NYH ETE R

F RÅN PETRUS

FÖRSAMLI NG

2 2011

Svepeduken i Turin vittnar om Jesu korsfästelse sid 4–5

Kantor Peter Hilli berättar om musiken och församlingen

”Olika tra-ditioner och tankesätt är en rikedom”sid 3

Shabbaz Bhatti gav sitt liv för sin trosid 7

Påsk- programmetsid 6

Ledaren

Du sköna nya världsid 2 Karl von Smitten

”Varför är jag kristen?”sid 7

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G2

Drömmen om en lyckligare till-varo och en skönare värld har i alla tider drivit utvecklingen framåt. De som idag är över nit-tio eller hundra år har bevittnat en teknisk revolution som sak-nar motstycke i historien, och som helt har förändrat vårt sätt att leva. För drygt hundra år se-dan kunde man inte tänka sig att på några timmar resa på semes-ter till Kanarieöarna. På några sekunder kan man flytta över tio-tals miljoner dollar från ett bank-konto i London till ett bankkonto i Shanghai. Ett hjärta som slutar fungera kan bytas ut och patien-ten bokstavligen får ett nytt liv.

Det som ändå gisslat oss det senaste seklet är de otaliga krig som krävt tiotals miljoner döds-offer i stupade och civila. Men vi tror att de krishanteringsin-strument som vi har i EU och FN kan ge oss en bättre och skönare värld. Utan att överdriva kan vi

konstatera att livskvaliteten på många områden blivit bättre. Också i Afrika och Asien ser vi exempel på länder som fått en högre levnadsstandard och ett bättre liv.

Det stämmer att ”Framgång föder hopp” som bland annat den kända släkten Ross i Skottland har som sitt motto. Framgång fö-der hopp och sporrar människor till nya tekniska innovationer och till att arbeta för fred och trygghet i världen.

Vi behöver vara optimistiska. Vi behöver se att svårigheter är till för att övervinnas. Vi behöver lyfta upp mänsklig kompetens. Historien visar oss att männis-kans gissel ofta är en övertro på sig själv. Statsmäns och politiska

ledares dröm om det perfekta tusenårsriket och den perfek-ta människan dyker upp med jämna mellanrum i historien. Gång på gång har våra drömmar gäckats och vi har inte ännu kun-nat skapa en ny och skön värld. Det finns en stark dualism i den mänskliga karaktären. Vi är både mycket kunniga och innovativa men samtidigt mycket bristfäl-liga och svaga.

Denna insikt som vi ofta lär oss den hårda vägen hjälper oss att söka utomstående hjälp. Tidi-gare sade man ofta ”Om Gud vill och vi får leva.” Vi klarar mycket men vi behöver hjälp. Vi skall tro på morgondagen och att det finns en framtid och ett hopp. Vi har inte ännu fått tillvarons alla pusselbitar att falla på plats. Vi behöver räkna med att Gud ser mer och vet mer än oss. Männis-kan är en intelligent varelse, men inte alltid vis. På väggen i festsa-

len i Svenska Folkskolans Vän-ners hus G18 i Helsingfors står det: ”Jumalan pelko on viisauden alku” (Gudsfruktan är vishetens begynnelse). Vi behöver både vishet ovanifrån och mycket av Guds kärlek och förlåtelse för att övervinna det som har brustit i våra liv. Att frukta Gud är inte att vara rädd för honom. Det handlar mera om att visa respekt för den Allsmäktige som håller hela värl-den i sin hand. Vi får be att han leder och hjälper oss att skapa en bättre och skönare värld. Han ger oss hopp för evigheten.

Den första påskens budskap om att Kristus är uppstånden för-kunnades i en värld och ett sam-hälle där mänskorna drömde om en bättre värld, men där förtryck, våld och slaveri härjade. Påsken gav de första lärjungarna mod att förkunna det budskap som mer än alla tekniska revolutioner för-ändrat vår värld. Kristus ger oss

vilja att kämpa för en bättre värld och ger oss hopp om ett evigt liv. Att Kristus är uppstånden är ock-så idag den segerfanfar som vår splittrade värld behöver. Det ger oss både framtidstro och evig-hetsperspektiv.

En glad och välsignad påsk!

Bengt Lassuskyrkoherde

LedareDu sköna nya värld

Lin

ne

a e

ks

tr

an

d

Mangel behövsHar någon en mangel som inte används mer? Skänk den till Petrus församling, så kan vi enkelt mangla våra dukar. Kontakta värdinnan Majvor Sjövall tfn 050 343 5990.

TackEtt hjärtligt tack till er alla som deltog i postningstalkot för Gemensamt Ansvar- insamlingen den 31 januari!

Bodil, Tove, Gunilla och Nina

Anna och Magnus med barnen Isak och Katrina berättar från sitt arbete bland Samburu-folket i västra Kenya. De är enga-gerade med att översätta Bibeln till samburu och också utveckla skriftsprå-ket på samburu.

Magnus berättar:”I skrivande stund har

Lukasevangeliet sänts för sidbrytning. Den elek-troniska versionen inne-håller dock små tekniska problem, vilka inte kun-

nat förklaras av fackfolk. Be gärna att detta löser sig på enklaste och snabbaste möjliga sätt.

