studiematerial från riksdagen - learnify · omr stning. utslaget i en s dan folkomr stning r...

Sveriges fyra grundlagarStudiematerial fraringn riksdagen

I N N E H Aring L L

Riksdagens uppgifter

3 Samhaumlllets spelregler

4 Grundlagarna staringr oumlver alla lagar

5 Grunden foumlr varingr demokrati

6 Den oentliga makten

8 Regeringsformen visar vaumlgen

10 Tryckfrihet under ansvar

12 Oentligheten ger oss insyn

14 Din makt att granska

15 Att faring saumlga vad man vill

17 Sverige faringr en drottning

18 EU och varingra grundlagar

22 Ordlista

Arbetar med EU-fraringgor

Beslutar om statsbudgeten

Beslutar om lagar

Kontrollerar regeringen

Sveriges riksdag

Deltar i beslut om utrikespolitiken

Riksdagen ska representera maumlnniskorna i Sverige Riksdagen fattar beslut om lagar oftast paring foumlrslag fraringn regeringen En annan uppgift aumlr att bestaumlmma statens utgifter och inkomster Dessutom ska riksdagen granska regeringen delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-fraringgor I den haumlr broschyren kan du laumlsa om hur Sverige styrs med hjaumllp av varingra fyra grundlagar

2 Sveriges fyra grundlagar

Sveriges fyra grundlagar 3

Samhaumlllets spelregler En foumlrfattning beskriver hur ett land ska styras och vilka fri- och raumlttigheter du har som medborgare Sveriges foumlrfattning bestaringr av fyra grundlagar regeringsformen tryckfrihetsfoumlrordningen yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen

Grundlagarna aumlr samhaumlllets spelregler Haumlr nns reglerna foumlr varingrt statsskick och reglerna som garanterar varingra maumlnskliga fri- och raumlttigheter Grundlagarna ska vaumlrna varingr demokrati De ska skydda den enskilde mot oumlvergrepp fraringn statens sida Grundlagarna ska ocksaring ge oss skydd mot att myndigheter samhaumlllet eller andra maumlnniskor behandlar oss felaktigt

De esta laumlnder har en foumlrfattning Den aumlldsta skrivna foumlrfattning som fortfarande anvaumlnds aumlr den amerikanska fraringn 1789 Hur laumlnge har Sverige ha en foumlrfattning Paring den fraringgan nns det inget de-nitivt svar Redan paring medeltiden fanns det land-skapslagar och konungabalkar som skulle kunna kallas foumlr en foumlrfattning Begreppet regeringsform boumlrjade anvaumlndas paring 1600-talet

Regeringsformen Regeringsformen talar om hur makten ska foumlrdelas mellan riksdagen regeringen kommunerna landstingen och domstolarna Regeringsformen beskriver baringde hur landet ska styras och vilka varingra demokratiska raumlttigheter aumlr I regeringsformen staringr det att all o$entlig makt i Sverige utgaringr fraringn folket och att riksdagen aumlr folkets fraumlmsta foumlretraumldare

Tryckfrihetsfoumlrordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Tryckfrihetsfoumlrordningen och yttrandefrihets-grundlagen handlar om raumltten att uttrycka sig fritt Foumlr tidningar och boumlcker nns tryckfrihetsfoumlrord-ningen Foumlr radio tv och webben har vi yttrande-frihetsgrundlagen

Successionsordningen Successionsordningen inneharingller reglerna foumlr vem som kan bli kung eller drottning i Sverige Idag har kungen eller drottningen representativa uppgier och saknar politisk makt

Sveriges grundlagar

Regeringsformen

Tryckfrihetsfoumlrordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Successionsordningen


Grundlagarna staringr oumlver alla lagar Varingrt samhaumllle bygger paring grundlagarna och daumlrfoumlr staringr de oumlver alla andra lagar Inneharingllet i varingra oumlvriga lagar faringr aldrig garing emot det som staringr i grundlagarna

Varingra grundlagar ska skydda varingr demokrati Daumlrfoumlr aumlr grundlagarna svaringrare att aumlndra aumln vanliga lagar Det maringste nnas tid foumlr eertanke och konsekven-serna maringste vara noga genomtaumlnkta Foumlr att goumlra en aumlndring i en grundlag eller stia en ny grundlag maringste riksdagen fatta samma beslut tvaring garingnger och mellan besluten ska det haringllas ett riksdagsval

omroumlstning Utslaget i en saringdan folkomroumlstning aumlr bindande om det blir nej Daring faringr riksdagen inte aumlndra i grundlagen Detta har dock aldrig haumlnt

Ett annat saumltt aumlr att haringlla en folkomroumlstning Om riksdagen fattar ett foumlrsta beslut om att aumlndra i en grundlag kan den sedan besluta om en folk-

De fyra grundlagarna har sin egen historia Aumlndringar tillaumlgg strykningar och modernisering-ar goumlrs i takt med att samhaumlllet foumlraumlndras Grund-lagarna ger oss foumlrutsaumlttningarna foumlr varingr demokrati och paringverkar varingr vardag Ett exempel aumlr aumlndringen i regeringsformen (RF) daring kyrkan skildes fraringn sta-ten Foumlre aumlndringen blev vi automatiskt medlem-mar i Svenska kyrkan daring vi foumlddes

Tvaring olika saumltt att aumlndra en grundlag

Riksdagsbeslut

1

2

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Nej

Ja

Riksdagsval

Folkomroumlstning

Kan en yrkes- ocer vara medlem

i Hells Angels Fler fraringgor och oumlvningar nns paring riksdagense

Sveriges fyra grundlagar ndash Regeringsformen 5

Grunden foumlr varingr demokrati Regeringsformen beskriver hur Sverige ska styras och utgoumlr daumlrfoumlr grunden foumlr varingr demokrati

Daumlr staringr hur den oentliga makten ska foumlrdelas Haumlr nns ocksaring varingra grundlaumlggande fri- och raumlttigheter beskrivna

Varingr demokrati bygger paring parlamentarism Det innebaumlr att regeringen styr landet saring laumlnge den har stoumld av riksdagen (parlamentet)

foumlr att taumlcka sina utgier till exempel foumlr aumlldre-omsorg i kommunen och foumlr sjukvaringrd i landstinget Domstolar ska doumlma och myndigheter ska genomfoumlra de saker som politikerna har fattat beslut om Allas likhet infoumlr lagen saklighet och opartiskhet ska vara ledstjaumlrnor foumlr domstolar myndigheter och alla som arbetar inom den o$entliga foumlrvaltningen

I regeringsformen staringr det ocksaring att det ska nnas kommuner och landsting daumlr folkvalda politiker bestaumlmmer paring lokal och regional nivaring Kommunerna och landstingen faringr ta ut skatt

-

Riksdagen aumlr folkets fraumlmsta foumlretraumldare och det aumlr den som stiar lagar beslutar om skatt till staten och bestaumlmmer hur statens pengar ska an-vaumlndas En kung eller drottning aumlr landets statschef men saknar politisk makt

Genom att vi vaumlljer varingra representanter i val till riksdagen landstingsfullmaumlktige och kommun-fullmaumlktige aumlr vi medborgare med och bestaumlmmer hur vi vill ha varingrt samhaumllle

Raumlttighet rdquoAll oentlig makt utgaringr fraringn folketrdquo staringr det i regeringsformen Haumlr anvaumlnder tre medborgare sin demokratiska raumltt att roumlsta

