tanums kommun protokoll kommunstyrelsen 2013-11-27 · 11/27/2013 · kravrutin för tanums kommun....

TANUMS KOMMUN PROTOKOLL 1(32)

Kommunstyrelsen 2013-11-27

____________________________________________________________________________________________________________

Justering(sign) Utdragsbestyrkande

KOMMUNSTYRELSEN 2013-11-27

Dnr §§ Ärende

2013/0014-923 Ks 303 Budgetuppföljning för Tanums kommun oktober 2013

2013/0015-923 Ks 304 Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde oktober 2013

2013/0559-976 Ks 305 Fyrbodals kommunalförbund - Delårsrapport per den 30 juni 2013

2013/0583-280 Ks 306 Slutrapport projekt delårsboende 2013

2013/0310-903 Ks 307 Internkontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområde 2013

2013/0597-370 Ks 308 Hyra av kontorslokaler

2013/0598-940 Ks 309 Kravrutin för Tanums kommun

2013/0599-903 Ks 310 Kassainstruktion för Tanums kommun

2013/0600-903 Ks 311 Ekonomiåret 2014- meddelande

2013/0572-826 Ks 312 Förslag till oljeskyddsplan

2013/0125-940 Ks 313 Redovisning av översyn av gällande nämnd- och förvaltningsorganisation

2013/0545-961 Ks 314 Överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL)

med mera

2013/0601-114 Ks 315 Samverkansavtal mellan Tanums kommun och polismyndigheten i Västra

Götaland – Polisområde Fyrbodal för år 2014

2013/0241-321 Ks 316 Översyn utvidgat strandskydd- utse arbetsgrupp

2013/0558-683 Ks 317 Nytt normalavtal med SAMI/IFPI om framförande av musik i kommunal

verksamhet

2013/0495-905 Ks 318 Medborgarförslag från Olle Wik om digital larmtelefon till äldre med hjälp av

bidrag till fiber

2013/0001-111 Ks 319 Ombud vid föreningsstämmor för West Sweden ideell förening

2013/0573-543 Ks 320 Ändring av VA-taxan för 2014



____________________________________________________________________________________________________________

Justering (sign) Utdragsbestyrkande

2013/0592-415 Ks 321 Avgifter i handels- och fiskehamnar

2013/0593-415 Ks 322 Båtplatsavgifter

323 Information från Räddningstjänstutskottet

324 Information från Folkhälsorådet

325 Information från Brottsförebyggande rådet

326 Information från Fyrbodals kommunalförbund

327 Anmälan av delegationsbeslut

328 Meddelande

2013/0603-990 Ks 329 Begäran om utträde ur West Sweden



____________________________________________________________________________________________________________


Plats och tid Sammanträdesrummet Bullaren, kommunhuset, Tanumshede,

onsdagen 27 november 2013, kl. 08.30 – 12.20

Beslutande Enligt bifogad närvaroförteckning

Övriga deltagande Ulf Ericsson, kommunchef, §§ 303-311

Olle Tillquist, personalchef, §§ 304, 307, 314

Ida Aronsson Hammar, kanslichef, §§ 304, 307, 329

Sven-Erik Laundal, räddningschef §§ 304, 312, 323

PeO Johansson, samhällsbyggnadschef, §§308, 320

Peter Berborn, säkerhetssamordnare/utredare, §§312, 313

Göran Gustavsson, styrkeledare, § 312

Dan Andersson, folkhälsosamordnare, § 315

Pernille Silfverberg, Hamnchef, §§320,321

Sofia Reimbert, sekreterare

Utses att justera Eva Lott Andersson

Underskrifter Sekreterare........................................................................ §§ 303-329

/Sofia Reimbert/

Ordförande.......................................................................

/Clas-Åke Sörkvist/

Justeringsman....................................................................

/Eva Lott Andersson /

__________________________________________________________________________________

BEVIS OM ANSLAG

Kommunstyrelsens protokoll har justerats och anslagits på kommunens anslagstavla

Sammanträdesdag 2013-11-27

Anslaget uppsatt 2013-12-02 Anslaget nedtages 2013-12-27

Protokollet förvaras på kommunkansliet, Tanumshede

Underskrift Marie-Louise Svensson



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 303 2013/0014-923 Ks

Budgetuppföljning för Tanums kommun oktober 2013

Budgetuppföljning för Tanums kommun per den 31 oktober 2013 har

upprättats.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

att uppmana de nämnder som redovisar underskott att vidta åtgärder för att nå

en ekonomi i balans, och

att godkänna upprättad budgetuppföljning.

________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 304 2013/0015-923 Ks

Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde

oktober 2013

Budgetuppföljning för kommunstyrelsens verksamhetsområde per den 31

oktober 2013 har upprättats.

Beslut


att godkänna upprättad budgetuppföljning.

________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 305 2013/0559-976 Ks

Fyrbodals kommunalförbund - Delårsrapport per den 30 juni 2013

Fyrbodals kommunalförbund har den 1 november 2013 inkommit med

delårsrapport för perioden 2013-01-01--2013-06-30.

Till delårsrapporten finns en revisionsberättelse med tillstyrkan om

godkännande av rapporten samt en revisionspromemoria.

Beredande organs förslag

Kommunstyrelsens förslag

Kommunfullmäktige beslutar

att godkänna delårsrapporten.

________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 306 2013/0583-280 Ks

Slutrapport projekt delårsboende 2013

Tillväxtgrupp Delårsboende har lämnat in slutrapport på sitt projekt.

Rapporten ”Tillväxtgrupp delårsboende- Med fokus på utveckling av offentlig

och kommersiell service i norra Bohuslän” syftar till att övergripande samla de

kunskaper som införskaffats om delårboendes servicebehov, intressen och

framtidsplaner i norra Bohuslän. Rapporten avser även lägga grund för

diskussioner och beslut om serviceutveckling.

Beslut


att med rapporten som underlag arbeta vidare med frågan inom projektet

tillväxt norra Bohuslän.

_____________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 307 2013/0310-903 Ks

Internkontroll för kommunstyrelsens verksamhetsområde 2013

Kommunfullmäktige antog i februari ett reglemente för internkontroll för

Tanums kommun. Enligt reglementet har varje nämnd skyldighet att löpande

följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde.

Varje nämnd ska varje år upprätta en särskild plan för uppföljning av den

interna kontrollen inom nämndens verksamhetsområde.

Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 2 oktober 2013 att

granska följande områden:

• Diarieföring av e-post

• Betalning av leverantörsfakturor

• Samverkan enligt samverkansavtal

• Tillgänglighet IT-nät.

Beslut


att uppdra till kommunstyrelsens stab att åtgärda de brister som framkommit

vid granskningen, och

att i övrigt godkänna rapporten.

__________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 308 2013/0597-370 Ks

Hyra av kontorslokaler

Tanums kommun har ett behov av kontorslokaler i en nära framtid. En intern

översyn visar på att behovet kan vara upp till cirka 50 kontorsarbetsplatser med

tillhörande kring ytor, baserat på förvaltningarnas behov och att befintligt

kontor i tillfälliga lokaler vid bygdegårdsplanen behöver ersättas.

Förda diskussioner med berörda förvaltningar indikerar att en bruttotalarea om

cirka 1400 kvadratmeter krävs för att skapa nödvändig plats för kontor, arkiv

och gemensamhetsutrymmen. Förfrågan om möjlig inhyrning av kontorslokaler

har ställts till tre fastighetsägare i Tanumshede varvid två av fastighetsägarna

inkommit med förslag. Som alternativ till inhyrning av lokaler har även

byggnation av nya lokaler i egen regi utretts.

Kommunstyrelsens överläggning

Siv Bergström (MVT) föreslår bifall till beredningsförslaget. Det vill säga att

hyra kontorslokaler från Tedact Fastighets AB, och att uppdra till

kommunstyrelsens stab att tillsammans med samhällsbyggnadschefen ta fram

förslag till hyreskontrakt.

Lennart Larson (M), Paul Carlsson (FP), Roger Wallentin (C) och Eva Lott

Andersson (S) föreslår återremiss till kommunstyrelsens stab och

samhällsbyggnadschefen för att ytterligare utreda alternativet byggnation i egen

regi. Ytan, antal rum, placering och tidsplan är några faktorer som ska belysas.

Beslutsgång

Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller senare och finner att

ärendet ska avgöras senare.

Beslut


att återremittera ärendet till kommunstyrelsens stab och

samhällsbyggnadschefen för att ytterligare utreda alternativet byggnation i egen

regi. Ytan, antal rum, placering och tidsplan är några faktorer som ska belysas.

Utredningen ska redovisas till kommunstyrelsen senast 29 januari 2014 .

__________________________

Reservation:

Siv Bergström (MVT) reserverar sig till förmån för eget förslag.



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 309 2013/0598-940 Ks

Kravrutin för Tanums kommun

Kommunstyrelsen fastställde vid sitt sammanträde den 2 april 1997 en

kravrutin för Tanums kommun. Ekonomikontoret har tagit fram förslag till

reviderad kravrutin utifrån ändringar i lagstiftning och andra ändrade

förutsättningar.

Beslut


att fastställa förslag till kravrutin för Tanums kommun, och

att kommunstyrelsens beslut den 2 april 1997 § 85 därmed upphör att gälla

______________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 310 2013/0599-903 Ks

Kassainstruktion för Tanums kommun

Kommunstyrelsen fastställde vid sitt sammanträde den 14 december 1993, §

316 en kassainstruktion för Tanums kommun. Ekonomikontoret har tagit fram

förslag till reviderad kassainstruktion.

Beslut


att fastställa förslag till kassainstruktion för Tanums kommun, och

att kommunstyrelsens beslut den 14 december 1993 § 316 därmed upphör att

gälla.

_________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 311 2013/0600-903 Ks

Ekonomiåret 2014- meddelande

Ekonomikontoret har tagit fram en tidplan för ekonomiaktiviteter 2014.

Beslut


att lägga informationen till handlingarna.

____________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 312 2013/0572-826 Ks

Förslag till oljeskyddsplan

Kommunerna Tanum, Strömstad, Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Uddevalla

har utarbetat en gemensam delregional oljeskyddsplan. Målsättningen är

kommunerna skall ha beredskap och förmåga att bekämpa den olja som

eventuellt når land för att minimera ekologiska och socioekonomiska

konsekvenser till följd av utsläppet.

Planen är uppdelad i två delar - huvuddokument och kommunspecifik

bilagedel.

Huvuddokumentet anger förutsättningarna i form av lagstiftning och riskbild.

Vidare beskrivs metoder och åtgärder vid räddningstjänst- respektive

saneringsfas.

Den kommunspecifika bilagdelen anger organisation och ansvarsfördelning i

respektive kommun. Vidare anges resurs- och kontaktlistor, skyddsvärda

prioriterade områden samt gränser mellan kommunalt och statligt ansvar.

Förslaget har översänts till berörda myndigheter och organisationer för

synpunkter. De synpunkter och förslag som inkommit har inarbetats i planen.

Planen har också fortlöpande stämts av med berörda interna verksamheter.

Den kommunspecifika bilagedelen är ännu inte färdigställd i sin helhet. Det

föreslås att säkerhetssamordnaren får i uppdrag att tillsammans med

räddningstjänsten ta fram bilagedelen samt att hålla den fortlöpande

uppdaterad.




att godkänna bilagda förslag till oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss,

att uppdra åt räddningstjänsten att vara saneringsansvarig vid oljeutsläpp, och

att uppdra åt säkerhetssamordnaren att tillsammans med räddningstjänsten ta

fram och fortlöpande uppdatera den kommunspecifika bilagedelen för Tanums

kommun.

