgästernas arbetsinsatsVi har tidigare redovisat antalet aktiva hyresgäster i LDS-grupperna och den tidde lägger ner på sitt arbete (kapitel 4). Den diskussion som där fördes resulte-rade i uppskattningen att det totalt rör sig om cirka 900 aktiva hyresgäster. Vivisade också att de aktiva hyresgästerna arbetar i genomsnitt tre timmar iveckan, vilket motsvarar 15 årsarbeten för de 200 personer som vi har fått svarifrån. Med 900 aktiva hyresgäster motsvarar arbetsvolymen 67 årsarbeten. Detmåste dock utfärdas en varning kring denna bedömning, eftersom den bygger påså pass många antaganden. Till detta kommer också att det i sig är osäkert vadde aktiva hyresgästerna avser när de uppger tiden för sin arbetsinsats. Mycketstor del av arbetet är säsongsbetonat, varför det får stor betydelse om den upp-givna arbetsinsatsen avser en mer begränsad tid av året och då med betoning påvår, sommar och tidig höst. Med ett sådant resonemang skulle den totala ar-betsinsatsen minskas med minst 25 procent.

Att ta ytterligare ett steg och försöka värdera arbetsinsatsen i kronor liggernära till hands. Det kanske kan verka vanskligt med tanke på alla de reservatio-ner och osäkerheter som redan har redovisats, men det är intressant att göra detför att få en uppfattning om storleksordningen.

Om vi utgår från en månadslön på 17 000 kronor och lägger till sociala av-gifter, innebär det att arbetsinsatsen på 67 årsarbeten skulle representera ettvärde på 19 miljoner kronor om året. Vi har redan antytt att denna siffra antag-ligen är överskattad. Vidare måste betonas att de arbetsinsatser som görs, inte ärav den karaktären att Poseidon hade behövt köpa tjänster för motsvarande be-lopp om inte hyresgästerna hade gjort dem. Det är ju inte alls säkert att Posei-don hade gjort just dessa saker, eller att hyresgästerna har arbetat på ett före-tagsekonomiskt effektivt sätt.

Detta förtar inte intrycket att värdet av arbetsinsatsen är stort. Poseidon om-satte visserligen 2001 drygt 1200 miljoner kronor, men personalkostnaderna varpå cirka 85 miljoner kronor. Det är i den senare jämförelsen som även hälftenav 19 miljoner kronor representerar en imponerande arbetsinsats. Och att arbetethar ett värde för företaget kan exemplifieras av ett citat från en husvärd omträdgårdsarbetet, hämtat från kapitel 5: ”För det är dyrt på sitt sätt. Nu blir detfint, men i någon ände kostar det. Skulle du köpa hela tjänsten så är det ändå enbillig summa.”

306

11.5 Ekonomiska ersättningarVi har i kapitel 4 redovisat de aktiva hyresgästernas syn på ersättningar och de-ras betydelse för såväl det egna engagemanget som andras engagemang. Enslutsats vi drog av detta var att områdesnyttan var starkare än egennyttan, d.v.s.det var viktigare för engagemanget att eventuella ersättningar kom området till-godo än att den enskilde fick ersättning. Det framgår av fallstudierna (kapitel 5)att ersättningsfrågor generellt sett har haft liten betydelse i självförvaltningen,såväl om man ser till inställningen som det faktiska utfallet. Detta är alltså iöverensstämmelse med vad de aktiva hyresgästerna har svarat i enkäten.

Erfarenheterna från de olika fallstudierna är samstämmiga. I Lövgärdet togsunder introduktionsfasen individuell och kollektiv ersättning för olika uppgifterupp på mötena. Något större intresse kunde dock inte noteras. Däremot har bådeindividuell och kollektiv kompensation tillämpats vid enstaka tillfällen, och deaktiva kan även tänka sig en viss gemensam ersättning till utrustning på gården– vilket också har förekommit.

Något liknande gäller för såväl Angered som Norra Biskopsgården. I det se-nare fallet betonas att det inte förekommer några ekonomiska ersättningar överhuvud taget, men att hyresgästerna får kompensation för den kollektiva insatsen.

I Kaverös förekommer däremot individuella ersättningar. Det finns invänd-ningar mot detta från LH-styrelsen, men både aktiva hyresgäster och husvärdenhar uppfattningen att individuella ersättningar just nu är det enda möjliga. Demenar dock att ersättningarna är för låga i förhållande till arbetsinsatsen. Även iOlskroken finns individuella ersättningar. Under 2002 har tio tvättstugevärdarfått ersättning med 150 kronor per månad och person.

11.6 SammanfattningDet fanns ambitioner inom projektet att åstadkomma ekonomiska effekter ge-nom att sänka kostnaderna – dels genom att låta hyresgästerna ta över vissa ar-betsuppgifter (mot ersättning), dels genom att minska förbrukningen. Effektenför hyresgästerna skulle bli lägre boendekostnader. Vi har konstaterat att det ärsvårt att mäta detta och att de ekonomiska effekterna, som de uppfattas av aktö-rerna, är mycket måttliga. Även om detta är korrekt på kort sikt, kan ju effek-terna komma på längre sikt. Vi har tidigare kunnat notera att projektet har hafttydligt positiv effekt på trivseln, vilket är en viktig faktor för t.ex. viljan att bokvar. Här finns med andra ord förutsättningar för att uppnå positiva ekonomiskaeffekter.

En annan ekonomisk sida är den resurs som de aktiva hyresgästerna utgör,såväl genom sin kompetens som i kraft av den arbetstid man lägger ner på LDS-verksamheten. Det är svårt att värdera arbetsinsatsen, men det rör sig om ettbetydande antal årsarbeten och därmed miljonbelopp.

Trots att den ekonomiska drivkraften tillmättes förhållandevis stor betydelse iprojektuppläggningen där bl.a. ersättningsfrågor var aktuella, har den typen av

307

frågor inte fått särskilt stort utrymme i den faktiska verksamheten. Även om di-rekta ersättningar för insatser inom självförvaltningen förekommer i mycket be-gränsad omfattning, har hyresgästerna ändå fått viss ekonomisk kompensationför sina arbetsinsatser.

309

Kapitel 12. Genusaspekter på självförvaltningen

I detta kapitel tar vi upp genusaspekter på självförvaltningen. Vilka skillnaderfinns mellan män och kvinnor bland aktiva hyresgäster respektive hyresgäster iallmänhet? Finns det könsskillnader i aktiviteter, engagemang och uppfattningarom lokal demokrati och självförvaltning? Och vilka genusmönster kan utläsas ihur självförvaltningen hanterats inom Poseidon? Dessa frågor kommer att dis-kuteras i detta kapitel. Källorna är främst enkäterna (se kapitel 3 och 4) och fall-studierna (se kapitel 5).

12.1 Genusaspekter på boendet och lokal boendemedverkanMän och kvinnor har historiskt haft olika arbetsuppgifter i samhället och det av-speglar sig fortfarande i familjelivet där kvinnor generellt sett har större ansvarän männen. Mäns och kvinnors identiteter vilar på något olika grunder i förhål-lande till arbetsliv och hemliv. Dessa skilda förhållningssätt mellan män ochkvinnor avspeglar sig också i förhållningssättet till boendet.

Det finns inte många undersökningar av manliga respektive kvinnliga hyres-gästers uppfattningar. I en rapport från 1989 presenterades dock genusaspekterfrån undersökningar gällande såväl hyresgäster som kontaktkommittéer.347 Re-sultaten är intressanta eftersom det finns en del avläsbara skillnader mellanmännens och kvinnornas svar.348

Minst knytning till, minst användning av bostadsområdets olika funktioner,minst kontakt med övriga hyresgäster och lägst deltagande i aktiviteter i bostads-området har manliga hyresgäster. Störst knytning till området, högst nyttjande-grad, mest kontakt med övriga hyresgäster och högst deltagande i aktiviteter iområdet har samsvarande hyresgäster. Kvinnliga hyresgäster liknar de samsva-rande med sina svar.Det är kvinnor mer än män som lagar mat, städar, tvättar, passar barn och tar an-svar för att ”allt” fungerar. Det är män mer än kvinnor som väntar på avgränsadeuppgifter som de kan slutföra under en på förhand överblickbar, inplaneringsbartidsperiod.Det kvinnor ser som brister blir en uppmaning till dem själva att göra något, attta itu med att ändra detta. Brister i boendemiljön uppfattar män snarare som attnågon annan inte gjort det den ska – om männen alls uppfattar bristerna i sammautsträckning som kvinnorna.

347 Numera ersatta med lokala hyresgästföreningar.348 Med samsvarande hyresgäster menas att mannen och kvinnan i hushållet har svarat

tillsammans på enkäten.

310

Manliga hyresgäster är minst engagerade i sitt boende men också mest tillfredsmed sakernas tillstånd. Kvinnliga hyresgäster och samsvarande hyresgäster ärmest engagerade i sitt boende men också minst tillfreds. Manliga hyresgäster ochsamsvarande hyresgäster har flest förtroendeuppdrag. I kontaktkommittéernaåterfinns emellertid lika många kvinnor som män. Men det är de rent kvinnligakontaktkommittéerna som gör de bedömningar som mest liknar samsvarande ochkvinnliga hyresgästers – de i sitt boende mest engagerades åsikter (Högberg,1989, s 75). 349

Den nämnda undersökningen har några år på nacken. Men att kvinnor är enga-gerade i boendet även idag bekräftas av en nyare undersökning där personer iolika boendeformer fick värdera ett antal egenskaper i boendet. Kvinnorna vär-derade där nästan samtliga egenskaper högre än männen.

Kvinnor gjorde högre skattningar av omkring 70 egenskaper när det gälldebostaden/lägenheten, flerbostadshuset och bostadsområdet. För bostaden var dett. ex. ventilation, ljudisolering, planering (möblerbarhet), kökets utformning ochutrustning, förhållandet till grannar och kvalitet på byggmaterial. För bostads-området t.ex. trygghet, kommunikationer, närhet till lokalt centrum, vara medoch bestämma om bostadsområdet, att det innehåller olika boendeformer, att därbor människor från olika kulturer.

Männen skattade endast tre egenskaper högre än kvinnorna. För bostaden vardet bilplats nära entrén. För bostadsområdet var det säkra garage- och bilplatseroch att där bor människor som är socialt och kulturellt lika varandra (Bergen-stråhle & Lind, under arbete).

Frågan är om vi kan återfinna de skillnader mellan mäns och kvinnors för-hållningssätt till boendet som dessa båda undersökningar noterar i Poseidonssjälvförvaltning.

12.2 Genusaspekter på hyresgästernaHyresgästerna i allmänhetKvinnors engagemang i boendet fick vi ett konkret bevis på relativt omgående iutvärderingen. Vårt slumpmässiga urval av samtliga kontraktsinnehavare hosPoseidon (se kapitel 3) visade sig bestå av en betydligt större andel kvinnor änmän. Tendensen var klar i alla distrikt även om fördelningen varierade.350 In-tresset från kvinnorna visade sig därefter genom att en större andel kvinnor änmän sedan svarade på enkäten. Svaren kom till 63% från kvinnor och till 37%från män. 349 Kontaktkommittéerna var utspridda i landet. De undersökta hyresgästerna bodde i

samma 13 områden.350 Ur en undersökning från år 2000 gick det att räkna fram att andelen manliga bo-

stadsföreståndare i hyresrätt i Göteborg var 56 procent och andelen kvinnliga 44procent. Bostads- och hyresundersökning, BHU, 2000. Statistiska Centralbyrån,SCB.

311

De personliga förhållandena för kvinnor och män var ganska lika. Däremotbodde kvinnorna ensamma i högre grad än männen. Både män och kvinnor triv-des som helhet ganska bra med de fyra aspekter av boendet som efterfrågades(lägenheten, grannarna, gården och området); kvinnor något bättre än män.

De aktiva hyresgästernaÄven bland de aktiva visade kvinnorna större intresse genom att i högre gradsvara på enkäten (se kapitel 4). De aktiva kvinnorna visade sig vara nästan dub-belt så många som männen. Också bland de aktiva var kvinnornas och männenspersonliga förhållanden ganska lika, t.ex. hade de bott lika länge hos Poseidonoch varit aktiva under lika lång tid. Männen var i genomsnitt hela nio år äldre änkvinnorna med en genomsnittsålder på 64 år mot 55 år för kvinnorna. Mer änhälften av männen var 65 år eller däröver mot 30% av kvinnorna. Men eftersomandelen kvinnor är så pass mycket högre än andelen män bland de aktiva bestårgruppen över 65 år av ungefär lika många kvinnor som män.

Männen som är aktiva i självförvaltningen är i stor utsträckning pensionärer(68%), en fjärdedel är aktiva parallellt med att de yrkesarbetar. Kvinnorna ärockså ofta pensionärer (44%) men nästan lika ofta yrkesarbetande (36%). En ti-ondel av de aktiva kvinnorna är långtidssjukskrivna. De flesta männen, 80%, ärgifta eller samboende medan det gäller för drygt hälften av kvinnorna. Ungefärhälften av männen är aktiva tillsammans med sin fru. En tredjedel av kvinnornahar barn som bor hemma, men det gäller för en betydligt lägre andel av männen,15%. Av dem som tidigare varit förtroendevalda i föreningar är det något flermän.

Ordförandena för de lokala hyresgästföreningarna var till cirka 30% kvinnoroch cirka 70% män.351 Kvinnorna utgjorde alltså 65% av de hyresgäster som varaktiva i LDS men bara cirka 30% av LH-ordförandena. I stort sett råder alltsåden omvända fördelningen mellan män och kvinnor i dessa båda grupper.

För både män och kvinnor spelar tiden man tillbringar i området en stor roll.Andelen som inte yrkesarbetar och därmed disponerar sin tid är hög både blandmän och kvinnor, ca 70% respektive 55%. Dessutom kan en del av de yrkesar-betande arbeta deltid, troligen fler kvinnor än män, och på så sätt ha tid för en-gagemang i området. Detta hindrar inte att en del personer lägger ner en avse-värd tid i självförvaltningen parallellt med heltidsarbete. Det har vi exempel påfrån flera av våra fallstudier.

Sammanfattningsvis kan sägas att männen som är aktiva i självförvaltningen igenomsnitt är nio år äldre än kvinnorna. De blir till största delen aktiva efterpensioneringen, även om en fjärdedel av de aktiva männen yrkesarbetar. Ävenmånga kvinnor är aktiva efter pensioneringen, men nästan lika många är aktivaparallellt med yrkesarbete. Betydligt fler av kvinnorna har hemmaboende barnoch kvinnorna är aktiva även utan sin partner i större utsträckning än männen.

351 Här var svarsprocenten lika för båda könen.

312

De aktiva kvinnorna representerar således ett bredare spektrum av livssituatio-ner än männen.

12.3 Genusaspekter på de boende och självförvaltningenKvinnors och mäns svarKvinnliga och manliga hyresgäster i allmänhet svarar ungefär på samma sätt omsjälvförvaltningen. Även de aktiva kvinnorna och männen har ungefär likadanauppfattningar om den, till exempel om självförvaltningsidéerna är bra för hyres-gästerna. Kvinnor och män gör ungefär samma bedömning om husvärden, menkvinnorna är inte fullt lika positiva som männen till Poseidon som hyresvärd.

De aktiva männen och kvinnorna är nästan helt överens i sina bedömningarav projektets effekter. Män och kvinnor är också samstämmiga i att engage-manget och känslan av ansvar har ökat liksom att upplevelsen av kontroll harökat.

I deltagandet i aktiviteter under det senaste året finns det både likheter ochskillnader. Mäns och kvinnors deltagande i olika typer av möten är ganska lika.Kvinnorna har däremot deltagit något mer i gemensamt arbete och i fester.Dessa skillnader i aktiviteter visar sig också i att kvinnorna har lagt ner någotlängre tid per person än männen, 3 timmar mot männens 2,6 timmar per vecka.

De aktiva kvinnorna och männen har rekryterats efter ungefär samma möns-ter men med vissa skillnader. Kvinnorna har i större utsträckning än männenaktivt valt att komma med på eget initiativ (43% mot 35%). Det är också vanli-gare för kvinnorna än för männen att det inte har fattats ett formellt beslut omatt de ska komma med (knappt 60% mot knappt 50%).

Lika stor andel av kvinnorna och männen har tillfrågats eller utsetts av Posei-don. I vårt fallstudieområde Kaverös rekryterades de aktiva på så sätt. Där frå-gade husvärdarna de hyresgäster som de trodde kunde vara intresserade om deville ta på sig att vara blom- respektive tvättstugevärdar. Av dessa värdar var80% kvinnor. Tre av kvinnorna var både blom- och tvättstugevärdar i sina re-spektive hus.

