Tillbaka till

Jesus Han hade ingen politisk makt, skrev aldrig några böcker, valde enkla män till sina förtrogna, motarbetades av den religiösa eliten och dödades, för att tystas, i förhoppningen att han snart skulle vara bortglömd.

Ändå har denne man, Jesus från Nasaret, påverkat världshistorien,

och enskilda individer mer än någon annan har gjort. Hur kommer det sig?

I detta studiematerial försöker vi hitta förklaringen till detta genom att se på den så kallade sju ”Jag är” utsagorna i Johannes-evangeliet. Det är kärnfulla och ofta överraskande självpresentationer där Jesus själv förklarar för oss vem han är.

Några ord till samtalsledaren

För all andlig tjänst gäller följande: All framgångs moder är förberedelsen. Dess fader är Guds nåd. I Guds nåd får vi vila. Förberedelsen kräver dock en viss arbetsinsats. För att detta material ska bli ett levande, intressant och fungerande studiematerial krävs ett samarbete mellan dig och mig. Min uppgift har varit att skriva ett hyfsat bra studiematerial. Din uppgift blir att anpassa det så att det passar din grupp på bästa sätt.

Detta är ett ganska omfattande studium över flera viktiga Jesuspresentationer i Johannesevangeliet. Våra husgrupper har olika behov och önskemål. Några vill ha det just så här omfattande. En del vill ha det kortare och enklare. För att det ska passa just dig och din grupp behöver du läsa igenom innehållet för dagens samling. Kanske väljer du att använda det som det är. Kanske väljer du istället att stryka under några frågor, medan du finner lämpliga genvägar på andra ställen. Det gör du som du tycker är bäst, för då blir det säkert också bäst.

Dock rekommenderar jag er att inte hoppa över punkten ”Tid för bön och förbön”, då detta är den givna riktningen för varje tillfälle.

Lycka tillMicael NilssonKorskyrkan, Borås hösten 2009

Sidan 2

Sidan 3

Samling 1: ”Jag är…”

ÖppningI skrivande stund ligger en bok med titeln ”Om Jesus” högst upp på listorna över sålda böcker i Sverige. Detta trots att vårt land så ofta sägs vara ett av de (kanske t.o.m. det mest) sekulariserade länderna i världen. Och ändå fortsätter samtalet

om honom, som tydligen också fortsätter att beröra oss djupt. Men vad sa han själv Jesus? Knappast någon fråga kan väl vara viktigare för en kristen människa än den. Frågan är ju inte bara OM vi tror på honom, utan förstås också VAD vi tror om Jesus.

LäsningJoh 4:7-26

Studium och samtalSamtalet vid brunnen liknar en soluppgång. Det börjar försiktigt och trevande, som ett samtal om väder och vind, eller åtminstone om vatten och törst. Men steg för steg väljer Jesus att visa vem han är för kvinnan. Till sist låter han täckelset falla helt, Joh 4:25-26: Kvinnan sade: "Jag vet att Messias

kommer" (alltså den Smorde) "och när han kommer skall han låta oss veta allt." Jesus sade till henne: "Det är jag, den som talar till dig."

- Det är jag, svarade Jesus. Orden är oerhört laddade. De anknyter oblygt till en gammal bibeltext. Läs 2 Mos 3 Mos 3:1-14. Detta är en kallelsetext. Gud kallar Moses till ett viktigt specialuppdrag: att befria Israels folk. Uppdraget var oerhört svårt. Moses skulle få gå

Sidan 4

till Farao och utmana honom. Han skulle få sätta sitt liv på spel. Moses möte med Farao skulle också bli ett möte med hans eget förgångna. Han hade en gång flytt från Egypten. Nu kom Gud ifatt. Nu kunde inte Moses fly längre. Men varifrån skulle han få sin frimodighet, för att inte tala om sin auktoritet? Moses frågar Gud: - Vem är du? Vad svarar Gud?Guds svar går igen i Jesu ord till kvinnan vid brunnen. På vilket sätt? Vad är det alltså Jesus säger till henne? Vad är det han gör anspråk på? Jämför detta med de religiösa ledarnas reaktion i Joh 5:18.

I Joh 8:48-59 hamnar Jesus i ytterligare en diskussion med sina motståndare. Vad säger han om sig själv?I Joh 18:4-8 berättas det om hur man kommer för att gripa Jesus. Vad svarar Jesus på deras fråga? Vad händer? Hur uppfattar du detta?I Mark 14:60-64 frågar översteprästen Jesus om han är Messias? Vad svarar Jesus? Hur reagerar översteprästen? Varför?

- Jag är… - Det är jag… På hebreiska bildar orden gudsnamnet JHVH. (Gamla Testamentet skrevs utan vokaler. Så var den tidens hebreiska skriftspråk uppbyggt.) JHVH… vi uttalar det Jahve. De gamla judarna vågade knappast uttala det alls. När man läste JHVH i sin bibel utlästes det istället, Adonai, som är ett annat av Guds namn, och som betyder Herre. - Jag är.. JHVH… för den tidens lärda teologer var detta klartext. Jesus hade stora anspråk. Messianska anspråk.

Författaren C.S. Lewis skrev: Jag ska här försöka få människor att avhålla sig att säga sådana dumheter om Jesus som till exempel: ”Jag kan mycket väl acceptera att Jesus var en klanderfri lärare, men däremot vägrar jag godta det han säger om sin gudomliga natur.” Det påståendet kan aldrig vara korrekt. En person som bara var en människa och sa sådana här saker kan omöjligt vara en lärare av någon större kvalité… Antingen var, och är, den mannen Guds son, eller så var han tokig eller något ännu värre… Du kan behandla honom som en galning och spärra

Sidan 5

in honom, du kan spotta på honom och avrätta honom för att han är en ond ande eller också sjunka ned vid hans fötter och erkänna honom som Gud och Herre. (C.S. Lewis)

Jesu anspråk ger oss inget spelrum. Antingen måste vi tro honom eller så får vi förkasta honom. Man kan inte bara nöja sig med att säga att han är ganska intressant eller att han sa ett och anat som var tänkvärt. Om någon säger sig vara Gud måste han avfärdas eller tros. Men Jesus avkräver ingen blind tro. Tvärtom är hans ord till de första lärjungarna ungefär: - Kom och se efter själva. Först efter en lång tid ställer han frågan: - Vem säger ni att jag är? (Matt 16:15)Samtala gärna vidare om detta? Vad menar C.S. Lewis? Håller du med honom?

Sist av allt ska vi tänka omkring några tillämpningar av gudsnamnet ”Jag är”. Kanske har vi ibland en tendens att tänka på Gud som ”Jag var” eller ”Jag kommer att bli”. Det kanske är enklare ibland att tro på det som Jesus gjorde på ”Bibelns tid” och på det som han ska göra en gång i framtiden, vid sin återkomst, eller i evigheten, än att ta in hans närvaro, makt och tröst här och nu, rakt in i våra egna liv och in i vår egen kamp med vardagsliv och bekymmer. Men han presenterar sig ändå som ”Jag är”. Inte sant? Vad betyder det för oss?

Läs dessa verser:Jes 41:10 - Vad säger versen om Guds relation till dig idag?Jes 41:13 – Var är Gud just nu?Jes 45:5 – Vad gör Gud just nu?Matt 28:20 – Vem är Gud med just nu?Joh 11:21-25. Marta och Maria sörjer. De uttrycker att Jesus hade kunnat hjälpa dem tidigare och att Jesus en dag ska hjälpa dem. Men Jesus svarar dem: - Jag är… Nu… Här… Kan du känna igen denna tendens att skjuta Guds makt till dåtid och framtid från ditt eget liv? Vad är det Jesus säger oss?Vem är han idag, enligt Hebr 13:8?

Sidan 6

Tid för bön och förbönMatt 18:20 – Var håller Jesus hus, just nu?Låt oss tacka Gud för hans närvaro… här och nu. Eftersom han är hos oss kan vi också be för varandra.

Att ta med hemNästa gång vi möts ska vi börja studera Jesu sju ”Jag är” utsagor. I Johannesevangeliet säger Jesus nämligen sju ting om sig själv, där han också använder de kodade orden ”Jag är”. Vid sju tillfällen

kommer vi att läsa och samtala omkring dessa självpresentationer. Du finner dem i Joh 6:48, 8:12; 10:9; 10:11; 11:25; 14:6; 15:1.

Under veckan som kommer kan du tänka vidare på Guds namn: Jahve, ”Jag är”. Tänk på Guds närvaro här och nu. Försök påminna dig så ofta du kan att Gud är med dig, och tacka honom för det. Lägg märke till hur det lyfter blicken, rätar ryggen och förändrar tanken.

Sidan 7

Samling 2: ”Jag är Livets Bröd”

ÖppningHunger är inte det samma som otillfredsställelse. Tvärtom. Den som aldrig hungrar efter Gud, den andligt däste och liknöjde, är den ständigt otillfredsställde. Men det finns ett absolut samband mellan andlig hunger och andlig

tillfredsställelse. Jesus sa, Matt 5:6: ”Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdigheten, de skall bli mättade.” Det är saligt att hungra och törsta efter Gud. Denna längtan mättar. För till den som hungrar och törstar efter rättfärdighet säger Jesus: - Jag är livets bröd.

LäsningJoh 6:22-69

Studium och samtalVarje text har en kontext, d.v.s. ett sammanhang. Den text vi har läst återger ett samtal. Samtalet utspelar sig just efter ett under som Jesus gjort. Vilket? (Se Joh 6:5-13)

Jesus har gjort ett under. Detta under är också ett tecken, d.v.s. ett tecken på vem Jesus är. Jesus har mättat en stor mängd hungriga människor. Från denna hunger tar han oss med till en annan slags hunger. Vår inre hunger. Vår hunger efter livsmening och andligt liv. Vår hunger efter Gud.Hur kan vår hunger efter Gud yttra sig?Har du hungrat efter Gud någon gång?Vad tror du att Jesus menar när han säger att han är livets bröd?

Sidan 8

Författaren och prästen David Watson vittnar om en personlig erfarenhet av att hungra efter Gud. Läs och samtala gärna om hans upplevelse. Hur förstår du den? Känner du igen den från ditt eget liv?