__________________

Uddevalla-Lysekil-Munkedal-Sotenäs-Tanum-Strömstad

Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp

till sjöss

Förebyggande-Ledning-Samverkan-Räddningsinsats-Sanering

Förslag 2013-11-06

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 4

1.1 Norra Bohuslän i samverkan 4

1.1.1 Distribution 5 1.1.2 Förkortningar 5 1.1.3 Revidering 5 1.1.4 Referensmaterial 5 1.1.5 Bistånd till andra kommuner 6

1.2 Svensk lagstiftning av betydelse för det marina oljeskadeskyddet 6

1.3 Ansvarsområden och ansvariga myndigheter/aktörer 6

1.4 Riskbild och dimensionerande skadefall 7

1.4.1 Kommunernas ansvar 7 1.4.2 Förutsättningar för kommunerna i norra Bohuslän 7 1.4.3 Inventerade vrak 8 1.4.4 Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys 8 1.4.5 Riskområden på Västkusten 8 1.4.6 Dimensionerande skadefall 8

2 RÄDDNINGSTJÄNSTFAS 10

2.1 Förebyggande verksamhet/val av metodik 10

2.1.1 Operativt oljeskadeskydd till sjöss och på land 10 2.1.2 Prioritering/metodval för oljebekämpning till sjöss 10 2.2 Normativt inriktningsbeslut för räddningschef vid större oljeutsläpp 11

2.3 Minneslista för stabschef 11

2.4 Exempel på organisering av stab 12

2.5 Stabens uppgifter 12

2.6 Information/massmedia 13

2.7 Miljö- och hälsoskydd/räddningsinsats 14

2.8 Minneslista för RCB 14

2.9 Minneslista för skadeplatschef med fältstab 14

2.10 Fältstabens uppgifter 15

2.11 Markägarsammanträde 16

3 SANERINGSFAS 17

3.1 Saneringsorganisationens uppgifter 17

3.2 Minneslista för saneringsledare med fältstab 17

3.3 Fältstabens uppgifter 18

3.4 Miljö- och hälsoskydd vid saneringsfas 18

3.5 Information/massmedia 18

KOMMUNSPECIFIK BILAGEDEL 20

Bilaga 1 - Organisation och ansvarsfördelning i Tanums kommun

Bilaga 2 - Resurs- och kontaktlista vid oljeutsläpp

Bilaga 3 - Skyddsvärda prioriterade områden

Bilaga 4 - Kommunalt vatten

Bilaga 5 - Lokala förutsättningar i norra Bohuslän

1 INLEDNING

1.1 Norra Bohuslän i samverkan

Syftet med denna plan är att ange en tydlig inriktning för förebyggande verksamhet, planering och hantering av eventuella större oljeutsläpp i skärgården. Oljeskyddsplanen avser kommunerna i norra Bohuslän, närmare bestämt Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal och Uddevalla. I det förebyggande arbetet har kommunerna ett ansvar att sprida råd och information om risker till allmänheten. Information förmedlas därför bl a på webbsidan och spridning till aktörer inom besöksnäringen i kommunen i samband med att ett påslag av olja eller andra kemikalier hotar skärgården. Kommunerna i norra Bohuslän har en kuststräcka som till stora delar är utpekad som skyddsvärd ur olika aspekter. En stor del av Tanums och Strömstads kommuners skärgård ingår i Kosterhavets Nationalpark. Andra skyddsvärda områden är t ex Åbyfjorden, Gullmarn och Hafstensfjorden i söder. Ett utsläpp skulle leda till stora konsekvenser på naturmiljön genom att växt- och djurliv skadas, stränder förorenas och havsbotten förstörs. Syftet med att upprätta en kommunal oljeskyddsplan är att stärka kommunernas beredskap inför och vid en olycka. Målsättningen är att kommunerna ska ha beredskap och förmåga att bekämpa den olja som kommer i land från ett utsläpp och för att minimera ekologiska och socioekonomiska följder, inte minst för besöksnäringen. Framtagandet av oljeskyddsplanen har letts av en arbetsgrupp med säkerhetssamordnare och räddningstjänstpersonal i nära samarbete med representanter från berörda förvaltningar och myndigheter. För att skapa en användarvänlig och väl förankrad oljeskyddsplan har målsättningen varit att engagera de personer som i första hand blir berörda av den. Detta har skett genom att identifiera olika resurser inom kommunernas ordinarie verksamhet. ARBETSGRUPPEN

Peter Birgersson Dafteryd Peter Berborn Christer Ökvist Strömstad Tanum Munkedal/Lysekil Mikael Gard Sandra Ylinenpää Uddevalla Sotenäs

1.1.1 Distribution

Planen distribueras för verkställighet och kännedom till följande verksamheter.

Kommunerna Uddevalla, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad.

Kustbevakningen.

Länsstyrelsen Västra Götaland, inklusive Kosterhavets Nationalpark.

Försvarsmakten.

SOS Alarm Göteborg.

MSB.

IUA Östfold.

1.1.2 Förkortningar

Följande förkortningar är vedertagna och används i planen. RL Räddningsledare LKC Polisens länskommunikationscentral, Göteborg LSO Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor RCB Räddningschef i beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap GIS Geografiskt informationssystem RC Räddningscentral TiB Tjänsteman i beredskap RIB MSB:s integrerade beslutsstöd FRG Frivilliga resursgruppen HaV Havs- och Vattenmyndigheten SSRS Svenska sjöräddningssällskapet REK Rekognosering KFV Katastrofhjälp för fåglar och vilt 1.1.3 Revidering

För att garantera en oljeskyddsberedskap med korrekta och uppdaterade uppgifter är det viktigt med kontinuerlig revidering av norra Bohusläns oljeskyddsplan samt den av MSB tilldelade oljeskyddspärmen. Säkerhetssamordnaren eller annan utsedd person i respektive kommun har i dialog med samverkansgruppen/arbetsgruppen ansvaret för att revideringen och översynen genomförs minst en gång per mandatperiod. Revideringen ska omfatta en översikt av

Oljeskyddsplanens aktualitet.

Organisationsplanen.

De inledande åtgärderna.

MSB:s oljeskyddspärm.

Eventuell medverkan av frivilliga resurser. 1.1.4 Referensmaterial

Räddningsverket/Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en oljeskyddspärm innehållande allmän information relaterad till en oljeolycka och skall ses som ett komplement till kommunernas oljeskyddsplan. Oljeskyddspärmen finns tillgänglig hos räddningstjänsterna samt hos miljö- och hälsoskyddsavdelningarna.

1.1.5 Bistånd till andra kommuner

Varje kommun ska på begäran i möjligaste mån bistå annan kommun med hanteringen av ett oljeutsläpp.

1.2 Svensk lagstiftning av betydelse för det marina oljeskadeskyddet

Enligt lag om skydd mot olyckor, LSO, 4 kap 5 § har kommunen ansvaret för räddnings-tjänst i vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar som inte är statligt vatten. Ansvaret för sanering av oljeskador är författningsmässigt oreglerat, vilket innebär att den kommunala beredskapsplaneringen för oljeskydd formellt enbart omfattar räddningstjänst. Praxis är dock att kommunen också ansvarar för saneringen inom sitt geografiska område. När en olycka i skärgården inträffar är normalt Kustbevakningen den myndighet som är först på plats och har ansvaret för att minska konsekvenserna. Första prioritet är därför att begränsa utsläppet och ta upp delar av den olja som läckt ut samt minimera risken för fortsatt läckage. Olja som hotar stränder betraktas normalt som räddningstjänst. När oljan nått land och inte längre förväntas spridas ytterligare övergår arbetet till sanering. Tillämpbar lagstiftning Lag om kontinentalsockeln (1966:314).

Lag om ersättning från Internationella oljeskadefonden (2005:253).

Lag om åtgärd mot förorening från fartyg (1980:424; ändrad genom bl a 2001:1292 och 2002:874).

Förordningen om åtgärder mot förorening från fartyg (1980:789; ändrad genom 2001:1292 och 2002:734).

Lag om transport av farligt gods (2006:263).

Sjötrafikförordningen (1986:300).

Lag om skydd mot olyckor (LSO 2003:778).

Förordningen om skydd mot olyckor (FSO 2003:789).

Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544).

Fartygssäkerhetslag (2003:364).

Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).

Lag om Sveriges ekonomiska zon (1992:1140; ändrad genom bl a 1993:789, 1996:530 och 1998:847).

Sjölag (1994:1009).

Miljöbalk (1998:808).

Avfallsförordningen (2011:927).

Förordning till skydd mot oljeskador till sjöss – Bunkerförordningen (2013:540).

1.3 Ansvarsområden och ansvariga myndigheter/aktörer

MSB bistår vid behov med personal och material från de fem regionala oljeskyddsförråden (Vänersborg, Karlskrona, Visby, Botkyrka och Umeå). MSB prövar kommunernas ansökningar gällande ersättning för kostnader i samband med olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsinsatserna enligt FSO (2003:789). Kustbevakningen skall inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon svara för räddningstjänst när olja eller andra skadliga ämnen kommit ut i vattnet. I uppdraget ingår att ansvara för provtagning och analys av utsläppt olja för att kunna bestämma ursprung, egenskaper samt eventuell effekt på miljön.

Transportstyrelsen har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ansvarar bland annat för havs- och vattenplanering, tillsyn och reglering. Myndigheten har det övergripande ansvaret bedömning av miljöpåverkan till följd av oljeolycka. Oljejouren har avtal med HaV innebärande upprätthållande av en oljejour där kommuner m fl kan få råd om sanering av olja. Oljejouren bistår med expertstöd åt HaV och andra myndigheter vid olyckor med utsläpp av olja och kemikalier till sjöss och i inlandsvatten. Länsstyrelsen får enligt FSO 4 kap & 8 och genom sitt områdesansvar av regeringen föreskrivas, eller i särskilda fall överta ansvaret för kommunal räddningstjänst inom en eller flera kommuner. Det kan ske vid exempelvis stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna då även omfattar statlig räddningstjänst skall Länsstyrelsen svara för att insatserna samordnas. Länsstyrelsen kan ge råd och stöd till kommunerna utifrån sina ordinarie sakområden, till exempel underlag för prioriteringar rörande kustavsnitt och skyddsvärda områden. Länsstyrelsen ska också verka för att nödvändig samordning sker – framförallt när flera kommuner är berörda och när resurskonkurrens kan uppstår. Länsstyrelsen har en Tjänsteman i beredskap (TiB) som kan nås via SOS Alarm - 24 timmar om dygnet - året runt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar sedan 2009 för förvaltning av Digital Miljöatlas, som bl a ger information om områden längs kusten som är extra känsliga för oljeutsläpp. Miljöatlas innehåller också information om strandtyper och förslag på lämpliga saneringsmetoder för de olika områdena. Länets oljeresurspool utgörs av ett antal tjänstemän från räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, säkerhetssamordnare samt informatörer som genomgått MSB:s oljeskyddsutbildningar. Dessa kan rekvireras via Länsstyrelsens TiB-funktion.

1.4 Riskbild och dimensionerande skadefall

1.4.1 Kommunernas ansvar

Vid ett oljeutsläpp ansvarar kommunerna för hantering av oljan då den når land. Oljan som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst, då händelsen kräver ett snabbt ingripande. Kommunens räddningstjänst svarar för bekämpning i strandzonen och i hamnar. När oljan nått stranden och skadan inte kan förvärras är det inte räddningstjänst utan sanering - Kommunen svarar enligt gällande praxis för sanering av stränder efter ett miljöfarligt utsläpp. För kommunala räddningstjänstinsatser och även för saneringsinsatser orsakade av oljeutsläpp eller utflöde av andra skadliga ämnen i vatten har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av kostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp, (f n 0,5 b b) om utflödet har skett utanför kommunalt vatten, inom Kustbevakningens ansvarsområde. (LSO 7 kap. 2§ och 3§ samt FSO 7 kap. 1§ och 2§) 1.4.2 Förutsättningar för kommunerna i norra Bohuslän

I regionen förekommer i huvudsak färjetrafik och tankbåtstrafik till och från de större hamnarna där lastning och lossning genomförs. Riskerna är i första hand brand/explosion, grundstötning och kollisioner. Övriga faktorer som ökar risken är:

Starka vindar, främst från sydväst vid lågtryck.

Starka strömmar, (Jutiska- och Baltiska strömmen).

Fartygstrafiken i Skagerrak, främst till och från Oslofjorden och Brofjorden.

Utanför Bohus-Malmön finns det ett flertal ankringsplatser i nära anslutning till Brofjorden och Åbyfjorden för fartyg i väntan på att komma in till råolje- eller produkthamnen på Preemraff Lysekil. Två ankringsplatser finns även placerade inne i Åbyfjorden (Natura 2000-område), samt ankringsplatsen i Byfjorden utanför Uddevalla hamn.

Olyckor vid offshoreverksamhet i Nordsjön.

Terrorhandlingar.

