surahammars kommun · verkets decemberprognos. bnp växte med 3,4 procent det tredje kvartalet....

Årsredovisning 2015

Surahammars kommun

Skolavslutning 2015. Foto: Urban Dimberg

Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-04-18

Innehåll

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET ............................................................................. 1

ORGANISATIONSÖVERSIKT .......................................................................................................................... 2

MANDATFÖRDELNING .................................................................................................................................... 2

UTVECKLING I KORTHET .............................................................................................................................. 3

SÅ ANVÄNDS PENGARNA ............................................................................................................................... 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ...................................................................................................................... 4

SAMHÄLLSUTVECKLING ...................................................................................................................................... 4 V IKTIGA HÄNDELSER ........................................................................................................................................... 6 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING .......................................................................................................................... 7 FINANSIELLA MÅL ................................................................................................................................................ 8 FINANSIELL PROFIL FÖR SURAHAMMARS KOMMUN ............................................................................................. 9 EKONOMISK ANALYS ......................................................................................................................................... 10 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING ................................................................................................................ 15

VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER ...... ..................................................... 17

KOMMUNSTYRELSEN ......................................................................................................................................... 17 BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN ...................................................................................................................... 20 SOCIALNÄMNDEN .............................................................................................................................................. 23 BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN .............................................................................................................................. 26

FINANSIELLA RAPPORTER .......................................................................................................................... 29

RESULTATRÄKNING (TKR) ................................................................................................................................. 29 BALANSRÄKNING (TKR) ..................................................................................................................................... 30 KASSAFLÖDESANALYS (TKR) ............................................................................................................................. 31 INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)* .................................................................................................................. 32 NOTER ............................................................................................................................................................... 33

KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND ............ ....................................................... 36

SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB .......................................................................................................... 36 SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB ........................................................................................................... 37 KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND ........................................................................................................... 37 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR) ............................................................................. 38 VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF)................................................................................... 38

REDOVISNINGSPRINCIPER .......................................................................................................................... 39

BEGREPPSFÖRKLARINGAR ........................................................................................................................ 41

1

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Kommunens resultat är för femtonde året i rad positivt, detta går klart emot den uppfattning som många har att det skulle gå dåligt för kommunen ekonomiskt. Det finns fortfarande saker att arbeta med ekonomiskt och vi måste arbeta aktivt för att stärka kommunens ekonomi. Ett positivt resultat är mycket viktigt för att vi ska klara de utmaningar som ligger framför oss. Invånarantalet har under 2015 fortsatt att stiga och det är nu inte långt kvar till att bryta igenom gränsen på 10 000 invånare i kommunen. Flyktingsituationen har under året tagit mycket kraft och resurser från organisationen. Vi har haft utmaningar både när det gäller personal för att utreda de flyktingar som kommit till oss, men också när det kommer till att skapa boenden som är acceptabla. Alla inblandade har dock gjort ett fantastiskt fint arbete med att göra det bästa av situationen. Det är med glädje jag kan konstatera att vi påbörjat utvecklingsprojektet ”Attraktivt Företagsklimat”, ett treårigt projekt som syftar till att det i Surahammars kommun ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Det samarbete som knöts mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet efter valet har nu haft ett år på sig att arbeta framåtsyftande. Samarbetet fungerar mycket bra och det råder en samsyn om hur vi ska styra kommunen in i framtiden. De viktigaste frågorna är naturligtvis de kommunala kärnverksamheterna; vård, skola och omsorg. Vi fokuserar också på att arbeta mycket aktivt med kommunens ekonomi. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till alla anställda, förtroendevalda och andra som bidragit till verksamheten under året! Tobias Nordlander Kommunstyrelsens ordförande

2

ORGANISATIONSÖVERSIKT

KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNSTYRELSE

Valnämnd Revision

Arbetsutskott Personalutskott

Bygg- och miljönämnd

Socialnämnd

Barn- och bildningsnämnd

Överförmyndarnämnd

Surahammars KommunalTeknik ABSurahammars kommun 100 %

Surahammarshus Förvaltnings ABSurahammars kommun 100 %

Kolbäcksådalens GymnasieförbundSurahammars kommun 39,6 %Hallstahammars kommun 60,4 %

Mälardalens Brand- och RäddningsFörbund (MBR)Surahammars kommun 9,1 %Hallstahammars kommun 11,5 %Västerås Stad 79,4 %

MANDATFÖRDELNING Kommunfullmäktige är Surahammars kommuns högsta beslutande organ, Surahammars egen "riksdag". Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. De ärenden fullmäktige beslutar om har oftast behandlats i nämnder och styrelser. De 39 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstingsvalen.

Parti MandatSocialdemokraterna (S) 15Centerpartiet 5Moderaterna (M) 5Sverigedemokraterna (SD) 5Vänsterpartiet (V) 4Folkpartiet (FP) 2Miljöpartiet (MP) 2Kristdemokraterna (KD) 1Totalt 39

3

UTVECKLING I KORTHET

2011 2012 2013 2014 2015

AllmäntInvånare 31 december 9 871 9 890 9 834 9 918 9 985Kommunal skattesats, % 22,19 22,31 22,31 22,31 22,31

PersonalPersonalkostnader 296,2 307,1 322,3 337,5 350,8Antal årsarbetare 597,5 665,2 601,1 605,9 601,1

ResultatÅrets resultat 2,4 4,0 20,0 18,9 34,0Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,1% 97,1% 93,7% 94,7% 92,4%

DriftsredovisningNettokostnader inkl. finansnetto -461,4 -460,7 -456,1 -468,3 -479,9

InvesteringarNettoinvesteringar 76,0 17,1 13,5 10,0 23,2

SkulderLåneskuld till kreditinstitut 306,8 303,5 297,5 290,8 287,3Borgensåtaganden 337,0 323,9 331,3 267,7 290,4

Soliditet 10,7% 10,7% 14,3% 17,5% 21,9%

Alla belopp är i mkr om inget annat anges.

SÅ ANVÄNDS PENGARNA

4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Surahammars kommun påverkas av en mängd yttre omständigheter. Några av de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget.

SAMHÄLLSUTVECKLING Under år 2015 har återhämtningen i världsekonomin fortskridit i de stora utvecklande ekonomierna. Återhämtningen understöds av fortsatt expansiv penningpolitik, gynnsamma finansiella förhållanden, god inhemsk efterfrågan och ett lågt oljepris. Den globala konjunkturen stärks framöver men omvärlden är splittrad. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, är tillväxten långsamt på väg att stärkas även om det går trögt på flera håll och det fortfarande finns orostecken kring styrkan i uppgången. I USA är tillväxten starkare och där närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande. Konjunkturen har mattats av i många tillväxtekonomier, bland annat till följd av en inbromsning i Kina. Bland de tillväxtländer som är viktiga för Sveriges ekonomi väntas en försiktig återhämtning och en stabilisering av BNP-tillväxten under 2016. Tillväxttakten hålls dock ned av strukturella problem på många håll och länderna väntas inte utgöra samma motor i världsekonomin som tidigare. I Kina väntas ombalanseringen av ekonomin, med relativt sett högre privatkonsumtion och lägre investeringar, fortsätta de kommande åren och resultera i gradvis lägre BNP-tillväxt. Sammantaget bedöms tillväxten i världen som helhet stiga från 3,1 procent i år till 3,6 procent 2016 och därefter till drygt 3,8 procent de kommande två åren. Svensk ekonomi kännetecknas av en konjunktur-uppgång och sedan oktober har utvecklingen varit något starkare än förväntat enligt Ekonomistyrnings-verkets decemberprognos. BNP växte med 3,4 procent det tredje kvartalet. Efterfrågan breddades och förutom hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar bidrog även exporten och näringslivets investeringar till tillväxten.

Tillväxten innebär att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten pressas tillbaka. I slutet av 2016 beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 % och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. Sammantaget innebär den starka inhemska efterfrågan och en fortsatt återhämtning i omvärlden att svensk ekonomi växer snabbare 2015-2017 än det historiska genomsnittet. BNP väntas växa, i riksbankens prognos i december, med 3 procent i genomsnitt under prognosperioden. Riksbanken har under hela år 2015 haft en expansiv penningpolitik och har under året sänkt reporäntan till -0,35 procent och köpt stora mängder statsobliga-tioner. Agerandet har bidragit till den goda tillväxten, sjunkande arbetslösheten och den stigande inflationen. Skatteintäkterna är den viktigaste inkomstkällan för kommunsektorn och de ökade i snabb takt i år till följd av både skattehöjningar och den starka tillväxten. Den starka utvecklingen av skatteintäkterna håller även i sig nästa år, tack vare en fortsatt god utveckling av lönesumman och pensionerna, men under andra halvan av 2016 beräknas dock den svenska ekonomin nå konjunkturell balans och därmed avtar också skatteunderlagets reala tillväxt, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar. I den konjunkturella balansen kommer sysselsättningen att dämpas och kommunerna kommer att stå inför stort tryck på omprioriteringar mellan verksamheterna. Bidragande orsaker till omprioriteringarna är de demografiska förändringarna men även de ökade antalet asylsökande. De närmaste åren kommer det även vara ett högt tryck på investeringar i kommunerna.

5

Befolkning Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för alla kommuner. Av vikt är också befolkningsstrukturen. Antal invånare i Surahammars kommun uppgick till 9 985 personer den 31 december 2015, vilket är en ökning med 67 personer från den 31 december 2014.

Under 2015 föddes 95 (90) barn men samtidigt avled 131 (109) personer och födelseöverskottet blev därför negativt. Under 2015 var flyttnettot positivt, 99 (100).

Antal invånare per 31 december

10 122 10 062 9 98510 196 10 109 9 980 9 949 9 871 9 890 9 834 9 918

5000

6000

7000

8000

9000

1000011000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Näringsliv Surahammars kommun har klättrat 62 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat i Svenska kommuner. Det innebär att Surahammar klättrat mest bland Västmanlands 10 kommuner under året. Orsakerna är fler, dialogen mellan företagare, politiker och tjänstemän har ökat under året, bl.a. genom projektet ”Optimalt Företagsklimat” som genomfört en Företagardag, fyra dialogmöten på kvällstid och en konferens med övernattning. Både företagare, politiker och tjänstemän har deltagit på samtliga aktiviteter. Externa medfinansiärer till projektet är Företagarna Hallsta-Sura och Sparbanksstiftelsen. Under året har kommunen bjudit in företagare till dialogluncher en gång i månaden. Luncherna har genomförts i Virsbo, Ramnäs och Surahammar. Syftet har varit att öppna upp för dialog om förbättringar för att skapa ett attraktivt företagsklimat. Både politiker, företagare och tjänstemän har deltagit på dialogluncherna. Under året har fler nya företagsetableringar skett i kommunen. Netto har köpt mark och kommer att etablera en livsmedelsbutik vid Riksväg 66 under våren/sommaren 2016. Spargrossen öppnade i Coops gamla lokaler i Surahammars centrum under hösten 2015 och Koppen köpte en fastighet vid Enbärsvägen och flyttade verksamheten från Västerås. Men vi har också haft ett år fyllt av varsel och uppsägningar, främst inom tillverkningsindustrin. Under 2015 varslades över 200 medarbetare nom industrin, främst i Virsbo, men även i Ramnäs och Surahammar.

Arbetsmarknad Arbetsgivarnas optimism inför det närmaste året har ökat jämfört med Arbetsförmedlingens senaste arbetsgivarundersökningar och framtidstron är den starkaste sedan 2010. Arbetsgivarnas rekryteringsplaner har också blivit allt mer positiva och de räknar med att utöka personalstyrkan tydligt både ett och två år framåt i tiden. De nya jobben växer fram över hela landet men störst jobbtillväxt sker i storstadsregionerna. Dock är variationen mellan olika grupper stor. Arbetslösheten är förhållandevis låg bland inrikes födda i aktiv ålder och då i synnerhet för gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. Däremot är arbetslösheten betydligt högre för utrikes födda och det finns ett stort utrymme att minska den markant. Västmanlands läns öppna arbetslöshet i december ligger på 3,8 procent vilket är en minskning med 0,2 procent jämfört med december 2014. Surahammars kommuns öppna arbetslöshet har även den minskat från samma period år 2015 med 0,6 procentenheter och ligger på 2,8 vilket är lägre än både riket och Västmanland.

Boende Den största framgångsfaktorn gällande tillväxt för en kommun är befolkningen. Surahammars kommun kan erbjuda både attraktiva bostäder och boendemiljöer i alla tre tätorterna samtidigt som kommunen har närheten till Västerås. Under 2015 invigdes det nya 50 + boendet Vråken med totalt 22 lägenheter, både tvåor och treor.

