tidsaxeln nr2 2015 webb

16
TidsAxeln Carl Johans, Högsbo, Oscar Fredriks och Masthuggs församlingstidning nr 2 2015 Konfirmation Det bästa vi har, sätter vi på bordet! -Att vara ung ledare Boktips Att vara konfirmand Marias väg till vuxendop & konfirmation Krönika-Hans Damerau Nio pastorat I GÖTEBORG

Upload: hoegsbo-foersamling

Post on 22-Jul-2016

225 views

Category:

Documents


3 download

DESCRIPTION

Andra numret av Carl Johans, Högsbo, Oscar Fredriks och Masthuggs gemensamma församlingstidning.

TRANSCRIPT

Page 1: Tidsaxeln nr2 2015 webb

TidsAxelnCarl Johans, Högsbo, Oscar Fredriks och Masthuggs församlingstidning nr 2 2015

Konfirmation Det bästa vi har, sätter vi på bordet! -Att vara ung ledare

BoktipsAtt vara konfirmand

Marias väg till vuxendop & konfirmation

Krönika-Hans Damerau Nio pastorat

I GÖTEBORG

Page 2: Tidsaxeln nr2 2015 webb

2

En sommarhälsningDu tar dig an jorden och ger den regn,du gör den bördig och rik.Guds flod är full av vatten.Du får säden att växa,du sörjer för jorden.Du vattnar åkerns fåroroch jämnar ut dess tiltor.Med regnskurar gör du jorden mjuk,du välsignar det som växer.Du kröner året med goda gåvor,där du går fram gror feta skördar.Ödemarkens beten frodas,höjderna klär sig i jubel.Ängarna smyckas av fårhjordaroch dalarna höljer sig i säd.Allt är jubel och sång. (Ur Psaltaren 65 vers 10-14).

Är det någon psalm jag återan-vänt under sommarmånaderna så är det denna. Psalmen speglar de förväntningar många av oss har inför årstiden. Så här års upp-lever många att allt är så mycket enklare. Nu är vi fria ett tag ifrån att arbeta med det vanliga och mycket annat som förpliktigar. Då kan vi beskriva livet som något i stil med att ”Allt är jubel och sång”. I så fall är det precis som i psaltar-psalmen!

(Det kan förstås vara på annat sätt, men jag lämnar det just nu.)

Det fina med psaltarpsalmen är att den ser hur Guds hand är med i det som sker hela året: Du kröner året med goda gåvor.

I Psaltaren är varje psalm en bön till Gud. I bönerna får vi lyssna in andras samtal med Gud och om deras upplevelser av hur verklig-heten gestaltar sig. Också när det är annorlunda. Och den upplevelse

som det sätts ord på i det långa citatet ovan är snarlik vår egen: om det som är och vad vi fasci-neras av och vad var och en kan känna inför årstidernas växlingar.

Varför inte återvinna Psaltarens ord till att vara vår egen bön? Den tål att slitas på.

Med bästa sommarhälsningar!

Hans Damerau, kyrkoherde i Carl Johans församling

Page 3: Tidsaxeln nr2 2015 webb

3

Nio pastorat

Församlingstidningen, som du nu läser i, är ett resultat av en alltmer omfattande samverkan mellan våra fyra församlingar. Vi ser många fördelar med att utifrån fyra själv-ständiga församlingsgemenskaper också samverka.

Hittills har vi framförallt samarbetat kring verksamheter och adminis-tration, men nu väntar en helt ny organisation. Göteborgs stift har under många år utrett hur Svenska kyrkan i Göteborg i framtiden skall vara organiserad för att bäst möta framtiden.

I april fattade stiftsstyrelsen beslutet att dela upp Svenska kyrkan i Göteborg i nio ekonomiska enheter.

I vår del av Göteborg innebär detta att Carl Johans församling, Högsbo församling, Masthuggs församling och Oscar Fredriks församling från och med den 1 januari 2018 skall bilda ett pastorat.

Pastoratet skall heta Carl Johans pastorat och skall ledas av en kyrko-herde och styras av ett gemensamt kyrkoråd. I varje församling skall det finnas ett församlingsråd som beslutar kring lokala gudstjänster och verksamheter.

Stiftsstyrelsens beslut är dock överklagat och vi får vänta tills överklagandet behandlats för att säkert veta hur vår framtida organisation kommer att se ut.