Galaterbrevet är nu genomgånget för min del dvs. utkastet har kor-rigerats och nu väntar konsultkontroll inom en förhoppningsvis snar framtid. Arbetet med Galaterbrevet har varit väldigt givande. Speciellt roligt var det när vi läste igenom den sista versio-nen. En av översättarna

läste det högt för oss an-dra, medan vi övriga lyss-nade och insöp de kraftiga och inlevelsefulla orden av Paulus. Skulle jag be-skriva texten undrar jag om inte det finska starka uttrycket ”Leikki kauka-na!” ganska bra fångar in allvaret och intensiteten hos Paulus. Jag kommer ihåg hur vi andäktigt och med slutna ögon lyssna-de. När vi nådde kapitel 2:21, tittade vi alla upp på varandra samtidigt och

sa ’AMEN!’ och ett brett leende syntes i allas an-siktsdrag. ’Jag avvisar inte Guds nåd, för om det är genom lagen som man räk-nas som rättfärdig, då har Kristus dött i onödan.’ (Ga-laterbrevet 2:21)

Projektledaren sade: ’Kemelok!’ Det är sött (i be-märkelsen gott, som god mat)!

Ja, mina ord räcker inte här till för att beskriva glädjen och tacksamhe-ten.”

En glimt från missionsarbetet i Kenya

Vill du understöda församlingens missionsprojekt ber vi dig betala in ditt understöd direkt på ifråga-varande missionsförenings eget kontonummer enligt följande:

Finska Missionssällskapet har två kontonummer som kan användas:Sampo Bank, kontonummer: 800016-60710Nordea, kontonummer: 101630-25605Referensnumren för de missionä-rer och projekt vi stöder genom Finska missionssällskapet är de samma oberoende av vilket konto-nummer du använder:994100100724072 - Heidi Tyni (Israel)994100100703048 - Carola Salo-

Back och Lars Back (Taiwan)994100100788937 - SAT-7 (satellit-tv i mellanöstern och norra Afrika)994100100740454 - Bibelkorres-pondenskurserna i Pakistan

Om du uppger rätt referensnum-mer behöver du inte skriva något annat meddelande utan din inbe-talning registreras direkt under rätt projekt och som ett frivilligt understöd från Petrus församling.

För Svenska Lutherska Evangeli-föreningen i Finland r.f. kan man använda två kontonummer: Aktia, kontonummer: 405511-22096Sampo, kontonummer: 800012-83179

Petrus församling stöder Ruth Åbacka i Kenya. Skriv som medde-lande: yttre mission, Ruth Åbacka, Petrus församling.Om du vill stöda familjen Dahl-backa i Kenya, skriver du som meddelande: yttre mission, Dahl-backa, Petrus församling.

Vi ber alla missionsvänner obser-vera att gamla Lukas församlings missionskonto i Aktia kommer att avslutas!

Bibeldagar i Houtskär18–22 juni 2011 Tema: I världen men inte av världenMedverkande Gunnar Weckström, Ulla-Christina Sjöman, Paavo Norkko, Olav Söderström m.fl.Barnprogram och program för äldre ungdomar.Närmare information, anmälningar: Petrus kansli

Samlingar för mänHöststart måndag 29.8 kl. 19 i Lukascentret.

KeswickHöstens möten för det andliga livets fördjupande ordnas 29.9–1.10. Plats: Munksnäs kyrka. Huvudtalare: Carl-Erik Sahlberg från S:ta Clara i Stockholm.

KyrkhelgKarleby svenska församling inbjuder tillsammans med flera väckelseorganisationer till kyrkhelg i Karleby 9–11 september. Den årliga helgen är den fjärde i ordningen. Senaste höst samlade helgen över 2 000 personer.

Nya kontonumror för frivilliga missionsunderstöd

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 3

Jag intervjuade kantorn Peter Hilli en söndag i

mars efter gudstjänsten i Åggelby gamla kyrka.

Peter, född 1956 i Gam-lakarleby, kom som ung kantor till dåvarande Mar-kus församling år 1981. Frånsett några kortare jobbsnuttar var det hans första anställning, först som extraordinarie kantor och sedan 1985 som ordi-narie kantor. Det kan näm-nas att det på den tiden fanns tre kantorer i Mar-kus församling. De båda andra kantorerna den ti-den var Gull-Britt Lindell och Eva Henriksson. Före sammanslagningen för några år sedan var Peter den enda kantorn.

Peter förklarar att han stannat hela sitt yrkes-verksamma liv i samma församling för att han trivs med människorna här. Han har dessutom rotat sig på orten; han bor med sin fru Tarja i ett parhus i Ned-re Malm. De har två söner, Jonathan och Sebastian, av vilka den förre redan är utflugen.

Kreativ produktion

Sin musikaliska bana in-ledde Peter som sjuåring när han började ta violin-lektioner för Anna-Lisa Fordell. Några år senare började han ta pianolektio-ner för Erik Fordell. Musi-kerparet Fordell betydde mycket för Peters musika-liska utveckling och Erik var ett stort föredöme för honom. I sin ungdom gick han även kurser i Evang-eliska folkhögskolan i Vasa där han fick många intryck. I Sibelius-Akade-min studerade han även komposition. Sedermera har han haft mycket nytta av de färdigheterna. Bland annat komponerade han jubileumskantaten som framfördes vid firandet av Åggelby gamla kyrkas 100-års jubileum år 2005.

