specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2018 · teknologi och sveriges framtid ......

Sökes: innovativa partnerskap Specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2018

2Sökes: innovativa partnerskap • Specialpedagogiska skolmyndigheten

En tillitsfull kunskapsorganisation Specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2018

© Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2018Ansvarig på SPSM: Karina Johansson Text/författare: Tone Engen, Karina JohanssonRedaktion: Tone Engen, Karina Johansson Produktion/omslagsbild: Liljedal Communication AB

ISBN: 978-91-28-00907-2 Artikelnummer: 00907


Innehållsförteckning


Förord..........................................................................................................................5

Signes berättelse fortsätter........................................................................................6

Omvärldsmodellen och omvärldsarbetet..................................................................8

Samhällets förändring..............................................................................................10

Demokrati och mänskliga rättigheter...................................................................10

Teknologi och Sveriges framtid............................................................................13

Arbetsgivare och arbetsmarknaden.....................................................................15

Dagens och framtidens ledarskap................................................................17

Att engagera och leda framtidens talanger.................................................18

Omvärldsförändringar på utbildningsområdet.....................................................19

Många och stora utmaningar på utbildningsområdet..........................................19

Hur främjas, tillvaratas och tillämpas rättigheter?................................................20

Digital design för barns rättigheter..............................................................20

Fysisk aktivitet och aktiv fritid......................................................................21

Särskolans elevers situation.........................................................................21

Barnkonventionen blir lag...........................................................................22

Vuxnas brist på förutsättningar för en likvärdig utbildning..........................23

Rätten till språk och kommunikation...........................................................24

Delaktiga i en tillgänglig och inkluderande lärmiljö?............................................24

Flera utredningar för likvärdighet................................................................25

Lärarassistenttjänster och andra (nya) yrkesgrupper....................................27

Förlängd skolplikt och helhetligt stöd.........................................................28

Specialpedagogens roll...............................................................................29

Skollokaler och förskolelokaler....................................................................29

Positiv utveckling med utmaningar för anpassning av läromedel.................30

Folkhögskolans roll som utbildningsform.....................................................30

Grundas beslut och stöd på bästa tillgängliga kunskap?......................................30

Föräldrars och vårdnadshavares roll............................................................31

Skolans kompetensförsörjning....................................................................32


Är pedagogiken framtidsorienterad och utmanande?.........................................34

Digitalisering i förskolan.............................................................................35

Vad innefattar digital kompetens?..............................................................35

Mobilen fortsatt ifrågasatt..........................................................................36

Analys och rekommendationer................................................................................37

Demokrati versus mänskliga rättigheter..............................................................37

Teknologi och myndigheten i framtiden..............................................................38

Organisation och organisering....................................................................38

Specialpedagogiska skolmyndigheten på arbetsmarknaden.................................39

Utbildningsområdet i ständig förändring.............................................................41

Pådrivande rättighetsaktör..................................................................................42

Främjande och förebyggande stödaktör..............................................................43

Erkänd kunskapsaktör.........................................................................................46

Innovativ utvecklingsaktör...................................................................................48

Referenser.................................................................................................................50

Bilaga 1.....................................................................................................................57

Relevanta internetfakta 2018.............................................................................57

Våra målgruppers internetanvändande.......................................................58

Bilaga 2.....................................................................................................................60

Analyserade begrepp 2018.................................................................................60

Bilaga 3 ....................................................................................................................61

Målbild 2022......................................................................................................61



Förord

Förord

Som statlig myndighet arbetar vi på medborgarnas uppdrag och ska genomföra de beslut som regeringen och riksdagen fattar. Ett omvärldsarbete är till för att säkra medborgerliga värden och rättigheter. Det är därför nödvändigt att bevaka och analysera våra målgruppers omvärld med fokus på en likvärdig utbildning. En omvärld vår myndighet är en del av, snarare än i centrum för.

Förutsättningarna för en likvärdig utbildning för barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning förändras ständigt. Specialpedagogiska skolmyndigheten är en av flera verksamheter som ska verka för, och bidra till, att dessa förut-sättningar är goda.

Denna rapport innehåller en beskrivning av aktuella politiska och juridiska händelser, praktik främst inom utbildningsområdet samt en analys och handlingsrekommendationer som är relevanta för att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska utvecklas mot Målbild 2022.1

Rapporten innehåller även en del som handlar om en generell utveckling av arbetsgivarrollen, arbetsmarknaden och ledar- och medarbetarskap. Skälen till detta är myndighetens omorganisation och kompetensförsörjning i en tid med brist på bland annat flera pedagogyrken. Ett annat område som skär genom både en generell utveckling och samtliga fyra målbilder är samhällets digitali-sering som därför också får ett särskilt fokus i årets rapport. För att analysera omvärlden är det dock också viktigt att uppmärksamma vad som inte finns högt upp på agendan.

De förändringar som beskrevs i 2017 års omvärldsrapport är minst lika aktuella att bevaka och agera på under kommande verksamhetsår. Vi har dock inte upprepat dessa i någon högre utsträckning i denna rapport utan vi har koncentrerat oss på 2018 års bevakning. Så en första rekommendation från oss redan här i förordet är att även i år använda förra årets analys som underlag för verksamhetsplanering.

Ett stort, varmt tack igen till Signe som åter så frikostigt delar med sig av sin berättelse. Vi vill också rikta ett särskilt tack till alla externa och interna aktörer som bidrog med lägesbilder och analys på Specialpedagogiska skol-myndighetens omvärldsdagar 5-6 september 2018. Innehållet i denna rapport grundar sig på de bevakningar som ni presenterade under dessa dagar.

Örebro och GöteborgKarina Johansson & Tone Engen

1 Se bilaga 3


Signes berättelse fortsätter


Rapporten inleds med en fortsättning på berättelsen om Signe som introducerades i myndighetens omvärldsrapport för 2017. Den visar på ett konkret sätt hur utbildningsområdets samhälleliga förändringar kan påverka en enskild elev som har behov av stöd.

Signe är idag 10 år och hon är en god, glad och positiv tjej. Hon och hennes syster har en trygg familjesituation och har föräldrar med god utbildningsbak-grund. Hon har alltså en stabil utgångspunkt att utgå ifrån när hon ska ta sig an tillvaron. Men Signe har också – har det visat sig ganska tidigt – stora utmaningar när det gäller läs- och skrivutveckling.

Förra året var Signe, trots sina unga år, inne på sin tredje lärare och sin fjärde skolledare och Signes förutsättningar och behov har därför ihärdigt behövt förklarats för nya, men helt avgörande personer. Den stora oron var då också att specialpedagogen, som har varit helt ovärderlig för Signes situation var pensionsmässig. Hur ser det ut nu när Signe har börjat i årskurs fyra?

”Att börja mellanstadiet har inneburit att Signe idag har flera lärare för att få en behörig lärare oavsett ämne. Hon byter också klassrum mellan vissa ämnen. Hennes mentor är hennes matte- och NO-lärare, Erik. Specialpedagogen och Signes tidigare lärare var väldigt angelägna om att just Erik skulle bli mentor för Signes klass eftersom han är känd för att vara duktig på att finna vägar att anpassa undervisningen till elevers olika behov. Och det stämmer. Signe berättar om en lugnare klass med ett bättre arbetsklimat. Hon gör själv kopplingen att det beror på att Erik anpassat undervisningssituationen så att de elever som tidigare har haft svårt att vara tysta nu har fått anpassningar som fungerar för dem. Till exempel får de elever som tycker att de är hjälpta av att lyssna på musik när de jobbar med matte tillåtelse att lyssna på det i sina smarta telefoner. På så sätt har koncentrationen i klassrummet ökat.

Erik har också anpassat NO-undervisningen för Signe så att hon kan koncentrera sig på faktainhämtningen och inte behöver skriva och lyssna på honom samtidigt. Han skriver ned det som ska in i arbetsboken på ett papper så får Signe klistra in det i sin bok, samtidigt som de andra eleverna skriver. I matematiken får Signe ibland göra övningar i en bok där talen i större utsträckning är utskrivna så att Signe kan koncentrera sig på uträkningen. Det gör att hon lättare hinner med och inte halkar efter sina klasskamrater.

I de andra teoretiska ämnena är det svårare. Signe har ju inte bytt skola utan stadium och mentor. Ändå är det osäkert för Signes vårdnadshavare om överlämningen kring Signes läs- och skrivsvårigheter och eventuell Cerebral synnedsättning, CVI, har skett på ett tydligt sätt. Förklaringen finns nog att finna i att specialpedagogen enligt plan skulle gå i pension i början av september och därmed inte hann med överlämningen. Eftersom det inte fanns några sökande till tjänsten valde hon dock att jobba kvar på deltid en



till två dagar i veckan. Men kommunikationen mellan skola och hemmet blir därmed mycket mer sporadisk liksom hennes chanser att ge verksamheten stöd och vägledning, och det är svårt att veta om, och hur, beskrivna behov tas om hand. Specialpedagogen har också sagt att skolan nu behöver vända sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få specialpedagogiskt stöd, när hennes få timmar inte räcker till för behoven.

Alla lärare gör sitt bästa för att hitta vägar, men de har ingen tydlig bild av vad som är Signes utmaningar. Till exempel hade en av hennes lärare uppfattat det som att hon hade svårt att läsa faktatext för att hon hade problem med synskärpan, och hade uppenbarligen inte fått information om att Signe har läs- och skrivsvårigheter. Det ämne som Signe själv tycker är allra svårast och där hon känner att det är förtvivlat svårt att hänga med i är engelskan. Eftersom hon fortfarande kämpar med avkodning och stavning i svenskan är det övermäktigt att tillägna sig ett nytt språk där bokstäverna står för ett annat ljud. Nu har Signes föräldrar påpekat det – igen. Det är tredje gången som frågan om anpassningar och stöd i engelska har lyfts sedan terminsstart, som resulterat i ännu ett mejl om att det ska tas om hand.”


Omvärldsmodellen och omvärldsarbetet


En utgångspunkt för omvärldsarbetet är att Specialpedagogiska skolmyndig-heten inte bara påverkas av sin omvärld utan även är en myndighet som kan, och bör, påverka sin omvärld. Analysen är ett verktyg som ger förutsättningar för en hög beslutskvalitet i strategiska frågor på både kort och lång sikt. Målet är att omvärldsarbetet bidrar till att proaktivt främja rätten till en likvärdig utbildning för alla genom kunskap, stöd och utveckling. Omvärldsarbetet generellt syftar till att:

• beskriva – skapa baskunskap och bakgrund.• förklara – använda i verksamhetsuppföljning.• förutsäga – prognosticera utvecklingsmöjligheter.• övervaka – utveckla faktorer med relevans för egna verksamheten.• att varna – vara en larmklocka.

Dessa olika generella syftesbeskrivningar leder till olika slags rekommenda-tioner med olika styrkor och varieringsgrad där en del rekommendationer är rent konkreta handlingar medan andra är av långsiktig och mer strategisk karaktär. En del av materialets iakttagelser leder inte heller till rena rekommendationer utan har en mer beskrivande och bevakande karaktär.

Bevaka

• Identifiera

• Politik

• Juridik

• Praktik

• Teknik

Analysera

• Sortera

• Rättighetsmål

• Stödmål

• Kunskapsmål

• Utvecklingsmål

Rekommendera

• Formulera

• Rättighetsaktör

• Stödaktör

• Kunskapsaktör

• Utvecklingsaktör

Prioritera

• Besluta

• Vad

• Vem

• Hur

• När

Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett statligt utbildningspolitiskt uppdrag och därför vilar vår omvärldsmodell på en samhällsvetenskaplig grund. I modellen ses staten som ett sociopolitiskt väsen vars styrande institutioner representerar befolkningen och verkar inom ett tydligt definierat territorium.2 Genom institutioners innehåll blir moraliska koder och normer förmedlade. Om vi vill förstå mekaniken bakom samhällsförändringar och normförskjutningar

2 Buzan 1991


behöver vi bland annat titta på policys och regelverk, det vill säga där idéerformuleras. Nya regler formas i stor utsträckning i politiska processer och i det politiska samtalet.3 Därför är det av intresse att bevaka ett områdes politiska och juridiska komponenter. Utbildningsområdet är det definierade territoriet i denna omvärldsmodell. Befolkningen avser här barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. En tredje komponent är praktiken. Komponenterna är tydliga och sammankopplade på så vis att de uppehåller varandra.4

• Politik avser den europeiska och svenska funktionshinder- och utbildnings-politiken och Europeiska unionens och Europarådets utbildningsrekom-mendationer. Här bevakar vi debatter, idéer, begrepp, satsningar, utredningar och lagförslag.

• Juridik avser framförallt rättighetslagstiftningen för personer med funktionsnedsättning, utbildningslagstiftning, normer och juridisk begreppsanvändning kring myndighetens målgrupper.

• Praktik avser stödsituation och kunskapsläget kring målgruppen. Här redovisas inte en genomgång av forskning utan forskning tas med om det blir en källa som eftersökts utifrån en bevakning av händelser.

• Teknik avser främst tekniska lösningar och digitaliseringen i samhället med fokus på myndighets- och utbildningsområdet.

Myndighetens målbild för 2022 består av fyra målbilder. Varje bild är samman-satt av mål för myndighetens målgrupper och den aktörsroll för myndigheten som följer av detta. Målen beskriver en framtida önskvärd situation för barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning i utbildning. I årets omvärldsanalys är beskrivningen av händelser och förändringar inom utbildningsområdet inlagda under dessa olika fyra mål och rekommendationerna har sedan sorterats efter tillhörande aktörsroll.5

3 Junestav 2009 4 Holsti 19965 Målbilden visas i bilaga 3



Samhällets förändring


Myndighetens omvärldsarbete är knutet till utbildningsområdet men myndig-heten interagerar även med samhället i stort, så därför inleds rapporten med att rama in några övergripande samhällsförändringar.

Nyckelord under 2018, och tendenser framåt, tycks vara innovation, part-nerskap, värdebaserad, tillitsbaserad, digitalisering och life-science. Men även psykisk ohälsa och socioekonomi har fortsatt stort utrymme i politiken, media och i olika forskningsdiscipliner.

Med en utblick i världen kan nämnas ett bräckligare världspolitiskt läge, klimathot, yttrandefrihet samt demokrati versus rättigheter. Det är omöjligt att bevaka alla händelser, men det går att skönja ett mönster av ett hårdare samhällsklimat genom de viktiga frågor som väckts som följd av politiska, teknologiska och normativa förändringar. Institutet för Framtidsstudier som har tematiserat forskningsområden 2015 – 2020 var tidigt ute med de frågor som nu alltmer uppmärksammas i media och av medborgare, nämligen:6

• Vårt ansvar gentemot framtida generationer. • Jämlikhet.• Demokrati och mänskliga rättigheter, konkurrerande ideal eller olika

sidor av samma mynt? • Nya teknologier och mänsklighetens framtid.

Dessa har betydelse för Specialpedagogiska skolmyndigheten som en samhälls-institution med ett grundläggande demokrati- och rättighetsuppdrag. Demokrati, rättigheter och teknologi är ramfaktorer för samhällets utbildningssystem och belyses särskilt nedan.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Nordiska ministerrådet fastställde en ny tvärsektoriell strategi för barn och unga i början av år 2016. I strategin slås visionen med ministerrådets barn- och ungdomsarbete fast: Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga. Det innebär att Norden ska vara en ledande region och föregångare i arbetet för att barn och unga ska må bra, känna till och kunna utöva sina rättigheter samt vara delaktiga i beslut som berör dem. De övergripande målen med strategin är att hela ministerrådet i större utsträckning ska integrera ett

6 https://www.iffs.se/media/21791/forskningsprogram_17x24.pdf Medan forskningsprogrammet 20-15-2020 lyfter aktuella teman att forska kring för framtidens samhälle så behöver en verksamhet reflektera kring de värdeutmaningar de innebär. Frågeställningarna är hämtade från Institutet för Framtidsstudiers forsknings program och relevansbedömda i relation till den egna omvärldsbevakningen.

https://www.iffs.se/media/21791/forskningsprogram_17x24.pdf


barnrätts- och ungdomsrättsperspektiv i sitt arbete och därmed i högre grad belysa och beakta barn och ungas egna röster.7

Tillgång till det offentliga samtalet

Under ett valår blir det särskilt intressant att studera hur rätten till samhälls-information i alternativa format ser ut. Hur ser möjligheten ut för alla att följa samhällsdebatt och, under ett valår, valdebatter?

Det anses positivt att flera organisatörer själva anlitar teckentolkar till sina evenemang såsom exempelvis Almedalsveckan. Där var alla partiledartal teckentolkade på plats. Men samtidigt var det endast 269 evenemang som tecken- tolkades och 45 som syntolkades av Almedalens totalt 4 300 evenemang.8

Ofta sänder public service teckentolkade samhällsprogram dagen efter ordinarie direktsändningar vilket visade sig exempelvis vid flera av årets val-debatter. Förseningen innebär att många debatter har hunnit blomma över redan innan de som är i behov av teckentolkad information får möjligheten att ta del av dem.

Rätten att kunna ta del av valdebatter brister också när det gäller textning av tv-sändningar. Hörselskadades riksförbund har uppmärksammat att de 1,5 miljoner väljare som har en hörselnedsättning utestängdes helt från vissa live-sända valdebatter. När de protesterade mot Aftonbladets val att inte texta sin tv-sända valdebatt som marknadsfördes som ”årets viktigaste debatt” backade dock Aftonbladet och textade debatten med två dagars eftersläpning. Dagens industri och Expressens gemensamma valdebatt textandes inte alls.9

Det går att konstatera att det inte erbjuds lika rättigheter för människor med funktionsnedsättning att ta del av det offentliga samtalet vilket är särskilt allvarligt när det kommer till att ta del av valinformation och valdebatter inför den demokratiska rättigheten att rösta i riksdags-, landstings-, och kommunalval.

Rätten till information

Begripsam har tagit fram en rapport som redovisar hur personer med funktions- nedsättning i Sverige använder internet och hur pass lätt eller svårt olika grupper tycker att det är. Rapporten benar tydligt ut skillnader mellan olika funktionsnedsättningar på ett sätt som andra undersökningar som beskriver svenskars internetvanor inte gör.