Förberedelserna för att bilda ett gemensamt pastorat fortgår dock i församlingarna.

I församlingarna skall det nu utses ett gemensamt beslutande organ som skall hantera alla frågor kring den nya organisationen. Vi återkommer under hösten med mer information.

Trots viss osäkerhet kring hur vi skall vara organiserade i framtiden fortsätter verksamheter och guds-tjänster precis som vanligt i våra församlingar!

Anders Leitzinger, kyrkoherde i Masthuggs församling

Page 4: Tidsaxeln nr2 2015 webb

4

Konfirmation i Svenska kyrkan

Konfirmationstiden rustar för LivetÅterigen står barns och ungdomars psykiska ohälsa i fokus. Vi har hört det förut. Våra barn och ungdomar mår dåligt. Varför? Många vill för-klara det med att pressen och kraven har ökat, inte minst i skolan. Och så är det nog. Men det kan knappast vara hela sanningen. Alfred Skog-berg, generalsekreterare för Suicide Zero, skriver nyligen i en debattarti-kel i Göteborgs-Posten att det bland barn och ungdomar idag finns ett stort behov av få samtala kring exis-tentiella frågor. Han skriver:…behovet att få prata om existentiella frågor, att bli bättre medmänniska och lära sig hur vi löser kriser, är

enormt. Utanförskapet som drabbar så många varje år, den psykiska ohälsan, relationsproblem, allt bottnar i att vi är dåligt rustade för att hantera livet.

Enligt Alfred Skogberg är det skolans ansvar att ta tag i detta och han efterlyser ett nytt skol-ämne där specialutbildade kuratorer möjliggör dessa existentiella samtal som kan rusta våra barn och ung-domar för livet. Att skolan skall ta sitt ansvar är självklart och förhopp-ningsvis får Anders Skogberg gehör för sina tankar och idéer, för jag tror att han är inne på rätt spår. Vi behöver ge våra barn och ungdomar möjlighet att finna ett rum för sina livsfrågor, ett rum där man blir tagen på allvar och där någon är villig att lyssna.

Med glädje och stolthet vill jag där-för säga att det redan finns sådana rum. Runt om i hela Sverige inbjuds alla 14-åringar som är medlemmar i Svenska kyrkan till konfirmationsläsning. Men även de som inte är medlemmar är välkomna. Under detta år får ung-domarna lära sig mer om kristen tro, och undervisningen och samtalen tar alltid sin utgångspunkt i ungdomarnas egna existentiella frågor -för i Bibeln finns berättelser att ta spjärn emot. Vi möter i Bibeln människor som är avundsjuka, som misslyckas i sina relationer, som lider, tvivlar och överger. Men vi möter också människor som med hjälp av kärlek och omsorg får kraft att resa sig igen. Ja, vi får se hur försoning och förlåtelse helar det som gått itu. Livet segrar gång på gång, det är kärnan i vår kristna tro. Hoppet som aldrig dör.

Stor kraft och mycket tid läggs ner för att skapa en god och trygg gemenskap i konfirmandgruppen, för det är först när man känner sig trygg som man vågar öppna upp och samtala om det som berör allra mest. Konfirmandtiden är därmed en växt-plats och en gemenskap som rustar för livet. Här finns rum för existen-tiella samtal som berör. Här finns rum för skratt och gråt. Kanske finner man en gudstro längs vägen, kanske

Page 5: Tidsaxeln nr2 2015 webb

5

inte. Men oavsett så tror jag att varje individ bär med sig verktyg som kan hjälpa hen att möta livet så som det är.

Så i en tid där färre ungdomar väljer konfirmationsläsning önskar jag ett trendbrott. Jag önskar att föräldrar, faddrar, släktingar och vänner ville uppmana sina ungdomar att pröva på. För jag tror att de flesta snart skulle upptäcka hur meningsfullt och roligt det är att få mötas i samtal kring livet och tron.

Jenny Rogestedt, kyrkoherde i Oscar Fredriks församling. (Samordnare för konfirmand- och ungdomsverksamheten i Högsbo, Carl Johans, Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar.)

