sören holmberg och marcus weissenbilder [som-rapport nr …...sedan 2017 är som-institutet även...

Svenska folket betygsätter offentlig verksamhet

Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2019:13]

Innehållsförteckning

Introduktion ......................................................................................................................................... 1 Svenska folkets bedömning av myndigheter 2018................................................................................ 16 Tabell 2a Bedömning av myndigheters arbete, 2018 ................................................................... 17 Tabell 2b Bedömning av myndigheters arbete, 2010–2018 ......................................................... 18 Tabell 2c Bedömning av myndigheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 ............... 21 Tabell 3 Bedömning av Försäkringskassans arbete, 2018 ..........................................................24 Tabell 4 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete, 2018 ........................................................ 28 Tabell 5 Bedömning av Polismyndighetens arbete, 2018 ........................................................... 31 Tabell 6 Bedömning av Valmyndighetens arbete, 2018 ............................................................. 34 Tabell 7 Bedömning av Migrationsverkets arbete, 2018 ............................................................ 37 Tabell 8 Bedömning av Skatteverkets arbete, 2018 .................................................................... 40 Tabell 9 Bedömning av Försvarsmaktens arbete, 2018 .............................................................. 43 Tabell 10 Bedömning av Rekryteringsmyndighetens arbete, 2018 .............................................. 46 Svenska folkets bedömning av Regionala/Kommunala verksamheter 2018 ........................................ 49 Tabell 11a Bedömning av Regionala/Kommunala verksamheters arbete, 2010–2018 .................. 50 Tabell 11b Bedömning av verksamheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 ............. 51 Tabell 12 Bedömning av hur Sjukvården fungerar, 2018 .............................................................. 52 Tabell 13 Bedömning av hur Äldreomsorgen fungerar, 2018 ....................................................... 57 Tabell 14 Bedömning av hur Grundskolan fungerar, 2018 ........................................................... 60 Tabell 15 Bedömning av hur Förskolan fungerar, 2018 ................................................................ 63

1

Introduktion

SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinion och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid. SOM-institutet är en centrumbildning vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet och har sin bakgrund i ett långvarigt samarbete mellan de två grundarinstitutionerna Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Sedan 2017 är SOM-institutet även inrättat som en fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Den nationella SOM-undersökningen genomförs i samverkan med forskare från olika discipliner, främst inom samhällsvetenskap.

SOM-undersökningens rapportserie står för en betydande del av resultatredovisningen av SOM-undersökningarna. Resultat publiceras även i form av presentationer och fördjupade analyser i de återkommande forskarantologierna. Alla publikationer finns tillgängliga för nedladdning på SOM-institutets webbsida www.som.gu.se. En utförlig metoddokumentation från den nationella SOM-undersökningen 2018 finns tillgänglig på hemsidan1.

Den nationella SOM-undersökningen 2018

Fältarbetet för den nationella SOM-undersökningen följer i huvudsak samma upplägg från år till år. 2018 års SOM-undersökning använde en undersökningsdesign som kallas blandad datainsamling (mixed mode) vilket innebar att data primärt samlades in via postenkäter, men respondenterna gavs även möjlighet att fylla i enkäten på internet.

Undersökningen skickades ut till ett systematiskt sannolikhetsurval av den svenska befolkningen. Urvalsramen innefattade alla svenska och utländska medborgare som har sin primära adress i Sverige och som är mellan 16 och 85 år. År 2018 ingick 21 000 personer i det totala urvalet. Den totala urvalsstorleken delades in i sex jämnstora grupper till vilka olika editioner av SOM-undersökningen 2018 skickades till. Samtliga formulär innehöll 12 sidor med frågor varav ett antal sidor är fyllda med projektspecifika frågor vilka varierar mellan formulären. Svaren samlades in mellan den 25 september och 31 december 2018. En stor andel av svaren inkom tidigt och 30 dagar in i fältarbetet hade närmare 75 procent av de slutgiltiga svaren kommit in. Under fältperioden genomfördes en serie påminnelser via post, telefon och SMS.

Svarsfrekvens och representativitet

Av det ursprungliga urvalet på totalt 21 000 personer var det 10 796 personer som besvarade och skickade in formuläret vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 53 procent2. Vilka som svarar och vilka som inte svarar på en frågeundersökning har betydelse för tolkningen av undersökningens resultat. Om en viss grupp är underrepresenterad och samma grupps svar tenderar att skilja sig från övrigas blir studiens resultat mindre giltiga för populationen som helhet. Trots att knappt hälften av respondenterna inte svarar på

1 https://som.gu.se/publicerat/metodrapport_den nationella SOM-undersökningen 2018 2 I nettosvarsfrekvensen har det så kallade naturliga bortfallet definierats bort. Till det naturliga bortfallet förs personer som är fysiskt eller mentalt oförmögna att svara på enkäten, personer som är avlidna, bortresta under större delen av fältperioden, emigrerade, har språksvårigheter eller inte alls talar svenska. Sammanlagt 726 personer, motsvarande 3,5 procent, har räknats bort som naturligt bortfall.

http://www.som.gu.se/

https://som.gu.se/digitalAssets/1724/1724688_2.-metodrapport-den-nationella-som-unders--kningen-2018.pdf

2

enkäten är den demografiska representativiteten i svarsgruppen god i de flesta avseenden. I figur 1 görs det däremot tydligt att en lägre andel i de yngre åldersgrupperna svarar på SOM-undersökningarna. 2018 fick respondenterna för andra gången en belöning i form av skraplott eller värdecheck efter inskickat svar. Det gav en positiv effekt på svarsfrekvensen och förbättrade de yngre åldersgruppernas representativitet.

Figur 1 Svarsfrekvens i olika åldersgrupper 1996–2018 (procent)

Träffsäkerheten i attitydfrågor om politiska förslag och bedömningar av ekonomin är hög trots variationen i svarsfrekvens mellan olika åldersgrupper. Frågor där det existerar större generationsskillnader, exempelvis nyhetskonsumtion, påverkas däremot något mer av att delar av befolkningen har en lägre representation i svarsunderlaget3.

Procentskattningar och felmarginaler SOM-undersökningarna bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen 16-85 år. Resultat från sådana urvalsundersökningar är alltid förknippade med en osäkerhet som kan uttryckas i form av en felmarginal. Med hjälp av en felmarginal går det att beräkna ett konfidensintervall kring till exempel en procentskattning. Vi kan förvänta oss att procenttalet för hela populationen befinner sig inom konfidensintervallet i 95 fall av 100 i en tänkt situation med många upprepade mätningar. Att vara medveten om felmarginalen gör att vi lättare undviker att dra slutsatser om förändringar eller gruppskillnader som enbart beror på slumpen. Tabellen nedan ger några exempel på hur stor felmarginalen är vid olika gruppstorlekar och procentskattningar.

Tabell 1 Lathund för procentskattningar vid olika gruppstorlekar (felmarginaler och procentenheter)

Skattning 100 200 400 800 1 000 2 000 50 procent ±9,8 ±6,9 ±4,9 ±3,5 ±3,1 ±2,2 30 procent ±9,0 ±6,4 ±4,5 ±3,2 ±2,8 ±2,0 10 procent ±5,9 ±4,2 ±2,9 ±2,1 ±1,9 ±1,3 6 procent ±4,7 ±3,3 ±2,3 ±1,6 ±1,5 ±1,0 2 procent ±2,7 ±1,9 ±1,4 ±1,0 ±0,9 ±0,6

SOM-institutet har i samverkan med Statskontoret undersökt svenskarnas bedömningar av offentliga myndigheter och verksamheter. Frågorna om bedömningar av myndigheter och verksamheter har ställts i formulär 4.

3 Elias Markstedt (2014) Representativitet och viktning. SOM-rapport 2014:20, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

16-19 år20-24 år25-29 år

30-39 år40-59 år50-59 år

60-69 år

70-79 år80-85 år

0102030405060708090

100

3

Betyg på offentlig förvaltning

Sören Holmberg

Att offentlig verksamhet skall kännetecknas av saklighet och opartiskhet är en självklarhet. Det står till och med i grundlagen (Regeringsformen 1:9). Därtill kan tillfogas att kvaliteten skall vara god och standarden hög. Endast det bästa är gott nog. Det slog Värdegrundsdelegationen fast för några år sedan (Ångström, 2014). Men myndighetssverige kan inte enbart tala om vackra målsättningar. Systematiska mätningar och riktade utvärderingar måste också till.

Och då är det viktigt att även de många människorna får delta. Att myndighetschefer och förtroendevalda gör försök att bedöma vad som utförs är naturligtvis inte onödigt. På samma sätt är revisionsverksamhet av vikt. Mediernas bevakning är också betydelsefull. Men allt detta är inte nog. Det räcker heller inte med att brukare och ”kunder” tillfrågas, även om dylika undersökningar kan ge användbar information. Vad som behövs är en mycket bredare ansats. En sådan är att låta alla berörda komma till tals. Det vill säga att alla (vuxna) medborgare skall vara med och bedöma den offentliga verksamheten. Precis som i de allmänna valen.

Men politiska val är inte bra som betygsättare. Valutslag är en oprecis mätmetod som säger mycket lite om hur människor bedömer olika myndigheters verksamhet. Marknaden är heller inte en bra mätare i sammanhanget. Offentlig verksamhet är oftast inte marknadsbaserad. Försäljningssiffror och vinstmarginaler finns sällan att tillgå.

Dessa realiteter betyder att om vi vill efterhöra vad medborgarna tycker måste vi fråga dem. En mycket grundläggande metod i en demokrati kan man tycka. Men det till trots, mycket få medborgardialoger eller systematiska mätningar finns internationellt eller i Sverige (Pidd, 2012; Tria & Valotti, 2012; Sundell, 2015).5 Ett undantag och pionjär på området är forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV). Projektet grundades år 2010 som ett samarbete mellan SOM-institutet och Statskontoret (Johansson & Holmberg, 2011). Tanken är att långsiktigt bygga upp mätningar av medborgarnas bedömningar av hur olika myndigheter/offentliga verksamheter fungerar. Varje år får svarspersonerna i SOM-institutets nationella undersökning betygsätta hur ett tiotal olika myndigheter/verksamheter sköter sina uppgifter. Flera av myndigheterna/verksamheterna har ingått i studierna vid fler än ett tillfälle, vilket gör det möjligt att kartlägga förändringar över tid. I och med undersökningen 2018 har vi kunskap om hur svenska folket bedömer kvaliteten hos tjugofyra myndigheter och åtta regionala/kommunala verksamheter. I SOM-mätningen 2018 ingår åtta myndigheter och fyra verksamheter.

5 En av olika myndigheters ställning i befolkningen är Kantar Sifos Anseendeindex. Det bygger på många olika ingredienser och är inte en ”ren” Job Performance-studie. I mätningen 2018 ingår 40 myndigheter. Kustbevakningen och SMHI toppar medan Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hamnar i botten (Myndigheternas anseende 2018, Kantar Sifo).

4 Denna text publiceras även som ett kapitel i 2019 års SOM-antologi "Storm och stiltje".

4

Det vi eftersträvar att mäta är de svarandes bedömning av verksamhetskvalitet – det som i amerikansk forskning kallas Job Performance. De enkätfrågor vi använder har följande lydelse: ”Hur anser du att följande myndigheter sköter sina uppgifter?” respektive ”Hur tycker du att den verksamhet fungerar som bedrivs på följande områden i det landsting/region eller kommun där du bor?”. Frågorna har sju svarsalternativ. Fem där svarspersonerna får ange hur de tycker myndigheterna/verksamheterna fungerar – från mycket eller ganska bra, över varken bra eller dåligt, till ganska eller mycket dåligt.

Därutöver finns två svarsalternativ där de svarande kan uppge att de ”inte känner till myndigheten/verksamheten” eller att de ”inte har någon uppfattning”. Skälen till de båda vet ej-alternativen är att vi vill undvika ogenomtänkta gissningssvar och att de svarande på ett enkelt sätt skall kunna erkänna att de inte är insatta i vad de olika myndigheterna/verksamheterna gör. Därmed får vi också ett bättre mått på vad som kan kallas verksamhetskännedom. I amerikansk forskning talar man om Name Recognition (marknadsekonomer frågar ”Hur känt är varumärket?”).

Kända och mindre kända myndigheter/verksamheter

En majoritet av de myndigheter vi studerat i SOM-mätningarna har visat sig vara förhållandevis välkända med kännedomssiffror över femtio procent. Resultaten i tabellerna 1 och 2 visar hur stor andel av svarspersonerna som uppgivit kännedom och varit villiga att avge ett betyg på de olika myndigheternas/verksamheternas kvalitet. Vi kan nog med stor säkerhet utgå ifrån att kännedomsresultaten är överskattningar – en slags glädjemätningar. Om alla som inte ställer upp i SOM-undersökningarna skulle delta är sannolikheten mycket stor att kännedomsuppskattningarna skulle bli lägre. Det innebär dock inte att vi tror att överskattningarna på något systematiskt sätt påverkar jämförelserna mellan de olika myndigheternas/verksamheternas kännedom.

Färre personer erkänner okunskap och svarar ”känner inte till” än som svarar ”ingen uppfattning”. Genom att ha med ingen uppfattning-svar som en indikator på frånvaro av kännedom minimerar vi något graden av överskattning när det gäller att känna till myndigheterna/verksamheterna.

Föga förvånande toppar Polisen listan över välkända myndigheter. Kännedomssiffran är höga 95 procent. Bra nära lika kända är Skatteverket och Försäkringskassan (båda 87 procent). Längst ned i botten på kännedomslistan finns ett antal myndigheter vars verksamhet är känd av klart färre än hälften av befolkningen. Det är fråga om fyra relativt nybildade myndigheter – Energimarknadsinspektionen, Rekryteringsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Forum för levande historia. Deras kännedomsresultat håller sig mellan låga 21–34 procent. Två andra nykomlingar som myndigheter – Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) – har varit mer lyckosamma i starten med kännedomssiffror på något över femtio procent.