Då Gamlakarleby stads-kyrka fick en ny orgel skrev han ett beställnings-verk, De profundis, som vid

invigningen framfördes fyrfotigt dvs. med två or-ganister. Vidare har han komponerat vokal- och kammarmusik.

Trivs med körer

Peter är också känd som di-rigent för Gammelstadens ungdomsförenings sång-kör (GUF-kören). Det här uppdraget fick han 1996. Som redan körens namn antyder finns där både gamla och unga sångare, som Peter trivs bra ihop med. För den som är intres-

serad av att komma med i kören kan nämnas att den övar i föreningens lokal Berghyddan i Gammelsta-den. Det är ju konstaterat att körsångare är friskare och lever längre än andra!

Peter har givetvis även dirigerat Markuskören och fortsatt med samma sak tillsammans med kantor Olav Söderström i Petrus-kören. Peter försöker även sträva efter att ha en liten sånggrupp som kan upp-träda vid olika tillfällen på gamla Markussidan. Av-stånden är långa och alla har inte tillgång till egen bil.

Peter har även tidvis haft olika instrumentgrup-per för pojkar. Nu sköts barnens musik av Rebecka Björk och Susanna Leski-nen.

Skillnader inom församlingen

Vi kommer även in på den nyligen genomförda församlingsfusionen då gamla Lukas och Markus församling blev Petrus för-samling.

Peter påpekar att det finns sociologiska skill-nader mellan de båda för-samlingsdelarna och även inom dem: en ”donare” i Jakobacka känner sig kan-ske inte hemma i västra Helsingfors eller i Åggelby, som upplevs som annor-lunda.

Där man känner sig trygg uppkommer lätt knut-patriotism. Peter påpekar att han i Gammelstaden och Majstad stött på många som känt sig överkörda i samband med försam-lingsdelningen på 60-talet och församlingsfusionen på 80-talet. Peter tycker att den slutliga integrerings-processen borde få mogna långsamt med tiden.

I Peters barndomshem betonades tolerans mot alla som var annorlunda och han vill nu föra fram att det är en rikedom att vi har olika traditioner och tänkesätt.

Göran Lindén

Rikedom med olika traditioner och tankesätt i Petrus församling

Peter komponerar också egen musik, främst för kyrkligt bruk. För tillfället arbetar han på ett kammaroratorie.

Kantorerna Peter Hilli och Olav Söderström leder tillsammans Petruskören. På påskdagen deltar Petruskören i gudstjänsterna i Munksnäs och Malm.

to

mm

y m

ikk

on

en

to

mm

y m

ikk

on

en

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G4

Jesu ansikte på svepeduken i Turin. För att bilden ska framträda tydligt har man gjort ett såkallat negativt foto där alla ljusa färger är mörka medan de mörka färgerna är ljusa. Linneduken är över 4 m lång och 1 m bred och förvaras i en silverkista i domkyrkan i Turin.

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 5

Svepeduken i TurinLäraren, teol. mag.

Sixten Granroth be-rättade 12.11.2010

i Månsas kyrka om svepe-duken i Turin. Sixten kan räknas till en av dem som i Svenskfinland vet mest om denna duk. En liten grupp från Finland hade tillfälle att våren 2010 fara till Turin och se svepedu-ken som visas för allmän-heten endast 4–5 gånger per århundrade. Svepedu-ken förvaras sedan 1578 hoprullad i en silverkista i domkyrkan i Turin.

Från korsfästelsen i Jerusalem till Turin

Svepeduken i Turin anses vara den svepning i vilken Nikodemus och Josef av Arimatea svepte in Jesus döda kropp. Svepningen är omnämnd endast i en gammal källa från 300-ta-let och visades då antag-ligen i evangeliserande syften. Sedan dök den upp igen på 1300-talet och be-tecknades då som urgam-mal. Den förevisades då i den oansenliga franska landsortsstaden Lirey 160 km söder om Paris. Det finns en del teorier om sve-pedukens öden däremel-lan men dem gick Sixten inte närmare in på. Detta skulle nämligen ha fordrat en egen föreläsning. Enligt judisk lag var en liksvep-ning ett orent föremål, vilket kan ha bidragit till att rapporteringen om den blev bristfällig och att den visades endast i hemlighet för en inre skara.

Duken är 4 360 cm lång och 110 cm bred, vävd i lin-ne. Själva duken är gulgrå av ålder. Den har kropps-avtryck av en död och mörkare blodmarkeringar. Den har varit med om tre bränder och fått skador vid dessa. Nunnor har lap-pat skadorna, vilket man tydligt kan se. Avtrycket efter den korsfäste är en säregen bild, till vilken vi återkommer.