Samverkan mellan våra församlingar. Ju mer vi är tillsammans…Sedan några år samverkar Högsbo, Carl Johans, Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar kring konfirmand- och ungdomsverksamhet. Tillsammans erbjuder vi flera grupper på olika tider och dagar i veckan. Vi erbjuder också sommarläs-ning med läger på St. Olavsgården på Styrsö.

Våra veckogrupper har olika inriktningar såsom film, sång och drama samt fri-luftsliv och äventyr. Varje grupp har sin bas i en församling, men under vissa tillfällen får vi möjlighet att träffas alla tillsammans. Till exempel åker alla veckogrupper i väg på ett gemensamt läger under höstlovet. På detta läger åker också alla våra unga ledare med. På så sätt får konfirmanderna också känna att de är del i ett större sammanhang.

Svenska kyrkan har en stor ungdomsverksamhet och för dem som vill finnas med i den verksamheten finns det mycket roligt att delta i, via Svenska kyrkans unga, både lokalt och internationellt. Vi vill tro att vår samverkan både ökar kvalitén och kvantiteten i vår verksamhet. Ett tydligt exempel på detta är just våra unga ledare som under de senaste åren blivit allt fler. De är oerhört värde-fulla för vår konfirmandverksamhet. Genom vår samverkan har vi nu möjlighet att arrangera både läger och ledarutbildning för dem. Varmt välkommen att höra av dig med frågor och intresseanmälning inför höstens konfirmanduppstart.

Konfirmationsgrupper 2015/2016 Se församlingarnas hemsidor om tider och detaljerTisdagar: Högsbo församling, Friluftsliv och äventyrskonfirmander. Kontakt: [email protected]: Masthuggs församling, Filmkonfirmander. Kontakt: [email protected]: Carl Johans församling, Musik och drama. Kontakt: [email protected]å gärna in på konfagbg.se för mer information.

Sommarkonfirmander: Oscar Fredriks församling. Kontakt: [email protected]ögsbo församling. Kontakt: [email protected]

Unga ledareKontakt: [email protected], [email protected], [email protected]

Page 6: Tidsaxeln nr2 2015 webb

6

Att vara konfirmand

Gabriella och Lea är med i vecko- och filmkonfirmanderna i Masthugg och Oscar Fredrik och när det här skrivs är det efter sista konfirmand-träffen innan deras konfirmation. Till vardags är de elever på Freinetskolan Bild och Form i Masthugget, en skola där de trivs och som de upplever har god gemenskap. Det ordet kommer tillbaka flera gånger i vårt samtal.

Bland det som de gör på fritiden är det mest att träffa kompisar. De brukar fixa med håret och testa sminkningar och fota. Som tonåringar gjort så länge den benämningen funnits lyssnar de också på mu-sik, men något som visar att de hör hemma i 2010-talet är att mobiltele-

fonerna åker upp ibland under tiden vi sitter och pratar.

Lea valde att bli konfirmand mest som en kul grej att göra och blev också peppad av Gabriella som även hade lite andra skäl för konfirmatio-nen. Dels är det något som de gör i familjen och dels har hon också en egen tro som vuxit fram mer. Hon anmälde sig först till Högsbo kon-firmandgrupp men ville också testa filmkonfirmandgruppen och kom till första träffen med några kompisar från skolan. Hon gillade gruppen och ledarna så mycket att hon valde att gå i Masthugg/Oscar Fredrik istället.

Båda tycker att de lärt sig mycket

om sig själva under konfirmandti-den och vuxit av det. Gemenskapen har varit bra i gruppen. Det var lite stelt i början, men efter första läg-ret släppte det mesta av det och det blev bra. De tycker att konfir-mationen är jättekul och ser fram emot träffarna. En del på skolan som är konfirmander någon annanstans tycker det är konstigt när de blir

Page 7: Tidsaxeln nr2 2015 webb

7

glada när de på måndagen kommer på att det är konfirmandträff dagen efter. De har kompisar som gör det för presenter och så, fast det verkar inte vara så i filmkonfirmandgrup-pen. Lite deppigt är det att det är slut på konfirmandtiden efter kon-firmationen på söndagen, men de vill gärna gå vidare som unga ledare till nästa kull konfirmander.

som de kom dit med, men så blev det inte. Gabriella tänkte att hon skulle komma bara för att lära sig något och vara rätt avskärmad från andra. De tror att det är bra med en lite större grupp för då finns det all-tid någon man kan komma överens med.

