systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 · 2018-01-09 · systematiskt kvalitetsarbete...

Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017

FÖRSKOLAN PILAGÅRDEN

Beskrivning av verksamheten, arbetssätt, inne- och utemiljö mm

På förskolan har barnantalet varit ca 55 barn i åldern 1-5 år. Barnen är uppdelade på 3 avdelningar,

Blåsippan för de minsta 1-3 år, Vitsippan för 3-4 år och Myran 4-5 år. Åldrarna på respektive avdelning är

flexibla utifrån gruppens sammansättning och mognad.

Förskolan har relativt stora barngrupper på varje avdelning, trycket på förskolan är stort pga av sitt

attraktiva läge. Vi anpassar personalstyrkan utifrån normen och arbetar i mindre grupper under den tid vi

har flest barn. Blåsippan har haft 4 medarbetare och delar upp sig i en grupp för de yngsta och en för de

lite äldre under förmiddagen och lunchen.

Avdelningarna Vitsippan och Myran arbetar tillsammans över gränserna för att frigöra lokalerna till olika

lekmiljöer, då vi har ganska ont om utrymme på förskolan. Tillsammans har avdelningarna haft 5

medarbetare som samarbetar och arbetar med barnen i mindre grupper under förmiddagstid. Lunch och

mellanmål äts i den gemensamma restaurangen och under eftermiddagar är barnen tillsammans.

Förskolan har haft en tydlig grundverksamhet med rutiner och tid för fri lek. Man disponerar två

avdelningar med rum för olika aktiviteter. Tillsammans med barnen har pedagogerna förändrat i

inomhusmiljön så att alla rum är tillgängliga för alla barn som stimulera till lärande och nya relationer.

Utemiljön runt förskolan består av gräsmatta, klätterställning, sandlåda, gungor och en stor asfalterad yta

som ger stora möjligheter till lek och lärande i olika ”uterum” och grupperingar.

Förskolan har mottagningskök och får maten ifrån Pilagårdsskolan. Ett starkt önskemål är att få möjlighet

att tillaga maten på förskolan.

Kompetensutveckling/föreläsningar genomförda under året

- Föreläsning om interkulturalitet och flerspråkighet i förskolan.

- Föreläsning om Reggio Emilia.

- ”Tänk om” för nyckelpersoner

- Utbildning för handledare till Skolverkets satsning Läslyft i förskolan.

- Gemensam föreläsning om Hjärnan/lär känna din hjärnklocka av Ulrika Ahlgvist

- Föreläsning- lärande för hållbar utveckling i förskolan/ Sanne Björklund.

- Föreläsning-Högläsning fröet till all läsning/ Marie Heimer.

- Förskolans yngsta barn/ lärarfortbildning.

2

Säkerhetsarbetet på förskolan, både inom- och utomhus

- Skyddsronder (psykisk/fysisk)

- Daglig kontroll av gården– vid behov gors anmalan till fastighet/vaktmastare, regelbunden kontroll

av lekredskap utfors av gata/parkforvaltningen

- Kontroll av säker inomhusmiljö görs av pedagoger

- Brandskyddsarbete m. checklista (1ggr/kvartal), -brandovningar 2 ggr/ läsår, brandansvarig

- Tillbudsanmalan via intranatet med uppfoljning vid samverkan

- Krisparm med kanda rutiner da det ”oforutsedda” kanske hander

- Egenkontroll och riktlinjer (check/rutinlistor enligt Soderasens miljoforbund) finns och arbetas

efter pa forskolan

- Kartlaggning infor upprattande av Arlig plan gallande diskriminering och krankande behandling

- Reflexvast pa barnen vid utevistelse utanför gården

- Vid storre forandringar gors riskanalys och barnkonsekvensanalys

- Inget ensamarbete förekommer

Förskolans system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete

- Reflektionstid 1,5 tim/vecka då arbetslaget reflekterar, analyserar och följer upp verksamheten.

- Enskild planeringstid.

- Lärplattor för dokumentation och analys av verksamheten.

- Observationer i barngruppen.

- Arbetsgrupper en förmiddag i veckan för olika områden som organisation, Grön Flagg, IKT.

- Uppföljning via enkäter till barn/föräldrar.

- Projektpärm där vi samlar våra reflektionsprotokoll.

- APT- tre ggr/termin med förskolechef och kollegor i område Väst / Norr från jan -17 med

kollegialt lärande i tvärgrupper.

- Husmöte - tre ggr/termin, pedagogiska diskussioner på enheten.

- Kontinuerliga uppföljningar av arbetet utifrån kvalitetsredovisningen.

- Overgripande arshjul (utarbetat av ledningsgrupp) samt forskolans eget arshjul

- Kvalitetsarbete med deluppfoljningar under lasarets gang

- Reflektionsprotokoll, analyser och pedagogiska dokumentationer for barnens utveckling och

larande

- Arlig plan mot diskriminering och krankande behandling, kartlaggning sker vid lasarets borjan da

nya gruppkonstellationer uppkommer.

- Stratsys (forskolechef rapporterar maluppfyllelse)

- Enkatundersokningar - kvalitetsverktyg

- Samverkan och MBL

- Arbetsmiljopunkt finns med pa personal/arbetsplatsmote.

- Medarbetarsamtal dar individuellt utvecklingsmal planeras

3

- Projektplan for det prioriterade utvecklingsomradet inkluderande projektarshjul, aktuell litteratur,

vetenskaplig rapport, plan for handledning och kollegialt larande. Lasarets amne ”Hur bidrar vi i

forskolan till barns sprakutveckling?”

