Finlandssvensk a teckenspråk iga r. f.

TextningsseminariumSvenska Teckenspråksdagen

Dövas Dag i Örebro

blad 3/2009

SVENSKA DÖVAS

Medlemskap

Åke Uusimäki, MedlemskrivareFax: 09-67 11 69E-post: medlem@dova.fi

Föreningens faktaGrundades: den 6 Juni 2002Registeras den Juni 2002Medlemmar: 229

Enskilda: 11€ / årFamilje: 30€ / årAnslutningavgift: 2€Julhälsning till Finlands Dövas Förbunets Dövas tidning ingår i medlemsavgift

ISSN 1797-7061Tryckning: Norra Österbottens Tidningar Ab, KarlebyTrycks i 300 exemplar

Hemsida

www.svenskadova.fiwww.signwebb.fiwww.teckeneko.fi

Adress

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.Tilkgatan 700300 HelsingforsFax: 09-67 11 69E-post: info@dova.fi

Svenska dövas blad Tidskrift förFinlandssvenska teckenspråkiga r.f.

Nr. Manusstopp Utgivning1 – 10 Vecka 11 Vecka 132 – 10 Vecka 33 Vecka 353 – 10 Vecka 46 Vecka 48

Styrelsen

Håkan Westerholm, Ordförande3G/Mobil: 045- 126 92 49E-post: hakan.westerholm@dova.fi

Åke Uusimäki, Vice Ordförande3G/Mobil: 050-517 66 28E-post: ake.uusimaki@dova.fi

Simone Ekblad, Ledamot3G/Mobil: 045-136 00 91E-post: simone.ekblad@dova.fi

Jorma Tarvonen, Ledamot3G/Mobil: 050-337 04 17E-post: jorma.tarvonen@dova.fi

Stig Engblom, Ledamot3G/Mobil: 050-439 5022E-post: stig.engblom@dova.fi

Johan Hedrén, Kassör/Utomstående 3G/Mobil: 040-747 25 26E-post: johan.hedren@dova.fi

Projekt Signwebb

Lena Wenman, Koordinator3G/Mobil: 050-405 76 58E-post: lena.wenman@dova.fi

Johan Hedrén, IT-koordinator3G/Mobil: 040-747 25 26E-post: johan.hedren@dova.fi

Patrick Wiche, IT-planerare3G / Mobil: 040-537 72 51E-post: patrick.wiche@dova.fi

Projekt ÅlandDarren Frazier, Koordinator3G / Mobil: 045-111 60 49E-post: darren.frazier@dova.fi

Projekt KulturTiina Hedrén E-post: tiina.hedren@dova.fi

Redaktion

Ansvarig UtgivareHåkan Westerholm

AnsvarigredaktörDarren Frazier

FotograferHåkan WesterholmDarren FrazierJohan HedrénLena Wenman

LayoutareDarren FrazierKristiina VuoriPatrick Wiche

Svenska Dövas blad utskottLena WenmanJohan HedrénEva SahlströmOlof Ahlskog

INNEHÅLL

Vad är medlemmarnas roller?Sedan 2002 har Föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. ökat sin verksamhet väldigt mycket och även antal anställda har ökat också. Fast alla är anställda för olika projekt t,ex, just nu har vi 3 olika projekten som Signwebb, Ålandsprojekt och kulturkartläggningsprojekt.

Idag är det 5 anställda hos Finlandssvenska teckenspråkiga rf, som jobbar för olika projekten, så vi kan inte börja jobba med vanlig föreningsverksamhet som att ordna olika träffar, fester som julfest och diverse arrangemang. För att kunna förverkliga olika föreningsverksamhet för er medlemmar behöver vi er, medlemmar, som kan hjälpa till att ställa upp frivilligt och arrangera verksamhet.

Ibland kan det räcka med att hjälpa till att ordna information, boka plats eller ordna fram pro-gram. Alltså det behöver inte vara mycket arbete för var och en. All hjälp är alltid uppskattat, så det skadar inte att fråga eller börja arrangera en medlemsträff på egen hand. Rolf Westerlund fick utmärkelse Årets finlandssvenska 2008 med motivering av styrelse att han har varit väldigt engagerad i föreningsverksamhet och ställer upp med att arrangera olika utflyk-ter helt själv. Vi är väldigt glada att Rolf Westerlund ställer upp helt frivilligt och arrangera flera fina program för er medlemmar sedan föreningen grundades.

Att hjälpa till frivilligt brukar också för den som hjälper till känner sig bra efteråt att har varit till hjälp och fått beröm. Om du känner dig manad att hjälpa till att ordna någon av vår verksamhet så ta gärna kontakt med oss, så hjälper vi till att komma igång. Det går också bra att bara börja arrangera på egen hand också, men det kan vara bra att låta oss veta så vi kan hjälpa till med information.

För att göra föreningen ännu bättre i framtiden, så behöver vi er, medlemmar, som kan ställa upp frivilligt och hjälpa till. Allas stöd är viktigt.

Slutligen vill jag tacka olika personer som har ställt upp och hjälpt föreningen att bli som den är idag! Utan er hade det aldrig varit möjligt att föreningen utvecklat sig och blivit som det är idag, en stor bra och positiv förening.

Johan Hedrén IT-Koordinator, Signwebb

Ledarspalt

Johan HedrénTILLGÄNGLIGHET

PROJEKT

FÖRENING

SENIOR

POLITIK

I VÄRLDEN

FAMILJ

KALENDER

4791213172022

4

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

5

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

Jag har inte märkt något fel med textningen.

Jag h inte m kt nå fel m d te tni en.

Programchefen på YLE, Ingegerd Pesonen lade fram förklaringar om att man på YLEs textningsavdelning har som mål att öka programandelen som textas för hörselskadade med 5%, och prioriterar aktualitetspro-gram. Arbetspriset är cirka 1000€ per timme för fakta program och 1200€ per timme för filmer. Man är nu bara 7 personer som jobbar med textning i YLE, och har en del frilansare utanför för hörselskadetextning... den egentliga kostnaden är 870€ /tim för det jobbet.

Kommunikationsministeriet har gett ut två publika-tioner 2009 ; finskspråkiga tv-program textning – klar-görande, och TV-programs textning, lättläst textning och tolkning. I de här finns fakta som intresserar, bland annat att finskspråkiga tittare inte tycker om att ha textning på finsktalande program?!