Männen har däremot i högre grad tillfrågats av styrelsen för den lokala hy-resgästföreningen (27% mot 19%). De har dessutom oftare utsetts av hyresgäst-föreningen (37% mot 17%) antingen av styrelsen för den lokala hyresgästföre-ningen eller vid möte för hyresgästföreningens medlemmar. Detta indikerar attmännens aktivitet har större anknytning till hyresgästorganisationen än kvin-nornas.

Sammanfattningsvis tycks männens och kvinnornas värderingar av projektetoch dess effekter inte skilja sig mycket åt. Kvinnorna lägger ner lite mer tid to-talt på självförvaltning. Män och kvinnor deltar ungefär lika mycket i mötenmen kvinnorna deltar mer i arbete och fester än männen. Männen har i högre ut-sträckning rekryterats via hyresgästföreningen.

313

Kvinnors och mäns aktiviteterI våra intensivstudier varierade fördelningen mellan kvinnor och män i de olikagrupperna. I en del var fördelningen ungefär jämn, som i Lövgärdet, i NorraBiskopsgården och i Backa. I Angered Centrum, Kvaerös och Gamlestaden vardet flest kvinnor som var aktiva. I det senare fallet var det också kvinnorna somdrev arbetet framåt, annars hjälptes män och kvinnor åt att leda aktiviteterna.

Aktiviteterna i fallstudieområdena omfattar oftast ett brett engagemang inärmiljön där såväl praktiska frågor som socialt samspel räknas in. I detta enga-gemang ingår även hur närmiljön fungerar för barnen och ungdomarna. Att deska ha sysselsättning både i gassande sol på sommaren och under vinterhalvåretoch att de ska känna stolthet för sitt område. Även om vi inte skall generaliseraför mycket från våra fallstudier är det påfallande att det i några fall är kvinnorsom mest står för detta.

Männen gör ofta tyngre arbeten som att snickra, anlägga planteringar ellerhöstgräva. Kvinnorna ses oftare med att välja växter, plantera eller måla. Igrannsamvaron är både män och kvinnor engagerade, liksom både män ochkvinnor återfinns som samordnare av de aktiva boende. I några av fallstudiernaär det en arbetsfördelning så att kvinnorna oftare går på möten medan männenär med och arbetar praktiskt.

Frågan är vad bildandet av gårdsföreningar kommer att betyda i detta avse-ende. I den handfull gårdsföreningar som bildats kring gårdar är kvinnorna imajoritet i interimsstyrelserna och det är lika många kvinnliga som manliga ord-förande, vilket innebär att bilden åtminstone hittills inte förändrats. Men i detfåtal intresseföreningar som bildats är tendensen annorlunda: männen är där imajoritet i styrelserna och männen är oftare ordförande än kvinnorna.352

12.4 Genusaspekter på projektorganisationenFöretagets områdes- och distriktsnivåDe yrkeskategorier som hade ansvaret för genomförandet av självförvaltningenlokalt i områdena och distrikten bestod nästan uteslutande av män som tabellenvisar.

Tabell 12.1 Andelen män och kvinnor i den operativa personalen på områdes-och distriktsnivå.

Husvärdar 90% män 10% kvinnor (finns i fem av sju distrikt)Miljövärdar (finns i fem distrikt) 90% män 10% kvinnor (finns i enbart två distrikt)Ansvariggrupp 9 män ingen kvinnaDistriktschefer 6 män 1 kvinna

352 Samtal med nätverksorganisatör hos hyresgästföreningen 020926.

314

För de manliga husvärdarna kunde det vara ett stort steg att förändra sin identi-tet som byggnadshantverkare, där de hade sin yrkestrygghet. Förutom att arbetetsom husvärd krävde mer skrivbordsarbete innebar lokal demokrati och självför-valtning att de skulle intressera sig mer för hyresgäster och sociala processer,vilket var ovant för en del.353 Att anordna och hålla i möten för hyresgästernakrävde för många en ganska lång startsträcka.354 Det här att bli mer ”synlig förhyresgästerna” var inte heller så enkelt alla gånger. Men de hus- och miljövär-dar som kunnat utveckla sin sociala kompetens märkte efterhand att när deoplanerat träffade på hyresgäster utomhus kunde de efter inledande rundsnackpå ett konfliktfritt sätt få påpekande om saker som behövde göras. De kunde sefördelarna med att synas ute i området, utveckla kontaktytorna mot hyresgäs-terna, och eventuellt bli lite mer personer för varandra.355

Den dominans av män som finns i områdes- och distriktspersonalen gör attäven städpersonalen bör nämnas här. De omorganisationer som skedde inom fö-retaget på 1990-talet (se kapitel 2) påverkade även städningen. Liksom när detgäller förvaltningens byggnadsarbeten, men till skillnad från fastighetsarbetenaoch den övervägande delen av trädgårdsarbetena, lades städningen av trapp-husen ut på entreprenad. Detta skedde i två omgångar, den första åren1996/1997 och den andra under 1999. Majoriteten av städpersonalen var kvin-nor, uppskattningsvis drygt tre fjärdedelar.356 Förändringen innebär att städ-ningsarbetena numera läggs ut på anbud för en period i taget och trapphusenstädas inte lika ofta som tidigare (vilket vi har skrivit om tidigare). De städers-kor som arbetat längst arbetade fortfarande kvar när projektet startade men devar aldrig involverade i detta.357 En del av länken mellan företaget och de bo-ende ute i områdena, som ju har varit av avgörande betydelse för utvecklingenav självförvaltningen, försvann i och med detta, och som framgår av de boendesenkätsvar har städningen påverkats i negativ riktning. De kvinnliga städerskorsom nu finns i områdena är inte länkade till Poseidon och följaktligen inte hellertill självförvaltningen.

ProgrammetProgrammet nämner inte alls genus, manligt, kvinnligt etc., men Bostads ABPoseidons grundläggande värderingar presenterades och en av punkterna är:”Jämställdhet ska vara en självklarhet” (Ett program för utveckling av…, 1996,s 4). Men kanske finns det en genusaspekt i programmet i viljan att lämna såmycket öppet när det gäller organisation, vad hyresgästerna ska besluta om etc.?

Bostads AB Poseidons modell för demokratiutveckling i bostadsområdena ska-par möjligheter för varje kvarter eller gård att själva bestämma om de genom

353 Intervju med projektsamordnare 020426.354 Intervju med projektledare och biträdande projektledare 991123.355 Intervju med husvärd 001127, intervju med husvärd och miljövärd 020110.356 Samtal med projektsamordnare 021010.357 Samtal med projektsamordnare 021010.

315

eget arbete vill hålla nere kostnaderna, i vilken omfattning de i så fall vill arbetaeller om de vill betala för en hög servicenivå. Spännvidden är stor och bara hy-resgästerna själva kan bestämma. Modellen är också så konstruerad att den kanförändras över tiden (Ett program för utveckling av …, s 3).

ProjektgruppenLiksom programmet uttryckte flexibilitet präglades även projektarbetet av detta.Detta gjorde det lite annorlunda jämfört med många andra projekt inom Posei-don. Det fanns inget tydligt slut eller resultat för projektet. Exempel på detta varambitionen att verksamheten och behoven skulle komma först och organisatio-nen sedan formas efter dessa. Fler män än kvinnor i projektgruppen ville hittaolika sätt att mäta hur verksamheten gick framåt. Det ledde till att de operativtverksamma i ett skede räknade antal ingångna avtal och senare försökte beräknaantal grupper av hyresgäster. Varje LDS-grupp kunde dock bestå av från en per-son till ett stort antal hyresgäster och därför övergick man till att försöka angeantalet aktiva hyresgäster, vilket också visade sig ha sina svårigheter. Proces-serna som startade och växte fram visade sig vara svåra att kvantifiera.358

Projektgruppen förändrades över tiden men innehöll hela tiden ovanligtmånga kvinnor. Kvinnorna valde oftare att stanna kvar i projektgruppen. Därförkom tre–fyra kvinnor att stå för en längre kontinuitet i denna medan männenoch några andra kvinnor började och slutade.359 De första två åren, mer än hälf-ten av tiden projektgruppen fanns, utgjordes majoriteten av kvinnor. Under enperiod var antalet män och kvinnor lika och mot slutet övervägde männen nu-merärt.360 I ledningen för projektets aktiviteter liksom för projektgruppens ochansvariggruppens möten stod en kvinna under större delen av tiden (1997 – vå-ren 2001). Det var ovanligt i företaget att ett projekt leddes av en kvinna. I detskede när verksamheten fördes över till den ordinära organisationen i april 2001började utvecklingsarbetet att ledas av en man. Som en sammanbindande länkfrån projektets första år finns dock den kvinnliga projektsamordnaren kvar, somarbetat med genomförandet sedan 1997 och efterhand i allt närmare samarbetemed personalen ute i distrikten.

På alla andra nivåer av genomförandet, bland förvaltare, kundvårdare, hus-värdar och miljövärdar, har det nästan uteslutande varit män. Det har inte variten nackdel att då komma som kvinnlig representant från huvudkontoret och pre-sentera projektet. Troligen har det underlättat för de manliga husvärdarna attbehålla sin auktoritet som yrkesmän, och det har därigenom kanske underlättatför dem att lyssna och ta till sig idéerna.361

358 Intervjuer med företagets jurist och projektledare 010407, projektsamordnare

020426 och f.d. projektledare 020503.359 Sammanställning gjord på grundval av anteckningar från projektgruppen 1997-06–

2000-04.360 Detta är räknat fram till dess att projektgruppen upphörde 2000.361 Intervju med projektsamordnare 020426. Intervju med f.d. projektledare 020503.

316

12.5 SammanfattningDe aktiva männen och kvinnorna har relativt samstämmiga uppfattningar omboendet, självförvaltningen och dess effekter. Nästan dubbelt så många kvinnorsom män har blivit aktiva i dessa bostadsnära aktiviteter. De män som är aktivaär i genomsnitt nio år äldre än kvinnorna och till största delen pensionerade.Kvinnorna är i stor utsträckning pensionärer, men det är också vanligt att de yr-kesarbetar. Kvinnorna representerar fler olika livssituationer än männen.

Kvinnorna lägger ner något längre tid än männen på LDS-aktiviteter ochdeltar mer i gemensamt arbete och fester, men på mötena deltar män och kvin-nor ungefär lika mycket. Männen tar sig oftare an tyngre arbetsuppgifter ochkvinnorna tycks i högre grad ta ansvar för frågor kring barnens och ungdomar-nas situation.

Områdespersonalens könssammansättning har förändrats under projekttiden.Tidigare utgjordes den av både män och kvinnor, nu nästan enbart av män.Projektet hade en kvinnlig ledare från start och till dess det fördes in i den ordi-narie verksamheten. I projektgruppen har kvinnor till större del stått för konti-nuiteten än män.

De inledningsvis refererade undersökningarna från slutet av 1980-talet re-spektive tiotalet år senare visar båda att kvinnor är mer engagerade i boendet.Här inbegrips bl.a. lägenheten, bostadshuset, bostadsområdet, förhållande tillgrannar och deltagande i aktiviteter i bostadsområdet. Vår undersökning visaratt i de former som lokal demokrati och självförvaltning har utvecklats har flermedelålders eller yngre kvinnor än män funnit det roligt och mödan värt attsamarbeta i den gemensamma bostadsmiljön. Bland pensionärerna är kvinnornaoch männen ungefär lika många.

I undersökningen från 1980-talet var det fler manliga hyresgäster som hadeförtroendeuppdrag i motsvarigheten till de lokala hyresgästföreningarna. Även ivår undersökning överväger andelen manliga ordförande över kvinnliga. De in-formella arbetsformer som har visat sig ha livskraft i Poseidons områden skiljersig från de mer reglerade lokala hyresgästföreningarnas. Gårdsföreningarna somnu bildas utgör en mellanform mellan dessa. Framtiden får utvisa vad de kom-mer att leda till – förhoppningsvis lika många kvinnor som män i ledningen?

317

Kapitel 13. Etniska aspekter på självförvaltningen

13.1 Utgångspunkter och frågeställningarIntegrering av människor med utländsk härkomst i det svenska samhället fram-ställs idag som en av de mest centrala sociala frågorna. Samtidigt som det beto-nas att etniska minoriteter bör ges förutsättningar att bevara väsentliga kultur-former anses personer med utländsk härkomst som grupp vara otillräckligt in-tegrerad eller befinna sig utanför viktiga delar av samhällslivet. Arbetsliv, bo-ende, utbildning, politik och föreningsliv är sådana vitala områden där en ökadintegrering framhålls som särskilt betydelsefull. Kulturella olikheter, språksvå-righeter, rigida regelverk och diskriminering är några omständigheter som ansesmotverka en snabbare och starkare integrering (Winai Ström, red., 1988).

Inom boendet är det framförallt frågor om segregation samt etniska grupperssvaga ställning på bostadsmarknaden, i etablerade föreningar och lokala aktivi-teter som stått i förgrunden (Bäck & Soininen, 1996; Molina, 1997; Mag-nussson, red., 2001). Både inom Bostads AB Poseidon och Hyresgästföreningeni Västra Sverige har dessa frågor haft en framskjuten ställning. Bostadsföretagethar en förhållandevis hög andel av personer med utländsk härkomst som hyres-gäster och särskilt koncentrerade till vissa områden. Hyresgästföreningen saknari stor utsträckning dessa hyresgäster som medlemmar och som aktiva i lokalor-ganisationerna. I många av de projekt och aktiviteter som parterna gemensamtbedrivit eller understött i bostadsområdena under senare årtionden har etniskaminoriteter varit kraftigt underrepresenterade.362

Mot den bakgrunden kan det i detta utvecklingssammanhang vara av intresseatt försöka belysa följande frågor: Utformades LDS-projektet för att vara speci-ellt tillgängligt för etniska minoriteter? Har verksamheten attraherat personerfrån dessa minoriteter som tidigare inte deltagit i föreningsliv eller lokala akti-viteter? I vilken utsträckning har etniska minoritetsgrupper engagerat sig? Vadhar de blivit intresserade av och på vilka sätt har de varit aktiva? Har verksam-heten stängt ute några etniska minoritetsgrupper? Har verksamheten medfört enökad integrering lokalt?

Som frågorna antyder kommer framställningen huvudsakligen att ha en kon-kret och empirisk inriktning. Vi ger en översiktlig redogörelse för etniska as-pekter i LDS-projektet som helhet utifrån uppgifter och resultat från våra en-kätundersökningar, observationer och intervjuer. I därpå följande avsnitt be-

362 Under de senaste åren har därför några projekt inletts med särskild inriktning på et-

niska minoritetsgrupper. Ett sådant projekt är hyresgästföreningens självhjälpspro-jekt Projekt Hjällbo vars målgrupp är just boende i Hjällbo med utländsk härkomst,vilket pågått i området sedan 1998 (Projekt Hjällbo, 2001).

318

handlas några av dessa aspekter mer utförligt med hjälp av materialen från fall-studierna.

I ett kortare avsnitt uppmärksammas också en del problem och frågor somventilerats underhand i LDS-projektet samt olika försök att hantera dem. Detgäller exempel med karaktär av kulturproblematik: om hur människor medskilda kulturbakgrunder förhåller sig till gemensamma företeelser i boendet; omhur informationen till etniska minoriteter kan ordnas med speciella ansatser. Detgäller också ett försök att ta ett litet större grepp om integrationsfrågan som ak-tualiserades i ett delprojekt inom LDS.

13.2 Etnicitet – förhållningssätt och åtgärderTrots den diskussion som fördes om integration under hela 1990-talet saknas ettetniskt perspektiv i programutformningen och den ursprungliga uppläggningenav LDS-projektet. Efterhand som projektet utvecklades formades emellertid enuttrycklig ambition att rikta sig till och försöka integrera sådana grupper av hy-resgäster som man uppfattat inte hade attraherats av traditionella lokala aktivi-teter.