Personer med autism tillhör de som rapporterar minst svårigheter med internet medan personer med språkstörning uppges tillhöra de som har de största svårigheterna och också tillhör de som använder internet i lägst utsträckning.10 Detta har betydelse när skolan tillgängliggör lärmiljön och när

7 https://www.norden.org/sv/barn-och-unga8 http://program.almedalsveckan.info 9 Auris 201810 Begripsam 2018, bilaga 2


https://www.norden.org/sv/barn-och-unga

http://program.almedalsveckan.info


myndigheten stödjer i detta. Som Institutet för Framtidsstudier diskuterar i sin rapport så kan digitaliseringen få olika konsekvenser för myndighetens målgrupper.11

Ett fungerande tolksystem på lika villkor

I slutet av juni gav regeringen Myndigheten för delaktighet, MFD, i uppdrag att under 2018–2020 informera arbetsgivare samt andra berörda aktörer om ansvar och insatser för att tillhandahålla tolk och andra stöd. I uppdraget ingår även att informera om teknik och tjänster, främja utveckling och innovation samt redovisa goda exempel. Samtidigt sköt regeringen till 45 miljoner till Socialstyrelsen att administrera och fördela under åren 2018-2020 i syfte att utöka möjligheten till tolktjänst i arbetslivet för personer som är döva, döv-blinda eller har en hörselnedsättning.12 Detta förslag har fått stark kritik inte minst av intresseorganisationerna som säger att det är att slösa 45 miljoner på ett system som har allvarliga systemfel. I kritiken ligger att systemet har många olika huvudmän vilket gör det krångligt och problematiskt för såväl tolkanvändare som beställare och utförare. Dessutom måste arbetsgivaren stå för merparten av tolkkostnaderna vilket många arbetsgivare ser som övermäktigt med följden att många tolkanvändare blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden, en situation som dessutom förvärras av att landstingens tolkcentraler idag har möjlighet att snäva in tillgången till tolk och styra till vilken typ av arbetsuppgifter tolk-timmarna används. Intresseorganisationerna vill istället se ett samlat tolksystem med en ingång för användaren oavsett betalningsansvar under ett statligt huvudmannaskap.13

Fria val av hörteknik

Problematiken med ett minskat tekniskt och specialpedagogiskt stöd från hörselvård kvarstår. Elever, föräldrar och skolor liksom förskrivare blir i allt högre grad beroende av tillverkare och säljares information när det kommer till hörteknik såväl som annan teknik. Detta har uppmärksammats i debatten genom kritik och försvar av Fritt val. Fritt val innebär att hjälpmedelsanvändaren kan köpa ett hjälpmedel utanför huvudmannens upphandlade hjälpmedels-sortiment utifrån ett rekvisitionsbelopp. Socialstyrelsen har utvärderat Fritt val och konstaterar att modellen i dess nuvarande form inte har resulterat i någon högre delaktighet för användaren.14

”Fritt val av hjälpmedel förutsätter att det finns en mångfald hjälpmedels-leverantörer som agerar på konsumentmarknaden vilket det inte gör. Modellen förutsätter också att hjälpmedelsanvändaren har tillgång till

11 https://www.iffs.se/media/21791/forskningsprogram_17x24.pdf12 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/okade-mojligheter-till-tolktjanst-i-arbetslivet/ 13 https://hrf.se/regeringen-slanger-tolkmiljoner-sjon-hard-kritik-fran-horsel-och-dovorganisationer/ 14 Socialstyrelsen 2016



https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/okade-mojligheter-till-tolktjanst-i-arbetslivet/

https://hrf.se/regeringen-slanger-tolkmiljoner-sjon-hard-kritik-fran-horsel-och-dovorganisationer/


oberoende konsumentrådgivning vilket i stor utsträckning saknas. Detta försvårar för användaren att göra ett informerat val. Inom hörselområdet domineras marknaden av ett fåtal aktörer som både äger hörselmottagningar och tillverkar hörapparater.”15

I en utredning som gjorts på uppdrag av Hörselföretagarna hävdas motsatsen - att systemet med Fritt val snarare behöver utvecklas än avvecklas bland annat med argumentet att Fritt val inom hörselvården ger patienten möjlighet att välja det hörhjälpmedel som bäst passar just den individens behov ur ett brett sortiment.16

Detta avvisas av förbundsordföranden för Hörselskadades riksförbund som uttrycker att hörapparatindustrin äger de flesta av hörselmottagningarna och att nästan alla patienter rekommenderas därför till ett litet antal hörapparat-modeller som tillverkas av den egna ägarkoncernen.17

Teknologi och Sveriges framtid

Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering och från politiskt håll har det presenterats fem delmål för ett hållbart digitaliserat Sverige: digital infra-struktur, digital ledning, digital innovation, digital trygghet och digital kompetens.

I somras släpptes en OECD-rapport om Sveriges digitaliseringspolitik. Civilministern beskrev den som en brutal rapport som politiken och offentlig sektor i Sverige behöver. Rapporten lyfter att digitaliseringen inte bara handlar om teknisk färdighet såsom att använda appar, verktyg och program. Förutsätt-ningarna anses dock goda med Sveriges tradition av transparens och rättighet till information men attityden är att agera på dessa reaktivt. Myndigheter öppnar upp och levererar data på grund av att det kommer en förfrågan. Här behövs en attitydförändring, myndigheter ska inte se sig själva som dataägare utan som möjliggörare och tillgängliggöra data för andra att kunna skapa värde. Data ska erbjudas i förebyggande syfte om någon vill utveckla något.

Sverige behöver också stärka det strategiska digitala ledarskapet, vilket är otydligt idag och ledarskapet måste leda till att det öppnas upp för att använda öppna data och en mer proaktiv approach. OECD säger också att den nya myndigheten för digital förvaltning kan ge en bra förutsättning och kan verka drivande i utvecklingen men varnar för risken att se den som den enda aktören som skapar möjligheter för de nödvändiga förändringarna. Det måste alla myndigheter göra tillsammans i ett samarbete. OECD rekommenderar ett

15 Socialstyrelsen 201616 https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/10/vardvalet-har-medverkat-till-okad-tillganglighet/ 17 https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/20/bottenbetyg-ar-inget-argument-for-fritt-val/


https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/10/vardvalet-har-medverkat-till-okad-tillganglighet/

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/07/20/bottenbetyg-ar-inget-argument-for-fritt-val/

14

problemlösande angreppssätt – lagar och regler behöver ses över – och regeringen ska inte behöva vara den enda aktören som kommer med lösningar på problem.18

Det finns dock redan idag exempel på goda insatser att använda öppna data för att utveckla värde för medborgarna genom exempelvis hackatons. Bland dessa finns stora och breda initiativ liksom små och lokala initiativ men de är inte så vanligt förekommande ännu.

Goda exempel – när öppna data skapar likvärdighet

True Challenge är ett hackaton i Helsingborg som tar fram lösningar för personer med funktionsnedsättning. I år vann Gör såhär – ett kommunikations-verktyg som hjälper personer med funktionsnedsättning att berätta för vikarier vilka specifika behov man vill ha stöd med. Verktyget ökar möjligheterna till ett självständigare liv och ger ökad livskvalitet och är anpassningsbart för hem-tjänst, skola och så vidare.19 Både initiativet till hackaton och vinnarbidraget visar på hur digitalisering kan underlätta för personer med funktionsnedsättning.

Ett annat gott exempel är en VR-baserad träningsapp som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att träna arbetsmoment i sin egen takt. VR-appen var en av vinnarna i Post och telestyrelsens senaste innovationstävling som utgick från behovet att underlätta matchning mellan personer med funktions- nedsättning och arbetsgivare. Ett av målen med tävlingen var att minska den osäkerhet som många arbetsgivare känner när de ska rekrytera personer med funktionsnedsättningar.20

Digitaliseringssamarbete i Norden

En digital inre marknad i Norden och Baltikum, ett fördjupat digitalt samarbete och utveckling av en sammanhängande digital infrastruktur för medborgarna, företagen och förvaltningen i regionen är målet för Ministerrådet för digitali-sering, MR-Digital. Visionen att Norden och Baltikum ska vara världens mest integrerade region står som ledstjärna för arbetet.

MR-Digital består av ministrar och företrädare från de nordiska och baltiska länderna som arbetar för att främja digitaliseringen i och mellan ländernai regionen. Via detta ministerråd drivs digitaliseringsrelaterade frågor och målet är att främja utvecklingen inom tre områden, nämligen:21

1. Gränsöverskridande digitala tjänster, Cross-border digital services2. Digital innovation riktad mot företag, Digital innovation3. Genomförandet av EU:s digitala inre marknad, Completion of the

EU digital single market

18 SVT nyheter 19 https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovations-

initiativ/utmaningar-hjalper-personer-med-funktionsnedsattning.html 20 https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovations-

initiativ/vr-app-for-funktionsnedsatta.html21 https://www.norden.org/sv/information/om-det-nordiska-samarbetet-om-digitalisering


Sökes: innovativa partnerskap • Specialpedagogiska skolmyndigheten

https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovationsinitiativ/utmaningar-hjalper-personer-med-funktionsnedsattning.html


https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovationsinitiativ/vr-app-for-funktionsnedsatta.html


https://www.norden.org/sv/information/om-det-nordiska-samarbetet-om-digitalisering

15


Arbetsgivare och arbetsmarknaden

75 procent av den svenska arbetsmarknaden utgörs av tjänstesektorn. Sverige är på första plats i Europa när det gäller så kallade brainbusinessjobs. Det handlar om kunskapsintensiva jobb där konkurrenskraften är tankekraft och kunskap. Myndigheten kanske inte konkurrerar med andra verksamheter när det gäller produkter och tjänster men likväl om utrymmet i det informations- och databrussamhälle vi lever i. Lärarbristen gör också att myndigheten konkurrerar med andra om att få den tankekraft och kunnighet vi behöver.

Tidigare arbetsmarknadsundersökningar har hävdat att det har rått en talangbrist i Sverige. Detta menar flera är fel, de anser snarare att det finns gott om talanger, det råder istället brist på erfarenhet och det är svårt hitta rätt kom-petens. I Sverige gäller det främst välfärdsjobben men globalt sett handlar det om hantverkare, it, ingenjörer etcetera. Mot denna bakgrund eftersöker arbets-givare det omöjliga vilket kan bli kostsamt. Forskare tror därför att samhället framöver kommer se mer av arbetsplatslärande.22

Arbetsmarknaden har gått från att vara enhetlig till att bli fragmentiserad. Flera anställningsformer utöver traditionella anställningar förekommer såsom exempelvis, frilans, egenföretagare, mikroarbetare, projektanställd, inhyrd personal och portfolio careers. Det senare är stort i USA, är på väg in i vår arbetsmarknad och är en kombination av talanger som just den personen kan erbjuda. Det handlar om en frihetsstyrd anställningsform där individen själv bygger en portfolio med flera talanger som denne erbjuder till en eller flera arbetsgivare. Ofta för att kunna arbeta med det individen själv brinner för i kombination med jobb som ger trygg inkomst. Det handlar om att det finns en rädsla hos individen att gå miste om något, att det är svårt att välja. Det handlar också om att många faktiskt är tvingade till så kallade portfolio careers för att kunna försörja sig.23

Under senare år har nya mönster för social och ekonomisk ojämlikhet i förhållande till arbetslivet vuxit fram och med det en debatt om det så kallade prekariatets framväxt. Det har väckt frågan om hur ett rättvist system för social trygghet kan utformas för framtidens arbetsmarknad. Ett exempel som ofta tas upp i politiken är huruvida nyanlända ska ha sänkta ingångslöner på arbets-marknaden.

Prekariatet innefattar bland annat de som tvingas till lågavlönade arbeten, tillfälliga arbeten med minimalt anställningsskydd och de som inte kommer ut på arbetsmarknaden alls. Men även de som har en fast anställning men vars situation kan bli prekär vid långtidssjukdom eller de som arbetar på företag och organisationer som kan lägga ner eller flytta till annan ort.24

22 Institutet för Framtidsstudier 201823 https://www.theguardian.com/education/2014/nov/27/could-a-portfolio-career-be-for-you 24 Standin, G 2013

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/RxovqW/tillfalligt-anstallda-en-tickande-klassbomb https://pamedellangsikt.wordpress.com/2013/10/30/7-sorters-otrygghet-och-hur-du-paverkas-prekariatet-av-

guy-standing/#comments Ordet prekariat kommer från orden proletariat och prekär, som i en prekär situation, och betecknar den största förändringen av arbetsmarknaden på över hundra år.


https://www.theguardian.com/education/2014/nov/27/could-a-portfolio-career-be-for-you

https://pamedellangsikt.wordpress.com/2013/10/30/7-sorters-otrygghet-och-hur-du-paverkas-prekariatet-av-guy-standing/#comments



16

Arbetslivets gränslöshet

Arbetslivet har gått från att vara flexibelt till gränslöst. Människan är professionellt och privat tillgänglig hela tiden. Gränslösheten gäller numera åt båda hållen eftersom det privata också gjort insteg på arbetet framförallt genom allmänt användande av internet. Experter menar att det behövs hjälp till gränssättning från arbetsgivare. Det finns exempel på rekryteringsannonser inom bristyrken där arbetsgivare försökt vara digitalt mogna och gränssättande men kanske på fel sätt:

...”vinna tid för att ta en rökpaus” och inte ”behöver använda Facebook och Snapchat var tredje minut”. …”utbildning i hur en tvätt- och diskmaskin fungerar om detta är främmande föremål för dig”.25

Denna annons kritiserades för att den innehöll förutfattade meningar om unga framtida medarbetare. Samtidigt framhölls i slutet respekt och gott bemötande som centralt. Lösningen från experter och kritiker uppges vara att de behöver ökad tillit och inte kontroll.

En bild i en ny bok i en sjukhusreception där en undersköterska illustreras som en streckgubbe bredvid en detaljerat ritad läkare samt sjuksköterska, har också väckt kritik. Boken ska fungera som hjälpmedel för patienter som behöver bilder för att kommunicera, till exempel personer med språk- svårigheter eller folk som inte talar svenska. Dessa patienter ska kunna peka på olika teckningar och symboler i boken för att föra fram sitt budskap till personalen. Kritiken rörde underminering av ett viktigt yrke samt brist på jämställdhetsperspektiv vad gällde kön eftersom läkaren och sjuksköterskan uppfattades som män.26

Utbildningsnivå har länge haft en central betydelse för karriärsutveckling och en god inkomst. Förekomsten av influencers - personer med stora följarskaror på sociala medier - har dock delvis ändrat den bilden.27 Influencers har idag fått en sådan betydelse att de mest framgångsrika har svårt att hinna med sina påverkansuppdrag. Därför har nu influencers börjat med att klona sig själva digitalt.28 Länsstyrelserna i Stockholm vill tillsammans med andra storstads-regioner upphandla ett ramavtal för att anlita influencers. Ramavtalet upphandlas eftersom länsstyrelserna vill nå unga vuxna med budskap som ska få dem att sluta langa alkohol till minderåriga.29 I upphandlingsbeskrivningen kan man läsa att:

25 http://www.gp.se/nyheter/h%C3%A5rd-kritik-mot-kontroversiell-jobbannons-fr%C3%A5n-partille- kommun-1.5603318

26 https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPbk5n/landstinget-pudlar-efter-linas-kritik27 Institutet för Framtidsstudier 201828 https://www.hant.se/isabella-lowengrip-har-klonat-sig-sjalv-foljarna-forbryllade-over-gabrielle-ar-det-ett-skamt/29 https://www.dn.se/sthlm/lansstyrelsen-vill-upphandla-influencers/



http://www.gp.se/nyheter/hård-kritik-mot-kontroversiell-jobbannons-från-partille-kommun-1.5603318

http://www.gp.se/nyheter/hård-kritik-mot-kontroversiell-jobbannons-från-partille-kommun-1.5603318

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPbk5n/landstinget-pudlar-efter-linas-kritik

https://www.hant.se/isabella-lowengrip-har-klonat-sig-sjalv-foljarna-forbryllade-over-gabrielle-ar-det-ett-skamt/

https://www.dn.se/sthlm/lansstyrelsen-vill-upphandla-influencers/


”Länsstyrelsen vill med denna upphandling teckna ramavtal av förmedlingstjänst av så kallade ”influencers” som ska inspirera och förmedla Länsstyrelsens budskap till särskilt utvalda grupper genom sociala medier.”30

Dagens och framtidens ledarskapI flera ledarskapsundersökningar och i forskning lyfts betydelsen av tankeledarskap. Ledare behöver ha visioner för verksamheten och visa ett värderingsstyrt och lyhört ledarskap. Att lyssna på medarbetares idéer blir viktigt. Litteraturen lyfter organisationers förmåga att skapa kreativa tankeorienterande organisations- strukturer. Det behövs en fungerande feedback-kultur som sträcker sig utöver formella medarbetarsamtal.31

Samhällets mångfald ger fler värderingsgrunder i en organisation. Därför blir arbetet med värdegrund viktigt. Men i forskningen lyfts också att det inte enbart räcker att styra med värderingar. Det kan leda till vad forskaren Mats Alvesson betecknar som funktionell dumhet – ett värdegrundsarbete med alltför vaga, positiva ord som alla förväntas ställa upp på. I tanke- och kunskapsintensiva organisationer som Specialpedagogiska skolmyndigheten gäller det, enligt Alvesson, att akta sig för dumhetsparadoxen som innebär att organisationer anställer begåvade människor som i slutänden gör dumma saker.

”Man är följsam och förutsägbar, stör sig inte så mycket, ingen blir upprörd eller ifrågasatt. När man inte tänker för mycket blir tillvaron mindre krånglig”.

Det blir helt enkelt kontraproduktivt då att fundera kritiskt och att ställa problematiserande frågor utgör en del av själva drivkraften i en kunskaps-organisation. En annan vanlig dumhet är övertron på ledarskapet som ska fixa det mesta. Alvesson lyfter fram begreppet dumhetsledning, där man försöker få folk att inte vara så självständiga utan ställa upp på vad alla andra tycker och tänker.32

Tillitsdelegationens arbete och principen om tillitsbaserad styrning förefaller inte ännu ha gett så stora avtryck inom offentlig sektor. För närvarande kan man se tre parallella styrprinciper:

• Marknaden - New Public Management.• Byråkratin - New Weberian State.• Professionen - Tillitsbaserad styrning.

Tillitsbaserad styrning utgör hittills främst ett löfte om en kommande lättnadav kontroll och byråkrati i arbetslivet. Forskare har noterat en nedåtgående trend när det gäller tillit i samhället under de senaste decennierna och den tillitsbaserade styrningen utgör delvis ett svar på detta. De varnar för ett fortsatt konsultberoende och att offentliga organisationer får marknadens

30 Opic.com 31 SVT Forum, Institutet för framtidsstudier 201832 https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/han-vill-bekampa-funktionell-dumhet-pa-jobbet-6915374



http://Opic.com

https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/han-vill-bekampa-funktionell-dumhet-pa-jobbet-6915374

18

strukturer och processer som inte harmonierar med verksamhetens offentliga uppdrag. Beteckningar på målgrupp och stöd är snarare marknadens termer och bidrar till att främmandegöra praktiken.33

Att engagera och leda framtidens talangerUndersökningen Ungdomsfokus noterar att graden av social tillit tycks vara kopplad till graden av självtillit. Den slutsats som dras är att det är viktigt att vuxenvärlden hjälper unga att tro på sin egen förmåga och att de får det stöd de behöver, inte enbart för deras egen skull utan för samhällets och demokratins skull. 34

I undersökningen framkommer att det allra viktigaste för dagens ungdomar är att känna inre harmoni. Viktiga aspekter i arbetslivet uppges vara att arbetet är trevligt, med bra lön, samt att det finns möjligheter att växa som människa och att få personlig utveckling. Status och karriär har fyllts med annat innehåll än tidigare. Förut handlade det om linjeklättring, nu handlar det istället om bredd. Andra viktiga frågor för unga uppges vara hållbarhet, jämlikhet och klimatet.

Unga upplever sig som kreativa och bland tjejer är förebilder konstnärer och entreprenörer. För killar är förebilderna entreprenörer. De är värderingsstyrda och investerar känslomässigt och vill ha mening tillbaka. Ett gott arbetsliv är en uppmuntrande chef, högt i tak och en kreativ, positiv stämning. En bra chef, enligt unga, ger feedback och tydliga instruktioner och är tydlig med förvänt-ningar.