”För några år sedan studerade jag salighetsprisningarna i Matteus 5. Under en period på två eller tre månader förde Gud mig genom de första fyra salighetsprisningarna i mitt liv. När hans Ande började röra vid mig, började jag inse hur andligt fattig jag egentligen var. I min ensamhet på knä för Gud var jag utblottad - jag visste det i mitt hjärta, trots att jag ofta hade försökt dölja det genom att vara aktiv i den kristna verksamheten. Så fick Gud mig att sörja och gråta över min andliga fattigdom. Jag blev verkligt oroad över min bristande kärlek till Jesus, min klena tro och min olydnad på olika områden av livet. På detta sätt gjorde Gud mig ödmjuk inför honom Jag såg mig själv vid korstes fot där jag grät stilla över min andliga fattigdom. Sedan blev jag mycket hungrig och törstig efter rättfärdighet. Jag längtade efter ett liv som verkligen skulle förhärliga Gud och behaga honom på allt sätt. Stoltheten och liknöjdheten var borta. Det hade varit en plågsam och förödmjukande erfarenhet, men Gud förberedde mig på att bli fylld av hans Ande. Jag började se visheten i allt det som Gud gjorde i mitt liv.” (David Watson, Lärjungar, Libris 1987, sid 66)

Vi tittar närmare på textenFolket följer efter Jesus. Han har tidigare gjort ett brödunder. Nu vill de ha mer - men mer av vad? Jesus ifrågasätter deras motiv, Joh 6:26. Vad säger han om

varför dessa människor söker honom?Vi kan söka Gud av olika skäl. Om vi bara söker honom för vår egen skull, för vår egen trygghet eller för att få våra egna behov mötta, men aldrig för Guds skull, av kärlek och för att lära känna honom, blir vår tro skev. En sådan tro kan knappast kallas för relation. Om vi skulle förhålla oss till andra människor på liknande

Sidan 9

sätt, d.v.s. bara söka deras närhet för vår egen skull, skulle vi förmodligen uppfattas som en slags tiggare. Ännu värre skulle detta bli i en kärleksrelation. Att ensidigt kräva att få sitt eget tillgodosett är knappast kärlek. Kan detta tillämpas på vårt böneliv? I så fall hur? Hur borde ett sunt böneliv, d.v.s. en ömsesidig relation mellan Gud och oss se ut?

”Arbeta inte för den föda som är förgänglig utan för den föda som består och skänker evigt liv och som Människosonen skall ge er.", säger Jesus i Joh 6:27. Han menar inte att vi inte ska ha ett arbete och tjäna en lön som vi kan köpa mat för. Istället talar han om vad som verkligen mättar. D.v.s. om vad som mättar hjärtat. Man kan ha mycket pengar, och ändå vara otillfredsställd. Man kan äga många saker, och ändå vara hungrig. Man kan ha rest jorden runt, och ändå vara rastlös. Människan är hungrig. En skämtbild i en tidning föreställde jorden. Men någon hade tagit stora bett ur jordgloben, så att den till slut såg ut som en äppelskrutt. Bilden var träffsäker. Den hungriga människan tycks snart ätit upp det mesta. Men blir den rike nöjd? Säger den framgångsrike att det är nog? Knappast. Mycket vill ha mer. När Jesus säger att han är Livets bröd är det ett oerhört anspråk. Med det menar han att det är honom vi alla söker. Även den som förnekar, föraktar och förkastar honom. Med sitt anspråk säger han att han själv är den ende som kan möta mänsklighetens djupaste hunger. Hungern efter Gud.

Nu fördjupar Jesus samtalet. Det blir ett samtal om vad det egentligen är att tro. Tro är inte bara att komma till Gud för att be sina böner om egen framgång. Tro är enligt Jesus också att… att äta, Joh 6:51: ”Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva."

Sidan 10

Samtalet blir en allt häftigare debatt. Lyssnarna börjar tvista med varandra, alltså inte bara med Jesus, om hur man kan äta det han ger.Låt oss lägga oss i det samtalet en stund. Vad säger du? Hur uppfattar du Jesu ord? Hur kan man äta av Livets bröd? Hur kan man ta emot Guds liv i sitt eget liv – inte bara en gång utan varje dag? Hur gör du?

Johannes skriver om reaktionerna på Jesu undervisning den här dagen. Fast Jesus förmodligen har hållit en av de mesta fantastiska predikningar som någonsin hållits händer detta, Joh 6:60-62: ”Många av hans lärjungar som hörde honom tala sade: "Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom?" Jesus, som genast förstod att lärjungarna förargade sig över hans ord, sade till dem: "Får det här er att vackla? Hur blir det då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut? ”

Varför dessa reaktioner? Kanske för att Gud söker oss så intensivt och offensivt. Kanske för att Gud vill ha relation och inte religion. Och kanske för att vi tycker att det är bekvämare med en tro som man kan ha lite på distans. Det är gott att tro att Gud finns. Det är gott att ha någon att gå till med alla bekymmer. Det är gott att tro på en Gud som tar hand om oss när vi dör. Men en Gud som söker oss som Jesus söker oss… vem står ut med det? Vem står ut med en Gud som vill komma så nära, och som säger att vi måste äta av det han ger för att ha hans liv? Vem står ut med en Gud som vill vara både vår Frälsare och Herre, men också vårt livs kärlek? Kanske står bara den ut som längtar efter just en sådan relation, ansikte mot ansikte och hand i hand med Livets Gud.

Tid för bön och förbönAtt äta Livets bröd är att läsa Livets Ord, Bibeln. Att äta av Livets bröd är också att dela den kristna kyrkans gemenskap, se 1 Joh 1:3. Att äta Livets bröd är dessutom att dela livets villkor med Gud. Ett

Sidan 11

uttryck för den gemenskapen är bönen. När vi nu ber äter vi alltså av Livets bröd.Vad ska vi då be för? Kanske för den som är hungrig och längtar efter mer av Gud.

Att ta med hemMed oss hem från denna samling kan vi ta orden från Jes 55:1-3: ”Kom, alla ni som törstar, kom hit och få vatten,

kom, även om ni inte har pengar! Förse er med säd, så att ni får äta! Kom och få säd utan pengar, vin och mjölk utan att betala! Varför lägger ni pengar på det som inte är bröd, er lön på sådant som inte mättar? Lyssna till mig, så får ni äta gott och njuta av feta rätter. Kom till mig och hör noga på, lyssna, så får ni liv.”

Inför dessa ord kan vi tänka vidare på vår egen hunger. Vad hungrar vi efter? Hur försöker vi tillfredsställa vår hunger? Hungrar vi efter Gud, eller måste vi kanske börja med att be om sådan hunger? Hur som helst har Gud lovat att om vi kommer, och om vi lyssnar, ska han mätta oss, utan pengar. Inte utan kostnad. Denna måltid har kostat Gud mer än vi kan förstå. Och nu får du sitta ner vid dukat bord och bli mätt. Om du kommer.

Sidan 12

Samling 3: ”Jag är Världens Ljus”

Öppning”Every one is Jesus”, sjöng Thomas Dileva i min bilradio för någon timme sedan, (i skrivande stund). Nu sitter jag här med min Bibel och låter Jesus säga sitt. Och detta är vad han säger: - Jag är världens ljus.

- Alla är Jesus… Är det inte i själva verket ett försök att devalvera Jesus? Betyder inte ”alla är Jesus” i själva verket att han inte är mer än någon annan människa. Men om nu Jesus ”bara” var en vanlig människa… då var han ingen vanlig människa. Då måste han varit drabbad av antingen storhetsvansinne eller galenskap. Tänk efter själv: Om du mötte någon som presenterade sig som Världens Ljus, hur skulle du reagera då? Säkert skulle du ta ställning. Förmodligen skulle du ta ställning mot honom (eller henne), tänka att denna människa antingen var farlig eller galen - eller kanske både ock.Och just så reagerade Jesu omgivning på hans ord, våldsamt, upprört och avfärdande. De undrar vad han har för bevis, och Jesus svarar ungefär att han inte behöver något annat bevis än sitt eget liv. Hans liv backade upp hans ord. Kolla upp mitt liv och se själva om det jag säger stämmer. ”Every one is Jesus.” Knappast.

Läsning Joh 8:12-30

Studium och samtalDagens studium handlar om ljus. Och ljus är ett viktigt begrepp i Bibeln. Låt oss läsa några bibelverser. De ger oss en nödvändig bakgrund till Jesu självpresentation.

Sidan 13

Läs: 1 Mos 1:3-4. Det första vi vet att Gud sa var: - Ljus, bli till. Och det blev ljus. Därefter skilde Gud ljus och mörker åt. Denna beskrivning är en slags liknelse. Den beskriver vad Gud sedan gjort om och om igen genom historien, och i enskilda människors liv. Man kunde säga att det också är en beskrivning av vad Gud håller på med i våra liv. När vi blev frälsta blev vi ljus, Ef 5:8: ”En gång var ni mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus.”Ett annat stort och viktigt ord för en kristen människa är ordet helgelse. Gud kan rädda oss i ett nu, liksom när man tänder ett ljus. Helgelse är ett ord som beskriver vad Gud håller på med i våra liv hela våra liv. Gud skiljer ljus och mörker åt. Gud tar bort mörker och låter ljuset flöda in. Det sker steg för steg och dag för dag.

Läs: 2 Mos 13:21. Hur leder Gud Israels folk genom öknen? På vilket sätt gav Gud folket ljus om natten? Vad påminde ljuset folket om?

I templet i Jerusalem fanns en sjuarmad ljusstake. Ljusen skulle påminna om Guds närvaro. Hur går den symboliken igen i denna bibelvers, Upp 1:11-13?

Läs Ps 19:8. Vad handlar versen om?Läs Ps 27:1. Ljuset är också en symbol för frälsningen.Läs Ps. Vad är ljuset en bild för i den här versen?Läs 36:9. På vilket sätt hör ljus och liv ihop? Läs 56:13. När Gud befriar oss kan vi vandra i ljuset, i frihet och glädje. Läs 89:15. Den troende människan får vandra i Guds ansiktes ljus. Det gäller hela våra liv. Våra pengar, ägodelar, relationer, talanger, vårt arbete och vår vila.

”Du ställer våra missgärningar inför dig, våra undangömda synder i ditt ansiktes ljus.” (Ps 90:8)Vad säger versen om ljuset? Vilken funktion har ljuset här?Läs Ps 112:4. på vilket sätt kopplas ljus och tröst samman i dessa ord?

Sidan 14

Läs Jes 9:2. Detta är ett profetiskt löfte. Men vad handlar löftet i Jes 9 egentligen om. Se på texten i sitt sammanhang.

Detta var ett mycket snabbt och översiktligt studium över några aspekter av Gamla Testamentets ord om ljus. I dessa verser är ljus ett uttryck för Guds skaparkraft och närvaro, för Guds ledning och kärlek, för Guds nåd och rättfärdighet, och för Bibelns undervisning. Guds ljus avslöjar oss. Guds ljus befriar oss. Vi inbjuds att leva våra liv i Guds ljus, och till sist är ljuset en fantastisk metafor för det kommande Messianska riket. Ljus ska gå upp över en ännu mörklagd värld. Alla dessa perspektiv och aspekter ekar nu i Jesu ord: - Jag är Världens Ljus. Det är ett oerhört anspråk.

Vi tittar närmare på texten- Jag är världens ljus, säger Jesus. Vad har du för bevis, undrar hans åhörare. Som när den som vandrat i mörkret länge plötsligt, oväntat, stegar rakt in i

strålkastarljuset, drar de sig tillbaka, bländas, och flyr ljuset. Motståndarna vill ha vittnen. De åberopar den judiska rättssäkerhetsförordningen om två eller tre personers vittnesbörd för att ett påstående ska ha laga kraft. Jesus svarar att han inte behöver några vittnen. Logiken i hans resonemang är den här: Gud kan inte ljuga. Gud behöver inte människors bekräftelse. Jesu liv talar för sig själv. Det förstod en annan farisé i Bibeln, nämligen Nikodemos, Joh 3:1-2: ”Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemos och var medlem av judarnas råd. Han kom till Jesus en natt och sade: "Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom." V.20 är ödesmättad. Det var vid skattkammaren. Det var i templet. Men dessa män, religiösa ledare, höll på att missa både Guds närvaro och rikedom.

