Synpunkter Dag L

CFOP 51, 08-04-08

Använder Sverige bestånds frö till plantframställning istället för befintligt plantagefrö och vad

förlorar vi isåfall på det?

• Föranlett av propositionen.• Debattinlägg, ej säker, men när det diskuteras vad

Skogsstyrelsen bör göra med anledning av propositionen, måste man väl diskutera situation och bakgrund.

• Jag kan väl bara spekulera, men plantproducenterna kanske kan ge mer underlag.

Det står i prop (regeringens bedömning)

• Intresset för förädlat material har ökat på senare år, men fortfarande föryngrar många skogsägare med plantor eller frön från oförädlade träd från vanliga bestånd.

• Skogsnäringen har ett ansvar för att tillräcklig mängd lämpligt föryngringsmaterial finns tillgängligt.

• Även Skogsstyrelsen ska i sin framtida information och rådgivning till skogsägare tydliggöra betydelsen av att använda förädlat föryngringsmaterial.

Gran

• För gran kommer uppåt hälften av plantorna från svenska fröplantager. • Av de utländska börjar vitryskt plantagefrö förekomma och en finsk

plantage har importerats.• Enligt Rosvall och Wennström (2003) förutses ungefär hälften av

granfröbehovet täckas med svenskt plantagefrö• Den helt dominerande flaskhalsen har hittills varit att det inte funnits

tillräckligt med plantagefrö.• Det kanske inte är ställt över rimligt tvivel huruvida äldre granplantager

(bl a västkontinentala eller f d hybridplantager) ger bättre odlingsmaterial än östkontinentalt beståndsfrö? Kanske vårfrostskadorna blivit mindre nu? Kanske slutsatsen att det östkontinentala är bättre pga sen skottskjutning inte är lika klar nu?

• Även om hittills bristen på plantagefrö har varit begränsande, hur blir det från och med nu (2008)? Kanske andra begränsande faktorer blir relativt sett viktigare?

Ulfstand Wennström 2008-03-12Fröbehov - kalkyl

Plantbehov (milj.) Plantfröbehov (kg) Sådd (kg) Totalt fröbehov (kg)Tall Gran Tall Gran Tall Tall Gran

Norrland 99 67 761 545 1786 2547 545Svealand 48 65 369 565 437 806 565Götaland 23 110 209 1000 0 209 1000Sverige 170 242 1339 2110 2223 3562 2110

Anm. större plantbehov än idag!

STAMBREVkg frö

2006 2007

Plantagefrö Beståndsfrö Plantagefrö Beståndsfrö Införsel Beståndsfrö

Contorta 307 7 143 57 764

Ek - 3338 - 596

Gran 2887 146 8 965 901 450

Tall 2170 711 2400 426

Vårtbjörk 18 15 3 7

Lennart Ackzell, 08-03-12

För gran verkar beståndsfrö på väg ut, för tall är det fortfarande ¼ av fröet, men det är väl för skogssådd….

Det verkar uppenbart att Sverige har tillräckligt med plantagefrö i

fortsättningen – eller?Art Årligt behov (för

plantor)

Wennström 2008

Stambrev/år

Plantagefrö

Ackzell 2008

Tall (inkl contorta)

1339 kg ≈2500 kg

Gran 2110 kg ≈5900 kg

Några frågor

• Har vi fom 2008 tillräckligt med plantagefrö?

• Har jag grubblat på en nonsensfråga för skogsstyrelsens räkning (frötäkt i svenska bestånd av tall och gran), som nu är nästan helt överspelad, och frötäktstemadagen 08-03-12 var i det närmaste helt onödig?

• Hur mycket förlorar vi på att bestånds frö används istället för befintligt plantagefrö?

Debattinlägg, ej säker, men när man diskuterar vad och hur man skall rekommendera måste man väl diskutera orsakerna, se detta som ett sökande efter orsaker.

Tall• För tall kommer bara drygt 75% av fröet från plantager. Plantagedelen har

knappast ökad på tre decennier!!• Jag skulle gärna förstå bättre VARFÖR plantagedelen av tall inte är större

än 75% och inte ökat mer. Beror det på otydlig rådgivning och att markägarna inte vill ha förädlat material, när det är bäst?

• Plantagefröet borde räcka för nästan hela landet utom längst i norr (beräkningar av Rosvall och Wennström, 2003). Andelen plantagefrö borde vara större.

• Längst i norr finns inte tillräckligt med härdigt tallfrö och därför måste det fyllas i med beståndsfrö. Men förklarar detta mer än 15% beståndsfrö idag? Enligt frystester 2005 ligger “biologiska härkomstlatituden” för Moliden, Alvik och Pålberget norr om 67. Om brist i norr accepteras som förklaring till 20% av bristen, finns det ändå 5% av tallplantorna, som det finns en annan förklaring att plantagefrö ej används.

• Konkurrensfördel i billigare plantor? Jag tycker att plantagefröet borde ha fördelar, som uppvägde dess högre pris, och inte resulterade i dyrare plantor. Plantagefrö gror snabbare och jämnare. Plantorna blir jämnare utvecklade. Man får färre tomma pottor och färre kasserade plantor. Har jag fel? Går det verkligen att spara pengar genom att använda beståndsfrö?

• Jag har efter presentationen något modifierat några siffror angivna med den här färgen, jag tog till för hprt med att det inte finns plantagefrö i norr.