Antti Raike, mediaprofessor från TAIK och aktiv inom Design for All- arbete, kommenterade att om man vill få textning på YLE 24 timmar om dygnet skulle detta kosta 8 miljoner, vilket betyder 1,62€ per finländare och dag.

Jouko Kokko från THL som arbetar med DfA frågor där, berättade om rättigheter och i synnerhet vad FN-konventionen om funktionshindrades mänskliga rättigheter noterar om språk och yttrandefrihet samt rättighet till information och kultur. I Finland går det långsamt att få genomfört konventionen eftersom man först vill korrigera frågan om hemkommun och de skyldigheter/rättigheter som är knutet till detta. Kokko ansåg att man gärna kunde skynda på proces-serna litet mer...

Hörselskadade Sari Hirvonen-Skarbö berättade om sina egna erfarenheter av TV-mediet från sin barndom fram till idag. Hon tyckte TVs barnprogram var i stort sett som att se på kasperteater då man inte har ljud på – hon förstod ingenting av det. Då hon själv fick barn och ville se TV program med dem, var hon glad att hon läst Muminböcker för att det var lättare att veta de olika rollfigurerna och vad äventyren handlade om. Det är bäst när hon själv läser sagorna för barnen, då kan de tillsammans diskutera innehåll och känslor. På seminariet i Finlandiahuset samlades ett

hundratal personer från olika organisationer, YLE-avdelningar samt även tre föreläsare från andra TV- / mediabolag som ansvarar för text-

ningsverksamhet.Från Finlandssvenska teckenspråkiga r f deltog

Håkan Westerholm, Johan Hedrén, Lena Wenman och Tiina Hedrén. En av alla de olika personer som deltog var Päivi Rainò, som berättade att hon var den första person att arbeta med text-tv-textning arbete i YLE på 1980talet. Hon var också intresserad av hur man tänker utveckla verksamheten samt vad de utländska förelä-sarna skulle berätta om.

Kommunikationsminister Suvi Lindén öppnade se-minariet med hänvisningar till att TV-mediet har stor inverkan på vårt vardagsliv i dag, som informations- och kulturförmedlare. TV skapar samtalsämnen, och vi påverkas mycket av olika tv-serier – t ex i språk och mode. Idag har vi 30% av de inhemska finska program-men textade på finska, eventuellt kommer man ta upp mer om textningskrav nästa år i riksdagen. Lindén tyckte den stora frågan är ”Vem som betalar” för detta

och ”Vem tar ansvaret” för textningsverksamheten ... De kommersiella kanalernas textning är idag endast knuten till ”färdigtextning” på importerade utländska tv-program och tv-serier, man kan alltså inte välja text som man gör på de finskproducerade programmen. Det måste ändras till DVB-textning, där bild, ljud och text skils åt. Det är också en stor process i sig. Vidare har EU-direktiv en stor inverkan på Finlands riksdag och arbetet med YLE-lagen; direktiven för AV-media preciserar tillgängligheten för text, teckenspråk, ljud och lättläst behov.

Pekka Lapinleimu, verksamhetsledare för Kuuloliitto (Hörselförbundet ) kommenterade att man tidigare alltid hänvisat till olika hinder för textningsarbetets utveckling; 2001 var det maskin som gör automatisk igenkänning av tal och sätter textning (speech-to-text), 2005 var det digitalkanalernas ankomst och nu skylls det på den ekonomiska recessionen att man ska hålla på låg nivå, ej utveckla mm. Lapinleimu tyckte det får vara nog med vackra ord och att regering/riks-dag samtidigt med ändringen (2010) skall upprätta en tidtabell för textningsutvecklingen, som man följer.

YLE & Kommunikationsministeriet - Textningsseminarium

SVT (Sverige) BBC (England) NED (Holland) YLE (Finland)

70% textad nu (SVT1, SVT2, alla nyheter mel-lan kl. 7-23 100% textad)

nästan redan 100% tex-tad nu (BBC news, BBC barnkanal)

85% textad nuvarierar per veckodag, men är som bäst 30%

mål: 2014 100% textad – men ändå redan 2010 nära 100% textad

mål snart ha 100% textad i alla tv program

mål att 2011 ha 95% textad

mål att varje år 5% mera textad program

- - -

mål: 2015 alla hemlands program textad om bara tekniska problem har ”lösts”

-

speciellt: alla tv-kanaler har minst 5% av pro-grammen med tecken-språk till 2014

- -

8.10.2009

T I L L G Ä N G L I G H E T T I L L G Ä N G L I G H E T

6

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

7

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

Idag är Sari Hirvonen-Skarbö besviken att inte kunna följa med i olika kulturprogram, hon jämförde med Sveriges tv-program som ger så mycket mer. Den dag ”Antiikkia, antiikkia” är textad blir hon glad.

Finlands Dövas Förbunds utvecklingschef Kaisa Alanne hänvisade till att man ska sträva efter maximal tillgänglighet, inte minimimått. FN-konventionens texter betonar vardaglig tillgänglighet, man måste ta sitt ansvar på YLE. Det är fråga om värdesyn på YLE och ekonomisk syn på publiken hos de kommersiella kanalerna. Man borde sluta tala och börja agera nu!

Vi som deltog på seminariet från alla de olika orga-nisationer vars medlemmar behöver stöd för syn och

hörsel på TV var aktiva och intresserade av vad gäster-na från de andra länderna hade att berätta. Våra orga-nisationer har kämpat hårt för att få bättre service och tillgänglighet till TV-program. Det fanns en känsla att man i andra statliga TV-organisationer har lyssnat bätt-re på publiken och att de länder där man har en lag om tillgänglighet för medborgarna har lyckats bättre med textning och teckenspråk i TV. Vill YLE faktiskt lyssna på oss och våra behov? Finlands dövas förbunds verksam-hetsledare, Markku Jokinen, sade: Vi alla organisationer har kämpat hårt för den här saken, men räcker det?

Text: Tiina Hedrén och Lena Wenman

Jag kom till H:fors och möter 10 andra vid be-ställd minibuss på kvällen och for till B:borg, vi kom fram ungefär kl. 20. till hotell Vaaku-na i centrum. Alla är trötta och gå direkt till

rummen. Jag går till cafe och dricka varm kakao och härlig smörgås och slappna av, sen till bekväm säng. Vakna tidig till solig morgon, äter härlig frukost.

