teigland research in swedish media 2014

Pengar från folket

ENTREPRENÖR 2014-12-29 13:25

FINANSIERING Folkfinansiering, att via nätet vända sig till flerafinansiärer för att få in kapital, är den nya tidensföretagsfinansiering.

Enligt World Banks prognoser kommer folkfinansiering år 2025samla in nästan dubbelt så mycket pengar som det globalariskkapitalet gör i dag. Nu har flera nya metoder utvecklatsbland annat; peer to peer och crowd equity. Entreprenör rederut begreppen.

Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan, framhåller attfler och fler företag lär sig att använda folkfinansiering. Särskiltrestaurangkedjor ligger långt framme.

Jon Widegren, som driver restaurangen Flippin'Burger, fick in36 000 kronor genom crowdfunding. Därtill fick restaurangen enmassa uppmärksamhet.

Nej. Det beskedet har många entreprenörer fått av banken närde har behövt låna pengar i uppstartsfasen av ett nytt företag.Nu kan den tiden vara förbi. Nu kommer istället den nya tidensfinansiering, folkfinansieringen, på bred front. Det vill säga;istället för att entreprenören försöker att få traditionella banklåneller pengar från affärsänglar så vänder sig entreprenören tillallmänheten för bidrag. Tanken är att många små investeraretillsammans kan skrapa ihop en hel del pengar.

- I det första steget handlar det oftast om finansiering från familj,vänner och fans. Ofta kan det vara ett lättare sätt att fråga familjoch vänner om pengar, säger Robin Teigland, forskare vidHandelshögskolan i Stockholm.

Men fenomenet har blivit större än så. De senaste åren har enkraftig våg av folkfinansiering, även kallat crowdfunding, sköljtöver marknaden. Mellan 2012 och 2013 fördubblades detinsamlade kapitalet via folkfinansiering till omkring 40 miljarderkronor. I Sverige är motsvarande siffra för 2014 omkring 100miljoner kronor. Delägarbaserad folkfinansiering kommer att ståför nära 5 miljarder kronor, eller cirka 7 procent av marknaden.

Trenden ser inte ut att brytas. Tvärtom. Detta är framtiden,betonar Robin Teigland. År 2025 kommer folkfinansieringen attsamla in omkring 650 miljarder kronor, enligt World Banksprognoser, vilket i så fall skulle vara nästan dubbelt så mycketsom det globala riskkapitalet för närvarande samlar in varje år.

I takt med den växande finansieringstrenden har det ploppat upp en rad snabbväxande företag som skapatplattformar för folkfinansiering, där vem som helst söka pengar från allmänheten. Några av dessa är Kickstarter,Funded by me, Crowdcube och Indiegogo. Via den svenska sajten Funded by me har det hittills samlats innärmare 87 miljoner svenska kronor. På det globala planet lyfts ofta plattformen Kickstarter fram, som i mars 2014passerade en miljard dollar i utlovade bidrag via sajten.

Det finns många fördelar med folkfinansieringen, enligt Robin Teigland. Entreprenören som vänder sig till

allmänheten testar samtidigt om det finns något reellt intresse för produkten.

- 70-80 procent av alla entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vet vad marknaden vill ha när dei själva verket inte har en aning. Genom att söka pengar på det här sättet får man reda på om intresset förprodukten verkligen finns.

Precis så var det för Jon Widegren, mannen bakom hamburgerrestaurangen Flippin' Burgers i Stockholm.Restaurangen har utsetts av CNN Travel till en av de fem bästa amerikanska restaurangerna utanför USA.

En omsättning på 24 miljoner kronor och 28 anställda var emellertid bara önsketänkande när Jon Widegreninledde satsningen för tre år sen.

Jon Widegren var frustrerad över kvalitén på de svenska hamburgarna och efter en roadtrip i USA, där hantestade 64 hamburgare på 38 dagar, bestämde han sig för att starta restaurangen Flippin' Burgers.

- Efter mycket övertalning hade jag fått lånelöfte av banken, finansieringen för själva restaurangen var klar. Mendet var ett år kvar innan jag kunde öppna och jag saknade egen inkomst för att överleva. Dessutom hade jagingen koll på hur efterfrågan var. Crowdfunding blev livhanken och löste båda problemen, säger Jon Widegren.

För bara tre år sedan var folkfinansieringen relativt outforskad terräng i Sverige, även om trenden hade slagitigenom i USA kring 2006. Genom den nystartade portalen FundedByMe, idag en av Europas snabbaste växandeinvesteringsplattformar, öppnades möjligheterna.

Robin Teigland betonar att finansieringsformen, om den används rätt, innebär att entreprenören får gratis publicitetoch når investerare och kunder över hela världen.

- Man når en större krets. Istället för att bara få tillgång till en investerares nätverk kan man få tillgång till nätverkoch kompetens över hela världen, säger hon.

Egentligen är folkfinansiering inte något nytt. Exemplen genom historien är många. Folklivsforskaren ArturHazelius anklagades för tiggeri under slutet av 1800-talet när statsanslagen inte räckte långt och han tvingadesleta efter andra vägar för att finansiera Nordiska Museet. Hazelius vände sig till allmänheten och med hjälp avgåvor och lotterier blev museet till slut verklighet.

- Företag och projekt har alltid finansierats med hjälp av nätverk. Skillnaden idag är att nätverket kan vara helavärlden och att verktyget ser lite annorlunda ut. Det här är en naturlig utveckling av wiki-trenden, säger JonWidegren.

Men för att modellen ska funka gäller det att entreprenörerna är beredda att göra fotjobbet. Entreprenören måsteförstå hur sociala medier fungerar. En grundbult är att det måste finnas ett genomarbetat innehåll som ärtransparent och lätt att sprida. Entreprenören måste ha en bra affärsidé, en kraftfull pitch och en tydlig plan för hurbolaget ska kunna utvecklas. Saknas någon av dessa komponenter kommer ingen att vilja investera, enligt RobinTeigland.

- Det kommer inte att funka att bara slänga upp ett projekt på nätet och hoppas att pengarna kommer. De som harattityden; put it out and people will come, kommer inte att lyckas. Det krävs betydligt mer än så, säger hon.

Jon Widegren håller med. Det funkar inte bara att lägga upp sin idé och vänta på pengarna. - Nyckeln när mananvänder sociala medier, som det faktiskt handlar om här, är transparens. Du måste vara ärlig och trovärdig. Påvår crowdfundingsida skulle man lägga upp en film. Jag ville inte bara att jag skulle stå och berätta om företagetmot en vit bakgrund. Istället gjorde vi en sjyst presentation av vår affärsplan och det skapade ett intresse frånallmänheten.

Jon Widgren insåg tidigt fördelarna med att använda folkfinansiering som ett kommunikationsmedel.

- På vår sida erbjöd vid finansiärerna att köpa ett presentkort på icke-existerande hamburgare i våricke-existerande restaurang. I efterhand kan jag konstatera att vi inte hade varit något utan internet ochcrowdfunding var en stor del i det, säger Jon Widegren.

På två månader samlade 178 personer in över 36 000 kronor och när restaurangen väl öppnade 2012 flockadesinte bara allmänheten, utan även journalister utanför den lilla lokalen vid Kungsholms strand. Surret som hadeinletts på crowdfundingsidan fortsatte och än idag figurerar Jon Widegren och Flippin' Burgers regelbundet imedia.

Men vad ligger bakom folkfinansieringens snabba framfart?

- Det är en kombination av saker. Finanskrisen och en låg tilltro till bankerna spelar in. Finansieringsformenskapades som ett sätt att runda stränga banker som inte ställer upp med lån när det som mest behövs. Sedanhandlar det om en attityd- och teknikförändring i samhället, säger Robin Teigland.

- För tio år sedan kunde man inte skapa saker på nätet på samma sätt som idag och människor vågade inte hellerköpa saker på nätet. Nu har vi ny teknik och en generation som tänker annorlunda. Det har kommit en våg avtekniska företag som behöver kapital, men som inte får banklån. Det handlar om drivna entreprenörer som harfunnit nya finansieringsvägar och nu gäller det istället för bankerna att hänga med, fortsätter Robin Teigland.

Vissa bedömare menar att folkfinansieringens framfart till och med hotar bankernas roll som utlånare tillentreprenörer i startfasen. Men bankerna är inte dumma, bara tröga, betonar Robin Teigland. Även om desvenska bankerna ännu inte har insett potentialen hos folkfinansieringen, så ser man att banker ute i Europa nuhänger på trenden.

- Exempelvis i Holland har vissa banker börjat bygga egna plattformar för folkfinansiering. Kunder får lägga uppsig på plattformen och söka pengar från allmänheten. Om kunden lyckas få ihop 50 procent av önskat belopp sålånar banken ut resterande del. För bankerna är det en bra deal. De tar inte lika mycket risk samtidigt som de kanta betalt för tjänsten som de erbjuder, säger hon.

Ju mer folkfinansieringen växer, desto mer komplicerat blir begreppet. Just nu pratas det om fyra olika former avfolkfinansiering; donationsbaserad, belöningsbaserad, aktiebaserad och lånebaserad (peer to peer). De senare ärtvå relativt nya fenomen, inte minst i Sverige. Även försäkringsbaserad folkfinansiering är på intåg och har testatslite smått i Europa.

- Det går snabbt och intresset för folkfinansiering växer, inte minst i finansbranschen. I takt med att teknikenutvecklas, med smartphones och annat, växer ytterligare förgreningar av folkfinansieringen fram, säger RobinTeigland.

Daniel Mellwing, Jakob Stenberg

© Entreprenör

Läs också

Hämtar relaterade artiklar ...

"70-80 procent av alla

ENTREPRENÖR 2014-12-18 Sida 6 - Sektion: GENERAL - Del: 1

entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vetvad marknaden vill ha när de i själva verket inte har en aning."Robin Teigland, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

© Entreprenör

Läs också


PENGAR FRÅN FOLKET

ENTREPRENÖR 2014-12-18 Sida 28-32 - Sektion:GENERAL - Del: 1Författare: DANIEL MELLWING, JAKOB STENBERG

Folkfinansiering, att via nätet vända sig till flera finansiärer föratt få in kapital, är den nya tidens företagsfinansiering. EnligtWorld Banks prognoser kommer folkfinansiering år 2025 samlain nästan dubbelt så mycket pengar som det globalariskkapitalet gör i dag. Nu har flera nya metoder utvecklatsbland annat; peer to peer och crowd equity. Entreprenör rederut begreppen.

NEJ. DET BESKEDET har många entreprenörer fått av bankennär de har behövt låna pengar i uppstartsfasen av ett nyttföretag. Den tiden kan vara förbi. Nu kommer istället den nyatidens finansiering, folkfinansieringen, på bred front. Det villsäga; istället för att entreprenören försöker att få traditionellabanklån eller pengar från affärsänglar så vänder sigentreprenören till allmänheten för bidrag. Tanken är att mångasmå investerare tillsammans kan skrapa ihop en hel delpengar.

- I det första steget handlar det oftast om finansiering frånfamilj, vänner och fans. Ofta kan det vara ett lättare sätt attfråga familj och vänner om pengar, säger Robin Teigland,forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Men fenomenet har blivit större än så. De senaste åren har enkraftig våg av folkfinansiering, även kallat crowdfunding, sköljtöver marknaden.

Mellan 2012 och 2013 fördubblades det insamlade kapitalet viafolkfinansiering till omkring 40 miljarder kronor. I Sverige är motsvarande siffra för 2014 omkring 100 miljonerkronor. Delägarbaserad folkfinansiering kommer att stå för nära 5 miljarder kronor, eller cirka 7 procent avmarknaden.

Trenden ser inte ut att brytas. Tvärtom. Detta är framtiden, betonar Robin Teigland. År 2025 kommerfolkfinansieringen att samla in omkring 650 miljarder kronor, enligt World Banks prognoser, vilket i så fall skullevara nästan dubbelt så mycket som det globala riskkapitalet för närvarande samlar in varje år. I takt med denväxande finansieringstrenden har det ploppat upp en rad snabbväxande företag som skapat plattformar förfolkfinansiering, där vem som helst kan söka pengar från allmänheten. Några av dessa är Kickstarter, Funded byme, Crowdcube och Indiegogo. Via den svenska sajten Funded by me har det hittills samlats in närmare 87miljoner svenska kronor. På det globala planet lyfts ofta plattformen Kickstarter fram, som i mars 2014 passeradeen miljard dollar i utlovade bidrag via sajten.

Det finns många fördelar med folkfinansieringen, enligt Robin Teigland. Entreprenören som vänder sig tillallmänheten testar samtidigt om det finns något reellt intresse för produkten.

- 70-80 procent av alla entreprenörer som misslyckas gör det för att de tror att de vet vad marknaden vill ha när dei själva verket inte har en aning. Genom att söka pengar på det här sättet får man reda på om intresset förprodukten verkligen finns.

PRECIS SÅ VAR det för Jon Widegren, mannen bakom hamburgerrestaurangen Flippin' Burgers i Stockholm.Restaurangen har utsetts av CNN Travel till en av de fem bästa amerikanska restaurangerna utanför USA.

En omsättning på 24 miljoner kronor och 28 anställda var emellertid bara önsketänkande när Jon Widegreninledde satsningen för tre år sen.

Jon Widegren var frustrerad över kvalitén på de svenska hamburgarna och efter en roadtrip i USA, där hantestade 64 hamburgare på 38 dagar, bestämde han sig för att starta restaurangen Flippin' Burgers.

- Efter mycket övertalning hade jag fått lånelöfte av banken, finansieringen för själva restaurangen var klar. Mendet var ett år kvar innan jag kunde öppna och jag saknade egen inkomst för att överleva.

Dessutom hade jag ingen koll på hur efterfrågan var. Crowdfunding blev livhanken och löste båda problemen,säger Jon Widegren.

För bara tre år sedan var folkfinansieringen relativt outforskad terräng i Sverige, även om trenden hade slagitigenom i USA kring 2006.

Genom den nystartade portalen Funded by me, idag en av Europas snabbast växande investeringsplattformar,öppnades möjligheterna.

Robin Teigland betonar att finansieringsformen, om den används rätt, innebär att entreprenören får gratis publicitetoch når investerare och kunder över hela världen.

- Man når en större krets. Istället för att bara få tillgång till en investerares nätverk kan man få tillgång till nätverkoch kompetens över hela världen, säger hon.

Egentligen är folkfinansiering inte något nytt. Exemplen genom historien är många. Folklivsforskaren ArturHazelius anklagades för "tiggeri" under slutet av 1800-talet när statsanslagen inte räckte långt och han tvingadesleta efter andra vägar för att finansiera Nordiska Museet. Hazelius vände sig till allmänheten och med hjälp avgåvor och lotterier blev museet till slut verklighet.

- Företag och projekt har alltid finansierats med hjälp av nätverk.

Skillnaden idag är att nätverket kan sträcka sig över hela världen och att verktyget ser lite annorlunda ut. Det härär en naturlig utveckling av wikitrenden, säger Jon Widegren.

Men för att modellen ska funka gäller det att entreprenörerna är beredda att göra fotjobbet. Entreprenören måsteförstå hur sociala medier fungerar. En grundbult är att det måste finnas ett genomarbetat innehåll som ärtransparent och lätt att sprida. Entreprenören måste ha en bra affärsidé, en kraftfull pitch och en tydlig plan för hurbolaget ska kunna utvecklas. Saknas någon av dessa komponenter kommer ingen att vilja investera, enligt RobinTeigland.

- Det kommer inte att funka att bara slänga upp ett projekt på nätet och hoppas att pengarna kommer. De som harattityden; "put it out and people will come", kommer inte att lyckas. Det krävs betydligt mer än så, säger hon.

Jon Widegren håller med. Det funkar inte bara att lägga upp sin idé och vänta på pengarna.

- Nyckeln när man använder sociala medier, som det faktiskt handlar om här, är transparens. Du måste vara ärligoch trovärdig. På vår crowdfundingsida skulle man lägga upp en film. Jag ville inte bara att jag skulle stå ochberätta om företaget mot en vit bakgrund. Istället gjorde vi en schysst presentation av vår affärsplan och detskapade ett intresse från allmänheten.

JON WIDGREN INSÅG tidigt fördelarna med att använda folkfinansiering som ett kommunikationsmedel.

- På vår sida erbjöd vid finansiärerna att köpa ett presentkort på ickeexisterande hamburgare i vår ickeexisteranderestaurang. I efterhand kan jag konstatera att vi inte hade varit något utan internet och crowdfunding var en stordel i det, säger Jon Widegren.

På två månader samlade 178 personer in över 36000 kronor och när restaurangen väl öppnade 2012 flockadesinte bara allmänheten, utan även journalister utanför den lilla lokalen vid Kungsholms strand.

Surret som hade inletts på crowdfundingsidan fortsatte och än idag figurerar Jon Widegren och Flippin' Burgersregelbundet i media.

Men vad ligger bakom folkfinansieringens snabba framfart?

- Det är en kombination av saker. Finanskrisen och en låg tilltro till bankerna spelar in. Finansieringsformenskapades som ett sätt att runda stränga banker som inte ställer upp med lån när det som mest behövs. Sedanhandlar det om en attityd- och teknikförändring i samhället, säger Robin Teigland.

- För tio år sedan kunde man inte skapa saker på nätet på samma sätt som idag och människor vågade inte hellerköpa saker på nätet.

Nu har vi ny teknik och en generation som tänker annorlunda. Det har kommit en våg av tekniska företag sombehöver kapital, men som inte får banklån. Det handlar om drivna entreprenörer som har funnit nyafinansieringsvägar och nu gäller det istället för bankerna att hänga med, fortsätter Robin Teigland.

VISSA BEDÖMARE MENAR att folkfinansieringens framfart till och med hotar bankernas roll som utlånare tillentreprenörer i startfasen. Men bankerna är inte dumma, bara tröga, betonar Robin Teigland. Även om desvenska bankerna ännu inte har insett potentialen hos folkfinansieringen, så ser man att banker ute i Europa nuhänger på trenden.

- Exempelvis i Holland har vissa banker börjat bygga egna plattformar för folkfinansiering. Kunder får lägga uppsig på plattformen och söka pengar från allmänheten. Om kunden lyckas få ihop 50 procent av önskat belopp sålånar banken ut resterande del. För bankerna är det en bra deal. De tar inte lika mycket risk samtidigt som de kanta betalt för tjänsten som de erbjuder, säger hon.

Ju mer folkfinansieringen växer, desto mer komplicerat blir begreppet. Just nu pratas det om fyra olika former avfolkfinansiering; donationsbaserad, belöningsbaserad, aktiebaserad och lånebaserad (peer to peer). De senare ärtvå relativt nya fenomen, inte minst i Sverige. (Läs två exempel på detta på sidorna 33-35). Ävenförsäkringsbaserad folkfinansiering är på intåg och har testats lite smått i Europa.

- Det går snabbt och intresset för folkfinansiering växer, inte minst i finansbranschen. I takt med att teknikenutvecklas, med smartphones och annat, växer ytterligare förgreningar av folkfinansieringen fram, säger RobinTeigland. s

100 mijoner kronor Insamlat kapital via folkfinansiering i Sverige 2014

OLIKA MODELLER AV FOLKFINANSIERING:

1 Donationsbaserad folkfinansiering: Det var här allt började under 2009 i USA. Här handlar det om renagåvoprojekt.

En person har en idé och vänder sig till folket för bidrag. Ofta kan det handla om välgörenhetsprojekt ochinsamlingar. Här finns det numera en hel rad aktörer, bland annat Indiegogo.

2 Belöningsbaserad folkfinansiering: Handlar om förskottsköp. Någon kanske har en idé men inte några pengar tillatt producera.

Entreprenören kan då vända sig till allmänheten och sälja produkten i förväg. När tillräckligt mycket pengar harkommit in kan entreprenören producera och leverera. Kickstarter är stora inom detta segment.

3 Aktiebaserad folkfinansiering:

Föddes i England 2011.

Många mindre investerare köper små aktieposter i onoterade företag. Företaget får in pengar och kan växa ochinvesterarna kan ta del av bolagets värdestegering.

Crowdcube är störst inom detta segment.

4 Lånebaserad folkfinansiering:

Riktar sig till befintliga företag som behöver få in pengar. Företaget vänder sig till allmänheten för att ansöka om

lån.

Långivarna får buda om den lägsta räntan. Låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra, utanmellanhänder i form av banker. Bland annat Toborrow sysslar med detta.

HÄR HITTAR DU PENGARNA

Funded By Me - www.fundedbyme.com

Crowdcube - www.crowdcube.se

Kickstarter - www.kickstarter.com

Toborrow - www.toborrow.se

IndieGoGo - www.indiegogo.com

Bildtext: - Jon Widegren, som driver restaurangen Flippin´Burgers, fick in 36000 kronor på två månader viafolkfinansiering. Därtill fick restaurangen massor av uppmärksamhet. - Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan, framhåller att allt fler företag nu upptäcker och lär sig attanvända crowdfunding. Till exempel restaurangkedjor ligger långt fram, enligt henne.

© Entreprenör

Läs också


SNIKTREND FÖR MILJARDER

AFFÄRSVÄRLDEN 2014-12-10 Sida 29-30 - Sektion:FOKUS - Del: 1Författare: Hanna Sistek, Elsa Persson

Smarta telefoner har gett delningsekonomin en rejäl skjutsframåt. Att dela på saker har blivit en globalmångmiljardmarknad.

Cyklarna hänger i rader i foajén till Yerdles kontor i en gammalkakfabrik, granne med buss garaget i San FranciscosMissiondistrikt.

- I stället för att göra distributionskedjan 1 procent mindre dåligvill vi eliminera 25 procent av alla nyköp, säger grundarenAndy Ruben, tidigare hållbarhetschef på varuhuskedjanWalmart. Appen Yerdle låter användare posta bilder av kläder,böcker och hushållsprylar som inte används och göra demtillgängliga för andra. Den som ger bort saker får virtuellakrediter i utbyte, som sedan kan användas för att buda påandra ting. Appen lanserades för två år sedan och har nu200000 användare i USA.

Grundarna har alla jobbat med förnybarhet tidigare. Två avdem träffades i arbetet med att göra Walmart mer miljövänligt.Andy Ruben var hållbarhetschef på detaljhandelsjätten ochAdam Werbach miljökonsult, med en bakgrund som aktivist,författare och chef för miljöorganisationen Sierra Club.

Under arbetet med Walmart insåg Adam och Andy att deförändringar de åstadkom var marginella. Tanken med Yerdleär att skapa världens största butik genom de existerandelagren av oanvända prylar i människors hem, garderober ochgarage. Bolaget har tagit in motsvarande 50 miljoner kronor i riskkapital från bland andra Westly Group.

Bland Yerdles konkurrerande plattformar finns Listia och Freecycle (som bygger på lokala grupper och fysiskhämtning av saker, finns även i Sverige) samt lokala skänk och tigggrupper på Facebook.

Förutom att vara en bytesplats för privatpersoner har Yerdle även börjat slå sig i lag med företag som klädkedjornaPatagonia och Levi's för att skapa en andrahandsmarknad för bland annat osålda inventarier.

Yerdle utgör en pusselbit i den nya delningsekonomi, sharing economy, som växt fram under det senastedecenniet, med nya affärsmodeller inspirerade av sociala medier och ökad miljömedvetenhet. Modellen går ut påatt dela på tillgång till produkter och tjänster i stället för att äga saker individuellt. City Bikes och Uber, men ävencrowdfundingsajter som Kickstarter och platt formar för medborgarinflytande som USA:s Open Government brukarräknas in.

Trenden med delningsekonomin har sporrats av en krass ekonomisk verklighet för många amerikaner ocheuropéer efter finans- och eurokrisen. Framgången hänger också samman med en ökad miljömedvetenhet - viljanatt samarbeta och mötas, snarare än att bara konsumera.

Men den kanske viktigaste förklaringen till den snabba tillväxten står att finna i tekniken.

Via en smart telefon eller dator är det lätt att hitta en ledig bil i närheten eller att jämföra lägenheter införsemestern.

Traditionella företag försöker möta konkurrensen från de nya tjänsterna. Logistikföretaget DHL har just nu ettpilotprojekt i Stockholm där privatpersoner via en app kan leverera paket på önskad plats och tidpunkt till den somvill betala för det.

Enligt konsultföretaget PWC ökar den globala omsättningen för delningsekonomin från 110 miljarder kronor 2013till 2460 miljarder kronor år 2025. Siffrorna bör tas med en nypa salt, enligt Robin Teigland, professor påHandelshögskolan i Stockholm, som forskar om hur informella sociala nätverk skapar nya affärsmodeller.

Däremot är Robin Teigland säker på att delningsekonomin fortsätter att växa. Medan kritiker varnar förlönedumpning och oreglerade arbetsvillkor ser hon utvecklingen som en möjlighet för fler att kunna tjänaextrapengar genom att till exempel skjutsa folk i sin bil. Nackdelen är att bolag kan bygga något som närmastliknar ett monopol och kan ta ut höga avgifter som mellanhand.

- Airbnb tjänar otroligt mycket pengar relaterat till nivån av service de ger, och det går egentligen emot idén medsharing economy, säger Robin Teigland.

I framtiden spår hon att vi kommer att få se en större variation av plattformar.

- Jätteföretagen kommer att finnas kvar, men vi kommer också att få mer nischade communities, till exempel förfolk som gillar att campa och vill låna ut sin trädgård.

"Airbnb tjänar otroligt mycket pengar relaterat till nivån av service de ger, och det går egentligen emot idén medsharing economy. " Robin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm.

Delad glädje

Det som på engelska kallas sharing economy har på svenska kallats bland annat delningsekonomi ochkollaborativ ekonomi. Begreppet innefattar att gratis eller mot en kostnad dela på resurser. Även crowdfunding ochstreamad tv och musik ingår i begreppet.

Några kända delningsbolag:

■ Airbnb: Förmedlar hus, lägenheter och rum som hyrs ut av privatpersoner.

■ Uber: En taxiservice där kunden kan välja standard på bilen.

■ Taskrabbit: Förmedlar hushållstjänster.

Bildtext: - I ett av Yerdles konferensrum intervjuar designern Henry Liu användaren Cindy om hur hon använder Yerdlesapp. Produktchefen Brethlyn Curtis antecknar. - Adam Werbach, en av Yerdles grundare, med en bakgrund som aktivist, författare och chef förmiljöorganisationen Sierra Club. - Robin Teigland, Handelshögskolan.

© Affärsvärlden eller artikelförfattaren.

Läs också


En av glimt av framtiden på FintechStockholm

FINANSLIV 2014-10-17 13:36Författare: Redaktionsbloggen

- Det handlar om att få tiden på sin sida, inleddeframtidsspanaren Nils Elmark FintechStockholm. Under enheldag den 16 oktober fick deltagarna höra en rad framståendeFintech-personer från runt om i Europa.

Jonas Piela på Avuba bank berättade om sin nya enklabanklösning.

Mirja Palola presenterade sitt peer-to-peer-företag Fixura somlanseras i Sverige innan året är slut.

Iain Mackenzie på WorldRemit om hur hans företag hjälperpersoner att skicka pengar via mobilen. Bancore medgrundaren Brian Larsen riktar in sig på de 2,5 miljardermänniskor i världen som saknar bankkonto. Åt växande del avdem ger Bancore mobila visa/mastercardkort.