Generationen 16-30 år beskrivs ofta som en feedbacktörstande generation. Den uppges också få mest feedback av alla, men vill ändå ha mer. Ett av skälen tros vara att de tidigt involverats i både egna och skolans beslutsprocesser.35 Flera omvärldsundersökningar lyfter också att unga behöver hög grad av struktur men att de själva inte är medvetna om detta. Det finns enligt under-sökningar ett krav på självledarskap i det tankeintensiva arbetslivet som kan upplevas som svårt när man är ny i arbetslivet.

Att ha förmågan att multitaska har under en längre tid ansetts vara en för-måga som är en tillgång för arbetslivet och de som multitaskar upplever att de är väldigt effektiva, kanske till med är effektivare än andra. Det är de inte,hjärnforskningen är entydig. Multitasking sänker effektiviteten och vi mår dåligt av det:

”Ja men jag kan” ”Ja, visst, det är klart att du kan [multitaska]. Du kan springa 100 meter i VM i foppatofflor eller hoppa höjd i högklackat, men det går inte lika snabbt och du når inte lika högt”.36

33 Med samhällstillit avses om befolkningen anser om människor går att lita på.34 Ungdomsfokus (2015 – 2018) har sammanlagt över 10 000 personer svarat på undersökningarna. 35 SVT Forum,

Institutet för framtidsstudier 201636 Dalström, T 2017




Omvärldsförändringar på utbildningsområdet

I Nordiska rådets Nordplusrapport ”Ett värdefullt samarbete” anses utbildning vara det allra viktigaste nordiska samarbetsområdet för att utveckla digitala kompetenser och datalogiskt tänkande.

Jag ser verkligen fram emot att höra hur det kan stärka våra utbildningar. Alla – små barn såväl som gymnasister, vuxenstuderande och studenter – ska rustas för ett livslångt lärande där kunskaper om digitalisering är nödvändigt, säger Anna Ekström.37

Många och stora utmaningar på utbildningsområdet

En jämförelse av framgångsrika skolsystem visar att det i Finlands lärarutbildning finns ett större fokus på hur barn lär sig saker och på metoder för hur man undervisar i specifika ämnen samt hur man når ut till elever med särskilt stöd. I Sverige menar man istället att det handlar mer om att respondera på den individuella eleven. För lärare är det en utmaning att verka i ett system som underlättar för inspektion men inte för eleverna.38

Både Skolverket, politiker och olika lärarförbund är överens om att bristen på lärare är en svår utmaning. Lärarförbunden formulerar frågor som hur snabbt det är möjligt att bemanna klassrummen och hur arbetsbelastningen kan minska. Andra frågeställningar gäller lärarnas löner, hur fler elever ska kunna klara skolan och slutligen, segregationen – hur ska man få till mer blandade klasser och skolor? I denna sista utmaning nämns både det fria skolvalet och skolornas upptagningsområden. Ett utvecklingsområde som framför allt är formulerad av skolmyndigheterna och Sveriges kommuner och landsting, SKL, är skolornas systematiska kvalitetsarbete.

Signes berättelse visar, ur ett barns perspektiv, vilka konsekvenser kompetens-försörjningsproblemen kan få. Den visar samtidigt hur det kan se ut när organiseringen av resurser och kompetens fungerar. Då får den enskilda läraren förutsättningar att anpassa och Signe kan klara skolan med ett gott stöd.

37 https://www.norden.org/sv/news/utbildningssamarbete-viktigare-nagonsin38 Skolvärlden 2018


https://www.norden.org/sv/news/utbildningssamarbete-viktigare-nagonsin


Hur främjas, tillvaratas och tillämpas rättigheter?

Europeiska rådet har antagit en vision om en utbildningsarena där gemensamma värden främjas och den europeiska dimensionen av undervisning innebär en inkluderande utbildning. Rådet har ett fokus på sambandet mellan en inkluderande utbildning och social inkludering. Detta anses öka möjligheterna för interaktion och nära vänskap mellan elever med och utan behov av särskilt stöd eller funk-tionsnedsättning. Rådet visar också på att personer i utbildning med behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning presterar akademiskt och socialt bättre än de som utbildas i segregerande lärmiljöer.39

Merparten av medlemsländerna ser inkluderingsfrågan som en central fråga och samtliga utbildningsministrar i EU har åtagit sig denna vision. I Sverige drivs dock inte detta. Graden av inkludering är emellertid svår att mäta och den minsta gemensamma nämnaren i inkluderingsmätningar är den fysiska placeringen i skolform. Med det som mått är Sverige i topp med cirka 99 procents inkludering. Även i EU:s bevakning av utbildning och praktik ligger Sverige över genom-snittet på nyckelfaktorer för ett bra utbildningssystem.40

European Agency for inclusive education (EA) satsar alltmer på att stödja de olika medlemsländernas steg mot en inkluderande utbildning utefter ländernas egna behov och förutsättningar. Dessutom granskar EA medlemsländerna för att se hur väl de lever upp till den policy som länderna är förutsatta att följa. Just nu undersöks hur Sverige lever upp till policyn. Specialpedagogiska skol-myndigheten, som har detta sektorsuppdrag, förväntas ta en aktiv del i arbetet och vara en kunskapsaktör för utbildningsministern och utbildningssektorn i Sverige och Europa.

Digital design för barns rättigheterI maj 2018 formaliserades en icke vinstdrivande sammanslutning som kallas för ”Designing for Childrens Rights (D4CR) Association”. Syftet med samman-slutningen är att sätta nya standarder när det gäller att designa digitala produkter och tjänster för barn och unga. D4CR är kopplade till, och vill öka medvetenheten för, barn och ungas rättigheter enligt FN-konventionerna. Sammanslutningen kan ses som ett unikt partnerskap bestående av barn och unga, designers, psykologer, neurovetenskapliga forskare, hälso- och sjukvårds-specialister, utbildare samt experter på barns rättigheter. 41 De har, i samarbete med UNICEF, arbetat fram tio digitala designprinciper för barns rättigheter:

39 Programinbjudan Europeiska unionens utbildningsministrar 201840 SPSM instruktion 201841 http://designingforchildrensrights.org/our-journey/

SVT Forum 2018


http://designingforchildrensrights.org/our-journey/

21

1. Rätt att inkluderas 2. Rätt att utvecklas3. Rätt att delta4. Rätt till skydd5. Rätt till privatliv6. Rätt till fritid och lek7. Rätt till samhörighet och tillhörighet8. Rätten till min information9. Rätten till god hälsa10. Rätten att höras

Fysisk aktivitet och aktiv fritidRegeringen har tagit ett initiativ med helhetsgrepp för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet i skolan i syfte att höja välbefinnande, folkhälsa och skol-resultat – Samling för daglig rörelse. I ett första förslag för att öka den fysiska aktiviteten föreslogs en utökning av undervisningstiden för ämnet idrott och hälsa med 100 timmar. När det gäller elever som av olika orsaker inte alls kommer till idrottslektionerna, vilket är fallet med många elever med funktions-nedsättning, kan dock en utökning får negativa effekter och därför kan det även behövas andra åtgärder. I en första delredovisning av uppdraget betonar Skolverket, som har uppdraget, även att det ofta finns ett begränsat utbud av aktiviteter på fritiden för vissa elevgrupper med funktionsnedsättning. Därför blir undervisningen i idrott och hälsa särskilt viktig för exempelvis elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De slutar ofta med rörelse och idrott på fritiden i tidigare åldrar än andra barn i samma ålder. 42

Möjligheter till aktiv fritid för många barn och elever som har en neuro-psykiatrisk funktionsnedsättning är något som även Scouterna och Frilufts-främjandet har uppmärksammat. De har under året startat ett projekt för att förbättra tillgängligheten för barn och unga med neuropsykiatrisk funktions-nedsättning. Inom projektet kommer de att ta fram underlag för utbildning, verktyg och metoder för ledare inom verksamheterna som har sin utgångspunkt i barns egna erfarenheter och berättelser.43

En annan utmaning när det gäller aktiv fritid för våra olika målgrupper är att många landsting inte tillhandahåller tolkar för fritidsaktiviteter till barn som är döva eller har en hörselnedsättning.44

Särskolans elevers situationDet är ett känt problem att det finns få behöriga lärare inom särskolan samt en brist på individanpassat specialpedagogiskt stöd. Det finns också en bristande digitalisering inom skolformen.

42 Skolverket43 http://www.mynewsdesk.com/se/scouterna/pressreleases/utbildningssamarbete-goer-att-barn-med-adhd-och- autism-faar-aktiv-och-meningsfull-fritid-2460005 44 DHB 2018



http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/utbildningssamarbete-goer-att-barn-med-adhd-och-autism-faar-aktiv-och-meningsfull-fritid-2460005

http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/utbildningssamarbete-goer-att-barn-med-adhd-och-autism-faar-aktiv-och-meningsfull-fritid-2460005


Legitimationskravet för att undervisa elever i särskolan var sedan tidigare fram-skjutet till 2018. Regeringen föreslog i början av året att kravet nu dessutom ska skjutas fram ytterligare till år 2021.45 Beskedet togs emot av flera instanser med ett lugn på grund av omständigheterna. Lärarnas riksförbund menar att med tanke på att det under 2017 bara var 14,6 procent av lärarna i grundsärskolan och 15,4 procent i gymnasiesärskolan som hade lärarlegitimation med relevant behörighet så är beskedet rimligt. Även SKL bedömer att det är ett skäligt beslut.46

Samtidigt gjordes förändringar i behörigheten för undervisning i special-skolan som välkomnades av myndigheten. Den tidigare regleringen om behörighet att få undervisa på våra specialskolor gjorde det svårt att rekrytera lärare med rätt kompetens och behålla dem. Bland annat kunde skolan bara anställa med ett år i taget när läraren inte hade formell kompetens. Den beslutade förändringen innebär att det räcker att specialläraren har inriktning mot en funktionsnedsättning även om eleven har två. På de regionala skolorna och på Hällsboskolorna behöver lärarna inte ha speciallärarexamen om eleven inte har ytterligare funktionsnedsättning än den som skolan är avsedd för.

Ekeskolan och Åsbackaskolan omfattas dock inte av förändringarna. Där kvarstår kraven på dubbla speciallärarkompetenser vilket försvårar rekrytering av lärare.

Barnkonventionen blir lagI juni 2018 beslutades att Barnkonventionen ska bli inkorporerad i svensk lag från år 2020. Dessutom har det beslutats om fortsatt transformering av barnkonventionen i andra lagar, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Beslutet har tagits emot med blandande känslor. Bland de kritiska rösterna beskrivs beslutet som symbolpolitik med stora risker som följd.47 Kritikerna menar bland annat att det finns en risk att regeringen lägger över ansvaret att tolka konventionstexterna på dem som jobbar närmast barnen när hela konventionen tas in i den nationella lagstiftningen, i stället för att nationella lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. De menar också att svensk lag redan i stora drag ger barn ett starkare rättsligt skydd än vad barnkonventionen gör.48 De positiva rösterna menar istället att genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter, men att förändringen i sig inte innebär några nya rättigheter.49 Oavsett åsikter i debatten är detta en reell verklighet som skolhuvudmännen ställs inför. Detta betyder att skollagens bestämmelser om att höra barnet nu ska fyllas med konkret innehåll, det nya blir att skolan kommer att behöva göra barnkonsekvensanalyser vid beslutsfattande.

45 SOU 2017:5146 https://specialpedagogik.se/tidsgrans-for-legg-skjuts-fram/ hämtat 2019-09-2847 http://www.bt.se/ledare/stackars-barn-nar-barnkonventionen-blir-lag/ 48 https://www.expressen.se/nyheter/barnkonventionen-blir-lag-trots-kritiken/ 49 Unicef.se


https://specialpedagogik.se/tidsgrans-for-legg-skjuts-fram/

http://www.bt.se/ledare/stackars-barn-nar-barnkonventionen-blir-lag/

https://www.expressen.se/nyheter/barnkonventionen-blir-lag-trots-kritiken/

https://unicef.se

23

Vuxnas brist på förutsättningar för en likvärdig utbildningDet finns många frågetecken kring funktionsnedsättning och vuxnas förutsätt-ningar att studera. Exempelvis, hur ska vi nå ut med TUFF-utbildning till ny-anlända föräldrar som har teckenspråkiga barn? Andra frågor handlar om bristen på särskilt stöd inom vuxenutbildningen, samt orättvisa förutsättningar för de personer som inte omfattas av de ordinarie systemen för finansiering av studier genom Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Redan 2013 gick Specialpedagogiska skolmyndigheten ut med en debatt-artikel som belyste behovet av ett stärkt rätt till särskilt stöd för vuxenstuderande.50 Men än idag så kvarstår faktumet att de bestämmelser i skollagen som reglerar arbetet med särskilt stöd inte gäller vuxenutbildning. Däremot framkommer det i läroplanen för vuxenutbildningen att alla som arbetar inom utbildningen ska uppmärksamma elever i behov av stöd. Rektor har ett ansvar att se till att utbildningen utformas så att elever som är i behov av stöd får det, detta gäller såväl i undervisning som i bedömnings- eller provsituationer.51

Finansieringsfrågan kan bli ett hinder

När det gäller finansiering av studier finns det brister i rättigheter. Studier inom särvux berättigar exempelvis inte till studiemedel från CSN och utredningen ”En andra och en annan chans – ett komvux i tiden” konstaterar att möjligheten att finansiera sina studier för elever inom särvux inte är likvärdiga över landet. Det finns idag ingen heltäckande bild av hur elever i särvux finansierar sina studier, några elever har någon form av pension, andra har stöd via vår myndighet eller får aktivitetsersättning via Försäkringskassan.

Bristen på likvärdiga förutsättningar gäller främst för de elever på särvux som finansierar sina studier genom aktivitetsersättning från försäkringskassan då försäkringskassans bedömningar inte är likvärdiga över landet. I den gruppen finns det elever som avstår från utbildning för att inte riskera att förlora sin försörjning. Den bristande finansieringsmöjligheten är alltså ett stort hinder för den enskildes rätt till den utbildning som kommunerna erbjuder.

Dessa förutsättningar är också en bidragande orsak till att ett flertal kommuner inte uppfattar att det finns någon efterfrågan på utbildning och därmed inte heller erbjuder något utbud av till exempel yrkesutbildning inom särvux på gymnasial nivå.

Utredningen förespråkar inte framtida finansiering via CSN. Däremot menar utredarna att det skulle det kunna skapas helt andra möjligheter än idag för denenskilde om studierna kunde innebära rättighet till ersättning på samma sätt som exempelvis en sysselsättning inom daglig verksamhet gör.52

De vuxenstuderande som studerar vid Särskild utbildning för vuxna och erhåller statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning för att finansiera sina studier har ett sämre skyddsnät under sin utbildning.

50 Dagens samhälle 2018 51 spsm.se 52 SOU 2018 71



https://spsm.se

24

Det leder till en mer osäker ekonomisk situation än de flesta andra studerande under sina studier.53 Om den studerande exempelvis blir kortvarigt sjuk eller behöver vara hemma för vård av sjukt barn betalas inget bidrag ut eftersom bidraget endast grundar sig på de timmar som den studerande har deltagit i utbildning, det vill säga varit på plats. Bidraget ger heller inget skydd för sjuk-penningsgrundande inkomst, SGI, det vill säga att den studerande inte har rätt till sjukpenning eller föräldrapenning med det högre beloppet.54

Rätten till språk och kommunikationForskningen visar att tillgång till språk och kommunikation i tidig ålder är mycket viktigt för barn med hörselnedsättning och är en avgörande faktor för framtida skolresultat. Det är också viktigt att barn med hörselnedsättning får tillgång till både teckenspråk och talat och skrivet språk utifrån sina egna förutsättningar.55 Problemet att kommuner gör olika bedömningar av lagen när det kommer till teckenspråksundervisning kvarstår dock enligt en rapport från Sveriges Radio.

”I Sigtuna kommun beslöt man i februari att en tio månader gammal flicka som är döv med kockleaimplantat skulle gå integrerat på en förskola som erbjuder viss ljudanpassning och tecken som stöd trots att föräldrarna hävdade flickans medborgerliga och mänskliga rätt att lära sig teckenspråk.”56

En syn på teckenspråket som berikande och merithöjande efterlyses tillsammans med kunskaper kring vikten av teckenspråk för inlärning, identitetsskapande och social gemenskap.

Delaktiga i en tillgänglig och inkluderande lärmiljö?

Rättighetslagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har varit under lupp i media under en lång tid och då inte minst de brister som mångabrukare och närstående vittnar om. Många instanser är dessutom oense omhur LSS ska tolkas. Våren 2016 tillsatte regeringen en utredning av LSS för att göra en total översyn – en utredning som skapade stora rubriker och stark kritik under 2018 inte minst för att utredaren fick i uppdrag att lägga fram ett förslag om kostnadsbesparingar. Den starka kritiken resulterade att regeringen backade på uppdraget över att se över kravet på besparingar.57

53 SPSM; dnr 9 UTV-2018/8054 SFS 2007:134555 Grosjean 2010 56 http://www.unt.se/sigtunabygden/de-aberopar-ratten-till-teckensprak-4891695.aspx 57 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/besparingskrav-tas-bort-fran-lss-utredningen/



https://www.unt.se/sigtunabygden/de-aberopar-ratten-till-teckensprak-4891695.aspx

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/besparingskrav-tas-bort-fran-lss-utredningen/

25

”När inte grundläggande behov tillfredsställs ligger möjligheten att få sin rätt till utbildning tyvärr långt borta. Skolgång är avgörande för att utvecklas och nå delaktighet i samhället. I dag tvingas många elever med funktionsnedsätt-ning att stanna hemma från skolan när stödet och lärmiljön inte fungerar. Regeringen måste fokusera på att stoppa krisen inom LSS så snabbt som möjligt och även jobba för att livet för personer med funktionsnedsättning samt deras närstående ska bli bättre. 58

Flera utredningar för likvärdighetUnder 2018 och framåt tillsattes flera utredningar och uppföljningar som syftar till att stärka likvärdigheten för elever i skolan.

”Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser” föreslogs redan 2017 men behövde omarbetas och blir gällande från 1 juli 2019. Syftet med garantin är att elever som har behov av stöd ska få de stödinsatser som behövs tidigt för att kunna nå de kunskapskrav som ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. Regeringen menar att en sådan garanti kan bidra till att skapa goda förutsättningar för en likvärdighet i skolornas systematiska kvalitetsarbete med stödinsatser. Garantin innebär en statlig styrning så till vida att vad, och när, kartläggningar och bedömningar ska ske formuleras i skollagen. Däremot framhäver regeringen en tillit till professionen gällande hur stödet ska utformas och menar att det inte innebär någon extra dokumentation eller administration.

Lärare ska bland annat, med hjälp av ett nytt obligatoriskt kartläggnings-material, kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass. Utifrån kartläggningen har man enligt lagstiftningen rätt till att arbeta med en specialpedagog för att tillsammans utforma stödin-satser.