5

Tabell 1 Kända och mindre kända svenska myndigheter 2010–2018 (procent)

Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme

1. Polisen 95 2. Skatteverket 87 3. Försäkringskassan 87 4. Migrationsverket 82 5. Skolverket 80 6. Trafikverket 80 7. Arbetsförmedlingen 79 8. Valmyndigheten 72 9. Livsmedelsverket 67 10. Naturvårdsverket 66 11. Försvarsmakten 64 12. Pensionsmyndigheten 63 13. Socialstyrelsen 60 14. Centrala studiestödsnämnden (CSN) 59 15. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 59 16. Kronofogdemyndigheten 59 17. Konsumentverket 57 18. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 54 19. Riksrevisionsverket 52 20. Statistiska centralbyrån (SCB) 47 21. Energimarknadsinspektionen 34 22. Rekryteringsmyndigheten 28 23. Havs- och vattenmyndigheten 28 24. Forum för levande historia 21

Kommentar: Frågan löd ’Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?’. Svarsalternativen var ’Känner ej till myndigheten’, ’Mycket bra’, ’Ganska bra’, ’Varken bra eller dåligt’, ’Ganska dåligt’ samt ’Mycket dåligt’. Tabellen redogör för andelen svarspersoner som har uppgett något av svaren ’Mycket bra’ till ’Mycket dåligt’, det vill säga andelen som känner till verksamheten. Tabellen redogör för samtliga myndigheter som har omfrågats under perioden 2010–2018. Alla har dock inte omfrågats varje år. För myndigheter som deltagit i flera SOM-undersökningar redovisas det högsta kännedomsresultatet. Antalet svarspersoner per undersökningsår har varierat mellan ca 1 500–1 600 personer.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010–2018.

Tabell 2 Kända och mindre kända kommunala/regionala verksamheter 2010–2018 (procent) Andel som uppger sig känna till och är villig att avge ett omdöme

1. Sjukvården 96 2. Renhållningen 94 3. Kollektivtrafiken 88 4. Räddningstjänsten 75 5. Äldreomsorgen 75 6. Grundskolan 74 7. Förskolan 62 8. Plan- och byggfrågor 62

Kommentar: Frågan löd ’Hur tycker du att den verksamhet fungerar som bedrivs på följande områden i det landsting/region eller kommun där du bor?’. Svarsalternativen var ’Känner ej till verksamheten’, ’Mycket bra’, ’Ganska bra’, ’Varken bra eller dåligt’, ’Ganska dåligt’ samt ’Mycket dåligt’. Tabellen redogör för andelen svarspersoner som har uppgett något av svaren ’Mycket bra’ till ’Mycket dåligt’, det vill säga andelen som känner till verksamheten. Tabellen redogör för samtliga kommunala/regionala verksamheter som har omfrågats under perioden 2010–2018. Alla har dock inte omfrågats varje år. För verksamheter som deltagit i flera SOM-undersökningar redovisas det högsta kännedomsresultatet. Antalet svarspersoner per undersökningsår har varierat mellan ca 1 500–1 600 personer.


6

De kommunala/regionala verksamheter som varit med i undersökningarna är alla förhållandevis välkända med i samtliga fall kännedomsresultat över sextio procent. Sjukvården toppar med 96 procent. Renhållning och kollektivtrafik följer tätt efter. Lägst grad av kännedom uppvisar Förskolan och Plan- och Byggfrågor med en kännedom på 62 procent i båda fallen.

Kännedomssiffrorna är i de flesta fall mycket stabila över tid. Inga tydliga tecken på varken minskande eller ökande kännedom. Vi har resultat för tolv myndigheter och fem verksamheter över tid sedan 2010; oftast sporadiska mätningar, inte regelbundna varje år. Med viss reservation för misstänkta kontexteffekter på mätningarna som genomsnittligt sänkte kännedomen något åren 2011 och 2018 uppvisar Skatteverket, Polisen, Trafikverket, Valmyndigheten, Pensionsmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen en stabil grad av kännedom.6 Två myndigheter har en svagt nedåtgående kännedom. Det gäller Naturvårdsverket och CSN. En något uppåtgående kännedom har två andra myndigheter – Skolverket och Migrationsverket (se tabell 2b). De fem regionala verksamheter vi har kännedomssiffror för över tid uppvisar alla mycket stabila resultat. Inte minskande kännedom, men heller inte ökande.

Kvalitetsbetyg

Myndighetssverige klarar sig bra när folket får sätta betyg. Hela 18 av 24 myndigheter får övervägande positiva utvärderingar – fler medborgare tycker de gör ett bra arbete än som tvärtom tycker de sköter sin uppgift dåligt.7 Bäst bedömning får Skatteverket. I högskattelandet Sverige får fogden som samlar in medborgarnas pengar ett toppbetyg. Ett smått fantastiskt resultat. Hela 71 procent bland personer som gör en bedömning anser att Skatteverket sköter sin uppgift bra. Att Skatteverket tvärtom sköter sig dåligt tycker endast 6 procent. Det balanserade betyget blir +65. På rangplats två och tre närmast efter Skatteverket kommer Statistiska centralbyrån och Polisen. Bland myndigheter med starka betyg återfinns också Valmyndigheten; mycket avgörande resultat för demokratin och för Sverige. Mycket blir smidigare och mindre kostsamt i ett samhälle om institutioner som sköter insamling av offentlig statistik, brottslingar och inte minst skatter och väljarnas röster bedöms sköta sina uppgifter bra. Det sänker alla transaktionskostnader och gör samhället mer effektivt, och därtill också mer legitimt (Holmberg & Rothstein, 2012).

6 Kontexteffekterna 2011 och 2018 tror vi beror på något avvikande placeringar av KOV-frågorna i SOM-formulären 2011 respektive 2018 jämfört med placeringen övriga år. 7 I Kantar Sifos anseendemätning 2018 får 37 av 40 myndigheter ett övervägande positivt betyg. För de 17 myndigheter som ingår i både Sifos och SOM:s mätningar är rangordningen av bedömningarna mycket likartade. Rangkorrelationen är+.73. När det gäller SOM-rangordningen har vi utgått från resultaten i tabell 3.

7

Tabell 3 Svenska folkets bedömningsbetyg på ett antal myndigheter. Andel som sköter sin uppgift bra/dåligt 2010–2018 (procent, betygsbalans)

Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt

1. Skatteverket 71/6 +652. SCB 62/2 +603. Polisen 68/11 +574. Konsumentverket 59/8 +515. CSN 59/9 +506. Naturvårdsverket 57/9 +487. Försvarsmakten 56/9 +478. Trafikverket 58/12 +469. Valmyndigheten 56/10 +4610. Kronofogdemyndigheten 54/9 +4511. Riksrevisionsverket 49/7 +4212. Livsmedelsverket 50/11 +3913. Havs- och vattenmyndigheten 42/11 +3114. Pensionsmyndigheten 47/18 +2915. MSB 44/17 +2716. Forum för levande historia 38/11 +2717. Rekryteringsmyndigheten 32/12 +2018. Socialstyrelsen 37/21 +1619. Försäkringskassan 41/32 +920. Skolverket 30/27 +321. Inspektionen för vård och omsorg 30/39 –922. Energimarknadsinspektionen 18/36 –1823. Migrationsverket 20/51 –3124. Arbetsförmedlingen 17/52 –35

Kommentar: Frågan löd ’Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?’. Svarsalternativen var ’Känner ej till myndigheten’, ’Mycket bra’, ’Ganska bra’, ’Varken bra eller dåligt’, ’Ganska dåligt’ samt ’Mycket dåligt’. Tabellen redogör för andelen som svarat mycket eller ganska bra samt andelen som svarat mycket eller ganska dåligt. Balansmåttet anger andelen bra minus andelen dåligt och varierar mellan +100 (alla svarar bra) och -100 (alla svarar dåligt). Samtliga myndigheter som har omfrågats under perioden 2010–2018 redovisas i tabellen. Alla har dock inte omfrågats varje år. För verksamheter som deltagit i flera SOM-undersökningar redovisas högst uppmätta betygsbalans. Beräkningen har gjorts bland personer med kännedom om de olika myndigheterna.


I botten av listan finns fyra myndigheter med en övervikt för negativa betyg – fler svarspersoner anser de gör ett dåligt arbete jämfört med antalet personer som tycker de sköter sig bra. Mest negativ bedömning får Arbetsförmedlingen med betygsbalansen –35 (52 procent tycker förmedlingen gör ett dåligt arbete mot 17 procent som tvärtom tycker att arbetet utförs bra). Ett bra när lika svagt betyg får Migrationsverket med resultatet –31. Övervägande minusbetyg får också Energimarknadsinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg – två relativt nya myndigheter som inte fått en bra start enligt medborgarna.

Att två av välfärdssveriges viktigaste myndigheter – Arbetsförmedlingen och Migrationsverket – fortsätter att få bottenbetyg år efter år är riktigt illa. Ett stort underbetyg åt en central del av myndighetssverige. Övervägande negativa bedömningar leder till längre beslutstider, skepticism och misstänksamhet och därmed till högre transaktionskostnader. Drabbas görs inte bara

8

arbetslösa och flyktingar. Hela samhället får känna av stigande kostnader. Att därtill centrala välfärdsinstanser som Försäkringskassan och Skolverket också uppvisar svaga bedömningsbetyg gör inte saken bättre.

För de kommunala/regionala verksamheterna ser det bättre ut. Alla får mer positiva bedömningar än negativa (se tabell 4). Mest tydligt för Räddningstjänsten med bäst i test-resultatet +84. Imponerande 85 procent tycker man sköter sig bra mot endast 1 procent som är kritiska. Något därefter kommer Förskolan och Renhållningen med stark +65 i båda fallen. Grundskolan och Sjukvården få också klara plusbetyg kring +50. Kollektivtrafiken, Äldreomsorgen och Plan/Byggfrågor uppskattas något mindre, men får alla tre övervägande positiva betyg kring +20.

Tabell 4 Bedömningsbetyg på ett antal kommunala/regionala verksamheter 2010–2018 (procent, betygsbalans)

Procent bra/dåligt Betygsbalans bra minus dåligt

1. Räddningstjänsten 85/1 +842. Förskolan 74/9 +653. Renhållningen 73/8 +654. Grundskolan 64/14 +505. Sjukvården 65/16 +496. Kollektivtrafiken 53/26 +277. Äldreomsorgen 47/26 +218. Plan- och byggfrågor 41/22 +19

Kommentar: Frågan löd ’Hur tycker du att den verksamhet fungerar som bedrivs på följande områden i det landsting/region eller kommun där du bor?’. Svarsalternativen var ’Känner ej till verksamheten’, ’Mycket bra’, ’Ganska bra’, ’Varken bra eller dåligt’, ’Ganska dåligt’ samt ’Mycket dåligt’. Tabellen redogör för andelen som svarat mycket eller ganska bra samt andelen som svarat mycket eller ganska dåligt. Balansmåttet anger andelen bra minus andelen dåligt och varierar mellan +100 (alla svarar bra) och -100 (alla svarar dåligt). Samtliga kommunala/regionala verksamheter som har omfrågats under perioden 2010–2018 redovisas i tabellen. Alla har dock inte omfrågats varje år. För verksamheter som deltagit i flera SOM-undersökningar redovisas högst uppmätta betygsbalans. Beräkningen har gjorts bland personer med kännedom om de olika verksamheterna.


Betyg på väg nedåt

Tidigare kunde vi visa att svenska folkets kännedom om olika myndigheter och offentliga verksamheter inte hade förändrats mycket under de senaste tio åren. Ingen ökad kännedom, men heller ingen minskad kännedom. Stilla stabilitet råder. Detsamma kan inte sägas när det gäller hur svenska folket betygsätter kvaliteten på samma myndigheters och verksamheters arbete. Här har större förändringar inträffat. För tolv myndigheter och fem verksamheter kan vi se hur bedömningsbetygen förändrats över tid. I de allra flesta fall gäller förändringarna mellan 2010/12 och 2015/18, i några få fall en kortare period.8

8 Tidsjämförelserna gäller mellan 2010-2018 för Skatteverket, Polisen, Valmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sjukvården, Grundskolan och Äldreomsorgen. För Migrationsverket och Förskolan jämförs

9

I sex fall kan vi notera förstärkta positiva betyg. Mest så för CSN (+24) från ett medelbetyg 2010 och för Havs- och vattenmyndigheten (+24) från ett svagt startbetyg 2011. Övriga fyra myndigheter som ökat sin uppskattning är Skatteverket något lite från en redan tidigare hög nivå, Försäkringskassan (+4) också något lite men från en låg nivå, samt Naturvårdsverket (+8) och Pensionsmyndigheten (+9) från medelnivåer.

Men i majoriteten av fall (elva) ser vi sjunkande betyg. Myndigheterna/verksamheterna tappar i uppskattning. I fyra av dessa fall är nedgången i bedömningsbetygen mycket begränsade och inte statistiskt signifikanta. Det gäller för Valmyndigheten, Migrationsverket, Trafikverket och Kollektivtrafiken. För dem minskar betygsbalansen med mellan –1 till –8 enheter. Betygstappet är tydligare på skolområdet med sjunkande betyg för Skolverket (–10), Förskolan (–11) och Grundskolan (–12). Klart mer förlorar Polisen och Arbetsförmedlingen i uppskattning med –17 enheter för båda. Värst är betygsraset för Äldreomsorgen (–23) och Sjukvården (–26).

Det är lätt att bli alarmist när man tar del av dessa resultat. Att Polisen, Arbetsförmedlingen, Äldreomsorgen och Sjukvården är de offentliga verksamheter som förlorar mest i uppskattning bland svenska folket under de senaste sju, åtta åren är inget gott betyg åt den svenska rättsstaten eller åt den svenska välfärdsstaten. De sjunkande betygen även på skolområdet accentuerar ytterligare att allt inte står väl till i myndighetssverige. En smal tröst är att åtminstone Skatteverket och Valmyndigheten har goda och i huvudsak stabila uppskattningsbetyg.

Betyg i olika sociala grupper

Likabehandlingsprincipen gäller för all offentlig verksamhet i Sverige. Om oväld råder bör idealt sett olika sociala grupper vara någorlunda samstämmiga i bedömningen av hur myndighetssverige fungerar. Kvinnor och män, unga och äldre, arbetare och tjänstemän, landsbygd och stad – alla skall de göra i huvudsak likartade utvärderingar av offentlig verksamhet. Något är fel om skilda sociala grupper systematiskt gör radikalt olika bedömningar.