Större mängd korsande färjetrafik i Oslofjordens mynning samt tankbåtstrafiken till Brofjorden. 1.4.3 Inventerade vrak

Sjöfartverket har inventerat omfattningen av sjunkna fartyg längs kusterna. Det är idag oklart hur de kontinuerliga utsläppen påverkar den marina miljön. Staten planerar för närvarande inga aktiva åtgärder för att sanera de fartygsvrak som bedöms innehålla olja. Kustbevakningen flyger varje vecka efter kusten och undersöker de positioner där vraken ligger. Om olja upptäcks agerar kustbevakningen. I kustvattnet längs norra Bohuslän finns framför allt två fartygsvrak som bedöms kunna leda till större oljepåslag – Skytteren utanför Måseskär och Langeland utanför Resö. Langeland bedöms särskilt problematisk eftersom hon ligger i Kosterhavets Nationalpark och relativt nära land. Med hänsyn till den känsliga miljön i Nationalparken bör det förhandlas fram garantier för statligt saneringsbidrag i det fall Langeland går läck. Samtidigt bör en plan med saneringsåtgärder och kostnads- beräkningar tas fram för de båda förlista fartygen. 1.4.4 Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys

Kustbevakningens risk- och sårbarhetsanalys visar på följande riskbild för Västerhavet och kusten utanför norra Bohuslän.

Västerhavet är ett relativt smalt vattenområde. De stora fartygsstråken passerar mindre än 20 nautiska mil från kusten.

Flera fartygsstråk går från 5 till 40 nautiska mil in i skärgården. Närheten till land gör att ett eventuellt oljepåsläpp kan ske snabbt.

Västerhavet är det mest artrika vattenområdet längs Sveriges kuster.

Kosterhavets Nationalpark.

På grund av besöksnäringen är Bohuskusten känslig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 1.4.5 Riskområden på Västkusten

Följande områden på Västkusten bedöms vara särskilt utsatta för risk för oljepåslag.

Route T till och från Östersjön.

Toppning av last/läktring på Hertas Flak eller Fredrikshavns bukten.

Göteborgs hamn (Preemraff Göteborg m fl) med fem nautiska mil farled i trång skärgård.

Stenungsund/Uddevalla med mycket trång farled i skärgård upp till 36 nautiska mil.

Trafiken till och från Preemraff Lysekil (Brofjorden). 1.4.6 Dimensionerande skadefall

Räddningstjänstens planering är inriktat mot att förebygga och hantera större oljeutsläpp under följande förhållanden.

Utsläpp i komplicerad miljö: kvarliggande olja efter kraftiga vindförhållanden, extremt högt vattenstånd, svårframkomliga områden.

Större geografisk utbredning.

Längre varaktighet, en eller flera veckor.

Resurskrävande.

Hot om sekundära skador eller påverkan (bebyggelse, miljö, kulturvärden och socioekonomiska värden).

2 RÄDDNINGSTJÄNSTFAS

2.1 Förebyggande verksamhet/val av metodik

2.1.1 Operativt oljeskadeskydd till sjöss och på land

Generellt gäller att ju tidigare och kraftfullare insatser som kan sättas in mot oljeutsläpp desto större är chansen att bekämpningen blir framgångsrik. I första hand vidtas åtgärder ombord på olycksfartyget för att förhindra eller i möjligaste mån begränsa ett utsläpp. Sådana åtgärder omfattar bl a ompumpning av olja ombord från skadade till oskadade tankar, trimning (vattenpumpning mellan tankar), läktring av olja från det skadade fartyget till ett annat fartyg samt tätning av skadade tankar. I andra hand vidtas åtgärder för att begränsa spridningen av den olja som kommit ut i vattnet. Detta görs genom att oljan omges med länsor (inlänsning), därefter påbörjas arbetet med att ta upp oljan ur vattnet. I tredje hand inriktas arbetet på att ta upp mesta möjliga volym ur vattnet. Samtidigt vidtas åtgärder för att förhindra olja förs in i strandzonen, sprids och når särskilt känsliga områden, samt att oljan sprider sig längs stränderna och drabbar ytterligare områden. Digital Miljöatlas är ett första verktyg för prioritering av skyddsvärda, samt eventuella vikar som kan ”offras”. 2.1.2 Prioritering/metodval för oljebekämpning vid påslag

Möjligheterna att framgångsrikt bekämpa ett oljeutsläpp till sjöss beror till största delen på vilka fysikaliska och kemiska egenskaper oljan har, hur snabbt bekämpningsinsatsen kan påbörjas och resurser byggs upp, tillgång till lämplig utrustning och metoder, personalens utbildning och träning samt väderförhållandena på platsen. Valet av metod bör ske i samråd med MSB, Länsstyrelsen samt HaV:s oljejour. Faktorer vid val av metod för att sanera olja i strandzonen.

Vattenstånd.

Typ av strand eller kust.

Hur viktig och intressant är stranden från ekologisk respektive socioekonomisk synpunkt?

Vilken volym handlar det om?

Hur djupt har oljan spridit sig i strandmaterialet?

Vilken typ av produkt är det och vilken form och tillstånd befinner den sig i?

Vilka möjligheter finns det att transportera utrustning till området?

Vilka yttre förhållanden – vågor, strömmar, väderlek – råder i området?

Hur stora skador har det blivit på stranden? Exempel på metod.

Naturlig återhämtning - Om området är svårtillgängligt och/eller vanliga saneringsmetoder är kan orsaka mer skada än nytta kan oljan lämnas orörd.

Mekanisk upptagning.

Strandtvättning - Vatten av olika temperatur (ej hetvatten) och tryck eller blästring med sand.

2.2 Normativt inriktningsbeslut för räddningschef

Med normativt inriktningsbeslut menas räddningschefs övergripande beslut för inledande insatser och minimiberedskap. Följande moment skall beaktas. Säkerheten för egen personal - Säkerheten skall alltid prioriteras. Taktiken skall anpassas mot bakgrund av riskbilden. Säkerhet och försiktighet går alltid före verkan. Ekologiska och socioekonomiska värden - För att tillvarata dessa krävs en insatsprioritering. Åtgärder avseende djur - Samverkan skall ske med Länsstyrelsens naturvårdsenhet samt HaV. Kontakt tas med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar. Kraftsamling av resurser - Resurserna skall dimensioneras i syfte att skapa lokal överlägsenhet, särskilt ifråga om förebyggande åtgärder om möjligt innan utsläppet når kustlinjen. Vid behov går begäran om militär räddningshjälp med stöd av LSO 6 kap 7§, direkt till Försvarsmakten. Moduler ur MSB:s oljeskyddsförråd skall användas vid större utsläpp. Uthållig ledning skall etableras på två nivåer - Räddningsledaren ute på skadeplats skall tidigt förses med resurser till en fältstab. Ledningscontainer från räddningstjänsten i Munkedal rekvireras. Räddningschef i beredskap med stab för systemledning skall aktiveras i Rc. Samverkan med media, kommunledning och Länsstyrelsen - Samarbetet med media avser råd, information och varning till allmänheten. RCB ansvarar för att samverkan sker med kommunledning och förvaltningar. Länsstyrelsen, grannkommuner och MSB skall hållas underrättade om läget vid större oljeutsläpp. Inbjudan av berörda aktörer kan göras via MSB. Samverkan med markägare, försäkringsbolag samt restvärdesledare - Markägarmöten skall ske tidigt vid räddningsinsats samt i samband med avslutning och överlämning av ansvaret från räddningstjänsten till markägare. Arbetet skall dokumenteras - Avser bland annat insatta resurser, eventuella frivilliga, utrustning, händelseförlopp, vidtagna åtgärder som underlag för analyser och ekonomisk redovisning efter insatser.

2.3 Minneslista för stabschef

Ledningsplats upprättas i respektive brandstations räddningscentral. En stab inrättas på uppdrag av Räddningschef i beredskap. Stabens har följande uppdrag.

Skall vara fullt utbyggd senast dygnet efter aktivering.

Skall stödja systemledning av hela verksamheten med perspektiv 1-4 dygn framåt.

Skall hantera flera samtidiga räddningsinsatser, kommunens beredskap och samverkan.

Skall vid behov också stödja kommunledningen bland annat med analysarbete, lägesuppföljning och samverkan.

Skall vid behov avdela samverkansbefäl från räddningstjänsten till kommunledningen. Räddningschef eller RCB svarar för diskussioner med Länsstyrelsen om eventuellt övertagande av ansvar för räddningstjänst.

2.4 Exempel på organisering av stab

2.5 Stabens uppgifter

Analys, uppföljning och samverkan Följa upp läget ute på skadeplatserna.

Ta fram förslag till inriktningsbeslut till Räddningschefen.

Prognoser, riskbedömningar och omfall.

Bevaka uthållighet och avlösning av räddningsledare.

Samverka med berörd kommunledning och Länsstyrelsen.

Samverka med markägare och experter på natur- och miljövård. Logistik på lång sikt Dokumentera och skapa räddningsresurser.

Initiera helikopterresurser.

Begära resurser från Försvarsmakten vid behov enligt LSO.

Samverka med eventuell Frivillig Resursgrupp, FRG.

Planera avlösningar av räddningsenheter.

Bevaka att insatta räddningsenheter får mat, dryck och utrustning.

Förbered för övergång till saneringsfas. Information, mediaservice Aktiv information och råd till allmänheten via media: lokalradio, lokalpress.

Lägesrapporter till Länsstyrelsen och kommunledningen; intern information.

Service till media. Stöd och personalvård Organisera återhämtning och personalvård.

Samverka med kommunen om stöd till drabbade enskilda privatpersoner.

Befattning Bemanning inledningsvis

Bemanning fullt utbyggd

Stabschef 1 1

Analys, uppföljning, samverkan (=stabschefen) 1-2 (miljöexpertis)

Logistik 1 2-3 -”-

Information, mediaservice 1 2 -”-

Stöd och personalvård - 1

Dokumentation och samband 1 (radiooprc, ass) 1-2

Ledning FRG 1 1

Externa samverkansrepresentanter Koordinator för helikopterverksamhet (Försvarsmakten) Länsstyrelsen Ev Kustbevakningen Ev Miljö & Hälsa Ev Nationalparken Ev övriga förvaltningar Ev Oljejouren Ev MSB Ev norsk myndighet

Bevaka att sjukvårdsresurser är tillgängliga. Dokumentation och samband

Omhänderta bildöverföring från skadeområde.

Dokumentera beslut, åtgärder, inskrivning av frivilliga, ingrepp i annans rätt i samverkan med RL.

IT-stöd, lägeskartor, flygfoton, Internet.

Radiopassning, telefonpassning.

Dokumentera underlag för ekonomisk redovisning efter insatser.

Foton och positioner (GPS) tas för omfattning och användning vid uppföljning av miljöeffekter. Lägesbilder och åtgärder skall dokumenteras. Dokumentationen utgör underlag för MSB:s bedömning av ekonomisk ersättning för kommunens kostnader gällande räddningstjänst och sanering vid ett oljeutsläpp.

2.6 Information/massmedia

Informationsansvarig skall Svara för den externa informationen till massmedia och allmänheten.

Svara för att den externa informationen publiceras på kommunens webbsida.

Svara för att den interna informationen publiceras på kommunens intranät.

Vid behov hjälpa till med informationen till andra myndigheter.

Svara för planeringen av eventuella studiebesök.

Samordna information med andra aktörer. Informationsmaterial Innan information till massmedia tas kontakt med bl a Kustbevakningen om följande frågor.

Kvantitet utläckt olja.

Egenskaper hos utläckt olja.

Plats för utsläpp.

Utredningar.

Vindriktning, vindstyrka.

Skadade land- och vattenområden.

Typ av skador.

Oljeskadade fåglar.

Pågående och planerade åtgärder.

Prognos.

Övrigt som kan vara av intresse. Media Pressmeddelande sänds ut i enlighet med respektive kommuns informationsplan/-policy. Syftet är först och främst att få ut råd och information kring händelsen till allmänheten i området. Informationsmöten Vid behov kan information spridas genom möten med olika organisationer i drabbade områden, till exempel samhällsföreningar.

2.7 Miljö- och hälsoskydd/räddningsinsats

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten från berörd kommun ansvarar för följande åtgärder under en räddningsinsats vid oljepåslag.

Bistå räddningstjänsten med information och stöd för prioriteringar rörande naturvärden som berörs eller riskerar att beröras av oljepåslag. Digital Miljöatlas och Sea Track Web kan användas för uppdatering.

Upprätta och hålla kontakt med HaV:s oljejour.

Ha tillsynsansvar rörande miljöfarlig verksamhet som t ex hantering av miljöfarligt avfall.

Upprätta kontakt med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar.

Eventuell medverkan i stabsarbete och massmediakontakter.

Strandinventering i ett tidigt skede. Fotodokumentation samt GPS-positionering för uppföljning av effekter. Insamling av biologiskt material.

2.8 Minneslista för RCB

Kontakta Kustbevakningen för informationsutbyte och lägesrapport samt prognoser. Vid stort oljepåslag kan det vara Länsstyrelsen som samordnar kontakten med Kustbevakningen.