Litet senare går vi alla i grupp och promenera un-gefär 1 km till tävlingsplats i universitets auditorium. Jag träffar gamla bekanta och ha roligt. Vi betalar olika avgifter, sen träffar kontaktperson Tiina Luhtavaara. Hon välkomnade mig på svenska och berätta att jag får tävla helt på svenska och jag tackar. Jag känner mig bra. Och fundera, klarar jag bra eller inte, då jag tävlar för Finlandssvenska teckenspråkiga rf.

Alla går till auditorium och bänkar oss, sen lyss-nar vi på välkomsttal. Vi 8 tävlande går ner och sit-ter framför publik. Flera tolkar sitter framför oss och tolkar vad som händer bakom oss. Vi alla är spända

sen börjar kampen med 10 olika frågor, hälften på papper, andra hälften arbetar med händer. Efter halva tiden tar vi matpaus och äter bra mat. Fortsätta sen och då händer något som inte ska hända. Elavbrott! med sista fråga ”koka ihop saftkräm ” på spis, ingen ström. Efter försök att hitta elström, tävlingen avbryts och vi får istället ny fråga på papper. Jaha jag klarar inte så bra. Ledsen, men jag har roligt.

H:fors dam Aliisa Lehtonen vann, på andra plats är B:borg Tarja Ketonen, trea blev Teckenspråkiga fa-miljer Pirjo Johansson. HDF / kvinnoklubb tar emot värdskap arbete för nästa tävling i Helsingfors år 2011 med glädje. Efteråt är vi trötta efter lång dag och far hem glad att dagen är förbi..

Kom till regnig H:fors och har bråttom till buss hem. Skönt.

Text: Eva Sahlström

Tävling i kunskaper och färdigheter för döva i Björneborg

17.10.09

teckeneko

P R O J E K T

TECKENEKO

Finlandssvenska teckenspråkiga r f har sin egen web-information kanal: Teckeneko. Där producerar vi information på finlandssvenskt teckenspråk -nyheter från förening, förbund och samhälle. Där finns också aktualitetspro-gram och reportage som är intressanta och viktiga för finlandssvenska döva.

SignWebb-projektet arbetar med att utveck-la kvaliteten och innehållet på Teckeneko-ka-nalens web-sidor. Vårt mål är att alla medlem-mar ska hitta till information i Teckeneko, och regelbundet besöka den. Vi hoppas att ni besöker internetsidorna – www.teckeneko.fi - då kan ni se mer av detta. Vi är glada för er respons, både ros och ris. Ni kan skicka email eller kontakta oss på video-samtal 3G: lena@signwebb.fi / 050-4057658

Signwebb hörnet

WWW.TECKENEKO.FI

SIGNWEBB - PROJEKTET

SignWebb projektets mål är att öka informa-tion på teckenspråk i samhället. Vi inriktar oss på att informera, och påverka till myn-digheter, organisationer och privata företag om att göra översättningar till teckenspråk – också döva behöver få veta om olika aktuella händelser och service i samhället.

Vårt idé är att få teckenspråkiga informa-tionen in på olika myndigheternas egna web-sidor. Till exempel på Skatteverket, po-lisen mm. På SignWebb web-sidor kommer vi att berätta var olika teckenspråkiga infor-mationer finns, med länkar till dem. På internetsidan www.signwebb.fi kan ni se mer om vad projektet gör.

T I L L G Ä N G L I G H E T

WWW.SIGNWEBB.FI

8

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

9

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

UNDER SOMMAREN I JAKOBSTAD fick jag via textmeddelande och epost flera inbjudan till olika döv-föreningar och skolor för att före-läsa om min bok Mäster Frans.

Jag tog därför kontakt med norr-landsföreningarna och vi bestäm-de oss för en turné på flera dagar för att hinna besöka dem alla.

Första förening jag besökte var Skellefteås Dövas Förening. De har en trevlig samlingsplats i närheten av stadens centrum. Jag blev glatt överraskad över att många döva kom för att lyssna på mig när jag berättade om Frans Lejon och hans liv trots att det var en vanlig tors-dagskväll. Innan jag avslutade min föreläste bad jag Gunnel Marklund komma och berätta om sitt möte

med Frans när hon var 15 år gam-mal i den gamla dövstumskolan i Jakobstad.

Det kändes fantastiskt att det ännu finns människor som har sett honom i verkligheten.

Nästa dag på morgonen åkte jag till Härnösands folkhögskola och

föreläste inför tolkelever i skolans matsal. Eleverna som gick den fjärde och sista året övade på att taltolka mig med läraren GunBritt Marklund som handledare. Trev-ligt med annorlunda miljö och in-tresserade elever och lärare.

Senare på kvällen var det extra roligt att få träffa alla vänner i Här-nösands Teckenspråksförenings lokaler på Nybrogatan. Föreläs-ningen drog ut på tiden, dels för att det var så roligt och dels för att det fanns många frågor och fun-deringar kring denna dövblinde mannen.

Dagen därpå åkte jag upp till Umeå för att föreläsa en sista gång innan det bar av hemåt till Insjön. Det kom ganska många till lokalen för att lyssna på föreläsningen. Ef-ter kaffepausen packade jag ihop sakerna och körde den långa vä-gen hem.

Det blev nästan 2000 kilome-ter på tre dagar men det har varit mycket roligt och jag skulle inte tveka att göra om det snart.

Nyligen fick jag förfrågningar om att göra en liknande turné i söd-ra Sverige nästa år under våren. Spännande att se om det blir en ännu längre resa.

LV E M ?

Laura Pietilä

JAG HETER LAURA PIETILÄ, OCH KOMMER snart sluta min praktik hos Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. Det har varit min första praktik under studierna, och de här 3 veckor här har varit mycket intressanta.

Jag bor i Helsingfors och är 21 år gammal. I alla fall har jag vuxit upp i Esbo där min fa-milj fortfarande bor. Mitt modersmål är finska och jag har alltid varit intresserad av språk. Jag har haft ganska olika slags hobbyer, mest med idrott, och just nu sysslar jag med karate.

Jag tog studenten 2007 och sen började jag undra vad jag skulle vilja göra efter gymnasiet. Jag tyckte att tolkyrket skulle passa mig bra, men vilket spr åk skulle jag välja? En gång pra-tade jag med min frisörska, som föreslog mig att börja studera teckenspråk. Efter ett par ny-börjarkurser sökte jag till HUMAK, och 2008 började studera för att bli teckenspråkstolk. Nu är det andra året på gång och det känns verkligen att jag har hittat ”min sak”.