Resultaten i tabell 5 visar utfallet av en test som prövar om ett tjugofemtal olika sociala grupper i Sverige bedömer offentlig verksamhet på ett likartat sätt. Prövningen gäller mätningarna år 2018 men görs på ett jämförbart sätt med tidigare tester (Holmberg, 2015; 2017; 2018). Sammanlagt ingår tolv myndigheter/verksamheter i provet 2018. Beräkningarna visar den genomsnittliga betygsbalansen i de olika samhällsgrupperna. I teorin kan utfallen variera mellan –100 (alla svarande gör en negativ bedömning) och +100 (alla avger ett positivt betyg). Ju högre positivt värde desto bättre betyg. I prövningen 2018 är det genomsnittliga resultatet +11; en bit över på den positiva sidan med andra ord. Det vi letar efter är dock inte nivån på betygen utan

2011 med 2018. Jämförelsen för Trafikverket och Havs- och vattenmyndigheteten gäller åren 2011 och 2015. Skolverket jämförs mellan 2012 och 2017, CSN mellan 2010 och 2015, Pensionsmyndigheten mellan 2011 och 2014, Naturvårdsverket mellan 2012 och 2016 samt Kollektivtrafiken mellan 2011 och 2013.

10

eventuella skillnader i betyg mellan olika grupper. Vår normativa förväntan är att vi inte skall finna några större betygsskillnader.

Utfallet motsvarar vår förväntan. Gruppskillnader i betygen är i de allra flesta obetydliga. Endast tre grupper av totalt tjugofem har ett genomsnittligt kvalitetsbetyg som avviker med mer än +/– fem enheter från medeltalet för samtliga svaranden. Storstadsbor (+5) och personer med sjuk/aktivitetsersättning (+5) är mer negativa än genomsnittet. Mest avvikande är dock gruppen är arbetslösa med ett snittbetyg på +20; ett högre värde än genomsnittet för alla svarande.9

De flesta betyg befinner sig kring 1–3 enheter från hela befolkningens medeltal och är inte statistiskt signifikanta på en mätskala mellan –100 till +100. Dock, även om skillnaderna är små finns vissa mönster som återkommer genom åren. Bland de grupper som tenderar att vara något mer nöjda än genomsnittet med offentlig verksamhet finner vi kvinnor, äldre, boende i mindre städer, högre tjänstemän, SACO-medlemmar, lågutbildade, arbetslösa och anställda i offentlig sektor. Tillfredställande nog för myndighetssverige sätter offentligt anställda högre betyg på sin egen verksamhet än genomsnittssvensken. Det hade inte varit bra om de satt ett lägre betyg. Personer som har en tendens att vara mer kritiska mot offentlig verksamhet än genomsnittet är oftast män, 50-64 åringar, landsbygdsbor (dock inte 2018), företagare, LO-medlemmar, personer med medelutbildning, verksamma i privat sektor och personer med sjuk/aktivitetsersättning.

Det förtjänar att upprepas att de mönster som urskiljs bygger på mycket små skillnader i olika gruppers betyg på offentlig verksamhet. Myndighetssverige klarar det sociala testet bra. Olika sociala grupper i Sverige bedömer offentliga verksamheter mycket likartat. Som normativt förväntat i ett välfungerande förvaltningssystem.

Det politiska testet

Nästa prövning kan bli svårare. Offentlig myndighetsutövning skall vara politiskt neutral och oberoende. Partipolitik får inte färga av sig när beslut fattas. Det politiska testet gäller om medborgare med olika partipolitisk hemvist bedömer offentlig förvaltning på samma sätt. Visar det sig att någon partipolitisk eller ideologisk grupp är påtagligt mer nöjd eller missnöjd är det en indikation på att något inte är som vi förväntar oss i den bästa av alla världar. Det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är något fel på myndigheterna. Den/de politiska grupper som står för de avvikande betygen kanske gör ”överdrivet” politiserande och svagt evidensbaserade bedömningar. Men oavsett, bra är det inte. Offentlig verksamhet skall vara neutral och av alla uppfattas fungera neutralt.

9 Arbetslösas höga betyg 2018 är inget undantag. I alla våra prövningar har arbetslösa gett högre betyg åt offentlig verksamhet än genomsnittet. En annan välfärdsberoende grupp som tvärtom alltid avgivit lägre betyg än snittet är personer med sjuk/aktivitetsersättning. Vi talar inte om några dramatiska skillnader. De är oftast små, men systematiska.

11

Tabell 5 Genomsnittligt bedömningsbetyg för ett antal myndigheter/verksamheter i olika demografiska grupper 2018 (betygsbalans)

2018

Samtliga +11

Kön Kvinna +12Man +10

Ålder 16–29 år +1030–49 år +950–64 år +965+ år +16

Boendeort Landsbygd +11Tätort +13Stad +13Storstad +5

Eget hem Arbetarhem +9Tjänstemannahem +12Högre tjänstemannahem +13Företagare +7

Fackförbund LO +10TCO +11SACO +14

Utbildningsnivå Låg utbildning +14Medel utbildning +11Hög utbildning +11

Sektor Statlig sektor +12Kommunal/landsting +15Privat sektor +9

Arbetsmarknadsstatus Arbetslös +20Sjuk/aktivitetsersättning +5

Kommentar: För frågans lydelse och svarsalternativ, se tabell 1 och 2. Bedömningsbetyget kan variera mellan +100 (alla svarar bra) och -100 (alla svarar dåligt). Procenten är beräknad bland samtliga svarspersoner (inklusive de som svarat ‘Ingen uppfattning’ resp. ‘Känner ej till myndigheten/verksamheten’). Totalt 12 myndigheter/verksamheter ingår i analysen: Skatteverket, Polisen, Försvaret, Valmyndigheten, Rekryteringsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, sjukvården, äldreomsorgen, grundskola, förskola.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

12

När vi började våra mätningar bedömde svenska folket myndigheternas arbete med mycket svagt ideologiskt färgade glasögon. De samband mellan vänster-högeråsikt och betyg som kunde iakttas var mycket obetydliga och inte statistiskt säkra. I ett Sverige styrt av Alliansen 2013 och ett Sverige styrt av de Rödgröna 2015 betygsattes den offentliga verksamheten på ett mycket likartat sätt av människor med en vänster- eller högerideologi. De mindre skillnader som fanns avspeglade något vem som innehade regeringsmakten. Personer med ideologisk preferens åt höger var något mer positiva 2013 än 2015. Motsatt mönster rådde för personer med lutning åt vänster. De var något mer positiva 2015 än 2013.

Men dessa ideologiskt opartiska bedömningar har inte fortsatt. I senare års mätningar har den ideologiska färgningen av betygen blivit mycket tydligare. Svenskar med ideologiska uppfattningar åt vänster har blivit klart mer positiva till offentlig verksamhet samtidigt som personer till höger blivit mer kritiska. Bedömningarna har polariserats ideologiskt. Vänsterpersoners genomsnittliga betyg på myndigheters/offentliga verksamheters arbete år 2018 är +18 mot endast +7 för personer med ideologisk preferens åt höger, en skillnad på hela 11 enheter.10 Motsvarande differens var 13 enheter 2016 och 16 enheter 2017. I undersökningen 2015 var skillnaden bara 1 enhet. Något har hänt. Svensk offentlig förvaltning har börjat bedömas med ideologiska och politiserade glasögon. Vänster och höger är inte lika överens längre.

Frågan är hur mönstret ser ut om vi skärskådar resultaten mer detaljerat och ser på hur olika partiers sympatisörer bedömer olika förvaltningars arbete. Svaret återfinns i tabell 6. Utfallet illustrerar mycket tydligt att olika partiers anhängare gör klart skilda utvärderingar av hur svensk offentlig förvaltning fungerar idag. Tidigare klart mindre skillnader i betyg har vuxit och blivit mer påtagliga.

När det gäller bedömningar av framförallt myndigheter men också kommunala/regionala verksamheter är de mer positiva bland anhängare till regeringspartierna (S och MP) än bland sympatisörer till oppositionspartierna. Mest negativa genomsnittsbedömningar av myndigheterna gör personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Vänsterpartister är nästan lika kritiska. Anhängare till regeringens nya stödpartier Centerpartiet och Liberalerna är något mindre negativa. Ser vi på bedömningarna av den kommunala och regionala verksamheten är sympatisörer till C och L lika positiva som anhängare till S och MP, medan även här personer som stödjer SD, KD och M, men också V är mer negativa.

10 Vänster-högerideologi har mätts på en självplaceringsskala. Personer som svarar att de varken är vänster eller höger har ett snittbetyg på +9 i SOM-undersökningen 2018. Detaljresultaten för tidigare mätningar återfinns i Holmberg 2018, fotnot 3.

13

Tabell 6 Partiernas sympatisörer bedömer hur ett antal myndigheter och verksamheter sköter sin uppgift 2018 (procentandel bra/dåligt, betygsbalans)

Partisympati V S MP C L KD M SD FI Samtliga

Myndigheter Skatteverket 73/9 68/3 73/7 80/2 80/1 66/10 63/6 46/16 63/6 65/8 Polisen 52/19 65/14 68/11 65/13 56/15 56/25 61/19 47/33 64/12 59/19 Försvaret 44/15 59/6 59/8 61/7 49/10 48/9 63/6 57/16 50/0 54/26 Valmyndigheten 69/15 57/10 65/13 64/11 65/9 60/15 51/18 29/42 59/12 53/18 Rekryteringsmyndigheten 25/16 39/9 30/6 27/9 34/15 29/12 34/10 28/17 67/0 32/12 Försäkringskassan 31/49 32/43 27/50 24/49 31/45 21/59 28/50 20/59 23/69 27/50 Arbetsförmedlingen 13/56 18/51 12/53 11/65 8/76 7/79 11/73 12/77 17/66 13/65 Migrationsverket 7/55 19/47 29/41 13/57 18/54 9/73 10/63 6/80 37/32 13/60 Medeltal 39/29 45/23 45/24 43/27 43/28 37/35 40/31 31/43 48/25 36/37 Betygsbalans +10 +22 +21 +16 +15 +2 +9 -12 +23 +10

Verksamheter Sjukvården 54/33 57/22 50/25 61/24 56/25 54/35 47/33 38/42 34/22 52/29 Äldreomsorgen 33/39 46/27 43/33 53/34 41/20 32/52 33/44 31/51 11/55 37/39 Grundskola 56/26 64/14 66/17 66/14 57/24 45/30 52/22 43/33 58/25 56/22 Förskola 68/10 72/11 76/12 76/12 71/5 54/26 67/14 58/21 46/39 68/14 Medeltal 53/27 60/19 59/22 64/21 56/19 46/36 50/28 43/37 37/35 53/26 Betygsbalans +26 +41 +37 +43 +37 +10 +22 +6 +2 +27

Kommentar: För frågans lydelse och svarsalternativ, se tabell 1 och 2. Bedömningsbetyget kan variera mellan +100 (alla svarar bra) och -100 (alla svarar dåligt). Procenten är beräknad bland personer med uppgiven kännedom om myndigheterna/verksamheterna. Det totala antalet svarspersoner varierar mellan 1 000 och 1 700.

Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

En närmare analys av hur de tre största partiernas väljare har betygsatt myndigheterna genom åren illustrerar hur bedömningarna blivit mer partipolitiserade. Skillnaden i genomsnittsbetygen på myndighetssverige mellan anhängare till S respektive M var endast 2 enheter år 2013. I SOM-undersökningen 2018 har den differensen ökat till 13 enheter. Motsvarande skillnad mellan S- och SD-sympatisörers bedömningar ökar under samma period från 27 till 34 enheter.11 Mer positiva S-anhängare skiljer sig alltmer i betygen från negativa SD-väljare och i ökande grad negativa M-sympatisörer. Bedömningsskillnaderna mellan M- och SD-anhängare förändras dock inte. De är 19 enheter 2013 och 21 enheter 2018. Sveriges hittillsvarande två regeringsbärande partier har numera sympatisörer som i ökande utsträckning gör olika bedömningar av hur svensk offentlig förvaltning fungerar. Därtill har det tredje största partiet Sverigedemokraterna anhängare som är de som är allra mest negativa i bedömningarna av hur svenska myndigheter fungerar. Så bör det inte se ut i ett idealt välfungerande samhälle. Det offentliga skall inte få olika betyg beroende på medborgarnas ideologi eller partipolitiska hemvist.

11 Skillnaderna har ökat i jämförelse med läget år 2013, men inte i jämförelse med år 2017. I SOM-mätningen 2017 var differensen mellan S-M 23 enheter, och mellan S-SD 44 enheter. Skillnaden mellan M-SD var 2017 21 enheter, samma som 2018.

14

Vad bör göras?

Vad som än ligger bakom den ökande ideologiska och partipolitiska splittringen i bedömningarna av svensk offentlig förvaltning finns anledning till eftertanke på många håll. Inte minst bör myndighetssverige rannsaka sig, liksom de politiska partierna. Dessutom, varför inte också medierna som informationsspridare och väljarna själva som betygsättare med svag eller ingen evidensbas. Varför har bedömningarna blivit mer partipolitiserade? Är de mer negativa bedömningarna på senare år berättigade? Hur kan två av välfärdssveriges viktigaste myndigheter Arbetsförmedlingen och Migrationsverket få underbetyg av samtliga riksdagspartiers väljare? Positivt nog får Valmyndigheten övervägande godkänt betyg av alla partier. Dock med undantag för Sverigedemokraterna. Finns det någon substans bakom det betyget från SD:s väljare? Vad kan ligga bakom att Sjukvården, Äldreomsorgen och Polisen är de förvaltningar som tappar mest i uppskattning? Om Skatteverket kan nå toppbetyg, varför inte också Skolverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?

Många frågor som behöver analyseras och leda till förslag på åtgärder. Varför inte en offentlig opartisk utredning? Mot den bakgrunden är en fortsättning av SOM-institutets och Statskontorets mätningar av svenska folkets bedömningar av kvaliteten på svensk offentlig förvaltning helt central. Om vi inte mäter vet vi inte vad som händer.