I detta samtal gör Jesus några mycket kärnfulla uttalanden om vem han är:

Sidan 15

1. Jesus gör anspråk på att stå i ett unikt förhållande till Gud.I den 23 versen antyder han sin preexistens, d.v.s. Jesus fanns innan han föddes till jorden, jämför Joh 1:1-2, 14-15.I en aktuell debatt fastslår författaren Jonas Gardell (Svenska Dagbladet, 17 febr 2003):”Man föds inte till Guds son, man utväljs till det.” I denna artikel påstås att Jesus skulle ha blivit adopterad av Gud vid sitt doptillfälle. (Denna lära kallas adoptianismen och avfärdades av kyrkan som kätteri efter tre stora kyrkomöten i slutet av 700-talet). Men Bibeln säger inte att Jesus blev Guds son, vare sig vid sin födelse eller vid dopet, eller vid sin himmelsfärd. Bibeln säger att han VAR Guds son. Hans fanns i evigheten hos Gud, avklädde sig sin jämlikhet med Gud och blev människa, Fil 2:5-11.Märkligt nog säger Jesus att hans åhörare och samtalspartners inte kommer att förstå hans gudomlighet förrän det att de upphöjt honom, v.28, vilket är en hänsyftning till korsfästelsen. Till sist är det Jesu död och uppståndelse som ytterst bekräftar hans anspråk på gudomlighet.

2. Jesus gör anspråk på att vara helt lik Gud, v. 29”Och han som har sänt mig är med mig. Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom." Detta är en vacker sammanfattning av Jesu liv. Hans liv var ett liv i harmoni med guds vilja. Många helgon har kunnat säga: Gud är med mig. Bara Jesus har kunnat säga: - Jag har levt hela mitt liv på det sätt Gud velat. Var det sant? Han utmanar sina motståndare på den frågan, Joh 8:46: ”Kan någon av er bevisa att jag har syndat? Om jag talar sanning, varför tror ni mig då inte?” Och ingen av dem har ett svar att ge.

”Han lämnar mig inte ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom." Så ser ett liv i Guds ljus ut!

Sidan 16

Det är vackert att leva i Guds ljus. Vi avslutar med några verser som handlar om konsekvenserna av beslutat att leva sitt liv inför Guds ansikte och i Guds ljus.

Läs Apg 26:18 – vad säger denna vers om konsekvenserna av att gå från mörker till ljus i den troendes liv?

Läs 2 Kor 4:4. Texten handlar om förblindelse, om att leva i ljuset. Men vad händer istället när våra ögon öppnas för ljuset i evangeliet?

Läs 2 Kor 4:6. Vad har hänt i Paulus hjärta?

Läs 1 Pet 2:9. Vad har Gud kallat oss till? När vi klev ut ur mörkret och in i ljuset förvandlades vi. Men vad blev vi?

Läs 1 Joh 1:7. Vad innebär ett liv i Guds ljus för våra relationer. Läs även 1 Joh 2:10-11. Vad händer med en människa som hatar?

Läs Upp 21:23-24 och Upp 22:5. Vad handlar dessa verser om?

Livet i Guds ljus är ett vackert liv. Vi kan visst frestas att dra oss undan, för livet i ljuset är ofta avslöjande och ibland smärtsamt. Men den som väljer att stå kvar förvandlas. Guds ljus är genomglödgande. Guds ljus gör dig till ljus. Livet i Guds ljus föder kärlek till människor i ditt hjärta. Guds ljus uppenbarar Jesus för dig. En dag ska du lämna allt mörker bakom dig och träda in i ett liv och in i en tillvaro helt utan mörker eller skuggor. Den dagen ska du regera med Gud, utan att något mörker längre finns, vare sig omkring dig eller inom dig. Inget mörker ska finnas mer. Aldrig mer. Den dagen ska ingen längre fråga Jesus vad han har för bevis för sina ord: - Jag är Världens Ljus. Den dagen ska vi äntligen förstå dem.

Tid för bön och förbönDet finns någonting som heter ljusterapi. Vid den mörka årstiden i vårt land kan människor drabbas av depressioner, p.g.a. avsaknaden av ljus. Då kan man

Sidan 17

få sitta en tid i ett ljust rum och få ljusbehandling. Det hjälper en del.Bönen är en slags ljusbehandling. Det är märkligt hur bön kan förvandla perspektivet. Våra problem ser helt enkelt annorlunda ut i ljuset. I ljuset av Guds makt och omsorg. Låt oss därför nu lyfta människor vi bryr oss om, problem vi bär omkring på eller varför inte sådant vi längtar efter, rakt in i Guds ljus och värme.

Att ta med hemMed oss hem från dagens studium tar vi en bön, Ps 43:3-4: ”Sänd ditt ljus och din sanning! Låt dem leda mig,

låt dem föra mig till ditt heliga berg och till din boning, så att jag får komma till Guds altare, till Gud, min glädje och fröjd, och tacka dig till lyrans klang, Gud, min Gud.” Din ”hemläxa” denna vecka blir att be den bönen och att meditera över Guds ljus. Varje gång du tänder en lampa, dina billyktor eller varför inte ett stearinljus kan du tänka vidare omkring vad det betyder att Gud är ditt ljus.

Sidan 18

Samling 4: ”Jag är dörren”

ÖppningC.S. Lewis skrev berättelsen om landet Narnia. I ”Häxan och Lejonet” öppnar några barn en dörr. De tror att det är en dörr till en stor garderob, men det visar sig vara en dörr till en annan värld.

När jag var liten öppnade någon för första gången en dörr för mig in i en kyrka och tog med mig till söndagsskolan. Dörren in till det gamla missionshuset i min hembygd visade sig vara mer än en kyrkdörr. För min del blev det också dörren till en annan värld. Ibland öppnar jag dörren till mitt andaktsrum. Det är ett rum som alla andra i vårt hus, men det kan också vara dörren in i bönens värld.Jesus sa: - Jag är dörren. Han menade sig nämligen vara dörren… till ett liv i gemenskap med Gud.

LäsningJoh 10:1-10

Studium och samtal- Jesus sa: - Jag är dörren. Det kan också översättas ”grinden” eller kanske ”porten”. Denna tredje självpresentation förvånar. Först säger Jesus: – Jag är Livets bröd. Det är ett storslaget anspråk. – Jag är den som hela världen hungrar efter, med andra ord. Sedan säger han: - Jag är Världens Ljus. Det

är ett minst lika storslaget anspråk. Bibeln, ja tillvaron… världshistorien, omges av en ljusram. I begynnelsen sa Gud: - Ljus bli till. Och ljus blev till. I evigheten ska Gud själv vara ljuset i en ljus och varm värld. Däremellan finns mycket mörker. Men en dag

Sidan 19

ska en ny morgon gry, och inga sorger, synder eller sjukdomar ska kasta sina långa skuggor över våra liv. – Jag är Världens Ljus!Det ter sig därför näst intill komiskt när nu Jesus för det tredje lägger till dessa två första högstämda självpresentationer: - Dessutom är jag också som Lagårdsdörren där hemma på gården, vilket väl är så nära man kan komma grinden in till fårfållan i vår erfarenhetsvärld. Från eviga perspektiv… down to earth.- Jag är grinden in till fåren. Vad menar Jesus med det?Samtala gärna en stund omkring hur ni uppfattar dessa ord.

Låt oss först försöka förstå själva symboliken. Läs dessa bibelverser och fundera över dörren som liknelse. Hur används bilden av en dörr i dessa texter?

”Efter sin ankomst dit kallade de samman församlingen och berättade om hur mycket Gud hade gjort genom dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna.” (Apg 14:27)

”Här står dörren på vid gavel för mig: det är gott om uppgifter och motståndarna är många.” (1 Kor 16:9)

”Be då också för oss att Gud öppnar en dörr för ordet, så att jag kan predika hemligheten med Kristus - det är för den jag är fängslad…” ( Kol 4:3)

”Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga. Din kraft är ringa, men du har bevarat mitt ord och inte förnekat mitt namn.” (Upp 3:8)

”Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen, och den första rösten, som jag hade hört tala till mig som en basun, sade: ’Kom hit upp, så skall jag visa dig vad som skall ske härefter.’" (Upp 4:1)

Vi tittar närmare på textenI vers 1-2 konfronterar Jesus fariséerna. Säkert gör han det med tanke på vad som hänt i det föregående kapitlet. Jesus har botat en blind man, och nu har dessa

så kallade ledare vänt sig mot såväl Jesus som den botade mannen.

Sidan 20

Jesus menar att de försöker tränga sig in i Guds rike bakvägen, inte genom trons och nådens öppna dörr.Vers 3-6 anknyter till ett profetiskt löfte i Hes 34:1-24. Hur beskriver Gud det falska ledarskapet? Hur beskriver Gud sitt eget ledarskap?Hur beskriver Jesus sin relation till dem som tror på honom, Joh 10:3?Hur beskriver Jesus de troendes relation till honom, Joh 10:4?

Under första världskriget försökte en grupp turkiska soldater stjäla en flock får från en herde i närheten av Jerusalem. När herden vaknade ur sin sömn fann han att fåren var borta. Han hade förstås inga möjligheter att återerövra dem med hjälp av våld. Istället ropade han på dem på det sätt han alltid brukade göra. När fåren hörde herdens röst återvände de till honom, utan att soldaterna kunde hindra flocken.

I vers 7-10 presenterar Jesus sig själv under bilden av en dörr, eller en grind. Han är grinden in till fåren. Bilden är kanske dunket för oss, men inte för dem som lyssnade till Jesus den här dagen. De visste mycket väl vad grinden in till fåren var. När kvällen kom drevs nämligen flocken in i ett skydd, kanske en enklare inhägnad eller ett skjul. När alla fåren var inne, och därmed trygga, utanför vilddjurens möjlighet att ”stjäla, slakta och förgöra” slog herden läger i inhägnadens öppning. Han lade sig alltså att sova i grindöppningen, i porten. Han blev därmed en dörr. Om vilddjuren ville angripa fåren skulle de alltså först behöva gå över herden och om ett får ville smita ut måste det först ta sig förbi herden. Detta är bilden. Men vad vill Jesus säga med den?

Med sin bild fäller han sin dom över ett religiöst ledarskap som velat driva fåren för sin egen vinnings skull. Dessa ledare, som nu visat sina kvalitéer genom att vända sig mot en man som varit blind och utsatt, men som trots detta aldrig fått någon hjälp från någon av dem, men vars tillfrisknande gjort dem arga… Dessa

Sidan 21

ledare är som tjuvar. Jesu ledarskap är annorlunda. I nästa bild (- Jag är den gode herden) ska han förklara det mer noggrant. Han har inte kommit för att få, utan för att ge. Han ger sitt liv för fåren. Han beskyddar dem med sin egen kropp, vilket för tanken till ett starkt uttryck som finns i väldigt många olika språk: ”över min döda kropp”. D.v.s. om vilddjuret ska komma åt fåren får det ske ”över min döda kropp”.