Kan duken vara äkta? Det finns få eller kanske inget föremål i världen som har undersökts mera

minutiöst. Det finns flera bevis för att en linneduk faktiskt kan bevaras tu-sentals år. Sixten berät-tade att han före resan trodde sig veta en hel del om svepeduken men det visade sig att han fick lära sig mycket nytt. Sixten vi-sade bilder med hjälp av en PowerPoint-presenta-tion och gick systematiskt igenom huvudpunkterna för bevisen på dukens äkt-het. Niklas Bonde, vår för-samlingspastor, hade tagit med sig en exakt kopia av svepeduken (fotograferad med specialteknik på tyg) som han rullade upp på ett långt bord. Niklas var den första i Norden som från USA beställde en dylik ko-pia av svepeduken. Kopian såg äkta ut och utstrålade en helighet som det är svårt att ge ord för.

Dyrbar gravläggning

Duken är vävd med en teknik, som man använde på Jesu tid. Man har i lin-

net hittat bomullsfibrer som spår av att vävstolen använts också för att väva bomullstyg. Bomullstyg vävdes inte ännu på den tiden i Europa. Det var ett dyrt tyg vars pris motsva-rade en medelårslön. För att ha råd med det skulle man vara rik, vilket Niko-demus och Josef av Ari-matea var. På hur många

korsfästa offrades en så-dan duk?

Det finns spår av 49 olika blompollen på du-ken och av dem är 33 arter specifika för Mellanöstern. Det finns pollen av bl.a. en art som på Jesu tid fanns i trakten av Jerusalem och söderut och en annan som fanns mera norrut och det enda stället där dessa båda arter fanns var Jerusalem, men dock inte längre på 1300-talet. Det finns myck-et annat intressant att utläsa av pollenanalysen, bl.a. spår av var duken har förekommit.

Svepeduken vittnar om hundra piskrapp

Duken har inga spår av att kroppen skulle ha börjat ruttna eller förfaras vilket i ett orientaliskt klimat sker snabbt. Blodet är av AB typ som var den van-ligaste blodtypen bland judar. Man kan se att det är blod som runnit och inte sådant som strittats eller

målats på duken. På huvu-det finns syresatt och sy-refattigt blod i ett mönster som motsvarar blodkärlen i huvudet. Törnekronan har varit som en mössa, inte en krans. Orientaliska kronor var av denna typ. Bland hundratalet kända återgivningar eller berät-telser av korsfästelser från romersk tid är det bara

evangelierna som berättar om en törnekrönt person. Av blodmärkena längs ar-marna kan man utläsa hur den korsfäste dragit sig upp för att kunna andas,

varvid blodet flöt i en an-nan riktning. Man ser mär-ken efter en fruktansvärd piskning. Man kan räkna över hundra slag trots att 39 då borde ha varit maxi-mum. Blykulorna i piskan har slitit sönder huden så att hela ryggen var ett enda stort sår. Varje slag kan härledas och man kan se hur de fördelats på hela kroppen.

Bilden av ansiktet och

kroppen på duken är en helt unik såkallad negativ bild. Närmast är det som om den vore inbränd på ytan men den syns även på tygets andra sida. Bil-den har tålt tidens tand, bränder (silverkistan som duken var i smalt och man ser märken efter smultet silver som droppat), vat-tenskador osv. Hur bilden

uppkommit är ännu ett olöst mysterium men det ser ut som om en okänd stark strålning bränt in den i tyget. Avtrycket av ansiktet är speciellt och

liknar mycket ikonernas Jesus. Man ser svullnader efter slag. Ett trekantigt märke mellan ögonbry-nen, ett V-format avtryck på näsryggen, i pannan en hårtest osv. Det är lätt att tro att de gamla ikon-målarna tagit modell av den här bilden. Speciellt intressant blir bilden då den fotograferas och man med olika tekniker bear-betar bilden så att den t.ex. blir tredimensionell. Att göra bilden till en negativ bild kom till först med fo-tografikonsten. Det ser ut som om benen varit olika långa men det beror på att de spikats på varandra och stelnat olika böjda. Då spikarna slås in i handle-derna skadas den såkal-lade medianus-nerven (en fruktansvärd nervsmärta uppstår) och tummen dras in i handflatan vilket gör att det ser ut som om den korsfäste bara har fyra fingrar. Magen putar ut som den gör på en kors-fäst som långsamt dör av kvävning. Det finns klara märken efter Jesu alla fem klassiska sår mm. En så-dan bild kunde knappast någon konstnär under me-deltiden fantisera fram.

Man hade för sed att fästa mynt på den dödes ögonlock så de skulle hål-las stängda. Mynten har lämnat avtryck i tyget och man kan se att det ena är ett mynt som var i använd-ning under endast några års tid – vid tiden för Jesu korsfästelse.

Sannolikt äktaSixten förklarade att om man tar ovanstående fakta och räknar ut sannolikhe-ten för att det inte är Jesus som varit svept i svepedu-ken så är den av storleks-ordning på en av över 80 miljoner. Skulle det vara vilket annat historiskt fö-remål som helst så skulle saken anses vara säker men i fråga om Jesus är en del människor av princip misstänksamma.

Sedan finns det en sak som tarvar en kommentar och det är resultaten av den så kallade C-14 meto-den. Den visade nämligen att duken är tillverkad mel-lan åren 1260 och 1390. Nu hör det till saken att man inte har bra referensmate-rial på tyg. C-14 metoden har flera brister. Bränder-na och hettan kan påverka resultaten, vattenskador likaså och t.ex. ”fingerav-tryck” på tyget som han-terats av många genom åren. Men det avgörande är att provbiten tagits från ett ställe som nunnorna under medeltiden sytt in i duken. Vi kan alltså inte i detta fall lita på C-14 me-toden.