15

Referenser

Holmberg, Sören (2015). Mycket höga krav på offentlig verksamhet. I Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, Sören (2017). Offentlig verksamhet skall ha hög kvalitet. I Andersson, Ulrika, Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, Sören (2018). Offentlig verksamhet får sämre betyg. I Andersson, Ulrika, Carlander, Anders, Lindgren, Elina & Oskarson, Maria (red) Sprickor i fasaden. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Holmberg, Sören & Rothstein, Bo (red) (2012). Good Government. Cheltenham: Edward Elgar.

Johansson, Susanne & Holmberg, Sören (2011). Kvalitet på offentlig verksamhet. I Holmberg, Sören, Weibull, Lennart & Oscarsson, Henrik (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Kantar Sifo (2018). Myndigheternas anseende 2018. Den samhälleliga guldreserven. Stockholm: Sifo.

Pidd, Michael (2012). Measuring the Performance of Public Services. Cambridge: Cambridge University Press.

Sundell, Anders (2015). Public Administration and Corruption. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Tria, Giovanni & Valotti, Giovanni (2012). Reforming the Public Sector. Washington, DC: Brookings.

Ångström, Lars (2014). Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda – grundläggande rättsliga principer. Stockholm: Värdegrunddelegationen.

16

Svenska folkets bedömning av myndigheter 2018

Tabell 2a-10

Den nationella SOM-undersökningen

17

Tabell 2a Bedömning av myndigheters arbete, 2018 (procent, balansmått) Varken

bra eller dåligt

Mycket Ganska Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal

bra bra dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Skatteverket 18 32 21 4 2 21 2 100 1 742 50 6 +44

Polisen 14 39 20 13 4 9 1 100 1 755 53 17 +36

Försvarsmakten 10 25 23 4 2 33 3 100 1 740 35 6 +29

Valmyndigheten 15 23 21 8 5 25 3 100 1 740 38 13 +25

Rekryteringsmyndigheten 3 6 16 2 1 53 19 100 1 739 9 3 +6

Försäkringskassan 4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15

Arbetsförmedlingen 1 7 13 20 20 34 5 100 1 759 8 40 -32

Migrationsverket 2 8 20 22 22 22 4 100 1 745 10 44 -34

Kommentar: Frågan lyder: ’Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

18

Tabell 2b Bedömning av myndigheters arbete, 2010–2018 (procent, balansmått) Varken

bra eller dåligt

Mycket Ganska Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal

bra bra dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Skatteverket 2010 14 42 26 4 1 12 1 100 3 172 56 5 +51

2013 16 42 22 3 1 15 1 100 1 576 58 4 +54 2015 21 40 20 3 1 14 1 100 1 543 61 4 +57 2016 19 39 21 4 2 14 1 100 1 573 58 6 +52 2017 20 38 22 4 2 13 1 100 1 746 58 6 +52 2018 18 32 21 4 2 21 2 100 1 742 50 6 +44

Polismyndigheten 2010 14 50 20 8 3 4 1 100 3 200 64 11 +53 2013 13 46 18 14 4 4 1 100 1 592 59 18 +41

2014 16 43 17 10 5 7 2 100 1 690 59 15 +44 2015 17 42 19 11 4 6 1 100 1 543 59 15 +44 2016 12 34 18 19 10 6 1 100 1 579 46 29 +17 2017 12 39 19 17 8 4 1 100 1 766 51 25 +26 2018 14 39 20 13 4 9 1 100 1 755 53 17 +36

Trafikverket 2011 6 25 27 6 3 31 2 100 1 491 31 9 +22 2013 10 37 24 6 3 18 2 100 1 574 47 9 +38

2015 7 28 23 12 5 23 2 100 1 532 35 17 +18

Valmyndigheten 2010 13 27 24 6 2 24 4 100 3 191 40 8 +32 2018 15 23 21 8 5 25 3 100 1 740 38 13 +25

Konsumentverket 2014 9 25 19 3 1 37 6 100 1 673 34 4 +30

Naturvårdsverket 2012 7 27 25 5 2 29 5 100 1 466 34 7 +27 2016 8 27 21 3 2 33 6 100 1 573 35 5 +30

Försvarsmakten 2018 10 25 23 4 2 33 3 100 1 740 35 6 +29

SCB (Statistiska- centralbyrån) 2013 10 19 17 1 0 47 6 100 1 581 29 1 +28

Kronofogdemyndigheten 2012 7 25 22 3 2 34 7 100 1 472 32 5 +27

Centrala studie-stödsnämnden (CSN)

2010 6 20 22 8 3 33 8 100 3 180 26 11 +15 2015 10 20 16 3 1 45 5 100 1 535 30 4 +26

Kommentar: Från och med 2011 års SOM-undersökning lyder frågan: ’Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift?’. I 2010 års SOM-undersökning löd frågan ’Hur anser du att följande myndigheter sköter sitt arbete?’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018.

19

Tabell 2b forts. Bedömning av myndigheters arbete, 2010–2018 (procent, balansmått) Varken

Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans

2012 5 28 26 6 2 28 5 100 1 468 33 8

2012 7 19 23 2 1 39 9 100 1 465 26 3

2011 5 15 25 7 2 42 4 100 1 490 20 9 2014 8 22 22 8 3 33 4 100 1 683 30 11

2017 6 18 21 6 3 34 12 100 1 750 24 9

2011 1 5 15 4 1 59 15 100 1 487 6 5 2013 3 9 13 2 1 54 18 100 1 580 12 3 2015 3 8 12 2 1 57 17 100 1 535 11 3

Livsmedelsverket

Riksrevisionen

Pensionsmyndigheten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Havs- och vattenmyndigheten

Socialstyrelsen 2014 4 18 25 8 5 35 5 100 1 674 22 13

Rekryteringsmyndigheten 2018 3 6 16 2 1 53 19 100 1 739 9 3

Försäkringskassan 2010 4 17 21 24 21 11 2 100 3 212 21 45 2011 4 21 21 19 12 21 2 100 1 492 25 31 2012 4 18 27 20 15 15 3 100 1 475 22 35 2013 5 22 25 21 11 15 1 100 1 584 27 32 2014 6 20 21 18 10 21 4 100 1 686 26 28

+25

+23

+11+19

+15

+1+9+8

+9

+6

+24-6

+13-5-2

2015 6 25 21 15 9 22 2 100 1 535 31 24 +72016 6 22 22 18 9 20 3 100 1 578 28 27 +12017 4 19 21 21 16 17 2 100 1 755 23 37 -142018 4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15

Forum för levande historia 2014 2 6 11 1 1 56 23 100 1 678 8 2 +6

Skolverket 2012 3 18 30 14 6 24 5 100 1 470 21 20 +12017 3 20 28 20 9 17 3 100 1 751 23 29 -6

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018

20

Tabell 2b forts. Bedömning av myndigheters arbete, 2010–2018 (procent, balansmått) Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Inspektionen för vård och omsorg 2015 4 14 18 16 7 33 8 100 1 533 18 23 -5

Energimarknads- 2011 1 5 16 6 6 53 13 100 1 481 6 12 -6 inspektionen

Arbetsförmedlingen 2010 2 11 23 23 17 19 5 100 3 206 13 40 -27 2011 1 9 19 20 12 37 2 100 1 495 10 32 -22 2012 1 10 22 24 16 21 5 100 1 474 11 40 -29 2013 1 7 15 30 26 18 3 100 1 588 8 56 -48 2014 1 8 13 25 21 26 6 100 1 695 9 46 -37 2015 1 10 17 24 20 24 4 100 1 539 11 44 -33 2016 2 10 15 25 18 25 5 100 1 578 12 43 -31 2017 1 8 15 24 26 21 5 100 1 761 9 50 -41 2018 1 7 13 20 20 34 5 100 1 759 8 40 -32

Migrationsverket 2011 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 8 30 -22 2013 2 7 24 22 16 26 3 100 1 582 9 38 -29 2015 2 13 22 21 18 22 2 100 1 536 15 39 -24 2016 2 12 19 27 22 15 3 100 1 578 14 49 -35 2017 2 11 21 25 22 16 3 100 1 755 13 47 -34 2018 2 8 20 22 22 22 4 100 1 745 10 44 -34

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018

21

Tabell 2c Bedömning av myndigheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 (procent, balansmått) Varken

Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt procent svarande Bra Dåligt Balans Skatteverket 2010 16 48 30 4 2 100 2 752 64 6 +58 2013 19 50 26 3 2 100 1 321 69 5 +64 2015 24 47 23 4 2 100 1 301 71 6 +65 2016 22 46 25 4 3 100 1 332 68 7 +61 2017 23 45 25 5 2 100 1 508 68 7 +61 2018 23 42 27 5 3 100 1 351 55 8 +57

SCB (Statistiska centralbyrån) 2013 21 41 36 2 0 100 750 62 2 +60

Försvarsmakten 2018 16 40 35 6 3 100 1 120 56 9 +47 Polismyndigheten 2010 15 53 21 8 3 100 3 016 68 11 +57 2013 14 48 19 15 4 100 1 506 62 19 +43 2014 18 47 19 11 5 100 1 550 65 16 +49 2015 18 46 20 12 4 100 1 432 64 16 +48 2016 13 37 19 20 11 100 1 474 50 31 +19 2017 13 41 20 18 8 100 1 688 54 26 +28 2018 16 43 22 15 4 100 1 577 59 19 +40

Konsumentverket 2014 15 44 33 6 2 100 950 59 8 +51

Centrala studiestöds-nämnden (CSN)

2010 10 34 38 13 5 100 1 856 44 18 +26 2015 20 39 32 6 3 100 782 59 9 +50

Naturvårdsverket 2012 10 41 38 8 3 100 964 51 11 +40 2016 14 43 34 5 4 100 964 57 9 +48

Trafikverket 2011 9 38 40 9 4 100 1 001 47 13 +34 2013 12 46 30 8 4 100 1 254 58 12 +46 2015 10 38 30 15 7 100 1 149 48 22 +26

Valmyndigheten 2010 19 37 34 8 2 100 2 298 56 10 +46 2018 21 32 29 11 7 100 1 245 53 18 +35

Kronofogdemyndigheten 2012 12 42 36 6 3 100 873 54 9 +45 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga och som har en uppfattning. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018.

22

Tabell 2c forts. Bedömning av myndigheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 (procent, balansmått) Varken

Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt procent svarande Bra Dåligt Balans Riksrevisionen 2012 13 36 45 5 2 100 771 49 7 +42

Livsmedelsverket 2012 8 42 39 9 2 100 985 50 11 +39

Havs- och 2011 5 20 56 13 6 100 384 25 19 +6 vattenmyndigheten 2013 12 30 47 7 4 100 450 42 11 +31 2015 12 30 46 7 5 100 393 42 12 +30

Pensionsmyndigheten 2011 10 27 46 13 4 100 802 37 17 +20 2014 12 35 35 13 5 100 1 073 47 18 +29 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

2017 11 34 38 11 6 100 952 45 17 +28

Forum för levande historia 2014 10 28 51 5 6 100 345 38 11 +27

Rekryteringsmyndigheten 2018 10 22 56 8 4 100 497 32 12 +20

Socialstyrelsen 2014 7 30 42 13 8 100 992 37 21 +16

Försäkringskassan 2010 4 20 24 28 24 100 2 793 24 52 -28 2011 5 27 27 25 16 100 1 151 32 41 -9 2012 4 21 33 24 18 100 1 215 25 42 -17 2013 7 26 30 24 13 100 1 323 33 37 -4 2014 7 27 28 24 14 100 1 262 34 38 -4 2015 8 33 27 20 12 100 1 159 41 32 +9 2016 7 29 28 24 12 100 1 221 36 36 ±0 2017 5 23 27 26 19 100 1 421 28 45 -17 2018 6 21 23 27 23 100 1 188 27 50 -23

Skolverket 2012 4 26 42 19 8 100 1 051 30 27 +3 2017 4 25 35 25 11 100 1 408 29 36 -7

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga och som har en uppfattning. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018.

23

Tabell 2c forts. Bedömning av myndigheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 (procent, balansmått)

Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Summa Antal

bra bra dåligt dåligt dåligt procent svarande Bra Dåligt Balans Inspektionen för vård och omsorg 2015 6 24 31 27 12 100 916 30 39 -9

Energimarknads-inspektionen 2011 3 15 46 19 17 100 512 18 36 -18

Migrationsverket 2011 3 11 34 34 18 100 852 14 52 -38 2013 3 10 33 31 23 100 1 129 13 54 -41 2015 3 17 29 28 23 100 1 172 20 51 -31 2016 3 15 22 33 27 100 1 300 18 60 -42 2017 2 13 26 31 28 100 1 425 15 59 -44 2018 3 10 27 30 30 100 1 288 13 60 -47

Arbetsförmedlingen 2010 2 15 30 31 22 100 2 419 17 53 -36 2011 2 15 31 33 19 100 911 17 52 -35 2012 2 13 30 33 22 100 1 088 15 55 -40 2013 1 9 19 38 33 100 1 252 10 71 -61 2014 2 12 20 35 31 100 1 160 14 66 -52 2015 2 14 23 33 28 100 1 112 16 61 -45 2016 3 15 22 35 25 100 1 110 18 60 -42 2017 1 11 20 33 35 100 1 306 12 68 -56 2018 2 11 22 33 32 100 1 074 13 65 -52


24

Tabell 3 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått) Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Samtliga 4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15 Kön Kvinna 3 14 14 19 16 31 3 100 893 17 35 -18 Man 5 15 17 18 15 28 2 100 847 20 33 -13 Ålder 16–29 år 4 15 17 18 8 37 1 100 287 19 26 -7 30–49 år 5 21 17 21 17 18 1 100 501 26 38 -12 50–64 år 4 11 16 18 22 27 2 100 445 15 40 -25 65–85 år 3 10 14 16 14 38 5 100 510 13 30 -17 Utbildning1 Låg 3 11 12 18 13 36 7 100 235 14 31 -17 Medellåg 5 11 16 17 18 32 1 100 519 16 35 -19 Medelhög 4 16 15 19 16 28 2 100 433 20 35 -15 Hög 3 18 18 19 14 26 2 100 525 21 33 -12 Boendeområde Ren landsbygd 3 8 15 18 21 32 3 100 241 11 39 -28 Mindre tätort 3 15 16 16 22 25 3 100 312 18 38 -20 Stad eller större tätort 5 15 16 18 14 30 2 100 875 20 32 -12 Sthlm/Gbg/Malmö 3 16 14 23 11 31 2 100 294 19 34 -15 Region2 Stockholm 4 14 16 21 11 32 2 100 354 18 32 -14 Östra mellansverige 4 16 14 17 14 32 3 100 278 20 31 -11 Småland med öarna 5 15 16 18 15 29 2 100 154 20 33 -13 Sydsverige 3 15 17 19 14 29 3 100 280 18 33 -15 Västsverige 3 16 17 15 17 30 2 100 360 19 32 -13 Norra mellansverige 8 13 12 20 18 25 4 100 159 21 38 -17 Norrland 3 10 15 22 28 20 2 100 158 13 50 -37 Med- borgarskap