Bilden handlar alltså om Guds kärlek och beskydd över den troende människans liv. Hans trohet är grunden för din trygghet!”Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall finna bete.” (Joh 10:9)

Jesu anspråk om att vara ”lagårdsdörren”, grinden in till fåren, verkar först oansenligt och försiktigt, åtminstone i jämförelse med de två första ”Jag är” utsagorna. Men det visar sig vara minst lika häpnadsväckande. Bilden av en enkel grind är förstås lågmäld, men budskapet i bilden är oerhört. Jesus säger med detta att den som vill bli frälst måste gå genom honom. Vad säger Apg 4:12 om detta?Dessa två bibelsammanhang är parallella, d.v.s. de säger en och samma sak. Ingen blir frälst, räddad, utan Jesus. Detta påstående provocerade Jesu samtid, liksom det provocerar vår tid. Dock står det fast. Detta är vad Bibeln lär.

Jesus talar också om att finna bete. Vad tror du att det betyder?

Orden om att ”gå in och… gå ut” ska inte pressas. De visar helt enkelt på den frihet en kristen människa äger. Jesus är inte en låst dörr. Livet med honom är inte en fängelsecell. Han frigör oss och mättar oss. Han ger oss tillträde till Gud, liksom till det liv Gud har skapat oss till.

En dörr kan stänga saker och ting ute. Att säga ja till Jesus är på många sätt också att stänga dörren mot det gamla livet och mot det

Sidan 22

förgångna. Åtminstone mot det svåra och nedbrytande som hörde det livet till. Vad säger exempelvis Fil 3:13 om detta? Vad kan vi behöva lämna bakom oss?

Men en dörr kan också öppnas mot nya möjligheter. En dörr kan vara vägen ut ur ett stängt läge. En dörr är en utväg. Vad säger 1 Kor 10:13 om detta?

Framför allt är Jesus dörren in i det eviga livet, d.v.s. in i den eviga gemenskapen med Gud. ”Den som går in genom mig skall bli räddad.”

Tid för bön och förbönNär Jesus säger att han är grinden in till fåren har han därmed också sagt att han vill beskydda oss. Finns det någon som just nu behöver din förbön om beskydd? Vad står du själv inför just nu? Behöver du

kanske andras förbön om beskydd?

Att Jesus är dörren betyder även att han är din utväg ur trånga, stängda situationer. När allt verkar låst kan du ta den öppna dörren in i Guds gemenskap. Finns det sådana stängda situationer där du behöver be om en öppen dörr?

Att ta med hemEn engelsk söndagsskoleramsa skulle kunna översättas ungefär så här: - En dörr, och bara en… men dock, dess sidor är två. Innanför eller utanför, på vilken av dem ska du stå?

Guds nåd som en öppen dörr… jag älskar den tanken. Bär den gärna med dig veckan som kommer. Tänk på den öppna dörren, och gå in genom den.

Sidan 23

Samling 5: ”Jag är den gode herden”

ÖppningVarje vår anordnar vår äldregrupp en vårutfärd med buss. Det är utan tvekan en av vårens höjdpunkter som ofta bjuder på oväntat fina upplevelser. Ett år besökte vi en fårfarm. Den nutida herden visade sig vara en effektiv

företagare med många hundra får i sina fållor. Hans högra hand var en vallhund. På ett kommando från herden försvann hunden in i skogen i en enorm fart. Kaos verkade uppstå inne i buskaget, men hunden hade tydligen full kontroll på allt, för några sekunder senare kom han ut med hundratals får, som han sedan jagade samman i en prydlig formation mitt på det öppna fältet. Det var en imponerande uppvisning.Efter att ha beundrat de fina små lammen vid sina kärleksfulla mödrars sida bjöds vi in i bondens eget kaffe. Där serverades kaffe och smörgås med… lammkött. Sällan har jag väl ätit så gott med så tungt hjärta. Den moderna herden, kunde en blödig djurvän konstatera, verkade ha mer med den bibliska slaktaren än den bibliska herden att göra. När Jesus talade om sin tids herde talade han nämligen om en herde som kände varje enskilt får vid namn, och vars får kände hans röst och följde honom. Den bibliska herden hade ingen racerhund som skrämde flocken samman. Han ledde genom förtroende och närhet. Bakgrunden är den här: Eftersom herden på den judeiska landsbygden framförallt höll sina får för ullens skull blev relationen mellan får och herde en lång relation. Fåren fick namn och lärde sig att följa sin omsorgsfulle övervakare. De lärde sig att hans närvaro borgade för både mat och trygghet.

Så här beskrivs en israelisk herde av en tillfällig besökare: ”Man kan möta honom på någon öde hed, där hyenorna ylar om natten.

Sidan 24

Väderbiten står han där lutad mot sin stav och ser ut över sin skingrade hjord. Vart och ett av fåren bär han på sitt hjärta, och då börjar man förstå, varför herden i Juda land har intagit en så framträdande plats i sitt folks historia, varför man talade om konungen som herde och varför Kristus talade om herden, när han ville visa vad det innebär att ge ut sig själv.” (Sir George Adam Smith)

När Jesus nu säger att han är Den Gode Herden är det denna bild som framkallas i åhörarnas sinnen. Inte bilden av en herde på en motorcykel, med en trimmad varg vid sin sida och med en restaurang som serverar helstekt lamm över öppen eld. Bilden av Den Gode Herden är en av Bibelns mest älskade gudsbilder. Idag ska vi ta reda på varför.

LäsningJoh 10:1-21

Studium och samtalBibeln är i stora delar en slags bilderbok. Dess viktigaste bilder är gudsbilder. En av dessa gudsbilder är bilden av Gud som en herde.

Läs Ps 23. Guds ledarskap är ett herdeskap. Ta fram några saker ur texten som beskriver vad det innebär för en människa att ställa sitt liv under detta ledarskap. David inleder sin psalm med orden: ”Herren är min herde.” man skulle kunna säga att resten av psalmen förklarar denna första mening. Alla andra verser talar om vad för slags herde Gud är. Ta fram några viktiga uttryck ur psalmen. Berätta gärna vad de betyder för dig personligen.

Läs Ps 28:6-9, Jes 40:11, Hes 34:11-17. Hur beskrivs Guds herdeskap i dessa texter? Välj ut några uttryck som gör intryck på dig.

Sidan 25

Bilden av Gud som en herde är utan tvekan en av de mest älskade i Bibeln. Varför är det så, tror du? Är den också viktigt för dig? I så fall, varför?

Hes 34:26 är en viktig profettext som lovar att Messias ska komma: ”Jag skall ge dem en enda herde, min tjänare David, och han skall valla dem. Han skall valla dem, han skall vara deras herde.”Vad handlar den om? Viktig information i sammanhanget: David levde omkring 1000 f.Kr. Hesekiel tros ha förts bort i den babylonska fångenskapen 597 f.Kr. Han levde alltså ca. 400 år efter David. Vad kan då Gud mena när han talar om att han, istället för det onda ledarskap som nu leder folket ska sända ”David” att leda folket?Hur tror du att Jesu ord: - Jag är Den Gode Herden uppfattades av de skriftlärda som hörde dem? Vad är det han säger?

I Matt 2:6 återges en profetia ur profeten Mikas bok. Vad handlar den om?

Jesus såg på sin omgivning med en herdes ögon. Hur uttrycks det i Matt 9:36 och Mark 6:34?

Hur ser Den Gode Herden på människor som ännu inte följer honom? Se Luk 15:1-7. Vad säger dessa versar om hur Jesus ser på människor?

Vad säger dessa verser om Herdens relation till de troende? Se Hebr 13:20-21, 1 Petr 2:25 och Upp 7:17.

Vi tittar närmare på textenVi gör några nedslag i texten, Joh 10:1-21. Vers 3-4 beskriver relationen mellan herden och hans får. Hur?

Hur beskriver Jesus det liv han erbjuder, v.10? Vad menar han?V. 11: 1917 års bibelöversättning löd: ”Jag är den gode herden. En god herde ger sitt liv för fåren.” Det torde dock inte vara det vanliga, ens

Sidan 26

hos mycket hängivna herdar, att de valde att dö för sina får. Både Svenska Folkbibeln och 1981 års översättning av Nya Testamentet skriver: ”Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.” Jesus är inte bara en god herde. Han är den gode herden. Och om nu inte ens en god herde är beredd att bokstavligen dö för sin hjord, är ändå Den Gode Herden beredd att göra det. För att ge sitt liv till oss (v.10) var Jesus beredd att ge sitt liv för oss (.v.11)

Hur beskrivs relationen mellan Jesus och de troende i v.14-15?

Jesus har också ”andra får, som inte här till den här fållan.” Detta syftar på den icke judiska världen. Det är särskilt intressant att Jesus här talar om människor som ännu inte kommit till tro som om de redan tillhörde honom. Jämför denna berättelse med Guds ord till Paulus i Apg 18:9-10. När Paulus var i Korinth sa Gud att han skulle stanna där för ” här i staden är det många som hör till mitt folk." Så kan Gud tala för så ser Gud på saken, jämför Rom 4:16-17.

Gud kan tala om det som inte än är till som om det vore till, för Gud ser framtiden lika tydligt som nutiden. Är det inte en spännande tanke att fundera över vad Gud redan nu ser som sant för vår stad?

V.18: Genom historien har man debatterat frågan vem som egentligen tog Jesu liv, och ofta har det judiska folket fått skulden. För den beskyllningen har judarna förföljts svårt, och då inte så sällan av en avfallen kyrka som inte ens klarat av att läsa innantill, för ingen tog hans liv. Han gav det. ”Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.".”

V.19-21. Jesu motståndare knäckte aldrig denna gåta: Om han nu var en galen man, när han påstod sig vara Guds jämlike, hur kunde

Sidan 27

han då vara så klok? Eller var hans vishet beviset? Beviset för att han var den han sa sig vara, nämligen Den Gode Herden. Laddade kodord, men klartext för den bibellärde judiska åhöraren, d.v.s. Guds Messias… Frälsaren. Och om Jesus nu var en bedragare, hur kunde då en man som varit blind sedan födseln nu gå omkring bland dem fullt seende, för att inte säga ständigt leende, kap.9. Det var detta dessa män nu måste ta ställning till, och som vi alla måste ta ställning till.

Tid för bön och förbönDen gode herden känner sina får, som Fadern känner Jesus. Starkare kan det inte sägas. Gud vet allt, men inte för att han är Den Store Kontrollanten, en ständigt patrullerande Parkeringsvakt i den väldiga

Vintergatan, efterjagande alla våra felsteg. Gud vet allt, för att han bryr sig om allt. Gud känner dig vid namn. Gud ser dig och har alltid sett dig. Gud vet vad du gått igenom, vad du går igenom och vad du snart ska komma att möta. Och i allt detta erbjuder han sin närvaro. Nu kan vi be för os själva och för varandra, förvissade om att han är Den Gode Herden som vill oss mer väl än vad vi själva vill, för hans kors står där mitt i historien som ett evigt monument över Guds slags kärlek, och påminner oss om att Jesus Kristus ger sitt liv både för och till oss.