De hade gärna lärt känna de unga ledarna lite bättre också och tycker

att det var lite för mycket distans till dem. Men de har varit bra och de vill som sagt själva försöka nästa läsår, och då vill de vara med i den grupp där deras ledare Karin finns med. Hon har varit viktig för dem. Först tyckte de att hon var lite konstig men nu tycker de att hon är jättemysig.

Något som kan vara svårt på träffarna annars är att vara koncentrerad länge. Några genomgångar som upplevts som långa hade gärna fått vara lite kortare

och lite fler pauser överhuvudtaget. När man blir okoncentrerad är det lätt att mobilen åker upp. Gabriella hade gärna haft en fikapaus mitt i och tyckte att det var jättebra när de fick korv i kyrkan en gång.

Konfirmandföräldramötet i rummet bredvid håller på att ta slut när vi försöker få till ett bra foto, men det är svårt att ta ett där båda är bra

och vi kommer fram till att Leon, en av de unga ledarna som är gruppens fotograf, ska fota på fredag. Det är konfirmanderna själva som efterlyst en extra myskväll då och de som vill får övernatta i ungdomslokalerna.

Hans Zickerman, församlingspedagog i Masthuggs församling

vill gärna gå vidare som unga ledare till nästa kull konfirmander”

När jag frågar om saker som de tror de kommer att minnas av sin konfir-mandtid om några år är lägren det som Lea säger på en gång. Gabriella fyller på med en del av samtalen på träffarna också. Annars är det mest gemenskapen, bus de gjort och an-tagligen själva konfirmationsguds-tjänsten.

Gemenskapen var de inte riktigt beredda på. Lea trodde inte att de skulle umgås med fler än de kompisar

Page 8: Tidsaxeln nr2 2015 webb

8

Maria Lagergren, 41 år, blev döpt och konfirmerad i Oscar Fredriks kyrka för fyra år sedan. Vägarna till vuxendop och - konfirmation ser alltid lite olika ut. För Maria var det makens död som satte fart på pro-cessen. Men en längtan efter tro och andlighet hade funnits där länge.

Halvåret innan dop och konfirma-tion blev en viktig tid i Marias liv. Vuxendop är inte så vanligt så Maria kände en viss oro för hur folk skulle rea-gera. I början var det bara de närmaste vännerna som fick veta, men senare berättade hon även för arbetskamrater och bekanta.

Oron var helt obefogad för de flesta utbrast: ”Vad kul för dig”. Spontant började de flesta berätta om sin egen tro eller icke-tro. En del hade positiva minnen. De med negativa kom aldrig tillbaka till kyrkan. Många hade fördo-mar. Några undrade till exempel om hon skulle sluta dricka alkohol och bli ”religiös” på det negativa sättet. Fram till dopet var det som ett enda långt samtal med olika personer i alla möjliga och oväntade sammanhang.

I 20-årsåldern hade Maria träffat Pär. Han kom från en familj med en ganska traditionell inställning till Svenska kyrkan. Det var naturligt att vara döpt och konfirmerad i hans släkt och man gick till kyrkan vid de stora hög-tiderna, advent, jul och påsk. Det var därför naturligt att de gifte sig i kyrkan, men Maria hade en känsla av att inte vara riktigt välkommen, en känsla som hängt med sedan ungdomen. Hon var ju inte ens döpt.

När Pär fick cancer mörknade livet. Under ett par år levde det unga paret mellan hopp och förtvivlan. Det blev flera sjukhusperioder. Då gick Ma-ria många gånger och satte sig i an-daktsrummet på Östra för en stunds vila och ro. Hon pratade också med sjukhuskyrkans personal om livet och döden. Så småningom började hon förstå att hon hade en längtan efter en tro.

Marias andliga resa började på allvar när Pär gick bort vid midsom-maren 2006. Hon började då att gå till kyrkan bara för att tvinga sig själv att komma ur sängen och få på sig klä-derna. Först kände hon sig utanför i gudstjänsten och undrade i sitt stilla sinne om hon hade rätt att gå dit.

