svar på drogproblemet

8/8/2019 Svar p drogproblemet

1/61

SCIENTOLOGIGr vrlden till en bttre plats

Scientologi, grundad och utvecklad av L. Ron Hubbard, r en tillmpadreligis filosofi som erbjuder en exakt vg genom vilken var och en kantervinna sanningen och enkelheten om sitt andliga jag.

Scientologin bestr av speciella axiom som definierar de underliggandeorsakerna och principerna fr tillvaron och en oerhrd mngd observationerinom de humanistiska vetenskaperna en filosofisk kunskapssamling sombokstavligen r tillmplig p livet i dess helhet.

Denna omfngsrika kunskapsmngd resulterade i tv tillmpningar av

mnet: fr det frsta, en teknologi fr mnniskan att n hgre tillstnd av andligmedvetenhet och uppn den frihet som mnga stora filosofiska lror skt; ochfr det andra, ett stort antal grundlggande principer som mnniskor kananvnda fr att frbttra sina liv. Genom den andra tillmpningen erbjuderfaktiskt Scientologin inte ngonting mindre n praktiska metoder fr attfrbttra alla aspekter av tillvaron hjlpmedel fr att skapa nya stt att leva.Och hrifrn kommer det mne du just str i begrepp att studera.

Det material som sammanstllts frn L. Ron Hubbards skrifter, och sompresenteras hr, utgr bara ett av de verktyg man kan finna i Scientologi

handboken en innehllsrik vgledning som innehller talrika tillmpningar avScientologi vilka kan anvndas fr att frbttra mnga andra omrden av livet.

I detta hfte har redaktrerna utkat informationen med en kort introduktion,praktiska vningar och exempel p framgngsrik tillmpning.

Det finns kurser fr att frbttra din frstelse, och mer material fr attbredda dina kunskaper, i nrmaste Scientologi-kyrka eller -mission. Listorfinns p www.scientology.org.

I Scientologin beskrivs mnga nya freteelser om mnniskan och livet, och drfr

kanske du stter p termer i det hr hftet som du inte r frtrogen med. Dessafrklaras frsta gngen de frekommer och i ordfrklaringarna i slutet av hftet.

Scientologi r till fr att anvndas. Det r en praktisk filosofi, ngonting mangr. Nr du anvnder dessa data, kan du frndra tillstnd.

Miljontals mnniskor har tillmpat den hr kunskapen, mnniskor som villgra ngonting t de tillstnd de ser runt omkring sig. De vet att livet kanfrbttras. Och de vet att Scientologi fungerar.

Det kommer du ocks att veta nr du tillmpar det du lser p fljande sidor

fr att hjlpa dig sjlv och andra.

CHURCH OF SCIENTOLOGY INTERNATIONAL


2/61

Att sga att droger har blivit samhllets strsta olycka r inte att framlgga situationen alltfr starkt. Inget omrde av livet lmnasoberrt av denna epidemi. Brott och vld r de mest uppenbarabiprodukterna, men avsaknad av moral, avbruten utbildning ochfrstrda liv r verkligen inte mindre allvarliga och de r precis likavanligt frekommande.

Och problemet begrnsas inte till gatudroger; effekterna avmedicinska och psykiatriska droger, vare sig det r smrtstillande,lugnande eller antidepressiva medel, r precis lika katastrofala.

L. Ron Hubbard tog itu med detta problem, inte med mlet attkomma till rtta med personers fysiska sjukdomar, utan som enfortsttning p hans skande attbefria mnniskan som andeoch, lngsden vgen, hantera varje hinder som behvde lsas. Droger var ettsdant hinder.

nda tills L. Ron Hubbard utvecklade ett fungerande drog-rehabiliteringsprogram fanns det ingen lsning. Psykiatriinspireradeprogram hade mnga fler misslyckanden n framgngar och en delskapade enbart vrre missbruk. Andra mnniskor, som var mervlmenande, upptckte att goda fresatser inte var tillrckligt. Desaknade en teknologi som fungerade.

L. Ron Hubbards program tillhandahller den teknologin. Frn atthjlpa personen att upptcka varfr han tog droger verhuvudtaget,till att eliminera den mentala och andliga skada som samkats av

drogerna, till att avgifta kroppen frn terstoder av droger som funnitsunder lnga tider, till att frse personen med verktyg som kommer attgra det mjligt fr honom att frbli drogfri fr gott, r det utan tvekandet noggrannaste och mest effektiva programmet i vrlden. Enligthundratusentals vittnesml kan idag, fr frsta gngen, de sommissbrukar droger och alkohol befria sig sjlva frn detta gissel ochkonfrontera livet med frnyad kraft och frnyat hopp. Det hr hftetinnehller ngra av de elementra principerna i detta programoch tillhandahller den frsta verkliga frstelsen av omfattande

missbruksproblem.

2


3/61

DEN BAKOMLIGGANDEORSAKEN TILLDROGPROBLEMET

Folk har anvnt droger lika lnge som de har frsktlindra smrta och undvika problem. Sedan tidigt 60-talhar droger emellertid ftt en mera utbredd anvndning.Innan dess var de ovanliga. En vrldsomfattande spridning intrffade under detta decennium och en stor procentandel mnniskor blev drogmissbrukare.

Med droger menas (fr att nmna ngra f) lugnandemedel, opium, kokain, marijuana, peyote, amfetamin samt

psykiatrins gva till mnskligheten, LSD och angel dust, vilka r de vrsta. Vilken som helst medicinsk drog r inkluderad. Droger r droger. Det finns tusentals handelsnamn och slanguttryck fr dessa droger. Alkohol klassificerasocks som en drog.

Droger r tnkta att gra underbara saker men allt de verkligen gr r attlgga personens liv i spillror.

Drogproblemen upphr inte nr personen slutar ta droger. De lagradeeffekterna av att ta droger kan lmna en person med avsevrt nedsatta fr

mgor, bde fysiskt och mentalt. Till och med ngon som inte har tagit drogerp ratal har fortfarande blanka perioder. Droger kan skada en persons frmga att koncentrera sig, att arbeta, att lra sig kort sagt, de kan splittra ettliv.

Trots att riskerna och belastningarna med droger r pfallande uppenbaraoch mer och mer vldokumenterade, s fortstter folk nd att ta dem.

Varfr?

3


4/61

Nr en person r deprimerad eller har ont, och inte finner ngon fysisklttnad genom behandling, upptcker han s smningom p egen hand att

droger tar bort hans symptom.

Detta r ocks sant fr psykosomatiska smrtor. Ordet psykosomatiskbetyder att sinnet gr kroppen sjuk eller sjukdomar orsakade av sinnet.Psyko syftar p sinne och soma syftar p kropp.

I nstan alla tillfllen av psykosomatisk smrta, sjukdom eller obehag harpersonen skt ngon bot fr upprrdheten.

D han slutligen finner att endast droger sknker lindring, kapitulerar haninfr dem och blir beroende av dem, ofta till graden av missbruk.

Om det mnga r tidigare hade funnits en annan vg ut s skulle folk hatagit den. Men nr man sger till dem att det inte finns ngot botemedel, attderas smrtor r inbillade, s tenderar livet att bli outhrdligt. D kan de blikroniska droganvndare och r i riskzonen fr att bli missbrukare.

Givetvis varierar tiden det tar att gra en person till missbrukare. Sjlva

klagomlet skulle kunna vara enbart sorgsenhet eller leda, (livstrtthet).Frmgan att mta livet r i vilket fall som helst nedsatt.

Vilken som helst substans som ger lttnad eller gr livet mindre tungt,fysiskt eller mentalt, kommer att vara vlkommen.

I en ostabil och otrygg omgivning r psykosomatisk sjukdom mycketutbrett.

Innan ngon regering satsar fr hrt p att sprida anvndning av drogerborde den drfr inse att det r ett symptom p misslyckad psykoterapi.Socialvetaren, psykologen och psykiatrikern och hlsovrdsministrarna harmisslyckats med att hantera spridandet av psykosomatisk sjukdom.

Det r enkelt att skylla drogproblemet p social oro eller det modernasamhllets tempo.

Kalla fakta r att fram tills nu har det inte funnits ngon effektiv

psykoterapi i utbredd omfattning. Resultatet r en drogberoende befolkning.

4


5/61

Missbrukare har konstaterats brja att ta droger p.g.a. fysiskt lidande ellerhopplshet.

Missbrukaren, driven av smrta eller hopplshet i omgivningen, fortstteratt ta droger. ven om han inte vill vara missbrukare, s knner han inte attdet finns ngon annan vg ut.

Med rtt behandling kan emellertid drogberoende hanteras fullstndigt.

S snart han kan knna sig friskare, och mentalt och fysiskt mer kompetent,utan droger n han gr med droger s upphr han att behva dom.

Psykiatrin har ryckt p axlarna t drogmissbruket som ngot oviktigtoch det sociala problemet med att ta droger har inte erhllit ngon uppmrksamhet frn psykiatrikerna. Snarare tvrtom, eftersom det var dom sjlva somintroducerade och populariserade LSD. Mnga av dem r langare.

Regeringsinstanser har markant misslyckats med att bromsa kningen i droganvndandet och det har inte funnits ngot verkligt eller utbrett botemedel.

Nackdelen med missbrukaren, ven efter att han har slutat med droger, ratt han vid ovntade tillfllen rkar ut fr blanka gonblick, har oansvarigaperioder och tenderar att ltt bli sjuk.

Scientologi-teknologi har gjort det mjligt att utplna de allvarligaskadorna hos personer som har tagit droger samt gjort vidare missbrukondigt och onskat.

Scientologin har inget intresse av de politiska eller sociala aspekterna hosde olika typerna av droger eller ens drogbruk som sdant. Droger utgremellertid ett kande hot mot mentala och sjlsliga framsteg vilket rScientologins sanna uppgift.

Sledes innehller Scientologin en exakt teknologi som inte bara fr enperson fri frn droger utan smrta, utan ocks hanterar hans fysiska, mentalaoch andliga effekter och fullstndigt lokaliserar och upplser denunderliggande anledningen till en persons drogmissbruk. Ingenting annat kan

gra detta med skerhet.

5


6/61

Nr en personinte finner ngonlsning p ett

problem, oavsettom problemetrr vadsomhelst

frn fysisktlidande tillhopplshet ...

... s upptckerhan frr ellersenare attdroger lindrarsymptomen.

Problemet haremellertid inte

frsvunnit, utanbara maskerats

av drogerna.nda tills sjlvaproblemet reffektivt lstkommer

personen attvara beroende avdroger eller tilloch medmissbruka dem.

6


7/61

DROGER OCH DERASINVERKAN P SINNETDroger r i sjlva verket gifter. Det r graden av hur de tas som bestmmerhur de verkar. En liten mngd ger en stimulering (kar aktiviteten). En strremngd verkar lugnande (undertrycker aktivitet). En nnu strre mngd verkar som ett gift och kan dda.

Det gller fr vilken som helst drog. Var och en krver olika mngd.

