styrelsen för södra Älvsborgs sjukhus

Mötesbok: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus (2017-02-02)

Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Datum: 2017-02-02

Plats: Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås, sammanträdeslokal Bertil Söderling

Kommentar:

Dagordning

Beslutsärenden

§ 1 Årsredovisning 2016 4

§ 2 Tilläggsöverenskommelse 2017:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnä 50

§ 3 Tilläggsöverenskommelse 2017:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnä 55

§ 4 Överenskommelse 2017 för insatser inom en kvalitetssäker och effek 59

§ 5 Uppföljning av plan 2016 för intern styrning och kontroll 64

§ 6 Säkerhetsredovisning för Södra Älvsborgs sjukhus 2016 70

§ 7 Södra Älvsborgs Sjukhus svar med anledning av Karin Engdahl (S) re 75

§ 8 Övriga frågor 77

Delegeringsärenden

Beslut att ta emot gåva på 18000 kr från Odd Fellow stiftelsen Sjuhär 78

Beslut att ta emot gåva på 20000 kr från Office IT-partner Borås AB t 79

Beslut att ta emot gåva på 300 kr till "Fond sjuka barns trevnad" 80


Beslut att ta emot gåva på 1000 kr från Svarta Örns Ordens damklubb t 82



Beslut att ta emot gåva på 1500 kr från Logen Ceres Ulricehamns till 85

Överenskommelse 2017-01-01--12-31 mellan Södra Älvsborgs Sjukhus, bar 86

Beslut om att sälja ambulans enligt utbytesplan (AEN198, ULJ113, LDW6 88

Beslut om att sälja två ambulanser enligt utbytesplan (BGF928 och ACR 92

Avtal - Konsulttjänster biostatistik Södra Älvsborgs Sjukhus, Forskni 95

Tilläggsavtal mellan Kungsleden Osdal AB och Södra Älvsborgs Sjukhus 100

Avtal mellan Medicinsk Teknik, MT, Södra Älvsborgs Sjukhus och Borås 101

Investeringsbeslut anestesikliniken avseende diatermiapparat 105

Investeringsbeslut medicinsk informatik och teknik avseende dosmaskin 111

Överenskommelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Alingsås kommun rö 113

Överenskommelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Tandvärkstan röran 116

Överenskommelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Vårgårda kommun rö 119

Beslut om avskrivning av fordran för patientavgift barn- och ungdomsk 122

Avrop enligt ramavtal SN231/SN325 mellan Södra Älvsborgs Sjukhus, Ske 123

Beslut att ta emot gåva på 2016 kr från Kundtjänsten på Hennes & Maur 124

Beslut att ta emot gåva på 840 kr från Åsundens församling till "Fond 125

Beslut att ta emot gåva på 2000 kr från Odd Fellow stiftelsen Sjuhära 126

Beslut att ta emot gåva på 1236 kr från Kinnarumma församling till "F 127


Anmälningsärenden

Protokollsutsdrag - § 208 2016-11-29 Regionfullmäktige, Motion av Eva 129

Protokollsutdrag - § 322 2016-12-13 Regionstyrelsen, fördelning av in 131

Serviceöverenskommelse 2017 mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och Region 137

Revisionsrapport - Granskning av Jämlik cancervård - professionernas 158

Protokollsutdrag - § 40 2016-12-07 Personalutskottet, Personalpolitis 196

Protokollsutdrag - § 42 2016-12-07 Personalutskottet, Förstärkt yrkes 198

Protokollsutdrag - § 43 2016-12-07 Personalutskottet, Aktivitetsplan 202

Protokollsutdrag - § 44 2016-12-07 Personalutskottet, Arbetsmarknadsi 204

Protokollsutdrag - § 47 2016-12-07 Personalutskottet, Regionala medel 210

Protokollsutdrag - § 198 2016-11-29 Regionfullmäktige, handlingsplan 212

Protokollsutdrag - § 45 2016-12-07 Personalutskottet,Verksamhetsplan 236

Protokollsutdrag - § 46 2016-12-07 Personalutskottet,VGR akademin - a 254

Protokollsutdrag - § 316 2016-12-13 Regionstyrelsen, Handlingsplan fö 262

Protokollsutdrag - § 317 2016-12-13 Regionstyrelsen, rese- och mötesp 285

Protokollsutdrag - § 191 2016-12-19 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Re 295

Protokollsutdrag - § 3 2017-01-11 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Över 298

Förvaltningschefens vidaredelegering för Södra Älvsborgs Sjukhus 305

Skrivelse till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus angående att pri 311

Protokollsutdrag - § 1 2017-01-11 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regi 312

Information

Information 322

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-02-01

Diarienummer SÄS 2016-00123

Västra Götalandsregionen

Södra Älvsborgs Sjukhus

Handläggare: Olof Johansson

Telefon: 033-616 47 01

E-post: [email protected]

Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Årsredovisning 2016

Förslag till beslut

1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna

årsredovisning 2016.

Sammanfattning av ärendet

Vårdbegäran har ökat inom ett flertal specialiteter under 2016. Besöken på de

somatiska akutmottagningarna har ökat med 4,8 procent jämfört med föregående

år. Samtidigt har även antalet slutenvårdstillfällen och vårddagar ökat med 1,9

respektive 1 procent. I förhållande till den av södra hälso- och sjukvårdsnämnden

(HSN) beställda vården har Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) producerat 4,4

procent över budget, motsvarande 40 mnkr. Som kompensation har SÄS av HSN

erhållit 20 mnkr.

SÄS har under året bedrivit ett brett och systematiskt arbete för att öka

tillgängligheten till förstabesök i öppenvården inom alla specialiteter. Det har gett

effekt på ett flertal mottagningar trots att antalet inkommande remisser ökat med

7,9 procent inklusive ökat uppdrag inom hudsjukvård.

SÄS har 2016 en något lägre sjukfrånvaro än 2014 och 2015. Ett uthålligt

engagemang hos första linjens chefer genom olika aktiviteter har varit mycket

betydelsefullt. Arbetet fortsätter under 2017.

Det ekonomiska åtgärdsprogrammet för 2016 har inte haft full effekt i förhållande

till planen vilket har medfört en fortsatt ansträngd ekonomisk situation. Det ökade

söktrycket - tillsammans med inte fullt ut genomförda åtgärder - har inneburit att

det av regionfullmäktige godkända resultatet på minus 25 mnkr inte har kunnat

nås. En kassation av fuktskadat sterilt sjukvårdsmaterial har påverkat resultatet

negativt med 10 mnkr. Resultatet för 2016 blev minus 64,7 mnkr.


Ann-Marie Schaffrath

Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef

2 (2)

Bilaga


Bokslutsdokument 2016

Besluten skickas till

Regionstyrelsen, [email protected]

Revisorskollegiet VGR, [email protected]

Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, [email protected]

Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, [email protected]

Ann-Maria Schaffrath, sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus, ann-

[email protected]

Torben Pihl, ekonomichef Södra Älvsborgs Sjukhus,

[email protected]

1 (34)

Postadress:

Regionens Hus

462 80 Vänersborg

Besöksadress:

Östergatan 1

Vänersborg

Telefon:

010-441 00 00

Webbplats:

www.vgregion.se

E-post:

[email protected]


Årsredovisning

Datum 2017-02-02


Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus


Telefon: 033-616 47 01



Innehållsförteckning

1. Sammanfattning .................................................................................................... 2

2. Ett kraftfullt miljöarbete ......................................................................................... 4

2.1 Verksamhetens miljöarbete ....................................................................................... 4

3. Framtidstro inom hälso- och sjukvården ............................................................... 4

3.1 Prioriterade mål ......................................................................................................... 4 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras ........................................................................................................ 5 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas ............................................. 5 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser ......................................................................... 6

3.2 Fokusområden ........................................................................................................... 6 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin ................................................. 7 Genomföra den regionala psykiatriplanen........................................................................... 7 Uppfylla vårdgarantin ........................................................................................................... 8 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården ....................................... 10 Förbättra akutvårdkedjan................................................................................................... 10 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner .................................... 11 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning ................................................................... 12 Skapa ett sammanhållet vårdsystem ................................................................................ 12

3.3 Produktion ............................................................................................................... 13 Produktivitet ....................................................................................................................... 13

4. En attraktiv arbetsgivare ..................................................................................... 13

4.1 Prioriterade mål ....................................................................................................... 13 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras.................................... 13 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska ............................................... 14

4.2 Fokusområden ......................................................................................................... 15 Satsa på ledarskap ............................................................................................................ 15 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt .................................................................... 16 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling ............................................ 16 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller ............................................................................................................. 16 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro ....................................................................................................................... 17

4.3 Chefsförutsättningar ................................................................................................ 17

4.4 Sjukfrånvaro ............................................................................................................ 18

4.5 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys ................................ 19

Datum 2017-02-02 2 (34)


5. Goda förutsättningar för verksamheterna ........................................................... 21

5.1 Systematiskt förbättringsarbete ............................................................................... 21

6. Rättigheter och folkhälsa .................................................................................... 22

6.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård ....................................................................... 22

6.2 Folkhälsa ................................................................................................................. 23

7. En budget i balans .............................................................................................. 24

7.1 Ekonomiskt resultat ................................................................................................. 24 Intäkter ............................................................................................................................... 24 Kostnader .......................................................................................................................... 25

7.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans .............................................................................. 26

7.3 Investeringar ............................................................................................................ 26

8. Tillkommande rapportering ................................................................................. 27

8.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen ............................................... 27 Asylmottagningen BUP ...................................................................................................... 27 Vuxenpsykiatri ................................................................................................................... 28 Kvinnokliniken .................................................................................................................... 29 Övrig somatisk vuxenvård: ................................................................................................ 29 Barn- och ungdomsmedicin ............................................................................................... 29

8.2 Verksamheternas säkerhetsarbete .......................................................................... 29

8.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 ................................................................. 29

9. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse ......................................................... 30 Förbättringsprogram sluten vård ....................................................................................... 31 Förbättringsprogram öppen vård ....................................................................................... 31 Campus SÄS ..................................................................................................................... 32

1. Sammanfattning SÄS vill lyfta tre positiva händelser under året:

Ett brett och systematiskt arbete har pågått med att öka tillgängligheten till förstabesök i öppenvården inom alla specialiteter. Det har gett effekt på ett flertal mottagningar där det finns en förbättringstrend och det syns även på SÄS-nivå. Detta har skett trots att antalet inkommande remisser har ökat med 7,9 procent inklusive ökat uppdrag inom hudsjukvård jämfört med 2015.

SÄS har 2016 en något lägre sjukfrånvaro än 2014 och 2015. Ett uthålligt engagemang hos första linjens chefer genom olika aktiviteter har varit mycket betydelsefullt. Arbetet fortsätter under 2017.

En av SÄS tre huvudprocesser är att utbilda framtida utövare av hälso- och sjukvårdsyrken tillsammans med ett antal lärosäten och under 2016 har den regionaliserade läkarutbildningen på SÄS tagit ett stort steg framåt. I november 2016 invigdes Campus SÄS gemensamma lokaler. Campus utvecklar och stärker den pedagogiska kompetensen och skapar förutsättningar för nätverk för studenter, AT-läkare och andra medarbetare på utbildningstjänster och personal som arbetar med utbildning.

Några utmaningar har varit:

Datum 2017-02-02 3 (34)


Vårdbegäran har ökat inom många specialiteter under 2016. Antalet inkommande remisser har ökat med 7,9 procent inklusive ökat uppdrag inom hudsjukvård och besöken på de somatiska akutmottagningarna har ökat med 4,8 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har även antalet slutenvårdstillfällen och vårddagar ökat med 1,9 respektive 1 procent.

Personalomsättningen på SÄS har visat sig vara hög i regional jämförelse och det har bidragit till en ansträngd vårdsituation i olika avseenden på sjukhuset. Att behålla erfaren personal oavsett yrkeskategori och fortsätta arbetet med rätt använd kompetens är mycket viktiga utvecklingsområden på SÄS.

Den ekonomiska situationen var en utmaning i 2016 och förvaltningen ser behovet av krafttag under 2017 för att komma i ekonomisk balans. Det övergripande ekonomiska åtgärdsprogrammet för 2016 har inte varit helt verkningsfullt jämfört med målsättning. Fuktskada på dyrt sjukvårdsmaterial försämrade dessutom den ekonomiska situationen väsentligt.

Hög produktion; SÄS producerade väsentligt mer än den beställda vården, motsvarande 4,4 %. I monetära termer motsvarar det ca 40 mnkr. Sjukhuset erhåll en kompensation för halva det beloppet, 20 mnkr, av HSN Södra.

Tillgänglighet till första besök och efterföljande besök har förbättrats under 2016. Måluppfyllelse för vårdgaranti behandling ligger på samma nivå som 2015. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har tillgängligheten förbättrats med cirka 25 procentenheter. Den totala vistelsetiden (TVT) på akutmottagningen minskar men inte i samma takt med målsättningen (70 % < 4 h i december 2016). Uthålligt arbete pågår samtidigt som allt fler patienter söker vård på akutmottagningen.

Kvalitet och patientsäkerhet; uppnådda resultat för ettårsperioden t.o.m. kvartal tre 2016 ger en måluppfyllelse i Kvartalen på 13 av 19 områden (gröna). Under året har det skapats en egen, mera täckande kvalitetsuppföljningsmodell än Kvartalen på SÄS. Även ett nytt och uppskattat arbetssätt med systematiska kvalitetsdialoger på alla verksamheter har införts under 2016.

God patientsäkerhetskultur är avgörande för att förbättra patientsäkerheten. SÄS huvudsakliga arbetssätt är Gröna korset med dagliga, tvärprofessionella möten med medarbetare där risker för vårdskador och misstänkta eller inträffade vårdskador diskuteras och dokumenteras för att sedan förebygga dessa. SÄS har nollvision för trycksår. Ett trycksårsteam med experter stöttar och följer upp verksamheterna.

Den vuxenpsykiatriska kliniken arbetar för genomförande av den regionala psykiatriplanen. Många aktiviteter pågår i det avseendet och samtidigt pågår även förberedelserna inför nybyggnationen ”Psykiatrins kvarter”. Förutom nya lokaler

planeras även nya arbetssätt. Dessutom bedrivs systematiskt patientsäkerhetsarbete och patienter som vårdas inneliggande får vid utskrivning tid med sig för återbesök inom öppenvården, 50 procent får tid inom 7 dagar.

Datum 2017-02-02 4 (34)


Strokesjukvården har samlats vid SÄS Borås vilket har förbättrat sjukhusets resultat.

Länsrehabilitering i Skene, Samrehab har från och med den 1 december 2016 avvecklats och länsrehabiliteringsdelen har tagits över av SÄS.

Barn och Ungdomspsykiatrin har stor ökad tillgänglighet för utredning och behandling inom framförallt neuropsykiatri.

Tre stora nybyggnationsprojekt (Psykiatrins kvarter, laboratoriemedicin och utbyggnad av lokaler för infektionssjukvård) på SÄS har beviljats av Regionstyrelsen under 2016.

2. Ett kraftfullt miljöarbete

2.1 Verksamhetens miljöarbete Kommunikation av miljöfrågor har legat i fokus under 2016. En verktygslåda har skapats där information och utbildning gällande miljöfrågor finns samlat. Ett nytt introduktionsmaterial för nyanställda gällande miljöarbetet finns där såsom informationen om att all personal ska genomgå grundläggande miljöutbildning. Det är 409 anställda som har genomgått utbildningen under 2016 och totalt 1 876 anställda sedan 2012.

Totalt resta mil med personbil har minskat med 8 procent där bilpoolsbilar står för hela minskningen. Resor med privat bil ligger kvar på samma nivå som tidigare medan resor med långleasade bilar (klinikbilar) har ökat något. Våra långleasade personbilar består nu till 77 procent av fordon som drivs med förnybar energi; två elbilar och 22 gasbilar. Övriga personbilar drivs med E85/bensin och det finns en dieselbil.

Lustgasanläggningen som destruerar lustgas har varit i drift hela 2016 och bidrar till att vår klimatpåverkan från lustgasutsläpp har minskat ytterligare. Vi har nått målet om att minska lustgasutsläppen med 50 procent då resultatet är en minskning med 78 procent. Det innebär att vi redan nått målet till 2020 om minskning med 75 procent. Personal och blivande mammor har fått utbildning i att använda den nya andningsmasken så effektivt som möjligt för att maximera mängden lustgas som destrueras i anläggningen.

Gällande avfallshanteringen har fokus varit på att öka kunskapen om sorteringsanvisningar för att kvalitén på det utsorterade avfallet ska bli bättre. Alla miljörum har gåtts igenom under året (miljörond) och återkoppling har getts till respektive avdelning gällande brister som har behövts åtgärdas.

Samtliga laboratorier har arbetat med CMR-utredningar och riskbedömningar för sina produkter under 2016. Detta har lett till att fler kemikalielösningar från färgningar numera samlas upp som farligt avfall istället för att släppas ut i avloppet.

3. Framtidstro inom hälso- och sjukvården

3.1 Prioriterade mål

Datum 2017 - 02 - 02 5 ( 34 )

Diarienummer SÄS 2016 - 00123

Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer medpsykisk sjukdom ska förbättras

Se fokusområdena.

Patientens ställning inom hälso - och sjukvården ska stärkas

Ett antal åtgärder har gjorts under året för att fånga patienternas röst och behovoch låta det påverka utformningen av den framtida vården:

Patienters behov har styrt utformningen av SÄS processarbete dels inystartade processer men även tidigare startade processer har under årethaft en fördjupad patientmedverkan.Projekt Personcentrerad vård (PCV). SÄS har deltagit i det regionalaprojektet och startat piloter p å strokeavdelningen ochinfektionsmottagningen.För alla enheter med direkt patientkontakt sker fortsatt arbete medmånadsvisa patientenkäter där förbättringsförslag fångas och införs.

Vad gäller tillgängligheten på akuten; TVT – total vistelsetid (andel p atienterunder 4 timmar (RF - indikator)), trots ett ihärdigt arbete med att förbättratillgängligheten till akutsjukvården, ser vi bara en marginell förbättring. Det skabeaktas att sjukhuset tagit emot drygt 2000 fler patienter och det motsvarar enökning av antalet besök med ca 4 procent.