– Det var skönt att sitta där i kyrk-bänken ensam med sina tankar men ändå tillsammans med andra, som i en gemenskap. När jag tänker efter så känner jag faktiskt att det var en fördel att inte vara döpt och inte kon-firmerad, att slippa all religiös bar-last. Jag gick till kyrkan bara för att jag behövde något. Jag förstod inte allt i gudstjänsten, men där fanns en stillhet och andakt och kyrkorummet inneslöt mig i sin famn.

Det blev många gudstjänstbesök runt omkring i stan det året: Haga, Guldheden, Oscar Fredrik, Masthugg, Sankt Pauli, Örgryte ochTynnered, för att nämna några. Maria la märke till hur olika känslan och stilen var i för-samlingarna. Hon upplevde det bara positivt och tänkte att det fanns för-samlingar för alla smaker.

I Oscar Fredrik började Maria gå på meditationerna en vardagskväll i veckan. Efter ett tag blev hon nyfi-ken på hur den kristna tron egentli-gen hängde ihop och hoppade på en studiegrupp i ämnet. Stämningen där kändes kravlös. Det var högt i tak. Man kunde ställa vilka frågor som helst. Och det var bra att deltagarna

Maria Lagergren, civilekonom och dietist, idag mest en glad fårbonde.

Marias väg till vuxendop & konfirmation

Page 9: Tidsaxeln nr2 2015 webb

9

hade så olika bakgrund. En del kunde mer, andra nästan inget. En del ville mest lyssna. Den kristna tron började i alla fall att få konturer och många saker föll på plats. - För mig var det avgörande när jag förstod att man kan vara med i kyr-kan utan behöva stå på barrikaderna och försvara allt. Man måste inte köpa hela paketet. Viktigt för mig var också att jag började få ett språk för det jag egentligen haft inom mig hela tiden.

Det visade sig att ett par killar i stu-diegruppen siktade på att bli vuxen-konfirmerade. Maria hakade på. Men eftersom konfirmation är en bekräf-telse av dopet behövde hon först bli döpt. De två andra kamraterna var redan döpta.

Dopet, som fick en personlig ut-formning, firades någon vecka före konfirmationen, en lördagskväll. Det blev en riktig urladdning för Maria. Hon höll ett långt, känsloladdat tal där hon öppet och ärligt berättade om hela sin väg till just denna viktiga stund. Släkt och vänner fick höra hur det lilla rädda, ”det osynliga barnet”, till sist hittat till sig själv:– Det här är jag idag och det här var min väg till tro, berättade Maria och sa att hon kände sig sedd och ärligt älskad. Tårarna rann på många håll under det gripande talet.

Efter dophögtiden behövde alla skaka loss ordentligt, skratta och skoja. Festen varade långt in på natten.

Nästa hållplats efter dopet blev konfirmationen som firades i försam-lingens ordinarie gudstjänst. De tre kandidaterna som skulle konfirmeras fick vara aktiva med att bära kors och ljus och läsa texter.- Vid mitt dop var jag så fokuserad, så otroligt närvarande. Men nu kände jag mig nervös. Tänk om jag gör fel och inte håller processionskorset rätt. Jag var lika nervös som vilken ung konfirmand som helst. Märklig känsla.

Nu har det gått några år efter dop och konfirmation och Maria kan se i backspegeln:- Det var mycket som hände med mig under de åren när startskottet gick för min inre resa. Det är mycket lugnare nu. Jag har flyttat till Harestad med min sambo Peter och blivit får-bonde. Jag sköter mina lamm och jag arbetar lite i min församlingskyrka i Torsby med att laga soppa för 40-50 människor varje vecka och gör lite vaktmästaruppgifter också. Jag tycker att det är så meningsfullt att få möta folk i kyrkan och få vara en som står för värme och välkomnande.

– Ibland återvänder jag till Göteborg och Oscar Fredrik och känner tacksam-het till de personer som fanns där under de här åren. Nu går jag regelbundet i gudstjänst och vilar i min tro. En dag är jag redo för att fortsätta borra djupare i den kristna tron, avslutar Maria.

Doris Andrén, informatör i Oscar Fredriks församling

Släkt och vänner blev rörda till tårar när Maria berättade om sin väg till dopet. Kyrkoherde Jenny Rogestedt döper.

Jenny Rogestedt med sina tre vuxen-konfirmander: Maria Lagergren, Fredrik Östblom och Alexander Nordgren.