Koffein r en drog, s kaffe r ett exempel. Hundra koppar kaffe skullefrmodligen dda en person. Tio koppar skulle frmodligen f honom attsomna. Tv eller tre koppar stimulerar. Detta r en mycket vanlig drog. den rinte srskilt farlig eftersom det behvs s mycket av den fr att ge ngon effekt.Drfr r den knd som ett stimulerande medel.

Arsenik r knt som ett gift. nd r en mycken liten mngd stimulerande.En bra avvgd dos fr en person att somna och ngra f korn r ddande.

Men det finns mnga droger som har en annan nackdel: de pverkar sinnet

direkt.Fr att f en god frstelse av de mentala effekterna hos droger r det

ndvndigt att veta ngot om vad sinnet r. Sinnet r inte en hjrna. Sinnet rde samlade inspelningarna av tankar, slutsatser, beslut, iakttagelser ochsinnesintryck hos en person under hela hans tillvaro. Inom Scientologin hardet upptckts att sinnet r ett kommunikations- och kontrollsystem mellan enthetan och hans omgivning. Med thetan menas personen sjlv, den andligavarelsen inte hans kropp eller hans namn, det fysiska universum, hans sinne,eller ngot annat.

Den mest uppenbara delen av sinnet kan knnas igen av vem somhelst som inte befinner sig i ett allvarligt tillstnd. Det r den mentalaintrycksbilden.

tskilliga fenomen ansluter sig till denna entitet som kallas sinnet. En delmnniskor ser bara mrker nr de sluter gonen, ngra ser bilder.

Med hjlp av kommunikationssystemet som kallas sinnet, tar en thetanemot olika intryck, inklusive direkta synintryck av det fysiska universum.

Frutom detta tar han emot intryck frn tidigare aktiviteter och, viktigast av

7


8/61

Sinnet r ett kommunikations- och kontrollsystem mellan en thetan och hansomgivning. Sinnet r inte hjrnan.

allt, han rknar ut saker om det frflutna och om framtiden som r heltoberoende av de fr stunden nrvarande stimuli.

En person som har tagit droger, hmtar frutom de fysiska faktorer som rinblandade, ven mentala intrycksbilder frn dessa droger och deraseffekter. Mentala intryck sbilder r tredimensionella frgbilder med ljudoch lukt och alla andra sinnesintryck, plus individens funderingar ochslutsatser. De r mentala kopior av ens sinnesintryck ngon gng i detfrflutna, ven om de vid tillfllen av medvetslshet eller nedsatt medvetande

existerar under individens medvetenhet. En person som t.ex. hade tagit LSDskulle hlla kvar bilder av denna upplevelse i sitt sinne, komplett medinspelningar av vad han sg, de fysiska upplevelserna, dofter, ljud osv., somintrffade medan han var pverkad av LSD.

Lt oss sga att en individ tog LSD en dag d han var i en njespark medngra vnner, och att den dagens upplevelser innehll knslan av illamendeoch yrsel, att hamna i brk med en vn, och en knsla av sorg, samt senaretrtthet. Han skulle ha mentala intryck sbilder av hela den hndelsen.

8


9/61

Om denna persons omgivning, vid ett senare tillflle, skulle innehllatillrckligt mnga likheter med delarna i denna hndelse frn det frflutna,kan han uppleva en reaktivering (teraktivering) av hndelsen. Som resultatav detta kan han brja m illa, bli yr, sorgsen och mycket trtt allt utanngon synbar orsak. Detta kallas restimulering, teraktivering av ett gammalt

minne beroende p likartade omstndigheter i nuet, som r snarlikaomstndigheter i det frflutna.

Sdana mentala intrycksbilder kan ven reaktiveras av drogrester,eftersom nrvaron av dessa droger i kroppens vvnader kan efterlikna tidigaredrogupplevelser.

I det ovanstende exemplet med personen som tog LSD, s kan detsenare kanske efter flera r hnda att drogresterna, som fortfarande finnskvar i hans kroppsvvnader, orsakar en restimulering av den LSD-hndelsen.

De mentala intrycksbilderna blir reaktiverade, och han upplever sammaknslor av illamende, yrsel och trtthet, och han knner sig sorgsen. Han vetinte varfr. Han skulle ocks kunna uppfatta mentala intrycksbilder avpersonerna som han var tillsammans med och de medfljande synintryckenav ljuden och lukterna.

Dessa utgr effekterna p sinnet frn tidigare anvndning av droger. Pgende droganvndning skapar emellertid en liknande och mer omedelbar effektp sinnet.

Nr en person anvnder en drog som t.ex. marijuana, peyote, opium,morfin eller heroin, kan mentala intryck sbilder frn tidigare kopplasp eller restimuleras under individens medvetna uppmrksamhet, vilket frhonom att uppfatta ngot annat n vad som verkligen sker.

Sledes r missbrukaren, precis dr framfr dig, till synes i samma rumsom du, och gr samma saker, men han r egentligen bara delvis dr och del-vis i ngon tidigare hndelse.

Hanverkar

vara dr. Egentligen s hnger han inte riktigt med nrvarande tid.

Det som hnder fr en frnuftig observation r inte det som hnder frhonom.

Sledes frstr han inte uttalanden som andra gr. Han frsker passa indem i sin sammansatta verklighet, vilket innebr en verklighet som r skapadmed olika delar. Fr att f dem att passa ihop mste han ndra p dem.

En missbrukare kan till exempel vara sker p att han hjlper en att reparera

ett golv som behver lagas, men faktum r att han hindrar det som pgr vilket

9


10/61


11/61

bestr i att gra rent golvet. S nr han hjlper en att moppa golvet, infr hankaos i aktiviteten. Eftersom han reparerargolvet, mste en frfrgan att gemig golvmoppen omtolkas till rck mig hammaren. Men golvmoppsskaftetr lngre n ett hammarskaft s hinken vlter.

Detta kan vara lindrigt, i vilket fall personen kan ses beg tillflliga miss-tag. Det kan vara s allvarligt som total sinnessjukdom dr hndelserna somr uppenbara fr honom rfullstndigt olika de hndelser som r uppenbarafr vilken som helst annan person. Och det kan vara alla grader dremellan.

Det r inte det att han inte vet vad som pgr. Det r att han uppfattar attngonting annat pgr, istllet fr den nuvarande ordningsfljden av hndelser.

Slunda verkar andra, fr honom, dumma eller oresonliga eller sinnessjuka.

Eftersom de inte i sina handlingar och arbetsstt hller med om vad han heltenkelt serhller p att hnda, de r inte frnuftiga. Exempel: En grupp hllerp att flytta mbler. Fr alla utom en flyttar de helt enkelt mbler. Denna endaperson uppfattar att han hller p att flytta geometriska former in i ett moln.Sledes gr denna person ett misstag. Eftersom gruppen inte ser in i honomutan bara ser ytterligare en person liknande dom sjlva, s kan de inte begripavarfr han strular till saker och ting.

Personer som r missbrukare och sinnessjuka r sledes helt eller delvis pett uppenbart annat tidsspr av nuvarande tids-hndelser.

En drog skulle kunna tas fr att driva en person ut ur en olidlig nrvarandetid eller helt och hllet ut ur medvetandet.

En del personer tervnder inte helt till nrvarande tid eftert.

En thetan kan ven fly frn en olidlig nrvarande tid genom att rasa ner idet frflutna, till och med utan droger.

Missbrukaren och likas den sinnessjuke har inte terhmtat sig till

nrvarande tid, i strre eller mindre utstrckning. Sledes tror de att de kr pett annorlunda tidsspr n de verkligen gr.

De hr r de fakta som ligger bakom underligt mnskligt beteende.

Eftersom vad som sker enligt en sdan persons perceptioner ochsubjektiva verklighet skiljer sig i hgre eller mindre grad frn andras objektivaverklighet, str en sdan person omgivningen och str det friktionsfriagenomfrandet av alla grupper frn familjen till fretaget till nationen.

Vi har alla knt en sdan person, s det r inget ovanligt i den nuvarande

civilisationen. Det pltsliga yttrandet som r obegripligt, som inte har

11


12/61

ngonting att gra med vad man talar om; det tomma stirrandet nr han gesen order eller blir tilltalad bakom dessa ligger en hel inbillningsvrld somskakas av vra frsk att f ngot gjort i nrvarande tid.

Drogernas terverkningar gr allts lngt utver deras omedelbara effekteroch pverkar ofta mnga andra frutom anvndaren. Konsekvenserna kanvara mycket farliga. Detta gller inte bara illegala gatudroger utan ocksmedicinska droger som det r meningen ska hjlpa folk.

Smrtstillande medel

Lkare och andra ordinerar smrtstillande medel ssom aspirin, lugnandemedel, smnmedel och smngivande medel (smnframkallande droger) i en

frstelig nskan att ltta smrta.

Emellertid har det inom kemin eller medicinen aldrig varit knt exakt huroch varfr dessa saker fungerar. Sdana mnen erhlls genom tillflligaupptckter att det och det hmmar smrta.

Effekterna av befintliga freningar r inte likformiga vad gller resultatoch har ofta mycket svra bieffekter.

Eftersom anledningen till att de fungerade var oknd, har mycket smframsteg gjorts inom biokemin kemin om livsprocesserna och livssubstanserna. Om anledningen till att de fungerade var knd och accepterad, skullemjligen kemister kunna utveckla ngra verkligt smrtstillande medel somhade minimala bieffekter.

Smrta eller obehag av en psykosomatisk natur kommer frn mentalaintrycksbilder som skapats av thetanen och som pressar mot ochpverkar kroppen. Till exempel s kan en mental intryck sbild av en

tidigare hndelse dr en arm brts reaktiveras i nrvarande tid och pverkakroppen och orsaka smrta i just den armen.

Genom faktiska kliniska tester r funktionen av aspirin och andra smrtstillande medel att:

A. Hmma thetanens frmga att skapa mentala intrycks bilder

och dessutom

B.Att hmma nervbanornas elektriska ledningsfrmga.

12


13/61

P grund av detta grs thetanen dum, tom, glmsk, bedrglig och oansvarig.Han frblir liksom i ett trigt tillstnd, knslols, oknslig, inkompetent ochdefinitivt inte plitlig, faktisk ett hot mot sina medmnniskor.

Nr drogerna upphr att verka brjar frmgan att skapa mentala intryck sbilder att tervnda och stter igng somatiker (kroppssensationer,sjukdomar eller smrtor eller obehag) mycket vrre. Ett av svaren en personhar p det hr r merdroger. Fr att nu inte tala om heroin, s finns detaspirinmissbrukare. Tvnget hrstammar frn en nskan att ter bli av med

Smrtstillandemedel hmmar

thetanens frmga att skapaTHETAN mentala intrycks

bilder.

Smrtstillandemedel

Mentalintrycksbild

De verkar ocksgenom atthmma

Elektrisk Smrtstillande nervbanornasimpuls medel elektriska

ledningsfrmga.

SMRTA

Nervbana

13


14/61

somatikerna och de onskade sensationerna. Personen blir mer och mer trig,vilket krver strre och strre mngd och mer frekvent anvndning.