Här hos Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. i Lillhoplax, kan jag på riktigt säga att jag har trivts. Jag har tagits emot mycket varmt, och har haft möjlighet att vara med i olika slags ar-betssituationer. Till exempel var jag med i Ra-seborg, där föreningen firade svenska tecken-språksdagen, och fick se lite finlandssvenska dövas kultur. Jag har också varit med i olika möten, tolkningssituationer och inspelningar. Det roligaste, ändå, har varit att lära känna nya människor, och få teckna och småprata med dem. Jag har också blivit intresserad av det fin-landssvenska teckenspråket, och önskar att få lära mig mer om det.

Alltså min praktikperiod har varit mycket lyckad, och jag har fått ännu mer motivation för att bli en skicklig tolk någon dag. Att tolka till finlandssvenskt teckenspråk är en stor ut-maning för mig, men inte är jag rädd för att arbeta hårt för mitt mål.

Jag önskar trevlig vinter till alla läsare, kanske vi träffas någon dag.

NorrlandsturnéAnita Hellöre

Så kom 20 tals döva var med, diskutera mest egen kulturen den 26 september i Borgä.Kultur arbetare Tiina Hedrén var på plats och berättar om hu-rudana finlandssvensk kulturen idag, medlemmar och de kom hett diskutera om egen svensk dövas kulturen och så kom bra resultatet. Alla var så nöja med träffen och i nästa gång skall ordnar olika turvis för träffen båda österbotten och södra Fin-land för allmänna träff. Text: Håkan Westerholm

Svenska allmänna träff

F Ö R E N I N G

10

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

11

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

sa i publiken har träffat Frans förut när han levde. Finlandssvenska teckenspråkiga rfs ordförande Håkan Westerholm har hållit en hjärtligt talo m årets finlandssvenska döva (2008), som Rolf Westerlund fick. Rolf har varit mycket verksam och stött mycket finlandssvenska teckenspråkiga rfs verksamhet med sin kraft och idé-er. Dessutom har Rolf arrangerat många olika utfärder, program på egen hand i samarbete med fören-ingen. Rolf var väldigt förvånad och glad när han fick utmärkelsen årets finlandssvenska döva. Den andra utmärkelse, årets finlandssvenskt service, gick till William Thurings stiftelsen.

Slutligen tackar Westerholm över-löjtnant Isberg för trevlig guidning med en stort chokladkaka på 1,8 kilo.

På hemresan i bussen har jag frå-gat runt lite om hur dagen har varit och få lite respons. Många var riktigt nöjda med dagen och njöt faktiskt av varje minut av dagen. Vissa tycker att det har varit den bästa svenska teckenspråksdagen hittills. Det har varit bra balans mellan program, måltiden samt föreläsning och det var inte för mycket. Vi har fått bra feedback och råd till finlandssven-ska teckenspråkiga rfs styrelse och arbetarna, som försöker att arrang-era enligt medlemmarnas önske-mål framöver när det gäller svenska teckenspråksdagen.

Ni som deltog med på tecken-språksdagen kan kolla i www.teck-eneko.fi som vi har filmat under da-gen, även de som inte deltog med kan besöka teckeneko och titta hur dagen har varit.Tack till alla som deltog!

Text: Tiina Hedrén

Traditionell händelse som Fin-landssvenska teckenspråkiga r.f. ordnar varje år, nämligen svenska teckenspråksdagen,

som ordnades den 7 november i Raseborg, platsen som ni känner till bättre som forna Ekenäs. På morgonen kom bussen med glada passagerare och resan gick bra, alla bekantade sig med varandra. Vi kom fram till Dragviks regemente. Vår guide är överlöjtnant Mikael Is-berg. Han visar oss runt i regemen-ten, vi fick titta på deras barack och

kompani som militärer vistar och bor i. På vägg som det brukar fin-nas jackor och utekläder upphängd finns bara vapen upphängd och lås-ta på. Efter guidning förflyttar vi oss till officersmässen, där fanns många målningar av officerarna från olika tidsperioder.

Där väntar långa bord som är övertäckt med vitt linne och är vackert dukat. Vi börjar äta och fick riktigt fint ’gourmet’ mat. Förrätt be-stod av tomatsoppa, huvudrätt av lax och efterrätt pannacotta, som vi

har njutit av allihop. Under måltiden var det trevligt med sociala stunder.

Efter att vi njutit av trevlig måltider berättade Anita Hellöre om hur hon skriver böcker samt processen att bli författare. Hon berättade också om sin andra boks huvudperson, Frans Lejon, om vem han är och hans uppväxt som dövblind. Anitas sätt att berätta var mycket bra så att publiken känns som om de var med i den. Många har kvar upplevelsen från Frans berättelse efteråt och vis-

Svenska teckenspråksdagen

F Ö R E N I N G F Ö R E N I N G

12

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

13

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

13.10 Tåget avgick tidigt, kl. 7.40 från Karis till Böle, där fick jag byta till annat tåg från Böle till Jyväskylä. Där mötte jag många pensionärer på samma tåg och hade så roligt, vi pratade så mycket. Alla var på gott humör och fick skratta hela vägen. Man behövde gå efteråt och dricka saft. Vi kom fram kl.12. Då vi steg av i Jyväskylä, ordnade vi en stor taxi för hela grup-pen på 7 personer och åkte till Rantasipi hotellet. Det var ett så fina hotell och stort, vi fick alla ordnat med rummet. Det var så skönt koppla av. Senare gick vi att sova o klockan blev mycket, huh, huh, kl.24. God natt!

14.10. Idag var 3 minus kallt ute. Vi samlades i Au-ditoriet – där programmet för Seniordagar inleddes. I programmet var föreläsning av representant från Sveriges Dövas Pensionärsförbund; Karl-Erik Karls-son. Han berättade om allt möjligt, hur man arbetade i egna pensionärsföreningar och förbund o.s.v. Under matpaus kunde vi njuta av god mat, med många olika rätter. Efter lunchen diskuterade vi om Finland döva pensionärer, med frågor som ”Vilken är vår situation”,

det blev mycket diskussioner. På kaffepausen fanns igen mycket gott, många goda kakor. Dagen avsluta-des med sammanfattning av diskussioner. Vi fick på kvällen delta i fritt program, många åkte till Jyväskylä dövas förenings klubbkväll. Vi var sedan tillbaka till hotellet för kvällsmåltid på Rantasipi.