Foto

Mel

ker

Dah

lstra

nd

6 Sveriges fyra grundlagar ndash Regeringsformen

Den oentliga makten Den oentliga makten foumlrdelas mellan riksdag regering myndigheter domstolar kommuner landsting regioner samt EU Varje oentligt organ har sin funktion och roll EUs och riksdagens lagstiftning utgoumlr grunden foumlr oumlvriga oentliga organs verksamhet

Riksdagen beslutar om lagar skatter till staten och statsbudget Den utser statsministern och kontrol-lerar regeringen

Regeringen laumlgger fram foumlrslag till riksdagen och ser till att riksdagens beslut genomfoumlrs av myndigheterna

Kommunerna fattar politiska beslut som gaumlller till exempel skola aumlldreomsorg och bostaumlder

Naringgra stoumlrre grundlagsaumlndringar

Staringndsriksdagen blir tvaringkammarriksdag

Majoriteten av alla maumln faringr roumlstraumltt

Kvinnor faringr roumlstraumltt Doumldsstra i fredstid avskaas Doumldsstra i krigstid avskaas Kungen foumlrlorar all politisk makt Kyrkan skiljs fraringn staten Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta sexuell laumlggning

Landstingen och region-erna har ansvar foumlr exempelvis haumllso- och sjukvaringrd lokaltrak och regionplanering

Domstolarnas uppgi aumlr att loumlsa tvister mellan medborgare och doumlma brottslingar Alla ska betraktas lika infoumlr lagen

Myndigheterna skoumlter det som man bestaumlmt att staten och kommunerna ska ansvara foumlr i samhaumlllet Foumlrsaumlkringskassan bedoumlmer till exempel om en person har raumltt till ekonomisk ersaumlttning vid sjukdom

Europeiska unionen (EU) aumlr ett samarbete mel-lan 27 europeiska demokratier Sverige har valt att laumlmna oumlver en del av landets makt till EU foumlr att faring ett stoumlrre inytande i vaumlrlden

FOumlRDJUPNING PAring RIKSDAGENSE


Regeringsformen genom tiderna Varingr regeringsform aumlr fraringn 1974 Aumlnda sedan mitten av 1300-talet har det funnits skrivna r egler foumlr hur Sverige ska styras Daring tillkom Magnus Erikssons landslag Kungabalk en som innehoumlll bestaumlm-melser om kungaval kungens plikter val av raringdsherrar och raringdets uppgif ter bestaumlmde den tidens maktfoumlrdelning 1634 utfaumlrdades varingr allra foumlrsta regeringsform Den har bytts ut och foumlrnyats era garingnger under aringrhundradenas lopp 1974 ck vi en modern foumlrfattning som kan foumlrstarings av det nutida samhaumlllets medborg are

Parlamentarismen det vill saumlga att regeringen styr med stoumld av parlamentet (riksdagen) boumlrjade anvaumlndas efter foumlrsta vaumlrldskriget Men den skrevs in i regeringsformen foumlrst 1969 Kungens makt har successivt minskat genom aringren Beslutet om den nya regeringsformen 1974 innebar att Sverige skulle fortsaumltta att vara en monarki Kungen foumlrblev statschef men helt utan politisk makt och med enbart symboliska uppgifter Tidigare hade kungen foumlreslagit ny statsminister naumlr det blev regeringsskif te Nu ck riksdagens talman den uppgiften Naumlr talmannen har laumlmnat sitt foumlrslag utser riksdagen statsminister genom en omroumlstning

Vad innebaumlr det att all oentlig makt

utgaringr fraringn folket Fler fraringgor och oumlvningar nns paring riksdagense

Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

U N G D O M A R B E R AumlT TA R

Malin Gamst Vendelsouml

ndash Jag tycker att det absolut baumlsta saumlttet att paringverka makten aumlr att roumlsta Det aumlr en viktig raumlttighet och jag ser fram emot att roumlsta saumlger Malin Gamst fraringn Vendelsouml Att ta hjaumllp av en lobbyist aumlr ett saumltt att paringverka Man kan be lobbyisten att se till att vissa fraringgor staumllls till politikerna Ett mer aggressivt saumltt att paringverka aumlr att demonstrera

ndash Vi svenskar aumlr insatta och intresserade av politik Om man aumlr politiker maringste man accep-tera att man blir granskad Jag tror inte att det aumlr naringgon skillnad mellan partierna naumlr det gaumlller politiker som missbrukar makt Ett saumltt att miss-bruka makten aumlr att inte haringlla det man lovar

im

im

imimim

im

im

im

im

im


Regeringsformen visar vaumlgen Regeringsformen (RF) inneharingller 13 kapitel som beskriver varingra demokratiska raumlttigheter och hur Sverige ska styras

Statsskickets grunder Det foumlrsta kapitlet handlar om statsskickets grunder och om att all o$entlig makt utgaringr fraringn folket Med

det menas att vi medborgare aumlr med och bestaumlm-mer genom ett representativt och parlamentariskt statsskick Men vi goumlr det inte direkt utan genom de representanter som vi vaumlljer in i riksdag kom-muner och landsting Detta kallas representativ demokrati Demokratins ideacuteer aumlr grunden foumlr hur varingrt samhaumllle aumlr uppbyggt I regeringsformens foumlr-sta kapitel staringr ocksaring att den o$entliga makten ska utoumlvas med respekt foumlr alla maumlnniskors lika vaumlrde

Grundlaumlggande fri- och raumlttigheter Haumlr beskrivs alla medborgares grundlaumlggande raumlttigheter till ex-empel moumltesfrihet demonstrations-

frihet foumlreningsfrihet och religionsfrihet Haumlr staringr ocksaring att doumldsstra$ aumlr foumlrbjudet i Sverige

Riksdagen Haumlr nns de oumlvergripande bestaumlm-melserna foumlr hur riks-dagen ska vaumlljas

Riksdagsarbetet Haumlr staringr det hur riksdagen ska arbeta Reglerna om hur makten ska foumlrdelas aumlr till foumlr att du som aumlr medborgarna

ska kaumlnna dig saumlker paring att allt garingr raumltt till

Statschefen I Sverige aumlr det kungen som aumlr statschef I republiker aumlr det oa presidenten som aumlr landets statschef

Kungen i Sverige har bara symboliska och repre-sentativa uppgier

Sverige samarbetar med andra laumlnder och med mellan folkliga organi-

Regeringen Det aumlr talmannen som diskuterar med partiledarna om vilket eller vilka partier som ska faring i uppdrag att

bilda regering om den sittande regeringen avgaringr

Talmannen foumlreslaringr och riksdagen utser statsmi-nistern som i sin tur bestaumlmmer vilka som ska bli ministrar i regeringen Regeringen aumlr ansvarig in-foumlr riksdagen vilket innebaumlr att riksdagen kontrol-lerar regeringens arbete

Regeringsarbetet Foumlr att regeringen ska kunna arbeta nns ett regeringskansli Det bestaringr av olika departement och av stats-

raringdsberedningen som aumlr statsministerns kansli och som ska samordna departementens arbete