Mellan de olika akuta flödena finns det ganska stora skillnader i tillgänglighet.Patienter som ingår i det Barn & Ungdomsakuta flödet har väsentligen kortarevistelsetider än för vuxna patienter.

Datum 2017-02-02 6 (34)


Ytterligare information finns under fokusområdena Vårdgaranti, förbättra akutvårdkedjan och utveckla ett personcentrerat arbetssätt.

Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser

Uppnådda resultat för ettårsperioden t.o.m. kvartal tre ger en måluppfyllelse (gröna) i kvartalen på 13 av 19 områden. Fem stycken områden är gula: initial vård på strokeenhet, HbA1c > 70 mmol, starroperation tillgänglighet, blodfetter vid diabetes och reperfusion vid stroke. Anledningen till att målet med direktinläggning på strokeavdelning inte nåtts har berott på sköterskebrist varvid tänkta antalet vårdplatser inte kunnat hållas öppna. Rörande reperfusion var det uppnådda värdet 14,2 procent vilket var mycket nära målet. Processledare och processteam har pågående handlingsplan för att ytterligare förbättra detta. För att nå målet för HbA1C> 70 mmol har processledaren lagt en plan för att förbättra detta värde.

Rött område - diabetes målvärden för blodtryck. Detta är ett mål som inget sjukhus i regionen uppnår. SÄS har nått regionens genomsnitt. Processledare och processteam på SÄS är väl medvetna om målet och med ökad läkarbemanning i teamet ges bättre förutsättning för att nå målet under 2017.

Genomsnittligt värde för VRI 2016 är 5,2 procent. (RF-indikator)

Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel är en procent (RF-indikator).

3.2 Fokusområden

Datum 2017-02-02 7 (34)


Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin

Medelvärdet vårdgarantin för hela perioden är 91 procent. Prognos: målsättning för första besök är 90 procent eller högre.

Väntande till utredning per sista december 2016: 134 patienter. Prognos: tveksamt om kön kommer att minska framför allt på grund av läkarbrist. Totalt under året har ca 290 st utredningar startats.

Väntande till behandling per sista december: 40 patienter. Prognos: kön kommer att minska på grund av annat utbud av behandlingsmetoder, se tredje punkten nedan. Totalt under året har ca 360 behandlingar startats.

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten har fokuserat på framförallt följande aktiviteter för att förbättra tillgängligheten:

Översyn av administrativa rutiner. Minskad administrativ tid för vårdpersonal genom förbättrade bokningsrutiner, återföra administrativa uppgifter till sekreterare. Redan befintliga rutiner har effektiviserats. Pågår.

Förkortad total utredningstid genom förbättrade flöden. Neuropsykiatrisk mottagning och övriga öppenvårdsmottagningar har haft fokus på denna fråga. Under de senaste åren har utredningstiden minskat från 5 månader till 4 veckor i medel på verksamhetsnivå. Pågår

Effektivare behandlingsmetoder framförallt för patienter med ADHD- och autismdiagnos. Under hösten startade omfattande gruppbehandling riktat till patienter inom dessa diagnosområden. Särskilt kan nämnas ”Hantera livet” -psykoedukation för patienter med depressionsdiagnos och deras närstående. Utbildningen sker i samverkan med Göteborgs universitet. Pågår

För att minska den psykiska ohälsan har BUP deltagit i två projekt i samverkan med bland annat Borås stad. Projektet ”Tidiga insatser för

ökad skolnärvaro” syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt

fånga upp personer med psykisk ohälsa. Pågår. HELA-projektet (Holistiskt engagerat lärande) utvärderas årsskiftet

2016-2017. Båda redovisar deluppföljningsrapporter. Pågår.

Genomföra den regionala psykiatriplanen

Säkring av specialistkompetens inom öppenvården genom översyn av förutsättningar för planerad samling av öppenvården i Alingsås - Vårgårda och Herrljunga, arbetet pågår med att anpassa lokaler. Riskanalys genomförd utifrån patientperspektiv. Planerad sammanflyttning till sommaren. Pågår

Ny arbetstidsmodell heldygnsvård införd och testas för sjuksköterskor, för att öka attraktion och främja kompetensförsörjning.

Det är totalt 15 ST-läkare (vilket är många) på kliniken varav 3 blir färdiga första kvartalet nästa år. Pågår

”Basutredningspaket” vid alla nybesök, genomförs av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl. Pilot på Öppenvårdsmottagning Borås innan breddinförande. Pågår

Översyn av aktuellt kunskapsläge och behov av kompetenshöjande aktiviteter avseende olika diagnosområden och kunskapsområden utifrån den regionala

Datum 2017-02-02 8 (34)


utvecklingsplanen för psykiatri och tillkomna regionala medicinska riktlinjer. Stort antal genomförda regionala aktiviteter samt planerade under nästa år. Pågår

Utveckling av heldygnsvården 2016. Pågår

–Genomförd utvärdering/uppföljning av inrättandet av ny observationsavdelning, mycket goda resultat mätt i beläggningsgrad och undvikbar slutenvård, bättre flöde inom heldygnsvården. Psykiatrisk observationsavdelning är nu etablerad i verksamheten. –Rekryterat specialpedagog till heldygnsvården, projekt att få in bredare kompetens inom heldygnsvården. –Genomlysning av UVA (Utbildningsvårdavdelnings) verksamheten och genomförd planering för ökad stabilitet i arbetet. –Uppdragsutbildning på Högskolan Borås för sjuksköterskor och skötare i Heldygnsvården VUP och BUP. Första kursen avklarad 13/12. Ytterligare 2 kursstarter planerade 2017. –Ökad satsning på bemötandeutbildning för all personal. –Utbildat egna instruktörer utifrån hot-och våld, Bergenmodellen. Deltar gör även aktörer på sjukhuset såsom Soma Akut, BUP och Väktarorganisationen. –Säkring av god tillgänglighet och sammanhållen vårdkedja genom implementering av nya arbetssätt exempelvis ”tid i handen”, ”vårdkontakt 7

dagar efter utskrivning”, ”utskrivningsmeddelande” till alla patienter vid

hemgång.

Uppfylla vårdgarantin

Ett brett och systematiskt arbete har pågått med att öka tillgängligheten till förstabesök i öppenvården. Det har gett effekt på ett antal mottagningar där vi nu ser en förbättringstrend som slår igenom även på SÄS-nivå. Denna förbättring har skett trots att antalet inkommande remisser har ökat med 7,9 procent jämfört med 2015.

Förstabesök Beträffande det totala antalet väntande ser man att det är fler patienter som väntar jämfört med motsvarande månad föregående år men större andel handläggs inom 90 dagar. Med andra ord har SÄS fått större patientvolymer men samtidigt lyckas man handlägga patienterna snabbare idag är tidigare år.

Datum 2017-02-02 9 (34)


Efterföljande besök Tillgängligheten till efterföljande besök har dock minskat. Vi har ökat antalet patienter väntandes på efterföljande besök och idag får tyvärr en mindre andel patienter träffa läkare inom medicinskt måldatum jmf med samma period tidigare år.

Behandling Tillgängligheten för behandling har inte ökat. Under första delen av året fanns det fler väntande och lägre andel behandlingar inom 90 dagar men under senare delen av året hade SÄS en likvärdig tillgänglighet som föregående år.

På samtliga kliniker med bristande tillgänglighet bedrivs arbete med att adressera flaskhalsar och skapa behovsplaner och produktionsstyrning. Arbetet kommer intensifieras under 2017. Rekrytering av läkare har pågått under 2016 på de kliniker som har saknat operatörer.

Datum 2017-02-02 10 (34)


Ersättning för ökad produktion och god tillgänglighet Södra nämnden tillsköt 20 mnkr till SÄS under hösten 2016 för att säkerställa ökad produktion och god tillgänglighet. De prioriterade områdena var lungmedicin, ögon, neurologi och hud. Tillgängligheten till förstabesök inom 90 dagar har ökat för tre av fyra prioriterade områden. Det är enbart för neurologi som tillgängligheten inte ökat, det har genomförts fler besök men remissinflödet har ökat med 17 procent. För hud har andel patienter som väntat mindre än 90 dagar ökat från 53 procent till 70 procent mellan december 2015 och 2016.

Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården

Den teoretiska delen av utbildningen är genomförd. Klar. Projektplan och handlingsplan har uppdateras i september 2016. Klar. Nulägesanalys är klar och baslinjemätning pågår. Pågår Förvaltningen har ännu inte utnyttjat de 20 timmar som är till förfogande

från GPCC (Centrum för personcentrerad vård). Planeras 2017. Fortsatt utveckling av personcentrerat arbetssätt på strokeavdelningen,

infektionsmottagningen och personal/ ledning. Planeras 170112. Utarbetandet av tillgängligt informationsmaterial till patienterna. Klart

februari 2017. Fortsatt planering/utarbetning av ett dokument med tvärprofessionell

dokumentation. Pågår

Förbättra akutvårdkedjan

Översyn av läkarbemanning avseende kompetensbehov för kirurg- och ortopedteamen. Klargjort arbetsfördelningen mellan akutläkare och övriga specialistkliniker. Klar

Minska nyttjande av hyrläkare i akutens kirurg- och medicinteam. Klargjort arbetsfördelningen mellan akutläkare och övriga specialistkliniker. Klar

Fortsätta utvecklingen av akutläkare anställda på akuten, i nuläget fyra specialister inom akutmedicin. Handledare och studierektor finns samt ST-läkare under utbildning. Pågår

Ny ST-akutläkare anställd under 2016 och ytterligare anställning planerad. Planerad

Förbättrade förutsättningar för daglig ledning och styrning av verksamheten; Chefsteamet förstärkt med två biträdande vårdenhetschefer (klar) samt utbilda och träna på förändringledning (pågår).

Rekryterat omsorgkoordinatorer till akutmottagningen. Klar Inrättande av 23-timmars platser på vårdavdelning. Klar Inrättande av observationsplatser för patienter i behov av observation före

hemgång. Planerad Översyn av arbetssätt på akuten:

-Daglig uppföljning med hjälp av avstämningar i team och på hela akuten. Klar -Tidig läkarbedömning i team infört i ortoped- och kirurgteamen. Klar -Införande av tidig läkarbedömning i medicinteam planeras. Pågår -Inrättande av spotcheck-funktion före ankomstregistrering kvartal 3. Klar.

Datum 2017-02-02 11 (34)


Utsedd läkare med uppdrag att vara flödesledare inom ortopedi och kirurgi. Pågår

Förstärkning av sjuksköterskebemanning riktade mot spotcheckfunktion och nattbemanning. Klar

Förstärkning av undersköterskebemanning riktat mot ortopedteamet på akuten kvällstid. Klar

Införa standard för dagligt förbättringsarbete och Gröna Korset för alla vårdteam. Pågår

Översyn av behov av utökad akut röntgenkapacitet nattetid. Pågår Nytt kollektivavtal gällande måltidsuppehåll inom ambulansverksamhet.

Klar ”Win Win” ambulans och akuten; utveckla samarbete och

kompetenshöjning genom rotationstjänstgöring. Pågår Alla slutenvårdsenheter som tar emot patienter från akutmottagningen

arbetar med att utveckla sina arbetssätt för att väntan på vårdplats ska minimeras. Pågår

Handlingsplan framtagen för akuten med anledning av ökat patientinflöde. Pågår

Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner

God patientsäkerhetskultur är avgörande. Vårt huvudsakliga arbetssätt är Gröna korset med dagliga, tvärprofessionella möten med medarbetare där risker för vårdskador och misstänkta eller inträffade vårdskador diskuteras.

Negativa händelser och vårdskador som identifieras bland annat genom Gröna korset omhändertas via Dagligt förbättringsarbete, en PDSA-baserad metod som engagerar alla medarbetare.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) motarbetas genom handlingsprogram på alla verksamheter. Ansvariga läkare (verktygsläkare) tar fram egna data som ligger till grund för åtgärder och fokusområden. Sjukhusövergripande satsas på att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner som utgör en relativt stor andel. För 2016 var genomsnittet för VRI på somatiska avdelningar 5,2 procent.

Vårdhygien stöttar och är pådrivande i arbetet mot VRI och i att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. De följer upp verksamheterna med vårdhygieniska ronder och kritisk uppföljning av verksamheternas egenkontroll av vårdhygienisk standard.

Alla verksamheter gör egenkontroll av basala hygien- och klädrutiner som månadsvis rapporteras till ett öppet lokalt register.

Lokala STRAMA i samverkan med infektionsläkare och Vårdhygien liksom processägare för pneumoniprocessen arbetar systematiskt sedan många år för en klok antibiotikaanvändning.

Enskilda verksamheter har arbetat mer aktivt med att säkerställa en säker läkemedelsordination och dokumentation med läkemedelslista till patienterna samt utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Detta fungerar mycket bra i vissa verksamheter. Styrgrupp läkemedel kommer att vara drivande i det fortsatta arbetet.

SÄS var först i regionen med dosdispencering av läkemedel via läkemedelsautomat till inneliggande patienter, vilket fungerar mycket väl

Datum 2017-02-02 12 (34)


i flera år och har ökat patientsäkerheten. Övriga sjukhus går succesivt över till detta.

SÄS har nollvision för trycksår. Ett trycksårsteam med experter stöttar och följer upp verksamheterna. Kontinuerliga data om trycksår tas direkt från journalen, Melior, och presenteras på styrtavlor. Incidensen låg stadigt under 2 procent varav de flesta är grad 1 eller 2. Vid punktprevalensmätningen v 41 var prevalensen sår uppkomna på SÄS 4,6 procent varav ingen allvarligare än grad 2.

I satsningen Utmärkt omvårdnad görs den logiska kopplingen mellan olika omvårdnadsåtgärder: trycksårsförebyggande, god nutrition, aktiverande förhållningssätt, hälsofrämjande åtgärder. Alla samverkar och minskar risk för många olika vårdskador inklusive fall och VRI, samt kan korta vårdtiderna. Satsning görs på utbildning av chefer och ny personal samt riktade insatser mot vårdenheter. Pilotprojekt startas på några avdelningar. Arbetssätt tas fram och görs sjukhusövergripande. Specialister som dietister, fysioterapeuter, vårdhygiensjuksköterska, hälsokoordinator, sårsjuksköterska med flera samverkar.

Ett kontinuerligt arbete pågår för att finna bättre arbetssätt för att optimera flödet av patienter. Dagliga vårdplats och koordineringsmöten har skapats. HR arbetar aktivt med personalförsörjning med samarbete med högskola och regionalt.

Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning

Införande/revision av riktlinjer för läkemedelsarbete: Ordinationsmallar. Klar

Införande/revision av riktlinjer för läkemedelsarbete: Läkemedelsgenomgång/berättelse. Struket, finns regionalt

Reviderad Meliorutbildning läkare. Klart Ta fram utbildningsmaterial för läkare. Klart. Utrullning planeras VT -17 Förbättra informationen på intranätet. Klar Projekt klinisk apotekare på klinik. Avslutat projekt, förs över till drift. Uppstramning av sjukhusets rutiner för utskrift av läkemedelsrelaterade

dokument i samband med utskrivning från slutenvård. Klart, men följdprojekt ska påbörjas VT -17.

Skapa ett sammanhållet vårdsystem

Sjukhuset deltar aktivt i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg där ett av fokusområdena är äldre med mångsjuklighet. Klar.

Under 2015 har ett närsjukvårdsteam bildats med hjälp av regionala projektmedel. Teamet har två sjuksköterskor och en läkare. Målgruppen är äldre med multisjuklighet som befinner sig i ett instabilt skede. Teamet arbetar mobilt och är knutet till sjukhuset. De arbetar mot Borås, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo, Mark och Bollebygds kommuner i nära samverkan med den kommunala hemsjukvården. Klar

Närsjukvårdsteamet är i full funktion sedan våren 2016. Cirka 25 patienter är inskrivna i teamet och därmed erbjudas kontinuitet i vårdkontakterna och så långt som möjligt vård i hemmet. Klar

Sjukhuset planerar att starta ett till två ytterligare Närsjukvårdsteam enligt regionens plan att breddinföra arbetssättet. Förutsättningen är att

Datum 2017-02-02 13 (34)


regionala projektmedel beviljas. Politiskt beslut togs i december och tjänstemannabeslut förväntas under våren 2017. Därefter påbörjas rekrytering till nya team. Pågår

Utökning av upptagningsområde med Vårgårda samt Herrljunga under 2017. Planerad

3.3 Produktion Sammanvägda prestationer fortsätter öka och är 3,7 procent över föregående år och 4,4 procent över budget. En stor inverkan på denna ökning har antalet ytterfall och antalet läkarbesök.

Slutenvården ligger fortsatt över föregående år både vad gäller vårdtillfällen (1,9 %) och vårddagar (1,1 %). Det är medicinkliniken och kirurg- och öronkliniken som haft besvärligast beläggningssituation under året, men samtliga kliniker har haft en högre beläggningsgrad än 2015. Medelvårdtiden är totalt på 5,25 dagar, vilket är en marginell skillnad mot föregående år. Vuxenpsykiatriska kliniken har minskat medelvårdtiden med 8,4 procent då man inrättat s.k. OBS-platser med tidigare inskrivningskriterier men kortare vårdtid.

Öppenvården fortsätter ligga över förra året, 3,4 procent fler besök. Läkarbesöken ökar mest, men även de sjukvårdande behandlingarna har ökat. Ökningen är störst på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken där man anställt fler, vilket är i linje med regionens psykiatrisatsning. Sjukhuset har under året även tagit över hudpatienter från privat vårdgivare som avvecklat sin verksamhet. På de somatiska akutmottagningarna har besöken ökat med 4,8 procent. Störst är ökningen för asylsökande och utländska medborgare, därefter sökande från Marks kommun.