Att ta med hemPs 23 är Psaltarens mest älskade psalm. Denna psalm har tröstat, glatt och burit människor i tretusen år. När vi ber den psalmen gör vi tre ting: 1. Vi ber, bekänner och tillber med den eviga

församlingen, d.v.s. tillsammans med alla troende människor som bett denna psalm alla dessa år, på alla sina olika språk. 2. Vi berättar för Gud vad han betyder för oss. 3. Vi påminner oss själva vem Gud är, och på det sättet stärker vi vår tro.

Sidan 28

Genom att be en vers i taget kan du nu be dig igenom psalmen dag för dag:

Dag 1

”Herren är min herde, mig skall inget fattas…”

Påminn dig om Guds närvaro, trofasthet och kärlek. Gud känner ditt namn. Han talar, och du kan höra hans röst. Han ska aldrig överge dig. Vad saknar du då?

Dag 2

”… han låter mig vila på gröna ängar,han för mig till vatten där jag finner ro…”

Gud låter dig vila. Gud släpper inte sina vallhundar på dig för att ständigt driva dig framåt. Gud tycker att dina vila är viktig. Han låter dig vila. Glöm chefen på jobbet en stund. (Om du är chefen på jobbet… glöm jobbet.) Glöm dina hjärnspöken och ständiga krav på att vara bäst i klassen. Låt Guds Ande föra dig till vatten där du kan finna ro.

Dag 3

”…han vederkvicker min själ,han leder mig på rätta vägar,för sitt namns skull.”

Vederkvicker… Ordet betyder ungefär ”restaurerar”. Som när Ernst Kirchsteiger tar sig an en gammal rivningskåk och gör ett slott av alltihop. Den helige Ande byter ut de ruttna bärbalkarna, river ner de gamla slitna tapeterna och… tar sig an dig. Han återuppbygger din själ. Ditt inre blir vacker när Jesus får göra sitt. Vackert och nytt. Och han leder dig på rätta vägar för sitt namns skull.

Sidan 29

Dag 4

”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag inget ont,ty du är med mig, din käpp och stav, de tröstar mig.”

”Rätta vägar” (v.3) är inte alltid detsamma som lätta vägar. Ingen av oss kommer alltid att vandra omkring barfota på en solbelyst strand. För eller senare måste vi alla ta oss genom den mörka, steniga och farliga dalen. Kanske känner du att det är där du går just nu. Men du går inte ensam. ”Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.”, skriver Koras söner i Ps 46:2. Gud har inte lovat ett liv utan nöd, men han har lovat dig hjälp i nöden. Alltså kan du berätta för honom om nöd, bekymmer och svårigheter. Har du kanske något att säga honom just nu?

Dag 5

”Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn,du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.”

- Jag har ingen ovän, sa någon. Om du är lyckligt lottad kan du kanske säga detsamma. Men Paulus fördjupar perspektivet, Ef 6:12: ”Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.”Det finns något som heter ”andlig kamp”. Varje kristen har en ovän, nämligen mörkrets furste. Men ingen ovänskap, vare sig från människor eller andemakter, kan beröva dig din rätt att ha gemenskap med Gud. Om andra förtalar dig smörjer Gud ändå ditt huvud med sin olja och låter din bägare flöda över.

Dag 6

”Godhet endast och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar,och jag skall åter få bo i Herrens hus, evinnerligen.”

Sidan 30

Den som följer den gode herden ska komma fram en dag. Vissa dagar är dagar vid gröna ängar och vid lugna vatten. Dagar med vila. Dagar i ro.Andra dagar är dagar i den mörka dalen och kanske t.o.m. dagar då vi möter fiendskap. Men viktigare än vägen är målet. Den som stannar kvar hos Gud, den som följer honom dag för dag, ska en gång också komma fram. Guds nåd och godhet följer den som följer Gud. Och en dag kommer du hem. Hem till Herrens hus, till evig vila och glädje och till livets fullbordan. ”Och sedan skall vi alltid vara hos honom.” (1 Thess 4:17)

Glöm inte det.

Sidan 31

Samling 6: ”Jag är Uppståndelsen och Livet”

ÖppningDen 22 dec 1899 dog den kände evangelisten Dwight L Moody. Hans son Will satt vid sjukbädden. Plötsligt säger Moody, med svag röst: - Jorden avlägsnar sig, och himlen öppnas för mig. Hans son svarar: - Du drömmer far. Men han svarar:

- Nej, det är ingen dröm Will. Om detta är döden så är den härlig. Gud kallar mig och jag måste gå. Familjen samlas och bara några ögonblick därefter var D. L. Moody död.Hans begravning var full av hopp och tacksamhet. Många mindes några ord han uttalat tidigare under året, i New York: "En dag kommer du att läsa i tidningen att Moody är död. Tro då inte ett enda ord. Den stunden kommer jag att vara mer levande än jag är nu… min köttsliga födelse ägde rum 1837, min andliga födelse 1855. Det som är fött av kött må dö. Det som är fött av ande skall leva i evighet."

- Mer levande än någonsin. I dessa ord ekar några ord från Jesus: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.”

Läsning Joh 11:1-46

Studium och samtalDagens studium handlar om evighetshopp, men också om vardagsnärvaro. Utan Gud vore livet en slags tragedi. Vi föds och lär oss att leva. Vi blir tonåringar och drömmer om framtiden. Men får vi leva blir vi också äldre. Med ålderdom kommer förlorade livskrafter och säkert också andra

Sidan 32

förluster. Kanske blir vi sjuka och svaga. Någon blir också ensam. Och en dag dör vi. Det verkar minst sagt tröstlöst.En välkänd kemist liknade en gång människan med en kemisk förbränning. Hon flammar upp, lever några år, dör och blir till slut aska. Man bad dr. George Carver, en kristen vetenskapsman att kommentera hans liknelse. Jag tycker att hans svar var träffsäkert. Dr. Carver svarade med två ord: - Stackars människa!Stackars den vars livssyn inte är större än så. Men vad säger egentligen Bibeln om människan, livet och döden? Låt oss nu åtminstone se på något av det.

Vad säger dessa bibelverser om liv och död? Läs 1 Mos 3:1-4, 1 Mos 5:5, Rom 6:23.

Vi tar rosen från busken och klipper dess stam. Vi sätter den på bordet och njuter dess skönhet. Den doftar och är vacker. Den ser levande ut. Men den är död. Den kommer snart att vissna och fälla sina kronblad. Den har skilts från sina rötter, från livets källa. Gud är Livets källa. När människan bröt med Gud bröts hon bort från sina rötter. Därför är syndens konsekvens döden.

Men det är förstås inte allt som Bibeln har att säga om detta. Faktum är att om Gud inte hade haft mer att säga än detta så hade det inte ens funnits någon Bibel. Om Gud hade lämnat oss där vi lämnade honom hade allt varit hopplöst. Detta är bakgrunden till Bibelns mest kända vers, Joh 3:16. Vad säger den egentligen?

Rom 5:8 handlar också om Guds kärlek. Hur har Gud bevisat den?

Eftersom syndens yttersta och svåraste konsekvens var döden så måste Gud göra någonting åt döden för att rädda oss. Vad säger Hebr 2:14-15 om detta?

Sidan 33

Jesus har genom sin uppståndelse krossat dödens makt över mänskligheten. En av Bibelns starkaste text om detta återfinns i Upp 1:17-18. Vad handlar texten om?

Smaka igen på orden ”Jag var död…” Vi kan ha många teorier om livet efter döden, men ingen av oss kan säga, åtminstone inte på det sätt Jesus sa det, ”jag var död”. Jesus däremot kunde säga: ”Jag var död”. Han vred nycklarna till dödsriket ur djävulens händer. Han var död, men lever. Därför kan han befria en människa, inte bara från fruktan för döden utan också från själva döden.

Tron på den uppståndne Jesus förändrar vår relation till döden. Vad säger Paulus om detta i dessa verser? Läs 1 Kor 15:12-20, 53-57.

Hur ser Paulus på sin egen död? Läs Fil 1:21-25 och Rom 14:8.

Det är någonting onaturligt och allvarligt om vi drabbas av livströtthet och dödslängtan. Det är någonting annat att drabbas av hemlängtan. Hur beskriver Paulus det eviga livet i Fil 3:20?

Hebr 11:13-16 talar om människor som sökte ett hemland. Vad skapade denna medvetenhet om himlen i deras liv? (Ögna gärna igenom hela kapitlet.)

Hur tänker du dig Himlen? Har du någon gång längtat till Himlen? Hur beskriver Johannes Himlen? Läs Upp 21:1-5.

Vi tittar närmare på textenLasaros, en av Jesu vänner är sjuk. Hans systrar, Marta och Maria, sänder bud efter Jesus. Då händer någonting mycket märkligt, Joh 11:6: ”När han nu hörde att Lasaros

var sjuk, stannade han först kvar två dagar där han befann sig…” Innan Jesus kommer fram har Lasaros hunnit dö. Det verkar som om han kommer för sent den här gången. ”Men den här dagen i Betania fick lärjungarna lära sig, att även om en bön inte blir omedelbart besvarad (v.6) och även om vägen tycks onödigt svår och farlig (v.8), så vet Jesus vad han gör. När vi följer honom,

Sidan 34

vandrar vi i ljuset och inte i mörkret (v.9-10). Han har en plan och en avsikt också när sjukdom och död och sorg hemsöker hans vänner.” (Gordon Bridger, Han som kom utifrån, EFS-förlaget, 1976) Berättelsen börjar med ett behov. Så är det ofta. Våra behov blir en glipa i fasaden, en möjlighet för Gud att komma in, och ofta är ett behov eller en fråga inledningen till en berättelse om hur Jesus visar vem han är.Vad kan vi lära oss av det?

Denna starka berättelse finns inte återgiven i något annat evangelium. Varför? Frågan är obesvarad. Kan vi kanske tänka oss att det var för Lasaros skull? Lasaros blev själv förföljd efter denna händelse, se Joh 12:9-10. Johannes evangelium skrivs sent, långt efter de tre första evangelierna. Kanske hade berättelsen om hur Jesus uppväcker Lasaros riskerat att vändas mot Lasaros, och försvårat hans situation, och kanske var han inte längre i livet när Johannes skriver sitt evangelium. Kanske kunde nu berättelsen återges utan att den utsatte Lasaros för svårigheter. Vi vet inte. Men visst hade det varit intressant att få veta vad som hände Lasaros efter detta? ”Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också”, (Joh 12:10) Lyckades de med sina föresatser? Vi vet inte det heller, men visst är orden ”Lasaros också” underliga ord? Ord som på sitt sätt beskriver varje förföljelse mot kyrkan genom historien. Det räcker inte med att röja Jesus ur vägen. Det finns för många som upplevt honom, minns honom, älskar honom och kan berätta om honom. – Vi måste döda Lasaros också.

Men berättelsen om Lasaros och Jesus är också berättelsen om Thomas och Marta och Maria, och kanske om dig och mig. Det är berättelsen om människor som tror, men vars tro behöver väckas och korrigeras.

I v.16 möter vi Thomas tro: ”Tomas, som kallades Tvillingen, sade till de andra lärjungarna: ’Låt oss gå med för att dö med honom." Joh 11:16 Hur skulle du beskriva Thomas tro?

