SLUTRAPPORT2015-12-31

1

Innehållsförteckning

Inledning s.3-4

Bakgrund s.5

Mål och målgrupp s.5

Personal s.5

Metod s.6-9

Deltagare i projektet s.10-12

Samverkan s.13-14

Summering s.15

Bilaga 1 s.16

Vad har Accelerera betytt för dig? S.17

2

InledningProjektet närmar sig sitt slut och vi konstaterar återigen att;

– Behovet av samordnade insatser kring målgruppen är stort.

– Utan en hållbar samverkan hänger samarbetet på projektmedarbetarnas personliga kännedom, personliga relationer samt deras kännedom om kommunen.

– Utan liknande arbete riskerar individerna i målgruppen att falla mellan stolarna.

– Erfarenhet och kunskap kring uppsökande arbete är av yttersta vikt i ett projekt som Accelerera.

– Hur stort mörkerantal finns? Har vi bara skrapat på ytan? Var är alla unga vuxna med aktivitetsersättning från försäkringskassan?

– Flexibilitet är ett ledord.

Det har blivit väldigt tydligt att de deltagare som är/varit aktiva i projektet är multidysfunktionella och ikke fungerande på många plan. Detta har vi vetat, det som nu blivit ännu tydligare är deltagarnas oförmåga att fortsätta vara igång på egen hand. Vi har under våren märkt att flertalet av de deltagare vi fått igång, på olika sätt sakta faller tillbaka till ruta 1.

Man har inte förmåga, ork eller vilja att kämpa vidare för att fortsätta vara igång. Det som tar arbetstid i anspråk är sms kontakt på morgonen men framförallt att följa med till praktik, arbete eller skolan. Man kan bara följa en deltagare åt gången vilket gör att vi inte har möjlighet att arbeta med så många deltagare samtidigt.

Det är även väldigt tydligt att det deltagarna behöver är insatser som täcker brett. De deltagare vi haft i projektet är inga ”normalfungerande källarbarn”. Normalfungerande unga vuxna är igång! De som blir kvar är individer med många svårigheter. Gemensamt för de deltagare vi haft i Accelerera är att ingen har avslutat sin gymnasieutbildning. De flesta deltagarna lider av *depression*social fobi*ADD*ADHD *manodepression*dyslexi*aktivt missbruk, främst cannabis

3

Vi ställer oss frågande till hur det kan vara möjligt att ungdomarna i den åldern är så isolerade och dysfunktionella? Vem har sett dem tidigare? Hur arbetar skolan med dessa individer? ALLA har ju gått 9 år i grundskola! Vilka var dessa deltagare innan de uppmärksammades och kom till projektet? Vilken roll spelar grundskolan i detta? Hur ser överlämningen ut mellan mellanstadie-högstadie- gymnasiet? Vidare är det tråkigt att en gemensam syn, arbetssätt och SAMVERKAN för dessa individer inte finns utarbetat i kommunen. Professioner finns men samverkan instanserna emellan är i princip obefintlig och bygger enbart på personliga kontakter mellan de anställda.

Vidare kan vi konstatera att vi misslyckats med att arbeta fram en hållbar samverkan. Ju längre projektet går desto tydligare blir det hur viktigt det är med bra samverkan, och kunskapen kring vem som gör vad.De flesta av våra deltagare har någon form av diagnos, psykisk ohälsa eller missbruk. Vi upplever att det är väldigt svårt att göra en överlämning till andra instanser och att många är avvaktande till att ta emot dem, de stämmer inte helt in på krav, ansvaret bollas mellan olika instanser.

Vad är nummer 1? Diagnos eller missbruk? Frisk eller sjuk? PÖM eller Vårdcentral? Det är inte så att medarbetarna i andra instanser inte vill och vi är övertygade om att man gör allt i sin makt. Dock gör deras regler och ramar det komplicerat för våra deltagare.