Antalet inkomna remisser har ökat med 7,9 procent. Majoriteten av ökningen kommer från vårdcentraler och egen vårdbegäran. Det är klinik för hud/STD, infektion, vårdhygien och ögon samt kvinnokliniken som har den största ökningen, samtliga kliniker har ett högre inflöde än föregående år.

Produktivitet

Ökningen i arbetade timmar är lägre än ökningen i prestationer, dvs sjukhuset har haft en produktivitetsökning under året.

4. En attraktiv arbetsgivare

4.1 Prioriterade mål

Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras

Sjuksköterskor – Den regionalt framtagna karriärvägsmodellen för sjuksköterskor har implementerats under hösten 2016. Fortsatt satsning från regionen på utbildningsbefattningar pågår, hösten 2016 startar 11 blivande specialistsjuksköterskor och 5 barnmorskor.

Undersköterskor - Den regionala karriärvägsmodellen för undersköterskor är på gång och kommer implementeras under hösten 2016 eller våren 2017. Regional

Datum 2017-02-02 14 (34)


satsning på YH utbildning för undersköterskor har resulterat i att 8 stycken påbörjat utbildning hösten 2016. Kartläggning av ytterligare YH utbildningar för undersköterskor pågår.

Medicinska sekreterare - Regional karriärvägsmodell för Medicinska sekreterare är på gång och arbetet med att ta fram denna påbörjades hösten 2016. YH utbildning finns i Borås och en ansökan för fortsatt utbildning är inskickad.

Psykologer – Arbetet med att ta fram en regional karriärvägsmodell för psykologer är påbörjad.

Uppgiftväxling - Utifrån delprogram utveckla arbetsrutiner för slutenvårdsavdelningar inom förbättringsprogram slutenvård har en kartläggning gjorts genom jobbskuggning på olika avdelningar samt intervjuer av undersköterskor. Detta har resulterat i insikt om att utifrån avdelningens aktuella vårdtyngd samt sjuksköterskebemanning görs många arbetsuppgifter av olika personalkategorier. Effekten av detta blir att arbetsuppgifter inte kopplas till en speciell personalkategori utan görs av ”någon”. Dessa uppgifter är inte styrda av

att utföras av person med legitimation. Ett första steg är att få ordning och reda på vilken personalkategori som utför respektive arbetsuppgift samt vem som ansvarar för att uppgiften blir utförd.

Utifrån identifiering av respektive personalkategoris arbetsuppgifter kan korrekt antal resurser estimeras. Kartläggningen som görs kommer att resultera i beskrivning av vilka uppgifter som skall utföras av respektive personalkategori. Detta kommer att gå att använda för beräkning av en korrekt fördelad personalstruktur. Förutsättningar måste ges för att resultatet av kartläggningen implementeras på avdelningar och detta kan ske genom att knyta an det till den dagliga verksamheten samt att insatser kopplas på.

Med det som gjorts under 2016 har stort fokus varit på undersköterskestyrd uppgiftsväxling. Mer arbete behöver göras för att se på möjligheten att uppgiftsväxla mellan andra yrkeskategorier under 2017.

Andelen anställda som haft utvecklingssamtal med sin chef uppskattas till 95 procent (RF-indikator). Andel med individuella kompetensutvecklingsplaner uppskattas till 95 procent (RF-indikator).

Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska

Vi fortsätter att höja kunskapsnivån inom arbetsmiljö och hälsa för chefer och ledare. Sedan hösten 2014 erbjuds alla chefer och skyddsombud på SÄS att gå regionens 3 dagars arbetsmiljöutbildning. Hösten 2016 anordnades regionens påbyggnads moduler, inom droger och rehab samt psykosocial arbetsmiljö. Hösten 2016 startade också en halvdags utbildning i AFS 2015:4. Våren 2016 startades en systematisk arbetsmiljöuppföljning, den har genomförs klinikvis med chefer och skyddsombud. Uppföljningen genomförs av HR strateg i arbetsmiljö och arbetsmiljöingenjör från Hälsan och arbetslivet. Hösten 2016 avslutades uppföljningen med en återkoppling på central samverkan.

Åtgärder görs hela tiden för att bibehålla, minska vår ohälsa eller öka hälsan bland våra medarbetare och arbeta med hälsofrämjande arbetsplatser, detta genomförs genom aktiviteter som riktar sig mot att ge och bibehålla hälsa och förebygga ohälsa.

Datum 2017-02-02 15 (34)


Aktiviteter som pågår för att nå regionens mål:

Från och med hösten 2016 erbjuder Hälsan och arbetslivet sin stresshanteringskurs förebyggande för medarbetare i riskzonen: Stanna upp- stresshanteringskurs.

Försäkringskassan bedriver en kurs i att komma vidare från en långtidssjukskrivning i samarbete med Sjuhäradsförbundet, antingen till nytt jobb eller tillbaka till det gamla arbetet. Sjukhuset har erbjudits 25 platser under hösten.

Under hösten 2016 har SÄS använt Regionservice fördjupningsutbildning Alkohol/Droger och Rehabilitering. Den vänder sig till chefer på alla nivåer.

Uppföljning av sjukfrånvaron sker regelbundet på enheter. VEC/EC, HR-partner och HR-strateg träffas för att hitta åtgärder eller stödja på annat sätt.

HRstrateg deltar regelbundet i möten, tex APT samt medicinska möten med företagshälsovården för att informera om hur SÄS vill arbeta med sin sjukfrånvaro. Detta har resulterat i att läkarna på Hälsan och Arbetslivet inte alltid sjukskriver på heltid längre utan att SÄS/enheten erbjuder ändrade arbetsuppgifter under begränsad tid. Därmed kan en deltidssjukskrivning ersätta sjukskrivning på heltid. I de flesta fallen har detta fungerat utmärkt under 2016.

SÄS har ett mycket nära samarbete med Hälsan och Arbetslivet, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen samt de fackliga organisationerna.

Hälsan och Arbetslivet och SÄS chefer fortsätter med de uppskattade dialogmötena.

Andelen chefer på SÄS med 10-35 underställda medarbetare är 72 procent (RF-indikator). Detta är en ökning jämfört med föregående år (55 procent). Sjukfrånvaron för 2016 var 6,7 procent, jämfört med 6,8 procent 2015 (RF-indikator).

4.2 Fokusområden

Satsa på ledarskap

Definiera kompetenser för 1:a och 2:a linjens chefer. Klar Fortsatt arbete att öka chefstätheten för att nå VGRs riktlinjer kring

normtal för antal anställda per chef. Pågående Implementering av den nya rollen Vårdenhetsöverläkare samt fortsatt

process kring utbildning/utveckling av rollen i relation till Vårdenhetschefsrollen och ledarskapet. Pågående

Framtagande av lönekriterier för första linjens chefer. Pågående Utveckla chefkörkort för nya chefer. Pågående Utveckla nätverkande – Ex alla chefers möte 4 ggr/år, nätverk för de olika

chefsgrupperingarna. Pågående Identifiera potentiella nya chefer som vi skickar på assessment och till

chefkandidatutbildning. Pågående Erbjuda chefer att gå det regiongemensamma chefsprogrammet Det

personliga ledarskapet (DPL). Pågående

Datum 2017-02-02 16 (34)


Erbjuda chefer det regiongemensamma Mentorskapsprogrammet. Pågående

Erbjudande om högskoleutbildningar kopplade till ledarskap via VGR. Pågående

Tillsättning av HR Strateg för området ledarskap. Klar

Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt

Kartläggning av vad undersköterskor utför för arbetsuppgifter, rapport ”Lämpliga omvårdnadsuppgifter för usk, utöver basal omvårdnad” på

SÄS. Klar Kartläggning av vad varje yrkesgrupp utför för arbetsuppgifter i dagsläget

samt vilken kategori som ska utföra dem ”i morgon”. Pågår Kartläggning per klinik för att sammanställa vad som görs/gjorts inom

området uppgiftsväxling. Pågår SÄS övergripande modell och arbetsmaterial för arbete med

uppgiftsväxling tas fram. Planerad Utbildning (workshops) för chefer. Planerad Pilot på MAVA med inslag av självskattning och uppföljning mellan chef

och medarbetare. Pågår

Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling

Implementering av karriärutvecklingsmodell sjuksköterskor. Pågår Kliniskt basår för sjuksköterskor. Planerad Implementering av karriärutvecklingsmodell undersköterskor. Pågår Regional satsning på YH-utbildning för undersköterskor. Pågår Karriärutvecklingsmodell psykologer. Pågår Ta fram diagram för att tydliggöra möjlig löneutveckling för

sjuksköterskor utifrån regionens målbild. Modellen revideras årligen i samband med löneöversyn. Pågår

Ta fram diagram för att tydliggöra möjlig löneutveckling för undersköterskor utifrån regionens målbild. Modellen revideras årligen i samband med löneöversyn. Planerad

Ta fram diagram för att tydliggöra möjlig löneutveckling för psykologer utifrån regionens målbild. Modellen revideras årligen i samband med löneöversyn. Planerad

Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller

Arbetsmiljöutbildning (regionens 3-dagars) för alla chefer och skyddsombud. Pågår

Systematisk arbetsmiljöuppföljning på kliniknivå med chefer och skyddsombud. Genomförs av HR-strateg och arbetsmiljöingenjör från Hälsan. Pågår

Tidskvoteringsmodell Natt. Pågår Översyn av följsamhet till sexpunktsprogrammet gällande läkares

arbetstid 07-21. Pågår Ser över möjligheten till arbetstidsmodeller som är flexibla över årets alla

dagar. Planerad

Datum 2017-02-02 17 (34)


Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro

Förebyggande stresshanteringskurs för medarbetare i riskzonen, erbjuds av Hälsan och arbetslivet. Pågår

Rökavvänjningsstöd till alla anställda. Pågår Uppföljning av sjukfrånvaron på enhetsnivå sker regelbundet, där chef,

HR-strateg samt HR-partner träffas för att hitta åtgärder eller stödja på annat sätt. Pågår

HR-strateg har regelbundna möten med respektive verksamhetsledning, medverkar också på APT, samt medicinska möten med företagshälsovården, för att informera om hur SÄS vill arbeta med sin sjukfrånvaro. Detta resulterar i att läkarna inte alltid sjukskriver på heltid längre, utan gör bedömningar på ett mer nyanserat sätt utifrån arbetskapacitet. SÄS/enheten provar att under begränsad tid sätta personen på andra arbetsuppgifter eventuellt i kombination med deltidssjukskrivning. Pågår

Försäkringskassan driver, i samarbete med sjuhäradsförbundet, en kurs i att komma vidare från en långtidssjukskrivning, till nytt jobb eller tillbaka till arbete. SÄS har haft 25 stycken platser under hösten. Klart

Försäkringskassan har under hösten haft två utbildningstillfällen för chefer i rehabilitering, om hur ett bra rehab/uppföljningsmöte går till och vad som händer med ett sjukfall när FK tar över. Utbildningen/föreläsningen är ett sätt att öka samarbetet, samt att chefer får möjlighet att ställa frågor till handläggare. Klart

Under hösten 2016 har SÄS anordnat, Regionservice fördjupningsutbildning Alkohol/Droger och Rehabilitering. Den vänder sig till chefer på alla nivåer. Klart

4.3 Chefsförutsättningar Arbetet fortsätter med att ta fram ett nytt gemensamt organisatoriskt ramverk för sjukhuset genom att utvärdera befintlig struktur, analysera och justera. Vi kommer under Q1 2017 att genomföra Risk & Konsekvensanalyser på de förslag som framkommit utifrån höstens arbete med verksamhetschefer och sjukhusledning. Detta kommer att ligga till grund för framtida SÄS-övergripande organisatoriskt ramverk.

Vi kommer att fortsätta påbörjat arbete med de chefer som tillsattes som biträdande chefer under 2015-16 för att säkerställa att samtliga uppfyller chefskriterier, har fullt ansvar för V-E-P och uppfyller normtal. Omställning av dagens biträdande chefer beräknas vara klar den 30 juni 2017 varpå utvecklings- och utbildningsinsatser tar vid för att säkerställa en hög kvalitet i ledarskapet.

På samtliga kliniker pågår en översyn av organisationen där man rekryterar nya chefer och tittar på alternativa lösningar i chefskapet för att nå normtalet. Vi arbetar med att implementera och aktivt använda de regiongemensamma riktlinjerna för chefsrekrytering.

På en övergripande SÄS-nivå planeras utbildningsinsatser och utbildningsbehovet kartläggs, för att säkerställa bibehållen kvalité vid ändrade

Datum 2017-02-02 18 (34)


chefsförutsättningar (ex vid samledarskap) på samtliga chefsnivåer. SÄS räknar med att uppfylla normtalsmålet 10-35 medarbetare till december 2017

4.4 Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron för 2016 ligger på 6,7 procent jämfört med 6,8 procent för 2015.

SÄS har lyckats bryta den ökande sjukfrånvarotrenden som varit under de senaste åren och ligger fortsatt under 2014 och 2015 års siffror. Jämfört med 2015 har vi ökat sjukfrånvaron i intervallen 1-14 och 15-59 dagar, men minskat i intervall över 60 dagar. Det är aktiva, riktade insatser mot specifika enheter som har gjort att SÄS minskat sjukfrånvaron. Under senare delen av 2016 har sjukfrånvaron ökat något och framförallt i intervall 15-59 dagar och i intervall över 60 dagar.

I analysen som gjorts under sista halvåret ser man belastningsskador dominerar i gruppen ”Undersköterskor, skötare” och psykisk ohälsa/utmattningssyndrom i gruppen ”Sjuksköterskor”. Aktiva åtgärder för samtliga grupper för att sänka

sjukfrånvaron/ohälsotalen pågår. Arbetet med ohälsotalen görs i nära samarbete med både företagshälsovård och försäkringskassan.

Aktiviteter som pågår för att sänka sjukfrånvaron:

SÄS har tillsammans med Borås stad fått ta del av pengar från Samordningsförbunden i Väster med syfte på att ge 90 långtidssjukskrivna kommun- och landstingsanställda del av externa insatser. Metoden baseras på IPU profilanalyser och vägledning för att lära sig strategier för att förbättra sin livssituation och hälsa. Fördelning av platserna till anställda kommer att göras av Försäkringskassan, tillsammans med respektive kommuns/ primärvård/SÄS personalavdelningar. Detta kommer ge ytterligare kraft att arbeta med långtidssjukskrivna på sjukhuset.

Obligatorisk ergonomiutbildning för all vårdpersonal samt utlärning av aktiverande förhållningssätt i SÄS introduktion.

Datum 2017 - 02 - 02 19 ( 34 )

Diarienummer SÄS 2016 - 00123

Förebyggande åtgärder i form av att ergonom från Hälsan o ch Arbetslivet,bjuder in sig till arbetsplatser för att vara med under morgonarbetet påvårdavdelningar, och även på administrativa arbetsplatser.Dialogmöten chefer SÄS och Hälsan och Arbetslivet.Förebyggande stresshantering via företagshälsovården.Rökavvänjningsstöd till alla anställda.

4.5 Personalvolym, personalstruktur ochpersonalkostnadsanalysAnställningar Tillsvidareanställd Visstidsanställd Timavlönade Totalt Netto årsarbetare

2016 -12

Förändringantal

2016 -12

Förändringantal

Förändringtimavlönade

Förändringtotalt

2016 - 12 Förändringantal

A Sjuksköterskor, barnmorskor 1 313 8 44 - 3 12 17 1 120,2 28,52

B Undersköterskor m.fl. 772 3 74 - 10 20 13 742,9 - 8,95

C Läkare 453 18 125 4 3 25 513,5 16,97

D Tandläkare 0 - 1 0 0 0 - 1 1,0 - 0,62

F Administratör, vård 291 - 5 10 - 4 4 - 5 271,4 - 1,06

G Rehabilitering ochförebyggande

330 19 34 - 8 3 14 296,1 7,19

H Sjukhustekniker/labpersonal,inkl BMA

183 0 3 - 6 - 2 - 8 161,5 - 2,61

I Utbildning, kultur och fritid 11 0 0 0 0 0 10,6 1,27

J Teknik, hantverkare 4 0 1 1 0 1 3,8 - 0,25

K Kök, städ, tvätt 0 - 2 0 0 1 - 1 0,3 - 0,24

L Administration 325 7 10 - 2 - 1 4 314,0 5,27

Huvudgrupp 3 682 47 301 - 28 40 59 3 435,3 45,49

Antalet nettoårsarbetare och anställda har ökat jämfört med föregående år. Eftersommaren har det skett en minskning av antalet tillsvidareanställda och sedan enökning senare under hösten. Antalet visstidsanställda har följt tidigare årsvariation men är färre än 2015 per den sista december. Antal timavlönade harvarit fler unde r hela 2016 jämfört med tidigare år för flertalet personalgrupper.Antalet nettoårsarbetare är något färre i december än i januari.

Datum 2017-02-02 20 (34)


Antalet sjuksköterskor har minskat under året både gällande anställda och nettoårsarbetare, tillsvidareanställda har minskat medan timavlönade har ökat. Jämfört med december 2015 ser man dock en ökning beroende på att SÄS lyckades rekrytera ett flertal sjuksköterskor i januari 2016.

Antalet undersköterskor har minskat under året gällande nettoårsarbetare. Detta beror till stor del på en ökad sjukfrånvaro under hösten. Antalet anställda ökade under våren, minskade efter sommaren, har ökat något under hösten och ligger nu något över 2015 års nivå. Det är främst timavlönade som står för denna ökning. Extra uppmärksamhet har riktats mot inflödet av undersköterskor som under 2015 ökade markant p.g.a. riktade satsningar för att förstärka enheter där det saknades sjuksköterskor samt på bemanningsservice.

Antalet läkare har ökat under året, främst specialistläkare och underläkare (ej legitimerad).

Antalet anställda i gruppen Administratör vård har minskat under året. Antalet nettoårsarbetare är dock relativt oförändrat och detta beror till stor del på att sjukfrånvaron för gruppen minskat. Vad gäller medicinska sekreterare är rekryteringsläget mycket ansträngt med få eller inga sökanden på utlysta tjänster. Borås har en YH-utbildning med inriktning medicinska sekreterare, men trots idogt arbete räcker det inte för att försörja SÄS med denna kompetens fullt ut.