Kraftsamla resurser i ett tidigt skede, även på vaga indikationer, informera regionsbefälet1.

Gör avstämning med TiB Länsstyrelsen.

Begär resurser från MSB:s oljeskyddsförråd via TiB MSB.

Efter bedömning, begär understöd från andra kommuner.

Begär upp helikopter för rek/transportinsats.

Kalla in radiooperatörer till Rc.

Larma Stabschef och initiera stab i Rc. Förbered kontakt med bl a Kustbevakningen, Västkuststiftelsen, Länsstyrelsen, MSB,

HaV/Oljejouren, miljö- och Hälsoskyddsavdelningen samt tekniska förvaltningen för eventuell medverkan.

Förstärk RL/skadeplatschef/saneringsledare med fältstab.

Larma ut lämplig personal som fältstab.

Begär vid behov ledningscontainer från Munkedal via SOS.

Förbered kontakt med Kustbevakningen

Starta upp stabsarbetet i Rc så fort personalen anländer

Följ det normativa inriktningsbeslutet för större oljeutsläpp

Låt radiooperatörerna sköta sambandet

Dokumentera order och åtgärder

Påminn skadeplatschef om tidig samverkan med markägare

Begär utförlig väderprognos från SMHI.

2.9 Minneslista för skadeplatschef med fältstab

Genomför strandinventering i drabbade områden, med fokus på prioriterade områden, se insatskort i Digital Miljöatlas. Använd inventeringsprotokoll. Se bilaga.

Fastställ åtgärder enligt MSB:s saneringsmanual samt Oljejouren.

1 Regionsbefälet är en funktion i Norra Bohuslän som bakats in i rollen Räddningschef i beredskap för Uddevalla kommun. Tanken är att detta befäl ska involveras i räddningsinsats då det föreligger behov av resursutnyttjande över kommungränser. Denna organisation som kan initieras benämns ”Ledningsstöd Norra Bohuslän”. Regionsbefälet utgör vid stora insatser, såsom omfattande oljepåslag, en normativ och strategisk avlastning för Räddningschef i beredskap i berörd kommun. Se vidare bilaga X.

Avdela ansvarig personal för förande av dagbok/loggar i WIS och LUPP. Likaså för utförda åtgärder mot Digital Miljöatlas och sammanställning av åtgärdsdokument förda av respektive arbetsledare. Se bilaga.

Inventera vilken personal, utrustning samt transportmedel som finns tilldelade.

Organisation och plats för sanering. Uppmärksamma ansvaret för arbetsmiljön med hänsyn till rådande omständigheter.

Kontrollera spridningsprognoser från Sea Track Web via KBV/MSB samt aktuella väderprognoser.

Observera att säkerhet går alltid före verkan.

Ordna ledningsplats i bygdegård, församlingshem, skola, ledningscontainer. Ledningsplatsen bör ligga en bit bort ifrån skadeområdet.

Ordna brytpunkt vid större öppen plats med tillfartsvägar från flera håll.

Val av hamn för omlastning från sjötransport till landtransport.

För transport av avfall inklusive farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 § avfallsförordningen (2001:1063).

Utse ansvarig för logistikplaneringen i samband med ett utsläpp.

Utse lämplig plats för omlastning av ihopsamlat material.

Välj plats för mellanlagring av oljerester och oljehaltiga massor. Mellanlagret bör kunna tas i drift inom 1 dygn efter larm. Varaktigheten kan beräknas till 2-12 månader beroende på omfattning. Överföring, insamling samt transport och lagring av oljehaltigt avfall är viktiga steg under bekämpning och sanering. Hela hanteringskedjan, från lossning via transport och mellanlagring till det slutliga omhändertagandet av den olja som tagits upp ur vattnet eller från stränderna, måste fungera effektivt och smidigt. Därför är det viktigt att planera för att kunna ta hand om de stora volymer oljerester av varierande renhet och med olika egenskaper som det ofta är frågan om. Om lagringen sker på annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälning eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken 9 kap. Det bedöms i planeringsläget inte möjligt att göra de investeringar som krävs för att kunna söka ett tillstånd för en permanent lösning. Vid en händelse som kan kräva mellanlagring skall därför kontakt tas med Länsstyrelsen skyndsamt för att få de tillstånd som krävs för en tillfällig mellanlagring.

Avfallshanteringsföretag kan anlitas för att ansvara för avfallshanteringen, till exempel utse mellanlagringsplatser samt ansvara för deponi av uppsamlad olja. Expertis för hantering av stora volymer av avfall finns att tillgå i kommunen samt i samt i regel i avfallshanteringsföretagens organisation. Se resursförteckning. Tillfällig förvaring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering kan betraktas som ”omlastning” och det ställs då inte krav på anmälan eller tillstånd enligt Miljöbalken. För att undvika spridning till omgivningen bör lagringen ske i täta containrar på tätt underlag.

2.10 Fältstabens uppgifter

Fältstaben skall stödja skadeplatschefen/saneringsledaren. 1-2 personer utses omgående och förstärks vid behov. Fältstaben utför följande uppgifter.

Dokumentera skadan innan insatsen påbörjas. Fotografering och GPS-positionering.

Lägesrapporter, prognoser och resursbeställningar till RCB/stab.

Bedömer risker i skadeområdet. Behov att evakuera boende?

Samverkar tidigt med markägare.

Avlastar skadeplatschefen med radiokommunikation och dokumentation.

Understöder informationsansvarig att lämna service till media på platsen.

Ansvarar för logistik, underhåll och dokumentation av utplacerad utrustning.

Underhåll, sjukvård och bevakad materieldepå

Utspisning genom eventuell FRG eller Försvarsmakten.

Sjukvård genom ambulans eventuell FRG eller Försvarsmakten.

Materieldepå inrättas och placeras i närheten av ledningsplatsen. Utrustning ägarmärks. Materialdepån skall bevakas/bemannas och i anslutning till materieldepån skall möjligheter till rengöring, återställning av materiel finnas.

Helikopterlandningsplats ordnas på ca 100-200 meters avstånd från ledningsplatsen ur buller- och säkerhetssynpunkt.

Inskrivning av eventuella frivilliga skall noggrant dokumenteras. Använd särskild blankett. Utan inskrivning får frivilliga ej sättas in i räddningsinsats.

Vid avslutande av räddningsinsats skall RCB och räddningsledaren samråda om tidpunkt och överlämnande till objektsägaren. Markägarmöte skall genomföras om det finns drabbade markägare utöver stat och kommun. Se minneslista för markägarmöte.

Vid uppstart bör avtal tecknas om leverans av utrustning, drivmedel, mat m m.

2.11 Markägarsammanträde

Mötet initieras av RCB och genomförs tidigt vid räddningsinsats samt vid avslutande av räddningsinsats. Lämplig lokal är bygdegård, församlingshem eller brandstation. Deltagare Representanter för räddningstjänsten Representant för kommunledningen Markägare Försäkringsbolag Dagordning 1. Mötets syfte. 2. Presentation av deltagarna. 3. Händelseutveckling i stort (karta). 4. Media och informationsarbetet. 5. Resurser i insatsen. 6. Kommunens ansvar. 7. Den enskildes/markägarens ansvar efter avslutad räddningsinsats. 8. Kommunens kostnader, statens ersättning, markägarens försäkringsfrågor. 9. Övriga frågor.

3 SANERINGSFAS

3.1 Saneringsorganisationens uppgifter

Sanering av olja från naturområden, badstränder, hamnar m m.

Kontakt med organisation för sanering av vilt/fågel.

Rengöring av personal och utrustning.

Arbetsmiljöfrågor för saneringspersonal.

Hantering av oljerester och oljehaltigt material.

Upprättande av plats/platser för omlastning av olja i hamn eller annan lämplig plats.

Dokumentation av saneringsarbete och kostnader.

Medverkan i massmediakontakter.

Inventering av området in sanering påbörjas.

Eventuell samordning med pågående räddningsinsats Innan sanering påbörjas skall samråd ske med kommunens miljöansvarige.

3.2 Minneslista för saneringsledare med fältstab

Observera att säkerhet går alltid före verkan.

Genomför strandinventering i drabbade områden, med fokus på de prioriterade områden, se insatskort i Digitalt MiljöAtlas. Använd inventeringsprotokoll. Se bilaga.

Fastställ saneringsåtgärder enligt MSB:s saneringsmanual.

Fastställ samstämmig nivå för saneringsmetod. Samråd med Oljejouren.

Avdela ansvarig personal för förande av dagbok, loggar samt utförda åtgärder i MiljöAtlas. Sammanställning av förda åtgärdsdokument förda av respektive arbetsledare. Se bilaga.

Inventera vilken personal, utrustning samt transportmedel som finns tilldelade.

Organisation och plats för sanering. Uppmärksamma ansvaret för arbetsmiljön med hänsyn till rådande omständigheter.

Ordna plats och organisation för sanering av personal och utrustning

Kontrollera spridningsprognoser från Seatrackweb samt aktuella väderprognoser.

Upprätta kontakt med organisationer som eventuellt kan ta hand om oljeskadade fåglar

Ordna ledningsplats i bygdegård, församlingshem, skola, ledningscontainer. Ledningsplatsen bör ligga en bit bort ifrån skadeområdet.

Ordna brytpunkt2 vid större öppen plats med tillfartsvägar från flera håll.

Välj av hamn för omlastning från sjötransport till landtransport

För transport av avfall inklusive farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 § avfallsförordningen (2001:1063).

Utse ansvarig för logistikplaneringen i samband med ett utsläpp.

Utse lämplig plats för omlastning av ihopsamlat material.

Välj plats för mellanlagring av oljerester och oljehaltiga massor. Mellanlagret bör kunna tas i drift inom 1 dygn efter larm. Varaktigheten kan beräknas till 2-12 månader beroende på omfattning. Överföring, insamling samt transport och lagring av oljehaltigt avfall är viktiga steg under bekämpning och sanering. Hela hanteringskedjan, från lossning via transport och mellanlagring till det slutliga omhändertagandet av den olja som tagits upp ur vattnet eller från stränderna, måste fungera effektivt och smidigt.

2 "Brytpunkt används generellt då många enheter larmas till en räddningsinsats/olycka. Utses i allmänhet av räddningsledaren. Denna geografiska definierade plats skall ha goda tillfartsmöjligheter och ligga skyddad från fara, exempelvis drivande rökgaser, allmänhet eller tät trafik. Till denna plats dirigeras enheter i avvaktan på insats. Ibland svarar ett brytpunktsbefäl för samband och logistik på brytpunkten."

Därför är det viktigt att planera för att kunna ta hand om de stora volymer oljerester av varierande renhet och med olika egenskaper som det ofta är frågan om. Om lagringen sker på annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälning eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken 9 kap. Det bedöms i planeringsläget inte möjligt att göra de investeringar som krävs för att kunna söka ett tillstånd för en permanent lösning. Vid en händelse som kan kräva mellanlagring skall därför kontakt tas med Länsstyrelsen skyndsamt för att få de tillstånd som krävs för en tillfällig mellanlagring. Avfallshanteringsföretag kan anlitas för att ansvara för avfallshanteringen, till exempel utse mellanlagringsplatser samt ansvara för deponi av uppsamlad olja. Expertis för hantering av stora volymer av avfall finns att tillgå i kommunen samt i regel i avfallshanteringsföretagens organisation. Se resursförteckning. Tillfällig förvaring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering kan betraktas som ”omlastning” och det ställs då inte krav på anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. För att undvika spridning till omgivningen bör lagringen ske i täta containrar på tätt underlag.

3.3 Fältstabens3 uppgifter

Se avsnitt 2.10 ovan.

3.4 Miljö- och hälsoskydd vid saneringsfas

Sammanställning av information om oljepåslagets utbredning. Fotografera och GPS- positionera.

Bistå saneringsorganisationen med information och stöd för prioriteringar rörande naturvärden inom prioriterade områden och inom andra områden som berörs av oljepåslag.

Samordna saneringsmetod och saneringsnivå med saneringsledaren.

Hålla kontakt med HaV:s oljejour eller annan expertis inom oljekemi, miljöpåverkan och naturvårdsbiologi.

Ansvara för tillsyn rörande miljöfarlig verksamhet, t ex hantering av miljöfarligt avfall kemikalier, omlastningsplatser m m.

Vid behov hålla kontakt med organisationer som kan ta hand om oljeskadade fåglar.

Medverka i kontakter med massmedia.