Svenskt 4 14 16 18 16 29 3 100 1 586 18 34 -16 Utländskt3 5 23 16 21 7 26 2 100 146 28 28 0

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. 1Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2Regionerna inkluderar: Stockholm (Stockholm län), Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanlands, Östergötland, Örebro och Västmanlands län), Småland med öarna (Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län), Sydsverige (Blekinge och Skåne län), Västsverige (Hallands och Västra Götalands län), Norra Mellansverige (Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län), Norrland (Västernorrlands, Jämtlands län, Västerbottens och Norrbottens län). 3Här ingår alternativen ’Medborgare i annat land’ och ’Både svensk medborgare och medborgare i annat land’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat delfrågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

25

Tabell 3 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller

dåligt Ganska dåligt

Mycket dåligt

Ingen uppfattning

Känner ej till myndigheten

Summa procent

Antal

svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga 4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15

Arbets- marknads- status

Förvärvsarbetande1 3 16 16 22 18 24 1 100 903 19 40 -21 Arbetslös2 13 28 20 9 13 14 3 100 69 31 22 +19

Ålders-/avtalspensionär 3 11 13 14 14 40 5 100 493 14 28 -14 Sjuk-/aktivitetsersättning* 7 18 20 11 29 13 2 100 45 25 40 -15 Studerande 5 8 15 21 6 44 1 100 124 13 27 -14

Hushållets årsinkomst

Max 300 000 5 15 16 15 15 31 3 100 396 20 30 -10 301 000–700 000 3 14 14 20 17 29 3 100 739 17 37 -20

Mer än 700 000 4 15 19 20 15 26 1 100 508 19 35 -16 Anställnings- sektor

Statlig 2 21 11 16 12 35 3 100 140 23 28 -5

Kommun/landsting 5 15 16 18 17 26 3 100 498 20 35 -15 Privat 3 13 16 20 16 30 2 100 887 16 36 -20 Ideell/stiftelse* 2 16 15 23 19 23 2 100 52 18 42 -24

Fackförenings- medlemskap

LO 5 13 17 22 23 18 2 100 277 18 45 -27 TCO 3 16 16 21 15 27 2 100 323 19 36 -17

SACO 4 20 16 20 15 24 1 100 158 24 35 -11 Eget hem Arbetarhem 3 15 15 19 17 29 2 100 886 18 36 -18

Tjänstemannahem 5 15 18 20 12 29 1 100 342 20 32 -12 Högre tjänstemannahem 4 15 17 16 9 37 2 100 99 19 25 -6 Företagarhem 2 16 13 23 13 30 3 100 125 18 36 -18

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår även sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. 3Här ingår svarsalternativen ’Mellan en vecka och en månad’,’ 1–3 månader’ och ’3–12 månader’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

26

Tabell 3 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter hälsotillstånd, 2018 (procent, balansmått)

Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal

bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga

4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15

Sjukskrivning Ej sjukskriven senaste 12 mån 4 14 15 18 14 32 3 100 1 272 18 32 -14

Upp till en vecka 3 18 16 18 20 24 1 100 226 21 38 -17

Mellan 1 vecka och 12 mån1 5 18 19 24 23 10 1 100 182 23 47 -24

Subjektiv hälsa2

Dålig (0–4) 5 14 14 20 22 23 2 100 187 19 42 -23

Medel (5–8) 4 14 16 19 16 29 2 100 1 069 18 35 -17

God (9–10) 4 16 16 15 14 31 4 100 472 20 29 -9

Barn Delar hushåll med barn 0–153 6 28 18 18 15 14 1 100 350 34 33 1

Barn över 15/inga barn 3 11 16 19 16 32 3 100 1 102 14 35 -21

Kommentar: 1Här ingår svarsalternativen ’Mellan en vecka och en månad’, ’1–3 månader’ och ’3–12 månader’. 2Frågan lyder: ’Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?’ och graderas på en elvagradig skala (0–10) där 0 motsvarar ’Mycket dåligt’ och 10 ’Mycket gott’. 3 Kategorin är baserad på frågan som lyder: ’Om du regelbundet delar ditt hushåll med barn, hur många är de och i vilka åldrar är de?’. Kategorin består av de som uppgivit att de delar hushåll med minst ett barn mellan 0 och 15 år. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

27

Tabell 3 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 4 15 16 18 16 29 2 100 1 743 19 34 -15

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 4 15 17 17 17 27 3 100 1 107 19 34 -15

Inte särskilt/Inte alls 4 14 14 20 14 32 2 100 621 18 34 -16 Ideologisk orientering

Klart/något till vänster 4 18 17 19 13 27 2 100 568 22 32 -10

Varken eller 3 12 16 17 17 32 3 100 455 15 34 -19

Klart/något till höger 4 13 15 19 17 30 2 100 687 17 36 -19

Partisympati Vänsterpartiet 5 18 16 20 18 21 2 100 133 23 38 -15 Socialdemokraterna 6 16 18 17 12 28 3 100 473 22 29 -7

Miljöpartiet 0 20 16 25 12 26 1 100 85 20 37 -17 Centerpartiet 3 13 18 22 11 33 0 100 145 16 33 -17 Liberalerna 3 14 13 15 10 42 3 100 105 17 25 -8

Kristdemokraterna 4 9 13 23 15 36 0 100 117 13 38 -25 Moderaterna 4 15 15 20 14 30 2 100 293 19 34 -15 Sverigedemokraterna 3 11 16 15 27 24 4 100 209 14 42 -28

Feministiskt Initiativ* 5 10 5 20 25 35 0 100 20 15 45 -30 Tittar på Aktuellt/Rapport

Dagligen 3 11 15 15 17 34 5 100 585 14 32 -18

Flera gånger/vecka1 4 14 17 19 15 30 1 100 423 18 34 -16 Någon gång/vecka eller mer sällan2

5 18 16 22 14 24 1 100 525 23 36 -13

Aldrig/ej svar 2 17 13 19 19 26 4 100 199 19 38 -19

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Inkluderar svarsalternativen ’5–6 dagar/vecka’ och ’3–4 dagar/vecka’. 2Inkluderar svarsalternativen ’1–2 dagar/vecka’ och ’Mer sällan’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

28

Tabell 4 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått) Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans Samtliga 1 7 13 20 20 34 5 100 1 759 8 40 -32 Kön Kvinna 1 6 14 18 17 38 6 100 901 7 35 -28 Man 1 7 13 22 23 29 5 100 854 8 45 -37

Ålder 16–29 år 3 11 16 24 19 26 1 100 291 14 43 -29 30–49 år 2 7 12 24 22 30 3 100 502 9 46 -37 50–64 år 0 5 14 19 26 33 3 100 449 5 45 -40 65–85 år 1 5 12 15 14 42 11 100 517 6 29 -23 Utbildning1 Låg 1 5 12 16 13 41 12 100 241 6 29 -23 Medellåg 1 9 13 20 19 35 3 100 522 10 39 -29 Medelhög 2 6 15 19 22 30 6 100 436 8 41 -33 Hög 0 6 13 23 22 32 4 100 525 6 45 -39 Boendeområde Ren landsbygd 0 7 12 15 20 38 8 100 244 7 35 -28 Mindre tätort 2 5 14 18 20 35 6 100 316 7 38 -31 Stad eller större tätort 1 7 13 23 19 32 5 100 881 8 42 -34 Sthlm/Gbg/Malmö 2 7 14 18 24 31 4 100 296 9 42 -33

Region2 Stockholm 1 7 15 19 19 34 5 100 357 8 38 -30 Östra mellansverige 1 7 9 21 21 36 5 100 280 8 42 -34 Småland med öarna 0 6 15 21 17 36 5 100 156 6 38 -32 Sydsverige 1 5 14 19 24 31 6 100 281 6 43 -37 Västsverige 1 7 12 21 20 34 5 100 365 8 41 -33 Norra mellansverige 2 4 16 20 18 32 8 100 157 6 38 -32 Norrland 2 10 13 24 19 29 3 100 163 12 43 -31 Med- borgarskap

Svenskt 1 6 13 20 20 35 5 100 1 598 7 40 -33 Utländskt3 1 9 17 17 20 27 9 100 149 10 37 -27

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. 1Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2Se kommentar i tabell 2a. 3Här ingår alternativen ’Medborgare i annat land’ och ’Både svensk medborgare och medborgare i annat land’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

29

Tabell 4 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande

Bra Dåligt Balans

Samtliga 1 7 13 20 20 34 5 100 1 759 8 40 -32


Förvärvsarbetande1 1 6 12 23 24 31 3 100 904 7 47 -40

Arbetslös2 4 15 23 30 21 6 1 100 71 19 51 -32

Ålders-/avtalspensionär 1 4 13 15 13 43 11 100 500 5 28 -23

Sjuk-/aktivitetsersättning* 0 11 13 22 27 20 7 100 45 11 49 -38

Studerande 5 12 13 16 13 39 2 100 127 17 29 -12


Max 300 000 1 8 14 15 19 36 7 100 402 9 34 -25

301 000–700 000 1 6 13 22 21 32 5 100 742 7 43 -36

Mer än 700 000 1 6 13 22 21 33 4 100 509 7 43 -36


LO 1 6 16 21 25 28 3 100 279 7 46 -39

TCO 0 6 9 20 21 40 4 100 324 6 41 -35

SACO 0 9 15 24 19 29 4 100 158 9 43 -34

Anställnings- sektor

Statlig 1 9 9 18 23 36 4 100 140 10 41 -31

Kommun/landsting 2 7 14 18 17 36 6 100 502 9 35 -26

Privat 1 6 13 22 22 31 5 100 893 7 44 -37

Ideell/stiftelse* 2 4 13 19 23 31 8 100 52 6 42 -36

Eget hem Arbetarhem 1 6 13 20 20 35 5 100 890 7 40 -33

Tjänstemannahem 1 5 15 23 23 30 3 100 343 6 46 -40

Högre tjänstemannahem 1 9 13 18 17 39 3 100 98 10 35 -25 Företagarhem 2 3 7 24 20 36 8 100 126 5 44 -39

Kommentar:. (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår även sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

30

Tabell 4 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 1 7 13 20 20 34 5 100 1 759 8 40 -32

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 1 7 14 20 21 32 5 100 1 114 8 41 -33

Inte särskilt/Inte alls 2 5 12 20 18 38 5 100 630 7 38 -31

Ideologisk orientering

Klart/något till vänster 1 8 18 20 13 34 6 100 569 9 33 -24

Varken eller 1 6 15 18 19 34 7 100 462 7 37 -30





Feministiskt Initiativ* 0 10 10 20 20 40 0 100 20 10 40 -30

Tittar på Aktuellt/Rapport

Dagligen 1 6 14 17 18 36 8 100 592 7 35 -28

Flera gånger/vecka1 1 7 12 22 18 37 3 100 426 8 40 -32 Någon gång/vecka eller mer sällan2

1 7 14 24 21 30 3 100 526 8 45 -37

Aldrig/ej svar 2 5 11 18 30 27 7 100 204 7 48 -41

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Inkluderar svarsalternativen ’5–6 dagar/vecka’, och ‘3–4 dagar/vecka’. 2Inkluderar svarsalternativen ‘1–2 dagar/vecka’ och ’Mer sällan’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

31

Tabell 5 Bedömning av Polismyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga

14 39 20 13 4 9 1 100 1 755 53 17 +36 Kön Kvinna 18 39 17 11 2 11 2 100 903 57 13 +44

Man 10 39 23 16 5 6 1 100 848 49 21 +28 Ålder 16–29 år 15 37 20 15 2 10 1 100 292 53 17 +35

30–49 år 14 37 19 15 5 9 1 100 500 51 20 +31 50–64 år 16 38 22 12 4 7 1 100 449 54 16 +38 65–85 år 13 39 19 13 3 10 3 100 514 52 16 +36

Utbildning1 Låg 17 36 19 12 2 10 4 100 243 53 14 +39 Medellåg 15 39 18 12 5 10 1 100 522 54 17 +37 Medelhög 13 39 22 14 2 8 2 100 434 52 16 +36 Hög 12 39 20 15 5 8 1 100 524 51 20 +31

Boendeområde Ren landsbygd 15 37 22 12 3 10 1 100 243 52 15 +37 Mindre tätort 14 38 20 10 4 11 3 100 317 52 14 +38 Stad eller större tätort 15 41 19 14 3 7 1 100 877 56 17 +39 Sthlm/Gbg/Malmö 12 35 20 17 6 9 1 100 298 47 23 +24

Region2 Stockholm 13 38 19 16 6 7 1 100 358 51 22 +29 Östra mellansverige 15 36 19 14 4 10 2 100 277 51 18 +33 Småland med öarna 15 37 21 15 4 6 2 100 155 52 19 +33 Sydsverige 11 40 21 14 5 8 1 100 280 51 19 +32 Västsverige 16 37 19 13 2 11 2 100 367 53 15 +38 Norra mellansverige 17 40 22 10 2 8 1 100 155 57 12 +45 Norrland 18 40 20 9 2 9 2 100 163 58 11 +47

Med- borgarskap

Svenskt 14 39 20 14 4 8 1 100 1 598 53 18 +35 Utländskt3 16 34 24 10 3 11 2 100 146 50 13 +37

Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. 1Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2För regionernas uppdelning, se tabell 2a. 3Här ingår alternativen ’Medborgare i annat land’ och ’Både svensk medborgare och medborgare i annat land’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

32

Tabell 5 forts. Bedömning av Polismyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket bra