• Marknadsimperfektioner? Det kanske är besvärligt att få reda på vad det finns för frö som kan tänkas vara tillgängligt? Inget forum för affärer? Finns det ett behov och kan man göra något för att få en bättre frömarknad?

• Odlarna bestämmer ofta före “marknaden” vad de skall samla\köpa\behandla\odla. Då uppstår lätt imperfektioner.

• Den som har plantagefrö, kanske inte vill sälja till konkurrenten, som inte har eller har ansträngt sig för att framställa? Eller vill ha väldigt mycket betalt och säljer de sämsta kvalitéerna?

• Det är väl sällan plantagefrö skördas på spekulation, lagret fylls på, men allt skördas inte.

• Är det gott om tallplantagefrö i lager för eget behov kanske det går till skogssådd istället för att säljas till plantproduktion?

• Det kanske inte finns tallplantagefrö precis avsett för aktuella lokaler och man använder hellre rätt proveniens av beståndsfrö än plantagefrö som ligger något utanför det avsedda avsättningsområdet? Nya “Plantval” hjälper, men programmet verkar ej så uppdaterad eller färdigställt, som vore önskvärt för att våga gå utanför de etablerade gränserna, vilket nog ibland vore förnuftigt!

Prissättning

• Plantskolorna säger att de inte får mer betalt för genetiskt bättre plantor.

• Kortsiktiga budgetar!• Plantskolan bedöms efter sista årets resultat,

varför då belasta detta genom att lägga ut pengar för ett genetiskt bättre material kommande år?

• Dessa problem accentueras nu, eftersom man samtidigt hanterar mer genetiskt olika frökvalitéer än förr (en faktor 20% olika i produktionskapacitet).

Jouko Paija 08-03-12

Tapio Seed Centre Siemen-Tapio, foundation

• HOW MUCH? – Southern Finland, 3-5 years – Northern Finland, 5-10 years – safety storage, northern forests

Dvs det finns oftast lager som svarar mot 3-10 års förbrukning. Då är det naturligt att ta från lagret istället för att köpa dyrt plantagefrö!

Frölager

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Medel Behandlat (kg) 1009 1103 2011 1895 1219 1251 1703 1415 Okänd ålder 10% 9% 8% 2% 5% 17% 18% 8%

Äldre än 1988 7% 14% 12% 7% 29% 5% 1% 12% 1988 51% 48% 58% 41% 24% 32% 39% 43%

6 år - 1989 2% 3% 7% 12% 25% 38% 32% 14% <5 år 30% 26% 15% 37% 16% 8% 10% 22%

Ulfstand Wennström 08-03-12

IDS behandling, fröservice i Sävar

Verkar som en väsentlig del av det frö som verkligen används tillbringar mer än 5 år i lager först!!.

Ökar välfyllda lager avståndet förädling – skog?

Leder välfyllda lager till minskad skogsproduktion?

Fröskördar varierar över tiden!

• Om plantagefröet tar slut kanske man hellre tar det beståndsfrö som man har på lager, än att köpa dyrt plantagefrö. Det finns mycket frö i lager som man kanske vill få slut på? Beståndsfröet kan betraktas som gratis (sunk cost).

• Lagersituation betraktas ofta som en affärshemlighet.

• Skogsforsks behandlingar “piffar upp” gammalt frö fysiologiskt, så varför köpa nytt?

• Kvantitativt är det kanske möjligen 3% av de svenska planteringarna som skulle kunna få ett kanske 8% bättre odlingsmaterial om frömarknaden fungerade bättre. Kan det vara så?

SLUT

TREEBREEDEX

Beskrivning Treebreedex

• Treebreedex är ett EU-stött nätverk omkring skogsträdsförädling

• 2006-2010• 28 organisationer från 18 länder• SLU och Skogforsk från Sverige• 2.8 millioner Euro på 4 år för koordinerande

aktiviteter (ej forskning). Dvs knappt 100000 Euro per deltagare för resor och teknisk hjälp vid sammanställningar.

Lokalisering av deltagande organisationer

Aktiviteter hittills

• Start-up möte och första årliga mötet• GIS träning• Fröplantagekonferens (ordnades av mig i

Umeå). Treebreedex deltagarna kunde få betalt av sina TREEBREEDEX-anslag

• Uppläggning av olika databaser, ex fältförsök

• Möten om fröförflyttning, adaption och gränser för förädlingszoner.

Ofyllda svarta cirklar är TREEBREEDEX- inst, som inte var reps på fröplantage-konferensen

Produktionshöjande fröplantager är inte lika inne i Europa som i Sverige!

Kopplingar till Skogsstyrelsen

• Ganska mycket frågor om export, import och rikslängd, “Forest Reproductive Material”. Finns ännu inget Treebreedex dokument eller sammanställning, men det kanske kommer…

INTRYCK

• Sverige ligger i front-linjen i Europa när det gäller intresse, kvalité, relevans och kvantitét för operativ skogsbruksinriktad skogsträdsförädling och fröplantager.

• Detta är ett ackumulerat resultat av >70 års oavbrutna strävanden av många samhällssektorer. Inklusive skogsstyrelsen, som kanske slackat lite sista årtiondet, men nu verkar vaknat till liv igen. Dock tror jag SLU och Skogforsk måste intensifiera och fokusera ansträngningarna, om denna positiva situation skall bibehållas.