teknik - munkedal.se · barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande...

Ämnesplan Teknik Munkedals kommun

1

Teknik en ämnesplan för

förskolan till gymnasiet i Munkedals kommun


2

Innehållsförteckning Syfte ......................................................................................................................................................... 3

Så här jobbar vi ......................................................................................................................................... 3

Litteraturpaket .......................................................................................................................................... 3

Materielbank ............................................................................................................................................. 3

Ansvarsfördelning - Vem gör vad ............................................................................................................. 3

Teknik – läroplan, tolkning och förslag ..................................................................................................... 5

Skolverkets kursplan - Teknik ............................................................................................................... 5

Ämnets syfte ..................................................................................................................................... 5

Förskola ................................................................................................................................................... 6

Förskoleklassen ........................................................................................................................................ 9

Årskurs 1-3 ............................................................................................................................................. 10

Årskurs 4-6 ............................................................................................................................................. 12

Åk 7-9 .................................................................................................................................................... 15

Industritekniska programmet på Processtekniska gymnasiet .................................................................... 17

Produktionskunskap 1 ........................................................................................................................ 17

Industriautomation ............................................................................................................................. 18

Underhåll – Driftsäkerhet ................................................................................................................... 19

Underhåll – Elteknik........................................................................................................................... 20

Teknik 1 ............................................................................................................................................. 21

Produktionsutrustning 1,2,3. ............................................................................................................... 22

Industritekniska processer 1,2 ............................................................................................................. 23

Människan i industrin 1 ...................................................................................................................... 24


3

Inledning I media och från skolverket får vi höra att teknikämnet behöver utvecklas på skolorna för att få fler att söka tekniska utbildningar och arbeten. Tidigt i skolgången bör eleverna få möjlighet att undersöka och fascineras av tekniska lösningar i sin omgivning och även utmanas att själva lösa problem med hjälp av naturvetenskap och teknik.

Vår utgångspunkt är att vi vill öka intresset för naturvetenskap och teknik för alla kommunens elever. Vi vill ha fler som läser naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på gymnasiet och även efter det. För att få en likvärdighet i kommunen strävar vi efter att få en röd tråd som går från förskolan till gymnasiet, oberoende av vart man bor.

”Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.” (Ämnets syfte, Teknik, Lgr11)

Syfte Syftet med teknikplanen är;

att öka alla elevers teknikintresse.

att utveckla teknikundervisningen i kommunen.

att skapa tillfällen till didaktiska samtal enheterna emellan.

Så här jobbar vi Teknikplanen och idébanken finns tillgänglig i vår teknikgrupp under web-platser på SMLIT och under

barn och utbildning på kommunens sida (Möte med Lotta Karlsson, efter hennes semester, ang plats och

struktur).

I kommunen finns en teknikutvecklingsgrupp, som jobbar med utveckling, uppföljning och planering.

I kommunen finns en "Röda tråden"-grupp med representanter från samtliga enheter.

Alla undervisande lärare i teknik delar med sig av goda exempel för teknikundervisning som

lektionsplaneringar, länkar, boktips mm.

Litteraturpaket För att alla ska ha tillgång till lämplig litteratur har vi sammanställt ett litteraturpaket som enheterna får

vårda och använda.

Materielbank För att alla ska ha tillgång till lämpligt materiel har vi påbörjat en materielbank där man kan boka och låna

utrustning och referenslitteratur en viss period.

Ansvarsfördelning - Vem gör vad Lärare: Genomför undervisning utifrån innehåll i teknikplanen. Idébank med förslag på laborationer och

litteratur finns i planen.


4

Teknikutvecklingsgruppen: Ansvarar för att teknikplanen revideras, förbereder Röda tråden-träffarna,

sammanställer nya förslag och för in dem i idébanken.

Röda tråden-gruppen: Ansvarar för att frågor som behandlats i gruppen förs vidare till den egna

enheten. Ser till att nya förslag till idébanken samlas och lämnas in.

Rektor: Ansvarar för att alla undervisande lärare känner till teknikplanen samt ser till att den

implementeras. Utser representant till Röda tråden-gruppen samt ger förutsättningar för sin personal att

delta.

Förskolechef: Ansvarar för att alla pedagoger i verksamheten känner till teknikplanen. Utser representant

till Röda tråden-gruppen samt ger förutsättningar för sin personal att delta.

Förvaltningschef: Ansvarar för att det finns en teknikutvecklingsgrupp.


5

Röd tråd Från förskola till gymnasium i Munkedals kommun i ämnet teknik.

Teknik – läroplan, tolkning och förslag Vi vill ge eleverna likvärdiga utvecklingsmöjligheter och att de har med sig likvärdiga kunskaper genom

hela skolsystemet, oavsett vilken skola eleven går på inom kommunen. Detta dokument ska vara ett stöd

för den enskilde läraren och arbetslaget.