Det finns mycket mer att berätta. Tiden var be-gränsad och allt minns jag inte. Det finns en diger lit-teratur om svepeduken. Om Jesu lidande kan man läsa redan i gamla testa-mentet och vi fick två A4 sidor med sådana referen-ser (psaltarpsalmer, Jesaja och Sakarja).

Det var en mycket gi-vande men på samma gång ganska kuslig kväll. Personligen blev jag över-tygad om att svepeduken i Turin är äkta. Ett stort tack till Sixten och Niklas. Låt oss igen fira påsk och följa Jesus när han rider in i Je-rusalem under jubel. Låt oss dessutom följa Honom på Via Dolorosa till korset för att sedan på påsksön-dagsmorgonen ta till oss det allvarliga budskapet i den tomma svepeduken och hälsa den uppståndne Jesus med glädje.

Mikael Nyström

”Kopian såg äkta ut och utstrålade

en helighet”

Svepeduken i Turin anses vara det linneduk som Josef från Arimatea lindade in Jesu döda kropp i när han tagit ner kroppen från Golgata kors. På bilden har Niklas Bonde brett ut en kopia av denna svepeduk.

six

te

n G

ra

nr

ot

h

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G6

Påsken i PetrusTo 21.4 kl. 17 Nattvard i Norra Haga kyrka. Thylin, Hilli. Solosång av

Johanna Fernholm.To 21.4 kl. 18.30 Nattvard i Kårböle kapell. Bonde, Lilius.To 21.4 kl. 18.30 Nattvard i Munksnäs kyrka. Lassus, Söderström.To 21.4 kl. 19 Nattvard i Åggelby gamla kyrka. Sandell, Hilli. Solosång av

Johanna Fernholm.Fr 22.4 kl. 10 Långfredagens gudstjänst i Munksnäs kyrka. Lassus, Kull-

berg, Thylin, Söderström, Sirpa Lilius, Petruskören.Fr 22.4 kl 10 Långfredags gudstjänst i Åggelby gamla kyrka. Sandell, Hilli.Fr 22.4 kl. 15 Passionsmusik i Kottby kyrka. Hilli, Lilius. Andakt D Björk.Lö 23.4 kl. 24 Påskvigilia (N) i Åggelby gamla kyrka. Sandell.Sö 24.4 kl. 10 Påskdagens högmässa i Munksnäs kyrka. Thylin (p) Björk

(l), Söderström, Petruskören. Intervju med Paul von Martens vid kyrk-kaffet.

Sö 24.4 kl. 12 Påskdagens gudstjänst i Malms kyrka. Lassus (p) Sandell (l), Hilli, Petruskören.

Må 25.4 kl. 10 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka. Sandell, Heikki Alavesa.Må 25.4 kl. 18 Kvällsgudstjänst i Lukascentret. Björk, Söderström.

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör.”Joh 11:25

”Därefter tog landshövding-ens soldater Jesus med sig in i pretoriet och samlade hela vaktstyrkan kring honom. De tog av honom kläderna och klädde honom i en röd mantel, vred ihop en krona av törne och satte den på hans huvud, och i hans hö-

gra hand satte de en käpp. Sedan böjde de knä inför honom och hånade honom och sade: ’Leve judarnas konung!’ Och de spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. När de hade hånat honom, tog de av honom manteln

och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas.” Matt 27:27-31.

Platsen Pretoriet där Pilatus hade sitt domar-säte i Jerusalem kallas Gabbata på hebreiska och Lithostroton på grekista.

Konungaspelet

rörde sig i spelet som hade många faser. En valdes till kung och det gick illa för honom i slutet av spelet. Därför valde man ofta en slav eller en utomstående till kung. En anklagad, som dessutom sades var en falsk kung, passade bra som kung. Spelet påminde antagligen om dagens Monopol. Man kastade tärning och den som först kom fram längs livets linje till svärdet fick makt att bestämma vad man skulle göra med kungen. Alterna-tiven var tydligen att håna, bespotta och slå eller som i Jesu fall alla dessa. Kanske var det tärningar från detta spel som soldaterna hade med sig och använde då de vid korset kastade tär-ning om Jesu livklädnad. Efter spelet fördes Jesus bort och Jesu prygelstraff kunde ha passat in som en avslutning på spelet.

För Jesus återstod ännu Via Dolorosa, korsfästelse, död och gravläggning. Men det stannade till all lycka för oss inte vid detta utan på tredje dagen uppstod Jesus ifrån det döda.

Mikael Nyström

I konungaspelet valde man en narrkonung, hyllade honom på hån och avrättade honom. Kanske var Jesus en spelknapp i de romerska soldaternas spel som slutade i korsfästelsen. Guiden på bilden håller upp en stiliserad version av spelet.

Konungaspelet är inhackat i stenen framför guidens vänstra fot på golvet i Lithostroton.