3.5 Information/massmedia

Informationsansvarig skall

Svara för den externa informationen till massmedia och allmänheten.

Svara för att den externa informationen publiceras på kommunens webbsida.

Svara för att den interna informationen publiceras på kommunens intranät.

Vid behov hjälpa till med informationen till andra myndigheter.

Svara för planeringen av eventuella studiebesök.

Samverka med andra aktörer.

3Stabsarbete eller mer preciserat, strukturerat ledningsarbete i geografisk närhet till skadeplats/olycksplats. Det kan finnas fördelar att inte enbart bedriva stabsarbete på ett avskilt ställe, exempelvis en brandstation eller i ett kommunhus. I en fältstab har ingående befäl och expertis från andra aktörer såsom kommunens miljöförvaltningar sannolikt en bättre verklighetsanknytning. I realiteten handlar i denna plan om fysiskt kontakt med personalen som praktiskt jobbar i miljöräddningsinsatsen/oljesaneringsinsatsen.

Informationsmaterial Innan information till massmedia skall samråd ske med bl a Kustbevakningen om

Kvantitet utläckt olja.

Kvalitet utläckt olja.

Plats för utsläpp.

Utredningar.

Vindriktning, vindstyrka.

Skadade land- och vattenområden.

Typ av skador.

Oljeskadade fåglar.

Pågående och planerade åtgärder.

Övrigt som kan vara av intresse. Media Pressmeddelande sänds ut enligt respektive kommuns informationsplan eller policy. Syftet är först och främst att få ut råd och information kring händelsen till allmänheten i området. Informationsmöten Vid behov kan information också spridas genom möten med olika organisationer i drabbade områden, till exempel samhällsföreningar.



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 313 2013/0125-940 Ks

Redovisning av översyn av gällande nämnd- och förvaltnings-

organisation

Kommunstyrelsen har den 27 februari 2013, § 37, beslutat att göra en översyn

av gällande nämnd- och förvaltningsorganisation. En styrgrupp har utsetts för

uppdraget.

Styrgruppen överlämnar härmed bilagda redovisning av uppdraget och

begär att entledigas då uppdraget är slutfört.


att med ett tack entlediga styrgruppen då uppdraget är slutfört.




att omfattningen av oppositionsrådets uppdrag skall motsvara 60 %

från och med den 1 januari 2015,

att uppdra åt arvodeskommittén att ta fram förslag till arvode för

oppositionsrådets uppdrag,

att fullmäktiges sammanträden skall utsändas via webb-TV från

och med 2015,

att uppdra åt fullmäktiges presidium att arbeta vidare med de synpunkter och

förslag som framkommit via enkäten till fullmäktiges ledamöter och

ersättare,

att i övrigt godkänna föreliggande översyn.

_________________________

Reservation.

Moderaterna reserverar genom Lennart Larson (M) till förmån eget förslag,

bilaga.

Organisation 2014 Redovisning av översyn av gällande nämnd-

och förvaltningsorganisation

Rapport 2013-10-11

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund 1 1.2 Föreliggande uppdrag 1 1.3 Arbetssätt 2 2 Överväganden och förslag

2.1 Kommunfullmäktige 3 2.2 Styrelse och nämnder 3 2.3 Förtroendevalda 4 2.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen 4 2.5 Mark- och exploateringsverksamheten 5 2.6 Övriga verksamheter 5 2.7 Kommunala bolag 5 Bilagor

Bilaga 1 Enkät till partigrupper om antal fullmäktigeledamöter Bilaga 2 Enkät till fullmäktigeledamöter om fullmäktiges arbetsformer Bilaga 3 Anmälan av avvikande mening från Lennart Larson (m) Bilaga 4 Enkät till partigrupper om indelning och bemanning av nämnder Bilaga 5 Jämförelse av uppgifter och arvode för oppositionsråd Bilaga 6 Kostnader för nämndverksamhet 2012 i Tanums kommun Bilaga 7 Jämförelse av kostnader för nämndverksamhet i norra Bohuslän

1

1 Inledning 1.1 Bakgrund

Frågan om utvärdering och översyn av gällande nämnd- och förvaltningsorganisation har aktualiserats inför varje ny mandatperiod under 1990 och 2000-talen. Översyner 1994 och 1997 ledde till att flera nämnder upphörde och att verksamheter omlokaliserades. På så sätt upphörde räddningsnämnden, hamnstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, miljö-nämnden, byggnadsnämnden samt fastighetsnämnden som självständiga nämnder. 1998 gjordes en avgränsad översyn av förvaltningsorganisationen under tekniska nämnden respektive den då nybildade miljö- och byggnadsnämnden. Översynen resulterade i inrättande av en gemensam samhällsbyggnads-förvaltning under de båda nämnderna. Nuvarande nämnd- och förvaltningsorganisation grundas på den organisationsöversyn som genomfördes 2005/2006 och som fastställdes av kommunfullmäktige den 24 april, § 32, 2006. Översynen resulterade bland annat i att kultur- och fritidsnämnden upphörde och att ett bolag för hamn- och turism frågor inrättades (THTAB). Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2007 och har sedan med några mindre justeringar gällt fram till idag. De justeringar som gjorts efter kommunfullmäktiges beslut om ny organisation innebär bland annat att turismfrågorna lyfts bort från THTAB så att bolaget idag endast hanterar hamnfrågor. Vidare flyttades vissa kommunlednings-funktioner under hösten 2012. Bland annat flyttades ansvaret för näringslivsfrågor och exploateringsverksamhet från kommunkansliet till den nyinrättade utvecklingsavdelningen under ekonomikontoret. 1.2 Föreliggande uppdrag

Kommunstyrelsen beslutade den 27 februari 2013, § 37, göra en översyn av gällande nämnd- och förvaltningsorganisation. Översynen skall redovisas för kommunstyrelsen den 27 november 2013. Eventuella förändringar med anledning av översynen skall gälla från den 1 januari 2015. Enligt utredningsdirektivet skall översynen beröra följande frågeställningar.

Antal ledamöter i kommunfullmäktige

Antal ledamöter i styrelse och nämnder

Förvaltningsorganisation under tekniska nämnden respektive miljö- och byggnadsnämnden

Kommunala bolag

Tidsomfattning och arvodesnivå för oppositionsrådet Följande ledamöter utsågs att ingå i utredningens styrgrupp.

Clas-Åke Sörkvist (c), ordförande

Lennart Larson (m)

Gerd Melin (s)

Roger Wallentin (c)

Paul Carlsson (fp)

2

Siv Bergström (mvt)

Berndt Hansson (kd)

Peter Berborn, sekreterare Gerd Melin har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott från och med den 30 juni 2013. EvaLott Andersson har övertagit uppdraget som ledamot i arbetsutskottet tillika styrgruppen från den 1 juli. 1.3 Arbetssätt

Styrgruppen har sammanträtt vid fyra tillfällen. Vid varje sammanträde har specifika frågeställningar diskuterats och utredningsuppdrag har delats ut. Utdelade uppdrag har i regel återkopplats vid nästföljande sammanträde. Kommunchef Ulf Ericsson, personalchef Olle Tillqvist och kanslichef Ida Hammar Aronsson har deltagit i styrgruppens sammanträden och har tillsammans med sekreteraren utgjort utredningsresurs.

3

2 Överväganden och förslag 2.1 Kommunfullmäktige

Styrgruppen har diskuterat antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Kommunen har med stöd av Kommunallagen möjlighet att ändra från dagens 41 fullmäktigeledamöter till minsta möjliga antal 31 ledamöter. Styrgruppen har undersökt partiernas inställning i frågan genom en enkät riktad till samtliga partigrupper. Enkäten bilaga 1. Samtliga partigrupper utom (sd) har besvarat enkäten. Resultatet av enkäten är att en majoritet av partigrupperna vill behålla dagens 41 ledamöter. I en individuell enkät till ledamöter och ersättare i fullmäktige efterfrågas uppfattningar om kommunfullmäktiges arbetsformer. Enkäten bilaga 2. Enkäten har besvarats av 41 fullmäktigeledamöter/ersättare. En kort sammanfattning av enkätsvaren ger följande bild

Två tredjedelar önskar mer allmänpolitisk debatt i fullmäktige

En fjärdedel anger att arvoderade fullmäktigesammanträden skulle underlätta deltagande.

Majoriteten anger antalet fullmäktigemöten per år är lagom.

Drygt hälften anger att de vill bli mer aktiva vid fullmäktiges sammanträden. Mikrofoner vid bänkarna, öppnare debattklimat samt mindre formalia bedöms kunna leda till ökat debattdeltagande.

Drygt hälften önskar att fullmäktiges sammanträden utsänds med webb-TV via kommunens hemsida.

Under övriga kommentarer anges bland annat att fullmäktiges sammanträden bör utlokaliseras emellanåt och att partigruppernas inre arbetsformer kan utvecklas.

Några förändringar av antalet fullmäktigeledamöter föreslås inte. Lennart Larson anmäler avvikande mening enligt bilaga 3. Styrgruppen rekommenderar fullmäktiges presidium att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkommit av den individuella enkäten. 2.2 Styrelse och nämnder

Styrgruppen har diskuterat indelning och bemanningen av styrelse och nämnder. Samtliga nämnder utom valnämnden och valberedningen har idag 11 ledamöter och 11 ersättare. Valnämnden har 6 ledamöter och 6 ersättare, medan valberedningen har 11 ledamöter och 6 ersättare. En enkät har skickats till partigrupperna med fråga om dagens indelning och bemanning skall kvarstå, eller om det finns förslag till förändringar. Enkäten bilaga 4. Samtliga partigrupper utom (sd) har inkommit med svar på enkäten. Ingen partigrupp har föreslagit någon ändring i nämndsindelningen. En majoritet av partigrupperna vill att dagens bemanning av styrelse och nämnder skall kvarstå.

4

Några förändringar föreslås inte. Lennart Larson anmäler avvikande mening enligt bilaga 3. 2.3 Förtroendevalda

Styrgruppen har diskuterat oppositionsrådets tjänstgöringsgrad och ersättning. Oppositionsrådet tjänstgör idag med 50% oreglerad tid och arvoderas med 50% av ordförandens ersättning. Det finns farhågor att det kan bli svårt att rekrytera oppositionsråd i framtiden med hänsyn till belastning och ersättningsnivå. Till oppositionsrådet uppgifter hör bland annat att representera/företräda kommunen i olika sammanhang samt att delta i möten såsom kommittéer, budgetberedningar, plangrupp, näringslivsgrupp m fl. Vid en jämförelse med närliggande kommuner kan konstateras att oppositionsrådets tjänstgöringsgrad varierar från 40% till 75%. Jämförelsen bilaga 5. Av de jämförda kommunerna har samtliga utom en kommun oppositionsrådets ersättning kopplat till ordförandens arvode. Vad gäller ersättningens storlek i kronor intar Tanums kommun en mittposition bland de jämförda kommunerna. Styrgruppen rekommenderar att omfattningen av oppositionsrådets uppdrag skall utökas till att omfatta 60%. 2.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen trädde i funktion den 1 januari 1999 genom att tekniska förvaltningen och miljöförvaltningen slogs samman till en gemensam förvaltning. Grundtanken med den sammanslagna förvaltningen var att en sammanslagen organisation lättare kan samverka därmed vara mer effektiv. Organisationen har ifrågasatts, bland annat med hänvisning till eventuella jävssituationer som kan uppstå. I intervjuer med personalchefen har förvaltningens arbetsledning menat att organisationen i sig är bra, men att synergieffekterna inte tagits till vara. Föreliggande utredning var tidigt enig om att frågan om samhällsbyggnads-förvaltningens organisation skall brytas ut och snabbt behandlas i särskild ordning. Företrädare för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt förvaltningsledningen har deltagit i diskussionerna. Frågan har också förankrats i förvaltningens samverkansgrupp. Utredningen har härvid föreslagit att nuvarande samhällsbyggnadsförvaltning delas upp i två förvaltningar – en teknisk förvaltning samt en miljö- och byggnadsförvaltning Frågan har avgjorts genom att kommunfullmäktige den 17 juni 2013, 64, beslutat samhällsbyggnadsförvaltningen skall delas i en teknisk förvaltning och en miljö- och byggnadsförvaltning. Kommunfullmäktiges beslut innebär att den nya miljö- och byggnadsförvaltningen omfattar miljöavdelning och plan- och byggnadsavdelning. Tekniska förvaltningen omfattar VA-avdelning, fastighetsavdelning, mark- och exploateringsavdelning samt gemensam administration.