- Tre stangningsdagar/ar for kompetensutveckling av personal

- Schemalagd planering-, analys- och reflektionstid

AKTUELLT PROJEKT - Barns 100 språk

Mål Vitsippan:

Ge barnen möjlighet att uttrycka sig på olika sätt, genom skapande, dans, drama, skrift mm.

Göra barnen medvetna på att språk har många uttrycksformer.

Mål Myran

Ge barn möjlighet att utforska och lära med alla sina sinnen på olika sätt.

Läroplanens olika delar kring språk/kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik,

värdegrund/jämställdhet och motorik har integrerats i projektet på följande sätt:

Språk/kommunikation

Vitsippan: Vi har använt så många uttrycksformer som möjligt. Samtal, dramatisering, dans, skapande och bild för att

kommunicera med varandra.

Barnen hat lånat böcker utifrån eget intresse på biblioteket.

Genom läslyftet har vi använt oss av nya sätt att läsa böcker på, såsom tex bildpromenader. Vi har varit mer

selektiva vid val av böckerna som vi tillsammans har läst, där vi samtalat om bilderna för att utveckla och utöka

barnens språk (dialogisk läsning). Vi har även dramatisera sagorna både med handdockor och som teater.

Barnens berättarlust har vi ökat genom att vi följt deras intressen, vilket resulterade i en bok som handlar om ”Patrik

dinosaurie”.

Vi har använt oss av olika hjälpmedel såsom lärplatta, storbild, sökmotorer på internet och uppslagsverk för att leta

fram fakta kring djur, broar m.m.

Vi har erbjudit och introducerat olika material och metoder för att skapa möjligheter för barnen att hitta nya

uttrycksformer som exempelvis naturmaterial som ”aktörer” när barnen har berättat sagor. I den kinestetiska sanden

har vi lagt material som lockar barnen till att leka och berättat den aktuella berättelsen.

Vi har använt oss av grålera, playdoh-lera och annat skapande material.

När vi har reflekterat tillsammans med barnen har barnen använt sig av rit- och skriftspråket, vi har även lärt oss lite

teckenspråk TAKK.

I vårt projektarbete får vi in läslyftet genom sagoberättande bildpromenader och dramatisering av de böcker/sagor

som projektet har lett oss in på genom barnens intresse.

4

Myran:

Vi har använt sagor, genom att läsa böcker, men även genom sagopåsar/lådor. Kapitelböcker som läses

under en längre period.

Dramatisering med handdockor och att barnen har fått agera.

Sånger, rim, ramsor.

Skapande med olika med olika tekniker och material, barnen får möjlighet att förmedla sina tankar,

tolkningar och upplevelser på olika sätt.

Synliggöra dokumentation på väggar, både genom bild och text, och fånga barnens reflektioner kring dessa.

Vi söker information med hjälp av våra Ikt-verktyg, vi pedagoger hjälper barnen att förmedla texten, barnen

får se bilder och tolka deras betydelse.

Matematik

Vitsippan: Det matematiska språket har kommit in när vi räknat, mätt och jämfört, som tex hur många barn är vi idag eller när

vi följde gräset (och andra fröer som vi sådde) med en mätare (linjal) och tog reda på hur mycket de växte var dag.

Detta synliggjorde vi bl a med pärlor på en tråd och med bilder på lärplattan.

I vårt projekt vävde vi in olika matematiska begrepp och barnen har under läsåret arbetat mycket med siffror,

storleksordning, höjd, längd och antal både genom rim och ramsor, sånger, teater, spel och lek i förskolans

lärmiljoer.

Myran:

Vi har tränat rumsuppfattning genom rörelse, dans och rytmik.

Arbeta med mönster, genom att skapa med olika material, men även genom att röra sig i olika mönster.

Vi har bakat, använt olika måttenheter. I vardagen räknar vi, delar, tar bort och lägger ihop.

Vi har mätt, både med färdiga måttenheter (meter, centimeter) och med andra enheter, exempelvis hur

många klossar lång är jag.

Att jämföra, sortera, kategorisera, vi har satt upp detta i olika kollage för att synliggöra hur saker kan delas

upp på olika sätt.

Naturvetenskap och teknik

Vitsippan Vi har byggt och undersökt olika material, skapat med lera, naturmaterial m.m. (se ovan).

Byggt en liten träkoja med hjälp av träpinnar, lim och snöre till Snick och Snack.

Skapat med klossar och stolar.

Byggt broar av papper som skulle hålla för en leksaksbil att köra över. Även en bro av glasspinnar byggdes.

Vid dessa tillfällen fick barnen arbeta i mindre grupper och resonera sig fram till olika lösningar. Vi dokumenterade

med lärplattan och reflektera sedan över det tillsammans.

Vi har också fångat upp lärande objekt i vardagshändelser och satt vetenskapliga begrepp på dem för att utvidga

barnens språk.

Vi har varit vara lyhörda och tagit barnens frågor på allvar och utmanat dem i deras tänkande.

Vid våra promenader har vi samtalat kring växter, djur och naturens skiftningar och plockat upp det som barnen

upptäckt i närområdet.

Vi har även följt fröets kretslopp för att barnen skulle få testa sin hypotes att " frön behöver jord för att gro " och

även få se samband i naturen med vatten och sol.

I vårt arbete med broar kom vi även att arbeta med fenomenet eko/ljud, där barnen använde lärplattan för att

utforska och samla olika ljud.

Med hjälp av IKT verktyg och olika filmer har vi sökt fakta om djuren i Kungaskogen samt om getterna i Bockarna

Bruse.