Skolinspektionen har fått uppgiften att granska utfallen av garantin.59 För att förbereda garantin har regeringen gett Skolverket och SPSM i uppdrag att genomföra kompetensutvecklings- och implementeringsinsatser för skolorna. Under 2018-2020 ska såväl huvudmän som förskollärare, lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer erbjudas stöd för att säkerställa att eleverna tidigt får den ledning och stimulans som de behöver. Förskollärare och lärare i förskoleklasser och lågstadiet ska erbjudas kompetensutveckling i språk och kommunikation, matematiska resonemang och uttrycksformer samt elevers tidiga läs-, skriv- och matematikinlärning. De ska bland annat få möjlighet att utveckla sin förmåga att bedöma barn och elevers kunskapsutveckling och att planera, genomföra och följa upp tidiga stödinsatser.60

58 http://www.mynewsdesk.com/se/furuboda/news/vaeldigt-tyst-i-lss-debatten-naer-sveriges-politiker-har-semester-315169

59 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga_ H501UbU10/html

60 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/lasa-skriva-rakna--sa-forbereder-regeringen-for-garantin/



http://www.mynewsdesk.com/se/furuboda/news/vaeldigt-tyst-i-lss-debatten-naer-sveriges-politiker-har-semester-315169


https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga_H501UbU10/html


https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/lasa-skriva-rakna--sa-forbereder-regeringen-for-garantin/

26

Det finns också utredningar som berör likvärdigheten i fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. En utredning ska föreslå åtgärder för att stärka fritidshem-mets kompensatoriska uppdrag så att skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen kan utjämnas. Det handlar främst om socioeko-nomiska skillnader. I samma utredning ska utredaren kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande i tillräcklig grad och om den förbereder barnen för fortsatt lärande. Utifrån dessa analyser ska utredaren, om det finns ett behov, lämna förslag på hur barns likvärdiga förut-sättningar inför start i förskoleklass kan främjas.61

En annan likvärdighetsutredning har fått uppdraget ”Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”. En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet är att öka likvärdigheten inom berörda skolformer.62

I betygsutredningen ska en särskild utredare utreda och föreslå hur ämnes-betyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Utredaren ska även utreda och lämna förslag på justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.63

I utredningen om ”Planering och dimensionering av gymnasial utbildning” ska en särskild utredare föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasie-särskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux) bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov för att bland annat kunna åstadkomma ett bättre resursutnyttjande. Syftet med utredningen är att trygga den regionala och nationella kompetensförsörjningen, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra tillgången till ett allsidigt brett utbud av utbildningar av hög kvalitet. Syftet är även att främja en likvärdig utbildning och minska segregationen inom gym-nasieskolan.64

Det pågår också en utredning kring bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås. En särskild utredare ska bland annat kartlägga och analysera skolornas stöd- och elev-hälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar. Därefter ska det analyseras hur elevhälsoarbetet kan utvecklas och föreslås insatser som kan bidra till att skapa ett mer aktivt och välfungerande elevhälsoarbete och därmed stärka elevhälsans kompensatoriska roll. Slutligen ska utredarenanalysera om huruvida beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs ska kunna överklagas och vid behov föreslå nödvändiga författnings-ändringar.65 I utgångsläget hade SPSM detta utredningsuppdrag som nu har

61 http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180102.PDF62 http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180071.PDF63 http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180032.PDF64 http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180017.PDF65 https://www.regeringen.se/4a1115/globalassets/regeringen/dokument/utbildningsdepartementet/barn--och-

ungdomsutbildning/battre-mojligheter-for-elever-i-de-obligatoriska-skolformerna-att-na-de-kunskapskrav-som- minst-ska-nas-dir-201788



http://rkrattsdb.gov.se/KOMdoc/18/180102.PDF




https://www.regeringen.se/4a1115/globalassets/regeringen/dokument/utbildningsdepartementet/barn--och-ungdomsutbildning/battre-mojligheter-for-elever-i-de-obligatoriska-skolformerna-att-na-de-kunskapskrav-som-minst-ska-nas-dir-201788



27

övergått till en utredare utanför SPSM men där myndigheten representerar med en sakkunnig på förordnade av utbildningsministern.

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser för att hitta både kortsiktiga och långsiktiga lösningar på lärarbristsituationen. De vill möjliggöra för elever att få tillgång till kurser och undervisning av behöriga lärare som man annars inte kan få. Det kan, enligt Skolverket, finnas särskilda skäl att erbjuda det här även till yngre elever, och främst handlar det då om glesbygdsskolor med ålders- blandade klasser.

Lärarnas Riksförbund ordförande är i stort positiv till att alla elever ska mötas av en legitimerad lärare i undervisningen, samtidigt som hon ser att det finns problem med fjärrundervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten har under höstterminen sextiotvå stycken elever som deltar i fjärrundervisning, teckenspråk. Det är en fördubbling från början av året. Prognosen för kommande läsår är att antalet elever kommer att maximera den kapacitet som myndigheten har idag att bedriva fjärrundervisning.

Lärarassistenttjänster och andra (nya) yrkesgrupperRegeringen skjuter till 300 miljoner kronor till lågstadielyftet, för att personal-styrkan i landets lågstadier ska öka. Dessa resurser kan användas för att anställa bland annat lärarassistenter. Pengarna kan också användas till social-pedagoger. Frågan om fler lärarassistenter i Sveriges skolor är i den politiska hetluften. Lärarförbundet har krävt att lärarassistenter ska anställas i skolorna för att avlasta lärarna så att de bättre hinner med sitt kärnuppdrag. Vad deras tjänst ska, och bör, innehålla har också diskuterats men det finns en bred politisk enighet i frågan. I praktiken finns nu ett antal modeller för lärarassistenter.

Modellen med undervisande assistenter och lärare med särskilt handlednings-ansvar finns än så länge enbart i Malmö och fortfarande bara i liten skala. Det kom under förra hösten så många nyanlända elever till Malmö att kommunen plötsligt stod inför en så stor brist på lärare i svenska som andraspråk att man inte såg någon annan utväg.66

I Helsingborg, har man en nyinrättad lärarassistenttjänst. Mellanstadiets arbetslag på bland annat tolv lärare är med och utformar tjänsten. Lärar- assistentens viktigaste uppgifter har visat sig vara: att vara ute på rasterna och att både förebygga konflikter, samt följa upp och dokumentera dem om sådana skulle förekomma. Att förbereda it-utrustning för lektionerna, till exempelladda surfplattor. Att hantera elevfrånvaro, följa upp oanmäld frånvaro, ringa vårdnadshavare.67

66 Lärarnas tidning 201767 Lärarnas tidning 2016



28

Andra nya yrkesgrupper som dyker upp på arbetsmarknaden är exempelvis studiepedagoger, elevcoacher och studiementorer. I Fagersta har man valt att dels anställa en assistent som har uppgifterna att avlasta lärarna administrativa uppgifter såsom att skanna, ladda ner ljudfiler och lägga in provresultat i skolans databas. Dessutom har tre studiepedagoger anställts som har uppdraget att vara mentorer åt elever och sköta elevvård, följa upp frånvaro ha enskilda samtal som stöd till elever, föräldrasamtal, kontakter med socialtjänst och polis med mera. Alla tre har en beteendevetarexamen eller liknande som utbildnings-bakgrund.

Enligt en ny bestämmelse i skollagen ska huvudmannen utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. 68

Förlängd skolplikt och helhetligt stödSkolplikten förlängs med ett år till tio år genom att förskoleklassen blir obligatorisk. Regeringen har i en förordning beslutat om fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan.69

Från 1 juli 2018 har skollagens paragrafer om extra anpassningar och särskilt stöd fått ett tillägg som säger att stödet ska se till elevens utbildning i dess helhet. Tillägget gäller för alla skolformer. Bakgrunden till tillägget är att det stöd som elever får i kärnämnen – svenska, engelska, matematik – inte följer med till andra ämnen även om eleven exempelvis har läs- och skrivsvårigheter. Formuleringen ska säkerställa att skolan och lärarna alltid gör bedömningen huruvida stödbehov i ett ämne innebär att eleven också behöver stöd i andra ämnen. Ändringen anses få särskilt stor vikt för gymnasiet.

Alla gymnasieelever ska ha en mentor från 1 juli 2019. Mentorn kommer att ha en viktig roll i att samordna stödet. Uppgifter om bland annat stödinsatser och elevens kunskapsutveckling ska överlämnas till elevens nya skola.70

Tillgången på specialpedagoger och speciallärare är betydligt sämre i gymnasieskolan än i grundskolan. Samtidigt avvisade regeringen, i samband med ovan nämnda förändringar, lärarfackens krav om att skärpa skollagen så att skolor måste anställa utbildade specialpedagoger eller speciallärare i elevhälsan. Utbildningsdepartementet anser att det är en ganska tydlig skrivning i dagsläget.71

Ett gott exempel på helhetstänkande finner vi på x-skolan där en lärare har infört så kallade kartläggningsmöten på sin arbetsplats, där hon kallar enelevs alla undervisande lärare till möte när eleven riskerar att inte uppnå målen. Det händer att lärare blir förvånade: ”Varför är vi kallade till möte om denna elev, hen är ju en av mina bästa?”

68 Skolverket, SFS 2010:800 8 a §, Lag (2018:608) 69 Skolverket70 Lärarnas tidning 201871 Lärarnas tidning 2018




– Därför börjar vi alltid dessa möten med en runda där alla lärare får berätta vad som går bra för eleven i respektive ämne. På så sätt lär vi av varandra, säger Diana Storvik.72

Rektorer har även fått ett ansvar för att utreda upprepad eller längre frånvaro som ett led i helheten.

Specialpedagogens rollRedan i förra årets omvärldsrapport belyste vi specialpedagogens roll, bland annat i relation till speciallärarens där specialpedagogen ofta hamnade lite vid sidan av och blev en alltför dåligt utnyttjad roll i det kollegiala lärandet. Det har nu startats en ny tankesmedja ”Specialpedagoger för skolutveckling”. Utgångspunkten var en specialpedagog som såg hur enskilda specialpedagoger kämpar för att få göra det de är utbildade för. Riktningen verkar gå åt motsatt håll när stort fokus hamnar på åtgärdande insatser på individnivå. Tankesmedjan anser att det är resursslöseri att inte låta specialpedagogen vara en del i skolans övergripande skolutvecklingsarbete.73

SPSM:s specialpedagogiska stöd kommer allt starkare att märka, eller märker redan av, kompetensförsörjningsfrågan när det gäller specialpedagogisk expertis och att rådgivare redan idag ibland ses som ersättning för elevhälsan, en lösning för att fylla upp tomrum som inte tillgodoses i den egna organisationen.74 Det senare scenariot bekräftas tydligt i Signes berättelse då hennes skola funderar på att ta kontakt med myndigheten i syfte att komplettera brist på resurser snarare än behov av kompetens.

Skollokaler och förskolelokalerDet är uppenbart att det finns ett behov av tydlighet när det kommer till skolans fysiska lärmiljö och det saknas kunskap och rådgivning om hur ändamålsenliga lokaler ska vara utformade. Det finns heller inte någon myndighet som arbetar med den fysiska miljön ur ett holistiskt perspektiv. SKL har uppmärksammat detta och har under året publicerat en förstudie som ger en överblick över vilken forskning som nyligen är publicerad och som pågår gällande den fysiska lärmiljön i skolan.75 Det finns också en ökande bullerproblematik i skolsverige som drabbar förutsättningar för både elever och personal, som ytterligare ett problem när det gäller den fysiska miljön, där SKL såg ett behov av en nationell handlingsplan.

Det behöver byggas cirka 600 nya förskolor de kommande fem åren ochför att underlätta för kommunerna stöttar SKL kommunerna genom att arbeta fram ett ramavtal för förskolebyggnader för permanent bruk som upprätthåller dagens krav för pedagogisk verksamhet både inomhus och utomhus. Ramavtalet beräknas finnas på plats under fjärde kvartalet 2019.76

72 Tidningen Specialpedagogik 201873 Tidningen Specialpedagogik 201874 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2017 75 Sveriges kommuner och landsting 2018 76 Byggvärlden 2018



Positiv utveckling med utmaningar för anpassning av läromedelRedan i förra årets analys uppmärksammades en promemoria från Justitie-departementet där en ny reglering i upphovsrättslagen föreslogs om tillgången till bland annat talböcker för personer med synnedsättning eller till exempel dyslexi för att öka tillgängligheten till böcker och skrifter. Nu är detta beslutat och började gälla den 11 oktober 2018. Den nya skrivningen och definitionen i bland annat upphovsrättslagen 17§ är en positiv förbättring som öppnar nya möjligheter till ökade rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

De förlag som Specialpedagogiska skolmyndigheten samarbetar med önskar helhetslösningar och långtidskontrakt på läromedelsproduktion. Lärare vill istället plocka ihop material från olika läromedel utefter behov och dela med varandra digitalt. De efterfrågar också en snabbare kortare produktionstid på läromedel.

Folkhögskolans roll som utbildningsformFolkhögskolan visar sig vara en tillgänglig utbildningsform som erbjuder goda möjligheter för inkludering för studerande med funktionsnedsättning.

Och fler vuxenstuderande, framför allt på folkhögskolan, har en funktions-nedsättning. Orsaken till att de väljer folkhögskolestudier handlar ofta om en tidigare misslyckad skolgång. Cirka 12 400 personer går den allmänna linjen i folkhögskolan som vänder sig till de som saknar grundskole- eller gymnasie-utbildning. En tredjedel av dessa har en funktionsnedsättning såsom neuro-psykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder, dyslexi eller psykisk ohälsa.77

Folkhögskolorna uttrycker dock att det behövs kompetensutveckling för både undervisande och administrativ personal för att kunna anpassa lärmiljön. Tidigare undervisningsmetoder, med fokus på gruppen och på att lära av varandra, behöver anpassas till den nuvarande deltagargruppen. Många elever har svårt att arbeta i grupp och bibehålla motivation och behöver ofta individuellt stöd.78

Grundas beslut och stöd på bästa tillgängliga kunskap?

Under våren 2018 kartlade Skolverket kommuners och fristående skolors arbete inom områdena lärarbrist, skolsegregation och lokal styrning av skolan. Resultaten sammanfattas i tio punkter för en bättre skola.79 Punkterna adresserar inte tydligt till förutsättningar för elever med funktionsnedsättning. I augusti 77 Specialpedagogiska skolmyndighetens 2017 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 201878 Specialpedagogiska skolmyndigheten 201779 Skolverket



2018 startade Skolinspektionen sin nya inspektionsform – regelbunden kvalitets- granskning. Ett viktigt syfte med granskningen är att kunna ge en nyanserad återkoppling till skolors utvecklingsarbete. Även om man granskar hur eleverna stimuleras och utmanas i undervisningen utifrån varje enskild individs förutsättningar så finns inte funktionshinderperspektivet med i gransknings- modellen.80

Ända sedan 1980-talet har medborgarnas aktuella dagordning ansetts spela en stor roll för utfallet av politiska val. Skola och utbildning haft en topp tre-placering fem valår i rad mellan 1998-2014 där skolan var topplacerad 2014. Även inför valåret 2018 var skolan i topp tre, men hamnade på tredje-platsen och hade minskat med tio procent. Samtidigt ökade intresset för integration och sjukvård, ettan respektive tvåan i sammanhanget.81 Trots en tredjeplacering hos medborgarna kom skolan i skymundan hos både politiker och i media. Att skolan kom i skymundan lyfter också Dagens samhälle som intervjuat Läkarförbundets respektive Lärarnas riksförbunds ordförande som båda bedömde att sjukvården fick mer uppmärksamhet än skolan som inte hamnade tillräckligt högt upp på dagordningen.82

Funktionsbegreppen har även 2018 en blygsam roll. I en begreppsanalys av propositionen Samling för skolan, en muntlig riksdagsdebatt kring propositionen samt av en riksdagsdebatt angående övergripande skolfrågor användes något av funktionsbegreppen endast tolv gånger medan socioekonomiskt, som jämförelse, användes trettiotre gånger.83

Det finns en uppfattning bland flera aktörer om att begrepp som skyldigheter och plikt dominerar till förmån för rättigheter. I begreppsanalysen av propositionen användes begreppet skyldighet mycket frekvent och inte mindre än fem gångar oftare än begreppet rättighet. I de muntliga riksdagsdebatterna var däremot inte dessa begrepp bland de mest framträdande.

Skolans läroböcker är en viktig förutsättning för en inkluderande samhällssyn. Läroböcker förmedlar värderingar och är för många kanske den första kontakten med personer med funktionsnedsättningar. Trots det är personer med funktionsnedsättning till mestadels osynliggjorda i läroböcker, visar forskning vid Göteborgs universitet. I de fall när personer med funktions- nedsättning ändå blir synliggjorda handlar det oftast om endast fysiska funktionsnedsättningar och personerna beskrivs sällan som aktiva samhälls-deltagare.84

Föräldrars och vårdnadshavares roll Många frågor hos myndighetens tjänst Fråga en Rådgivare handlar om skollagen, tolkningar och rättigheter – ställda av vårdnadshavare som vill veta mer. Föräldrars

80 Skolinspektionen81 Martinsson & Weissenbilder 201882 Dagens samhälle 2018 83 Se tabell i bilaga 284 The representations of type of disability, ethnicity and age and how these are associated with participation in

textbooks, Journal of Special Education and Rehabilitation


https://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=257335



kamp för rätten till stöd och behovet av att söka efter kunskap om lagar och rättigheter vittnar om en relativt oförändrad stödsituation för många elever.85

De vårdnadshavare som väljer att överklaga åtgärdsprogram får dock i mycket hög grad rätt. Förra året fick de rätt i fyra av fem fall. Skolornas bakläxa ligger ofta i att utredningarna som ligger till grund för åtgärdsprogrammen är bristfälliga. Många gånger skönjas också en konflikt mellan skolan och vårdnads- havarna. Det finns också en inbyggd risk att åtgärdsprogram utformas defensivt redan från början på grund av det finns överklagansmöjligheter.

Ofta blir vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning kategoriserade på samma sätt som föräldrar som bland annat klagar på barnens betyg generellt – i kategorin påfrestande föräldrar.86 Tidningen Skolvärlden har tidigare belyst hur den senare kategorin lägger sig i undervisningen vilket har blivit ett stort arbetsmiljöproblem för lärare. Under 2016 genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning som visar att en majoritet av lärarna i grund- och gymnasie-skolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar – framför allt när det gäller läxor, undervisningsupplägg och betygsättningen.87

Jobbiga föräldrar är något som Stockholms stad har tröttnat på och försöker att få bukt med genom att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett så kallat ”förväntansdokument” som ska innehålla punkter som dels handlar om vad föräldrar kan förvänta sig av skolan, dels om vad skolan kan förvänta sig av föräldrarna.88

Skolans kompetensförsörjning 77 000 lärare skulle behöva rekryteras till förskola och skola bara under de närmaste fem åren för att kunna möta samhällets behov.89 I den allt hårdare konkurrensen på behöriga lärare ute i skolverksamheterna larmar nu bland annat Lärarförbundet om att problemet har smittat av sig även på lärarutbild-ningarna då många lärarutbildare väljer bort lärosätena som arbetsplats för att få upp sin lön. Förbundet beskriver också en huggsexa mellan lärosätena om lektorer, eftersom det finns för få disputerade lärarutbildare att tillgå.

Lärarförbundet efterlyser ett fokus på ett starkt system där regering, universitet och högskolor som lärararbetsgivare tillsammans fokuseras på att skapa ett stärkt system för hela kedjan istället för att tävla om de lärare somw finns för stärka hela lärarprofessionens utveckling och attraktivitet.90

Samtidigt satsar politiken på fler utbildningsplatser och trycket på högskole-platser är högre än någonsin. Dessutom är intresset att utbilda sig till lärare stort, var fjärde student som påbörjar en yrkesutbildning på högskolan idag väljer faktiskt att påbörja en utbildning till lärare.