Det har skett en ökning av antalet chefer och biträdande chefer under året. Detta till följd av regionens beslut om normtal för antal medarbetare per chef.

Antalet anställda i gruppen Rehabilitering och förebyggande har ökat under hösten 2016, främst bland arbetsterapeuter och kuratorer. Detta beror till stor del på att SÄS fått ett utökat uppdrag inom barn- och vuxenpsykiatri beträffande dessa grupper. Antalet nettoårsarbetare är i stort sett oförändrat om man jämför januari och december 2016, beroende på en något ökad frånvaro under de sista månaderna.

Inom gruppen rehabilitering och förebyggande upplever verksamheterna markant ökade svårigheter att rekrytera medarbetare inom grupperna fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt psykologer. Tungt vägande skäl är en övergripande brist på marknaden samt lönebilden på SÄS jämfört med övriga arbetsgivare.

Sedan hösten 2016 har sjukhusledningen tillämpat en förstärkt rekryteringsprövning där varje vakant tjänst prövats av såväl verksamhetschef som biträdande sjukhusdirektör i avsikt att hejda personalökningarna.

Arbetet med uppgiftsväxling genomförs genom kartläggning av olika yrkeskategoriers arbetsuppgifter, vilken kategori gör vad i nuläget och vilken är lämpligast att utföra dem i framtiden, utifrån ”rätt använd kompetens”. Arbetet

pågår och man har ännu inte sett några utvärderingsbara resultat som enskilt kan hänföras till detta arbete. Det kräver mycket av såväl ledarskap som förståelse för nya arbetssätt hos medarbetarna.

Personalkostnadsanalys

Belopp, tkr

Budget 2016 Utfall 2016 Avvikelse mot budget

Utfall 2015 Diff % f.g år

OB-tillägg 55 462 51 184 -4 278 51 340 -0,3%

Datum 2017-02-02 21 (34)


Semesterkostnader 23 250 37 554 14 304 36 427 3,0%

Jourkostnader 35 277 43 902 8 625 38 592 12,1%

Övertid 26 507 36 847 10 340 34 120 7,4%

Summa 140 496 169 487 28 991 160 479 5,3%

Kostnaden för OB-tillägg är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. OB-tillägg utges enligt AB och följer schemaläggningen på respektive enhet.

Semesterkostnaden är något högre jämfört med 2015. Semesterdagsuttaget har varit större under 2016 än föregående år, men kostnaden för intjänad semester är högre p.g.a. fler anställda, löneuppräkning samt åldersstruktur.

För att minska semesterskulden har produktionen på SÄS anpassats under vecka 44 och i samband med jul- och nyårshelgerna. Dock har vårdplats- och bemanningssituation varit mycket ansträngd under den sistnämnda perioden, vilket medfört en begränsad effekt.

Jourkostnader har ökat jämfört med 2015 och ligger över budget. Antalet jourtimmar har ökat under 2016, framförallt arbetad tid under jour. Som ett led i att minska antalet inhyrda läkare, har fler jourer på framförallt akutkliniken, utförts av SÄS egna läkare.

Övertidskostnaderna har ökat jämfört med 2015 och ligger över budget. Det är framförallt enkel- och kvalificerad övertid som har ökat, samtidigt som uttag av kompledighet minskat.

Ökningen syns främst från sommaren och under hösten. Detta beror till stor del på en ansträngd bemanningssituation med en ökning av sjukfrånvaron samt stopp på anlitandet av bemanningsföretag gällande sjuksköterskor.

Kostnaden för särskilda ersättningar, såsom vakanstillägg och ersättning för extra arbetspass, har ökat under hösten beroende på en extra ansträngd bemanningssituation på bl.a. neonatalenheten (vilket påverkas av den totala situationen inom regionen).

Antalet ofrivilligt deltidsanställda är 7 stycken, alla är kvinnor. Detta är samma antal som 2015. Orsakerna analyseras i varje enskilt fall och sjukhuset erbjuder möjlighet till utökad tjänstgöringsgrad både inom klinik och på annan enhet, t.ex via Bemanningsservice när det gäller sjuksköterskor och undersköterskor. SÄS har som mål att ingen medarbetare ska vara ofrivilligt deltidsanställd och erbjuder generellt heltidstjänster med undantag för nattjänster.

5. Goda förutsättningar för verksamheterna

5.1 Systematiskt förbättringsarbete SÄS har sedan många år ett sjukhusövergripande och strategiskt systematiskt förbättringsarbete. Dels har två sjukhusgemensamma program förbättrat öppenvårdens- & slutenvårdens arbetssätt. Dessa är del av SÄS övergripande verksamhetsplan.

Datum 2017-02-02 22 (34)


Dessutom pågår det ett lokalt förbättringsarbete på de flesta mottagningarna och avdelningarna vilket inbegriper större delen av SÄS medarbetare. Detta arbetssätt kallas för Dagligt Förbättringsarbete och arbetet med patientsäkerhet och Gröna korset har ytterligare integrerats i det under året.

I oktober genomfördes SÄS forsknings- och kvalitetsdagar. Detta event används för att presentera och sprida alla goda exempel på förbättringar som görs på SÄS för att chefer och medarbetare ska kunna lära av varandra över enhets- och klinikgränser.

6. Rättigheter och folkhälsa

6.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Den nya webbplatsen följer standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 som innehåller ett stort antal rekommendationer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt. Genom att följa dessa rekommendationer görs innehållet tillgängligt för en bredare skara människor med olika typer av funktionsnedsättningar såsom synnedsättningar, hörselnedsättning, inlärningssvårigheter, kognitiva funktionsnedsättningar, begränsad rörlighet, talsvårigheter, ljuskänslighet och kombinationer av dessa.

Angående könsuppdelad statistik får tex medicinkliniken alltid könsuppdelad data från kvalitetsregister rörande hjärtsjukvård. En tidigare studie beträffande hjärtsjukvård på SÄS har inte kunna påvisa några skillnader kön emellan. Gällande diabetesprocessen har det under året uppkommit en fråga om eventuellt utfall kunde bero på skillnad mellan könen och efter genomgång kunde inte detta ses.

Inom psykiatrin har man för vana och där så möjligt alltid redovisa statistik könsuppdelat. Det finns inga omotiverade skillnader som uppmärksammats.

Psykiatrin arbetar för att HBTQ-certifiera mottagningar och 2017 är två enheter certifierade vilket kan ha betydelse för enskilda.

Det kan vara svårt att nå resurssvaga och funktionsnedsatta inom psykiatrin och pga av detta finns det ett arbetssätt på SÄS att vid behov generöst erbjuda hembesök.

Utifrån den satsning som gjorts för FN:s konvention under 2014-2016 har det etablerats en hemsida med barn som anhöriga där all tillämplig information rörande detta samlats, sidan har under 2016 ytterligare uppdaterats och information getts till alla barnombud.

Barnkliniken har arbetat med utveckling av denna fråga med allt från information på avdelningen i form av kortlekar om FN:s konvention om barns rättigheter som används på enheternas arbetsplatsträffar till att utveckla bildstöd i syfte att stärka delaktighet rörande kommunikation och information med barn och unga.

Utbildning har skett för samtliga medarbetare i ungdomsmedicin för att öka kunskap och utveckla kommunikation och delaktighet utifrån barnets mognad. Barnkliniken har specialpedagoger som är lokala barnrättsombud.

Datum 2017-02-02 23 (34)


Barn och ungdomspsykiatrin;

arbetar kontinuerligt med utveckling av vårdplan, med inriktning ökad delaktighet.

deltar i ett samverkansprojekt ”Tidiga insatser för ökad skolnärvaro” som

genom delaktighet från barn och anhöriga skall öka barns närvaro i skolan.

deltar i nationellt projekt ”bättre vård mindre tvång” som avser att minska

andelen tvångsvård genom att öka barn och ungas delaktighet samt tydliggöra barns rättigheter.

samtlig personal på vårdavdelningen genomgår utbildning i bemötande som bygger på barns delaktighet.

Eftersom kliniken har som huvuduppdrag att arbeta med barn och deras anhöriga har aldrig målet med barnombud varit aktuellt då hela verksamheten bygger på respekt för barns rättigheter och delaktighet i behandling.

VGRs riktlinjer och standards för fysisk tillgänglighet, samt andra generella byggkrav från Boverkets byggregler uppfylls på SÄS i samband med om- och nybyggnationer. I samband med projektering går tillgänglighetskonsulter igenom bygghandlingar och när bygget är klart besiktigas lokalerna av dem.

6.2 Folkhälsa SÄS verksamhetsidé är ett vara ett hälsofrämjande sjukhus med god specialiserad vård. Tillsammans med VGR är SÄS medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS). Nätverkets vision är en hälsofrämjande hälso- och sjukvård för alla, vilket innebär att varje medlem ska arbeta för att driva utvecklingen av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård med fokus på god vård och jämlik hälsa för patienter, medarbetare och befolkning.

Under året har SÄS utvecklat en ny modell för styrning och ledning av SÄS hälsofrämjande arbete. Aktiviteter och utvecklingsarbete för området kommer från 2017 att utgå från de tre perspektiven; patienter, medarbetare och befolkning och säkerställas via en ledningsgrupp.

SÄS har också under året startat upp en ny sjukhusövergripande huvudprocess: ”Att förebygga patienters framtida ohälsa” där fokus är att det hälsofrämjande

och sjukdomsförebyggande arbetet ska integreras i vårdarbetet. Inom ramen för denna process har arbete påbörjats med implementering av regionuppdraget för sjukdomsförebyggande metoder (Diarenr RS 138-2011). Detta bidrar starkt till den totala folkhälsan.

Ett projekt har startats upp för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet för invånarna i Mark. Fokus kommer att vara tobaksprevention riktat till åldersgruppen tonåringar och unga vuxna.

Utöver den ovanstående nya strukturen har SÄS genomfört specifika befolkningsinriktade insatser under året. I samband med våra forsknings- och kvalitetsdagar genomfördes en temakväll för allmänheten där cancerprevention och goda levnadsvanor var i fokus. Inom ramen för SÄS samarbete med Borås stad anordnades aktiviteter för äldres hälsa på Träffpunkt Simonsland med

Datum 2017-02-02 24 (34)


föreläsningar och goda råd. Utöver detta har fortsatt förbättringsarbete utförts för att uppnå ett helt rökfritt sjukhusområde.

För SÄS medarbetare finns vår Personalklubb som erbjuder en mängd olika hälsofrämjande aktiviteter som ett led till en bättre folkhälsa.

7. En budget i balans

7.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning (Tkr)

Resultatet för 2016 är -64,7 mnkr För enbart december månad är resultatet 0,6 mnkr. Resultatet ackumulerat beror bland annat på ökade kostnader för bemanning, köpt vård och övriga verksamhetsanknutna tjänster. Sjukhuset har en överproduktion på 40,8 mnkr för 2016.

Intäkter

Intäkter för såld vård enligt avtal är 39,6 mnkr högre än budget och har ökat med 116,6 mnkr jämfört med föregående år. För enbart december månad är utfallet 7,7 mnkr över budget. Den ackumulerade ökningen beror främst på ersättningen för ökad produktion och tillgänglighet 20 mnkr men beror även på ersättning för

Utfall t.o.m. 15-12

Budget t.o.m 16-12

Utfall t.o.m. 16-12

Budg Avvikelse

16-12

Patientavgifter 55 226 56 381 55 643 -738

Såld vård enligt avtal 3 061 306 3 138 282 3 177 883 39 601

Såld vård asyl 35 696 35 700 53 246 17 546

Övrig såld vård 26 244 29 500 31 989 2 489

Försäljning av medicinsk service 100 469 97 043 101 273 4 230

Övriga intäkter 243 760 238 770 295 301 56 531

Verksamhetens intäkter 3 522 701 3 595 676 3 715 335 119 659

Personalkostnader -2 150 868 -2 226 484 -2 265 991 -39 507

Köpt vård -63 301 -37 973 -77 068 -39 095

Bemanningsföretag -60 123 -25 009 -61 070 -36 061

Läkemedel -389 847 -421 380 -425 177 -3 797

Sjukvårdsmaterial -167 878 -166 316 -191 047 -24 731

Lokal och fastighetskostnader -255 298 -266 747 -268 287 -1 540

Avskrivningar -69 788 -72 000 -67 407 4 593

Övriga kostnader -405 802 -375 017 -420 008 -44 991

Verksamhetens kostnader -3 562 905 -3 590 926 -3 776 055 -185 129

Finansnetto -3 641 -4 750 -3 936 814

Resultat -43 845 0 -64 656 -64 656

Datum 2017-02-02 25 (34)


köpt vård, tillgänglighetsavtal, ersättning för fria läkemedel barn samt förlossningar.

Intäkterna för såld vård asyl överstiger budget med 17,5 mnkr. Detta beror på ökad vårdtyngd samt ökat antal vårdtillfällen med 49 procent jämfört med samma period förra året. För enbart december månad är intäkten i nivå med budget.

Övriga intäkter överstiger budget med 56,5 mnkr samt överstiger utfallet för motsvarande period förra året med 51,5 mnkr Avvikelsen beror på ersättningar för läkemedel, ökad flyktingtillströmning, förlossningsvård, psykisk ohälsa och Patos (digitalt verksamhetsstöd).

Kostnader

Personalkostnaderna överstiger budget med 39,5 mnkr. Avvikelsen beror framför allt på ökade kostnader för semester, övertid, jour samt övriga personalkostnader. Det är framför allt uttag av semester som är lägre än budget med 15,4 mnkr. Sjukhuset har även kostnader för avveckling av personal med 2,7 mnkr inklusive sociala avgifter. För enbart december är personalkostnaderna 6,5 mnkr högre än budget och det är främst övriga personalkostnader, semesterkostnader samt övertid som orsakar månadens ökning.

Kostnaderna för köpt vård överstiger budget med 39,1 mnkr samt överstiger utfallet motsvarande period förra året med 13,8 mnkr. För enbart december månad överstiger kostnaderna för köpt vård budgeten med 3,5 mnkr. Kostnaderna avviker främst från budget inom valfrihet 15,2 mnkr, externa köp tillgänglighet 9,3 mnkr som sjukhuset erhåller finansiering för, vårdgaranti 5,5 mnkr samt övrig köpt vård 9 mnkr.

Kostnader för bemanningsföretag överstiger budget med 36,1 mnkr. För enbart december månad överstiger kostnaderna för bemanningsföretag budgeten med 4,9 mnkr. Ackumulerat december överstiger läkartjänsterna budgeten med 23,8 mnkr och sjukskötersketjänsterna med 12 mnkr. De ökade kostnaderna beror på svårigheten att rekrytera personal. Budgeten för sjukskötersketjänster lades utifrån ett regionalt beslut om att avstå från att köpa dessa tjänster. Kostnaderna för sjukskötersketjänster är lägre de senaste fyra månaderna, jämfört med årets övriga månader.

Kostnader för läkemedel överstiger budget med 3,8 mnkr. För enbart december är läkemedelskostnaderna 4,5 mnkr högre än budgeterat. Detta beror på ökade kostnader för läkemedel mot hepatit C. Kostnaderna för de läkemedel som sjukhuset finansieras för överstiger budgeten. När resultat och budget har exkluderats från de läkemedel som sjukhuset erhåller finansiering för är det ackumulerade utfallet 30,8 mnkr lägre än budget. Den positiva avvikelsen beror främst på ett stort överskott på Neuro- och rehabkliniken.

Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 24,7 mnkr. För enbart december är utfallet 2,4 mnkr över budget. Budgetavvikelsen beror till stor del på en konsekvens av förhöjd luftfuktighet som förorsakade materialskador samt större lagerförändringar. Kostnaderna överstiger budgeten även inom övriga sjukvårdsmaterial på medicin, barn och kirurgkliniken. Denna ökning beror främst på ett ökat inflöde av dialyspatienter och ökat antal laparoskopiska operationer.

Datum 2017-02-02 26 (34)


Övriga kostnader överstiger budget med 45 mnkr. För enbart december månad överstiger kostnaderna budgeten med 4,9 mnkr. Den ackumulerade avvikelsen beror bland annat på åtgärdsplaner som inte har inbringat förväntad effekt, ökade kostnader för laboratorietjänster inklusive patos, verksamhetsanknutna tjänster, röntgentjänster, resekostnader samt övriga material och varor.

7.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans

7.3 Investeringar För 2016 har Södra Älvsborgs Sjukhus disponerat 70 mnkr för utrustning varav 8 mnkr som sparad ram från tidigare år för investeringar som inte kunde slutföras under 2015. Under året aktiverades investeringar för 64 mnkr jämfört med 55,8 mnkr för

Fastställd åtgärdsplan 2016Besparings Mål helår,

tkr

Effekt December,

tkr

Effekt ack, tkr

Byte av lucentis 5 000 1 296 6 299

Minskad bemanning på E32 2 000 166 1 992

Sjukvårdsmateriel ögon 300 25 300

Upphöra med skrivenhet 2 000 166 1 992

Väntetidssamordnare, reduktion 50 % 200 16 192

Vakanshållning VAS 800 66 792

Översyn jourorganisation Skene 2 500 208 2 500

Effektivare produktionsplanering Medicin 1 800 -384 312

Minskad bemanning Skene 100 0 0

Minskad övertid på E51 250 0 0

Läkemedel VUP 300 25 300

Vakanshållning VUP 15 000 1 261 15 000

Översyn laboratorieverksamhet Skene 3 000 86 605

Ökade intäkter mammografi genom fakturering Unilabs 1 000 0 0

Effektivare produktionsplanering BLM 700 58 700

SÄS förbättringsprogram 5 000 0 0

Sjukvårdsmateriel 3 000 -2 432 -24 730

Läkemedel 3 000 2 173 24 526

Reducerade lönerevisionseffekter 17 000 1 888 16 992

Åldersstruktur sociala avgifter 11 000 1 469 17 623

Vakanshållning 9 000 0 880

Ökat semesteruttag 7 000 201 5 604

Stopp för bemanningsföretag SSK från 1/9 2016 4 500 1 796 4 285

Påskynda avveckling av bemanningsföretag läkare på akuten 2 500 0 0

Restriktioner i interna fastighetsprojekt 300 -982 -567

Selektiv anställningsprövning 2 500 0 0

Kostnadseffekt av tidigare styrelsebeslut SÄS Skene 2 300 872 3 412

Uppdrag läkarchefer röntgen - akutmottagningen 500 0 0

Summa 102 550 7 974 79 008

Datum 2017-02-02 27 (34)


motsvarande period 2015. Av de 64 mnkr avsåg 16 mnkr akuta investeringar, haverier eller övrig utrustning. För ett antal anskaffningar behövdes inte hela det beviljade beloppet nyttjas, ett av objekten resulterade i funktionsupphandling (0,8 mnkr) och några slutfördes inte av andra orsaker (0,8 mnkr).