6

VIKTIGA HÄNDELSER

• Kollektivtrafiken förbättrades Under hösten 2015 förändrades utbudet av buss och tåg i kommunen. Flexlinjetrafiken har utökats till att omfatta fler turer varje vardag mellan Virsbo, Ramnäs och Surahammar. • Bredbandsstrategi En ny bredbandsstrategi antogs för åren 2015-2020 med strategiska överväganden över hur framtida utbyggnad ska prioriteras. • Reservvattenledning Mälarenergi AB ska installera en reservvattenledning mellan Skultuna och Surahammar. Kommunfullmäktige godkände att Surahammars KommunalTeknik AB är med och medfinansierar denna då vattenförsörjningen i händelse av kris blir tryggare i kommunen med denna ledning. • Kvarteret Vråken Under året har inflyttning skett i kvarteret Vråken i Surahammar, gamla Skogslundsskolan. Lägenheterna är för åldersgruppen 50+. • Satsning på tekniska lösningar inom vård- och

omsorg Införande av IntraPhone, som används för att automatiskt registrera utförd tid hos brukarna med hjälp av mobiltelefoner. • Flyktingsituationen Surahammar, som alla andra kommuner i Sverige, upplevde en hektisk period i december gällande flyktingsituationen. Kommunen erhöll 16 miljoner i extra bidrag från starten, (vilka har fördelats med 1/13 på år 2015 och resterande nästkommande år). För dessa medel kunde kommunen starta upp ett nytt boende för ensamkommande ungdomar. Trycket på förberedelseklasser ökade också och skolan kunde med hjälp av dessa pengar erbjuda bra skolgång för denna målgrupp.

• Ökat tryck på särskilda boendeplatser Det ökade trycket efter platser på särskilt boende, främst demensboende, medförde att platser förtätades på nuvarande boenden och personalkostnaderna blev betydligt högre än budgeterat. Situationen har medfört att ett befintligt vårdboende ska byggas om för att kunna erbjuda ytterligare sju platser år 2016. • Extra satsning i skolan Under hösten har skolan haft extra satsning på elever med språkstörning och all personal har haft kompetensutveckling med fokus på anpassningar som gynnar denna grupp. • Cityförskolan Efterfrågan på förskoleplatser var stort under våren 2015 vilket medförde att kommunen startade upp en ny förskola i Surahammars centrum, ”Cityförskolan”, under hösten. • Geografisk information Digitalisering av analog geografisk information påbörjades under året. Detta för att förenkla och förbättra beslutsunderlagen. • MC-museet Gyllene hjulet - är bäst Den 6 juni firades Motorhistoriska Dagen runt om i landet med över 100 evenemang för att uppmärksamma det fordonshistoriska kulturarvet. Fem av dessa fick besök av juryn för arrangörstävlingen ”Kultur på väg” som arrangeras av Motorhistoriska Riksförbundet. Det vinnande evenemanget genomfördes på mc-museet Gyllene Hjulet i Surahammar • Branden i Västmanland Virsbo konsthall anordnade en välbesökt utställning för att uppmärksamma ettårsdagen av den stora skogsbranden.

7

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden vilket leder till krav på långsiktig planering. Det vill säga väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot behoven på längre sikt. Förbrukas det mer pengar än som kommer in ett år innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer som måste betala för denna överkonsumtion. För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör nettokostnaderna i kommunen (dvs. kostnaderna efter avdrag för intäkter från taxor och avgifter) inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det ska upprättas mål och riktlinjer som är av betydelse och som omfattar både ekonomi och verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Surahammar de finansiella mål som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning nästkommande år. Nya lagregleringar säger att riktlinjerna ska ta sin utgångspunkt från det ekonomiska läget samt att de även bör ha ett långsiktigt perspektiv.

Resultat Surahammars kommuns ekonomiska resultat är positivt för femtonde året i rad. Resultatet för 2015 uppgår till 34 miljoner kronor. Med det resultatet når vi resultatmålet på 2 % av skatteintäkter och bidrag och överstiger budgeterat resultat med 23,7 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget förklaras främst av att kommunen har kvar medel av den oförutsedda posten och erhållit högre intäkter från staten än budgeterat, däribland en intäkt på drygt 3 mkr som tillhörde år 2014. Kommunen fick ersättning för kostnader som uppkommit i samband med det fortskridande arbetet gällande skogsbranden. Kommunen har även erhållit 3,8 mkr i återbetalning från FORA. Resultatet för hela koncernen uppgår till x miljoner kronor.

Resultat (mkr)

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

2011 2012 2013 2014 2015

Resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under angivna förutsättningar reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. På så sätt skapas större stabilitet för verksamheterna. Då det är frivilligt att tillämpa RUR finns det ett stort lokalt utrymme hur hanteringen ska utformas, men det ska framgå i riktlinjerna för god hushållning och fullmäktige ska besluta om hur reserven ska hanteras. Fullmäktige har inte beslutat i sina riktlinjer om reservering till resultatutjämningsreserv för år 2015.

8

FINANSIELLA MÅL Under år 2001 antog Surahammars kommun dels en ekonomistyrningsplan, dels mål och riktlinjer för kommunens ekonomiska hållbarhet. Dessa mål och riktlinjer ska omarbetas. Målen och riktlinjerna är utformade så att de dels ska visa åt vilket håll kommunen är på väg och dels situationen vid ett speciellt tillfälle. De övergripande finansiella målen kan sammanfattas och rangordnas enligt nedan:

1. Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat 2. Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel 3. Säkerställande av pensionsskuldsutbetalningen ska ske 4. Återbetalning av låneskulden

Punkt 3 är ännu ej aktuell eftersom tillförda medel saknas i tillräcklig utsträckning för att göra eventuella placeringar. Mål 1 - Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat

MålUtfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015

Resultatutveckling (tkr) Positiv 19 998 18 930 33 989Nettoresultatandel av skatteintäkter > 2% 4,2% 3,9% 6,6%Nettokostnadsandel totalt exkl. finans 96% 93,7% 94,7% 92,4%Nettokostnadsandel totalt inkl finans 98% 95,8% 96,1% 93,4%Soliditet Positiv 14,3% 17,5% 21,9%

Mål 2 - Nyinvesteringar ska finansieras fullt ut med skattemedel

Självfinansiering av årets investeringar > 100% 327,5% 451,9% 245,9%Årets nettoinvesteringar /planenliga avskrivningar 100-102% 55,8% 38,2% 100,7%

Mål 4 -Återbetalning av låneskulden

Amortering ska göras med 50% av årets resultat 31,4% 37,5% 9,0%

En förutsättning för att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som används i den löpande verksamheten. För att klara ekonomisk hushållning bör detta mått ligga på 97- 98%. Nettokostnadsandelen ligger bra till i förhållande till kommunens mål.

9

FINANSIELL PROFIL FÖR SURAHAMMARS KOMMUN Under 2015 har Surahammars kommun tillsammans med övriga kommuner i länet (förutom Västerås) deltagit i en jämförelse av finansiella nyckeltal. Jämförelsen har gjorts av Kommunforskning i Västsverige (Kfi). Analysen är en finansiell profil som består av åtta traditionella finansiella nyckeltal. Fokuseringen ligger på att jämföra Surahammars kommuns utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Västmanlands läns kommuner under år 2012-2014 och målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Surahammars finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Surahammar vid utgången av 2014 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhållande till 2012.

En av kommunens starka sidor var resultatutveckling. Surahammars kommun har under jämförelseperioden haft ett genomsnittligt resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader per år på 2,7 %, vilket är god ekonomisk hushållning. År 2014 hade kommunen det näst starkaste resultatet i länet. Trots att soliditet inklusive pensionsförpliktelser har förbättrats de senaste åren har kommunen den näst svagaste soliditeten i länet. Slutsatsen i analysen var att Surahammar är på rätt väg gällande den finansiella utvecklingen. Dock bör kommunen även i framtiden ligga på resultatnivåer på runt 2-3 procentenheter av bruttokostnaderna för att soliditeten ska förbättras och ge ökade möjligheter för att möta lågkonjunkturer i framtiden.

10

EKONOMISK ANALYS

Styrelse och nämnders resultat En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av kommunens budgetföljsamhet. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelse och nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna ramar. Den nämnd som uppvisar störst positiv avvikelse jämfört med budget är Kommunstyrelsen med 6,3 mkr. Budgetavvikelsen för alla nämnder blev +10,5 mkr.

Styrelser och nämnder, nettokostnader (mkr)

Budget Utfall Av-vikelse

Kommunstyrelsen 157,3 151,1 6,3

Barn- och bildningsnämnden 135,5 136,9 -1,4

Socialnämnden 157,1 154,1 3,0

Bygg- och miljönämnden 6,0 3,2 2,7

Summa 455,8 445,3 10,5

Intäkter och kostnader Skatteintäkterna och de generella statsbidragen är kommunens dominerande inkomstkälla och svarade 2015 för 82 % av kommunens intäkter. Intäkternas storlek är beroende av skattesatsens nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Surahammars kommuns egna skatteunderlag ökade med 1,0 % vid den senaste taxeringen (2014 års inkomster). Den totala skattesatsen ligger efter skatteväxling för hemsjukvården (+0,16 %) och kollektivtrafiken (-0,04 %) 2012 på 33,19.

Kommunalskatt, %

2011 2012 2013 2014 2015

Kommunen 22,19 22,31 22,31 22,31 22,31

Landstinget 10,50 10,38 10,88 10,88 10,88

TOTALT 32,69 32,69 33,19 33,19 33,19 Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politiker vill bedriva. För att garantera att medborgarna får samma välfärd oavsett var i landet de bor finns det ett utjämningssystem. Utjämningen görs bl.a. för att kompensera för skillnader i antal barn i skolan, personer äldre än 65 år och skillnader i geografiska förutsättningar. Alla kommuner är genom inkomstutjämningen garanterade 115 % av medelskattekraften, vilket

innebär att staten skjuter till mellanskillnaden i inkomstutjämningsbidrag. Under år 2015 fick Surahammars kommun 86,8 mkr i inkomstutjämningsbidrag och 1,0 mkr i strukturbidrag. Intäkter i övrigt är verksamhetsanknutna avgifter, som tas ut av brukarna för tillhandahållna tjänster samt hyror. Kommunen kan även erhålla riktade bidrag under året b la projekt som kommunen söker för innevarande år och som då inte är budgeterade. Beträffande verksamheternas intäkter är de 29,8 mkr högre än de budgeterade. Främsta anledningen är betydligt högre intäkter från Migrationsverket. Även inom äldreomsorgen har kommunen erhållit pengar från staten gällande mest sjuka äldre och ökad bemanning inom äldreomsorgen. Kostnaderna för år 2015 uppgick för den kommunala verksamheten till 563,4 miljoner kronor vilket är 12,7 miljoner kronor mer än de budgeterade medlen. De dominerande kostnaderna för kommunens verksamhet är lönekostnader med 350,8 mkr. Kommunens avskrivningar blev 3,4 mkr lägre än budgeterat där en av anledningarna är att Virsboskolan inte blev färdigställd som planerat.

Investeringar och självfinansieringsgrad Nettoinvesteringarna 2015 uppgick till 23,2 mkr (10,0 mkr). Det största projekt som avslutats är utbyggnaden av förskolan Lärkan i Ramnäs. Under året har även ett nytt verksamhetssystem för vård och omsorg tagits i drift. Slutetappen av Virsboskolan blev inte riktigt färdigställd under 2015 men invigning sker i februari 2016.

Investeringar (mkr)

0,010,020,030,040,050,060,070,080,0

2011 2012 2013 2014 2015

Nettoinvesteringar Avskrivningar

Investeringsutrymmet för 2015 uppgick till 57 mkr vilket innebär att investeringarna finansierats fullt ut med egna medel.