15.10. Dagens program började med granskning av fullmakt för att rösta. Nu hölls Dövas seniorutskottets valmöte, med 20 föreningar på plats och 20 föreningar borta. Vi räknade att det skulle vara 40 föreningar i hela Finland men tyvärr hälften är inte med på plats. Då det gick till röstning, blev jag vald till Senior sty-relsen. Jag tyckte det var nog intressant att vara med och lyssna till olika åsikter av äldre döva pensionä-rer. Jag hoppas det skall komma förbättringsarbete, och framtiden blir bättre för varje år. Seniorsdagarna avslutades och alla önskades en trevlig hemresa och lycka till med arbetet.

Text: Berit Kinnunen

P O L I T I KS E N I O R

Kan vi få starkare egen röst i Finland för

Seniors dagar samt valmöte i Jyväskylä

DÖVAS SENIORDAGAR HÖLLS 13.10–15.10.09, I HOTELL RANTASIPI, PLATS LAAJAVUORI I JYVÄSKYLÄ.

VÅRT EGET INTRYCK AV DAGEN: Finlandssvenska teckenspråkiga r.f. har bra kontakt med Finlands Svenska Handikappförbund för utlå-tande och påverkansarbete i lagstiftning och förvalt-ning arbete. Vi har inte resurser själva att göra mycket intressebevakning.

Konferens deltagare är intresserade av ett gemensamt Handikapp-samarbete, men det är inte klart exakt på vilket sätt. En arbetsgrupp med ordförande och verk-

samhetsledare ska ta fram hur Handikappförbundet kan bli bättre och lättare att använda i framtiden.

Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson: ”Folk-tinget bevakar olika förvaltnings- och lagfrågor för den svenska sidan, men behöver expertkunskap i sociala- och hälsofrågor som handikapporganisatio-nerna har.”

Birgitta Kronberg, ordförande i Hörselförbundet, på-pekade att finlandssvenska Handikappförbundet job-bar nu med två processer – 1: Juridiskt ombud, och 2: att organisera handikappfältet i gemensamma frågor med målet : ett samhälle för alla. Det här tyckte flera fungerar bra, vi måste vara flera med i samma arbete och stöda varandra.

Det är viktigt med intressebevakning, för jämlik-het, att vår service och stöd på svenska ska finnas och fungera.

Text: Lena Wenman

FINLANDSSVENSKA HANDIKAPPKONFERENSEN 25.11.2009 samlade många svensk- och tvåspråkiga handikapporganisationer för att ta upp frågan om samarbete.Håkan Westerholm, ordförande, och Lena Wenman, projektkoordinator, represente-rade Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.

14

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

15

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

DP O L I T I K P O L I T I K

Dövas internationella vecka och teckenspråkig dag i Riksdagshuset

Dövas världsförbund (WFD) har tillsammans med Finlands Dövas För-bund gjort en kampanj

med avslutning torsdag 24 septem-ber. Då fanns WFD på plats med in-formation och samtidigt serverade döva kafé-assistenter te och kaffe på teckenspråk i riksdagens café under morgontimmarna. Flera riks-dagsmän och tjänstemän stannade till och bekantade sig med döva och flera var intresserade att prova på tecken i caféet.

Några finlandssvenska riksdagsle-damöter fanns också på plats i ca-féet. Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot, Åland: ”Det är fascinerande med teckenspråk, att vi har två tecken-språk och varje land har sitt eget teckenspråk. Det är viktigt att det syns mer av teckenspråk och döva, inte bara i nyheterna på TV, utan så här personligt, på olika ställen i samhället. ”Rebecca Björkholm, praktikant, Åland: ”Jag förstod att teckensprå-

ket inte är internationellt, men jag har inte själv sett döva eller tecken-språk på Åland. Jag skulle gärna vilja ha teckenspråk som frivilligt ämne i skolan, det skulle vara ett bra sätt för oss hörande att lära oss tecken-språk och om döva.”

Svenska riksdagsgruppens gene-ralsekreterare Björn Månsson be-rättade att hans farfar var döv och hans pappa Nils Månsson har varit präst också för döva i Borgå skolan. Då Björn var liten följde han flera

gånger med sin pappa från hem-met i Pernå till Borgå och var med om skriftskola för döva och också scoutverksamhet för döva som hans far ledde. När han var liten kunde han litet tecken men oftast drog han farfar i ärmen och bad honom följa med, och sedan fick Björns far vara tolk åt honom.

Björn Månsson menar att det är viktigt att ha en bra attityd till teck-enspråkiga, döva, att förstå behoven och respektera dem. I arbetet för Svenska folkpartiet har man dels en uppgift att arbeta för svenskan i Fin-land men man stöder också andra minoritetspråk. Jämfört med andra minoritetsgrupper i Finland är teck-enspråket spritt över hela landet.

Björn Månsson vill gärna hälsa att språkminoriteter, som teckensprå-kiga, skall samarbeta med andra mi-noritetsgrupper i olika gemensam-

ma frågor och att vi alla kan värna om mångfalden i vårt samhälle.

-Det är myndigheterna som har ansvar att ordna tolk till döva i olika situationer – och för finlandssven-ska döva är det väldigt få tolkar som finns, alltför lite, säger Björn Måns-son. Även YLE (Rundradion) har inte förstått sitt ansvar att ge tittarna lik-värdig tillgång till TV.

Ulla-Maj Wideroos, ordförande för svenska riksdagsgruppen, ser teck-enspråket som en självklar rättighet för döva, det är en mänsklig rättig-het. För att döva ska få delaktighet måste teckenspråkig service, och tolkar, finnas. Ulla-Maj Wideroos tycker man gärna ska få se tecken-språket som en naturlig del i sam-hället, från grundnivå – att barn på dagis ser teckenspråk som en del i vardagen till exempel, att det inte är något konstigt med det. Att döva

och hörande kunde umgås på teck-enspråk naturligt vore också bra att se mera av.