Det r vanligt fr ngon p droger att vara mycket sexuellt stimulerad tillatt brja med. Men efter de ursprungliga sexuella kickarna blir stimulansen

av sexuella sensationer svrare och svrare att uppn. Anstrngningen attuppn detta blir tvngsmssig medan den i sig sjlv blir mindre och mindretillfredsstllande.

Cykeln fr drogrestimulering av bilder (eller skapande i allmnhet) kanvara att frst ka skapandet och sedan slutligen att hmma det fullstndigt.

Om man arbetade med problemet att biokemiskt ltta smrta, skulle detminst skadliga smrtstillande medlet vara ett som hmmade skapandet av

mentala intrycksbilder med minimal resulterande trighet ellerdumhet och som var kroppslslig (ltt upplst i kroppen) s att det passeradesnabbt ut ur nerverna och systemet.

Det finns onskade sensationer som droger blockerar, men det finns etthelt omrde av nskade sensationer, och droger blockerar alla sensationer.

Det enda frsvar som kan ges droger, r att de ger en kort, snabb glmskafrn omedelbara svra plgor och tillter hantering av en person fr attstadkomma ett terstllande. Men till och med d r det hr tillmpligt ppersoner som inte har ngot annat system fr att hantera sin smrta.

Skicklighet, frmga och vakenhet r de huvudsakliga angelgenheternasom frhindrar att man hamnar i smrtsamma situationer. Dessa frsvinneralla med droger. S droger orsakar att du hamnar i situationer som i sanningr katastrofala och de hller dig i det tillstndet.

Man har ett val mellan att vara dd med droger eller levande utan dem.Droger bervar livet p de sensationer och gldjemnen som i alla fall r de

enda anledningarna till att leva.

14


15/61

ATT HJLPA NGON ATTSLUTA MED DROGER

D vrlden brjade befatta sig med tungt missbruk hamnade problemetmed avvnjning i frsta ledet. Fre Scientologin har alla anstrngningar atthjlpa missbrukare misslyckats och har misslyckats under hela mnsklighetens historia.

Fungerande metoder har emellertid utvecklats inom Scientologin som grdet mjligt fr en person att n och utrota de anledningar som startade honomeller henne p den mrka vgen nedt.

Droger kan krva ett fruktansvrt pris av missbrukaren om han ngonsinskulle frska sluta.

Det som kallas abstinenssymptom intrder. Dessa r de fysiska och mentalareaktionerna p att inte lngre ta droger. De r fasanfulla. Ingen torterare har

ngonsin kunnat stadkomma ngot vrre.

Fljande problem skulle finnas fr personen:

A. Fortstta med droger och frbli fngad och lidande frn och med nu ochi all framtid, eller

B. Frska sluta med droger och m s plgsamt dligt under tiden att han

inte stod ut med det.

Detta var en sorts dd-om-du-gr, dd-om-du-inte-gr-problem.

Lkarvetenskapen lste det inte tillrckligt bra. Psykoterapi var omjlig.

Nu finns det tv stt att ta itu med abstinensproblem, bda br anvndas:

1: Nringsexperiment visar att vitaminer och mineraler hjlper till vid

avvnjningen.

15


16/61

2: Ltta Objektiva processer underlttar den gradvisa avvnjningen ochgr den mjlig.

Enprocess r en serie anvisningar eller en rad handlingar som utfrs fr attuppn ett nskat resultat. Tillmpningen av detta kallasprocessing. Det finnsmnga processer inom Scientologin som kan anvndas fr att hjlpa en personmed att rikta uppmrksamheten frn sig sjlv ver till hans omgivning ochde saker som finns dr en handling som r mycket terapeutisk fr ngonsom hller p att sluta med droger. Dessa kallas Objektiva processer. Nrdessa anvnds p rtt stt lindrar de personens symptom och mjliggrdrogavvnjning med ett minimum av obehag.

Objektiv syftar p utvrtes saker, inte tankar eller knslor hos individen.Objektiva processerhar att gra med det verkliga och det som gr att observera.De uppmanar personen att peka ut eller finna ngonting utanfr honom sjlvfr att kunna genomfra tgrderna.

De Objektiva processer som hr talas om kallas ltta Objektiva processerp grund av att de r enklare och mindre avancerade n andra Objektiva pro-cesser som existerar inom Scientologin.

Detaljerna fr hur man anvnder de tv stten att ta itu med att f ngonbort frn droger r som fljer. Om du knner ngon som r drogberoende skan du hjlpa honom att sluta med drogerna genom att tillmpa de principeroch tekniker som ges hr.

Vid allvarliga fall av drogmissbruk br man skicka personen till en behrig

lkare fr underskning fr att bestmma om det finns ngra srskilda frsiktighetstgrder som kan behva vidtas fr denna person.

Somliga personer har ordinerats ngon medicinsk drog av en lkare ochbr mjligen fortstta med den. Men dessa r inte de vanliga droger som vi harmed att gra. Det r en sak mellan lkaren och personen vad som br gras isdana fall.

16


17/61


18/61

Detta recept br ges fyra gnger om dagen medan personen slutar meddroger, ungefr var sjtte timma.

Det br inte tas p fastande mage, eftersom det skulle kunna orsaka attsyran skadar magen. Det br tas efter mltider eller, om det tas mellan mlen,med yoghurt.

Stor frsiktighet br vidtas att ge dosen p s stt att vitaminerna intefrter p magen. Om detta negligeras kan personen f ett falskt duodenalsr(sr p tolvfingertarmen) och kommer inte att kunna fortstta behandlingen.Droganvndare r vanligtvis i ett fruktansvrt fysiskt tillstnd i alla fall.

Sledes mste vitaminerna vara i dragerade tabletter, vilket betyder attett tarmskydd mste finnas p pillren s att de gradvis upplses och inte trffarden knsliga vre magen s svrt att de frter p den.

Sledes mste mjlk med pulvriserade aminosyror ges fr att sklja nerpillren.

Vid testning av dessa rekommendationer var magfrtning det strsta

hindret som noterades.

Om receptet ges utan ngot dmpande kan personen (a) knna sig alltfrmtt efter maten, (b) f magont, (c) f en brnnande sensation, (d) magensyttre kan bli m. Dessa r alla symptom p magsr.

Sluta med vitaminerna om sdana symptom stter igng. Aluminiumhydroxidtabletter, sndertuggade och svalda med mjlk varje gng symptomenbrjar, kommer att mildra magen. Pulvriserade aminosyror, yoghurt ochmjlk mste sedan ges tills magen blir bttre.

De potentiella frdelarna med drogbomber uppvger mer n vl alla nackdelar och drfr har den stort vrde. Abstinensens svrigheter och de svraplgorna r den huvudsakliga anledningen till misslyckande nr man frskeratt rdda en person frn drogernas vansinne.

18


19/61

Kalcium och magnesium

Det finns ytterligare en metod fr att ltta drogavvnjningssymptom vilkethar att gra med anvndandet av mineralerna kalcium och magnesium, somanvnds tillsammans med drogbomben.

Muskulra spasmer orsakas av en brist p kalcium. Nervsa reaktionerminskas med magnesium.

Kalcium lses inte upp i kroppen och utnyttjas inte, svida inte det r ien syra.

Tester i andra syften n drogreaktioner stadkom metoderna av att fkalcium att upptas i kroppen tillsammans med magnesium, s att bdas effektkunde uppns. Lsningen var att lgga till ppelcidervinger, vilket tillhandahller den behvliga syraformeln.

Resultatet blev en lsning vilket visade sig vara hgst effektiv, kalladKal-Mag-receptet.

Anvndandet av Kal-Mag, p experimentbasis under tidigt 1970-tal fr attlindra avvnjningssymptom, har sedan lnge lmnat experimentstadiet.Kal-Mag har anvnts mycket effektivt under avvnjning fr att hjlpa till attlindra och fr att motverka krampryckningar, muskulra spasmer ochallvarliga nervsa reaktioner som upplevts av en narkoman nr han avvnjsfrn droger.

Kal-Mag receptet anvnder proportionen: en del elementr magnesium

till tv delar elementr kalcium, blandat med ppelcidervinger i vatten.

Eftersom receptet krver exakta mngder kalcium och magnesium, sskall utfrligare frklaringar av dessa kvantiteter ges hr.

Kal-Mag-receptet grs med freningarna kalciumglukonat och magnesiumkarbonat. Bda dessa r i vit pulverform. Bda r en frening av olika mnen.Med andra ord, kalciumglukonat innehller andra mnen frutom kalcium;

det r inte en ren kalcium utan innehller bara en del ren elementr kalcium.

19


20/61

P liknande stt s innehller magnesium andra bestndsdelar frutom magnesium, och innehller bara en del ren elementr magnesium.

Men det r mngden av elementr magnesium i korrekt proportion tillmngden elementr kalcium som r viktig i tillagandet av Kal-Mag-receptet.Detta innebr inte att du anvnder ren magnesium eller ren kalcium nr dugr Kal-Mag. Anvnd enbart kalciumglukonat och magnesiumkarbonat.

Magnesiumkarbonat: Den nskade freningen fr Kal-Mag, kallas fr magnesiumkarbonatbasis, innehller 29 procent magnesium. (Denna freningkallas ocks ibland fr magnesium alba.)

Dr finns olika magnesiumfreningar med olika procent elementr magnesium. Men om man anvnder ngot annat slag n det som rekommenderashr, kommer det att ge varierande mngd magnesium vilket kommer att brytamot den ndvndiga proportionen en del magnesium till tv delar kalcium.

Det r magnesiumkarbonatbasis, med 29 procent elementr magnesium,som anvnds nr man gr Kal-Mag. Och det r vsentligt att den magnesiumkarbonat som anvnds r frsk och inte gammal.

Kalciumglukonat: Det finns endast en slags kalciumglukonatfrening ochnio procent av den freningen r kalium, s det finns inga problem med attvlja rtt kalciumglukonatfrening fr Kal-Mag- tillredningen.

Ingredienserna kan kpas i de flesta hlsokostaffrer eller dr det sljsvitaminer.

Tillredning av Kal-Mag:

1. Ta i en struken matsked (15 ml) av kalciumglukonat i ett normalt glas.

2. Lgg till struken tesked (2,5 ml) magnesiumkarbonat.

3. Lgg till 1 matsked (15 ml) ppelcidervinger (tminstone 5 procents

syrainnehll).

20


21/61

4. Rr om vl.

5. Hll i glas (omkring 120 ml) kokande vatten och rr om tills alltpulvret r upplst och vtskan r klar. (Om inte detta sker s kan orsaken vara

dlig kvalitet eller fr gammal magnesiumkarbonat.)

6. Fyll terstoden av glaset med ljumt eller kallt vatten och tck ver.

Man kan gra strre kvantiteter p en gng, helt enkelt genom att multiplicera alla ingredienserna i enlighet drmed. Lsningen kommer att hlla itv dagar.

Den kan gras felaktigt s att den inte lser sig. Variationer av ovanstendekan stadkomma en olycklig blandning som kan smaka avskyvrt.