Det fanns också svenska framgångssagor på plats: DanielSoussan på Insplanet, Ingrid Lindström på Seamless ochJohan Bendz på Izettle.

Åhörarna fick också höra Robin Teigland på Handelshögskolanberätta om crowdfunding och hur det växer i betydelse när detgäller företagsfinansiering. Ingrid Hesser från Cognizant kundeberätta att de unga bankkunderna, enligt en ny undersökning,förväntar sig personaliserade lösningar och produktinnovation.

Sist ut var Markus Gnirck från StartupbootcampFintech, enaccelerator i London som hjälper unga fintech-startups medfinansiering, nätverk, kontor och kunskap.

FintechStockholm är ett sätt att få ett försprång på den digitalaresan och tanken är att eventet ska bli årligen återkommande.

Foto: Johanna Berglund

Per-Anders Cleve, SEB

Iain Mackenzie, WorldRemit

Vincent Kolb och Erik Adeler, Marginalen Bank

Ingrid Hesser, Cognizant

Daniel Soussan, Insplanet och Conny Wadbro, Jayway

Madeleine Bolander och Linn Andersson, Handelsbanken

Mirja Palola, Fixura

Skrivet av Redaktionsbloggen Fler inlägg om: fintech

Läs också


LÅNABYTADELA

SAMHÄLLSBYGGAREN 2014-09-25 Sida 18-19 - Sektion:GENERAL - Del: 1Författare: Sofia Hällsten

Fler och fler ifrågasätter konsumtionssamhället. Det blir alltpopulärare att använda sig av olika tjänster såsom Spotify ochLånegarderob i stället för att köpa nytt. Att dela på prylar,kunskap och plats är inte bara billigare utan även mer socialt.

"Minimum input - maximum output" så definierar RobinTeigland, forskare på Stockholms Handelshögskola, begreppetkollaborativ ekonomi.

- Det handlar om att vi effektiviserar hur vi använder våraresurser. Jag tror bara vi sett början. Det är ett mindset, ett nyttsätt att tänka, och det ändras inte över en natt.

Robin Teigland fascineras av att nya teknologier i kombinationmed informella nätverk skapar nya sätt att tänka, vilket i sin turutmanar traditionella strukturer. Valutan bitcoin - en digitalvaluta som möjliggör betalningar över Internet direkt mellananvändare utan någon inblandning från tredje part - är ettexempel.

- Stora multinationella institutioner såsom banker utmanas avdet nya tänket.

Jordens resurser är inte oändliga och tankarna om att man intemåste äga för att använda växer sig allt starkare. På flera håll iSverige finns det numera lånegarderober. De fungerar som ettbiblio tek, men du lånar kläder i stället för böcker. Idén bygger på att man ska kunna förnya sin garderob utan attbidra till ökad konsumtion. Airbnb där privatpersoner hyr ut sina hem är ett annat exempel.

- Vi måste samarbeta med de resurser vi har. Det finns många tydliga fördelar. Det är billigare, trevligare ochbättre för miljön. Du väljer aktivt gemenskap. Genom att samåka träffar du personer du annars inte skulle haträffat. Delar du grill med grannen är chansen större att ni äter middag tillsammans, och så vidare, säger MattiasJägerskog.

Han ligger bakom den populära Skjutsgruppen som sammanför människor som behöver ta sig någonstans medmänniskor som har plats över i sina fordon. Ett typexempel på delad ekonomi - att låta någon annat ta del av detdu har.

- I första hand är vi en miljörörelse. Men snabbt inser de som provar på samåkning att det är både billigare ochtrevligare att åka tillsammans.

Mattias lever efter mottot "tillgång framför ägande" sedan flera år tillbaka. Han delar prylar med grannarna, matmed vännerna, äger en del kläder tillsammans med en kompis och väljer "couchsurfing", det vill säga att sova påokända människors soffor, när han är utomlands.

Den nya generationen vill inte inrätta sig i samma led som alla andra - villa, vovve och Volvo.

- Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? Du vill ta dig någonstans - men vill du äga en bil? frågarMattias Jägerskog retoriskt.

Samma frågeställning går att applicera på mycket. Jag vill lyssna på musik men behöver jag flera hundracdskivor? Jag vill se på film, jag vill vara på landet, jag vill läsa en bok, jag vill ha något nytt att ha på mig...

- Min generation tänker fortfarande oftast " vilket hotell ska jag välja? " när de åker utomlands. Den nyagenerationen tänker "vem kan jag bo hos? " och kollar couchsurfing och Airbnb, säger Robin Teigland.

- Jag hade besök av en amerikan häromveckan. När han var här bodde någon i hans hus och någon lånade hansbil. Han kunde tjäna pengar utan att göra någonting. Då kan man verkligen snacka minimum input och maximumoutput! Det tror jag kommer att bli mer och mer vanligt.

Kollaborativ ekonomi är lika med social ekonomi.

Interaktionen mellan parterna börjar ofta på nätet men leder sedan till interaktion offline som i exemplet medsamåkning eller att bo på någons soffa.

- Den äldre generationen ser nog sociala medier som asociala men det handlar mycket om att bygga nätverk. Denyngre generationen hittar en person online som de sedan bor på soffan hos offline. Det är betydligt socialare änatt bo på hotell och kanske utbyta tre ord med receptionisten, säger Robin Teigland.

Robin tror att tankarna om en delad ekonomi kommer att påverka hur vissa väljer att bo framöver. Det kommerbåde att finnas de som väljer att bo i "gated communites" och de som väljer att dela. Det kommer att finnas mervalfrihet.

- Jorden har begränsade resurser och vi blir fler och fler som ska dela på dessa. Det är svårt att spå framtidenmen jag tror det kommer att bli lättare och lättare att inte äga saker. I tidigare generationer har man visat upp sinframgång genom prylar. Nu tycker många att det är bekvämt att inte äga.

Robin Teigland tror även att stora kontor och fabriker kommer att försvinna.

- Redan i dag skär många ner. På bland annat Swedbanks huvudkontor har de inte längre några fastaarbetsplatser. Det är kraftigt neddimensionerat i förhållande till antalet personer som jobbar där. Folk rör sig, harmöten, jobbar hemma eller utanför huvudkontoret - då behöver man inte ta upp en egen plats. Sharing officespaceär något jag tror kommer att bli mer och mer vanligt.

" Varför äga en bil om du kan dela med andra i en bilpool? "

© Samhällsbyggaren

Läs också


Adepter med stenkoll

VECKANS AFFÄRER 2014-09-25 Sida 17 - Sektion:GENERAL - Del: 1Författare: ULRIKA FJÄLLBORG

DETTA MÅSTE ni ha koll på oavsett vad ni jobbar med! varbudskapet på senaste adeptträffen.

Adepterna i Va:s och novares mentorsprogram fick eninspirerande duvning i den tredje industriella revolutionen avHandelshögskoleforskaren Robin Teigland och treentreprenörer.

Martin Willers, grundare av designbyrån Peoplepeople, visadehur mänskligt beteende är den stora energislösaren. men görman till exempel vattenkokaren genomskinlig får man folk attsluta koka mer vatten än de behöver - och spara energi i nivåmed vad alla Londons trafikljus drar.

Petra Sundström på ayond gjorde upp med myterna om hurinternetkopplade maskiner organiserar människans vardag. Vivill inte inordna oss i maskinernas regelverk - människanskomplexa kunskap skapar värdet.

Mats lindgren, grundare och vd på Kairos Future, konstateradeatt big data avslöjar vårt beteende innan det ens hänt:

En pappa skällde ut företaget när dottern fick reklam ombabyprylar - och bad strax därpå om ursäkt för hon var jugravid. Det visste företaget. inte för att de frågat henne - menbig dataanalysen visade att kvinnor i dotterns socioekonomiskasammanhang ofta blev gravida. ●

Bildtext: - På VA:s och Novares senaste adeptträff diskuterades trender och innovationer.

© Veckans Affärer

Läs också


Alla talare klara till FintechStockholm

FINANSLIV 2014-09-11 17:00Författare: Redaktionsbloggen

Ett kort "jag är med"-mejl i eftermiddag blev slutpunkt påprogramarbetet inför FintechStockholm den 16 oktober. Jag ärsjukt nöjd med mixen av talare.

Från Sverige kommer iZettlegrundaren Magnus Nilsson,Insplanetgrundaren Daniel Soussan och Ingrid Näslund frånSeamless. Från Storbritannien kommer Ahmed Ismael som harskapat företaget Worldremit som underlättat internationellaöverföringar främst till tredje världen och Markus Gnirck frånStartupbootcamp Fintech som stöttar olika uppstickare inomfinansiell teknik. Från Tyskland kommer Jonas Piela frånAvuba bank en växande onlinebank.

Vi har också talare från våra grannländer Marja Palola frånFixura, Finlands största peer-to-peer-företag (alltså lån frånperson till person), dansken Brian Larsen som har skapatfinansiell infrastruktur via virtuella bankkort i Nigeria ochVietnam och futuristen Nils Elmark som har koll på deneuropeiska startup-scenen.

Vi har också några experter: Robin Teigland påHandelshögskolan som forskar om crowdfunding bland annatoch Ingrid Hesser från Cognizant som presenterar enundersökning om vad unga bankkunder i Sverige vill ha.

Rätt imponerande!

Hela tanken med FintechStockholm är att alla som arbetarinom bank och försäkring och som är intresserad av digitalutveckling ska få förstahandsinformation om hur de nyauppstickarna tänker. Kanske kan det finnas något som kaninspirera till innovation på hemmaplan, kanske kan de nyaföretagens tankesätt ge idéer när det gäller kundkontakt ellernya förhållningssätt i utvecklingsarbetet. Vad kan detraditionella bankerna och försäkringsbolagen lära av de nyauppstickarna och hur kan vi dra nytta av den kompetens somfinns hos de teknikdrivna nystartarna?

Dagen kommer också att ge en bra bild av vilka områden somväxer just nu, vilka digitala trender som finns på den finansiellaarenan.

Sugen? Du anmäler dig här! /Unn

Skrivet av Redaktionsbloggen

© Finansliv

Läs också


För tidigt att räkna ut bitcoin

VÄSTERBOTTENS-KURIREN VK/VF 2014-08-29 Sida 23 - Sektion: VK TT-inrikes - Del: 1Författare: TT

Digital valuta. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde efteratt flera stora växlingskontor har blivit hackade och rånadevärlden över. Många länder har därför infört restriktioner,rapporterar Vetenskaps-radion.

Robin Teigland, docent i företagsekonomi vidHandelshögskolan i Stockholm, tror inte att bitcoin är på vägbort, snarare inne i en mognadsfas.

– Att kursen faller är på ett sätt väldigt bra. För att bitcoin ochandra digitala valutor ska kunna ta fart behövs stabilitet, sägerhon till programmet.

I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige harockså vissa butiker börjat ta emot valutan. Vanligast är dendock i USA.

© Västerbottens-Kuriren eller artikelförfattaren.

Läs också


metro.jpg

Bitcoin rasar - men går inte att ignorera

METRO - GÖTEBORG 2014-08-29 Sida 13 - Sektion:GENERAL - Del: 1

Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senastehalvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackadeoch rånade världen över. Detta har lett till att många länderinfört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.

Robin Teigland, docent i företagsekonomi vidHandelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitalavalutan är på väg bort.

Den är snarare inne i en mognadsfas när uppmärksamhetenbörjat svalna.

- Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är påett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor skakunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.


Så fungerar bitcoin

• Skapades 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av enanonym programmerare och introducerades 2009.

• Går att växla. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörligväxelkurs. Det finns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.

• Känslig för attacker. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.

Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attackeroch kursförändringar.

• Accepterad. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalningav både små och stora företag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från din digitala plånbok, ungefärsom vid en banköverföring.

Bildtext: - Tim McCormack växlar dollar till bitcoin i en bankomat på en tågstation i Boston. - En bitcoinautomat i Stockholm.

© Metro - Göteborg

Läs också


DIGITAL VALUTA

KRISTIANSTADSBLADET 2014-08-29 Sida 19 - Sektion:GENERAL - Del: 2Författare: TT

För tidigt att räkna ut bitcoin. Den digitala valutan bitcoin harrasat i värde det senaste halvåret efter att flera storaväxlingskontor har blivit hackade och rånade världen över.

Robin Teigland, docent i företagsekonomi vidHandelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitalavalutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfasnär uppmärksamheten börjat svalna. I Sverige har vissa butikerbörjat ta emot valutan.

© Kristianstadsbladet

Läs också



LANDSKRONA POSTEN 2014-08-29 Sida 25 - Sektion:EKONOMI - Del: 1

STOCKHOLM. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde detsenaste halvåret efter att flera stora växlingskontor har blivithackade och rånade världen över.

Detta har lett till att många länder infört restriktioner,rapporterar Vetenskapsradion.




I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige harockså vissa butiker börjat ta emot valutan.

Vanligast är den dock i USA. TT

© Landskrona Posten eller artikelförfattaren.

Läs också


För tidigt att räkna ut bitcoins

NORRAN 2014-08-29 Sida 14 - Sektion: AFFÄR &KARRIÄR - Del: 2Författare: TT

STOCKHOLM

■ Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senastehalvåret efter att flera stora växlingskontor har blivit hackadeoch rånade världen över. Detta har lett till att många länderinfört restriktioner, rapporterar Vetenskapsradion.




I dag kan man betala med bitcoin på nätet, men i Sverige harockså vissa butiker börjat ta emot valutan.

Vanligast är den i USA.

© Norran

Läs också


Kursras inte slutet för bitcoin

SVERIGES RADIO NORRBOTTEN 2014-08-28 15:53

Den digitala valutan bitcoin, som förknippas med Boden, harrasat i värde det senaste halvåret efter att flera storaväxlingskontor blivit hackade och rånade.

Men bitcoin är inte på väg bort, enligt Robin Teigland vidHandelshögskolan i Stockholm.

Bitcoin är en digital valuta som startade för fem år sedan ochsom inte kontrolleras av banker. I stället sker transaktioner ochkontroller i ett nätverk av datorer.

Trots att kursen nu faller menar Robin Teigland, docent iföretagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, att bitcoininte är på väg bort. Snarare är valutan inne i en mognadsfas,nu när kursen och den värsta uppmärksamheten svalnat.

Att media inte är lika fascinerade och att kursen faller är på ettsätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor skakunna ta fart behövs stabilitet.

Idag kan man köpa i stort sett vad som helst på nätet medBitcoin. Vissa butiker och resturanger har också börjat ta emotvalutan i Sverige - men vanligast är bitcoin i USA.

Vanliga pengar regleras av enskilda banker och stater - menmed bitcoin kan man skippa alla mellanhänder, allabetalningsavgifter, göra sina transaktioner snabbare, ochdessutom förbli anonym.

Enligt Robin Teigland pressar det här bankerna att göra sinaegna betaltjänster snabbare och mer effektiva - menanonymiteten med bitcoin, skapar också problem:

Det finns väldigt många risker, du har illegal handel, mednarkotika, du har allt detta med att få in skatter.

Och det här har fått flera länder att införa restriktioner kringbitcoin.

Valutan har fått ännu sämre rykte efter att många företag somväxlar bitcoin åt användare på nätet blivit rånade avdatahackare det senaste året.

Bland annat gick världens största bitcoinväxlare MtGox ikonkurs tidigare i år, efter att blivit rånad på bitcoins förmotsvarande 3 miljarder svenska kronor.

Men Jonathan Jogenfors, som forskar om just säkerheten kringbitcoin vid Linköpings universitet, menar att det inte är själva Bitcoinsystemet som är osäkert, utan de oerfarnaföretagens egen datorsäkerhet.

Det var alltså inte bitcoinnätverket det var fel på utan på vanlig klassisk säkerhet på datorer.

Bitcoin drivs av ett så kallat konsensussystem, där transaktionerna bekräftas av datorer runt om på Internet.

De datorerna är det ingen särskild person som driver. Där kan istället vem som helst vara med och bidra. Därförskulle jag snarare säga att alla är med och kontrollerar valutan, i stället för att ingen kontrollerar valutan, så det ärnästan bättre kontroll och bättre säkerhet, det finns ingen som kan luras, för då kommer alla upptäcka det, sägerJonathan Jogenfors

Niklas Zachrisson, Vetenskapsredaktionen [email protected]

Dela

© Sveriges Radio Norrbotten

Läs också


Om bitcoin och virtuella valutor

SVERIGES RADIO P1 2014-08-28 12:30

Den digitala valutan bitcoin utmanar de traditionella pengarnasom regleras av stater världen över.

Bitcoinvalutan har minskat i värde rejält på senare tid, ochsamtidigt som den förbjudits i vissa länder har det blivit allttystare kring bitcoin i medierna.

Trots att värdet minskar är det här bara början på de digitalavalutornas utveckling, menar många forskare. Troligen kommerbitcoinsystemet utvecklas till något bortom en vanlig valuta. Idagens Vetandets värld tar vi reda på bakgrund, nuläge ochframtid för den digitala valutan.

Mats Henricson, programmerare och ordförande i svenskabitcoinföreningen berättar hur bitcoinnätverket startade.

Robin Teigland, bitcoinforskare och docent i företagsekonomivid Handelshögskolan i Stockholm, berättar hursjälvorganiserande grupper, så kallade nätverk, skapar allt flervalutor på nätet.

Anders Ögren, finanshistoriker och docent i ekonomisk historiavid Lunds universitet tycker inte att man kalla bitcoin för riktigapengar ännu, eftersom det inte går att få lön eller betala skattmed valutan.

Jonathan Jogenfors, forskar om säkerheten kring bitcoin vidInstitutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Hanmenar att det är vanlig klassisk datorsäkerhet som brister, intesjälva bitcoinsystemet.

Frank Schuil, chef för Bitcoinföretaget Safello, visar uppSveriges enda bitcoinautomat. Nanok Bie,kommunikationsansvarig på bitcoinföretaget KNC Miner,berättar hur bitcoin skapas med hjälp av företagets snabbadatorer.

Reporter: Niklas Zachrisson

Programledare: Johan Thorstenson

© Sveriges Radio P1

Läs också


Inte kört för digitala valutan bitcoin

SVERIGES RADIO SJUHÄRAD 2014-08-28 12:20

Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde det senastehalvåret efter att stora växlingskontor blivit hackade och rånadevärlden över. Därför har många länder infört restriktioner.

Bitcoin (BTC) är en digital valuta som startade för fem år sedanoch som inte kontrolleras av banker. I stället sker transaktioneroch kontroller i ett nätverk av datorer. Kursen idag på BTC är 3558 kronor.

Trots att kursen nu faller menar Robin Teigland, docent iföretagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, att bitcoininte är på väg bort. Snarare är valutan inne i en mognadsfas,nu när kursen och den värsta uppmärksamheten svalnat.

Att media inte är lika fascinerade och att kursen faller är på ettsätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor skakunna ta fart behövs stabilitet.

Idag kan man köpa i stort sett vad som helst på nätet medBitcoin. Vissa butiker och resturanger har också börjat ta emotvalutan i Sverige - men vanligast är bitcoin i USA.

Vanliga pengar regleras av enskilda banker och stater - menmed bitcoin kan man skippa alla mellanhänder, allabetalningsavgifter, göra sina transaktioner snabbare, ochdessutom förbli anonym.

Enligt Robin Teigland pressar det här bankerna att göra sinaegna betaltjänster snabbare och mer effektiva - menanonymiteten med bitcoin, skapar också problem:

Det finns väldigt många risker, du har illegal handel, mednarkotika, du har allt detta med att få in skatter.

Och det här har fått flera länder att införa restriktioner kringbitcoin.

Valutan har fått ännu sämre rykte efter att många företag somväxlar bitcoin åt användare på nätet blivit rånade avdatahackare det senaste året.

Bland annat gick världens största bitcoinväxlare MtGox ikonkurs tidigare i år, efter att blivit rånad på bitcoins förmotsvarande 3 miljarder svenska kronor.

Men Jonathan Jogenfors, som forskar om just säkerheten kringbitcoin vid Linköpings universitet, menar att det inte är självaBitcoinsystemet som är osäkert, utan de oerfarna företagensegen datorsäkerhet.

Det var alltså inte bitcoinnätverket det var fel på utan på vanlig klassisk säkerhet på datorer.

Bitcoin drivs av ett så kallat konsensussystem, där transaktionerna bekräftas av datorer runt om på Internet.

De datorerna är det ingen särskild person som driver. Där kan istället vem som helst vara med och bidra. Därförskulle jag snarare säga att alla är med och kontrollerar valutan, i stället för att ingen kontrollerar valutan, så det ärnästan bättre kontroll och bättre säkerhet, det finns ingen som kan luras, för då kommer alla upptäcka det, sägerJonathan Jogenfors

FAKTA: Bitcoin utnyttjas främst vid betalningar över Internet. Överföringar sker direkt mellan användarna utan attnågon tredje part, exempelvis en bank, är inblandad.

Systemet är konstruerat för maximalt 21 miljoner bitcoins, varav drygt 12 miljoner hade genererats i slutet av2013. Då var växelkursen cirka 6 200 SEK för en BTC - idag var den 3 558 SEK.

Källa: Nationalencyklopedin

Reporter: Niklas Zachrisson [email protected]

Dela

© Sveriges Radio Sjuhärad

Läs också



NY TEKNIK 2014-08-28 10:21Författare: TT

Många länder har infört restriktioner mot den digitala valutanbitcoin, men på sikt kan valutan stabiliseras.


Robin Teigland, docent i företagsekonomi vidHandelshögskolan i Stockholm, tror dock inte att den digitalavalutan är på väg bort. Den är snarare inne i en mognadsfasnär uppmärksamheten börjat svalna.



© Ny teknik

Läs också



SVT NYHETER 2014-08-28 09:09





Fakta/Så fungerar bitcoin

Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonymprogrammerare och introducerades 2009.

Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta,den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finns ocksåväxlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronoreller dollar.

Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av enriksbank vilket innebär att den är känslig för attacker ochkursförändringar.

Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. Idag accepteras valutan som betalning av både små och storaföretag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från dindigitala plånbok, ungefär som vid en banköverföring. (TT)

© SVT Nyheter

Läs också



HELAGOTLAND 2014-08-28 08:54

Stockholm. Den digitala valutan bitcoin har rasat i värde efteratt flera stora växlingskontor har blivit hackade och rånadevärlden över.

Många länder har infört restriktioner, men på sikt kan valutanstabiliseras.(TT)



-Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är påett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor skakunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet.


Publicerad 2014-08-28

Foto: TT

© Helagotland

Läs också


07:17 För tidigt att räkna ut bitcoin

DAGBLADET SUNDSVALL 2014-08-28 07:17



"Att medier inte är lika fascinerade och att kursen faller är påett sätt väldigt bra. För att bitcoin och andra digitala valutor skakunna ta fart behövs stabilitet, säger hon till programmet."


© Dagbladet Sundsvall

Läs också


PÅ GÅNG

VECKANS AFFÄRER 2014-08-28 Sida 15 - Sektion:RELATION - Del: 1

3 Sep Framtidens superföretag I tio år har VA i samarbete medBisnode rankat snabbväxande, effektiva, lönsamma företagmed koll på finanserna.

Vilka blir framtidens superföretag, vilka branscher blir de nyasnabbväxarna och varför ska man ska investera i ettsuperföretag?

Frukostgästerna får möta Erik Ringertz, vd påIT-konsultföretaget Netlight, och Benny Andersson, vd påFolkpool, båda framgångsrika superföretag.

9 Sep

Innovation för unga talanger

Höstens första träff för adepterna i VA:s och Novaresmentorsprogram för unga ledartalanger i näringslivet. Dennagång är programmets tema trender och innovation och talareär Robin Teigland, SHHS.

10 Sep

Valsnack med

VA Jämställdhet har seglat upp som en av valets viktigaste frågor. Filedaren Gudrun Schyman är gäst på höstensförsta VA-rannanfrukost där vi blickar framåt efter valet och diskuterar hur jämställdhetshetsarbetet ska föras överpartigränserna.

Värd är Audi.

© Veckans Affärer

Läs också


Svenskar gräver guld på nätet

SYDSVENSKAN 2014-08-24 Sida 22 - Sektion: EkonomiFörfattare: Patrik Ekström

På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.

Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerartillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet. Den mytenskapades under den amerikanska guldruschen och känns ävenigen från IT-bubblan.

Samma rykten sprids nu igen, men den här gången handlar detom att gräva guld på nätet.

På kort tid har så kallad mining, där användare med egnadatorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitalavalutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.

20-årige Ludvig Öberg från Stockholm började för drygt tre årsedan.

- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jaghade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sinvanliga PC.

Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Öberg kvittera ut en ersättningvarje dag.

- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.

Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderade och snabbtutvecklades specialanpassade datorer.

I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per år genom mining, men konkurrensen är benhård.

Trots löften om rikedomar varnar Robin Teigland vid Handelshögskolan för att investera i mining.

- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.

Hon tror dock inte att guldruschen är över.

- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket. TT

© Sydsvenskan eller artikelförfattaren.

Läs också


KnCMiner säljer andelar i Bodenhallen

AFFÄRER I NORR 2014-08-19 07:56(Uppdaterad: 2014-08-19 05:10)Författare: Lennart Håkansson

Boden KnCMiner har börjat sälja andelar i datorhallen i Boden.Datorhallen i Boden har sedan starten i februari genererat enkvarts miljard kronor.

(Uppdaterad)

Mining, där datoranvändre gräver fram digitala valutor som tillexempel bitcoin har blivit en miljardindustri. KnCMiner, som haren datorhall i Boden, är en av de ledande i branschen.

Man säljer utrustning för mining, en egenutvecklad hårdvaraspeciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining. Sedan startenförra året har företaget sålt utrustning för 75 miljoner dollar. Nusäljer man även andelar i datorhallen i Boden, skriver DagensNyheter.

- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder hartjänat en förmögenhet, säger Sam Cole, en av grundarna avKnCMiner.

De som varit och grävt fram bitcoin under tiden som värdet påvalutan ökat från 1 dollar till över 1.000 dolar har tjänat mycketpengar. I dag genereras totalt nära en miljard dollar per årgenom mining.

En som tror mycket på KnCMiner är bankiren Per Roman somdriver GP Bullhound, en av Europas snabbast växandeinvestmentbanker.

- Det här är det mest spännande bolaget jag har jobbat med imitt liv, säger han till Dagens Industri. De är som ett Intel fördet nya valutasystemet och jag tycker det är ganska ofattbartatt det bolaget skapats i Stockholm. Folk från hela världensöker sig till KnCMiner för att de tycker det är det mestspännande bolaget att jobba för.

Han och GP Bullhound fick nyligen uppdraget att ta in nyttriskkapital till KnCMiner, 100 miljoner dollar som ska användstill att bygga fyra nya datorhallar.

Det kommer också varningar för att guldrushen för bitcoinbörjar ta slut. Men mining kommer att fortsätta.

- Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitalavalutor i dag. Redan nu säljs det utrustning för mining av tillexempel litecoin som bygger på samma system. Det är somunder guldruschen. Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar, sägerRobin Teigland vid Handelshögskolan i Stockholm till Dagens Nyheter.