5

Den nya indelningen gäller från och med den 1 januari 2014. Frågan är därmed avgjord. 2.5 Mark- och exploateringsverksamheten

Mark- och exploateringsfrågorna hanteras dels av tekniska nämndens mark- och exploateringsavdelning och dels kommunstyrelsens utvecklingsavdelning. Organiseringen innebär en renodling av verksamheten med kommunstyrelsen som beställare av planer, exploateringsavtal m m och tekniska nämnden som utförare. Styrgruppen har diskuterat uppdelningen och funnit att den fungerar bra. Beställarfunktionen har från och med augusti 2013 förstärks med ytterligare en exploateringsingenjör och har därmed två exploateringsingenjörer. Några ytterligare åtgärder föreslås inte. 2.6 Övriga verksamheter

Utredningen har diskuterat följande områden

kommunrevision

räddningstjänst

kultur- och fritidsfrågor

gymnasieskolan

gemensam miljöorganisation Verksamheterna bedöms i huvudsak fungera bra. Några förändringar föreslås inte. 2.7 Kommunala bolag

Tanums Bostäder AB (TBAB) och Tanums Hamnar AB (THAB) har diskuterats. Styrgruppen konstaterar att ett nära samarbete är möjligt och önskvärt. De båda bolagen har idag små personella resurser varför sårbarheten är stor. Bolagen anser själva att en samlokalisering av administrationen är intressant för gemensamt utnyttjande av kompetens ibland annat ekonomiska och avtalsmässiga frågor. Rent verksamhetsmässigt finns det dock inga direkta beröringspunkter mellan de båda bolagen. En gemensam VD har rekryterats för de båda bolagen från och med augusti 2013. Några förändringar föreslås inte.



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 314 2013/0545-961 Ks

Överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension

(AKAP-KL) med mera

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har

träffat överenskommelse med OFRs förbundsområden Allmän kommunal

verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte i förbundsområdena

ingående organisationer, Lärar-förbundets och Lärarnas Riksförbunds

Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen

anslutna riksorganisationer om ett helt avgiftsbestämt pensions-avtal,

Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) som träder i kraft den 1

januari 2014. Det helt avgiftsbestämda pensionsavtalet gäller för arbetstagare

som är födda 1986 och senare. Samtidigt har överenskommelse träffats om att

KAP-KL från och med den 1 januari 2014 gäller endast för arbetstagare som är

födda 1985 eller tidigare. Det har också träffats tre principöverenskommelser;

Familjeskydd, Betalning av pensionsavgift samt Särskild avtalspension inom

räddningstjänsten.

Överenskommelse om ändringar i kollektivavtalet AKAP-KL har träffats med

Svenska Kommunalarbetareförbundet. Ändringarna kompletterar den

överenskommelse som träffades den 19 juni 2013. I och med dessa ändringar

gäller från den 1 januari 2014 ett likalydande AKAP-KL med samtliga

arbetstagarorganisationer inom kommunal sektor. Det helt avgiftsbestämda

pensionsavtalet innebär ett modernt och långsiktigt hållbart pensionsavtal. Det

ger arbetsgivarna ökade möjligheter att förutse och budgetera

pensionskostnaderna. Samtidigt ger det bra och trygga pensioner för de

anställda. Rörligheten både inom och mellan arbetsmarknadssektorerna

underlättas och arbetsgivarnas möjligheter till kompetensförsörjning förbättras.

I AKAP-KL är pensionsavgiften 4,5 procent på den pensionsgrundande lönen

upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön om 35

562 kronor (2014), och 30 procent på de delar av den pensionsgrundande lönen

som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften, som uppräknas med

prisbasbeloppets förändring, betalas årsvis av arbetsgivaren.

Beslut


att anta Lokalt kollektivavtal AKAP-KL som lokalt kollektivavtal med den

utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 5 i Överenskommelse om

Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension – AKAP-KL som de centrala

parterna träffat den 4 oktober 2013, och att lämna protokollsutdrag över

beslutet till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det.



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 315 2013/0601-114 Ks

Samverkansavtal mellan Tanums kommun och polismyndigheten i

Västra Götaland – Polisområde Fyrbodal för år 2014

Kommunstyrelsen beslutade 2 oktober 2013, § 240, att uppdra åt BRÅ att

utarbeta förslag till förnyat samverkansavtal och reviderad åtgärdsplan för år

2014.

Samverkansavtalet gäller årsvis. Uppföljning och revidering av avtalet ska ske

från den 1 oktober innevarande verksamhetsår och nytt avtal skall undertecknas

senast 30 november året före verksamhetsåret.

I nuvarande avtal framgår att det brottsförebyggande arbetet i Tanum ska

organiseras, initieras och följas upp av det lokala brottsförebyggande rådet,

BRÅ. I BRÅ förs en gemensam dialog gällande aktuella brottspreventiva

insatser och aktuell problembild baserad på det faktaunderlag som vardera

parten förfoga över. För genomförandet av samverkansavtalet ska BRÅ årligen

ta fram en åtgärdsplan.

Beslut om samverkansavtal och åtgärdsplan 2014 för kommunens delar,

bilaga.

Beslut


att godkänna samverkansavtal och åtgärdsplan för 2014

________________________

______________________________________________________________________________________________________________________

457 81TanumshedeBesöksadress:Kommunhuset .Tel 0525 180 00 vxTelefax 0525-183 00 Pg 824 20-1Bg 429-8634 . Org.nr 212000-1348

Samverkansavtal och principöverenskommelse

Mellan Tanums kommun och Polismyndigheten i Västra Götaland –

Polisområde Fyrbodal.

Inledning

Detta samverkansavtal anger ramarna för samverkan samt det förhållningssätt som

ska genomsyra samarbetet parterna emellan. Det åligger ansvarig beslutsfattare

inom respektive enhet att det brottsförebyggande arbetet genomförs och verkställs

i enlighet med detta samverkansavtal.

Polisens närvaro i Tanums kommun

Polis och kommun delar uppfattningen att polisiär närvaro och synlighet i

kommunen har en positiv inverkan på invånarnas känsla av trygghet. Polisen ska

verka för en god brottsförebyggande verksamhet och svara upp mot de behov av

polisinsatser som krävs inte minst sommartid med en stor befolkningsökning i

kommunen och många evenemang.

Syfte

Detta avtals syfte är att beskriva, reglera och tydliggöra prioriterade områden och

insatser när det gäller att förebygga brott och öka tryggheten i Tanums kommun.

Vidare är avtalets syfte att synliggöra och ytterligare effektivisera samverkan.

Utgångspunkt för samverkan

Målsättningen är att avtalet ska ligga till grund för ett praktiskt och förtroendefullt

samarbete med korta beslutsvägar och effektiva beslutsprocesser. Parternas

utgångspunkter för avtalet är att alla har ett gemensamt intresse av att

verksamheten bedrivs med hög kvalitet och att den kontinuerligt utvecklas.

Det brottsförebyggande arbetet i Tanum ska organiseras, initieras och följas upp

av det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ. I BRÅ förs en gemensam dialog

gällande aktuella brottspreventiva insatser och aktuell problembild baserad på det

faktaunderlag som vardera parten förfogar över. Till BRÅ ska genomförda

operativa brottsförebyggande insatser och dess effekter återrapporteras och följas

upp.

Grundläggande frågeställningar

De frågeställningar som ska genomsyra samverkan samt ligga till grund för val av

såväl strategier som ytterligare samverkansaktörer är:

Hur arbetar vi för att individer inte ska börja begå brott/bruka droger?

Hur arbetar vi för att förmå individer att sluta/avbryta en kriminell karriär?

Strategier och samverkansaktörer kan skifta över tid beroende på hur den

gemensamma problembilden gestaltar sig.

2

Strategier

Det brottspreventiva arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat och systematiskt. De

aktuella processerna ska dokumenteras och löpande rapporteras till BRÅ. Arbetet

ska omfatta såväl långsiktiga som kortsiktiga mål och arbete på olika nivåer.

Kärnan i samverkan är polis, skola, socialtjänst och fritid.

För att det förebyggande arbetet ska få bäst effekt bör arbetet även innefatta andra

aktörer, såsom intresseorganisationer, föreningar, företag och enskilda. Samverkan

bygger på gemensamma mål med gemensamt ansvar för ett effektivt resultat.

Struktur på det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet

Representant från polismyndighetsledningen ska träffa representant för

kommunledning minst en gång per år för att övergripande diskutera

överenskommelsen mellan kommun och polis, samt följa upp det pågående

arbetet.

Representant från Polisområde Fyrbodal ska finnas representerad i Tanums

kommuns brottsförebyggande råd, BRÅ. Det ska finnas etablerade

informationskanaler mellan kommunen och polisen.

Samverkansavtalets tidsperiod

Detta avtal gäller årsvis. Uppföljning och revidering av avtalet ska ske efter den 1

oktober 2014 och nytt avtal skall undertecknas senast den 30 november året före

verksamhetsåret.

Prioriterade områden, åtaganden och genomförande

Tanums kommun och Polisområde Fyrbodal har en gemensam problembild med

prioriterade områden som anges i den årligen framtagna åtgärdsplanen.

Parterna åtar sig att:

Följa den beslutade åtgärdsplanen

Uppgifterna i den beslutade åtgärdsplanen ska verkställas inom den

överenskomna tidsperioden och ansvaret åligger utförarna

Utförarna åläggs återrapportering

Överenskommelse om nya åtgärder, för kommande verksamhetsår, ska

träffas varje år

För genomförandet av samverkansavtalet skall BRÅ i Tanums kommun och

Polismyndigheten i Västra Götaland årligen ta fram åtgärdsplan.

Tanumshede den 2013- -

Polisområde Fyrbodal Tanums kommun

………………………………… ……………………………….

Niclas Hallgren Clas-Åke Sörkvist

Polisområdeschef Kommunstyrelsens ordförande

1

Åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete i Tanums

kommun 2014

Bakgrund

Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är kriminalpolitikens grundläggande

målsättning

I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan polis och kommun.

För en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Detta ska ske genom att en gemensam lokal

problembild skapas, i syfte att stödja ett effektivare gemensamt arbete för att öka trygghet och

minska brottslighet.

Ungdomars behov, förutsättningar och problem

Nulägesbeskrivning

I kommunens välfärdsbokslut konstateras att det är många ungdomar som deltar i

föreningsverksamhet. 98 procent har godkänt i ämnet Idrott och hälsa. I senaste

drogvaneundersökningen 2013, som görs i åk 9, röker 32 procent av flickorna och 8 procent av

pojkarna. 9 procent är intensivkonsumenter av alkohol vilket betyder att de dricker sig fulla en gång i

månaden eller oftare. Undersökningen görs också i år 2 på gymnasiet och här intensivkonsumerar 40

%. Cirka en fjärdedel av åk 9 eleverna blir bjudna på alkohol i hemmet. Bland dessa

intensivkonsumerar dubbelt så många som bland alla ungdomar. Vi har sedan 2009 haft en ökande

trend av narkotikaanvändning och i senaste drogvaneundersökningen hade 12 procent av åk 9

eleverna och 18 % av gymnasieeleverna använt narkotika. 82 % av åk 9 eleverna trivs bra eller

mycket bra i skolan, men 12 procent skolkar en gång i månaden eller oftare.

2

Minska antalet brott bland ungdomar under 18 år

Åtgärder Polisen Kommunen Uppföljning

Samverkan

ungdomsteamet-

polisen

Delta i

ungdomsteamets

möten varannan vecka

Fritidssamordnaren

sammankallar

Rapport till BRÅ

genom

Ungdomsteamets

årliga uppföljning

Lag och rätt under

temadagar eller

lektioner

Sakkunnig i

undervisningen

Undervisning inom

samhällskunskap, ansvar

rektor. Socialtjänsten

medverkar i

undervisningen

Polisen och

Socialtjänsten

rapporterar deltagande

till BRÅ

Snabba åtgärder vid

förstagångsbrott

Omedelbara

utredningar

Omedelbar

polisanmälan vid

brottsmisstanke/upptäckt

Utredningsstatistik från

polisen

Samverka i

elevvårdsgrupper

Vid behov delta i

elevvårdsgrupper

Bjuda in polis vid

behov, ansvarig rektor

Polisen och skolan

rapporterar till BRÅ

Starta sociala

insatsgrupper

Sammankalla gruppen Socialtjänsten och

skolan deltar

Polisen rapporterar till

BRÅ

Minska förekomst av alkohol och droger bland ungdomar


Kartlägga ungdomars

delaktighet, behov och

vanor genom LUPP*-

undersökningen

Ta del av

undersökningen

BoU**-förvaltningen

genomför

undersökningen för

högstadiet/gymnasiet

Rapport klar våren

2015

Föräldrastöd med

möten om alkohol,

droger, våld, brott mm.