I programmet för LDS-projektet berörs frågan endast indirekt vid ett par till-fällen. I samband med att företagets grundläggande värderingar sammanfattasdeklareras allmänt att man ”ser ett mångkulturellt samhälle som något positivt”.Beträffande de förstahandsvalda introduktionsområden, där Bergsjön och Löv-gärdet ingick, noteras ”många invandrare” och ”olika nationaliteter” som ett parkännetecken. I studiecirkelmaterialet sägs enbart i förbigående att ”många avbostadsområdena är mångkulturella, vilket gör det viktigare att skapa en attitydsom kännetecknas av respekt, allas lika värde och lika rätt” (Mattsson, red.,1998, s 9). Inte heller i ”halvtidsrapporten” från projektet behandlas etnicitet pånågot systematiskt sätt, utan berörs enbart tillfälligtvis i ett marginellt samman-hang. I samband med redogörelsen för de så kallade ”vesstidarnas” arbete (jfrnedan) uttrycks, visserligen allmänt, men mer direkt en ambition: ”Vi tycker detär viktigt att alla våra hyresgäster ska få möjlighet att delta i självförvaltning. Engenerell erfarenhet är annars att just invandrare undviker att engagera sig pågrund av till exempel språkproblem.”363

Ett etniskt perspektiv saknades också i projektinledningen, men aktualisera-des efterhand utifrån erfarenheter och komplikationer som uppträtt i proces-serna. I det praktiska genomförandearbetet kom frågor om kulturella variationeroch om hur människor med skilda etniska bakgrunder skulle kunna engageras iLDS-verksamheten tidvis att uppta betydande utrymme. Mer kontinuerligt ochsamlat diskuterades frågeställningar, alltifrån olika kultursyn på sophanteringtill segregationens innebörd och konsekvenser, i ansvariggruppen. Under dessmöten rapporterades och diskuterades återkommande nya erfarenheter, kommu- 363 Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokal demokrati och självförvaltning”

(1999, s 12).

319

nikationsformer, problem och lösningar beträffande kulturellt sammansatta om-råden och situationer. I ett par avseenden ledde diskussionerna också till kon-kreta krav och förslag.

I ett tidigt skede av projektet aktualiserades frågan om informationen ochnärmandet till hushåll med utländsk bakgrund. Vid den tidpunkten yppade sigockså en speciell resurs i form av s.k. ”vesstidare”. Genom en särskild arbets-marknadsåtgärd kunde invandrare erhålla en visstidsanställning och då utföratillfälliga, angelägna uppgifter i sina hemtrakter. Åtta personer anställdes pådetta sätt för att i tre av de utvalda områdena bedriva uppsökande verksamhetbland personer som inte kunde närvara vid de allmänna informationsmötena.Deras insatser bedömdes som uppskattade framförallt av hyresgäster med ut-ländsk bakgrund, men effekterna av deras arbete inom projektet försvann snarteftersom deras anställning varade i enbart 6 månader och de flesta bostadsom-råden de besökte kort därefter såldes av Poseidon. Som komplettering till detpersonligt inriktade arbete som bedrivs av de boende och husvärdarna synes detdock kunna vara ett efterföljansvärt arbetssätt.

Diskussionerna i ansvariggruppen utgick i hög grad från de frågor som för-valtarna mött bland husvärdarna. En sådan fråga var om informationen till hy-resgäster skulle göras på flera olika språk eller om man enbart skulle användasig av svenska. Erfarenheter från mångkulturella bostadsområden tillsammansmed personalens önskemål ledde fram till en tydlig rekommendation att an-vända sig enbart av svenska språket.

En annan återkommande fråga gällde olika kultursynsätt och möjligheter attkunna förstå och hantera dem. Här fanns tidigare goda erfarenheter av utbild-ning som nu starkt efterlystes. Det stod dock klart för projektledningen attmånga av de berörda frågorna krävde en mer systematisk behandling, och två avmedlemmarna i ansvariggruppen gavs i uppdrag att som delprojekt utarbeta ettförslag för att öka möjligheterna till deltagande och inflytande för personer medutländsk bakgrund.

I januari 2000 behandlades deras rapportförslag, ”Att öka invandrarnas del-aktighet i våra bostadsområden”, i ansvariggruppen. Förslaget gav uttryck förett insiktsfullt etniskt perspektiv och behandlade både mer övergripande ochkonkreta frågor. Man betonade att allt arbete måste ske så lokalt som möjligtoch att det rörde sig om ett ”långsiktigt arbete” samtidigt som måste vara ome-delbart konkret och genomföras i samverkan mellan alla parter i bostadsområ-dena. Utbildning av alla anställda, en informationsstrategi, lokal samverkan medinvandrar- och idrottsorganisationer och samarbete med övriga aktörer som hardirekt ansvar i bostadsområden ingick i förslagen.364

Förslagen stöddes av ansvariggruppen och behandlades därefter i projekt-gruppen som beslutade att rapporten skulle handläggas vidare av företagsled-ningen. Företagsledningen fann dock inte förslagen tillräckligt konkreta och ge-

364 Att öka invandrarnas delaktighet i våra bostadsområden. Delprojekt inom utveck-

ling av lokal demokrati och självförvaltning (1999).

320

nomarbetade och valde att bordlägga dem.365 Någon ytterligare bearbetning avfrågorna och förslagen har därefter inte skett inom LDS-projektet.

13.3 Hyresgäster med utländsk härkomstEtnicitet kan ha en mängd olika innebörder och tillämpas på skiftande sätt medavseende på människors nationella, religiösa, sociala och språkliga bakgrunder.I våra enkätstudier gör vi ingen uppdelning av svarspersonerna i etniska grupperutan enbart i svensk eller utländsk härkomst. Personer som är födda utanförSverige, men som nu bor i Poseidons lägenheter betecknar vi som personer med”utländsk bakgrund”, ”utlandsfödda” eller människor av ”utländsk härkomst”.Det ligger nära den bestämning som återfinns i offentlig statistik för Göteborgdär ”utrikes födda” avser ”utländska och svenska medborgare födda i utlandet”.I Göteborgs stad utgör ”utrikes födda” i runda tal 11% av totalbefolkningen.Men eftersom Göteborg är en kraftigt segregerad stad varierar denna andelmellan 3 och 57% i de olika stadsdelsnämndernas områden. I vissa stadsdels-områden är andelarna ännu lägre respektive högre.366 Andelen ”utrikes födda”inom Poseidons bostadsbestånd har inte kartlagts under senare år. Uppskatt-ningar visar dock att storleksordningen i genomsnitt är betydligt över den i sta-den som helhet och att spridningen mellan områden är stor, om än inte så ex-trem som den i hela Göteborg.

I vår enkätstudie till 200 slumpmässigt utvalda lägenhetsinnehavare inomvart och ett av företagets då sju distrikt fick svarspersonerna bl.a. uppge sin här-komst. Av den framgår att i runda tal 18% av kontraktsinnehavarna har utländskhärkomst. Hur många personer med utländsk härkomst som bor inom Poseidonsbestånd vet vi inte med exakthet. Hushåll med utlandsfödda är emellertid i ge-nomsnitt betydligt större, 2,5 person per hushåll, än hushåll med svenskfödda,1,7 person per hushåll. Denna grupp torde därför utgöra ca 25% av totala antaletboende inom Poseidon. Eftersom antalet barn i dessa hushåll är relativt sett flerblir emellertid det potentiella antalet som kan tänkas intressera sig för LDS-verksamheten betydligt mindre än en fjärdedel.

Resultaten från vår enkätstudie av ett slumpmässigt urval av 1400 hyresgästerinom samtliga distrikt visar på stora likheter och få skillnader i uppfattningaroch bedömningar av förhållandena i boendet mellan grupperna ”utrikesfödda”och ”inrikesfödda”.367

En av de mest framträdande skillnaderna mellan dessa grupper gäller derasfördelning inom bostadsbeståndet. Fördelningen av de svarande (i procent) påde då sju distrikten gav 2001 följande bild.368

365 Intervju med utvecklingschef 020507.366 Göteborgsbladet 2001.367 De väsentliga resultaten av studien är redovisade i kapitel 3.368 Jfr kapitel 3.

321

Distrikt Utländsk härkomst Inhemsk härkomstAngered 57 43Backa 24 76Frölunda 9 91Karlaplatsen 5 95Kortedala 15 85Linné/Guldheden 10 90Olskroken 10 90Totalt 18 82

Även om fördelningen inte återger den faktiska befolkningssammansättningeninom respektive distrikt sammanfaller den i huvudsak med det allmänna etniskasegregationsmönstret i Göteborg. Den mest påtagliga avvikelsen är att BostadsAB Poseidon helt saknar fastigheter i de södra och västra stadsdelarna där an-delen personer med utländsk härkomst är lägst.369 Framförallt framträder emel-lertid här Angered som de utlandsföddas nya hembygd och den kulturella mång-faldens centrum i staden. Det är dock djupt felaktigt att framställa de inrikes-födda som en etnisk minoritetsgrupp ens i något av Angereds bostadsområden. Ide flesta av dem består gruppen utlandsfödda av personer med hundratalet vittskilda etniska bakgrunder vars enda gemensamma särdrag är att de invandrat tilllandet. Gruppen boende med inhemsk härkomst är således starkt etniskt domi-nerande, vilket sannolikt också kan vara en delförklaring till att så små skillna-der framträder i uppfattningar och bedömningar mellan den och övriga minori-tetsgrupper.

Som nämnts uppvisar dessa grupper en del skillnader beträffande boendeka-rakteristika, som hushållsstorlek och fler barnhushåll. Det är också naturligt attutlandsfödda har kortare boendetid eftersom en del av dem flyttat hit under se-nare tid. Desto mer anmärkningsvärt är det att så få skillnader framträder i upp-levelser och bedömningar. Endast beträffande synen på skötsel och underhåll avtvättstugor och relationen mellan husvärd och hyresgäst har signifikanta avvi-kelser kunnat fastställas. Gruppen av utlandsfödda uppskattade den positiva för-ändringen i dessa avseenden under LDS-projektet som något större än vadgruppen födda i Sverige gjorde. Samstämmigheten i uppfattningar och bedöm-ningar av allmänna boendeförhållanden mellan utrikesfödda och inrikesfödda ärmed andra ord omfattande och tydlig.370

I skenet av detta framstår en del resultatskillnader mellan personer med ut-ländsk och inhemsk bakgrund beträffande mer specifika förhållanden som en-gagemang, ansvar och trygghet som särskilt intressanta. I dessa avseenden visarnämligen analysen att LDS-projektet medfört en större positiv förändring blandpersoner med utländsk bakgrund. Enligt sin egen upplevelse och bedömninguppvisar denna grupp en signifikant större ökning av engagemanget och trygg-

369 Göteborgsbladet 2001. Speciellt för distrikt Karlaplatsen tycks fördelningen avvika

en del från den faktiska befolkningssammansättningen.370 Se kapitel 3.

322

hetskänslan i boendet samt ansvaret för boendet än gruppen som är född ochuppväxt i Sverige. Vad dessa smärre, men ändå tydliga, skillnader kan bero påframgår dock inte av enkätresultaten. Övriga relevanta resultat antyder emeller-tid att de inte sammanhänger med att personer med utländsk bakgrund önskardetta eller faktiskt engagerar sig och tar ansvar för sitt boende i större utsträck-ning än andra hyresgäster.371 En arbetshypotes skulle dock kunna vara att med-verkan i LDS-verksamheten fått en större betydelse bland personer med ut-ländsk härkomst än bland övriga.

13.4 Aktiva hyresgäster med utländsk härkomstAktiva hyresgäster med utländsk härkomst har undersökts på samma sätt somövriga aktiva. I våra fallstudier har vi dock valt ut vissa processer för att särskiltkunna iaktta dessa individers medverkan, lära känna och intervjua några avdem.

De kvantitativa resultaten från enkätstudien av aktiva hyresgäster ger en en-hetlig och tydlig bild av hur både de med utländsk och inhemsk härkomst med-verkat och bedömt LDS-projektet. De utrikesfödda har i huvudsak blivit tillfrå-gade om sin medverkan på samma sätt som inrikesfödda, men de har i någotstörre utsträckning blivit kontaktade av andra hyresgäster och själva tagit initia-tiv till att medverka. De har deltagit i samma typer av aktiviteter och i likartadomfattning men har varit något mindre aktiva på gårdsfester och i gemensamtarbete. Informationen om LDS har förmedlats till dem i samma former som tillövriga aktiva. De gör samma positiva bedömning av självförvaltningsidéernasbetydelse för hyresgästerna och anger samma huvudmotiv för varför de engage-rat sig samt vill uppnå samma mål med sina aktiviteter. Bedömningen av rela-tionerna till poseidonanställda uppvisar ett identiskt mönster och beskrivningenav oenigheter i bostadsområdet anger samma nivå och karaktär som för övrigaaktiva.372 I ett par aktivitetsavseenden skiljer sig dock gruppen med utländskhärkomst signifikant från övriga. De anser sig inte företräda någon enskildgrupp av hyresgäster – i synnerhet inte ”invandrare” – och de diskuterar i betyd-ligt större utsträckning ”hyran” med andra hyresgäster än vad inrikesfödda ak-tiva gör.

Den grupp av aktiva hyresgäster som har utländsk härkomst och som svaratpå enkäten framstår med andra ord som sällsynt välintegrerad i det aktuella bo-endeaktivitetsmönstret. Sammansmältningen verkar emellertid så total att den äranmärkningsvärd och aktualiserar frågan om den kulturella mångfaldens bety-delse i detta aktivitetssammanhang. Har kulturella och etniska säregenheter ni-vellerats och manglats ut i konforma aktivitetsmönster? Kommer de inte till ut-

371 Resultaten har redovisats i detalj och diskuterats i kapitel 7.372 De två gruppernas upplevelser och bedömningar av effekterna av LDS-projektet har

redovisats i kapitel 4.

323

tryck i den här typen av frågeställningar? Eller finns det kanske överhuvud ingapåtagliga skillnader mellan olika etniska grupper i dessa avseenden?

”Aktiva med utländsk härkomst” uppvisar dock en del individkarakteristikasom göra att en viss förklaring kan skönjas. Svarspersonerna är betydligt yngre,mer välutbildade, arbetar i större utsträckning och är i mindre grad arbetslösa,långtidssjukskrivna eller pensionerade än sina inrikesfödda gelikar. Med storsannolikhet utgör svarspersonerna därför en speciellt selekterad grupp av aktivautlandsfödda. Från våra fallstudier känner vi till ett antal aktiva som inte be-härskar det svenska språket i den utsträckning som krävs för att besvara den en-kät som de erhållit. Troligtvis saknas dessa aktiva bland enkäternas svarsperso-ner. I enkätpopulationen ”aktiva hyresgäster” ingår ett 90-tal med utländsk här-komst. Av dessa har 37 besvarat enkäter, vilket är en betydligt lägre svarsfre-kvens (40%) än för inrikesfödda aktiva hyresgäster (53%). Ett anmärkningsvärtresultat är också att denna grupp av aktiva är kvinnodominerad i än högre gradän den svenskfödda. Sju av tio aktiva med utländsk bakgrund är kvinnor.

Dessa delresultat är lika oväntade som intressanta. En viktig slutsats är att ettförhållandevis betydande antal personer med utländsk härkomst (ca 15%) harengagerat sig i LDS-aktiviteter. Lika betydelsefullt är att i dessa aktiviteter ärdet framförallt en del av de s. k. ”osynliggjorda invandrarkvinnorna” som träderfram. Ett inte orimligt antagande är att verksamheten innefattar inslag som ärmer attraktiva och inbjudande än traditionella områdesaktiviteter. En annanslutsats är att av dessa aktiva uppvisar åtminstone en mindre andel en närmastströmlinjeformad integrering med samtliga aktivas motiv- , aktivitets- och be-dömningsmönster. En delförklaring är sannolikt att de svarande är specielltetablerade i sin boendetillvaro. En ytterligare delförklaring är att de – i likhetmed många andra invandrare – faktiskt är starkt inriktade på att medverka i ak-tiviteter som de uppfattar gör dem delaktiga i ”det svenska”. En aktuell områ-desstudie av önskemål och förhållningssätt hos personer med utländsk bakgrundi Angered visar entydigt att dessa personer i första hand vill medverka och deltai aktiviteter som är uttryck för svensk kultur. I sitt boendesammanhang tycks desnarast vilja undvika arrangemang som markerar deras kulturella säregenhet(Lund & Utrianinen, 1999).

Samtidigt ger våra fallstudier exempel på hur kulturella olikheter i förhåll-ningssätt och handlingsmönster ger de enskilda processerna en särskild dyna-mik. Vi skall därför kort redogöra för några sådana framträdande etniska inslagi dessa processer.

13.5 Etniska inslag i enskilda LDS-processerDe sju LDS-processer vi studerat fördelar sig på sex av företagets distrikt. I sexav fallstudieområdena består befolkningen av flera etniska minoriteter. Tre avdessa områden – Övre Lövgärdet, Angered Centrum och Backa – tillhör de di-strikt inom företaget som har störst andel personer med utländsk bakgrund. Pro-cesserna i dessa områden valdes bl.a. med hänsyn just till den etniska samman-

324

sättningen. I fallstudieområdet Kaverös är antalet personer med utländsk här-komst mycket få.

