tillgänglighet för funktionshindrade¤nglighet och... · 100:e meter, i större park- och...

Tillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala

Rapport 2:2003 Trafikkontoret Issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 2:2003-se

Rapporten har utarbetats på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg. Medverkande: Jonas Bergqvist (projektledare) och Beata Löfmarck, Trafikkontoret. Anna Tingvall (uppdragsledare), Birgitta Björklund och Anki Valdemarsen, Gatubolaget. Inventeringen har bl a utförts av HSO Haga AB. Rapporten kan även hämtas på Trafikkontorets hemsida, http://www.trafikkontoret.goteborg.se. Foto, framsida: Roland Ahlgren, Landskapsgruppen

Förord

I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I handlingsplanen anges att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet.

Syftet med detta projekt är att identifiera hinder till och från hållplatser i stadsdelen Kortedala. Rapporten presenterar resultatet från en inventering som utförts på gångvägar i det aktuella området.

Projektet har finansierats av Vägverket Region Väst, Västtrafik, Park- och Naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Färdtjänsten och Trafikkontoret i Göteborg.

Juni år 2003

Sammanfattning Bakgrund och syfte I januari 2002 bildades en arbetsgrupp i Göteborg för att öka tillgängligheten i utemiljön och kollektivtrafiken. Arbetsgruppen består av representanter från Vägverket Region Väst, Färdtjänsten, Västtrafik, Göteborgs Spårvägar, Park- och naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret.

Arbetsgruppen driver ”Pilotprojekt linje 6” som omfattar Kortedala och Bergsjöns spårvagnshållplatser, Sahlgrenskas huvudentré samt närmiljön kring hållplatserna. Projektet omfattar primärt spårvagnslinje 6, eftersom de flesta fordon på denna linje kommer att förses med låggolvvagnar.

”Tillgänglighet för funktionshindrade - Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala” utgör en del av pilotprojektet.

Syftet med projektet är att inventera och analysera tillgängligheten och i viss mån även tryggheten längs vissa gångvägar i Kortedala. Tyngdpunkten är lagd på tillgängligheten för funktionshindrade. Analyserna kan användas som underlag vid beslut om tillgänglighetsförbättrande åtgärder.

Genomförande Det geografiska området omfattas av utvalda gångstråk från bostad till hållplats i Kortedala. Följande parametrar har inventerats:

- Hinder (typ av hinder, kontrastmarkering, fri bredd mm) - Bänkar (ryggstöd, armstöd, sitthöjd mm) - Trappor (kontrastmarkering, bredd, antal trappsteg, ledstänger mm) - Gångpassager (zebramarkering, signalreglering, kanthöjd, ramp mm) - Underhåll (beläggningsskador, vegetation mm) - Belysning (mätvärde i lux) - Sektioner (typ av gångbana, ytmaterial, ledstråk, ledstänger mm) - Lutning (längslutning och tvärlutning i procent)

Analys och resultat Resultatet av analyserna presenteras på kartbilder. Följande analyser redovisas:

- Vilmöjligheter - Belysning - Hinder - Underhåll (vegetation och beläggningsskador) - Typer av gångpassager - Gångpassager med ramp eller låg kantsten - Gångpassager med kantsten - Trappor - Längslutning - Tvärlutning - Ledstråk

Innehållsförteckning Inledning........................................................................................................1

Bakgrund .....................................................................................................1

Syfte ............................................................................................................1

Genomförande.............................................................................................1

Parametrar....................................................................................................3 Referenser .....................................................................................................3 Analys ............................................................................................................5

Vilmöjligheter .............................................................................................5

Belysning ....................................................................................................9

Hinder........................................................................................................13

Underhåll (vegetation och beläggningsskador).........................................20

Gångpassager ............................................................................................24

Gångpassager med ramp eller låg kantsten...............................................28

Trappor......................................................................................................32

Längslutning..............................................................................................36

Tvärlutning................................................................................................40

Ledstråk.....................................................................................................44

1

Inledning

Bakgrund I januari 2002 bildades en arbetsgrupp för att öka tillgängligheten i utemiljön och kollektivtrafiken. Arbetsgruppen består av representanter från Vägverket Region Väst, Färdtjänsten, Västtrafik, Göteborgs Spårvägar, Park- och naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret.