4

BakgrundAccelerera Staffanstorp startade 2014-07-01 och är ett samverkansprojekt mellan Arbetsmarknadsenheten Staffanstorp kommun och Arbetsförmedlingen i Staffanstorp.

Under perioden april 2013-juni 2014 drevs ett liknande projekt, Accelerera Staffanstorp – Burlöv. Genom att kunna ta del av det tidigare projektets upparbetade kontakter, rutiner och varumärke har Accelerera Staffanstorp haft en kort startsträcka och sluppit lägga resurser på uppstartsarbetet, detsamma gällde faktisk kontakt med aktuella ungdomar som var identifierade och som snabbt kom in i projektet.

Mål och målgrupp Mål: För unga som idag befinner sig i ett utanförskap, ex saknar dagliga rutiner, inte studerar och inte är självförsörjande ska former för individuellt stöd tas fram, utarbetas och strukturer för samverkan formaliserasUnga som är bosatta i Staffanstorps kommun ska bli självförsörjande genom arbete eller studier genom;

- Underlätta första kontakten med myndigheterna - Slussa vidare till rätt instans- 50% av inskrivna deltagare har tagit dokumenterade steg mot vuxenlivet avseende

arbete, studier, hälso-och sjukvårdsinsatser och /eller eget boende

MålgruppUnga 16-25 år samt unga upp till 29 år med aktivitetsersättning som har behov av extra stödjande och fördjupade insatser för att komma in på arbetsmarknaden eller få tillgång till studier och erhålla bättre hälsa. Målgruppen ska ha behov av de olika parterna inom förbundet.

Personal i projektetFram till 31/10 2015 har Anna Andersen Hörman och Stina Fager samt Michael Larsson AME innehaft totalt 1,50 tjänster. Michael Larsson har arbetat med att få fram praktikplatser till de deltagare som haft behov av en sådan.1/11-31/12 har Anna Andersen Hörman arbetat ensam i Accelerera på 75%. Anna och Stina är utbildade fritidsledare och arbetar båda även i kommunens fältgrupp och har därigenom god kännedom om kommunen samt flera av de deltagare som söker sig till projektet.Personalen har även genomgått MI-utbildning via sitt arbete i Fältgruppen.

5

METODMetoden vi arbetar efter kan sammanfattas i 3 ledord. Dessa är:

Bemötande - möt individen där den är. Möt individen förutsättningslöst och låt den känna sig sedd och hörd. Visa empati och att du genuint bryr dig - var nyfiken, visa intresse och engagemang. Möt alla med respekt. Inge hopp genom förväntningar, krav och tro på individen. Visa tålamod och uthållighet. När vi möter en ungdom för första gången, arbetar vi avslappnat, tar i hand och har ögonkontakt. Låter ungdomen känna att vi känner oss bekväma och trygga i situationen för att skapa trygghet för dem. Försöker att möta dem där de är i livet och med empati fast utan att lägga någon form av känsla i deras situation eller mående. OM det är en ungdom med någon form av funktionsnedsättning känns det extra viktigt att bemöta dem utan någon form av värdering, så man inte lägger för mycket vikt vid det som kanske inte fungerar, utan istället fokuserar på det som fungerar.

Flexibilitet – var flexibel. Flexibiliteten hos ungdomscoacherna är av största vikt för att projektet ska fungera. Vi har inga telefontider och är inte i behov av att vara på vårt kontor jämt och ständigt. Vi kan med kort varsel ändra arbetstid, arbetsplats. Vi möter ungdomarna på deras villkor och på de arenor där de känner sig trygga. Många deltagare har vänt sitt dygn. Man vaknar sen eftermiddag och då är vi där, vi bokar en träff kvällstid istället.