I samtliga sex processer har personer med olika etniska bakgrunder medver-kat som aktiva i LDS-aktiviteter och deltagit i arrangemang som gårdsfester,möten, grillkvällar, julluncher o.s.v. I våra undersökningar har vi inte kunnatfinna att någon speciell etnisk grupp ställt sig utanför eller uteslutits från akti-viteterna. Tvärtom har i flera sammanhang särskilda ansträngningar gjorts föratt ge personer med speciella kulturtraditioner samma förutsättningar som andraatt kunna delta. Deras val att inte medverka och deltaga tycks inte ha varit för-knippade med etnisk bakgrund utan haft mer generella motiv. Ett sådant fram-trädande motiv, som omfattats av både inrikes- och utrikesfödda, är att de upp-gifter som utförts i självförvaltningen är sådana som man betalar för i hyresbo-endet varför de skall utföras av hyresvärden.

Personer med utländsk härkomst återfinns i våra studerade processer i allaslags positioner och med olika uppgifter. Flera har varit starkt engagerade i bådestart- och etableringsfaserna, men flertalet har ägnat sig åt skötsel och plante-ringsarbete utomhus.

I den process i Gamlestaden som vi kunnat följa ända från det första intro-duktionsmötet har personer med utländsk bakgrund varit särskilt framträdandeunder hela förloppet. Området, som är det äldsta i vår undersökning, har ocksåen lång tradition av olika etniska befolkningsinslag. Under föregående årtiondenbodde här en stor andel personer från Östeuropa och det aktuella kvarteret hartidvis benämnts den ”jugoslaviska gården”. Under 1990-talet flyttade alltflerchilenare till kvarteret och vid sidan av inrikesfödda utgör de idag en påtagligdel av befolkningen. Det är också bland dem som en stor del av den nya aktivi-teten utvecklats. En av gårdens två pådrivande kvinnor kom till Sverige sompolitisk flykting på 1970-talet, den andra är svenskfödd men gift med en chile-nare. De deltog på de första introduktions- och upptaktsmötena och har därefterorganiserat verksamheten och själva utfört en hel del av det praktiska arbetet.Man har dock arbetat öppet och utåtriktat, och alla väsentliga frågor har be-handlats i ett slags konsensusförfarande där samtliga boende erbjudits möjlighetatt medverka. Deras familjer och vänner har mobiliserats för de mer omfattandegemensamma arbetena med gårdsplantering och gårdslokal. Huvuddelen av deaktiva har dock annan etnisk bakgrund varav de flesta är inrikesfödda.

Dessa båda personers livserfarenheter har påverkat deras förhållningssätt igårdsarbetet och präglat den gemenskap som skapas kring LDS-arbetet. Utan-förstående iakttagare talar om ”den annorlunda gården” och ”en annan kultur”som man här kommit i kontakt med. Främst syftar man då på ett utpräglat per-sonligt och informellt arbetssätt.

Redan före introduktionsmötet förekom viss spontan gemensam aktivitetbland de boende. Nya aktiviteter utvecklades emellertid därefter mycket snabbt.Under ett par års tid har en omfattande gårdsförändring genomförts och en fri-tidslokal gjorts i ordning samtidigt som kretsen av aktiva vidgats och en nysammanhållning spritt sig över större delen av kvarteret. Under huvuddelen avprocessen har verksamheten haft en utpräglat informell karaktär med möten, ar-

325

betsdagar och fester alltefter behov, önskemål, lust och intresse. Planering ochrutiner har i hög grad ersatts av många personliga kontakter och samtal, vilketvisserligen tagit tid, men i gengäld medfört att många lärt känna sina grannar påett närmare sätt. Men det har också inneburit att då de mest aktiva personernaunder en tid var bortresta så avstannade det mesta av aktiviteten.

När en gårdsförening bildades under 2002 gavs den symboliskt namnet”Grannarna”. Föreningsbildningen var dock inget krav eller ens ett önskemålfrån de aktiva hyresgästerna, utan ett förslag från bostadsföretagets och hyres-gästföreningens representanter. Skälet var att ansvaret för den nya fritidslokalenoch verksamheten där inte kunde knytas enbart till enskilda hyresgäster utanbehövde institutionaliseras, vilket litet motvilligt accepterades av de aktiva.Gårdsföreningen innebär en minimal formalisering av verksamheten där en delav det administrativa arbetet dessutom sköts av den lokala hyresgästföreningen.Trots det har personer med utländsk kulturbakgrund, som saknar erfarenhet avsvenskt föreningsliv, uppfattat rutinerna som ”krångliga” och ”onödigt byråkra-tiska”.373 För att undvika konfrontationer mellan dessa olika kulturuppfattningarhar ”nätverksorganisatören”, som medverkat vid föreningsbildningen, försöktskapa en samarbetskonstellation med en modererande person emellan. Samar-betet hittills har emellertid utvecklats på ett mycket gynnsamt sätt, såväl medden lokala hyresgästförening som med bostadsföretaget och övriga hyresgäs-ter.374 Verksamheten håller på att få en viss inhemsk struktur men har alltjämt enotvetydig latinamerikansk dynamik.

Den diametrala kontrasten till denna process har vi kunnat följa i vår fallstu-die i Norra Biskopsgården. I ett utpräglat arbetarområde hade en välorganiseradoch stabil verksamhet utvecklats under flera årtionden med såväl ett betydandeboinflytande som en omfattande fritidsverksamhet. Självförvaltningen togs härupp som en ny aktivitet och knöts till den lokala hyresgästföreningen som ensjälvständig sektion. Den har utvecklats snabbt och är idag den enskilda aktivi-tet där flest hyresgäster medverkar.

Tidigare områdesaktiviteter var framgångsrika i alla avseenden utom att deinte attraherade de personer med utländsk härkomst som under senaste årtiondeti avsevärt antal flyttat till området. De mest aktiva hyresgästerna i verksamhetenupplevde detta som ett problem som man inte hade någon egentlig lösning på.De nya självförvaltningsaktiviteterna, framförallt arbetet utomhus med skötseloch planteringar, har emellertid visat på något radikalt nytt. Människor medolika slags kulturbakgrunder har börjat medverka i dessa praktiskt handgripligauppgifter och efterhand också börjat delta på möten och andra trivselsamman-komster. Visserligen är det inte fråga om horder av nya aktiva. Men för bådeområdespersonalen och de tidigare mest aktiva hyresgästerna framstår det somett av de mest positiva och glädjande inslagen i självförvaltningen.

Det är väl detta som varit roligt i självförvaltningsarbetet, när man får med folkfrån andra länder och det är till och med språkförvecklingar – vad menar dom

373 Intervju med aktiv boende; 011212; Intervju med projektledare 020115.374 Intervju med nätverksorganisatören, 020828.

326

nu? Men på något sätt har vi rett upp det. På ett ställe är det tre nationaliteter somdelar på en rabatt – och bara den synen!375

Med självförvaltningen har vi nått icke-svenskar. Den traditionella förenings-verksamheten är nog ett hinder för dom. De är inga gamla föreningsmänniskorsom vi. Vi svenskar är ju ett speciellt släkte. Men nu har vi fått dem med. Ochdet har blivit väldigt bra. Vi får bara lägga litet mer på att förklara för dem. Somhäromdagen när jag tog bort ljungen och det kom tre damer och undrade vad jaggjorde. Jag sade att vi får ta bort ljungen nu så vi kan plantera nytt. Jaha, får vilökar då undrade de. Nej, sade jag lökar planterar vi på hösten, nu kommer som-marblommorna och det meddelar vi er. Sedan får vi inte skriva att det är själv-förvaltningsmöte för vad självförvaltning är förstår de inte. Men de är väldigtduktiga att plantera. Vi har en ryska som bor i höghuset. Hon skulle kunna plan-tera hela området. Hon är så bra! ’Jag älskar jorden’ säger hon och är jättegladför detta jobbet. Men det är mest kvinnor, männen till dom med hucklen ser viinte till.376

Att personer med utländsk bakgrund tycks tilltalas i högre grad av dessa änandra aktiviteter sammanhänger sannolikt med flera omständigheter. Många avdem har en närhet till eller erfarenhet av trädgårdsarbete som gör att de har enspontan känsla för detta ”arbete”. Uppgifterna är frivilliga och ofta avgränsade.Aktiviteterna omgärdas inte heller av några svårförståeliga formaliteter utan ärdirekt personliga och högst informella.

Sju nya kom förra veckan. Bl.a. flera nationaliteter. De kom när det var någrakanondagar att arbeta utomhus. Jag introducerade den nya miljövärden och vihann inte börja på ett ställe förrän de kom och frågade om de fick vara med.377

Arbetet har också en enkelhet som gör det lättillgängligt och resultaten är van-ligtvis omedelbara och tydliga. Inte sällan innebär de också en påtaglig skön-hetsupplevelse som kan leda till vidare kontakter.

Står man och tittar på en rabatt som är jättesnygg och någon man inte känner,men som bor inom området, kommer förbi så kan den inte låta bli att stanna denockså. Och då byter man några ord och det gör väldigt, väldigt mycket. Deträcker att prata om blommor. Nästa gång man träffas pratar man om något annatoch då har man brutit isen.378

För barnfamiljerna har arbetet med att väcka barnens intresse för gårdsarbetetockså haft betydelse. När barnen börjat medverka, mötts med respekt och självabidragit till en bättre skötsel har det också varit lättare att få föräldrarna intresse-rade. Den mest avgörande betydelsen torde dock ett delvis nytt och mer öppetförhållningssätt hos både områdespersonal och hyresgäster ha haft. Det innebärbl.a. att man med självförvaltningen börjat se nya möjligheter och vara mer öp-pen för behov, intressen och erfarenheter hos människor med andra kulturbak-grunder. 375 Intervju med husvärd 010531.376 Intervju med aktiva boende 020219.377 Intervju med husvärd 010531.378 Intervju med aktiva boende 020219.

327

Mellan dessa två ytterligheter i våra fallstudier återfinns en process i AngeredCentrum som utomstående med god lokalkännedom betecknar som ”stabil ochlivskraftig”, men litet ”stökig” och ”besvärlig”, vilket också speglar väsentligasidor av den.379 Processen valdes bl.a. med hänsyn till den etniska sammansätt-ningen i området och den omfattande aktiviteten. Under hela undersökningsti-den har den också kännetecknats av en stark dynamik och stor aktivitet. Blandde 48 hushållen återfinns tiotalet olika nationaliteter. Samtliga dessa har i någonutsträckning varit representerade i någon av de många arbets- och fritidsaktivi-teter som organiserats. Spontana skötsel- och anläggningsarbeten samt fritidsar-rangemang hade förekommit under flera år innan LDS inleddes. Men projektetöppnade nya resursmöjligheter och verksamheten har efterhand breddats ochstrukturerats.

I den här processen framstår den multietniska sammansättningen av befolk-ningen som så självklar att ingen reflekterar över den annat än om den påtalas.En grundförutsättning för att över huvud taget bo på denna gård är att man ac-cepterar och respekterar kulturella olikheter, att man ser dem som resurser menockså har förståelse för att komplikationer kan uppträda till följd av dem.380 Denhär situationen har bl.a. inneburit att de aktiva inte gjort några speciella an-strängningar eller åtgärder för att locka personer med utländsk bakgrund. An-tingen medverkar eller deltar de redan eller så får de komma med på sammavillkor som de redan aktiva. Däremot tas givetvis hänsyn till att en majoritet avde aktiva inte är vana vid mer formella föreningssammanhang och att arbets-formerna får anpassas efter det.

Bland de mest aktiva och pådrivande med föreningserfarenhet fanns redan iett tidigt skede önskemål och krav om en tydligare ansvarsfördelning mellan fö-retag och hyresgäster och en starkare strukturering av samarbetet mellan hyres-gästerna. Samtidigt var man införstådd med att de personliga relationerna ochdet informella arbetet var en viktig förutsättning för de flestas engagemang. Iutvecklingsarbetet har man tillsammans med företagets och hyresgästförening-ens personal försökt hitta en balans mellan hastighet och storlek samt mellanaktivitet och organisation av processen med hänsyn till dem som medverkar ochgårdens förutsättningar.

Man vill således inte gå för fort fram, vilket bl.a. innebär att man inte försö-ker ta till sig nya ansvarsområden för beslut eller arbetsuppgifter. Man är med-veten om att de som är aktiva främst bor i den lägre bebyggelsen och på botten-våningarna, men avvaktar med att mer aktivt försöka rekrytera dem som borhögre upp i husen. Man vidgar aktiviteterna kring de intressen som är starkast,närmast en snickeri- och cykelverkstad. Man saknar mötes- och fritidslokal,men lägger inte all möda på att få fram en sådan, utan anpassar tills vidare verk-samheten till denna omständighet. Man har bildat en gårdsförening, men äråterhållsam med möten på grund av de aktivas ovana. För att göra det gemen-samma arbetet tydligare och effektivare har man i gengäld lagt stor vikt vid att 379 Intervju med husvärd och miljövärd 020110; Intervju med husvärd 011127.380 Intervju med aktiva boende 001031.

328

strukturera det i ansvarsområden och har en gemensam arbetskväll varje veckaunder sommarhalvåret. Arbetskvällen har samtidigt blivit ett självklart sam-lingstillfälle för gemenskap och möjligheter att knyta nya kontakter.

Processen präglas också av aktiva med ett starkt personligt engagemang ochmålmedvetenhet som medför en kraftfull dynamik med uttrycksfull glädje,många diskussioner och en del öppna konfrontationer. Tidvis kan det vara på-frestande för de inblandade och kanske märkligt för oinvigda. Hittills har detdock väsentligen varit utvecklande både för verksamheten och enskilda aktivasom inte i något fall dragit sig ur aktiviteterna. Samarbetsklimatet och en speci-ell sammanhållning kan i hög grad ses som uttryck för det specifikt mångkultu-rella temperament som utvecklats.

13.6 Sammanfattning och slutsatserFramställningen visar att LDS-projektet ursprungligen inte utformades medhänsyn till att vara särskilt tillgängligt för personer med olika etnisk tillhörighet.Däremot har det efterhand i processen utvecklats både en medvetenhet om et-niska aspekters innebörd och olika sätt att försöka hantera de speciella möjlig-heter och komplikationer de medför.

Det har medfört att verksamheten kommit att attrahera personer som tillhöretniska minoriteter och som tidigare inte deltagit i föreningsliv eller lokala akti-viteter. Det har också medfört att personer med vitt skilda kulturbakgrunder en-gagerat sig i betydande utsträckning och inte bara i marginella avseenden utan iflera fall som pådrivare och ledare för LDS-processer. Dessa aktiva har haftsamma motiv och varit intresserade av samma frågor som inlandsfödda aktiva.Men de tycks i högre grad ha föredragit ett informellt arbetssätt.

I etniskt sammansatta områden där LDS-processer etablerats har samarbetetmellan aktiva med olika etniska bakgrunder lagt en grund för en ökad integre-ring av samtliga boende. Möjligen är det också den samlade effekten av dettasom medför att hyresgäster med utländsk härkomst upplever ett mer ökat enga-gemang och en större ökning av tryggheten och ansvaret för boendet än övrigahyresgäster.

329

Kapitel 14. Självförvaltningen och framtiden

I detta kapitel diskuterar vi hur framtiden kan komma att gestalta sig för Posei-dons självförvaltning. Vi gör det med utgångspunkt från vad som hittills inträf-fat, de tendenser som för närvarande kan iakttas och vår allmänna kunskap omförutsättningarna för boendemedverkan. Framför allt behandlas frågan om för-utsättningarna för en institutionalisering av det kollektiva handlandet i Posei-dons bostadsområden.

Fram till hösten 2002 har alltså LDS-verksamhet etablerats inom samtligaPoseidons distrikt och i närmare hälften av fastighetsbeståndet. Bortemot tusenaktiva hyresgäster är organiserade i ett åttiotal huvudsakligen löst avgränsadegrupper, där verksamheten baseras på informellt samarbete mellan områdesan-ställda och aktiva hyresgäster. I några områden har verksamheten börjat forma-liseras i särskilda gårdsföreningar. Den skepsis mot självförvaltningen som tidi-gare fanns hos delar av Poseidons anställda och inom den lokala hyresgäströrel-sen har under de senaste åren övergått i en betydligt mer positiv inställning.

Både då det gäller de boendes kontroll och inflytande och i fråga om derassamarbete och kollektiva handlande är bilden i stor utsträckning positiv. Det re-ella inflytandet bygger till stor del på informell löpande samverkan mellan om-rådesanställda och aktiva boende. Den främsta drivkraften för det kollektivahandlandet är en utilitaristiskt färgad samarbetsnorm om områdesnytta, som in-nebär att man är beredd att samarbeta om det leder till förbättringar i det egnaområdet.