Arbetsgruppen driver ”Pilotprojekt linje 6” som omfattar Kortedala och Bergsjöns spårvagnshållplatser, Sahlgrenskas huvudentré samt närmiljön kring hållplatserna. Projektet omfattar primärt spårvagnslinje 6, eftersom de flesta fordon på denna linje kommer att förses med låggolvvagnar.

Kortedala är en stadsdel med en högre andel ålderspensionärer (75 år och äldre) än genomsnittet i Göteborg. Dessutom finns en mycket stor andel förtidspensionärer. Sahlgrenska är en viktig målpunkt för de boende i Kortedala. Spårvagnshållplatserna har nyligen upprustats och stadsdelen trafikeras med en Flexlinje som ansluter till spårvagnshållplatserna.

”Tillgänglighet för funktionshindrade - Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala” utgör en del av pilotprojektet.

Syfte Syftet med projektet är att inventera och analysera tillgängligheten och i viss mån även tryggheten längs vissa gångvägar i Kortedala. Tyngdpunkten är lagd på tillgängligheten för funktionshindrade, men parametrar som belysning och underhåll inverkar även på tryggheten. Tanken med inventeringen och analyserna är att de ska utgöra underlag för tillgänglighetsförbättrande åtgärder.

Genomförande Inventeringen har utförts med hjälp av formulär och karta i fält. Följande parametrar har inventerats:

- Hinder (typ av hinder, kontrastmarkering, fri bredd mm)

- Bänkar (ryggstöd, armstöd, sitthöjd mm)

- Trappor (kontrastmarkering, bredd, antal trappsteg, ledstänger mm)

- Gångpassager (zebramarkering, signalreglering, kanthöjd, ramp, refug mm)

- Underhåll (beläggningsskador, vegetation mm)

- Belysning (mätvärde i lux)

- Sektioner (typ av gångbana, ytmaterial, ledstråk, ledstänger mm)

- Lutning (längslutning och tvärlutning i procent)

Parametrarna sektioner och lutning har endast inventerats i närområdet till hållplatserna.

2

Det geografiska området omfattas av utvalda gångstråk från bostad till hållplats i Kortedala. Vid valet av gångstråk har följande hållplatser i Kortedala använts som utgångspunkt:

- Kviberg

- Beväringsgatan

- Nymånegatan

- Runstavsgatan

- Kortedala torg

- Allhelgonakyrkan

- Aprilgatan

- Januarigatan

Antalet inventerade objekt är stort och som exempel kan nämnas att över 300 bänkar och 800 hinder har inventerats. Inventeringsmaterialet har lagts in i en databas (MapInfo), vilket möjliggör en mängd olika analysmöjligheter.

3

Parametrar De gångstråk som har inventerats framgår av kartan på nästa sida. För att enklare redovisa resultatet har området delats upp i tre mindre delområden (A, B och C).

I det här kapitlet presenteras följande:

- Vilmöjligheter

- Belysning

- Hinder

- Underhåll (vegetation och beläggningsskador)

- Gångpassager

- Gångpassager med ramp eller låg kantsten

- Trappor

I närområdet till hållplatserna visas även följande:

- Längslutning

- Tvärlutning

- Ledstråk (analyskarta visas inte)

Referenser Till samtliga analyskartor som presenteras på följande sidor finns text som i första hand refererar till Boverkets förslag till allmänna råd som utkom i februari år 2003. I de fall allmänna råd saknas från Boverket har istället refererats till Bygg ikapp handikapp eller Trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar (TPU).

Boverkets slutliga förslag till föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, har skickats till regeringen för godkännande. Därefter kan Boverket fatta det formella beslutet. Tillämpningsreglerna är tänkta att träda i kraft så snart som möjligt efter regeringens godkännande.