Tillgänglighet – var tillgänglig. Det finns inget som säger att bara för att samhällets norm är att man är vaken kl. 8.00 och redo för möte kl. 10.00, att en del av de ungdomar vi möter är det. Har man varit sysslolös en längre tid vänder man ofta på dygnet, och sover medan vänner är iväg i skola eller arbete. Man håller sig vaken på nätterna och då är man inte redo kl. 10.00 utan kanske snarare kl. 22.00. Vi kan inte alltid begära att ungdomarna ska förhålla sig efter våra rutiner, när de inte levt efter några egna rutiner under lång tid. Tillgänglighet är bland det viktigast i projektet, merparten av våra deltagare har inte motivationen eller förutsättningar för att vänta på en bokad tid om en vecka, när de väl kommer till oss vill de ha vår hjälp just i samma stund. Det är därför viktigt (särskilt i inledande fas) att vi kan möta dem på deras villkor. Kan vi inte samma dag så kan vi och försöker alltid möta dem dagen efter eller så snabbt som möjligt. I ungdomars värld gäller inte 8-16.30. Tänk utanför ”vuxenramen”. För de flesta ungdomar är det här och nu som gäller, inte om 2 veckor. Då har vi hunnit tappa individen.

6

Hur når vi deltagare?Att hitta deltagare är inte ett problem. Projektmedarbetarnas tidigare/fortsatta arbete i kommunens fältgrupp ger ett brett kontaktnät och goda relationer till just denna målgrupp. Vi har haft en jämn ström av deltagare in i projektet. Svårigheterna är snarare att slussa vidare deltagarna till annan/rätt instans. Här skulle en redan utarbetad samverkan vara till god hjälp då vi hade sluppit att jaga andra instanser för att få hjälp att slussa deltagaren.I projektet identifieras deltagarna mestadels genom kännedom då dessa personer varit synliga på ordinarie tjänster i Fältgruppen och genom förfrågningar från IFO, FENIX (öppenvårdsinsats för unga vuxna med missbruksproblematik), Familjeteamet,PÖM i Arlöv, Kometskolan (Staffanstorps enda gymnasieskola som vänder sig till ungdomar som inte kommer in på nationella program). I enstaka fall har ungdomar på egen hand kontaktat oss, det har i de fallen handlat om individer som vi inte tidigare haft kännedom kring. Via mail men även via facebook.Vårt uppsökande arbete har haft stort fokus på facebook som för många är ett naturligt sätt att kommunicera. Vi har många ungdomar i kommunen som har accepterat vår vänförfrågan, för att kunna ta del av och kunna sprida projektet vidare.

Vi har även märkt att våra deltagare ger ringar på vattnet då de själv sprider information om projektet i sina egna led. Man tipsar varandra om att Accelerera finns. Detta anser vi vara det absolut bästa sättet att nå ut med information!

För att utöka vägarna in i projektet för deltagarna tryckte vi upp flyers. De har delats ut på ett 15-tal ställen i närområdet. Huruvida detta har bidragit till att få in mer deltagare är svårt att säga, men det skadar aldrig att komma ut med information.

Tidigt under vårterminen 2014 kontaktade vi alla kuratorer på gymnasie- och Internatskolor i Lunds kommun samt på gymnasieskolorna i Malmö. Detta gav ett visst gensvar, framförallt från gymnasieskolorna i Lund. Dock hade skolorna en annan inställning än de tilltänkta eleverna som absolut inte var intresserade av någon hjälp från Accelerera.

Det är även några enstaka föräldrar som hört av sig, och vill pusha sin ungdom till att komma igång.Problemet vid de tillfällena är ofta att ungdomen inte alls är intresserad av att ha någon kontakt med Accelerera. De flesta föräldrar vi haft kontakt med är nästan desperata för att få sin ungdom att komma igång. Vi har frågat oss var dessa föräldrar egentligen ska vända sig med sin oro?