De aktiva hyresgästerna, husvärdarna och ordförandena i de lokala hyresgäst-föreningarna bedömer att verksamheten haft klart positiva effekter på utemiljö,gemenskap och trivsel, liksom på de boendes påverkansmöjligheter. Övriga hy-resgäster upplever först och främst att flertalet fysiska aspekter av boendemiljönförbättrats, framför allt skötseln av växter, rabatter och gräsmattor, men de serinte lika stora positiva effekter på de sociala relationerna som de aktiva gör.

Bilden av gemensam aktivitet är alltså i stort sett positiv, i synnerhet utveck-lingen under de senaste åren. Däremot är bilden av lokal demokrati och organi-serat inflytande mer problematisk. Frågan är nu vad som kan förväntas pålängre sikt. Kommer vi att se en fortsatt tillväxt i aktivitet, deltagande och reelltinflytande, kommer utvecklingen att stanna upp, eller kan vi rent av befara entillbakagång? Det är den frågan som kommer att diskuteras i detta kapitel.

Hittills har verksamheten haft en mer begränsad inriktning och beslutsfattan-det varit mindre formaliserat än de ambitioner som kom till uttryck i det ur-sprungliga programmet för LDS-projektet. Detta är delvis en naturlig följd avdet öppna förhållningssätt som kännetecknat introduktionen av verksamheten,

330

men det kan ändå finnas anledning att något diskutera vad denna begränsningkan innebära för den framtida utvecklingen.

De frågor som de aktiva hyresgästerna hittills prioriterat har i huvudsak varitav tämligen okontroversiell karaktär. De har först och främst uppfattats somföga kontroversiella inom hyresgästkollektivet i ett visst område, men de harinte heller föranlett konflikter mellan hyresgäster i olika områden, eller mellande boende och företaget. Enligt de ursprungliga planerna skulle LDS-enheternabland annat kunna få inflytande över områdesbudgeten och lokalt påverka sinaboendekostnader. Även om många aktiva i sina enkätsvar uppgivit att det ärviktigt att ha inflytande på dessa frågor, har vi samtidigt i några av våra fallstu-dieområden sett hur de aktiva varit angelägna om att inte driva dem inom ramenför självförvaltningen.

Ett ökat ekonomiskt inflytande förutsätter praktiskt taget en ökad formalise-ring, t.ex. genom en gårdsförening av det slag som introducerats i några av vårafallstudieområden. Först och främst krävs en entydig avgränsning av territoriet– som både företaget och de aktiva accepterar – för att man skall kunna avgöravilka lägenheter som skall omfattas av en områdesbudget och dra nytta av eneventuell besparing. Vidare måste det göras tydligt vilket mandat som de aktivahar att tala för sina grannar och att sluta bindande överenskommelser å derasvägnar. Detta kan visserligen i princip åstadkommas genom att företaget ellerhyresgästföreningen ensidigt utser områdesrepresentanter, men om dessa skallfå legitimitet bland övriga boende torde någon form av demokratiska val varanödvändiga.

Oavsett om inflytandet vidgas till ekonomiska och andra mer kontroversiellafrågor kan en formalisering motiveras av rent demokratiska skäl. Demokratiskaval och demokratiskt beslutsfattande ses i vårt samhälle som den mest legitimaformen för att fatta kollektivt bindande beslut. Vi har sett i våra fallstudier attäven de frågor om utemiljön som hittills dominerat självförvaltningen iblandkan vara kontroversiella, och LDS-verksamheten har hittills inte erbjudit någonannan metod att slita genuina intressemotsättningar mellan de boende än atthänskjuta dem till bostadsföretaget, d.v.s. till en utomstående part utan demokra-tisk legitimitet hos det lokala kollektivet.

Men en formell demokratisering har också en baksida, och detta är förmodli-gen en viktig anledning till att många som i dag är aktiva tvekar inför en sådanutveckling. Självförvaltningens hittillsvarande informella karaktär och dess in-riktning på konkreta arbetsuppgifter i utemiljön har gjort den tillgänglig förgrupper som annars inte brukar vara så aktiva i boinflytande och liknande akti-viteter. Framför allt deltar, som beskrivits i kapitel 13, ett icke obetydligt antalboende med utländsk bakgrund i de gemensamma aktiviteterna. Även den högaandelen kvinnor kan, som diskuterats i kapitel 12, möjligen tolkas som en effektav att självförvaltningen varit inriktad på fysiskt arbete och social interaktionsnarare än på teknik och ekonomi.

Som vi redan konstaterat har den under senare tid positiva inställningen frånföretagets och områdespersonalens sida haft avgörande betydelse för den gynn-samma utvecklingen av verksamheten. En annan viktig förutsättning har varit

331

en fungerande samordning och ansvarsfördelning i förhållande till boinflytandetvia de lokala hyresgästföreningarna och till förhandlingssystemet kring hyroroch andra boendeförhållanden. I båda dessa avseenden tycks man i självförvalt-ningen så småningom ha letat sig fram till en balans som fungerar väl för denverksamhet som i dag bedrivs. Kort uttryckt innebär denna att företaget genomhusvärdar och miljövärdar fungerar som samtalspartner och verkställare åt deaktiva, medan de lokala hyresgästföreningarna inriktar sig på det formella boin-flytandet knutet till förhandlingarna och företagets beslutsfattande.

Denna balans kan eventuellt komma att störas vid en utvidgning och formali-sering av verksamheten. Om LDS-grupperna ges inflytande på budget och hyramåste ansvarsfördelningen i ekonomiska frågor preciseras i förhållande till delokala hyresgästföreningarna, och detta såväl i princip som löpande i den fak-tiska verksamheten. I de fall där en lokal hyresgästförening svarar för ett om-råde som omfattar mer än en LDS-enhet kan föreningen också tvingas till av-vägningar och prioriteringar mellan anspråk från olika LDS-grupper. Ett vidgatinflytande för LDS-grupperna innebär vidare att frågan om de aktivas medlem-skap i hyresgästföreningen – som hittills inte tycks ha aktualiserats – kankomma att ställas på sin spets.

Även relationen mellan hyresgästerna och företaget påverkas givetvis av ettökat ekonomiskt inflytande. En konsekvens som ligger nära till hands är enökad formalisering av den hittills i huvudsak informella relationen mellan om-rådesanställda och aktiva hyresgäster. Därtill kan företaget, på motsvarande sättsom hyresgästföreningen, komma att tvingas till svårare prioriteringar än hittillsmellan olika LDS-enheter.

Här tycks vi alltså kunna konstatera ett dilemma. Om självförvaltningen vid-gas till att omfatta ekonomiska frågor och därmed också formaliseras innebärdet å ena sidan ett ökat lokalt inflytande för de boende och en ökad demokratisklegitimitet för de aktiva, å andra sidan ett slags byråkratisering av de informellaoch relativt konfliktfria beslutsformer som hittills kännetecknat verksamheten.Detta är ett dilemma som först och främst de boende som nu är aktiva iLDS-enheterna står inför, och här har vi i våra fallstudier kunnat notera att olikagrupper gör olika bedömningar. Men även företaget och den lokala hyresgäst-rörelsen tvingas förhålla sig till dilemmat då de väljer att främja respektive hållatillbaka olika utvecklingstendenser.

I kapitel 6 diskuterades något förutsättningarna för en institutionalisering avLDS-verksamheten, d.v.s. en utveckling mot ett tillstånd där hyresgästerna be-traktar självförvaltningen som en integrerad del av boendet i det egna området.Där pekade vi på två viktiga förutsättningar för en sådan institutionalisering:dels uppbyggnaden av en områdeskänsla, dels en framväxt och utbredning avnormer om samarbete som gör att nya aktiva är beredda att ta vid då de tidigareentusiasterna slutar.

Även i detta avseende föreligger ett dilemma. Det är uppenbart att förutsätt-ningarna för en institutionalisering av kollektivt handlande i bostadsområdenblir bättre med fastare organisationsformer. Föreningsformen innebär bland an-nat att frågan om rekrytering av nya aktiva kommer upp på dagordningen varje

332

gång styrelse skall väljas; många föreningar har även en valberedning med sär-skilt ansvar för rekryteringen. En entydig avgränsning av territoriet, som före-ningsformen kräver, kan också förbättra förutsättningarna för att bygga upp enområdeskänsla som innebär att de boende i en viss LDS-enhet definierar sigsjälva som en grupp.

Mot detta står återigen frågan om den entusiasm som i dag finns hos de mestaktiva LDS-grupperna kan upprätthållas i en mera formaliserad organisation.Kommer det att vara lika stimulerande att arbeta med frågor om budget ochekonomi som att förbättra och förvalta utemiljön och ordna fester? Kommer depådrivande kvinnorna med mycket tid i och kunskap om sina områden att varalika intresserade av en verksamhet som blir mer lik den i en bostadsrättsför-ening? Och kommer den relativt stora grupp utrikes födda som i dag medverkaratt behålla och utveckla sitt intresse för verksamheten? Står valet mellan å enasidan en institutionalisering baserad på en kärngrupp av ekonomiskt intresse-rade hyresgäster, å andra sidan en verksamhet baserad på de aktivas entusiasmmen känslig för inre och yttre störningar?

Detta är tills vidare retoriska frågor, och bara den framtida utvecklingen kange säkra svar. Hur som helst talar det mesta för att nuvarande informella organi-sation och otydliga områdesavgränsning förr eller senare kommer att leda tillproblem med återväxten av aktiva hyresgäster. En lösning kan vara att företageteller hyresgästföreningen tar på sig ett ansvar för rekryteringen, även om dettanaturligtvis skulle ge de aktiva en svagare legitimitet att tala för hyresgästernaän om de hade ett demokratiskt mandat från de boende i området.

Den bästa prognosen är nog att utvecklingen kommer att se mycket olika ut iolika områden. Vi kommer sannolikt att få bevittna en fortsatt formalisering ochvidgad lokal kontroll i några av de områden där aktiviteten är särskilt hög i dag.På sikt kan detta även tänkas leda till en institutionalisering av LDS-verksam-heten i dessa områden, men också – delvis sammanhängande med den allmännaekonomiska och bostadspolitiska utvecklingen – till krav på ändrad upplåtelse-form, till kooperativ hyresrätt eller rent av bostadsrätt.

I andra områden kan vi förutse en fortsatt informell verksamhet av det slagsom hittills varit det vanliga. Sannolikt kommer mönstret där på sikt att bli attsjälvförvaltningen ibland blommar ut vid olika tidpunkter i olika områden, be-roende på det aktuella intresset för utemiljön och på möjligheterna att rekryteraaktiva. Vad som talar för en sådan utveckling är de tydliga tendenser till institu-tionalisering av självförvaltningen inom företaget som vi kan se i dag. Även ominte hyresgästerna i alla områden definierar självförvaltningen som en del av sittboende, torde många anställda redan i dag definiera självförvaltningen som endel av sitt arbete.

Vi skall också komma i håg att självförvaltningen alltjämt omfattar mindre änhälften av Poseidons bestånd. Det finns heller ingenting som tyder på att verk-samheten inom en nära framtid kommer att täcka hela eller nästan hela företa-get. Vi kan troligen förutse en differentiering i tre huvudkategorier: några områ-den med en mera formaliserad självförvaltning än i dag, några där självförvalt-ningen även i fortsättningen bygger på informella kontakter och arbete med

333

utemiljön, samt åter några helt utan aktiv självförvaltning. En sådan differentie-ring innebär en betydande utmaning både för företaget och hyresgästföreningen.Av företaget krävs en betydande flexibilitet i relationerna till hyresgästerna ochsannolikt en ytterligare decentralisering av ansvar inom organisationen. Av hy-resgästföreningen krävs dels att man kan finna flexibla men tydliga former församordning mellan hyresförhandlingar, boinflytande och LDS-verksamhet, delsatt man kan acceptera större skillnader i inflytande, kanske också i standard,mellan olika områden än hittills.

Vi har här pekat på några dilemman och utmaningar som de boende, företa-get och hyresgästföreningen kan komma att ställas inför i den fortsatta utveck-lingen av självförvaltningen. Vi varken kan eller vill komma med några enklalösningar på dessa dilemman och utmaningar; de måste hanteras av de lokalaaktörerna själva med utgångspunkt från deras kunskaper och preferenser. Där-emot vill vi påminna om riskerna med ett alltför utopiskt tänkande kring boin-flytande och självförvaltning. Alltför ofta har vi bevittnat hur besvikna entusi-aster låtit de bästa förväntningarna bli det goda utfallets fiende. Mot bakgrundav detta vill vi framhålla att den verksamhet som givits beteckningen lokal de-mokrati och självförvaltning i Bostads AB Poseidon har visat betydande livs-kraft under den tid vi kunnat följa den, och att förutsättningarna för en institu-tionalisering i någon form synes vara goda.

335

Kapitel 15. Generella lärdomar i 21 punkter

Vilka mer generella slutsatser kan vi dra av vår utvärdering? Denna fråga sön-derfaller egentligen i två, en praktisk och en vetenskaplig: Vad kan andra före-tag, hyresgästföreningar eller aktiva hyresgäster som ägnar sig åt boinflytande,hyresgästmedverkan och lokal organisering lära sig från Poseidon? Och vilkabidrag kan vår utvärdering ge till forskningen om lokal kontroll och kollektivthandlande?

Även om de båda frågorna är besläktade kan de inte besvaras helt på sammasätt. I det förra fallet söker man konkret kunskap som är praktiskt användbar ienskilda sammanhang, i det senare en mer allmän och abstrakt förståelse för devillkor som gäller för lokal kontroll och kollektivt handlande i boendet – kanskeäven för samarbete inom andra delar av samhällslivet.

Här kommer vi att koncentrera oss på frågan om vetenskaplig generalisering.Vi anser givetvis att vår utvärdering också kan vara till nytta för praktiskt verk-samma i andra företag och bostadsområden. Men vi är obenägna att skriva utrecept utan att känna till patienten. För att man skall kunna dra praktisk nytta avsamhällsvetenskapliga forskningsresultat i en annan kontext än den där kunska-pen inhämtats måste resultaten alltid relateras till de lokala förutsättningarna.Resultaten från vår utvärdering, från övergripande slutsatser till detaljlösningar iett enstaka fallstudieområde, kan i stora delar vara användbara för den som ar-betar med liknande frågor. Men den konkreta kopplingen till det egna samman-hanget måste varje sådan läsare själv göra. Det är genom att fundera på om vikan förfara på liknande sätt – men anpassat till våra egna förutsättningar – somvi lär oss av andras erfarenheter; inte genom att slaviskt följa mer eller mindresvepande slutsatser och rekommendationer. (För ett försök att ändå ge någraallmänt formulerade handlingsrekommendationer med stöd av forskning omsamarbete i bostadsområden se Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000, ss 193–203.)

Frågan om vår undersöknings bidrag till forskningen och teoriutvecklingeninom området har att göra med vilka generella slutsatser man kan dra ur ett en-staka fall. Sällan har uttrycket ”härom tvista de lärde” varit mera på sin plats äni den frågan. Problemet är förstås att varje statistisk generalisering är otänkbar,något som föranlett vissa forskare att avvisa möjligheten att dra vidare slutsatserfrån en fallstudie. Vi delar inte den uppfattningen utan menar att vetenskapligkunskapsutveckling, liksom vår vardagskunskap, mycket väl kan baseras påandra typer av generalisering än den statistiska. Här är dock inte platsen att gånärmare in på förutsättningarna för detta, utan vi nöjer oss med att konstatera atten sådan generalisering vanligen baseras på en föreställning om idealtypiska so-ciala mekanismer, d.v.s. handlingsmönster som återkommer hos likartade aktö-

336

rer och aktörskonstellationer i likartade kontexter. Detta bygger i sin tur på ettantagande om rationellt eller meningsfullt handlande; att vad som uppfattas sommeningsfullt handlande för en aktör i en situation också kan vara meningsfulltför en annan liknande aktör i en liknande situation (jfr Elster, 1989a, ss 3–10;Hedström & Swedberg, 1998, ss 24–25; Bengtsson, 1999).

Det ligger i sakens natur att en sådan generalisering inte kan göras med nå-gon högre grad av tvärsäkerhet. Ofta får den karaktären av rimlighetsresone-mang av typen ”om det hände här varför skulle det inte kunna hända i andra lik-nande fall?”. I realiteten förs sådana resonemang nästan alltid med stöd av an-nan forskning om liknande sociala mekanismer.