11

Självfinansiering %

245,9%

34,5%

195,1%

327,5%

451,9%

0,0%

100,0%

200,0%

300,0%

400,0%

500,0%

2011 2012 2013 2014 2015

Tillgångar och skulder Kommunens ekonomi är utsatt för olika typer av finansiella risker. Flera av dessa kan reduceras via en genomtänkt finanspolicy och en aktiv omvärlds-bevakning. Vikande skatteunderlag och förändringar i skatteutjämningssystemet är exempel på händelser som drastiskt kan förändra kommunens finansiella ställning. Finansnettot består av finansiella intäkter, som ränteintäkter och borgensavgifter, samt finansiella kostnader bestående av räntekostnader på kommunens upptagna lån och pensionsskuld. Kommunens finansnetto är -5,0 mkr, vilket kan jämföras med 2014 då finansnettot uppgick till -7,1 mkr. Främsta orsaken till förbättringen är att ett relativt stort lån omsattes i slutet av februari till betydligt lägre ränta vilket påverkar finansnettot positivt. Under år 2015 har ingen nyupplåning skett i kommunen. Löpande amorteringar har skett med 3,1 mkr. Kommunens låneskuld uppgick den 31 december 2015 till 290,4 mkr. Låneskulden utgör en ränterisk där en procents höjning av räntan innebär ökade kostnader med 1,6 mkr/år på kort sikt. Det är viktigt att kommunen har en bra balans mellan fasta och rörliga lån för att minimera risken och för Surahammars del löper 156,8 mkr (54 %) med rörlig ränta och 133,6 mkr med fast ränta. Den genomsnittliga räntan på lånen har varit 1,54 procent år 2015. Genomsnittlig räntebindning i %

Tidsperiod 0-1 år 1-2 år 2-3 år 4-5 år 5-6 år Total

Räntebindning 52,5 10,1 12,5 15,5 9,3 100,0

Under året har kommunen haft en mycket god likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar och likviditeten uppgick vid årsskiftet till 135,8 mkr. Det är en förbättring då likviditeten vid årets början uppgick till 95,8 mkr. Likviditeten visar på

betalningsberedskapen på kort sikt och sammantaget bedöms den vara god för kommunen.

Låneskuldens utveckling (mkr)

200,0

220,0

240,0

260,0

280,0

300,0

320,0

2011 2012 2013 2014 2015

Finansnetto (mkr)

-12,0-10,0-8,0-6,0-4,0-2,00,0

2011 2012 2013 2014 2015

Leasingåtaganden Kommunen leasar bilar och vissa inventarier samt hyr vissa verksamhetslokaler där kontraktstiden varierar mellan ett år och som längst femton år. Avtalet gällande skolan i Ramnäs tecknades på femton år med det helägda dotterbolaget Ramnäs fastigheter och löper till år 2026. Under hösten 2015 skrevs ett hyresavtal med Orresta förvaltning AB avseende förskola och gäller till år 2020. Merparten av kommunens leasingavtal löper på 36 månader. Under år 2015 leasades bilar och transportmedel med avtalstid 36 månader för totalt 1 363 tkr (1 550 tkr). Merparten av leasingkostnaderna under år 2015 härrör till operationell leasing. Inventarier leasades för 2 091 tkr (1 891 tkr), varav trygghetslarm 1 002 tkr (978 tkr). När det gäller leasingavtal som är operationella, överstiger tre år och inte är uppsägningsbara ska upplysningar lämnas enligt RKR 13.2. För de avtal Surahammars kommun har där avtalstiden överstiger tre år är avtalstiden för inventarier mellan fyra och sex år och för avtalet gällande hyra av skolan i Ramnäs på femton år.

12

Leasing ( tkr)2015

Operationell leasingavtal > tre år

Årets kostnader invenarier & utrustning 2 091

Årets kostnader fordon 1 739

Årets kostnader hyra 1 608

Framtida leasingavgifter inventarier utrustning och hyra

som förfaller inom ett år 3 689

som förfaller senare än ett år men inom fem år 9 660

senare än fem år 7 590

Framtida leasingavgifter fordon

som förfaller inom ett år 1 100

som förfaller senare än ett år men inom fem år 1 423

senare än fem år 0

Gällande inventarier äger kommunen kopiatorerna fr om 2016.

De höga framtida leasingbeloppet beror på att hyran för skolan finns med fram till år 2026.

Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten kan beskrivas som ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Förändringen i detta finansiella mått är beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. Ju högre soliditeten är desto mindre är kommunens låneskuldsandel. Surahammars kommun ligger under rikssnittet för soliditet för kommuner i liknande storlek. Den låga andelen egenfinansiering gör att kommunen är känslig för ekonomiska påfrestningar. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensionsskuld blir utfallet negativt, -20,9%. Kommunens soliditet har blivit avsevärt mycket bättre de senaste två åren till följd av goda resultat. Soliditeten år 2015 uppgår till 21,9 % vilket är en ökning med 4,4 procentenheter mot föregående år.

10,7% 10,7%14,3%

17,5%

-39,3% -37,3%-30,9%

-20,9%

21,9%

-41,2%-50,0%

-40,0%

-30,0%

-20,0%

-10,0%

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

2011 2012 2013 2014 2015

Soliditet Soliditet inkl. pensionsskuld

Borgensåtaganden och pensionsförpliktelser Surahammars kommuns samlade borgensansvar uppgick till 290,4 mkr vid årsskiftet 2015-12-31, en ökning med 22,7 mkr. Ökningen av borgensåtagandena avser det helägda dotterbolaget Surahammars KommunalTeknik AB samt till VAFAB, där borgensåtagandet från kommunens sida ökat med 10,5 mkr. Surahammars kommun har även sedan en längre tid tillbaka en solidarisk borgen med tre kommuner gällande Strömsholms kanal, där kommunens åtagande är på 1,0 mkr. Till Surahammars KommunalTeknik AB finns en generell säkerhet på 41,8 mkr som ej var utnyttjad vid årsskiftet. Surahammars kommun är medlem i Kommuninvest och har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges samtliga förpliktelser. Särskilt regressavtal finns som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems-kommunerna. Kommunen har inte gjort några borgensförluster under 2015. Kommunens skuld till arbetstagare och pensionstagare redovisas enligt den kommunala redovisningslagen. Modellen kallas för blandmodellen, vilket innebär att pension som intjänats före 1998 tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensioner intjänade efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa.

13

I kommunens finansiella mål och riktlinjer finns som mål att utbetalningarna för denna skuld ska säkerställas, när ekonomin så tillåter, genom att avsätta pengar (placeringar) eller lösa in delar av ålderskollektivet (partiell inlösen) för att minska utbetalningarna framöver. Ansvarsförbindelsen för pensioner minskar med 8,8 mkr jämfört med år 2014. Antal personer med särskilda pensionsavtal uppgår till två. Pensionsförpliktelser (mkr)

2014 2015

Pensionsavsättningar 36,9 39,7

Pensioner som ansvarsförbindelser 258,5 249,7

Finansiell placering 0,0 0,0

Summa pensionsförpliktelser 295,4 289,4

Återlånade medel 295,4 289,4

Balanskravsavstämning Kommunallagen anger att kommunens ekonomi ska planeras och styras så att ett resultat i balans uppnås där intäkterna ska överstiga kostnaderna i både budget och utfall. Om intäkterna är lägre än kostnaderna något år ska detta återställas inom de närmaste tre åren. Lagen medger att avvikelse från denna regel får ske om kommunen kan åberopa synnerliga skäl och kommunen slipper då återställningen. Under vissa villkor är det möjligt att reservera till, eller disponera medel från en Resultatutjämningsreserv (RUR)

Kommunen ska upprätta en balanskravsutredning vid varje bokslut där huvudprincipen är att realisationsvinster inte ska räknas in bland intäkterna.

Balanskravsutredning (mkr)

Årets resultat enligt resultaträkningen + 34,0

Reducering av samtliga realisationsvinster - 0,2

Vissa realisationsvinster enl undantagsmöjlighet 0,0

Vissa realisationsförluster enl undantagsmöjlighet 0,0

Orealiserade förluster i värdepapper 0,0

Årets balanskravsresultat + 33,8

Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0

Summa + 33,8

Balanskravsresultat att reglera 0,0 Sammanställningen visar att Surahammars kommun uppfyller balanskravet och att inga beslut behöver fattas om att täcka underskott under kommande räkenskapsår.

14

Framtiden En ytterst viktig faktor för kommunen är befolkningsutvecklingen. Under år 2015 var den åter positiv, sammanlagt har befolkningen ökat med 151 personer under år 2014 och 2015. En ökad befolkning ger ett högre skatteunderlag och därmed möjligheter till att finansiera den kommunala servicen. Kommunens strategiska arbete inriktas på att ”få fart” på befolkningsutvecklingen. Surahammar är den attraktiva mindre kommunen med bra boende, skola, attraktivt fritidsliv och endast tio minuters pendling till Västerås. Vår tunga basindustri har tyvärr drabbats hårt av varsel under 2015, och även 2014. Trenden att den tunga tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre har dock pågått under en längre följd av år. En viktig framtidsfråga är därför att det skapas sysselsättning i mindre och medelstora företag. För att uppmuntra att nya företag startas och utvecklas i kommunen har därför arbetet med företagsfrämjande aktiviteter en central roll. Kommunen har en framtagen näringslivsstrategi som ledstjärna i detta arbete. Förutom det dagliga företagsfrämjande arbetet är kommunen involverad i två projekt, i samverkan med organisationen Företagarna och enskilda företag. Att fortsätta och ytterligare intensifiera arbetet med att förbättra företagsklimatet, och därmed förutsättningarna att starta och driva företag i kommunen, kommer även i framtiden att vara en prioriterad strategisk framtidsfråga. Tillgång till snabbt och stabilt bredband kommer att vara avgörande för kommunens utveckling. Utan bredband sker inte den digitalisering som är en absolut nödvändighet för en positiv utveckling av såväl näringslivet som tjänster inom den kommunala tjänsteproduktionen. En snabb bredbandsutbyggnad är också nödvändig för att kommunen ska kunna vara ett attraktivt val som bostadsort.

Under år 2015 fastslogs en ambitiös bredbandsstrategi. I denna kan bl a utläsas att kommunen kommer att satsa minst 2 mkr årligen för att underlätta bredbandsutbyggnad samt att tillvara de möjligheter som ligger i att samverka med andra aktörer inom bredbandsutbyggnad/digitalisering. Transporter och kommunikationer, såväl för gods som för personer, kommer även i fortsättningen att vara en viktig framtidsfråga. Detta blir tydligt när det kan konstateras att över hälften av den arbetsföra befolkningen dagligen pendlar över kommungränsen för att arbeta eller studera. Det kommunaktionsutbud som finns nu är sannolikt bättre än det någonsin varit. Frågans vikt gör dock att kommunen är fortsatt engagerad i en mängd olika aktiviteter för att utveckla kommunikationerna. Befolkningsökning kräver boendemöjligheter. En strategisk framtidsfråga är därför att det skapas förutsättningar för en ökad inflyttning. Kommunen arbetar därför med en rad olika åtgärder. Som exempel finns det tomter för småhusbebyggelse i de tre tätorterna och det allmännyttiga bostadsbolaget har byggt s.k. +55 boenden som leder till flyttkedjor. En viktig framtidsfråga är att öka utbudet genom att ickekommunala fastighetsaktörer bygger och utvecklar fastigheter i kommunen. En dialog förs därför med olika aktörer i denna fråga.

15

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Syftet med personalekonomisk redovisning är att återge och följa upp ett antal personalstrategiska nyckeltal samt att ge en samlad beskrivning över kommunens största investering och viktigaste resurs, medarbetarna. Redovisningen innehåller personal-statistik där jämförelse sker med föregående år.

Anställningar Antal anställningar mäts den 31 december och visar att antal tillsvidareavtal är något färre och antal tids-begränsade avtal har ökat jämfört med samma datum 2014. Antal årsarbetare, vilket mäter det faktiska antal som arbetat i de olika verksamheterna exklusive olika former av frånvaro, har ökat något vilket är en följd av ökade behov i vissa verksamheter. Förskolan har ökat med ytterligare en avdelning och inom Individ- och familjeomsorgens verksamhet har tillströmningen av ensamkommande flyktingungdomar lett till ökat antal medarbetare. Riktade medel till skola och förskola är ytterligare en anledning. Antal timavlönade medarbetare, både omräknat till årsarbetare samt faktiskt antal personer, fortsätter att öka och nyttjas främst inom verksamheten vård- och omsorg. Del av det totala antalet medarbetare kommer från sommarperiodens behov av semestervikarier och det är också en del medarbetare som utifrån avtal ska ha timlön som avlöningsform. Dock är det viktigt att utveckla detta område i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder trygga och långsiktiga anställningar.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger fortsatt högt och inom verksamheten för äldre har sedan flera år medarbetarna möjlighet att önska sin sysselsättningsgrad en gång/år. Önskad sysselsätt-ningsgrad är en viktig jämställdhetsaspekt och en konkurrensfaktor både för att behålla våra medarbetare och för att lyckas vid framtida rekryteringar.