Det betyder stenlagd plats. Denna plats torde med stor sannolikhet vara bor-gen Antonia där det finns en stenlagd plats som numera är överbygd men som på Jesu tid var uthus. Denna borg som byggdes av Herodes den store för-stördes av romarna men gården som var täckt av stora hårda marmorstenar rådde man inte på. Man kan se räfflor i endel stenar som tecken på att de legat ute och räflats för att vid regn inte vara hala. Besö-ker man Jerusalem i dag så finner man på denna plats, vid början av Via Dolorosa, klostret Ecca Homo och St Annas kyrka.

Varför gjorde solda-terna så med Jesus? Då soldaterna tog Jesus med sig handlade de tydligen med den romerska överhe-tens överseende. Man får intrycket av att handlan-det inte var slumpmässigt utan följde ett mönster. Det är som om purpurmanteln, käppen och kronan färdigt fanns tillhands.

Förklaringen kan ligga i en sten på golvet i Lithost-roton. Där finns nämligen inhackat ett spel, konung-aspelet. Man har också hit-tat märken efter en del an-dra spel. Konungaspelet är inte så stort, ungefär 70 x

60 cm. Det spelades fram-för allt bland soldaterna och under saturnalia-fes-ten den 25 december, men även annars om det gavs tid. Nu var hela vaktstyr-kan sammankallad och man kan anta att tiden blev lång för åtminstone en del av dessa soldater. Det är svårt att tolka hur man

to

m s

un

diu

s

to

m s

un

diu

st

om

su

nd

ius

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G 7

Varför är du Kristen? Inför den frågan blir jag först något villrådig. Svaret be-ror på sammanhanget där frågan ställs. I en omgiv-ning utanför Finland där det finns flere religioner och där religion är accep-terad i samhället känns det lättare att svara. Svaret behöver då inte vara så so-fistikerat. Ofta är den som frågar religiös och kanske något nyfiken på en främ-mande religion. I Finland kan det vara svårare. Be-greppet Kristen uppfattas här på olika sätt. I så kall-lade kristligt aktivt tro-ende och utövande kret-sar använts ordet Kristen något provokativt för en människa som tar sin tro verkligen på allvar. Då alla kristligt döpta i befolk-ningsbeskrivningar kallas kristna och i allmänhet uppfattar sig som sådana, kan nämnda begränsning av termen “Kristen” upple-

vas provokativ eller direkt sårande.

I dagens sekulariserade Finland bemöts en aktivt utlevd kristendom ofta synnerligen aggressivt el-ler förklenande och därför kan jag i dessa samman-hang vara på min vakt och försöka formulera mig på ett övervägt sätt. I värsta fall ställs frågan då jag gjort något eller uttryckt mig på ett sätt som ger anledning till kritisk förundran. Då är det svårt att komma med fromma förklaringar.

Det finns otaliga män-niskor som kan ge drama-tiska och medryckande svar på frågan om varför de är troende. Enligt väck-elsekristen terminologi kallar man en sådan män-niska väckt och omvänd. En människa kan i sitt liv ha hamnat i en destruk-tiv återvändsgränd och Kristus har varit utvägen ur träsket. Det kan också

vara att man varit en rabiat motståndare till allt kris-tet, men att någon händel-se har fått en på helt andra tankar. Det mest dramatis-ka historiska exemplet är den blivande aposteln Pau-lus upplevelse på vägen till Damaskus. Ett möte med en djupt troende människa har kunnat öppna ögonen för en aktivare kristen-dom. Någon kan ha börjat läsa Bibeln, vars budskap har förändrat hela män-niskan. Det finns också en hel del litteratur som

kan ge insikt. Den norska professorn Ole Hallesby har till exempel skrivit en bok Varför jag är en Kris-ten som, åtminstone på 1960-talet men också se-nare, har gjort stort intryck på unga kritiska männis-kor. I synnerhet i anglosax-isk kristen andlig litteratur förekommer böcker där man med rationella argu-ment visar vägen till aktiv kristendom

På frågan varför jag är en Kristen kan jag inte skryta med någon drama-

tisk berättelse om ett upp-vaknande i likhet med Pau-lus på vägen till Damaskus. Orsaken till att jag vill vara en troende Kristen, för vilken kristendomen är det viktigaste i livet, är helt enkelt ett resultat av kristet söndagskolarbete, ungdomsarbete och stu-dentarbete och läsning av Bibeln. Den tankevärd jag då kom in vill jag aldrig ge upp. Kristendomen ger ett sådant helhetsperspektiv på livet att varje dag känns meningsfull. Mitt exempel visar betydelsen av kristet barn-, ungdoms- och stu-dentarbete. Den nuvaran-de utvecklingen i Finland på dessa områden är där-för sorglig.

Hur kan jag då som högt utbildad människa tro på den bild av verkligheten Bibeln ger? Mitt svar blir troligen en besvikelse för den som väntar sig något djupsinnigt eller utstude-

rat rättroget teologiskt. Jag vet faktiskt inte varför jag är en troende Kristen, men jag vill inte överge det! Mitt svar ger jag i form av en primitiv liknelse: Ett barn står vid en golvlucka. Far står under luckan, men det är så mörkt under gol-vet att barnet inte kan se fadern, som ber barnet hoppa ner i det mörka hå-let. Barnet litar så mycket på fadern att det hoppar och fångas upp i faderns trygga famn. Så primitivt och dunkelt svarar jag på frågan varför jag är en tro-ende Kristen!