Barnens larprocesser dokumenteras pa larplattan och dialoger fors kring larande med barn och vardnadshavare.

5

Myran:

Vi har utgått mycket från vår egen kropp, vi har forskat om vad som finns i vår kropp, och vilka funktioner

de olika organen har. Vi har arbetat med våra sinnen, smak, syn, hörsel, känsel och lukt. Vi har även pratat

om maten vi äter, var den kommer ifrån och vad den har för betydelse för oss.

Vi har forskat om olika djur, hur de ser ut och hur de lever och vad de äter. Vi har samtalat med barnen

kring året, vad händer med naturen och djuren under ett år. Vi pratar om vad djuren äter, rovdjur och

växtätare och barnen har fått bekanta sig med nya begrepp som näringskedja.

Vi har genom rörelse testat vad vår kropp kan göra, och vi har också tittat på vilka hjälpmedel som finns för

att underlätta för oss i vardagen, exempelvis vispen, skohornet, stövelknekt mm. Genom att använda våra

kroppar har vi kunnat se fysik i vardagen, vi kan låta en ring rulla ner för vår kulle, och vi kan själva rulla

med vår kropp.

Vi har mött olika kemiska processer som ex jäsning, frysning, torkning.

Fysikaliska fenomen som magnetism,

Värdegrund och jämställdhet

Vitsippan: Hösten -16 arbetade vi med materialet Snick och Snack, där barnen bl a relaterade till sin egen vardag. Våra barn

tog speciellt till sig att man skall bjuda in kompisar, ingen skall vara utanför samt att de har varit väldigt observanta

på andras känslor. I arbetet med att vaga/kunna uttrycka sina tankar eller pa annat vis visa vad man har att säga och

att lyssna respektfull på varandra har vi bl.a. använt oss av talesten och tränat på att våga agera och tala inför

kompisar.

Myran:

Arbetet med "Snick och Snack - vännerna i Kungaskogen" där vi har arbetat med allas lika värde även om

vi är olika, och den "gyllene regeln" som är var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig.

Vi har mött Snick och Snack på många olika vis då de har följt med genom hela projektet.

Motorik Vitsippan: Motoriken tränar vi varje dag både inne på förskolan och ute genom gemensamma lekar, dans, drama och när vi

skapar.

I Projektet har vi dansat och rört oss till olika rytmer, musik och sång som gör barnen glada. Sång och musik bidrar

både till motorik (dans), minnet (komma ihåg text), språket och skapar en gemenskap i gruppen.

Vi har skapat rörelser till danser efter en sångtext och även använt oss av Youtube för att få inspiration till olika

danser och nya rörelser.

I projektet har vi skapat mycket tillsammans, barnen har klippt, trätt pärlor, ritat, skrivit m.m. där finmotoriken har

använts och utvecklats.

Myran:

I vårt projekt har vi som mål att utforska med alla våra sinnen och hela vår kropp. Vi har haft rörelse och

rytmik varje vecka, både i skolans gymnastiksal och även på förskolan, inne och ute. Vi har dansat fritt med

olika material, exempelvis sjalar, men vi har även dansat genom att titta på en skärm och följa en koreografi.

Vi har lyssnat efter takten, och försökt röra oss till denna. Genom att skapa har barnen mött olika tekniker

och fått använda sig av olika material.

6

Hur stöds varje barn individuellt och i grupp?

Vitsippan:

Vi har märkt att fler barn vågar uttrycka sig och får sin röst hörd, även de barn som i början av läsåret inte tog så

stor plats. Även om barnen stundtals tappat intresset för projektet har det plötsligt kommit fram en fundering eller

en lek vars innehåll är hämtat ifrån projektet. När vi vuxna deltagit i aktiviteterna har vi sett hur intresset väckts som

ringar på vattnet och att barnen inspirerar varandra. Vi har även använt lärplattan för att återkoppla det som barnen

har upplevt.

Talesten har varit viktig för att alla ska komma till tals.

Vi har använt många ingångar till lärande som taktilt, auditivt, visuellt för att gynna olika lärstilar.

Myran:

Vi arbetar ofta i mindre grupper och beroende på vilket syfte vi har, kan vi dela in barnen på olika sätt för

att alla ska få goda möjligheter till delaktighet.

Vi vuxna är medforskare och låter barnen vara aktiva utifrån sina förutsättningar, barnen får möjlighet att

lära av varandra.

Genom observationer känner vi till barnens olika lärstrategier och arbetar för att varje barn ska få lära på

sitt sätt

För att tydliggöra vad som ska hända arbetar vi med bildstöd under dagen. Vi använder till viss del även

tecken för att förtydliga och förstärka.

Vi använder oss av olika material som stöd till våra aktiviteter.

Vi upprepar våra aktiviteter och ger de barn som behöver tid att observera innan de vill prova.

Resultat/bedömning av måluppfyllelse

Vitsippan: Barnen har visat stort intresse och lärt sig mycket genom de olika uttrycksformerna så vi anser att målet är uppfyllt.

Myran:

Vi har i vårt projekt låtit barnen använda sin kropp och alla sina sinnen, vilket är en naturlig del i barnens

utforskande och lärande. Vi har arbetat för att ge barnen upplevelser av hur vår kropp och våra sinnen hör

ihop, och vi ser en ökad förståelse bland barnen för detta. I samband med detta ser vi även ett ökat

begreppsanvändande, barnen har erövrat nya ord som de kan använda kring sin kropp, sina känslor och de

processer som pågår.