KnCMiner säljer andelar i Bodenhallen som togs i drift i februari. Foto: Lennart Håkansson

Läs också



SVENSKA DAGBLADET 2014-08-19 Sida 11 - Sektion:BÖRS&MARKNAD - Del: 2Författare: Patrik Ekström TT


Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerartillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.

Den myten skapades under den amerikanska guldruschen ochkänns även igen från itbubblan.




- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jaghade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sinvan liga PC.

Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp avett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättning varjedag.




- Det går fortfarande att tjäna pengar, men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.

Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annatsvenska KNC Miner som grundades 2013.

Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande ibranschen.

- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.

Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

- Vi tillverkar i princip sedelpressar.

Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.

Förutom utrustning säljer företaget i dag även andelar i sin gigantiska datorhall i Boden som sedan i februarigenererat bitcoin värda närmare en kvarts miljard kronor.



Hon tror dock inte att guldrushen är över.

- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen.

Folk ser möjlig heter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.

"Det är som under guldruschen.

Folk ser möjlig heter.

Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan."

FAKTA SÅ FUNGERAR BITCOIN

Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.

Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finnsockså växlingskontor.

Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form.

Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attackeroch kurs förändringar.

Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.

I dag accepteras valutan som betalning av både små och stora företag. Betalar du med bitcoin så för du översumman från din digitala plånbok, ungefär som vid en banköverföring.

Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna mot ersättning verifierar alla transaktioner i enprocess som brukar kallas mining (gruvbrytning).

När användarna har verifierat att pengarna verkligen finns och har förts över från kontot är betalningen slutförd.

I takt med att valutan blivit mer accepterad så har specialanpassade och mer energikrävande datorer utvecklats.Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.

Bildtext: - En fysisk kopia av den virtuella valutan bitcoin.

© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

Läs också


Gräver guld på nätet

VIMMERBY TIDNING 2014-08-19 Sida 7 - Sektion: IN &UTRIKES - Del: 1Författare: PATRIK EKSTRÖM/TT

■ SVERIGE På ett år har bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.

Alla tjänar pengar, men om du är snabb och investerartillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet. Den mytenskapades under den amerikanska guldruschen och känns ävenigen från IT-bubblan. Samma rykten sprids nu igen, men denhär gången handlar det om att gräva guld på nätet.

Värdet steg snabbt


Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt från cirka endollar till över 1 000 dollar. Intresset för mining exploderadeoch snabbt utvecklades specialanpassade datorer.

"Det är osäkert"


- Första året sålde vi för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.


- Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.

Men Robin Teigland vid Handelshögskolan varnar för att investera i mining.

- Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,kursutvecklingen och konkurrensen.

© Vimmerby Tidning

Läs också


metro.jpg

20 - årige Ludvig gräver guld på nätet

METRO - GÖTEBORG 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:GENERAL - Del: 1Författare: PATRIK EKSTRÖM, TT



Den myten skapades under den amerikanska guldruschen ochkänns även igen från IT-bubblan.




- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jaghade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sinvanliga pc.


- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början.

Då var en bitcoin värd en dollar om ens det.



- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg.










- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag.

Redan nu säljs det utrustning för mining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som underguldruschen.

Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.


• 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.

• Valuta. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Detfinns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.

• Digitalt. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inteheller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.

• Accepteras. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalningav både små och stora företag. Betalar du med bitcoin för du över summan från din digitala plånbok, ungefär somvid en banköverföring.

• Mining. Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar allatransaktioner i en process som brukar kallas mining (gruvbrytning).


• Utveckling. Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner ensärskild programvara. I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och merenergikrävande datorer utvecklats. Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.

TT

Bildtext: - Den digitala valutan accepteras i dag av flera företag. - Ludvig Öberg från Stockholm började tjäna bitcoin för tre år sedan, hemma vid sin dator.


Läs också


metro.jpg

20-årige Ludvig gräver guld på nätet

METRO - STOCKHOLM 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:GENERAL - Del: 1Författare: Patrik Ekström/TT







- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jaghade läst på något forum att man kunde tjäna pengar på sinvanliga pc.




















• 2009. Den digitala valutan bitcoin skapades av en anonym programmerare och introducerades 2009.

• Valuta. Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Detfinns också växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.

• Digitalt. Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inteheller av en riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.

• Accepteras. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalningav både små och stora företag. Betalar du med bitcoin för du över summan från din digitala plånbok, ungefär somvid en banköverföring.

• Mining. Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar allatransaktioner i en process som brukar kallas mining (gruvbrytning).


• Utveckling. Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner ensärskild programvara. I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och merenergikrävande datorer utvecklats. Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden.

TT

Bildtext: - Ludvig Öberg från Stockholm började tjäna bitcoin för tre år sedan, hemma vid sin dator. - Den digitala valutan accepteras i dag av flera företag.

© Metro - Stockholm

Läs också


Svenskar gräver mer guld på nätet

VÄRNAMO NYHETER 2014-08-19 Sida 13 - Sektion:Arbete och ekonomi - Del: 1Författare: TT, Patrik Ekström

STOCKHOLM På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.




På kort tid har så kalllad mining, där användare med egnadatorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitalavalutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.






"Vi gör sedelpressar"







Guldrusch inte över



Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.

Bildtext: - Allt fler svenskar investerar i så kallad mining via datorn men det finns faror.

© Värnamo Nyheter

Läs också



YSTADS ALLEHANDA 2014-08-19 Sida 4 - Sektion:EKONOMI - Del: 2Författare: PATRIK EKSTRÖM

Stockholm. På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.


Den myten skapades under den amerikanska guldruschen ochkänns även igen från it-bubblan.


På kort tid har så kal lad mining, där användare med egnadatorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitalavalutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljard industri.

Läste på forum



Bara genom att ansluta datorn till bitcoinsystemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut enersättning varje dag.



Tillverkar sedelpressar





Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för att bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i

branschen.











Folk ser möjligheter och det finns också de som är villiga att investera mycket pengar. (TT)

© Ystads Allehanda

Läs också


Svenskar gräver guld - på nätet

GÖTEBORGS-POSTEN 2014-08-19 Sida 10 - Sektion:Ekonomi - Del: 1Författare: Patrik Ekström







Bara genom att ansluta datorn till bitcoin-systemet med hjälp av ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut enersättning varje dag.





Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annatsvenska KNC Miner som grundades 2013. Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad för attbedriva bitcoin mining och är i dag ledande i branschen.

- Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?





Hon tror dock inte att guldruschen är över.

- Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.

Fakta:

Fakta: Cybervaluta

En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller avprivatpersoner.

Totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.

Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som betalningsmedel.

Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.

Källa: Blockchain.info

Bildtext: - Riskfylld bransch. Mining, där användare med egna datorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitalavalutasystem som bitcoin, har på kort tid förvandlats till en miljardindustri i Sverige.

© Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.

Läs också



HELSINGBORGS DAGBLAD 2014-08-19 Sida 13 - Sektion: EKONOMI - Del: 1Författare: Patrik Ekström, TT

På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i sverige. Men Robinteigland, docent vid Handelshögskolan i stockholm, varnar:"investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna."

STOCKHOLM. Alla tjänar pengar, men om du är snabb ochinvesterar tillräckligt mycket så kan du tjäna en förmögenhet.Den myten skapades under den amerikanska guldruschen ochkänns även igen från IT-bubblan.




- I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade.

Jag hade läst på något forum att man kunde tjäna pengar påsin vanliga PC.



Då var en bitcoin värd en dollar om ens det. under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000 dollar.Intresset för mining exploderade och snabbt utvecklades specialanpassade datorer.


- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i samma utsträckning, säger Ludvig Öberg. utvecklingen mot merstorskalig mining har framför allt gynnat företagen som säljer utrustningen, bland annat svenska KNC Miner somgrundades 2013.




- Vi tillverkar i princip sedelpressar.

Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.





- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.

Fakta Cybervaluta

► En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor ellerav privatpersoner.

► Totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.

► Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin sombetalningsmedel.

► Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.

Källa: Blockchain.info

Bitcoin-så fungerar det

1 Användare A har en digital plånbok med bitcoins.

2 Användare A gör en förfrågan om att få överföra bitcoins till användare B.

3 Transaktionen krypteras med en privat, digital nyckel.

4 Transaktionen skickas ut på nätet med en publik nyckel som alla användare kan använda.

5 Transaktionen ligger sedan och väntar på att bli verierad.

6 Vissa bitcoinsanvändare kallas Miners.

De verierar transaktioner i systemet. De får betalt för detta i nya bitcoins.

7 Transaktionen är verierad och geomförd. Användare B har fått sina bitcoins.

Hela processen tar ca åtta minuter att genomföra.

Värdet 2009-2014

Värdet på Bitcoin garanteras inte av en riksbank vilket innebär att valutan är känslig för attacker ochkursförändringar. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.

Värdet senaste sju dagarna (USD)

Källa: Bitcoin, Coindesk, Sveriges riksbank

© Helsingborgs Dagblad eller artikelförfattaren.

Läs också


Svenskar gräver guld- CYBERVALUTA • BITCOIN

SMÅLANDSPOSTEN 2014-08-19 Sida 6 - Sektion:EKONOMI - Del: 2Författare: PEKSTRÖM

STOCKHOLM (TT)





På kort tid har så kalllad mining, där användare med egnadatorer agerar bank och verifierar transaktioner i digitalavalutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.




- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var en bitcoin värd en dollar, om ens det.














- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan säljs det utrustning för miningav till exempel litecoin som bygger på samma system.

Det är som under guldruschen.


CYBERVALUTA

■ En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller avprivatpersoner. n totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.

■ Ett trettiotal svenska företag, bland annat elektronikkedjan Webbhallen, accepterar bitcoin som betalningsmedel.

■ Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.

Källa: Blockchain.info (TT)

Bildtext: - Bitcoin-entreprenören Ludvig Öberg på företaget safello. en bitcoinskurs syns som kurvor på en skärm iförgrunden

© Smålandsposten

Läs också


Svenska investerare gräver guld på nätet

BLEKINGE LÄNS TIDNING 2014-08-19 Sida 30 - Sektion:JOBB & PENGAR - Del: 1Författare: Patrik Ekström

STOCKHOLM (TT)



Den myten skapades under den amerikanska guldruschen ochkänns även igen från it-bubblan.








Säljer egen hårdvara







TT: Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?



Rushen är inte över




- Bitcointåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen.


Bitcoin- så fungerar det.

1 Användare A har en digital plånbok med bitcoins.

2 Användare A gör en förfrågan om att få överföra bitcoins till användare B.

3 Transaktionen krypteras med en privat, digital nyckel

4 Transaktionen skickas ut på nätet med en publik nyckel som alla användare kan använda.

5. Transaktionen ligger sedan och väntar på att bli verierad.

6. Vissa bitcoinsanvändare kallas Miners.

De verierar transaktioner i systemet. De får betalt för detta i nya bitcoins.

7. Transaktionen är verierad och geomförd. Användare B har fått sina bitcoins.

8 Hela processen tar ca åtta minuter att genomföra

Värdet 2009-2014

Värdve på Bitcoin garanteras inte av en riksbank vilket innebär att valutan är känslig för attacker ochkursförändringar. Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande.

Källa: Bitcoin, Coindesk, Sveriges riksbank

TT Nyhetsbyrån

Cybervaluta

En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3 900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller avprivatpersoner. totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.


Varje dag sker cirka 60 000 transaktioner med bitcoin.


Bildtext: - Proffs. Bitcoinentreprenören ludvig Öberg på företaget Safello.

© Blekinge Läns Tidning

Läs också


Bitcoin hett bland svenskar

SVENSKA DAGBLADET 2014-08-19 Sida 1 - Sektion:FRONTPAGE - Del: 2

Så kallad bitcoin mining har blivit en miljardindustri i Sverige.Men Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan iStockholm, varnar för att om man investerar i mining ska manvara beredd att förlora pengarna.

© Svenska Dagbladet eller artikelförfattaren.

Läs också



ARBETARBLADET 2014-08-19 Sida 13 - Sektion: nyheter - Del: 1

STOCKHOLM (TT) På ett år har så kallad bitcoin mining gåttfrån hobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar: -Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.














© Arbetarbladet

Läs också


I korthet.

DAGENS NYHETER 2014-08-19 Sida 18 - Sektion:Ekonomi - Del: 1Författare: TT

"Investerar du i mining ska du vara beredd att förlorapengarna. " Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan istockholm om så kallad bitcoin mining som gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri.

© Dagens Nyheter eller artikelförfattaren.

Läs också



NORRLÄNDSKA SOCIALDEMOKRATEN 2014-08-18 11:40

Sverige På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar:Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.





I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag hadeläst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin vanligaPC.

Bara genom att ansluta datorn till bitcoin-systemet med hjälpav ett program kunde Ludvig Öberg kvittera ut en ersättningvarje dag.

Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var enbitcoin värd en dollar om ens det.

"Vi tillverkar sedelpressar"

Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt utveckladesspecialanpassade datorer.

I dag genereras bitcoin värda knappt en miljard dollar per årgenom mining, men konkurrensen är benhård.

Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i sammautsträckning, säger Ludvig Öberg.

Utvecklingen mot mer storskalig mining har framför allt gynnatföretagen som säljer utrustningen, bland annat svenska KNCMiner som grundades 2013.

Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad föratt bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i branschen.

Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.

TT:Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.


Guldrushen är inte över


Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.


Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket pengar. (TT)

Fakta

Bakgrund: Digital valuta


Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finnsockså växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.

Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller aven riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.

Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning av både småoch stora företag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från din digitala plånbok, ungefär som vid enbanköverföring.

Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar alla transaktioner ien process som brukar kallas mining (gruvbrytning). När användarna har verifierat att pengarna verkligen finnsoch har förts över från kontot är betalningen slutförd.

Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner en särskildprogramvara.

I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och mer energikrävande datorerutvecklats.

Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden. (TT) (TT)

© Norrländska Socialdemokraten

Läs också



BORÅS TIDNING 2014-08-18 11:18

På ett år har så kallad bitcoin mining gått frånhobbyverksamhet till miljardindustri i Sverige. Men RobinTeigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, varnar:Investerar du i mining ska du vara beredd att förlora pengarna.





I början förstod jag egentligen inte hur det fungerade. Jag hadeläst på något forum att man kunde tjäna pengar på sin vanligaPC.


Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då var enbitcoin värd en dollar om ens det.

"Vi tillverkar sedelpressar"

Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1 000dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt utveckladesspecialanpassade datorer.


Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i sammautsträckning, säger Ludvig Öberg.


Företaget säljer egenutvecklad hårdvara speciellt anpassad föratt bedriva bitcoin mining och är i dag ledande i branschen.

Första året sålde vi utrusning för 75 miljoner dollar, säger Sam Cole, en av grundarna.

TT: Hur kan ni tjäna så mycket pengar på så kort tid?

Vi tillverkar i princip sedelpressar. Många av våra kunder har tjänat en förmögenhet.


Guldrushen är inte över


Det är osäkert. Det är många faktorer som gör att det är svårt att bedöma möjligheten att göra vinster; elpriser,kursutvecklingen och konkurrensen. Du måste också lägga ut ganska mycket pengar på hårdvara.


Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.

Foto: TT

© Borås Tidning

Läs också


Varnar för osäker bitcoin mining

DAGENS NYHETER 2014-08-18 09:12









- Totalt kanske jag drog in 50 eller 100 bitcoin i början. Då varen bitcoin värd en dollar om ens det.

Under 2013 ökade värdet på en bitcoin plötsligt till över 1.000dollar. Intresset för mining exploderade och snabbt utveckladesspecialanpassade datorer.


- Det går fortfarande att tjäna pengar men inte i sammautsträckning, säger Ludvig Öberg.










- Bitcoin-tåget kanske har gått, men det finns över 200 digitala valutor i dag. Redan nu säljs det utrustning förmining av till exempel litecoin som bygger på samma system. Det är som under guldruschen. Folk ser möjligheteroch det finns också de som är villiga att investera mycket pengar.

Patrik Ekström/TT

Foto: Andrew Paterson/Alamy På kort tid har så kallad mining, där användare med egna datorer agerar bank ochverifierar transaktioner i digitala valutasystem som bitcoin, förvandlats till en miljardindustri.

Bakgrund. Så fungerar bitcoin


Bitcoin fungerar på många sätt som en konventionell valuta, den har till exempel en rörlig växelkurs. Det finnsockså växlingskontor där du kan växla bitcoin mot exempelvis kronor eller dollar.

Den viktigaste skillnaden är att bitcoin inte finns i fast form. Valutans värde försvaras eller garanteras inte heller aven riksbank vilket innebär att den är känslig för attacker och kursförändringar.

Bitcoin bygger helt på köparens och säljarens erkännande. I dag accepteras valutan som betalning av både småoch stora företag. Betalar du med bitcoin så för du över summan från din digitala plånbok, ungefär som vid enbanköverföring.

Banksystemet är helt decentraliserat och bygger på att användarna, mot ersättning, verifierar alla transaktioner ien process som brukar kallas mining (gruvbrytning). När användarna har verifierat att pengarna verkligen finnsoch har förts över från kontot är betalningen slutförd.

Från början bedrevs mining hemma på vanliga datorer genom att användarna laddade ner en särskildprogramvara.

I takt med att valutan blivit mer accepterad och använd så har specialanpassade och mer energikrävande datorerutvecklats.

Storskalig mining bedrivs i dag bland annat vid en anläggning i Boden. (TT)

Fakta. Cybervaluta

En bitcoin är enligt rådande växelkurs värd cirka 3.900 kronor och kan köpas via ett antal växlingskontor eller avprivatpersoner.

Totalt finns 13 miljoner bitcoin i omlopp.


Varje dag sker cirka 60.000 transaktioner med bitcoin.


Läs också


Framtiden måste kommuniceras ochanalyseras - men hur?

SVERIGES INFORMATIONSFÖRENING 2014-07-08 08:08(Uppdaterad: 2014-07-09 10:11)

igår 08.07: Den 26 november är det dags för årets Finforum,där kommunikatörer, finansanalytiker och revisorer samlas föratt diskutera gemensamma frågor. Som medlem i SverigesKommunikatörer får du delta till ett rabatterat pris.

Under Finforum inspireras du av intressanta talare med olikaperspektiv på börsbolagens kommunikation med marknaden.Under 30 år har Finforum varit den viktigaste mötesplatsen förCFOs, ekonomichefer, finansanalytiker, revisorer ochkommunikatörer.

Program Finforum 2014

Årets tema: Framtiden måste kommuniceras och analyseras -men hur?

När: 26 november Var: IVA:s konferenscenter, Grev Turegatan16, Stockholm

Moderatorer: Patricia Hedelius, börskrönikör SvenskaDagbladet, och Peter Malmqvist, finansanalytiker

08.30-09.00 Registrering och kaffe

09.00-09.10 Inledning Cecilia Schön Jansson, vd, SverigesKommunikatörer

09.15-10.30 Framtidens finansiella kommunikationslandskapRobin Teigland, Associate Professor, Department of Marketingand Strategy, Handelshögskolan Stockholm

Paneldebatt: Lars Torstensson, kommunikationsdirektör, Tele2,m.fl.

10.30-11.00 Kaffe

11.00-12.00 Parallella seminarier

Vilken finansiell information efterfrågar analytiker - och vilkeninformation är tämligen meningslös? HandelshögskolanStockholm

Nya revisionsberättelsen - vad händer när revisorn öppnar sin svarta låda? Dan Brännström, FAR

Hållbarhet Christoffer Järkeborn, ansvarig för Public Affairs Sverige, Skanska, m.fl.

12.00-13.30 Lunch med prisutdelning Bästa redovisning 2013 Juryn kommer även att dela ut etthedersomnämnande till bästa nya börsbolag.

13.30-14.30 Parallella seminarier

Viktiga förändringar inom IFRS Claes Janzon, arbetande ledamot i Rådet för Finansiell rapportering och PeterMalmqvist, ordförande i Finansanalytikernas värderingskommitté går igenom de viktigaste projekten på IASB:sagenda.

EUs nya krav på rapportering av icke finansiell information kommer att ställa krav på börsbolag Mikael Hagström,NRG, Johan Rippe, PwC.

Den röda, gröna och digitala tråden i finansiell rapportering Anders Berg, konsult IR & Carina Siberg, konsult CR,Hallvarsson & Halvarsson, Staffan Lindgren, Managing D ir ector, KW Digital. Moderator: Nils Liliedahl.

14.30-15.00 Kaffe

15.00-15.45 Börsbolagens finansiella rapporter - årets granskning Jan Buisman, ansvarig för granskningen avfinansiella rapporter på NASDAQ OMX och Peter Malmqvist, granskare av kvartalsrapporterna, redogör för utfalletav årets granskning.

15.45-16.30 Framtidens övervakning - FI eller en ny övervakningspanel? Debatt kring var framtidens granskningav finansiella rapporter bäst hör hemma. Det finns förslag på både en ny övervakningspanel, liksom att FI ska tahand om hela arbetet.

Till anmälan

© Sveriges Informationsförening

Läs också


Ryktet om bitcoins död är överdriven

SVERIGES RADIO NORRBOTTEN 2014-05-22 11:21

I Boden finns en oro för att KNC Miners satsning påserverhallar där ska gå i stöpet efter att bubblan med dendigitala valutan bitcoin spruckit.

Men ryktet om valutans död är betydligt överdrivet, menarRobin Teigland på Handelshögskolan i Stockholm.

Själva teknologin är här för att stanna, ett nytt sätt att tänkarunt decentraliserade pengar eller finansiella transaktioner,säger Robin Teigland, som forskar om bland annat Bitcoin påHandelshögskolan i Stockholm.

Bitcoin är elektroniska pengar över nätet nästan kostnadsfritt.Kring nyår var hajpen hög. Media upptäckte valutan när kursenstigit från bara några få dollar per bitcoin till över 1000 dollar påett halvår.

Men bitcoin visade sig användas för brott. Och sedankraschade MtGox, den största växlingssajten för bitcoin, ochen halv miljard dollar försvann. Kursen störtdök förstås.

Men sedan hände något. Fallet stannade upp vid cirka 430dollar per bitcoin. Och där ligger kursen sedan några månaderstill. Tydligen tror många att sagan för bitcoin ännu inte är all.

Jag tror att virtuella valutor är här för att stanna. Bitcoin kanvara en prototyp, säger Anna Felländer, chefekonom,Swedbank.

Det som fattas är stabilitet.

Traditionella banker gör rätt i att inta en avvaktande hållning tillden här valutan, det är kopplat till penningtvätt, och valutan harvarit oerhört volatil. Det saknas ett regelsystem, fortsätterFelländer.

Och Robin Teigland är tydlig.

Jag var precis i Amsterdam i helgen på globala konferensenmed fler än1300 deltagare. Nu ser man att det entreprenörer,folk som vill investera. Förälskelsefasen för dem som vill tjänapengar på bitcon snabbt är kanske över, men de som verkligentror på det, det växer.

Jonas Fredén, Ekot [email protected]

© Sveriges Radio Norrbotten

Läs också


KRYPTOVALUTOR - DÄRFÖR FINNS DE

AFFÄRSVÄRLDEN 2014-05-21 Sida 26-29 - Sektion:FOKUS - Del: 1Författare: MATS LEWAN

Bitcoin är mycket mer än en svårbegriplig valuta för kriminellaelement. Att slippa bankernas avgifter och enkelt handla överlandgränserna lockar allt fler. Varje dygn görs transaktioner föröver en halv miljard kronor.

Den digitala valutan bitcoin skapades i tysthet 2009 och leversedan dess bland datorer på internet utan någon centralstyrning.

Ofta förknippas den med spekulation, förskingring, bedrägeri,förluster och kriminella affärer, men trots det har den fått storuppslutning. I dag görs omkring 70 000 transaktioner medbitcoin, till ett sammanlagt värde av närmare hundra miljonerdollar, mer än en halv miljard kronor, varje dygn.

- Det har gått så fort sedan starten 2009, och det finns ettsådant momentum, en vilja att förbättra det ekonomiskasystemet. Det utmanar traditionella sätt att tänka kring valutoroch kommer att utlösa jättemycket energi hos mångamänniskor, säger Robin Teigland, docent vidHandelshögskolan i Stockholm.

Hon nämner flera olika intressegrupper.

Libertarianer som vill minska makten hos banker och stater,individer som vill se ett effektivare pengaflöde ochentreprenörer som ser möjligheter att underlätta internationellhandel.

- Och självklart kriminella, men jag tror inte de är så intresserade av bitcoin längre, för den har så många ögon påsig, säger Robin Teigland.

I dag finns det fler än hundra så kalllade digitala kryptovalutor. En stor del av dem bygger på bitcoin som utanjämförelse är störst. Den mest uppenbara fördelen med sådana valutor är låga transaktionsavgifter. Ett exempe ärden så kallade remittancemarknaden - utländska arbetare som skickar pengar till sitt hemland. Globalt skickasomkring 3 000 miljarder kronor per år, normalt mot höga avgifter.

En annan fördel med kryptovalutor är att transaktioner inte kan upphävas, till skillnad från korttransaktioner ochöverföringar med Paypal, som kontrolleras av en central aktör.

I sådana system händer det att personer som betalat via tjänsten vänder sig till den centrala aktören och påstår attde inte har godkänt utbetalningen från sitt konto. Personer som bedrägligt sätter detta i system, genom att handlapå nätet och sedan anmäla den egna utbetalningen, skapar i dag problem för ehandlare.

Att kryptovalutorna inte kontrolleras centralt gör att de liknar kontanter, vilket är en anledning till den kriminella

användningen.

Men kontrollen är större än med kontanter eftersom alla transaktioner i bitcoin sys temet är synliga för alla somdeltar i systemet.

Dessutom sparas de för all framtid i den så kallade blockkedjan, som finns i alla deltagande datorer.

Ett av de största problemen med kryptovalutorna är dock bristande säkerhet för användarna. Det beror på att densom använder bitcoin kontrollerar sitt innehav av valutan med en krypteringsnyckel som är svår att förvara säkert.Enligt en färsk rapport från antivirusbolaget Kaspersky Lab mer än fördubblades attackerna mot bitcoin i fjol. Fleratjänster för lagring och växling av bitcoin har stängts under oklara omständigheter och användarnas innehav harförsvunnit.

Till och med om användarna skriver ut krypteringsnyckeln på papper kan hackare försöka komma åt den genomspår i den dator som användes för utskriften.

Mats Henricson, ordförande för den nybildade Svenska Bitcoinföreningen, påpekar dock att många försök görs föratt öka användarnas säkerhet och göra bitcoin mer användarvänligt. Till exempel ska användarna snart kunnauppge mottagarens namn i stället för en kryptisk adress och det ska bli enklare att göra återbetalningar och att fåsignerade kvitton.

Men det finns också inbyggda risker i bitcoin.

En är att den som kontrollerar över hälften av datakraften i bitcoinnätverket kan använda sina bitcoin flera gångeroch fritt skapa obegränsat med egna bitcoin.

- Det är faktiskt ett ganska stort problem, säger Jonathan Fors, doktorand vid Linköpings universitet, med fokus påkryptovalutor.

Datakraften i bitcoinsystemet är dock i dag omkring tusen gånger större än världens 500 kraftfullaste superdatorer,och kostnaden för att bygga en dominerande position skulle bli mycket hög.