Område BOmråde BOmråde BOmråde BOmråde BOmråde BOmråde BOmråde BOmråde B

Område COmråde COmråde COmråde COmråde COmråde COmråde COmråde COmråde C

Område AOmråde AOmråde AOmråde AOmråde AOmråde AOmråde AOmråde AOmråde A

JanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatanJanuarigatan

AprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatanAprilgatan

AllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkanAllhelgonakyrkan

BeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatanBeväringsgatan

BrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägen

GärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatanGärdsåsgatan

HindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatanHindersmässogatan

Kortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torg

KvibergKvibergKvibergKvibergKvibergKvibergKvibergKvibergKviberg

LärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholmLärjeholm

NymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatanNymånegatan

OrionOrionOrionOrionOrionOrionOrionOrionOrion

OrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatanOrrebacksgatan

RunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatan

UngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatanUngbrodersgatan

ValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatanValborgsmässogatan

5

Analys Vilmöjligheter Enligt Bygg ikapp handikapp: Sittbänkar med armstöd och ryggstöd bör finnas längs gångvägar, förslagsvis var 25:e meter i närhet av bostadsentré, i övrigt som regel var 100:e meter, i större park- och friluftsområden var 250:e meter. Sittbänkarna placeras på hårdgjord yta vid sidan om själva gångfältet, gärna med plats för rullstol bredvid. Sitthöjden bör som regel vara ca 0,45-0,50 meter.

Resultat I delområde A är avståndet längre än 100 meter längs vissa gångvägar. I område B och C är det relativt god täckning med bänkar med undantag i vissa villaområden.







Avstånd 100 meter

Avstånd 25 meter

Bänkar/soffor

9

Belysning Allmänt råd från Boverket: Fast belysning bör inte vara bländande. Exempelvis är det viktigt att ljuskällan är avskärmad. Belysningen kan vara avgörande för om en synsvag person kan orientera sig eller inte. Den synsvage behöver rätt utformat ljus för att kunna se och läsa, den hörselskadade eller döve för att kunna läsa teckenspråk och läsa på läppar. Belysningen där man förflyttar sig bör vara jämn och anordnad så att synsvaga och personer med nedsatt rörelseförmåga kan uppfatta hur underlaget ser ut, och så att hörselskadade eller döva kan uppfatta teckenspråk och läsa på läppar.

Resultat En luxmätare har använts för att mäta belysningen. För att få fram de ”sämsta” punkterna har mätningarna utförts mellan belysningsstolparna. Totalt har 1093 belysningspunkter inventerats och av dessa ligger en stor del, 68 %, inom intervallet 5-10 lux. Endast 6% är uppmätta till mer än 10 lux och dessa är främst placerade vid hållplatser och större korsningar.

Gränserna för grön, gul och röd standard nedan är inte vedertagna utan är en bedömning som gjorts just i den här rapporten.

Bedömning:

>10 lux � Grön standard

5-10 lux � Gul standard

<5 lux � Röd standard

I förklaringsrutan till kartorna anges inom parantes antalet mätpunkter som tillhör respektive standard.






Belysning

> 10 lux (61)5 - 10 lux (746)< 5 lux (286)

13

Hinder Allmänt råd från Boverket: Utstickande byggnadsdelar, kantstenar på trottoarer, stolpar i gångbanor, fallkanter och andra detaljer bör kontrastmarkeras för att underlätta för synsvaga och personer med utvecklingsstörning att urskilja detaljer. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta markerningen. Utstickande byggnadsdelar, exempelvis trappor, skyltar och balkonger, lägre än 2,20 m över mark bör markeras tydligt och byggas in eller åtgärdas på annat sätt för att inte utgöra fara för blinda och synsvaga. Fasta hinder i gångytor bör, om det inte är möjligt att flytta dem bort från gångytan, tydligt markeras visuellt och utformas så att de kan upptäckas med teknikkäpp.

Resultat Totalt har 854 hinder inventerats. Många av dessa består av belysningsstolpar (49%), stolpar/skyltar (12%) och elskåp (10%). Flera av hindren kan vara svåra att flytta, men markeringen av dem bör förbättras. Kontrastmarkering är viktig för synskadade personer som annars riskerar att gå in i hindren.

Siffran inom parantes i kartbildernas förklaringsruta anger antalet hinder av varje typ.

Vid prioritering av åtgärder av inventerade hinder bör de som ger fri bredd mindre än 1 meter och hinder som ej är fysiskt markerat nära marknivå och/eller ej kontrastmarkerat prioriteras. Dessa är markerade med � eller � och /eller � och visas på separata kartor.