Lagar och andra foumlreskrifter Det aumlr riksdagen som beslutar om landets lagar Regeringen kan ocksaring bestaumlmma vissa saker till exempel

utse generaldirektoumlrer och tala om vad myndighe-terna ska jobba med I det haumlr kapitlet nns regler foumlr naumlr riksdagen ska lagstia och vad regeringen faringr besluta om Dessutom beskrivs hur riksdagen kan aumlndra i grundlagen

Finansmakten Haumlr nns regler om hur ansvaret foumlrdelas mellan riksdag och regering naumlr det gaumlller hur statens pengar ska

anvaumlndas Regeringen tar fram ett foumlrslag till bud-get och laumlmnar det till riksdagen Det aumlr riksdagen som beslutar om statens budget och vilka skatter alla i Sverige ska betala till staten

Foumlrharingllandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

sationer som FN och EU Samar-betet inom EU innebaumlr att medlemsstaterna har gemensamma regler paring vissa omraringden I det haumlr kapitlet staringr det om naumlr riksdagen maringste godkaumlnna regeringens beslut i utrikespolitiska fraringgor

im

im

im

im

im


Raumlttskipningen Haumlr nns regler foumlr varingra domstolar domare och myndigheter Dom-stolarna ska vara helt sjaumllvstaumlndiga

Varken riksdagen regeringen eller naringgon annan myndighet har raumltt att laumlgga sig i hur en domstol doumlmer

Det aumlr riksdagen som stiar lagarna men det aumlr domstolarna som tolkar och doumlmer eer lagarna

Foumlrvaltningen Foumlrvaltningen saringsom myndigheter ska tillaumlmpa de lagar som riksdagen har beslutat Ingen inte ens regering

eller riksdag faringr paringverka myndighetsbeslut som gaumlller enskilda personer

Kontrollmakten Makt kan missbrukas Daumlrfoumlr maringste makten staumlndigt granskas Haumlr staringr hur kontrollen av maktutoumlvningen

ska garing till Det aumlr riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna skoumlter sina uppgier

Kommunerna I kommunerna beslutar politiker som aumlr valda av kommuninvaringnarna om fraringgor som beroumlr kommunen

Exakt vad de faringr bestaumlmma om nns reglerat i lag Kommuner faringr ta ut skatt foumlr att nansiera sin verksamhet

Krig och krigsfara Haumlr beskrivs vad som gaumlller om Sverige utsaumltts foumlr ett vaumlpnat angrepp eller hamnar i krig eller krigsfara

Haumlr nns aumlven regler foumlr naumlr och hur Sverige faringr skicka soldater till andra laumlnder

Varingra grundlaumlggande fri- och raumlttigheter (2 kap 1 sect RF) Varje medborgare aumlr gentemot det allmaumlnna tillfoumlrsaumlkrad

1 Yttrandefrihet frihet att i tal skrift eller bild eller paring annat saumltt med-dela upplysningar samt uttrycka tankar aringsikter och kaumlnslor

2 Informationsfrihet frihet att inhaumlmta och mottaga upplysningar samt att i oumlvrigt taga del av andras yttranden

3 Moumltesfrihet frihet att anordna och bevista sammankomst foumlr upp-lysning meningsyttring eller annat liknande syfte eller foumlr framfoumlrande av konstnaumlrligt verk

4 Demonstrationsfrihet frihet att anordna och deltaga i demonstra-tion paring allmaumln plats

5 Foumlreningsfrihet frihet att sam-mansluta sig med andra foumlr allmaumlnna eller enskilda syften

6 Religionsfrihet frihet att ensam eller tillsammans med andra utoumlva sin religion

10 Sveriges fyra grundlagar ndash Tryckfrihetsfoumlrordningen

Tryckfrihet under ansvar Tryckfriheten aumlr en viktig demokratisk raumlttighet i Sve-rige Det betyder att du fritt kan ge ut boumlcker tidningar och tidskrifter Myndigheter-na har ingen raumltt att i foumlrvaumlg

granska eller censurera det du skrivit

Du har raumltt att sprida vilken information du vill i tryckt form saring laumlnge du foumlljer lagen Samtidigt som tryckfrihetsfoumlrordningen ger oss frihet att uttrycka oss fritt saring skyddar den oss mot foumlrtal och kraumlnk-ningar Skriver du naringgot som kan betraktas som hets mot folkgrupp till exempel rasistiska inlaumlgg eller publicerar bilder med inslag av sexuellt varingld kan det raumlknas som brott mot tryckfrihetsfoumlrord-ningen Det gaumlller ocksaring om staten och samhaumlllet skadas genom att naringgot som innebaumlr landsfoumlrrauml-deri eller spioneri publiceras

Pressens egna regler Varingr omfattande yttrande- och tryckfrihet laumlgger ett mycket stort ansvar paring enskilda tidningar ansvariga utgivare och redaktioner Daumlrfoumlr har press radio tv och webbplatser tagit fram sina egna etiska regler De pressetiska regler som gaumlller idag har pressens olika organisationer sjaumllva utformat rdquoGod publicistisk sedrdquo aumlr att foumlrmedla korrekta nyheter vara generoumls med bemoumltanden respektera den personliga integriteten och vara foumlrsiktig med bilder O$entliga personer faringr dock taringla en mer kritisk granskande journalistik aumln vad rdquovanligardquo maumlnniskor behoumlver goumlra

En ansvarig utgivare tar dagligen staumlllning till om det nns ett saring starkt intresse hos allmaumlnheten att det motiverar publicering av integritetskaumlnsliga uppgier om och bilder paring enskilda personer Ett exempel paring publicering som aumlven diskuterats i medierna aumlr den enorma uppmaumlrksamhet och me-dierapportering som foumlljde naumlr en icka moumlrdades foumlr naringgra aringr sedan Familjen och maringnga med dem reagerade paring mediernas detaljerade beskrivningar av mordet Flickans mamma startade en blogg eersom hon tyckte att hon hela tiden blev rdquoredige-rad och censureradrdquo i medierna

Kraumlnkande publicering Pressombudsmannens (PO) uppgi aumlr att ge raringd och ta emot granska och behandla klagomaringl fraringn enskilda personer som kaumlnner sig felaktigt behand-lade i tidningar och tidskrier Aumlven webbplatser kan anmaumllas om det foumlretag som ger ut till exempel en naumlttidning har en ansvarig utgivare

Den vanligaste anmaumllningen handlar om att en person kaumlnner sig utpekad i ett negativt sam-manhang eller har blivit kritiserad och inte faringtt moumljlighet att svara paring kritiken

En typ av anmaumllningar som oumlkat aumlr kraumlnkande bildpublicering i medierna Det kan handla om bilder med identierbara personer som publiceras i ett helt annat sammanhang aumln daumlr bilden togs

Allmaumlnhetens pressombudsman och Pressens opinionsnaumlmnd

--

Pressombudsmannen (PO) utses av pressens egna organisationer PO hjaumllper den som kaumlnner sig kraumlnkt eller oraumlttvist behandlad av en publicering att faring en raumlttelse eller moumljlighet att svara i tidningen I vissa fall kan PO laringta ett aumlrende garing vidare till Pressens opinions-naumlmnd Den bestaringr av ledamoumlter fraringn pressens organisationer och represen-tanter foumlr allmaumlnheten Om en tidning faumllls i naumlmnden maringste den publicera naumlmndens beslut och dessutom betala en avgift Foumlr radio och tv nns en saumlrskild granskningsnaumlmnd daumlr ledamouml terna aumlr utsedda av regeringen Gransk ningsnaumlmnden proumlvar om inneharingllet i radio- och tv-program foumlljer de regler som nns foumlr saumlndningarna exempelvis regler om reklam och sponsring