Ganska bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

14 39 20 13 4 9 1 100 1 755 53 17 +36


Förvärvsarbetande1 14 39 20 14 4 8 1 100 907 53 18 +35 Arbetslös2 21 42 24 7 3 3 0 100 71 63 10 +53 Ålders-/avtalspensionär 13 39 19 13 3 10 3 100 498 52 16 +36 Sjuk-/aktivitetsersättning* 16 44 11 13 7 9 0 100 45 60 20 +40 Studerande 14 33 21 13 3 14 2 100 125 47 16 +31


Max 300 000 15 38 17 11 5 12 2 100 399 53 16 +37 301 000–700 000 15 38 21 13 3 8 2 100 743 53 16 +37 Mer än 700 000 12 42 20 17 3 6 0 100 508 54 20 +34


LO 19 37 20 13 3 5 3 100 279 56 16 +40 TCO 15 42 19 11 4 8 1 100 324 57 15 +42 SACO 12 42 17 15 3 10 1 100 158 52 18 +36


Statlig 13 35 23 17 2 8 2 100 142 48 19 +29 Kommun/landsting 19 39 16 12 3 9 2 100 499 58 15 +43 Privat 12 40 21 15 4 7 1 100 887 52 19 +33 Ideell/stiftelse 15 38 13 10 10 12 2 100 52 53 20 +33

Eget hem Arbetarhem 14 40 18 14 3 10 1 100 883 54 17 +37 Tjänstemannahem 15 38 21 14 4 7 1 100 342 53 18 +35 Högre tjänstemannahem 18 33 19 14 6 9 1 100 100 51 20 +31 Företagarhem 9 37 25 19 2 6 2 100 126 46 21 +25

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår även sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativet ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

33

Tabell 5 forts. Bedömning av Polismyndighetens arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

14 39 20 13 4 9 1 100 1 755 53 17 +36

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 15 38 20 14 4 7 2 100 1 109 53 18 +35 Inte särskilt/Inte alls 14 40 20 11 3 11 1 100 631 54 14 +40


Klart/något till vänster 13 40 20 13 3 10 1 100 571 53 16 +37 Varken eller 17 37 18 12 3 10 3 100 460 54 15 +39 Klart/något till höger 13 38 21 15 5 7 1 100 688 51 20 +31

Partisympati Vänsterpartiet 8 37 25 14 4 11 1 100 133 45 18 +27 Socialdemokraterna 19 39 19 10 2 9 2 100 478 58 12 +46

Miljöpartiet 11 51 19 9 1 9 0 100 85 62 10 +52 Centerpartiet 10 49 20 11 1 8 1 100 146 59 12 +47 Liberalerna 13 34 25 11 1 13 3 100 105 47 12 +35

Kristdemokraterna 13 40 18 18 5 5 1 100 119 53 23 +30 Moderaterna 15 43 19 15 3 5 0 100 296 58 18 +40 Sverigedemokraterna 13 30 18 21 10 6 2 100 210 43 31 +12 Feministiskt Initiativ* 10 45 20 10 0 15 0 100 20 55 10 +45


Dagligen 14 38 20 13 4 9 2 100 592 52 17 +35 Flera gånger/vecka1 15 42 20 12 2 8 1 100 423 57 14 +43 Någon gång/vecka eller mer sällan2 12 38 20 17 4 8 1 100 527 50 21 +29 Aldrig/ej svar 20 37 18 10 5 9 1 100 202 57 15 +42

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Inkluderar svarsalternativen ‘5–6 dagar/vecka’, och ‘3–4 dagar/vecka’. 2Inkluderar svarsalternativen ‘1–2 dagar/vecka’, och ’Mer sällan’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

34

Tabell 6 Bedömning av Valmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått) Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning myndigheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga 15 23 21 8 5 25 3 100 1 740 38 13 +25 Kön Kvinna 14 22 20 6 4 31 3 100 897 36 10 +26 Man 16 24 21 10 6 20 3 100 839 40 16 +24 Ålder 16–29 år 13 26 18 9 6 23 5 100 287 39 15 +24 30–49 år 16 23 19 10 7 23 2 100 498 39 17 +22 50–64 år 13 24 24 9 4 24 2 100 447 37 13 +24 65–85 år 18 20 20 4 4 29 5 100 508 38 8 +30




Med- borgarskap


Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 2a. 1Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2För regionernas uppdelning se tabell 2a. 3Här ingår alternativen ’Medborgare i annat land’ och ’Både svensk medborgare och medborgare i annat land’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

35

Tabell 6 forts. Bedömning av Valmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

15 23 21 8 5 25 3 100 1 740 38 13 +25




Max 300 000 14 21 18 8 5 29 5 100 395 35 13 +22 301 000–700 000 17 22 22 7 5 25 2 100 740 39 12 +27 Mer än 700 000 16 27 20 10 4 21 2 100 507 43 14 +29


LO 7 25 28 8 6 23 3 100 276 32 14 +18 TCO 14 23 22 8 4 27 2 100 325 37 12 +25 SACO 26 28 14 8 3 20 1 100 158 54 11 +43


Statlig 24 14 16 9 4 30 3 100 141 38 13 +25 Kommun/landsting 15 24 21 5 4 26 5 100 500 39 9 +30 Privat 14 24 22 9 6 23 2 100 879 38 15 +23 Ideell/stiftelse 23 21 21 10 2 21 2 100 52 45 12 +32


Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

36

Tabell 6 forts. Bedömning av Valmyndighetens arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande Bra Dåligt

Balans

Samtliga

15 23 21 8 5 25 3 100 1 740 38 13 +25

Politiskt intresse






Kristdemokraterna 15 26 18 8 3 28 2 100 119 41 11 +30 Moderaterna 13 23 22 9 4 27 2 100 298 36 13 +23 Sverigedemokraterna 10 14 24 15 19 15 3 100 209 24 34 -10

Feministiskt Initiativ* 20 30 25 10 0 15 0 100 20 50 10 +40


Dagligen 18 21 23 6 4 25 3 100 585 39 10 +29 Flera gånger/vecka1 14 28 19 8 3 26 2 100 423 41 11 +31 Någon gång/vecka eller mer sällan2

14 22 20 10 7 24 3 100 523 36 17 +19

Aldrig/ej svar 13 22 18 8 10 23 6 100 198 35 18 +17


37

Tabell 7 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

2 8 20 22 22 22 4 100 1 745 10 44 -34 Kön Kvinna 2 8 19 22 20 25 4 100 897 10 42 -32

Man 3 8 21 22 24 19 3 100 844 11 46 -35

Ålder 16–29 år 3 8 21 25 18 23 2 100 289 11 43 -32 30–49 år 2 9 21 23 22 21 2 100 499 11 45 -34 50–64 år 2 7 22 21 25 21 2 100 445 9 46 -37 65–85 år 2 7 18 20 21 25 7 100 512 9 41 -32

Utbildning1 Låg 3 6 15 18 23 25 10 100 240 9 41 -32 Medellåg 2 6 18 21 26 25 2 100 519 8 47 -39 Medelhög 2 9 21 21 21 23 3 100 432 11 42 -31 Hög 2 9 24 26 18 19 2 100 523 11 44 -33

Boendeområde Ren landsbygd 2 7 19 19 26 22 5 100 241 9 45 -36 Mindre tätort 2 9 19 16 24 24 6 100 312 11 40 -29 Stad eller större tätort 3 8 20 24 21 21 3 100 879 11 45 -34 Sthlm/Gbg/Malmö 0 7 22 25 20 24 2 100 292 7 45 -38

Region2 Stockholm 2 7 22 23 22 22 2 100 355 9 45 -36 Östra mellansverige 3 8 18 21 25 21 4 100 277 11 46 -35 Småland med öarna 1 6 17 21 26 24 5 100 156 7 47 -40 Sydsverige 3 9 22 21 18 23 4 100 278 12 39 -27 Västsverige 1 8 19 23 22 23 4 100 363 9 45 -36 Norra mellansverige 4 9 14 21 26 23 3 100 155 13 47 -34 Norrland 1 6 27 19 20 24 3 100 161 7 39 -32

Med- borgarskap

Svenskt 2 8 20 22 22 23 3 100 1 589 10 44 -34 Utländskt3 6 8 22 22 17 20 5 100 145 14 39 -25


38

Tabell 7 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

2 8 20 22 22 22 4 100 1 745 10 44 -34



Arbetslös2 4 10 26 24 17 13 6 100 70 14 41 -27

Ålders-/ avtalspensionär 2 8 17 21 22 24 6 100 496 10 43 -33


Studerande 2 7 18 21 19 31 2 100 126 9 40 -31


Max 300 000 3 6 21 16 23 27 4 100 397 9 39 -30

301 000–700 000 2 7 18 25 23 21 4 100 739 9 48 -39

Mer än 700 000 1 9 24 24 22 18 2 100 506 10 46 -36


LO 1 7 21 21 23 24 3 100 274 8 44 -36

TCO 1 10 21 23 23 21 1 100 324 11 46 -35

SACO 3 13 26 29 16 12 1 100 158 16 45 -29 Anställnings- sektor

Statlig 4 11 17 19 24 21 4 100 140 15 43 -28

Kommunal/landsting 2 7 22 23 18 23 5 100 499 9 41 -32

Privat 2 8 20 22 24 21 3 100 883 10 46 -36

Ideell/stiftelse 2 4 23 23 25 19 4 100 52 6 48 -42 Eget hem Arbetarhem 2 6 21 21 23 24 3 100 882 8 44 -36

Tjänstemannahem 2 9 20 27 21 19 2 100 340 11 48 -37 Högre tjänstemannahem 2 8 19 23 20 26 2 100 99 10 43 -33 Företagarhem 2 6 13 26 27 21 5 100 127 8 53 -45

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Förvärvsarbetande inkluderar även sjukskriven och föräldraledig. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder’/genomgår arbetsmarknadsutbildning och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

39

Tabell 7 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

2 8 20 22 22 22 4 100 1 745 10 44 -34

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 2 8 22 23 23 19 3 100 1 109 10 46 -36 Inte särskilt/Inte alls 2 6 17 21 20 30 4 100 621 8 41 -33


Klart/något till vänster 2 11 25 21 15 22 4 100 569 13 36 -23 Varken eller 2 6 18 19 23 26 6 100 456 8 42 -34 Klart/något till höger 2 6 17 24 28 21 2 100 686 8 52 -44




Feministiskt Initiativ* 5 25 25 15 10 20 0 100 20 30 25 5


Dagligen 2 9 20 20 23 21 5 100 586 11 43 -32 Flera gånger/vecka1 2 8 22 24 18 24 2 100 423 10 42 -32 Någon gång/vecka eller mer sällan2

2 6 20 24 23 23 2 100 522 8 47 -39

Aldrig/ej svar 3 8 16 18 27 22 6 100 203 11 45 -34


40

Tabell 8 Bedömning av Skatteverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande

Bra Dåligt Balans

Samtliga

18 32 21 4 2 21 2 100 1 742 50 6 +44 Kön Kvinna 17 33 20 2 1 25 2 100 897 50 3 +47

Man 19 32 23 5 3 17 1 100 842 51 8 +43

Ålder 16–29 år 10 35 20 5 2 27 1 100 289 45 7 +38 30–49 år 19 34 20 4 3 19 1 100 500 53 7 +46 50–64 år 18 33 25 2 1 20 1 100 446 51 3 +48 65–85 år 22 30 20 3 1 21 3 100 507 51 4 +48




Med- borgarskap



41

Tabell 8 forts. Bedömning av Skatteverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

18 32 21 4 2 21 2 100 1 742 50 6 +44




Max 300 000 16 34 19 3 3 22 3 100 395 50 6 +44 301 000–700 000 19 31 22 4 2 21 1 100 742 50 6 +44 Mer än 700 000 19 34 22 4 2 18 1 100 509 53 6 +47


LO 12 36 29 1 3 18 1 100 278 48 4 +44 TCO 17 34 22 4 1 21 1 100 324 51 5 +46 SACO 32 33 17 2 1 15 0 100 158 65 3 +62


Statlig 25 31 17 2 0 23 2 100 141 56 2 +54 Kommunal/landsting 16 33 22 3 1 22 3 100 501 49 4 +45 Privat 18 32 23 5 3 18 1 100 882 50 8 +42 Ideell/stiftelse 17 44 12 4 0 21 2 100 52 61 4 +57


Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I gruppen ’Förvärvsarbetande’ ingår sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

42

Tabell 8 forts. Bedömning av Skatteverkets arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

18 32 21 4 2 21 2 100 1 742 50 6 +44

Politiskt intresse




Partisympati Vänsterpartiet 17 41 14 5 2 19 2 100 133 58 7 +51 Socialdemokraterna 20 31 22 2 1 21 3 100 472 51 3 +48 Miljöpartiet 22 38 16 5 1 18 0 100 85 60 6 +54 Centerpartiet 14 48 14 1 1 21 1 100 146 62 2 +60 Liberalerna 23 35 14 0 1 26 1 100 105 58 1 +57 Kristdemokraterna 24 33 21 8 1 13 0 100 119 57 9 +48 Moderaterna 16 32 24 4 1 23 0 100 297 48 5 +43 Sverigedemokraterna 14 24 31 6 6 18 1 100 207 38 12 +26




14 33 23 4 2 23 1 100 525 47 6 +41

Aldrig/ej svar 17 30 17 7 4 22 3 100 198 47 11 +36


43

Tabell 9 Bedömning av Försvarsmaktens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande

Bra Dåligt Balans

Samtliga

10 25 23 4 2 33 3 100 1 740 35 6 +29 Kön Kvinna 10 22 20 2 1 41 4 100 896 32 3 +29

Man 11 30 25 5 3 24 2 100 840 41 8 +33

Ålder 16–29 år 14 28 17 5 1 32 3 100 289 42 6 +36 30–49 år 10 24 22 4 3 35 2 100 497 34 7 +27 50–64 år 9 26 25 3 2 32 3 100 446 35 5 +30 65–85 år 10 25 23 4 2 31 5 100 508 35 6 +29




Med- borgarskap



44

Tabell 9 forts. Bedömning av Försvarsmaktens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

10 25 23 4 2 33 3 100 1 740 35 6 +29




Max 300 000 13 22 20 4 3 35 3 100 396 35 7 +28 301 000–700 000 9 25 24 4 2 32 4 100 741 34 6 +28 Mer än 700 000 10 29 23 4 1 31 2 100 506 39 5 +34