Hinder

Stolpe/skylt m belysning (416)Utstickande objekt (26)Trafikfålla/räcke (29)Bänk/soffa (53)Låda/tunna (58)Kantsten (58)Övrigt (9)Stolpe/skylt/träd (103)El/tele/fjärrvärme-skåp (84)Betonggris/sten (18)





RunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanRunstavsgatanHinder







Hinder







Ej kontrastmarkerat

Ej fysiskt markerat nära marknivå

Fri bredd < 1 meter






Ej kontrastmarkerat


Fri bredd < 1 meter






OrionOrionOrionOrionOrionOrion

Ej kontrastmarkerat


Fri bredd < 1 meter

20

Underhåll (vegetation och beläggningsskador) Allmänt råd från Boverket: Ojämn markbeläggning som utgör hinder för personer i rullstol och med rollator att ta sig fram i gångytor bör bytas ut, exempelvis genom att ett stråk med jämnare markbeläggning fälls in.

Resultat Vegetation som är högre än 0,8 meter inom 1 meters avstånd från gångbana och beläggningsskador har inventerats. Gångvägar med skymmande buskar kan upplevas som otrygga och ojämnheter som så kallade potthål, skarvar och sättningar kan göra gångbanan svårtillgänglig.

Största delen av den inventerade vegetationen som är högre än 0,8 meter inom 1 meters avstånd från gångbana är planterade buskar och häckar som behöver beskäras. De inventerade beläggningsskadorna är främst potthål.



BrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägenBrovägen




Vegetation > 0,8 m hög inom en meter från gångbana

Beläggningsskada






Vegetation > 0,8 m hög inom en meter från gångbana

Beläggningsskada





Kortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torg Vegetation > 0,8 m hög inom en meter från gångbana

Beläggningsskada

24

Gångpassager Allmänt råd från Boverket: Strategiska punkter, t ex busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer mm bör kontrastmarkeras så att synsvaga, blinda och personer med utvecklingsstörning lättare skall kunna ta sig fram.

Enligt Bygg ikapp handikapp och TPU: För synskadade personer är signalreglerade övergångsställen säkrast. Ljudsignalen har tre funktioner; den underlättar lokalisering av passagen, informerar om när det är grönt och vägleder över gatan.

Resultat Övergångsställen med zebramarkering redovisas med rosa färg.

Signalreglerade övergångsställen redovisas med streckad linje, .

Övriga gångpassager som inte är markerade övergångsställen redovisas med blå färg.

Totalt har 104 gångpassager inventerats. Av dessa är 15 st zebramarkerade, 3 st både zebramarkerade och signalreglerade. Resterande 86 gångpassager är inte markerade.






Signalreglerade övergångsställen

Markerade övergångsställen

Gångpassager






Signalreglerade övergångsställen


Gångpassager





Kortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgSignalreglerade övergångsställen


Gångpassager

28

Gångpassager med ramp eller låg kantsten Allmänt råd från Boverket: Nivåskillnader vid övergångsställen, andra gångpassager, biluppställningsplatser för handikappfordon och hållplatser bör avfasas till 0-kant för att öka möjligheterna för personer i rullstol eller med rollator att ta sig upp och ner för trottoarkanten. Avfasningen bör, om plats finns, inte ha större lutning än 1:12 och bredden bör vara 90-100 cm. Vid sidan av avfasningen bör kantstenen ligga kvar så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Avfasningen bör ha jämn och halkfri yta.

Resultat Av 104 inventerade gångpassager har 19 stycken lägre kant än 4 cm eller ramp på båda sidor av gångpassagen.

I kartbilderna visas gångpassager som har ramp eller kantsten mindre än 4 cm med grön färg. Övriga gångpassager markeras med blå färg.






Gångpassager med låg kantsten eller ramp

Gångpassager





Kortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgKortedala torgGångpassager med låg kantsten eller ramp

Gångpassager

32

Trappor Allmänt råd från Boverket: Trappor bör förses med kontrastmarkering så att synsvaga kan uppfatta nivåskillnaderna, exempelvis genom att framkanten på nedersta plansteget och framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget i varje trapplopp ges en ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS. Markerningarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området. Ledstänger bör finnas på båda sidor av trappor och ramper. Ledstängerna bör löpa oavbrutet, gå förbi översta och nedersta stegframkanten respektive rampens början och slut med minst 30 cm, ha ett runt tvärsnitt på ca 4 cm och ha kontrasterande ljushet gentemot omgivande ytor. Det bör vara möjligt att hålla i ledstången även förbi infästningarna.