Efter Skolverkets inledning och teknikämnets syfte, i Lgr11, följer en presentation av kursplanens centrala

innehåll i teknik med förslag, tips och idéer hur du kan tolka kursplanen och hur du kan arbeta med olika

delar inom teknik som är kopplade till målen. Då förskolans, förskoleklassens och gymnasiets

styrdokument skiljer sig lite från grundskolans, kommer även upplägget i den röda tråden skilja sig lite.

Har du fler idéer som kan passa in får du gärna dela med dig. Dokumentet ska inspirera och vara levande.

Skolverkets kursplan - Teknik Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling.

Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga

behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens

samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen,

samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.


6

Förskola ”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka

kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men

också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli

mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på

att barnen lär av varandra”. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010)

Den feta texten är skolverkets didaktiska strategier för lärandet om naturvetenskap och teknik tillsammans

med barn i förskolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/forskola

Att göra barn uppmärksamma på det som du vill att de ska urskilja och uppmärksamma,

genom att sätta ord på det.

I stjärtlappsbacken konstaterar barnen att vissa stjärtlappar är snabbare än andra. Vi funderar på varför

och kommer in på friktion. De blanka går snabbare än de med repor i.

Att lyssna in och ta tillvara på barnens erfarenheter och göra andra barn uppmärksamma

på att de kan bidra till varandras lärande.

Barnen har brädor som de bygger banor med och sedan kör bilar på dessa. De använder pussel,

kaplastavar, lego och clics. En del bygger efter ritningar medan andra konstruerar fritt. Tema rymden där

barnen gjort rymdraketer och rymdvarelser, pratat om teknik, viktlöshet och hur det är i rymden. Ingen

har huvudansvaret för arbetet med teknik.

Att använda tillfällen i vardagen för att utforska hur enkel teknik fungerar och när det kan

ges tillfälle att själv bygga och konstruera.

Teknik i vardagen, såsom att köra bilar, bilbana, använda

vattenkranen, vattenlek, flyta-sjunka, experiment, vågar, bygga kojor,

ljusknappar, cykla och gunga.

Att utmana barnen utifrån deras egna erfarenheter,

intressen, behov och åsikter.

Att tillföra material och upplevelser som barnen inte med enkelhet får

i sin vardag, genom enkla experiment.

Att organisera verksamheten så att det blir möjligt för barnen att utvidga sin lek genom

att se till så de har tillgång till material och utrustning som bidrar till utforskande och

undersökande i vardagen.

Material och utrustning som köpes in för att stimulera utforskande och undersökande i vardagen

kompletteras med att personalen hjälper eleverna att hitta tekniska lösningar och fundera över funktion i

de redan befintliga leksakerna, redskapen med mera, som redan finns på förskolan.

Att ge barnen möjlighet att ställa frågor och samtala om det som sker i stunden, men

också om det som har hänt tidigare och det som barnen tror kommer att hända.

Att använda sig av produktiva frågor i vardagen. Vad tror du händer om…? Till exempel: Vad tror du

händer om du håller ett glas över ett brinnande ljus?

Att använda barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter som ett innehåll i

undervisningen.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/forskola


7

Samla upp och använda barnens intressen som inspiration till teknikområden som kopplar till deras

vardag. Utgå till exempel ifrån djur och deras olika sätt att skydda sig mot kyla, fiender och att samla mat.

Spel som Minecraft och Mulle Meck kan tas upp som exempel och jämföras med verkliga byggnationer

och maskiner. Redskap och kroppsteknik som tyngdpunkt vid parkour. Lyft tekniken i resonemangen, öva

på att dokumentera jämförelserna och presentera resultaten till exempel med ritade bilder och foton.

Att ge barnen möjlighet att jämföra olika situationer och händelser som är kopplade till

det fenomen som är i fokus.

Teknik i vardagen, såsom att köra bilar, bilbana, använda vattenkranen, vattenlek, flyta-sjunka, experiment,

vågar, bygga kojor, ljusknappar, cykla, gunga.

Att hitta likheter och skillnader och ge barnen möjlighet att generalisera sina kunskaper

till andra situationer.

Tillsammans tillverka kortlek av bilder på vardagliga saker som använder sig av enkla maskiner. Till

exempel hävstång, kugghjul, lutande plan, trissor och skruvar. Kortleken kan sedan användas för att göra

sorteringsövningar där olika likheter och skillnader belyses.

Att både organisera tillfällen där det är möjligt att utforska människotillverkade föremål

(artefakter), fenomen och händelser i vardagen och att fånga sådana tillfällen som sker

spontant i barnens lek.

Hjälp barnen att reflektera över teknisk funktion i deras vardag.

Att möjliggöra systematiska undersökningar genom tillfällen att ställa och testa sina egna

hypoteser och även testa andras hypoteser.

Att använda sig av olika experiment.

Att dokumentera urskiljande och utforskande processer tillsammans med barnen och se

barns lek och lärande, samtal och samspel som viktiga delar i arbetet med detta.