” –Om döva kan bli mer synliga, och delaktiga, är det en positiv sak.” Ulla-Maj Wideroos tipsar till fin-landssvenska döva att man måste hålla sig framme och tala om vilka behov och önskemål man har, söka kontakter och (stöd)nätverk och in-te minst ta kontakt med politikerna för att kunna påverka. Riksdagsle-damot Anna-Maja Henriksson öns-kade att situationen för barn och familjer med döva och hörselska-dade barn ska bli sådan, att de inte behöver flytta till Sverige. Grund-servicen och skolan måste förbätt-ras, och teckenspråkiga få det stöd de behöver. I riksdagen kunde det vara en rolig påminnelse om döva och teckenspråk att någon dag ib-land få öva och prova på tecken-språk, tyckte hon, vilket Wideroos

16

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

17

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

DP O L I T I K I V Ä R L D E N

Dövebladet – Danmark nr 7/ 09 Äldreboendet för döva är begränsat i Danmark, där finns två platser i landet med specialanpassning för döva – teckenspråkig personal och verksamhet på teckenspråk. Danske Döves Landsforbunds ordförande Asger Bergmann påpekar att utbud och efterfrågan på vårdplatser i äldreboende för döva kan variera mycket. Äldre döva har rätt till ett värdigt liv. Det är viktigt att döva får rätt information om sina möjligheter och rät-tigheter. Många boende på Ullerupshus i Fredericia är nöjda då de får bo med bekanta döva kamrater och är trygga i teckenspråksmiljön. Ett positivt samarbete med äldreboendet har dövföreningarna i Fredericia och Ål-borg, då man ofta har verksamhet på samma plats eller nära äldreboendet, så de äldre har lätt att ta del av hän-delser och information och träffa andra döva.

Dövebladet – Danmark nr 8/09CODA – barn till döva föräldrar är mer visuella än hö-rande barn, berättar tre olika hörande personer i tid-ningens tema. De är alla glada och stolta över att få vara del av den döva världen och har värdesatt sådant man upplever tillsammans med döva. Många döva har fått lära sig att man skall tala till sina hörande barn, men det skapar sedan bara problem när föräldern inte förstår vad barnet svarar. Föräldrar som hemma alltid tecknar med sina barn kan sedan å andra sidan uppleva andra problem, när barnet börjar i daghem och skola. Det är många gånger svårt för hörande barn att komma hem från skolan och inte kunna berätta för sina döva föräld-rar vad man har lärt sig, när man inte kan tecknen för de

nya sakerna, berättade Pernille Bott som är pensione-rad socialrådgivare och teckenspråkstolk. Då måste för-äldrarna kanske kontakta läraren eller se tillsammans med barnet i skolböckerna och berätta om ämnena på teckenspråk för att ge ordförråd (teckenförråd) till barnet. Pernille Bott påpekar att många barn nuförti-den inte följer med sina föräldrar till dövföreningen, dövgudstjänster och andra händelser i lika stor omfatt-ning som tidigare. Barnen får helt enkelt mindre kon-takt med teckenspråk. På Kompetenscentret för döva har man haft fin respons på veckoslutskurser för barn till döva och teckenspråkskurser för de barnen, många har varit glada att få kontakt med andra i samma situa-tion och att få fråga saker om teckenspråk som de inte kunnat tidigare.

Dövas Tidning – Sverige nr 6/09Sveriges riksdag har beslutat att år 2010 skall hela Sve-riges offentliga myndigheter vara tillgängliga för alla.. Dövas Tidning gjorde en kontroll hur väl olika landsting och regioner har lyckats genomföra tillgänglighet på teckenspråk på sina informationsplatser. Endast 10 av 21 har visuell upplysning. Innehållet i teckenspråksin-formationen varierar kraftigt. Ett exempel är att medan Sörmland endast har en teckenspråksfilm om tolkverk-samheten, har Region Skåne en egen sida med teck-enspråksinformation: skane.se/tecken. Regionen vann priset Sveriges mest tillgängliga teckenspråkiga län på Teckenspråksgalan 2006. I andra län har man avvaktat och funderar att införa webb-tv på teckenspråk, bland annat i Norrbotten, Västernorrland, Blekinge och Väs-terbotten.

Ur Nordiska dövtidningar

Estland har startat egen dövas nyhetsprogram (ETV2)Nyhetsprogram med döva nyhets redaktörer har startat i Estland från augusti 2009. 6 döva har gått i jour-nalistkurs genom Estlands TV-bolag, och under utbildningen besökte man YLE i Helsingfors för att be-kanta sig med nyhetsarbetet på Viittomakieliset Uutiset. De ämnen man lärt sig på kursen är användbara för att arbeta på olika media organisationer, eller för att göra information på webbsidor mer tillgängliga för döva. Programmet man nu producerar på ETV2 varje dag kl 19.20 heter ”Aktuaalne kaamera”. Publikationer från WFD: ”Döva personer och mänskliga rättigheter” – är en rapport som grundar sig på en stor enkät som gjorts om döva personers situation, i 93 länder. Rapporten finns på WFDs hemsida på engelska och Interna-tionellt tecken. (http://wfdeaf.org/projects.html) Forskare Hilde Haualand och projektkoordinator Colin Allen har skrivit rapporten. Det finns många intressanta saker i den om dövas situation i olika länder och vad man tänker på mänskliga rättigheter för döva. källa: WFD Nyhetsbrev September 2009. (Översättning och sammanfattning från engelska: Lena Wenman)

Från WFD – Världsförbundet för döva

höll med om. Avslutningsvis övade Ulla-Maj Wideroos att bokstavera sitt namn, och sade det är svårt – men inte omöjligt – att lära sig detta med (alfabet) teckenspråk!

Dagens formella höjdpunkt in-träffade klockan 11, då riksdagens talman Sauli Niinistö tog emot en appell från Dövas Världsförbund och Finlands Dövas Förbund. Pro-jektarbetare från Canada, Togo, Nigeria och Australien var också på plats utöver Liisa Kauppinen (he-dersordförande i WFD), Jaana Kes-ki-Levijoki (ordförande i Finlands Dövas Förbund ) och Kaisa Alanne,

utvecklingschef på Dövas Förbund. Man vill be att Finlands riksdag ska genomföra ratificeringen av FN-konventionen för funktionshindra-des mänskliga rättigheter, och även stöda döva ute i världen genom stöd till WFDs kontor och arbete. Finlands Dövas Förbund arbetar mycket med kontakter och påver-kans/stödarbete i olika länder, både på nordisk, europeisk och global nivå, berättade Jaana Keski-Levijoki. Livet för döva är så väldigt olika i de olika världsdelarna och döva behö-ver mycket stöd i många länder.