(Notera ter att proportionen r: en del elementr magnesium till tv delarelementr kalcium. Om man vill berkna detta precist, s kan man rknaut de elementra mngderna. Receptet ovan har getts fr de frenademngderna.)

Allt frn ett till tre glas om dagen, i samband med eller efter mltiden,erstter varje typ av lugnande medel. Det stadkommer inte de drogade effekterna som hos lugnande medel (vilka r ganska frfrliga).

Det har bevisats effektivt nr man frsker hantera muskulra spasmer,ryckningar eller nervsa reaktioner som kan intrffa som resultat av drogavvnjning.

Det skall nmnas att mnga hlsokostaffrer har frdigblandade preparatav kalcium och magnesium. Innan man anvnder ngra av dessa som ersttning fr Kal-Mag, s skall man lsa etiketten fr att se om det innehller ngonsyra (ssom askorbinsyra eller citronsyra). Om inte, s r preparatet vrdelstoch kommer inte att ge samma resultat som Kal-Mag-receptet.

21


22/61

HUR MAN TILLBEREDERKAL-MAG

2. Lgg till struken tesked(2,5 ml)magnesiumkarbonat.

Anvnd ettpassandeteskeds-mtt.

1. Ta 1 struken matsked(15 ml) kalciumglukonati ett normalt glas.

Anvnd ettmatskeds-mtt inte ettbestick.

3. Lgg till 1matsked (15 ml)ppelcidervinger(tminstone 5

procents

syrainnehll).


23/61


24/61

Objektiva processer

Den andra behandlingen i drogavvnjningsproblemet, utver nringsbehandlingen, bestr av objektiva processer.

P grund av att droger tenderar att fra en person in i erfarenheter frn frroch fsta hans uppmrksamhet i dessa gonblick, s anvnds processer somdrar personens uppmrksamhet utt och hjlper honom komma loss frndtiden.

I Scientologin finns det mnga objektiva processer som stadkommer detta.

Objektiva processer hjlper en person att komma till nrvarande tid ochbli mer medveten om sin omgivning och andra mnniskor samt att komma

bort frn tidigare problem. Ju mer en person kan konfrontera nu-tiden, ochinte vara fast i d-tiden, desto mer kan han njuta av livet. Han kan vara i bttrekommunikation med sin omgivning s som den r, inte som den en gng var.Detta r vrdefullt fr en person att uppn, men fr en som har varit fast i ochlidit av deras hemska effekter, s kan det vara en enorm upplevelse.

Fem objektiva processer tas med hr.

Det r bst att gra dessa processer i en lugn omgivning, utan strningsmoment och avbrott och tillrckligt med tid att gra processen tills personen

som hjlps har goda indikatorer och har haft en kognition. Indikatorerr tillstnd eller omstndigheter som visar sig under en process, vilket indikerar(pekar ut eller visar) om det gr bra eller dligt. Exempelvis, personen lyserupp eller blir gladare, och har d goda indikatorer. En kognition r en ny insiktom livet. Det r en Vet du vad, jag -yttrande, ngot som en person pltsligt frstr eller knner.

Dessa processer ges till personen utver drogbomben och Kal-Mag. De rmycket effektiva nr de ges flera gnger dagligen fr att hjlpa personen

genom drogavvnjningsperioden, vilket vanligtvis tar omkring en vecka ellermindre. En person kan till exempel ges en av dessa processer p morgonenoch ngra timmar senare kan han ges en annan. En person som gr igenomavvnjning sover ofta avsevrt mer n vanligt, speciellt i brjan av ett sdantprogram. Drfr skall man inte ta sig an detta fr ivrigt; att ge personen tveller tre av dessa objektiva processer varje dag skulle vara passande fr att fresultat.

24


25/61

Uppmrksamhetenhos en person somr pdrogavvnjningkan vara mycket

fastnaglad pkroppen ochtidigare hndelserkan reaktiverassvrt.

Ltta Objektivaprocesser kanextrovertera

personensuppmrksamhetoch till stor delltta varje obehag.Tidigare hndelser

pverkar intelngre personen.

Bilder av tidigarehndelser

UPPM

RKSAM

HET

25


26/61

Lgg mrke till

Denna process riktar en persons uppmrksamhet frn hans kropp och utmot omgivningen. Proceduren r som fljer:

1. Sg till personen att du skall processa honom och frklara i korthetproceduren.

2. Kommandot som anvnds r:

Lgg mrke till den ____________ (utpekat freml).

Frskra dig om att han frstr det.

3. Indikera ett tydligt objekt genom att peka p det. Sg till personen:Lgg mrke till den ____________ (fremlet).

4. Nr personen gjort s, bekrfta d personen genom att sga, Tack ellerOkej eller Bra, etc.

5. Fortstt ge kommandot och rikta personens uppmrksamhet mot olikafreml i omgivningen. Var noga med att bekrfta personen varje gng han ut

frt kommandot.Sg till exempel:

Lgg mrke till den stolen.

Tack.

Lgg mrke till det fnstret.

Okej.

Lgg mrke till det golvet.

Mycket bra.

Och s vidare.

6. Fortstt processen tills personen som hjlps har goda indikatorer ochhar ftt en kognition.

Du kan sluta processen vid denna punkt. Sg till personen Slut p proces

sen.

26


27/61

Lgg mrke tillden vasen. Okej, det

gjorde jag.

Tack. Lgg

mrke till den Ja.vggen.

Mycket bra.Lgg mrke till det fnstret.

Visst.

Okej. Lgg mrketill det golvet. Ja. Jag knner mig

redan mer vaken.

27


28/61

En havingness-process

Havingness r knslan att man ger eller innehar. Det kan ocks beskrivas som begreppet av att ha frmgan att n eller inte bli hindrad frn att n.Denna process placerar personens uppmrksamhet p omgivningen s atthan kan ha den. Proceduren r som fljer:

1. Sg till personen att du kommer att processa honom och frklara ikorthet proceduren.


Se dig omkring hr och finn ngot som du kan ha.


3. Ge kommandot, Se dig omkring hr och finn ngot som du kan ha.

4. Nr personen utfrt det, bekrfta honom genom att sga, Tack ellerOkej eller Bra, etc.

5. Fortstt ge kommandot. Var noga med att bekrfta personen varje gnghan utfrt kommandot.

Sg till exempel:


Tack.


Bra.

Se dig omkring hr och finn ngot som du kan ha.Okej.


Mycket bra.

Och s vidare.

6. Fortstt processen tills personen som hjlps har goda indikatorer ochhar haft en kognition. Du avslutar processen vid denna punkt. Sg till

personen, Slut p processen.

28


29/61

Se dig omkring hr och finn ngotsom du kan ha.

Den dr mattan.

Okej. Se dig omkring hr och finn Den dr kld-ngot som du kan ha. hngaren.

29


30/61

Rr vid den/det

Denna process grs p det sttet att bda personerna gr omkring, eller,om den person som blir hjlpt inte kan g, kan de sitta vid ett bord med ett

antal freml spridda ver bordsskivan. Proceduren gr till s hr:

1. Tala om fr personen att du tnker processa honom och frklarakortfattat proceduren.

2. Kommandot man anvnder r:

Rr vid den/det ____________ (utpekat freml).

Vlj olika freml i rummet som han ska rra vid.

Frskra dig om att han frstr kommandot.

3. Ge kommandot: Rr vid den/det ____________ (utpekat freml).

4. Bekrfta honom nr han har gjort det.

5. Fortstt att ge kommandot. Var noga med att bekrfta honom efter varjegng som han har utfrt kommandot.

Sg exempelvis:

Rr vid det bordet.

Tack.

Rr vid den stolen.

Bra.

Och s vidare.6. Fortstt med processen tills personen som blir hjlpt har goda

indikatorer och har ftt en kognition. Du avslutar processen vid denna punkt.Sg till personen: Slut p processen.

30


31/61

Rr vid den stolen.

Tack.

Rr vid det skriv-bordet.

31


32/61

Rr vid och slpp, p freml i rummet

Det hr r en mycket bra teknik och kommer att hja personens verklighet p fremlen i rummet. Proceduren gr till s hr:


2. Kommandona som anvnds r:

a. Vad i rummet r verkligen verkligt fr dig?

b. G bort och rr vid den/det.

c. Slpp den/det nu.

Frskra dig om att han frstr dem.

3. Ge kommandot: Vad i rummet r verkligen verkligt fr dig?

4. Bekrfta honom nr han har svarat.

5. Ge sedan nsta kommando: G bort och rr vid den/det.

6. Bekrfta honom nr han har gjort det.

7. Ge sedan nsta kommando: Slpp den/det nu.

8.

Bekrfta honom nr han har gjort det.9. Fortstt att ge kommandona i denna sekvens: a, b, c, a, b, c, etc. Var

noga med att bekrfta honom efter varje gng som han har utfrt kommandot.

Sg exempelvis:

Vad i rummet r verkligen verkligt fr dig?

Tack.

G bort och rr vid den/det.

Bra.Slpp den/det nu.

Okej.

Vad i rummet r verkligen verkligt fr dig?

Mycket bra.

Och s vidare.

10. Fortstt med processen tills personen som blir hjlpt har goda

indikatorer och har ftt en kognition. Du avslutar processen vid denna punkt.Sg till personen: Slut p processen.

32


33/61

Vad i rummet r Den dr tavlan.verkligen verkligt

fr dig?

Tack. G bort ochrr vid den.

Bra. Slpp den nu.Tack.

33


34/61

Bli nyfiken p den/det dr

Det hr r en grundlggande objektiv process och den r mycket enkel.Proceduren gr till s hr:



Bli nyfiken p den/det dr.


3. Peka p ett freml i rummet och sg: Bli nyfiken p den/det dr.

Man sger inte vad fremlet heter, man bara pekar p det. Man sger inte: Bli nyfiken p den dr stolen.

4. Nr han har gjort det, bekrfta honom d genom att sga Tack ellerOkej eller Bra, etc.

5. Fortstt proceduren med att ge kommandot. Var noga med att bekrftahonom efter varje gng som han har utfrt kommandot.

Sg exempelvis:

Bli nyfiken p den/det dr. (Peka p ett freml.)

Tack.


Bra.


Okej.


Mycket bra.

Och s vidare.

6. Fortstt med processen tills personen som blir hjlpt har godaindikatorer och har ftt en kognition. Du avslutar processen vid denna punkt.

Sg till personen: Slut p processen.

34


35/61

Bli nyfiken p den dr.

Okej, det blevjag.

Mycket bra.

Bli nyfiken p den dr.

Ja, det blevjag.

35


36/61

HELALSNINGEN

S snart man ftt en person av droger, mste man rikta sig till andrafaktorer fr att uppn fullt tillfrisknande.

Detta gller alla tidigare droganvndare, vare sig personen nyligen har

slutat med droger eller slutat anvnda dem ratal tidigare. Det gller personersom aldrig var anvndare av tunga droger likavl som de som var det.