Dokumentationen ska göra det möjligt för barn och vuxna att gå tillbaka till olika

händelser, men också bidra till att barn och vuxna får nya infallsvinklar på det man har

genomfört.

Med Ipad dokumenterar vi de olika processerna.


8

Länkar:

www.molekylverkstan.se

www.draknet.nu

www.hansper.se

www.teknikochnatur.se/experiment/draken-berta

www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214763!/Menu/article/attachment/forskoledidaktik-med-fokus-pa-

naturvetenskap-och-teknik.pdf

Böcker:

Upptäck naturvetenskap i förskola, Karin Persson Gode

Teknikgrytan, Hans Persson

Teknikdidaktik i förskolan, Veronica Bjurulf

Bertas Experimentbok

Berta på nya äventyr (www.draknet.nu)

Teknik appar:

Bee-Bot

QRreader

Lightbot jr

Fix the factory

ScratchJr

http://www.molekylverkstan.se/

http://www.draknet.nu/

http://www.hansper.se/

http://www.teknikochnatur.se/experiment/draken-berta

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214763!/Menu/article/attachment/forskoledidaktik-med-fokus-pa-naturvetenskap-och-teknik.pdf

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214763!/Menu/article/attachment/forskoledidaktik-med-fokus-pa-naturvetenskap-och-teknik.pdf

http://www.draknet.nu/


9

Förskoleklassen I Skolverkets stödmaterial ”Förskoleklassen –uppdrag, innehåll och kvalitet” står det ”Förskoleklassen ska enligt skollagen stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.” Förskoleklassen utgör det första steget i genomförandet och uppfyllandet av läroplanens mål.

Undervisningen ska utgå från skolans värdegrund och uppdrag så som den anges i läroplanens första del

och från övergripande mål och riktlinjer i läroplanens andra del.

Förskoleklassen ska vara en period där eleverna förbereds för sin grundskoletid. Även här gäller de mål

som är uppsatta i läroplanens kapitel 2.2. I inledningen till målbeskrivningen står det ”Utforskande,

nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet” vilket passar bra när man arbetar

med teknik. För förskoleklassen finns inget eget centralt innehåll så här utgår vi från några av dessa mål

och föreslår hur man kan öva detta genom att inrikta sig mot teknik.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga,

humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och

vardagsliv,

Använda barnens nyfikenhet som ger lust att lära och förebygger teknikrädsla som vissa utvecklar med

åren. Stimulera till positiva upplevelser av ämnet redan tidigt, så att ökat intresse leder till fler sökande på

naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och jobb längre fram.

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

Få problem som ska lösas, tänka fritt, testa, göra lärdomar, planera igen, testa och lösa. Till exempel

transportera och/eller reglera vatten, förflytta något stort eller tungt med hjälpmedel och få testa att lösa

ett uppdrag med hjälp av programmering som WeDo eller ”lådan med knappar…”

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna

tillit till sin egen förmåga,

Teknik lämpar sig bra för både enskilda och gruppuppgifter. Ta vara på tillfällena och utforska

omgivningarna utifrån tekniktänk i skolan, köket, idrottshallen, på lekplatsen och på utflykter. Be dem

reflektera över hur saker fungerar, testa och utforska saker som myrans förmåga att bära, gungbrädans

jämvikt, tyngdpunkt och balans i olika sporter. Uppmuntra även till att söka mer information och bekräfta

det de utforskat.

kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter

grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Kritiskt tänkande kan övas med påståenden, både riktiga och felaktiga, som läses upp där barnen, enskilt

eller i grupp får formulera sin ståndpunkt och motivera den.

har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Lyfta goda tekniska lösningar och strukturer som leder till hållbar utveckling och en god miljö. Försöka

stärka en positiv känsla för saker man gör i ett hållbart samhälle. Det kan vara sopsortering,

materialsortering, cykla, åka kollektivt. Prata om varför det ena är mer hållbart än det andra. Jämför olika

transportmedel, även med möjlighet till samåkning. Jämför ny teknik som hjälper miljön med ny teknik

som skadar miljön, eller med äldre teknik.

har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön

och samhället,


10

Se filmer om hur de lever i andra länder och jämför skillnader i livsstil, få gärna med etiska aspekter

som vad skulle hända om alla i världen skulle ha samma standard som vi. Besök en hembygdsgård

eller bjud in en gammal människa som berättar om hur livsstilen förändrats över tid i Sverige.

Undersök hur olika tekniska lösningar har lett till en bättre hälsa. Till exempel tandborste, WC och

medicin och annan teknisk utrustning inom vården.

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation,

skapande och lärande.

Öva att söka kunskap och dokumentera med dator, platta eller annan modern teknik. Låt barnen göra

sagor med Storybird och presentera sina olika projekt på skolans hemsida eller Facebooksida.