Vi ser att barnen har tagit med sig det vi arbetat med i vårt projekt in i sina lekar.

Vi har arbetat med olika uttrycksformer, och har på så sätt hittat något som passar alla. Vi har inom de olika

genrerna försökt nå och fånga så många som möjligt, exempelvis genom att dansa till olika sorters musik,

med olika rytmer, med rörelser osv. Genom att upprepa våra aktiviteter har vi så att säga "väntat in alla

barn", och vi ser att våra metoder gett varje barn möjlighet till delaktighet utifrån sina förutsättningar. Vi

ser en nyvunnen glädje i de olika aktiviteterna, många barn har fått möjlighet att prova något nytt.

Analys av resultat Vitsippan:

Barnen har upplevt och utvecklat många olika uttrycksformer genom skapande, dans, musik, drama, litteratur m.m.

Vi ser att både det verbala och icke verbala språket hos barnen har utvecklats under läsåret.

Att utgå ifrån en saga ser vi som en bra metod då barnen snabbt identifierade sig med sagofigurerna i boken, vilket

bidrar till att utveckla barnens fantasi som i sin tur speglar sig i barnens lekar. Det kan även ge barnen en

igenkänningsfaktor som i Snick och Snack.

Barnen har under projektet också utvecklat sitt och andras byggande i lekar.

Vi ser att samtalen och undersökandet av olika fenomen utvecklar barnens språk och lärande.

7

Om det är barnen som äger frågorna som undersöks kan projektet pågå i dagar, veckor. När barnen tappade

uppmärksamhet och intresse berodde det oftast på att vi missade att utgå ifrån det som är intressant och relevant för

barnen. Då fick vi stanna upp och hitta en ny ingång och bjuda in barnen på nytt.

Att vi haft många barn har ibland gjort att vi har ändrat i vår planering vid utflykter.

Lärplattan har haft dåligt batteri vilket måste ersättas så att vi kan dokumentera lättare.

Myran:

Vi ser att barnen i vår grupp är aktiva och framåt, de flesta lär genom att göra och röra. Vi vuxna arbetar för

att vara medforskare, barnen har fått vara aktiva och vi har lagt fokus på att låta processen vara det centrala.

Vi försöker att arbeta i så små grupper att det ska vara möjligt för alla att vara aktiva och delaktiga. Att

arbeta i mindre grupper ger även mer tid och utrymme för varje barn, och även de barn som är lite försiktiga

har fått möjlighet att träda fram.

Att utgå ifrån barnens egen kropp har varit väldigt positivt, det är något som alla har och kan relatera till.

Vi har lagt stor vikt vid barns delaktighet och inflytande. Vi har dokumenterar och reflekterat kring vårt

arbete, för att kunna arbeta vidare utifrån det barnen visar intresse kring. Genom att utgå ifrån barnens

intressen har vi kunnat fånga dem i våra aktiviteter, och även kunna ändra och anpassa dem för att det ska

bli inbjudande för alla.

Vi ser att det i många aktiviteter blir ett ökat intresse om vi använder oss av attribut och olika material som

stöd. Vi ser även att arbetet fortsätter efter de planerade aktiviteterna om barnen i sina lekar har tillgång till

de material som använts. Barnens utforskande kan då fortgå under en längre tid, och de får möjlighet att

befästa sina kunskaper på olika sätt.

Åtgärder för utveckling/identifiering av utvecklingsområden

Vitsippan: Arbeta annu mer medvetet i mindre gruppkonstellationer.

Synliggora projektet tydligare for barnen och se till att vi har dokumentationsverktyg som fungerar.

Myran:

Hitta lösningar för att i praktiken kunna fortsätta arbeta i mindre grupper med

så få pedagoger.

Utveckla reflektionen och lägga upp en tydlig struktur för denna.

BARN SKA UPPLEVA TRYGGHET OCH TRIVSEL

Övergripande mål: Barnen ska ges möjlighet till positiva möten med alla barn.

Förskolans gemensamma mål: Vi vill erbjuda barnen många möten tillsammans med andra i olika åldrar

på förskolan Vitsippans mål: Vi vill ge barnen en positiv gruppkänsla och fungera i denna. Skapa en trygghet i gruppen där

varje barn ska känna att de är trygga och accepterade i barngruppen.

Myrans mål: Utveckla vardegrundsarbetet och arbeta i sma grupper i den dagliga verksamheten.

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat likabehandlingsarbetet

Vitsippan:

• Arbete med värdegrunden i vardagen.

• Vårt arbetsmaterial i hösten-17 - Snick och Snack i Kungaskogen.(som även ingick i vårt projekt)

8

• Likabehandlingsplan, mål satta efter observation av barngruppen.

• Vi ser över våra miljöer för att locka till lek och därmed nya möten

• Verksamheten följs upp utifrån barnens intressen.

• Arbeta i mindre grupper för att alla ska bli sedda och hörda.

Värdegrundsarbetet genomsyrar vart forhallningssatt och arbetssatt. Vi gor det arbetet levande i

verksamheten genom att uppmarksamma situationer som uppstar och reflekterar tillsammans med dem

kring dessa. Vi lyfter fram barnens tankar och reflektioner och ser dem som betydelsefulla.

Vi arbetar med att ge barnen verktyg for att hitta sina egna granser, samt visa andra sina

granser(stophanden).Tillsammans med barnen satter vi ord pa kanslor vid olika situationer.