Reningsprogrammet

Vi lever i ett kemiskt inriktat samhlle. Man skulle ha svrt att finna ngoni dagens samhlle som inte r drabbad av detta faktum. Den stora majoritetenav allmnheten r varje dag utsatt fr att f i sig konserveringsmedel och andra

kemiska gifter dribland atmosfriska gifter, insektsmedel och liknande. Tilldetta kommer de smrtpiller, lugnande medel och andra medicinska drogersom anvnds och ordineras av lkare. Och vi har ocks det allmnt utbreddaanvndandet av marijuana, LSD, angel dust och andra gatudroger som bidrari stor utstrckning till bilden.

1977 upptckte L. Ron Hubbard att LSD tydligen blir kvar i systemet i ratal efter det att personen tagit det. Det lagras i vvnaderna huvudsakligenkroppens fettvvnader och kan brja verka igen och p s stt ge personen

ofrutsgbara tripper.

Den restimulering som upplevdes av personer som hade tagit LSD tycktes upptrda som om de just hade tagit mer LSD.

Genom senare forskning visar det sig att inte bara LSD utan ven andrakemiska gifter och toxiska mnen, konserveringsmedel och bekmpningsmedel, likvl som medicinska droger och den lnga listan av tunga gatudroger(angel dust, heroin, marijuana, etc.) kan lagras i vvnaderna och frbli i krop

pen i ratal.

36


37/61

Till och med mediciner som bantningspiller, kodein, Novokain och andrahar gtt i restimulering ratal efter att de tagits och som man trodde hadeutsndrats ur kroppen.

Allts verkar det som om vilket som helst av eller alla dessa fientliga

biokemiska mnen kan fastna i vvnaderna och deras anhopning stllerantagligen till oreda i biokemin och vtskebalansen i kroppen.

Konsekvenserna r talrika. Tester visar att inlrningshastigheten hos enperson som har varit p droger r mycket lgre n hos ngon som inte varit pdroger. Och minnet hos en person som har varit p droger r sdant att detskall avlgsna honom frn rdsla fr pfljder.

Personen (thetanen) har naturligtvis mentala intryck sbilder av dessatoxiska mnen och s lnge som dessa mnen finns i kroppen kan de restimulera en person. Nr de r borta ur kroppen kan den stndiga restimuleringenupphra. S det r faktiskt en andlig tgrd som grs.

Inom Scientologin har vi en effektiv metod fr att befria kroppen frndessa mnen; den kallas fr Reningsprogrammet, och kommer att gagna allasom lever i detta samhlle som r s versvmmat av toxiner och kemikalier.

Reningsprogrammet r en strngt vervakad kur som inkluderar:

Motion

Svettning i bastu

Nring, som inkluderar vitaminer, mineraler, etc., och ven intag av olja;

Ett lmpligt uppordnat personligt schema

37


38/61

Motion: Motionen i det hr programmet r i form av lpning. Syftet meddenna r inte att stadkomma svettning utan att f blodet i cirkulation och systemet att fungera s att froreningar som hlls i systemet kan frigras ochpumpas ut.

Svettning i bastu: Efter lpningen gr personen in i bastun fr att svettas.

Froreningarna kan nu frdrivas ur kroppen och lmna systemet genomporerna.

Nring (inklusive vitaminer, mineraler och intag av olja): Nr vi talar omnring talar vi inte bara om mat utan ven om vitaminer och mineraler, eftersom dessa r vitala fr en riktig nringstillfrsel och vitala fr detta programseffektivitet. Vi talar emellertid inte om diet i den alltfr anvnda betydelsenav ordet. Personen ter helt enkelt vad han brukar ta. Han br se till att hanter en del grnsaker och att dessa inte kokas fr mycket.

Toxiska mnen fastlses huvudsakligen, men inte enbart, i kroppens fettvvnad. Teorin r d att man skulle kunna erstta de fettvvnader som kvarhller dessa toxiska anhopningar. Kroppen kommer faktiskt att tendera atthlla tag i ngot som den har brist p. Om man allts frsker att f bort ngotsom den har brist p, kommer den inte att lmna det ifrn sig. S ifrga omoljan: Om personen tar lite olja r det mjligt att kroppen byter ut den godaoljan mot det dliga fettet i kroppen. Det r den grundlggande teorin. Detfinns srskilda vegetabiliska oljor som anvnds med det syftet.

En av de saker som toxiner och droger gr r att skapa nringsbrist ikroppen i form av vitamin- och mineralbrist. Man kan ltt se att det finns enlng rad av toxiska mnen som skapar nringsbrist. Alkohol, till exempel, rberoende fr sin effekter av att en person kan frbrnna vitamin B1. Nr alkoholen frbrnner all B1 i systemet gr personen in i dt (delirium tremens) ochmardrmmar.

38


39/61

I fallet med andra toxiska mnen finns mjligheten att andra vitaminerfrutom B1 frbrnns. Vad vi tycks ha sttt p hr r att LSD och gatudrogernainte bara frbrnner B1 och B-komplexet (som vi antar att de gr) men att deocks skapar en brist p niacin i kroppen och att de mjligtvis r beroende avniacin (en av vitaminerna i B-komplex) fr sin effekt.

Niacin r vsentligt fr nringstillfrseln och vitalt fr Reningsprogrammets effektivitet. Det kan ge ngra uppseendevckande och, till sist, mycketvlgrande resultat nr det tas p rtt stt i programmet, tillsammans med devriga ndvndiga vitaminerna och mineralerna i tillrckliga och proportionerliga mngder tillsammans med ordentlig lpning och svettning. Nr det tasi tillrckliga mngder tycks det upplsa och slppa ls LSD, marijuana ochandra droger och gifter frn vvnaderna och cellerna. Det kan snabbt frigraLSD-kristaller i systemet. Lpning och svettning mste gras i kombinationmed att man tar niacin fr att frskra sig om att de toxiska mnen det frigr

faktiskt verkligen spolas ut ur kroppen.

Ett lmpligt uppordnat personligt schema: det r viktigt att en person p dethr programmet upprtthller ett lmpligt uppordnat personligt schema. Detta betyder att nr man en gng pbrjat programmet mste man fortstta frstndigt med det och inte hoppa ver dagar eller gra det p ett slumpmssigtstt. Det betyder ven att man skall f tillrckligt med smn. Om man fortstter igenom programmet p ett ordnat stt kommer det att vara snabbare ocheffektivare.

Reningsprogrammet erstter inte de tgrder som beskrevs tidigare i dethr hftet fr personer som fr nrvarande r p droger och som r bengnaatt uppleva abstinenssymptom nr de fs att sluta med dem. Programmet skallendast pbrjas efter att sdan teknologi tillmpats.

39


40/61

DROGERNAS SKADLIGA EFFEKTER

I en vrld hemskt av droger finner

individen sig ofta vara offer fr deskadliga effekterna av droger,mediciner och alkohol, ven om deintogs ratal tidigare.

1

2

Droger r i grund och botten gifteroch utkrver sin tribut av en personskropp genom att sluka dess lager avvitaminer och mineraler.

3

4

Det finns bokstavligen tusentals artificiella mnen, avvilka mnga r giftiga, som kan komma in i en personssystem. Vi lever i ett kemiskt orienterat samhlle.

Frutom droger r vrvrld fylld av andramnen som r giftiga frmnskligt liv.

40


41/61

1984 5

Det r ett bevisat faktum attdrogrester kan frbli fast i kroppen.

KROPPSVV-NAD

Drogrester1994

ratal senare kan dessa KROPPSVVrester lossna och brja NAD

pverka personen igen.

ven om en person inte lngre tardroger s har han mentala bilder avdroger och drogupplevelser ...

6

Drogrester

7

... som kan reaktiveras s lnge somgiftiga drogrester r lsta i kroppen. En

persons medvetenhet, frmga ochuppfrande kan pverkas negativt.

8

41


42/61

EN ILLUSTRERAD BESKRIVNING AVRENINGSPROGRAMMET

9

Det finns emellertid

en vg ut ur dennaflla:Reningsprogrammet,en exakt kur somkan befria kroppen

frn skadligadrogrester och andragiftiga mnen.

Efter en medicinsk kontrollen orientering angende

programmet, springer persen stund fr att f blodet atcirkulera snabbare och systuppvrmt.

kad cirkulation grdjupare in i vvnaderna dskadliga avlagringar r fas

och frigr dem.

10

11

42


43/61

Efter att hasprungit s

svettas personenut drogresterna ien bastu. Ymnigsvettninghjlper till attrena systemet pdessa giftigamnen.

Nring i form av vissavitaminer och mineraler rocks en viktig del av

programmet.

12

13

Niacin, en av vitaminerna i B-komplexet,spelar en vital roll. Det tycks upplsa och

slppa ls drogavlagringar och kemiskaavlagringar frn kroppsvvnader och celler.

14

43


44/61

Niacin kan producera en del dramatiska effekter,

ssom en hftig rodnad, eftersom det vxelverkarmed brister som redan finns i cellulr struktur.

15

16

P grund av att drogrester tenderar attlsas fast i fettvvnader ...

... tas lite olja varje dag fr att frmjaatt dligt, drogfyllt fett byts ut mot braolja.

Olja

Olja

Dligt fett

Bra fett

17

Personen fortstter att ta sin vanligadiet, medan han frskrar sig om att

han fr rikligt med grnsaker (som intekokats fr mycket).

18

44


45/61

Kuren att springa ...

19

... svettas i en bastu, nring, och tillrckligvila upprepas dagligen ... 20

... tills man inte

lngre knnereffekterna avtidigare drogersom restimuleras.Renings

programmetstter en person ien position drhan kan fverkliga mentala

och andligavinster medScientologi-processing, drfratt effekterna avdroger p sinnetoch anden intehela tiden stts irestimulering.

2145


46/61

Syftet med det hr programmet r helt enkelt att rensa ut och rengra enssystem p alla ackumulerade froreningar ssom droger, insektsmedel och bekmpningsmedel, konserveringsmedel, etc., som genom sin nrvaro och sinarestimulativa effekter skulle kunna hindra eller frdrja att befria personenandligen genom ytterligare Scientologi-processing. Fr ngon som har tagitLSD eller angel dust skulle detta inkludera att bli av med alla kristallrester frnkroppen.

Allteftersom personen gr igenom Reningsprogrammet br man kunna se

en frbttring i hans fysiska vlbefinnande nr han frigr systemet frn dessackumulerade froreningar. Resultatet av detta program r en renad kropp, frifrn froreningar, droger, etc., som hade ackumulerats i den. Vi r emellertidinte intresserade av att hantera kroppar med Reningsprogrammet. Vrt intresse ligger i att frigra personen andligen.

Reningsprogrammet finns tillgngligt under professionell vervakning iScientologi-organisationer och -missioner ver hela vrlden. Dessutom frtl

jer boken Renad kropp klar tanke: Det effektiva reningsprogrammet exakt hur

man administrerar det hr programmet och beskriver alla dess steg.

Man br kunna komma igenom hela programmet p tv veckor med femtimmar om dagen. En del kommer att behva mer och en del kommer att behva mindre.