Länkar:

www.liu.se/cetis/konferenser/documents/riks_2006_torun_paulsson_komp.pdf

www.snilleblixtarna.se/wp-content/uploads/2014/01/Tema-1-Minisar-f-klass-.pdf

www.storybird.com

Böcker:

Teknik & matematik ISBN: 9789197902380ISBN

Årskurs 1-3 För årskurs 1-3 är förslagen som kompletterar varje centralt innehåll hänvisningar till tre olika böcker.

Tekniska lösningar

Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.

Boken Teknikgrytan Hävstången - experiment Lyfthjälp s19 Sked-katapult s 22 Balansera mera s 25 Galgvågen s 28 Boken Försök med teknik Hävstångsprincipen Gör en sprattelgubbe s33 Gör en egen sprattelfigur s 35 Gör en övningsklocka s 98

Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.

Boken Teknikgrytan Förvara en vara s 86 Boken Försök med teknik Naturen eller människan? S 194

Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Boken Teknikgrytan Hela kapitlet Bygga och konstruera. Till exempel: Grötlim, hur gör man lim och klister s 88

Bygg en tavelram, Hur gör man stadiga hörn? S 106 En klibbig historia, Hur kan man testa hållbarhet? S 96 Grillpinnar med sug Hur ser trä ut inuti? S 104 Bygga på höjden, Hur högt kan man bygga med bara papper s 110

Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

http://www.liu.se/cetis/konferenser/documents/riks_2006_torun_paulsson_komp.pdf

http://www.snilleblixtarna.se/wp-content/uploads/2014/01/Tema-1-Minisar-f-klass-.pdf

http://www.storybird.com/


11

Konstruera Konstruktion Föremål System Material Verktyg Redskap Kugghjul Transporteras Propeller Förpackning Återanvända Hävstång Behållare Kärl Isolering Byggnad Modell Triangel – fackverk Vindkraftverk Energi Väderkvarn Vindflöjel Hållfasthet – stabilitet Sammanfoga Förvara Friktion

De enkla maskinerna: Hävstång Det lutande planet Kilen Skruven Hjulet (Talja och block)

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras.

Boken Labba i skolan Bästa bubblan s.18 Boken Teknikgrytan Hela kapitlet ”Teknik hemma”, exempelvis Teknikgrytan, hur förvaras och tillagas mat s

70Vispa till, Hur tillverkade man redskap till hushållet s 74Svart som kol, hur gör man färgpigment? s 76 Ägg på vägg, hur gör man färg? S 78 En massa återvinning, hur gör man papper? s 80 Grötlim, hur man lim och klister? S 88 Skuggtid, hur mäter man tid med ett solur? S 90 Tiden rinner, hur mäter man tid med ett timglas? S 93

Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Boken Försök med teknik Gör en gubbe s.31 Gör en egen sprattelgubbe s.35 Saxgubbe s.38 Rörligt djur s.41 Rörlig bild

s.45 Boken Labba i skolan Kulbanan s.52

Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Denna punkt övas och utvecklas som ett övergripande arbetssätt genom alla byggen och experiment.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

Boken Teknikgrytan Skuggtid, Hur mäter man tid med ett solur? S 90 Bro bro breja, Hur bygger man en bra bro? S. 112

Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. (Temadag ute i naturen) Boken Försök med teknik Teknik från förr Tillverka en visp s 130 Baka forntidsbröd s 132 Gör smör s 133

Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet. Boken Labba i skolan Gör din egen blixt s.46 Boken Försök med teknik Tänd en lampa s 169 Koppla flera lampor s 171

Böcker:

Teknikgrytan, Hans Persson, HANDS-ON SCIENCE TEXT

Labba i skolan, Benjamin "Beppe" Singer GOTHIA FORTBILDNING

Försök med teknik, Hans Norqvist och David Powell LIBER


12

Årskurs 4-6

Tekniska lösningar

Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.

Montera en platta med hjul, motor och batteri. Eleven ska i enskild bedömningsuppgift själv kunna montera ihop detta så bilen rör sig framåt. När alla gjort detta kommer de i grupp att få bygga chassi till sin bil och få utveckla sina kunskaper om hållbarhet/stabilitet i konstruktionen. Eventuellt kan de få montera någon lampa på bilen. Tillverka en leksaksbil med rörliga delar. Lära sig om olika byggen med rörliga delar. Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka kraft. T.ex. handtag, symaskin, vindrutetorkare. Egna konstruktioner med tillämpning av olika principer. Praktiska uppgifter: Bio, sprattelgubbe, rörliga bilder med hjälp av samma princip som ett dörrhandtag. Paddelbåtar. Nöjespark, eleverna ska konstruera en åkattraktion och få med stabilitet, hållfasthet samt mekanik. Konstruera en båt och få den att åka framåt. Kugghjul, block och talja, hur de fungerar.

Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Husbyggen kan göras vid olika tillfällen ihop med annat ämne till exempel redan i årskurs 3 då man arbetar med bronsåldern och järnåldern. Uppgiften att ha en hållbar stomme till huset och därefter klä huset i olika material. Elevernas olika hus kan sedan sättas ihop till en by. I årskurs 4 kan man utgå från temat ”Vikingaby” och i år 5 ”Medeltiden”. Pepparkakshus, göra ritning, mäta, baka, hållbarhet, integrera flera ämnen. Broar. Först teori genom att se på olika brokonstruktioner på Internet som vi samtalar om. Hur broar är konstruerade för att ge hållfasthet. Eleverna gör egen ritning men kan därefter enas med en kamrat hur de tillsammans skulle konstruera en hållbar bro av papper, (A4 + tejp) eller annat material som finns tillhands. Alternativt bygga med pasta. Lekställning skolgården. (En arbetsbeskrivning till detta temaområde kommer delges, ska bara finslipa lite på det först). Göra olika tredimensionella geometriska kroppar med hjälp av ärtor och tandpetare. Göra en ritning på din namngivna geometriska figur, därefter bygga modellen. Tillverka olika konstruktioner för att mäta tid. Konstruera torn med kapplastavar samt godis/tandpetare. Prova sig fram och hitta lösningar och utveckla vidare. Konstruera hus som skulle vara stabila och vattentäta. Höga byggnader i världen. Bygga båtar av mjölkkartonger samt av folie. Se hur mycket vi kan lasta samt flytförmågan. Vid t.ex. tornbygge låta eleverna fundera på tyngdpunkter.

Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.

Mix av fysik/teknik, arbeta med olika sätt som elektricitet framställs och vårt behov av elektricitet i vårt samhälle. Miljökonsekvenser för de olika sätt vi framställer elektricitet på och koppla det till hållbar utveckling om hur vi förbrukar våra naturresurser. Därefter inom tekniken/fysiken träna på att koppla elektriska kretsar med parallellkoppling och seriekoppling, hur jag ska få en lampa att lysa och slockna. Kan också monteras ihop med en ringklocka eller liten motor. Eventuellt koppla ihop flera olika delar av dessa. Kunskapen här görs före arbetet med bilarna och att koppla ihop till en elmotor. Koppla elektriska kretsar till en ringklocka, lära oss förstå hur den fungerar. Jämför med hur ringklocka fungerar när man går in i vissa affärer, där även hissdörrar fungerar på liknande vis. Spel, där man har elektroder och när man svarar rätt lyser en lampa.

Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.

Studiebesök Innovatum. Konstruera en egen ficklampa. Montera isär och undersöka begagnade prylar t.ex. elvisp, brödrost, datorer, dvd spelare, telefoner etc. (kan materialet återanvändas till något annat?)


13

Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.

Viss repetition och då koppla det till vilka material som leder ström. Tillverka papper.

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Återkommer hela tiden. Samla och anteckna.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Förvara och bevara. Människan har härmat naturen t.ex. kupade handen – muggar, skålar till förvaring, senare gjort förpackningar. Vad teknik är och hur teknik utvecklats över tid. Teoretiskt om historiska uppfinningar genom tiderna allt ifrån små kärl till datorer. Svenska viktiga uppfinningar och uppfinnare, samt andra viktiga uppfinningar. Historiskt återkommande vad som driver den tekniska utvecklingen framåt. Tillvägagångssätt när innovatörer utvecklar nya produkter. Programmering, hur programmeras datorer, hur bygger man appar? Pröva egen programmering med hjälp av t.ex. arbetsverktyget ”Kojo” (finns att ladda ner gratis). Scratch finns också som programmeringsverktyg. Datorn: Söka info (Google…) olika program (Word, Excel, Power Point). Egna uppfinningar (utifrån snilleblixtarna eller annat material). Eleven får fundera, göra ritning och tillverka en egen uppfinning. Redovisa och marknadsföra sin uppfinning på olika sätt. Teknik i framtiden (gamla uppfinningar kontra vad som komma skall). ”Glasögonprojekt” Fundera över glasögonens funktion.

Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.

Se dels tidigare planering ovan. Utifrån de teoretiska kunskaperna eleverna fått samt demo, kommer här det egna praktiska lärandet in.

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

I elevarbeten skriva loggbok på vad du arbetar med och lär dig. Beskrivningar och skisser på olika konstruktioner. Samla ord och begrepp på det du lär dig och ska förstå. I alla praktiska elevarbeten också lära sig anteckna och dokumentera. Tredimensionella ritningar samt olika mått och hur det påverkar bygget de som de gör.


Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Vatten, arbeta med om vattnets kretslopp i naturen (NO), hur vi tar rent vatten ifrån Kärnsjön, hur vattnets pumpas upp i vattentornet och varför, trycket gör att vi får ut det i våra kranar. När vi använt vattnet återgår det till avloppsrör som leds till reningsverket och därefter släpps ut i Örekilsälven som rinner ut i Saltkällan. Vattnet avdunstar och vattnets kretslopp är igång igen. Här är ju också en hel del ”Tekniskt system” beträffade vattnet. Hur det kommer ut till hushållen, kranar och avlopp. Tema ”huset” olika system beroende på hus. Staden. Fjärrvärmesystem. Olika transportsystem t.ex. tunnelbanan i Stockholm, transportsystem i Europa som pråmar på floderna t.ex. Rhen, transporter med järnväg, lastbil och flyg, fartyg, bilar miljökonsekvenser för val av de olika transportsystemen kommer att ingå, samt


14

fartyg från andra delar i världen. Återvinning av material, hur ingår det i ett tekniskt system. Studiebesök på soptippen där vi lär oss om återvinning. Systemet för återvinning av pant. Elektricitet som tekniskt system. Hur levereras vår elektricitet från producenten, till företag och till våra hushåll. Hur är vårt elnät uppbyggt. Tekniskt system vid exempelvis olika produktioner.

Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Kylskåpet. Tvättmaskin. Frysskåpet. Elelement.

Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.

Diskutera varför man bör hushålla med energin och kom fram till flera olika sätt att göra det. Använd energimätare för att ta reda på vad olika apparater drar, både då de används och är i standbyläge. Räkna med hjälp av elpris ut kostnad och koppla till ekonomi och miljö till exempel i ämnesövergripande arbete för hem- och konsumentkunskap, matematik och NO-ämnen.

Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Argumentera. Rädda ägget, skydda ett ägg som ska falla från en höjd.

Länkar:

www.teknikspanarna.se

www.liu.se sök på ”Teknik tillsammans”.se

Material att skriva ut F-6

www.teknikochnatur.se

www.teknikenshus.se/skola/skolprogram

www.digitalpedagogik.se filmer m.m.

www.teknikgrytan.se för år 1-3

Sök ”Kidz react” på youtube

Böcker:

Försök med Teknik

Puls Teknik år 4-6, av Staffan Sjöberg (Natur och Kultur)

Teknik Tillsammans, Copyright © 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Teknikgrytan (kanske mer mot lågstadiet)

Facebookgrupper:

Teknikämnet i fokus

No och Teknik år 1-3

IKT-verktyg

Teknik f-6

Lekplatsfysik

Teknikämnet i skolan

Teknik tillsammans

En favorit är även denna med i huvudsak kemi:

Verklighetsnära kemi – kemi för alla

http://www.teknikspanarna.se/

http://www.liu.se/

http://www.teknikochnatur.se/

http://www.teknikenshus.se/skola/skolprogram

http://www.digitalpedagogik.se/

http://www.teknikgrytan.se/


15

Åk 7-9

Tekniska lösningar

Styr- och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.

Programmering (Kojo, webbsidor i html, java och CSS) Arduino, Lego Mindstorms, mekaniklego för att visa kugghjul och utväxlingar

Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

Konstruktion av möbler med återvunnet material. Andra hållfasta och stabila konstruktioner som jakttorn, takstolar, broar och stolar. Materiallära. Armering, gör ex balansbräda.

Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.

Elektronik. Lödning av kretskort, görs i åk 9. Arduino alla åk. Elektroniklådor åk 7

Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

Återvinning, från råvara till färdig produkt tillbaka till råvara arbetar eleverna med i alla delar av det centrala innehållet. Begreppet cirkulär ekonomi för hållbar utveckling är ett genomgående tema. Ingår som del i det ämnesövergripande projektet hållbar utveckling i åk 8

Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.

Energiförsörjningen i samhället, olika val av energiförsörjning, konstruerar vindkraftverk Gör en stadsplanering med utgångspunkt stadens tekniska system

Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

Hur fungerar mobiltelefoner. Hur fungerar Internet. Programmering

Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

Materiallära

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Ingår i allt vi gör. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.


16

Designprojekt med Finn upp (eleverna modifierar befintliga lösningar eller skapar helt nya lösningar). Ingår i alla konstruktionsarbeten.

Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.

Arbetar med Festos pneumatiklådor där eleverna lär sig styra och reglera både enkelverkande och dubbelverkande cylindrar. Arduino, eleverna lär sig styra och reglera elektronik genom programmering av elektroniska konstruktioner

Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Förekommer i de flesta konstruktionsprojekten


Dessa fem punkter arbetar vi utifrån i alla arbeten eleverna gör

Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

Källkritik

Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

Teknikhistoria

Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.

Cirkulär ekonomi

Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

Eleverna skall alltid reflektera över konsekvenserna av teknikval för individ, samhälle och miljö

Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Arbetar med ett genustänk och vänder upp och ner på synen på teknik och för konstanta diskussioner kring kön och teknik.


17

Industritekniska programmet på Processtekniska gymnasiet Utbildningen är inriktad åt teknikhållet och det präglar en stor del av kurserna. Några av kurserna

presenteras här nedan med lite kort information om vad de kan innehålla.

Produktionskunskap 1 Bok Produktionsteknik/Produktionsprocessen

Bok Lean Gör avvikelser till framgång!

Legobyggsatser

Bild Redovisning Legouppgiften ”skapa ett jämnt och smidigt flöde”

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Processen för hur en produktionsidé påverkar till exempel en produkts design, funktion och

kvalitet. Hur förändringar när det till exempel gäller design, funktion och kvalitet påverkar

befintlig produktion.