Sidan 35

V.20-24 avslöjar något om Martas tro, och v.32-34 återger Marias reaktion på mötet med Jesus i sorgen efter Lasaros. Hur ser deras tro ut? Vad säger de? Vad ger de uttryck för?

Thomas ord visar på en imponerande trohet och på mod. Men Thomas är också uppgiven. Han är beredd att gå med Jesus för att dö med honom, men han förväntar sig inget under. Också vår tro kan bli trött och matt. Människor som älskar Jesus och t.o.m. är beredda att dö för honom kan bli uppgivna i sina hjärtan. Vi lever kvar hos honom och i hans församling. Vi kan inte tänka oss att lämna honom. Och ändå orkar vi kanske inte tro honom om förändring. Jag skulle säga att detta inte är så helt ovanligt. Håller du med?

Marta och Maria uttrycker sin tro på vad Jesus hade kunnat göra, bara han kommit i tid, och sin tro på vad han ska göra i framtiden, på uppståndelsens dag. Båda dessa bekännelser är viktiga i den kristna tron. Den kristna kyrkan tror på vad Jesus en gång gjorde. Den tror också på vad Jesus en gång ska göra. Och ändå, trots dessa starka bekännelser, fattas något viktigt, nämligen vad Jesus kan just nu, jämför Hebr 13:8.

Jesus svarar på deras bekännelser och reaktioner med orden: - Jag är… - Jag är… inte bara uppståndelsen, utan också livet.

"Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.” ”Jag är… livet. Den som tror på mig skall leva…” Inte bara en gång i framtiden, utan också nu. Inte bara där, utan också här.

Jesu ord i textens centralverser vänder på allt, v.25-26: ” "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?"

Fast Lasaros uppstår från döden, efter fyra dygn, och då förruttnelseprocessen redan börjat, är inte uppväckandet huvudsaken i berättelsen. Jag skulle gärna ha hört Lasaros

Sidan 36

berättelse om vad han varit med om, liksom jag ofta undrat vad som hände efter detta. Det enda jag vet är dock att Lasaros uppstod, levde en tid och dog igen, för ”det är människans lott att en gång dö och sedan dömas.” (Hebr 9:27)Lasaros dog, för döden är ett faktum. Om Jesus inte kommer tillbaka innan det sker ska också jag dö en dag. Det ska vi alla. Men Jesus vänder på allt med sina ord: ”Den som tror på mig skall leva om han än dör.” - Lasaros sover, säger Jesus, v.11. Så avväpnar han döden. En troende människa kan dö fysiskt… men det är också allt. Även om förföljare kan döda en kristen kan ingen ta hans liv. För Jesus är hans liv. Den troende människan ”skall leva om han än dör.”Det var detta D.L. Moody, den gamle gudsmannen visste, när han skrev: "En dag kommer du att läsa i tidningen att Moody är död. Tro då inte ett enda ord. Den stunden kommer jag att vara mer levande än jag är nu…”

Tid för bön och förbön”Den som tror på mig skall leva om han än dör.” Jesus sa inte: ”Den som tror på mig skall leva till dess han dör.” Inte sa han heller: ”Den som tror på mig ska leva när han dör.” Jesus sa: ”Den som tror på mig skall

leva.” Det eviga livet börjar nämligen inte i himlen. Det eviga livet börjar i den stund en människa blir född på nytt och Guds liv kommer in i hennes liv. Det är här och nu – och ständigt. Döden innebär en tillfällig skilsmässa från familj och vänner, men inte från Gud. Paulus skriver, Rom 8:38-39: ”Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.” Och ändå liknar vi säkert ofta Marta och Maria som hade lättare att tro på vad Jesus hade kunnat göra igår och vad han ska komma att göra imorgon. Själv säger han: - Jag är. Inte var, inte blir, utan är. – Jag är här och nu. Detta är också hans löfte till oss när vi ber, Matt 18:20: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem." Låt oss alltså be frimodigt och medvetna om hans närvaro.

Sidan 37

Att ta med hem"Johannes säger att en dag kommer Gud att torka bort dina tårar. Samma händer som spände ut himlafästet kommer att vidröra dina kinder. Samma händer som formade bergen kommer att smeka ditt ansikte. Samma händer som vred sig

av smärta när de romerska spikarna trängde igenom dem kommer en dag att hålla ditt ansikte och torka bort dina tårar. För alltid." (Max Lucado, Och himlen applåderade, HFs förlag, 1993)

Sidan 38

Samling 7: ”Jag är Vägen, Sanningen och Livet”

Öppning

Li och Lo på krogen satt. De talade om Gud.-Jag är Gud, sa Li.

-Är du Eva Dahlgren? sa Lo.-Alla är Gud, sa Li.

-Du menar att Allah är Gud? sa Lo.-Du är Gud, sa Li.-Jag är Lo, sa Lo.

-Alla vägar bär till Gud, sa Li.-Bor Gud i Rom? sa Lo.-Gud bor i oss alla, sa Li.

-Han kan inte vara kräsen, sa Lo.-Vi äger alla den gudomliga kraften, sa Li.

-Är du buddhist? sa Lo.-Jag är synkretist, sa Li.

-Vad gör en sådan? sa Lo.-Plockar russinen ur kakan, sa Li.

-Äter man för mycket russin blir man lös i magen, sa Lo.

(Magnus Sundell, Det bästa ur Jesus på McDonaldsOch Gud hör bön(der), Libris, 2003)

Nu ska vi läsa och försöka förstå ett av Jesu mest provocerande påstående, Joh 14:6: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”Det är svårt att tänka sig ett mindre politiskt korrekt uttalande, i en mångkulturell och mångreligiös tid, än detta. Jesus har t.o.m. anklagas för trångsynthet och intolerans. Men att anklaga Jesus för intolerans har knappast bäring på resten av hans liv eller undervisning, och Jesus visar sig för övrigt vara allt annat än trångsynt.

Sidan 39

Men vad gör vi av dessa ord, i en tid där inget annat får tänkas eller sägas än att alla religioner bär till samma mål? Fast hur genomtänkta är egentligen den åsikten? Liknar inte en människa som säger att alla religioner bär till Gud den som säger att alla vägar bär till Rom, och hoppar på bussen till Kiruna? Visst måste väl och tro och religion få granskas kritiskt? Och är inte åsikten att alla religioner bär mot samma mål egentligen ett sätt att säga att det inte finns någon absolut sanning alls, och att det därför kvittar vad vi tror, bara vi tror på något. Har vi inte då, till sist, reducerat tro och religion till att enbart fungera som personlig terapi?

Läsning: Joh 14:1-7

Studium och samtalJesus anspråk på exklusivitet, d.v.s. att vara, inte

bara en väg till Gud, utan enda vägen väcker frågan: Hur ska vi då se på andra religioner? Samtala gärna om det. Är varje religion en frälsningsväg? Är all religion, vid sidan av Jesus en villoväg? Motivera ditt svar.

När Paulus kommer till Aten predikar han på ett litet annat sätt än han vanligen gör. Han predikar inte ett annat budskap, men han försöker tala ett språk som atenarna kan förstå, Apg 17:22-28. Denna bibeltext visar hur Paulus kunde förhålla sig till människor med en annan religion. Han menar att Gud har uppenbarat sig på ett sådant sätt att människor, också de som inte hört evangeliet, skulle kunna treva sig fram till honom. Ingen kan bli räddad utan att Jesus, menar Paulus, Rom 10:14-17, men även utan Bibelns vägledning kan människor förstå en hel del viktiga saker om Gud. Genom skapelsens skönhet, genom kärlek, vacker konst, medmänsklighet och genom våra samveten kan vi förstå att det finns en Gud och känna stor respekt inför den

Sidan 40

insikten, men utan den förklaring av vem Gud är som Jesus gett oss kan vi inte helt förstå vem han är. Vad säger Joh 1:18 om det?

Människorna i Aten var sökare. De sökte Gud, och trevade sig fram mot sanningen. Dock, det altare de rest var ett altare till ”en okänd Gud.” Det här är historien bakom altaret. På 500-t f.Kr. drabbades Aten av svårigheter. Detta tolkades som en hemsökelse, ett straff från någon av alla deras gudar. Alltså offrade folket försoningsoffer åt olika gudar, men ingenting hjälpte. Då rådfrågades ”oraklet i Delfi”, som instruerade atenarna att sända efter en man från Kreta – Epimenides – för att få hans hjälp. Epimenides menade att det inte var någon av Atens alla gudar som sänt sitt straff. Han menade istället att det var en annan Gud som nu kallade på atenarnas uppmärksamhet. Så här löste han frågan. Han samlade folket vid guden Mars kulle, det som senare blev Areopagen i Aten, och ordnade så att där skulle finnas får. Dessa får skulle vara hungriga. De som då lade sig ner utan att äta, vilket är onaturligt för ett hungrigt får, skulle offras på den plats de lagt sig. Där restes alltså ett altare, men eftersom folket fortfarande inte visste namnet på denne Gud, så inristades istället för ett gudanamn inskriptionen agnosto theo, d.v.s. ”åt en okänd Gud”. Med tiden förstördes dessa altaren, men när Paulus kom till Aten fanns fortfarande ett av dem kvar. Nu använder han det altaret när han 500 år senare ska förklara evangeliet. Hans poäng verkar vara den här: - Gud har redan varit här. Gud har redan sökt er. Det ni har dyrkat utan att känna till är vad jag förkunnar för er. Men kände Paulus verkligen till Epimenides? Ja, det vet vi, för i Tit 1:12 citerar Paulus denne Epimenides. Och Paulus kände inte bara till Epimenides. Han kallar honom också ”profet”. D.v.s. Paulus erkänner inte hednisk avgudadyrkan som en frälsningsväg, men han erkänner att Gud talar till människor i andra kulturer och med annan tro.

Sidan 41

Utifrån denna berättelse kan man dra ett antal slutsatser, som hjälper oss i vår hållning till människor med annan religion:

1. Världens religioner är ett uttryck för den längtan vi alla bär gemensamt inom oss, vår längtan efter Gud.

2. Genom skapelsen kan vi ana Skaparen, och t.o.m. treva oss fram till viktiga sanningar om honom.

3. Gud har talat till människor också utanför den bibliska uppenbarelsen för att leda oss närmre honom.

4. Men anandet och trevandet ställer oss alltjämnt inför en ”okänd Gud”.

5. Gud vill bli känd av varje sökare, Jer 29:11-14.6. Endast Jesu liv och undervisning kan fungera som rättvis

förklaring av vem Gud är, Joh 1:18.7. Alltså kan vi, som Paulus, möta människor från annan tro

med stor respekt för deras sanningssökande. Dock menar en kristen att utan Jesus kan ingen nalkas Gud eller få frid med Gud. Våra egna gudsbilder blir bara fragment, enskilda pusselbitar av den oerhörda sanningen om Gud. Bara om Gud själv förklarar vem han är kan vi lära känna honom, Rom 10:14-17.