Karl von Smittenmed.o.kir.doktor

mångårig aktiv i Lukas

Varför är jag en Kristen?

Därför tror jag

Det var en helt vanlig tis-dagsmorgon. Telefonen ringde och en bekant be-rättade att text-tv-nyheter-na talade om att Shahbaz Bhatti hade mördats.

Efter ett besök hos sin mor hade hans bil stoppats av fyra maskerade män som avfyrade sina gevär in i baksätet mot Bhatti. Av allt att döma dog han ome-delbart. Nyhetsbyråer över hela världen kablade ut nyheten. Ledare på högsta nivå runt om i världen för-dömde dådet. Nu hade det hänt som han visste skulle hända. Han hade blivit martyr för sin tros skull.

Nu återstod en sak för mig. Vid vårt tvådagarsmö-te i Dubai i december 2010 hade jag frågat honom vad han ville säga åt eftervärl-den om han dödas. Vi ban-dade hans svar på en liten videokamera och han sade att jag skulle överlämna

hans vittnesbörd till Al-Jazeera, världens största arabiska tv-kanal. Han ville sända en hälsning till den muslimska världen att endast Jesu kärlek och nåd kan leda arabvärlden ut ur den spiral av våld och mord som den nu befinner sig i. Några timmar senare hade såväl Al-Jazeera som BBC fått hans intervju, och tiotusentals människor i

olika delar av världen kun-de höra Bhattis vittnes-börd. Han var borta, men han talade fortfarande till vår söndriga värld om kor-sets och förlåtelsens väg.

På kvällen visade tv-ka-naler över hela världen bil-der av det blodiga baksäte där han suttit. Ett ovanligt livsverk var slut. Det bör-jade med blodet på väggen, när han som 12-åring skar

sig i fingret i skolan och skrev med sitt blod att alla kristna i skolan ska samlas till bön, och slutade med blodet i bilen, men hans liv fortsätter i evighet. Bhatti visste att hans enda hopp, liksom mitt och ditt, ligger i att ett annat blod utgjutits, det som utgöts på det mit-tersta korset på Golgata.

Döden och evigheten

Nyheten om mordet på vår vän Shahbaz Bhatti blev en världsnyhet på några timmar. En person som säkert hörde om det samma dag någonstans i Pakistans bergstrakter är en man som mötte Bhatti för några år sedan. Bhatti hade tillsammans med ett team sökt sig upp i bergen nära gränsen till Afghanis-tan för att hjälpa utsatta människor efter en enorm jordbävning.

Högt uppe på en bergs-topp hade ett hus rasat så att taket låg på markhöjd. Som genom ett under levde en människa i rui-nerna. Han låg fastklämd under taket, svårt skadad. Bhatti och hans medhjäl-pare lyckades rädda hans liv och gav honom vatten och mat. När Bhatti såg på de återstående bitarna av väggarna såg han slagord mot de kristna och upp-maningar att döda dem. ”Vad är det här för ställe?” frågade han. Den räddade mannen berättade att det varit ett träningsläger för Al Qaida. Här utbildades unga män för att döda. Bhatti berättade om Jesus och hur han kom för att ge inte bara ett nytt me-ningsfullt liv utan framför allt ett evigt liv. Mannen rördes till tårar och sade: ”Vi tränar ungdomar att döda sådana som du, och

nu räddar du mitt liv!” Han bad att få bli som Bhatti, en Jesu lärjunge, och Bhatti bad med honom.

Jag har tänkt på hur han nu reagerat på nyheten att Bhatti mördats. Denna händelse visar i klarhet vad kristendom är och vad vår uppgift som kristna i dag är: att visa barmhärtig-het och se på alla männis-kor med nådens ögon och så vittna om Jesus Kristus som Herre. Bhattis uppgift på jorden är slut, men vår gemensamma uppgift fort-sätter ännu en tid. Bhatti uttryckte gång på gång sitt tack till alla som via Martyrkyrkans vänner har stött hans arbete. Tack för att du var med och tack för att du vill vara med i fort-sättningen!

Gud välsigne dig!Johan Candelin

ordförande för Martyrkyrkans vänner

Martyrkyrkans vänner berättar

Doktor och minister Shahbaz Bhatti mördad i Pakistan

Tack vare minoritetsministern Bhatti är julen en officiell helgdag i Pakistan. Han fick betala med sitt liv för att han valde att inte tiga om sin tro.

ma

rt

yr

ky

rk

an

s v

än

ne

r

N Y H E T E R F R Å N P E T R U S F Ö R S A M L I N G8

Nyh

eter

från

Pet

rus,

årg

ång

3, n

r 2/2

011

Utg

ivar

e: P

etru

s fö

rsam

ling

, Ves

perv

ägen

12

A, 0

0320

Hel

sing

fors

. Ans

vari

g ut

giva

re: B

engt

Las

sus.

R

edak

tion

: Am

anda

Aud

as-K

ass,

Kri

stin

a Fe

rnst

röm

, Sti

g-O

lof F

erns

tröm

, Han

na F

arle

y, G

öran

Lin

dén

, Mik

ael N

ystr

öm.