LO 12 23 25 3 3 31 3 100 278 35 6 +29 TCO 8 27 22 3 2 35 3 100 325 35 5 +30 SACO 8 27 22 6 2 33 2 100 158 35 8 +27





45

Tabell 9 forts. Bedömning av Försvarsmaktens arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

10 25 23 4 2 33 3 100 1740 35 6 +29

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 11 28 24 4 2 29 2 100 1108 39 6 +33 Inte särskilt/Inte alls 9 21 21 3 2 39 5 100 617 30 5 +25





Kristdemokraterna 5 27 28 4 2 31 3 100 119 32 6 +26 Moderaterna 14 29 21 2 2 30 2 100 295 43 4 +39 Sverigedemokraterna 13 30 20 7 5 23 2 100 208 43 12 +31




10 25 21 5 2 35 2 100 522 35 7 +28

Aldrig/ej svar 12 20 16 5 5 35 7 100 199 32 10 +22


46

Tabell 10 Bedömning av Rekryteringsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande

Bra Dåligt Balans

Samtliga

3 6 16 2 1 53 19 100 1 739 9 3 +6 Kön Kvinna 2 6 13 2 1 56 20 100 896 7 3 +5

Man 4 7 20 3 1 47 18 100 840 11 4 +7

Ålder 16–29 år 5 9 22 3 1 43 17 100 290 14 4 +10 30–49 år 2 4 13 1 2 53 25 100 497 6 3 +3 50–64 år 2 6 17 3 1 56 15 100 446 8 4 +4 65–85 år 3 7 15 1 1 56 17 100 506 10 2 +8




Med- borgarskap



47

Tabell 10 forts. Bedömning av Rekryteringsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga

3 6 16 2 1 53 19 100 1 739 9 3 +6




Max 300 000 4 8 17 4 2 52 13 100 395 12 6 +6 301 000–700 000 3 5 17 2 1 53 19 100 740 8 3 +5 Mer än 700 000 2 5 13 1 1 54 24 100 507 7 2 +5


LO 3 10 23 2 2 46 14 100 277 13 4 +9 TCO 2 4 13 2 0 62 17 100 324 6 2 +4 SACO 2 2 8 1 1 49 37 100 158 4 2 +2





48

Tabell 10 forts. Bedömning av Rekryteringsmyndighetens arbete efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 3 6 16 2 1 53 19 100 1 739 9 3 +6

Politiskt intresse






Kristdemokraterna 3 5 15 2 2 53 20 100 119 8 4 +4 Moderaterna 4 4 14 2 1 56 19 100 296 8 3 +5 Sverigedemokraterna 4 7 23 4 3 48 11 100 208 11 7 +4




2 6 16 2 1 52 21 100 523 8 3 +5

Aldrig/ej svar 7 5 17 2 2 44 23 100 199 12 4 +8


49

Svenska folkets bedömning av Regionala/Kommunala verksamheter 2018

Tabell 11a-15

50

Tabell 11a Bedömning av Regionala/Kommunala verksamheters arbete, 2010–2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning

Känner ej till verksamheten

Summa procent

Antal

svarande

Bra Dåligt Balans Räddningstjänsten 2010 26 38 10 1 0 19 6 100 3 208 64 1 +63 Renhållningen 2012 21 48 18 6 1 4 2 100 1 477 69 7 +62 Förskolan 2011 13 29 9 4 2 28 15 100 1 489 42 6 +36 2014 10 32 12 6 2 29 9 100 1 691 42 8 +34 2018 12 29 11 6 3 29 10 100 1 764 41 9 +32

Grundskolan 2010 8 37 17 10 2 17 9 100 3 202 45 12 +33 2011 8 31 13 6 3 28 11 100 1 490 39 9 +30 2012 8 32 17 9 3 20 11 100 1 479 40 12 +28 2013 7 31 17 13 5 18 9 100 1 587 38 18 +20 2014 7 30 14 13 4 22 10 100 1 690 37 17 +20 2015 7 32 14 15 5 19 8 100 1 533 39 20 +19 2016 7 35 14 12 5 18 9 100 1 583 42 17 +25 2017 6 32 16 13 5 18 10 100 1 751 38 18 +20 2018 8 28 15 10 4 23 12 100 1 763 36 14 +22 Sjukvården 2010 13 49 18 11 4 4 1 100 3 221 62 15 +47 2011 14 47 16 13 4 5 1 100 1 496 61 17 +44 2012 13 46 20 12 5 3 1 100 1 484 59 17 +42 2013 9 39 22 17 7 4 2 100 1 598 48 24 +24 2014 11 39 18 18 8 5 1 100 1 707 50 26 +24 2015 10 35 19 20 10 5 1 100 1 543 45 30 +15 2016 10 37 17 21 9 4 2 100 1 583 47 30 +17 2017 9 35 18 22 11 4 1 100 1 762 44 33 +11 2018 10 38 18 19 9 5 1 100 1 769 48 28 +20 Kollektivtrafiken 2011 9 36 18 15 8 11 3 100 1 491 45 23 +22 2013 11 32 20 16 9 9 3 100 1 597 43 25 +18 Äldreomsorgen 2010 6 29 20 15 5 17 8 100 3 222 35 20 +15 2012 5 27 23 14 5 18 8 100 1 480 32 19 +13 2015 5 19 17 22 11 21 5 100 1 539 24 33 -9 2016 4 22 17 21 11 18 7 100 1 585 26 32 -6 2017 4 20 17 21 12 20 6 100 1 762 24 33 -9 2018 4 23 17 18 9 24 5 100 1 768 27 27 0 Plan- och byggfrågor 2012 4 21 23 10 4 28 10 100 1 472 25 14 +11

Kommentar: Frågan lyder: ’Hur tycker du att den verksamhet fungerar som bedrivs på följande områden i det landsting/region eller kommun där du bor?’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat respektive delfråga. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Rangordningen i tabellen följer högst förtroendebalans något år. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010–2018.

51

Tabell 11b Bedömning av verksamheters arbete bland de som har en åsikt, 2010–2018 (procent, balansmått)

Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt procent svarande Bra Dåligt Balans Räddningstjänsten 2010 35 50 14 1 0 100 2 405 85 1 +84 Förskolan 2011 23 51 17 6 3 100 843 74 9 +65 2014 17 51 19 10 3 100 1 048 68 13 +55 2018 20 48 18 9 5 100 1 076 68 14 +54 Renhållningen 2012 22 51 19 6 2 100 1 390 73 8 +65 Grundskolan 2010 12 50 22 13 3 100 2 359 62 16 +46 2011 13 51 22 10 4 100 901 64 14 +50 2012 11 47 25 13 4 100 1 019 58 17 +41 2013 9 43 23 18 7 100 1 166 52 25 +27 2014 11 45 20 19 5 100 1 143 56 24 +32 2015 10 45 19 20 6 100 1 111 55 26 +29

2016 10 47 20 16 7 100 1 150 57 23 +34 2017 9 44 23 17 7 100 1 273 53 24 +29 2018 12 44 22 16 6 100 1 145 56 22 +34

Sjukvården 2010 14 51 19 12 4 100 3 058 65 16 +49 2011 15 50 17 14 4 100 1 398 65 18 +47 2012 13 49 21 12 5 100 1 411 62 17 +45 2013 9 42 23 18 8 100 1 508 51 26 +25 2014 12 42 19 19 8 100 1 603 54 27 +27 2015 11 37 20 21 11 100 1 449 48 32 +16 2016 10 40 18 22 10 100 1 497 50 32 +18 2017 10 37 18 24 11 100 1 672 47 35 +12 2018 11 41 19 20 9 100 1 670 52 29 +23

Kollektivtrafiken 2011 11 42 21 17 9 100 1 283 53 26 +27 2013 13 36 22 19 10 100 1 400 49 29 +20 Äldreomsorgen 2010 8 39 27 20 6 100 2 433 47 26 +21 2012 7 36 30 20 7 100 1 102 43 27 +16 2015 6 27 23 29 15 100 1 128 33 44 -11 2016 5 30 23 27 15 100 1 185 35 42 -7 2017 5 27 23 29 16 100 1 301 32 45 -13 2018 5 32 24 26 13 100 1 250 37 39 -2

Plan- och byggfrågor 2012 7 34 37 16 6 100 911 41 22 +19


52

Tabell 12 Bedömning av hur Sjukvården fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal

svarande Bra Dåligt Balans Samtliga 10 38 18 19 9 5 1 100 1 769 48 28 +20

Kön Kvinna 10 39 17 20 10 3 1 100 911 49 30 +19

Man 10 37 19 19 8 6 1 100 854 47 27 +20

Ålder 16–29 år 9 31 17 20 12 10 1 100 292 40 32 +8

30–49 år 7 34 21 22 11 4 1 100 499 41 33 +8

50–64 år 10 41 16 20 9 4 0 100 451 51 29 +22

65–85 år 14 45 17 15 5 3 1 100 527 59 20 +39

Utbildning1 Låg 14 42 19 15 4 5 1 100 249 56 19 +37

Medellåg 10 34 21 20 10 5 0 100 524 44 30 +14

Medelhög 11 41 14 19 9 5 1 100 437 52 28 +24

Hög 8 40 17 21 9 4 1 100 525 48 30 +18

Boendeområde Ren landsbygd 11 38 19 20 9 2 1 100 246 49 29 +20

Mindre tätort 9 41 20 20 7 3 0 100 319 50 27 +23

Stad eller större tätort 11 39 17 18 9 5 1 100 884 50 27 +23

Sthlm/Gbg/Malmö 8 35 18 24 10 5 0 100 298 43 34 +9

Region2 Stockholm 9 37 17 22 9 6 0 100 358 46 31 +15

Östra mellansverige 12 39 13 18 10 7 1 100 280 51 28 +23

Småland med öarna 15 47 22 11 3 1 1 100 156 62 14 +48

Sydsverige 9 35 21 20 9 5 1 100 284 44 29 +15

Västsverige 8 35 20 22 9 5 1 100 370 543 31 +12

Norra mellansverige 11 37 17 18 10 4 3 100 156 48 28 +20

Norrland 8 41 15 19 12 4 1 100 165 49 31 +18

Med- borgarskap


Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 11a. 1Låg = ej fullgjord obligatorisk skola eller grundskola, Medellåg = gymnasium, folkhögskola eller motsvarande, Medelhög = eftergymnasial utbildning, men ej examen från högskola/universitet, Hög = examen från högskola/universitet. 2För regionernas uppdelning se tabell 2a. 3Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

53

Tabell 12 forts. Bedömning av hur Sjukvården fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått) Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal

bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning verksamheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga 10 38 18 19 9 5 1 100 1 769 48 28 +20


Förvärvsarbetande1 7 37 18 22 10 5 1 100 905 42 32 +12 Arbetslös2 13 24 22 21 8 6 6 100 71 37 29 +8 Ålders-/avtalspensionär 14 44 18 16 4 3 1 100 510 58 20 +38 Sjuk/aktivitetsersättning* 7 40 13 16 18 4 2 100 45 47 34 +13 Studerande 13 35 15 15 11 10 1 100 124 48 26 +22


Max 300 000 13 37 17 17 9 6 1 100 404 50 26 +24 301 000–700 000 10 37 19 20 9 4 1 100 747 47 29 +18 Mer än 700 000 8 40 18 20 9 4 1 100 508 48 29 +19



Fackförbund LO 10 42 17 16 11 4 0 100 282 52 27 +25 TCO 7 38 18 23 9 4 1 100 324 45 32 +13 SACO 9 42 15 22 8 3 1 100 158 51 30 +21

Yrkesområde Vårdrelaterade yrken 7 42 15 23 11 2 0 100 150 49 34 +15 Övriga 10 39 18 19 8 5 1 100 1 465 49 27 +22


Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen: ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

54

Tabell 12 forts. Bedömning av hur Sjukvården fungerar efter hälsotillstånd, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 10 38 18 19 9 5 1 100 1 769 48 28 +20

Sjukskrivning Ej sjukskriven de senaste 12 mån 10 39 19 18 8 5 1 100 1 289 49 26 +23 Upp till en vecka 7 41 15 23 9 5 0 100 226 48 32 +16 Mellan 1 vecka och 12 mån1 10 35 16 21 14 3 1 100 183 45 35 +10 Subjektiv hälsa2

Dålig (0–4) 6 30 23 18 17 4 2 100 190 36 35 +1

Medel (5–8) 9 38 20 21 7 5 0 100 1 082 47 28 +19 God (9–10) 14 42 12 16 9 5 2 100 479 56 25 +31

Kommentar: 1Här ingår svarsalternativen: ’Mellan en vecka och en månad’, ’1–3 månader’ och ’3–12 månader’. 2Frågan lyder: ’Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?’ och graderas på en elvagradig skala (0–10) där 0 motsvarar ’Mycket dåligt’ och 10 ’Mycket gott’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

55

Tabell 12 forts. Bedömning av hur Sjukvården fungerar efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Varken Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket Ingen Känner ej till Summa Antal bra bra dåligt dåligt dåligt uppfattning verksamheten procent svarande Bra Dåligt Balans

Samtliga 10 38 18 19 9 5 1 100 1 769 48 28 +20

Politiskt intresse

Mycket/Ganska intr. 11 40 17 19 8 4 1 100 1 115 51 27 +24

Inte särskilt/Inte alls 8 35 20 20 9 7 1 100 639 43 29 +14


Klart/något till vänster 12 41 18 17 6 5 1 100 574 53 23 +30

Varken eller 9 36 18 22 9 5 1 100 468 45 31 +14 Klart/något till höger 9 37 18 19 11 5 1 100 691 46 30 +16



Kristdemokraterna 10 42 11 23 11 3 0 100 120 52 34 +18 Moderaterna 8 37 20 22 10 3 0 100 297 43 32 +13

Sverigedemokraterna 7 29 19 21 18 5 1 100 211 36 39 -3




6 34 20 22 11 6 1 100 525 40 33 +7

Aldrig/ej svar 10 27 22 17 12 10 2 100 206 37 29 +8

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Inkluderar svarsalternativen ‘5–6 dagar/vecka’ och ‘3–4 dagar/vecka’. 2Inkluderar svarsalternativen ‘1–2 dagar/vecka’ och ’Mer sällan’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