85 Tv4 Nyhetsmorgon 201886 Tidningen Specialpedagogik 201887 Skolvärlden88 Stockholmdirekt 2018

Skolvärlden 201889 Sveriges kommuner och landsting 201890 Lärarnas tidning 2018



Dock hoppar nästan trettio procent av sin utbildning redan under första terminen.91 Flera av ”våra” yrkesexamensutbildningar ligger i topp när det kommer till både högt antal tidiga avhopp och lågt andel av kvarvarande studenter som tar sin examen. Hela trettiofem procent hoppar av från ämneslärarpro-grammet, som en jämförelse hoppar endast åtta procent av läkarprogrammet.92

Tidiga avhopp Kvarvarande studenter

Förskollärare 19 % 73 %

Grundskolelärare 26 % 61 %

Ämneslärare 35 % 47 %

Ett skäl till ökade avhopp är att studenterna avbryter sina studier för att påbörja en annan utbildning. En viktig orsak är helt enkelt är hur utbildningsbranschen ser ut, det finns så många utbildningar i utbudet att välja bland – är det något som inte fungerar är det lätt att bryta och byta.93

Politiska krav på höjda antagningskrav

Under valkampanjandet presenterade flera olika partier olika versioner av höjda antagningskrav till lärarutbildningarna där flera av dessa hade en mycket hög detaljnivå. Exempelvis gick Sverigedemokraterna och Liberalerna ut med att de vill höja nivån på högskoleprovsresultat till minst 1,0 mot nuvarande 0,5. Flera av partierna gick också till val med förslag på höjda betygsgränser till lärarutbildningen, däribland Socialdemokraterna och Liberalerna som vill att ämneslärare ska ha minst ett C i sina undervisningsämnen och Kristdemokraterna som vill höja betygsgränserna, till B.94

Program för profession

I utredningen ”Med undervisningsskicklighet i centrum” föreslås ett profes-sionsprogram som syftar till bättre förutsättningar för lärare och rektorer att utföra sina arbeten. Förslaget har ett brett stöd hos samtliga riksdagspartier.95 Programmet utgår från att undervisningsskicklighet utvecklas över tid och att lärare genomgår flera faser, från nyexaminerad till en allt mer erfaren och skicklig lärare under yrkeslivet.96

91 http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/ 92 Universitetskanslersämbetet 201793 http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/ 94 Lärarförbundet 2018 95 Skolledaren 201896 SOU 2018:17


http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-här-hoppar-flest-av/

http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-här-hoppar-flest-av/


Lärarassistentutbildning

Ett steg i att förbättra arbetssituationen för de som slutligen verkar som lärare är att tillsätta lärarassistenter i verksamheterna och från och med våren 2019 finns det färdigutbildade lärarassistenter på arbetsmarknaden. Det finns flera utbildningsaktörer som erbjuder lärarassistentutbildningar spridna över landet och utbildningen går även att läsa på distans. Kursinnehållet i de olika utbild-ningarna är i vissa avseenden likartade men ändå till stora delar olika. Sök-trycket är hårt så flera aktörer har fått utöka sina platser.97 Flera anordnare för lärarassistensutbildningarna beskriver att det är en styrka att få bli att bli upp-lärd direkt på en arbetsplats och framhäver möjligheter att möta olika behov och låta skolorna bidra i arbetet med att utforma yrkesrollen.98 Detta synsätt stämmer väl med utvecklingen på arbetsmarknaden om arbetsplatslärande.

Är pedagogiken framtidsorienterad och utmanande?

”Det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten”99

Det har sedan länge pågått en utveckling kring universell design som betyder en sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Sedan några få år tillbaka diskuteras det inom pedagogiken och neuropsykologin kring universell design för lärande. Utgångspunkten är att mångfald är normen och inte avvikelsen och att alla lär på olika sätt.100 De tio principerna för digital utveckling inom D4CR är utarbetade för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses i digital utveckling.

Regeringens nationella strategi för digitalisering av skolväsendet syftar till att alla barn och elever ska få de digitala kunskaper som de behöver för arbetsliv och liv. Alla elever ska få likvärdig tillgång till digitala verktyg och alla barn och elever ska utveckla en digital kompetens. För att kunna nå dit lyfter strategin fram att det är nödvändigt med samverkan mellan bland andrastat och huvudmän samt med de som tillhandahåller digitala verktyg och lärresurser. Vikten av samarbete kring standarder och gemensamma lösningar inom skolväsendet samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv för att säkerställa att system kan fungera tillsammans lyfts fram i strategin. Man betonar även vikten av möjligheten för huvudmän med begränsade utvecklingsresurser att ta del av befintliga lösningar.101

97 Lärarnas tidning 201898 Affärsliv.com 201899 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017100 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) 101 Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017




Utifrån strategin arbetas en handlingsplan fram, ett arbete som leds av SKL i nära samarbete med Skolverket. Ett av uppdragen i handlingsplanen är att stegvis digitalisera de nationella proven fram till år 2022. Det kommer att kräva att det utvecklas en nationell digital infrastruktur och tillräcklig digital kompetens på skolorna för att genomföra proven. Mellan 2019 och 2021 pågår en försöksverksamhet på 100 skolor där man testar vilka tekniska lösningar och vilket förändringsarbete som behöver göras.102 Specialpedagogiska skolmyndigheten är med i denna utveckling i syfte att anpassa proven för elever som har en funktionsnedsättning.

Digitalisering i förskolanI förskolan införs digital teknologi som ett obligatoriskt kunskapsinnehåll och pedagogiskt verktyg i läroplanen den 1 juli 2019. Av läroplanen framgår bland annat att förskolebarnen ska:

”utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik”.

Lärare i förskolan använder redan idag ofta surfplattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Barnen lär sig dock i första hand att spela med apparna utan att ta till sig det pedagogiska innehållet. Många pedagogiska appar är bristfälligt designade och har inte utvecklats utifrån ett barnperspektiv. Därför är lärarnas stöttning en avgörande faktor för hur aktiviteterna utvecklas och vilket lärande som görs möjligt.103

Vad innefattar digital kompetens?Skolans digitala strategi står inte oemotsagd utan har också fått kritik och har skapat nya frågeställningar. Bland annat diskuteras vad som innefattas i begreppet digital kompetens som det beskrivs i läroplanen och hur vi ska se på begreppet. Det finns också kritik mot att innehållet i strategin i för hög utsträckning har drivits av kommersiella aktörer snarare än av vetenskapliga intressen.104 En slutsats är att vi måstet inta ett kritiskt förhållningssätt i skolarbetet med digitala teknologier eftersom det finns starka ekonomiska krafter.105

En diskrepans inom området handlar om att diskussionerna kring digitali-seringen i skolan ofta utgår från ett resonemang där analogt och digitalt ställs emot varandra när diskussionerna istället borde handla om att vilka förbätt-ringar digitala läromedel får genom genererad data. Citatet nedan utgår från exemplet att 80 000 elever i årskurs tre under samma dag har en mattelektion:

102 Regeringsuppdraget sträcker sig fram till oktober 2023 då det ska slutredovisas https://www.skolverket.se/-temasidor/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella- proven#h-Uppdragomattdigital-seraproven

103 https://www.forskning.se/2018/10/29/plattor-och-appar-ingen-genvag-till-forskolebarns-larande/ 104 Dagens nyheter 2018105 http://hdl.handle.net/2077/57483

https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven#h-Uppdragomattdigitaliseraproven


https://www.forskning.se/2018/10/29/plattor-och-appar-ingen-genvag-till-forskolebarns-larande/

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/57483


… eleverna räknar, testar, tittar och frågar på ett sätt som genererar data. Att vi får veta hur många som räknar rätt och hur många som räknar fel, hur många som tar lång tid på sig och hur många som är snabba, hur många som föredrar trappan framför den liggande stolen och hur många som räknar i huvudet trots att de borde ställa upp ordentligt. Föreställ dig också att vi ser sambanden mellan de som hade svårt med tiotal i årskurs ett och de som nu tragglar med decimalkommat och att vi vet hur många som zoomar ut helt och hållet. Då skulle vi, under en enda dag, ha mer information om hur en mattelektion fungerar än vad en lärare får under 15 års dagligt arbete” … Och då måste vi dessutom förstå att nästa läromedel, i en digitaliserad värld, kommer dagen efter. Så det systemet lärt sig på måndagen innebär en upp-daterad verksamhet på tisdagen”106

Mobilen fortsatt ifrågasattMobiltelefoners varande i skolan är fortsatt en symbolfråga och både Social-demokraterna och Liberalerna hade ett mobilförbud i skolan som ett politiskt vallöfte.107 Och en undersökning som gjorts på uppdrag av Telenor visar att även en majoritet av alla lärare är positiva till ett mobilförbud i skolan.108 Fler svenska skolor inför nu mobilförbud i olika former i skolan och stiftelsen Aktiv Skola har lagt en motion till regeringen om att Sverige ska snarast ska införa ett totalt mobilförbud i Sveriges grundskolor.109 Även internationellt sett är mobil-förbud i skolan en aktuell fråga, exempelvis har Frankrike infört ett totalförbud mot mobiltelefoner i skolan sedan höstterminen 2018.110

Ny forskning visar dock att mobilen inte behöver vara ett störande moment i klassrummet. Ett svensk-finskt forskningsprojekt har efter tre års närstudier under lektionerna ett resultat som inte alls bekräftar bilden av mobiltelefonen som ett störande orosmoment i klassrummet. Snarare märktes mobiltelefonerna väldigt lite.111 Andra forskare menar att elever är kloka användare som oftast vet var och hur mobilen ska användas och att de ofta använder den kompletterande. Mobilen är en del av samhällets infrastruktur och att vi behöver tänka på mobilen i skolsammanhang på samma sätt som vi tänker på mobilen i övrigt och inte se skolan som ett separat spår från samhället.112

106 https://www.linkedin.com/pulse/om-digitala-l%C3%A4romedel-skogar-och-tr%C3%A4d-troed-troedson/?publ shed=t&fbclid=IwAR1ho8ovVUeYw6u-YFhqRNt_kk2cNAsXchfDDwTwuRL5rFxWt1PhePfPY60107 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partierna-om-s-vallofte108 Metro 2018109 Stiftelsen Aktiv skola 2017110 Metro 2018111 Dagens nyheter 2018112 Lika värde 2018 Göteborgsposten 2018


https://www.linkedin.com/pulse/om-digitala-läromedel-skogar-och-träd-troed-troedson/?published=t&fbclid=IwAR1ho8ovVUeYw6u-YFhqRNt_kk2cNAsXchfDDwTwuRL5rFxWt1PhePfPY60

https://www.linkedin.com/pulse/om-digitala-läromedel-skogar-och-träd-troed-troedson/?published=t&fbclid=IwAR1ho8ovVUeYw6u-YFhqRNt_kk2cNAsXchfDDwTwuRL5rFxWt1PhePfPY60

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partierna-om-s-vallofte


Analys och rekommendationer

Media, forskare och omvärldsrapporter pekar på en större oförutsägbarhet och ombytlighet på marknaden, i politiken och i samhället i stort. Det är en tendens i sig. Några mer stabila tendenser finns det dock som är värt att uppmärksamma för våra målgrupper och för oss som myndighet.

Demokrati versus mänskliga rättigheter

Demokratiska rättigheter har visat sig skapa demokratiska utmaningar gällande åsikts- och yttrandefrihet. På den politiska dagordningen finns sedan några år tillbaka många typer av säkerhets- och trygghetsfrågor såsom ett stärkt försvar, flera poliser och gränskontroller. Flera etablerade demokratier tenderar att inskränka domstolars oberoende, kvinnors rättigheter, pressfriheten och HBTQ-personers rättigheter. En stor del av denna utveckling sker inom ramen för en alltmer högerkonservativ politik. Däremot när det gäller flyktingars rättigheter är det inte bara inom högerpolitiken som detta förespråkas utan inskränkningar har föreslagits av flera politiska partier.113 Globalt kan vi se en försämring av mänskliga rättigheter påskyndat av politiken och som påverkat juridiken. Även i Sverige kan vi se några av dessa politiska tendenser.

Samtidigt som det går att se ett hårdare samhällsklimat så finns det också kraftiga medborgerliga motrörelser som möjliggörs genom den digitala utvecklingen. När politiken och juridiken sviker så reagerar praktiken. Detta betyder att det är möjligt för en enskild medborgare att påverka en samhälls-utveckling.

Den nya ombytligheteten i samhället med ständigt nya kollationer mellan människor och mellan organisationer har betydelse för Specialpedagogiska skolmyndigheten som en samhällsinstitution med ett grundläggande demokrati- och rättighetsuppdrag. Den partner som vi pratar med idag behöver nödvändigtvis inte vara den som vi pratar med imorgon.

På många områden har politiken försökt att spela en positiv roll när det gäller rätten till kommunikation och information för människor med funktions- nedsättning. Genom ekonomiska och juridiska styrmedel har politiken önskat möjliggöra valfrihet gällande bland annat teknik, information och genom att motivera till tolkanvändning. I praktiken har detta dock inte fallit särskilt väl ut för användarna. Det finns skäl att tro, genom de invändningar som framförts, att dessa beslut inte har fattats utifrån bästa tillgängliga kunskap.

113 https://www.iffs.se/media/21791/forskningsprogram_17x24.pdf Medan forskningsprogrammet 20-15-2020





Fortfarande är det också svårt att delta i det politiska livet och att ta del av media på lika villkor när det brister i både tolkning och teknik. Ur ett livs- perspektiv är tillgänglig objektiv samhällsinformation viktig för att upprätt-hålla de demokratiska rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver ständigt påpeka behoven av tillgänglighet i det offentliga rummet för att kunna ta del av, och delta, i samhället. Det betyder att Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver agera som rättighets- och kunskapsaktör på arenor utanför utbildningsområdet. Det är en bit kvar tills Nordiska ministerrådets ambitioner kan infrias; att barn och unga kan utöva sina rättigheter samt vara delaktiga i beslut som berör dem.

Teknologi och myndigheten i framtiden

Inom politiken finns högt ställda mål för Sverige vad gäller digitalisering i samhället. Myndigheter ska tänka digitalt först när det gäller tjänster och produkter. OECD-rapporten som civilministern betecknade som brutal beskrev en praktik som inte motsvarade dessa höga förväntningar. Den lyfte att det egentligen inte handlade i första hand om tekniken eller att gömma sig bakom juridiken. Digitaliseringen är, enligt OECD, en fråga om både kultur, struktur och process. Den fråga som vi och alla myndigheter måste ställa oss är hur vår digitala mognad ser ut? Har vi rätt attityd? Behöver vi stärka det strategiska digitala ledarskapet? Myndigheten har påbörjat ett arbete för att se på möjligheterna för att vara mer proaktiva i frågan om öppna data. Det är numera inte en fråga om, utan hur, vi kan göra detta.

Organisation och organiseringFramtidens samhälle kommer att präglas av, och präglas redan av, gränslöshet vad gäller arbete och privatliv genom digitala möjligheter. Innovation samt strategiska och operativa partnerskap är orden för dagen. Det ser vi i Europa, Norden och Sverige. När förändringstakten ökar behöver riktningen för organisationers utveckling vara såväl ekonomisk som social och miljömässig hållbarhet. Det förutsätter inte minst hållbara verksamhetsmodeller.

De traditionella gränserna kring en organisation är utmanade och framgång kommer delvis genom deltagande i ekosystem av partnerskap. De nya model-lerna är präglade av öppenhet och transparens till målgrupper och intressenter. Digitaliseringen av tjänster suddar ut gränser och driver fram nya beteenden som ökar kraven på service och relationer. Allt kortare livscykler för produkter och tjänster ställer nya krav på verksamhetens processer där en stabil grund ses som en förutsättning snarare än ett hinder för att snabbt lyckas ställa om. I en snabb förändringstakt krävs en omfattande omvärldsbevakning som kan vara svår att hinna med. Enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser behöver såväl offentliga som privata verksamheter tänka mer ur ett helhetsperspektiv när det gäller försörjning av kompetens, personal, teknik,


varor och tjänster. Begreppet gig-ekonomi betecknar exempelvis hur andra typer av anställningar eller uppdrag kan behöva utföras som enstaka gig. Det behövs en försörjningsstrategi och inte bara ett fokus på upphandlingsrutiner. Det kommer att behövas helhet och partnerskap mellan offentliga och privata aktörer för att klara av föränderligheten på marknaden.

Kvalitetsarbetet måste in i verksamheten och ägas och levas av ledarna. Medan den weberska byråkratiprincipen som myndigheter bottnar i har en striktare och hierarkisk arbetsdelning har new public management introducerat samordnande processer. I tillägg har kvalitetsarbetet under rätt många år delats ut till olika samordningsfunktioner och samordningspersoner. Dessa horisontella styrformer har haft flera syften utöver att rättssäkra och kvalitetssäkra. Många kunskapsorganisationer har, och har haft, en utmanande mix av minst tre styr-principer, byråkrati, marknad och profession därtill tre indelningsprinciper som exempelvis geografi, sakområde och matrisfunktioner.114

Flera offentliga verksamheter försöker nu förändra sina strukturer och processer. Organisationsforskningen visar att samordningsprocesser, funktioner och samordnare inte har gett varken ökad kvalitet eller effektivitet då ansvar, roll och mandat har varit alldeles för oklart definierade. Denna horisontella styr-form har visat sig krocka med de vertikala styrformerna. Detta innebär att organisationer med alltför många samordningsfunktioner och samordnings-befattningar egentligen visar upp att den har en komplexitet som är svårstyrd och ineffektiv.115 En iakttagelse är att allt fler offentliga organisationer går mot att samla verksamheter inom ett verksamhetsområde i stället för att samordna. Samtidigt inför man en chefsnivå till.116 Den vertikala styrformen stärks. Det kommer att bli intressant att se huruvida en sådan princip kan möjliggöra att den tillitsbaserade styrningen snabbare får genomslag.

Specialpedagogiska skolmyndigheten på arbetsmarknaden

Förändringstakten i samhället kommer att ha genomslag på de förmågor och den kompetens som behöver utvecklas inom myndigheten de kommande åren. Hur ska myndigheten klara av konkurrensen på arbetsmarknaden och säker-ställa kompetensförsörjningen i en kontext där bristen på pedagogiskt utbildad personal eskalerar? Med statsmaktens alla incitament i form av politiska löften om administrativa lättnader, ekonomiska satsningar och lagstiftning så kvarstår problemet i praktiken. Det är för få utbildade just nu och över flera år framöver.

114 Detta gäller exempelvis habilitering, mydigheter, kommuner med stadsdelsnämnder, hälso- och sjukvård med flera.

115 https://chef.se/funktionsorganisation/ http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2014/Om-offentlig-sektor_20_Nationella-samordnare.pdf116 Flera organisationer har dock valt att behålla alla sina processer i tillägg till flera chefsnivåer. Exempelvis

enhetschef, områdeschef, sektorschef.


https://chef.se/funktionsorganisation/

http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2014/Om-offentlig-sektor_20_Nationella-samordnare.pdf


Det finns också en stor mobilitet på arbetsmarknaden. En framtida kompetens-försörjning i myndigheten behöver därför beakta kunskapen om hur medarbetare värderar ett arbete och vad som är viktigt i livet. Att ha ett arbete kan innebära väldigt olika villkor i termer av exempelvis anställningstrygghet, arbetstider, trivsel, och inkomster. Kunskap om denna variation är nödvändig om man vill förstå situationen på arbetsmarknaden. Detta måste också kopplas samman med vilka kompetenskrav som är möjliga att ställa i bristyrken och ett tydlig-görande av vägar för kompetensutveckling och karriärsutveckling och att det är en skillnad på dessa.