Existerande aktörer som bidrar med datakraft kan däremot slå sig samman, och två gånger har sådana gruppernästan nått halva nätverkets kapacitet - gruppen Deepbit sommaren 2011 och Ghash i början av 2014.

Båda gångerna valde deltagare i grupperna att lämna samarbetet för att minska gruppens styrka, antagligeneftersom ett hot mot bitcoinnätverket skulle skada deras egna innehav av bitcoin.

Men liknande hot kan uppstå med endast en tredjedel av nätets beräkningskraft. Ris-ken finns också att någonattackerar de stora dominerande aktörerna för att minska den totala kraften i nätverket. Med mindre kraft inätverket är det sedan lättare att få en stark position. Oron för de här inbyggda problemen har lett till försök attskapa förbättrade varianter av bitcoin, exempelvis litecoin som just nu är det starkaste alternativet (se artikelnedan). Om någon av dem kan växa förbi bitcoin är oklart, men oavsett hur det går för bitcoin tyckskryptovalutorna trots nuvarande svagheter tillföra tillräckligt många fördelar för att intresset ska fortsätta att växa.Och möjligen vore det oklokt att försöka stoppa dem.

- En del centralbanker försöker sätta stopp för bitcoin, men jag tror att de behöver tänka annorlunda. Om duförsöker stoppa detta hittar folk en väg runt. Bankerna borde vara öppna och fundera på hur de kan dra nytta avkryptovalutor, säger Robin Teigland. ●

"Om du försöker stoppa detta hittar folk en annan väg runt.

Bankerna borde vara öppna och fundera på hur de kan dra nytta av krypto valutor. " Robin Teigland, docent vidHandels högskolan i Stockholm.

ÄNDRA REGLERNA

Reglerna för kryptovalutan inns i blockkedjan. För att ändra reglerna måste ett nytt block med ändrade reglerbyggas.

Då bildas en ny gren och för att den ska överleva måste en majoritet av nätverkets datorkraft komma överens omatt bygga vidare på den nya grenen. Detta kallas för en "hård förgrening" eller "hard fork".

MÅLET

Att kunna skicka pengar direkt mellan personer i hela världen, utan mellanhänder och utan central styrning.

TRICKET

Låt alla användare se alla plånböcker och alla transaktioner. Låt alla komma överens om vilka transaktioner somär okej. Spara dessa publikt.

...och så funkar det

1 Ägande Alla användare styr över sin plånbok med en kryptonyckel. Därav ordet kryptovaluta.

2 Transaktioner Skickas direkt mellan virtuella plånböcker med valutans programvara.

3 Blockbygge Vilka transaktioner som är okej bestäms i ett slags inbyggd röstning.

Man röstar på transaktioner genom att bygga in dem i ett så kallat block.

För att undvika röstfusk kostar det datorkraft att bygga block.

Det kallas "proof-of-work".

4 Belöning Blocken byggs med kraftfulla datorer. Den som bygger ett block belönas med nya kryptopengar. Dettakallas "mining" och är det enda sättet att skapa nya kryptopengar.

VINSTEN

Större enkelhet, lägre transaktionsavgifter, ingen myndighet kan göra nya kryptopengar.

UTMANINGEN

Hindra att en digital peng används lera gånger när central kontroll saknas (till skillnad från betalkort, Paypal,internetbanker med mera).

HOT MOT SYSTEMET

Den som kontrollerar en majoritet av datorkraften i nätverket kan bygga ett block med en falsk transaktion ochbygga ler block på den grenen. Den falska grenen blir då längre och vinner. Trovärdigheten för systemet kanraseras och valutan bli värdelös.

Graik: Jonas Askergren Fakta: Mats Lewan

Bildtext: - Hård förgrening - Antalet pengar har en inbyggd begränsning i många kryptovalutor. - Grenar I kedjan Andra röstar på ett block genom att bygga vidare på blocket. Om det inns lera grenar iblockkedjan gäller den längsta grenen. - Växande valuta. En man växlar till sig bitcoin i en bankomat på South Station i Boston, USA.

© Affärsvärlden eller artikelförfattaren.

Läs också


Kryptovalutorna växer sig starkare

NY TEKNIK 2014-05-06 06:38 (Uppdaterad: 2014-05-0708:41)

Bitcoin är mycket mer än en svårbegriplig valuta för kriminellaelement. Att slippa bankernas avgifter och enkelt handla överlandgränserna lockar allt fler. Varje dygn görs transaktioner föröver en halv miljard kronor. Robin Teigland.

Foto: Jörgen Appelgren

Klicka på bilden för en större version. Fakta: Mats Lewan. Foto:Grafik: Jonas Askergren

Airplane boarding simulation: By Seat Den digitala valutanbitcoin skapades i tysthet 2009 och lever sedan dess blanddatorer på internet utan någon central styrning. Ofta förknippasden med spekulation, förskingring, bedrägeri, förluster ochkriminella affärer, men trots det har den fått stor uppslutning. Idag görs omkring 70 000 transaktioner med bitcoin, till ettsammanlagt värde av närmare hundra miljoner dollar, varjedygn.

- Det har gått så fort sedan starten 2009, och det finns ettsådant momentum, en vilja att förbättra det ekonomiskasystemet. Det utmanar traditionella sätt att tänka kring valutoroch kommer att utlösa jättemycket energi hos mångamänniskor, säger Robin Teigland, docent vidHandelshögskolan i Stockholm.

Hon nämner flera olika intressegrupper. Libertarianer som villminska makten hos banker och stater, individer som vill se etteffektivare pengaflöde, och entreprenörer som ser möjligheteratt underlätta internationell handel.

- Och självklart kriminella, men jag tror inte de är såintresserade av bitcoin längre, för den har så många ögon påsig, säger Robin Teigland.

I dag finns det över hundra så kallade digitala kryptovalutor,och en stor del av dem bygger på bitcoin som utan jämförelseär störst. Den mest uppenbara fördelen med sådana valutor ärlåga transaktionsavgifter. Ett exempel är den så kalladeremittance-marknaden - utländska arbetare som skickarpengar till sitt hemland. Globalt skickas omkring 3 000 miljarderkronor per år, normalt mot höga avgifter.

En annan fördel med kryptovalutor är att transaktioner inte kanupphävas, till skillnad från korttransaktioner och överföringarmed Paypal, som kontrolleras av en central aktör.

I sådana system händer det att personer som betalat via tjänsten vänder sig till den centrala aktören och påstår attman inte har godkänt utbetalningen från sitt konto. Personer som bedrägligt sätter detta i system, genom atthandla på nätet och sedan anmäla den egna utbetalningen, skapar i dag problem för e-handlare.

Att kryptovalutorna inte kontrolleras centralt gör att de liknar kontanter, vilket är en anledning till den kriminellaanvändningen. Å andra sidan är kontrollen större än med kontanter eftersom alla transaktioner i bitcoinsystemet ärsynliga för alla som deltar i systemet, och de sparas dessutom för all framtid i den så kallade blockkedjan, somfinns i alla deltagande datorer.

Ett av de största problemen med kryptovalutorna är å andra sidan bristande säkerhet för användarna. Det berorpå att man kontrollerar sitt innehav av bitcoin med en krypteringsnyckel som är svår att förvara säkert. Enligt enfärsk rapport från Kaspersky Lab mer än fördubblades attackerna mot bitcoin under 2013. Flera tjänster för lagringoch växling av bitcoin har stängts under oklara omständigheter och användarnas innehav har försvunnit. Till ochmed om man skriver ut krypteringsnyckeln på papper kan hackare försöka komma åt den genom spår i den datorsom användes för utskriften.

Mats Henricson, ordförande i den nybildade Svenska Bitcoinföreningen, påpekar dock att många försök görs föratt öka användarnas säkerhet, och också för att bitcoin ska bli mer användarvänligt. Till exempel ska man snartkunna uppge mottagarens namn i stället för en kryptisk adress, och det ska bli enklare att göra återbetalningar ochatt få signerade kvitton.

Men det finns också inbyggda risker i bitcoin. En är att den som kontrollerar över hälften av datakraften i bitcoin-nätverket kan använda sina bitcoin flera gånger, och fritt skapa obegränsat med egna bitcoin.

- Det är faktiskt ett ganska stort problem, säger Jonathan Fors, doktorand vid Linköpings universitet, med fokus påkryptovalutor.

Datakraften i bitcoinsystemet är dock i dag omkring tusen gånger större än världens 500 kraftfullaste superdatorer,och kostnaden för att bygga en dominerande position skulle bli mycket hög.

Existerande aktörer som bidrar med datakraft kan däremot slå sig samman, och två gånger har sådana gruppernästan nått halva nätverkets kapacitet - gruppen Deepbit sommaren 2011 och Ghash i början av 2014. Bådagångerna valde deltagare i grupperna att lämna samarbetet för att minska gruppens styrka, rimligen eftersom etthot mot bitcoin-nätverket skulle skada deras egna innehav av bitcoin.

Men liknande hot kan uppstå med endast en tredjedel av nätets beräkningskraft. Risken finns också att någonattackerar de stora dominerande aktörerna för att minska den totala kraften i nätverket. Med mindre kraft inätverket är det sedan lättare att få en stark position. Oron för dessa inbyggda problem har lett till försök att skapaförbättrade varianter av bitcoin, exempelvis litecoin som just nu är det starkaste alternativet. Om något av dessakan växa förbi bitcoin är oklart, men oavsett hur det går för bitcoin tycks kryptovalutorna trots nuvarande svaghetertillföra tillräckligt många fördelar för att intresset ska fortsätta att växa. Och möjligen vore det oklokt att försökastoppa dem.

- En del centralbanker försöker sätta stopp för bitcoin, men jag tror att de behöver tänka annorlunda. Om duförsöker stoppa detta hittar folk en väg runt. Bankerna borde vara öppna och fundera på hur de kan dra nytta avkryptovalutor, säger Robin Teigland.

TIPS: Mer information om hur kryptovalutor fungerar och varför de finns hittar du i grafiken -- klicka på bilden ispalten tillhöger.

© Ny teknik

Läs också


Kryptovalutorna växer sig starkare

NY TEKNIK 2014-04-30 Sida 14-15 - Sektion: GENERAL - Del: 1Författare: MATS LEWAN

Bitcoin är mycket mer än en svårbegriplig valuta för kriminellaelement. Att slippa bankernas avgifter och enkelt handla överlandgränserna lockar allt fler. Varje dygn görs transaktioner föröver en halv miljard kronor.

■Den digitala valutan bitcoin skapades i tysthet 2009 och leversedan dess bland datorer pa internet utan nagon centralstyrning. Ofta forknippas den med spekulation, forskingring,bedrageri, forluster och kriminella affarer, men trots det har denfatt stor uppslutning.

I dag gors omkring 70 000 transaktioner med bitcoin, till ettsammanlagt varde av narmare hundra miljoner dollar, varjedygn. . Det har gatt sa fort sedan starten 2009, och det finns ettsadant momentum, en vilja att forbattra det ekonomiskasystemet. Det utmanar traditionella satt att tanka kring valutoroch kommer att utlosa jattemycket energi hos mangamanniskor, sager Robin Teigland, docent vidHandelshogskolan i Stockholm.

Hon namner flera olika intressegrupper.

Libertarianer som vill minska makten hos banker och stater,individer som vill se ett effektivare pengaflode, ochentreprenorer som ser mojligheter att underlatta internationellhandel. . Och sjalvklart kriminella, men jag tror inte de ar saintresserade av bitcoin langre, for den har sa manga ogon pasig, sager Robin Teigland.

I dag finns det over hundra sa kallade digitala kryptovalutor, och en stor del av dem bygger pa bitcoin som utanjamforelse ar storst. Den mest uppenbara fordelen med sadana valutor ar laga transaktionsavgifter. Ett exempel arden sa kallade remittancemarknaden . utlandska arbetare som skickar pengar till sitt hemland. Globalt skickasomkring 3 000 miljarder kronor per ar, normalt mot hoga avgifter.

En annan fordel med kryptovalutor ar att transaktioner inte kan upphavas, till skillnad fran korttransaktioner ochoverforingar med Paypal, som kontrolleras av en central aktor.

I sadana system hander det att personer som betalat via tjansten vander sig till den centrala aktoren och pastar attman inte har godkant utbetalningen fran sitt konto. Personer som bedragligt satter detta i system, genom atthandla pa natet och sedan anmala den egna utbetalningen, skapar i dag problem for ehandlare.

Att kryptovalutorna inte kontrolleras centralt gor att de liknar kontanter, vilket ar en anledning till den kriminellaanvandningen. A andra sidan ar kontrollen storre an med kontanter eftersom alla transaktioner i bitcoinsystemet arsynliga for alla som deltar i systemet, och de sparas dessutom for all framtid i den sa kallade blockkedjan, somfinns i alla deltagande datorer.

Ett av de storsta problemen med kryptovalutorna ar a andra sidan bristande sakerhet for anvandarna. Det beror

pa att man kontrollerar sitt innehav av bitcoin med en krypteringsnyckel som ar svar att forvara sakert.

Enligt en farsk rapport fran Kaspersky Lab mer an fordubblades attackerna mot bitcoin under 2013. Flera tjansterfor lagring och vaxling av bitcoin har stangts under oklara omstandigheter och anvandarnas innehav harforsvunnit.

Till och med om man skriver ut krypteringsnyckeln pa papper kan hackare forsoka komma at den genom spar iden dator som anvandes for utskriften.

Mats Henricson, ordforande i den nybildade Svenska Bitcoinforeningen, papekar dock att manga forsok gors foratt oka anvandarnas sakerhet, och ocksa for att bitcoin ska bli mer anvandarvanligt.

Till exempel ska man snart kunna uppge mottagarens namn i stallet for en kryptisk adress, och det ska bli enklareatt gora aterbetalningar och att fa signerade kvitton.

Men det finns ocksa inbyggda risker i bitcoin. En ar att den som kontrollerar over halften av datakraften ibitcoinnatverket kan anvanda sina bitcoin flera ganger, och fritt skapa obegransat med egna bitcoin. . Det arfaktiskt ett ganska stort problem, sager Jonathan Fors, doktorand vid Linkopings universitet, med fokus pakryptovalutor.

Datakraften i bitcoinsystemet ar dock i dag omkring tusen ganger storre an varldens 500 kraftfullaste superdatorer,och kostnaden for att bygga en dominerande position skulle bli mycket hog.

Existerande aktorer som bidrar med datakraft kan daremot sla sig samman, och tva ganger har sadana gruppernastan natt halva natverkets kapacitet . gruppen Deepbit sommaren 2011 och Ghash i borjan av 2014. Badagangerna valde deltagare i grupperna att lamna samarbetet for att minska gruppens styrka, rimligen eftersom etthot mot bitcoinnatverket skulle skada deras egna innehav av bitcoin.

Men liknande hot kan uppsta med endast en tredjedel av natets berakningskraft.

Risken finns ocksa att nagon attackerar de stora dominerande aktorerna for att minska den totala kraften inatverket. Med mindre kraft i natverket ar det sedan lattare att fa en stark position. Oron for dessa inbyggdaproblem har lett till forsok att skapa forbattrade varianter av bitcoin, exempelvis litecoin som just nu ar detstarkaste alternativet.

Om nagot av dessa kan vaxa forbi bitcoin ar oklart, men oavsett hur det gar for bitcoin tycks kryptovalutorna trotsnuvarande svagheter tillfora tillrackligt manga fordelar for att intresset ska fortsatta att vaxa. Och mojligen vore detoklokt att forsoka stoppa dem. . En del centralbanker forsoker satta stopp for bitcoin, men jag tror att de behovertanka annorlunda. Om du forsoker stoppa detta hittar folk en vag runt. Bankerna borde vara oppna och fundera pahur de kan dra nytta av kryptovalutor, sager Robin Teigland.

"Om du försöker stoppa detta hittar folk en annan väg runt.

Bankerna borde vara öppna och fundera på hur de kan dra nytta av kryptovalutor. " Robin Teigland, docent vidHandels högskolan i Stockholm.

Kryptovalutor - därför finns de...

MÅLET

Att kunna skicka pengar direkt mellan personer i hela världen, utan mellanhänder och utan central styrning.

TRICKET

Låt alla användare se alla plånböcker och alla transaktioner.

Låt alla komma överens om vilka transaktioner som är ok. Spara dessa publikt.

VINSTEN

Större enkelhet, lägre transaktionsavgifter, ingen myndighet kan göra nya kryptopengar.

UTMANINGEN

Hindra att en digital peng används flera gånger när central kontroll saknas (till skillnad från betalkort, Paypal,onlinebanker med mera).

Bitcoin max 21 miljoner

Antalet pengar har en inbyggd begränsning i många kryptovalutor.

Litecoin max 84 miljoner

ÄNDRA REGLERNA

Reglerna för kryptovalutan finns i blockkedjan.

För att ändra reglerna måste ett nytt block med ändrade regler byggas. Då bildas en ny gren och för att den skaöverleva måste en majoritet av nätverkets datorkraft komma överens om att bygga vidare på den nya grenen.Detta kallas för en "hård förgrening" eller "hard fork".

Grenar I kedjan: Andra röstar på ett block genom att bygga vidare på blocket. Om det finns flera grenar iblockkedjan gäller den längsta grenen

HOT MOT SYSTEMET

Den som kontrollerar en majoritet av datorkraften i nätverket kan bygga ett block med en falsk transaktion ochbygga fler block på den grenen.

Den falska grenen blir då längre och vinner.

Trovärdigheten för systemet kan raseras och valutan bli värdelös.

Bildtext: - ...- och så funkar det 1. Ägande Alla användare styr över sin plånbok med en kryptonyckel. Därav ordetkryptovaluta. - 2. Transaktioner Skickas direkt mellan virtuella plånböcker med valutans programvara. - 3. Blockbygge Vilka transaktioner som är okej bestäms i ett slags inbyggd röstning. Man röstar på transaktionergenom att bygga in dem i ett så kallat block. För att undvika röstfusk kostar det datorkraft att bygga block. Detkallas "proof-of-work". - 4. Belöning Blocken byggs med kraftfulla datorer. Den som bygger ett block belönas med nya kryptopengar.Detta kallas "mining" och är det enda sättet att skapa nya kryptopengar.

© Ny Teknik eller artikelförfattaren.

Läs också


Nyhetsbrev torsdag 10 april

TV4 2014-04-09 23:42 (Uppdaterad: 2014-04-11 01:46)

Programinnehåll, med reservation för ändringar: 10.00DAGENS GÄSTER Artisten och författaren Camilla Henemarklever dagligen med tankar på självmord.

Hon har slutit en pakt med sina vänner som de stunder honinte vill leva mer hindrar henne från att skrida till verket.Camilla är tillsammans med läkaren och terapeuten LudmillaRosengren engagerade i den ideella organisationen SuicideZero, som arbetar för att de 1500 självmord som begås varje årska bli noll. Trots att antalet som tar sina egna liv är tre gångerfler än antalet som dör i trafiken, satsas femtio gånger merstatliga forskningspengar på trafiksäkerhet.

Du som funderar på att ta ditt liv här kan du söka stöd:

Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 har öppet klockan 13-22alla dagar och bemannas av utbildade socionomer, psykologeroch psykiatrisjuksköterskor. Mer information finns påwww.hjalplinjen.se, där du också få stöd via chatt vardagarklockan 19-22. Du kan också gå in på landstingets sidawww.1177.se och på samlingssidan www.sjalvmordsguide.se

I Miami i Florida har självmorden bland unga minskat med 100procent de senaste åren. Där undervisar kuratorer omlivskunskap, depression, missbruk och övergrepp.

10.30 TEMA: DATASPEL

Morgondagens entreprenörer och ledare fostras genomdataspel, eftersom arbetslivet i framtiden ställer allt högre kravpå flexibilitet, eget ansvar och att hantera stora mängderinformation på samma gång. Jens Bergensten, chefsutvecklareför svenska dataspelssuccén Minecraft som sålt i 25 miljonerexemplar, utsågs ifjol till en av världens mäktigaste personer avTime Magazine. Han ser bland annat hur barn använderdataspel för att bli mer kreativa. Men när den virtuella världengår ihop med den verkliga vilken roll spelar då skolan förframtidens arbetskraft? Robin Teigland, docent imarknadsföring och strategi på Handelshögskolan har studeratdetta, och vi möter också Max Donatello, svensken som växtupp med dataspel och anser att han lärde sig mer av det än iskolan. Nu är han entreprenör, och säljer bearnaisesås iArgentina, där man äter mest kött i världen.

10.50

SMÄRTTERAPI: ACT Graciela Rovner, smärtspecialistfokuserad på ACT Acceptance and Commitment Therapy, en

terapiform där patienten lär sig att acceptera smärta eller obehag i stället för att lägga all energi på att motarbetaoch försöka bli av med det. Nelly Pragler har levt hela livet med svåra ryggsmärtor och provat alla typer avbehandling, men inget har hjälpt förrän hon testade ACT. Terapins grund är att acceptera det man inte kanförändra, och fokusera på det man värdesätter, något som hos många skapar en bättre livskvalitet.

11.20

FRAMGÅNGSSAGAN RAPUNZEL Programledaren Malou von Sivers genomgår en förvandling i studion, ochintervjuar Ida Backlund, som var 22 år när hon gick in på banken i Umeå, med en affärsidé att sälja löshår pånätet. Hon fick inget lån, då bankkvinnan aldrig hade hört talas om någon som gjorde det Ida ville göra. Sju årsenare har hon 50 anställda, flera salonger i Sverige, expanderar utomlands och säljer löshår till kunder i 60länder.

© TV4

Läs också


Forskaren: Crowdfunding har kommit för attstanna

SYDSVENSKAN 1 2014-04-05 Sida 4 - Sektion: Näringsliv - Del: 14Författare: Lotta Satz

Det är ett hårt jobb att satsa på crowfunding, säger forskarenRobin Teigland. Hon är docent på institutionen för strategi ochmarknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm och harforskat om crowdfunding ur

entreprenörens perspektiv i snart två år.

Hon är säker på att finansieringsformen kommit för att stannaochatt den kommer att utvecklas.

Funded by me har en rad etiska riktlinjer för vilka kampanjer detillåter. Porr, våld, extrema politiska budskap är till exempelinte tillåtet,

När det gäller delägarkampanjerna tittar de även på att det tillexempel finns en gedigen affärsplan.

- Vi gör en bedömning i vår investeringskommitté. Det finnsfilterredan när man laddar upp sin kampanj, utan affärsplankommer maninte vidare i programmet.

- Vi ska lägga till ett krav på en marknadsföringsplan. Den somtror att det räcker med att lägga ut en kampanj och sedan håvainpengarna har helt fel. Det krävs att man utnyttjar alla sinakanaler och nätverk, plus några till för att lyckas, säger PontusFrodhe på Funded by me.

Forskaren Robin Teigland understryker hans påstående.

- Facebook, twitter - berätta om ditt projekt överallt.

Hon föreläste nyligen för Finansinspektionen om bland annatgräsrotsfinansierig.

- Crowdfunding är en del av ett större fenomen tillsammans medtill exempel bitcoin. Nya system som det tagit tid för detraditionella finansinstituten att förstå, säger hon.

Robin Teigland tycker inte att det är särskilt konstigt - "allthar ju gått så fort".

Bankerna som varit njugga tidigare till entreprenörer som samlat

in gräsrotskapital har börjat förstå.

- Efter att Berliner volksbank gått in och stöttat ettgräsrotsprojekt har bankerna insett att det finns något att hämta.Funded by me har 34 000 medlemmar som kan tänka sig investera, detär så klart en grupp som bankerna är intresserade av.Entreprenörerna behöver så småningom en bank och den som är förstatt visa att banken förstår och tror på den härfinansieringsformen har mycket att hämta, säger Pontus Frodhe.

Margareta Wallentén, program manager på Almi företagspartner iLund, tycker att folkfinansiering är utmärkt på flera sätt.

- För det första gör det att entreprenören måste vända sig till deframtida konsumenterna och marknadsföra något som inte redanfinns. Det är ett utmärkt sätt att testa sin produkt, inte bara påinvesterare utan på hela marknaden.

Margareta Wallentén säger att en crowdfunding ofta är bra när mansöker pengar på annat håll - lån eller andra investerare.

- Men det kan ligga en i fatet om man har för många delägare, mendet finns säkert gånger när det är en fördel också, säger hon.

- De mindre bolagen har inte haft tillgång till riskkapital ochaffärsänglar som de något större tidigare. Nu har de det fast i enannan form. Och man får inte glömma att detta leder till att flerfår jobb, säger Robin Teigland.

Hon tror att framtidens kampanjer framförallt blir mer nischademot en viss grupp av investerare.

Ola Andersson på On the flea tror att framtiden är merbranschinriktad.

- Om man till exempel kommer på ett nytt bokningssystem förrestauranger så riktar man sin kampanj mot just krogägare som bådekan bli delägare och använda sig av systemet.

- I USA ser man numera en form av hybrid - utlåning av pengarkombinerat med delägarskap, berättar Lars Mattiasson,projektkoordinator på inkubatorn Creative Plot i Lund somfördjupat sig i crowdfundingens möjligheter.

Han menar att crowdfunding också är en utmärkt mötesplats förkultur och näringsliv. Entreprenörerna behöver hjälp med sinpresentation och det kan ge skribenter, filmare, skådespelare medflera arbete.

Pontus Frodhe säger att alla kampanjer som lyckats hittills påFunded by me har haft rörlig bild i sin kampanj.

Men allt handlar inte om pengar. Robin Teigland säger att hon kanföreställa sig en framtida crowdfunding av arbetstid, personer somvill vara delaktiga och stötta ett projekt men som kanske inte harden ekonomiska möjligheten att göra det.

- Tänk den erfarenhet och kunskap som all världens pensionärersitter på. Vilken skillnad den skulle kunna göra i nya företag,säger hon.

Lotta Satz

Bildtext: - Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, menar att det inte har varit helt lätt för detraditionella finansieringsinstituten att förstå crowdfunding.Nu börjar det lossna. Foto: Nicklas Gustafsson - Encrowdfundingkampanj måste vara professionell för att lyckas, säger Lars Mattiasson på Creative Plot i Lund. Hanhar sammanfört företag och filmare i kampanjarbetet.


Läs också


Forskaren: Crowdfunding har kommit för attstanna

SYDSVENSKAN 2014-04-05 03:30Författare: Lotta Satz

Fördjupning. Det är ett hårt jobb att satsa på crowfunding,säger forskaren Robin Teigland.

Hon är docent på institutionen för strategi och marknadsföringpå Handelshögskolan i Stockholm och har forskat omcrowdfunding ur entreprenörens perspektiv i snart två år.

Hon är säker på att finansieringsformen kommit för att stannaoch att den kommer att utvecklas.

Funded by me har en rad etiska riktlinjer för vilka kampanjer detillåter. Porr, våld, extrema politiska budskap är till exempel intetillåtet,

När det gäller delägarkampanjerna tittar de även på att det tillexempel finns en gedigen affärsplan.

- Vi gör en bedömning i vår investeringskommitté. Det finnsfilter redan när man laddar upp sin kampanj, utan affärsplankommer man inte vidare i programmet.