Likabehandlingsplanen finns med nar vi reflekterar kring var miljo och vart val av material i

verksamheten. Den ligger t.ex. till grund for val av bocker, utkladningsklader, dockor och

inspirationsbilder. Var utgangspunkt ar att visa pa mangfald. For att barnen skall ges mojlighet till

delaktighet sa skapar vi motesplatser for barnen dar materialet ar tillgangligt och placeringen av mobler

uppmuntrar till samspel och sjalvstandighet. Vi anvander samlingar av olika slag som ett redskap for

demokrati . Vi samlas med barnen i stora och sma grupper under dagen for att se alla i gruppen och

individen som en tillgang i gruppen.

Myran:

Under höstterminen arbetade vi främst med vår grundverksamhet, våra rutiner och hur vi ska vara mot

varandra. Till vår hjälp hade vi materialet "Snick och Snack - vännerna i Kungaskogen" som innehåller

saga/bok, handdockor, skivor med tillhörande sånger och arbetsblad och övningar. Genom Snick och Snack

introducerades den gyllene regeln, var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig, som vi har kunnat

återkoppla till under hela läsåret.

De äldre barnen vet hur man ska vara mot varandra, och vi har lagt fokus på att hjälpa barnen att omsätta

detta i praktiken. Härvarande vuxna, stöttning i konflikter där barnen kommer med förslag på lösningar,

ringsamtal där olika problem lyfts i gruppen.

Vi har försökt att arbeta i mindre grupper och att vi pedagoger delar upp oss i olika utrymmen.

Vi har kontinuerligt sett över våra miljöer för att locka till lek och lärande, och genom detta erbjuda barnen

positiva möten med varandra. Miljön och verksamheten har planerats utifrån barnens intressen. Vi

uppmuntrar barnen att bjuda in varandra i lekar och aktiviteter, och pratar om hur man själv känner sig när

man får vara med eller inte vara med.


Vitsippan: Vi vuxna är med och stöttar vid konflikter och i samtal med de barn som är inblandade.

Vuxna är förebilder genom att vara lyssnande, lyhörda, tålmodiga och lugna i sitt handlande och förmedla

till barnen att de duger och är kompetenta.

Vi använder oss av drama och sociala sagor där barnen får komma med lösningar för att medvetandegöra

barnen om hur de kan agera i olika situationer.:

Myran:

Vi pedagoger är med och stöttar vid konflikter, samtal i lugn och ro med de barn som är inblandade.

Vi använder oss vid behov av drama och sociala sagor där barnen får uppleva olika dilemman som kan

uppstå och komma med lösningar.

9

Vi arbetar för att skapa goda relationer med varje barn för att lära känna dem, att se deras förmågor och få

en förståelse för deras förutsättningar till samspel och lärande. Utifrån detta kan vi erbjuda barnen väl

anpassade lek och lärmiljöer, ge möjlighet till positiva möten genom att anpassa grupper,

undervisningssituationer osv.

Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning

Vitsippan:

Barnen har lätt att förstå hur man ska vara mot varandra, men vi behöver arbeta mer med att omsätta detta i

praktiken med barnen. Materialet "Snick och snack" som vi använde i vårt värdegrundsarbete är ett material

som barnen kan relatera till. Individerna i gruppen vågar tala, spela teater och visa omtanke om sina

kompisar.

Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete därför anser vi att målet delvis är uppnått.

Myran:

Vi ser att det är svårt att ha båda avdelningarnas barn inne samtidigt under vissa delar av dagen pga det höga

antalet, och försöker i största möjliga mån dela upp oss i olika grupper. Att dela upp oss i grupper innebär

dock ensamarbete, och är därför inte alltid möjligt då barnens behov inte kan täckas av endast en personal.

På det sättet anser vi målet inte uppfyllt.

Det är många barn i olika åldrar som delar på dessa lokaler, och de leker väldigt olika beroende på ålder.

De äldre barnen på Myran har ibland upplevt och gett uttryck för att de yngre barnen förstör deras lek. Vi

ser att ju fler barn, desto fler konflikter.

Barnen har lätt att förstå hur man ska vara mot varandra, men vi behöver arbeta mer med att omsätta detta i

praktiken med barnen. Materialet "Snick och snack" som vi använde i vårt värdegrundsarbete tyckte barnen

var intressant. De hade lätt för att relatera till sagans händelser, och med hjälp av handdockorna kom

figurerna i sagan till liv. Det barnen fick med sig i detta kunde de använda i samspel med andra. Ett arbetssätt

som har gett gott resultat bland barnen.

Analys av resultat

Vitsippan:

Pedagogernas närvaro i de olika rutinerna och aktiviteterna gör att man kan ge barnen stöd i stunden. Det

skapar trygghet i barngruppen.

Lärandet underlättas om barnen är trygga i gruppen och upplever vistelsen i förskolan som positiv.

Snick och Snack har för oss varit ett bra material för att visa på vilka olika känslor man kan möta och

bemöta. I vart resultat upplever vi att vara valda metoder fungerar, men vi behöver ibland stanna upp och

backa för att gå igenom dem igen. Barnen behover mycket stod och vagledning med att förstå och omsatta

detta till handling. Vikten av att vi som pedagoger finns i stunden for att vagleda ar betydelsefull for vilket

resultat vi far.

Myran:

Vi ser att det ger ett lugnare klimat och färre konflikter när vi delar upp oss i mindre grupper, och för att

möjliggöra detta krävs mer personal.

Vi har behövt påminna ofta om vår värdegrund, hur vi är mot varandra. Att använda barnens egna ord och

tecken som de varit med och tagit fram har fungerat bra.