1 januari 2015 öppnades en mötesplats för ungdomar/unga vuxna från 15 år och uppåt. Mötesplatsen var ett resultat av ett medborgarförslag som lämnades in av ungdomar i kommunen som önskade en mer centralt belägen mötesplats än den som finns (Skåningen). Ett samarbete mellan Accelerera och fältgruppen startade där personal som arbetade på Centrumpunkten kom från båda verksamheterna. Centrumpunkten har haft öppet

7

tisdagskvällar mellan 18-21.30 och har i snitt haft 25 unika besökare vid varje tillfälle. Besökarna har varit både killar och tjejer, i princip 50/50. Detta anser vi vara väldigt positivt då Accelerera tidigare nästan enbart haft manliga deltagare. Tanken har varit att göra en lokal variant på COM UNG. AF har fått förfrågan om att bidra med personal, kommunens Studie- och Yrkesvägledare har blivit inbjuden men ingen har kommit till Centrumpunkten än. Sommarpraktikansvarig i kommunen, Madeleine Andersson, tonårsmottagning samt FENIX är de aktörer som besökt Centrumpunkten. Flertalet av besökarna är 17 år eller äldre. De allra flesta är i vår mening potentiella deltagare i Accelerera. I dagsläget har Accelerera 1 deltagare i projektet som kommer via Centrumpunkten.

Accelerera har vid ett par tillfällen det gånga året anordnat ”ÖPPET HUS” sen eftermiddag/tidig kväll i Fältgruppens lokaler då det är en känd och centralt belägen lokal. Det kom endast 1 besökare och vi konstaterar att det är ett koncept som inte fungerar och väljer därför att inte prova fler gånger.

Accelerera har även provat att vara aktiva på facebook nattetid för att se om man kan nå fler unga vuxna den tiden på dygnet. Vi var i gång mellan 22-02 och kan säga att de 2 första timmarna var det ganska hög aktivitet. Dock var det de unga vuxna som vi redan har kontakt med i projektet som var de mest aktiva.

En del av det uppsökande arbetet i Accelerera har ägt rum när en av ungdomscoacherna arbetar i delad tjänst mellan Fältgruppen Staffanstorp och Accelerera. Det blev väldigt tydligt tidigt i projektet när Stina (som arbetar 50% i Fältgruppen) arbetade kväll. Det är väldigt svårt att hålla isär rollerna när man möter en deltagare ute på fältet, så istället för att se det som ett bekymmer växte ”Flaccelerera” fram. Man arbetar som fältassistent fast man är samtidigt en ungdomscoach som bekräfta deltagare, jobba uppsökande för att hitta nya och bibehålla ”lägeskollen” på de äldre ungdomarna i byn. Vad gör de nu?

Metoden är väl i det stora att vara där ungdomarna är, man stöter på de flesta ålderskategorier under en kväll. Som vi berättat om innan så jobbar vi lite extra mot de ungdomar som precis hoppat av skolan, blivit av med arbetet m.m. Om vi ser på Facebook att ”Kalle” har hoppat av skolan , blir det enkelt att ställa frågan till Kalle när man träffar honom ”hur går det med skolan? Tyckte jag läste något på Facebook…”. På den vägen arbetar vi motiverande för att få ”Kalle” att kanske vilja träffa Accelerera.

När man möter dem på byn kan man lätt boka in tid till att träffas, gå till Arbetsförmedlingen, söka bistånd m.m. Vi kan också vara behjälpliga med att snabbt fixa Cv för utskrift m.m.

Det viktigaste med flaccelerera är att vi kan vara där och se och bekräfta ungdomarna på kvällarna, vi ökar flexibiliteten och på sätt kan vara närvarande när ungdomarna är aktiva.

Hur arbetar vi med deltagaren?