Page 10: Tidsaxeln nr2 2015 webb

10

Det bästa vi har, sätter vi på bordet! På bordet vill jag sätta församlingens unga ledare. Våra unga ledare gör en enorm ideell insats för ungdomsarbetet i församlingen, samtidigt som de är en del av den. Rörigt? Låt mig förklara…

Församlingen har konfirmand-arbete och ur dom grupperna stannar några kvar och fort-sätter som unga ledare, eller faddrar som de också kallas. En del är ledare i sommargruppen, en del i vintergruppen och en del jobbar jämt!

Att vara ung ledare är ett viktigft arbete. Det är de som håller ihop gruppen. Det är de som är mina ögon i nacken. Det är de som är de där extra händerna jag inte har. Och de är kärlek! Den som är lite ensam – den ser de. Den som är ledsen –kramar de. Den som är arg – får berätta.

Madeleine Kindmark, Sanna Johansson och Jessica Bjerkhed, tidigare konfirmander i Högsbo församling och idag unga ledare.

Jag träffade tre av våra ledare och pratade liteMadeleine Kindmark, 15 år, konfirmerad 2014. Sanna Johansson, 18 år, konfirmerad 2012.Jessica Bjerkhed, 18 år, konfirmerad 2012.

Page 11: Tidsaxeln nr2 2015 webb

11

Varför blev du ledare?Madeleine – Vi har roligt och mysigt. Det är bra gemenskap och bra ledargäng.

Sanna – Det är kul! Skönt att träffas.

Jessica – Härligt avslappnat och en kul sysselsättning.

Vad är det bästa med att vara ledare?Madeleine – Man lär sig mycket hela tiden. Upplever saker och resor.

Sanna – Kul att träffa nya människor och man får nya kompisar. Blir så bra gemenskap.

Jessica – Lägren och resorna! Man får också nya vänner och har roligt. Hänga med kul folk!

Vad var bäst med att konfirmera sig?Madeleine – Det var sjukt kul! Bästa tiden. Det är något man har med sig hela livet.

Sanna – Lära känna nya kompisar och lägren!

Jessica – Diskutera viktiga frågor och känna att alla är lika värda. Att alla är accepterade.

Något mer ni vill berätta?Ett underbart sätt att få lära sig att bli en bra ledare. Ger självför-troende. Det är som en resa med sig själv, man utvecklas och blir mer framåt. Blir mer öppen och lär sig mycket som man har med sig, som man hade missat annars!

Anna Sjöberg, församlingspedagog Högsbo församling.

Intresserad av att bli ung ledare?Verkar det kul att vara ung ledare?Ledarskola för unga ledare ordnas i samarbete med Oscar Fredriks, Carl Johans, Masthuggs och Högsbo för-samling. Den riktar sig främst till ungdomar som har ledarfunktion i konfirmandarbetet. Den tar upp vad det innebär att vara ledare i kyrkan, gruppdynamik och metodik kring lekar, andakt, musik och Bibeln.

Intresserad av att vara med?Högsbo församling [email protected] Masthuggs församling [email protected] Carl Johans församling [email protected] Oscar Fredriks församling [email protected]

Page 12: Tidsaxeln nr2 2015 webb

12

Oscar Fredriks kyrka är öppen under sommaren måndag - fredag kl 9 - 16

lördag och söndag i samband med gudstjänster

Mässa i sommartid: söndagar kl 17 Lunchandakt: tisdagar kl 12

Kvällsandakt : onsdagar kl 19

Sommarcafé: tisdagar kl 11 juni, juli, augusti

i församlingshemmet

Frivilligcentralen Oscar Linnég. 21 b ”Vi håller igång hela sommaren t.ex. med Sommarcafé på onsdagar kl 12.30-15. Vid sol sitter vi ute och gassar. Ta gärna med ditt instrument så jammar vi lite. Fika så mycket du vill för 20 kr.” Läs mer i frivilligcentralenoscar.se 031-12 35 35

Torbjörn tar med sig sin ukulele

till sommarcaféet.