Olika organisationsenheter, deras samarbete och hur de bildar en helhet och skapar ett

sammanhang i industriteknisk produktion.

Arbetsuppgifter och ansvarsområden inom produktionstekniska avdelningar och vilken

funktion dessa fyller i företaget.

Val av material, metod och teknik för såväl produktion som driftsäkerhet och underhåll för ett

fungerande produktionsflöde och hållbar utveckling.

Logistik i industriteknisk produktion, till exempel orderingång, råvaruinköp,

produktionsplanering, personalfrågor, försäljning, marknadsföring och lagerföring.

Produktionsekonomi, till exempel vilka intäkter och kostnader som finns för produktionen.

Efterfrågans påverkan på produktionen.

Samarbetets betydelse för en fungerande och lönsam tillverkning.

Begrepp och uttryck som är lämpliga för ämnesområdet.


18

Industriautomation PK Data Easyel skolversion ritprogram där eleverna kan rita egna kretsschema

Festo Pneumatikstation där eleverna kan koppla pneumatiska funktioner

Festo reglerlabbstation där eleverna t.ex. kan simulera flöde, tryck, temperatur

Centralt innehåll


Uppbyggnad av samt funktion och principer för produktionsceller.

Uppbyggnad av samt funktion och principer för ingående utrustning i produktionsceller.

Industriella tillverkningsprocesser ur ett livscykelperspektiv, till exempel råvarutillgång och

återvinning. Framtida perspektiv på hållbar utveckling och teknikens roll i den.

Begrepp och standarder inom automatiserad produktion, till exempel informationstekniska

standarder.

Montering av den utrustning som ingår i en produktionscell.

Ritningsläsning vid arbete i en produktionscell.

Kabeldragning mellan utrustningar som ingår i en produktionscell.

Driftsättning av produktionsceller.

Styrning, programmering och kontroll av produktionsceller.

Förebyggande och avhjälpande underhåll av produktionsceller.


19

Underhåll – Driftsäkerhet Bok Underhållsteknik

Bok TPM Vägen till ständiga förbättringar

Testversion av underhållssystemet maintmaster där är eleverna kan lägga upp utrustning och planera

underhållet

Centralt innehåll


Underhållsadministrativa system.

Användning av ritningar, scheman och manualer samt redovisning av utförda åtgärder.

Tekniker och utrustningar för inspektion, förebyggande underhåll och tillståndskontroll.

Subjektiva och objektiva inspektionsmetoder samt oförstörande provning.

Grundläggande symboler på ritningar och scheman inom till exempel elinstallation,

ventilation, vatten, avlopp, värme och gas.

Föreskrifter om arbetsmiljö samt person- och maskinsäkerhet.

Grundläggande underhållstekniska begrepp samt parametrar, nyckeltal och internationell

terminologi.

Funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet samt metoder för ständiga

förbättringar.

Grundläggande definitioner inom tillståndsbaserat underhåll samt beredning, planering av

tillståndskontroll och förebyggande underhåll.


20

Underhåll – Elteknik

Bok Ellära

Bok elektroteknik

Ellära laboration

Centralt innehåll


Grundläggande ellära med elektriska storheter och samband, DC och AC. Likström, serie-

och parallellkoppling, dioder och likriktarkopplingar.

Enfas växelström samt motor- och transformatorprinciperna. Trefas växelström med enklare

effektberäkningar.

Praktiska uppkopplingar med standardprodukter, anslutning, loss- och inkoppling av

apparater och utrustningar.

Montering, koppling och funktionsprovning med användning av symboler i ritnings- och

schemaläsning.

Motorers olika kopplingar och överlastsskydd. Underspänningsskydd och obehörig

igångsättning.

Gällande standarder och bestämmelser såväl för skötsel och underhåll av befintliga

elanläggningar som för nyinstallation.

Föreskrifter och förordningar för drift och underhåll av elanläggningar.

Montering av olika relä- och kontaktorutrustningar. Funktionsprovning med hjälp av

ritningar, scheman och tabeller.

Elsäkerhet och system för säkerhet i maskinutrustningar med säkerhetsrelä, nödstopp,

ridåer, lås.

Kapslingsklasser, isolerklasser, EX-klasser.

CE-krav vid installation och underhåll.


21

Teknik 1 Bok Teknik 1

Mätövning skjutmått

Centralt innehåll


Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till

användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom

ett eller flera teknikområden.

Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa

processer.

Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska

samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.

Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till

exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.

Kvalitetsarbete, till exempel kvalitetssäkring, miljösäkring, arbetsmiljö och riskanalys.

Ritningsläsning och skiss- och ritteknik med introduktion i hur man hanterar cad-program.

Projektarbets-, kommunikations-, presentations- och modellteknik, till exempel digitala

medier och programvaror, manualer och instruktioner, muntliga och skriftliga

framställningar samt digitala och manuella tekniker för att skapa modeller.