--

Sveriges fyra grundlagar ndash Tryckfrihetsfoumlrordningen 11

I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det

Jan Helin Chefredaktoumlr och ansvarig utgivare foumlr Aftonbladet

ndash Yttrande- och tryckfriheten aumlr grunden foumlr mediernas arbete i Sverige Vi lever i ett lugnt land och tryckfriheten vilar paring en laringng tradition Men man kan aumlndaring inte ta den foumlr given saumlger Jan Helin chefredaktoumlr paring Aftonbladet

Jan Helin menar att vi maringste vara vaksamma paring inskraumlnkningar som kan komma att ske kring ytt-rande- och tryckfrihetsfraringgor De senaste fem aringren har vi kunnat se tydliga tecken paring att grundlagarna utmanas

ndash Sociala medier innebaumlr en vitalisering av medielandskapet men tyvaumlrr har faring webbplatser en ansvarig utgivare Anonyma och kraumlnkande kom-mentarer aumlr vanliga Att oansvariga utgivare med tveksam instaumlllning till pressetiska regler inte tar sitt ansvar kan i laumlngden leda till tuare regler och lagstiftning

ndash Paring Aftonbladet tar vi de pressetiska reglerna paring stort allvar konstaterar Jan Helin Diskussio-nerna paring tidningen roumlr sig oftast om publicering av namn och bild Sverige har av tradition inte publicerat identiteten paring maumlnniskor som grips av polisen Det haumlr aumlr vi relativt ensamma om i vaumlrl-den Men graumlnserna foumlr publicering av namn och bild haringller nu paring att foumlrskjutas

Jan Helin staumlller houmlga krav paring sina medarbe-tare naumlr det gaumlller pressetik Organisationen paring tidningen aumlr uppbyggd foumlr att alla inblandade ska kunna avgoumlra naumlr diskussioner kring publicering av material ska tas

ndash Varje kvaumlll klockan 2300 har jag kontakt med nyhetschefen och staumlmmer av om det nns naringgra etiska fraringgor att ta staumlllning till

Paring Aftonbladet diskuterar man ocksaring etiken inom sociala medier

ndash Moumljligheten att skriva vad man vill anonymt paring en blogg eller i en kommentar lockar tyvaumlrr fram folks daringliga sidor Vi haringller paring att se oumlver hur vi ska hantera maumlnniskors moumljligheter att kommentera och dela information paring aftonbladetse Det aumlr inte bra naumlr exempelvis invandrarentliga grupper an-vaumlnder kommentarfunktionen paring tidningen foumlr att driva opinion anonymt Det kan faring en fraringga att se stoumlrre ut aumln den aumlr i verkligheten saumlger Jan Helin

Graumlnsen mellan pressetiska oumlvervaumlganden och att saumllja tidningen aumlr en balansgaringng

ndash Sjaumllvklart aumlr varingrt maringl att saumllja saring maringnga tidningar som moumljligt Om man skulle ta bort kvaumlllstidningarna ur medielandskapet tror jag att vi skulle faring en slaumltstruken samhaumlllsdebatt Jag tror att vi har en viktig roll i att driva en oensiv journa-listik som gynnar den demokratiska utvecklingen Och det skulle inte vara bra foumlr tryckfriheten om vi aldrig proumlvade graumlnserna

Men att bli faumllld av Pressens opinionsnaumlmnd naumlr vi verkligen gjort ett misstag kaumlnns aldrig bra saumlger Jan Helin Att bli faumllld naumlr vi tycker att vi tagit raumltt beslut aumlr laumlttare att ta Ett exempel aumlr ett huligan-braringk under en fotbollsmatch paring Raringsunda Vi publice-rade bilderna paring dem som sprang in paring planen och foumlrstoumlrde matchen Bilden visade bland annat en 16-aringring och POs motivering till faumlllningen var att pojken inte var myndig Den haumlr typen av faumlllningar kan jag leva med eftersom jag anser att man vet vad man goumlr i ett saring publikt sammanhang som en allsvensk fotbollsmatch aumlven naumlr man aumlr 16 aringr


Oentligheten ger oss insyn Alla myndigheters handlingar aumlr i princip oentliga Det betyder att du har raumltt att ta del av vad en myndighet goumlr Du kan ta reda paring vilka aumlrenden som behandlas vilka beslut som fattas och hur besluts-underlagen ser ut Du kan vara anonym

Du kan begaumlra att faring laumlsa handlingar och kan daring till exempel faring veta paring vilka grunder domstolar har doumlmt hur varingra skattemedel har anvaumlnts eller vad kommunen planerar inom olika omraringden Protokoll skrivelser brev och rapporter som tagits fram inom en myndighet aumlr exempel paring hand-lingar Men det kan ocksaring vara bilder ritningar och ljudupptagningar Som medborgare har du aumlven tillgaringng till en myndighets inkommande hand-lingar till exempel brev och e-post

Oumlppenheten avsloumljar maktmissbruk Den svenska o$entlighetsprincipen ger en unik moumljlighet till insyn i varingra myndigheters verksam-het Det aumlr maringnga andra laumlnder som inte har en saringdan princip Hos oss omfattas regeringen riks-dagen kommunerna och landstingen av o$ent-lighetsprincipen Det goumlr ocksaring domstolarna och myndigheter som laumlnsstyrelserna skattemyndig-heten och de statliga verken

Det haumlr aumlr en myndighet En myndighet aumlr en del av statens eller kommunernas foumlrvaltning Myndighet-erna aumlr till foumlr att skoumlta det som man bestaumlmt att staten och kommunerna ska ansvara foumlr i samhaumlllet Statliga myndigheter aumlr till exempel Skolverket Foumlrsaumlkringskassan polisen och Foumlr-svarsmakten Ett exempel paring en kom-munal myndighet aumlr Socialnaumlmnden

Dina raumlttigheter Du behoumlver inte tala om vem du aumlr eller varfoumlr du vill ta del av en speciell handling

Tack vare o$entlighetsprincipen har vi stora moumljlig-heter att avsloumlja maktmissbruk och raumlttssaumlkerheten oumlkar Foumlr massmedierna som bland annat gran-skar makthavarna har o$entlighetsprincipen stor betydelse

Alla allmaumlnna handlingar aumlr inte o$entliga Om inneharingllet skyddas av o$entlighets- och sekretess-lagen blir de hemligstaumlmplade Detta gaumlller till exempel naumlr man behoumlver ta haumlnsyn till maumlnni-skors privatliv i aumlrenden hos socialtjaumlnsten

Anonymitet skyddar dig Meddelarskyddet aumlr en del av baringde tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagarna Det nns till foumlr att privatpersoner ska varingga kritisera exempelvis sina arbetsgivare i den o$entliga sektorn och det skyddar den som laumlmnar uppgier till en tidning eller skriver en insaumlndare anonymt Ett exempel kan vara naumlr en sjukskoumlterska vill beraumltta om fel-aktigheter inom sjukvaringrden

Foto

Mik

a C

orbi

s


Arbetsgivaren faringr daring inte ta reda paring vem som tipsat medierna Det aumlr med andra ord inte tillaringtet foumlr en myndighet att foumlrsoumlka sparingra en kaumllla