10

Åtgärder är utveckling/identifiering av utvecklingsområden

Vitsippan:

Göra nya kartläggningar och fler barnintervjuer med barngruppen för att ha en god planering för hur vi

ska arbeta vidare med värdegrunden.

Myran:

Då vi delar lokaler med Vitsippan är det viktigt att vi har en god planering för hur vi nyttjar våra lokaler.

Hitta lösningar för att kunna fortsätta arbeta i mindre grupper.

HUR SYNS BARNHÄLSOPLANEN I ER VERKSAMHET?

Mål: Avsätta mer tid för arbete i mindre grupper.

Mer handledning.

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat barnhälsoarbetet

Vitsippan:

Vi har arbetat med materialet Tras och Mio för att få syn på och kartlägga barngruppens behov.

Barnkonferenser tillsammans med specialpedagog varje termin där vi samtalar kring hela barngruppen

samt kring varje barn. Därefter görs individuella handlingsplaner för arbetet med de barn som behöver

särskilda insatser. Planerna utvärderas kontinuerligt.

Miljön ses över kontinuerligt och förändras och anpassas för att stimulera till lek och lärande för alla barn

Kontinuerligt samarbete med hemmet, dialoger och samtal.

Myran:

Vi har arbetat för en lugn miljö för barnen att vistas i genom att arbeta i mindre grupper. Vi delar upp oss

på olika lokaler, och även ute/inne. Vi pedagoger sprider ut oss i olika utrymmen. Vi har lagt stor vikt vid

att sänka ljudnivån, genom att göra barnen medvetna om betydelsen av detta, och sedan påminna om. Vi

har kännedom om vilka lärstrategier barnen använder sig av och kunnat anpassa våra miljöer utifrån detta,

vilka platser och vilka omgivningar mm. som är bra för barnen. Miljöerna ses över kontinuerligt och

förändras och anpassas för att stimulera till lek och lärande.


Vitsippan:

Genom att följa och utvärdera de handlingsplaner vi gör tillsammans med specialpedagog. På

barnkonferenserna förs en dialog om vilka insatser som behövs för att ge gruppen och det enskilda barn

extra stöd.

Barnkonferenser har genomförts 2 ggr under terminen (enligt årshjul).

I arbetsmaterialet i TRAS och MIO kan vi också utläsa om vilket stöd grupppen/enskilt barn behöver.

Vi ger barnen en lugnare lek och lärmiljö genom att göra rum i rummen efter barnens intressen. Det är

många barn i olika åldrar som delar våra lokaler och därför

delar vi även barnen vid utevistelse för att arbeta och leka i en mindre grupp.

Vi erbjuder utvecklingssamtal/inskolningssamtal med föräldrar på hösten och utvecklingssamtal med barn

och vårdnadshavare på vårterminen.

Specialpedagogen har arbetat med enskilda barn på förskolan och där pedagogerna sedan fortsatt arbetet.

Genom att dela gruppen ute/inne barnen får barnen mer tid att föra dialoger och mer ro att leka, spela spel

m.m. Pedagogerna får mer kontakt med varje enskilt barn då de ges mer talutrymme och då mer inflytande

i verksamheten.

11

Myran:

Genom vårt arbete med TRAS, MIO och TAKK.

Barnkonferenser

Utvecklingssamtal tillsammans med barn och vårdnadshavare

Arbete utifrån uppsatta handlingsplaner

Bildstöd/Material som stöd

Arbete i mindre grupper


Vitsippan:

Delvis uppfyllt.

Myran: Vi ser många fördelar med att arbeta i mindre grupper, det blir lugnare och varje barn kan komma till tals

och vara delaktig. Något som kan vara negativt är att när vi arbetar i mindre grupper är vi bara en pedagog

i varje grupp, och det krävs en noga planering för att klara av både barnen, aktiviteten med tillhörande

material, och dokumentationen. Ibland har aktiviteter fått avbrytas då något inträffat och man som pedagog

inte räcker till.

Analys av resultat

Vitsippan:

Vi hade en vision att under läsåret arbeta mycket med barnen i mindre grupper under dagen, men det var

inte alltid det lyckades, ibland blev det bara 1-2 ggr i veckan. Det som " satte käppar i hjulet" var

lokalernas utformning, personalbrist beroende på sjukdom eller möte då det inte gick att få tag i vikarie.

Men vi ser en positiv utveckling av barnens lek och lärande vid de tillfällena vi har delat barnen i mindre

grupper, de stannar kvar i aktiviteten längre och det blir en lugnare lek och mer lärande.

Myran:

Många barn på få pedagoger försvårar arbete i mindre grupp.

Åtgärder för utveckling/identifiering av förbättringsområden

Mer samarbete och handledning av specialpedagog.

Strukturera arbetet bättre för att kunna arbeta i mindre grupper.

GRÖN FLAGG

Livsstil och hälsa.

Vitsippan:

Må bra inifrån och ut

Myran:

Ge barnen en medvetenhet kring maten och dess betydelse för oss. Barnen ska få utforska vad som händer

inuti våra kroppar, hur maten tas omhand i magen och förs vidare ut i kroppens alla delar. Ge barnen en

glädje och nyfikenhet kring mat.

12

Beskriv hur läroplanen genomsyrat Grön Flagg-arbetet

Vitsippan:

Vi har arbetat med matens betydelse för oss och lyftet fram barnens tankar kring vad som är bra mat och

varför. Vi uppmuntrar barnen att smaka på all mat. Vi äter frukt tillsammans varje dag.