Med Reningsprogrammet har vi nu utvgen att uppn en snabb terhmtning frn effekterna av ackumuleringen av svl kemiska gifter i miljn sommedicinska droger och gatudroger som hmmar en person mentalt och andligen.

Genom att inkludera vitaminer, mineraler och oljor kan vi arbeta mot attterstlla kroppens biokemiska balans och gra det mjligt fr kroppen attteruppbygga sig sjlv efter de skador som stadkommits av droger och andrabiokemiska mnen.

46


47/61

Drogrundownen

Trots att Reningsprogrammet r ett vitalt steg nr det gller att hanteraeffekterna av droger, utgr det i sig sjlvt inte en fullstndig hantering.

Fullstndig befrielse frn droger och deras skadliga fljder krver att enperson ocks direkt riktar sig till de mentala intrycksbilder som r frknippade med att ha tagit droger. Under det att Reningsprogrammet avlgsnardrogrester som hller mentala intryck sbilder i stndig restimulering, sexisterar fortfarande dessa bilder. De kan bli restimulerade genom perceptioner i omgivningen och pverka personen negativt, under hans medvetenhetoch utom hans kontroll, en faktor som r bde lmsk och extremt skadlig.

Den processing som direkt tar itu med dessa bilder kallas Drogrundownen. Den levereras av hgt utbildade utvare i Scientologi-kyrkor och-missioner.

En rundown r en serie steg som utformats fr att hantera en specifikaspekt av en persons liv eller svrigheter och den har ett knt slutresultat.Resultatet av Drogrundownen r frihet frn de skadliga effekterna av droger,alkohol och medicin och frihet frn behovet att ta dem.

En persons perceptioner och registreringar av det fysiska universum nrhan r p droger r minst sagt inte tillrckligt noggranna, eftersom de utgren kombination av tidigare hndelser, inbillning och de faktiska hndelsersom intrffade vid tidpunkten ifrga. En person kan ha bilder frn tidigareupplevelser sammanblandade med sina perceptioner i nrvarande tid. I sjlvaverket r allts bilderna i hans sinne blandade i strre eller mindre grad. Sledes r bde hans minne och hans frmga att tnka frsmrade.

Drogrundownen hanterar flera viktiga aspekter p tidigare droganvndning. Frst riktar man sig direkt till upplevelser som personen hade medanhan tog droger med exakta procedurer som frigr uppmrksamhet som blevfast i dessa upplevelser s att de inte lngre pverkar honom.

Ju mer en person har ftt sin uppmrksamhet befriad frn tidigare hndelser, desto mer kapabel r han att ta itu med sitt liv. Han knner sig mer skrpt,har kade perceptioner, kan lttare kontrollera sig sjlv och sakerna i sin om

givning, och han blir mer och mer kapabel att samspela frnuftigt med andra.

47


48/61

Normalt spelaren person in

perceptioner avdet fysiskauniversumkorrekt i sittsinne.

Men droger kantrassla ihopdessainspelningar ochsvrt frvrngavad han

frnimmer och,senare, hansterkallande avvad som faktiskt

hnde.

Inspelade bilder

Faktiskhndelse

Tidigare hndelse

Inbillning

Inspelade bilder

Faktiskhndelse

48


49/61

En annan faktor man riktar sig till i Drogrundownen r att en person somhar tagit droger ocks har en mngd obehagliga fysiska, emotionella och men-tala sensationer frknippade med dem. Genom att upptcka och underskakllan till dessa frigrs den skadliga energi som r frknippad med dem i

sinnet.

Slutligen gr processingen rakt p sakens krna och lokaliserar den grundlggande anledningen till att personen tog droger. En person tog frn brjansin tillflykt till droger av en anledning ngot fysiskt lidande eller hopplshet.Drogproblemet r allts i huvudsak andligt. Personen led p ngot stt ochdrogerna blev ett stt att lindra det hr.

Personen sg p droger, alkohol eller medicin som ett botemedel mot

onskade knslor eller tillstnd som skulle kunna tcka ett nstan ondligtspektrum och inkludera allt frn fysiska smrtor till ngest till brist p sjlvfrtroende. Man mste drfr ta reda p vad som egentligen var fel innan drogerna blev hans lsning eller botemedel.

Om man inte riktar sig till denna ursprungliga anledning kvarstr behoveteller tvnget att ta droger eller medicin eller alkohol. Processing tar inte baraeffektivt itu med drogernas pverkan, utan gr det mjligt fr personen att

upptcka och utplna orsakerna som ledde honom till att ta dem frn frstabrjan, och drigenom fullstndigt utplna varje nskan att anvnda eller varaberoende av dem i framtiden.

Drogrundownen tar drfr itu med och hanterar de onskade knslor personen hade bde under och fre anvndandet av droger, alkohol eller medicin.Tvnget att fortfarande anvnda droger eller alkohol avlgsnas s att personeninte har ngot behov att ngonsin mer ta sin tillflykt till dem.

Genom att slutfra denna processing r personen ntligen fri frn allaeffekter av droger.

En fullstndig lsning p mental och andlig skada av tidigare droganvndning krver alla dessa steg.

49


50/61

Smrta

Onska

d

knsla

Emotion

Smrta

Onska

d

knsla

Emotio

nSmrta

Smrta

Sen

Smrta

On

skad

knsla

Smrt

a

Emotion

En person kanlokalisera kllan

till alla skadligamentala effekterav droger, Sensationalkohol ochmedicin medDrogrundown

processing.Personen kan bli

fri frn dessaskadligamentala effekter

och, dessutom,fri frn behovetatt ngonsin merta droger.

Sensa on

on

50


51/61

VGEN UTEndast Scientologi kan fullstndigt hantera drogernas effekter.

De stt man kan f ngon att sluta ta droger r nu knda hantering mednringsmnen och objektiva processer som hjlper en person att komma igenom en period av torkning.

Den andra tgrden r sedan Reningsprogrammet. Detta program r till frvarje person som har tagit droger eller blivit utsatt fr giftiga mnen av ngotslag.

Och efter att en person framgngsrikt har avslutat Reningsprogrammet,

kommer processing p Drogrundownen att fullstndigt avsluta hanteringenav de mentala och andliga effekterna av droger.

Utan fungerande metoder med vilka man kan hantera effekterna avdroger, r mnga mnniskor dmda att leva i kemiska bojor. Trots att drogerverkar ha frdelar p kort sikt, maskerar de endast problemen, de lser deminte.

Andra stt att rehabilitera drogmissbruk har misslyckats frmst p grundav brist p kunskap. De saknar en verklig frstelse av sinnet, det finns lite el

ler ingen frstelse fr mnniskans andliga natur. Droger och deras effekter psinnet och individen r oknda. Resultatet r ett materialistiskt synstt (mnniskan r ett djur) som inte tar hnsyn till dessa grundlggande och viktiga faktorer. Allt detta sammantaget leder till ngot som bevisligen inte fungerar.

Scientologi, andra sidan, har ett fungerande och ytterst effektivt rehabiliteringsprogram fr drogmissbruk, drfr att det inte endast vnder sig till deriktiga problemen, utan ven till den verkliga kllan till dessa problem.

Genom att frst mnniskans sanna natur, finns metoderna fr att hantera

de biokemiska, mentala och andliga faktorerna nr det gller droger.Scientologi har svaren.

51


52/61

PRAKTISKAVNINGARHr r vningar som du kan gra fr att hjlpa dig att ka din frstelse av

och frmga att tillmpa de data som finns i detta hftet.

1Se dig omkring dr du bor eller arbetar och hitta exempel p droger ellergifter. Till exempel, titta p produkter som finns i ett medicinskp, elleretiketter p matvaror, osv. Gr detta tills du ltt kan knna igen exempelp droger och gifter i din omgivning.

2Se dig omkring och observera exempel p effekter av anvndning avdroger i samhllet.

3Skaffa ingredienserna fr Kal-Mag och tillaga ett glas, genom att fljainstruktionerna i detta hftet.

4Hitta en vn eller ngon som du knner som har tagit droger och gehonom processing med ngon av de processer som finns i detta hftet

tills personen har bra indikatorer och en kognition som ett resultat avprocessen. Upprepa detta med andra mnniskor tills du knner dig skerp din frmga att anvnda dessa processer.

5Utbilda ngon i mnet droger genom att anvnda data frn detta hftet,med slutresultatet att personen vet vad droger och dess effekter r, ochden enda effektiva lsningen p detta, s som det har upptckts iScientologi.

52


53/61

RESULTAT FRN TILLMPNING

Runt hela vrlden fortstter regerings-understdda drogrehabiliteringsprogramatt misslyckas med en bedrvlig genom-snittlig framgngsgrad av 15 procent.Detta betyder att ttiofem av hundra miss-brukare fortstter sina vanor och det ringen framgng alls. Men drogrehabilite-ringsprogram dr man anvnder L. RonHubbards teknologi kastar nstan om

detta misslyckade frhllande. En obero-ende studie i Spanien visade, till exempel,att 70 procent av dem som avslutadeett program som baserats p L. RonHubbards arbete frblev drogfria. I Sverige visade en annan oberoende studie att84 procent av dem som avslutade ettliknande program efter tv r fortfarandevar drogfria.

Hubbards drogrehabiliteringsprogramlevereras i Scientologi-organisationer runthela vrlden. Om du stter p ngra somhelst problem med att tillmpa ngon avprocedurerna i detta hftet, och behverhjlp, kan du kontakta din nrmaste kyrkaeller mission som finns i listan i slutet avdetta hfte.

Effektiviteten i att anvnda L. Ron

Hubbards metoder fr att rdda andrafrn de frdande effekterna av drogmissbruk och knslan av uppnende nrman gr det beskrivs p de fljandesidorna:

Efter att ha brjat anvnda droger i trettonrsldern, erknde en amerikanskman slutligen att han var en drogmissbrukare. Han bestmde sig fr att gra

ngonting fr att komma bort frn kokain

och andra droger innan de delade hansliv. Hr r hans historia.

Jag tog vrvning i den amerikanskaarmn drfr att jag trodde disciplinenskulle hjlpa mig att bli av med min vanaoch hlla mig borta frn droger, men somskytt i fallskrmstrupperna slutade det medatt jag anvnde lika mycket kokain som jaggjorde i det civila livet. Omkring en fjrdedelav min division anvnde droger och vi kal-

lade oss fr de flygande knarkarna. S jaglmnade det militra efter tre r p grundav drogmissbruk. Jag behvde uppenbarli-gen ngonting annat n ett militrt liv fratt bli av med mitt problem. Jag brjadehoppa in och ut i olika drogrehabiliterings- program under de fljande fem ren. Mendet var hursomhelst inte frrn jag anvndeL. Ron Hubbards teknologi som jag kundeleva ett drogfritt liv. Sedan dess har jaghjlpt andra att bli av med sitt missbruk avallt ifrn heroin till alkohol, genom attanvnda programmet.