Jesu ord om att vara enda vägen till Gud kräver ett ställningstagande. Antingen har han fel eller så har han rätt. Var och en får själv ta ställning. Jesu ord är dock väl uppbackade av hans liv och budskap. De går att undersöka. Det är klart att om man (som den liberala teologin gör) först förnekar profeternas möjlighet att förutsäga Messias, och om man förnekar Jesu födelse genom att den helige Ande skapade ett barn i Marias liv, d.v.s. läran om att Jesus var både Gud och människa, och om man inte vill tro vare sig att Jesus gick på vatten eller botade sjuka… då framstår förstås också hans anspråk om att vara enda vägen till Gud som ren galenskap. Men om man istället utgår från att Bibelns berättelse om honom är trovärdig, ja då är istället dessa ord logiska och en självklar slutsats av allt Bibeln lärt fram till detta.

Sidan 42

Det här är nämligen vad Bibeln påstår:

Människan har lämnat Gud, Rom 3:10-12.Gud har aldrig lämnat människan, Jes 44:21, Ps 139:7-12.Relationen mellan Gud och människa skulle kräva en unik lösning. Vi kan inte komma till Gud, som om det vore en mänsklig rättighet, eftersom vi vänt oss bort från Gud, 1 Tim 6:15-16. Därför måste Gud komma till oss, Gal 4:4-5, Joh 3:16. Ingen människa kunde hjälpa oss hela vägen fram till Gud, för varje människa har själv syndat och gått vilse. Därför säger Bibeln att Jesus, som var Gud, tillsammans med Fadern och den helige Ande i evigheten avklädde sig sin jämlikhet med Gud och blev människa, Fil 2:5-11.Detta är jungfrufödelsen viktiga budskap. Jesus avlades i en ung kvinnas liv av den helige Ande. Alltså föddes han som både sann Gud och sann människa. Alla religionsstiftare har haft det gemensamt att de varit människor. Som människor har de också varit syndare, Rom 3:23. Men barnet i Marias famn en stjärnklar natt i staden Betlehem för 2000 år sedan var ett unikt barn. Han var ett underverk. Barnet var både Gud och människa. Därför var han den ende som kunde fatta människans hand och Guds hand på en och samma gång, och i sin egen kropp förena de två igen, Kol 1:15-20.

Jesus är unik. Ingen har talat som han, Joh 7:46.Ingen har gjort det han gjort, Joh 10:38.Ingen har varit det han var, Joh 1:1-18.När Jesus säger att han är den enda vägen till Gud är det därför inte vem som helst som säger det. Hans undervisning var inte en galnings ord. Det är en undervisning som hjälpt människor att leva i 2000 år. Hans liv och gärningar är unika i världshistorien. Hans ankomst är förutsagd av över 300 profetior i gamla testamentet, uttalade många hundra år före hans födelse. Kort sagt: Också den som vill förneka att Jesus är unik har mycket att förklara.

Sidan 43

"Jag har rest världen runt. Jag har sökt högt och lågt. Ingenstans har jag funnit någonting som kan tillfredsställa mitt sinne, mitt hjärta och min själs djupaste längtan som Jesus gör. Inte bara är han vägen, sanningen och livet. För mig är det också personligt. Han är också min väg, och min sanning, och mitt liv…" (Ravi Zacharias, indisk teolog)

Vi tittar närmare på textenDet goda samtalet… Detta är ett fantastiskt exempel på det goda samtalet. Trycket ökar omkring Jesus. Korset närmar sig. Dramatiken tätnar. Motståndarna blir allt

mer hotfulla. Då sitter Jesus ner med sina vänner och talar lugnande för att stilla deras oro. Hans ord är varma och fyllda av längtan. Den svåra stunden närmar sig men den innebär på inget sätt slutet. Jesus gå bort för att bereda plats för oss och han verkar längta efter att vi ska få se den värld han lämnat för vår skull. Han har kommit till oss, därför kan vi nu komma till honom.

Men Thomas förstår inte. Hur kan han veta vägen till en värld han inte känner? Det är på den frågan Jesus ger sin sjätte stora självpresentation: ”Jag är vägen, sanningen och livet.” Jag har undrat många år över dessa ord. Varför just denna ordkombination. Varför inte istället: - Jag är tron, hoppet och kärleken, eller något annat? Det är ju så mycket som kunde sägas om Jesus. Varför just ”vägen, sanningen och livet”?Jag tror att svaret är så enkelt att det är för att det är just detta vi behöver för att ta oss ”hem”. Detta var vad vi förlorade när vi en gång lämnade Gud. Vi tappade bort vägen och gick vilse. Vi gick på en livslögn om att vi kunde klara oss utan Gud och glömde sanningen om den gode Skaparen och Fadern. Vi åt den förbjudna frukten och dog.

Genom Jesus får en människa nåd. En väg förbinder och för samman två punkter. Jesus för oss samman med Gud. Utan sanningen om Gud kan vi inte lära känna Gud. Jesus är sanningen

Sidan 44

om Gud. Och liv är en gåva från Skaparen. In i en perfekt men död kropp andades Gud sitt liv, och Adam blev levande.

Men hur ska vi få tag på allt detta? undrar Thomas. Jesu ord är befriande: ”… vägen dit jag går, den känner ni." "Jag är vägen, sanningen och livet.” ”Ni känner honom redan nu och ni har sett honom." (Gud) Med andra ord: - Du har det redan Thomas. Du känner ju mig. Det räcker. Det ska ta dig ända hem.

Tid för bön och förbönMed oss in i bön tar vi Jesu ord: "Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig.” (Joh 14:1) Jesu ord täcker det förgångna, det nuvarande, liksom vår framtid. Bönen är det goda samtalet. I bönen får vi lyssna till Guds

stilla och lugna röst. Där får vi också ställa våra frågor. Finns det något som oroar dig just nu? Då är just detta en bra tid för det goda samtalet, med Gud och med dina vänner.

Att ta med hem”Följ mig. Jag är vägen, sanningen och livet. Utan väg kommer man ingen vart. Utan sanning vet man ingenting. Utan liv kan man inte leva.” (Thomas A Kempis, Om Kristi efterföljelse, Libris, 2004)

Sidan 45

Samling 8: ”Jag är Den Sanna Vinstocken”

Öppning”Jesus utmanar: bli kvar i min kärlek. Vad innebär det för dig? Hm. Själv tänker jag först att det låter fint och viktigt och positivt förstås. Jesusaktigt. Men vad innebär det i mitt liv?

Att hålla kvar en känsla, kanske. Inte låta sig dras med av alla de ytligheter, tomheter och stressfaktorer som pressar sig på oss.Att göra gott, kanske. Vara med och skapa en mer kärleksfull vardag för dem omkring mig och mig själv. Bidra till en vänlig, hoppfull värld.Att vara trogen en relation, kanske. Min förbindelse till Jesus som är som trädgrenens förbindelse till stammen. Utan den ömsesidiga förbindelsen inget liv, ingen frukt. …

Bli kvar i min kärlek. När Jesus säger det så kan vi ana att i våra liv innebär det en utmaning till fördjupning, till förändring och läkedom. Men till skillnad från medias trendpsykologers budskap lämnas vi inte åt oss själva. Vi måste inte helt på egen hand jobba på en uppskärpning och tänka fram harmoni. Hitta vår quick-fix. Nej, han säger också: utan mig kan ni ingenting göra. Att ”förbli i Honom” är inget stillastående utan en process. En kamp mot de hinder som stryper kärleksflödet. Men han hjälper oss med det som behöver lämnas, ansas, avstås, renas eller förlåtas. Vi är inte utlämnade till vår egen oförmåga.” (Anna Stenund, präst i Selångers församling, svenskakyrkan.se, 2009)

Sidan 46

LäsningJoh 15:1-17

Studium och samtalInnan vi tittar närmre på texten, låt oss reda ut två viktiga begrepp:

1. Vinstock

Fråga: Vad är egentligen en vinstock?Svar: En vinstock är ”den utvuxna, starkt förvedade och beskurna huvudstammen i odlingar av växtarten vinranka.” (http://www.ne.se/vinstock)Naturlig följdfråga: varför säger Jesus att han är ”den utvuxna, starkt förvedade och beskurna huvudstammen i odlingar av växtarten vinranka.”

Läs Ps 80:8-9. Här berättas om en annan vinstock, men vad syftar författaren på? Vem (eller vilka) är vinstocken en liknelse av?

Rätt svar: Jer 2:4, 21, Hos 10:1.

Men Guds vinstock i Gamla Testamentet förblev inte sann. Vad säger Jes 5:1-2, 7 om detta?

Jesu ord ”Jag är den sanna vinstocken” är alltså kodade ord, laddade med innehåll. För en skriftlärd på Jesu tid var det också klartext. Detta var inte en bild, vilken som helst. Jesus säger inte att han är ett hallonbuske eller ett äppelträd. Han är den sanna vinstocken. Hans anspråk knyter an till Guds utväljande av Israel. Men folket har ofta övergett Gud. Det folk som skulle vara en sann vinstock blev ett främmande träd: ”Jag hade planterat dig som en ädel vinstock av helt och hållet äkta slag. Hur har du då kunnat förvandlas för mig till vilda rankor av en främmande vinstock?” (Jer 2:21)Jämför även Matt 21:41-43.

Sidan 47

Men även om nu folket övergett Gud, och därmed sin egen sanna identitet, så förblev Jesus trogen. Jesus skulle inte komma at svika sin kallelse. Han var den sanna vinstocken.

2. Om att bära frukt

Jesu liknelse handlar också om att bära frukt. Vad säger dessa bibelverser om det?Ps 1:1-3, Jes 55:10-11, Jer 1:12Matt 3:8, Matt 7:16-20, Gal 5:22-23

Vi är kallade att bära frukt. Jesus ifrågasatte sin tids religiösa ledarskap, se Matt 3:7-8. De hade många vackra ord, men de bar inte omvändelsens frukt. Det är på frukten man känner ett träd. Det är på frukten man känner en kristen. ”Andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.” (Gal 5:22-23)

Så hur blir detta möjligt? Hur kan vi bära sådan frukt? Hur kan vi bli sådana människor? För att förstå det måste vi föra samman dessa två bilder: vinstocken och frukten. Jesu anspråk om att vara den sanna vinstocken får djupa konsekvenser i våra liv. Vår relation till honom, den sanna vinstocken, avgör nämligen vad det ska bli för frukt av våra liv. Låt oss därför nu se närmare på bibeltexten.

Vi tittar närmare på textenEtt återkommande uttryck i Jesu tal är ordet ”förbli”, eller ”bli kvar”, beroende på vilken bibelöversättning du läser. Sök efter detta ”förbli”, eller ”bli kvar”, i dess

olika uttryck och variationer. Hur många gånger kan du finna dem i dessa verser?

Sidan 48

Bilden av Jesus som den sanna vinstocken är också en bild av dig och mig som grenar på ett träd. Vad skulle du säga att den bilden uttrycker?

Våra liv bär frukt först om vi blir kvar i Jesus. Det är, som sagt, ingen ”quick-fix”, d.v.s. ingen snabb gör-det-själv lösning. Tvärtom handlar det just om att stanna kvar i en livslång relation med Gud där livet förvandlas mer och mer, dag för dag och år efter år. Vi kan uppleva Gud, men bara det som blir kvar i oss, och som vi blir kvar i, kommer att forma våra liv och bestämma vad för slags frukt det ska bära. Frågan är alltså inte till slut om jag mötte Jesus längst min livsväg någon gång. Den verkliga frågan är om jag blev kvar hos honom. Hur tänker du dig att man kan förbli i Kristus? Vad betyder dessa ord?