Vi har använt Snick och Snack material om vänskap (läst bok, lyssnat på musik och saga på cd,

teaterbioföreställning, ritat och målat, gjort kompisregler och tumtavla)

Rörelse genom dans ( zumba, balett, disco, hip hop, street m.m)

Genom ett bra bemötande mot barn och föräldrar där alla blir sedda och hörda.

Vi tar emot varje barn på morgonen och småpratar lite med barn och vårdnadshavare för att få en bra start

samt även en liten pratstund vid hämtning om hur dagen varit.

Under dagen har vi en grundverksamhet med återkommande rutiner så barnen vet vad som händer.

Vi har aktiviteter i stora grupp och i mindre grupper både med styrda och fria aktiviteter.

Vi har använt gymnastiksalen någon gång i veckan samt haft uteverksamhet varje dag.

Vi samtalar dagligen om hur man är mor varandra.

Myran:

Vi har arbetat med mat med utgångspunkt i vår egen kropp. Vi har utforskat matens väg genom kroppen.

Vi har pratat med barnen om matens betydelse och lyfter fram deras tankar kring vad som är bra mat och

varför. Barnen har fått träna sig i att se saker ur olika perspektiv, hur mår man när mat, vad innehåller maten

och vad gör den med vår kropp. Vi har forskat kring mat och matsmältningsorganen för att lära oss mer om

de processer som pågår i vår kropp. Vi uppmuntrar barnen att smaka på all mat, och för diskussioner om

mat som naturligt uppkommer vid matsituationer.


Vitsippan:

Målet är uppfyllt.

Myran:

Vi ser ett ökat intresse hos barnen kring mat, de är nyfikna på olika sorters mat och vågar smaka fler saker

nu. De kan sätta ord på smakerna de känner. Barnen har även fått en ökad förståelse för vikten av mat, vilken

betydelse den har för oss och vårt välbefinnande. Barnen har upplevt en glädje kring mat, att göra miner när

man äter citron exempelvis är så härligt att barnen velat göra detta igen och igen.

Analys av resultat

Vitsippan:

Vi har blivit väl god kända av HSR i vårt Grön flagg tema livstil och hälsa och ser att vårt arbete givit ett

gott resultat.

Myran:

Att arbeta med mat har varit positivt, då det är något vi möter flera gånger varje dag. Maten är inte något

som vi har behövt introducera, utan vi har kunnat skapa lärsituationer och ta tillvara på barnens tankar och

frågeställningar kring mat på ett väldigt naturligt sätt. Barnen har fått möta mat på olika sätt, och fått

upplevelser kring mat. Vår inskickade rapport har blivit godkänd av stiftelsen Håll Sverige Rent.


Fortsätta arbeta för en ökad förståelse för sitt eget välbefinnande.

13

UTVECKLING AV FÖRÄLDRARÅD/FÖRÄLDRAFORUM

Mål:

Att tillsammans med förskolechefen ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i förskolan

Beskriv hur läroplanen har genomsyrat arbetet

Genom att erbjuda olika typer av föräldraaktiviteter når vi våra föräldrar. Vi har haft:

Föräldramöten

Föräldraråd 1 ggr per termin.

Delaktig vid inskolningen

Föräldrar ges möjlighet att utvärdera och tycka till om verksamheten vid inskolnings/utvecklings

och avslutningssamtal.

Öppet hus med vernissage.

Lucia/traditionsfirande.

Informationstavlor om verksamheten.

Instagram.

Dagliga samtal.

Läslyftet

Enkäter


Vitsippan:

Informationen som vi ger föräldrarna via Whiteboards tavlor och instagram fungera bra.

Men uppslutningen av vårdnadshavare på våra föräldraråd är dåligt. Därför anser vi att målet är delvis

uppnått.

Myran:

Vi har arbetat för goda relationer med alla vårdnadshavare, och vi har erbjudit föräldrarna delaktighet i vår

verksamhet. Vi har uppmuntrat föräldrar att ta del av vår information och erbjudit denna på olika sätt.

Analys av resultat

Genom att låta föräldrarna fylla i en enkät rörande förskolans aktiviteter där vårdnadshavare har möjlighet

att delta har vi kunnat ta fasta på hur vi ska planera våra kommande aktiviteter. Vi har fått en tankeställare

kring vem vi gör vad för och vi kommer att arbeta för att kunna möta de olika önskemål vårdnadshavare

har.


Ge föräldrarna möjlighet att besvara en enkät om hur de vill ha förskolans föräldraaktiviteter och

inflytande.

14

HUR SYNS HANDLINGSPLANEN FÖR MODERSMÅLSSTÖD I ER VERKSAMHET?

Mål: Utöka tiden i mindre grupper för att stärka språkutvecklingen hos barnen.


Vitsippan:

Vi har arbetat med Läslyftet-textens innehåll i sagor, sång, rim och ramsor.

Arbetat konkret med ord och bild, Sagopåsar, bildstöd m.m

Tras och Mio.

Språkobservationer för att se hur språket utvecklas över tid.

Myran:

Språkstöd under olika aktiviteter med hjälp av bilder, material, filmer, TAKK mm. Vi har använt olika språk

i enklare former i vardagen, exempelvis genom att benämna saker på olika språk, sjunga på andra språk

mm. Vi har arbetat för göra barnen medvetna om olika språk och att lyfta barnens intresse kring språk.


Vitsippan:

Vid behov söks stöd av specialpedagog.

Vi har lånat material på biblioteket till de barn med annat modersmål än svenska.

Språkutvecklande aktiviteter för alla barn (spela spel, sagoläsning, rim och ramsor, sång m.m)

Vi utgår ifrån barnens språkliga kunskaper.