SCIENTOLOGI FRESPRKAR ETT DROGFRITT LIVGymnasie-studerande

89,5% Gymnasie-studerande

69,7%

Scientologer

10,2% Scientologer

0%

Alkoholanvndning Anvndning av gatudroger

En jmfrelse avdrog- ochalkohol

anvndning hosamerikanskatonringar ochett genomsnitt

av scientologervisar p vrdetav Scientologinr det glleratt lsa drog

problemet.

53


54/61

Reningsprogrammet r det enda verk-ligt effektiva programmet i sitt slag i helavrlden, vilket en lkare i Amsterdam,Holland, hller med om. Efter att haunderskt missbrukare fre, under ochefter Reningsprogrammet, sade han:

Enligt min sikt, r Reningsprogrammet, som utvecklades av L. Ron Hubbard detenda som i praktiken har visat sig varaeffektivt. Jag talar utifrn erfarenhet drfratt jag hade kontakt med missbrukare innande startade p avgiftningen p Reningsprogrammet. Genom att gra de frberedandestegen i programmet har personen redanfrndrats s mycket att jag ibland tnkeratt jag har gjort ett misstag och inte sitterframfr en tidigare heroinmissbrukare.

En faders tankar om sin son, Robert,ver en fyrarsperiod:

Fr fyra r sedan kom Robert hemfrn trning i marinen, mycket tystlten ochtillbakadragen, utan intresse fr arbete ellernjen och utan en normal drift att ta sigfram i vrlden. Han verkade ha blivit smrevecka fr vecka, mycket orkesls och deprimerad. Jag var vldigt naiv, eftersom jagaldrig insg att det var droger som var problemet.

Efter flera besk hos lkare och klinikerblev lkarna ense om att skriva ut den sinnesfrndrande drogen Ritalina, fr att frbttra hans stt att tnka. Denna drog somr statligt kontrollerad frmodades hjlpahonom att brja tnka p ett normalt stt,och gra saker som normala mnniskorgr.

Robert blev beroende av denna drog iutstrckningen av hundra tabletter varjevecka. ven om drogen frmodades varakontrollerad, skrev skrupelfria lkare utmedicineringen. Han blev till en laglig knar

kare. I mitt tillstnd, ringde jag upp lkarnaoch hotade med att gra en rttslig sak avdet, men Robert skulle bara hitta en annanlkare som var ivrig att tjna snabbapengar och fick mer medicinering.

Han blev s svr att leva med och selak att han stal frn oss och ljg fr ochhotade sin mor. Jag fick honom slutligenarresterad fr grov stld bara fr att fhonom ut ur huset och hoppades att detta

skulle chocka honom s att han kom tillbaka till verkligheten. Domaren slpptehonom villkorligt, och han fortsatte taRitalina.

Vi var i ett avgrande skede och tnkteskicka honom i fngelse innan han skadadesig sjlv eller jag gjorde det, (Gud frbjude).

En morgon tittade jag p TV och sgtv unga mn prata om drogproblem ochinsisterade p att de kunde hjlpa om manbara ringde, s jag gjorde det. Sedan pratade jag med min son och vi satte upp ettmte. Robert gick till ett center i Los Angelessom anvnde L. Ron Hubbards teknologi. Debrjade arbeta med honom p tjugofyratimmarsbasis fr att hjlpa honom bli av meddrogmissbruket.

Robert brjade frndras till det bttre och oj vilken frndring. Inga fler droger.Han kom hem ver helgerna, och var lugn

och samlad och brjade tala intelligent ochbete sig frnuftigt.

Fyra mnader har gtt, och Robert harblivit bttre fr varje vecka, trakasserar intelngre sin mor, begr inte lngre det omjliga eller frvrnger saker fr att passahonom.

Han har verkligen besegrat drogen ochr p god vg att gra ngonting vettigt.

Vra vnner och andra frgar nu hurdet kom sig att vi har ftt en son som r somtnksam, lugn och talar s intelligent.

54


55/61

Jag bara ler och svarar att han arbetar meden grupp av mnniskor i Los Angeles somhjlper unga mnniskor att brja p livetsvg.

Lycka till Robert,frn din far.

Och tack till alla hans vnner dr, vidcentret.

Gldjen i att skapa terstlldes fullstn-digt fr en musiker nr hon blev av meddrogernas effekter.

Fr en musiker r en av de viktigastefrmgorna, att kunna vara mycket medvetenom vad de andra musikerna i bandetspelar och tnker. Medan jag var pReningsprogrammet hanterade jag effekternaav en stor mngd marijuana och venmedicinska bedvningsmedel.

En dag liksom hoppade min medve-

tenhetsniv upp till en helt ny niv frgerljud alla mina sinnen blev vidare ochrikare. Jag var ganska upplivad p grund avdetta; men det var inte allt. Den kvllen kte jag till repetitionsvningarna direkt ochmrkte frn brjan att ngonting varannorlunda och bttre. S som grupp var vi,som det kallas, p hugget hela kvllen det r det fantastiska tillstndet nr man rmycket intensivt medveten om vad varjeperson gr och vart de r p vg. Hela ensuppmrksamhet r borta frn en sjlv ochspelandets mekanismer och ligger fullstn-digt p musikens skapande!

Det skedde utan anstrngning och varstabilt. Publiken och bandmedlemmarnavar hnfrda ver skillnaden.

Den knslan har inget pris.

r av heroinberoende hade frt ett giftpar till ddens rand, utan utvg. Som

tur var informerade mannens syster omL. Ron Hubbards upptckter om droger,

och de kunde terstlla sin hlsa och livs-lust.

Nr min man och jag brjade pL. Ron Hubbards rehabiliteringsprogramvar vi bda heroinmissbrukare och anvndeandra droger ocks. Min man fick veta avlkare att han inte hade lng tid kvar. Hanhade terkommande hjrtattacker; och hansandning och hjrta t.o.m. stannade upp tregnger och jag lyckades knappt rdda

honom. Vi hade nstan tappat frstndetnr min mans syster berttade fr oss omL. Ron Hubbards rehabiliteringsteknologi.

Vi hittade ett center som levereradeprogrammet och gick igenom abstinensen vilket var frvnansvrt ltt. Vi var mycketfrvnade ver hur snabbt och effektivt det fungerade, speciellt med tanke p denmngd droger som vi hade anvnt.

Sedan fortsatte vi med Reningspro-grammet. Det var tufft i bastun men dethjlpte att svettas ut gamla droger ur vrakroppar. Nr min man var klar sade han attdet kndes som om en dimma hade lyfts frn hans huvud. Jag knde mig som entonring igen, ung och livlig. Nr det gllerresten av programmet, hjlpte det till att fbort suget ur sinnet och fick mig till nrva-rande tid s att jag inte ltade mig i detfrflutna.

Programmet gav mig en ny syn p livet.

Jag har inget mer sug efter droger och jaghar ftt tillbaka min man i full styrka. Hanverkar inte ha problem med ngonting alls.Han r lika hlsosam som en som inte tagitdroger alls.

Jag vill tacka mnniskorna vid centretfr att de har gett oss tillbaka vra liv ochltit oss leva lyckligt och hlsosamt ochdrogfritt.

Vi har beslutat att stanna p centret fr

att hjlpa andra att uppn drogfria liv och frska gra hela planeten drogfri. Jag

55


56/61

knner att jag kan uppn vad som helst. Jagknner mig ung igen, utan de tyngder av

droger som hll mig nere s lnge.

En mor i Milano, i Italien, var frtvivladnr hon sg sin son g nedt av drogernasfrdande effekter. Hennes frtvivlan blevtill hopp och sedan lycka d hennes sonterstlldes genom L. Ron Hubbardsrehabiliteringsteknologi.

Jag levde under mnga r med hoppetatt min son kunde bli fri frn droger. Men

dag fr dag knde jag att han hll p attglida ifrn mig. Hans rehabilitering varmycket avlgsen.

Sedan skrev min son in sig p ettdrogrehabiliteringscenter som anvnderHubbards teknologi. Jag mste erknna att jag inte trodde att det skulle fungera. Hanvar p centret i tta mnader, men jag varrdd att nr han kom tillbaka skulle hanbrja ta droger igen drfr att vi har haft

liknade erfarenheter i det frflutna. Men jagintalade mig att ha frtroende och modnnu en gng.

I fyra r har det gtt bra fr min son.Han terfll inte till droger igen och har ettbra arbete och jag kan se att han tror p sigsjlv i allt han gr.

Fr en engelsman var tillvaron en frdnedt mot total katastrof, tills en vnhjlpte honom att f stopp p det, vndaom och klttra tillbaka till ett liv som varvrt att leva.

Innan jag sttte p Hubbardsdrogrehabiliteringsprogram, hade jag anvntdroger i sexton r. Jag brjade med att rkamarijuana och gick snart vidare tillamfetaminer, LSD och smntabletter. Dettafortsatte i ungefr tio r innan jag brjademed inne-drogen kokain. Jag troddeverkligen att jag viste vad livet handladeom. Men det var endast en effekt frn mittsinne och kropp som, vet jag nu, var

fullstndigt genomsyrat av droger (gifter)som jag hade tagit. Medan detta pgick

kunde jag inte ha ngot ansvarsfullt jobbeller ta ansvar fr det dagliga livets groml.

Brott blev livets andra sida. D mittbegr efter mer droger vxte, blev minabrott allvarligare. Jag blev vldigt intvndoch tyckte det var svrt att ha ett normaltsamtal om ngonting. Mina krafter nr detgllde sjlvkontroll var helt bortblsta ochefter en specifik incident med brott hamnadejag i fngelse igen. Heroin var ett bekvmtstt att fly verkligheten om vad som hndemed mitt liv. Efter tre mnader i fngelseslpptes jag tillbaka till samhllet fr att fortstta drifrn jag hade slutat. Menolyckligtvis fr samhllet, och mig sjlv, varjag nu heroinmissbrukare.

Alla mina frhoppningar och ambitionerhade frsvunnit och jag befann mig i enoundviklig frd nedt. Brott blev terigen en

vardaglig freteelse. Men jag hade ingensom helst kontroll och innan jag insg vad jag hll p med, hade jag hamnat i strresvrigheter n ngonsin tidigare.

Slutligen, efter ptryckningar frn minfamilj, brjade jag den lnga kampen fr attvervinna mitt missbruk. Jag gick igenomett antal obekvma och misslyckadeavgiftningar p olika kliniker som kostademig mer n 25.000 dollar. Men inom en

ganska kort tid efter varje avgiftninghamnade jag i heroinmissbruket igen. Jagkunde inte frst varfr, efter varje gngtervnde jag till samhllet med positivamlsttningar, jag terfll i ett sinnestillstndav att jag inte kunde hantera livet utanheroin.

Lyckligtvis hittade jag en som knde tillHubbards otroliga drogrehabiliteringstekniker.Jag brjade p programmet och efter endasten kort tid hade jag terftt kontrollen i mittliv antagligen fr frsta gngen.

56


57/61

Sedan jag avslutade programmet vet jag att jag har en framtid och att jag kan

leva resten av mitt liv ssom resten av mittliv, inte endast dag fr dag.