De största anskaffningarna över 1 mnkr under 2016 är följande:

Av de strategiska utrustningsinvesteringar som beviljades 2015 och 2016 är följande klara:

2 stycken 3D-kameror (2016) Kolangioskop (2016) SPECT (2015)

ESWL stötvågsutrustning för 2,5 mnkr, automationsutrustning för 20 mnkr och MR 3T för 13 mnkr flyttas med till 2017-2018.

Av egen ram beviljade investeringar kommer en del att utfalla först 2017 (16,2 mnkr totalt) och de största beror på att upphandlingar (2,3mnkr) eller ombyggnationer (1,4 mnkr) inte blev klara under 2016.

8. Tillkommande rapportering

8.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen

Asylmottagningen BUP

Fortsatt högt inflöde jämfört med under våren 2016 och tidigare. 2016 hanterade mottagningen 283 remisser, vilket är en dubblering i jämförelse med 2015. Remissflödet minskade inte under slutet av året.

Mottagningen börjar se effekten av politiska beslut där vuxna förlorar både ekonomisk ersättning och boende vid ett negativt besked. Fler vänder sig till asylmottagningen i denna fråga. Mottagningen har svårt att upprätta kontakten med patienter som flyttar ofta och ser att desperationen hos patienterna ökar. Det är svårt att arbeta terapeutiskt när grundförutsättningarna mat, boende, pengar till bussresor osv. inte finns. Sommaren 2016 kom nya politiska beslut - där man nu ser att unga vuxna far mest illa. Det vill säga ungdomar som fyller 18 under asylprocessen eller blir uppskrivna i ålder av Migrationsverket (MIV). Bekymmer är att juridiskt följer vissa kommuner MIV’s beslut och vissa inte.

Obj.nr Klinik: Objekt: Belopp: Betalt:

15-675-091 BLM: röntgen SPECT/CT 7,0 6,9

16-675-049 BLM: röntgen Uppgradering MR3 (lab 14) 6,2 6,2

16-362-001 Anestesi: OP1 Projekt Anestesi (IP Plattform för bild och ljud) 7,0 6,1

15-362-003 Anestesi: IVA Intensivvårdsrespiratorer 5 st. 4,0 3,2

16-322-071 Kirurg/ÖNHklinik/KK: OP 3D-kameror 2 st. 2,2 2,2

16-343-022 KK: Gyn + Förlossning Ultraljudsutrustning 2 st. 3,0 2,0

16-675-081 BLM: röntgen Ultraljudsutrustning 2 st. 2,0 2,0

16-362-038 Anestesiklinik: IVA Intensivvårdsrespiratorer 4 st. 3,2 1,9

16-362-039 Anestesiklinik: OP 2 Endoskopistapel fast 2,7 1,5

15-362-017 Anestesi: OP1 Projekt operation 1 1,4 1,2

16-341-002 BUP/BOU: Skene Utrustning nya lokaler 3,0 1,2

Totalt 41,71 34,40

Datum 2017-02-02 28 (34)


Vid 18-års dag övergår ansvaret från kommunen till MIV. En del ungdomar blir omplacerade till vuxenboende på sin 18 års dag eller vid uppskrivning. Därmed förlorar de fysiska närheten till det nätverk de hunnit bygga upp. Även gode mäns uppdrag upphör vid 18 års ålder. Några kommuner har sett detta som ett stort bekymmer och fattat beslut att "tills processen inte är färdigbehandlad juridiskt, kommer de behålla ansvaret för ungdomarna". Byte av födelsedata gör att allt fler patienter har flera journalen (båda på vårdcentraler och på SÄS). Mycket tid går åt att säkerställa vilken patient är vilken.

Akutenheterna missar att uppdatera boendeuppgifter, vilket gör att man i vissa fall ägnat dagar åt att spåra upp patienter som remitterats till asylmottagningen för akuta suiciduppföljningar. Tyvärr ser asylmottagningen framför sig ett ännu rörigare år med många åldersbedömningar och byte av födelsedata.

Det är en hög andel med akuta ärenden där det efterfrågas en omfattande och snabb behandling. Det i kombination med att hälften av medarbetarna på BUP asylmottagning är nya, gör att utbildningsbehovet är större och produktionstakten blir lägre. De har lagt om en del arbete till gruppverksamheter och kommer utöka denna verksamhet under våren 2017.

Medarbetare gör fler telefonbesök pga. att patienterna inte kan ta sig till mottagningen.

Under 2015-2016 har asylmottagningen främst fått remisser angående ensamkommande ungdomar. Nu börjar de få indikationer på att fler vuxna är på väg in till asylmottagningen och deras prognos är att antalet kommer att öka. Ensamkommande barn och ungdomar är fortsatt i majoritet.

Angående tolkar råder mycket stort brist i vissa språk, främst dari, farsi och arabiska. En förbättring är att en dari tolk är på plats tre heldagar per vecka på mottagningen.

Allmänt anser asylmottagningen att det är för många korta projektinsatser både på nationell och regional nivå. Många efterfrågar statistik och lägesrapporter och de har en upplevelse av att det brister i överblick och samordning. Det blir även förvirrande för verksamhetens samarbetspartners och patienter, då de hör att det beviljas medel, men de förstår inte insatserna. Många vänder sig till asylmottagningen i dessa frågor.

I maj 2016 kom projektanställda hälsopedagoger igång med projektet som riktar sig till ensamkommande ungdomar. Asylmottagningen har hunnit hålla 2-dagars utbildning i traumamedveten omsorg på 22 HVB hem och 7 hälsogrupper för ungdomar på boenden. De har lagt tid på att styra bort från SÄS område flera andra projekt som skulle göra samma sak (för att undvika dubbelarbete).

Vuxenpsykiatri

Vuxenpsykiatri börjar få fler ärenden där negativa beslut påverkar den enskildes, och i förekommande fall familjens, situation och hälsa. Uppmärksammas mest inom öppenvården men även inom slutenvård. I övrigt en del problem som för vuxen somatisk vård. Se nedan.

Datum 2017-02-02 29 (34)


Kvinnokliniken

Arbetsbelastningen är fortfarande hög när det gäller asylsökande, men inte så som det var under våren, utan något mer jämnt fördelad. Bekymmer föreligger vid framförallt akut behov av tolk, vilket verksamheten ofta har. Mottagningsbesök klaras inte av på stipulerad tid, påverkar väntelistor. Det är inte alltid patienterna kommer till rätt vårdgivare, fler akutbesök då telefonrådgivning inte fungerar.

Inom palliativ vård (PRIS) har verksamheten endast enstaka patienter. Dessa är dock betydligt mer arbetskrävande och behovet av hjälp är betydligt bredare och större än för den ”vanliga” PRIS-patienten. Vården av patienterna är generellt förlängd (3+ dygn i stället för 2+).

Övrig somatisk vuxenvård:

Situationen oförändrad. Enstaka patienter och situationer med främst akut tolkbehov där detta kan vara svårt att erhålla. Ibland förlängda vårdtider och problem kopplat till social situation och tolkbehov. Dock inte så frekvent förekommande att det påtagligt påverkar vården i stort.

Barn- och ungdomsmedicin

Situationen är lugnare jämfört med under tidigare del av 2016. Mycket sannolikt beroende på att hälsoundersökningarna övertagits av primärvården/Närhälsan. En del tyngre sociala och medicinska ärenden och vissa problem med akut tolkbehov förekommer. Antalet barn i upptagningsområdet ökar och är ett mängdproblem. Barn- och ungdomsmedicin har en ökning av svårt kroniskt sjuka barn vilket kräver mer resurser.

8.2 Verksamheternas säkerhetsarbete Förvaltningen för Södra Älvsborgs Sjukhus har enligt anvisningar från Koncernkontoret VGR upprättat en säkerhetsredovisning för verksamhetsåret 2016 att lämna till regionstyrelsen. Redovisningen följer en fastställd webbmall.

Förvaltningens bedömning är att sjukhuset liksom tidigare år visar på goda resultat när det gäller säkerhetsarbetet. Varje nästkommande vardag läser medarbetarna på säkerhetsavdelningen alla väktarrapporter som upprättas på sjukhuset efter insatser eller ronder, totalt 35 921 rapporter.

Analys, uppföljning och akuta åtgärder kan på så vis genomföras när som helst under året. Säkerhetsavdelningen följer även trender årsvis med statistikuppföljning. Exempelvis så minskade väktarinsatser för våld och hot samt ordningsrelaterade händelser till 665 insatser 2016 från 799 insatser 2015.

8.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 Kontroller har genomförts i enlighet med fastställd plan för intern styrning och kontroll 2016.

Styrelsen för förvaltningen har varit delaktiga i framtagande av planen för året och gjort en egen riskanalys av Regionfullmäktiges mål och fokusområden och på så sätt svarat upp mot att som nämnd vara ytterst ansvarig.

Datum 2017-02-02 30 (34)


Diskussion om ämnesområdet utifrån avgränsning mot övrig uppföljning, pågående förbättringsarbeten, samt skillnad mot traditionellt ”internkontrollarbete” i form av kontroller har mer synliggjort vad respektive

nivå i organisationen ska inrikta sig på. Detta har även väckt nya frågor vilket innebär att utveckling och lärande kommer ske under lång tid framöver.

Under rubriken kansli i plan 2016 för intern styrning och kontroll finns enbart ett mätetal, avvikelser när det gäller avsaknad av skriftliga beslut om att vägra lämna ut allmän handling. Sett utifrån ett lite vidare perspektiv på kanslirubriken har styrelsen och dess presidium inom den ramen diskuterat om förutsättningar för styrelsens ansvarstagande enligt kommunallagen. Styrelsen har fattat beslut om ett uppdrag till förvaltningschefen att utreda formella förutsättningar för styrning och ledning av sjukhuset. Förvaltningschefen ska återkomma med en rapport och rekommendation till förbättringar under mars 2017.

För området säkerhet har tidigare säkerhetsstatistik visat att insatser för väktare i våld och hot samt ordning relaterande insatser har ökat från år till år för att ligga på topp under år 2015 med 799 stycken insatser. Därför har ett fokus område varit under 2016 var att utbilda personal att bemöta våld och hot.

År 2016 bryter vi denna trend och minska dessa väktarinsatser till 665 stycken insatser. Man kan anta att dessa utbildningar har haft effekt så att personal är mera förbered och agera rätt när dessa situationer uppstår.

9. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse

Överföra slutenvård till öppenvård

1,5/-0,25 -1,3/-0,5 0/-0,75 -1,4-1 0,5/-1,25 3,0-1,5 3,2/-1,75 1,2/-2 5,5/-2,25 2,8/-2,5 2,4 /-2,75 -1,5 /-3

Resultat enkel medarbetarenkät (NPS)

-23 -10

Sjukfrånvaro 7,5/7,2 7,6/7,7 6,9/7,4 6,5/6,9 6,0/6,4 5,8/5,9 5,0/5,0 5,6/5,6 6,6/6,3 6,9/6,2 6,9/6,4 6,5/6,5

Resultat enkel patientenkät (NPS)

80/80 82/80 82/80 75/80 79/80 /80 80/80 80/80 79/80 76/80 74/80 82/80

Ekonomiskt resultat -7,0/-7,0 -10,4/-4,5 0/-3,6 -21,7/-9,9 -4,3/2,6 -25,5/-15,614,2/19,5 23,3/11 +1,6/-10,9 -20,7/-3,4 -14,6/-1,1 0,6/-1,9

Medicinska kvalitetsmål

29/35 32/40 51/45 51/50 54/55 61/60 56/65 68/70 61/75 /80 /85 /90

Total vistelsetid < 4 t (TVT)

51/59 54/61 54/63 56/65 57/66 57/67 63/68 62/69 59/70 62/71 61/71 58/70

Överbeläggningar och utlokaliseringar

11,5/3,0 8,6/3,0 3,6/3,0 /3,0 6,9/3,0 11,7/3,0 10,4/3,0 8,8/3,0 8,0/3,0 6,8/3,0 9,6/3,0 10,7/3,0

Väntetid första besök/behandling < 60 dagar

67/65 68/67 69/69 63/72 64,1/75 62/79 55,7/83 52,4/63 62,7/63 63,5/73 66,6/81 63,8/90

Andel VRI enligt infektionsverktyget

5,7/4,6 5,7/6,01 5,6/5,7 5,46/5,1 4,81/4,51 4,2/4,2 5,8/4,9 5,3/5,2 5,1/5,08 6,1/4,8 6,3/4,9 6,2/4,3

Trycksår uppkomna på SÄS

2/2,9 2,0/2,8 1,9/2,8 2,4/2,7 1,5/2,6 1,7/2,5 1,9/2,4 0,9/2,3 2,2/2,2 1,4/2,2 1,3/2,1 1,6/2

J F M A M J J A S O N D

Datum 2017-02-02 31 (34)


Förbättringsprogram sluten vård

Tre delprogram har prioriterats i januari: tydliggörande av arbetsuppgifter per yrkeskategori, rondrutiner och optimering av det akuta patientflödet.

Rondrutiner

Rondrutingruppen har tagit fram mål och mätetal för arbetet. Tiden för gemensam rond på avdelningar ska mätas eftersom syftet för delprogrammet är att frigöra mera tid för patientnära arbete.

En generell beskrivning för en effektiv rond har tagits fram där även patientupplevd kvalitet ska mätas. En folder om rondrutiner och arbetssätt har tagits fram och distribuerats till verksamheterna för implementering. En för invärtesmedicinska specialiteter samt en för opererande specialiteter. Dokumentet förvaltas av medicinsk beredningsgrupp-chefsläkarna.

Tydliggörande av arbetsuppgifter per yrkeskategori

Under första kvartalet har det gjorts kartläggning gällande undersköterskornas nuvarande arbetsuppgifter samt sjuksköterskornas arbetsuppgifter kopplade till legitimation.

Under det andra kvartalet har en mall med ”lämpliga omvårdnadsuppgifter för en

undersköterska” tagits fram. Mallen har använts på Bemanningsservice för att

kartlägga kunskapen hos undersköterskorna.

Ett dokument med ”lämpliga omvårdnadsuppgifter för en undersköterska” har

tagits fram och distribuerats till verksamheterna. Dokumentet förvaltas av HR.

Optimering av det akuta patientflödet

Flödesledaruppdrag för facilitering av akutflödet från dörr till dörr har testats. Testet har lett till att en kort, daglig avstämning mellan avdelningskoordinatorer och akutens vårdplatssamordnare har införts. Detta har bidragit till att sjukhusinterna patientflyttar har tidigarelagts och effektiviserats samt att vi skriver ut patienter tidigare på dagen. Det nya arbetssättet inom kirurgi och ortopedi på akuten, läkarledd teambedömning, var svårt att upprätthålla och utveckla vidare under det första kvartalet 2016 men arbetet har sedermera fortskridit. Spotcheck-funktion i receptionen har införts för att säkerställa att vårdsökande hamnar på rätt vårdnivå. Ett närvarande, tydligt och uthålligt ledarskap i de olika teamen har säkrats under året. Chef och ledarskapet har förstärkts under våren, läkare har fått flödesledaransvar inom kirurgi. Översyn har gjorts för att dela upp VPSO-funktionen mellan klinikerna för att skapa ett dragande system vid inläggningar. Risk- och konsekvensanalys pågår.

Förbättringsprogram öppen vård

Förbättringsprogrammets syfte var att öka tillgängligheten (rätt patient ska få tid till rätt mottagning i rätt tid) inom öppen vård på sjukhuset. Arbetet för nybesök har fr.a. fokuserat på tre förbättringsområden såsom bokningsrutiner, vård på rätt nivå samt produktion- och kapacitetsplanering. Programmet har fokuserat på vad som behöver säkerställas för att nå och behålla en god tillgänglighet och hur. Arbetet med att nå resultat ligger på respektive verksamhet. De tre delprogrammen har tillsammans gjort en checklista som innehåller de identifierade framgångsfaktorerna för att nå en god tillgänglighet.

Datum 2017-02-02 32 (34)


Effektiva bokningsrutiner

Syftet med arbetet har varit att samtliga verksamheter ska minska av- och ombokningar och uteblivna besök för att därigenom öka tillgängligheteten och hålla vårdgarantin. I arbetet har också ingått att öka patientens delaktighet genom att ändra på kallelseförfarandet och bjuda in patienten att ringa själv och boka tid. Alla mottagningar har fått i uppdrag att ta fram regelverk för schemaplanering, planering av mottagningstider utifrån dagligt behov och kontinuitet samt identifiera lämpliga patientgrupper för patientdriven bokning. Inom vuxen- och barnpsykiatrin har arbetat även innefattat att samtliga patienter ska vara bokade i vårt patientadministrativa system för att kunna erhålla SMS-påminnelse. Ett annat mål inom vuxenpsykiatrin har varit att kunna ge slutenvårdspatienter behandlingstid vid utskrivning.

Förutom effektiva bokningsrutiner har även arbete pågått med införande av obligatoriskt basutbud i Vårdguidens e-tjänster.