På arbetsmarknaden i dag finns åtminstone tre generationer av nuvarande och framtida medarbetare som på ett övergripande sätt brukar beskrivas med olika epitet:

• Generation X, 1965–1980 - MTV-generationen och digitala immigranter• Generation Y, 1981–1995 - Millenniekidsen, Generation Prestation, eller

Generation Oro och digitala infödingar• Generation Z, 1995–2010 - Generation Oro och digitala infödingar

En utmaning är att många befintliga strukturer inom offentlig sektor är skapade av the Silent Generation, 1924-1945, medan processerna är skapade av Generation X. Generation Y har sedan marknadifierat den offentliga sektorns processer.

Klassificeringar av generationer är till nytta för att skapa förståelse för situationen på arbetsmarknaden, men bör användas med försiktighet. De kan också bidra till negativ eller fel förståelse av vilken medarbetare en chef har framför sig. Att vara lyhörd och leda agilt är i dag ett måste men även chefer behöver beakta sig själv, vilken generation tillhör hen? Är hen generationstypisk? Vad betyder det för hens ledarskap i möte med andra generationer? Och är medarbetaren generationstypisk? 117

I denna kontext är arbetet med värdegrund, kultur och ledarskap oerhört viktiga pusselbitar i arbetet att engagera rätt kunskap till vår kunskapsintensiva myndighet.

Som arbetsgivare borde myndigheten:

• Undersöka möjligheterna till specifika, snarare än myndighetsgenerella, erbjudanden i syfte att utveckla myndighetens renommé som arbetsgivare.

• Se över vilka expertroller, befintliga som nya, som behövs för att säker-ställa att behoven av relevant spetskompetens ur ett mångvetenskapligt perspektiv finns för att nå målbild 2022. Och det i ett bredare perspektiv än enbart det pedagogiska och specialpedagogiska fältet.

117 Viktigt att uppmärksamma september 2019 Attityd- och värderingsstudie MUCF genomför under 2018/19 en omfattande attityd- och värderingsstudie, där 9000 svenska invånare i åldern 16-74 år får möjlighet att svara på frågor som rör demokrati, arbetsmarknad, hälsa och fritid. Unga och äldre deltar, det studeras hur attityder och värderingar förändras över tid och i olika generationer. https://www.mucf.se/attityd-och-varderingsstudie http://fourhooks.com/marketing/the-generation-guide-millennials-gen-x-y-z-and-baby-boomers-art5910718593/


http://fourhooks.com/marketing/the-generation-guide-millennials-gen-x-y-z-and-baby-boomers-art5910718593/


• Utveckla kompetensutvecklingsmöjligheter för chefer och medarbetare som matchar förändringar av målgruppers behov samt bejaka frihets- kraven i kommande professionsprogram. Möjliggöra nya vägar för breddkarriär.

• Utöka och förstärka personalenhetens resurser för arbetet med ledar- och medarbetarutvecklingsinsatser, arbetet med organisationskultur och med Specialpedagogiska skolmyndigheten som attraktiv arbetsgivare samt ta tillvara digitaliseringens möjligheter i kompetensförsörjningen.

• Se över befattningsnomenklaturen så att den överensstämmer med den nya organisationsstrukturen och målbildens intentioner.

• Myndigheten behöver utveckla och bredda omvärldsarbetet ytterligare. Vi behöver identifiera aktörer såsom exempelvis andra relevanta myndig-heter utanför skolvärlden och departement att bevaka på ett samlat och systematiserat sätt för att sedan snabbt distribuera stoffet till relevant verksamhetsområde att agera på.

Utbildningsområdet i ständig förändring

Stora och många reformer på skolområdet har nu införts men flera skolhuvud- män sliter med genomförandet framförallt på grund av kapacitets- och kompetensbristen. Vägen till lika tillgång till utbildning och likvärdig utbildning är fortfarande lång. Politiskt finns viljan att påskynda utvecklingen genom ett antal likvärdighetsutredningar, ekonomiska satsningar och juridiska för-stärkningar. Men också på utbildningsområdet kan en strängare ton skönjas både från politiskt och från myndigheters håll. Kunskapskrav, plikt, krävande föräldrar, mobilförbud, trygghet och studiero och krav på skolhuvudmän. En ton som i praktiken kan uppfattas stå i kontrast till det främjande och före-byggande syn- och arbetssätt som förespråkas och en tillitsbaserad styrning och ledning.

För Signes del finns både politik och juridik som kan påverka den praktik hon befinner sig i. Läs- och skrivgarantin som en tidig insats kommer något sent för hennes del men hinner förhoppningsvis verka innan hon börjar hög-stadiet. Men skolan kan inte vänta tills den träder i kraft nästa sommar. Då kunskaper saknas på hennes skola ser vi också att SPSM och Skolverkets kompetensinsats för att implementera garantin kan påverka. Bestämmelserna i skollagen om helhet och överförandet av kunskap mellan stadier och ämnen hoppas vi kan tillämpas så hon får möjlighet att lära och klara engelskan och andra teoretiska ämnen. Men det kräver också att skolan tar föräldrar på allvar när de verkar för sitt barns rätt till utbildning. Innan specialpedagogen gick i delpension såg vi också att hur en sådan roll kan fungera på ett bra sätt.

Hur kan då Specialpedagogiska Skolmyndigheten agera för att Signe, och alla andra barn, elever och vuxenstuderande oavsett funktionsförmåga, ska få en likvärdig utbildning?



Pådrivande rättighetsaktör

Om mänskliga rättigheter ur ett globalt perspektiv och rent allmänt verkar inskränkas så kan man hävda att det ser bättre ut vad gäller rätten till likvärdig utbildning. Åtminstone främjas dessa rättigheter politiskt och juridiskt. När det gäller hur rättigheter tillvaratas och tillämpas i praktiken ser det något annorlunda ut.

I europeiska och nordiska utbildningssamarbeten står värden och rättigheter högt på den politiska dagordningen. I Sverige verkar dock kunskapsutveckling vara den mest framträdande punkten. Skolans värdegrundsarbete har därför delvis fått stå tillbaka för satsningar på att istället höja kunskapsnivåerna. Politikerna har tillsatt många olika utredningar som syftar till att öka likvärdigheten och då framförallt för att kompensera för skillnader i socioekonomiska förutsättningar. Nationella mål om tidiga insatser och en juridisk garanti för detta har än så länge inte gett utslag i praktiken. Rätten till ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd tillgodoses inte för elever med funktionsnedsättning. Här brister skolhuvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Och här har myndigheten ett arbete att göra - att stödja huvudmannen på ett systematiskt sätt.

Minoritetsfolks rättigheter behöver särskilt uppmärksammas. Samiska barn och ungdomar har svårt att få sin rätt till lärande och utvecklig tillgodosedda då det brister på läromedelssidan när det kommer till det egna språket och det finns därtill särskilda geografiska förutsättningar. Rätten till specialpedagogiskt stöd på det egna språket och med den egna kulturen måste tas på allvar för de samiska förvaltningskommunerna. Förutsättningarna för en förebyggande och främjande elevhälsa är svåra att skapa. Sápmi sträcker sig in i flera länder med sina egna språk och därför vore ett samarbete över landsgränserna gällande exempelvis läromedel vara fruktbart.

Det har varit mycket uppmärksamhet kring stora grupper såsom gruppen barn och elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och gruppen barn och elever med språkstörning. Det betyder inte att de får alla sina rättigheter tillgodosedda, även om det är kring dessa målgrupper som skolorna får mycket stöd och satsningar av SPSM. Risken finns dock att det blir en obalans i rättig-hetsutövning gentemot våra små målgrupper genom satsningarna på de större målgrupperna och genom att vi nyttjar de stora målgrupperna som ett skylt-fönster för myndighetens erbjudande. Det kan bli ett äventyrande i principen om barnets bästa. Det kan också innebära att myndigheten blir känd som npf-myndigheten, språkstörningsmyndigheten etcetera.

Även om vissa funktionsnedsättningar är mera framträdande i samhället så är funktionshinder- och funktionsnedsättningsfrågor inte så synliga. I såväl politiska debatter, utredningar som gransknings- och kvalitetsmodeller är dessa frågor fortfarande osynliga. Det finns därför fortfarande mycket rättighetsarbete kvar att göra, bland annat:

• SPSM behöver synliggöra sektorsuppdraget European Agency i Sverige. Utbildningsdepartementet kan på så sätt bli en aktiv part på den europeiska utbildningsarenan vad gäller inkluderande utbildning. SPSM kan bidra in i detta med fler perspektiv på inkludering än bara fysisk placering.



• Vuxenstuderande med funktionsnedsättning är en heterogen grupp som behöver synliggöras. Myndigheten behöver bygga och sprida kunskap om vuxnas rättigheter i utbildningen och föra det i dialog till departement och skolhuvudmän till vuxenutbildning. Det räcker inte att man genom en utredning vill säkra ett allsidigt brett utbud för att främja en likvärdig utbildning. Myndigheten behöver kontakta utredaren och särskilt uppmärksamma de finansiella orättvisor som utgör hinder för vuxnas möjligheter till utbildning.

• Trots att myndigheten inte har ett uppdrag att anordna tvåspråkig förskola borde myndigheten tydligt lyfta barnens rätt till (tecken)språk i tidig ålder och inte bara behovet av.

• Andra åtgärder för att stärka rätten till teckenspråk är att verka för att utöka deltidsverksamheten och fjärrverksamheten för elever som är döva eller har en hörselnedsättning samt att påverka för en utökning av TUFF-utbildningens målgrupper. Valet mellan hemskola och specialskola ska ses som olika individuella alternativ där det senare inte ska vara förknippat med misslyckad tidigare skolgång.

• Utveckla läromedel- och stödsamarbetet mellan SPSM, sameskolstyrelsen och norska Statped.

• Som myndighet behöver vi kompetensutveckla oss i rättighetsperspektivet på följande områden: Universell design för lärande, C4DR, webb-direktivet och vuxnas rättigheter i utbildning.

Främjande och förebyggande stödaktör

Kan vi se en rörelse mot att barn, elever och vuxna oavsett funktionsförmåga är delaktiga i en tillgänglig och inkluderande miljö? Från politiskt håll är det tillsatt en mängd utredningar som ska ge förslag för att öka förutsättningarna för en likvärdig utbildning. Utredningarna är separerade och trots att man önskar ett helhetsstöd för elever så är det inte helhet som präglar likvärdighets-strävan. Sverige har fått kritik för att vi har för många separata spår inom utbildningsområdet. Det saknas en helhet vilket innebär att viktiga frågor för myndighetens målgrupp faller mellan stolarna. Stödet som sätts in utgår inte alltid från individernas enskilda behov samtidigt som det är stort fokus på individen och inte på systemet. Det varierar också stort utifrån olika skolhuvud- mäns förutsättningar och detta förstärker utsattheten hos barn, unga och vuxna i behov av stöd. En växande lärarbrist riskerar att ytterligare urholka likvärdigheten.

Skolinspektionen menar att många huvudmän behöver tydliggöra sitt ansvarstagande för styrning av skolan med fokus på de nationella mål och riktlinjer som framgår av skollag, läroplaner och andra förordningar. Många huvudmän skapar egna visioner och mål som bara marginellt anknyter till det nationella uppdraget för skolan. En tolkning är att detta tyder på att huvudmän inte tillräckligt sätter sig in i de centrala målen i nationella styrdokument för



skolväsendet. Det har också visat sig att det inte är så enkelt för skolhuvudmän att se vilka de nationella målen är. Huvudmännen menar Skolinspektionen behöver generellt se till att kvalitetsarbetet blir en verksam strategi för en långsiktig och hållbar utveckling i arbetet mot elevernas och skolornas målupp-fyllelse. Det är dock inte rimligt att lägga all skuld på praktiken. De politiska reformerna, ökad statlig styrning och regleringar inom skolområdet har i många avseenden minskat skolhuvudmannens förutsättningar att skapa en likvärdig utbildning. Många offentliga skolhuvudmän har dessutom fått extra mål att uppfylla som inte hör till utbildningsområdet. Detta kan vara fallet även för myndighetens specialskolor.

Kritiska röster har höjts kring att kraven i läroplanerna är för höga för att alla elever ska kunna nå dem även med stöd. I de utredningar som tittar på hur, och om, elever når upp till satta kunskapskrav undersöker man emellertid inte kunskapskraven i sig. Garantin för tidiga stödinsatser som införs i skollagen är en politisk och juridisk åtgärd som i praktiken kan betyda en ökad delaktighet i en tillgänglig och inkluderande lärmiljö. Det kan ses som positivt att departe-mentet samtidigt vill skapa förutsättningar för skolhuvudmännen att genom-föra detta. SPSM som tillsammans med Skolverket ska stå för de kompetens-höjande insatserna har ett viktigt gemensamt uppdrag framöver.

Precis som för Skolverkets del tidigare ser vi nu att SPSM blir mer uppdragstyrd. En positiv förändring som bör gynna målgruppen är att skolmyndigheterna får alltmer gemensamma uppdrag från politikerna. Myndigheterna tar också oftare själva initiativ till samarbete på alla nivåer.

Betydelsen av att verka i ett nära partnerskap med målgrupper och intressenter blir allt mer avgörande. I ljuset av en ökad förändringstakt, där styr- och stöd- modeller mer frekvent omprövas och anpassas efter nya förutsättningar behöver närmare relationer etableras för att på djupet förstå olika aktörers behov och förväntningar. Detta betyder att enkätinstrumentet som syftar till mass- och ytdata inte kan användas lika frekvent i syfte att identifiera behov framöver. Med ökande individuella och specifika behov, ibland även motstridiga, ökar kravbilden och det kommer att bli svårare att möta alla intressenters behov med generella lösningar, vilket särskilt framhålls av respondenter inom offentlig verksamhet. Det fungerar inte längre med ”one size fits all” i alla sammanhang. Trenden går mot ett ökat agilt samskapande med brukare, medborgare eller patient som kommer att kräva mer av personcentrering och individualisering.118

• Vi och andra skolmyndigheter samt utbildningsaktörer behöver bli bättre på att fånga faktiska kunskaps- och stödbehov genom agila och ömsesidiga dialoger.

• SPSM:s kommande länsvisa dialoger i samverkan med Skolinspektionen och Skolverket, behöver sätta dagordningen tillsammans med skolchefer. Det stöd som ges till dessa behöver vara särskilt riktat till just dem och

118 SIQ Omvärldsanalys 2018 SPSMs omvärldsanalys 2017 Institutet för framtidsstudier 2015



terminologin behöver ligga nära de nationella mål som utrycks i skollag och läroplaner. Vårt rättighetsspråk som är baserat på konventionstermer måste omformas till stödspråk när vi agerar som stödaktör.

• I verksamhetsplanering framöver behöver specialskolan få ha fokus på skolans nationella mål och tillämpa årshjulstanken och utvärderings- styrning.

• Läromedel är centralt i undervisningen och blir otroligt viktigt att koppla ihop med övrigt specialpedagogiskt stöd i den nya organisationen. Läromedel behöver hantera frågan om användarnas mixa- och plocka-behov kontra producenternas helhets- och långsiktighetsbehov.

Redan förra året uppmärksammade medarbetare att verksamheter och elev-hälsa har behov av stöd på en väldigt grundläggande nivå, att många förfråg-ningar om enskilda elever snarare handlar om frågor som gäller organisation och styrning samt att rådgivningen ibland ses som en ersättning – ett sätt att fylla på med kapacitet som inte finns i den egna organisationen. I år ger Signes skola signaler om att kontakta myndigheten i syfte att ersätta kapacitet. Hur ska vi utveckla verksamheten ytterligare så att våra målgrupper får det stöd de behöver utan att rådgivarna fastnar i att agera som ett kompensatoriskt stöd? På vilka (nya) sätt kan vår kunskapsbank erbjudas till skolverksamheter på ett än mer ändamålsenligt sätt så att rådgivares tid ”ute på fältet” inte blir av kompletterande art utan att fokus ligger fast på att ge stöd till stödet?

• Ersättandet av kapacitet behöver bevakas nogsamt och tas om hand inom ramen för utvecklandet och tydliggörandet av verksamhetsområdet specialpedagogiskt stöd.

• Förra årets rekommendation att utveckla tjänsten Fråga en rådgivare står kvar.

• En annan uppmaning är att dra fördel av de positiva lärdomar som dragits i utvecklandet av fjärrundervisningen inom specialskolan samt av de kunskaper och den erfarenhet av digitalisering som finns i Läromedelsavdelningen.

• Medan både antalet professioner blir fler och antalet obehöriga i skolan ökar står myndighetens utpekade målgrupper för utbildning kvar. Ansvaret för utbildning och undervisning enligt skollagen är dock detsamma. Behöver myndigheten se över målgrupperna för våra kompetensutvecklingsinsatser inom det specialpedagogiska stödet? Vad är rimligt att erbjuda?

• Myndigheten bör ta initiativet och öppna upp för ett operativt samarbete med SKL gällande både skollokaler och förskolelokaler och ta en roll som aktörer snarare än som intressenter.



Erkänd kunskapsaktör

Grundas beslut och stöd på bästa tillgängliga kunskap kring myndighetens målgrupper? Frågan är svår att besvara. Politiken fattar många beslut på värde-grundsbasis och det kan man tycka är rimligt. Samtidigt har den statliga styrningen på utbildningsområdet ökat både i hastighet och innehåll och detaljerings-graden är hög. SPSM har själva påpekat för flera utredare och andra myndig-heter att funktionshinderperspektivet har saknats. Intresseföreningar inom området har påpekat att de oftare får medverka nationellt men att det i det lokala beslutsfattandet inte är lika frekvent.

Allt fler aktörer, såväl offentliga som på marknaden, tar reda på barn och ungas egen bild av sin livssituation. Detta inkluderar skola, hälsa, fritid, användandet av internet och sociala mediers betydelse samt inträde i arbetslivet. I flera av dessa underlag finns barn och unga med funktionsnedsättning representerade och är möjliga att urskilja. Det finns dock ingen samlad bild av myndighetens målgruppers skolsituation. Till detta, som kan verka stå i kontrast till att funktions- nedsättnings- och funktionshinderperspektivet är osynligt i politiken, står att personerna själva alltmer framträder i debatter, i dokumentära inslag etcetera. Våra målgrupper tar mer plats i det offentliga samtalet. Den kunskap som detta har tillfört har dock inte automatiskt inneburit ett ökat tillgodoseende av rättigheter eller ett bättre stöd i skolan.

En tilltagande kunskapsdebatt är knuten till det neuropsykiatriska området. Det finns flera aspekter av debatten som gör att det är svårt att överblicka vad som faktiskt är bästa tillgängliga kunskap på området. Dels handlar det om huruvida vi kan se en adhd-epidemi och dels handlar det om att det finns elever i grundskolan som inte har kognitiva förutsättningar att klara de kunskapskrav läroplanen ställer även med stöd, och att detta måste beaktas i det svenska skol-systemet. Detta har väckt frågan om hur nuvarande läroplan kom till i termer av vilken kunskap som låg till grund. Men det har också väckt frågan om inkludering till liv. Vidare finns frågor kring skillnader i diagnosticering och stödet mellan pojkar och flickor. Frågan om begreppet problemskapande beteende inom npf är relativt oproblematisk i USA, Kanada och stora delar av Europa. I Sverige är dock detta en pågående debatt framförallt inom pedagogik och psykologi. Flera habiliteringar har behandlingar som riktar in sig på detta område. Lågaffektivt bemötande diskuteras också.