Om du sker efter en utvg, finns denhr. Jag vet.

Det finns mnga som aldrig ger vika frde ptryckningar och anledningar tilldrogmissbruk som r alltfr vanliga idagens samhlle. Men till och med dessamnniskor kommer osannolikt att und-

komma mnga skadliga mnen, vilkafinns i verfld i den moderna vrlden bekmpningsmedel, industriavfall, kon-serveringsmedel och tillsatser i mat; listankan gras lng. Hubbards reningspro-gram erbjuder en lsning till de skadligaeffekter som detta kemiska avfall orsakarsjlen. Drfr har reningsprogrammetvisat sig vara mycket populr inte enbarthos dem som har blivit utsatta fr gatu-drogernas hrjningar, utan ven hos dem

som har levt relativt drogfria liv. Dennaberttelse r ett exempel p detta faktum.

Innan jag gjorde Reningsprogrammetvar jag inte alls ngot som kan kallas frknarkare. Jag hade tagit ngra drinkar och ftt mediciner ngra gnger, men det varallt. Jag trodde inte att dessa skulle ha hafts stor effekt p mig. Men nd, nr jag fickhra talas om Reningsprogrammet blev jaggenast intresserad. Jag tnkte att allakemikalier som jag hade ftt i mig genomren, i konserver, dlig stadsluft, kranvattenoch s vidare skulle kunna ha en effekt pmig. N, jag hade rtt!

Efter programmet var frndringen hosmig otrolig. Jag brukade jmt ha huvudvrk. Jag trodde att det bara var ngot jag fickleva med. Efter reningsprogrammet frsvanndet och har inte kommit tillbaka.

Men ngot som r viktigare. Jag kndemig fullstndigt ren och mycket mer inrvarande tid. Mycket frsch och alert ochdr. Det var en enorm skillnad.

57


58/61

OM

L. RON HUBBARD

D et finns inget mera passande uttalande som exemplifierar L. RonHubbards liv n hans enkla ord: Jag tycker om att hjlpa andra och rknar detsom min strsta gldje i livet att se en mnniska frigra sig frn de skuggor somfrmrkar hennes dagar. Bakom dessa betydelsefulla ord finner man ett liv i

mnsklighetens tjnst och ett arv av visdom som gr det mjligt fr vem somhelst att uppn sedan lnge omhuldade drmmar om lycka och andlig frihet.

Han fddes i Tilden i Nebraska den 13 mars 1911, och startade tidigt p sin vgav upptckter, en vg som utmrktes av en hngivenhet till hans medmnniskor.Jag ville att andra mnniskor skulle vara lyckliga, och kunde inte frst varfrde inte var det, skrev han om sin ungdomstid, och hri kan man sknja de tankarsom lnge skulle leda hans steg. Vid nitton rs lder hade han rest mer n 40.000mil och underskt javanesiska, japanska, indiska och filippinska kulturer.

Ron tervnde till Frenta staterna 1929 och terupptog dr sin formellautbildning och studerade matematik, ingenjrsvetenskap och den vid den tidennya vetenskapen krnfysik vilka samtliga frsg honom med mycket viktigakunskaper fr hans fortsatta forskning. Fr att finansiera denna forskning, gavhan sig in p en frfattarbana under det tidiga 1930-talet, och blev snart en av demest lsta frfattarna inom den populra sknlitteraturen. Han frlorade dockaldrigsitt ursprungliga ml ur sikte, utan fortsattemedsin huvudsakliga forskninggenom omfattande resor och expeditioner.

Vid USAs intrde i andra vrldskriget gick han med i Frenta staternas flottasom ljtnant och tjnstgjorde som beflhavare p ubtsjagare. r 1945, delvisblind och frlamad av skador som han drog sig i strid, diagnosticerades han somobotligt invalidiserad. Genom att tillmpa sina teorier om sinnet var hanemellertid i stnd att hjlpa inte bara sina medpatienter, utan han tervann vensin egen hlsa.

58


59/61

Efter ytterligare fem r av intensiv forskning presenterade Ron sina upptckterfr vrlden i boken Dianetik: Hur tanken pverkar kroppen. Dianetikboken varden frsta populrhandboken om det mnskliga sinnet som uttryckligen skrivitsfr gemene man. Den inledde en ny era av hopp fr mnskligheten och en nyfas i L. Ron Hubbards liv. Han upphrde emellertid inte med sin forskning, ochallteftersom den ena upptckten efter den andra noggrant kodifierades mot slutetav 1951, fddes den tillmpade religisa filosofin Scientologi.

Eftersom Scientologin frklarar allt liv, finns det ingen aspekt av mnniskans

existens som L. Ron Hubbards efterfljande arbete inte tog upp. Han vistadesomvxlande i Frenta staterna och i England, och genom sin fortsatta forskningfann han lsningar p sdana sociala problem som den sjunkande standarden inomutbildningen och det utbredda drogmissbruket.

Allt som allt omfattar L. Ron Hubbards arbeten i Scientologi och Dianetik totalt40 miljoner ord av bandinspelade frelsningar, bcker och andra skrifter.Sammantaget utgr detta det arv som han lmnade efter sig vid slutet av sitt liv,den 24 januari 1986. nd utgjorde L. Ron Hubbards bortgng inte p ngot stt

ett slut; ty med 100 miljoner exemplar av hans bcker i omloppoch med miljontalsmnniskor som dagligen tillmpar hans teknologi fr att uppn frbttring, kanman definitivt sga att vrlden fortfarande har sin strsta vn i L. Ron Hubbard.

59


60/61

ORDFRKLARINGAR

auditering: samma somprocessing. Seprocessing idessa ordfrklaringar.auditr: ngon som r utbildad och berttigad tillatt leverera Scientologi-processing till individer somhar nytta av det. Uttrycket kommer ifrn latinskaaudire, att lyssna. Se ven processing i dessaordfrklaringar.bekrfta: ge (ngon) en bekrftelse. Se venbekrftelse i dessa ordfrklaringar.bekrftelse: ngonting som sgs eller grs fr attinformera ngon annan om att hans pstende ellerhandling har uppfattats, frsttts och mottagits.

Drogrundownen: en serie av processer som riktarsig till de mentala intrycksbilder som har sambandmed att ha tagit droger. Resultatet av Drogrundownenr frihet frn de skadliga effekterna av droger, alkoholoch medicin, samt frihet frn behovet att ta dem.havingness: knslan att man ger eller innehar;det kan ocks beskrivas som konceptet av att kunnastrcka sig ut eller att inte vara frhindrad frn attstrcka sig ut.indikator: ett tillstnd eller en omstndighet somframtrder under en process som indikerar (pekarut eller visar) om processen gr bra eller dligt. Tillexempel: att den person som mottar processingenser vaknare eller gladare ut, skulle vara goda

indikatorer. Se venprocess i dessa ordfrklaringar.kognition: en ny insikt om livet. Det r ett uttalande istil med: Vet du vad, jag ; ngonting som enperson pltsligt frstr eller knner.mentala intrycksbilder: tredimensionella frgbildermed ljud och lukt och alla andra perceptioner, samtpersonens slutsatser eller spekulationer. De rmentala kopior av ens perceptioner ngon gng idet frflutna, fast i fall av medvetslshet eller minskadmedvetenhet finns de underpersonens medvetande.nrvarande tid: den tid som finns nu och somblir frfluten nstan lika snabbt som man lggermrke till den. Det r en term som mer frittanvnds fr omgivningen s som den existerar nu.Objektiv process: en typ av process som hjlperen person att rikta sin uppmrksamhet frn sig sjlvoch ut mot sin omgivning och mnniskorna ochsakerna i den. Objektiv syftar p yttre saker, intepersonens tankar eller knslor. Objektiva processerhar att gra med det verkliga och observerbara. Demanar personen till att upptcka eller finna ngotutanfr honom sjlv.process: en exakt serie av direktiv eller en serie avtgrder som vidtas fr att uppn ett nskat resultat.processing: en speciell form av personlig vgledning,unik i Scientologin, vilken hjlper en individ atttitta p sin egen existens och frbttrar ens frmga

att konfrontera vad man r och var man r.Processing r en exakt, noggrant systematiseradaktivitet med exakta procedurer.

Reningsrundownen: ett program bestende avmotion, svettning i bastu, nring och ett vlordnatpersonligt schema. Det rensar ut och rengrens system p alla de ackumulerade froreningarssom droger, insektsmedel och bekmpningsmedel,konserveringsmedel, etc., som genom sin nrvarooch restimulativa effekter skulle kunna frhindraeller frdrja att personen blir andligt befriad genomScientologi-processing.

restimulering: reaktiveringen av ett minne av entidigare otrevlig upplevelse beroende p liknandeomstndigheter i nuet, som nrmar sig omstn

digheterna i det frflutna.rundown: en serie steg som utformats fr atthantera en specifik aspekt i en persons liv eller avhans svrigheter och som har ett knt slutresultat.

Scientologi: en religis tillmpad filosofi utveckladav L. Ron Hubbard. Det r lran om och handhavandetav anden i relation till sig sjlv, universa och annatliv. Ordet Scientologi kommer frn det latinska ordetscio, vilket betyder veta, och det grekiska ordetlogos, vilket betyder ordet eller den yttre formenmed vilken den inre tanken uttrycks eller grsknd. Fljaktligen betyder ordet bokstavligen attveta hur man vet.

somatik: ett ord som anvnds inom Scientologinfr att benmna varje kroppssensation, sjukdom,smrta ellerobehag. Soma betyder kropp p grekiska.

thetan: personen sjlv inte hans kropp eller hansnamn, det fysiska universum, hans sinne ellerngonting annat det r det som r medvetet omatt vara medvetet; den identitet som r personen.Termen thetan myntades fr att eliminera varjemjlig frvirring med ldre, ogiltiga begrepp. Detkommer frn den grekiska bokstaven theta somgrekerna anvnde fr att representera tanke ellerkanske ande, till vilken ett n lggs fr att skapa ettsubstantiv, p det moderna sttet att skapa ord somr brukligt inom ingenjrskonsten.

tidsspr: den ackumulerade inspelningen avalla ens mentala intrycksbilder. Se ven mentalaintrycksbilder i dessa ordfrklaringar.

TR: frkortning fr eng. Training Routines (utbildningsvningar). Se utbildningsvningar i dessaordfrklaringar..

utbildningsvningar: vningar som fr en personi stnd att frbttra sin niv av kommunikationsfrdighet. Genom att gra dessa vningar kan enpersons frmga att kommunicera med andrafrbttras i hg grad.

verklighet: det som tycks existera. Verklighet r i

grunden verenskommelse; den grad av verenskommelse som uppns mellan mnniskor. Det vikommer verens om som verkligt r verkligt.

60


61/61

NEW ERA Publications International ApS NEW ERA r ett registrerat varumrke och servicemrke i bland annat Danmark och innehas av

Store Kongensgade 53, 1264 Copenhagen K, Denmark New Era Publications International ApS

ISBN 87 7968 196 4

svar på drogproblemet

Documents