8

Med tanke på vilken målgrupp projektet har visat sig hitta, så är vägen in i projektet lång för de flesta deltagarna. Det är många olika bitar som ska pusslas ihop och många olika instanser som bör vara med på banan. En del av svårigheterna i projektet har just varit samverkan med andra aktörer såsom vården, Lss, socialpsykiatrin. Våra deltagare faller lätt mellan stolarna. De anses vara för sjuka för en del instanser men för friska för andra. Ingen verkar vilja ta ansvar och man hänvisar vidare. Det har blivit tydligt att en hållbar samverkan skulle varit utarbetad på chefsnivå innan man drog igång projektet. Det har visat sig mycket svårt att utarbeta en hållbar samverkan på projektmedarbetarnas nivå, då man inte har beslutanderätt.

En stor fördel med att personalen sedan tidigare/fortsatt arbetar i kommunens fältgrupp gör att vi redan har relationer till de flesta av deltagarna vi möter i projektet. Vi behöver inte lägga tid på att bygga upp en relation utan kan komma igång med det praktiska arbetet fort. Det är också en trygghet för deltagarna att de redan känner oss och vet vad vi går för. Kända ansikten.Det främsta och viktigaste arbetssättet är det relationsskapande. Relation ger trygghet. Trygghet ger förtroende.Genom samtal kartlägger vi hur rutiner, levnadsmiljö och umgänge ser ut, och ställer öppna frågor kring dessa ämnen för att få större kunskap kring deltagare.

Ibland kan vi hjälpa deltagare som behöver hjälp med att granska CV, personligt brev eller kanske behöver en tid till studie- och yrkesvägledare direkt på internet, genom mail eller facebook.

När vi från olika håll får indikationer på att en ungdom blivit av med jobbet eller hoppat av skolan, brukar vi lägga lite mer energi kring dem för att meddela att vi finns här, och att det är bara att hojta om vi ska träffas. Vi håller kontakten med en del av våra deltagare därigenom och för många är det inte längre någon skillnad på att prata via internet eller IRL (In Real Life). Våra deltagare känner igen vem det de är som skriver genom vårt sätt att skriva, och behöver egentligen aldrig fråga vem de pratar med.

Tanken är att när vi möter dessa ungdomar under deras villkor, på deras arena och i den situationen de befinner sig i helt utan värdering och med empati, så skapar vi en trygghet utanför deras kanske redan trygga zon. Att vi genom flexibilitet och tillgänglighet kan träffa ungdomarna när de behöver oss, och på så vis börja arbeta motiverande mot arbetet eller studier, eller någon form av sysselsättning. Genom vårt kontaktnät och stöd träffa myndigheter och andra instanser i ett mer positivt möte.

Flexibiliteten hos ledningen och förtroendet för projektmedarbetarna är ett utmärkt koncept för att ro detta projekt i land. Relationen mellan ungdomscoacherna som varit kollegor i Fältgruppen i många år gör att flexibiliteten dem emellan gör arbetet smidigt och flytande.Snabba svar, korta vägar, flexibilitet!!!Våga prova, om det inte fungerar provar vi annat. Ge inte upp.

9

Deltagare i projektet Vi har märkt att startsträckan för flera av deltagarna ofta är lång. Ett förändringsarbete tar tid och vi låter det ta den tiden. Detta innebär att vi lägger ner mycket tid på personer som inte direkt syns i projektet och som kanske inte kommer att skrivas in i projektet i slutändan. Vidare kan vi konstatera att de deltagare vi har/haft i projektet har någon form av diagnos som är utredd eller som borde utredas. De normalfungerande ”källarbarnen” syns inte. Vi konstaterar även att deltagarna behövt mer stöd och att flera av deltagarna är sjukare eller/och har ett aktivt missbruk, vilket vi inte kunde förutse i inledningsskedet.