Vi bär inte frukt för att vi försöker bära frukt. Vi kan nämligen inte själva producera andlig frukt, se v.5. Bara om vi förblir hos Jesus, så att hans liv får flöda i våra liv, börjar hans frukt att växa hos oss.Hur kan vi alltså förbli hos honom?V.3 och v.7 handlar om vad Guds Ord gör i våra liv. Vad säger dessa verser om det?V.7 handlar också om bönen. Vad säger bibelversen om bön? Hur förstår du det?

Om Guds ord blir kvar i oss påverkar det alltså våra böner. Guds ord stämmer oss som pianostämmaren stämmer strängen med hjälp av en stämgaffel. Guds ord skapar en känslighet för Guds vilja i våra liv, och när vi då ber ber vi med förvandlade sinnen. Vi ber efter Guds vilja, och vi ber om Guds vilja. Så bär våra böner frukt.

V. 2 handlar om en annan viktig sak för att vi ska kunna förbli hos Gud, nämligen att vi ansas? Att ansas är att beskäras.

Sidan 49

Bibeltexten handlar också om det allvarliga att inte alls bära frukt, d.v.s. att bara bära namnet kristen utan att egentligen följa Kristus. Det är ett fruktlöst liv. Sådana grenar skärs bort. Detta är ett mycket allvarligt budskap, men som uttalas för vårt bästa, för det är bättre att möta sanningen nu och att tänka om än att behöva möta sanningen om sitt liv den dag då vi inte längre kan vare sig tänka eller vända om. Men att beskäras är inte att skäras bort. Det är att få hjälp att kunna stanna kvar hos Jesus, för att bära mer frukt.Från vad kan vi behöva ansas, renas, beskäras?Vad kan hindra oss från att bära frukt?

Ett annat sätt att bli kvar hos Jesus beskrivs i v.12 och i v.17. Vad säger dessa verser? Hur kan detta hjälpa oss att bli kvar hos Gud?

Att bli kvar hos Jesus är att bli kvar i hans kärlek. Det handlar om lydnad, men också om att aldrig glömma hans nåd. Om han får hålla om dig får du hjälp att hålla ut och att hålla fast.

Varför har Jesus gett oss denna undervisning? Vad svarar han själv i v.11?

Tid för bön och förbönTre verser ur den text vi läst ska nu hjälpa oss in i vår andaktsstund:

”Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det.” (v.7)

”Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.” (v.12)

”Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min fader.” (v.16)

När Guds ord får förändra vår vilja vill vi be, och Gud vill lyssna.

Sidan 50

När vi ber tillsammans, och kanske för varandra, betjänar vi varandra. Detta är ett fint uttryck för den kristna syskonkärleken, och det hjälper oss att förbli hos Gud. Så är bönen just vänskap. Vänskap med Gud och vänskap mellan människor.

Att ta med hemMed oss hem tar vi orden om att stanna kvar hos Jesus. Vi stannar kvar när vi inser hur mycket vi behöver honom. Utan honom kan vi ingenting göra,

åtminstone ingenting av evigt värde. Vi stannar kvar när Guds ord förvandlar våra sinnen och tankar. Vi stannar kvar i våra böner, inför hans väldiga generösa kärlek. Vi stannar kvar… för … "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige." (Joh 6:68-69)

Sidan 51

Samling 9: ”Tror du detta?”

ÖppningMan kan veta hur man bakar en bulle… och ändå vara hungrig. Man kan ha memorerat alla världens huvudstäder, utan att ha varit i någon av dem. Och man kan doktorera i teologi, utan att känna Gud.Så var det med Nikodemos, som kom till Jesus en

sen natt. Han bultade på dörren, Jesus öppnade, och så stod han där, med sitt hjärta i handen utan att veta hur han skulle ge bort det. Nikodemos börjar samtalet med att berätta om allt han vet, som om Jesus vore den lektor han nu skulle avlämna muntlig tentamen inför. Jesus avbryter honom, nästan mitt i en mening: - Nikedemos, man kan veta allt det där och mycket mer, och ändå inte ha liv i Gud. Du måste bli född på nytt. Låt oss läsa ett antal bibelverser. De innehåller alla en och samma fråga. Det är Jesus som ställer den, men vad är det han vill veta?

Läsning Matt 17:25, Matt 26:53, Joh 9:35, Joh 11:25-26, Joh 14:10.

Studium och samtal"Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" (Joh 11:25-26)

Jag har alltid tyckt så mycket om dessa ord. Först Jesu högstämda och storslagna anspråk: - Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör. Ord, starka

Sidan 52

som trumpetstötar. Ord som ekar ända längst in i dödsrikets dunklaste valv. Och därefter, en lågmäld fråga, personligt ställd till en sörjande kvinna. Inte ett ifrågasättande. Bara en hjälpsam fråga, för att locka ut ett svar i ljuset: - Tror du detta?

Svaret kommer antingen att stänga en dörr eller att öppna en. Du kan avvisa Jesus med ett argt (eller kanske sorgset) nej, och stänga dörren för honom som vore han en damsugarförsäljare vid din dörr. Men du har också möjlighet att öppna din dörr och säga ja.

Jesus säger inte till Marta med anklagelse i rösten: - Du borde minsann tro.Hans röst är inte hotfull: - Om du inte tror så…Hans ord vill hjälpa henne att få tag på hans löfte: - Marta, tror du detta?

Vi har nu studerat Jesu sju så kallade ”Jag är” utsagor. Vi har med andra ord försökt att förstå sju viktiga ting Jesus sa om sig själv. Men inte bara för att lära utantilläxan. Efter vart och ett av dessa anspråk behöver vi stanna upp inför Jesu fråga: - Tror du detta? Och om vi nu vågat svara vårt ja behöver vi också ställa frågan: Vad innebär det då att tro på detta?Låt oss ta det steg för steg:

Anspråk 1: - Jag är Livets Bröd, Joh 6:35.Tror du detta?Vad innebär det då för dig? Vad innebär det att tro på att Jesus är den ende som kan mätta dig i djupet av ditt inre? Och hur tar du emot hans bröd?Försök att påminna varandra om vad ni sa om detta under samling 2. Hur kan man äta Jesu bröd?

Anspråk 2: - Jag är världens ljus, Joh 8:12.Tror du detta?

Sidan 53

Vad innebär det att få tro på ljus i en mörk värld. Johannes skriver om Jesus, Joh 1:4-5: ”I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” Vad betyder det för dig att ha Guds ljus i ditt liv? Vad betyder det för ditt hopp att den här världens ondska och mörker inte ska få sista ordet, för mörkret har inte övervunnit ljuset? Se Rom 13:12.Buddha betyder den upplyste, för det var hans anspråk: - Jag är upplyst. Jesus sa: - Jag är ljuset. Jesu anspråk är unikt.I Ef 5:9 skriver Paulus att vi ska leva som ”ljusets barn”. Vad kan det betyda?

Anspråk 3: - Jag är Grinden, Joh 10:9.Tror du detta? Tror du att Jesus är möjligheternas dörr, dörren in till ett liv i gemenskap med Gud? Tror du att Jesus är grinden som stänger vilddjuren ute och porten in mot en annan värld? Tror du på hans beskyddande närvaro? Känner du dig trygg hos honom?

Anspråk 4: - Jag är Den gode Herden, Joh 10:11.Tror du detta?Tror du att Jesus älskar dig, känner dig vid namn och gav sitt liv för din skull? Följer du honom?Påminn varandra om några saker det betydde för David att tro på Gud som den gode herden, Ps 23.

Anspråk 5: - Jag är Uppståndelsen och Livet, Joh 11:25-26.Tror du detta?Tror du att Jesus Kristus uppstod från döden på den tredje dagen? Tror du att han har avväpnad dödens herre, och har nycklarna till döden och dödsriket? Tror du att han också ska uppväcka dig en dag?Vad lycklig du är. Så trygg du är. Så rik du är. Himmelrik!

Anspråk 6: - Jag är Vägen, Sanningen och Livet? Ingen kommer till fadern utan genom mig, Joh 14:6.Tror du detta?Tror du att Jesus är vägen till Gud? Eftersom Jesus är Guds väg till oss är han också vår väg till Gud. Som den ende som var både Gud

Sidan 54

och människa kunde han också som den ende säga att han är vägen till Gud. Tror du det?Utan väg är du vilse. Utan sanning är du förlorad. Utan liv är du död. Men Jesus är din väg, din sanning och ditt liv. Tror du det?

Jesus säger till Thomas, som hade lätt för att tvivla, Joh 14:4: ”…vägen dit jag går, den känner ni." - Hur, undrar Thomas… hur kan vi veta vägen till en värld vi aldrig sett. Jesus svarar ungefär så här: - Ni känner ju mig. Jag är allt ni behöver. Det räcker Thomas. En dag ska du se min värld för att du här och nu valde att bli min lärjunge.Tror du detta?

Och till sist, anspråk 7: - Jag är Den Sanna Vinstocken.Tror du det?Tror du att din relation till Jesus kan förvandla ditt liv och göra dig till en fruktbärande människa? Då tror jag att Jesus har rätt. Då tror jag att du väljer att stanna hos honom.Hjälp varandra genom att påminna varandra om hur vi kan förbli i honom.

Tid för bön och förbönOm vi tror på det Jesus har sagt måste den tron få oerhört många konsekvenser i våra liv. Om vi verkligen tror att Jesus är den han säger sig vara kommer vi att påbörja världens mest fascinerande

upptäcktsfärd, vår resa in i Gud. Tron är vår reaktion på hans person. Om Jesus är den han har sagt sig vara… låt oss då sträva efter att förbli hos honom och efter att lära känna honom.Låt oss börja redan nu genom att be för varandra, eller kanske för andra.

Att ta med hem- Tror du detta?Jag älskar Jesu fråga. Den är varsamt stäld och omsorgsfullt menad. Detta är den gode herdens ord.

Sidan 55

Vart och ett av Jesu sju anspråk anknyter till behov i våra liv. När han berättar för oss vem han är gör han inte det i svåra teologiska termer. Istället använder Jesus gärna enkla vardagsbilder. Bilder som inte bara handlar om vem han är, utan också vad vi behöver.Vi är hungriga. Han är vårt bröd.Vi lever i mörker. Han är vårt ljus.Vi (mänskligheten) har stängt dörren mot Gud. Jesus är vår dörr tillbaka hem igen.Vi behöver hjälp och ledning. Han är vår herde.Vi ska alla dö. Han är uppståndelsen och Livet.Vi har gått vilse, trott på en livslögn om att vi kan vara våra egna gudar och förlorat livet i Gud. Jesus är vägen, sanningen och livet.Våra liv blir fruktlösa för evigheten utan vår livsvikiga gudsrelation. Han är den sanna vinstocken. Om vi förblir hos honom bär vi frukt.

Kort sagt är det så här han presenterar sig: - Jag är… Allt Ni Behöver.

Sidan 56