Med denna reservation lyfter vi i det följande fram några slutsatser av mergenerell betydelse som vi menar oss kunna dra från vår undersökning. Eftersomdessa generaliseringsförsök genomgående bygger på iakttagelser som redan pre-senterats i tidigare kapitel redovisar vi dem här i punktform.• Vad gäller kontroll och inflytande pekar våra resultat först och främst på att

de boende, åtminstone under vissa i övrigt gynnsamma förutsättningar, kanerhålla ett icke obetydligt reellt inflytande med bara ett minimum av formellreglering.

• En positiv inställning från bostadsföretaget och framför allt från den lokaltstationerade områdespersonalen torde vara en avgörande förutsättning för ettreellt inflytande inom hyresboendet, särskilt om hyresgästernas formella in-flytande är obetydligt. För detta krävs både individuellt engagemang och lo-kala resurser. Denna iakttagelse kan relateras till forskningen om så kalladegräsrotsbyråkrater – socialtjänstemän, lärare och andra offentliga befatt-ningshavare som direkt möter medborgarna – och deras betydelse förimplementeringen av statliga program (Lipsky, 1980).

• En decentraliserad förvaltningsorganisation med betydande beslutsbefogen-heter för de områdesanställda ger förutsättningar för en löpande och målin-riktad dialog mellan företaget och hyresgästerna genom beslutsprocessensalla skeden – från initiativ till uppföljning. Detta synes också minska de pro-blem med verkställigheten av överenskomna åtgärder som observerats i tidi-gare forskning om boendemedverkan.

• Tid i det egna bostadsområdet och kunskap om området och dess boende ärtvå viktiga resurser för de hyresgäster som vill påverka sina boendeför-hållanden. Sådana resurser finns ofta hos pensionärer och andra människorutanför den reguljära arbetsmarknaden, respektive hos dem som bott länge iområdet.

• Värdet av dessa resurser för inflytandet, liksom av personalens positiva in-ställning och den decentraliserade organisationen, är dock starkt beroende avatt inga större intressemotsättningar råder mellan företag och hyresgäster,vare sig i allmänhet eller i de frågor som tas upp. Reell påverkan utan for-mellt inflytande bygger alltid på motpartens goda vilja. I makttermer rör detsig inte om de boendes ”makt över” fastighetsägaren utan om deras ”maktatt” tillsammans med fastighetsägaren åstadkomma förändringar. (För den

337

klassiska distinktionen mellan ”makt över” och ”makt att” se t.ex. SOU1990:44, s 19).

• Ovanstående slutsatser pekar också på att den analysmodell (hämtad frånBengtsson, 1982) som i kapitel 6 använts för att analysera reellt inflytande ärfruktbar. Samtliga modellens fem dimensioner (formellt inflytande, lokaltbeslutsutrymme, insyn i beslutsprocessen, de boendes resurser samt sanno-likheten för intressekonflikter) tycks ha varit av relevans för de boendes re-ella inflytande i Poseidon.

• Vad därefter gäller samarbete och kollektivt handlande tycks ett fungerandelokalt samarbete vara möjligt i stort sett utan traditionella föreningsdemo-kratiska beslutsformer. Samtidigt pekar utvecklingen i Poseidons självför-valtning på att ett sådant mera spontant organiserat samarbete får en annankaraktär, både beträffande vilka som deltar och i fråga om vilka spörsmålsom kommer upp. Därtill måste mera informella mekanismer utvecklas förkonflikthantering inom gruppen av hyresgäster.

• Demokratibegreppet kan i och för sig vara användbart för att analysera de di-rekta och småskaliga beslutsformer som förekommer vid boendemedverkan.Begreppet kan dock vara problematiskt vid boinflytande i hyresrätt, där in-flytandet inte bygger på principen en person – en röst, eller andra procedurerför jämlikt kollektivt beslutsfattande. Med tanke på att denna innebörd avdemokratibegreppet är så etablerad inom politik och forskning förordar vi attandra begrepp används för den typ av informell boendemedverkan somutvecklats inom Poseidon.

• Den informella organisationsformen tycks i stort sett inte leda till att heltandra grupper av hyresgäster lockas att bli aktiva. Även i Poseidon återfinnsi huvudsak de mönster som observerats i andra liknande verksamheter, näm-ligen att medelålders och äldre, ofta föreningsvana personer som bott länge iområdet spelar en dominerande roll. Dock synes andelen kvinnor och ande-len personer utanför den reguljära arbetsmarknaden något högre bland deaktiva i Poseidons självförvaltning än på andra håll, vilket eventuellt kanförklaras av den informella organiseringen.

• Den mest intressanta avvikelsen från tidigare mönster är emellertid den jäm-förelsevis höga andelen personer med utländsk bakgrund bland de aktiva iPoseidon – och även bland de mest pådrivande. En vanlig iakttagelse frånliknande verksamheter bedriven i mer reglerad form är annars att människormed annan etnisk bakgrund utgör en försvinnande liten andel i styrelser ocharbetsgrupper. Även i områden med institutionaliserat samarbete och en högandel invandrare i befolkningen dominerar inte sällan personer födda ochuppväxta i Sverige (Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000, ss 164–166).Kontrasten mot det jämförelsevis integrerade deltagandet i Poseidons själv-förvaltning tycks bekräfta något som ibland anförs i debatten, nämligen attjust den traditionella svenska föreningsformen kan vara ett viktigt hinder föratt mobilisera personer med utländsk bakgrund i gemensamma aktiviteter ibostadsområdet.

338

• Därtill kommer – möjligen som en följd av den etniskt integrerade samman-sättningen av LDS-grupperna – att hyresgäster med utländsk härkomst haruppfattat en större ökning såväl av det egna engagemanget och ansvaret somav tryggheten i området än övriga hyresgäster. Trots att de aktiva med ut-ländsk härkomst i stort sett haft samma motiv och varit intresserade avsamma frågor som svenskfödda aktiva, tycks alltså en integrerad representa-tion bland de aktiva kunna bidra till uppbyggandet av områdeskänsla ochsamarbetsnormer även bland övriga boende med utländsk bakgrund.

• I tidigare forskning har en utilitaristiskt färgad samarbetsnorm framstått somen viktig drivkraft bakom samarbete i bostadsområden (Bengtsson, Svensson& Uggla, 2000, ss 171–174). Denna “norm om områdesnyttan” går ut på attman bör medverka i kollektivt handlande om och endast om det bidrar tillförbättrade förhållanden i området. Betydelsen av denna norm, som tidigarehärletts ur observationer av deltagandemönster på områdesnivå bekräftas nui vår enkätstudie på individnivå. Våra resultat pekar också på att den normom ömsesidighet (”om andra ställer upp bör jag också göra det”), som till-mätts en avgörande betydelse i mera teoretiskt inriktad forskning om kollek-tivt handlande, tycks spela en underordnad roll för samarbete i traditionellabostadsområden. (Däremot verkar denna norm ha större betydelse för sam-arbetet i så kallat livsstilsboende, d.v.s. kollektivhus, ekobyar och liknande,Bengtsson, Svensson & Uggla, 2000, ss 174–176.)

• Normen om områdesnyttan har en sådan karaktär att den fungerar som enlänk mellan det reella inflytandet och de boendes kollektiva handlande. Omde boende inte uppfattar sig ha något reellt inflytande försvinner också denviktigaste drivkraften bakom det kollektiva handlandet. I den utsträckningsom denna norm faktiskt fungerar som drivkraft föreligger alltså ett empi-riskt samband mellan de principiellt åtskilda begreppen ”kontroll och infly-tande” respektive ”samarbete och kollektivt handlande”.

• Våra resultat indikerar också att ekonomiska incitament spelar en mera un-derordnad roll för hyresgästernas deltagande än vad som ofta hävdas i de-batten. Möjligen kan de aktiva hyresgästernas relativa ointresse av ekono-miska belöningar delvis vara en selektionseffekt till följd av att självförvalt-ningen inte främst lanserats som en möjlighet att spara pengar. Även en-kätsvaren från icke aktiva hyresgäster pekar emellertid i samma riktning.

• Att kopplingen mellan inflytande och deltagande fungerat så väl samman-hänger till betydande del med inriktningen av verksamheten och den starkatyngdpunkten på gemensamt arbete med utemiljön. Detta är en verksamhetsom lämpar sig väl för löst organiserat samarbete mellan de boende, samti-digt som den sällan är kontroversiell i förhållande till en fastighetsägare.Därmed uppnås lätt det synliga reella inflytande som i kombination med ennorm om områdesnytta bidrar till fortsatt aktivitet.

• Gemensamt arbete i utemiljön synes också vara av särskild betydelse för enkänslomässig tillägnelse av utemiljön. En sådan tillägnelse bidrar i sin tur till

339

utvecklingen av den gemensamma områdeskänsla som är en viktig förutsätt-ning för ett uthålligt och institutionaliserat kollektivt handlande.

• Vad så gäller samarbetets institutionalisering pekar tidigare studier på attdenna framför allt innefattar två olika moment. Dels en spridning av normerom samarbete även bland boende som inte själva är aktiva. Dels utvecklan-det av en områdeskänsla – en uppfattning om den egna gården, det egna hu-set eller det egna området som en social gemenskap. Först då båda dessaförutsättningar är uppfyllda etableras den inställning av ”detta är ett områdedär vi gör saker tillsammans”, som är en förutsättning för en framgångsrikrekrytering av nya aktiva då de tidigare faller ifrån. Som diskuterades i ka-pitel 14 är det ännu för tidigt att med säkerhet uttala sig om den framtida in-stitutionaliseringen av samarbetet i Poseidons LDS-enheter. Medan verk-samhetens inriktning i sig synes bidra till normuppbyggnad och tillägnelseav närmiljön, kan den relativa formlösheten och den obestämda geografiskaavgränsningen av enheterna möjligen försvåra en nyrekrytering. Denna frågaställs på sin spets den dag då de mest aktiva lämnar verksamheten, och dettahar ännu inte skett i något av våra fallstudieområden. På denna punkt kanbara den framtida utvecklingen visa vilka generella lärdomar som kan drasav Poseidons självförvaltning.

• En intressant iakttagelse i anslutning till detta kan dock göras redan nu. Iflera av våra fallstudieområden har självförvaltningsprocessen en tydlig an-knytning till äldre former av kollektivt handlande, och många av de LDS-aktiva har varit engagerade på något sätt i sitt område redan tidigare. Trotsatt introduktionen av LDS-projektet presenterade verksamheten som någon-ting helt nytt kan vi observera en betydande kontinuitet i den praktiska verk-samheten ute i områdena. Detta bekräftar betydelsen av lokala traditioneroch institutionaliserade samarbetsnormer som förutsättningar för uthålligtkollektivt handlande i bostadsområden.

• Det är också för tidigt att säga något om förutsättningarna för att självför-valtningen kan leda till en demokratisering via utveckling av så kallat över-bryggande socialt kapital. Den ömsesidiga tillit, de nätverk och de samar-betsnormer som hittills utvecklats har i huvudsak begränsat sig till de en-skilda LDS-områdena. Vad som kan tala för en positiv utveckling på sikt äråterigen den etniskt integrerade sammansättningen av LDS-grupperna.

• En intressant förändring, som möjligen också kan ha mera generella impli-kationer, är den institutionalisering av självförvaltningen på företagsnivåsom vi kunnat notera. Genom det täta samspelet mellan områdesanställdaoch aktiva hyresgäster kan det tänkas att husvärdar och miljövärdar på siktkommer att identifiera sig så starkt med självförvaltningen att de tar på sigen roll liknande den som en valberedning har i en förening. Enstaka exempelpå sådana värvningsaktiviteter har redovisats i våra fallstudier. Det kan i detsammanhanget nämnas att HSB:s och Riksbyggens kontaktpersoner i de bo-stadsrättsföreningar som är anknutna till respektive organisation ibland tagitpå sig denna uppgift då föreningen haft problem med att rekrytera en sty-

340

relse. Även på denna punkt blir det intressant att följa den fortsatta utveck-lingen inom Poseidon.

• Slutligen bekräftar våra resultat något som vi tidigare visste, nämligen att desociala processer som utvecklas vid boendemedverkan är både långsammaoch utdragna, betydligt mer långvariga än flertalet forskningsprojekt. Trotsatt processen redan hade pågått en tid då vi började studera den, och trots attvi haft möjlighet att följa den i drygt tre år är det inte bara frågan om samar-betets institutionalisering som ännu inte kan besvaras. Som vi sett har viktigaförändringar i verksamheten börjat ske under forskningsprojektets sista år,framför allt i form av de nya föreningsbildningarna. Vi har också sett hurområdespersonalens och hyresgästföreningens inställning till självförvalt-ningen förändrats under projekttiden. Den generella lärdomen av detta är attden som intresserar sig för uthållig boendemedverkan själv bör vara uthållig,oavsett om man arbetar praktiskt med frågan eller om man följer verksam-heten som forskare.

Dessa 21 punkter sammanfattar vår undersöknings viktigaste bidrag till teoriut-vecklingen kring inflytande och kollektivt handlande i bostadsområden.

341

Referenser

LitteraturAffärsmässig allmännytta & kommuners utveckling (1996) Stockholm: SABO

Utveckling.Alfredsson, B. & Cars, G. (1996) De boende som medarbetare. Självförvaltning

i Holma, Stockholm: SABO Utveckling.Andersson, B. & Olsson, S. (1986) Att förändra förorten, Stockholm: Bygg-

forskningsrådet.Andersson, E. (2001) Från Sorgedalen till Glädjehöjden – omgivningens bety-

delse för socioekonomisk karriär, Uppsala: Kulturgeografiska institutionenvid Uppsala Universitet.

Arnstein, S. (1969), “Ladder of citizen participation”, Journal of American In-stitute of Planners, vol. 35, ss 216–224,

Averill, R. (1973) “Personal control over aversive stimuli and its relationship tostress”, Psychological Bulletin, vol. 80, ss 286–303.

Barnes, R. D. (1981) ”Perceived freedom and control in the built environment”,i Harvey, J. H., red, Cognition, Social Behavior, and the Environment, ss409–422, Hillsdale, N.J.: Erlbaum.

Beckholmen, K. m.fl. (1982) Vi på Kulan: SKF:s verkstadsklubb 1907–82,Göteborg: Verkstadsklubben vid Svenska Kullagerfabriken.

Bengtsson, B. (1982) ”Demokrati och inflytande i boendet. Vad är det och hurkan det undersökas?”, Statsvetenskaplig Tidskrift, vol. 85, ss 73–89.

Bengtsson, B. (1999) ”Statsvetarens dilemma – några tankar om rationalistiskteori, sociala mekanismer och fallstudier”, Uppsats till det tolfte nordiskastatsvetarmötet NOPSA 99, Uppsala 19–21 augusti 1999, Gävle: Institutet förbostads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet.

Bengtsson, B. & Svensson, K. A. S. (1995) Demokrati och ekonomi i bostads-rätt, Gävle: Meyers.

Bengtsson, B. & Svensson, K. A. S. (2000) Demokrati, boinflytande och socialtkapital – de lokala hyresgästföreningarnas tre roller, Gävle: Institutet för bo-stads- och urbanforskning vid Uppsala Universitet.

Bengtsson B., Svensson, K. A. S. & Uggla, C. (2000) Hyresgästens dilemma.Om hållbart samarbete i bostadsområden, Gävle: Meyers.

Bergendorff, S., Hansson, E., Hansson, T. & Jonsson, R. (2001) Vad kan förut-säga utfallet av en sjukskrivning? Prediktorer för återgång i arbete och för-ändring av hälsotillstånd, Stockholm & Göteborg: Riksförsäkringsverket &Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Bergenstråhle, S. & Lind, J.-E. (under arbete) Boendets värden och de boendesvärderingar, manuskript.

342

Berglund, T. (2002) Arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse inom VästraGötalandsregionens primärvård, Göteborg: Sociologiska Institutionen vidGöteborgs Universitet.

Bergquist, M. (1989) Trädgårdens betydelse för folk i flerfamiljshus, Göteborg:Avdelningen för bostadsplanering vid Chalmers Tekniska Högskola.

Bergqvist, M. & Jarlöv, L. (1988) Kolonistuga hemmavid. Utvärdering av Löv-kojan – en närkoloni i Göteborg, Göteborg: Avdelningen för bostadsplane-ring vid Chalmers Tekniska Högskola.

Björkholm, Y. & Svane, Ö. (1998) Miljöarbete i bostadsförvaltning: Från mi-rakeltrasa till miljöledning. Stockholm, Byggforskningsrådet.