Delta Skolan bjuder in

föräldrar och ansvarar

för program

Skolan rapporterar till

BRÅ

Omhändertagande av

berusade ungdomar

Kronobergsmodellen***

och rapport till

Socialtjänsten

Ungdomsteamet

organiserar stöd till

föräldrar och

ungdomar samt har

resurser på plats vid

skolavslutningen,

Carnevalen och

midsommar i

Rapport till BRÅ från

polisen och genom

Ungdomsteamets

årliga uppföljning

3

Grebbestad

*Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

** Barn och Utbildningsförvaltningen

***Kronobergsmodellen är en metod där berusade ungdomar körs hem och vid ett senare tillfälle

kallas, tillsammans med sina föräldrar, till polisen för ett förhör.

Öka trafiksäkerheten bland ungdomar


Minska olagligt bil-

och mopedåkande

Övervakning,

kontroller,

kartläggning, lagföring

och lämna info. till

Socialtjänsten

Kartläggning, tips från

Ungdomsteamet

Polisens statistik,

rapport till BRÅ

MoU-chefen

rapporterar

Information om

trafiksäkerhet

Medverkar i

trafikundervisningen i

skolan och på

fritidsgårdarna

Skolorna och

fritidsgårdarna bjuder

in polisen

Polisen rapporterar

tillfällen till BRÅ

Våldsbrott

Nulägesbeskrivning

Våldsläget i Tanums kommun är generellt väldig lågt. Dock sticker de centrala delarna i Grebbestad

ut med Nedre Långgatan och Strandvägen som hot spots. Enligt statistik sker våldet efter midnatt och

både gärningsmän och offer är män mellan 18-22 år. I stort sett vid samtliga brott är

alkoholberusning orsaken till våldet. För att komma till rätta med situationen krävs att kommun och

polis samverkar för att få ned alkoholkonsumtionen. Även utbildning för krogpersonal och samverkan

med krögare är viktigt.

Även vid brott i nära relation förekommer alkohol i så gott som samtliga fall. Här är det små tal med

endast 2-3 anmälda brott per månad i kommunen. Det är dock viktigt med snabba och grundliga

utredningar för att förhindra att våld inom relationen fortsätter.

4

Minska antalet våldsbrott i offentlig miljö


Övervakning Polisiär närvaro vid

brottsfrekventa platser

Ordningsvakter i

gästhamnarna

Polisens

underrättelsemodell

Uppföljning av

serveringstillstånd med

ökad prioritering av

tillsynsverksamhet

Restaurangkontroll,

krögarmöten,

utbildning

krogpersonal, tillsyn

tobaks- och

folkölsförsäljning

Restaurangkontroll,

krögarmöten, utbildning

krogpersonal, tillsyn

tobaks- och

folkölsförsäljning,

ansvarig

alkoholhandläggare

Rapport från

alkoholhandläggaren

och polisen om antal

tillfällen till BRÅ

Brottsutredning Snabbt

utredningsförfarande,

prioriterat

Medling för

ungdomsbrottslingar

genom Socialtjänsten

Rapport antal till BRÅ

av polisen och

Socialtjänsten

Större evenemang t.ex.

Carnevalen, samverkan

Polisen-Tekniska

förvaltningen

Förstärkt polisnärvaro,

samverkan med

väktarbolag,

ordningskrav på

evenemangsanordnare

och näringsidkare

Tekniska förvaltningen

ställer ordningskrav på

evenemangsanordnare

och näringsidkare.

Lots-grupp*

sammankallas

Rapport till BRÅ av

polisen och Tekniska

chefen

*Lotsgrupp deltagare: Karin Kempe och Elisabeth Jonsson, näringslivsutvecklare, Jimmy Göransson,

räddningstjänsten, Henric Rörberg, polisen, Kjell Björk, byggnadsavd, Richard Lindgren och Martina

Vestgård, miljöavd, Torbjörn Ericsson, alkoholhandläggare

Minska våld i nära relationer


Ta fram en

handlingsplan för

våld i nära relationer

Medverka i

framtagandet

Socialtjänsten ansvarig Rapport till BRÅ

5

Dopning

Nulägesbeskrivning

Dopning har framförallt förekommit inom elitidrotten men har under senare år även spridit sig bland

motionärer. Det vanligast förekommande medlet är anabola steroider vilket medför att musklerna

utvecklas fortare och blir större. Det finns en mängd negativa konsekvenser som ökad risk för hjärt-

kärlsjukdom, leverskador, ökad risk för blodproppar, sen- och muskelskador, minskad

spermieproduktion, tillväxtstörningar mm. Det är olagligt att använda dopningsmedel. Under senare

år har det startats två nya gym i Tanumshede som är mycket positivt för folkhälsan, men det medför

också en ökad risk för dopning. I den tidigare nämnda drogvaneundersökningen uppgav 5 % av åk 9

eleverna att de använt anabola steroider de senaste tolv månaderna, vilket är högre än i regionen

och riket. Kommunen och polisen har skrivit avtal med tre av gymmen i Tanums kommun om att

arbeta för en dopningsfri miljö. Detta sker i samarbete med Strömstad som också har avtal med sina

gym.

Minska förekomst av dopning


Samverkan kring

dopning med gymmen

genom

antidopningsgruppen

Medverka i gruppen Sammankalla gruppen,

folkhälsosamordnaren

ansvarig

Rapport av polisen och


till BRÅ

Dopningstester av

gymdeltagare

Erbjuder rådgivning

och stödinsatser vid

behov och kan göra

uniformerade besök

på gymmen vid behov

Förmedlar

information om

avstängda

gymdeltagare till

övriga gym i Tanum

och Strömstad

Socialtjänsten utför

dopningstester av

gymdeltagare

Folkhälsorådet bekostar

testerna



till BRÅ

Utbildning av

gympersonal

Medverkar vid

utbildningsdagar

Anordnar

utbildningsdagar



till BRÅ



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 316 2013/0241-321 Ks

Översyn utvidgat strandskydd- utse arbetsgrupp

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har meddelat att de i januari 2014 kommer

att skicka en remiss om översyn av nu gällande utvidgat strandskydd på remiss

till bland annat Tanums kommun.

För att besvara remissen behöver en arbetsgrupp tillsättas. Arbetsgruppen

föreslås bestå av två politiker vardera från kommunstyrelsen och miljö- och

byggnadsnämnden samt två tjänstemän.

Beslut


att utse följande personer att ingå i arbetsgruppen för framtagande av remissvar

till förslag på utvidgat strandskydd:

Lennart Larson (M) – kommunstyrelsen, arbetsgruppens ordförande

Eva-Lott Andersson (S) – kommunstyrelsen

Siv Bergström (MVT) - kommunstyrelsen

Ida Aronsson Hammar – kanslichef, kommunledningskontoret

Olof Jönsson – planarkitekt, samhällsbyggnadsförvaltningen

…………

Från Miljö-och byggnadsnämnden har Karl-Erik Hansson (C) och Thure

Zakariasson (FP) utsetts att delta i arbetsgruppen.

_____________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 317 2013/0558-683 Ks

Nytt normalavtal med SAMI/IFPI om framförande av musik i

kommunal verksamhet

Kommunen har sedan tidigare avtal med, Svenska Artisters och Musikers

Intresseorganisation (SAMI) och International Federation of the Phonographic

Industry, Svenska gruppen (IFPI). Nu gällande avtal grundar sig på ett

normalavtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och SAMI/IFPI

från 20017.

SAMI har nu sagt upp gällande normalavtal med Tanums kommun från och

med 31 december 2013. Nytt normalavtal mellan SKL och SAMI/IFPI har

tecknats och gäller från och med 1 januari 2014. Se SKL cirkulär 13.56.

Upphovsrättslagen ger bl.a. utövande konstnärer och fonogramframställare

vissa rättigheter avseende möjligheten att förfoga över ljudupptagningar. Dessa

rättigheter är behäftade med inskränkningar som gör det möjligt för andra att

mot ersättning offentligt framföra ljudupptagningarna. Avtalet med SAMI/IFPI

om offentligt framförande av ljudupptagningar i kommunal verksamhet är

avsett att tillämpas av kommunerna för reglering av rättigheter enligt 45-47 §§

Upphovsrättslagen.

Det nya avtalet täcker offentligt framförande av inspelad musik i kommunal

verksamhet. Som kommunal verksamhet räknas även samarbeten där

kommunen är en av samarbetsparterna.

Den nya avgiften är satt till 0,25 kronor per kommuninvånare (moms om 6 %

tillkommer). Priset följer utvecklingen av konsumentprisindex med basmånad

juli föregående år.

Gym i simhallar (eller andra gym som liknar kommersiella gym) och större

festivaler (som exempelvis stadsfestivaler eller motsvarande arrangemang av

betydande omfattning) omfattas inte av detta avtal utan ska betala enligt

gängse tariff även om verksamheten bedrivs i kommunal regi.

Det nya avtalet gäller till och med 2018 och förlängs därefter 1 år i taget om

inte någondera part säger upp det.

Beslut


att godkänna förslag till nytt normalavtal med SAMI/IFPI

_______________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 318 2013/0495-905 Ks

Medborgarförslag från Olle Wik om digital larmtelefon till äldre

med hjälp av bidrag till fiber

Olle Wik skickade den 1 oktober 2013 in ett medborgarförslag angående digital

larmtelefon till äldre med hjälp av bidrag till fiber.

Förslagställaren avslutar med att föreslå följande:

Personer som idag har fast telefoni och mister detta genom nedläggning av

Telias kopparnät skall beviljas kommunalt bidrag för att garantera en fullgod

uppkoppling vid larm till hemtjänsten.

I de fall det mobila nätet inte är fullgott torde beträffande glesbygd ärendet

behandlas med högsta prioritet så att berörd fastighet ansluts till en

fiberförening och därmed slipper en flerdubbel kostnad för anslutning utan

stadsbidrag.

Kommunfullmäktige beslutade den 21 oktober 2013, § 91 att översända

medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut.

Beslut


att översända ärendet till IT-chefen för yttrande,

att översända ärendet på remiss till omsorgsnämnden, och

att svar ska vara kommunkansliet tillhanda senast den 24 mars 2014

______________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 319 2013/0001-111 Ks

Ombud vid föreningsstämmor för West Sweden ideell förening

West Sweden ideell förening inkom den 7 november med nyhetsbrev.

I nyhetsbrevet framgår att föreningen avser ha en extrastämma den 9 januari

2014 då förslag på nya ägardirektiv för att kunna avveckla bolagen kommer att

tas.

Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att utse Clas-Åke Sörkvist (C) och Eva-

Lott Andersson (S) som ombud vid ordinarie föreningsstämmor för West

Sweden ideell förening 2011-2014, med Lennart Larson (M) och Siv

Bergström (MVT) som ersättare.

Då ordinarie ombud är förhindrade att delta den 9 januari och ersättarna

enbart är utsedda att delta vid ordinarie föreningsstämmor behöver nytt beslut

fattas.

Beslut


att som ombud vid föreningsstämma för West Sweden ideell förening i januari

2014 utse Lennart Larson (M) och Siv Bergström (MVT), och

att utse Clas-Åke Sörkvist (C) och Eva-Lott Andersson (S) som ombud vid

föreningsstämmor för West Sweden ideell förening vid ytterligare eventuella

stämmor under 2014, med Lennart Larson (M) och Siv Bergström (MVT) som

ersättare.

_________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 320 2013/0573-543 Ks

Ändring av VA-taxan för 2014

VA-verksamheten har de senaste åren genomfört stora investeringar, varav

uppförandet av nytt avloppsreningsverk på Bodalen är den största. Detta

medför att kapitalkostnaderna från och med 2012 har ökat markant jämfört med

tidigare år, vilket behöver finansieras med ökade intäkter. VA-verksamheten i

Tanums kommun är helt taxefinansierad, uppdelat på brukningsavgifter och

anslutningsavgifter. Kostnaderna kommer att öka ytterligare under kommande

år på grund av ytterligare investeringar och utökning av verksamheten.

Brukningsavgift

För att undvika alltför stora taxehöjningar enskilda år, beslutades 2011 att

brukningstaxan höjs successivt under ett antal år. I januari 2013 höjdes

brukningsavgifterna med 12 %, vilket är ett steg på vägen. Verksamheten är i

nuläget underfinansierad, därför krävs en fortsatt taxehöjning. Förslaget är att

fortsätta höja taxan steg för steg, varav 8 % höjning föreslås till januari 2014.