- Vi ska lägga till ett krav på en marknadsföringsplan. Den somtror att det räcker med att lägga ut en kampanj och sedan håvain pengarna har helt fel. Det krävs att man utnyttjar alla sinakanaler och nätverk, plus några till för att lyckas, säger PontusFrodhe på Funded by me.

Forskaren Robin Teigland understryker hans påstående.

- Facebook, twitter - berätta om ditt projekt överallt.

Hon föreläste nyligen för Finansinspektionen om bland annatgräsrotsfinansierig.

- Crowdfunding är en del av ett större fenomen tillsammansmed till exempel bitcoin. Nya system som det tagit tid för detraditionella finansinstituten att förstå, säger hon.

Robin Teigland tycker inte att det är särskilt konstigt - allt har jugått så fort.

Bankerna som varit njugga tidigare till entreprenörer somsamlat in gräsrotskapital har börjat förstå.

- Efter att Berliner volksbank gått in och stöttat ettgräsrotsprojekt har bankerna insett att det finns något atthämta. Funded by me har 34 000 medlemmar som kan tänkasig investera, det är så klart en grupp som bankerna är intresserade av. Entreprenörerna behöver så småningomen bank och den som är först att visa att banken förstår och tror på den här finansieringsformen har mycket atthämta, säger Pontus Frodhe.

Margareta Wallentén, program manager på Almi företagspartner i Lund, tycker att folkfinansiering är utmärkt påflera sätt.

- För det första gör det att entreprenören måste vända sig till de framtida konsumenterna och marknadsföra någotsom inte redan finns. Det är ett utmärkt sätt att testa sin produkt, inte bara på investerare utan på hela marknaden.

Margareta Wallentén säger att en crowdfunding ofta är bra när man söker pengar på annat håll - lån eller andrainvesterare.

- Men det kan ligga en i fatet om man har för många delägare, men det finns säkert gånger när det är en fördelockså, säger hon.

- De mindre bolagen har inte haft tillgång till riskkapital och affärsänglar som de något större tidigare. Nu har dedet fast i en annan form. Och man får inte glömma att detta leder till att fler får jobb, säger Robin Teigland.

Hon tror att framtidens kampanjer framförallt blir mer nischade mot en viss grupp av investerare.

Ola Andersson på On the flea tror att framtiden är mer branschinriktad.

- Om man till exempel kommer på ett nytt bokningssystem för restauranger så riktar man sin kampanj mot justkrogägare som både kan bli delägare och använda sig av systemet.

- I USA ser man numera en form av hybrid - utlåning av pengar kombinerat med delägarskap, berättar LarsMattiasson, projektkoordinator på inkubatorn Creative Plot i Lund som fördjupat sig i crowdfundingens möjligheter.

Han menar att crowdfunding också är en utmärkt mötesplats för kultur och näringsliv. Entreprenörerna behöverhjälp med sin presentation och det kan ge skribenter, filmare, skådespelare med flera arbete.

Pontus Frodhe säger att alla kampanjer som lyckats hittills på Funded by me har haft rörlig bild i sin kampanj.

Men allt handlar inte om pengar. Robin Teigland säger att hon kan föreställa sig en framtida crowdfunding avarbetstid, personer som vill vara delaktiga och stötta ett projekt men som kanske inte har den ekonomiskamöjligheten att göra det.

- Tänk den erfarenhet och kunskap som all världens pensionärer sitter på. Vilken skillnad den skulle kunna göra inya företag, säger hon.

© Sydsvenskan

Läs också


"Bitcoin inte bara krascher och knark"

IDG 2014-04-02 15:07Författare: Ada Fredelius

E-handel Torsdagen 3 april ordnar det virtuellavalutväxlingsföretaget Btcx en bitcoin-konferens i Stockholm.Ett av syftena är att stärka anseendet för denskandalomsusade valutan.

Christian Ander är vd på Btcx och berättar om varför dearrangerar konferensen.

Relaterat: "Var är våra bitcoin, Mt Gox?"

Det finns många skäl. Ett är att informera, att folk som ärnyfikna och vill veta mer kan komma hit och få direktkontaktmed experterna. För det andra blir det en chans för detnordiska bitcoin-communityt att träffas, mingla och ha kul.

Det tredje är att det är bra pr för bitcoin, att synas och få enmer seriös prägel. Bitcoin är inte bara börserna som krascharoch knark som köps.

Hur tycker du att bitcoin mår idag, efter Mt Gox-konkursen?

Ja, vad ska man säga. Jag tror fortfarande på innovationen, jagtror att den kommer att förändra hela sättet vi gör betalningarpå. Just nu är det lite skakigt på bitocinmarknaden. Det ärmånga aktörer och alla är nya.

Han jämför med centralbanker och klassiska storbanker som ivissa fall har funnits i hundratals år.

De bitcoinbolag som finns idag är max några år gamla. Just nuär den största utmaningen att bygga bolag som står stabilt.

Det som talar för bolagen är att många som är med och byggerdem är duktiga programmerare. Bitcoin-branschen attraherarde bästa talangerna.

Relaterat: Ännu en bitcoinsajt hackad stänger ner

Hur kan man bygga upp förtroende för valutan hosallmänheten?

Det loppet är nog kört. När media kommer ut med ett budskapoch någon läser det är det svårt att ändra mindset.

Christian Ander menar att bitcoin först måste locka till sig fleranvändare, den breda allmänheten kommmer inte att börjaanvända valutan förrän en kritisk massa uppnåtts.

De som hoppar på tåget nu är ju e-handel, de kommer vara ledande när mainstream kommer igång. De somförsöker få mainstream att handla med bitcoin idag, de misslyckas. Det är bättre att gå på andra kanaler där folkförstår.

På agendan för konferensen står talare som exempelvis Robin Teigland, professor på Handelshögskolan, somhåller i punkten What is Money? And what kind of money is bitcoins? och Ekobrottsmyndigheten som talar ombitcoin och bedrägerier.

De vill visa att de är redan i den arenan. För dem är det ett statement: Vi ligger i framkant vi också. Om du är enekobrottsling så kan vi haffa dig på den här arenan med.

Christian Ander tipsar dock om en annan av talarna, Jon Matonis, chef för Bitcoin Foundation:

Han är lite som en rockstjärna, har jobbat inom bank och finans väldigt länge och har fått insikt om hur bitcoin kanförändra hela den världen.

Alla är ju bra, Robin är bra och Rick Falkvinge är självklart intressant.

facebook0 twitter0 linkedin0 googleplus0 totalt 0 Tipsa

© IDG

Läs också


Jon Matonis, Ethereum och MYCKET mer påSveriges hittills största bitcoinevent!

MYNEWSDESK 2014-03-14 17:36

Nyhet CET Den 3 april är BTCX co-host för Sveriges hittillsstörsta bitcoinevent! Förutom Chefen för den internationellabitcoinstiftelsen kommer den bitconvänliga Fidor Bank, RickFalkvinge, Ekobrottsmyndigheten.

Dessutom finns en unik möjlighet att få veta mer om Ethereumutan att behöva resa utomlands.

On April 3 BTCX is co-hosting Sweden's largest bitcoin event!In addition to the Head of the International bitcoin foundation,we will hear from bitcon friendly Fidor Bank, Rick Falkvingeand the Economic Crimes Bureau of Sweden. There is also aunique opportunity to learn more about Ethereum withouthaving to travel abroad.

Program:

Formell inbjudan med alla viktiga längst ned: (CAC's websidakan krångla i firefox) Formal invitation with all the importantlinks at the bottom: (CAC's website may malfunction in firefox)

07.00 Open for Sponsors to arrange

09:00 Registration and Coffee/Tea 09:30 OPENING SESSION- Kurt Andersen, CAC card academy

WHAT IS MONEY? AND WHAT KIND OF MONEY ISBITCOINS?

Our ordinary understandings of money seems to be challengedby the invention of new forms of money. How does theemergence of Bitcoin fit into the contemporary monetarylandscape? How to understand differences between Bitcoinsand conventional money? Robin Teigland - AssociateProfessor, Handelshögskolan Stockholm

WHAT IS A BITCOIN

Get introduced to the ecosystem of Bitcoins, how it works andthe infrastructure associated with Bitcoins - and a more genericdiscussion about the perception of Money

Michael Grønage r - COO Payward

PREDICTING THE FUTURE OF BITCOINMany people try topredict the future of Bitcoin, but do it from a monolithic point ofview. In this session we will try to predict the future of Bitcoinfrom a holistic view, including social, technical andpsychological elements.

Christian Ander - CEO, BTCX, Sweden

BITCOINS - BEST IN CLASS, OR TERRIBLE TOOL FOR FRAUDSTERS Tax Authorities as well as the Policeforces holds a long record on tracking of Credit card spending and looking in to bank transactions, where there isa suspicion related to the avoidance of tax payments. Get their current opinion on virtual currencies. Q&A with theauthorities.

TBA Ekobrottsmyndigheten

KEYNOTE SESSION - DEVELOPING A MORE OPEN ECONOMYThere is tremendous potential in Bitcoin-fromthe opportunities it creates for entrepreneurs to the purchasing power it provides for citizens of countries large andsmall. Our goal is to help Bitcoin deliver on that potential.

Jon Matonis - Executive Director Bitcoin Foundation

BITCOIN AND BANKS How does the Bitcoin currency impact the Banking sector? Get the experience from FidorBank, Germany - who's already involved with the Bitcoin currency.

Dr. Michael Maier - Founding Board member & COO Fidor Bank AG, Germany

THE DIGITAL WORLD NEEDS THE SAME RIGHTS AS IN THE ANALOGUE WORLD We must start thinking inAnalog Equivalent Rights - going by the simple principle that if a particular invasion of privacy wasn't okay in theage of the letter, then it's not okay in the age of the net, either. A column part of a collection named Our World in2014.

Rick Falkvinge - Founder The Pirate Party

HOW TO ACCEPT BITCOINS - THE MERCHANT SIDE OF BUSINESS Get the insights on how to start upaccepting Bitcoin payments as a merchant - e.g. what is needed to sign up, how do I charge my customers, howdo I get settled - and how to avoid risk exposure on my turnover.

Hans Henrik H. Heming - CEO BIPS.me

BITCOIN - THE IMPACT ON NATIONAL AND INTERNATIONAL ECONOMIES Bitcoin as a programmable anddecentralized currency, opens up for three high impact economical changes: Internal corporate clearance (movingbillions, automatic and instantaneously), international remittance (sending money home) and micro payment.

Sammy Almedal - CEO JAK Medlemsbank

BITCOIN SEEN FROM A POLITICAL PERSPECTIVE Get the political and more ideological view on Bitcoin as acurrency - introduced and presented by the Chairman of the Svenska Bitcoinföreningen.

Mats Henricson Chairman - Svenska Bitcoinföreningen

THE UPCOMING CRYPTO SINGULARITY ` Stephan Tual is Ethereum's CCO. Stephan is particularly interestedin the societal change trustless, blockchain-based technologies will engender in the near future. Stephan enjoysspeaking about the impact of disruptive innovation on governance, law and the entrepreneurial space.` topic: 'theupcoming crypto-singularity'

PANEL DISCUSSION

Participants: Jon Matonis (Bitcoin Foundation) Rick Falkvinge (The Pirate Party) Hans Henrik H Heming(BIPS.me) Michael Maier (Fidor Bank AG) and Claire Ingram (Stockholm School of Economics)

Kurt Andersen Managing Director, CAC card academy

17:00 Closure of Swedish BitCoin Conference 2014

This event is your opportunity to understand the Bitcoin community, get a better understanding of what Bitcoinactually is, how to buy Bitcoins, how to use Bitcoins - and how this new payment tool is now being developed intoa more open economy. The conference is organized in close cooperation with BTCX - the leading virtual currencyexchange in Sweden. Meet the Executive Director of the Bitcoin Foundation - Mr. Jon Matonis - who will be one of

our speakers at this event. The conference program will include 9 to 11 individual presentations during the day.The conference takes place on Thursday 3rd April 2014 in Stockholm - at Finlandshuset (Sibeliussalen),Snickarbacken/Birger Jarlsgatan. Delegates fee for this 1-day conference is 199.- not including VAT. If not alreadyregistered, buy your ticket today on our website - CAC Webshop -, where we accept all major Credit Cards,PayPal and Bitcoins. Delegates fee includes copies of presentations, coffee/tea and sandwiches at our lunch-break.

Sponsor tickets are 1000 for a table and 500 for a standing table.

Please see above for the Swedish Bitcoin Conference 2014 programme, and for updates please refer to our CACconference website for this event.

We are very much looking forward to seeing you at the Swedish Bitcoin Conference 2014 in Stockholm.

Yours sincerely, Kurt Andersen, Managing Director CAC card academy Vester Voldgade 117, 1. DK-1552København V, Danmark Phone: +45 21 29 68 40 www.cac-cardacademy.com

© MyNewsdesk

Läs också


Stockholm School of Economics' firstcrowdfunded research project

HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 2014-03-04 19:45

Johannes Eklind and TG Teigland, two research assistants atthe Department of Marketing and Strategy at SSE have,together with PhD student Claire Ingram and AssociateProfessor Robin Teigland, launched SSE's first crowdfundedresearch project.

âOur awareness of the Afripreneurial environment grew whenwe heard through our social networks about a number ofremarkable individuals in East Africa, says TG Teigland.

He adds that young tech and IT entrepreneurs, in particular,display a dedication to building on ideas that promotesustainable change, both for themselves and their societies.They began the blog Africancrowds.org and dug into what wasgoing on in the region and found that it was tricky to findinformation about early-stage entrepreneurs in the region; afew entrepreneurs had a lot of international coverage, but thetwo also wanted to talk to those who didn't have the sameregional and international network.

Through twitter and e-mail, the two research assistants havebuilt relationships with people within, as well as outside,entrepreneurial eco-systems across Eastern Africa. They havebeen in contact with young IT entrepreneurs in the cities inwhich they plan to conduct their research: Kigali (Rwanda),Kampala (Uganda), Nairobi (Kenya), Dar es Salaam(Tanzania), Lusaka (Zambia), Harare (Zimbabwe) andJohannesburg (South Africa). They also plan to conduct virtualinterviews with young IT entrepreneurs in Lagos (Nigeria) andAccra (Ghana).

The focus of their research trip will be on these young IT entrepreneurs, empowered by mobile platforms andinternet access. The two plan to to make a documentary alongside short filmed case studies of individual ITentrepreneurs. The documentary, in particular, will look at social entrepreneurship as well as the mobile-leapfrogmovement - in which driven individuals empowered by mobile platforms leapfrog over traditional computers - andthe innovative African ecosystems that they've come out of.

They plan to release the filmed end product at the end of August, and leave for Kigali in Rwanda on March 11.Their project, entitled Afripreneurs and The Leapfrog Effect launched on the crowdfunding site Indiegogo thismorning.

© Handelshögskolan i Stockholm

Läs också


Unga målgrupp för miljardköp

SYDSVENSKAN 2014-02-21 05:51(Uppdaterad: 2014-02-22 08:54)

Stockholm. Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär.Bolaget köper meddelandetjänsten Whatsapp för 123 miljarderkronor. Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.

- Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikationpå internet och då behöver man en sådan här funktion, sägerRobin Teigland, docent i marknadsföring och strategi vidHandelshögskolan i Stockholm.

Facebook har i stort sett fungerat likadant sen starten för tio årsedan och har på senare tid haft allt svårare att locka unga.Jätteförvärvet av bilddelningstjänsten Instagram var ett sätt attråda bot på detta. Strategin anses vara densamma dennagång.

Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del avdem är tonåringar. För många har tjänsten helt ersatt vanligasms.

Robin Teigland tror inte att användarna märker att tjänsten harnya ägare. Hittills har Whatsapp varit reklamfri ochFacebookchefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror påreklam i den här typen av tjänst.

Facebook och flera andra sociala medier sitter i dag på storamängder information om sina användare. Det har även varit endel av affärsidén att utnyttja detta, bland annat genom riktadreklam.

Tillsammans med avslöjanden om samarbete med denamerikanska underrättelsetjänsten NSA har det solkat nerderas rykte i integritetsfrågor.

Whatsapp däremot har hittills raderat alla meddelanden påsina servrar så fort de levererats, och därmed har tillgången tilluppgifter om användarna varit begränsad. Frågan är omFacebook nu kommer att ändra på detta.

En sak som talar emot det är att Whatsapp fortsatt kommer attarbeta självständigt med egen styrelse och grundarna sitterkvar på ledande positioner.

En av dem, Jan Koun, växte upp i Sovjetdiktaturens Ukrainaoch ses som lite av en garant för att användarnas integritetfortsatt kommer att skyddas. Wall Street Journal citerarexempelvis Jim Goetz på Sequoia Capital som investerat stort iWhatsapp:

- Jans barndom fick honom att uppskatta kommunikation som inte buggas eller spelas in.

Relaterat 20 feb

Andreas Ekström: Facebook är nya jätten gluff-gluff

19 feb

Facebook köper WhatsApp för 130 miljarder kronor

© Sydsvenskan

Läs också


Facebook köper Whatsapp för 123 miljarder

GÖTEBORGS-POSTEN 2014-02-21 Sida 19 - Sektion:Utland - Del: 1Författare: Erik Olsson

USA: Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär.Bolaget köper meddelandetjänsten WhatsApp för 123 miljarderkronor. Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.




Robin Teigland tror inte att användarna kommer märka atttjänsten har nya ägare. Hittills har Whatsapp varit reklamfri ochFacebook-chefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror påreklam i den här typen av tjänst.

Facebook och flera andra sociala medier sitter i dag på stora mängder information om sina användare. Det haräven varit en del av affärsidén att utnyttja detta, bland annat genom riktad reklam.

Tillsammans med avslöjanden om samarbete med den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har det solkat nerderas rykte i integritetsfrågor.

Whatsapp däremot har hittills raderat alla meddelanden på sina servrar så fort de levererats, och därmed hartillgången till uppgifter om användarna varit begränsad. Frågan är om Facebook nu kommer ändra på detta.

En sak som talar emot det är att WhatsApp fortsatt kommer arbeta självständigt med egen styrelse och grundarnasitter kvar på ledande positioner. En av dem, Jan Koun, växte upp i Sovjetdiktaturens Ukraina och ses som lite aven garant för att användarnas integritet fortsatt kommer skyddas. Wall Street Journal citerar exempelvis Jim Goetzpå Sequoia Capital som investerat stort i Whatsapp:


Fakta:

Whatsapp

Whatsapp är en mobilapp för att skicka bilder, videoklipp, ljudfiler och sms över internet.

Den startades 2009 av de tidigare Yahoo-anställda Jan Koun och Brian Acton.

I dag har tjänsten runt 450 miljoner användare. 70 procent av dessa uppges logga in minst en gång om dagen.

Facebook betalar alltså drygt 260 kronor per användare, vilket är ungefär i linje med vad som betalats vid andrauppköp av sociala nätverk de senaste åren.

Källa: Facebook, AFP, WSJ

© Göteborgs-Posten eller artikelförfattaren.

Läs också


FACEBOOK Unga målgrupp för miljardköp

SYDSVENSKAN 1 2014-02-21 Sida 20 - Sektion: Ekonomi - Del: 1

Stockholm Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär.Bolaget köper meddelandetjänsten Whatsapp för 123 miljarderkronor. Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.

- Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikationpåinternet och då behöver man en sådan här funktion, sägerRobinTeigland, docent i marknadsföring och strategi vidHandelshögskolan i Stockholm.


Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del avdemär tonåringar. För många har tjänsten helt ersatt vanliga sms.

Robin Teigland tror inte att användarna märker att tjänsten harnya ägare. Hittills har Whatsapp varit reklamfri ochFacebookchefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror påreklami den här typen av tjänst.

Facebook och flera andra sociala medier sitter i dag på storamängder information om sina användare. Det har även varit en delav affärsidén att utnyttja detta, bland annat genom riktad reklam.

Tillsammans med avslöjanden om samarbete med den amerikanskaunderrättelsetjänsten NSA har det solkat ner deras rykte iintegritetsfrågor.

Whatsapp däremot har hittills raderat alla meddelanden på sinaservrar så fort de levererats, och därmed har tillgången tilluppgifter om användarna varit begränsad. Frågan är om Facebook nukommer att ändra på detta.

En sak som talar emot det är att Whatsapp fortsatt kommer attarbeta självständigt med egen styrelse och grundarna sitter kvarpå ledande positioner.

En av dem, Jan Koun, växte upp i Sovjetdiktaturens Ukraina och sessom lite av en garant för att användarnas integritet fortsattkommer att skyddas. Wall Street Journal citerar exempelvis JimGoetz på Sequoia Capital som investerat stort i Whatsapp:

- Jans barndom fick honom att uppskatta kommunikation som intebuggas eller spelas in.


Läs också


Facebook gör 123 miljardersköp

KRISTIANSTADSBLADET 2014-02-21 Sida 23 - Sektion:EKONOMI - Del: 1Författare: Erik Olsson

JÄTTEAFFÄR

STOCKHOLM Facebook har återigen slagit till med enjätteaffär. Bolaget köper meddelandetjänsten Whatsapp för 123miljarder kronor. Tjänsten lockar främst unga användare ochses som ett strategiskt förvärv.


Facebook har i stort sett fungerat likadant sen starten för tio årsedan och har på senare tid haft allt svårare att locka unga.Jätteförvärvet av bilddelningstjänsten Instagram var ett sätt attråda bot på detta.

Strategin anses vara densamma denna gång.

Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del avdem är tonåringar.

För många har tjänsten helt ersatt vanliga sms.

Fortsatt reklamfri?

Robin Teigland tror inte att användarna kommer märka att tjänsten har nya ägare.

Hittills har Whatsapp varit reklamfri och Facebookchefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror på reklam i denhär typen av tjänst.

Facebook och flera andra sociala medier sitter i dag på stora mängder information om sina användare.

Det har även varit en del av affärsidén att utnyttja detta, bland annat genom riktad reklam.


Raderar meddelanden

Whatsapp däremot har hittills raderat alla meddelanden på sina servrar så fort de levererats, och därmed hartillgången till uppgifter om användarna varit begränsad. Frågan är om Facebook nu kommer ändra på detta. (TT)

Whatsapp. PATRICK SISON

Läs också


Facebook gör 123 miljarders-köp

NORDVÄSTRA SKÅNES TIDNINGAR 2014-02-21 Sida 36 - Sektion: EkonomiFörfattare: TT, Erik Olsson

Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär. Bolagetköper meddelandetjänsten WhatsApp för 123 miljarder kronor.Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.

STOCKHOLM. - Facebook vill vara den stora plattformen förkommunikation på internet och då behöver man en sådan härfunktion, säger Robin Teigland, docent i marknadsföring ochstrategi vid Handelshögskolan i Stockholm.



Robin Teigland tror inte att användarna kommer märka atttjänsten har nya ägare. Hittills har Whatsapp varit reklamfri ochFacebookchefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror påreklam i den här typen av tjänst.




En sak som talar emot det är att Whatsapp fortsatt kommer att arbeta självständigt med egen styrelse ochgrundarna sitter kvar på ledande positioner. En av dem, Jan Koun, växte upp i Sovjetdiktaturens Ukraina och sessom lite av en garant för att användarnas integritet fortsatt kommer att skyddas.

Wall Street Journal citerar exempelvis Jim Goetz på Sequoia Capital som investerat stort i WhatsApp:


Fakta Whatsapp

► Whatsapp är en mobilapp för att skicka bilder, videoklipp, ljudfiler och sms över internet.

► Den startades 2009 av de tidigare Yahoo-anställda Jan Koun och Brian Acton.

► I dag har tjänsten runt 450 miljoner användare. 70 procent av dessa uppges logga in minst en gång om dagen.

► Facebook betalar alltså drygt 260 kronor per användare, vilket är ungefär i linje med vad som betalats vid andrauppköp av sociala nätverk de senaste åren.

Källa: Facebook, AFP, Wall Street Journal

Bildtext: - Whatsapp ingår nu i Facebooks tjänst.

© Nordvästra Skånes Tidningar eller artikelförfattaren.

Läs också


metro.jpg

Mobil. Köper Whatsapp för 123 miljarderkronor

METRO - GÖTEBORG 2014-02-21 Sida 8 - Sektion:GeneralFörfattare: TT

Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär. Bolagetköper meddelandetjänsten Whatsapp för 123 miljarder kronor.Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.




Robin Teigland tror inte att användarna kommer märka atttjänsten har nya ägare.

Bildtext: - För att fånga ungdomarnas intresse gör Facebook en storsatsning.


Läs också


Facebook gör 123-miljarderköp

UPSALA NYA TIDNING 2014-02-21 Sida 17 - Sektion:EKONOMI - Del: 1Författare: Erik Olsson, TT

UPPKÖP Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär.Bolaget köper meddelandetjänsten WhatsApp för 123 miljarderkronor. Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.



Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del avdem är tonåringar.

Facebook och flera andra sociala medier sitter i dag på storamängder information om sina användare. Det har varit en delav affärsidén att utnyttja detta, bland annat genom riktadreklam.


Whatsapp däremot har hittills raderat alla meddelanden på sina servrar så fort de levererats, och därmed hartillgången till uppgifter om användarna varit begränsad.

Frågan är om Facebook nu kommer ändra på detta.

Whatsapp

Whatsapp är en mobilapp för att skicka bilder, videoklipp, ljudfiler och sms.

I dag har tjänsten runt 450 miljoner användare.

Facebook betalar alltså drygt 260 kronor per användare, vilket är ungefär vad som betalats vid uppköp av socialanätverk de senaste åren.

Källa: Facebook, AFP, Wall Street Journal (TT)

Läs också


123 miljarder för Whatsapp- FACEBOOK • JÄTTEAFFÄR

SMÅLANDSPOSTEN 2014-02-21 Sida 10 - Sektion:SVERIGE - Del: 2Författare: TT

■ Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär. Bolagetköper meddelandetjänsten Whatsapp för 123 miljarder kronor.Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.

- Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikationpå internet och då behöver man en sådan här funktion, sägerRobin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Whatsapp har cirka 450 miljoner användare. För många hartjänsten helt ersatt vanliga sms.

© Smålandsposten

Läs också



TT NYHETSBYRÅN 2014-02-20 17:50

Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär. Bolagetköper meddelandetjänsten WhatsApp för 123 miljarder kronor.Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ettstrategiskt förvärv.

Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikation på internet och då behöver man en sådan härfunktion, säger Robin Teigland, docent i marknadsföring och strategi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del av dem är tonåringar. För många har tjänsten heltersatt vanliga sms.

© TT Nyhetsbyrån eller artikelförfattaren.

Läs också



TT NYHETSBYRÅN 2014-02-20 16:28Författare: Erik Olsson/TT

Stockholm: Facebook har återigen slagit till med en jätteaffär.Bolaget köper meddelandetjänsten WhatsApp för 123 miljarderkronor. Tjänsten lockar främst unga användare och ses som ett strategiskt förvärv.

Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikation på internet och då behöver man en sådan härfunktion, säger Robin Teigland, docent i marknadsföring och strategi vid Handelshögskolan i Stockholm. *-- ErsattSMS --*

Facebook har i stort sett fungerat likadant sen starten för tio år sedan och har på senare tid haft allt svårare attlocka unga. Jätteförvärvet av bilddelningstjänsten Instagram var ett sätt att råda bot på detta. Strategin anses varadensamma denna gång.