Om du aumlr privatanstaumllld kan din yttrandefrihet begraumlnsas genom avtal med din arbetsgivare

Kaumlllskydd aumlr journalistens skyldighet att inte avsloumlja sina kaumlllor Ett undantag aumlr om den som laumlmnar uppgier goumlr sig skyldig till vaumlldigt allvar-liga brott till exempel spioneri och landsfoumlrraumlderi

Ansvariga utgivare tar smaumlllen Ansvaret foumlr det som staringr skrivet i en tryckt skri ligger paring en enda person En tidning eller tidskri som kommer ut minst fyra garingnger per aringr maringste naumlmligen ha en ansvarig utgivare Och det aumlr denna person som har ansvaret foumlr allt som publiceras oavsett vem som skrivit det Paring saring saumltt skyddas baringde skribenterna och deras kaumlllor Den ansvariga utgiv-aren faringr ensam staring till svars om en artikel loumlpsedel eller annan text leder till aringtal foumlr tryckfrihetsbrott

Barnpornogra aumlr stra-bart enligt brottsbalken Fram till 1999 var publicering av barn-pornogra ett brott enligt tryckfrihets-foumlrordningen och yttrandefrihetsgrund-lagen Men naumlr man ville kriminalisera aumlven innehav av barnpornograska bilder ansaringgs det strida mot de baringda grundlagarna Foumlr att kunna lagstifta togs paragrafen om barnpornogra bort Nu aumlr framstaumlllning spridning och innehav av barnpornogra i staumlllet strabart enligt brottsbalken

Vilken funktion fyller meddelar

friheten i en demokrati

-

Fler fraringgor och oumlvningar nns paring riksdagense

Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX

Redo att granska makten Att avsloumlja missfoumlrharingllanden och felaktigheter ligger i journalistens uppdrag


Din makt att granska

Kommunens registrator har oumlverblick oumlver alla handlingar som kommer in och registreras hos kommuner Det kan till exempel gaumllla brev till de styrande politikerna protokoll fraringn olika moumlten eller avtal mellan kommunen och olika foumlretag

Registratorn ser till att handlingarna aumlr laumltta att hitta De handlingar som kommer in till kommunen faringr ett eget nummer och en handlaumlggare som ansvarar foumlr aumlrendet Varje aringr kommer det in tusentals handlingar som foumlrvaras i paumlrmar och brandsaumlkra laringdor i kommunens arkiv

Med hjaumllp av datorn garingr det snabbt och enkelt att faring fram en handling som naringgon fraringgar eer Det nns tvaring moumljligheter att ta del av handlingarna Antingen garingr man till kommunens registrator och laumlser eller saring ringer man och faringr kopior skickade till sig En del kommuner har oumlppna aumlrendewebbar daumlr du kan sitta hemma och soumlka upp en handling som skannats in paring kommunen

Oentlighetsprincipen oumlppnar doumlrrarna till kommunkontoret Haumlr kan du titta paring brev e-post protokoll och beslut Du kan haringlla koll paring turerna i bygget av idrottshallen kostnadena foumlr skolmaten eller brevvaumlxlingen mellan kommunen och ett speciellt foumlretag

Varfoumlr aumlr oentlighetsprincipen

saring viktig Fler fraringgor och oumlvningar nns paring riksdagense

Naringgra procent av kommunens handlingar aumlr hemligstaumlmplade Sekretess gaumlller oa inom individ- och familjeomsorgsnaumlmnden naumlr det handlar om mycket personliga aumlrenden till exempel placering av barn i familjehem

Det aumlr oa journalister som vill faring ut uppgier Intresset fraringn allmaumlnheten kan vara stort i vissa fraringgor till exempel naumlr en vaumlg ska dras om eller en skola ska laumlggas ned

Sveriges fyra grundlagar ndash Yttrandefrihetsgrundlagen 15

Att faring saumlga vad man vill I Sverige har du raumltt att tycka och saumlga naumlstan vad du vill Du har raumltt att uttrycka dig i radio i tv och paring webben I ytt-randefrihetsgrundlagen

staringr det om dessa raumlttigheter Daumlr staringr ocksaring vad du inte faringr goumlra till exempel foumlrtala eller kraumlnka en annan person

Yttrandefrihetsgrundlagen fraringn 1991 aumlr varingr yngsta grundlag och har stora likheter med tryckfrihets-foumlrordningen Foumlrbudet mot censur meddelar-friheten raumltten till fri informationsspridning och anonymitet samt foumlrbudet att forska eer kaumlllor gaumlller aumlven haumlr Lagen har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats

Foumlrmedlas naringgot som kan ses som hets mot folkgrupp eller om det visas lmer med inslag av sexuellt varingld kan det raumlknas som brott mot yttrandefrihetslagen Det gaumlller ocksaring om vi skadar staten och samhaumlllet genom att publicera naringgot som innebaumlr landsfoumlrraumlderi eller spioneri

Yttrandefrihetsgrundlagen gaumlller foumlr radio tv lm ljud- och bildupptagningar video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt sye Du kan ansoumlka om ett utgivningsbevis som ger din webbplats grundlags-skydd om webbplatsen har en ansvarig utgivare Det innebaumlr att inte bara massmediefoumlretag kan grundlagsskyddas utan aumlven organisationer och privatpersoner Utan en ansvarig utgivare gaumlller vanlig lagstining

Webbplatser som inneharingller exempelvis diskus-sionsforum och gaumlstboumlcker omfattas inte av ytt-randefrihetsgrundlagen eersom de kan aumlndras av andra aumln redaktionen Om varje inlaumlgg godkaumlnns av redaktionen innan det publiceras aumlr det daumlremot moumljligt att faring utgivningsbevis

Ingen censur Varingra myndigheter faringr inte granska det som saumlnds i radio i tv eller via annan teknisk upptagning

Kan man laumlgga ut vad man vill paring Youtube Paring internet nns det man brukar kalla netikett det vill saumlga regler foumlr gott upp-foumlrande och hur man kommunicerar paring webben Enskilda webbplatser som till exempel Youtube och Flashback har egna regler foumlr vad som faringr publiceras genom deras tjaumlnster Om dessa regler missbrukas blir anvaumlndaren avstaumlngd De som aumlger webbplatserna tar sjaumllva ansvar foumlr att de inte missbrukas Om man paring en sajt eller i en blogg daumlr ingen ansvarig utgivare nns skriver kraumlnkande aumlr man personligt ansvarig och kan bli aringtalad enligt vanlig lagstiftning

Undantaget aumlr lm paring bio som aumlr det enda mass-medium som faringr foumlrhandsgranskas av staten Sta-tens biograyraring saumltter fortfarande en aringldersgraumlns foumlr barn och ungdomar Ett exempel aumlr en populaumlr ungdomslm som ck aringldersgraumlnsen fraringn 15 aringr Beslutet oumlverklagades i kammarraumltten och resul-tatet blev att graumlnsen aumlndrades till 11 aringr

Stor frihet att granska Sveriges televisions journalist Janne Josefsson direktsaumlnder fraringn stadshuset i Vetlanda som en uppfoumlljning till reportaget om rdquoFallet Louiserdquo Louise blev misshandlad i era aringr av sin pappa utan att socialtjaumlnsten agerade

Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX

16 Sveriges fyra grundlagar ndash Yttrandefrihetsgrundlagen


Miriam Riaie Oumlrnskoumlldsvik

ndash I Sverige har vi demokrati Alla faringr vara med och be-staumlmma vilket aumlr mycket bra Det aumlr tack vare grund-lagarna som vi har det saring bra i Sverige Utan dem tror jag inte att Sverige skulle funka paring samma saumltt som nu Utan regler skulle det bli kaos Folk skulle inte lyssna paring varandra utan bara goumlra som de sjaumllva vill saumlger Miriam Riaie som bor i Oumlrnskoumlldsvik och garingr samhaumlllsprogram-met (internationalisering) paring Parkskolan

ndash I Sverige har vi frihet och vi faringr vara med och bestaumlmma en hel del Varje person ska faring goumlra sina egna val tycker jag saring laumlnge det inte garingr emot regler och lagar saring klart I Sverige har man raumltt att uttrycka sig att saumlga vad man tycker och taumlnker Men det borde inte vara tillaringtet att vara rasistisk Och det aumlr sjaumllvklart att alla ska faring roumlsta vare sig man aumlr man eller kvinna vi har alla lika raumlttigheter Koumlnet ska inte spela naringgon roll ndash vi aumlr alla lika mycket vaumlrda betonar Miriam som kallas foumlr Mimo och aumlr en svensk muslimsk tjej med libanesisk och persisk bakgrund

ndash Religion aumlr en privatsak som man har inom sig I vaumlrlden har religionen stor betydelse var man aumln aumlr Mycket av det som haumlnder runt omkring oss$och i vaumlrlden skylls paring religionen tyvaumlrr 11 september aumlr ett exempel daumlr man tog ut allt paring islam Maringnga ansaringg att det var muslimernas fel Man ser och houmlr$bara det negativa i medierna om religion men det nns mycket bra att rapportera om ocksaring

ndash Som svensk muslimsk tjej lever jag som en helt vanlig svensk tjej foumlrutom att jag foumlljer min religion Foumlr vissa kan sloumljan vara ett problem och foumlr andra inte Foumlr mig har det aldrig varit naringgra problem att baumlra sloumlja Jag har alltid blivit respekterad foumlr den jag aumlr och hur jag garingr klaumldd Har man religionsfrihet$saring ska man kunna garing i sloumlja Det aumlr som att ha en moumlssa som taumlcker haringret Sloumlja aumlr inte bara foumlr muslimer och det aumlr ingen$symbol foumlr muslimerna$Jag faringr massor med fraringgor om mig sjaumllv och om islam och jag svarar jaumlttegaumlrna Religionsfrihe-ten aumlr en viktig lag foumlr om man skulle bli tvingad till en saumlrskild religion skulle folk protestera mot det

Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

Miriam har startat en blogg daumlr hon skriver om islam-mode och om sin vardag som muslimsk tjej i Sverige

ndash Bloggen startades foumlr mitt projektarbete i skolan Paring bloggen skriver jag om vad jag goumlr paring dagarna och om mina olika klaumldstilar Och$laumlgger jag ut bilder paring mig och andra med olika sloumljor och stilar Syftet med blog-gen aumlr att inspirera muslimska tjejer och kvinnor med olika klaumldstilar till hur de kan matcha klaumlder saumltta paring sig sloumljan paring olika saumltt och saring vidare Jag skriver ocksaring om hur det aumlr att leva med sloumlja paring huvudet ute i det svenska samhaumlllet Sedan skriver jag om vad jag tycker och taumlnker om islammode Paring bloggen uttrycker jag mig paring det saumltt jag vill och$daumlr faringr jag skriva vad jag tycker och taumlnker eftersom vi har tryckfrihet i Sverige

Sveriges fyra grundlagar ndash Successionsordningen 17

Sverige faringr en drottning Kung Carl XVI Gustaf aumlr Sveriges statschef Att vi ska ha en kung eller drottning som stats-chef slarings fast i regerings-

formen Men vem som aumlrver tronen bestaumlms av successionsordningen

Successionsordningen kom till 1810 i samband med att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till kronprins

Aumlnda fram till 1979 hade Sverige manlig tron-foumlljd Daring beslutade riksdagen att aumlven en kvinna ska kunna aumlrva tronen Det innebaumlr att prinsessan Victoria i framtiden kan bli Sveriges statschef Successionsordningen aumlr en av Sveriges grundlagar och daumlrfoumlr behoumlvdes tvaring beslut av tvaring riksdagar med ett riksdagsval emellan foumlr att successions-ordningen skulle kunna aumlndras

En kung eller drottning har inte religionsfrihet om han eller hon vill beharinglla raumltten till kronan Den kungliga familjen maringste naumlmligen bekaumlnna sig till den rena evangeliska protestantiska laumlran saumlger successionsordningen Det aumlr den laumlra som Svenska kyrkan bygger paring

Denna grundlag bestaumlmmer ocksaring att en prins eller prinsessa av det kungliga huset maringste ha

Regeringen sa ja Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling behoumlvde enligt grundlagen fraringga regeringen om de ck gifta sig

regeringens samtycke foumlr att faring gia sig Annars foumlrlorar de raumltten att aumlrva tronen De faringr heller inte bli regenter i ett annat land utan att kungen och riksdagen tillaringter detta

rdquoSuccessionsraumltt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga

efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii sedermera Konung Karl XIV Johans avkomling i raumltt nedstigande led Konung Carl XVI Gustaf Aumlldre syskon och aumlldre

syskons efterkommande ha daumlrvid foumlretraumlde framfoumlr yngre syskon och yngre syskons

efterkommanderdquo (1 sect SO)

Aumlndringar i successionsordningen Genom en grundlagsaumlndring 1979 gavs kronprinsessan Victoria moumljlighet att bli Sveriges statschef i framtiden

Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X


EU och varingra grundlagar

Foumlrdrag direktiv och foumlrordningar I EUs foumlrdrag nns regler foumlr hur EU ska fungera och vad EU faringr besluta om Foumlrdragen har foumlrhandlats fram av medlemsstaterna och kan jaumlmfoumlras med varingra grundlagar Direktiv och foumlrordningar liknar mer varingra vanliga lagar Direktiv aumlr uppdrag till medlemslaumlnderna att sjaumllva stifta lagar som uppfyller vissa maringl Foumlrordningar boumlrjar gaumllla direkt

-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Sveriges medlemskap i Europeiska uni-onen (EU) innebaumlr att riksdagen inte ensam fattar beslut om de lagar som ska gaumllla i Sverige Grundlagarna staringr oumlver varingra vanliga lagar men EUs lagar staringr oumlver alla medlemslaumlnders lagar

Paring era olika omraringden har vi bestaumlmt att vi avstaringr fraringn varingr raumltt att ta beslut foumlr att i staumlllet bestaumlmma tillsammans med EUs oumlvriga medlemsstater

Naumlr EUs ministerraringd beslutar saring aumlr det reger-ingen som foumlretraumlder Sverige Innan en svensk minister aringker till ett moumlte i ministerraringdet staumlms regeringens politik av med riksdagen Ett beslut i EU kan naumlmligen innebaumlra att vi i Sverige behoumlver aumlndra paring naringgon av varingra lagar