Bildstöd.

konkret material som kopplar ord till sak. Sago/ sångpåsar m.m.

Myran:

Översättningsappar på våra IKT verktyg

TAKK

Resultat/bedömning av måluppfyllelse och kartläggning

Vitsippan:

Hos de få barn vi har med annat modersmål har vi sett en positiv utveckling av det svenska språket.

Myran:

Vi ser att barnen tar till sig de ord och begrepp på andra språk som används i vardagen. Vi ser ett ökat

intresse kring språk, barnen frågar ofta vad saker heter på andra språk. Vi arbetar med

likabehandlingsplanen, att alla är olika även vad gäller språk

Analys av resultat

Vitsippan:

Tyvärr saknar vi flerspråkiga pedagoger, men vi ser att vårt arbete med att introducera barnen i det

svenska språket har gett resultat.

Barnen har tyvärr inte visat intresse för de ljudböcker och filmer som vi lånat på biblioteket. Vi tror att det

kan bero på att vi har så få barn med annat modersmål i barngruppen.

Myran:

Det har stundtals varit svårt att få barnen med annat språk delaktiga i olika aktiviteter, även om vi använt

oss av bildstöd, översättning etc. Vi har tyvärr ingen på förskolan som kan just de hemspråk som barnen

15

använder, men vi använder ofta engelska. Vi försöker arbeta i mindre grupper, men är stundtals svårt med

så få personal.


Vitsippan:

Mer stöttning av specialpedagogen och ta till oss mer av handlingsplanen för modersmålsstöd i förskolan.

Myran:

Vi behover utoka var kompetens for att starka sprakutvecklingen hos barnen med annat modersmal an

svenska samt fa mer stod.

HÖG NÄRVARO I FÖRSKOLAN

Mål: Få en kontinuitet i barnens vistelsetid på förskolan.

Vara oppna och lyhorda for behoven i var nya grupp. Forbattra var information till foraldrar.


Vitsippan:

Pedagoger samtal med vårdnadshavaren.

Förskolechef har också kontaktat familjen.

De barn som haft få omsorgstimmar under veckan har vi erbjudit en utökad vistelsetid för att få

kontinuitet i vistelsen.

Myran:

Vi har arbetat för att barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga på förskolan och med vår verksamhet.

Vi har arbetat med att bygga goda relationer med varje barn, men även med vårdnadshavare. Vi har

observerar och reflekterat för att kunna göra våra miljöer och våra aktiviteter roliga och tilltalande för

barnen, att lära ska vara roligt.


Vitsippan:

Genom att ge varje barn stöd i att hitta sin roll i gruppen genom närvarande pedagoger.

Förskolans grundverksamhet ger barn och föräldrar en trygghet.

Myran:

Gruppindelningar i olika konstellationer utifrån syfte, men även utifrån barnens behov. Gruppstärkande

aktiviteter återkommande under året, vi arbetar för en god vi-känsla.

Handlingsplan och utökad tid för barn i behov av detta.


Vitsippan:

Förskolan har hög närvaro och vi anser att vi når målet.

De få barn som vi haft dialog med vårdnadshavare om kom efter samtalen mer regelbundet och fick en

högre närvaro med kontinuitet i vistelsen.

Myran:

Vi upplever att vi har fått en mycket god vi-känsla i gruppen, och vi upplever inte att någon känner sig

otrygg. Vi upplever också att både barn och vårdnadshavare känner förtroende för oss pedagoger, och vi har

mött föräldrarnas frågor, tankar eller synpunkter omgående för att gemensamt finna lösningar. Vi har hög

närvaro i vår grupp.

16

Analys av resultat

Vitsippan:

Under läsåret har vi haft något enstaka barn som har haft hög frånvaro.

De insatser vi har gjort har givit resultat.

Myran:

Genom att arbeta med vår grundverksamhet i början av höstterminen, kände vi att vi fick en trygg barngrupp.

Grundverksamheten har vi kunnat återvända till under året.


Fortsätta att skapa en trygg grund för både barn och föräldrar.

HÄNDELSER UNDER ÅRET

Kompetensutvecklingsdagar med föreläsningar.

Traditionellt föräldramöte

Bioteater Snick och Snack

Vernissage med julpyssel

Luciafirande

Jultraditioner.

Baklängesmarsch

Naturum för 5- åringar

Utflykt till Källna skog

Firande av förskolans dag med Bamselopp.

Vårfest med nya och gamla familjer.

Avslutningsfest för barnen

Vilket ökat lärande har skett hos er pedagoger under läsåret?

Vår har fått en större medvetenhet om att språk innefattar så mycket mer än det talande språket.

Vår utgångspunkt var barnens hundra språk som vi upptäckte även innehöll så mycket naturvetenskap och

teknik.

Där fick vi även föräldrar intresserade eftersom det var ett långt projekt och " hängde kvar” hos barnen en

längre period.

Genom att låta barnen påverka projektet/verksamheten märker vi att det är lättare att behålla barnens

intresse, nyfikenhet och upptäckarglädje, vilket bidrar till ett ökat lärande hos barnen (och pedagogerna).

Medverkande i kvalitetsrapporten 2016/2017

Vitsippan: Ann-Sofie Nilsson, Lena Nilsson och Ros-Marie Löfdahl.

Myran: Anette Olsson och Kristina Persson

Blåsippans kvalitetsrapport har tyvärr pga av tekniska problem ej gått att sammanställa.

systematiskt kvalitetsarbete läsår 2016/2017 · 2018-01-09 · systematiskt kvalitetsarbete...

Documents