56

Tabell 13 Bedömning av hur Äldreomsorgen fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 4 23 17 18 9 24 5 100 1 768 27 27 0

Kön Kvinna 4 24 15 19 10 23 5 100 912 28 29 -1

Man 3 22 18 18 8 25 6 100 852 25 26 -1

Ålder 16–29 år 4 17 11 15 11 37 5 100 292 21 26 -5

30–49 år 2 16 15 18 8 35 6 100 499 18 26 -8

50–64 år 3 25 17 21 11 16 7 100 451 28 32 -4

65–85 år 6 31 21 17 7 14 4 100 526 37 24 +13

Utbildning1 Låg 7 29 19 14 10 18 3 100 249 36 24 +12

Medellåg 5 22 19 20 11 19 4 100 524 27 31 -4

Medelhög 3 22 17 18 8 24 8 100 439 25 26 -1

Hög 2 22 13 18 8 31 6 100 524 22 26 -2


Mindre tätort 5 26 22 14 8 20 5 100 319 31 22 +9


Sthlm/Gbg/Malmö 2 14 11 18 15 33 7 100 296 16 33 -17

Region2 Stockholm 1 18 15 15 10 34 7 100 359 19 25 -6



Sydsverige 3 23 17 15 11 25 6 100 282 26 26 0

Västsverige 3 21 16 22 9 23 6 100 371 24 31 -7


Norrland 5 24 24 19 10 15 3 100 163 29 29 0

Med- borgarskap

Svenskt 4 24 17 18 9 23 5 100 1 609 28 27 +1

Utländskt3 4 21 11 16 9 30 9 100 147 25 25 0


57

Tabell 13 forts. Bedömning av hur Äldreomsorgen fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 4 23 17 18 9 24 5 100 1 768 27 27 0



Arbetslös2 10 25 11 14 7 19 14 100 70 35 21 +14

Ålders-/avtalspensionär 6 31 20 18 7 14 4 100 509 37 25 +12


Studerande 4 18 13 12 8 42 3 100 126 22 20 +2 Hushållets årsinkomst

Max 300 000 6 26 16 15 11 21 5 100 404 32 26 +6 301 000–700 000 4 23 17 20 9 22 5 100 748 27 29 -2 Mer än 700 000 1 22 16 18 8 29 6 100 506 23 26 -3

Fackförbund LO 5 26 19 19 14 12 5 100 280 31 33 -2

TCO 2 18 16 20 7 31 6 100 324 20 27 -7

SACO 1 21 11 15 6 36 10 100 157 22 21 +1


Statlig 4 22 11 19 9 27 8 100 141 26 28 -2 Kommunal/landsting 6 27 17 19 9 17 5 100 507 33 28 +5 Privat 2 21 17 18 9 27 6 100 893 23 27 -4

Ideell/stiftelse 0 32 17 12 8 25 6 100 52 32 20 +12

Eget hem Arbetarhem 4 22 18 21 10 21 4 100 895 26 31 -5 Tjänstemannahem 1 21 14 16 9 30 9 100 345 22 25 -3 Högre tjänstemannahem 3 16 12 14 6 39 10 100 99 19 20 -1 Företagarhem 1 21 13 19 8 32 6 100 126 22 27 -5

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1 I kategorin ’Förvärvsarbetande’ ingår sjukskrivna och föräldralediga. 2Här ingår svarsalternativen ’Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/genomgår arbetsmarknadsutbildning’ och ’Arbetslös’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

58

Tabell 13 forts. Bedömning av hur Äldreomsorgen fungerar efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 4 23 17 18 9 24 5 100 1 768 27 27 0

Politiskt intresse


Inte särskilt/Inte alls 3 21 17 19 9 26 5 100 638 24 28 -4



Varken eller 4 25 17 20 11 18 5 100 465 29 31 -2


Partisympati Vänsterpartiet 3 19 19 17 8 29 5 100 133 22 25 -3 Socialdemokraterna 7 28 21 14 7 18 5 100 487 35 21 +14


Kristdemokraterna 3 21 12 26 13 22 3 100 120 24 39 -15 Moderaterna 1 22 16 22 9 25 5 100 296 22 31 -8 Sverigedemokraterna 4 21 15 23 17 16 4 100 209 25 40 -15 Feministiskt Initiativ* 5 0 15 15 10 45 10 100 20 5 25 -20



1 17 16 18 9 33 6 100 528 18 27 -9

Aldrig/ej svar 8 21 15 15 10 25 6 100 205 29 25 +4

Kommentar: (*)Observera fåtal svarspersoner. 1Inkluderar svarsalternativen ‘5–6 dagar/vecka’, och ‘3–4 dagar/vecka’. 2Inkluderar svarsalternativen ‘1–2 dagar/vecka’ och ’Mer sällan’. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

59

Tabell 14 Bedömning av hur Grundskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 8 28 15 10 4 23 12 100 1 763 36 14 +22

Kön Kvinna 8 30 14 10 3 23 12 100 905 38 13 +25

Man 7 29 15 11 4 23 11 100 854 36 15 +21

Ålder 16–29 år 9 22 15 15 3 30 6 100 291 31 18 +13

30–49 år 9 34 13 10 5 21 8 100 502 43 15 +28

50–64 år 6 29 15 13 4 21 12 100 452 35 17 +18

65–85 år 7 27 15 6 3 24 18 100 518 34 9 +25

Utbildning1 Låg 8 27 13 8 2 27 15 100 244 35 10 +25

Medellåg 7 28 15 13 4 22 11 100 521 35 17 +18

Medelhög 9 28 16 10 3 21 13 100 438 37 13 +24

Hög 6 31 13 10 4 25 11 100 526 37 14 +23


Mindre tätort 7 32 21 10 1 18 11 100 321 39 11 +28


Sthlm/Gbg/Malmö 5 23 13 13 8 25 13 100 297 28 21 +7




Sydsverige 7 28 19 10 2 23 11 100 284 35 12 +23

Västsverige 6 29 15 12 4 20 14 100 369 35 16 +19


Norrland 8 42 13 8 2 18 9 100 163 50 10 +40

Med- borgarskap



60

Tabell 14 forts. Bedömning av hur Grundskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 8 28 15 10 4 23 12 100 1 763 36 14 +22


Förvärvsarbetande1 7 30 16 11 4 23 9 100 906 37 15 +22

Arbetslös2 10 37 11 14 1 14 13 100 72 47 15 +32


Sjuk-/aktivitetsersättning* 7 22 18 9 7 26 11 100 45 29 16 +13


Max 300 000 6 26 13 8 4 28 15 100 401 32 12 +20 301 000–700 000 8 28 14 11 3 23 13 100 747 36 14 +22 Mer än 700 000 8 35 16 10 3 20 8 100 509 43 13 +30

Fackförbund LO 8 31 15 10 3 20 13 100 280 39 13 +26

TCO 6 31 17 10 2 22 12 100 325 37 12 +25

SACO 6 30 12 11 3 29 9 100 158 36 14 +22


Statlig 7 21 10 11 4 31 16 100 142 28 15 +13 Kommunal/landsting 8 32 14 11 3 19 13 100 504 40 14 +26 Privat 7 29 15 9 3 26 11 100 892 36 12 +24




61

Tabell 14 forts. Bedömning av hur Grundskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 8 28 15 10 4 23 12 100 1 763 36 14 +22

Barn Förälder med barn 0–6 6 30 14 6 2 31 11 100 127 36 8 +28

Förälder med barn 7–15 15 49 14 13 6 3 0 100 226 64 19 +45

Delar ej hushåll med barn 6 27 15 11 3 25 13 100 1 115 33 14 +19

Yrkesområde Pedagoger/skolledare 10 42 14 17 5 6 6 100 139 52 22 +30 Övriga 7 27 15 10 3 25 13 100 1 472 34 13 +21

Kommentar: 1 Kategorin är baserad på frågan som lyder: ’Om du regelbundet delar ditt hushåll med barn, hur många är de och i vilka åldrar är de?’. Kategorin består av de som uppgivit att de delar hushåll med minst ett barn mellan 0 och 15 år. 3I kategorin ’Pedagoger/skolledare’ ingår yrkesgrupper inom ramen för pedagogiskt arbete och skolledning såsom förskolelärare, grundskollärare, rektorer och skolchefer. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

62

Tabell 14 forts. Bedömning av hur Grundskolan fungerar efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 8 28 15 10 4 23 12 100 1 763 36 14 +22

Politiskt intresse




Varken eller 7 25 16 13 3 23 13 100 463 32 16 +16 Klart/något till höger 8 27 16 9 5 24 11 100 691 35 14 +21




Sverigedemokraterna 7 21 15 12 8 24 13 100 209 28 20 +8 Feministiskt Initiativ* 10 25 10 15 0 30 10 100 20 35 15 +20


Dagligen 8 30 11 8 4 23 16 100 595 38 12 +26

Flera gånger/vecka1 6 33 15 11 3 23 9 100 427 39 14 +25 Någon gång/vecka eller mer sällan2

7 27 18 11 3 25 9 100 526 34 14 +20

Aldrig/ej svar 10 22 15 13 5 23 12 100 203 32 18 +14


63

Tabell 15 Bedömning av hur Förskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 12 29 11 6 3 29 10 100 1 764 41 9 +32

Kön Kvinna 12 29 11 6 3 29 10 100 907 41 9 +32

Man 12 29 12 5 3 29 10 100 853 41 8 +33

Ålder 16–29 år 11 27 9 6 3 38 6 100 293 38 9 +29

30–49 år 14 34 13 7 5 21 6 100 501 48 12 +36

50–64 år 12 27 13 7 2 27 12 100 451 39 9 +30

65–85 år 11 27 9 3 2 34 14 100 519 38 5 +33

Utbildning1 Låg 12 27 8 3 2 34 14 100 245 39 5 +34

Medellåg 12 30 13 5 3 28 9 100 524 42 8 +34

Medelhög 11 30 13 6 2 27 11 100 438 41 8 +33

Hög 13 29 10 7 4 29 8 100 525 42 11 +31


Mindre tätort 15 31 15 4 2 23 10 100 318 46 6 +40


Sthlm/Gbg/Malmö 8 23 11 10 5 35 8 100 297 31 15 +16




Sydsverige 13 27 14 6 3 28 9 100 284 40 9 +31

Västsverige 9 27 13 7 3 30 11 100 369 36 10 +26


Norrland 12 42 10 6 1 22 7 100 162 44 7 +47

Med- borgarskap



64

Tabell 15 forts. Bedömning av hur Förskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)


Samtliga 12 29 11 6 3 29 10 100 1 764 41 9 +32


Förvärvsarbetande1 12 31 13 7 4 25 8 100 906 43 11 +32

Arbetslös2 10 31 10 6 4 24 15 100 71 41 10 +31


Sjuk-/aktivitetsersättning* 11 25 13 7 2 31 11 100 45 36 9 +27


Max 300 000 10 23 12 4 3 34 14 100 402 33 7 +26 301 000–700 000 12 31 10 4 3 30 10 100 747 43 7 +36 Mer än 700 000 14 30 13 9 3 24 7 100 508 44 12 +32

Fackförbund LO 14 32 12 8 3 21 10 100 280 46 11 +35

TCO 14 29 12 5 3 26 11 100 324 43 8 +35

SACO 13 28 10 8 4 31 6 100 158 41 12 +29


Statlig 10 24 7 4 6 36 13 100 143 34 10 +24 Kommunal/landsting 14 31 12 6 3 24 10 100 504 45 9 +36 Privat 11 29 11 6 3 30 10 100 890 40 9 +31




65

Tabell 15 forts. Bedömning av hur Förskolan fungerar efter socioekonomiska förhållanden, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 12 29 11 6 3 29 10 100 1 764 41 9 +32

Barn Förälder med barn 0–6 15 50 7 11 4 11 2 100 126 65 15 +50

Förälder med barn 7–15 24 36 13 9 3 12 3 100 226 60 12 +48

Delar ej hushåll med barn 10 27 12 5 3 33 10 100 1 116 37 8 +29

Yrkesområde Pedagoger/skolledare 21 36 12 6 6 16 3 100 138 57 12 +45 Övriga 11 28 11 6 3 30 11 100 1 472 39 9 +30

Kommentar: 1 Kategorin är baserad på frågan som lyder: ’Om du regelbundet delar ditt hushåll med barn, hur många är de och i vilka åldrar är de?’. Kategorin består av de som uppgivit att de delar hushåll med minst ett barn mellan 0 och 15 år. 3I kategorin ’Pedagoger/skolledare’ ingår yrkesgrupper inom ramen för pedagogiskt arbete och skolledning såsom förskolelärare, grundskollärare, rektorer och skolchefer. Procentbasen utgörs av dem som besvarat frågan. Balansmåttet visar andelen med mycket eller ganska stort förtroende minus andelen med mycket eller ganska litet förtroende. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2018.

66

Tabell 15 forts. Bedömning av hur Förskolan fungerar efter politiska och mediala faktorer, 2018 (procent, balansmått)

Mycket

bra Ganska

bra

Varken bra eller


Mycket dåligt

Ingen uppfattning


Summa procent

Antal


Samtliga 12 29 11 6 3 29 10 100 1 764 41 9 +32

Politiskt intresse


Inte särskilt/Inte alls 13 27 11 7 3 30 9 100 639 40 10 +30



Varken eller 11 28 13 7 2 29 10 100 465 39 9 +30

Klart/något till höger 11 27 11 5 4 32 10 100 691 38 9 +29




Sverigedemokraterna 10 22 11 8 4 35 10 100 209 32 12 +20



Dagligen 12 26 10 5 2 31 14 100 594 38 7 +31

Flera gånger/vecka1 13 29 12 6 3 29 8 100 426 42 9 +33 Någon gång/vecka eller mer sällan2

11 32 11 6 4 29 7 100 526 43 10 +33

Aldrig/ej svar 13 28 13 7 4 25 10 100 206 41 11 +30


SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier.SOM-institutet | Seminariegatan 1B | Box 710, 405 30 Göteborg 031 786 3300 | [email protected] | www.som.gu.se

sören holmberg och marcus weissenbilder [som-rapport nr …...sedan 2017 är som-institutet även...

Documents