Det aumlr viktigt att regeringen hela tiden haringller riksdagen informerad Regeringen och riksdagen arbetar med EU-fraringgor i riksdagens kammare i utskotten i EU-naumlmnden och genom samarbete med parlamenten i andra medlemslaumlnder


Samtidigt som EUs institutioner arbetar med att foumlrbereda beslut arbetar varje medlemsland med samma fraringgor hemma hos sig Naumlr beslut sedan ska tas aumlr representanter foumlr alla regeringar paring plats Baringde ministerraringdet och det folkvalda Europaparla-mentet aumlr med och beslutar om lagarna i EU

EU bygger paring foumlrdrag som aumlr oumlverenskommelser mellan medlemsstaterna Man kan kalla dem en sorts grundlagar

Lissabonfoumlrdraget foumlraumlndrar Den 1 december 2009 traumldde Lissabonfoumlrdraget i kra Kravet foumlr att ett nytt foumlrdrag ska kunna boumlrja gaumllla aumlr att det godkaumlnns i alla EU-laumlnder Naumlr Lissabonfoumlrdraget infoumlrdes kraumlvdes inga nya aumlndringar av den svenska grundlagen De juste-ringar som gjordes av regeringsformen infoumlr att Sverige gick med i EU 1995 gaumlller fortfarande Lis-sabonfoumlrdraget innebaumlr att er fraringgor blir oumlverstat-liga Det betyder att alla laumlnder inte behoumlver vara oumlverens foumlr att ett beslut ska kunna fattas De esta beslut fattas idag av det folkvalda parlamentet och


ministerraringdet tillsammans Foumlre Lissabonfoumlrdra-get hade EU-parlamentet mindre att saumlga till om Andra foumlraumlndringar aumlr att EU har faringtt en fast ordfouml-rande och en ansvarig foumlr utrikesfraringgor Parlamen-ten i de olika medlemslaumlnderna faringr samtidigt mer att saumlga till om bland annat eersom de ska kontrollera saring att besluten tas paring den nivaring daumlr de houmlr hemma

Vi bevakar varingra intressen Arbetet med att haumlvda varingra svenska intressen paringgaringr staumlndigt I Sverige har konventionen om maumlnskliga raumlttigheter laumlnge varit juridiskt bindande Det betyder att brott begarings mot exempelvis tanke- religions- yttrande- och moumltesfriheten kan man bli doumlmd till ett stra$ av en domstol Sverige har drivit paring foumlr att samma sak ska gaumllla foumlr EU vilket ocksaring aumlr fallet sedan december 2009 EU har ocksaring infoumlrt regler om handlingars o$entlighet i EUs institutioner Haumlr har Sverige varit med och drivit paring foumlr att oumlka oumlppenheten inom EU Samtidigt har det varit viktigt att se till att EU-reglerna inte paringverkar den svenska o$entlighetsprincipen Att EU-regler staringr oumlver svensk

grundlag goumlr att Sverige hela tiden maringste bevaka sina intressen och foumlrhandla saring att det inte uppstaringr kon-ikter med varingr egen grundlag Om medlemslaumlnderna gemensamt beslutar om ett nytt foumlrdrag kan Sverige behoumlva anpassa sin grundlag

Riksdagens roll i EU-arbetet Naumlr EU beslutar om gemensamma lagar och regler aumlr det regeringen som foumlretrauml der Sverige Foumlr att riksdagen aumlndaring ska kunna ha ett inytande nns bestaumlmmelser om att regeringen aumlr skyl-dig att informera och samraringda med riks-dagen i EU-fraringgor Sedan 2003 aumlr denna skyldighet inskriven i regeringsformen

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX

EU paringverkar varingrt liv och vardag Men EU kan bara besluta om saker som medlemslaumlnderna bestaumlmt aumlr EU-fraringgor Laumlnderna faringr sjaumllva bestaumlmma vilken valuta de ska ha och vilka energislag de ska anvaumlnda

Carl Andersson Lindskolan


I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel

l Henrik Jermsten Justitieraringd och ledamot av Houmlgsta foumlvaltningsdomstolen

ndash Jag anser att det aumlr tryck- och yttrandefriheten och oentlighetsprincipen som goumlr att varingrt land har saring lite korruption Mygel har aldrig faringtt faumlste eftersom oentlig-hetsprincipen har funnits i saring maringnga aringr Varingra myndigheter har alltid kunnat granskas tack vare den insyn som varingra grundlagar ger Varingr oumlppna hantering av oentliga hand-lingar har byggt upp varingrt samhaumllle saumlger Henrik Jermsten justitieraringd och ledamot av Houmlgsta foumlrvaltningsdomstolen Henrik har arbetat med grundlagsfraringgor paring Justitie-departementet under ett tiotal aringr

ndash Sveriges ses som ett foumlregaringngsland paring det haumlr omraringdet i EU Vi har drivit paring utvecklingen kring oentlighetsprin-cipen och nu har varingrt svenska initiativ resulterat i att vi har saringdana haumlr regler aumlven i EU Det haumlr aumlr extra viktigt foumlr maringnga nya medlemslaumlnder unga stater med braumlcklig demokratisk grund Oentlighet och insyn stoppar mygel och fusk konstaterar Henrik Jermsten

ndash Det aumlr extra viktigt foumlr oss i Sverige att bevaka tryck- och yttrandefrihetsfraringgor i EU-arbetet eftersom varingra grundlagar aumlr vaumlldigt speciella med sina detaljerade regler Hittills har vi klarat detta mycket bra

Foumlraumlndringar i grundlagen En proposition med foumlrslag till aumlndringar i regeringsformen laumlmnades till riksdagen i december 2009 foumlr att riksdagen skulle kunna ta beslut foumlre 2010 aringrs val och sedan efter valet samma aringr Foumlraumlndringarna accepterades och boumlrjade gaumllla 2011 Foumlr att grundlagen ska kunna aumlndras behoumlvs tvaring beslut av riksdagen och det maringste haringllas ett val mellan dessa beslut

Samtliga partier utom Sverigedemokraterna stod bakom foumlraumlndringarna i grundlagen Inneharingllet var till exempel att det blir tydligare att Sverige aumlr medlem i EU Haumlr beskrivs de be-staumlmmelser som nns om att Sverige oumlverlaringtit till EU att besluta inom vissa omraringden Betydelsen av internationellt samarbete markeras till exempel inom FN och Europararingdet

Foto

Cam

illa

Sven

sk

Mer in$ytande Lissabonfoumlrdraget ger medlemslaumlndernas parlament stoumlrre moumljligheter att paringverka besluten i EU De svenska riksdagsledamoumlterna arbetar dagligen med EU-fraringgor


O R D L I S TA

Allmaumln handling Framstaumlllning av naringgot i skrift ljud eller bild Alla handlingar som inte omfattas av sekretess aumlr oentliga Oentliga handlingar kan alla ta del av

Anonymitet Raumltten att laumlmna information utan att ens namn avsloumljas

Ansvarig utgivare Person som tar hela det raumlttsliga ansvaret foumlr inneharingllet i en tidning eller tidskrift

Censur En myndighets foumlrhandsgranskning av exempelvis medier som leder till foumlrbud

Etisk Uppfattning om raumltt och oraumltt som styr hur vi vaumlrderar det vi goumlr

Foumlrfattning konstitution Raumlttsliga bestaumlmmelser om hur ett land ska styras De fyra grundlagarna aumlr Sveriges foumlrfattning