Resultat Totalt har 17 trappor inventerats. Av dessa har 10 st ledstång på båda sidor.

I uppdragets databas finns information om bland annat ledstänger, kontrastmarkering av första och sista steg, trappnos, bredd, antal steg och steghöjd.

Trappor visas i kartmaterialet med och trappor med ledstång på båda sidor visas med .


Ledstänger på båda sidor

Trappor



Trappor

36

Längslutning Allmänt råd från Boverket: Mindre nivåskillnader i gångytor bör överbryggas, exempelvis med ramper. Även om rampen är kort är det viktigt att lutningen inte är större än 1:12, på grund av risken att falla och välta baklänges. En lutning på 1:20 eller flackare bör eftersträvas. Rampen bör ha jämn och halkfri yta, vara minst 1,3 m bred och ha avåkningsskydd. Om det finns plats bör en trappa finnas som komplement till rampen.

Resultat Totalt är 125 längslutningar uppmätta. Ungefär hälften har en lutning mindre än 3%. Medan cirka en fjärdedel har större lutning än 8%.

De mätningar som har gjorts i området redovisas på kartorna.

Siffran inom parantes i kartbildens förklaringsruta anger antalet mätpunkter som tillhör respektive intervall.




Längslutning

< 3 % (64)3 - 5 % (14)> 5 %, < 8 % (16)> 8 % (31)

Förekomst av ledstång

1 (0

,1)+

2

41

40

39

38



Längslutning

< 3 % (64)3 - 5 % (14)> 5 %, < 8 % (16)> 8 % (31)


30LA




Längslutning

< 3 % (64)3 - 5 % (14)> 5 %, < 8 % (16)> 8 % (31)


40

Tvärlutning Allmänt råd från Boverket: Tvärlutningen bör inte vara mer än vad som krävs för erforderlig vattenavrinning och inte överstiga 1:50, för att inte utgöra fara för personer med dålig balans, för att synsvaga och blinda inte ska tappa orienteringen och för att personer i rullstol eller med rollator ska kunna ta sig fram.

Resultat Totalt är 125 tvärlutningar uppmätta. Av dessa har 41% mindre än 2% lutning, 36% ligger mellan 2-4% lutning och 23% har större lutning än 4%. Mätpunkter redovisas på kartorna.

Siffran inom parantes i kartbildens förklaringsruta anger antalet mätpunkter som tillhör respektive intervall.




Tvärlutning

< 2 % (51)2 - 4 % (45)> 4 % (29)


1 (0

,1)+

2

41

40

39

38



Tvärlutning

< 2 % (51)2 - 4 % (45)> 4 % (29)


0




Tvärlutning

< 2 % (51)2 - 4 % (45)> 4 % (29)


44

Ledstråk Allmänt råd från Boverket: Strategiska punkter, t ex busshållplatser, perronger, övergångsställen och upphöjda gångpassager över gator, entréer mm bör kontrastmarkeras så att synsvaga, blinda och personer med utvecklingsstörning lättare skall kunna ta sig fram. Kontrastmarkering kan exempelvis anordnas genom att material med avvikande struktur och ljushet fälls in i markbeläggningen, t ex tydligt kännbara plattor i asfaltyta eller släta plattor i gatstensyta. Markbeläggningen bör utformas så att den inte medför snubbelrisk. En ljushetskontrast på minst 0,40 enligt NCS gör det möjligt för många synsvaga att uppfatta markeringen. För personer med utvecklingsstörning underlättas orienteringen av logiska färgsystem.

Resultat De närområden till hållplatserna som har inventerats bedöms ha ledstråk.

Tillgänglighet för funktionshindrade

Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala

I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken. I handlingsplanen anges att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättningar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet. Syftet med detta projekt är att identifiera hinder till och från hållplatser i stadsdelen Kortedala. Rapporten presenterar resultatet från en inventering som utförts på gångvägar i det aktuella området. Projektet har finansierats av Vägverket Region Väst, Västtrafik, Park- och Naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Färdtjänsten och Trafikkontoret i Göteborg.

tillgänglighet för funktionshindrade¤nglighet och... · 100:e meter, i större park- och...

Documents