Vård på rätt nivå

Delprogrammet har fokuserat på remisshantering och utvecklat en checklista över välfungerande rutiner. Denna grundar sig på en inventering av olika mottagningars rutiner för hantering av remisser. Inventeringen visade tydliga tendenser på framgångsfaktorer och mindre spridda arbetssätt, som borde komma fler mottagningars kännedom. Checklistan beskriver hela förloppet kring hanteringen av remissen såsom registrering, bedömning, den vidare hanteringen av ärendet samt en återkoppling till såväl remittent som till den egna remissbedömaren. Genom god remisshantering kommer rätt patienter till mottagningarna i rätt tid och det blir lättare att planera det fortsatta arbetet.

Produktion och kapacitetsplanering

Delprogrammets huvudsakliga uppgift var att skapa ett SÄSgemensamt arbetssätt för produktions- och kapacitetsplanering. Arbetet har använt sig av lyckade exempel och försökt beskriva arbetsformer och ”grundläggande strategier” i de

verksamheter, som har en fungerande kort och långsiktig planering. Under arbetets gång har beståndsdelarna beskrivits och sambanden som råder mellan delarna. Exempel på detta har varit att belysa beroendet av den samverkan som måste finnas mellan scheman, planer, styrning och uppföljning. Arbetet har mynnat ut i en checklista som beskriver de olika delarna som måste vara på plats för att åstadkomma en fungerande produktions- och kapacitetsplanering. Checklista kommer att användas både som ett stöd men också som en kravbild på vad som behövs för att nå en fungerande produktions- och kapacitetsplanering i verksamheten.

Campus SÄS

En av SÄS tre huvudprocesser är att utbilda framtida utövare av hälso- och sjukvårdsyrken tillsammans med ett antal lärosäten och den 9 november 2016 invigdes Campus SÄS officiellt i gemensamma lokaler.

Campus utvecklar och stärker den pedagogiska kompetensen och skapar förutsättningar för nätverk för studenter, AT-läkare och andra medarbetare på utbildningstjänster och personal som arbetar med utbildning:

Datum 2017-02-02 33 (34)


alla verksamhetsförlagda utbildningar samlas under samma tak, med samlad kompetens gentemot våra lärosäten.

effektivt utnyttjande av lokaler, material och kompetenser, med arbetsplatser för examens- och projektarbeten etc.

nav för interprofessionellt lärande och en gemensam träffpunkt för SÄS studenter.

VFU och APL SÄS 2016

Kategori Antal studentperioder

Antal studentveckor

Sjuksköterska grundutbildning 670 3114

Sjuksköterska specialistutbildning + barnmorska

160 698

Fysioterapeut 14 57 Arbetsterapeut 16 48 Röntgensjuksköterska 21 84 Biomedicinsk analytiker. laboratoriemedicin + klinisk fysiologi

34 68

Dietist 18 41 Försvarsmakten 4 5 Omvårdnadsprogrammet(undersköterska, mentalskötare)

126 555

YH specialist usk 1 8 Tandsköterska 1 4 Summa 1065 4682

Definitioner: VFU= verksamhetsförlagd utbildning. Praktik i Högskolans utbildningar. APL= arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskolans praktik. LIA= lärande i arbetslivet. Yrkeshögskolans praktik. Dessutom finns VIL som betyder verksamhetsintegrerat lärande. Det innebär en uppluckring mellan teori och praktik och kan också innehålla t ex gemensamma simuleringsövningar (dvs ingen riktig patient närvarande). Läkarutbildning Som ett led i regionaliseringen av läkarutbildningen har SÄS under 2016 ökat antalet läkarstudenter (VIL, verksamhetsintegrerat lärande) från 390 studentveckor 2015 till 558 under 2016. En fortsatt successiv ökning är planerad under 2017 till 798 studentveckor och 2018 till 1022 studentveckor. Antalet AT-platser har under 2016 utökats (4). Vi dras fortfarande med problem kring framförallt handledning och bemötande av våra AT-läkare vilket kan avläsas i SYLFs AT-rankning. Detta trots framtagen handlingsplan som i mångt genomförs. En klar förbättring har uppnåtts inom psykiatrin.

Datum 2017-02-02 34 (34)


SÄS har totalt ca 150 ST-läkare anställda. Av dessa har 26 stycken genomfört ST-LOK under 2016. En ny studierektor har anställts, som under senare delen av året startade arbetet med det nya ST-utbildningsprogrammet. Arbetet har fördröjts av att studierektorstjänsten varit vakant samt på grund en medarbetares längre periods sjukskrivning. I Boråsregionen har under 2016 Vård- och omsorgscollege blivit certifierat utifrån kvalitetskriterier som bygger på samverkan mellan olika intressenter/aktörer såsom utbildningsanordnare, arbetsgivare, arbetsförmedling samt Sjuhärads kommunalförbund. Effekten för SÄS är ett ökat antal studerande som ska beredas APL. Sammantaget för utbildningsuppdragen på SÄS, har svårigheterna att lösa VFU-platser och handledning ökat på grund av minskat antal slutenvårdsplatser och bemanningssituationen som råder. Utmaningarna framåt för att möta ökade utbildningsvolymer ser vi kommer att fortsätta och kräver nya arbetssätt. Ett projekt har startat under 2016 för att utveckla metoder och arbetssätt för VFU, främst riktat till sjuksköterskeutbildningens VFU, i samverkan mellan VGR, Högskolan i Borås och SÄS.

Bokslutsdokument RR KF BR


2017-01-18 11:33

Not Utfall Utfall

Resultaträkning 1612 1512

Verksamhetens intäkter 1 3 715 338 3 522 700

Verksamhetens kostnader 2,3 -3 709 019 -3 493 423

Avskrivningar och nedskrivningar 4 -67 040 -69 481

Verksamhetens nettokostnader -60 721 -40 204

Finansnetto 5 -3 936 -3 641

Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0

Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0

Obeskattade reserver (bolagen) 0 0

Årets resultat -64 657 -43 845

Not Utfall Utfall

Balansräkning 1612 1512

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 0 0

Materiella anläggningstillgångar

- byggnader och mark 0 0

- maskiner och inventarier 9 244 564 249 678

- pågående investeringar 10 472 190

Finansiella anläggningstillgångar 0 0

Summa anläggningstillgångar 245 036 249 868

Omsättningstillgångar

Förråd 12 597 17 393

Kortfristiga fordringar 11 153 332 161 376

Kortfristiga placeringar 0 0

Likvida medel 63 854 18 272

Summa omsättningstillgångar 229 783 197 041

Summa tillgångar 474 819 446 909

Eget kapital

Eget kapital -43 845 -221 048

Bokslutsdispositioner 43 800 221 048


Summa eget kapital -64 702 -43 845

Avsättningar 0 0

Skulder

Långfristiga skulder 12 165 531 147 203

Kortfristiga skulder 13 373 990 343 551

Summa skulder 539 521 490 754

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 474 819 446 909

Not Utfall Utfall

Kassaflödesanalys 1612 1512

Löpande verksamhet


Investeringsbidrag -359 -238

Avskrivningar 4 67 040 69 481

Utrangeringar/nedskrivningar 367 307

Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6 -115 102

Avsättningar 0 0

Obeskattade reserver (bolagen) 0 0

Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring

av rörelsekapital 2 276 25 807

Förändring av rörelsekapital

Ökning-/minskning+ av förråd 4 796 319

Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 8 044 -21 973

Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 30 439 -5 313

Kassaflöde från löpande verksamhet 45 555 -1 160

Förändring av redovisningsprincip 0 0

Förändring av eget kapital 0 0

Investeringsverksamhet

Investeringar 7 -64 377 -56 004

Momsjustering vid överlåtelse 0 0

Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0

Försäljningar anläggningstillgångar 8 1 918 100

Aktier och andelar 0 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -62 459 -55 904

Finansieringsverksamhet

Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0

Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 18 328 -145 972

Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 43 800 221 048

Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 359 238

Förändring aktiekapital 0 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 62 487 75 314

ÅRETS KASSAFLÖDE 45 583 18 250

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 18 272 21

Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 63 854 18 272

Kontroll av årets kassaflöde 45 582 18 251

Differens -1 1

Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen.

Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

733


Noter, tkr

1. Verksamhetens intäkter 1612 1512

Patientavgifter med mera 55 643 55 225

Såld vård internt 3 231 128 3 097 000

Såld vård externt 31 991 26 245

Försäljning material, varor och tjänster, internt 91 760 90 481

Försäljning material, varor och tjänster, externt 13 507 14 395

Hyresintäkter 1 236 459

Statsbidrag 2 992 2 942

Investeringsbidrag 359 238

Övriga bidrag, internt 181 561 136 700

Övriga bidrag, externt 5 395 6 966

Biljettintäkter 0 0

Övriga intäkter, internt 74 581 66 208

Övriga intäkter, externt 25 185 25 841

Totalt 3 715 338 3 522 700

2. Verksamhetens kostnader 1612 1512

Personalkostnader 2 265 999 2 150 867

Bemanningsföretag 61 071 60 124

Köpt vård internt 58 479

Köpt vård externt 77 007 62 819

Läkemedel 425 176 389 847

Lämnade bidrag, internt 0 6 117

Lämnade bidrag, externt 907 307

Lokalkostnader, internt 245 903 233 532

Lokalkostnader, externt 22 385 21 761

Verksamhetsanknutna tjänster, internt 104 812 98 352

Verksamhetsanknutna tjänster, externt 47 621 40 438

Material och varor, internt 84 386 79 124

Material och varor ,externt 218 301 198 341

Övriga tjänster, internt 101 948 98 966

Övriga tjänster, externt 11 481 9 735

Övriga kostnader, internt 23 286 23 758

Övriga kostnader, externt 18 678 18 856

Totalt 3 709 019 3 493 423

3. Personalkostnader, detaljer 1612 1512

Löner 1 554 118 1 483 961

Övriga personalkostnader 42 032 36 855

Sociala avgifter 669 849 630 051

Pensionskostnader 0 0

Totalt 2 265 999 2 150 867

4. Avskrivningar och nedskrivningar 1612 1512

Avskrivningar


Byggnader och markanläggningar 0 0

Maskiner och inventarier 67 040 69 481

Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0

Totalt 67 040 69 481

Nedskrivningar


Byggnader och markanläggningar 0 0

Maskiner och inventarier 0 0

Totalt 0 0

Totalt avskrivningar och nedskrivningar 67 040 69 481

5. Finansnetto 1612 1512

Finansiella intäkter

Ränteintäkter, internt 0 57

Ränteintäkter, externt 122 168

Övriga finansiella intäkter, internt 0 0

Övriga finansiella intäkter, externt 0 12

Totalt 122 237

Finansiella kostnader

Räntekostnader, internt 3 816 3 522

Räntekostnader, externt 5 22

Övriga finansiella kostnader, internt 45 45

Övriga finansiella kostnader, externt 192 289

Totalt 4 058 3 878

Totalt finansnetto -3 936 -3 641

6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1612 1512

Reavinster fastigheter

Reavinster inventarier 151 0

Momsjustering vid reavinst 0 0

Totalt 151 0

Reaförluster fastigheter

Reaförluster inventarier 36 102

Momsjustering vid reaförlust 0 0

Totalt 36 102

Netto reavinster/-förluster 115 -102

7. Investering i anläggningstillgångar 1612 1512

Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0

Årets investering i byggnader och mark 0 0

Årets investering i maskiner och inventarier 63 905 55 814

Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0

Årets pågående investering 472 190

Totalt 64 377 56 004

8. Försäljning anläggningstillgångar 1612 1512

Försäljning byggnader och mark 0 0

Försäljning maskiner och inventarier 1918 100

Totalt 1 918 100

9. Maskiner och inventarier 1612 1512

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 806 192 771 014

Nyanskaffningar 63 905 55 814

Omklassificeringar 190 10

Överfört mellan enheter 0 0

Försäljningar/utrangeringar -44 781 -20 644

Korrigering anskaffningsvärde 1 -2

Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 825 507 806 192

Ackumulerade avskrivningar

Vid årets början 556 514 507 169

Årets avskrivning och nedskrivning 67 040 69 481

Omklassificeringar 0 0


Försäljningar/utrangeringar -42 609 -20 134

Korrigering avskrivningar och nedskrivningar -2 -2

Utgående ackumulerade avskrivningar 580 943 556 514

Utgående restvärde 244 564 249 678

10. Pågående investeringar 1612 1512

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 190 10

Nyanskaffningar 472 190

Omklassificeringar -190 -10


Försäljningar/utrangeringar 0 0

Korrigering anskaffningsvärde 0 0

Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 472 190

11. Kortfristiga fordringar 1612 1512

Kundfordringar, internt 23 22 041

Kundfordringar, externt 12 053 12 243

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 32 634 29 043

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 5 371 5 196

Övriga fordringar, internt 88 279 55 291

Övriga fordringar, externt 14 972 37 562

Totalt 153 332 161 376

12. Långfristiga skulder 1612 1512

Långfristig skuld, investeringsbidrag 1 832 1 149

Övriga långfristiga skulder, internt 163 699 146 054

Övriga långfristiga skulder, externt 0 0

Totalt 165 531 147 203

13. Kortfristiga skulder 1612 1512

Leverantörsskulder, internt 14 485 1 116

Leverantörsskulder, externt 70 092 58 222

Semesterskuld 99 828 98 714

Löner, jour, beredskap, övertid 54 538 52 492

Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt 66 950 65 647

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 26 1 014

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 12 004 22 305

Övriga kortfristiga skulder, internt 52 365 26 252

Övriga kortfristiga skulder, externt 3 702 17 789

Totalt 373 990 343 551

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-17




Handläggare: Torben Pihl

Telefon: 033-616 12 94



Tilläggsöverenskommelse 2017:2 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus om ersättning för produktion över takvolym - "brutet tak"


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner

tilläggsöverenskommelsen om ersättning för vård utöver takvolymer, så

kallat brutet tak.


Regionstyrelsens har beslutat om fördelning av 250 mnkr till hälso- och

sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen

i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver

fastställda taknivåer, så kallat brutet tak, dnr RS 2016–05992. Hälso- och

sjukvårdsstyrelsen beslut om ersättningsmodell innebär att fördelningen ger Södra

Älvsborgs Sjukhus ett indikativt belopp om 30 miljoner kronor för produktion

över tak, dnr HS 2016–00638. Ersättning utgår med den rörliga delen i den nu

gällande ersättningsmodellen, t.ex. somatisk vård 50 procent.

Beredning

Ersättningsmodellen har beslutats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ärendet har

beretts av enhet utförarstyrning och ekonomi. Förvaltningen vid Södra Älvsborgs

Sjukhus har till Koncernkontoret redovisat sjukhusets möjligheter att uppnå

tilläggsvolymer motsvarande minst det indikativa värdet.

Ärendet har beretts på central samverkansgrupp, CSG 2017-01-26.



Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef

2 (2)

Bilaga

Tilläggsöverenskommelse 2017:2 mellan södra hälso- och

sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus om

ersättning för produktion över takvolym.

Beslutet skickas till


Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus, ann-

[email protected]


[email protected]

Dnr: HSNS 2016–00095

Dnr: SÄS 2016–00695

Tilläggsöverenskommelse 2017:2

mellan

södra hälso- och sjukvårdsnämnden

och

styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Tilläggsöverenskommelse år 2017 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Tilläggsöverenskommelse för år 2017

Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborg Sjukhus har fattat beslut att teckna en tilläggsöverenskommelse för år 2017 om en ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak.

Bakgrund

Enligt beslut i Regionstyrelsen den 27 september 2016 (Dnr RS 2016–05992) har ett sammanlagt utrymme på 250 mnkr getts till hälso- och sjukvårdsnämnderna för att teckna tilläggsöverenskommelser med akutsjukhusen i syfte att stimulera till ökad produktivitet genom ersättning för produktion utöver fastställda taknivåer, så kallat brutet tak. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 19 oktober 2016 (Dnr HS 2016–00638) därefter beslutat om en ersättningsmodell för det brutna taket. I detta beslut anges en fördelning av det totala beloppet genom s.k. indikativa belopp per sjukhus enligt följande: SU 115 mnkr NU 40 mnkr SÄS 30 mnkr SkaS 35 mnkr Alingsås 5 mnkr Kungälv 10 mnkr Ofördelat 15 mnkr Regiondirektören har meddelat ett förtydligande angående ersättningsmodellen den 8 november 2016 (Dnr HS 2016–00638). Eftersom samtliga sjukhus ställt sig beredda att kunna uppnå tilläggsvolymer motsvarande minst ovanstående belopp tecknas härigenom följande tilläggsöverenskommelse mellan Södra Älvsborgs sjukhus och södra hälso-och sjukvårdsnämnden.

Ersättningsutrymme Det maximalt möjliga tilläggsbeloppet utöver gällande vårdöverenskommelse för Södra Älvsborgs Sjukhus är 30 mnkr. Principerna för ersättning utöver tak framgår av ovan nämnda förtydligande och innebär att tillkommande ersättning utgår med den rörliga delen i den nu gällande ersättningsmodellen (t.ex. somatisk vård 50 %).

Uppföljning Uppföljning av såväl ersättningsmodell med brutna tak som utförda vårdvolymer görs i samband med delårsbokslut och koncernprognos 2017. Uppföljningen fungerar som kontrollstation och ska ge möjlighet att vid behov omfördela resurser mellan sjukhusen under 2017 för att utnyttja VGR:s samlade kapacitet. Om Södra Älvsborgs Sjukhus planerar för en annan periodisering av utrymmet för det höjda taket, än den som gäller för grundöverenskommelsen enligt VÖK, ska den meddelas södra hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsbokslutet per mars 2017.

Tilläggsöverenskommelse år 2017 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Totalt ersättningsutrymme 2017 För Södra Älvsborgs Sjukhus del innebär detta beslut följande förändring av ersättningsutrymmet: Ersättningstak enligt vårdöverenskommelse 3 251 917 tkr Ytterligare ersättningsutrymme enligt denna överenskommelse 30 000 tkr Totalt ersättningstak 3 281 917 tkr I ovanstående belopp ingår inte ersättning för sjukhusets andel av planerade tillgänglighetsvolymer.