Målgruppen har en sammansatt problematik och ett behov av samordnat stöd där målet kan vara att bryta isolering, öka aktiviteten i samhället, få möjlighet till rätt stödinsats. Slussas vidare till rätt instans. In i systemet igen. Nedan följer 1 exempel på deltagare vi har i projektet;

Deltagare X är snart 22 år gammal, har inte klarat grundskolan, X är i behov av stor hjälp med sin vardag, X kommer från en dysfunktionell familj där egentligen hela familjen far illa. Fadern gör så gott han kan utifrån sin förmåga men det är väldigt märkbart att de inte räcker hela vägen fram. Deltagare X har grov ADHD och tourettes syndrom, och är också väldigt ofta väldigt nedstämd och deprimerad. Under den tiden hen har varit i Accelerera har vi provat många olika vägar för att få hen att komma framåt. Hen står till arbetsmarknadens förfogande enligt Försäkringskassan, men efter många inställda möten, svårigheter att rapportera in i tid, stor frånvaro från provade insatser så inser även hens handläggare på Arbetsförmedlingen att hen är för "sjuk för att klara de dagliga rutinerna, gällande hålla tider, komma ihåg, vilja". Men hen skrivs inte ut. Hen vill börja läsa till hösten på en folkhögskola, hen sätts in på en arbetsträningsinsats så länge, den sköter hen ibland. Accelerera tar kontakt med LSS då han inte klarar av att bo hemma, det är trångt och hen kommer inte överens med sin familj. LSS skjuter oss väldigt snabbt ifrån sig, hens problematik är neurologisk, han är inte sjuk nog för att få LSS, och för att bevisa det krävs mer utredning från PÖM i Arlöv. En kontakt som oftast rinner ut i sanden för en person som vaknar på morgonen och inte orkar ta sig med bussen, pallar inte bli ifrågasatt, inte orkar vara sjuk. Från PÖMs håll är insatser som mycket annat frivilligt. Vi tar istället kontakt med Socialpsykiatrin i Staffanstorp och de kan erbjuda boendestöd i form av hjälp med de dagliga rutinerna, smskontakt för att komma i tid m.m. Det är bara att skicka in en skriftlig ansökan, problemet är att X inte inser vilken hjälp hen behöver, vill inte inse hur dålig hen periodvis mår. Se bilaga 1

Var kommer våra deltagare ifrån?

10

PÖM FENIX Uppsökande Förälder Familjeteam AME IFO Mail0

2

4

6

8

10

12

Av diagrammet ovan är det tydligt att vår uppsökande verksamhet är en väldigt viktig del i projektet. Det är här vi når absolut flest deltagare. Av de 25 inskrivna deltagarna kommer hela 40% från den uppsökande delen. Vi kan även konstatera att 18 av de 26 inskrivna deltagarna, alltså ca 69%, var individer vi redan hade en relation till genom vårt arbete i kommunens fältgrupp.

Anonyma deltagareEndast ett fåtal deltagare har valt att inte lämna sina personuppgifter så att vi kunnat registrera dem i SUSAM. De flesta deltagare som registrerats som anonyma är de deltagare som endast behövt hjälp med kontaktuppgifter till SYV, hjälp att skriva sitt CV, samt hjälp att skicka in jobbansökan. De deltagare har varit normalfungerande i övrigt och har således på egen hand klarat av att ta sig mot arbete eller studier. I denna kategorin hittar vi också flest av de kvinnliga deltagarna. Ungefär 50% av de anonyma deltagarna har tagit kontakt med

11

Accelerera på egen hand. Resterande 50% har Accelerera kommit i kontakt med genom det uppsökande arbetet eller genom andra deltagare som tipsat om att projektet finns

Under det gångna året har Accelerera haft 26 inskrivna samt 15 anonyma deltagare.

Av de anonyma deltagarna har c:a 50% gått vidare till utbildning, praktik eller arbete.