Ålderssammansättning Ålderssammansättningen bland de tillsvidareanställda medarbetarna visar att den största gruppen återfinns inom åldrarna 46-55 år och därefter i gruppen 36-45 år

Pensionsavgångar Under året har 23 medarbetare gått i pension och mer än hälften av dessa har valt att gå innan 65 års ålder. Kommunen står inför relativ stora pensionsavgångar de närmaste åren och det ställer krav på vår förmåga att arbeta strategiskt med framtida rekryteringar och

att vara en attraktiv arbetsgivare. De närmaste fem åren kommer uppskattningsvis ca 100 medarbetare att gå i pension beräknat på pensionsålder 65 år. Kommunen deltar i det länsövergripande projektet Lyskraft där en del är att utveckla vårt lokala arbete med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning som begrepp innefattar många delar och handlar om att på olika sätt attrahera medarbetare med eftersökt kompetens, rekrytera genom en kvalitetssäkrad process, att skapa möjligheter för utveckling av medarbetare och därmed kompetens på kort och lång sikt, att behålla medarbetare med kompetens genom att vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare samt att vid behov avveckla. Att fortsätta utveckla detta är en förutsättning för att verksamheterna ska nå sina mål, hålla hög kvalitet och vara konkurrenskraftig.

Sjukfrånvaro - förebyggande och hälsofrämjande arbete Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro innebär att all sjukfrånvaro ställs i relation till all arbetad tid, oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron ökade något under 2015 och kommunen följer trenden i landet där sjukfrånvaro till följd av psykosociala orsaker ökar. Inom kommunen är det stora variationer där Social-förvaltningen har en total sjukfrånvaro på 8,2 % och Barn- och bildning har en total sjukfrånvaro på 5,4 %. Nedan syns utvecklingen över sjukfrånvaron totalt i kommunen de senaste sex åren.

2011 2012 2013 2014 2015

0

2

4

6

8

10

4,895,58 5,63 6,17

7,11

Totala sjukfrånvaron

Det är av stor vikt att både det rehabiliterande och förebyggande arbetet fortgår och prioriteras och i detta arbete har cheferna en central roll. För att vända sjukfrånvarons utveckling behöver chefens förutsättningar och resurser utvecklas. Kommunen har övergripande riktlinjer för det rehabiliterande arbetet med syfte att tydliggöra våra olika ansvarsområden samt beskriva processen och olika funktioner.

16

Uppföljning av sjukfrånvaron pågår kontinuerligt i dialog med cheferna och under 2015 har många olika insatser, både rehabiliterande och förebyggande på grupp- och individnivå, genomförts med positiva resultat. Trots att vi mäter sjukfrånvarons utveckling är det viktigt att poängtera att 32 % av medarbetarna inte hade någon sjukfrånvaro alls under året och hela 67 % endast enstaka dagars sjukfrånvaro . Kostnaden i form av sjuklön på ca 4,9 mkr visar endast en liten del av vad sjukfrånvaro egentligen kostar då den inte tar hänsyn till produktionsbortfall och merkostnader i verksamheten, individens lidande mm. Kommunen har tjänsten sjuk- och friskanmälan inkl. vård av barn för att förebygga ohälsa och ge medarbetarna tillgång till professionell vårdrådgivning. Från och med 1 november 2015 är Avonova ny leverantör av företagshälsovård till kommunen. Många medarbetare nyttjar den hälsofrämjande förmånen på Ekängsbadet där bad och gym är kostnadsfritt. Under våren sponsrade kommunen anmälningsavgiften till motionsloppet ”Vårruset” i Västerås där ca 130 medarbetare deltog. Vårruset är en motionstävling som passar många och det är glädjande att fler deltog 2015 jämfört med fjolåret. Totalt har ca 1,4 mkr investerats under året i olika rehabiliterande, förebyggande och hälsofrämjande aktiviteter.

Nyckeltal Antal anställningar 2014 2015- tillsvidare 660,0 653,0 - viss tids 85,0 95,0 - antal årsarbetare 611,4 615,0 varav timavlönade 76,3 78,9

Andel tillsvidareanställda kvinnor

89% 89%

Andel tillsvidareanställda män 11% 11%

tillsvidareanställda 2014 2015- kvinnor 93% 93%- män 97% 98%

Genomsnittlig sysselsättningsgrad,

Personalkostnader (tkr) 2014 2015Totalt 337 540 350 750 Lönekostnad 237 027 244 869 Total sjuklönekostnad 4 351 4 950 Övertidsskuld exkl. PO 917 816 Semesterskuld exkl. PO 13 357 13 318

Ålderssammansättning 2014 2015Tillsvidareanställda-25 15 16 26-35 81 80 36-45 172 177 46-55 229 217 56-60 91 90 61- 72 73 Visstidsanställda-25 10 16 26-35 9 16 36-45 27 17 46-55 22 20 56-60 8 14 61- 9 12

Sjukfrånvaro 2014 2015Total sjukfrånvaro i % 6,2 7,1 - kvinnor 6,0 6,9 - män 6,9 8,2

Sjukfrånvaro -29 år 2,8 2,4 Sjukfrånvaro 30-49 år 5,8 7,4 Sjukfrånvaro 50 år - 7,3 8,1 Sjuk över 59 dagar 51,8 56,9

Andel medarbetare utan sjukfrånvaro

59% 32%

med sjukfrånvaro upp till 0,99 %

60% 67%

Pensionsavgångar 2014 201516 23

- varav vid 65 år 4 9

17

VERKSAMHETSREDOVISNING STYRELSER OCH NÄMNDER

KOMMUNSTYRELSEN

Verksamhetsbeskrivning Enligt kommunallagen skall styrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och kommunala bolags verksamhet. Kommun-styrelsen har huvudansvaret för kommunens ekonomiska förvaltning. I den ekonomiska ramen för kommunstyrelsen som ”nämnd” ingår den politiska verksamheten med nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige samt administrativt stöd. Där ingår även revisionen som både består av förtroendevalda (fem personer) samt köp av professionella revisorer. Inom detta område ingår även partistöd.

Nämnden består även av ledningsgrupp, övrig administration (ekonomi, löner, personal, post- och växel), kultur- och turism, tekniska verksamheter samt de kommunalförbund där Surahammars kommun ingår. Enheten handhar även företagshälsovården, ansvaret för facklig verksamhet (MBL, skyddskommitté etc.) samt arbetsmarknads-politiska åtgärder. Inom den tekniska enheten ingår fastigheter, grönområden, skog samt gator och vägar.

Årets resultat

Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Utfall 2014

Centralförvaltning 24 865 22 571 2 294 20 162 Politisk verksamhet 3 810 4 256 -447 3 094 Revision 486 465 21 459 Köp av verksamhet 55 604 53 503 2 101 52 515 Bidrag 1 192 2 413 -1 222 1 214 Facklig verksamhet 1 070 1 170 -100 1 337 Central vaktmästarenhet 6 355 6 188 168 5 807 Personalvård 1 625 1 614 12 2 579 Arbetsmarknadsåtgärder 3 390 2 523 867 3 971 Fastigheter 28 600 27 205 1 395 24 256 Upplösning avsättning skolomställning 0 0 -787 Parker o grönområden 4 850 4 130 720 4 963 Gator o vägar 7 400 9 008 -1 608 6 107 Skogsvård 120 -41 161 127 Fastigheter ej bolagen, netto -5 577 -6 864 1 287 -6 505 Oförutsett 2 000 308 1 693 701 Summa 135 790 128 451 7 338 119 999

Lokalvård 9 073 9 130 -57 9 030 Restaurangtjänst 12 602 13 507 -904 12 741 Summa 157 466 151 088 6 377 141 771

18

Verksamheterna under Kommunstyrelsen visar ett överskott mot budget på totalt 6 377 tkr. Varje år har kommunen valt att ha en post för oförutsedda utgifter. Under 2015 har denna inte utnyttjats fullt ut och vid årets slut återstod det 1 693 tkr. En bidragande orsak till överskottet är att arbetet med den stora skogsbranden har fortsatt även år 2015. Ett flertal av tjänstemännen har arbetat med detta vilket kommunen ska få kompensation för av Länsstyrelsen. Vidare har flera verksamheter under Kommunstyrelsen haft ett flertal vakanta tjänster under året. Största anledningen till att Restaurangtjänst uppvisar underskott är fördyrade livsmedelskostnader. Länstrafik/Brukslinjen uppvisar ett överskott med 2 101 tkr mot budget. Huvudorsaken är att fördelningen ändrats ytterligare en gång och mer kostnader belastat skolskjuts och färdtjänst. Tekniska enheten uppvisar överskott på totalt 1 794 tkr. Överskotten återfinns för verksamheterna Parker och grönområden samt Fastighetsverksamheten. Den milda vintern har bidragit till att kostnaderna för el- och fjärrvärme blev lägre. Däremot har kostnaderna för gator och vägar blivit 1 608 tkr högre än budgeterat.

Årets verksamhet Till stor del har arbetet för verksamheterna under Kommunstyrelsen fortskridit som planerat under 2015. Arbetet med den stora skogsbranden har fortskridit under 2015 och under sommaren anordnades en stor utställning i Virsbo Konsthall till minne av branden, där kommunen till viss del deltog i. I september infördes skanning av leverantörsfakturor i kommunen, vilket innebär att samarbetet med Västra Mälardalens kommunalförbund utökades ytterligare då skanningen sker i förbundets regi.

Under året har arbetet med att färdigställa Virsboskolan pågått. Markarbete har genomförts vid norra infarten till Surahammar då alla industritomter nu är sålda. Under året har kommunfullmäktige beslutat om en bredbandsstrategi för kommunen. Fullmäktige har även godkänt att Surahammars KommunalTeknik AB medfinansierar en ledning för reservvatten mellan Surahammar och Skultuna. Resterande del finansierar Mälarenergi AB. Marknadsföring Under året har informationsenheten medverkat i framförallt ett krisinformationsnätverk men även i ett projekt som syftar till att marknadsföra kommunen som attraktiv arbetsgivare. Näringsliv Surahammars kommun har klättrat 62 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat i Svenska kommuner. Det innebär att Surahammar klättrat mest bland Västmanlands 10 kommuner under året. Under 2015 har kommunen bjudit in företagare till dialogluncher en gång i månaden där syftet har varit att öppna upp för dialog om förbättringar för att skapa ett attraktivt företagsklimat. Både politiker, företagare och tjänstemän har deltagit på dialogluncherna. Under året har fler nya företagsetableringar skett i kommunen. Andelen etablerade företag har ökat med sex däribland,. Spargrossen, som öppnade i Coops gamla lokaler i Surahammars centrum under hösten 2015 och Koppen som köpte en fastighet vid Enbärsvägen och flyttade verksamheten från Västerås.

19

Verksamhetsmål I budget för år 2015 fastställde Kommunfullmäktige verksamhetsmål för verksamheter under Kommunstyrelsen. I nedanstående tabeller redovisas utfall för dessa mål.

Framtiden Arbetet med den beslutade bredbandsstrategin måste komma igång. Strategin slår fast att 90 % av befolkningen och företagen ska ha tillgång till snabbt bredband senast år 2020. Infrastrukturen är mycket viktig för kommunens invånare. Det förs en ständig dialog om detta mellan representanter från kommunen och Kollektivtrafikmyndigheten. Denna dialog kommer att fortsätta för att säkerställa väl fungerande kommunikationer även i framtiden. Vissa delar av den kommunala administrationen är små och vissa är sårbara då endast en person arbetar med frågorna. Detta kommer att och även utredas om kommunerna inom förbundet VMKF kan samarbeta ytterligare kring vissa frågor.

Under våren/ sommaren 2016 kommer livsmedelskedjan Netto att etablera sig vid norra infarten till Surahammar. Projektet ”Optimalt Företagsklimat” kommer att slutföras under år 2016. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Företagarna Hallstahammar-Surahammar, Surahammars kommun, Swedbank och Sparbanksstiftelsen. Även Svenskt Näringsliv stödjer projektet. Syftet med projektet är att förbättra företagsklimatet i Surahammars kommun. Kommunen kommer även att arbeta med ytterligare ett projekt, Attraktivt Företagsklimat, som är ett treårsprojekt. När det gäller informationsenheten ska de utforma en ny kommunikationsstrategi. Planerna är även att en Facebooksida ska startas upp under år 2016.

Kanslienheten

Process Mål Utfall

Motioner, beredning av kanslienheten

Underlag ska i 90 % av fallen vara överlämnat till politisk instans senast 45 arbetsdagar efter uppdragets mottagande

Uppfyllt

Process Mål Utfall

Företagsbesök, planerade

Minst 25 företag ska besökas 24 planerade företagsbesök

Nyhetsbrev via e-post

Minst fyra brev ska skickas till kommunens företag

Antalet Nyhetsbrev var 11under året.