Whatsapp har cirka 450 miljoner användare och en stor del av dem är tonåringar. För många har tjänsten heltersatt vanliga sms.

*-- Fortsatt reklamfri? --*

Robin Teigland tror inte att användarna kommer märka att tjänsten har nya ägare. Hittills har Whatsapp varitreklamfri och Facebook-chefen Mark Zuckerberg uppger att han inte tror på reklam i den här typen av tjänst.



*-- Koun och integriteten --*


En sak som talar emot det är att WhatsApp fortsatt kommer arbeta självständigt med egen styrelse och grundarnasitter kvar på ledande positioner. En av dem, Jan Koun, växte upp i Sovjetdiktaturens Ukraina och ses som lite aven garant för att användarnas integritet fortsatt kommer skyddas. Wall Street Journal citerar exempelvis Jim Goetzpå Sequoia Capital som investerat stort i Whatsapp:

Jans barndom fick honom att uppskatta kommunikation som inte buggas eller spelas in.


Läs också


(usa-facebookwhatsappNV4: Logisk affär)

TT NYHETSBYRÅN 2014-02-20 13:39

Robin Teigland, docent i marknadsföring och strategi, är inteförvånad över affären mellan Facebook och Whatsapp somhon ser som logisk.

Facebook vill vara den stora plattformen för kommunikation på internet och då behöver man en sådan härfunktion.

Hon konstaterar att utvecklingen i branschen går enormt snabbt och det gäller att hela tiden förnya sig.

Men Facebook är nu tio år gammalt och det har i princip fungerat likadant hela tiden. Man behöver locka nyaanvändare och Whatsapp används mycket av tonåringar, ofta för att snabbt meddela sig med folk i sin närmiljö.

Det är en funktion som Facebook saknar och många anser att det är en orsak till att man förlorat tonåringar, sägerRobin Teigland.

Facebook-chefen Mark Zuckerberg ska enligt Wall Street Journal ha sagt att han inte tror på reklam somintäktskälla för chattprogram som Whatsapp. Bolaget ska även i framtiden drivas som en separat organisation ochRobin Teigland tror inte att Whatsapp-användarna kommer att märka någon större skillnad mot tidigare.


Läs också


Publiken blir finansiärer- Finanskris och ny teknik gör att crowdfunding växer

DAGENSETC 2014-02-18 Sida 25 - Sektion: GENERAL - Del: 1

KULTUR Designers, musiker och filmare. Allt fler vänder sig tillfansen för att samla in pengar till sina projekt. Och metoden,crowdfunding, spås bli vanligare.

Världssopranen Erika Sunnegårdh finansierar sin solodebutgenom att be fansen om pengar, gänget bakom tv-serienVeronica Mars tog hjälp av publiken för att väcka liv i och görafilm av den sedan många år nedlagda serien och i Stockholmvände sig hamburgerrestaurangen Flippin Burgers tillpresumtiva kunder för att kunna öppna, sedan banken nekatdem lån.

Och, icke att förglömma, tidningen du just nu håller i din handgjordes möjlig för att tusentals blivande läsare under förra åretköpte förhandsprenumerationer och lånade ut pengar tillprojektet. Allt fler väljer att ta hjälp av publiken för attförverkliga sina projekt. Daniel Daboczy, grundare till sajtenFunded by me, en sajt som kopplat samman investerare ochentreprenörer, kallar metoden en demokratisering avfinansieringsprocessen.

- Det har möjliggjort enormt många idéer. Det är inte alltid desom bestämmer i dag som har rätt, på det här sättet bygger viom så att man inte blir så beroende av finanskapitalet, sägerhan.

Det offentliga hänger på

Metoden börjar bli allt mer etablerad, samtidigt som även det offentliga har fått upp ögonen för crowdfunding.Västra Götalandsregionens kulturnämnd beslutade före jul att avsätta 400 000 kronor under två år till en fond förmikro finansiering av kulturprojekt. Alex Bergström (S), ordförande i nämnden, säger att det handlar lika mycketom att stötta personer som håller på med kultur, som att göra dem som tar del av kulturen mer aktiva.

- Det är naturligt för kultursektorn att inte bara ha en monolog utan också skapa delaktighet och engagera sinpublik.

Många av dem som tar del av kulturen vill inte bara lyssna på sången som spelas, de vill vara en del av helheten.Inom barnkulturen pratar vi ofta om att kulturen ska vara både av och med barnen. Samma sak gäller för vuxna,säger han.

En forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar också att crowdfunding är ett fenomen som växer.

Orsaken är dels att tekniken gör det möjligt att nå ut till finansiärer över hela världen, dels finanskrisen, somtvingar företagare att tänka nytt för att få in pengar.

Inte bara kulturprojekt

En av forskarna bakom rapporten, Robin Teigland, har sagt att kulturen är det område där crowdfunding hittillsslagit igenom tydligast.

Men Daniel Daboczy säger att det finns exempel på framgångsrika projekt även inom andra områden, exempelvisnär det gäller teknik- och konsumentprodukter.

- Det enda området där det inte fungerar är om du måste forska i tio år och hålla ditt projekt hemligt, säger han.

"Slipper kämpa i motvind"

Han menar att metoden kommer att fortsätta växa och betonar att fördelen med crowdfunding inte i första hand ärmöjligheten att dra in relativt stora summor pengar.

- Poängen är att du mobiliserar de styrkor som förälskar sig i produkten, och du gör det på ett tidigt stadium.Därmed får du genomslag för din idé långt innan du investerar de stora pengarna. Du slipper kämpa i motvind,och får istället vind i seglen, säger han.

CROWDFUNDING

• Metoden går ut på att den som söker finansiärer för ett projekt vänder sig till ett stort antal finansiärer istället fören enda, ofta sker det via internetbaserade system. Den som hjälper till med finansieringen får någon typ avbelöning i gengäld, exempelvis en produkt.

• Dagens eTC kunde starta tack vare crowdfunding. Läsare bidrog med lån på sex miljoner kronor för att säkratidningens uppstart.

Bildtext: - Flippin burgers. - Erika Sunnegårdh. - HITTAR NYA VÄGAR. Operasångerskan Erika Sunnegårdh tog hjälp av publiken för att få ihop pengar till sinsolodebut. Så gjorde även hamburgerrestaurangen Flippin burgers och gänget bakom tv-serien Veronica Mars.

© DagensETC

Läs också


En bitcoins riktiga värde

VECKANS AFFÄRER 2014-02-16 10:34(Uppdaterad: 2014-02-17 13:37)Författare: Björn Wallenberg,

Special Bitcoin är nätvärldens största snackis just nu. Åsikternagår isär kring kryptovalutans framtid.

Men även om internetvalutan kraschar och slutar som enparentes så har vi kommit ett stort kliv närmare en digitaliseringav finansmarknaden för bitcoin är en symbol för någontingmycket större. Och det kommer att skaka om banker och andrafinansaktörer rejält.

Bitcoin - så fungerar det

Bitcoin är en digital och decentraliserad valuta som bygger påkryptoteknik. Bitcoin introducerades 2009 av en eller fleraokända utvecklare under pseudonymen Satoshi Nakamoto ochhar därefter tilldragit sig alltmer intresse från entreprenörer,politiska idealister och teknikintresserade.

Det speciella med bitcoin är att betalningar kan göras utan attnågon mellanhand är inblandad samtidigt som alla i nätverketkan se när en bitcoin byter ägare. Transaktionerna kontrollerasoch lagras i en transparent huvudbok (the block chain). Förvarje enskild bitcoin lagras den fullständigatransaktionshistoriken i huvudboken. Bitcoin är alltså mindreanonymt än exempelvis kontanter.

Huvudboken upprätthålls och uppdateras av `miners` (grävare)som tillhandahåller datorkraft för att verifiera och lagratransaktioner. `Miners` belönas med nyskapade bitcoin. I dagtillkommer på detta sätt 25 nya bitcoin ungefär var tiondeminut. I takt med att antalet utvunna bitcoin ökar blirberäkningarna mer krävande. Den slutliga mängden bitcoin ärsatt till 21 miljoner stycken och denna kommer att nås år 2140.Varje enskild bitcoin är delbar -för närvarande ned till åttadecimaler.

Bitcoin är baserad på en open sourcemjukvara.

Tror du att världen förändrades på World Economic Forum somägde rum i Davos i januari? Tanken är inte orimlig, förtillställningen hade det ambitiösa mottot `reshaping the world`och länge var den här sortens möten mellan världensmäktigaste helt avgörande för världsutvecklingen. Sedan kominternet och förändrade allt. Framför allt betydelsen av att varaen mellanhand.

I dag sprids nya idéer och koncept lätt som en vind övervärlden och prövas, förkastas, byggs på och förändras i ett rasande tempo.

Teknologier och idéer behöver inte längre höga tillskyndare, de utvecklas och sprids ändå om de efterfrågas.

Ett koncept som har sina rötter i den här globala gräsrotsrörelsen och som dessutom i sitt eget maskineri till fullo

anammar nätverkstanken är bitcoin.

I bitcoin och andra så kallade kryptovalutor, det vill säga digitala pengar som ges ut med hjälp av kryptering, serförespråkarna verktyg som inte bara ska göra betalningar snabbare och billigare, utan även på riktigt digitaliserafinansmarknaden.

Andra ser bara ett substanslöst verktyg för spekulation eller penningtvätt och tvivelaktig handel.

Låt oss skala av det tekniska utanpåverket och gå direkt till det verkligt revolutionerande med bitcoin, nämligen attdet är en mellanhandsfri valuta.

Om du bara ska veta en sak om bitcoin så är det vad du behöver veta. För det är tillbaka till denna egenskap somstörre delen av intresset för och motståndet mot bitcoin kan härledas.

Mellanhänderna i finanssektorn är nämligen många, gamla och lönsamma. Det rör sig bland annat ombetalkortsföretag, penningöverföringsföretag och banker. Men lika många som mellanhänderna är möjligheternaför kryptovalutorna att skaka om. Frånvaron av mellanhänder skulle innebära betydligt snabbare och billigarebetalningar menar vissa.

Svensken är en flitigare kortanvändare än genomsnittseuropén och varje dag gör svenskarna miljontals köp medsina betalkort. När ett bankkort dras tas upp till 3 procent av summan i anspråk av kortföretag och banker i utbytemot ett visst skydd för det säljande företaget och den köpande konsumenten.

Chris Dixon, partner på det amerikanska riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz och en av USA:s främstaaffärsänglar inom IT-sektorn som bland investerade tidigt i bolag som Skype och Kickstarter, illustrerar betydelsenav betalavgifter genom att påpeka att vid en nätbetalning kan hälften av vinstmarginalen ätas upp av betalavgifter istället för att återinvesteras i verksamheten, beskattas eller gå tillbaka till konsumenten.

`Av alla dessa val är det sämsta möjliga att ge bankerna 2,5 procent för att flytta data över internet`, menar ChrisDixon.

Att skicka pengar över landsgränser kan vara en dyr och långsam process även om handlarna på marknaden ärmånga. Företagen tar ibland närmare 10 procent av den överförda summan som betalning för sina tjänster.

Det rör sig om en global jättemarknad. Enligt Världsbanken skickar gästarbetare årligen hem drygt 400 miljarderdollar från rika länder genom den här sortens överföringar. För dessa vore blixtsnabba och avgiftsfria betalningaren uppenbar fördel.

De ivrigaste förespråkarna menar att kryptovalutorna är alternativet till de friktionsskapande mellanhänderna idagens penningväsende.

Men handling väger tyngre än ord. I dagsläget har bitcoin nackdelar som begränsar användningen. Det ärfortfarande inte helt lätt att överföra pengar från nationella valutor till bitcoin, överföringar kan ta tid ochväxelkursen svänger betydligt. Dessutom är allmänhetens kunskap om kryptovalutor liten och mediebevakningenfokuserar ofta på kryptovalutornas mörkare och mer sensationella aspekter.

Men det finns inga tecken på att intresset för bitcoin kommer att avta. Tvärtom. Under slutet av förra åretexploderade växelkursen för bitcoin. Sedan dess har ämnet varit uppe för diskussion på högsta nivå.

I slutet av januari höll staten New Yorks finansiella regleringsorgan en offentlig utfrågning om virtuella valutor föratt utreda hur ett eventuellt regelverk kan byggas. I ett uttalande gjorde den högste tjänstemannen förmyndigheten det klart att i valet mellan att motverka penningtvätt eller att tillåta innovation kommer det förstaalternativet alltid att väljas.

Under World Economic Forum i Davos var finansmarknadens digitalisering på agendan och NobelpristagarenRobert Shiller kallade då bitcoin för en klassisk bubbla och som valuta betraktat en återgång till medeltiden. NärFederal Reserve-chefen Ben Bernanke i november uttalade sig försiktigt positivt om kryptovalutor flög bitcoinsväxelkurs i taket medan den kinesiska Folkbankens ingripande mot landets gryende bitcoinmarknad i decemberfick kursen att falla tungt.

En svensk som är kritisk mot bitcoin är David Nordfors, han är forskare inom kvantfysik och tidigare knuten tillVinnova och Stanford. Han var med och startade KK-stiftelsen men är i dag ordförande för Silicon Valley-baseradeIIIJ Innovation and Communication vars syfte är att stötta utvecklingen mot en innovationsekonomi. Han menar att

bitcoin har fundamentala svagheter och vill inte beskriva det som en valuta utan snarare som ett virtuelltspekulationsobjekt.

`Jag vågar ha mina besparingar i kronor därför att det finns ett helt land som heter Sverige där det finns miljontalsmänniskor som skriver sina kontrakt och får sina löner i kronor. Bitcoin har ingen sådan ekonomi.`

Förväntningarna på en stigande växelkurs lockar innehavaren att lägga sina bitcoin på hög i stället för attspendera dem, menar David Nordfors.

`När växelkursen går upp hundra gånger på ett år verkar vissa tro att det är ett argument för bitcoin. Men valutorär till för att köpa och sälja saker med. Budskapet är solklart: Köp inte pizza med bitcoin. Köp inte en bil heller,förresten. En billig bil 2010 skulle ju ha kostat sju miljoner dollar i efterhand, eller hur? Hade bitcoin haft encentralbankschef så hade den behövt avsättas så som bitcoinvalutan svänger.`

`Jag tror att framtidens valutor kommer att handla om IT, kryptologi och databehandling. Men risken finns att folkkommer få en misstro mot alla nyheter efter bitcoin. Det kan bli som när dotcombubblan sprack och ingen villeröra dotcombolag på många år.`

I en studie av David Yermack, finansprofessor vid New York University, över växelkursen de första elvamånaderna förra året visades att bitcoin är mångdubbelt mer volatil än världens stora valutor samtidigt som denverkar leva i ett eget ekosystem och inte påverkas av de makroekonomiska händelser som flyttar andra valutor igemensamma eller motsatta riktningar. Det försvårar för företag och privatpersoner som vill försäkra sig motvalutarisker. Växelkursens vilda svängningar har fått vissa förespråkare att argumentera för att insatserna bordefokuseras på att utveckla bitcoin som betalmedel snarare än som en fullödig valuta i konkurrens med de nationellavalutorna.

När det påpekas att bitcoin inte backas upp av någon underliggande tillgång kontrar kryptotillskyndarna med attkonventionella nationella valutor inte heller backas upp av något annat än centralbanken.

I slutändan handlar frågan alltså om huruvida man lägger sin tillit till algoritmer eller till långt ifrån felfria människor.

En som inte köper det argumentet är Björn Segendorff, forskare och rådgivare på Riksbankens avdelning förfinansiell stabilitet.

`Centralbankers och privatbankers balansräkningar har ett värde som man gör anspråk på via mynt, sedlar ochbankkonton. Men det finns ingen tillgång av något slag som man teoretiskt skulle kunna göra anspråk på medhjälp av bitcoin. Det är en enorm skillnad`, säger han.

Det har varit magert med officiella svenska uttalanden kring virtuella valutor och Björn Segendorff berättar attfrågan inte ägnas någon särskild uppmärksamhet av Riksbanken utan ingår i den allmänna omvärldsbevakningen.

Ànvändningen av virtuella valutor är en ytterst marginell företeelse. En del centralbanker i andra länder som haruttalat sig om bitcoin har en annan roll än Riksbanken, till exempel tillsynsfunktioner ellerkonsumentskyddsfunktioner. Vårt mandat är att främja ett effektivt och säkert betalningsväsende och därför finns idagsläget inget behov för Riksbanken att ta ställning.`

Inte heller Finansinspektionen visar något särskilt intresse för kryptovalutor utan täcker frågan i en allmänomvärldsanalys. Enligt Johan Terfeldt, enhetschef på Finansinspektionens betaltjänstenhet, finns det i dagfyra-fem svenska bitcoinföretag registrerade hos myndigheten. Enligt honom har FI heller inte fått särskilt mångaklagomål på bitcoinföretag.

Svenska och internationella banker har inte ställt sig positiva till bitcoin. I november intervjuade VA Robin Teiglandsom är docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon berättade att svenska bitcoinentreprenörer upplevde att demotarbetades av storbankerna. Men sedan dess har det hänt saker.

LÄS MER: Ìntervjun med Robin Teigland från november`

Àlla har börjat fråga om bitcoin. En av de stora svenska bankerna har ringt och vill att jag ska komma ochdiskutera bitcoin med dem. 'Hur ska vi göra? Vad ska vi jobba med?', frågar de`, säger Robin Teigland.

Men medan debatten pågår är gräsrötterna i full gång och letar tillämpningar att slå mynt av. Och etableraderiskkapitalbolag har i sin tur fått upp ögonen. Det Silicon Valley-basera-de riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz,vars grundare Marc Andreessen låg bakom den tidiga webbläsaren Mosaic som anses ha populariserat internet,

gjorde i december förra året den dittills största investeringen i ett bitcoinföretag genom att satsa 25 miljoner dollarpå plånbokstjänsten Coinbase. Samma månad växte Coinbases kundbas med 10 000 per dag.

LÄS MER: `Bitcoin-febern har nått Silicon Valley`

I det svenska riskkapitalbolaget Creandums globala databas över bitcoinekosystemet finns ungefär 320 företag avolika storlek och inriktning. Ett av företagen med störst intäkter är svenska Kncminer. Från sin bas på BirgerJarlsgatan i Stockholm har det mindre än ett år gamla företaget sålt specialdatorer för bitcoin-mining för över 200miljoner kronor. Antalet svenska företag oavsett bransch med en liknande omsättningstillväxt är lätträknade.

LÄS: `Intervju med Kncminer - svenskarna som tjänat mest på bitcoin`

Enligt François Velde, senior ekonom vid Federal Reserve i Chicago, genomförs det i snitt 30 bitcointransaktionerper minut. Det kan jämföras med antalet Visatransaktioner på 200 000 per minut.

Än så länge är digitala valutor alltså inte mer än ett tomtebloss på den finansiella himlen, men i morgon kan detvara en supernova. För inte minst flyttar bitcoin den finansiella fantasifronten framåt. Ovanpå bitcoinprotokolletkan nämligen långt mer komplexa finansiella tjänster än pengaöverföringar byggas.

Peer-to-peer-lending, utlåning av pengar i ett nätverk till obekanta individer utan inblandning av andra finansiellaaktörer, är något som skulle kunna växla upp rejält i omfattning med hjälp av kryptovalutor och slå motstorbankernas resultatrader.

Ett annat exempel är mikrobetalningar, det vill säga överföringar av ytterst små summor som inte är ekonomisktgångbara i dagens betalsystem men har en mängd intressanta tillämpningar. I dessa ser Marc Andreessen frånAndreessen Horowitz ett alternativ till medieföretagens problembarn betalväggarna. I stället för att erbjudawebbplatsbesökaren allt eller inget, så skulle mikrobetalningar kunna användas för att ta betalt en minimal summaför varje sidvisning, videospelning eller för en tidsenhet. På ett liknande sätt kan en liten kostnad för att skicka mejlinföras - för liten för att påverka en vanlig användare men tillräckligt stor för att förstöra lönsamheten ispamutskick.

Andra arbetar med att återskapa finansiella funktioner i bitcoinvärlden. Tanken är att tillgångar representerade ibitcoin automatiskt ska matchas mellan köpare och säljare för att eliminera behovet av mellanhänder. DavidMorris, amerikansk analytiker och finansskribent, går längre och spekulerar kring möjligheterna att bygga intermerna i ett kontrakt i hårdvara eller mjukvara vilket enligt honom öppnar för en framtid med lån utan banker,kontrakt utan jurister och aktier utan mäklare. Ett befintligt exempel på den här sortens lösning är varuautomaten.När du stoppar in pengar och väljer vara har du uppfyllt din del av kontraktet och automaten ger ifrån sig sin vara.

Men bitcoinprotokollet öppnar för betydligt mer avancerade tillämpningar, till exempel bilar som blir obrukbara ominte lånebetalningar görs i tid. Mike Hearn, en av bitcoins huvudutvecklare, understryker dock att den här sortenstillämpningar av hårdvaruskäl ligger minst ett årtionde framåt i tiden.

Kryptovalutorna har alltså inte bara potentialen att omdana de befintliga betalningssystemen och finansiellatjänsterna utan även att skapa helt nya branscher och finansiella innovationer. I en sådan värld skulle många avdagens finansiella tungviktare få samma arbetsmarknadsutsikter som extremt välbetalda växeltelefonister.

I internets barndom var det svårt att över huvud taget koppla upp sig, och antalet tjänster var begränsat. Förmånga var dock den enorma potentialen uppenbar även om inte alla enskilda tjänster var det.

I dagsläget dras kryptovalutorna med barnsjukdomar men deras uppenbara fördelar är lockande för generationerav internetanvändare som har vant sig vid enkelhet och delaktighet.

Löftet om blixtsnabba och avgiftsfria betalningar kanske inte kommer att infrias av bitcoin eller någon annankryptovaluta inom en överskådlig framtid. Mer än något annat kanske bitcoin är ett uttryck för en önskan om vadpengar kunde vara i en digitaliserad tidsålder. När innovationerna inte kom inifrån finanssektorn tog internetfolketsakerna i egna händer. Nu är idén lanserad och den kommer inte att försvinna även om dess förstamanifestationer gör det.

Finansbranschen har länge varit en märklig värld. Den skyhöga lönsamheten till trots så stoppar höga regel- ochkapitalbarriärer banbrytande aktörer eller produkter att kliva in. Apples och Samsungs tävlan kommer kunderna tilldel i form av allt smartare telefoner. Något liknande finns knappast inom finanssektorn. I dragkampen mellankunderna och de finansiella företagen har de senare länge haft övertag.

Bransch efter bransch har fått se spelreglerna ändras av digitaliseringen. De stora finansiella aktörerna verkardock inte ha alltför bråttom med att anpassa sig. Utan krävande konkurrens och krävande kunder finns det ingenanledning att på allvar utvecklas i en riktning som gynnar kunderna i form av snabbhet och lägre priser.

Men i en värld med livskraftiga alternativa penningväsenden skulle maktdynamiken skifta. Förutom en tekniskkapprustning mellan nya och gamla aktörer skulle kundernas förväntningar ändras. Ställda mot hotet från verkligkonkurrens skulle finansjättarna pressas att hålla sig relevanta och innovativa.

`Folk som inte känner varandra har självorganiserat sig globalt och skapat något som faktiskt funkar och utmanartraditionella institutioner som vi har haft jättelänge`, säger Robin Teigland.

`För mig är bitcoin en symbol för någonting mycket större, man måste se på helheten. Det handlar om att brytaned den gamla synen på det finansiella systemet. Allt som har med pengar att göra börjar man ifrågasätta nu närbitcoin har ett sådant momentum. Folk börjar tänka: 'Wait a minute, varför ska vi göra så där och inte så här?'`

Finansiella innovationer i all ära, men den största lockelsen med kryptovalutor kanske ändå är att de lovar att ökakonkurrensen inom finansindustrin.

Och där kanske vi har svaret på frågan vad en bitcoin egentligen är värd.

--- Den här artikeln publicerades ursprungligen i magasinet. Klicka här för att utan kostnad provläsa ett nummer avVeckans Affärer.

© Veckans Affärer

Läs också


En bitcoins riktiga värde

VECKANS AFFÄRER 2014-02-14 17:18Författare: Björn Wallenberg,

Special Bitcoin är nätvärldens största snackis just nu. Åsikternagår isär kring kryptovalutans framtid.

Men även om internetvalutan kraschar och slutar som enparentes så har vi kommit ett stort kliv närmare en digitaliseringav finansmarknaden för bitcoin är en symbol för någontingmycket större. Och det kommer att skaka om banker och andrafinansaktörer rejält.

Bitcoin - så fungerar det

Bitcoin är en digital och decentraliserad valuta som bygger påkryptoteknik. Bitcoin introducerades 2009 av en eller fleraokända utvecklare under pseudonymen Satoshi Nakamoto ochhar därefter tilldragit sig alltmer intresse från entreprenörer,politiska idealister och teknikintresserade.

Det speciella med bitcoin är att betalningar kan göras utan attnågon mellanhand är inblandad samtidigt som alla i nätverketkan se när en bitcoin byter ägare. Transaktionerna kontrollerasoch lagras i en transparent huvudbok (the block chain). Förvarje enskild bitcoin lagras den fullständigatransaktionshistoriken i huvudboken. Bitcoin är alltså mindreanonymt än exempelvis kontanter.

Huvudboken upprätthålls och uppdateras av `miners` (grävare)som tillhandahåller datorkraft för att verifiera och lagratransaktioner. `Miners` belönas med nyskapade bitcoin. I dagtillkommer på detta sätt 25 nya bitcoin ungefär var tiondeminut. I takt med att antalet utvunna bitcoin ökar blirberäkningarna mer krävande. Den slutliga mängden bitcoin ärsatt till 21 miljoner stycken och denna kommer att nås år 2140.Varje enskild bitcoin är delbar -för närvarande ned till åttadecimaler.

Bitcoin är baserad på en open sourcemjukvara.

Tror du att världen förändrades på World Economic Forum somägde rum i Davos i januari? Tanken är inte orimlig, förtillställningen hade det ambitiösa mottot `reshaping the world`och länge var den här sortens möten mellan världensmäktigaste helt avgörande för världsutvecklingen. Sedan kominternet och förändrade allt. Framför allt betydelsen av att varaen mellanhand.

I dag sprids nya idéer och koncept lätt som en vind övervärlden och prövas, förkastas, byggs på och förändras i ettrasande tempo.

Teknologier och idéer behöver inte längre höga tillskyndare, de utvecklas och sprids ändå om de efterfrågas.

Ett koncept som har sina rötter i den här globala gräsrotsrörelsen och som dessutom i sitt eget maskineri till fullo

anammar nätverkstanken är bitcoin.

I bitcoin och andra så kallade kryptovalutor, det vill säga digitala pengar som ges ut med hjälp av kryptering, serförespråkarna verktyg som inte bara ska göra betalningar snabbare och billigare, utan även på riktigt digitaliserafinansmarknaden.




Mellanhänderna i finanssektorn är nämligen många, gamla och lönsamma. Det rör sig bland annat ombetalkortsföretag, penningöverföringsföretag och banker. Men lika många som mellanhänderna är möjligheternaför kryptovalutorna att skaka om. Frånvaron av mellanhänder skulle innebära betydligt snabbare och billigarebetalningar menar vissa.