För en normalvilla som är ansluten till vatten och avlopp och förbrukar 150 m³

vatten per år, så innebär det en höjning av den årliga avgiften från 9 550 kronor

till 10 315 kronor. Fortsatta taxehöjningar under kommande år kan vara t.ex. 8

% 2015, 5 % 2016, 2 % 2017 och 2 % 2018. Nivån på taxehöjningen beror på

hur många år den sprids ut över, samt investeringsvolym och mängd

anslutningar under kommande år.

Anslutningsavgift

Grundtanken i Tanums kommun är att anslutningsavgiften ska täcka kostnaden

som kommunen har för att ansluta en fastighet. Kostnaderna skiljer sig för

olika fastigheter och typer av områden. Avgiften ska motsvara en

genomsnittskostnad för de anslutningar som kommunen upprättar. Om

anslutningsavgiften inte har kostnadstäckning så resulterar det i att kostnaderna

läggs ut på brukningsavgiften, och resterande kostnader för de nya

anslutningarna alltså betalas av samtliga VA-abonnenter.

Vid sammanställning av faktiska kostnader och intäkter för de områden där

kommunen byggt ut VA de senaste åren, samt kalkyler för kostnader och

intäkter för de områden som finns med i investeringsplanen fram till 2018, så är

det tydligt att så gott som inget område har kostnadstäckning.

Kommunen har de senaste åren gjort en satsning på utbyggnad av VA i

befintliga områden där det tidigare varit enskilt VA, och den satsningen

fortsätter framöver. Dessa områden är generellt dyra att ansluta. I och med att

de här anslutningarna utgör en majoritet av alla anslutningar, så blir det inte

aktuellt med särtaxa, utan det blir ”normaltaxan” som får höjas. Forts.



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 320 2013/0573-543 Ks

Förslaget är att höja även denna taxa successivt, och göra avstämningar av

kostnader och intäkter varje år. Om man räknar med anslutningar av

avtalsområden, där fastighetsägarna själva bygger ut ledningsnätet inom

området, och sedan ansluter till kommunens nät, så är kostnadstäckningen av

anslutningsavgifter högre, i och med att kommunen inte har så stora kostnader

direkt kopplade till dessa anslutningar (däremot medför även de områdena

kostnader för utökning av kapacitet på huvudledningsnät, vattenverk och

avloppsverk).

Dessa områden är dock en osäker post, eftersom kommunen inte styr dessa

anslutningar på samma sätt som anslutningar innanför verksamhetsområdet,

och omfattningen av dessa har under de senaste åren inte blivit så stor som

prognosticerat.

Förslag till ändring i VA-taxan för 2014, bilaga.

Ändringarna (markerade med grått ) sammanfattas i följande punkter:

Brukningsavgiften höjs med 8 %, inklusive index

Anläggningsavgiften höjs med 10 % inklusive index

Ändringarna gäller anläggningsavgifterna §§ 5.1, 6.1, 8.1, 9 och bruknings-

avgifterna §§ 13.1 – 13.6 samt §§ 16 och 21.

Tekniska nämndens beslut

Tekniska nämnden beslutade den 31 oktober 2013, § 113, föreslå

kommunfullmäktige att anta bilagda förslag till ändrad VA-taxa, och att taxan

skall gälla från och med 1 januari 2014.




att anta förslag till ändrad VA-taxa, och

att taxan ska gälla från och med 1 januari 2014

______________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 321 2013/0592-415 Ks

Avgifter i handels- och fiskehamnar

Tanums Hamnar AB (THAB) inkom den 15 november med protokollsutdrag

angående avgifter i handels- och fiskehamnar.

I protokollet framgår att bolaget under flera år gått med stora underskott

gällande verksamhet fiske- och handelshamnar. För att i framtiden ha

ekonomisk möjlighet att utföra nödvändigt löpande underhåll krävs det mer än

dubbla avgifter. Den nuvarande avgiftsnivån, 400kr/längdmeter/år, är fastställd

av kommunfullmäktige den 11 februari 2008 § 5.

Tanums Hamnar AB beslutade den 4 november 2013, § 100, att höja avgifterna

i handels- och fiskehamnarna till 800kr/längdmeter/år, att ansöka om att i

framtiden få höja med konsument pris index (KPI) utan framställan till

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, och att uppdra åt Hamnchefen och

VD att bereda förslaget inför beslut i kommunstyrelsen och

kommunfullmäktige.




att höja avgifterna i handels- och fiskehamnarna till 800kr/längdmeter/år, och

att den nya avgiften gäller från 1 januari 2014, och

att Tanums Hamnar AB i framtiden årligen får indexreglera taxan enligt

konsumentprisindex med basår oktober 2011, indextal 313,42.

_______________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 322 2013/0593-415 Ks

Båtplatsavgifter

Tanums Hamnar AB (THAB) inkom den 15 november med skrivelse angående

båtplatsavgifter i kommunen.

Tanums Hamnar AB beslutade den 4 november 2013, § 101, bland annat

att hemställa till KS och KF om indexhöjning av Tanums Hamnars taxor from

2011,

att ta ut vinterplatsavgift under perioden 1/10-31/3 (i enlighet Hamnchefens

förslag) längd x bredd x 100 kr (exkl. moms), dock som minimum 4 000 kr

(exkl. moms). Denna avgift avser dock inte kunder med fast kommunal

båtplats,

att höja avgiften för vinterförvaring av båt på land från 55 kr/kvm (exkl. moms)

till 80 kr/kvm (exkl. moms),

att uppdra åt Hamnchefen och VD att bereda förslaget inför beslut i

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.




att godkänna att Tanums Hamnar ABs avgifter för båtplatser indexregleras

med KPI med basår oktober 2011 (indextal 313,42),

att ta ut vinterplatsavgift under perioden 1/10-31/3 längd x bredd x 100 kr

(exkl. moms), dock som minimum 4 000 kr (exkl. moms). Denna avgift avser

dock inte kunder med fast kommunal båtplats,

att höja avgiften för vinterförvaring av båt på land från 55 kr/kvm (exkl.

moms) till 80 kr/kvm (exkl. moms),

att de nya avgifterna gäller från och med 1 januari 2014, och

att Tanums Hamnar AB i framtiden årligen får besluta att indexreglera taxor

för båtplatsavgifter enligt konsumentprisindex med basår oktober 2011

(indextal 313,42)

________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 323

Information från Räddningstjänstutskottet

Information lämnas av Räddningstjänstutskottets ordförande Lennart Larson

(M). Minnesanteckningar från Räddningstjänstutskottet den 2 september 2013.

Beslut


att tacka för informationen.

____________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 324

Information från Folkhälsorådet

Information lämnas muntligen av Folkhälsorådets ordförande Liselotte Broberg

(M).

Beslut



________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 325

Information från Brottsförebyggande rådet

Information lämnas muntligen av Brottsförebyggande rådets ordförande Karl-

Erik Hansson (C).

Beslut



________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 326

Information från Fyrbodals kommunalförbund

Information lämnas muntligen av Fyrbodals kommunalförbunds ordförande

Clas-Åke Sörkvist (C).

Beslut



________________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 327

Anmälan av delegationsbeslut

Se bilaga

Beslut


att förklara bilagda delegationsbeslut anmälda

______________________

Delegationsanmälan, KS 2013-11-27

Avtal med Hälsobolaget AB om företagshälsovård KS 2013/0366

Tilldelningsbeslut Tanums kommun och bolag ang Upphandling av Företagshälsovård KS 2013/0366

Avtalsförlängning med Munkrekalm AB på tryckeritjänster KS 2009/0527

FJÄLLBACKA SERVICE, Tillsynsprotokoll Enligt lagen om skydd mot olyckor KS 2013/0555

ÖDBY 1:2; Beslut om medgivande om egensotning KS 2013/0026

Tillfälligt serveringstillstånd för Resö Galtö ekonomiska förening på Hamnmagasinet Resö KS 2013/0189

Återkallelse av ansökan om tillfälligt serveringstillstånd på Resö hamnmagasin 131101 på egen begäran KS 2013/0189

Serveringstillstånd på Idas Nolhotten tom 2014-01-31 i väntan på kommunstyrelsens beslut KS 2013/0551

FJÄLLBACKA 163:1 med flera; Yttrande över program till detaljplan för Kajen, Norra Hamngatan, Fjällbacka KS 2013/0031

GREBBESTAD 2:3; Yttrande över ansökan om tillstånd för uppställande av container och arbetsbod KS 2013/0035

Uppdrag till Rådhuset Arkitekter AB om detaljplaneändring för Tanum Oppen 5:34, 5:38, 3:4, 3:51, 3:52 KS 2013/0528

HAMBURGSUNDS SKOLA, Tillsynsprotokoll Enligt lagen om skydd mot olyckor och om brandfarlig och explosiv vara KS 2013/0554

Oppen 8:1 Beslut om medgivande om egensotning KS 2013/0026

FJÄLLBACKA 176:124, Anmälan om bygglov för installation av sprinkler KS 2013/0030

FJÄLLBACKA 187.16, Brandskyddsdokumentation KS 2013/0027

VÄDERÖARNA 1:1, ansökan om bygglov för tillbyggnad av fristående hotellrumsbyggnad KS 2013/0030

FÅRABY 1:84, ansökan av tidigare lämnat bygglov för förnyelse för tillbyggnad av kontors och industribygg. KS 2013/0030

Ansökan om bygglov för nybyggnad av församlingshem KS 2013/0030

HAMBURGSUND 3:136, tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Avser Gunnar Johansson o Co AB KS 2011/0035

KONSERVEN GREBBESTAD, ansökan om tillstånd enl. ordningslagen/lokala ordningsföreskrifter KS 2013/0035

HEDEVÄGENS FÖRSKOLA, Tanumshede. Avtal om utalarmering från brandlarmsanläggning KS 2013/0043

TETRA PAK INVENTERING AB, Tillsynsprotokoll enl. lagen om skydd mot olyckor och om brandfarlig KS 2013/ 0566

NOLHÔTTENS KROG, Hamburgsund. Ansökan om serveringstillstånd KS 2013/0032

Anställningsavtal Ingemar Hjälmäng, räddningstjänsten

Anställningsavtal, Monica Staversjö, Räddningstjänsten

Ramavtal, avtalsförlängning, Aura Light AB KS 2012/0072



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 328

Meddelande

Se bilaga

Beslut


att förklara bilagda meddelanden anmälda

_____________________



____________________________________________________________________________________________________________


Ks § 2013/0603-990 Ks

Begäran om utträde ur West Sweden

Tanums kommun har varit medlem i West Sweden sedan föreningen bildades.

1991 beslutade kommunfullmäktige att godkänna förslag om inrättande av

gemensamt västsvenskt EG-kontor, vilket var starten på West Sweden.

West Sweden håller nu på att avvecklas och det är osäkert vilka

avvecklingskostnader som kan tillkomma under 2014 och 2015.

Om kommunen begär utträde ur West Sweden och meddelar detta till West

Swedens styrelse innevarande år upphör medlemskapet den 31 december 2014.




att Tanums kommun begär utträde ur West Sweden.

_______________________



____________________________________________________________________________________________________________


NÄRVARO Kommunstyrelsens sammanträde den 27 november 2013

Namn Närvaro Omröstningar

(uppdaterad 20130905)

Motförslag

Huvudomröstnin

g

§

Ordinarie

Ja Nej Avs Ja Nej Avs Ja Nej Avs

Clas-Åke Sörkvist (c) N

Roger Wallentin (c) N

Karl-Erik Hansson (c) N

Rolf Hermansson (c) N

Lennart Larson (m) N

Liselotte Broberg (m) N

Eva-Lena Sundås (m) N

Paul Carlsson (fp) N

Niklas Berglund (s) N

Eva Lott Andersson (s) N

Siv Bergström (mvt) N

Ersättare Närvaro Tjg Ja Nej Avs Ja Nej Avs Ja Nej Avs

Ann-Marie Olofsson (c)

Rune Hermansson (c) N

Arne Mörk (c)

Berndt Hansson (kd)

Lars Wennerås (m)

Agne Andrésen (m)

Bengt Mattsson (fp)

Lotta Toreld (fp)

Per Fyrvik (s)

Gerd Melin (s)

Louise Thunström (mvt) N

Summa

tanums kommun protokoll kommunstyrelsen 2013-11-27 · 11/27/2013 · kravrutin för tanums kommun....

Documents