Näringslivsenheten

Process Mål Utfall

Webben, aktualitetshållande

Uppdatering av samtliga sidor av webben ska ske minst var 6:e månad

95 % av alla sidor blev uppdaterade enligt målet

Webben, nyhetsflöde

Det ska tillkomma minst en nyhetsartikel på webbens förstasida varje vecka.

Antalet nyhetsartiklar per arbetsvecka var i genomsnitt 3.

Informationsenheten

20

BARN- OCH BILDNINGSNÄMNDEN

VerksamhetsbeskrivningBarn- och bildningsnämnden svarar för pedagogisk verksamhet, bibliotek, badhus och föreningsstöd. Den pedagogiska verksamheten omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och fritidsgårdsverksamhet. En fristående förskola finns i kommunen. Förskolan består av åtta förskolor. I Virsbo finns förskolan Galaxen, i Ramnäs förskolorna Åsen och Lärkan och i Surahammar finns förskolorna Äventyret, Ängsgården, Skogsgläntan, Björnstugan och Cityförskolan. Verksamheten leds av två förskolechefer. Förskolan Ekot är en fristående förskola och tillhör Ekot AB. I kommunen finns sex grundskolor: Virsboskolan i Virsbo (F-åk 6), Bäckhammarskolan (F-åk 6) i Ramnäs, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan (F-åk 3), Tuppkärrsskolan (åk 4-6) och Hammarskolan (åk 7-9) i Surahammars tätort. Grundskolorna leds av fyra rektorer. Förskola erbjuds barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Barn till arbetssökande och föräldralediga har möjlighet att vara i förskolan på deltid. Även barn med eget behov tas emot. Från och med 1 augusti det år barnen fyller 3 år gäller kostnadsfri allmän förskola, 15 tim./vecka. Förskoleklassen är en egen skolform för 6-åringar. Den är obligatorisk att anordna, men det är inte obligatoriskt att delta. Samtliga kommunens 6-åringar går dock i förskoleklass. Verksamheten finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Fritidshem (skolbarnomsorg) erbjuds barn mellan 6 och 12 år vars föräldrar arbetar eller studerar. Fritidshem finns på Virsboskolan, Bäckhammarskolan, Nytorpsskolan och Starbäcksskolan. Eleverna har vid behov rätt till skolbarnsomsorg upp t.o.m. 12 års ålder.

Grundsärskola erbjuds elever med utvecklingsstörning. Grundsär finns på Hammarskolan för samtliga årskurser. Centralt placerade finns skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, IT-pedagog och läspedagoger. Logoped- och psykologtjänst köps för utredningar och handledning av personalen. Fritidsgård finns i Virsbo, Ramnäs och Surahammars tätort. Kulturspåret erbjuder elever på mellanstadiet att under åttaveckorsperioder prova på olika kulturaktiviteter. Det kan vara film, läseklubb, teater, keramik, foto etc. Folkbibliotek finns i Virsbo och Surahammars tätort och i Ramnäs finns möjlighet att låna böcker. Biblioteket har ett särskilt uppdrag att erbjuda tjänster och medier till språkliga minoriteter och personer med funktionsnedsättning. Vidare erbjuds service till studenter och ”boken kommer” för äldre och funktionshindrade. Utställningar och föreläsningar är andra aktiviteter som anordnas på biblioteket. Biblioteket anordnar också barnverksamhet i form av bl.a. knattebio och barnteater. Ekängsbadet svarar förutom för badverksamhet även för simundervisning för skolans elever och vissa motionsaktiviteter.

21

Årets resultat


Förskolan 42 180 42 840 -660 40 894 Mellersta rektorsomr ÅK F-3 19 147 18 808 339 17 098 Mellersta rektorsomr ÅK 4-6 13 166 12 724 443 15 231 Södra rektorsområdet 19 366 19 809 -443 18 301 Norra rektorsområdet 13 834 13 539 295 14 515 Interkommunala ersättningar 11 000 11 661 -661 10 925 Skolskjutsar 5 250 6 932 -1 682 5 074 Centralt pedagogiskt 1 269 1 428 -158 1 989 Intäkter förskola/fritids -5 700 -5 656 -44 -5 566 Utvecklare, SYV, Kulturpedagog 2 095 1 625 469 1 591 Elevvård 3 434 3 243 190 3 308 Ekängsbadet 1 975 1 925 50 1 833 Biblioteket 5 228 4 886 343 4 809 Fritid 3 222 3 150 72 2 478 Summa 135 467 136 914 -1 447 132 481 Barn- och bildningsnämnden redovisar ett underskott jämfört med budget med 1 447 tkr. I grundskolan har Hammarskolan fortsatt med idrottsprofil som i budget var borttagen – 200 tkr. Hammarskolan har under våren haft en extra lokal i Folkets hus för att skapa en trygghet på skolan vilket det också gjort (-290 tkr). Den fick delvis en ökad bemanning men även ökade kostnader för lokal och luncher. Vi har under året ökat med en förberedelseklass så vi nu har tre och under våren räknar vi med fem. Dessa extra kostnader har dock inte belastat Barn- och bildningsnämnden. Mellersta och norra rektorsområdet har i samband med lågstadiesatsningen inför hösten gjort personalförstärkningar som delvis lett till att vissa tjänster som annars skulle ha försvunnit finns kvar. Eftersom vi fick en extra tilldelning i denna satsning så har vi haft en högre bemanning än vi annars skulle ha haft vilket också var syftet med bidraget. Dessutom har mellersta haft en vakant speciallärartjänst under hösten. För förskolan har den nionde avdelningen på Ängsgården inte varit budgeterad fullt ut vilket blev ett underskott på 200 tkr. I prognosen för hösten ingick fyra nya tjänster på den nya Cityförskolan beräknat till -700 tkr. Eftersom staten kom med en förskolesatsning under sommaren 2015, som vi blev beviljade just därför att vi startade nya avdelningar, så har underskottet reducerats med 400 tkr Skolskjutsar som är svåra att fördela och påverka har blivit dyrare – 1 680 tkr. Bland annat finns en eftersläpad faktura på 400 tkr som belastar fel år. Några taxiresor har blivit extra dyra men vår

skolskjutssamordnare har förtjänstfullt försökt att minimera kostnaderna. Interkommunala kostnader gick under året back med 660 tkr. Vi har haft fler elever än budgeterat utanför vår verksamhet både i förskolan och skolan. Under 2016 kommer nivån för interkommunal ersättning att höjas men antalet externa elever hoppas vi kommer att minska. Utvecklarkontot har också ett överskott eftersom vår utvecklare gick i pension under sommaren men var budgeterad för helår. Biblioteket har också ett positivt överskott av olika orsaker vilket förbättrar resultatet positivt. Budgetjusteringen inför 2015, med en minskning på 1,8 Mkr, var alldeles för stor så med samma ram som 2014 för skolskjutsar har vi ett positivt resultat jämfört med budget trots nya förskoleavdelningar och en extra klass under hösten på Hammarskolan. Den senare har dock bara halvårseffekt och kommer att ge kostnader fullt ut år 2016.

Årets verksamhet Sammantaget präglas verksamheten av en positiv utvecklingsanda. Personalstyrkan är väldigt slimmad men det fungerar eftersom personalen gör ett hängivet och kompetent arbete. Satsningen på IT har stannat av och hälften av de iPads och datorer som finns är över tre år gamla och saknar underhållsavtal. Vi har börjat planera för en treårig investeringsplan. Skolinspektionen har avslutat ärendet med tillsyn i vår kommun. Vi fick en del punkter att arbeta med som vi klarat av. Stora barngrupper i förskolan påtalade

22

både inspektionen och de som blev intervjuade och det bör vi ta större hänsyn till. Bra Pedagog är en kompetensutvecklingsinsats som har varit uppskattad och genomförd på låg- och mellanstadiet. Kommunen har deltagit i PISA vilket är en sorts nätverk med sex andra kommuner med syfte att utveckla resultaten i matematik i första hand men även att skapa förutsättningar för att tillsammans på fyra olika nivåer skapa bättre förutsättningar för bättre resultat i alla ämnen. PISA satsningen som finansieras av SKL kommer att pågå till och med våren 2016. Surahammar har i denna grupp lyckats väl med förbättringar av matematikresultaten. Mattelyftet har pågått parallellt, för andra året under våren 2015, och bidragit till goda resultat i matematik i de nationella proven främst i årskurs 3 och årskurs 6. Under hösten startade läslyftet i Surahammar där ett femtiotal lärare deltar. Under hösten har skolan haft en extra satsning på elever med språkstörning. All personal har haft kompetensutveckling med fokus på anpassningar som gynnar denna elevgrupp. Tanken är att de anpassningar som gynnar denna grupp även gynnar många andra elever så att de lättare kan nå målen. Tuppkärrskolan vann glädjande även detta år ”First Lego League” i Sverige men avstod från finalen i Norge av olika anledningar. Tuppkärrskolan och Starbäck/Nytorp har under året fått nya rektorer. Förskolan har under våren fått in många nya barn. Det har varit trångt på förskolorna vilket också skolinspektionen påtalade. Till hösten startade vi en ny förskola i Järnias gamla lokaler i centrum. Det fanns farhågor för den centrala placeringen men det har varit en lyckad satsning. Många som söker plats på förskolan i Surahammar söker just dit.

Biblioteket har haft ett flertal välbesökta kulturevenemang och Suradagarna var lyckade enligt många. En ny biblioteksplan togs av nämnden under våren. Renoveringen av biblioteket och skolan i Virsbo börjar bli klar och invigningen av nya biblioteket sker i början på 2016. Fritidspersonalen har genomgått en uppskattad jämställdhetskurs efter påpekande av skolinspektionen. Ekängsbadet har under våren prövat att ha helgöppet men stängt på måndagar. Utfallet blev inte som vi tänkt så under hösten har vi haft öppet alla dagar på badet, dock inom ram.

Verksamhetsmål I öppna jämförelser som avser 13/14 har eleverna i åk 3 fått bra resultat på de nationella proven. I matematik får vi ranking 2 av alla kommuner och i svenska och svenska som andraspråk får vi ranking 14 i Sverige. När det gäller elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen hamnar vi i mitten i riksstatistiken. Eleverna i åk 9 har även fått högre meritvärdespoäng än tidigare När det gäller betygsstatistiken för våren 2015 har nämndens målsättning med 40 procent A-C nåtts i samtliga skolor, med en viss variation mellan skolorna, vilket är ett väldigt bra resultat. I fritidshemmen har vårens föräldraenkät gett bättre resultat på alla frågor utom en. I förskolan har föräldraenkäten besvarats av 167 föräldrar och där är resultaten ganska lika som året innan.

23

SOCIALNÄMNDEN

Verksamhetsbeskrivning

Individ och familjeomsorgen Verksamheten omfattar individ- och familje-omsorgen, missbruksenheten, kommunpsykiatri, familjecentral, flyktingmottagningen och boende för ensamkommande. Individ- och familjeomsorgen svarar också för vuxenutbildningen. Boenden för ensamkommande flyktingungdomar finns på Knuthagsgatan, Hallonvägen och vid vandrar-hemmet. Verksamheten erbjuder bl.a. familjerådgivning, föräldrautbildning, tjejgrupper och gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Vård och omsorg Verksamheten består av hemtjänst, serviceboende, gruppboende för dementa, vårdboende och korttidsboende för rehabilitering och avlastning. Dessutom ingår dagvård, rehabilitering i eget boende och hobbyverksamhet för pensionärer. Socialnämnden erbjuder stöd till anhöriga i form av avlastningsplatser, dagvård för dementa och stöd till anhöriga som vårdar närstående i hemmet. Genom anhörigstöd erbjuds gruppverksamhet, samtals-kontakt, kortare avlastning och ett webbaserat anhörigverktyg - "En bra plats".

Socialnämnden har ansvar för hemsjukvården. Inom verksamheten finns också gruppboenden och dagverksamhet för personer med funktions-nedsättning samt boendestöd och fritidsverksamhet. Även personliga assistenter, ledsagare enligt LSS, korttidsboende och avlastningshem för barn med funktionsnedsättning ingår. Färdtjänst tillhandahålls för personer som på grund av funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer. Hemtjänsten är organiserad i tre hemtjänstgrupper, en i vardera tätort. Serviceboenden finns på Österängen i Surahammar, Städet i Ramnäs och Dynabacken i Virsbo. På Källbogården finns gruppboenden för dementa och vårdboende. På Källbogården finns dessutom ett korttidsboende samt dagvård. Det finns tre gruppboenden för personer med funktionsnedsättning, två på Vallgatan i Surahammar och ett på Österängen.