Svensken är en flitigare kortanvändare än genomsnittseuropén och varje dag gör svenskarna miljontals köp medsina betalkort. När ett bankkort dras tas upp till 3 procent av summan i anspråk av kortföretag och banker i utbytemot ett visst skydd för det säljande företaget och den köpande konsumenten.

Chris Dixon, partner på det amerikanska riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz och en av USA:s främstaaffärsänglar inom IT-sektorn som bland investerade tidigt i bolag som Skype och Kickstarter, illustrerar betydelsenav betalavgifter genom att påpeka att vid en nätbetalning kan hälften av vinstmarginalen ätas upp av betalavgifter istället för att återinvesteras i verksamheten, beskattas eller gå tillbaka till konsumenten.

`Av alla dessa val är det sämsta möjliga att ge bankerna 2,5 procent för att flytta data över internet`, menar ChrisDixon.





Men det finns inga tecken på att intresset för bitcoin kommer att avta. Tvärtom. Under slutet av förra åretexploderade både intresset och växelkursen för bitcoin. Sedan dess har ämnet varit uppe för diskussion på högstanivå.



En svensk som är kritisk mot bitcoin är David Nordfors, han är forskare inom kvantfysik och tidigare knuten tillVinnova och Stanford. Han var med och startade KK-stiftelsen men är i dag ordförande för Silicon Valley-baserade

IIIJ Innovation and Communication vars syfte är att stötta utvecklingen mot en innovationsekonomi. Han menar attbitcoin har fundamentala svagheter och vill inte beskriva det som en valuta utan snarare som ett virtuelltspekulationsobjekt.

`Jag vågar ha mina besparingar i kronor därför att det finns ett helt land som heter Sverige där det finns miljontalsmänniskor som skriver sina kontrakt och får sina löner i kronor. Bitcoin har ingen sådan ekonomi.`


`När växelkursen går upp hundra gånger på ett år verkar vissa tro att det är ett argument för bitcoin. Men valutorär till för att köpa och sälja saker med. Budskapet är solklart: Köp inte pizza med bitcoin. Köp inte en bil heller,förresten. En billig bil 2010 skulle ju ha kostat sju miljoner dollar i efterhand, eller hur? Hade bitcoin haft encentralbankschef så hade den behövt avsättas så som bitcoinvalutan svänger.`

`Jag tror att framtidens valutor kommer att handla om IT, kryptologi och databehandling. Men risken finns att folkkommer få en misstro mot alla nyheter efter bitcoin. Det kan bli som när dotcombubblan sprack och ingen villeröra dotcombolag på många år.`

I en studie av David Yermack, finansprofessor vid New York University, över växelkursen de första elvamånaderna förra året visades att bitcoin är mångdubbelt mer volatil än världens stora valutor samtidigt som denverkar leva i ett eget ekosystem och inte påverkas av de makroekonomiska händelser som flyttar andra valutor igemensamma eller motsatta riktningar. Det försvårar för företag och privatpersoner som vill försäkra sig motvalutarisker. Växelkursens vilda svängningar har fått vissa förespråkare att argumentera för att insatserna bordefokuseras på att utveckla bitcoin som betalmedel snarare än som en fullödig valuta i konkurrens med de nationellavalutorna.




`Centralbankers och privatbankers balansräkningar har ett värde som man gör anspråk på via mynt, sedlar ochbankkonton. Men det finns ingen tillgång av något slag som man teoretiskt skulle kunna göra anspråk på medhjälp av bitcoin. Det är en enorm skillnad`, säger han.


`Användningen av virtuella valutor är en ytterst marginell företeelse. En del centralbanker i andra länder som haruttalat sig om bitcoin har en annan roll än Riksbanken, till exempel tillsynsfunktioner ellerkonsumentskyddsfunktioner. Vårt mandat är att främja ett effektivt och säkert betalningsväsende och därför finns idagsläget inget behov för Riksbanken att ta ställning.`



`Alla har börjat fråga om bitcoin. En av de stora svenska bankerna har ringt och vill att jag ska komma ochdiskutera bitcoin med dem. 'Hur ska vi göra? Vad ska vi jobba med?', frågar de`, säger Robin Teigland.

Men medan debatten pågår är gräsrötterna i full gång och letar tillämpningar att slå mynt av. Och etableraderiskkapitalbolag har i sin tur fått upp ögonen. Det Silicon Valley-basera-de riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz,vars grundare Marc Andreessen låg bakom den tidiga webbläsaren Mosaic som anses ha populariserat internet,gjorde i december förra året den dittills största investeringen i ett bitcoinföretag genom att satsa 25 miljoner dollar

på plånbokstjänsten Coinbase. Samma månad växte Coinbases kundbas med 10 000 per dag.





Ett annat exempel är mikrobetalningar, det vill säga överföringar av ytterst små summor som inte är ekonomisktgångbara i dagens betalsystem men har en mängd intressanta tillämpningar. I dessa ser Marc Andreessen frånAndreessen Horowitz ett alternativ till medieföretagens problembarn betalväggarna. I stället för att erbjudawebbplatsbesökaren allt eller inget, så skulle mikrobetalningar kunna användas för att ta betalt en minimal summaför varje sidvisning, videospelning eller för en tidsenhet. På ett liknande sätt kan en liten kostnad för att skicka mejlinföras - för liten för att påverka en vanlig användare men tillräckligt stor för att förstöra lönsamheten ispamutskick.

Andra arbetar med att återskapa finansiella funktioner i bitcoinvärlden. Tanken är att tillgångar representerade ibitcoin automatiskt ska matchas mellan köpare och säljare för att eliminera behovet av mellanhänder. DavidMorris, amerikansk analytiker och finansskribent, går längre och spekulerar kring möjligheterna att bygga intermerna i ett kontrakt i hårdvara eller mjukvara vilket enligt honom öppnar för en framtid med lån utan banker,kontrakt utan jurister och aktier utan mäklare. Ett befintligt exempel på den här sortens lösning är varuautomaten.När du stoppar in pengar och väljer vara har du uppfyllt din del av kontraktet och automaten ger ifrån sig sin vara.

Men bitcoinprotokollet öppnar för betydligt mer avancerade tillämpningar, till exempel bilar som blir obrukbara ominte lånebetalningar görs i tid. Mike Hearn, en av bitcoins huvudutvecklare, understryker dock att den här sortenstillämpningar av hårdvaruskäl ligger minst ett årtionde framåt i tiden.







Men i en värld med livskraftiga alternativa penningväsenden skulle maktdynamiken skifta. Förutom en teknisk

kapprustning mellan nya och gamla aktörer skulle kundernas förväntningar ändras. Ställda mot hotet från verkligkonkurrens skulle finansjättarna pressas att hålla sig relevanta och innovativa.

`Folk som inte känner varandra har självorganiserat sig globalt och skapat något som faktiskt funkar och utmanartraditionella institutioner som vi har haft jättelänge`, säger Robin Teigland.

`För mig är bitcoin en symbol för någonting mycket större, man måste se på helheten. Det handlar om att brytaned den gamla synen på det finansiella systemet. Allt som har med pengar att göra börjar man ifrågasätta nu närbitcoin har ett sådant momentum. Folk börjar tänka: 'Wait a minute, varför ska vi göra så där och inte så här?'`



© Veckans Affärer

Läs också


VALUTAN FÖR EN NY VÄRLD

VECKANS AFFÄRER 2014-02-13 Sida 36-41 - Sektion:GRANSKNING BITCOINFörfattare: BJÖRN WALLENBERG

Bitcoin är nätvärldens STÖRSTA SNACKIS just nu.Internetvalutan må krascha och sluta som en parentes, men vihar kommit ett stort kliv närmare en DIGITALISERING AVFINANSMARKNADEN. Och det kommer att skaka om bankeroch andra finansaktörer rejält.

Tror du att världen förändrades på World Economic Forum somägde rum i Davos i januari? Tanken är inte orimlig, förtillställningen hade det ambitiösa mottot "reshaping the world"och länge var den här sortens möten mellan världensmäktigaste helt avgörande för världsutvecklingen. Sedan kominternet och förändrade allt. Framför allt betydelsen av att varaen mellanhand.

I dag sprids nya idéer och koncept lätt som en vind övervärlden och prövas, förkastas, byggs på och förändras i ettrasande tempo.

Teknologier och idéer behöver inte längre höga tillskyndare, deutvecklas och sprids ändå om de efterfrågas.

Ett koncept som har sina rötter i den här globalagräsrotsrörelsen och som dessutom i sitt eget maskineri tillfullo anammar nätverkstanken är bitcoin.

I bitcoin och andra så kallade kryptovalutor, det vill sägadigitala pengar som ges ut med hjälp av kryptering, serförespråkarna verktyg som inte bara ska göra betalningarsnabbare och billigare, utan även på riktigt digitalisera finansmarknaden.




Mellanhänderna i finanssektorn är nämligen många, gamla och lönsamma. Det rör sig bland annat ombetalkortsföretag, penningöverföringsföretag och banker. Men lika många som mellanhänderna är möjligheternaför kryptovalutorna att skaka om. Frånvaron av mellanhänder skulle innebära betydligt snabbare och billigarebetalningar enligt förespråkarna.

Svensken är en flitigare kortanvändare än genomsnittseuropén och varje dag gör svenskarna miljontals köp medsina betalkort.

När ett bankkort dras tas upp till 3 procent av summan i anspråk av kortföretag och banker i utbyte mot ett visstskydd för det säljande företaget och den köpande konsumenten.

Chris Dixon, partner på det amerikanska riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz och en av USA:s främstaaffärsänglar inom IT-sektorn som bland investerade tidigt i bolag som Skype och Kickstarter, illustrerar betydelsen

av betalavgifter genom att påpeka att vid en nätbetalning kan hälften av vinstmarginalen ätas upp av betalavgifter istället för att återinvesteras i verksamheten, beskattas eller gå tillbaka till konsumenten.

"Av alla dessa val är det sämsta möjliga att ge bankerna 2,5 procent för att flytta data över internet", menar ChrisDixon.





Men det finns inga tecken på att intresset för bitcoin kommer att avta. Tvärtom. Under slutet av förra åretexploderade både intresset och växelkursen för bitcoin. Sedan dess har ämnet varit uppe för diskussion på högstanivå.



En svensk som är kritisk mot bitcoin är David Nordfors, han är forskare inom kvantfysik och tidigare knuten tillVinnova och Stanford. Han var med och startade KK-stiftelsen men är i dag ordförande för Silicon Valley-baseradeIIIJ Innovation and Communication vars syfte är att stötta utvecklingen mot en innovationsekonomi. Han menar attbitcoin har fundamentala svagheter och vill inte beskriva det som en valuta utan snarare som ett virtuelltspekulationsobjekt.

"Jag vågar ha mina besparingar i kronor därför att det finns ett helt land som heter Sverige där det finns miljontalsmänniskor som skriver sina kontrakt och får sina löner i kronor. Bitcoin har ingen sådan ekonomi."


"När växelkursen går upp hundra gånger på ett år verkar vissa tro att det är ett argument för bitcoin. Men valutorär till för att köpa och sälja saker med. Budskapet är solklart: Köp inte pizza med bitcoin. Köp inte en bil heller,förresten. En billig bil 2010 skulle ju ha kostat sju miljoner dollar i efterhand, eller hur? Hade bitcoin haft encentralbankschef så hade den behövt avsättas så som bitcoinvalutan svänger."

"Jag tror att framtidens valutor kommer att handla om IT, kryptologi och databehandling. Men risken finns att folkkommer få en misstro mot alla nyheter efter bitcoin. Det kan bli som när dotcombubblan sprack och ingen villeröra dotcombolag på många år."

I en studie av David Yermack, finansprofessor vid New York University, över växelkursen de första elvamånaderna förra året visades att bitcoin är mångdubbelt mer volatil än världens stora valutor samtidigt som denverkar leva i ett eget ekosystem och inte påverkas av de makroekonomiska händelser som flyttar andra valutor igemensamma eller motsatta riktningar. Det försvårar för företag och privatpersoner som vill försäkra sig mot

valutarisker. Växelkursens vilda svängningar har fått vissa förespråkare att argumentera för att insatserna bordefokuseras på att utveckla bitcoin som betalmedel snarare än som en fullödig valuta i konkurrens med de nationellavalutorna.




"Centralbankers och privatbankers balansräkningar har ett värde som man gör anspråk på via mynt, sedlar ochbankkonton. Men det finns ingen tillgång av något slag som man teoretiskt skulle kunna göra anspråk på medhjälp av bitcoin. Det är en enorm skillnad", säger han.


"Användningen av virtuella valutor är en ytterst marginell företeelse. En del centralbanker i andra länder som haruttalat sig om bitcoin har en annan roll än Riksbanken, till exempel tillsynsfunktioner ellerkonsumentskyddsfunktioner. Vårt mandat är att främja ett effektivt och säkert betalningsväsende och därför finns idagsläget inget behov för Riksbanken att ta ställning."



"Alla har börjat fråga om bitcoin. En av de stora svenska bankerna har ringt och vill att jag ska komma ochdiskutera bitcoin med dem. 'Hur ska vi göra? Vad ska vi jobba med?', frågar de", säger Robin Teigland.

Men medan debatten pågår är gräsrötterna i full gång och letar tillämpningar att slå mynt av. Och etableraderiskkapitalbolag har i sin tur fått upp ögonen. Det Silicon Valley-basera-de riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz,vars grundare Marc Andreessen låg bakom den tidiga webbläsaren Mosaic som anses ha populariserat internet,gjorde i december förra året den dittills största investeringen i ett bitcoinföretag genom att satsa 25 miljoner dollarpå plånbokstjänsten Coinbase. Samma månad växte Coinbases kundbas med 10 000 per dag.





Ett annat exempel är mikrobetalningar, det vill säga överföringar av ytterst små summor som inte är ekonomiskt

gångbara i dagens betalsystem men har en mängd intressanta tillämpningar. I dessa ser Marc Andreessen frånAndreessen Horowitz ett alternativ till medieföretagens problembarn betalväggarna. I stället för att erbjudawebbplatsbesökaren allt eller inget, så skulle mikrobetalningar kunna användas för att ta betalt en minimal summaför varje sidvisning, videospelning eller för en tidsenhet. På ett liknande sätt kan en liten kostnad för att skicka mejlinföras - för liten för att påverka en vanlig användare men tillräckligt stor för att förstöra lönsamheten ispamutskick.

Andra arbetar med att återskapa finansiella funktioner i bitcoinvärlden. Tanken är att tillgångar representerade ibitcoin automatiskt ska matchas mellan köpare och säljare för att eliminera behovet av mellanhänder. DavidMorris, amerikansk analytiker och finansskribent, går längre och spekulerar kring möjligheterna att bygga intermerna i ett kontrakt i hårdvara eller mjukvara vilket enligt honom öppnar för en framtid med lån utan banker,kontrakt utan jurister och aktier utan mäklare. Ett befintligt exempel på den här sortens lösning är varuautomaten.När du stoppar in pengar och väljer vara har du uppfyllt din del av kontraktet och automaten ger ifrån sig sin vara.Men bitcoinprotokollet öppnar för betydligt mer avancerade tillämpningar, till exempel bilar som blir obrukbara ominte lånebetalningar görs i tid. Mike Hearn, en av bitcoins huvudutvecklare, understryker dock att den här sortenstillämpningar av hårdvaruskäl ligger minst ett årtionde framåt i tiden.







Men i en värld med livskraftiga alternativa penningväsenden skulle maktdynamiken skifta. Förutom en tekniskkapprustning mellan nya och gamla aktörer skulle kundernas förväntningar ändras. Ställda mot hotet från verkligkonkurrens skulle finansjättarna pressas att hålla sig relevanta och innovativa.

"Folk som inte känner varandra har självorganiserat sig globalt och skapat något som faktiskt funkar och utmanartraditionella institutioner som vi har haft jättelänge", säger Robin Teigland.

"För mig är bitcoin en symbol för någonting mycket större, man måste se på helheten. Det handlar om att brytaned den gamla synen på det finansiella systemet. Allt som har med pengar att göra börjar man ifrågasätta nu närbitcoin har ett sådant momentum. Folk börjar tänka: 'Wait a minute, varför ska vi göra så där och inte så här?'"



BITCOIN - SÅ FUNGERAR DET

BITCOIN ÄR EN digital och decentraliserad valuta som bygger på kryptoteknik. Bitcoin introducerades 2009 av eneller flera okända utvecklare under pseudonymen Satoshi Nakamoto och har därefter tilldragit sig alltmer intressefrån entreprenörer, politiska idealister och teknikintresserade.

DET SPECIELLA MED bitcoin är att betalningar kan göras utan att någon mellanhand är inblandad samtidigt somalla i nätverket kan se när en bitcoin byter ägare. Transaktionerna kontrolleras och lagras i en transparenthuvudbok (the block chain). För varje enskild bitcoin lagras den fullständiga transaktionshistoriken i huvudboken.Bitcoin är alltså mindre anonymt än exempelvis kontanter.

HUVUDBOKEN UPPRÄTTHÅLLS och uppdateras av "miners" (grävare) som tillhandahåller datorkraft för attverifiera och lagra transaktioner. "Miners" belönas med nyskapade bitcoin. I dag tillkommer på detta sätt 25 nyabitcoin ungefär var tionde minut. I takt med att antalet utvunna bitcoin ökar blir beräkningarna mer krävande. Denslutliga mängden bitcoin är satt till 21 miljoner stycken och denna kommer att nås år 2140. Varje enskild bitcoin ärdelbar -för närvarande ned till åtta decimaler.

BITCOIN ÄR baserad på en open sourcemjukvara.

30 bitcointransaktioner sker varje minut. Som jämförelse uförs 200 000 Visatransaktioner under samma tidsperiod.

"Det är en bubbla. Du måste verkligen använda fantasin för att kunna utröna vilket inneboende värde bitcoin har.Jag har inte klarat av att göra det."

Alan Greenspan, f d chef USA:s centralbank Federal Reserv

"Jag vill inte göra mig till expert på den här typen av teknologiska fronter, men jag tror inte på bitcoin och liknande.Jag tror inte på alternativa valutasystem, jag tror att dollarn och euron räcker gott, länge."

Anders Borg, Sveriges finansminister

"Det är en anmärkningsvärd konceptuell och teknisk prestation, som mycket väl kan användas av existerandefinansiella institutioner (vilka skulle kunna ge ut sina egna bitcoin) eller till och med av staterna själva."

François Velde, senior ekonom på Federal Reserve i Chicago

Bildtext: - Kasinot The D i Las Vegas började acceptera bitcoin som betalning i början på året. - David Nordfors. - Bitcoin är en digital och decentraliserad valuta med okända skapare. - Robin Teigland.

© Veckans Affärer

Läs också


En revolution i bankvärlden

ENTREPRENÖR 2014-02-03 11:48

Nya affärer Mejlen revolutionerade posten. Nu revolutionerarbitcoin och andra kryptovalutor kanske bankvärlden? Klart attbanker är rädda, säger Robin Teigland, forskare påHandelshögskolan.

Robin Teigland, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Varför ska det ta tid och kosta stora summor att skicka pengartvärs över jorden? Om jag kan skicka pengar till utlandet billigtoch snabbt, utan att betala hundratals kronor till en storbank,väljer jag kanske Bitcoin eller en liknande finansiell instrument.

Det säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm, och expert på digitalt entreprenörskap.

Tänk bara när bönder och entreprenörer i Afrika kan gå runtsina länders dyra banker och betala för utsädet viasmarttelefonen. Eller när alla invandrare kan skicka hempengar med bara ett musklick. Då tar bitcoin fart.

Visionen finns där, och den har vuxit fram fort.

Jag blev intresserad av Bitcoin för flera år sedan just för attpersoner från hela världen blixtsnabbt har organiserat sigonline runt det här komplicerade projektet, säger RobinTeigland

Bitcoin är en internetpeng, en datafil. Den finns inte som mynteller sedlar. Ingen har lyckats kopiera och eller förfalskadatafilerna i alla fall inte än.

Likt uppslagsverket Wikipedia kontrolleras alla bitcoin av sinaanvändare. Alla transaktioner registreras i ett öppet register.Därför behövs ingen stat och ingen riksbank. Filerna, alltsåbitcoinen, skapas av avancerade användare. I takt med attbitcoinen blir fler blir beräkningarna mer krävande och det gårtill slut bara att skapa 21 miljoner bitcoins.

Det är klart att det här är ett helt nytt sätt att tänka om pengaroch finansiella transaktioner, säger Robin Teigland.

Men Bitcoin har också kritiserats för att vara en valuta somanvänts vid illegal handel, penningtvätt och spel på nätet.

Men vill man göra illegala affärer så är kanske kontanter bättre.Och det är ju ingen som kräver att dollarn ska avskaffas baraför att knarkhandlare använder den valutan.

Bakom utvecklingen står förutom entreprenörer nyfikna datatekniker, frihetstörstande extremliberaler som hatarstater och banker, och förstås giriga investerare. Frihetstörst, girighet, och nyfikenhet är en kraftfull kobination.

Internet har tagit makt från stora centrala aktörer i många branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna,säger Robin Teigland.

Men än så länge tar bara några få butiker i Sverige, bland annat en kiropraktor i Stockholm och Pizza24, som taremot bitcoins. Det går alltså i praktiken inte att handla med bitcoins på gatan i Sverige än.

Men flera stora företag, som Wordpress och Subway tar bitcoin. Liksom Virgin Galactic; om du vill köpa enrymdresa.

Text: Åsa Nilsson Rönnqvist och Jonas Fredén

Läs om bitcoin på: www.bitcoin.se

Rekommenderade nyheter

© Entreprenör

Läs också


Tio år av tummen upp

DAGENS NYHETER 2014-02-03 10:04(Uppdaterad: 2014-02-03 11:05)

Facebook fyller tvåsiffrigt. Vem är snyggaste tjejen i plugget?Denna pubertala fråga skulle komma att förändra världen.

Sökandet efter svaret har skapat helt nya sätt att göra affärer,bedriva politik, umgås med nära och kära och vara elaka motfolk vi inte ens känner.

Facebook fyller tvåsiffrigt. Vem är snyggaste tjejen i plugget?Denna pubertala fråga skulle komma att förändra världen.Sökandet efter svaret har skapat helt nya sätt att göra affärer,bedriva politik, umgås med nära och kära och vara elaka motfolk vi inte ens känner.

Allt tar sin början natten till den 28 oktober 2003, i Boston påden amerikanska östkusten. En ung hackare vid namn MarkZuckerberg har tagit sig in i en server på Harvard-universitetetoch tankar hem bilder på alla universitetets studenter.

Zuckerberg är frustrerad över att universitetsledningen intelyckats skapa en digital katalog över samtliga studenter - en såkallad facebook. I protest lanserar han sajten Facemash därbesökarna kan rösta fram den mest attraktiva studenten.Sajten väcker nyfikenhet men många är upprörda. Zuckerbergtvingas dra tillbaka alltihop.

Men fröet är sått. Zuckerberg har fått smak för social hacking,att med digitala verktyg få människor att mötas på nya sätt.Bortom snyggingarna kan en större uppgift anas. Facebookbörjar blygsamt som en interaktiv digital skolkatalog på ettenda universitet, men idén visar sig ha en egenskap somborgar för tillväxt: den är skalbar. Det som funkar litet, funkarstort. Det som funkar på Harvard funkar på Stanford och Yale,sedan i hela USA, sedan i land efter land, i världsdel eftervärldsdel. Visst, miljarder behöver plöjas ner i tekniskinfrastruktur, tusentals människor anställas, en ständig strömav nya funktioner utvecklas. Men redan på ett tidigt stadiumfann Zuckerberg källkoden för gränssnittet mellan teknik ochumgänge.

Zuckerberg får människor att kliva in i den digitala världen somsig själva på ett sätt som ingen annan lyckats med tidigare.Visserligen fanns det ett intensivt socialt liv på nätet långt föregilla-knapparnas tidevarv, men i denna subkultur var det kutymatt uppträda under en särskild nätidentitet, ett nick (förnickname, smeknamn). Livet på nätet sågs som något heltannat än livet utanför och de två skulle hållas isär. Manbehövde inte känna sig bunden av vem man var i den fysiskaverkligheten. Den libertarianska utopin om frihet från överhet och lagar hyllades.

Så här uttrycktes det i ett manifest av pionjären John Perry Barlow: Industrivärldens regenter, ni trötta jättar av köttoch stål, jag kommer från cyberrymden, själens nya hemvist. Å framtidens vägnar ber jag er som hör till detförflutna att lämna oss ifred. Med Facebook blev internet i stället autentiskt. Vi uppträder som oss själva och

försöker spegla det liv vi lever utanför nätet. Mark Zuckerberg ser idén om radikal transparens som ett slagsöverideologi för Facebook: Ju mer vi delar med oss av oss själva, desto bättre blir världen. Begreppet integritetges en ny innebörd.

- Tiden när du visade upp andra bilder för dina arbetskamrater än för övriga vänner närmar sig nog rätt snabbt sittslut. Att hålla sig med två identiteter är ett exempel på bristande integritet, har Mark Zuckerberg sagt.

Som av en händelse råkar denna syn på integritet vara den effektivaste formeln för lönsamhet i 2000-taletspostindustriella ekonomi. Google hade redan visat att det gick att tjäna stora pengar på reklam som utformas ochriktas på basis av vad folk gör på nätet. Facebooks sociala plattform lyfte möjligheterna att tillgodogöra sig dataom användarna till en ny nivå.

Med hjälp av rå datorkraft och avancerade algoritmer kan datan ge svar på hur annonser mest effektivt skaplaceras ut. Utifrån kunskapen om var du bor, din ålder, vilka dina vänner är, vad du skriver om på sajten och såvidare kan Facebook hjälpa företag att nå fram med rätt budskap till rätt person vid rätt tidpunkt. Det handlar intebara om den information du själv laddat upp. Även ditt beteende analyseras. Facebook vet mer om oss än visjälva gör.

Ju mer data om användarna, desto större möjligheter att tjäna pengar. Användarvillkor och sekretessregler hardärför under hela företagets historia varit en balansgång mellan profiten och integriteten. I takt med att tjänstenutvecklats har villkoren skrivits om. Många gånger har invändningar från användare, opinionsbildare ochmyndigheter tvingat Facebook att tillfälligt backa och leta efter en annan väg framåt.

Redan för två år sedan fanns halva Sverige på Facebook. Att inte vara med har på sina håll blivit ett socialthandikapp. Middagskonversationen blir omöjlig att hänga med i om du inte läst vad vänkretsen skrivit i sinasenaste uppdateringar. Ja, i värsta fall missar du hela tillställningen eftersom inbjudan bara skickades ut påFacebook.

Facebook har i snart tio år uppfostrat sina användare till att bli hypersociala. Men det finns en dialektik som gör attlivet på Facebook inte blir en direkt spegling av livet i övrigt. I denna nya kvasioffentlighet blir var och en sin egenkommunikationsstrateg. Ett stråk av varumärkesvård tränger sig på i umgänget. På Facebook har maträtterna entendens att bli ovanligt delikata och semestervistelserna lite extra soliga.