Utställning i Masthuggskyrkan

I väntans rum- målning och skulptur -

Patrik Jonsson och Thomas Brolin

Utställningen pågår till och med 6 september Kyrkan är öppen alla dagar mellan kl. 9-18

Kors & Pipor- 60 minuters visning av

Masthuggskyrkan och dess orglar

Titta in bland piporna i stora orgeln och upptäck konsten i kyrkan

Tisdag 18 augusti och 25 augusti kl 17 välkommen att stanna på pilgrimsmässa kl 18.30

Page 13: Tidsaxeln nr2 2015 webb

13

Guidad visning av Knut Irwes fris i Högsbo kyrka

2 juli – 13 augusti torsdagar kl. 13 – 15svenskakyrkan.se/hogsbo

031-731 66 20

Sommarsamlingar med andakt och lunch

i Kaverös kyrka Tisdagar 23 juni – 11 augusti

kl. 12.30 - 14.00

SOMMARÖPPET I S:TA BIRGITTAS KAPELL

Under sommaren är S:ta Birgittas kapell öppet alla

söndagar kl. 16- ca 20. Vi firar gudstjänst med musikaliska förtecken kl. 18.

KLIPPANDAGARNA, 28-30 AUGUSTIUnder de traditionella kulturdagarna bjuder

vi dig att fira gudstjänster av olika slag. På fredag och lördag sammarbetar vi med

Göteborg Classic Jazz Festival.

SOMMARTRÄFFAR I CARL JOHAN

Varje onsdag kl. 12 firas middags-bön i Carl Johans kyrka. Varannan

onsdag följs det av Sommarträff.

17 juni ”Skapelsen” Ludvig Lindelöf

1 juli ”Psalmer och koraler från västkus-ten” Maths Håland

15 juli ”När då då?” Johanna Risenfors Lindmark

29 juli ”Vietnam – 40 år efter kriget” Hans Damerau

12 aug ”Demoner” Ludvig Lindelöf

26 aug ”Frälsarkran-sen - 20 år” Johanna Risenfors Lindmark

svenskakyrkan.se/hogsbo031-731 66 20

Page 14: Tidsaxeln nr2 2015 webb

14

Eggehorns bok om Hillesum och BonhoefferNu i dagarna är det 70 år sedan andra världskriget tog slut och de vita bussarna med överlevande från kon-centrationslägren i Tyskland kom hit till våra svenska städer. I radio och TV uppmärksammas händelsen på olika sätt, inte minst genom intervjuer med män och kvinnor som var med och som vigt sina liv åt att berätta. Jag har lyssnat på många sådana program den sista tiden och varje gång rörs jag av den kraft och den ihärdighet som dessa nu gamla män och kvinnor visar; rörs av deras förtvivlan när de säger: ”Snart är vi döda och vem ska då berätta?”

Jag tänker att det blir det allas vår uppgift att göra. Alla vi som hört och tagit emot deras vittnesbörd. Alla vi som vill se en värld där ingen människa är förmer än någon annan och där hudfärg och religion inte används för att särskilja någon.

Och vill man förkovra sig finns det en uppsjö av bra böcker att läsa. Jag vill

Boktips

tipsa Tidsaxels läsare om en. Den heter ”Att ta ansvar för Gud”. Om hängivenhet som motstånd och är skriven av Ylva Eggehorn, (Cordia 2004). Boken handlar om Etty Hillesum och Dietrich Bonhoeffer. I boken berättar Ylva Eggehorn deras historia – om motstånd och hängivenhet – och varvar utdrag ur deras skrifter med egna reflektioner. Bonhoeffer var tysk, kristen präst. Hillesum holländska och judinna; en ung kvinna på väg ut i livet när krig och ockupa-tion kom i vägen. Båda förde anteckningar om liv och sam-hälle och det står klart att de anade och förstod vad som höll på att hända efter Hitlers maktö-vertagande. Bonhoeffer och Hillesum möttes aldrig i verkliga livet, men i Eggehorns bok möts deras idéer och banbrytande tankar i en text som lyckas uttrycka den lidelse, som de båda kände för Gud och för människans värde.

En läsvärd bok för var och en som vill föra berättelsen vidare!

Lotti Sharif, präst i Högsbo församling

Page 15: Tidsaxeln nr2 2015 webb

15

Dubbelfel av Lionel Shriver Boken inleds med följande citat:”Bara ytterst sällan får man det som man är alltför angelägen om.Det finns inte en tennisspelare i värl-den som inte märker när motstånda-ren är rädd.”