Burger, J. M. (1989) ”Negative reactions to increases in perceived personalcontrol”, Journal of Personality and Social Psychology, vol. 56, ss 246–256.

Bäck, H. & Soininen, M. (1996) Invandrarna, demokratin och samhället, Göte-borg: Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet.

Carlson, G. (1981) Röster från Gamlestaden, Göteborg: Tre Böcker.Casey, E. (1987) Remembering: A Phenomenological Study, Bloomington &

Indianapolis: Indiana University Press.Cooley, C. H. (1918) Social Process, New York: Scriber.Coser, L. A. (1956) The Functions of the Social Conflict, London: Routledge &

Kegan.Dahl, R. A. (1989) Democracy and its Critics, New Haven & London: Yale

University Press.Dahlström, E. (1971) Klasser och samhällen. Teorier om social skiktning och

social integration, Stockholm: Prisma.Elster, J. (1989a) Nuts and Bolts for the Social Sciences, Cambridge: Cam-

bridge University Press.Elster, J. (1989b) The Cement of Society. A Study of Social Order, Cambridge:

Cambridge University Press.Eriksson, B. (1988) Nyttoverkstan: Visionen, ideologin, verksamheten – utvär-

dering av ett områdesarbete i Lövgärdet, Stockholm: Riksförbundet SverigesFritids- och Hemgårdar.

Evans, G. W., Shapiro, D. H. & Lewis, M. A. (1993) “Specifying dysfunctionalmismatches between different control dimensions”, British Journal ofPsychology, vol. 84, ss 255–273.

Fransson, U., Rosenqvist, G. & Turner, B. (2001) Hushållens värderingar avegenskaper i bostäder och bostadsområden, Gävle: Institutet för bostads- ochurbanforskning vid Uppsala Universitet.

Fritz, M. (1996) Göteborgs historia : näringsliv och samhällsutveckling. Del 2:Från handelsstad till industristad 1820–1920, Stockholm: Nerenius &Santérus.

Giddens A. (1996) In Defence of Sociology, Cambridge: Polity Press.Gärde, A. (1923) Bostadsfrågan i Göteborg. Några anteckningar och reflektio-

ner, Göteborg: AB John Antonsons Boktryckeri.

343

Hedström, P. & Swedberg, R. (1998), ”Social Mechanisms: An IntroductoryEssay”, i Hedström, P. & Swedberg, R., red., Social Mechanisms. An Analy-tical Approach to Social Theory, Cambridge: Cambridge University Press, ss1–31.

Held, D. (1987) Models of Democracy, Cambridge: Polity Press.Herklint, E. (2000) Bevarandets etiska funktioner: Relationer mellan männi-

skor, platser och hus, Göteborg: Tema form och teknik vid Chalmers Tek-niska Högskola.

Hjärne, L., Lennartsson, H. & Soidre-Brink, T. (1979) Hyresgästinflytande - påvems villkor?, Stockholm: Byggforskningsrådet.

Högberg, A.-L. (1989) Kvinnliga förvaltningsstrategier – 90-talets alternativtill kostsamma ombyggnader?, Stockholm: Arbetsenheten för bostadsförvalt-ning vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Ihre, N. & Polesie, T. (1994) Strategiskt handlande: En fallstudie av ett bo-stadsföretag, Malmö: Liber-Hermods.

Jadelius Modh, B. (1988) Strävan efter självförvaltning. Boinflytande och arki-tektur i Eriksbo – en lägesrapport, Göteborg: Avdelningen för bostadsplane-ring vid Chalmers Tekniska Högskola.

Johansson, I. (2000) ”Bo-Bra processen i Biskopsgården”, i Olsson, S., Herlitz,U. & Johansson, I., Utvärdering av de nationella exemplen i Göteborg 1999,Göteborg: Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet.

Karlsson, S. O. (1993) Arbetarfamiljen och det nya hemmet, Stockholm/Stehag:Symposion Graduale.

Langer, E. J. & Rodin, J. (1976) “The effects of choice and enhanced personalresponsibility for the aged: A field experiment in an institutional setting”,Journal of Personality and Social Psychology, vol. 34, ss 191–198.

Lind, J.-E., Lennartsson, H. & Soidre-Brink, T. (1996a) Från kontaktkommittétill lokal hyresgästförening – hyresgästers lokala organisering och boen-deinflytande, Göteborg: Sociologiska institutionen vid Göteborgs Universitet.

Lind, J.-E., Lennartsson H. & Soidre-Brink T. (1996b) Lokalt boinflytande efterett kvartssekel, Göteborg: Sociologiska institutionen vid Göteborgs Univer-sitet.

Lipsky, M. (1980) Street-Level Bureaucracy, New York: Russel Sage.Lund, A. och Utriainen, J. (1999) Så tycker vi om vårt Eriksbo!, Göteborg:

Eriksbo kooperativa förening.Lönnroth, G., red. (1999) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett

program för bevarande, Del I, Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor,fastighetskontor och stadsmuseum och Göteborgs stads kulturförvaltning.

Lönnroth, G., red. (2000) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ettprogram för bevarande, Del II, Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor,fastighetskontor och stadsmuseum och Göteborgs stads kulturförvaltning.

Magnusson, L., red. (2001) Den delade staden – segregation och etnicitet istadsbygden, Umeå: Boréa.

Magnusson, L. & Berger, T. (1996) Hyressättning på de boendes villkor, Gävle:Meyers.

344

Miller, T., Hjärne, L., Källtorp, O. & Olsson, S (1982) Lokalt inflytande i bo-ende och planering. 1970-talets erfarenheter, Stockholm: Byggforsknings-rådet.

Modh, B. (1996) Eriksbo – Lokalt engagemang och bebyggelseförändringar,Göteborg: Avdelningen för bostadsplanering vid Chalmers Tekniska Hög-skola.

Mogård, P. (1980) ”Ett bostadspolitiskt alternativ – Självförvaltning utanägande!”, Socialistiskt Forum, nr 2-1980.

Mogård, P. & Svensson, K. A. S. (1984) Förvaltarföreningar. En modell förboinflytande, Stockholm: Företagsekonomiska institutionen vid Stockholmsuniversitet.

Molina, I. (1997) Stadens rasifiering: etnisk boendesegregation i folkhemmet,Uppsala: Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet.

Olsson, S., Cruse Sondén, G. & Ohlander, M. (1997) Det lilla grannskapet:Gårdar, trapphus och socialt liv, Göteborg: Centrum för byggnadskultur ivästra Sverige vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.

Petersson, O., Hermansson, J., Micheletti, M., Teorell, J. & Westholm, A.(1998) Demokratirådets rapport 1998. Demokrati och medborgarskap,Stockholm: SNS.

Prop. 1997/98:165, Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet.

Prop. 2001/02:62, Kooperativ hyresrätt.Putnam, R. D. (1993) Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern

Italy, Princeton, N.J.: Princeton University Press.Putnam, R. D. (2000) Bowling Alone: The Collapse and Revival of American

Community, New York: Simon & Schuster.Ramberg, K. (2000) Allmännyttan. Välfärdsbygge 1850–2000, Stockholm:

Byggförlaget.Rodin, J. & Langer, E. J. (1977) “Long-term effects of a control relevant inter-

vention with the institutionalized aged”, Journal of Personality and SocialPsychology, vol. 35, ss 897–902.

SCB (1996) Politiska resurser och aktiviteter 1978–1994, Stockholm: Statis-tiska Centralbyrån.

Schönbeck, B. (1994) Stad i förvandling. Uppbyggnadsepoker och rivningar isvenska städer från industrialismens början till idag, Stockholm: Bygg-forskningsrådet.

Sennett R. (1993) The Conscience of the Eye: The Design of Social Life of Ci-ties, London: Faber.

SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport,Stockholm: Allmänna Förlaget.

SOU 1996:162, På medborgarnas villkor – en demokratisk infrastruktur,Stockholm: Fritzes.

SOU 1997:81, Allmännyttiga bostadsföretag, Bilaga, Stockholm: Fritzes.SOU 1999:148, På de boendes villkor – allmännyttan inför 2000-talet, Stock-

holm: Fritzes.

345

SOU 2000:1, En uthållig demokrati, Stockholm: Fritzes.Sundling, J. (1999) Levande självförvaltning, ett reportage om bostäder och

demokrati, Stockholm: Boinstitutet.Uggla, C. (1993) Forskning om boendeinflytande – en litteraturöversikt, Gävle:

Statens institut för byggnadsforskning.Veitch, J. A. & Gifford, R. (1996) “Choice, perceived control, and performance

decrements in the physical environment”, Journal of Environmental Psycho-logy, vol. 16, ss 269–276.

Victorin, A. (1980) Kollektiv hyresrätt, Stockholm: Norstedts.Winai Ström, G., red. (1988) Konfliktlösning i det flerkulturella samhället,

Stockholm: Regeringskansliets Offsetcentral.Öhrming, J. (1991) ”Förvaltning i samspel ger bättre boende”, i Håkansson, P.

A. & Nyström, L., red., Miljö för livet. Om boende, socialt liv och psykiskhälsa, ss 193–202, Stockholm: Allmänna Förlaget.

Örneblad, E. (1997) Solhuset i Järnbrott: Grönrum och kreativa sociala proces-ser på väg mot en bärkraftig arkitektur, Göteborg: Sektionen för miljöveten-skap vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet & Institutio-nen för byggnadskonst vid Chalmers tekniska högskola.

Övriga skriftliga referenserAffärsplan för boinflytande 000928, Göteborg: Bostads AB Poseidon.Arbetsgruppen för Arbetsboken i Lövgärdet, Arbetsbok 3: Handlingsprogram

för Norra Lövgärdet (1985), Göteborg: Aktiva boende i Norra Lövgärdet.Att öka invandrarnas delaktighet i våra bostadsområden. Delprojekt inom ut-

veckling av lokal demokrati och självförvaltning (1999), Göteborg: BostadsAB Poseidon.

Backabladet (1998–2000), Tidning utgiven av de lokala hyresgästföreningarna iBacka Röd.

Bjerman, I., Bergstrand, M., Jensen, L. & Ljung, L. (1989) Informationsbro-schyr för och om Lövgärdet: I Lövgärdet bygger vi framtiden , Göteborg.

Bostadsbroschyrer från Bostads AB Poseidon.Ett program för utveckling av lokal demokrati och självförvaltning – ett pro-

gram för att skapa möjligheter och aktiviteter i bostadsområden (1996),Göteborg: Bostads AB Poseidon.

Framtidens bostadsföretag – utveckling av det allmännyttiga boendet i Göte-borg (1992), Göteborg: Arbetsgruppen för utveckling av det allmännyttigaboendet i Göteborg.

Förhandlingsöverenskommelse mellan hyresgästföreningen i Västra Sverigeoch Bostads AB Poseidon om gårdsföreningar 010411.

Generalplan för Angered-Bergum (1968), Göteborg: Stadsbyggnadskontoretoch Vattenbyggnadsbyrån (VBB).

Göteborgarnas meste hyresvärd 1936–86 (1986), Göteborg: Göteborgshem.Göteborgsbladet, Göteborg: Göteborgs stadskansli.

346

Göteborgs-Posten.Handlingsplaner för självförvaltningen upprättade i de olika distrikten våren

2000 respektive 2000-10-10, Göteborg: Bostads AB Poseidon.I våra kvarter (1997–2001), Poseidons hyresgästtidning.Juridiska frågeställningar kring boendedemokrati och självförvaltning 1997-

01-16, Göteborg: Bostads AB Poseidon.Lövgärdets Allehanda nr 1, 1985.Malm, Ulf (2001) Trygghet och säkerhet i Gamlestaden, Göteborg, Göteborg.Mattsson, E., red. (1998) Studiecirkel i kvarteret. Ett studiematerial för utveck-

ling av lokal demokrati och självförvaltning – en process för att skapa nyamöjligheter och aktiviteter i kvarteret, Bohus.

Minnesanteckningar av biträdande projektledaren från ”Kraftsamling” i Löv-gärdet 970914.

Minnesanteckningar av biträdande projektledaren från ”Kraftsamling” i Löv-gärdet 971016.

Minnesanteckningar av projektledaren från upptaktsmöte i Lövgärdet 970323.Minnesanteckningar från Ekonomiseminarium i Lövgärdet 010403, 010427.Mötesanteckningar från Ansvariggruppen 1998–2002.Mötesanteckningar från projektgruppen för Lokal demokrati och självförvalt-

ning 1998–2000.Ny utveckling. Ett program för Bostads AB Poseidon fram till och med år

tjugohundra (1994), Göteborg: Bostads AB Poseidon.Projekt Hjällbo (2001), Göteborg: Hyresgästföreningen i Västra Sverige.Ramavtal om boinflytande mellan hyresgästföreningen i Västra Sverige och Bo-

stads AB Poseidon 1997-03-05.Rapport från arbetet med ”Utveckling av lokal demokrati och självförvaltning”

inom Bostads AB Poseidon under perioden hösten 1996 till våren 1999(1999), Göteborg: Bostads AB Poseidon.

Sidoavtal avseende boinflytande upprättade mellan Hyresgästföreningen iVästra Sverige och Bostads AB Poseidon 1998.

Skötselavtal för planteringsytor mellan hyresgästföreningen i Västra Sverigeoch Bostads AB Poseidon 1998–2002.

Tillämpningsavtal för trapphus- och tvättstugevärdar mellan hyresgästföre-ningen i Västra Sverige och Bostads AB Poseidon 1999–2002.

Tillämpningsavtal för vatten och sophantering mellan hyresgästföreningen iVästra Sverige och Bostads AB Poseidon 1998.

Uppdrag till arbetsgruppen för boinflytande och självförvaltning 981229, Göte-borg: Bostads AB Poseidon.

Uppsägning av avtal gällande bonflytande och fritidsverksamhet samt avtalgällande hyresgästers inre lägenhetsunderhåll 920519, Brev från Bostads ABPoseidon.

Uttalande från Nordiskt seminarium i Lövgärdet den 6–8 juni 1990 om behovetav åtgärder i stora bostadsområden, arrangerat av Boverket.

Verksamhetsberättelse för AB Samhällsbyggen 1969, Göteborg.Verksamhetsberättelse för Fastighets AB Göteborgsbostäder 1969, Göteborg.

347

Verksamhetsberättelse för Göteborgs Bostadsföretag AB 1969, Göteborg.Vision – Lövgärdets egen tidning (1990), Göteborg.www.biskopsgarden.goteborg.se (2001-03-14).Årsredovisningar 1990–2001 för Bostads AB Poseidon, Göteborg.Årsredovisning 1997 för Förvaltnings AB Framtiden, Göteborg.Ägardokumentet 1995, Förvaltnings AB Framtidens strategidokument, Göte-

borg: AB Framtiden.

Intervjuer m.m.Intervjuer med anställda inom Bostads AB Poseidon och Hyresgästföreningen iVästra Sverige; med husvärdar, miljövärdar eller motsvarande samt med aktivaboende och ordförande i lokala hyresgästföreningar. Vid samtliga tillfällen haren eller två personer intervjuats.

991123 Intervju med projektledare och biträdande projektledare000926 Intervju med f.d. projektledare001005 Intervju med miljövärd i Övre Lövgärdet001023 Intervju med aktiv boende i Gamlestaden001031 Intervju med aktiva boende i Angered Centrum001101 Intervju med boende i Lundby001127 Intervju med husvärd i Angered Centrum001207 Intervju med husvärd i Lundby001211 Intervju med husvärd i Gamlestaden001215 Intervju med aktiva boende i Övre Lövgärdet010111 Intervju med husvärd och miljövärd i Övre Lövgärdet010205 Intervju med kundvårdare och husvärd i Angered010226 Intervju med förvaltare i Karlaplatsen010228 Intervju med förvaltare i Frölunda-Högsbo010406 Intervju med företagets jurist och projektledare010418 Intervju med LH-ordförande i Kaverös010423 Intervju med LH-ordförande i Backa010503 Intervju med aktiva boende i Norra Biskopsgården010509 Intervju med aktiv boende i Backa010531 Intervju med husvärd i Norra Biskopsgården010605 Intervju med husvärd och miljövärd i Backa010612 Intervju med husvärd i Kaverös010626 Intervju med projektledare för trygghetsprojekt i Gamlestaden011212 Intervju med aktiv boende i Gamlestaden011213 Intervju med aktiva boende i Övre Lövgärdet

348

011215 Intervju med aktiva boende i Angered Centrum011220 Intervju med hus- och miljövärd i Övre Lövgärdet020110 Intervju med hus- och miljövärd i Angered Centrum020115 Intervju med projektledare för trygghetsprojekt i Gamlestaden020219 Intervju med aktiva boende i Norra Biskopsgården020225 Intervju med husvärd i Norra Biskopsgården020226 Intervju med aktiv boende i Backa020228 Intervju med husvärd och miljövärd i Backa020301 Intervju med f.d. LH-ordförande i Kaverös020404 Intervju med husvärd i Kaverös020426 Intervju med projektsamordnare020503 Intervju med f.d. projektledare020507 Intervju med utvecklingschef020611 Intervju med husvärdar och miljövärd i Lundby020618 Intervju med aktiva boende i Lundby020826 Intervju med nätverksorganisatör020918 Intervju med ombudsman

En lista på intervjupersonerna och de fullständiga intervjuerna i utskrift och/eller på band förvaras hos projektgruppens forskare som utfört intervjuarbetet. Ivarje fallstudie har förutom intervjuerna gjorts ytterligare fyra fältobservationer,d.v.s. sammanlagt cirka 30. Därtill har lika många kortare eller längre samtalförts vid besök i områdena eller på något av Poseidons kontor. Ett stort antaltelefonsamtal och några telefonintervjuer har också gjorts.