Samverkan

12

Arbetsförmedlingen Staffanstorp är delägare i projektet. Samverkan mellan Accelerera och Af lämnar mycket i övrigt att önska. Det kan snarare beskrivas som ett samarbete. Accelerera har från 1/7 2014 fram till dagens datum medverkat på 6 ”Ung Info” på AF. Ung Info är ett informationsmöte för ungdomar som nyss blivit inskrivna på AF. Accelerera har varit där för att informera om att projektet finns och hur man kan ta kontakt med oss. AF har blivit inbjudna att medverka på ett av våra ”Öppet hus” som varit vid 3 tillfällen sen projektstart. Av olika anledningar var det inte möjligt för någon av ungdomshandläggarna i Staffanstorp att närvara. En ungdomshandläggare från kontoret i Arlöv medverkade. Den enda deltagaren som deltog i det sista öppna huset hade haft behov av att träffa någon som arbetade i Staffanstorp. Det hade ökat tryggheten för deltagaren då han senare skulle besöka det lokala kontoret.AF har även blivit inbjudna att närvara på mötesplatsen Centrumpunkten. Något som vi anser hade varit mycket vinstgivande för besökarna där. Tyvärr har det ännu inte blivit någon medverkan från AF:s sida.

Vidare har vi haft ett förutsättningslöst möte med Pernille Mostgaard och Anna Malmberg (ungdomshandläggare AF, Staffanstorp) den 27/1 2015 då vi pratade kring våra olika roller och hur vi kan komplettera varandra. Vi diskuterade möjligheten att ha en gemensam infoträff för de som går ut gymnasiet till hösten. Det skulle enligt handläggarna organiseras med stora gruppträffar med alla de studenter som ska skriva in sig på Af i början på sommaren. Ett ypperligt tillfälle för Accelerera att nå ut till många individer samtidigt.Dessa planer gick i stöpet då AF plötsligt tidigt i somras stängde ner det lokala kontoret och flyttade sin personal till Arlöv.För våra deltagare, som ibland haft svårt att ta sig till det lokala kontoret, innebär det stora svårigheter. Det innebär att man måste ta sig till kontoret i Lund eller Arlöv med buss. Konsekvenserna kommer att bli att man kommer att ha ännu större problem att sköta tider till AF och därmed riskera utskrivning. För oss projektmedarbetare innebär det att vi får lägga betydligt mer arbetstid på att rent praktiskt ta oss till AF med deltagaren. Restid som vi gärna varit utan…

En åldersgrupp som har varit svår att arbeta motiverande med har varit de ungdomar mellan 16-18 år, som hoppat av sina gymnasiestudier. Man är skoltrött och har ingen motivation att återuppta studier men man önskar samtidigt en sysselsättning. Genom AF utgår ingen ersättning för den åldersgruppen. Ingen vill arbeta gratis och det är svårt att motivera till att enbart arbeta/praktisera för att få arbetslivserfarenhet. Ett annat bekymmer har varit att ungdomen i fråga hade kunnat tänka sig att praktisera utan ekonomisk ersättning men föräldrarna ger inte sitt samtycke till att låta ungdomen vara inskriven på AF.

Alla deltagarna har varit i behov att hjälp, någon som hjälper dem med kontakten med myndigheterna. De har inte förmågan att begära hjälp, och är i stort behov av peppning och motiverande samtal för att komma någonstans. Då projektet går mot sitt slut, så ställer

13

man sig frågan: Vem för våra deltagares talan när vi inte är där? Och hur hjälper samhället de som inte orkar/vågar ta den hjälp som finns där. Hur gör vi med alla de unga vuxna som sitter fastklämda mellan stolarna, utan att ha någon som kan dra loss dem?

Det optimala för ett projekt som Accelerera hade varit att börja i andra ändan, få struktur på samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, PÖM, IFO, LSS, Kometskolan och Socialpsykiatrin. Skapa en relation och ett nätverk, så man kan öppna upp för nätverksträffar för deltagarna när det behövs, just nu så måste deltagarna berätta samma historia flera gånger om, och det blir jobbigt att få med detaljerna från varje instans. Mycket glöms längs vägen och det blir dubbelarbete för alla som är insatta i individen och deltagaren.