Boktips

Dessa ord kommer från Ted Tinling, brittiskt tennisspe-lare som även blev berömd kläddesigner till kvinnliga tennisspelare.

”Dubbelfel” är skriven av Lionel Shriver, en amerikansk för-fattare, född 1957. Detta är hennes sjätte roman. Hon är mest känd för boken ”Vi måste tala om Kevin” (2006) som handlar om en komplicerad och dramatisk relation mellan en mor och hennes son. Denna bok har även filmats.

I boken Dubbelfel får man följa Willy och Eric, två unga tennisspelare i början av sina karriärer. Parallellt med deras strävan att lyckas som tennis-spelare löper berättelsen om parets förhållande.

Författaren bygger berättelsen på tennisspelets och relationer-nas likheter på ett skickligt och spännande sätt. Om man som läsare inte kan så mycket om tennis gör det inget för det går lätt att sätta sig in i tennisvärldens

regler och villkor. Detta framkommer även i författarens anmärkning i början av boken ”Dubbelfel är inte i första hand en bok om tennis utan om äktenskap, en något annor-lunda sport”.

Spelet på tennisbanan och spelet mellan Willy och Eric blir mer och mer prestationsfyllt. Detta visar sig på olika sätt i deras kontakt med varandra och med andra i deras närhet och även i hur de presterar i olika tävlingar. Efterhand märker man som läsare att Willy och Eric spelar på olika villkor både på och utanför banan, vilket får avgörande konse-kvenser.

Precis som det inledande citatet anspelar på, är det psykologiska övertaget och under-läget avgörande. Även tiden är av största vikt visar det sig. För att behålla eller klättra i rankningen i tennis går det inte att luta sig tillbaka. Man måste hålla sig framme. Men för att känna sig trygg i ett förhållande behöver man våga lita på den andre. Hur mycket är Willy och Eric beredda att satsa i tenniskarriären och i sitt förhållande?

Mia Rydberg,diakon i Carl Johans församling

Page 16: Tidsaxeln nr2 2015 webb

Gör såhär:

Smält choklad i vattenbad. Låt svalna något. Dela dumlekolorna på mitten och skumtom-tarna i fyra delar. Blanda godis och nötter med den smälta chokladen. Häll ut blandningen i en bakplåtsklädd form eller på en bricka i ett ganska tjockt lager. Låt stelna i kylskåp.

När kakan stelnat skär i lagom stora bitar.

Inträdestalong

Jag vill gå med i Svenska kyrkan!Namn

Personnummer

Adress

Ort & datum

Namnunderskrift

Lämna talongen på receptionen i din församling eller skicka till Svenska kyrkan, Carl Johans kyrkoplan 1, 414 55 Göteborg

Högsbo församlingBesöksadress: Bankogatan 61414 80 Göteborg

Telefon: 031-731 66 20E-post: [email protected]: svenskakyrkan.se/hogsboFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Högsbo församling

TidsAxeln, församlingstidning nr 2 2015Ansvarig utgivareBritta Broman, kyrkoherdei Högsbo fö[email protected]

FormAnders Thundal, informatö[email protected]

Foto: Doris Andrén, Anders Thundal, Anna Eliasson, Anna Pavlovic Dahlberg, Anna-Karin Höglind Daud, Lotti Sharif, IKON, Anna Sjöberg, Lena Börjesson, Björn Edvardsson, Peter Andersson, Lena Björk, Hans Zickerman, Leon Page Åkerlund.

KontaktuppgifterOscar Fredriks församlingBesöksadress: Oscar Fredriks kyrkogata 1413 17 Göteborg

Telefon: 031-731 92 50E-post: [email protected]: svenskakyrkan.se/oscarfredrikFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Oscar Fredriks församling

Carl Johans FörsamlingBesöksadress: Carl Johans Kyrkoplan 1414 55 Göteborg

Telefon: 031-731 92 00E-post: [email protected]: svenskakyrkan.se/carljohanFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Carl Johans församling

Masthuggs FörsamlingBesöksadress: Storebackegatan 15413 18 Göteborg

Telefon: 031-731 92 50E-post:[email protected]: svenskakyrkan.se/masthuggFacebook: Svenska kyrkan i Göteborg, Masthuggskyrkan

I GÖTEBORG