Fältarbetet har genomförts av Jan-Erik Lind och Birgit Modh och där inte an-nat nämns är fotona i kapitel 5 och 8 tagna av kapitelförfattarna.

349

Bilaga

Enkätformulär

350

Enkät om Självförvaltning

Inom Bostads AB Poseidon i Göteborg pågår sedan 1997 ett projekt för LokalDemokrati och Självförvaltning (LDS). Projektet syftar till att få hyresgästernaatt bli mer delaktiga i förvaltningen och i de beslut som rör boendet. För att göradet möjligt att dra nytta av erfarenheterna från projektet har en forskargrupp fåtti uppdrag att utvärdera detsamma. Utvärderingen finansieras av Byggforsk-ningsrådet, Hyresgästernas Riksförbund, Bostads AB Poseidon och SABO, menforskargruppen arbetar helt självständigt.Ett viktigt led i forskargruppens arbete är denna enkät. I enkäten önskarvi få de boendes syn på och uppfattning om självförvaltning. En av deslumpvis utvalda hyresgäster som får möjlighet att ge sin syn på projektetär du. Vi hoppas att du vill delta i denna undersökning. Om du själv intehar möjlighet att svara på enkäten går det precis lika bra med någon an-nan i ditt hushåll.Alla svar är viktiga för att vi skall kunna ge en rättvisande beskrivning av hurPoseidons hyresgäster uppfattar LDS-projektet (självförvaltningen). Vi är därförtacksamma om du kan ta dig tid att besvara frågorna och skicka tillbaka formu-läret i det bifogade svarskuvertet (portofritt).De forskare som hjälps åt med arbetet är Bo Bengtsson (statsvetare), NiklasFransson (psykolog), Jan-Erik Lind (sociolog), Birgit Modh (arkitekt) & StefanSvensson (ekonom). Vi hoppas på ett brett och förtroendefullt samarbete medolika kategorier av boende.Vi som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Vad någon enskild per-son har svarat kommer aldrig att framgå i utvärderingen. Är det något du undraröver kan du höra av dig till Niklas Fransson på telefon 031-773 1684.Med vänliga hälsningar

Niklas FranssonGöteborgs UniversitetPsykologiska InstitutionenBox 500SE 405 30 Göteborg

351

Lokal Demokrati och Självförvaltning

1. Hur gammal är du? …………år

2. Är du man eller kvinna?Man Kvinna

3a. Är du född och uppväxt i Sverige?Ja Nej

3b. Är du svensk medborgare?Ja Nej

4. Är du ensamboende eller samboende?EnsamboendeSamboende

5a. Hur många personer ingår det i ditt hushåll (räkna med dig själv)?………..personer

5b. Om fler än 1, hur många av dessa är barn (under 16 år)? ………

6. Röstade du i senaste riksdags- eller kommunalvalet?Ja Nej

7. Vilken är den högsta utbildning du har?FolkskolaGrundskolaReal/flick/folkhögskolaGymnasium 1- eller 2-årigtGymnasium 3- eller 4-årigtUniversitet eller högskola

8. Hur länge har du bott i det område där du bor nu?cirka…………….år

9. Hur länge har du bott i en bostad förvaltad av Bostads AB Poseidon?cirka…………….år

352

10. Hur trivs du där du bor nu? (Sätt kryss i en ruta på varje rad!)Mycket Ganska Varken dåligt Ganska Mycketdåligt dåligt eller bra bra bra

1 2 3 4 5A. Med lägenheten?B. Med grannarna?C. Med gården?D. Med området?

Bostads AB Poseidon har under de senaste åren introducerat självförvaltning isina bostadsområden som skall leda till att hyresgästerna ges möjlighet att ökaeget inflytande över sitt boende och sitt närområde.

Här nedan följer ett antal frågor om hur du ser på självförvaltning och hur du serpå de eventuella förändringar som projektet resulterat i så här långt. Sätt ettkryss i den ruta som passar bäst med din åsikt.

Jämfört med innan självförvaltningen startade tycker jag att:

11. Mina kontakter med andra boende i området blivitMycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

12. Mina kontakter med husvärden blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

Jämfört med innan självförvaltningen startade tycker jag att:

13. Min relation till Bostads AB Poseidon blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

14. Städningen av entré och trapphus blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

353

15. Den allmänna trivseln i entré och trapphus blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

16. Skötsel och underhåll av maskiner i tvättstugan blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

17. Städning av tvättstugan blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

Jämfört med innan självförvaltningen startade tycker jag att:

18. Städningen av närområdet utomhus blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

19. Skötseln av växter, rabatter och gräsmattor blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

20. Den allmänna trivseln utomhus i närområdet blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

21. Mina möjligheter att kunna påverka mitt boende blivit?Mycket Ingen Mycketmindre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

22. Mitt boende som helhet blivit?Mycket Ingen Mycketsämre förändring bättre

1 2 3 4 5 6 7

354

Nu några frågor om hur självförvaltningen påverkat din syn på dittboende.

23. Har ditt engagemang i ditt boende blivit mindre eller större efter det attsjälvförvaltningen startade?Mycket Ingen Mycketmindre förändring större

1 2 3 4 5 6 7

24. Har din känsla av ansvar för ditt boende blivit mindre eller större efter det attsjälvförvaltningen startade?Mycket Ingen Mycketmindre förändring större

1 2 3 4 5 6 7

25. Har din trygghetskänsla i ditt bostadsområde blivit mindre eller större efterdet att självförvaltningen startade?Mycket Ingen Mycketmindre förändring större

1 2 3 4 5 6 7

26. Upplever du en minskad eller ökad kontroll över dina boendeförhållandenefter det att självförvaltningen startade?Mycket Ingen Mycketminskad förändring ökad

1 2 3 4 5 6 7

Ett av syftena med självförvaltningen är att hyresgästerna själva skall få möjlig-het att besluta om fler saker än tidigare i frågor som berör boendet. Oavsett omdu tycker att det skett en sådan förändring för dig är vi intresserade av om dutycker att en sådan förändring skulle vara bra. Nedan följer därför ett antal på-ståenden angående hur du ser på en sådan möjlighet. Markera med ett kryss ivilken utsträckning du håller med om påståendet.

27. Jag är allmänt positiv till att få möjlighet att vara med och besluta i frågorsom rör mitt boende.Instämmer Instämmerabsolut inte helt

1 2 3 4 5 6 7

28. Ökade möjligheter att få vara med och ta beslut i frågor som rör egetboende leder till att man engagerar sig mer i sitt boende.Instämmer Instämmerabsolut inte helt

1 2 3 4 5 6 7

355

29. Jag är allmänt positiv till att engagera mig mer i mitt eget boende.Instämmer Instämmerabsolut inte helt

1 2 3 4 5 6 7

30. Ökade möjligheter att få vara med och ta beslut i frågor som rör egetboende leder till att man känner ett större ansvar för sitt boende.Instämmer Instämmerabsolut inte helt

1 2 3 4 5 6 7

31. Jag är allmänt positiv till att få ett större ansvar för mitt eget boende.Instämmer Instämmerabsolut inte helt

1 2 3 4 5 6 7

Nedan följer några frågor om vad som är viktigt för att man skall engagera sig idet område där man bor.

32. Skulle du engagera dig mer i området om dina grannar gjorde det?Nej, absolut Ja, alldelesinte säkert

1 2 3 4 5 6 7

33. Skulle du engagera dig mer i området om samhörighetskänslan i områdetförbättrades då?Nej, absolut Ja, alldelesinte säkert

1 2 3 4 5 6 7

34. Skulle du engagera dig mer i området om du trodde att din insats skullegöra någon skillnad för området?Nej, absolut Ja, alldelesinte säkert

1 2 3 4 5 6 7

35. Skulle du engagera dig mer i området om det utgick någon form aversättning för det?Nej, absolut Ja, alldelesinte säkert

1 2 3 4 5 6 7

356

36. Vilken form av ersättning skulle du föredra?egen kontant ersättningegen hyressänkninghyressänkning för alla i områdetpengar till förbättringar i områdetannat, nämligen____________________________

37. Hur ofta diskuterar du frågor som rör bostadsområdet med andrahyresgäster?Sällan Någon gång Någon gång Någon gång Flera gångereller aldrig i kvartalet i månaden i veckan i veckan1 2 3 4 5

38. Vilka frågor (aktiviteter) kan du tänka dig att delta i (flera alternativ kananges)?

Städning av gemensamma utrymmen inomhus (t ex trapphus,tvättstuga eller lokal)Förbättra gemensamma utrymmen inomhusFörbättring av lekplatserStädning på gården, i kvarteret eller grönområdeFörbättra gård, kvarter eller grönområdeSyssla med växtligheten på gården, i kvarteret eller grönområdeMedverka till en mer ekologisk bostadsförvaltning i kvarteret ellerområdet genom att t ex komposteraHjälpa till för att hålla ner förbrukningen av vatten, elektricitetm.m.Hjälpa till att ordna aktiviteter för barn och ungdomarHjälpa till att ordna gårds- eller områdesfesterannat, nämligen………………………………………………………..

Slutligen följer några frågor om i vilken utsträckning du själv känner till ellerhar deltagit i aktiviteter förknippade med det av Poseidon startade självför-valtningsprojektet.

39. Känner du till att ett sådant projekt startats?Ja Nej

40. Har du eller någon i ditt hushåll deltagit vid något möte inom ramen förprojektet?

Ja Nej

357

41. Har du eller någon annan i ditt hushåll varit med i någon studiecirkel omprojektet?

Ja Nej

42. Känner du någon boende i området som är aktiv i självförvaltningen?Ja Nej

43. Har du någon gång varit med då man valt representanter för de boende iområdet?

Ja Nej

44. Har du uppfattat att det vuxit fram en plats där du pratar med eller gör någottillsammans med andra boende?

Ja Nej

45. Har bostadsförvaltningen på din gård eller i ditt område blivit mer sparsamoch ekologisk, t ex när det gäller vatten, elektricitet, sophantering och liknande?

Ja Nej

46. Har du eller någon i ditt hushåll varit med om något av följande (fleralternativ kan anges)?Städat gemensamma utrymmen inomhus (t.ex. trapphus, tvättstuga eller lokal)Förbättrat gemensamma utrymmen inomhusFörbättrat lekplatsStädat på gården, i kvarteret eller grönområdeFörbättrat gård, kvarter eller grönområdeSysslat med växtligheten på gården, i kvarteret eller grönområdeMedverkat till en mer ekologisk bostadsförvaltning i kvarteret eller området genom

att t ex komposteraHjälpt till för att hålla ner förbrukningen av vatten, elektricitet m.m.Hjälpt till att ordna aktiviteter för barn och ungdomarHjälpt till att ordna gårds- eller områdesfesterNågot annat, nämligen ……………………………………………………………………..

358

Till sist vill vi tacka Dig för att du svarade på vår undersökning. Om duhar några synpunkter på undersökningen, några enskilda frågor eller om

du tycker att det var något du inte fick sagt kan du skriva det här.________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

________________________________________________________________

Ett stort tack för din medverkan!

359

Övriga enkäter

• Enkät till aktiva hyresgäster – april 2000

• Enkät till ordförande i Lokala Hyresgästföreningar inom Poseidon –april 2000

• Enkät till Poseidons husvärdar – april 2000

• Enkät till aktiva hyresgäster i Poseidon – november 2001

• Enkät till aktiva hyresgäster i Poseidon – förstagångssvarareslutversion november 2001

• Enkät till ordförande i lokala hyresgästföreningar inom Poseidon –november 2001

• Enkät till husvärdar inom Poseidon – november 2001

Enkätformulären kan beställas från:

Institutet för bostads- och urbanforskningBox 785801 29 GÄVLEemail: ibf@ibf.uu.se

361

Om författarna

Bo Bengtsson är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och verksamvid Institutet för bostads- och urbanforskning. Han har publicerat ett antalskrifter om bland annat bostadspolitik, bostadskooperation och kollektivt hand-lande i bostadsområden.

Tommy Berger är nationalekonom och verksam vid Institutet för bostads- ochurbanforskning, Uppsala universitet. Han har främst forskat om prisbildningenpå bostadsmarknaden och om boendepreferenser.

Niklas Fransson är filosofie doktor i psykologi vid Psykologiska institutionen,Göteborgs universitet. Han har publicerat ett antal skrifter inom områdenamiljöpsykologi och moral/rättvisa.

Jan-Erik Lind är sociolog vid Göteborgs universitet med boende, samhällspla-nering och sociala rörelser som forskningsfält.

Birgit Modh är arkitekt och teknisk licentiat och knuten till Institutet för bo-stads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Hennes arbetsfält är utvecklingav boendet och bebyggelsen i samspel med olika kategorier av brukare.

Forskningsrapport/Research ReportInstitutet för bostads- och urbanforskning Institute for Housing & Urban Research

95/1 Bo BengtssonOrganisationerna och bostadspolitiken i Sverige – ett avvikande fall?

95/2 Edwin DeutschHousing Finance and Intergenerational Wealth Transfers

96/1 Ayse PamukThe Role of Informal Institutional Arrangements in Shaping Housing Outcome:Evidence from Trinidad and Tobago

96/2 Jim KemenyAbolition of the Swedish Institute for Building Research: Social Change and the Politicsof Comprise

96/3 Carita YtterbergInvandrare i bostadsområden – problem eller resurs?

98/1 Bo Bengtsson, Lillemor Jernberg, Lena Magnusson, K A Stefan Svensson, BengtTurner och Carita YtterbergFrån allmännytta till bostadsrätt i miljonprogramsområden

98/2 Jim KemenyThe Impact of Maturation on Non-Profit Rents – A Study of Public and Non-ProfitRental Housing Using Annual Reports

98/3 K. A. Stefan SvenssonTransformation of a Tenure: The Evolution of Tenant-Ownership in Sweden

00/1 Katinka HortStructural Differences in the Dynamics of Regional House Price

00/2 Lena MagnussonHushållens rörlighet på bostadsmarknaden – En studie om vakanskedjemodeller

00/3 Bo Malmberg & Lena Sommestad (red)Bostadsrätten i ett nytt millennium

00/4 Thomas Lindh (red)Prisbildningen och värdering av fastigheter. Var står svensk forskning inför 2000-talet? En antologi om svensk bostadsekonomisk forskning

00/5 Inga MichaeliBland eldsjälar och gränsgångare. En studie i två kommuner av Agenda 21 som social styrform

00/6 Robert Boije & Hovick ShahnazarianHur skall fastighetsskattesatsen för småhus bestämmas?

01/1 Marcus CarsonFrom the People’s Home to the Market: Paradigm Shift to System Shift in theSwedish Welfare State

02/1 Urban Fransson, Gunnar Rosenqvist & Bengt TurnerHushållens värdering av egenskaper i bostäder och bostadsområden

02/2 Christina ThunwallGenomfart och gågata. Om trafikmiljö i centrum av tre svenska städer efter 1945

02/3 Gärd FolkesdotterKommunal politik i kvinnohänder. Gävle i jämförelsens ljus

02/4 Susanne UrbanGrannskap, idé och planering. En genomgång av svenska och internationella studier med anknytning till grannskapsplanering

fort.

Forskningsrapport/Research Report

fort.

03/1 Bo Bengtsson, Tommy Berger, Niklas Fransson, Jan-Erik Lind & Birgit ModhLokal kontroll och kollektivt handlande. En utvärdering av självförvaltning i Bostads AB Poseidon i Göteborg

Distribution:Institutet för bostads- och urbanforskningUppsala Universitet, Box 785, 801 29 GävleTel: 026-420 65 00