Som avslutning överräcktes lådor med pyntade handskar och även

ugnsvantar till riksdagsledamöter-na, som en påminnelse om händer-nas språk. Talman Niinistö tecknade ”tack” för appellen och gåvan. Han menade att man den här valperio-den koncentrerat sig på den nya handikappolitiska lagen men att FN-konventionen säkert kommer i nästa period. Finansministeriet vill förbereda sig i god tid bland annat. Niinistö förstår att det är viktigt att kunna kommunicera och förklara sig på sitt eget språk.

Text: Lena Wenman

18

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

19

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

rangerades av SDU (Sveriges Dövas Ungdomsförbund). Deafhood � be-greppet är fortfarande nytt i Sverige, därför ville man diskutera mer om vad detta innebär. Det fanns också en utställning i samband med Dö-vas Dag, där flera olika teckensprå-kiga organisationer har egna utställ-ningsbord, med material som man kan bekanta sig med, det var många. Där var trevligt program utöver dessa då det fanns olika aktiviteter för familjer med barn med t ex, ti-voli, hoppborg och barnpassning.

Dagarnas övergripande mål är att samla alla teckenspråkiga personer i olika åldrar och skapa umgängestill-fällen för deltagarna med varandra. På kvällen samlades alla i tält som

har byggts upp för kvällsprogram-met, där alla umgicks och njöt av den teckenspråkiga miljön med trevligt kvällsprogram. Många träf-fade sina gamla skolkamrater. FSTs medlem Åke Engman berättade glatt, att han träffade en gammal vän som han inte har sett på 42 år! An-dra träffades efter att ha brevväxlat väldigt länge. Många gladdes stort när de hittade gamla vänner och bekanta.Nästa gång ordnas Dövas Dag nästa år på hösten i Jönköping. Vi var väldigt nöjda med den här re-san och det blev många diskussio-ner om vi själva skulle arrangera nå-got motsvarande i Finland? Många tyckte att det skulle vara trevlig att

hålla ett sådant evenemang i Fin-land, med fokus på döva/tecken-språkiga människors liv, utan att glömma det viktigaste: Sociala eve-nemang, där alla har tid att umgås med varandra. Den här Dövas Dag kan dövföreningarna turas om att arrangera på egen hand med olika tema. Kunde vi funderar på hur den här idén kan utvecklas i Finland? Kanske vi får se om ett eller två år – den första Dövas Dag i Finland. Det skulle välkomna alla i olika åldrar.

Text: Tiina Hedrén

I Sverige ordnas det ”Dövas Dag”- evenemang varje år. Dövas för-eningar i Sverige turas om att arrangera Dövas Dag med fören-

ingens och medlemmarnas gemen-samma krafter. Temat och innehåll ändras varje år. Vi vet inte på vilket sätt eller tema man kommer att för-verkliga nästa års Dövas Dag.

Det viktigaste är att alla tecken-språkiga kan träffas på en och sam-ma plats. Vi var förvånade på plats att det var så mycket folk där, vi hörde rykten att det hade sålts över 900 biljetter, men antalet personer var sammanlagt 1000. Dövas Dag hölls i Birgittaskolan, en dövskola i Örebro.

På fredag kväll var det en föreställ-ning av döv skådespelare, Ramesh Meyyapan, som visade en humoris-tisk drama, som vi levde oss in i. Pjä-sen var lättförståelig eftersom han

inte använde teckenspråk eller tal, bara illustrerade det som händer i handlingen, och med tydlig mimik. I reportaget från Örebro i Teckeneko (www.teckeneko.fi) syns en kort bit av pjäsen, ni kan där se hurdan fö-reställningen var.Det var tre olika föreläsningar som vi tittade på: CODA förening, där

hörande barn till döva föräldrar be-rättade om sin föreningsverksam-het och dess mål, åhörarna fick även fråga om CODA-personernas erfa-renheter. Den andra föreläsningen handlarde om våld mot döva kvin-nor. Den tredje och sista föreläs-ningen tog upp ämnet Deafhood, föreläsningen och workshopen ar-

I V Ä R L D E N

18-20.9.2009 i ÖREBRO

Finlandssvenska teckenspråkiga rf ordnade en grupp-resa för medlemmar till Sverige, för att delta i Dö-vas dag i Örebro. Sammanlagt 16 personer åkte dit. Många kom med för att träffa gamla skolkamrater och diskutera gamla minnen från skoltiden, det fanns även nyfikna med i gruppen som var nyfikna på grann-landets stora teckenspråkiga evenemang. Årets tema var ”Tillgänglighet 2010 - är det uppfyllt?”.

I V Ä R L D E N

DÖVAS DAG

20

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

21

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

Nils Månsson föddes i Helsingfors 1922, och blev alltså 87 år gammal. Han blev student från Svenska Lyceum 1942 och deltog i fortsättningskriget i JR 61. Han avlade sacr.min.kand.examen 1951 och prästvigdes samma år. Han hann verka som t.f. kaplan i Lovisa 1951 och som adjunkt i Norra svenska församling i Helsingfors 1952- 55 innan familjen flyttade till Pernå. Han kom att tjäna Pernå församling i trettio år, först som kaplan och från 1978 som kyrkoherde, så det var här han utförde sitt livsverk. Prosttiteln förlänades han 1981. Efter pensio-neringen 1985 flyttade han och hustrun Maj tillbaka till sitt barndoms Kottby.

Under studietiden verkade han som ungdomsledare i Sörnäs svenska församling. Lärare i religion var han under åren 1951-76 i både Lovisa svenska samskola, Lovisanejdens högstadium och Östra Nylands folk-högskola. Han ledde Kyrkans Ungdoms Helsingfors-distrikt 1952-55 och domprosteriets distrikt 1956-62. Ordförande för direktionen för Kyrkoby folkskola i Pernå var han åren 1961-80.