Årets resultat


Individ och familjeomsorg 23 766 24 324 -558 23 612 Komvux 1 338 1 338 -0 2 423 Missbruksenheten 4 268 5 345 -1 077 3 971 Global 0 -10 801 10 801 -2 977 Psykiatrin 1 425 1 327 98 1 310 LSS-boende i annan kommun 1 913 2 639 -726 518 Ledsagare, kontakt, stöd via LSS 724 573 151 785 LSS- personlig assistent 9 411 8 651 760 8 386 LSS-verksamhet exkl. personlig assistent 19 687 19 700 -13 22 843 Hemtjänst inkl Dynabacken & Städet 33 739 35 511 -1 772 32 616 Larm 592 675 -83 524 Särskilda boenden inkl Österängen 41 803 43 197 -1 394 41 036 Sjukgymnastik/Arbetsterapi/Dagvård 4 212 4 152 60 4 008 Kommunsjuksköterskor 9 015 8 026 989 8 096 Färdtjänst 1 165 3 318 -2 153 1 074 Gemensamt 3 998 6 084 -2 086 5 360

Summa 157 056 154 060 2 996 153 585

24

Socialnämnden visar totalt sett ett överskott på 2 996 tkr. Individ- och familjeomsorgen Verksamheterna inom Individ- och familjeomsorgen uppvisar en stor positiv avvikelse i jämförelse med den tilldelade budgetramen. Främsta anledningen är minskade personalkostnader, som blivit en följd av att det inte har varit full bemanning av socialsekreterare under året. Global, som arbetar med ensamkommande flyktingungdomar, visar ett överskott då verksamheten kostat mindre än intäkterna från Migrationsverket. Missbruksenhetens överskridande mot budget beror på högre kostnader för placeringar, då ett flertal placeringar övergått från barn/ungdom till vuxen under året. Vård och omsorg Äldre- och handikappomsorgen uppvisar ett stort underskott totalt sett med 5 541 tkr i jämförelse med den tilldelade budgetramen. Främsta anledningen är ökade personalkostnader inom ett flertal olika verksamheter. Hemtjänsten har haft hög arbetsbelastning under hela året, vilket har medfört att extra personal varit inne kontinuerligt. Ytterligare en anledning till underskottet är kostnaden för extra nattjänst på Dynabacken i Virsbo som funnits hela året, eftersom det inte funnits brandlarm. För särskilda boenden är det i första hand förtätningen av platser på Källbogården och tillskapandet av korttidsplatserna på Österängen och Städet som bidrar till att personalkostnaderna blivit högre. LSS-verksamheten har haft högre kostnader när det gäller den dagliga verksamheten då fler ansökt om detta och en ny grupp, Björken, startade i augusti. När det gäller boende är det utökad bemanning som leder till överskridandet av budgeten. LSS- personlig assistentverksamheten uppvisar överskott jämfört med budget vilket beror på att det är färre brukare än i budget.

Årets verksamhet 2015 har varit ett turbulent år med stora utmaningar både gällande Individ- och familjeomsorgen och Äldreomsorgen. Individ och familjeomsorgen Kostnaderna för försörjningsstödet fortsatte att minska under 2015 och det är fjärde året som utfallet är lägre än de budgeterade medlen. Under året har placeringarna inom framförallt vuxna missbrukare fortsatt varit hög. När det gäller ensamkommande flyktingungdomar blev 2015 en stor utmaning då det till sist blev brist på både socialsekreterare till utredningarna och boende för de nyanlända. Detta medförde att kommunalrådet tog beslut i mitten av december om att göra uppehåll i mottagandet av ensamkommande ungdomar. Vård och omsorg Inom äldreomsorgen har ett stort antal personer blivit beviljade särskilt boende i form av demensboende. Det har medfört en förtätning på nuvarande boenden för att tillgodose korttidsplatser för dessa personer då de inte kunnat bo kvar hemma längre och för att minimera kostnader för medicinskt färdigbehandlade har istället arbetet varit att tillskapa korttidsplatser på befintliga boenden till en betydligt mindre kostnad och en bättre lösning för personerna. I december förändrades dock kösituationen markant och flera personer, med beviljat särskilt boende, kunde erbjudas permanent boende inom lagens krav på tre månader från beslut till verkställighet. Inom hemtjänsten har det skett stora satsningar gällande tekniska lösningar under år 2015. Största satsningen är införandet av IntraPhone. Systemet används för att automatiskt registrera utförd tid hos brukarna med hjälp av mobiltelefoner. Syftet med införandet är att kvalitetssäkra verksamheten och ekonomistyrningen. Ett avtal har tecknats gällande ett personal- och schemaplaneringssystem. Syftet är att optimera schemaläggningen och personalplaneringen i alla delar av nämnden där det lämpar sig. Kommunens sjuksköterskor har fortsatt att utföra sjukvård åt specialistklinikerna på landstinget.

25

Framtiden

Individ- och familjeomsorgen Inom den närmaste framtiden kommer arbets-belastningen vara fortsatt hög gällande integration och ensamkommande ungdomar. Det kommer en ny lag fr.o.m. 1 mars gällande mottagande av vuxna flyktingar, så nämnden följer prognoser varje månad för att klara situationen. Vård och omsorg Många behov från olika grupper ställer stora krav på organisationen, som måste arbeta med kreativa lösningar och ligga steget före. En förutsättning för att klara att bedriva en äldreomsorg av god kvalitet även i framtiden är att vara öppen för nya tekniska lösningar och hjälpmedel. Arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten fortlöper med registrering i olika kvalitetsregister, samt att stärka medarbetarnas dokumentationsförmåga.

Planerna på ett nytt gruppboende, med sju platser, kommer genomföras under år 2016. Detta möjliggörs genom att kommunens psykiatri flyttar in på Ängsgården och flygeln på Österängen byggs om. Detta nya boende tillsammans med de fyra platserna som tillskapats på Källbogården skall enligt prognoser räcka fram till år 2018. Under 2016 skall en enkät gå ut till ungdomar inom LSS-verksamheten med frågor kring att ev. flytta hemifrån och hur de vill bo. Detta görs för att kunna planera LSS-bostäder för framtiden. Antalet äldre kommer att öka väsentligt under de närmaste åren. Även om de äldre förväntas bli friskare än idag så kommer det ändå att innebära att kostnaden för äldreomsorgen kommer att öka kraftigt. Antalet platser i särskilda boende måste utökas och antalet personer med hemtjänst kommer att bli fler.

26

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN

Verksamhetsbeskrivning

Plan- och byggkontoret Plan- och byggkontoret handlägger ärenden som rör byggande och planering samt tillstånds- och tillsynsverksamhet, upprättar detalj- och översiktsplaner, ansvarar för kommunens kartverksamhet, byggnads- och fastighetsregister, adress- och lägenhetsregister, storkopiering internt/externt, adressering, bygglovshantering, bostadsanpassning, ventilationskontroll, hissar, energideklarationer, trafikföreskrifter samt trafikfrågor m.m. Vidare behandlar kontoret frågor rörande vägsamfälligheter, skrotbilar, blomlådor samt enkelt avhjälpta hinder (EAH) till kommunala offentliga lokaler och platser i kommunen. Kontoret bereder och handlägger ärenden till Bygg- och Miljönämnden, samt servar allmänheten, kommunen och kommunens bolag med handlingar, kartunderlag och ritningar.

Vidare tar Bygg- och miljönämnden beslut i de frågor som kommunfullmäktige delegerat till nämnden, yttra sig och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan nämnd. Miljökontoret Miljökontoret bedriver tillsyn enligt lagstiftningen inom områdena miljöskydd, hälsoskydd och livsmedel. Tillsynen bedrivs genom inspektioner, provtagningar, information och rådgivning till verksamhetsutövare, näringsidkare och privatpersoner.

Årets resultat


Bygg och Plan 2 760 557 2 203 1 416 Vägsamfälligheter 107 86 21 105 Miljö - och hälsoskydd 1 317 676 641 1 003 Bostadsanpassning 1 766 1 917 -151 1 512 Summa 5 951 3 236 2 714 4 036 Bygg- och miljönämnden redovisar ett överskott på 2 714 tkr mot budget. Under stora delar av året har tjänster varit vakanta vilket har medfört att personalkostnaderna understiger de budgeterade för alla verksamheter inom nämnden.

Årets verksamhet Under året har en ny GIS- och plansamordnare börjat sin anställning som ersättare till tidigare karttekniker/planarkitekt (GIS - Geografiskt InformationsSystem). Under året har ett par detaljplaner tagits fram och beslutats i Kommunfullmäktige, arbetet med dessa detaljplaner har tagits fram tillsammans med extern konsult. Arbetet med den påbörjade översiktsplanen för kommunen har återupptagits. Under året har startskottet gått för att digitalisera analog geografisk information. Detta för att förenkla

och förbättra beslutsunderlag och hantering av information för kommunens verksamheter. En översyn av system- och programflora för att jobba och presentera geografisk- och fastighetsinformation har inletts. Totalt har 222 ärenden inkommit till miljökontoret under året. • Miljöskydd Miljöskydd omfattar miljöfarliga verksamheter, kemiska produkter, avfall och förorenade områden och är miljökontorets största verksamhetsområde där ca en tredjedel av miljökontorets resurser avsätts. En stor del av dessa ärenden är inkomna ansökningar och anmälningar om olika åtgärder, t.ex. anmälan om installation av värmepump, anmälan om förändringar för miljöfarliga verksamheter, tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter för Rävnäs vattentäkt, besvarande av remisser till Länsstyrelsen i samband med tillståndsansökningar, handläggning av inkomna miljö- och årsrapporter från miljöfarliga verksamheter, årsrapporter från köldmedieanläggningar, handläggning av besiktningsrapporter från cisternkontroller m.m.

27

Resurser avsätts även på att handlägga inkomna klagomål om nedskräpning av avfall som kan riskera att förorena omgivningen, t.ex. bilbatterier, dunkar och fat med flytande kemiskt innehåll. Till området hör även oljeläckande bilar och olämplig hantering av kemikalier hos privatpersoner. • Hälsoskydd Arbetet med enskilda avlopp har inte bedrivits planenligt då miljökontorets bemanning varit reducerad under året, vilket medfört att arbetet endast har varit händelsestyrt. Sex stycken ansökningar för inrättande av avloppsanordning har inkommit under året. Nämndens mål för miljökontoret om 15 dagars handläggningstid för avloppsansökningar har uppfyllts för samtliga av dessa.

Sommarens badvattenprovtagning har skett vid Campingbadet, Brattheden, Seglingsberg, Virsbobadet samt Lisjöbadet. Samtliga provtagningar var tjänliga. • Livsmedel Livsmedel omfattar registrering, riskklassning och inspektioner. Verksamheter med flera kontrollbesök per år har fått en inspektion var på grund av reducerad bemanning. Kontrollbesöken under 2015 har varit 43 stycken till antalet och bedrivits oanmälda varav 1 varit föranmält. Registreringar har genomförts för 9 verksamheter. Totalt har 53 ärenden handlagts av miljökontoret.

Verksamhetsmål

Byggkontoret Process Beskrivning Mål Antal

beslut Antal beslut som skett inom målet

%

Bygglov inom detaljplanelagt område

Delegationsärenden, som överensstämmer med detaljplan och där inga grannar behöver höras och där inga andra remisser erfordras

Beslut ska i 85 % av fallen fattas inom 10 arbetsdagar från mottagandet

42 42 100

Bygglov, med avvikelse eller utanför detalplane-lagt område

Delegationsärenden, där grannar ska höras, i övrigt som ovan


7 7 100

Bygglov som kräver nämndbeslut

Ofta större och mera komplicerade ärenden


7 7 100

Anmälan ej lovpliktig åtgärd

Ärenden med start-besked och fastställande av kontrollplan


51 51 100

Tekniskt samråd Tekniskt samråd ska hållas i de ärenden som kräver en kontrollansvarig

6 6 100

Miljökontoret Process Mål Antal

beslut Antal beslut som skett inom målet

%

Anmälan enligt § 38 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd


0 0 100

Anmälan om installation av värmepump


16 16 100

Ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning


6 6 100

Registrering av livsmedelsanläggning


9 9 100

28

Framtiden Målet är att den nya kommunala översiktsplanen ska bli klar under år 2016. Ett större jobb med skanning av kommunens ritnings- och kartarkiv kommer att inledas. Detta för att ha möjlighet att ge bättre service både inom kommunen och dess bolag, samt för externa

förfrågningar. Skanningsarbetet kommer att följa riksarkivets rekommendationer för långtidslagring. En inriktning för kommunal GIS-plattform ska vara klar. Målet kommer bland annat att innebära både kommuninterna och -externa karttjänster.

