10-09-27

SIDAN 1

Begriplighet Baserat på material från Funka

”Planområdet genererar trafikströmmar som måluppsöker destinationer i kommersiella regioncentra, vilka erbjuder faciliteter som inte tillhandahålles i de såväl horisontellt som vertikalt sortimentsbegränsade butikscentra med lokalisation i perifera bebyggelseområden.”

Övning!

Folk åker till stan för att handla det som inte finns i närbutiken på landet.

Förslag

Information på webben

Olika typer av information…

Innan du gör informationen – fundera ut vad det är för typ av information

Var

för

är d

et s

vårt

?

För lite information

Internt perspektiv

Tillkrånglat språk

Struktur? Perspektiv?

Bilder är bra… men…

Svårt att hitta…

10-09-27

SIDAN 13

För hög svårighetsgrad

10-09-27

SIDAN 14

Tillkrånglat språk

10-09-27

SIDAN 15

Internt perspektiv

10-09-27

SIDAN 16

För mycket information

Vem är målgrupp? Vad förväntas de göra?

10-09-27

SIDAN 17

Miss i sidled

Men, hur gör jag för att få det?

10-09-27

SIDAN 18

För lite information + fel fokus (var placerar man viktig information?)

Beställning av vad?

10-09-27

SIDAN 19

Informationen finns, men går inte att hitta riktigt

Vad menas med moderna språk? Kan jag få det? Vilka är vi? Bäst jag ringer – för jag hittar ju kontaktinformationen

Film säger mycket

Åtta minuter om demokrati i Stockholms stadshus

 http://www.youtube.com/watch?v=9zlwHFAM4DU

Projekt Begriplig samhällsinformation

En kort bakgrund: • Svårt att hitta

• Svårt att förstå

Funka har genomfört uppdraget på uppdrag av fem handikapporganisationer:

1. Afasiförbundet,

2. Dyslexiförbundet FMLS

3. Riksförbundet Attention

4. Sveriges Dövas Riksförbund

5. Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (FUB)

Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Modell för begriplig samhällsinformation

10-09-27

SIDAN 24

•  Bearbetning av original till begripliga texter

•  Lättläst enligt konceptet lättläst

•  Film

•  Ljud (inläst och via talsyntes)

•  Animationer

•  Fotografier

•  Serier/teckningar

•  Teckenspråk

Samma information – olika sätt:

•  Filmer och bra utformade bilder underlättar ofta förståelsen.

•  En bearbetad text blir betydligt mer begriplig än den ursprungliga texten. Gör vi sedan en bearbetning till lättläst svenska blir det ytterligare en liten förbättring.

•  Lättläst kan göra nytta. Till exempel för personer som nyligen fått afasi.

•  Personer som får information i situationer där de upplever stark stress eller vid kriser har behov av extremt lättläst information.

Tänk på!

10-09-27

SIDAN 26

Funkas tester

Jämförelse: Olika typer av text

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5

Kontrollgrupp

NPF

Afatiker

Dyslektiker

Döva

Utvecklingsstörda

2.6

2.5

2.2

2.1

2.6

1.0

3.8

3.9

3.0

2.9

3.4

1.9

4.4

4.3

3.7

3.3

3.9

3.3

Lättläst text

Bearbetad text

Originaltext

Jämförelse: Originaltext och film

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5

Kontrollgrupp

NPF

Afatiker

Dyslektiker

Döva

Utvecklingsstörda

2.6

2.5

2.2

2.1

2.6

1.0

3.8

4.2

4.2

4.0

3.9

Film (ICE)

Originaltext

Jämförelse: Originaltext och illustration

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5

Kontrollgrupp

NPF

Afatiker

Dyslektiker

Döva

Utvecklingsstörda

2.6

2.5

2.2

2.1

2.6

1.0

4.1

4.2

3.5

4.5

3.6

Teckning (SFV)

Originaltext

Profil för olika grupper

Profil för olika grupper

Profil för olika grupper

Profil för olika grupper

Profil för olika grupper

Profil för olika grupper

•  Stora variationer inom varje grupp. Personlig läggning slår över funktionsnedsättningen. Motivation gör det omöjliga möjligt. Generationsskillnader. Nyskadad eller för länge sedan.

•  En begriplig bild kan användas av många inom samtliga grupper.

•  Att slippa läsa uppskattas av många – men långt ifrån alla.

Gruppernas resultat

Personer med Afasi: Stor skillnad mellan nyskadade och de som fick sin skada för länge sedan. Förkortningar fungerar inte. Stoppord i texten. Långsam process.

Personer med utvecklingsstörning: Nästan inget blir begripligt så långt att personen klarar kontrollfrågor. Överskattar kraftigt hur lätt något är. Har utvecklat smarta sätt att hitta på webben.

Personer som är döva: Även om man upplever sig bra på att läsa svarar många fel på kontrollfrågor. Generationsskillnad i syn på teckenspråkig film. Även de som föredrar text har behov av tecken när de fastnar i läsandet.

Personer med dyslexi: Intryck viktigt. Begripliga sammanfattningar gör nytta. Många välkomnar alternativ till text eller vill kunna se både film och text.

Personer med olika NPF: Intryck viktigt. Kort och rak info annars tappar man tråden. Film bra för många men gör att andra tappar fokus. Störs av detaljer som ingen annan lägger märke till. Noterar och fastnar på det de tycker är konstigt.

Gruppernas resultat

10-09-27

SIDAN 38

•  För att förstå att vi har hittat rätt information behöver vi nästan alltid en begriplig text.

•  Där vi hittar den begripliga texten måste vi presentera alternativen till text. Tekniken för detta är fortfarande på nybörjarstadiet.

•  Om vi inte har en begriplig grund så blir även alternativen obegripliga.

•  Alternativen får inte slaviskt följa originalet. Teckenspråk, filmspråk och bildspråk har sin egen logik för begriplighet. Det kan kräva att man ibland lägger till eller tar bort information jämfört med originalet.

•  All information kan inte kompletteras med alla varianter av filmer, bilder och teckenspråk. Vi måste hjälpa informatörerna att prioritera.

•  Det första alla ska göra är att lära sig att skriva om det de redan skrivit.

Allt börjar med en begriplig sammanfattning…

•  Även om det finns ett alternativ som är enklare att begripa så hänger många fast vid originaltexten.

•  Även om det går att anpassa presentationen så nöjer sig många med din grundlayout

ALLTSÅ

Det du gör från början måste vara väldigt bra och tydligt.

Lathetsparadoxen

•  Bearbeta de texter som redan finns. Förenkla, skriv ur rätt perspektiv, förklara och förtydliga med exempel. Ibland ska du även förkorta och rensa bort ovidkommande information men förkortning är ingen generell lösning. Många texter blir svåra för att de innehåller för lite information.

•  Se till att texten betyder något för användaren. Texten måste svara på användarens behov av information.

•  Förklara med bild det som är svårt i ord.

•  Gör texten möjlig att lyssna på via syntetiskt tal. För bruksinformation upplever användarna en mycket liten skillnad mellan inläst tal och syntetiskt tal.

•  Satsa på kombinationer av text, bild, lättläst, film, animationer, teckenspråk och ljud för den viktigaste användar- eller verksamhetskritiska informationen.

•  Ett sätt att hitta denna information är att undersöka vad som ger mest inkommande frågor via telefon och e-post eller vilka webbsidor som har flest besökare.

Vad är effektivt att göra?