Våra bekantskapskretsar ändrar också karaktär på Facebook. Svaga blir starkare, som forskarna uttrycker det.Gamla klasskamrater, före detta kolleger och kompisars kompisar som annars knappast skulle ha sökt uppvarandra knyter helt naturligt band på Facebook.

Facebook har blivit populärt av det enkla skälet att det kan föra oss närmare varandra. Du kan enkelt följavardagen hos vännen som har emigrerat eller se teckningarna som barnbarnen ritat i en annan del av landet. Detfinns också spektakulära solskenshistorier, som när 51-åriga Frances Simpson i England hittade sin 72-årige farsom hon inte hade sett på 48 år.

Men Facebook förstärker också det allra sämsta. Som till exempel i det lilla samhället Bjästa i Ångermanland2009, efter att en tonårsflicka blivit utsatt för ett sexövergrepp på en skoltoalett. De som försvarade den utpekadepojken startade en Facebooksida där hundratals personer ägnade sig åt att smutskasta flickan.

Den 8 juni 2010 sitter en man vid namn Wael Ghonim och gråter framför datorn. Han har just sett en bild på nätetsom visar liket av en ung man som misshandlats av egyptisk polis. Något måste göras, tänker Ghonim, och tar tilldet starkaste vapen han känner - internet. Snart dyker sidan Vi är alla Khaled Said upp på Facebook, döpt efterden dödade unge mannen. Första inlägget får 33 kommentarer. Efter tre minuter har sidan 300 medlemmar. Viddagens slut har det lämnats 1 800 kommentarer och 36 000 personer följer sidan. I februari 2011 får varje inläggtusentals kommentarer och läses av över en miljon människor. Facebooksidan förstärker de regimkritiskaströmningarna i landet och blir ett verktyg för att samordna protesterna. Det börjar talas om enFacebookrevolution.

De sociala mediernas betydelse under den arabiska våren är omtvistad. Vissa anser att Facebook var ovärderligtför att mobilisera medelklassungdomar som tidigare varit ointresserade av politik. Andra stämplar idén om enFacebook revolution som en västerländsk själv överskattning och ett hån mot de egyptier som fick kännamilisernas knölpåkar in på bara skinnet. Många av dem hade aldrig suttit vid en dator.

Även i mindre sammanhang har en Facebooksida blivit oundgänglig när namnlistor ska fyllas och demonstrationerarrangeras. Googla på upprop+facebook och du får en bred provkarta över svenskarnas engagemang: vargar,social välfärd, nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser, hovrättsdomar, försvunna katter, rasistiska skämt,

feminism, bekämpningsmedlet glyfosat, en nedläggningshotad kyrka, studiemedel och så vidare. Kritiker varnarför att engagemanget devalveras till en knapptryckning. Begrepp som klicktivism och slacktivism har myntats fördem som anser att det räcker att gilla något på Facebook för att kunna hävda att man har gjort en insats.

Farhågorna motsägs av statsvetaren Nils Gustafsson som i sin avhandling Leetocracy slår fast att de som driverkampanjer i sociala medier som Facebook ofta är politiskt engagerade även på andra sätt.

Den 18 maj 2012 blev en historisk dag på Nasdaqbörsen i New York. Aldrig tidigare hade ett nytt bolag värderatsså högt: 700 miljarder kronor. Trots den höga värderingen var nervositeten stor inför börsintroduktionen. Änspåddes Facebookaktien en lysande framtid, än varnades för att affärsmodellen var osäker.

När börsklockan klämtade i gång handeln utbröt kaos. Tekniska problem saboterade affärerna och drev handlarnatill panik. När börsen stängde hade aktien först stigit för att sedan landa strax över introduktionspriset. Dagarnasom följde åkte kursen rutschkana neråt och snart talades det om fiasko. Facebook drogs inför rätta för att inte haredovisat företagets finansiella situation på ett korrekt sätt inför premiären.

Sedan dess har det ljusnat betydligt. Aktien har klättrat stadigt uppåt och handlas nu kring knappa 60 dollar (cirka400 kronor). I höstas överträffade Facebooks rapport för tredje kvartalet alla förväntningar. Zuckerberg hade hittaten formel för att tjäna pengar även på mobilversionen av Facebook.

Den 20 maj 2013 anländer en 27-årig amerikansk datatekniker till Hongkong. I sitt bagage har han fyra bärbaradatorer fyllda med information som bland mycket annat innehåller sprängstoff rörande Facebook. Hans namn ärEdward Snowden och han har bestämt sig för att avslöja vad hans tidigare uppdragsgivare, den amerikanskaunderrättelsetjänsten NSA, sysslar med. Några dagar senare publicerar tidningen The Guardian uppgifterna somkastar företag som Facebook, Google och Apple in i en kris.

Under kodnamnet Prism har NSA utvecklat ett system som ger tillgång till data på företagens servrar. Den förstarapporteringen ger intryck av att NSA fritt kan hämta ut vad man vill. Det förnekas bestämt av Facebook och deandra, men krishanteringen blir svår. Blotta tanken på att den information som Facebook har lagrad om en miljardmänniskor skulle vara fritt tillgänglig för NSA är en orwelliansk mardröm som överträffar foliehattarnas mestparanoida fantasier. Grunden för den affärsmodell som bygger på att användarna lämnar ifrån sig data är hotad.Att återupprätta sitt rykte blir en formidabel utmaning för nätbolagen.

Den 4 februari har det gått tio år sedan de första Harvardstudenterna loggade in på sajten. Den 19-årigestudenten Mark Zhar hunnit bli en 29-årig mångmiljardär. Skolkatalogen har blivit ett multinationellt börsbolag somöver en miljard människor anförtror sina liv. Journalisten Rebecca Mackinnon varnar i sin bok Consent of theNetworked för konsekvenserna av att kommersiella storbolag äger den digitala infrastruktur som är 2000-taletsviktigaste offentlighet. Vad händer när ramarna för yttrandefriheten definieras i finstilta användarvillkor formuleradeav direktörer med siktet inställt på nästa kvartalsrapport? Varningen har inte blivit mindre aktuell efter Facebooksbörsnotering och Snowdens avslöjanden.

Samtidigt antyder opinionsundersökningar att många rycker på axlarna åt hoten mot integriteten. Någon flykt frånFacebook syns inte, även om företaget medger att tonåringarna numera hellre hänger på Instagram ellerSnapchat. Motivet till det är antagligen mer trivialt än att försöka undgå nätspionerna på NSA. Det pinsamma ochförbjudna hanteras bättre någon annanstans när inte bara mamma och pappa utan även far- och morföräldrargjort Facebook till sitt.

Kanske är det hoppfullt för Facebook. Äldre användare är mindre benägna att hasta vidare till nästa nya grej.Deras tjockare plånböcker gör dem också kommersiellt mer intressanta. Lägg till det den stigande livslängden ochdet finns kanske chans till fler jubileer för Facebook. Grattis!

Källor: Forbes, Mashable, Tech Crunch, New York Times, Wikipedia, Socialbakers, Facebook Inc med fleraFöljande personer har bidragit med kunskap och tankar till artikeln: Robin Teigland, forskare på Handelshögskolani Stockholm, Annika Lidne, konsult och sociala medier-expert, Christopher Kullenberg, aktivist och forskare påGöteborgs universitet, Sonja Buchegger, forskare på KTH.

Hans Rosén

[email protected]

Fakta: Nyckelord ur vokabulären

Gilla Engelskans like översätts numera ibland talspråkligt till svenska även som lajka. En möjlighet att visa sitt

gillande för en sida, bild eller kommentar på Facebook. Sociogram Kartläggning av en persons kontaktnät. Mycketvärdefullt för marknadsföring på Facebook, liksom för kriminalpoliser och militära underrättelse-tjänster. Prism Detsystem som den amerikanska spionmyndigheten NSA använder för att få tillgång till data om användare hosFacebook, Google, Apple och andra nätföretag. Facerape Någon kapar ditt Facebook-konto och skriver saker i dittnamn som du inte uppskattar. Selfie Ett självporträtt taget med mobilkamera. Leet Nätslang för elit. Skrivs även1337.

© Dagens Nyheter

Läs också


EN REVOLUTION I BANKVÄRLDEN

ENTREPRENÖR 2014-01-31 Sida 44 - Sektion: General

Mejlen revolutionerade posten. Nu revolutionerar bitcoin ochandra kryptovalutor bankvärlden? - Klart att bankerna är rädda,säger Robin Teigland, forskare på Handelshögskolan.

-VARFÖR SKA detta tid och kosta stora summor att skickapengar tvärs över jorden? Om jag kan skicka pengar tillutlandet billigt och snabbt. utan att betala hundratals kronor tillen storbank, väljer jag kanske biteoin eller en liknandefinansiell instrument.

Det säger Robin Teigland, docent på Handelshögskolan iStockholm.

- Tänk bara när bönder och entreprenörer i Afrika kan gå runtsina länders dyra banker och betala för utsädet viasmarttelefonen. Dä tar biteoin fart.

Visionen finns där. och den har vuxit fram fort.

-Jag blev intresserad av biteoin tor flera år sedan just för attpersoner från hela världen blixtsnabbt har organiserat sigonline runt det här komplicerade projektet, säger RobinTeigland

Biteoin är en intcrnctpeng. en datafil. Den finns inte som mynteller sedlar. Ingen har lyckats kopiera och eller förfalskadatafilerna - i alla fall inte än. Likt uppslagsverket Wikipcdiakontrolleras alla biteoin av sina användare. .'Vila transaktionerregistreras i ett öppet register. Därför behövs ingen stat ochingen riksbank. Filerna, alltså bitcoinen. skapas av avanceradeanvändare. - Det är klart att det här är ett helt nytt sätt att tänka om pengar och finansiella transaktioner, sägerRobin Teigland.

Men Bileoin har också kritiserats för att vara en valuta som använts vid illegal handel, penningtvätt och spel pånätet.

- Men vill man göra illegala affärer så är kanske kontanter bättre. Och det är ju ingen som kräver att dollarn skaavskaffas bara för att knarkhandlare använder den valutan.

Bakom utvecklingen står förutom entreprenörer nyfikna datatekniker, frihetstörstande extremlibcralcr som hatarstater och banker, och förstas giriga investerare. Frihetstörst, girighet, och nyfikenhet är en kraftfull kobination.

- Internet har tagit makt från stora centrala aktörer i många branscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna,säger Robin Teigland.

Men an sä länge tar bara nägra fä butiker i Sverige, bland annat en kiropraktor i Stockholm och Pizza24, emotbitcoin. Det gar alltså i praktiken inte att handla med bitcoin på gatan i Sverige - än.

Men (lera stora förelag, som Wordpress och Subway. tar bitcoin. Liksom Virgin Galactic; om du vill köpa enrymdresa. ▲

Bildtext: - Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Läs också


Internet

ENTREPRENÖR 2014-01-31 Sida 6 - Sektion: General

"Internet har har tagit makt från stora centrala aktörer i mångabranscher. Nu har turen kanske kommit till bankerna.

"

Robin Teigland,

docent på Handelshögskolan i Stockholm

© Entreprenör

Läs också


TIO ÅR AV TUMMENUPP

DAGENS NYHETER 2014-01-25 Sida 20-21 - Sektion:DOKUMENT - Del: 10Författare: Hans Rosén E-post: [email protected]

Facebook fyller tvåsiffrigt. Vem är snyggaste tjejen i plugget?Denna pubertala fråga skulle komma att förändra världen.Sökandet efter svaret har skapat helt nya sätt att göra affärer,bedriva politik, umgås med nära och kära och vara elaka motfolk vi inte ens

...känner. Allt tar sin början natten till den 28 oktober 2003, iBoston på den amerikanska östkusten. En ung hackare vidnamn Mark Zuckerberg har tagit sig in i en server på Harvard-universitetet och tankar hem bilder på alla universitetetsstudenter. Zuckerberg är frustrerad över attuniversitetsledningen inte lyckats skapa en digital katalog översamtliga studenter - en så kallad "facebook". I protest lanserarhan sajten Facemash där besökarna kan rösta fram den mestattraktiva studenten. Sajten väcker nyfikenhet men många ärupprörda. Zuckerberg tvingas dra tillbaka alltihop.

Men fröet är sått. Zuckerberg har fått smak för "social hacking",att med digitala verktyg få människor att mötas på nya sätt.Bortom snyggingarna kan en större uppgift anas.

Facebook börjar blygsamt som en interaktiv digital skolkatalogpå ett enda universitet, men idén visar sig ha en egenskap somborgar för tillväxt: den är skalbar. Det som funkar litet, funkarstort. Det som funkar på Harvard funkar på Stanford och Yale,sedan i hela USA, sedan i land efter land, i världsdel eftervärldsdel. Visst, miljarder behöver plöjas ner i tekniskinfrastruktur, tusentals människor anställas, en ständig strömav nya funktioner utvecklas. Men redan på ett tidigt stadium fann Zuckerberg källkoden för gränssnittet mellanteknik och umgänge.

Zuckerberg får människor att kliva in i den digitala världen som sig själva på ett sätt som ingen annan lyckats medtidigare. Visserligen fanns det ett intensivt socialt liv på nätet långt före gilla-knapparnas tidevarv, men i dennasubkultur var det kutym att uppträda under en särskild nätidentitet, ett "nick" (för nickname, smeknamn). Livet pånätet sågs som något helt annat än livet utanför och de två skulle hållas isär. Man behövde inte känna sig bundenav vem man var i den fysiska verkligheten. Den libertarianska utopin om frihet från överhet och lagar hyllades.

Så här uttrycktes det i ett manifest av pionjären John Perry Barlow:

"Industrivärldens regenter, ni trötta jättar av kött och stål, jag kommer från cyberrymden, själens nya hemvist. Åframtidens vägnar ber jag er som hör till det förflutna att lämna oss ifred."

Med Facebook blev internet i stället autentiskt. Vi uppträder som oss själva och försöker spegla det liv vi leverutanför nätet.

Mark Zuckerberg ser idén om "radikal transparens" som ett slags överideologi för Facebook: Ju mer vi delar medoss av oss själva, desto bättre blir världen. Begreppet integritet ges en ny innebörd.

- Tiden när du visade upp andra bilder för dina arbetskamrater än för övriga vänner närmar sig nog rätt snabbt sitt

slut. Att hålla sig med två identiteter är ett exempel på bristande integritet, har Mark Zuckerberg sagt.

Som av en händelse råkar denna syn på integritet vara den effektivaste formeln för lönsamhet i 2000-taletspostindustriella ekonomi. Google hade redan visat att det gick att tjäna stora pengar på reklam som utformas ochriktas på basis av vad folk gör på nätet. Facebooks sociala plattform lyfte möjligheterna att tillgodogöra sig dataom användarna till en ny nivå.

Med hjälp av rå datorkraft och avancerade algoritmer kan datan ge svar på hur annonser mest effektivt skaplaceras ut. Utifrån kunskapen om var du bor, din ålder, vilka dina vänner är, vad du skriver om på sajten och såvidare kan Facebook hjälpa företag att nå fram med rätt budskap till rätt person vid rätt tidpunkt. Det handlar intebara om den information du själv laddat upp. Även ditt beteende analyseras. Facebook vet mer om oss än visjälva gör.

Ju mer data om användarna, desto större möjligheter att tjäna pengar. Användarvillkor och sekretessregler hardärför under hela företagets historia varit en balansgång mellan profiten och integriteten. I takt med att tjänsten ut

vecklats har villkoren skrivits om. Många gånger har invändningar från användare, opinionsbildare ochmyndigheter tvingat Facebook att tillfälligt backa och leta efter en annan väg framåt.

Redan för två år sedan fanns halva Sverige på Facebook. Att inte vara med har på sina håll blivit ett socialthandikapp. Middagskonversationen blir omöjlig att hänga med i om du inte läst vad vänkretsen skrivit i sinasenaste uppdateringar. Ja, i värsta fall missar du hela tillställningen eftersom inbjudan bara skickades ut påFacebook.

Facebook har i snart tio år uppfostrat sina användare till att bli hypersociala. Men det finns en dialektik som gör attlivet på Facebook inte blir en direkt spegling av livet i övrigt. I denna nya kvasioffentlighet blir var och en sin egenkommunikationsstrateg. Ett stråk av varumärkesvård tränger sig på i umgänget. På Facebook har maträtterna entendens att bli ovanligt delikata och semestervistelserna lite extra soliga.

Våra bekantskapskretsar ändrar också karaktär på Facebook. Svaga länkar blir starkare, som forskarna uttryckerdet. Gamla klasskamrater, före detta kolleger och kompisars kompisar som annars knappast skulle ha sökt uppvarandra knyter helt naturligt band på Facebook.

Facebook har blivit populärt av det enkla skälet att det kan föra oss närmare varandra. Du kan enkelt följavardagen hos vännen som har emigrerat eller se teckningarna som barnbarnen ritat i en annan del av landet. Detfinns också spektakulära solskenshistorier, som när 51-åriga Frances Simpson i England hittade sin 72-årige farsom hon inte hade sett på 48 år.

Men Facebook förstärker också det allra sämsta. Som till exempel i det lilla samhället Bjästa i Ångermanland2009, efter att en tonårsflicka blivit utsatt för ett sexövergrepp på en skoltoalett. De som försvarade den utpekadepojken startade en Facebooksida där hundratals personer ägnade sig åt att smutskasta flickan.

Den 8 juni 2010 sitter en man vid namn Wael Ghonim och gråter framför datorn. Han har just sett en bild på nätetsom visar liket av en ung man som misshandlats av egyptisk polis. Något måste göras, tänker Ghonim, och tar tilldet starkaste vapen han känner - internet.

Snart dyker sidan "Vi är alla Khaled Said" upp på Facebook, döpt efter den dödade unge mannen. Första inläggetfår 33 kommentarer. Efter tre minuter har sidan 300 medlemmar. Vid dagens slut har det lämnats 1 800kommentarer och 36 000 personer följer sidan. I februari 2011 får varje inlägg tusentals kommentarer och läses avöver en miljon människor.

Facebooksidan förstärker de regimkritiska strömningarna i landet och blir ett verktyg för att samordna protesterna.Det börjar talas om en Facebookrevolution.

De sociala mediernas betydelse under den arabiska våren är omtvistad. Vissa anser att Facebook var ovärderligtför att mobilisera medelklassungdomar som tidigare varit ointresserade av politik. Andra stämplar idén om enFacebookrevolution som en västerländsk självöverskattning och ett hån mot de egyptier som fick känna milisernasknölpåkar in på bara skinnet. Många av dem hade aldrig suttit vid en dator.

Även i mindre sammanhang har en Facebooksida blivit oundgänglig när namnlistor ska fyllas och demonstrationerarrangeras. Googla på upprop+facebook och du får en bred provkarta över svenskarnas engagemang: vargar,

social välfärd, nationella riktlinjer vid minskade fosterrörelser, hovrättsdomar, försvunna katter, rasistiska skämt,feminism, bekämpningsmedlet glyfosat, en nedläggningshotad kyrka, studiemedel och så vidare.

Kritiker varnar för att engagemanget devalveras till en knapptryckning. Begrepp som klicktivism och slacktivismhar myntats för dem som anser att det räcker att gilla något på Facebook för att kunna hävda att man har gjort eninsats.

Farhågorna motsägs av statsvetaren Nils Gustafsson som i sin avhandling "Leetocracy" slår fast att de som driverkampanjer i sociala medier som Facebook ofta är politiskt engagerade även på andra sätt.

Den 18 maj 2012 blev en historisk dag på Nasdaqbörsen i New York. Aldrig tidigare hade ett nytt bolag värderatsså högt: 700 miljarder kronor. Trots den höga värderingen var nervositeten stor inför börsintroduktionen. Änspåddes Facebookaktien en lysande framtid, än varnades för att affärsmodellen var osäker.

När börsklockan klämtade i gång handeln utbröt kaos. Tekniska problem saboterade affärerna och drev handlarnatill panik. När börsen stängde hade aktien först stigit för att sedan landa strax över introduktionspriset. Dagarnasom följde åkte kursen rutschkana neråt och snart talades det om fiasko. Facebook drogs inför rätta för att inte haredovisat företagets finansiella situation på ett korrekt sätt inför premiären.

Sedan dess har det ljusnat betydligt. Aktien har klättrat stadigt uppåt och handlas nu kring knappa 60 dollar (cirka400 kronor). I höstas överträffade Facebooks rapport för tredje kvartalet alla förväntningar. Zuckerberg hade hittaten formel för att tjäna pengar även på mobilversionen av Facebook.

Den 20 maj 2013 anländer en 27-årig amerikansk datatekniker till Hongkong. I sitt bagage har han fyra bärbaradatorer fyllda med information som bland mycket annat innehåller sprängstoff rörande Facebook. Hans namn ärEdward Snowden och han har bestämt sig för att avslöja vad hans tidigare uppdragsgivare, den amerikanskaunderrättelsetjänsten NSA, sysslar med. Några dagar senare publicerar tidningen The Guardian uppgifterna somkastar företag som Facebook, Google och Apple in i en kris.

Under kodnamnet Prism har NSA utvecklat ett system som ger tillgång till data på företagens servrar. Den förstarapporteringen ger intryck av att NSA fritt kan hämta ut vad man vill. Det förnekas bestämt av Facebook och deandra, men krishanteringen blir svår. Blotta tanken på att den information som Facebook har lagrad om en miljardmänniskor skulle vara fritt tillgänglig för NSA är en orwelliansk mardröm som överträffar foliehattarnas mestparanoida fantasier. Grunden för den affärsmodell som bygger på att användarna lämnar ifrån sig data är hotad.Att återupprätta sitt rykte blir en formidabel utmaning för nätbolagen.

Den 4 februari har det gått tio år sedan de första Harvardstudenterna loggade in på sajten. Den 19-årigestudenten Mark Zhar hunnit bli en 29-årig mångmiljardär. Skolkatalogen har blivit ett multinationellt börsbolag somöver en miljard människor anförtror sina liv.

Journalisten Rebecca Mackinnon varnar i sin bok "Consent of the Networked" för konsekvenserna av attkommersiella storbolag äger den digitala infrastruktur som är 2000-talets viktigaste offentlighet. Vad händer närramarna för yttrandefriheten definieras i finstilta användarvillkor formulerade av direktörer med siktet inställt pånästa kvartalsrapport? Varningen har inte blivit mindre aktuell efter Facebooks börsnotering och Snowdensavslöjanden.

Samtidigt antyder opinionsundersökningar att många rycker på axlarna åt hoten mot integriteten. Någon flykt frånFacebook syns inte, även om företaget medger att tonåringarna numera hellre hänger på Instagram ellerSnapchat. Motivet till det är antagligen mer trivialt än att försöka undgå nätspionerna på NSA. Det pinsamma ochförbjudna hanteras bättre någon annanstans när inte bara mamma och pappa utan även far- och morföräldrargjort Facebook till sitt.

Kanske är det hoppfullt för Facebook. Äldre användare är mindre benägna att hasta vidare till nästa nya grej.Deras tjockare plånböcker gör dem också kommersiellt mer intressanta. Lägg till det den stigande livslängden ochdet finns kanske chans till fler jubileer för Facebook.

Grattis!

Jim Watson/AFP, Spencer Platt/AFP, Rick Bowmer/AP, Chip Somodevilla/AFP, Jason Merritt/AFP Källor: Forbes,Mashable, Tech Crunch, New York Times, Wikipedia, Socialbakers, Facebook Inc med flera .

FEM CENTRALA PERSONER I FACEBOOKS VÄRLD

Mark Zuckerberg

Självlärd programmerare som 19 år gammal lanserade sajten tillsammans med några rumskamrater påHarvarduniversitet. Förmögenhet i dag: 19 miljarder dollar.

Sean Parker

Var med och startade kriget mellan nätpirater och skivbolag genom fildelningssajten Napster. Mycket betydelsefullrådgivare till Zuckerberg.

Sheryl Sandberg

Tveksamt om Facebook kunnat bli en fungerande affär utan denna ekonom med ett förflutet på USA:sfinansdepartement. Prestigevärvning från Google 2008.

Peter Thiel

Utopisk libertarian som drömmer om ett eget land utan lagar. Grundade betalningstjänsten Paypal. Den förstainvesteraren som satsade på Facebook. Andelen han köpte för 500 000 dollar 2004 är i dag värd över 4 miljarderdollar.

Rihanna

Ingen annan har lika många fans på Facebook som den 25-åriga popstjärnan från Barbados. Över 84 miljonerpersoner har tryckt på gilla-knap-pen på hennes sida.

NYCKELORD UR VOKABULÄREN

Gilla

Engelskans "like" översätts numera ibland talspråkligt till svenska även som "lajka". En möjlighet att visa sittgillande för en sida, bild eller kommentar på Facebook.

Sociogram

Kartläggning av en persons kontaktnät. Mycket värdefullt för marknadsföring på Facebook, liksom förkriminalpoliser och militära underrättelsetjänster.

Prism

Det system som den amerikanska spionmyndigheten NSA använder för att få tillgång till data om användare hosFacebook, Google, Apple och andra nätföretag.

Facerape

Någon kapar ditt Facebook-konto och skriver saker i ditt namn som du inte uppskattar.

Selfie

Ett självporträtt taget med mobilkamera.

Leet

Nätslang för elit. Skrivs även 1337.

Vad är Facebook?

En tjänst på internet där du via dator eller mobil kan hålla kontakt med vänner genom att skriva meddelanden ochpublicera bilder. Facebook räknas till de sociala medierna. Andra exempel är Twitter, Google Plus

FEBRUARI 4

Tio år sedan

Facebook föddes på Harvard i USA.

Följande personer har bidragit med kunskap och tankar till artikeln: Robin Teigland, forskare på Handelshögskolani Stockholm, Annika Lidne, konsult och sociala medierexpert, Christopher Kullenberg, aktivist och forskare påGöteborgs universitet, Sonja Buchegger, forskare på KTH.

Så har det sociala nätverket svällt

Miljoner användare år för år

2004

1

Den första versionen blir tillgänglig för studenter på Harvarduniversitetet.

2005

6

Möjlighet att ladda upp foton. Öppnas för fler skolor i USA och utomlands.

2006

12

Öppet för alla över 13 år med en mejladress. Yahoo vill köpa Facebook men får nobben.

2007

58

Andra företag får möjlighet att skapa spel och andra applikationer för Facebook.

2008

100

Ett internationellt högkvarter för verksamheten utanför USA öppnas i Dublin, Irland.

2009

360

Enligt Zuckerberg har Facebook nu börjat gå med vinst.

2010

608

Företaget värderas till 80 miljarder kronor.

2011

845

Politiska aktivister använder Facebook som kampanjverktyg under arabiska våren.

2012

1 000

Facebook börsintroduceras till det rekordhöga värdet av 700 miljarder kronor.

2013

1 200

Edward Snowden avslöjar att NSA har tillgång till data om Facebooks användare.

Filmen "The Social Network" om Facebooks tillkomst får premiär. Facebook får sitt publika genombrott i Sverige.

© Dagens Nyheter eller artikelförfattaren.

Retriever AB - ret-web04.retriever.no - 2015-02-27 18:39:40 - HANDELSHOGSKOLAN - [email protected] / +46 (0)8 546 12 100

teigland research in swedish media 2014

Business