Tekniska begrepp, teorier och modeller innefattande beräkningar och

rimlighetsbedömningar.

Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i

aktuella utvecklingsområden inom teknik.

Grundläggande teknikfilosofi: etiska värderingar och genusstrukturer samt hur de har

påverkat och påverkar tekniken, dess användning och tillgänglighet. Hur teknik och

teknikens attribut könsmärks.

Kommunikations-, dator- och nätverksteknik för lärande och förmedling av teknik och

information.


22

Produktionsutrustning 1,2,3. Grundläggande kunskaper inom produktionsutrustning såsom:

Pumpar

Ventiler

Värmeväxlare

Rörsystem

Ånga/Kondensat

Vätskors egenskaper

Apparater inom styr och reglerteknik såsom mätgivare, regulatorer samt styrsystem.

Laborationer i pumprigg

Centralt innehåll


Enklare hantering och vård av vald produktionsutrustning och kringutrustning, till exempel

verktyg, maskiner, produktionsmoduler och styrteknisk utrustning, enligt gällande

säkerhetsföreskrifter.

Funktion och konstruktion hos enklare produktionsutrustning och kringutrustning.

Grundläggande produktionsrelaterade arbetsmoment, till exempel bänkarbeten, enkla

arbeten inom skärande bearbetning, sammanfogning av enkel plåtprodukt, användning av

mätdon samt läsning och tydning av enkla ritningar. Heta arbeten.

Dagligt underhåll av produktions- och kringutrustning.

Relevanta mätningar, till exempel dimensioneringar, koncentrationer och toleranser, i

samband med användande av utrustning.

Vanligt förekommande användningsområden, metoder och tekniker för relevant

produktionsutrustning och kringutrustning.

Vanligt förekommande begrepp, för relevant industriteknisk produktionsutrustning och

kringutrustning.

Grundläggande symboler, beteckningar och märkningar.


23

Industritekniska processer 1,2 Systemförståelse för hur produktionsutrustning kopplas samman till processer.

Förståelse för olika tillverkningsprocessers egenheter samt utmaningar.

Kunskaper i att läsa samt rita flödesscheman.

Körning utav diverse teknisk utrustning såsom minifabrik samt pappersmaskin.

Laborationer i pumprigg

Laborationer gällande råvara till produkt. Produktion av pappersmassa.

Centralt innehåll


Grundläggande övervakning, styrning och reglering av industritekniska processer samt

tolkning av processcheman.

Driftsäkerhet samt hur det enklare avhjälpande underhållet inverkar på industritekniska

processer.

Arbetsmiljöfrågor och säkerhetsföreskrifter.

Definition av kvalitet och dess innebörd för industritekniska processer och

produktionsresultat.

Var i industritekniska processer som provtagningar görs samt tillvägagångssätt vid

provtagningar.

Råvaror eller materials förädling till färdiga produkter i den industritekniska processen.

Uppbyggnad av, egenskaper hos, hantering av och hälsorisker med råvaror och färdiga

produkter.

Sammankoppling av produktionsutrustning till produktionslinjer, vilka de olika enheterna är

och vad som händer i dem.

Industritekniska processers påverkan på miljön. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan.

Kommunikation och samarbete mellan olika roller och funktioner inom den industritekniska

processen, till exempel personalgrupper, leverantörer och kunder.

Enklare begrepp inom ämnesområdet.


24

Människan i industrin 1 Produktionsekonomi

Säkerhet gällande såväl maskiner, råvaror samt människor.

Lagar och regler som styr industriell tillverkning.

Hantering och märkning av kemikalier och råvaror.

Riskanalyser

Centralt innehåll


Metoder för att arbeta i och organisera projekt.

Introduktion till lagar och andra bestämmelser som reglerar produktion, företag och

arbetsmarknad, till exempel bestämmelser om arbetsmiljö, anställningsskydd och arbetsrätt

samt miljöbestämmelser och medbestämmandelagen.

Förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete.

Säkerheten kring produktionen, till exempel säkerhet runt maskiner, hantering av kemikalier,

varma och heta objekt.

Första hjälpen och hjärt-lungräddning.

Företagsformer inom industrin och företagandets villkor i fråga om till exempel ekonomi,

marknad och bemanning.

Produktionen och samhället i samverkan, till exempel miljöpåverkan och råvarutillgångar

samt ortens beroende av företaget.

Faktorer som kan påverka yrkesrollen och industrins utveckling ur ett regionalt, nationellt

och internationellt perspektiv, till exempel nya producenter, råvarutillgångar,

teknikutveckling samt produkt- och materialinnovationer.

Idéer och faktorer i historien som har förändrat produktionen och människors arbetsvillkor.

Faktorer som påverkar individers samverkan i arbetsgrupper, konflikthantering samt

ledarskapets betydelse för ett effektivt arbetsklimat.

teknik - munkedal.se · barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande...

Documents