29

FINANSIELLA RAPPORTER

RESULTATRÄKNING (TKR)

KoncernenBudget Utfall Utfall Utfall Utfall

Not 2015 2015 2014 2015 2014Verksamhetens intäkter 1, 8 83 426 111 142 92 666 180 392 171 835Verksamhetens kostnader 2, 8 -550 357 -563 045 -527 718 -611 019 -578 110 Avskrivningar 3 -26 400 -23 019 -26 138 -32 512 -37 313 Verksamhetens nettokostnad -493 331 -474 922 -461 190 -463 139 -443 588

Skatteintäkter 4 430 621 421 099 409 076 421 099 409 076Generella statsbidrag 5 82 217 92 786 78 180 92 786 78 180Finansiella intäkter 6 700 792 1 353 492 1 804Finansiella kostnader 7, 8 -9 950 -5 766 -8 489 -15 813 -21 349 Resultat före extraordinära poster 10 257 33 989 18 930 35 425 24 124

Extraordinära intäkterExtraordinära kostnader

Aktuell skatt 62Uppskjuten skatt -61

Årets resultat 10 257 33 989 18 930 35 425 24 124

Kommunen

30

BALANSRÄKNING (TKR)

Kommunen KoncernenUtfall Utfall Utfall Utfall

Not 2015 2014 2015 2014TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar

Mark, byggnader & tekniska anläggn. 9 317 806 316 851 590 355 587 985Maskiner & inventarier 10 11 574 12 589 72 798 72 520

Finansiella anläggningstillgångar 11 70 882 67 221 20 331 15 961Summa anläggningstillgångar 400 261 396 660 683 484 676 466

Bidrag till statlig infrastruktur 12 11 321 11 836 11 321 11 836

OmsättningstillgångarFörråd 13 488 464 734 705Fordringar 14 35 463 28 939 41 162 39 001Kassa och bank 15 135 834 95 793 156 051 119 489Summa omsättningstillgångar 171 785 125 196 197 947 159 194

SUMMA TILLGÅNGAR 583 367 533 692 892 752 847 496

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEREget kapital 16Årets resultat 33 989 18 930 35 425 24 124Resultatutjämningsreserv 0 0 0 0Övrigt eget kapital 93 615 74 685 66 596 42 492Summa eget kapital 127 604 93 615 102 021 66 616

AvsättningarPensionsavsättning 17 39 686 36 896 40 688 37 999Andra avsättningar 18 5 300 12 413 6 903 13 934Summa avsättningar 44 986 49 309 47 591 51 933

SkulderLångfristiga 19 289 269 292 860 600 967 606 078Kortfristiga 20 121 509 97 909 142 172 122 869Summa skulder 410 778 390 769 743 139 728 947

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 583 367 533 692 892 752 847 496

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERStällda panterFastighetsinteckningar 2 000 2 000AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser äldre än 1998 21 249 735 258 468Borgensåtaganden 22 290 393 267 706

31

KASSAFLÖDESANALYS (TKR) Kommunen

Not 2015 2014DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 33 989 18 930Avskrivningar 23 019 26 138Pensioner 2 790 3 183Reavinster/ förluster 0 0Övriga ej likviditetspåverkande poster 23 1 093 270Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet:

60 890 48 521

Ökning (-)/minskning (+) förråd/varulager -24 0Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -6 524 9 488Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 23 600 4 788Minskning av avsättning pga avbetalningar -5 455KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

77 943 57 341

INVESTERINGARInvesteringar i materiella anläggningstillgångar -26 824 -9 938Försäljning av materiella anläggningstillgångar 204 525Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 0 0Försäljningar av finansiella anläggningstillgångar 0 0KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -26 620 -9 413

FINANSIERINGNyupptagna lån 0 0Erhållna bidrag för investeringar 0 25Amortering av skulder -3 453 -6 771Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga fordringar 0 0

KASSAFLÖDE FINANSIERING -3 453 -6 746

UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR

-7 829 -2 310

ÅRETS KASSAFLÖDE 40 040 38 872Likvida medel vid årets början 95 793 56 920Likvida medel vid årets slut 135 834 95 793

32

INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)* Budget Utfall varav Avvikelse

projektet totalt

projektet totalt

utfall 2015 avslutade projekt

Lokalinvesteringar 26 004 21 516 18 154 -197

Avslutade projekt 3 034 3 231 2 458 -197Utbyggnad förskolan Lärkan 2 960 3 090 2 412 -130Tennistältet Virsbo - armaturer 74 80 -16 -6Övrigt fastigheter 0 62 62 -62

Pågående projekt 22 970 18 285 15 696Virsboskolan 13 970 15 928 14 305Brandlarm Dynabacken 1 400 1 557 1 010Ventilation Ängsgården 3 700 37 37Centralpunkten Ängsgården 2 000 146 146Kulturfastigheter 1 000 146 146Tak Städet 900 53 53Övrigt fastigheter 0 419 0

Parker, gator & vägar 2 821 2 558 1 396 9

Avslutade projekt 321 312 312 9Lekplatser & Parker 321 312 312 9

Pågående projekt 2 500 2 246 1 084Gatubelysning 2 400 2 228 1 084Spången Ramnäs 100 18 0

Övriga investeringar 4 600 4 562 3 632 75

Avslutade projekt 4 050 4 084 3 154 75Verksamhetssystem 1 550 1 561 1 140 -11Skol IT 1 470 1 475 981 -5Datorer 200 159 159 41Inventarier äldreomsorgen 300 299 284 1Inventarier Barn- och bildningsnämnden 530 481 481 49Inköp bilar 0 109 109

Pågående projekt 550 478 478Inventarier Virsboskolan 550 478 478

Totalt 33 425 28 637 23 181 *Investeringsredovisningen innehåller endast avslutade/pågående projekt. Beslutade projekt som ännu ej startats ingår inte.

33

NOTER Utfall Utfall Utfall Utfall2015 2014 2015 2014

Not 1 Intäkter Not 5 StatsbidragEnligt redovisningen 113 193 95 519 Inkomstutjämningsbidrag 86 820 78 264

Avgår interna poster -2 051 -2 853 Strukturbidrag 1 030 1 024

Summa 111 142 92 666 Fastighetsavgift 16 861 18 119

Övriga bidrag 1 985 0

Verksamhetens intäkter 111 142 92 666 Regleringsavgift -383 2 283

Försäljning av varor och tjänster 7 754 7 315 Kostnadsutjämningsavgift -9 170 -15 432

Taxor och avgifter 11 867 12 003 LSS utjämningsavgift -4 356 -6 077

Hyror och arrenden 9 118 8 791 Summa 92 786 78 180Bidrag 79 321 60 736 Statsbidrag maxtaxa mm 3 248 3 297

Övriga intäkter 3 082 3 821

Not 6 Finansiella intäkterRänteintäkter 215 926

med 3 788 tkr, se not 8. Övriga finansiella intäkter 577 427

Summa 792 1 353Not 2 Kostnader

Enligt redovisningen -565 095 -530 571 Not 7 Finansiella kostnaderAvgår interna poster 2 051 2 853 Räntor på lån -4 476 -6 707

Summa kostnader -563 045 -527 718 Ränta pensionslöften -480 -342

Ränta leverantörsskuld -6 -3

Verksamhetens kostnader -563 045 -527 718 Övriga finansiella kostnader -804 -1 437

Löner -245 057 -236 928 Summa -5 766 -8 489 Arbetsgivaravgifter -73 362 -70 603

Förändring semesterlöneskuld 188 -99 Not 8 Jämförelsestörande posterInköp av material och tjänster -180 972 -137 932 Återbetalning AFA 3 788 0

Övriga kostnader -31 787 -54 704 Summa 3 788 0Pensionskostnader -25 885 -21 779

Löneskatt på pensionskostnad -6 171 -5 674 Not 9 Mark, byggnader etcMarkreserv 29 480 29 480

Not 3 Avskrivningar Ingående anskaffningsvärde 29 480 29 480

Maskiner o inventarier -5 080 -4 610 Verksamhetsfastigheter 216 570 228 249

Fastigheter, anläggningar -18 123 -19 203 Ingående anskaffningsvärde 498 979 491 071

Nedskrivningar 0 -2 325 Nedskrivning 0 -2 325

Realisationsvinst 184 0 Utrangering -3 591 -457

Summa -23 019 -26 138 Investering under året 2 630 8 365

Ackumulerade avskrivningar -281 448 -268 405

Not 4 Skatteintäkter Fastigheter för affärsverksamhet 0 0

Preliminär skatteintäkt 421 435 410 085 Ingående anskaffningsvärde 876 876

Prognos slutavräkning innev år * 426 69 Ackumulerade avskrivningar -876 -876

Slutavräkningsdifferens föreg år ** -762 -1 078 Publika fastigheter 50 746 53 649

Summa 421 099 409 076 Ingående anskaffningsvärde 113 902 110 036

Investering under året 912 3 865

*) 43 (7) kr/invånare Ackumulerade avskrivningar -64 067 -60 253

**) Mellanskillnad mellan prognos Pågående arbeten 21 010 5 474

(7) kr/invånare och slutlig (-70) kr/invånare Summa 317 806 316 851

I verksamhetens intäkter för 2015 ingår jämförelsestörande poster

34

Utfall Utfall Utfall Utfall2015 2014 2015 2014

Not 10 Maskiner & inventarier Not 15 Kassa och bankMaskiner o inventarier 9 913 10 703 Kassa 14 0

Ingående anskaffningsvärde 50 902 50 168 Bank och Postgiro 135 820 95 793

Nedskrivning/utrangering -4 675 -246 Summa 135 834 95 793Investering under året 3 896 980

Ackumulerade avskrivningar -40 210 -40 199 Not 16 Eget kapitalBilar 550 581 IB Balanserat resultat 93 527 74 578

Ingående anskaffningsvärde 1 698 1 545 Årets Resultat 33 989 18 930

Försäljning under året 0 -35 Korrigering föregående år 0 20

Nedskrivning/utrangering -173 0 Omdisponering avsättning grustäkt 88 0

Investering under året 109 188 UB Balanserat resultat 127 604 93 527

Ackumulerade avskrivningar -1 084 -1 117 Avsättning grustäkt 0 88

Förbättring i annans fastighet 1 110 1 304 Summa 127 604 93 615Ingående anskaffningsvärde 2 803 2 803

Investering under året 80 0 Not 17 Avsättning pensionsskuldAckumulerade avskrivningar -1 773 -1 499 Arbetstagare 28 802 26 747

Summa 11 574 12 588 Garanti och visstidspensioner 0 0

Avsättning löneskatt 6 988 6 489

Not 11 Finansiella anläggningtillgångar Pensionsskuld MBR 3 896 3 660

Aktier 54 500 56 694 Summa 39 686 36 896Surahammarshus Förvaltnings AB 34 200 34 200

SurahammarsKommunal Teknik AB 11 900 11 900 Ingående avsättning pensioner 33 236 30 322

Sura Vision AB 6 400 6 400 Pensionsutbetalningar -1 708 -1 302

Vafab Miljö AB 0 2 194 Nyintjänad pension 3 281 3 319

Förenade småkommuners försäkring 2 000 2 000 Ränte- och beloppsuppräkningar 479 342

Andelar 1 013 1 013 Sänkning av diskonteringsräntan 0

Surahammars Folkets Hus 1 000 1 000 Förändring av löneskatt 499 569

Övriga 13 13 Övrigt 3 -14

Långfristig utlåning 15 369 9 514 Summa avsatt till pensioner 35 790 33 236Folkets Hus Surahammar 6 624 6 624 Pensionsskuld MBR 3 896 3 660

Wirsbo Ryttarförening 150 150 Summa 39 686 36 896Kommuninvest * 4 198 540 Auktualiseringsgrad KPA 83% 79%

Kommuninvest förlagslån 2 200 2 200

Vafab Miljö AB 2 196 0 Förvaltningen av pensionsmedel

Summa 70 882 67 221 Pensionsmedlens användning

-Använda medel, sk återlåning 28 802 26 747

Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Summa 28 802 26 747Bidrag till Citybanan 11 321 11 836

Summa 11 321 11 836 Not 18 Övriga avsättningarAvsättning Citybanan 5 300 12 413

Kommunfullmäktige beslutade under 2009 att medfinansiera Summa 5 300 12 413Citybanan med 12 865 tkr. Bidraget redovisas i balansräkningen

och upplöses på 25 år. Not 19 Långfristiga skulderKreditinstitut 287 299 290 752

Not 13 Förråd Investeringsbidrag 2 489 2 489

Lager i verksamheten 488 464 Ack upplösning investeringsbidrag -519 -381

Summa 488 464 Summa 289 269 292 860

Not 14 FordringarVäxelkassa 8 7

Handkassa 3 7

Kundfordringar 4 212 3 874

Förutbet kostnader/upplupna intäkter 12 263 5 456

Momsfordringar 3 564 3 827

Övriga fordringar 9 854 10 210

Fordran Skatteverket 5 558 5 558

Summa 35 463 28 939

35

Utfall Utfall Utfall Utfall2015 2014 2015 2014

Not 20 Kortfristiga skulder Not 22 BorgensåtagandeKortfristiga skulder kreditinstitut 3 130 2 727 Kommunala bolag 253 833 242 556

Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 22 172 21 520 Övriga företag/föreningar 36 560 25 150

Uppl intäkt - tillf stöd flyktingsituation 14 862 0 Summa 290 393 267 706Semester-, ferie- och uppehållslön 18 440 18 700

Personalens källskatt 5 218 4 951 Not 23 Övriga ej likviditetspåverkande posterUpplupna sociala avgifter 6 179 5 767 Upplösning erhållna bidrag -138 -138

Leverantörsskulder 23 987 20 111 Upplösning bidrag statlig infrastruktur 515 514

Momsskulder 224 0 Förändring avsättning Citybanan 716 681

Pension, individuell del inkl löneskatt 16 862 15 693 Förändring avsättning Skolomställning 0 -787

Övrigt 10 435 8 439 Summa 1 093 270Summa 121 509 97 909

Av erhållet stöd för flyktingsituationen har 12/13 periodiserats.