Layo

ut: J

aago

n A

b/Je

nn

i Sig

nell

Förs

amli

ngen

förb

ehål

ler s

ig rä

tten

till

ändr

inga

r. Fö

lj m

ed a

nno

nser

inge

n i

Kyr

kpre

ssen

.

Baggis, Baggbölev. 17Björkebo sommarhem, NummelaGrindis, Skaldestigen 2Kottby kyrka, Metsolav. 14Kånala kapell, Plöjarv. 4Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2Lukasgården, Munkstigen 2Malms kyrka, Kommunalv. 1

Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15Norra Haga kyrka, Tolariv. 1Seuris, Månsasv. 21Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4Södra Haga kyrka, Vepserv. 12, vån 3Viks kyrka, Agronomg. 5Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12

Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida www.petrusforsamling.netE-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö)

Kansliet öppet må-ti 9–13, on 13–17 och to-fr 9–13. Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 16–17, to-fr 10–12 förbönskvällar 18–18.45 tfn 2340 7171

Pro Markus församling rf 134730-412282 Björkebo sommarhem rf 209220-110115Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser.

Petrus församling

Verksamhetspunkter

Medarbetare i Petrus församlingPräster Björk Daniel, församlingspastor 2340 7128 050 432 3305

Bonde Niklas, församlingspastor 2340 7124 050 591 8795

Kass Fredrik, församlingspastor 2340 7127 050 380 3552

Lassus Bengt, kyrkoherde 2340 7110 050 551 4807

Sandell Halvar, kaplan 2340 7221 050 380 3920

Thylin Ronny, kaplan 2340 7121 050 380 3548

Kantorer Hilli Peter, kantor 2340 7224 040 831 4876

Söderström Olav, kantor 2340 7123 040 547 5356

Diakoniarbetare Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin 2340 7228 050 358 9310

Nybergh Nina, diakonissa 2340 7126 040 821 5983

Riska Gunilla, diakonissa 2340 7125 050 576 8643

Sandell Bodil, diakonissa 2340 7227 050 380 3925

Barnledare Björk Rebecka, vikarierande musikledare 2340 7212 050 380 3910

Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909

Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952

Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet 2340 7230 050 560 9157

Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909

Martikainen Anne-Marie, ansvarig barnledare, fritidshemsledare i Tallkotten 2340 7140 050 409 0601

Martikainen Markus, hjälpledare i Tallkotten 2340 7140 050 409 0601

Sinko Alice, dagklubbsledare 040 090 5987

Sekreterare Farley Hanna, informationssekreterare 2340 7100

Lehtonen Päivi, vikarierande ekonomisekreterare 2340 7100

Ungdomsledare Granlund Otto 2340 7231 050 414 7338

Järveläinen Hanna 2340 7100

Sandell Benjamin 2340 7136 050 577 8998

Övriga Abbor Erik, civiltjänstgörare 2340 7135 050 436 7406

Fernelius Taru, vaktmästare 2340 5350

Perret Christoffer, frivillig teamledare 040 844 3250

Sjövall Majvor, värdinna 2340 7131 050 343 5990

Ulfvens Gunilla, vikarie på fritidshem 2340 7100

Gudstjänster i maj

Sommarens gudstjänster

Munksnäs kyrkaGudstjänster:- söndag 1.5 kl. 12- följande söndagar kl. 10:8.5, 15.5, 22.5 och 29.5.

Åggelby gamla kyrkaGudstjänster:- söndag 1.5 kl. 18- följande söndagar kl. 10:8.5, 15.5, 22.5 och 29.5

Lovsång och förbön:- söndag 22.5 kl. 18

Månsas kyrkaPuls-gudstjänster- följande söndagar kl. 15.30: 8.5 och 22.5

Munkshöjdens kyrkaFörbön och tack - följande tisdagar kl. 19:10.5 och 24.5 (TV7)

Malms kyrkaGudstjänst- söndag 22.5 kl. 12

Petrus församling förbehåller sig rätten till ändringar. Följ annonseringen i kyrkpressen!

I juni, juli och augusti firar vi i Petrus söndagsgudstjänst kl. 10 i Munksnäs kyrka och kl. 12 i Åggelby gamla kyrka.

På Kristi himmelsfärd to 2.6 kl. 10 hålls en gudstjänst i Åggelby gamla kyrka. Midsommardagen lö 25.6 firas med en gudstjänst kl. 12 i Åggelby gamla kyrka.

Välkommen till sommarkyrkan!

Vårens sista PulsVårens sista Puls-gudstjänster hålls 8.5 och 22.5 i Månsas kyrka kl. 15.30.

För info om sommarens träffar gå in på www.petruspuls.fi eller www.facebook.com/petruspuls.

Glimtar för höstenKonfirmation för skriftskolan på Björkebo lö 3.9 kl. 18 i Malms kyrkaHögmässa med de konfirmerades första nattvard sö 4.9 kl. 12 i Malms kyrka Förbön och tack ti 6.9 kl. 19 i Munkshöjdens kyrka Barn- och familjeverksamheten börjar vecka 37Petrusdagar lö 29.10 - sö 30.10 i Månsas kyrka