På senare tid har frågan om särbegåvade barns behov av utmaningar i lärsituationen lyfts i flera sammanhang. Det har visat sig att de elever som inte får stimulans kan uppvisa samma lärsvårigheter som elever med npf. Dock måste stödet och stimulansen se annorlunda ut. Detsamma har lyfts kring barn med traumatiska besvär och psykisk ohälsa. En annan grupp elever är de som benämns som hemmasittare som är en heterogen grupp. Alla har inte en funktionsnedsättning men kan behöva stöd för att komma tillbaka till skolan och ett stöd i skolan. Här har myndigheten tagit en del initiativ.119

119 https://www.autism.se/skolenkat_2018 https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/krav-p%C3%A5-att-skolan-tar-ansvar-f%C3%B6r-hemmasittare-11956018


https://www.autism.se/skolenkat_2018

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/krav-på-att-skolan-tar-ansvar-för-hemmasittare-11956018


En fråga som ställts i detta sammanhang är om det är rätt att hävda att det som är bra för elever med funktionsnedsättning är bra för alla? Röster hörs om att npf-säkra alla skolor.120

Ett annat kluster som kan utmana är begreppsdefinitioner och begrepps-användning knutet till myndighetens målgrupper både inom och utom utbildningsområdet. Det kan vara begrepp som inkludering, delaktighet, till-gänglighet, kvalitet, extra anpassningar, särskilt stöd etcetera. En del av dessa begrepp tillhör inte vardagsspråket i skolornas systematiska kvalitetsarbete och kan ofta vara omskrivningar av skollagens begrepp. Det kan också vara så att stödjande aktörer använder sig av konventioners värdebegrepp och att det blir svårt med legitimitet och roller på grund av den språkdräkt man använder. Innebörden av vetenskap och beprövad erfarenhet är heller inte oproblematisk för vare sig skolmyndigheter eller skolor.

Svenska kommuner är självstyrande och kommunpolitiker är således en av de tyngsta maktfaktorerna som påverkar våra målgruppers skolgång, det är politiska nämnder och till syvende och sist fullmäktige som beslutar om budget och medelsfördelning mellan kommunens olika förvaltningar och det är där besluten om prioriteringar tas.

• Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver uppvakta och fråga kommunpolitiker hur de arbetar med funktionshinderperspektivet och stödja dem med kunskap.

• Vi behöver agera mer i samverkan med Sveriges kommuner och landsting och friskoleförbundet.

• Myndigheten behöver söka kunskap om och söka påverka de olika lärar-assistentutbildningarna. Lärarassistenter kan bidra till att avlasta lärare så att dessa kan koncentrera sig på att undervisa. Vi har dock sett en diversifierad utbildning på ett år som ska leda till ett arbete som kan betyda lite vad som helst för den som väljer att utbilda sig beroende på arbetsgivares behov. Risken finns att om premisserna för utbildningen är för fokuserad på att göra lärarnas arbetsmiljö bättre så blir det inte ett attraktivt yrke värt att utbilda sig till.

• Specialskolan behöver öppna upp och verka för att lärarassistenter kan, och ska, göra praktik hos oss.

• Myndigheten bör öppna upp för verksamhetsförlagd utbildning, VFU, även inom verksamhetsområde specialpedagogiskt stöd för olika lärar- och pedagogutbildningar.

• Myndigheten behöver se över hur den kan medverka inom de kommande professionsprogrammen för lärare och rektorer.

• Ta fram en webbaserad inspirationsserie där förskole- och skolverksamheters delar erfarenheter av vad de ser faktiskt fungerar, oavsett vårt stöd eller inte.

120 http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/02/Har-alla-barn-i-grundskolan- forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2018/10/Finns-det-en-ADHD-epidemi-i-Sverige/


http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/02/Har-alla-barn-i-grundskolan-forutsattningar-att-klara-nya-laroplanens-krav/




• Att verka för att i samverkan med andra aktörer skapa en digital plattform för skolchefer.

• Det är viktigt att frågor från våra målgruppers föräldrar och vårdnads-havare möts av intresse, kunskap och engagemang och att de inte likställs med de föräldrar som har svårt dra gränsen för sitt engagemang för barnets skolgång generellt. Vi rekommenderar att Specialpedagogiska skolmyndigheten visar att vi delar dessa vårdnadshavares bild i frågor om rätten till stöd och rätt stöd.

• Myndigheten behöver utveckla och systematisera bilden och praktiken av oss som en kunskapsbank.

• Initiera till kunskapsklusterdialoger utifrån ett rättighets-, stöd-, kunskaps- och utvecklingsperspektiv.

Innovativ utvecklingsaktör

Om ser vi på förändringar i vår omvärld behöver attityder förändras, kunskaper förstärkas och brister byggas bort både i skolan och hos oss för att pedagogiken ska vara framtidsorienterad och utmanande. Det som politiken, juridiken och tekniken har öppnat upp för har kommit långt i vissa praktiker. Men det är väldigt olika både inom, och mellan, olika skolformer. En framtidsorienterad pedagogik inkluderar med all rimlighet digitalisering fast digitaliseringen kräver sin pedagog. Betydelsen av rätt förväntningar på alla elever och relation med läraren tycks inte ha minskat.

I skolan ska den nationella digitaliseringsstrategin nu bli handling. Det finns idag olika system med olika standarder för digitala läromedel och för lärplatt-formar som verkar försvårande för skolans digitalisering vilket är ett problem som behöver byggas bort. Reglering som ska skydda individers integritet gör att flera läromedel för närvarande inte kan användas på grund av GDPR:s förhöjda krav på integritetsskydd. Och samtidigt som digitaliseringen ses som en universell lösning på många av de utmaningar som finns i både skola och utanför ser många fortfarande mobilens varande i klassrummet endast som ett störningsmoment.

För Specialpedagogiska skolmyndigheten kräver dessa olika utmaningar att digitaliseringsarbetet spänner över flera olika verksamheter och perspektiv i utvecklingsarbetet. För att våra målgrupper ska möta en framtidsorienterad och utmanande pedagogik och för att kunna tillvarata och utveckla digitali-seringens möjligheter i våra tjänster och verksamheter behöver myndigheten bland annat:

• Verka för att all utveckling ska ske med målgruppen och intressenter, inte för dem.

• Lägga stora vikt vid OECD-rapportens iakttagelser och samtidigt fråga oss om vi har den attityd som krävs för att förverkliga både den övergripande digitaliseringsstrategin och digitaliseringsstrategin för skolan.



• Tillsätta resurser för att driva innovation genom att bland annat upprätta samarbeten med externa aktörer som utvecklar digitala lösningar som underlättar för våra målgrupper med hjälp av öppna data.

• Öka takten gällande att erbjuda data till den nationella dataportalen för öppna data och Public service information (PSI).

• Påbörja utvecklingen mot kraven i webbdirektivet redan nu genom att exempelvis erbjuda textversioner av webbseminarier genom att använda tjänsten textamig.se som är en digital utveckling mot ett tillgängligare samhälle för våra målgrupper.121

• Verka för att allt webbaserat stöd som myndigheten driver ska vara logiskt sökbart utifrån ett mottagarperspektiv, följa riktlinjerna i Vägledning för webbutveckling122 och vara ”endast ett knapptryck bort”.

• Utveckla och fördjupa kunskaper inom det specialpedagogiska stödet i frågor som rör skolans digitalisering i relation till våra målgrupper vad gäller UDL och D4CR.

• Fortsätta och förstärka den digitala utvecklingen i uppdraget att främja och anpassa läromedel samt ge frikostigt med utrymme inom ramen för uppdraget att testa nya vägar agilt och med målgrupper.

• Ta en aktiv roll i rollen och driva frågan att digitaliseringen i skolan måste utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv för alla. Vi behöver påvisa konkreta förutsättningar och digitaliseringens möjligheter för elever med funktionsnedsättning. Vi behöver också peka på mobiltelefonens nytta som ett digitalt lärverktyg i skolan som inte upplevs som utpekande.

• Aktivt erbjuda vår expertis gällande barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning till Post- och telestyrelsen, PTS, som har uppdraget att öka kunskapen kring digital delaktighet för personer med funktions-nedsättning inom ramen för digitaliseringspolitiken.123

121 www.textamig.se122 www.webbriktlinjer.se123 https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/02/uppdrag-att-inratta-anvandarrad-i-syfte-att-oka-den-

digitala-delaktigheten-for-personer-med-funktionsnedsattning/


https://www.textamig.se

https://webbriktlinjer.se/

https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/02/uppdrag-att-inratta-anvandarrad-i-syfte-att-oka-den-digitala-delaktigheten-for-personer-med-funktionsnedsattning/



Referenser

Referenser

Aftonbladet (2013) Hämtad 2018-10-12 från https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/RxovqW/tillfalligt-anstallda-en-tickande-klassbomb

Aftonbladet (2018) Hämtad 2018-09-10 från https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jPbk5n/landstinget-pudlar-efter-linas-kritik

Affarsliv (2018) Hämtat 2018-10-18 från http://www.affarsliv.com/nyheter/linkoping/ny-yrkesgrupp-hjalper-lararna-i-skolan-om4985023.aspx

Alla studier (2018)Hämtat 2018-10-12 från http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/

Almedalsveckan.se (2018) Hämtat 2018-09-24 från http://program.almedalsveckan.info

Attention (2018) Skolenkät 2018 https://www.autism.se/skolenkat_2018

Auris.nu nummer 5 2018 Hämtad 2018-11-02 http://www.auris.nu/nummer-5-2018-0

Begripsam.se (2018) Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2017

Borås Tidning (2018) Hämtat 18-09-27 från http://www.bt.se/ledare/stackars-barn-nar-barnkonventionen-blir-lag/

Buzan, B (1991), People, States and Fear: An Agenda for International Security Studies in the Post-Cold War Era, 2: a upplagan, London: Harvester Wheatsheaf

Dagens nyheter (2018) Hämtad 2018-10-02 från https://www.dn.se/insidan/forskning-mobilen-inget-orosmoment-i-klassrummet/

Dagens nyheter (2018) hämtat 2018-11-09 från https://www.dn.se/debatt/strategin-for-digitalisering-i-skolan-maste-stoppas/?fbclid=IwAR2Gc_4LtFIgtTRlz2W0-BZuxumuR969NrPMGOGbeMi3i9vfMvIylarHarc

Dagens nyheter (2018) hämtat 2018-11-09 från https://www.dn.se/sthlm/lansstyrelsen-vill-upphandla-influencers/

Dagens Medicin (2018) Hämtat 2018-10-01 från https://www.dagensmedicin.se/artik-lar/2018/07/10/vardvalet-har-medverkat-till-okad-tillganglighet/

Dagens Medicin (2018) Hämtat 2018-10-01 från https://www.dagensmedicin.se/artik-lar/2018/07/20/bottenbetyg-ar-inget-argument-for-fritt-val/

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/RxovqW/tillfalligt-anstallda-en-tickande-klassbomb

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/RxovqW/tillfalligt-anstallda-en-tickande-klassbomb



http://www.affarsliv.com/nyheter/linkoping/ny-yrkesgrupp-hjalper-lararna-i-skolan-om4985023.aspx

http://www.affarsliv.com/nyheter/linkoping/ny-yrkesgrupp-hjalper-lararna-i-skolan-om4985023.aspx

http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/

http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-h%C3%A4r-hoppar-flest-av/



https://www.autism.se/skolenkat_2018

http://www.auris.nu/nummer-5-2018-0



https://www.dn.se/insidan/forskning-mobilen-inget-orosmoment-i-klassrummet/

https://www.dn.se/insidan/forskning-mobilen-inget-orosmoment-i-klassrummet/

https://www.dn.se/debatt/strategin-for-digitalisering-i-skolan-maste-stoppas/?fbclid=IwAR2Gc_4LtFIgt










Referenser

Dagens Samhälle (2018) Hämtad 18-09-27 från https://www.dagenssamhalle.se/de-batt/ge-elever-som-behoever-saerskilt-stoed-baettre-chans-att-lyckas-5669

Dagens Samhälle (2018) Hämtat 2018-10-01 från https://www.dagenssamhalle.se/ny-het/varden-vann-valet-24021

Diskrimineringsombudsmannen (2018) undersökt 2018-09-29 http://www.do.se/lag-och-ratt/stallningstaganden/SearchItems/?searchQuery=vuxenutbildning

Expressen (2018) Hämtat 2018-09-27 från https://www.expressen.se/nyheter/barnkon-ventionen-blir-lag-trots-kritiken/

Fourhooks.com (2018) Hämtad 2018-09-27 från http://fourhooks.com/marketing/the-generation-guide-millennials-gen-x-y-z-and-baby-boomers-art5910718593/

Forskning.se (2018) Hämtad 2018-10-09 från https://www.forskning.se/2018/10/29/plattor-och-appar-ingen-genvag-till-forskolebarns-larande/

Grosjean. F (2010) Hämtad 2018- 09-20 från https://www.francoisgrosjean.ch/myths_en.html

Göteborgsposten (2018) Hämtad 2018-09-10 från http://www.gp.se/nyheter/h%C3%A5rd-kritik-mot-kontroversiell-jobbannons-fr%C3%A5n-partille-kommun-1.5603318

Holsti, K. (1996) The State, War, and the State of War. Cambridge University Press

Högskolan Borås (2018) Hämtat 2018-10-04 från http://www.hb.se/Forskning/Aktu-ellt/Magasin-1866/Artiklar/Nummer-2-2018/Inkludering-ar-nyckeln-till-skolan-for-alla/

Institutet för framtidsstudier Forskningsprogram 2015–2020 av Gustaf Arrhenius, Vilken framtid? Utmaningar och vägval i det 21:a århundradet

Institutet för framtidsstudier (2017) Hämtad 2018-10-09 från https://www.iffs.se/publikationer/ovrigt/manniskan-maskinen/

Institutet för framtidsstudier (2016) Omsorg om framtiden Hämtad 2018-10-09 från https://www.youtube.com/watch?v=k0agUtE6SHs

Internetstiftelsen i Sverige (IIS) (2018) Hämtad 2018-11-09 från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet-_valspecial_2018.pdf

Junestav, M. (2009) Sjukskrivning som ett politiskt problem – sociala normer, institutionell förändring och det politiska språket. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/ge-elever-som-behoever-saerskilt-stoed-baettre-chans-att-lyckas-5669

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/ge-elever-som-behoever-saerskilt-stoed-baettre-chans-att-lyckas-5669

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/varden-vann-valet-24021

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/varden-vann-valet-24021

http://www.do.se/lag-och-ratt/stallningstaganden/SearchItems/?searchQuery=vuxenutbildning

http://www.do.se/lag-och-ratt/stallningstaganden/SearchItems/?searchQuery=vuxenutbildning







https://www.francoisgrosjean.ch/myths_en.html

https://www.francoisgrosjean.ch/myths_en.html

http://www.gp.se/nyheter/h%C3%A5rd-kritik-mot-kontroversiell-jobbannons-fr%C3%A5n-partille-kommun-1.5603318



http://www.hb.se/Forskning/Aktuellt/Magasin-1866/Artiklar/Nummer-2-2018/Inkludering-ar-nyckeln-till-skolan-for-alla/



https://www.iffs.se/publikationer/ovrigt/manniskan-maskinen/

https://www.iffs.se/publikationer/ovrigt/manniskan-maskinen/

https://www.youtube.com/watch?v=k0agUtE6SHs

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet-_valspecial_2018.pdf

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet-_valspecial_2018.pdf


LinkedIn (2018) hämtad 2018-11-09 från https://www.linkedin.com/pulse/om-digita-la-l%C3%A4romedel-skogar-och-tr%C3%A4d-troed-troedson/?published=t&fbclid=IwAR1ho8ovVUeYw6u-YFhqRNt_kk2cNAsXchfDDwTwuRL5rFxWt1PhePf-PY60

Lika värde 2 (2018) hämtat 2018-11-10 från https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/nyheter/elever-ar-kloka-anvandare-av-mobilens-funktioner/

Läkartidningen (2018) Hämtad 2018 11 01 från http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Originalstudie/2018/02/Har-alla-barn-i-grundskolan-forutsattning-ar-att-klara-nya-laroplanens-krav/

Läkartidningen (2018) Hämtad 2018 11 01 från http://www.lakartidningen.se/Opi-nion/Debatt/2018/10/Finns-det-en-ADHD-epidemi-i-Sverige/

Lärarförbundet (2018) Hämtat 2018-10-12 från https://www.lararforbundet.se/artik-lar/hur-har-fraagan-om-lararutbildning-synts-i-valrorelsen

Lärarnas tidning (2018) Hämtad 2018-10-08 från https://lararnastidning.se/assisten-ter-loser-krisen/

Lärarnas tidning (2018) Hämtad 2018-10-08 från https://lararnastidning.se/lina-avlas-tar-hela-laget/

Lärarnas Tidning (2018) Hämtat 2018-10-12 från https://lararnastidning.se/lararut-bildningarna-har-blivit-en-flaskhals/

Rowa. C (2015) Universell design för lärande Pedagogiskt stöd Lunds Tekniska Högskola Hämtad 2018-10-04 från https://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/LUkonf2015/16_Rowa.pdf

Martinsson. J, Weissenbilder M. (2018) Hämtad 2018-11-02 från https://som.gu.se/digitalAssets/1693/1693539_119-132-martinsson-o-weissenbilder.pdf

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.se (2018) Hämtad 2018-11-02 från https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fran_skola_till_arbete.pdf

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.se (2018) Hämtad 2018-11-02 från https://www.mucf.se/attityd-och-varderingsstudie

Mynewsdesk (2018) Hämtat 2018-09-28 http://www.mynewsdesk.com/se/scouterna/pressreleases/utbildningssamarbete-goer-att-barn-med-adhd-och-autism-faar-aktiv-och-meningsfull-fritid-2460005

Mynewsdesk (2018) Hämtat 2018-10-02 från http://www.mynewsdesk.com/se/furu-boda/news/vaeldigt-tyst-i-lss-debatten-naer-sveriges-politiker-har-semester-315169

Referenser

https://www.linkedin.com/pulse/om-digitala-l%C3%A4romedel-skogar-och-tr%C3%A4d-troed-troedson/?publi




https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/nyheter/elever-ar-kloka-anvandare-av-mobilens-funktioner/

https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/nyheter/elever-ar-kloka-anvandare-av-mobilens-funktioner/






https://www.lararforbundet.se/artiklar/hur-har-fraagan-om-lararutbildning-synts-i-valrorelsen

https://www.lararforbundet.se/artiklar/hur-har-fraagan-om-lararutbildning-synts-i-valrorelsen

https://lararnastidning.se/assistenter-loser-krisen/

https://lararnastidning.se/assistenter-loser-krisen/

https://lararnastidning.se/lina-avlastar-hela-laget/

https://lararnastidning.se/lina-avlastar-hela-laget/

https://lararnastidning.se/lararutbildningarna-har-blivit-en-flaskhals/

https://lararnastidning.se/lararutbildningarna-har-blivit-en-flaskhals/

https://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/LUkonf2015/16_Rowa.pdf

https://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/LUkonf2015/16_Rowa.pdf

https://som.gu.se/digitalAssets/1693/1693539_119-132-martinsson-o-weissenbilder.pdf

https://som.gu.se/digitalAssets/1693/1693539_119-132-martinsson-o-weissenbilder.pdf