Foumlrtal Saumlga skriva eller goumlra saringdant som ska faring maumln-niskor att tycka illa om eller se ned paring en person

Integritet Okraumlnkbarhet oberoende

Korruption Naumlr naringgon missbrukar sin makt eller staumlll-ning foumlr egen vinning till exempel genom att ta emot mutor

Kaumlllskydd Raumltten att kunna laumlmna uppgifter till media utan att ens namn avsloumljas

Lagstifta Besluta om lagar

Landsfoumlrraumlderi Naumlr naringgon avsiktligt hindrar missleder eller foumlrraringder sitt lands foumlrsvar

Maktmissbruk Naringgon som missbrukar sin roll och utoumlvar makt foumlr egen vinning

Minister Minister kallas den som aumlr medlem av ett lands regering Ministrarna ansvarar foumlr olika omraringden I$Sverige nns det en utbildningsminister en miljoumlmi-nister en nansminister en jordbruksminister och saring vidare Jaumlmfoumlr statsraringd

Monarki Styrelsesaumltt daumlr en kung drottning eller kejsare aumlr statschef Jaumlmfoumlr republik

Paragraf Avsnitt i exempelvis en lag eller ett protokoll

Parlament Ett lands lagstiftande foumlrsamling Sveriges parlament aumlr riksdagen

Parlamentarism Politiskt system som innebaumlr att en regering maringste ha parlamentets foumlrtroende Parlamen-tet (tex riksdagen) kan avsaumltta regeringen

Proposition Lagfoumlrslag fraringn regeringen till riksdagen

Protokoll Nedteckning av allt som saumlgs och beslutas naumlr riksdagen sammantraumlder i kammaren

Religionsfrihet Raumltten att ha vilken religion man vill eller att vaumllja bort religion

Republik Styrelsesaumltt daumlr statschefen inte aumlrver sitt aumlmbete utan vaumlljs av folket vanligen en president Jaumlmfoumlr monarki

Sekretess Hemligharingllande undantag fraringn oentlighet

Statschef Den houmlgsta foumlretraumldaren foumlr ett land I en republik aumlr det oftast presidenten i en monarki exem-pelvis kungen eller drottningen

Statsraringd Statsraringd aumlr en medlem i regeringen i Sverige (dock inte statsministern) Ett statsraringd kallas oftast foumlr minister Ett statsraringd aumlr ansvarigt foumlr vissa fraringgor inom ett departement Jaumlmfoumlr minister

Statsskick Olika saumltt att styra ett land exempelvis monarkindashrepublik demokratindashdiktatur

Staringndsriksdag Riksdag med fyra staringnd adel praumlster borgare och boumlnder Staringndsriksdagen ersattes 1866 av en tvaringkammarriksdag

Tvaringkammarriksdag Riksdag med en foumlrsta och en andra kammare I Sverige ersattes tvaringkammarriksdagen av varingr nuvarande enkammarriksdag 1971

Utskott Grupp av ledamoumlter som$presenterar foumlrslag till riksdagsbeslut betaumlnkanden som hela riksdagen tar staumlllning till

Omslag Ungdomar anvaumlnder sin grundlagsskyddade raumltt att demonstrera Foto Christina Carlstroumlm

Producerad av pmochco reklambyraring och Riksdagsfoumlrvaltningen informationsenheten

Illustrationer Hans von Corswant

Tryck Elanders Sverige AB mars 2011

Upplaga 15000 ex

Grundlagarna utgoumlr varingr foumlrfattning och saumltter ramarna foumlr hur varingrt land ska styras Haumlr beskrivs ocksaring vilka fri- och raumlttigheter du har som medborgare

I den haumlr broschyren kan du laumlsa mer om samhaumlllets spelregler EU och Sveriges fyra grundlagar

Informationsvaumlgar till riksdagen wwwriksdagense ndash navet till kunskap om riksdagen

Fraringgor och oumlvningar Paring wwwriksdagense hittar du fraringgor och oumlvningar exempel paring interpellationer och videoklipp och annat som goumlr det laumlttare att foumlrstaring inneharingllet i de fyra grundlagarna

Kontakt riksdagsinformationriksdagense och 020-349 000 eu-upplysningenriksdagense och 020-250 000

I N N E H Aring L L

Riksdagens uppgifter

3 Samhaumlllets spelregler

4 Grundlagarna staringr oumlver alla lagar

5 Grunden foumlr varingr demokrati

6 Den oentliga makten

8 Regeringsformen visar vaumlgen

10 Tryckfrihet under ansvar

12 Oentligheten ger oss insyn

14 Din makt att granska

15 Att faring saumlga vad man vill

17 Sverige faringr en drottning

18 EU och varingra grundlagar

22 Ordlista

Arbetar med EU-fraringgor

Beslutar om statsbudgeten

Beslutar om lagar

Kontrollerar regeringen

Sveriges riksdag

Deltar i beslut om utrikespolitiken

Riksdagen ska representera maumlnniskorna i Sverige Riksdagen fattar beslut om lagar oftast paring foumlrslag fraringn regeringen En annan uppgift aumlr att bestaumlmma statens utgifter och inkomster Dessutom ska riksdagen granska regeringen delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-fraringgor I den haumlr broschyren kan du laumlsa om hur Sverige styrs med hjaumllp av varingra fyra grundlagar









Sveriges grundlagar

Regeringsformen











Riksdagsbeslut

1

2

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Nej

Ja

Riksdagsval

Folkomroumlstning









-




Foto

Mel

ker

Dah

lstra

nd




















Foto

Ulri

ca Z

wen

ger





im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex













Sveriges grundlagar

Regeringsformen











Riksdagsbeslut

1

2

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Nej

Ja

Riksdagsval

Folkomroumlstning









-




Foto

Mel

ker

Dah

lstra

nd




















Foto

Ulri

ca Z

wen

ger





im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex













Riksdagsbeslut

1

2

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Riksdagsbeslut

Nej

Ja

Riksdagsval

Folkomroumlstning









-




Foto

Mel

ker

Dah

lstra

nd




















Foto

Ulri

ca Z

wen

ger





im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex












-




Foto

Mel

ker

Dah

lstra

nd




















Foto

Ulri

ca Z

wen

ger





im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex

























Foto

Ulri

ca Z

wen

ger





im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex






im

im

imimim

im

im

im

im

im
























im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex






im

im

im

im

im






























--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex
















--


--


I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex







I N T E RV J U

Foto

Afto

nbla

det






















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex















Foto

Mik

a C

orbi

s









-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex














-


Foto

Rog

er T

ures

son

SC

AN

PIX























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex



























Foto

Mik

ael F

itzon

SC

AN

PIX








Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex













Foto

Ulri

ca Z

wen

ger

















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex




















Foto

Hen

rik M

ontg

omer

y S

CA

NPI

X




-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex









-

Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX














Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex











Foto

Vin

cent

Kes

sler

SC

AN

PIX

Foto

Mor

itz S

choumln

berg

SC

AN

PIX




I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex








I N T E RV J U

Foto

Lub

be G

arel







Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex






Foto

Cam

illa

Sven

sk



O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex







O R D L I S TA


































Upplaga 15000 ex










Upplaga 15000 ex






studiematerial från riksdagen - learnify · omr stning. utslaget i en s dan folkomr stning r...

Documents