Nils Månsson var ingen teologisk teoretiker, utan framför allt en jordnära landsortspräst, som trivdes bäst mitt ibland sina församlingsmedlemmar. Allra bäst trivdes han ute i skärgården, i ”skärin”. Han höll under många år tältläger för ungdom ute på Våtskär i Pernå skärgård, vilket renderade ”Måsse” det skämt-samma epitetet ”tältbiskop”. Ett annat skötebarn var Solkulla lägergård ute på Sarfsalö, som han var dispo-nent för i två decennier. Gärna höll han också moder-niserade läsmöten ute i skärgården. De kulminerade ofta i att pastorn tog sig ett dopp i havet.

Över huvud taget var Nils Månsson en på sin tid mo-dern präst, som före cd:ns, dvd:ns och powerpointens tid utnyttjade band- och skivspelare samt flanellograf inte minst i sina skriftskolor. Han var en skicklig teck-nare, som själv tillverkade sitt undervisningsmaterial. Han var också öppen för musikaliska intryck från bland annat negro spirituals och modern kristen mu-sik i Sverige och Tyskland. Idrott intresserade han sig för hela livet, och såg till att lägerskriftskolor och tält-läger hade regelbundna motionsinslag.

För en tvåspråkig stadin kundi från Kottby var det lätt att komma i kontakt också med den finska minorite-ten i den tvåspråkiga församlingen, inte minst de eva-kuerade karelarna. På deras ”kinkerit” var han en kär gäst. Tack vare att hans far var döv, var teckenspråket ett andra modersmål för honom. Han höll bland annat scoutverksamhet i Svenska Dövskolan i Borgå. Skrift-skola höll han även i Barnens By. Efter pensioneringen engagerade han sig alltjämt för de dövas sak, bland annat som teckenspråkstolk.

De dåvarande prästfamiljerna i det som skämtsamt kallades Pernå stift – Forsbergs i Lappträsk, Weck-ströms i Liljendal, von Martens i Lovisa och Gladers och Månssons i ”moderförsamlingen” Pernå – bildade en gemenskap som har fortgått till nästa generation. Av prästerna finns nu bara Leo von Martens kvar.

Nils Månsson sörjs närmast av hustrun Maj, barnen Björn, Uffe och Stina med familjer, barnbarn och barnsbarnsbarn samt syster Else.

Björn Månsson

NEKROLOG

Huang Yonghui söker flickvän från Norden Jag bor i Shenzhen i Södra Kina bredvid Hong KongSå kan ta kontakt med: sms: +8613728689958 eller email: hyh251876@163.com Så kan skriva på egen språk till honom och jag är 28 år gammal.

DöptAprilia Jolie Augusta, född den 26 januari 2009, döptes i Åhls kyrka, Insjön, Leksands kommun, den 26 september. Hon är dotter till Mattias och Maja Hellöre. Präst: Johan Selin

AvlidenSaima Josefiina Hellöre född den 1 december 1926 död den 2 juni 2009 i Örebro. Minnesgudstjänst i Åhls kyrka, Insjön, Leksands kommun och urn-sättning i Säbrå kyrka, Härnösand den 21 septem-ber. Präst: Johan Selin vid båda tillfällen

GiftaMattias Dahlgren Hellöre och Maja Kvist gifte sig den 19 juni i Åhls kyrka, Insjön, Leksands kom-mun. Familjen antog efternamnet Hellöre. Präst: Johan Selin

F A M I L J

Prosten Nils Månsson avled sön-dagen den 18 oktober stilla i Hel-singfors, bruten av den Alzhei-mers sjukdom som hade skuggat hans sista år.

R u l l t å r t a med smak av jul

3 ägg1½ dl strösocker1/4 tsk kanel1/4 tsk nejlika½ dl rågmjöl1½dl vetemjöl1 tsk bakpulver

Lingonkvarg:

½ dl vispgrädde1 dl kvarg11/4 dl lättsötade rårörda lingon

Värm ugnen till 250 grader. Lägg ett bak-plåtspapper på en vanligt stor ugnsplåt.Vis-pa ägg n och socker pösigt med elvisp. Rör ned vete-och rågmjöl som blandats med bakpulver och kryddor.Bred ut smeten i en fyrkkant på bakplåtspapperet. Grädda i mitten av ugnen i cirka 5 min. Stjälp upp rulltårta på ett sockrat bakplåts-eller smör-papper. Dra försiktigt bort papperet som tårtan gräddas på. Pensla med kallt vat-tenom papperet inte vill lossna, eller lägg en fuktig,väl urvriden handduk över i några minuter. Så släpper det lättare. Vispa gräd-den och blanda i kvarg och lingon.Bred ut lingonkvargen när tårtan kallnat.Rulla ihop och förvara tårtan svalt.

Berit Petäjäinen

B R E V VÄ N N E R S Ö K E S

H E M & K Ö K

22

SV

EN

SK

A DÖ

VAS

BLA

D

Vet du att finlandssvensk nyhetskanal finns

på teckenspråk?

Deaf Arts NowDatum: 1- 3.7.2010Plats: Stockholm, SverigeInfo: I samarbete med Nordisk kulturfestival slår vi upp portarna till en fantastisk festival med massor av kultur i dagarna tre. Festival pågår mellan 1-3 juli. Epost: info@deafartsnow.comHemsida: http://www.deafartsnow.com

K A L E N D E R

Lilla julfest i EsboDatum: 13.12.2010, kl 13-17.Plats: EVY lokal, Hagalund

Teater: Räkenskapens tidBiljett: 11€Datum: 22.1.2010, kl 19.Sista anmälan dag 8.1.Plats: Avteatern, Annegatan 26, Helsingfors Epost: anmala@dova.fiPost: Tilkgatan 7, 00300 Helsingfors

Kultur seminarium: Finlandssvenska dövas kulturkartläggningDatum: 19.3.2010Mer information kommer. Se www.dova.fi.

26:e riksomfattande Kulturdagar för teckenspråkigaDatum: 13-16.5.2010Plats: JyväskyläEpost: netta.keski-levijoki@kl-deaf.fi

Nordisk kulturfestivalDatum: 28.6.- 3.7.2010Plats: Stockholm, SverigeKontakt: Ylva Björklund, Sveriges Dövas Riksförbund StockholmEpost: ylva.bjorklund@sdr.org sdr@sdrf.se

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f årsmöteDatum: 20.3.2010Plats: Helsingfors Detaljinformation kommer senare.

Gå till hemsida: www.teckeneko.fi!

Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.Tilkgatan 700300 HelsingforsFax: 09-67 11 69E-post: info@dova.fi

FOTO

Darren Frazier