Underskrifter Denna tilläggsöverenskommelse har uppnåtts mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukus. Västra Götaland i december 2016

Christina Brandt Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden

Göran Larsson Styrelseordförande Södra Älvsborgs sjukhus

Tomas Andersson Ansvarig tjänsteman Koncernkontoret

Kaarina Sundelin T f sjukhusdirektör Södra Älvsborgs Sjukhus

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-17



Fyll i Förvaltning


Telefon: 033-616 12 94



Tilläggsöverenskommelse 2017:3 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende länssjukvårdsrehabilitering mars till december 2017


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner

tilläggsöverenskommelsen 2017:3 mellan södra hälso- och

sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra

Älvsborgs Sjukhus avseende länssjukvårdsrehabilitering för mars till december 2017.


Samverkansavtalet rörande rehabiliteringsverksamhet i Mark, Svenljunga och Tranemo-

området (Samrehab) avvecklades den 30 november 2016. I vårdöverenskommelse 2017

enades nämnden och Södra Älvsborgs Sjukhus om att träffa en tilläggsöverenskommelse

om utökade rehabiliteringsinsatser i samband med att samverkansavtalet avvecklades. En

tilläggsöverenskommelse avseende januari och februari 2017 har tidigare upprättats för att

reglera ansvarsområden och kostnader för verksamheten. Tilläggsöverenskommelse 2017:3

avser tiden från mars till och med december 2017.

Södra Älvsborgs Sjukhus ansvarar för den länssjukvårdsrehabilitering som fram till och

med november 2016 skedde av Samrehabnämnden i Marks kommun. Södra Älvsborgs

Sjukhus tar ansvar för rehabiliterande insatser i såväl öppen- som slutenvård. I öppenvård

kommer rehabiliterande insatser att riktas till de mottagningar och funktioner som finns i

Skene.

Finansiering

Södra Älvsborgs Sjukhus ersätts med 800 tkr per månad för mars till december 2017.

Södra Älvsborgs Sjukhus ekonomiska utrymme (ram) höjs med 9 600 tkr på årsbasis från

och med 2018.

Beredning

Central samverkansgrupp, CSG, 2017-01-26.

Datum 2017-01-17


2 (2)



Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef

Bilaga

Tilläggsöverenskommelse 2017:3 mellan södra hälso- och

sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus avseende

länssjukvårdsrehabilitering mars – dec 2017

Besluten skickas till



[email protected]


[email protected]

HSNS 2016-00095 SÄS 2016–00695

Tilläggsöverenskommelse 2017:3

mellan

södra hälso- och sjukvårdsnämnden

och

styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

avseende länssjukvårdsrehabilitering

mars till december 2017

1. Allmänna förutsättningar

Parter Denna överenskommelse är tecknad mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus. Detta är ett tillägg till vårdöverenskommelsen 2017.

Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med 2017-03-01 till och med 2017-12-31.

Utgångspunkter Samverkansavtalet rörande rehabiliteringsverksamhet i Mark, Svenljunga och Tranemo-området (Samrehab) avvecklades den 30 november 2016. I vårdöverenskommelse 2017 har parterna enats om att träffa en tilläggsöverenskommelse om utökade rehabiliteringsinsatser i samband med att samverkansavtalet avvecklades. En tilläggsöverenskommelse avseende januari och februari 2017 har tidigare upprättats för att reglera ansvarsområden och kostnader för verksamheten. Denna tilläggs-överenskommelse avser mars till och med december 2017.

2. Uppdrag Södra Älvsborgs Sjukhus har från och med 1 december 2016 i egen regi ansvar för den länssjukvårdsrehabilitering, som fram till och med november 2016 skedde av Samrehabnämnden i Marks kommun. Södra Älvsborgs Sjukhus tar ansvar för rehabiliterande insatser i såväl öppen- som slutenvård. I öppenvård kommer rehabiliterande insatser att riktas till de mottagningar och funktioner som finns i Skene.

3. Ekonomisk ersättning Södra Älvsborgs Sjukhus ersätts med 800 tkr per månad för mars till december 2017. Södra Älvsborgs Sjukhus ekonomiska utrymme (ram) höjs med 9 600 tkr på årsbasis från och med 2018.

4. Uppföljning Uppföljning av uppdraget sker genom att Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 2018 (integreras i ordinarie uppföljning) beskriver resultat utifrån ett patientperspektiv från och med den 1 december 2016 och för hela 2017.

5. Undertecknande parter Västra Götaland i februari 2017 Christina Brandt Göran Larsson Ordförande Ordförande Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Tomas Andersson Ann-Marie Schaffrath Ansvarig tjänsteman Sjukhusdirektör Koncernkontoret Södra Älvsborgs Sjukhus

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-17



Fyll i Förvaltning


Telefon: 033-616 12 94



Överenskommelse 2017 mellan södra och västra hälso- och sjukvårdsnämnderna och styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på Södra Älvsborgs Sjukhus


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för sin del insatser inom

statsbidraget en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och

rehabiliteringsprocess med maximal ersättning om 4 093 tkr.


Ärendet gäller godkännande av överenskommelse 2017 mellan södra hälso- och

sjukvårdsnämnden, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Södra

Älvsborgs Sjukhus. Överenskommelsen är ettårig och tecknas i enlighet med den

nationella överenskommelsen om statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv

sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess och hälso- och sjukvårdsstyrelsens

beslut, dnr HS 2016-00596.

Fördjupad beskrivning av ärendet

Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

syftar till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården och

därigenom minska ohälsotalet. Arbetet formuleras årligen genom en

nationell överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Den nu gällande överenskommelsen är tecknad för 2017.

Södra och västra hälso- och sjukvårdsnämnderna har sedan tidigare en överenskommelse

med Södra Älvsborgs Sjukhus för att utveckla sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

för sjukhusets patienter. Förslaget till överenskommelse för 2017 innebär en fortsättning på

det arbetet som bedrivs vid Södra Älvsborgs Sjukhus.

Södra Älvsborgs Sjukhus ska bland annat ha en funktion för processledning.

Processledaren ska leda och stödja arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera

rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på sjukhuset samt verka för utvecklad

samverkan med andra aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet.

Datum 2017-01-17


2 (2)

Processledarfunktionen på Södra Älvsborgs Sjukhus omfattar också försäkringsmedicinskt

ansvariga (FMA) läkare för Alingsås lasarett och finns som stöd för rehabkoordinatorer på

Alingsås lasarett. Dessutom får patienter från Alingsås och Lerums kommuner som får

vård och behandling på Södra Älvsborgs Sjukhus i aktuella fall även hjälp

rehabkoordinator på Södra Älvsborgs Sjukhus.

Finansiering

Ersättningen 2017 till Södra Älvsborgs Sjukhus är totalt 4 993 tkr och finansieras

via det statsbidrag som hälso- och sjukvårdsnämnderna får för att utveckla en

kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings-och sjukskrivningsprocess1.

Beredning

Central samverkansgrupp, CSG, 2017-01-26


Ann-Marie Shaffrath

Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef

Bilaga

Överenskommelse 2017 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv

rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på Södra Älvsborgs Sjukhus



Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, [email protected]


[email protected]

Torben Pihl, ekonomichef Södra Älvsborgs Sjukhus, [email protected]

1 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Överenskommelse mellan staten

och Sveriges Kommuner och Landsting 2017

1

Dnr HSNS 2016–00190

HSNV 2016–00359 SÄS 2016–01217

Överenskommelse 2017 för insatser inom en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess på Södra Älvsborgs Sjukhus

Parter Södra/Västra hälso-och sjukvårdsnämnderna och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS).

Tidsperiod

1 januari- 31 december 2017.

Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 28 september 2016 om en kvalitetssäker och

effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess 2017, HS 2016–00596. Till hälso- och

sjukvårdsnämnderna avsattes medel för insatser främst inom områdena smärtrehabilitering,

rehabiliteringskoordinering och lokala utbildnings- och utvecklingsinsatser.

Åtaganden för SÄS SÄS ersätts under 2017 med sammanlagt 4 993 tkr för följande åtaganden

1. Multimodala insatser vid långvarig smärta

SÄS (Smärtteamet på Rehabkliniken) ska bedriva multimodal rehabilitering (MMR 2) för

personer i arbetsför ålder, med icke malign smärta i rygg och nacke. Insatserna ska göras av

team bemannat med adekvat kompetens. Insatser ska sättas in så att rätt patient får rätt insats i

rätt tid. Insatserna ska starkt leda till att personen kan återgå i arbete eller underlätta för

personen att fortsätta arbeta och förhindra och förebygga sjukskrivning.

SÄS åtar sig att utföra 50 multimodala behandlingsserier under 2017. Ersättningen för att utföra 50 multimodala behandlingsserier uppgår till 1 825 tkr.

2. Funktion för rehabiliteringskoordinering

SÄS ska ha en funktion för rehabiliteringskoordinering. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara

en resurs för behandlande läkare som tidigt initierar/koordinerar rehabiliteringsinsatser för

patienter med behov av detta, såväl inom hälso- och sjukvården som med externa aktörer, till

exempel arbetsgivare/Arbetsförmedling.

Se vidare i Uppdragsbeskrivning rehabiliteringskoordinatorer (dnr HS 116-2015).

SÄS har rehabkoordinatorer inom nedanstående verksamheter/områden

Verksamhet

Ortopedi

Cancer

Neurologi/reumatologi

Psykiatri

Ersättningen för rehabkoordinatorer (3,65 tjänstefaktorer) uppgår till 2 186 tkr.

2

3. Insatser för återgång i arbete

SÄS ska under 2017 skapa rutiner som medför arbetsplatsrelaterade insatser för patienter

inom i första hand ortopedi, onkologi och psykiatri.

4. Processtöd

SÄS ska ha en funktion för processledning. Processledaren/na ska leda och stödja arbetet

med att kvalitetssäkra och effektivisera rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen på

sjukhuset samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivnings- och

rehabiliteringsområdet.

Processledarfunktionen på SÄS omfattar också försäkringsmedicinskt ansvariga (FMA)

läkare för Alingsås lasarett och finns som stöd för rehabkoordinatorer på Alingsås lasarett.

Dessutom får patienter från Alingsås och Lerums kommuner som får vård och behandling

på SÄS i aktuella fall även hjälp rehabkoordinator på SÄS.

Ersättningen uppgår till 982 tkr för processledare för rehabilitering- och sjukskrivningsprocessen

(1,20 tjänstefaktorer).

5. Försäkringsmedicinsk utbildning

SÄS ska vara en part i försäkringsmedicinskt forum (FMF) och delta i arbetet som forat

bedriver, vilket inkluderar utbildningar i försäkringsmedicin.

Ekonomi Ersättningen 2017 till SÄS är totalt 4 993 tkr.

Beloppet 4 993 kr faktureras månadsvis i tolftedelar och fördelas enligt följande:

• 4 093 tkr till södra hälso- och sjukvårdsnämnden

• 900 tkr till västra hälso- och sjukvårdsnämnden

På fakturan till södra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID 83111

och produktkod 57153.

På fakturan till västra hälso- och sjukvårdsnämnden anges beställar- ID 8860

och produktkod 57153.

3

Uppföljning

Uppföljning av uppdraget sker genom att Södra Älvsborgs Sjukhus i januari 2018

(integreras i ordinarie uppföljning) redogör för nedanstående

Multimodal rehabilitering

En generell beskrivning av arbetet under året

Antal unika patienter som fått MMR 2*

SÄS’ resultat ur Nationellt Register för Smärtrehabilitering (NRS).

Rehabiliteringskoordinering

Redogör för rehabiliteringskoordinatorernas arbete. Här ska också statistik på kliniknivå

redovisas och analyseras.

Antal pågående sjukskrivningar vid årets början och årets slut *

Antal patienter som varit föremål för rehabkoordinering *

Sjukskrivning/rehabkoordinering ska också redovisas, förutom avseende kön och

ålder, utifrån diagnosgrupp och sjukskrivningsgrad (hel-/deltidssjukskrivning)

*Uppgifterna ska vara fördelade på kvinnor och män och indelade i åldersgrupperna

18-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år och 60-67 år

Västra Götaland i februari 2017

Christina Brandt Göran Larsson

Ordförande Ordförande

Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

Nicklas Attefjord

Ordförande

Västra hälso- och sjukvårdsnämnden

Tomas Andersson Ann-Marie Schaffrath

Ansvarig tjänsteman Sjukhusdirektör

Koncernkontoret Södra Älvsborgs Sjukhus

Leena Ekberg

Ansvarig tjänsteman

Koncernkontoret

1 (6)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-17





Telefon: 033-616 47 01



Uppföljning av plan för intern styrning och kontroll efter december 2016


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna rapporten om

uppföljning av plan för intern styrning och kontroll efter december 2016

och därmed lägga rapporten till handlingarna.


Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har fastställt en plan för uppföljning av

arbetet med intern styrning och kontroll. Detta är den tredje och sista rapporten

för år 2016. I rapporten redovisas kontrollaktiviteter genomförda under perioden.


Inför 2016 beslutade styrelsen om en plan för intern styrning och kontroll och

tillhörande uppföljning. Uppföljning av utförda kontroller har gjorts tre gånger

under året. De kontroller som gjorts sedan förra uppföljningstillfället rapporteras

här. Det innebär att denna rapport inte avser helåret.

Nedan återges resultatet för respektive område.

Styrelsens områden

För dessa områden hänvisas till årsredovisningen.

Allmän säkerhet

Kontrollområde

Säkerhet för våld och hot mot t.ex. personal; Säkerställa att samtlig personal har

fått utbildning i hot och våld samt att chefer får för dessa avsedd utbildning

gällande chefsansvaret för att hantera hot och våld.

Resultat

Totalt har 527 personer fått utbildning i våld och hot samt säkerhet på SÄS vid

27 tillfällen.

Åtgärd

Fyra olika utbildningar har genomförts.

Utbildning i Våld och Hot, totalt 327 personer.

Datum 2017-01-17


2 (6)

Introduktion allmän säkerhet för AT-läkare, 33 personer.

Introduktion nyanställda, 80 personer.

”Hänt på SÄS” - risker och hot inom allmän säkerhet, 136 personer.

Patientsäkerhet

Kontrollområde

Patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet.

Patient eller närstående delaktiga genom Gröna korset vid inträffad vårdskada

eller risk för vårdskada samt vi händelseanalys.

Resultat

Med få undantag använder enheterna Gröna korset, men hur väl metoden används

varierar. Ingen verksamhet anger att patienten aktivt engageras i

förbättringsförslag men majoriteten anger att patienten informeras om det

inträffade. Vid händelseanalys inbjuder de flesta verksamheter patient eller

närstående att medverka. Oftast sker det genom intervju och lämnade av

synpunkter. Bara undantagsvis som del i hela händelseanalysprocessen.

Åtgärd

Fortsatta utbildningar och dialoger har genomförts med verksamheterna för att

öka kunskap och förståelse för arbetet. Riktlinjer angående Gröna korset och

avvikelsehanteringen har uppdaterats och spridits. Arbetssättet har presenterats av

medarbetare vid studiebesök i verksamheter. Fler enheter har börjat med Gröna

korset. Fortsatta åtgärder planeras för 2017.

Kontrollområde

Patienten som medskapare i vården.

Området var kopplat till satsningen ”Utmärkt omvårdnad”, men åtgärd och

mätetal fick ändras på grund av att satsningen inte kunnat genomföras fullt ut med

anledning av den pressade personal och vårdplatssituationen. Redovisningen

gäller eget arbete samt medverkan i aktiviteter för bättre vård och ökad

patientsäkerhet erbjudna av: trycksårsteam, dietister, fysioterapeuter,

hälsokoordinator och omvårdnadsutvecklare.

Resultat

En av verksamheterna redovisar ett något bristfälligt engagemang. Övriga har alla

på olika sätt själva arbetat med områdena och i samverkan med specialisterna

förbättrat kunskap och förståelse för de olika områdena samt för att förbättra

omvårdnaden. I detta ligger delvis att patienten görs till medskapare i vården.

Åtgärd

Samtliga områdens specialister har erbjudit många olika utbildningar och

aktiviteter vilka också delvis samordnats enligt satsningen Utmärkt omvårdnad.

Det gäller både sjukhusövergripande aktiviteter, exempelvis förstärkt introduktion

och chefsutbildning, som både generella och mer specifika, efterfrågade

enhetsbundna aktiviteter som förflyttningsteknik, trycksårsprevention eller

nutrition. En fortsatt satsning görs 2017 för Utmärkt omvårdnad med ytterligare

fokus på att göra patienten till medskapare i vården.

Datum 2017-01-17


3 (6)

Kontrollområde

Vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska.

Varje verksamhet eller specialistområde ska arbeta enligt en handlingsplan där

vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) ska ingå. Kvalitén i registreringarna i

Infektionsverktyget ska förbättras.

Resultat

Alla verksamheter har aktivt arbetat enligt sin handlingsplan. En verksamhet som

har vissa brister har haft byten av ansvariga och svårighet att få till ett

systematiskt arbetssätt innan senare delen av året. Drygt hälften av

verksamheterna har aktivt arbetat med att kontrollera och förbättra kvalitén på

registreringarna i Infektionsverktyget.

Åtgärd

Alla verksamhetschefer och ansvarig läkare (verktygsläkare) har haft uppföljning

med Vårdhygien och genomgång av verksamhetens handlingsplan. Alla

verktygsläkare har fått utbildning och erbjudits fortsatt utbildning och

nätverkande med stöd av Vårdhygien och infektionsläkare/STRAMA-läkare.

Förekomsten av VRI och särskilt VUVI följs månadsvis på styrtavla. Åtgärderna

har varit bra och kommer att utvecklas ytterligare 2017. Kvalitén på systemet och

utdata måste säkerställas regionalt. Arbete pågår.

Kontrollområde

Säker överrapportering av patient.

Metoden SBAR ska användas.

Resultat

Samtliga verksamheter anger att deras medarbetare fått utbildning i SBAR och att

det är ett mål att använda metoden. Flera anger att den används vid rapportering

av patient. Knappt en tredjedel anger att man genom egenkontroll faktiskt vet att

metoden används systematiskt.