Not 21 PensionsförpliktelserPensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar

Ingående ansvarsförbindelse 208 006 216 447

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 3 767 2 232

Övrigt inkl "bromsen" -83 -1 240

Sänkning av diskonteringsräntan 0 0

Årets utbetalningar -10 712 -9 433

Summa pensionsförpliktelse 200 978 208 006Löneskatt 48 757 50 462

Utgående ansvarsförbindelse 249 735 258 468

Surahammars kommun har i oktober 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiskt förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas del i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Surahammars kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 534 278 464 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 524 341 972 kronor.

36

KOMMUNALÄGDA BOLAG OCH KOMMUNALFÖRBUND I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun, de kommunalägda bolagen Surahammars KommunalTeknik AB (100 %) och Surahammarshus Förvaltnings AB (100 %) samt Kolbäckådalens pensionsförbund (40 %). Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering i

de bolag/förbund där kommunen har en ägarandel om minst 20 procent. Förvärvsmetoden innebär att belopp som inkluderas i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i

SURAHAMMARS KOMMUNALTEKNIK AB Organisationsnummer: 556200-1551 Ordförande – Britt-Inger Fröberg VD – Martin Johansson

Verksamhetsbeskrivning Surahammars KommunalTeknik AB är ett av kommunen helägt bolag med uppgift att producera och distribuera energi och vatten, uppsamla, borttransportera och rena eller distribuera avloppsvatten respektive avfall. Organisationen tillhandahåller även resurser för ledning och förvaltning av fastigheter. Surahammars KommunalTeknik AB är moderbolag i en koncern med dotterbolagen Surahammars Energiverk AB och Suravision AB. Nyckeltal (tkr)

2015 2014

Omsättning 36 353 52 174

Resultat e finansiella poster 90 2 012

Soliditet i % 16,2% 16,1%

Aktiekapital 3 700 3 700

Eget kapital 11 894 11 803

Balansomslutning 105 254 105 478

Årets verksamhet Avtal tecknades med Mälarenergi AB om gemensam byggnation av reservvattenledning mellan Surahammar och Skultuna i juni månad och under hösten påbörjades arbetet. Skadorna på väg- och va-nätet, som orsakades av skogsbranden 2014, har delvis åtgärdats under 2015.

Framtiden Arbetena med både reservvattenledningen och skadorna på väg- och va-nätet kommer fortgå under 2016. Reservvattenledningen skall driftssättas under hösten 2016.

37

SURAHAMMARSHUS FÖRVALTNINGS AB Organisationsnummer: 556373-8250 Ordförande – Anders Tollin VD – Martin Johansson

Verksamhetsbeskrivning Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Surahammars kommun förvärva, äga, förvalta fastigheter eller tomträtter och bygga bostäder, affärslägenheter och kollektiva anordningar, småhus och därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet kan även omfatta uppförande av småhus för försäljning. Surahammarshus Förvaltnings AB är moderbolag i en koncern med dotterbolaget Ramnäs Fastigheter AB. Nyckeltal (tkr)

2015 2014

Omsättning 40 208 37 385

Resultat e finansiella poster 651 109

Soliditet i % 3,5% 3,2%

Aktiekapital 4 000 4 000

Eget kapital 8 509 7 857

Balansomslutning 244 202 245 741

Årets verksamhet De 22 lägenheterna i kvarteret Vråken färdigställdes och inflyttningen genomfördes enligt tidsplan den 1 april 2015. • Under 2015 har en stor och resurskrävande åtgärd

varit det inre lägenhetsunderhållet vid omflyttningar

• Tre stycken vattenläckor har åtgärdats Totalt har 7,4 Mkr (31,4 Mkr) investerats.

Framtiden Under år 2016 planeras takbyte för en eller två fastigheter på Bruksgatan i Virsbo.

KOLBÄCKSÅDALENS PENSIONSFÖRBUND Organisationsnummer: 222000-0745

Verksamhetsbeskrivning Kolbäcksådalens pensionsförbund bildades gemensamt av Hallstahammars kommun och Surahammars kommun 2012-11-01. Kolbäcksådalens pensionsförbund är den för förbundsmedlemmarna gemensamma organisationen som ska förvalta den pensionsskuld som uppstått i det tidigare för medlemmarna gemensamma Kolbäcksådalens gymnasieförbund. Förbundets verksamhet ska, i den mån den inte täcks på annat sätt, finansieras genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaden fördelas enligt principen 60/40 mellan Hallstahammars kommun och Surahammars kommun.

Nyckeltal (tkr)

2015 2014

Omsättning 0 0

Resultat e finansiella poster 0 219

Soliditet i % -77,8% -21,1%

Eget kapital -463 -463

Balansomslutning 595 2 193

38

MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND (MBR) Organisationsnummer: 222000-1271

Verksamhetsbeskrivning Mälardalens Brand- och räddningsförbund utgör en gemensam organisation för den verksamhet som enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor annars åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. Förbundet består av Västerås-, Hallstahammars- och Surahammars kommun. Surahammars kommun har en andel i förbundet på 9,1 %.

VÄSTRA MÄLARDALENS KOMMUNALFÖRBUND (VMKF) Organisationsnummer: 222000-1578

Verksamhetsbeskrivning Västra Mälardalens Kommunalförbund är ett kommunalförbund för räddningstjänst samt visst administrativt stöd för Köping, Arboga och Kungsörs kommuner. Surahammars kommun deltar i teknikarbetet kring telefoni och IT-systemdrift.

39

REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (1997:614) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Periodisering av kostnader och intäkter Kostnader och intäkter är i huvudsak periodiserade så att de belastar respektive tillgodoräknas rätt år. Redovisningen har varit öppen för transaktioner t o m januari 2013. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse hänförts till redovisningsåret. Löner och övriga löneförmåner för december belastar innevarande år och har ändrats sedan år 2013 då endast vikariekostnaderna belastade innevarande år och resterande kostnader redovisades enligt kontantprincipen Nedskrivning av kundfordringar Nedskrivning av kundfordringar redovisas i driften på respektive verksamhet. För vissa fordringar har amorteringsplan gjorts och då finns dessa kvar i balansräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet med avdrag för avskrivningar. Avskrivningar för samtliga anläggningstillgångar påbörjas samma år som objektet har anskaffats. Pågående projekt samt markreserv skrivs inte av. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ca 20 000 kr (halvt prisbasbelopp). Avskrivningstiden för olika typer av anläggnings-tillgångar fastställs med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med egna bedömningar i vissa fall av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Avskrivningar beräknas enligt metoden linjär avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: Maskiner och inventarier: 3, 5 och 10 år Fastigheter och anläggningar: 10, 15, 20, 30, 40 och 50 år Fr.o.m. räkenskapsåret 2012 har erhållna investeringsbidrag bokförts som en förutbetald intäkt och intäktsförs under anläggningens nyttjandetid (avskrivningstid). Fr.o.m. räkenskapsåret 2014 tillämpas komponent-avskrivning på nya anläggningstillgångar.

Leasingavtal Rekommendation nr 13.2 gällande Redovisning av leasingavtal innebär att klassificering ska göras av leasingavtal, antingen som finansiellt eller operationellt. De leasingavtal som finns i Surahammars kommun klassificeras som operationella. Citybanan Kommunfullmäktige beslutade under 2009 att medfinansiera Citybanan tillsammans med många andra kommuner och landsting. Medfinansiering redovisas som ”Bidrag till infrastruktur” i balansräkningen och resultaträkningen påverkas genom en ”upplösning” under 25 år med början 2013. Likvidmässigt kommer utbetalningar att göras under perioden 2013 – 2017. Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt ”blandmodellen”. KPA:s beräkningar utgör underlag. Pensionsåtaganden inkl löneskatt före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS07. Extraordinära intäkter och kostnader För att hänföras till extraordinära intäkter/kostnader måste kostnaden/intäkten uppgå till ett väsentligt belopp, ej ingå i den ordinarie verksamheten samt vara av engångskaraktär. Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt Rådets rekommendationer. Det innebär att den preliminära slutavräkningen periodiseras för innevarande år. Skillnad mellan prognos och det verkliga utfallet bokförs året efter bokslutsåret. Enligt Rådets rekommendationer ska slutavräkningen baseras på Sveriges Kommuner och landstings (SKL) decemberprognos.

40

Principer för sammanställd redovisning I koncernbokslutet ingår Surahammars kommun, Surahammars Kommunalteknik AB samt dess helägda dotterbolag Surahammars Energiverk AB och Sura Vision AB och Surahammarshus Förvaltnings AB med dess helägda dotterbolag Ramnäs Fastigheter AB. Även Kolbäcksådalens Pensionsförbund ingår i koncernbokslutet. Mälardalens Brand- och räddningsförbund ingår inte längre i kommunens koncernbokslut. Jämförelsetalen för koncernbokslutet 2012-12-31 har korrigerats.

Samtliga ingående bolag/förbund har kalenderår som räkenskapsår. Slutliga uppgifter ligger till grund för koncernbokslutet. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvs-metoden med proportionell konsolidering. Förvärvs-metoden innebär att kommunens aktieinnehav i företagen reduceras mot det egna kapitalet i de båda bolagen. Med proportionell konsolidering menas att om dotterföretagen ej är ägda till 100 %, så tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovis-ningen. Elimineringar har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive bolag samt mellan bolagen.

41

BEGREPPSFÖRKLARINGAR Finansnetto Finansnettot utgörs av finansiella intäkterna reducerat med de finansiella kostnaderna. I de finansiella intäkterna ingår ränteintäkter, borgensavgifter, utdelningar på aktier och andelar samt eventuella realiserade kursvinster på utlandslån och räntebidrag. I de finansiella kostnaderna ingår räntekostnader på lånat kapital och nyupparbetade pensioner under året samt eventuella kursförluster på utlandslån. Rörelsekapitalet Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Soliditet Soliditeten är ett mått som visar kommunens finansiella styrka på lång sikt. Den visar det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar. From 1998 är pensionsskulden flyttad till ansvarsförbindelse varvid ingående eget kapital 1998 justerades med samma belopp. P.g.a. detta redovisas två soliditetsmått i årsredovisningen. Likviditet Likviditeten är ett mått som visar betalningsförmåga på kort sikt. Den visar kortfristiga tillgångar i förhållande till kortfristiga skulder.

Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger förändringen av rörelsekapitalet vilket också kan utläsas ur balansräkningen om man minskar omsättn-ingstillgångarna med de kortfristiga skulderna och jämför med föregående år. Balansräkning Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). Kortfristiga tillgångar och skulder Kortfristiga tillgångar och skulder skall vara betalda/bli betalda inom ett år. Mkr = miljoner kronor. Tkr = tusen kronor.

surahammars kommun · verkets decemberprognos. bnp växte med 3,4 procent det tredje kvartalet....

Documents