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fran_skola_till_arbete.pdf

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/fran_skola_till_arbete.pdf

https://www.mucf.se/attityd-och-varderingsstudie

http://www.mynewsdesk.com/se/scouterna/pressreleases/utbildningssamarbete-goer-att-barn-med-adhd-och-autism-faar-aktiv-och-meningsfull-fritid-2460005






Referenser

Nilsen.M (2018) http://hdl.handle.net/2077/57483 Doktorsavhandling Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs Universitet

Ny Teknik (2018) Hämtad 2018-11-11 från https://www.nyteknik.se/ingenjorskarriar/han-vill-bekampa-funktionell-dumhet-pa-jobbet-6915374

Opic (2018), Dnr 700-3811-2018, hämtat 2018-11-09 från https://www.opic.com/upphandling/ramavtal-formedlingstjanst-av-influencers-(lansstyrelsen-i-stockholms-lan-stockholm)-aidfbf36135023267b99b51466d9641afb2/?p=7

Plantin. L (2015) Högskolan Kristianstad https://www.spsm.se/globalassets/dokument/konferensdokumentation/linda-plantin-larmiljons-betydelse-for-att-mota-mangfal-den-i-klassrummet.pdf

Plenty S., Andersson A. B., Hjalmarsson S., Mood C., Rudolphi F., & Treuter G. ”Hur går det för våra unga vuxna? En rapport om sysselsättning och levnadsvillkor” Forskningsrapport 2018:1. Institutet för Framtidsstudier, Stockholm

Regeringen.se (2018) Hämtat 2018-10-18 från https://www.regeringen.se/pressmedde-landen/2018/06/okade-mojligheter-till-tolktjanst-i-arbetslivet/

Regeringen.se (2018) Hämtat 2018-10-01 från https://hrf.se/regeringen-slanger-tolk-miljoner-sjon-hard-kritik-fran-horsel-och-dovorganisationer/

Regeringen.se (2018) Hämtat 2018-10-02 från https://www.regeringen.se/pressmedde-landen/2018/04/besparingskrav-tas-bort-fran-lss-utredningen/

Regeringen.se (2018) Hämtad 2018-10-22 från https://www.regeringen.se/regerings-uppdrag/2018/02/uppdrag-att-inratta-anvandarrad-i-syfte-att-oka-den-digitala-delaktigheten-for-personer-med-funktionsnedsattning/

Regeringen.se (2018) Hämtad 2018-11-04 https://www.regeringen.se/pressmeddelan-den/2018/06/lasa-skriva-rakna--sa-forbereder-regeringen-for-garantin/

Regeringskansliet.se (2018) Hämtad 2018-12-06 http://rkrattsdb.gov.se/KOM-doc/18/180071.PDF

Riksdagen.se (2018) Hämtad 2018–10-22 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la-gar/arende/betankande/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga_H501UbU10/html

Reichenberg.M (2017) Hämtad 2018-10-29 från https://www.gu.se/forskning/publikation?publicationId=257335 ”The representations of type of disability, ethnicity and age and how these are associated with participation in textbooks” Journal of Special Education and Rehabilitation.

http://hdl.handle.net/2077/57483



https://www.opic.com/upphandling/ramavtal-formedlingstjanst-av-influencers-(lansstyrelsen-i-stockhol



https://www.spsm.se/globalassets/dokument/konferensdokumentation/linda-plantin-larmiljons-betydelse-for-att-mota-mangfalden-i-klassrummet.pdf





















Saco (2017) Hämtad 2018-09-27 från https://www.saco.se/opinion/rapporter/fram-tidsutsikter/

SFS 2007: 1345 Förordning om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning

SKL (2018) Hämtad 2018-11-02 från https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skollokaler-nas-betydelse-for-larande.html

SKL (2018) Hämtad 2018-09-27 från https://skl.se/skolakulturfritid/forsko-lagrundochgymnasieskola/digitaliseringskola/handlingsplanfordigitalisering.14701.html

Skolledaren nummer 5 2018

Skolporten.se (2018) Hämtat 2018-10-03 från https://www.skolporten.se/nyhetskate-gori/inkludering/

Skolverket.se (2018) Hämtat 2018-10-22 från https://www.skolverket.se/temasidor/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven#h-Uppdragomattdigitaliseraproven

Skolvarlden.se (2018) Hämtad 2018-10-02 från http://skolvarlden.se/artiklar/fem-hogpresterande-skolsystem-fran-insidan

SOU 2017:51 Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola Hämtad 2018-10-29 från https://www.regeringen.se/49c8c8/contentassets/4f7790665c304320a4dc34ca858a8d1e/utbildning-undervisning-och-ledning--reform-vard-till-stod-for-en-battre-skola-sou-201751.pdf

SOU 2017:35 Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet Hämtad 2018-10-22 från https://www.regeringen.se/498092/contentassets/e94a1c61289142bfbcfdf54a44377507/samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735.pdf

SOU 2018:71 En andra och en annan chans – ett komvux i tiden Hämtad från https://www.regeringen.se/4a57d7/contentassets/d2112ee65999452b937573e1c91bc9d9/en-andra-och-en-annan-chans-ett-komvux-i-tiden.pdf

Specialpedagogik.se (2018) Hämtad 2018-10-08 från https://specialpedagogik.se/nya-regler-ska-starka-stodet/

Specialpedagogik.se (2018) Hämtad 2018-10-08 från https://specialpedagogik.se/halla-dar-8/

Specialpedagogik.se (2018) Hämtat 2018-09-28 från https://specialpedagogik.se/tidsgrans-for-legg-skjuts-fram/

Referenser

https://www.saco.se/opinion/rapporter/framtidsutsikter/

https://www.saco.se/opinion/rapporter/framtidsutsikter/

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skollokalernas-betydelse-for-larande.html

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skollokalernas-betydelse-for-larande.html

https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/digitaliseringskola/handlingsplanfordigitalisering.14701.html



https://www.skolporten.se/nyhetskategori/inkludering/

https://www.skolporten.se/nyhetskategori/inkludering/




http://skolvarlden.se/artiklar/fem-hogpresterande-skolsystem-fran-insidan

http://skolvarlden.se/artiklar/fem-hogpresterande-skolsystem-fran-insidan

https://www.regeringen.se/49c8c8/contentassets/4f7790665c304320a4dc34ca858a8d1e/utbildning-undervisning-och-ledning--reformvard-till-stod-for-en-battre-skola-sou-201751.pdf



https://www.regeringen.se/498092/contentassets/e94a1c61289142bfbcfdf54a44377507/samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735.pdf



https://www.regeringen.se/4a57d7/contentassets/d2112ee65999452b937573e1c91bc9d9/en-andra-och-en-annan-chans-ett-komvux-i-tiden.pdf



https://specialpedagogik.se/nya-regler-ska-starka-stodet/

https://specialpedagogik.se/nya-regler-ska-starka-stodet/

https://specialpedagogik.se/halla-dar-8/

https://specialpedagogik.se/halla-dar-8/




Specialpedagogik.se (2017) Hämtat 2018-10-03 från https://specialpedagogik.se/ger-plats-at-allas-olikheter/

Specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2017 En tillitsfull kunskaps-organisation Dnr 9 UTV-2017/311

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2018) Villkor för utbildning - Kartläggning av nuläge för barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning Dnr 9 UTV-2018/80

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018) Universal Design for Learning - UDL

Standin, G (2013) Prekariatet. Den nya farliga klassen. Göteborg. Daidalos

Sveriges Television (2018) SVT Forum Pensionsdagen 2018-10-04

Sveriges Television (2018) Hämtat 2018-10-02 från https://www.svt.se/nyheter/svtfo-rum/nar-blir-sverige-bast-i-varlden-pa-digitalisering

Tillväxtverket.se (2018) Hämtat 2018-10-02 från https://tillvaxtverket.se/amnesomra-den/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovationsinitia-tiv/utmaningar-hjalper-personer-med-funktionsnedsattning.html

Tillväxtverket.se (2018) Hämtat 2018-10-02 från https://tillvaxtverket.se/amnesomra-den/digitalisering/oppen-och-datadriven-innovation/genomforda-innovationsinitia-tiv/vr-app-for-funktionsnedsatta.html

TV4.se (2018) Hämtat 2018-10-03 från https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/barn-med-funktionsneds%C3%A4ttning-halkar-efter-i-skolan-m%C3%A5nga-av-barnen-far-illa-av-det-h%C3%A4r-3952354

TV4.se (2018) Hämtad 2018-12-06 https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/krav-p%C3%A5-att-skolan-tar-ansvar-f%C3%B6r-hemmasittare-11956018

Unicef.se Hämtat 2019-09-27

Universitetskanslersämbetet (2017) Hämtat 2018-10-12 från http://www.uka.se/download/18.2b48d4bc15ec792491a331e/1507896110834/rapport-2017-10-12-tidiga-avhopp-fran-hogskolan.pdf

Upsala Nya Tidning (2018) Hämtat 2018-09-27 från http://www.unt.se/sigtunabyg-den/de-aberopar-ratten-till-teckensprak-4891695.aspx

Referenser

https://specialpedagogik.se/ger-plats-at-allas-olikheter/

https://specialpedagogik.se/ger-plats-at-allas-olikheter/

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/nar-blir-sverige-bast-i-varlden-pa-digitalisering

https://www.svt.se/nyheter/svtforum/nar-blir-sverige-bast-i-varlden-pa-digitalisering







https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/barn-med-funktionsneds%C3%A4ttning-halkar-efter-i-skolan-m%C3%A5nga-av-barnen-far-illa-av-det-h%C3%A4r-3952354



https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/krav-p%C3%A5-att-skolan-tar-ansvar-f%C3%B6r-hemmasittare-11956018

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/krav-p%C3%A5-att-skolan-tar-ansvar-f%C3%B6r-hemmasittare-11956018

http://www.uka.se/download/18.2b48d4bc15ec792491a331e/1507896110834/rapport-2017-10-12-tidiga-avhopp-fran-hogskolan.pdf



http://www.unt.se/sigtunabygden/de-aberopar-ratten-till-teckensprak-4891695.aspx

http://www.unt.se/sigtunabygden/de-aberopar-ratten-till-teckensprak-4891695.aspx


Medverkande på omvärldsdagarna 5-6 september

Stefan Johansson, BegripsamLena Fernström, DHB Tina Höglund, AttentionAgneta Söder, Autism & AspergerförbundetLinda Ahlgren inkom med material från Skolinspektionen Maria Caryll och Christin Appel från Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Medarbetare på Specialpedagogiska skolmyndighetenMaritha Angermund, Håkan Bergkvist, Annelie Nilsson, Berit Engberg, Lotta Frejd, Kicki Gärdin, Staffan Hammerman, Elisabet Högberg, Lina Jerpö, Lars Karlsson, Lars-Åke Larsson, Åsa Lindström, Anna Rosenberg, Björn Rönnåsen, Kajsa Sahlén, Gunilla Salo, Tove Söderqvist Dunkers, Kristina Tinglöf, Sonja Näslund, Brita Hedalm

Referenser


Bilaga 1 Relevanta internetfakta 2018 Allmänt internetanvändandet 2018124

• 83 procent använder sociala medier. Den dagliga användningen har ökat från 56 procent förra året till 63 procent i år.

• Twitter visar tecken på minskning. Det är de som använder Twitter ”någon gång”, det vill säga mer sällan än varje månad som har minskat. Den användargrupp som är störst på Twitter är både kvinnor och män i åldersgruppen 16–25 år.

• Instagram ökar mest med en ökning på 7 procentenheter och om tillväxt-takten håller i sig kommer Instagram vara lika stort som Facebook om tre år. Instagram har betydligt fler yngre än äldre användare.

• Snapchat fortsätter att öka men är fortfarande främst de ungas tjänst. Fler unga använder Snapchat dagligen än Facebook och Instagram.

• LinkedIn har stagnerat. LinkedIn används betydligt mer om du arbetar inom it eller kommunikation än om du arbetar inom utbildning.

• Lite drygt hälften av alla internetanvändare läser bloggar någon gång, Att läsa bloggar och skriva i en blogg har länge legat på ungefär samma nivå.

• 97 procent av alla användare uppger att de använder e-post och det är cirka sju av tio som gör det dagligen.

• Förra året exploderade användningen av direktmeddelanden och chattar, i år har chattandet stannat av på en hög nivå, 84 procent. Över hälften chattar dagligen, och 27 procent chattar flera gånger varje dag.

• Att lyssna på innehåll från internet ökar allt mer, vare sig det är musik, podd, nätradio eller ljudböcker. 2018 lyssnade lite mer än hälften på podd. Det regelbundna lyssnandet, dagligen eller veckovis, har nära fördubblats sedan 2015.

• Både att använda internet i mobilen generellt och att göra det varje dag ökar. Det vanligaste sättet att använda internet dagligen är via sin mobil-telefon utom i den allra äldsta gruppen.

• Det är framförallt det dagliga sökandet efter information som ökar. På tre år har det mer än fördubblats, från 15 procent 2015 till 34 procent 2018. 61 procent uppger att de använder Google sök dagligen och 34 procent uppger att de söker efter information dagligen.

124 Svenskarna och Internet 2018 - Undersökning om svenskarnas internetvanor, Internetstiftelsen i Sverige (IIS):

Bilaga 1 – Relevanta internetfakta 2018


• Youtube är den största videotjänsten på nätet med 87 procent som tittar. Underhållning är störst i samtliga åldersgrupper utom hos de som är 76 år och äldre, där musik är vanligast. På andra plats kommer instruktionsfilmer med 56 procent.

• Det dagliga Facebookanvändandet ligger still och även om det ökar bland äldre så minskar det bland de upp till 35 år. Även specifika aktiviteter på Facebook minskar. Färre skriver inlägg och postar bilder, deltar i grupper och evenemang samt delar andras inlägg.

• Barnen som använder internet är inte enbart passiva mottagare av information. Redan från 2 års ålder skapar hälften av dem eget innehåll via nätet, vartannat internetanvändande barn mellan 2 och 10 år skapar eget innehåll.

• Upp till 7 års ålder är surfplattan det redskap barnen använder oftast, från 7 års ålder har 38 procent av barnen egen mobiltelefon och från 8 år börjar mobilanvändandet ta över.

• Att använda pedagogiska program är populärt i alla åldrar upp till 10 år, medan att spela spel blir mer utbrett först i 4-årsåldern.

• Från skolåldern använder 43 procent av barnen internet för att söka information och 39 procent för att göra skolarbete.

• 89 procent av internetanvändarna tar del av offentlig information från kommun och myndigheter på internet. Att ta del av offentlig information regelbundet varje vecka har nära trefaldigats sedan 2008, från 10 till 29 procent.

• Nära nio av tio internetanvändare tar del av information om medicin och hälsa på nätet. De som har barn som bor hemma söker något oftare information om medicin och hälsa än andra.

• Varannan person utbildar sig via nätet. Att använda internet för att gå en utbildning eller för att vidareutbilda sig är något vanligare bland yngre än äldre. Det är vanligare att personer med hög utbildningsnivå använder internet för att utbilda sig. Bland de med högskoleexamen utbildar sig 59 procent genom internet.

• De som använder internet sällan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället. Redan bland de som svarat att de använder internet dagligen istället för flera gånger om dagen har känslan av delaktighet sjunkit från 82 till 62 procent. Bland de som endast använder internet någon gång i veckan är det endast 24 procent som känner sig delaktiga i det digitala samhället. Känslan av delaktighet fortsätter sedan att sjunka hos de som använder internet mer sällan än veckovis till 13 procent och de som aldrig använder internet till sex procent.

Våra målgruppers internetanvändande• Personer med add hör till de som tycker att internet är lättast och hör

tillsammans med personer som har adhd till de som använder internet mest och som känner sig mest delaktiga i det digitala samhället.

• Även personer med autism är tillhör de som rapporterar minst svårigheter med internet och använder internet ofta, och till många olika saker.



• Personer med dyslexi och dyskalkyli tillhör de som rapporterar störst svårigheter med att använda internet. Men skillnader finns mellan dessa två grupper, exempelvis uppger personer med dyskalkyli större svårigheter när det gäller lösenord, betala räkningar, använda e-legitimation och Mobilt BankID.

• Personer med språkstörning hör till den grupp som genomgående rapporterar de största svårigheterna med att använda internet. Gruppen ligger oftast bland de tre grupper som rapporterar lägst användning och störst svårigheter.

• Att ha läs- och skrivsvårigheter leder också till stora svårigheter att använda internet, att ha svårigheter att läsa eller att skriva tycks skapa de största svårigheterna att vara inkluderade i det digitala samhället.

• Personer med blindhet tycker generellt att det är betydligt svårare att använda tjänster på nätet än personer som har en grav synskada. Skillnaderna går troligen ofta att förklara genom bristande tekniska konstruktioner på webbsidor och tjänster samt på bristande kunskap i hur hjälpmedel och webbsidor interagerar som gör att hjälpmedel som personer med blindhet är beroende av inte fungerar. Båda grupperna använder dock internet till många olika saker och relativt ofta. Den bild som finns att personer med olika synskador ska ha stora svårigheter i att använda internet bekräftas inte av Begripsams undersökning. I de här grupperna finns dock många personer som inte använder internet alls.

• De individer som har problem med finmotorik rapporterar relativt stora problem med internet som kan bero på flera olika faktorer som sammantaget kan beskrivas som dålig design. Det kan också bero på att det kan vara problem med användning av pekskärmar.

• Personer med utvecklingsstörning hör till den grupp som rapporterar störst problem med internet och gruppen ligger ofta långt under de nivåer som redovisas för den svenska befolkningen. Svårigheterna framträder redan i särskolan.125

125 Begripsam 2018



Bilaga 2 Analyserade begrepp 2018

Riksdagsdebatt Riksdagsdebatt Samling för skolan – övergripande Begrepp – samling för skolan prop 2017/18:182 skolfrågor 23 maj 2018 12 april 2018

Nyanlända 5 1 2

Funktionshinder - nedsättning - variation

4 5 0

0 0 0

0 2 1

Socioekonomisk 21 5 7

Särskilt stöd 23 0 2

Extra anpassning 4 0 0

Särbegåvad 0 0 0

Högpresterande 0 1 0

Behov av stöd 0 0 0

Nya begrepp 2018

Skyldighet 75 0 0

Rättighet 15 1 3

Plikt 119 0 7

Ordning och reda 0 0 5

Elevhälsa 29 5 4

Psykisk ohälsa 2 0 1

Likvärdig 96 26 18

(o)trygghet 8 4 11

Studiero 6 3 8

Inkludering 0 1 1

Delaktig(het) 1 0 0

Tillgänglighet Tillgänglig lärmiljö Tillgängliggöra för alla Tillgängligt skolval

0 3 0 0

0 0 0 0

0 0 1 7

Skolval Fritt skolval Aktivt skolval

5 4 6

19 19 13

7 11 4

Bilaga 2 – Analyserande begrepp 2018


Bilaga 3 – Målbild 2022

Bilaga 3 Målbild 2022


En likvärdig utbildning för allaHos Specialpedagogiska skolmyndigheten får du stöd när du skapar lärmiljöer som är utvecklande och tillgängliga för alla. Vi erbjuder specialpedagogiskt stöd till förskolor och skolor i hela landet, svarar på frågor och erbjuder kurser och konferenser. Vi driver också flera specialskolor för olika målgrupper, fördelar statsbidrag och utvecklar läromedel. Välkommen till Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik.

specialpedagogiska skolmyndighetens omvärldsrapport 2018 · teknologi och sveriges framtid ......

Documents