Åtgärd

Information och utbildningsmateriel har gjorts tillgängliga liksom en lathund för

SBAR att ha i fickan för vårdpersonal. Ytterligare utbildning har erbjudits men

inte efterfrågats. Under 2017 kommer en uppdaterad mall för egenkontroll att

återintroduceras och verksamheterna har själva planerat åtgärder för att säkra

arbetssättet.

Kontrollområde

Uppdaterade läkemedelslistor och läkemedelsberättelse.

Varje patient ska få en aktuell läkemedelslista och läkemedelsberättelse ska

framgå av journalen. Rutin ska finnas för överföring till nästa vårdgivare och

primärvård enligt regional riktlinje.

Resultat

Två tredjedelar av verksamheterna har egenkontroll och välfungerande rutiner

gällande läkemedelslistor och utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse.

De få verksamheter med sämre följsamhet till detta är främst inom

Datum 2017-01-17


4 (6)

opererandeområdet där också färre läkemedel förekommer generellt och där

patienter mer sällan får några förändringar av medicineringen under vårdtiden. De

har ändå stor nytta av att få sitt utskrivningsmeddelande enligt riktlinje. Samtliga

verksamheter anger att de har rutiner för överrapportering till annan vårdgivare.

Ett fåtal verksamheter gör egenkontroll genom journalgranskning.

Åtgärd

Verksamhetsansvariga har uppmärksammats på vad riktlinjer och författning

anger samt hur de kan bedriva egenkontroll genom Cognosrapporter (utdata från

patientjournal) och journalgranskning. Goda exempel har lyfts fram. Styrgrupp

läkemedel har engagerats i frågan och kommer under 2017 att erbjuda

utbildningar och se över rutiner och funktioner kring läkemedelsdokumentation.

Verksamheterna har angett att de kommer att arbeta aktivt med frågan.

Kansli

Kontrollområde

Vägra lämna ut allmän handling utan att fråga efter beslut; Genomgång av

avvikelseärenden.

Resultat

I avvikelsehanteringssystem finns inget ärende om att förvaltningen vägrat lämna

ut en allmän handling utan att ställa frågan om den som begär ut handlingen vill

ha ett skriftligt beslut. Inte heller i övrigt har det uppmärksammats att så har skett.

Förvaltningens kanslienhet har under året genomfört ett mycket stort antal

utbildningar i offentlighet och sekretess där dessa frågor har belysts. Det är

förvaltningens bedömning att kunskapen och medvetenheten om hantering av

allmänna handlingar successivt har blivit bättre.

Åtgärd

Ingen

Informationssäkerhet

Kontrollområde

Felaktig användning av SITHS kort och tillgången till SITHSkort när

breddanvändandet av SITHS kort påbörjas.

Resultat

Kontrollmomentet ”hur hanterar personalen sitt SITHS kort” inom

kontrollområdet Informationssäkerhet kan inte redovisas vid planerat tillfället.

Anledningen är att det planerade införande av användandet av SITHS kort på SÄS

har blivit kraftigt försenat. Planen var att SÄS skulle börja använda SITHS kort

för inloggning till journalsystemet Melior Q1 2016 men det har inte kommit igång

ännu. Det är i nuläget ingen personal på SÄS som använder SITHS kort för

inloggning i journalsystemet så kontrollen går ej att utföra. Kontrollmomentet

kommer att genomföras i ett senare skede och det resultatet kommer då att

redovisas.

Åtgärd

Ingen

Datum 2017-01-17


5 (6)

Ekonomi

Kontrollområde

Kontroll om åtgärder uppnår förväntat resultat. Kontrollera om korrigerande

åtgärder tas fram ifall målen inte uppnås.

Resultat

Genomgång av befintliga åtgärdsplaner rapporterades i juni och görs inte igen.

Uppföljning av åtgärder görs. Utan att gå in i åtgärdsplanernas effekt så kan man

konstatera ett resultat för året som är sämre än prognos och av RF godkänt

underskott. Uppföljning av åtgärder kan inte ses som en solitär utan endast som

ett komplement till uppföljningen av bokföringen.

Åtgärd

Kritiskt granska resultatutvecklingen.

Kontrollområde

Leverantörstrohet – följsamhet till regionens avtal för inköp.

Resultat

Data är ännu inte uppdaterade för december men nivån ligger runt 90 procent.

Analysen är i princip som tidigare. Bemanningsföretag är enskilt största posten

där upphandlade leverantörer inte kan leverera. Dock har bemanningssköterskor

fasats ut. De avtal som tecknas istället för läkare skall registreras hos

Koncerninköp. Bland de stora leverantörerna i uppföljningen så behöver

registervården hos Koncerninköp förbättras.

Åtgärd

Kommunikation med Koncerninköp.

HR

Kontrollområde

Brist på antal medarbetare med rätt kompetens

Resultat

Arbete pågår med kompetensförsörjningsplan 2017, där vi identifierar områden

där vi ser en brist på kompetens både på kort och lång sikt.

Åtgärd

Resultatet av kompetensförsörjningsplan 2017, kommer att följas upp på klinik

och kategorinivå.

Under 2017 kommer vi även att följa antalet ansökningar per utannonserad tjänst,

för att se antalet sökande samt hur de uppfyller kvalifikationskraven.

Arbete inom området kompetens- och uppgiftsväxling förväntas också ge resultat

när det gäller rätt använd kompetens.

Datum 2017-01-17


6 (6)



Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef



[email protected]


[email protected]

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-09




Handläggare: Jan-Ola Höglund

Telefon: 033-616 11 31



Säkerhetsredovisning för Södra Älvsborgs sjukhus 2016


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner förvaltningens

säkerhetsredovisning 2016.


Förvaltningen för Södra Älvsborgs Sjukhus har enligt anvisningar från

Koncernkontoret VGR upprättat en säkerhetsredovisning för verksamhetsåret

2016 att lämna till regionstyrelsen. Redovisningen följer en fastställd webbmall.

Förvaltningens bedömning är att sjukhuset liksom tidigare år visar på goda

resultat när det gäller säkerhetsarbetet. Varje nästkommande vardag läser

medarbetarna på säkerhetsavdelningen alla väktarrapporter som upprättas på

sjukhuset efter insatser eller ronder, totalt 35 921 rapporter. Analys, uppföljning

och akuta åtgärder kan på så vis genomföras när som helst under året.

Säkerhetsavdelningen följer även trender årsvis med statistikuppföljning.

Exempelvis minskade väktarinsatser för våld och hot samt ordningsrelaterade

händelser till 665 insatser 2016 från 799 insatser 2015. I bilaga finns statistik över

väktarinsatser.

Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus har enligt dess reglemente ett ansvar för

säkerhetsfrågor, dnr RS 691-2012. Under rubriken ”B. Gemensamma

bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer” anges i 4 §, sid 4:

Styrelsen ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet.

Vidare anges i instruktionen till förvaltningschefen, dnr SÄS 2016-00455, sid 2:

Se till att säkerhets- och miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument

Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus delegeringsordning anger att frågan om att

utse säkerhetsansvarig/säkerhetsorganisation är delegerat till förvaltningschefen,

dnr SÄS 2016-00456. Slutligen, i styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus

arbetsordning lämnar styrelsen uppdraget till förvaltningschefen att årligen lämna

en rapport om allmän säkerhet. Denna redovisning är den årliga rapporten till

styrelsen om allmän säkerhet.

Datum 2017-01-16


2 (2)



Sjukhusdirektör

Torben Pihl

Ekonomichef

Bilaga

Svarsjournal om säkerhet (utdrag från webbenkät)

Väktarstatistik


Regionstyrelsen (enbart svarsjournal om säkerhet via webb)

Svarsjournal

Publikationsnamn Säkerhetsredovisning 2016 Namn Datum 2017-01-05 11:48:59 1. Ange förvaltning eller bolag Södra Älvsborgs Sjukhus 2. Ansvarig tjänsteman för svar i denna enkät är:

Jan-Ola Höglund

3. Svar i denna enkät har tagits fram: Nej, inte i samråd med andra förvaltningar 4. Antal personer som har medverkat och påverkat svar i denna enkät är:

5-10 personer

5. Mål 1 - Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR

Följande behöver hanteras:

5. Mål 1 - Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR - Följande behöver hanteras:

Kontinuitetsplanering och kriskommunikation mellan berörda förvaltningar inom sjukhuset vid exempelvis driftavbrott och störningar.

6. Mål 1 - Avvikelser hanteras på ett

systematiskt sätt. 5

7. Mål 1 - Verksamhetens lokaler är säkerhetsklassificerade

5

8. Mål 2 - Ledningen har regelbunden

genomgång av säkerhetsfrågor 4

9. Mål 3 - Västfastigheter har ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar

5

10. Mål 5 - Handlingsplan för säkerhetsarbetet

finns och är fastställd av nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse.

5

11. Mål 5 - Krishanterings- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd eller styrelse och uppfyller krav i Västra Götalandsregionens krishanteringsplan, se i bilaga 2 i planen.

Ja och kommentaren är:

11. Mål 5 - Krishanterings- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd eller styrelse och uppfyller krav i Västra Götalandsregionens krishanteringsplan, se i bilaga 2 i planen. - Ja och kommentaren är:

Planen fastställdes 2012-03-29 Reviderades 2016-10-01

12. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under året i syfte att förbättra krishanteringsförmågan?

Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är:

12. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under året i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? - Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har

genomförts är:

1. Analys genomförd för täckning av Rakel och Mobiltelefoni inom sjukhuset för att sedan besluta om utbyggnad av systemen. 2. Analys genomförd för utbyggnad av Akuta Medicinska Larm SÄS Skene. Utbyggnad beställd.

13. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under året som påverkat krishanteringsförmågan?

Ja och exempel på åtgärder är:

13. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under året som påverkat krishanteringsförmågan? - Ja och exempel på åtgärder är:

1. Utbyggnad av Rakeltäckning samt mobiltelefonitäckning i Sjukhuset i Borås. 2. Utbyggnad av reservtelefoni för redundans till IP -telefoni.

14. Mål 5 - Verksamheten genomför övningar inklusive utvärderingar inom området kris- och katastrofledning

5

15. Mål 6 - Anställda i verksamheten erbjuds utbildning i personsäkerhet

5

16. Mål 7 - Förvaltningens skyddsvärda information är identifierad

5

17. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott

4

18. Förvaltningar inom hälso- och sjukvård Ja, min verksamhet är inom hälso och sjukvård 19. Har granskningar och/eller riskanalyser genomförts under året?

Ja - Granskningar/riskanalyser är t.ex:

19. Har granskningar och/eller riskanalyser genomförts under året? - Ja - Granskningar/riskanalyser är t.ex:

1. Riskanalys genomförd gällande personalens hantering av sina SITHS kort vid inloggning till IT-system. 2. Riskanalyser har utförts inför SÄS samtliga organisationsförändringar med syftet att säkra vården för våra patienter samt arbetsmiljön för medarbetare. 3. Varje år skrivs patientsäkerhetsberättelse i vilken patientsäkerhetsarbetet, riskanalysarbetet och vilka granskningar som genomförts av verksamheten redovisas. 4. Under hösten så identifierade Operationsavdelningen en risk för fuktproblem. En händelseanalys genomfördes med vidtagna åtgärder som ytterligare ska följas upp med Västfastigheter.

20. Har skydds- och förbättringsåtgärder av större betydelse genomförts under året?

Ja - Skydds- och förbättringsåtgärder är t.ex:

20. Har skydds- och förbättringsåtgärder av större betydelse genomförts under året? - Ja - Skydds- och förbättringsåtgärder är t.ex:

1. Tagit fram ny riktlinje över tillåten respektive otillåten åtkomst till patientuppgifter. Även genomfört utbildning inom orådet. 2. SÄS standardisering av Gröna korset och dagligt förbättringsarbete har inneburit en omfattande skyddsåtgärd såväl för patienten, medarbetaren och kvalitetssäkring av organisationen.

21. Vi arbetar aktivt med att förbättra patientsäkerheten

5

22. Misstag i vården har lett till positiva förändringar

5

Väktarstatistik 2016

Händelsekategori 16-01 16-02 16-03 16-04 16-05 16-06 16-07 16-08 16-09 16-10 16-11 16-12 Total 2016 Totalt 2015Kontaktat polis / Polis på plats (R) 2 3 3 0 2 2 1 4 3 0 4 1 25 19Brandskydd och förebyggande 10 2 16 13 10 7 5 7 11 9 18 7 115 301Behörighetskontroll 1 0 1 4 5 4 1 1 1 1 1 2 22 3Avvisade obehörig person/er. Ombedd att lämna (R)6 5 5 4 8 5 7 7 3 4 8 3 65 37Energibesparande åtgärder 19 17 21 8 8 11 12 9 14 12 10 14 155 126Eskort/Ledsagning/eftersök 8 6 11 7 15 6 5 8 4 6 5 5 86 98Felanmälan fastighet 8 5 5 4 2 4 4 4 5 5 4 5 55 65Störningsärende (R) 6 7 12 8 4 4 2 10 5 2 8 3 71 10Tillsägelse, tillrättavisat personer 4 4 9 8 2 2 1 6 4 2 4 2 48 52Utryckning / Begärd assistans 2 5 9 5 6 1 1 3 2 8 4 4 50 52Utr. Brandlarm (S) 1 2 4 3 3 4 3 5 8 5 4 1 43 38Utr. Bråklarm (S) 33 28 44 42 31 40 46 53 27 47 25 25 441 668Utr Driftlarm 1 2 2 0 0 3 0 2 1 0 0 0 11 25Utr. Hisslarm (S) 2 0 2 1 1 4 2 4 2 7 1 4 30 19Utr. Inbrottslarm (S) 46 57 36 36 56 43 34 24 40 40 43 60 515 427Utr. Nödlarm (S) 3 1 1 1 2 0 1 0 1 0 2 1 13 11Utr. Överfallslarm (S) 1 1 0 1 0 2 0 3 1 0 0 2 11 13Helikopterlandningar 3 2 6 1 6 5 3 13 14 6 1 4 64 38Total 1822 2002

Våld och hot samt ordningsrelaterade händelser Totalt (gul markerade) 665 799

Uppdrag och platsmärken 1647 2084 2130 2007 2247 2122 2161 1947 2063 2218 2086 2137 24849 26613

Totalt antal rapporter 2257 2871 3046 2813 3209 3005 3034 2777 2977 3121 2958 3025 35921 37254

1 (2)

Tjänsteutlåtande

Datum 2017-01-11




Handläggare: Åsa Bertilsson

Telefon: 033-616 49 56



Södra Älvsborgs Sjukhus svar med anledning av Karin Engdahl (S) remiss "Få fler att vilja arbeta heltid" - RS 2016-05990


1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att föreslå att motionen är besvarad

med hänvisning till förvaltningens förhållningssätt och aktiva arbete i frågan.


Förvaltningen har ett fåtal ofrivilligt deltidsanställda medarbetare och arbetar aktivt med

att bereda anställda möjlighet att arbeta heltid. Det är förvaltningens bedömning att den

idag arbetar i linje med det som motionen föreslår.


Bakgrund

Regionstyrelsen har valt att remittera Karin Engdahls (S) remiss till

regionfullmäktige om att få fler att arbeta heltid bland annat till Södra Älvsborgs

Sjukhus. Motionären föreslår att regionfullmäktige beslutar om följande:

”- Att regiongemensam plan ska tas fram för hur andelen

heltidstjänster ska öka.

- Att ge alla förvaltningar i uppdrag att arbeta aktivt för att skapa

arbetsmiljöer som leder till att fler vill, orkar och kan arbeta heltid.

- Att kartlägga frivillig ”deltid” till följd av arbetsbelastningen”

Södra Älvsborgs Sjukhus arbetar aktivt med att alla anställda ska erbjudas en

heltidsanställning. Idag är endast ett fåtal medarbetare, sju personer, ofrivilligt

deltidsanställda vid sjukhuset. Orsakerna till detta analyseras i varje enskilt fall

och sjukhuset erbjuder möjlighet till utökad tjänstgöringsgrad både inom klinik

och på annan enhet, t.ex. via sjukhusets bemanningspool när det gäller

sjuksköterskor och undersköterskor. Detta följs upp varje år i sjukhusets

årsredovisning.

Vidare finns det ett flertal medarbetare som arbetar deltid (partiellt tjänstlediga)

och orsakerna till detta varierar. Arbetsmiljö, arbetsbelastning och arbetstider är

några av orsakerna, och sjukhuset behöver som arbetsgivare aktivt arbeta med att

ge våra medarbetare förutsättningar för ett hållbart yrkesliv.

Datum 2017-01-16


2 (2)

Arbetsmiljöarbete vid Södra Älvsborgs Sjukhus - pågående aktiviteter 2016-2017

Vid Södra Älvsborgs Sjukhus pågår en riktade aktiviteter för ett hållbart yrkesliv.

Vi arbetar aktivt och tillsammans med företagshälsovården för en hälsofrämjande

arbetsplats, bland annat erbjuds en stressförebyggande utbildning som inriktar sig

på att få ihop livspusslet för den enskilde medarbetaren. Sjukhuset har också

under 2016 haft utbildning för de medarbetare som är anställda på dygnets alla

timmar, i hur man lägger hälsosamma scheman, samt vad man skall tänka på när

det gäller kost och motion. Sjukhuset har dessutom påbörjat flera arbetstidsprojekt

där arbetstiden kvoteras, vilket gör att medarbetarna per vecka kommer ner i en

lägre arbetstid. Dessa arbetstidsprojekt, som är under utvärdering, gäller främst

för sjuksköterskor som är anställda på dygnets alla timmar.

Bedömning

Motionen föreslår att Västra Götalandsregionen ska upprätta en plan för heltider, arbeta

aktivt för bra arbetsmiljö och kartlägga frivillig deltid på grund av hög arbetsbelastning.

Det är förvaltningens bedömning att sjukhuset inom de områden som pekas ut i motionen

har aktiviteter igång och har en god överblick i frågan. Således är det förvaltningens

uppfattning att den idag arbetar i linje med det som motionen föreslår.



Sjukhusdirektören

Heidi Ström

Personalchef


Regionstyrelsen, [email protected]


[email protected]

styrelsen för södra Älvsborgs sjukhus

Documents