Det samarbetet med andra instanser som funnits i projektet är i princip uppbyggt genom de personliga kontakter projektmedarbetarna skaffat under sina ordinarie tjänster i kommunens fältgrupp. Ett väldigt personbaserat samarbete som antagligen skulle haverera om man bytte personal. Accelerera har främst samarbetat med PÖM, FENIX, IFO samt AF.

ReferensgruppI det ursprungliga projektet fanns en referensgrupp. Vi valde att inte längre använda oss av den gruppkonstellationen utan har försökt dra i gång en ny referensgrupp där syftet har varit att genom varandras kunskap kunna arbeta på bästa sätt för de deltagare som finns i projektet.Referensgruppen har träffats 27/11-14, 17/3-15, 15/5-15.Vi har bjudit in IFO, Försäkringskassan, FENIX, Familjeteamet, Kometskolan, PÖM, AF, LSS.De instanser som närvarat vid referensgruppsmötena är Kometskolan, PÖM, FENIX, AFVi har märkt att startsträckan för flera av deltagarna ofta är lång. Ett förändringsarbete tar tid och vi låter det ta den tiden. Detta innebär att vi lägger ner mycket tid på personer som inte direkt syns i projektet och som kanske inte kommer att skrivas in i projektet i slutändan. Vidare kan vi konstatera att de deltagare vi har/haft i projektet har någon form av diagnos som är utredd eller som borde utredas. De normalfungerande ”källarbarnen” syns inte. Vi konstaterar även att deltagarna behövt mer stöd och att flera av deltagarna är sjukare eller/och har ett aktivt missbruk, vilket vi inte kunde förutse i inledningsskedet.

Anna Andersen HörmanStina Fager

SUMMERING - slutsats

14

Det kan avslutningsvis konstateras att när det gäller projektmålet så har målet nåtts avseende att former för individuellt stöd tagits fram och utarbetats. Däremot har projektet inte nått det mål som handlar om att formalisera en struktur för samverkan. Här har projekttiden snarare visat att den delen borde varit klarare redan innan projektet påbörjades. Så hade metoden med uppsökande verksamhet kunna nå en ännu större framgång.

Lärdomar av projektet och fortsatta utmaningar:

Utan det metodiska arbetssätt som använts i projektet, d v s det uppsökande och stödjande, finns en stor risk att dessa unga individer, inte hittas och lotsas vidare. Det finns också en risk att deras problematik och utanförskap förvärras, fördjupas och/eller förlängs.

Gruppen är mycket heterogen. Det betyder att även lösningarna måste vara individuella och att processvägen kan se olika ut för att vi ska nå framgång i arbetet med dessa unga. Detta är en utmaning. Dels för att individuella lösningar tenderar att bli mer resurs- och kostnadskrävande men också eftersom en grundstruktur i samverkan då behöver kombineras med ett flexibilitet synsätt.

Hur kan/ska en strukturerad samverkan se ut för att bäst möta behovet hos målgruppen? Handlar det om remissgrupper, nätverksgrupper eller rent av gemensamma fysiska mötesplatser där samverkan mellan individen och olika parter sker?

Staffanstorp 2015-10-02Petra Zaar, Staffanstorps kommun, ArbetsmarknadsenhetenStina Sjödahl, Arbetsförmedlingen

15

Bilaga 1

16

VAD HAR ACCELERERA BETYTT FÖR DIG?

”Utan det stöd jag fått från Accelerera hade jag nog fortfarande stått still på ruta 1. Så det har betytt väldigt mycket för mig.”

Deltagare med ADD-diagnos som kommit igång med

studier på FFH Eslöv

”Projektet har klart varit väldigt betydande för mig. Det mesta som handlar om att ta mig framåt tycker jag du varit inblandad i. Sen har ju åtminstone du som person varit någon icke

myndighetsperson att prata med. Min kurator räknar jag mer åt det kommunala hållet typ”

Deltagare med diagnos Bipolär typ 1 som startat på FFH Eslöv

17